<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H4B337</dok_id>
 <rm>2016</rm>
 <beteckning>37</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2016:37</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>37</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2016-05-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-05-27 10:48:32</systemdatum>
 <publicerad>2016-05-27 00:00:00</publicerad>
 <titel>Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H4B337/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H4B337</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H4B337</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2016 37 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 170px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 530px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 163px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 873px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 873px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 859px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 859px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 125px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 185px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 146px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 164px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 154px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 579px 233px;padding: 0px;border: none;width: 391px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_4 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_4 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_4 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_38 #tx1 {position:absolute;top:244px;left:281px;width:201px;height:126px;}
#page_38 #tx2 {position:absolute;top:371px;left:281px;width:201px;height:198px;}
#page_38 #tx3 {position:absolute;top:569px;left:281px;width:201px;height:90px;}
#page_38 #tx4 {position:absolute;top:660px;left:281px;width:201px;height:90px;}

#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 503px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:186px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 529px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 579px 231px;padding: 0px;border: none;width: 393px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 614px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 195px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 240px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 154px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:0px;z-index:-1;width:450px;height:469px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:450px;height:469px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:362px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:326px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:424px;height:326px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 181px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 541px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:147px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:74px;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:424px;height:74px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:623px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 172px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 389px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 222px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 565px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 147px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 135px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 601px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 579px 217px;padding: 0px;border: none;width: 407px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 391px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:658px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:423px;height:658px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:256px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:417px;height:256px;}

#page_165 #inl_img1 {position:relative;width:95px;height:14px;}
#page_165 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_165 #inl_img3 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_165 #inl_img4 {position:relative;width:5px;height:5px;}



#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 242px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 350px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_3 {border:none;margin: 64px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_4 {border:none;margin: 86px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:75px;z-index:-1;width:417px;height:644px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:417px;height:644px;}

#page_167 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_167 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_167 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:6px;}



#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:482px;height:351px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:482px;height:351px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_3 {border:none;margin: 111px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:420px;height:304px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:420px;height:304px;}

#page_170 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:6px;}



#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:482px;height:653px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:482px;height:653px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 162px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:280px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:333px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:417px;height:333px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:279px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:417px;height:279px;}

#page_176 #inl_img1 {position:relative;width:5px;height:7px;}



#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:481px;height:304px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:481px;height:304px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:318px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:417px;height:318px;}

#page_178 #inl_img1 {position:relative;width:4px;height:6px;}
#page_178 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:6px;}



#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:644px;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:417px;height:644px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 248px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:226px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:302px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:417px;height:302px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_3 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:302px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:423px;height:302px;}

#page_184 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_184 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:6px;}



#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 73px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 400px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:481px;height:314px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:481px;height:314px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:308px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:417px;height:308px;}

#page_186 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;}



#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:482px;height:625px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:482px;height:625px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 223px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 579px 207px;padding: 0px;border: none;width: 417px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 195px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 195px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 118px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 154px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 157px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 154px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 310px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:340px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:413px;height:85px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:317px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 106px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:553px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:265px;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:413px;height:265px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 158px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:440px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:319px;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:413px;height:319px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:482px;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:413px;height:482px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_341 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:546px;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:416px;height:546px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:360px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:170px;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:413px;height:170px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:413px;height:174px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:337px;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:413px;height:337px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:246px;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:413px;height:246px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 155px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 181px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:301px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:413px;height:301px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 579px 209px;padding: 0px;border: none;width: 415px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:229px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:413px;height:103px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:355px;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:413px;height:355px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:651px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:413px;height:103px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:434px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 142px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:413px;height:192px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}




#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:161px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:413px;height:103px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_408 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_408 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 579px 159px;padding: 0px;border: none;width: 465px;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 285px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 579px 244px;padding: 0px;border: none;width: 380px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 380px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 378px;overflow: hidden;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 155px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_441 #dimg1 {position:absolute;top:344px;left:87px;z-index:-1;width:461px;height:160px;}
#page_441 #dimg1 #img1 {width:461px;height:160px;}




#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 30px;padding: 0px;border:none;width: 528px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_3 {border:none;margin: 298px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:274px;left:30px;z-index:-1;width:346px;height:148px;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:346px;height:148px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_3 {border:none;margin: 180px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:558px;left:2px;z-index:-1;width:451px;height:49px;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:451px;height:49px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 238px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_444 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:29px;z-index:-1;width:461px;height:435px;}
#page_444 #dimg1 #img1 {width:461px;height:435px;}




#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_4 {border:none;margin: 63px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 419px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_5 {border:none;margin: 13px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_6 {border:none;margin: 62px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 413px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_7 {border:none;margin: 13px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_7 #id_7_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 196px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_7 #id_7_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_8 {border:none;margin: 296px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:262px;left:1px;z-index:-1;width:417px;height:288px;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:417px;height:288px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 29px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_3 {border:none;margin: 302px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:156px;left:29px;z-index:-1;width:371px;height:339px;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:371px;height:339px;}




#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_3 {border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:228px;left:1px;z-index:-1;width:362px;height:191px;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:362px;height:191px;}




#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 30px;padding: 0px;border:none;width: 528px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_3 {border:none;margin: 282px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:279px;left:30px;z-index:-1;width:346px;height:150px;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:346px;height:150px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_3 {border:none;margin: 174px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 241px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_450 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:29px;z-index:-1;width:461px;height:432px;}
#page_450 #dimg1 #img1 {width:461px;height:432px;}




#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_4 {border:none;margin: 64px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 389px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_5 {border:none;margin: 13px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_6 {border:none;margin: 64px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 389px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_7 {border:none;margin: 13px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_7 #id_7_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 196px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_7 #id_7_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_8 {border:none;margin: 291px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:1px;z-index:-1;width:417px;height:288px;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:417px;height:288px;}




#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 29px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_3 {border:none;margin: 297px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:153px;left:29px;z-index:-1;width:371px;height:348px;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:371px;height:348px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:1px;z-index:-1;width:362px;height:202px;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:362px;height:202px;}




#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 263px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:307px;left:29px;z-index:-1;width:346px;height:150px;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:346px;height:150px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_3 {border:none;margin: 154px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 229px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:126px;left:29px;z-index:-1;width:461px;height:443px;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:461px;height:443px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_4 {border:none;margin: 64px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_5 {border:none;margin: 13px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_6 {border:none;margin: 64px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 443px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_7 {border:none;margin: 12px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_7 #id_7_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 196px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_7 #id_7_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_8 {border:none;margin: 294px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:265px;left:1px;z-index:-1;width:417px;height:289px;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:417px;height:289px;}




#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 29px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_3 {border:none;margin: 301px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:156px;left:29px;z-index:-1;width:371px;height:340px;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:371px;height:340px;}




#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_3 {border:none;margin: 272px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:291px;left:1px;z-index:-1;width:362px;height:235px;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:362px;height:235px;}




#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 155px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 59px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 812px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 461px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_461 #dimg1 {position:absolute;top:19px;left:22px;z-index:-1;width:549px;height:793px;}
#page_461 #dimg1 #img1 {width:549px;height:793px;}




#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 77px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 87px;padding: 0px;border:none;width: 471px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 82px;padding: 0px;border:none;width: 476px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 546px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_479 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_479 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 106px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_3 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 393px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:155px;z-index:-1;width:125px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:125px;height:1px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 118px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_490 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 327px;overflow: hidden;}

#page_490 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_490 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}




#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 123px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 276px;overflow: hidden;}

#page_491 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;}
#page_491 #dimg1 #img1 {width:416px;height:24px;}




#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 735px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft15{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft16{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft17{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft20{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft22{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft23{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: 14px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft26{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft28{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft29{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft30{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft31{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft32{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft33{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft34{font: bold 13px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 14px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';margin-left: 170px;line-height: 0px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft39{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft40{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft41{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft42{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft43{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft44{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft45{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft46{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft47{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft48{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft49{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft50{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft51{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft52{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft53{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft54{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft57{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft58{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft59{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft60{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft61{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft62{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft63{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft64{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft65{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft66{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft67{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft68{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft69{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft70{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft71{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft72{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft73{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft74{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft75{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft76{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft77{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft78{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft79{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft80{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft81{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft82{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft84{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft85{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft86{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft87{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft88{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft89{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft90{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft91{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft92{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft93{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft94{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft95{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft96{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft97{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft98{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft99{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft100{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft101{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft102{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft103{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft104{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft105{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft106{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft107{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft108{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft109{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft110{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft111{font: italic 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft112{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft113{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft114{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft115{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft116{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft117{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft118{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft119{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft120{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft121{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft122{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft123{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft124{font: 1px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft125{font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft126{font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft127{font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;}
.ft128{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft129{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft130{font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft131{font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;}
.ft132{font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;}
.ft133{font: 1px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft134{font: 13px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft135{font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft136{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft137{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft138{font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft139{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft140{font: 11px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft141{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft142{font: 13px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft143{font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;}
.ft144{font: 1px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft145{font: 9px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft146{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft147{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft148{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft149{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft150{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft151{font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft152{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft153{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft154{font: 11px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft155{font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;}
.ft156{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft157{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft158{font: 11px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft159{font: 13px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft160{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft161{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft162{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft163{font: 9px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft164{font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft165{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 21px;}
.ft166{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft167{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft168{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 19px;}
.ft169{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft170{font: italic 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft171{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 29px;}
.ft172{font: 24px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft173{font: 23px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 29px;}
.ft174{font: 23px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft175{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft176{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft177{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft178{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft179{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft180{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft181{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft182{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft183{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft184{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft185{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft186{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft187{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft188{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft189{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft190{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft191{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft192{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft193{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft194{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft195{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft196{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft197{font: bold 8px 'Verdana';line-height: 10px;}
.ft198{font: 6px 'Verdana';text-decoration: underline;line-height: 7px;}
.ft199{font: 6px 'Verdana';line-height: 7px;}
.ft200{font: bold 6px 'Verdana';margin-left: 2px;line-height: 8px;}
.ft201{font: 6px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft202{font: bold 6px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft203{font: bold 6px 'Verdana';line-height: 7px;}
.ft204{font: 6px 'Verdana';color: #006ea7;line-height: 8px;}
.ft205{font: bold 6px 'Verdana';margin-left: 3px;line-height: 8px;}
.ft206{font: 6px 'Verdana';margin-left: 2px;line-height: 7px;}
.ft207{font: bold 6px 'Verdana';line-height: 18px;}
.ft208{font: 5px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft209{font: bold 6px 'Verdana';line-height: 9px;}
.ft210{font: 1px 'Verdana';line-height: 1px;}
.ft211{font: 1px 'Verdana';line-height: 2px;}
.ft212{font: 5px 'Verdana';line-height: 6px;}
.ft213{font: 1px 'Verdana';line-height: 5px;}
.ft214{font: 1px 'Verdana';line-height: 4px;}
.ft215{font: 1px 'Verdana';line-height: 6px;}
.ft216{font: 1px 'Verdana';line-height: 3px;}
.ft217{font: bold 6px 'Verdana';text-decoration: underline;line-height: 8px;}
.ft218{font: bold 6px 'Verdana';text-decoration: underline;line-height: 7px;}
.ft219{font: bold 6px 'Verdana';text-decoration: underline;line-height: 9px;}
.ft220{font: bold 8px 'Verdana';line-height: 15px;}
.ft221{font: bold 6px 'Verdana';margin-left: 2px;line-height: 7px;}
.ft222{font: 6px 'Verdana';margin-left: 12px;line-height: 7px;}
.ft223{font: bold 5px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft224{font: bold 6px 'Verdana';text-decoration: underline;line-height: 10px;}
.ft225{font: bold 6px 'Verdana';line-height: 10px;}
.ft226{font: 6px 'Verdana';line-height: 9px;}
.ft227{font: bold 5px 'Verdana';line-height: 6px;}
.ft228{font: bold 34px 'Arial';color: #35ada5;line-height: 40px;}
.ft229{font: bold 11px 'Arial';color: #35ada5;line-height: 14px;}
.ft230{font: bold 15px 'Arial';color: #35ada5;line-height: 18px;}
.ft231{font: 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft232{font: 11px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 14px;}
.ft233{font: 11px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 14px;}
.ft234{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft235{font: 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft236{font: 9px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 14px;}
.ft237{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft238{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft239{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft240{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft241{font: 15px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft242{font: 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft243{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft244{font: 15px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft245{font: 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft246{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft247{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft248{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft249{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft250{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft251{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft252{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 460px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 274px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 161px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 161px;padding-right: 172px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-right: 455px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 161px;padding-right: 110px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p55{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: right;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 507px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p65{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 223px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: right;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: right;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;margin-top: 273px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p137{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 51px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 135px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 35px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p191{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 34px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 40px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 593px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p223{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 163px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 149px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 188px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p261{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 79px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 60px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 193px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 215px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 141px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 131px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p335{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 106px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p341{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 293px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 268px;padding-right: 164px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 115px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 268px;padding-right: 143px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p379{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: right;padding-right: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: right;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p387{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p388{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p389{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p390{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: right;padding-right: 119px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 143px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p395{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 343px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: center;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: center;padding-left: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: right;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: right;padding-right: 238px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p407{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p408{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p409{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: right;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p431{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: right;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 353px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: center;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: center;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p446{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: right;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: right;padding-right: 253px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: right;padding-right: 255px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p451{text-align: right;padding-right: 233px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p453{text-align: right;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 355px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 347px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-right: 249px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-right: 247px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: right;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p466{text-align: right;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p467{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p468{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: right;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: right;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p474{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: right;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 91px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: center;padding-left: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p487{text-align: center;padding-left: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p489{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: right;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: left;padding-left: 349px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-right: 186px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-right: 206px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: right;padding-right: 359px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: right;padding-right: 276px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: right;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: right;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p508{text-align: right;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p510{text-align: right;padding-right: 224px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 160px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p516{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 198px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 107px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 69px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 62px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 110px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p540{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 54px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 136px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 120px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p554{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 72px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 48px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p570{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 174px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 200px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p576{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 407px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 252px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 190px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 156px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 114px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 89px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p607{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 22px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 140px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 217px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 122px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 170px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p625{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 216px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 5px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 17px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 161px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 41px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p655{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 14px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p672{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 137px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p743{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 37px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 137px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 95px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 155px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 115px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 495px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 523px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 149px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 149px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 205px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 83px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 202px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 313px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 242px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p850{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 151px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 112px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 442px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 453px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 455px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 458px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 453px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 459px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 444px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 210px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-right: 118px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 329px;padding-right: 190px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 20px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 112px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 442px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-right: 118px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-right: 115px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 246px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 68px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 167px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 200px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 103px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 342px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 231px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 207px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 151px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 442px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 453px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 458px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 453px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 444px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 458px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-right: 216px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-right: 86px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-right: 403px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 329px;padding-right: 190px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 20px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-right: 403px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 99px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 79px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p956{text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-right: 138px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 146px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 144px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 145px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 153px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: right;padding-right: 102px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 159px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 150px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 150px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 134px;padding-right: 154px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: right;padding-right: 114px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;margin-top: 427px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 95px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 54px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 55px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 55px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 55px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 49px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1009{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 158px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 178px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 140px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 151px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 156px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 78px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 102px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1052{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 81px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1058{text-align: left;padding-right: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-right: 333px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-right: 245px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-right: 256px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-right: 281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-right: 279px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 57px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 178px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 136px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 65px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1116{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1118{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1120{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1135{text-align: left;padding-right: 347px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 345px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: -1px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0504d;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0504d;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #aa4643;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #4198af;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #db843d;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0504d;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #9bbb59;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #8064a2;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #4572a7;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #aa4643;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #89a54e;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #71588f;}
.td164{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0504d;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9bbb59;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #4572a7;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #aa4643;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #89a54e;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td208{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td210{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td212{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td214{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td215{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td216{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td220{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td221{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td223{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td228{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td230{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td232{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td233{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td236{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td237{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td239{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td240{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td241{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td242{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td243{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td244{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td245{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td246{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td251{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td252{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td253{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td256{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td258{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td259{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td260{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td261{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td263{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td264{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td265{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td266{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td268{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td269{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f5f5f5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;background: #f5f5f5;}
.td271{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td273{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td274{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #000000;}

.tr0{height: 18px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 28px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 29px;}
.tr5{height: 21px;}
.tr6{height: 20px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 30px;}
.tr9{height: 461px;}
.tr10{height: 0px;}
.tr11{height: 242px;}
.tr12{height: 14px;}
.tr13{height: 19px;}
.tr14{height: 38px;}
.tr15{height: 410px;}
.tr16{height: 24px;}
.tr17{height: 35px;}
.tr18{height: 25px;}
.tr19{height: 819px;}
.tr20{height: 346px;}
.tr21{height: 247px;}
.tr22{height: 220px;}
.tr23{height: 130px;}
.tr24{height: 36px;}
.tr25{height: 54px;}
.tr26{height: 16px;}
.tr27{height: 9px;}
.tr28{height: 10px;}
.tr29{height: 6px;}
.tr30{height: 22px;}
.tr31{height: 15px;}
.tr32{height: 44px;}
.tr33{height: 7px;}
.tr34{height: 5px;}
.tr35{height: 4px;}
.tr36{height: 13px;}
.tr37{height: 11px;}
.tr38{height: 12px;}
.tr39{height: 3px;}
.tr40{height: 2px;}
.tr41{height: 55px;}
.tr42{height: 40px;}
.tr43{height: 41px;}
.tr44{height: 34px;}
.tr45{height: 57px;}
.tr46{height: 61px;}
.tr47{height: 8px;}
.tr48{height: 31px;}
.tr49{height: 26px;}
.tr50{height: 32px;}
.tr51{height: 23px;}
.tr52{height: 33px;}
.tr53{height: 39px;}
.tr54{height: 48px;}
.tr55{height: 43px;}
.tr56{height: 42px;}
.tr57{height: 67px;}
.tr58{height: 52px;}
.tr59{height: 49px;}
.tr60{height: 1px;}

.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 152px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 19px;font: bold 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 378px;margin-left: 104px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 321px;margin-left: 161px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 321px;margin-left: 161px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t8{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 321px;margin-left: 161px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 873px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 511px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t15{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t18{width: 379px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t19{width: 379px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 856px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 416px;margin-top: 13px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t27{width: 379px;margin-left: 37px;font: 15px 'Arial';}
.t28{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 856px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t30{width: 416px;font: 1px 'Arial';}
.t31{width: 416px;font: 1px 'Arial';}
.t32{width: 322px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 859px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t34{width: 468px;margin-left: 94px;font: 15px 'Arial';}
.t35{width: 321px;margin-left: 161px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 416px;margin-top: 11px;font: 15px 'Arial';}
.t37{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t39{width: 415px;margin-top: 16px;font: italic 15px 'Arial';}
.t40{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t41{width: 396px;margin-left: 76px;margin-top: 80px;font: 13px 'Calibri';}
.t42{width: 361px;margin-left: 97px;font: 9px 'Calibri';}
.t43{width: 202px;margin-left: 161px;font: 10px 'Calibri';}
.t44{width: 365px;margin-left: 8px;margin-top: 59px;font: 13px 'Calibri';}
.t45{width: 314px;margin-left: 77px;font: 11px 'Calibri';}
.t46{width: 391px;margin-left: 73px;font: 9px 'Calibri';}
.t47{width: 393px;margin-left: 6px;font: 13px 'Calibri';}
.t48{width: 458px;margin-left: 9px;margin-top: 78px;font: 8px 'Calibri';}
.t49{width: 376px;margin-left: 98px;font: 11px 'Calibri';}
.t50{width: 393px;margin-left: 8px;margin-top: 60px;font: 12px 'Calibri';}
.t51{width: 319px;margin-left: 71px;font: 11px 'Calibri';}
.t52{width: 280px;margin-left: 189px;margin-top: 99px;font: 12px 'Calibri';}
.t53{width: 183px;margin-left: 273px;margin-top: 36px;font: 11px 'Calibri';}
.t54{width: 392px;margin-left: 52px;font: 9px 'Calibri';}
.t55{width: 380px;margin-left: 85px;margin-top: 85px;font: 11px 'Calibri';}
.t56{width: 393px;margin-left: 8px;margin-top: 58px;font: 12px 'Calibri';}
.t57{width: 340px;margin-left: 58px;font: 9px 'Calibri';}
.t58{width: 303px;margin-left: 100px;margin-top: 74px;font: 12px 'Calibri';}
.t59{width: 358px;margin-left: 9px;margin-top: 48px;font: 12px 'Calibri';}
.t60{width: 324px;margin-left: 65px;font: 11px 'Calibri';}
.t61{width: 321px;margin-left: 75px;font: 13px 'Calibri';}
.t62{width: 409px;margin-left: 32px;font: 9px 'Calibri';}
.t63{width: 328px;margin-left: 143px;margin-top: 90px;font: 12px 'Calibri';}
.t64{width: 458px;margin-left: 8px;margin-top: 57px;font: 13px 'Calibri';}
.t65{width: 409px;margin-left: 53px;font: 9px 'Calibri';}
.t66{width: 394px;margin-left: 77px;margin-top: 84px;font: 11px 'Calibri';}
.t67{width: 389px;margin-left: 82px;margin-top: 24px;font: 10px 'Calibri';}
.t68{width: 215px;margin-top: 2px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t69{width: 451px;margin-top: 8px;font: 6px 'Verdana';}
.t70{width: 460px;margin-left: 30px;margin-top: 6px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t71{width: 417px;margin-top: 5px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t72{width: 370px;margin-left: 1px;margin-top: 7px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t73{width: 370px;margin-left: 1px;margin-top: 4px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t74{width: 370px;margin-left: 1px;margin-top: 5px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t75{width: 343px;margin-top: 11px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t76{width: 215px;margin-top: 5px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t77{width: 460px;margin-left: 30px;margin-top: 7px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t78{width: 370px;margin-left: 1px;margin-top: 6px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t79{width: 343px;margin-top: 10px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t80{width: 215px;margin-left: 29px;margin-top: 3px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t81{width: 417px;margin-top: 3px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t82{width: 405px;margin-left: 29px;margin-top: 10px;font: bold 6px 'Verdana';}
.t83{width: 362px;margin-left: 29px;margin-top: 7px;font: 6px 'Verdana';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B3371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;– ett stärkt konsumentskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Utredningen om rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Stockholm 2016&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@wolterskluwer.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24450-0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p10 ft8"&gt;Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 5 juni 2014 att tillkalla en särskild utredare för att bedöma om lagstiftningens intentioner följs i försäkrings- bolagens praktiska tillämpning av kontraheringsplikten för person- försäkring, samt vid behov lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som krävs (dir. 2014:80).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Den 5 juni 2014 förordnades generaldirektören och dåvarande Konsumentombudsmannen Gunnar Larsson som särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Som sakkunniga i utredningen förordnades från och med den 16 september 2014 professorn och f.d. justitierådet Bertil Bengtsson, kanslirådet Mats Holmkvist och rättssakkunnige Mikael Pauli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Som experter att biträda utredningen förordnades samma datum juristen och f.d. chefen för Konsumenternas Försäkringsbyrå Gunnar Olsson, enhetschefen Gabriella &lt;NOBR&gt;Fenger-Krog,&lt;/NOBR&gt; verksjuristen Anders Lindkvist, ekonomen Marie Hosinsky, juristen och kansli- chefen Anna Norrman samt operasångaren och med.stud. Karl Rombo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Som sekreterare anställdes från och med den 1 augusti 2014 hovrättsassessorn, numera hovrättsrådet, Mia Schenck Blomqvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Härmed överlämnar utredningen sitt betänkande &lt;SPAN class="ft11"&gt;Rätten till en personförsäkring – ett stärkt konsumentskydd &lt;/SPAN&gt;(SOU 2016:37).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Uppdraget är härmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Stockholm i maj 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft14"&gt;Gunnar Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Mia Schenck Blomqvist&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p20 ft15"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;DEL I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft16"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;(2005:104) ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td5"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Utredningens uppdrag och arbete ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;Utredningens uppdrag............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;Avgränsningar .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;2.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;Kontraheringsplikten gäller för individuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;sjuk-,&lt;/NOBR&gt; olycksfalls- och livförsäkringar ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Avgränsning av utredningens kartläggning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;analys ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;2.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;Gränsdragningen mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;gruppersonförsäkringar och individuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;personförsäkringar ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Utredningens arbete ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Betänkandets disposition........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft22"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;Innehåll SOU 2016:37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft16"&gt;DEL II&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Rätten till en personförsäkring ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;Regleringen .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;Bakgrund .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;3.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Lagstiftningsarbetet ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;3.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Planerad uppföljning...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Närmare om gällande kontraheringsplikt för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;personförsäkring.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;3.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Begreppet kontraheringsplikt.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Försäkringar som omfattas av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;kontraheringsplikten...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Avvägning mellan behovet av socialt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;och försäkringsmässiga intressen ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Särskilda skäl att inte meddela en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;personförsäkring .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Kontraheringsplikten omfattar det normala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;försäkringsutbudet ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Rätt till försäkring när bolaget har fått de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;uppgifter som behövs..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Hälsotillståndet vid tiden för ansökan är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;avgörande.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p38 ft17"&gt;3.3.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Rätten att förnya en försäkring ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Beslut att neka personförsäkring ska vara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft24"&gt;motiverade och kan prövas av domstol..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;3.4 Möjligheter till prövning ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;3.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Rätten till domstolsprövning .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;3.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;KO kan biträda konsumenter i domstol................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;DO kan driva ärenden i domstol eller mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;förlikning .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Personförsäkringsnämnden och Allmänna reklamationsnämnden prövar inte tvister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;rörande kontraheringsplikten.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;SOU 2016:37 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;Allmänt om försäkringsavtalet .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;Försäkringsavtalets ingående .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;Parternas ansvar ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;Bristande jämvikt i avtalsförhållandet....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;Försäkringens omfattning ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;Påföljder vid kontraktsbrott ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;Sammanfattning ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;Försäkringsrörelselagstiftningen ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;Företagsformer på försäkringsmarknaden ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;Grundläggande försäkringsmässiga principer .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;5.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Ekvivalensprincipen .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;5.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Solidaritetsprincipen ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;5.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Produktfrihet och fri premiesättning .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;5.5.1 .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Finansinspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;5.5.2 ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Konsumentverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;5.5.3 ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Konkurrensverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Andra aktörer ...............................på försäkringsmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;5.6.1 ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Svensk Försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;5.6.2 ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Konsumenternas Försäkringsbyrå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;Allmänt om försäkring................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p29 ft29"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Vad är försäkring?...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förhållandet mellan socialförsäkring och privat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;försäkring ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Socialförsäkringar bygger på premiesolidaritet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;– privata försäkringar på bedömning av risk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft31"&gt;......... 96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;6.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;Socialförsäkringen ger grundskydd – privat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;försäkring ger kompletterande skydd....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Ersättning från socialförsäkringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;6.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Allmänt ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;6.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft24"&gt;Ersättning till föräldrar med sjuka barn...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;Kommunens försäkring för barn i förskola och skola .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Olika typer av privata försäkringar......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Individuellt respektive kollektivt tecknade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;försäkringar ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Olika typer av individuellt tecknade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;försäkringar ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Närmare om individuella personförsäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;respektive gruppersonförsäkringar ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Gränsdragningen mellan individuella personförsäkringar och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;gruppersonförsäkringar ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;6.7 Närmare om privata individuella personförsäkringar ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;6.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Inledning................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;6.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Invaliditetsersättning och försäkringsbelopp......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft13"&gt;6.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Barnförsäkring.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;för vuxna ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;6.7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;Sjukförsäkring för vuxna ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Grundläggande utgångspunkter och faktorer av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;betydelse för riskbedömningen ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;7.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Vad är en risk? .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;7.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Varför behövs riskbedömning? ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Riskgemenskap, riskutjämning och gruppering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;av risker..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Riskbedömning vid personförsäkring grundas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;på hälsouppgifter ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;7.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;Samtycke till inhämtande av hälsouppgifter ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Särskilda bestämmelser om genetisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;information ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;7.2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;Försäkringsmedicinska riktlinjer ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;7.2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;Återförsäkring .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Försäkringsmedicin i förhållande till klinisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;medicin ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;Riskbedömningsprocessen ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;7.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;Inledning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;7.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;Hälsodeklarationen ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;7.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;Medicinsk kodning ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;7.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;Resultatet av riskbedömningen ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Diskrimineringslagstiftningen....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kopplingen mellan diskrimineringslagstiftningen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;kontraheringsplikten för personförsäkring.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;8.2 Diskrimineringslagen............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p29 ft24"&gt;Tillämpningsområde m.m. ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förbud mot direkt och indirekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;diskriminering ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;8.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Särskilt om diskriminering på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;funktionsnedsättning ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Ärenden som drivits av DO i domstol ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Avslutande synpunkter.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;En nordisk utblick ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p29 ft29"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Danmark ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Norge.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;Innehåll SOU 2016:37&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft20"&gt;Vissa tendenser på personförsäkringsmarknaden .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;Yttre faktorer av betydelse för utvecklingen på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;personförsäkringsmarknaden ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;10.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Socialförsäkringssystemet ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;10.2.2 Konkurrens och medvetna konsumenter ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;10.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;Gränsdragning mellan individuell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;personförsäkring och gruppersonförsäkring.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;10.2.4 Teknisk utveckling – mer information och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;försäljning via digitala kanaler ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;10.2.5 Medicinsk forskning och folkhälsa ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;10.2.6 Mediabevakning, granskning och jämförelser .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Produktutveckling ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;10.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Barnförsäkring.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;10.3.2 Sjuk- och olycksfallsförsäkring samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;sjukförsäkring för vuxna.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Sammanfattande synpunkter ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft16"&gt;DEL III&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;Kartläggning............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;Utredningens uppdrag – kartläggning, analys och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;eventuella förslag ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Kort om hur kartläggningen har genomförts .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Enkätundersökning till försäkringsbolagen........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;11.3.1 Undersökningens genomförande och syfte ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;11.3.2 Aktuell tidsperiod för undersökningen ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;11.3.3 Aktuella försäkringsbolag och svarsfrekvens ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;11.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;Produktsortiment hos svarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;försäkringsbolag ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;11.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Barnförsäkring.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;11.3.6 Sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;11.3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Sjukförsäkring för vuxna ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;SOU 2016:37 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Utredningens besök hos försäkringsbolagen ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;Djupintervjuer med försäkringsbolag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;återförsäkringsbolag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Enkätundersökning riktad till konsumenter .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;11.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Genomförande av enkätundersökningen .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;11.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Resultatet av enkätundersökningen .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;11.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Indikationer från undersökningen .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft34"&gt;DEL IV Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft20"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken? ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Regleringen............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;Vad är en försäkringsteknisk bedömning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;hälsotillståndet? ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;12.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Försäkringsteknik enligt motiven ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;12.3.2 Ett beslut att neka försäkring ska vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;12.3.3 Riskbedömningen ska grundas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;beslutsunderlag av hög kvalitet.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Vad är en individuell bedömning?........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;12.4.1 Individuella faktorer ska utredas ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;12.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Försäkringsbolagens utredningsansvar ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;Vad är en försäkring som bolaget normalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;tillhandahåller allmänheten?.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;12.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;Begränsning av kontraheringspliktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;tillämpningsområde ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Användningen av särskilda villkor på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;marknaden..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Varför varierar användningen av särskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;villkor?....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;12.5.4 Hur ska kontraheringspliktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;tillämpningsområde avgränsas? ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Grundläggande förutsättningar för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;lagstiftningen.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Sammanfattning – kontraheringsplikten gäller för försäkringsbolagets normala utbud av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;försäkringsvillkor ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;12.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;Sammanfattning av kontraheringspliktens praktiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;innebörd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft20"&gt;Särskilda villkor och avslag .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;13.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kapitlets innehåll...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;13.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Bedömningen av försäkringsansökan ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kontraheringsplikten träffar särskilda villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;och avslag...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Innebörden av kontraheringsplikten enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;gällande rätt ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;13.2 Inskränkningar i försäkringsskyddet...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;13.2.1 Inledning................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kontraheringspliktens krav vid inskränkningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;i försäkringen.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Undantag för framtida sjukdom och för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;sjukdom som finns vid tecknandet ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens iakttagelser angående undantag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;för framtida sjukdom och för sjukdom som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;finns vid tecknandet..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;13.2.5 Undantag för vissa ersättningsmoment –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;främst för ersättning vid arbetsoförmåga ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Undantag för rätten till vidareförsäkring när&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;barnförsäkring löper ut .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Undantag för sjukdomar som redan undantas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;enligt de allmänna villkoren..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;13.3 Förhöjda premier..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p55 ft13"&gt;13.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;Inledning................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p55 ft13"&gt;13.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;Kontraheringspliktens krav vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;premieförhöjningar ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p55 ft13"&gt;13.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft24"&gt;Premiesättning vid förhöjningar ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens iakttagelser angående&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;användningen premieförhöjningar .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;SOU 2016:37 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td49"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;Avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;13.4.1 ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;13.4.2 ..................Kontraheringspliktens krav vid avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;13.4.3 ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Olika avslagssituationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;13.4.4 ......Andelen avslag och vanliga orsaker till avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;13.4.5 ..................Särskilt angående för tidig födda barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;13.4.6 Särskilt angående barn som är födda utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;13.4.7 Särskilt angående personer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;neuropsykiatriska diagnoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;13.4.8 Utredningens allmänna iakttagelser angående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft28"&gt;beslutsmotiveringar .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p29 ft29"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Kapitlets ..................................................................innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Försäkringsbolagens ..................................beslutsunderlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;14.2.1 Försäkringsmedicinska riktlinjer ska hålla hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;kvalitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;14.2.2 Försäkringsmedicinska riktlinjer får bara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;användas som hjälpmedel för individuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;bedömningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;14.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Försäkringsmedicinska riktlinjer och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;återförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Hur kvalitetssäkras försäkringsmedicinska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;riktlinjer?................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p58 ft26"&gt;14.2.5 Utredningens iakttagelser angående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;försäkringsbolagens beslutsunderlag....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;14.3 Försäkringsbolagens beslutsmotiveringar ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Beslut att neka personförsäkring ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td28"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;motiveras på ett begripligt sätt .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;14.3.2 Vad är en begriplig beslutmotivering?..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td50"&gt;&lt;P class="p55 ft26"&gt;14.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;Försäkringsbolagens syn .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td50"&gt;&lt;P class="p55 ft26"&gt;14.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p58 ft26"&gt;Utredningens iakttagelser angående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;försäkringsbolagens beslutsmotiveringar.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;14.4 Sammanfattande iakttagelser................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;Innehåll SOU 2016:37&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;hälsouppgifter .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Kapitlets innehåll ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;Upplysningsplikt, utredningsansvar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;inhämtande av hälsouppgifter ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;15.2.2 Bakgrunden till 11 kap. 1 a § FAL .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;15.2.3 Innebörden av 11 kap. 1 a § FAL .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.2.4 Särskilt angående inhämtande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;hälsouppgifter från barnhälsovården och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;elevhälsan ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.2.5 Andra regelverk av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;försäkringsbolagens hantering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;hälsoinformation ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.2.6 Integritetsskyddet enligt 11 kap. 1 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;begränsar inte försäkringsbolagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;utredningsansvar ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;Statistik angående försäkringsbolagens inhämtande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;hälsouppgifter .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Försäkringsbolagens allmänna syn ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;15.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;När begärs samtycke för inhämtande av hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;och hur används uppgifterna?..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Allmänt ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;15.5.2 För tidigt födda barn.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.5.3 Neuropsykiatriska diagnoser och psykiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;besvär .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.5.4 Barn som adopterats från andra länder än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Sverige ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Komplicerade hälsotillstånd .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.5.6 Effekter av medicinering eller annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;behandling .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;15.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Utredningens bedömningar och synpunkter......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;Försäkringsbolagens inhämtande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;hälsouppgifter........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;15.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;Försäkringsbolagens användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;inhämtande hälsouppgifter ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;SOU 2016:37 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft20"&gt;Finns det behov av reformer? ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;16.1.1 Allmänt om utredningens överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;angående reformbehovet.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;16.1.2 Kapitlets innehåll och disposition ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Innebörden av kontraheringsplikten enligt gällande rätt ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;16.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;Statistik och andra uppgifter av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;överväganden angående reformbehovet ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;16.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;Utredningens enkätundersökning till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;försäkringsbolagen ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;16.3.2 Statistik angående beviljade försäkringar .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;16.3.3 Statistiken visar inte hela bilden ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;16.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Sammanfattande synpunkter ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;16.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;Grundläggande utgångspunkter för utredningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;överväganden angående reformbehovet ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;16.4.1 Avvägning mellan socialt skydd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;försäkringsmässiga hänsyn....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;16.4.2 Privat försäkring – inte socialförsäkring ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;301&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Goda förutsättningar för privat försäkringsverksamhet behövs för ett bra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;försäkringsutbud ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Principen om försäkringsbolagens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft39"&gt;produktfrihet .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;16.5 Allmänt om behovet av åtgärder ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;16.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;Lagstiftande åtgärder behövs ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;16.5.2 Självreglerande åtgärder kan komplettera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft39"&gt;lagstiftningen .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;16.5.3 Sammanfattning angående behovet av åtgärder...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;16.6 Utredningens överväganden angående behovet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;reformer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p29 ft39"&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;16.6.1 ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;16.6.2 Det behöver förtydligas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td51"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;kontraheringsplikten gäller när försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;nekas helt eller delvis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Kravet på individuella bedömningar behöver&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft27"&gt;förtydligas ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kravet på försäkringsmässiga bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;behöver förtydligas ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;16.6.5 Krav på tydliga och begripliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;beslutsmotiveringar i samband med beslut..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;314&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kontraheringsplikten ska fortfarande gälla för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;bolagets normala utbud av försäkringsvillkor .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;16.6.7 Åtgärder för att främja tvistlösning i och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;utanför domstol.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skyldighet för försäkringsbolaget att upplysa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p61 ft17"&gt;om prövningsmöjligheter .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p62 ft13"&gt;16.6.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p61 ft17"&gt;Inget behov av utökade tillsynsuppdrag ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p62 ft13"&gt;16.6.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p61 ft17"&gt;Inga reformer behövs avseende användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p61 ft17"&gt;inhämtad hälsoinformation ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p62 ft13"&gt;16.6.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p61 ft13"&gt;Önskvärda åtgärder från branschen för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p61 ft3"&gt;främja ansökningar................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;16.7 Förnyelse av personförsäkring.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p62 ft13"&gt;16.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p61 ft3"&gt;Inledning................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Uppsägning av en tidsbegränsad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;personförsäkring ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;16.7.3 Förnyelse av försäkring och villkorsändring .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;16.7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p63 ft24"&gt;Beslut att neka förnyelse kan prövas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;domstol ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;16.7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Särskilda skäl att vägra förnyelse..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;En ny skyldighet för försäkringsbolagen att motivera beslut och upplysa om prövning vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;nekad förnyelse .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;16.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Kontraheringsplikten för konsumentförsäkringar .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;16.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;Sammanfattning av utredningens förslag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;bedömningar .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;16.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Kontraheringsplikten förtydligas .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;16.9.2 Försäkringsbolagen ska motivera sina beslut ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;16.9.3 Tvistlösning i och utanför domstol främjas ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;16.9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Förnyelse av personförsäkring .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;372&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Rekommenderade självregleringsåtgärder för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;att främja ansökningar om personförsäkring ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;372&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;16.10 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft16"&gt;DEL V&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft16"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;Konsekvenser..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Konsekvensanalysens innehåll och disposition...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Utredningens uppdrag och avgränsningar ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;17.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Uppdraget ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;17.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Avgränsningar........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;Kontraheringsplikten – gällande reglering ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Analys och förslag baseras på utredningens tolkning av kontraheringsplikten enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;gällande rätt............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens tolkning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;kontraheringsplikten .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;382&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Beslut att neka försäkring kan prövas av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;domstol ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;17.4 Utredningens kartläggning och analys ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;17.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Genomförande av kartläggningen ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;17.4.2 Statistik angående avslag och särskilda villkor.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;17.4.3 Statistiken visar inte hela bilden ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;17.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Den föreslagna regleringen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;387&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;17.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Kontraheringsplikten förtydligas .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;387&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;17.5.2 Försäkringsbolagen ska motivera sina beslut ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;388&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;17.5.3 Tvistlösning i och utanför domstol främjas.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;388&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;17.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Förnyelse av personförsäkring..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;389&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;17.5.5 Alternativa tolkningar och regleringar .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;17.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Effekter för företagen...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;17.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Försäkringsbolag som berörs................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p48 ft13"&gt;17.6.2 Förslagen kommer att få ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;konsekvenser för berörda försäkringsbolag.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kostnader för försäkringsbolagen till följd av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;förslagen .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p29 ft24"&gt;17.6.4 Positiva effekter för försäkringsbolagen ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;17.6.5 Ingen påverkan på mindre försäkringsbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;eller konkurrensförhållandena på marknaden .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;17.6.6 Sammanfattning angående effekterna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;försäkringsbolagen ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;Innehåll SOU 2016:37&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;17.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Konsumenter ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;17.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Inga ökade kostnader för det allmänna ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;17.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Samhällsekonomiska effekter ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;17.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Förslagens förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten .................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;17.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Ikraftträdande .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;408&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;DEL VI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;P class="p68 ft16"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td57"&gt;&lt;P class="p68 ft13"&gt;Förslaget till lag om ändring i försäkringsavtalslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;(2005:104) .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;DEL VII&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv 2014:80...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Bilaga 2 Enkät till försäkringsbolag om personförsäkringar ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Bilaga 3 Teknisk rapport angående enkätundersökning till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p69 ft13"&gt;försäkringsbolag – en beskrivning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;genomförande och metoder.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;461&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Bilaga 4 Intervjuer med försäkringsbolag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p69 ft13"&gt;återförsäkringsbolag – sammanfattning av frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och svar .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;467&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Bilaga 5 Enkätundersökning till konsumenter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;personförsäkringar .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningens direktiv beslutades av regeringen den 5 juni 2014 (dir. 2014:80). Direktiven finns fogade till betänkandet som Bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft42"&gt;Vårt uppdrag har bestått av två delar. Den första delen har hand- lat om att bedöma om lagstiftningens intentioner följs i försäk- ringsbolagens praktiska tillämpning av den principiella rätten att teckna en personförsäkring, s.k. kontraheringsplikt, som infördes 2006. I denna del av utredningens uppdrag har särskilt ingått att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;kartlägga &lt;/SPAN&gt;i vilken utsträckning försäkringsbolagen avslår ansök- ningar om personförsäkring eller meddelar sådana försäkringar med särskilda inskränkningar eller förhöjda premier,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;identifiera &lt;/SPAN&gt;under vilka omständigheter det är vanligt att ansök- ningar om personförsäkring nekas och &lt;SPAN class="ft14"&gt;analysera &lt;/SPAN&gt;om riskbedöm- ningarna i dessa fall tillräckligt beaktar enskildas faktiska för- hållanden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;bedöma &lt;/SPAN&gt;om det finns anledning att befara att försäkringsbolagen över- eller misstolkar hälsoinformation när en försäkringsansö- kan prövas och särskilt hur uppgifter från barnhälsovården och elevhälsan inhämtas och behandlas i detta sammanhang,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;analysera &lt;/SPAN&gt;om det går att dra några övergripande slutsatser om hur särskilda förbehåll utformas eller förhöjda premier bestäms, när en personförsäkring inte beviljas på vanliga villkor, och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;analysera &lt;/SPAN&gt;om försäkringsbolagens beslut när försäkring nekas ger en tillräckligt god förståelse för hur bolagen resonerar samt om dessa resonemang förmedlas på ett sätt som den försäkrings- sökande kan ta till sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft22"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;Den andra delen av uppdraget har gått ut på att utredningen, ut- ifrån sin kartläggning och analys, ska &lt;SPAN class="ft11"&gt;överväga behovet av reformer&lt;/SPAN&gt;. Uppdraget har inneburit att utredningen ska lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som krävs, om utred- ningen bedömer att det finns ett sådant behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft41"&gt;Kort om kontraheringsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Kontraheringsplikten innebär att ett försäkringsbolag inte får vägra någon att teckna eller förnya en sådan personförsäkring som bola- get normalt tillhandahåller allmänheten, om det inte finns &lt;SPAN class="ft50"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;för vägran med hänsyn till risken för framtida försäkringsfall, den avsedda försäkringens art eller någon annan omständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;När kontraheringsplikten tillkom infördes även en möjlighet för den försäkringssökande att vända sig till domstol vid missnöje med försäkringsbolagets beslut att neka en personförsäkring. Den som har nekats en personförsäkring kan väcka en sådan talan inom sex månader från bolagets beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Avgränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Kontraheringsplikten gäller för &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuella personförsäkringar&lt;/SPAN&gt;, dvs. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;sjuk-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt; olycksfalls- och livförsäkringar &lt;/SPAN&gt;som tecknas hos ett försäkrings- bolag för en viss individ. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Kollektiva personförsäkringar&lt;/SPAN&gt;, såsom privat gruppförsäkring eller kollektivavtalsgrundad försäkring, omfattas inte av kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Enligt utredningens direktiv, ska vår analys huvudsakligen inrik- tas på individuell sjukförsäkring och kombinerad sjuk- och olycks- fallsförsäkring för vuxna, samt kombinerad sjuk- och olycksfalls- försäkring för barn och ungdomar (barnförsäkring). Utredningens överväganden angående reformbehovet, och våra förslag till lagänd- ringar, grundar sig därför i första hand på vår kartläggning och analys av försäkringsbolagens praxis vid dessa personförsäkringar. Liksom nuvarande reglering rörande kontraheringsplikten, gäller ändå våra förslag för individuell personförsäkring över huvud taget, dvs. även för vissa livförsäkringar och andra typer av sjuk- och olycks- fallsförsäkringar (exempelvis sjukvårdsförsäkring och s.k. diagnos- försäkring).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;Även om olika individuella personförsäkringar som omfattas av kontraheringsplikten skiljer sig åt till utformning och innehåll, gör sig i allt väsentligt samma synpunkter gällande avseende kontrahe- ringspliktens tillämpning. Det har därför saknats anledning för utred- ningen att i något avseende föreslå avvikande regler för olika slags personförsäkringar eller förorda att de föreslagna reglerna ska tilläm- pas annorlunda i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Utredningens uppdrag har vidare bara gått ut på att närmare analysera den situationen att en sökt personförsäkring helt eller delvis nekas med hänvisning till att &lt;SPAN class="ft11"&gt;hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras inte är fullgott. Andra grunder för att neka någon en personförsäkring behandlas inte närmare i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft41"&gt;I vilka fall aktualiseras kontraheringsplikten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Individuell personförsäkring tecknas direkt hos försäkringsbolaget, och försäkringsavtal ingås normalt efter en ansökan där den försäk- ringssökande svarar på ett antal frågor om sitt hälsotillstånd. Vid prövningen av ansökan gör försäkringsbolaget en riskbedömning. Denna resulterar i de flesta fall i att den sökta personförsäkringen beviljas till normala villkor. Men om ansökan innehåller uppgifter som enligt försäkringsbolaget tyder på en förhöjd risk, kan risk- bedömningen leda till att bolaget avslår ansökan eller bara beviljar försäkring med någon form av inskränkning eller till en förhöjd premie. Det är i praktiken i dessa fall som kontraheringsplikten aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft41"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Det har behövts en analys av kontraheringspliktens innebörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Utredningens övergripande uppdrag har varit att bedöma om lag- stiftarens intentioner följs i försäkringsbolagens praktiska tillämp- ning av kontraheringsplikten för personförsäkring. Eftersom utred- ningen anser att det hittills i vissa avseenden har varit oklart hur kontraheringsplikten är avsedd att tillämpas i praktiken, har vi in- ledningsvis analyserat den närmare praktiska innebörden av plikten såsom den i dag kommer till uttryck genom lagtext och motiv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Avsikten med kontraheringsplikten var att underlätta för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt hälsa att kunna teckna en personförsäkring till rimliga villkor. Enligt lagstiftnings- motiven garanterar inte kontraheringsplikten ett försäkringsskydd för samma premie och på samma villkor för alla. Lagen ska däremot trygga att riskprövningen sker på &lt;SPAN class="ft50"&gt;individuell grund&lt;/SPAN&gt;, inte schablon- mässigt, och att en begärd försäkring nekas bara när det finns sär- skilda skäl för det, dvs. när bedömningen har klart stöd i en &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäk- ringsteknisk bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;Att försäkringsbolagens riskprövning ska göras på &lt;SPAN class="ft52"&gt;individuell grund &lt;/SPAN&gt;innebär enligt utredningen att försäkringsbolaget har ett &lt;SPAN class="ft52"&gt;utred- ningsansvar &lt;/SPAN&gt;när det gäller den försäkringssökandes hälsotillstånd, om bolaget överväger att neka försäkring. Det innebär att försäkrings- bolaget i de fallen har en skyldighet att &lt;SPAN class="ft52"&gt;klargöra &lt;/SPAN&gt;eventuella otydliga hälsouppgifter som lämnas av den försäkringssökande. I de tvek- samma fallen måste försäkringsbolaget även &lt;SPAN class="ft52"&gt;aktivt ta reda på &lt;/SPAN&gt;de uppgifter om en enskild försäkringssökandes hälsotillstånd som kan ha betydelse för den personens möjlighet att teckna en försäk- ring. Hur långtgående försäkringsbolagets utredningsansvar är – dvs. hur mycket information bolaget behöver ta reda på om hälso- tillståndet hos en viss försäkringssökande – varierar beroende på bl.a. den enskilda personens hälsotillstånd och den sökta försäk- ringens innehåll och utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;För att ett beslut att neka försäkring ska anses ha stöd i en &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäk- ringsteknisk bedömning&lt;/SPAN&gt;, menar utredningen att bolaget ska kunna visa att beslutet har varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;. Därmed avses att risken för framtida försäkringsfall är så hög, att det skulle få klart olämpliga följder för försäkringskollektivet om risker av det aktuella slaget försäkrades till normala villkor eller, vid avslag, för- säkrades alls. Bolaget ska vidare kunna visa att beslutet har grun- dats på ett beslutsunderlag av hög kvalitet. Ett rimligt krav i det avseendet är att bedömningen ska ha grundats på &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt försäkringsmässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;. Med &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap &lt;/SPAN&gt;avses sådan medicinsk vetenskaplig forsk- ning som det finns viss konsensus kring. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Medicinsk beprövad erfaren- het &lt;/SPAN&gt;handlar i det här sammanhanget om sådant som det eventuellt inte finns direkt vetenskapligt stöd för, men som är allmänt accep-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;terat inom läkarkåren. &lt;/SPAN&gt;Försäkringsmässigt kunnande &lt;SPAN class="ft12"&gt;är försäkrings- bolagets professionella erfarenhet, exempelvis bolagets egen doku- menterade sjukdoms- och skadestatistik samt erfarenheter när det gäller skadereglering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft14"&gt;Kontraheringsplikten gäller för sådan personförsäkring som normalt tillhandahålls allmänheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;Tillämpningsområdet för kontraheringsplikten är begränsat på så sätt att den bara gäller för sådan personförsäkring som bolaget &lt;SPAN class="ft11"&gt;normalt tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;. Av lagstiftningsmotiven fram- går att detta innebär att ett försäkringsbolag inte behöver meddela försäkring mot risker eller objekt som inte ingår i dess vanliga sortiment, och att försäkringstagaren även måste vara beredd att acceptera de försäkringsvillkor som bolaget tillämpar för den aktu- ella typen av försäkring. Sammantaget med kravet på en individuell och försäkringsmässig bedömning av varje ansökan, innebär detta enligt utredningen att försäkringsbolaget ska använda de försäk- ringsvillkor som brukar tillämpas för försäkringsprodukten i fråga i liknande fall, för att kunna bevilja ett så gott försäkringsskydd som möjligt med hänsyn till den enskilde försäkringssökandes individu- ella förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Sammanfattning av kontraheringspliktens praktiska innebörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Sammanfattningsvis får ett försäkringsbolag inte neka, begränsa eller fördyra en sökt personförsäkring om det inte är försäkrings- mässigt nödvändigt med hänsyn till sökandens individuella hälso- tillstånd och bolagets normala utbud av försäkringsvillkor i lik- nande fall.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft41"&gt;Genomförande av kartläggningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Utredningens kartläggning av kontraheringspliktens tillämpning har &lt;SPAN class="ft11"&gt;i förhållande till försäkringsbolagen &lt;/SPAN&gt;genomförts i tre steg. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Det första steget &lt;/SPAN&gt;har varit en enkätundersökning riktad till försäkrings- bolagen. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Det andra steget &lt;/SPAN&gt;har varit att en arbetsgrupp från utred- ningen har besökt ett antal försäkringsbolag som har omfattats av enkätundersökningen. Vid besöken har arbetsgruppen bl.a. tagit del av ett antal av utredningen slumpmässigt utvalda ärenden där ansö- kan om personförsäkring har nekats helt eller delvis. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Det tredje steget &lt;/SPAN&gt;har varit att utredningen har genomfört djupintervjuer med de försäkringsbolag som har svarat på enkätundersökningen och två större återförsäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft54"&gt;Utredningen har också i samarbete med bl.a. Handikappförbun- den och Svenska Prematurförbundet genomfört en &lt;SPAN class="ft53"&gt;enkätundersök- ning som riktats till konsumenter&lt;/SPAN&gt;. Undersökningen har innehållit frågor om försäkringsskydd och konsumenternas upplevelser när det gäller att ansöka om personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft41"&gt;Hur vanligt är det att försäkring nekas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;Utredningens enkätundersökning till försäkringsbolagen har av praktiska skäl tagit sikte på statistik och andra uppgifter från 2013, men ingenting talar för att förhållandena har ändrats i någon bety- dande mån sedan dess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Av enkätundersökningen framgår bl.a. att totalt 96,8 procent av alla ansökningar om &lt;SPAN class="ft51"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades till antingen normala villkor (dvs. de villkor som vanligen gäller för försäkringen) eller särskilda villkor (dvs. till villkor som avviker från vad som normalt gäller), och att 87 procent av alla ansökningar om barnförsäkring beviljades till normala villkor. När det gäller &lt;SPAN class="ft51"&gt;sjuk- och olycksfalls- försäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna beviljades totalt 93 procent av alla ansökningar till antingen normala eller särskilda villkor, och 69 procent av alla ansökningar beviljades till normala villkor. Motsvarande siffror gällande &lt;SPAN class="ft51"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna var att totalt 95 procent av alla ansökningar beviljades till normala eller särskilda villkor, och att 86 procent av alla ansökningar beviljades till normala villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft54"&gt;Andelen ansökningar som avslogs, dvs. nekades helt, var alltså 3,2 procent när det gäller &lt;SPAN class="ft53"&gt;barnförsäkring&lt;/SPAN&gt;, 7 procent för &lt;SPAN class="ft53"&gt;sjuk- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna och 5 procent avseende &lt;SPAN class="ft14"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft42"&gt;Som framgår av statistiken är det förhållandevis få av dem som ansöker om en personförsäkring som inte beviljas någon försäkring alls. Särskilt vid barnförsäkring beviljas en mycket hög andel av alla ansökningar. Av de som beviljas en försäkring får dessutom en helt övervägande majoritet teckna försäkring till normala villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;När är det vanligt att försäkring nekas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Genom enkätundersökningen till försäkringsbolagen har utred- ningen också fått fram uppgifter om vilka omständigheter som van- ligen medför att ansökningar om personförsäkring avslås, eller bara beviljas med särskilda villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft50"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;är några vanliga orsaker till avslag att barnet i fråga är under pågående medicinsk utredning för mer eller mindre oklara hälsobesvär, grav prematuritet, komplikationer vid förlossning (t.ex. syrebrist), neuropsykiatrisk diagnos (t.ex. ADHD och autism), psykisk sjukdom och medfödda hjärtfel. Exempel på vanliga orsaker till att barnförsäkring förses med någon form av inskränkning är astma, allergi och eksem, problem med syn och hörsel samt även här neuropsykiatriska diagnoser. Premieförhöj- ningar förekommer inte vid barnförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft42"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft52"&gt;vuxenförsäkringarna &lt;/SPAN&gt;är en vanlig orsak till avslag att personen i fråga har flera olika hälsoproblem som sammantaget innebär en hög risk för ytterligare ohälsa i framtiden. Exempel på andra vanliga orsaker till avslag är psykiska besvär (t.ex. depression och utbrändhet), fetma, problem med flera olika delar av rörelse- apparaten (t.ex. rygg, axlar och nacke). Vanliga orsaker till att för- säkringen förses med någon form av inskränkning och/eller förhöjd premie är också problem med rörelseapparaten (t.ex. rygg- nack- eller knäbesvär), allergier och astma, övervikt/högt BMI (Body Mass Index), diabetes samt psykiska besvär.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft41"&gt;Lever försäkringsbolagen upp till kontraheringsplikten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;Utredningens allmänna uppfattning är att försäkringsbolagen är måna om att leva upp till kontraheringsplikten. Samtidigt har vi kunnat se att bolagen i vissa avseenden inte till fullo uppfyller de krav som utredningen anser att kontraheringsplikten innebär. Detta kan i vart fall delvis bero på att det hittills har varit något oklart hur plikten ska tillämpas i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vi har till att börja med bedömt att försäkringsbolagen behöver bli mer medvetna om att &lt;SPAN class="ft51"&gt;kontraheringsplikten gäller med samma styrka oavsett om försäkring nekas helt eller om försäkring beviljas, men med villkor som avviker från de normala&lt;/SPAN&gt;. Vi har exempelvis sett att försäkringsbolagen ibland utformar inskränkningar i enskilda försäkringsavtal så att de till sin ordalydelse omfattar mer än vad som framstår som försäkringsmässigt nödvändigt, åtminstone ut- ifrån de beslutsmotiveringar som har getts i de fallen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Försäkringsbolagen lever vidare inte alltid upp till &lt;SPAN class="ft51"&gt;kravet på en individuell bedömning av varje försäkringsansökan&lt;/SPAN&gt;. Det handlar om att försäkringsbolagen i vissa fall helt eller delvis nekar försäkring utan att i tillräcklig utsträckning ta reda på och beakta de faktorer som utmärker hälsotillståndet hos den som ska försäkras, dvs. utan att fullgöra sitt utredningsansvar i det avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;En annan bedömning som utredningen har gjort är det behövs en ökad medvetenhet, i vart fall hos vissa bolag, när det gäller att ett beslut att neka personförsäkring ska grundas på ett beslutsunder- lag som håller hög kvalitet – dvs. stämmer överens med &lt;SPAN class="ft50"&gt;aktuell medi- cinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt försäkringsmässigt kun- nande&lt;/SPAN&gt;. Vi har bl.a. ansett att det finns omständigheter som tyder på att vissa försäkringsbolag skulle behöva förbättrade rutiner för att hålla de försäkringsmedicinska riktlinjer som används vid riskbedöm- ningen uppdaterade med avseende på ny medicinsk vetenskaplig forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Vi har också bedömt att de &lt;SPAN class="ft11"&gt;beslutsmotiveringar &lt;/SPAN&gt;som lämnas av försäkringsbolagen när en personförsäkring nekas helt eller delvis, i vissa fall inte formuleras så att det blir tillräckligt tydligt för den försäkringssökande varför försäkringen inte har beviljats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft41"&gt;Kontraheringsplikten förtydligas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Utredningen anser, som nämnts, att de brister som i viss utsträck- ning förekommer i försäkringsbolagens uppfyllelse av kontrahe- ringsplikten, i vart fall delvis kan förklaras av att det i vissa avse- enden har varit oklart hur plikten är avsedd att tillämpas i prakti- ken. Av den anledningen har vi bedömt att det behövs följande lag- stiftande åtgärder för att &lt;SPAN class="ft51"&gt;förtydliga &lt;/SPAN&gt;kontraheringspliktens innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Av lagen ska det uttryckligen framgå att kontraheringsplikten gäller när försäkring nekas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;helt eller delvis&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Därmed förtydligas att kontraheringsplikten gäller med samma styrka oavsett om en försäkringsansökan avslås helt, eller om försäkring beviljas, men med villkor som avviker från de nor- mala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Av lagen ska det uttryckligen framgå att om en personförsäk- ring helt eller delvis nekas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;på grund av hälsotillståndet hos den som ska försäkras&lt;/SPAN&gt;, ska beslutet grundas på en &lt;SPAN class="ft58"&gt;försäkringsmässig bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Syftet är att lyfta fram att beslutet måste vara försäkrings- mässigt nödvändigt och att den bedömningen ska grundas på ett beslutsunderlag av hög kvalitet, samt att beslutet måste baseras på en individuell bedömning av den enskilde försäk- ringssökandes förutsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft41"&gt;Försäkringsbolagen ska motivera sina beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;För närvarande finns ingen lagstadgad skyldighet för försäkrings- bolagen att motivera beslut att neka försäkring i samband med be- slutet. Även om det är normal praxis hos försäkringsbolagen att i ett beslut att neka en personförsäkring också ange en motivering, har utredningen som framgått bedömt att åtminstone vissa bolag behöver lämna tydligare beslutsmotiveringar i dessa fall. Utred- ningen har därför föreslagit att det i lagen införs en &lt;SPAN class="ft51"&gt;skyldighet &lt;/SPAN&gt;för ett försäkringsbolag att, &lt;SPAN class="ft51"&gt;i samband med ett beslut att neka någon en personförsäkring&lt;/SPAN&gt;, lämna en motivering till beslutet. Kravet innebär att bolaget, på ett sätt som är &lt;SPAN class="ft51"&gt;tydligt och begripligt &lt;/SPAN&gt;för den ordinäre försäkringssökande, ska förklara &lt;SPAN class="ft51"&gt;vilka hälsouppgifter &lt;/SPAN&gt;som har be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;aktats och &lt;SPAN class="ft11"&gt;varför &lt;/SPAN&gt;dessa medför att den sökta personförsäkringen inte kan beviljas. Längden av och innehållet i en sådan motivering kan naturligtvis variera beroende på den aktuella försäkringen och den försäkringssökandes situation. Meningen är inte att försäk- ringsbolaget i motiveringen ska gå in i sådan detalj att förklaringen blir alltför komplicerad eller att bolaget i onödan ska ange känsliga detaljer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Tvistlösning i och utanför domstol främjas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;Utredningen har konstaterat att det är viktigt att möjligheten kvar- står för den försäkringssökande att få ett beslut att neka person- försäkring prövat i domstol. Med tanke på att steget för en konsu- ment att väcka talan mot ett försäkringsbolag i domstol är stort, skulle det samtidigt vara positivt om möjligheten till domstolspröv- ning kompletterades genom tillgång till effektiv, objektiv och rätts- säker prövning av tvister rörande kontraheringsplikten utanför dom- stol. Utredningen har bedömt att detta exempelvis skulle kunna uppnås genom att &lt;SPAN class="ft52"&gt;Personförsäkringsnämnden&lt;/SPAN&gt;, ett tvistlösningsorgan som drivs av Svensk Försäkring, öppnades för tvister angående rätten till en personförsäkring. Nämndens sammansättning – en ordförande som är jurist med stor domarerfarenhet, två ledamöter som repre- senterar konsumentintressen och två ledamöter med relevant erfaren- het av försäkringsfrågor – säkerställer nämndens objektivitet och opartiskhet. Till nämndens förfogande finns också ett antal rådgiv- ande läkare som är särskilt lämpade att bedöma försäkringsmedi- cinska frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;Svensk Försäkring har ställt sig positivt till utredningens förslag att låta Personförsäkringsnämnden pröva tvister rörande kontrahe- ringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;För att den som nekas en personförsäkring effektivt ska kunna utnyttja olika möjligheter till prövning, är det angeläget att upplys- ning om dessa möjligheter lämnas i anslutning till bolagets beslut. Utredningen har därför föreslagit att det införs en lagstadgad &lt;SPAN class="ft51"&gt;skyl- dighet &lt;/SPAN&gt;för försäkringsbolaget att, &lt;SPAN class="ft51"&gt;i samband med &lt;/SPAN&gt;ett beslut att neka någon en personförsäkring, upplysa sökanden om de &lt;SPAN class="ft51"&gt;prövnings- möjligheter &lt;/SPAN&gt;som finns i och utanför domstol, inklusive eventuella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;möjligheter till omprövning av beslutet internt inom det aktuella bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft42"&gt;Lagstiftande åtgärder föreslås också för att säkerställa att en för- säkringssökande som väljer att vända sig till Personförsäkrings- nämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan, inte går miste om möjligheten att därefter väcka talan i domstol, på grund av att &lt;SPAN class="ft52"&gt;fris- ten för att väcka en sådan talan &lt;/SPAN&gt;löper ut under nämndprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Åtgärder från branschen för att främja ansökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Resultatet av den enkätundersökning som utredningen har genom- fört i samarbete med Handikappförbunden m.fl., och som riktats till konsumenter, tyder på att även andra faktorer än försäkrings- bolagens bedömning av försäkringsansökningar har betydelse för vilket genomslag som kontraheringsplikten får. Ett viktigt förhåll- ande som indikeras av enkätsvaren, är att det förekommer att vissa personer som önskar teckna en personförsäkring eventuellt inte kommer i den situationen att de kan åberopa kontraheringsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;– antingen för att de upplever att de vid inledande kontakter med försäkringsbolaget avråtts från att ansöka, eller för att de inte full- följer en påbörjad ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Utredningen anser därför att åtgärder behövs för att främja att den som känner ett behov av en personförsäkring, också ska ansöka om att få teckna en sådan. Vi menar att detta bäst uppnås genom självreglering från branschen. Svensk Försäkring har också uttryckt sig positivt till att ta fram branschrekommendationer kring bl.a. be- mötande av personer som kontaktar bolagen angående att eventu- ellt ansöka om en personförsäkring och tillgänglighet i ansöknings- förfaranden. Sådana rekommendationer bör lämpligen utarbetas av Svensk Försäkring efter samråd med Finansinspektionen och Konsu- mentverket, samt olika förbund och organisationer som företräder konsumenter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft41"&gt;Försäkringsbolagens användning av hälsoinformation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;År 2011 infördes en striktare reglering avseende försäkringsbolag- ens möjlighet att begära samtycke från den försäkringssökande att hämta in hälsouppgifter rörande denne från hälso- och sjukvården. Enligt den regleringen får bolagen bara begära samtycke till att hämta in sådana uppgifter om det är &lt;SPAN class="ft11"&gt;nödvändigt &lt;/SPAN&gt;för prövningen av ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Av utredningens kartläggning framgår att det finns ett antal typ- fall då försäkringsbolagen vanligen brukar begära samtycke från den försäkringssökande för att hämta in uppgifter från hälso- eller sjukvården. Det handlar om ansökningar från personer med medi- cinskt komplicerade hälsotillstånd samt när det gäller för tidigt födda barn och barn som har adopterats från utlandet, men också när ansökan gäller barn eller vuxna med psykiska besvär eller neuro- psykiatriska diagnoser. Uppgifter från elevhälsan hämtas in i ytterst få fall, och då rör det sig så gott som alltid om att bolaget vill se hur ett barn med en neuropsykiatrisk diagnos eller misstänkt neuro- psykiatrisk diagnos fungerar i skolan. Det är också mycket sällsynt att försäkringsbolagen hämtar in uppgifter från barnhälsovården, och i de fallen handlar det oftast om att bolaget vill kunna följa ett barns tillväxt och utveckling efter exempelvis för tidig födsel eller en förlossning med komplikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Utredningen har bedömt att försäkringsbolagen uppvisar en försiktig och restriktiv inställning till inhämtande och användning av uppgifter från hälso- och sjukvården, särskilt när det gäller infor- mation från barnhälsovården och elevhälsan. Mot den bakgrunden, och på det underlag som utredningen har kunnat få fram, har vi inte ansett att det finns någon anledning att befara att det skulle finnas en allmän tendens hos bolagen att över- eller misstolka sådan hälsoinformation. Utredningen anser därför att det inte behövs några lagstiftande eller andra åtgärder när det gäller försäkrings- bolagens användning av inhämtade hälsouppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft41"&gt;Syftet med utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Syftet med de lagstiftande och andra åtgärder som utredningen föreslår är att underlätta för den som vill ansöka om en person- försäkring att bedöma och ta till vara sina rättigheter och att göra regleringen avseende kontraheringsplikten för personförsäkring mer lättillämpad för försäkringsbolagen. En tydligare och mer lättilläm- pad reglering avseende kontraheringsplikten för personförsäkring kommer därmed att &lt;SPAN class="ft51"&gt;stärka konsumenternas ställning &lt;/SPAN&gt;på personför- säkringsmarknaden. Om Svensk Försäkring enligt utredningens rekommendation, öppnar Personförsäkringsnämnden för tvister rörande kontraheringsplikten, kommer detta att medföra en sär- skilt viktig förstärkning av konsumenters ställning, genom att de får tillgång till lättillgänglig och effektiv, men ändå objektiv och rättssäker prövning av tvister rörande kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft41"&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningens lagförslag kommer att leda till vissa administrativa och andra kostnader för de försäkringsbolag som berörs. Kostnads- ökningen kan enligt branschen förväntas bestå under något eller några år efter ikraftträdandet, och därefter minska successivt. Om Personförsäkringsnämnden öppnas för tvister rörande kontraherings- plikten, kommer de försäkringsbolag som är anslutna till nämnden även att belastas med vissa kostnader för de ärenden som prövas där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;En tydligare och mer lättillämpad reglering rörande kontrahe- ringsplikten kan samtidigt också förväntas underlätta för försäk- ringsbolagen i deras kommunikation med konsumenter angående möjligheten att teckna en personförsäkring. Bolagen bör därmed i förlängningen kunna uppnå bättre kundnöjdhet, även i de fall för- säkring nekas helt eller delvis. På sikt kan detta antas leda till ökad goodwill för bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Utredningens lagförslag kommer inte att innebära några ökade kostnader för det allmänna. Att regleringen avseende kontraherings- plikten förtydligas, kommer i stället att medföra positiva samhälls- ekonomiska effekter genom att den nödvändiga avvägningen mellan socialt skyddsbehov och försäkringsmässiga intressen kommer att kunna upprätthållas i enlighet med lagstiftarens ursprungliga inten- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;P class="p113 ft15"&gt;DEL I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft60"&gt;lag om ändring i försäkringsavtalslag (2005:104)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft42"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsavtalslagen (2005:104) 11 kap. 1, 3 och 4 §§ samt 16 kap. 6 och 7 §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p21 ft61"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td61"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td66"&gt;&lt;P class="p118 ft16"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p119 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft13"&gt;Ett försäkringsbolag får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Ett försäkringsbolag får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;vägra &lt;/SPAN&gt;någon att teckna en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;helt eller delvis neka &lt;SPAN class="ft13"&gt;någon att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p120 ft17"&gt;bolaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;teckna en sådan personförsäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;normalt tillhandahåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p120 ft24"&gt;allmän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ring som bolaget normalt till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft13"&gt;heten när det har fått de upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;handahåller allmänheten när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft13"&gt;gifter som behövs, om det inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;har fått de uppgifter som be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft13"&gt;finns särskilda skäl &lt;SPAN class="ft14"&gt;för vägran&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;hövs, om det inte finns särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft13"&gt;med hänsyn till risken för fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;skäl &lt;/SPAN&gt;att neka försäkring &lt;SPAN class="ft17"&gt;med hän-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft17"&gt;tida försäkringsfall, den avsedda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;syn till risken för framtida för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;försäkringens art&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p121 ft13"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p120 ft17"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;säkringsfall, den avsedda försäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;annan omständighet. &lt;SPAN class="ft14"&gt;Ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p120 ft62"&gt;avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ringens art eller någon annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft13"&gt;får inte grundas på att ett för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;omständighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;säkringsfall har inträffat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p120 ft13"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;Om en personförsäkring nekas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;den försäkrades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p120 ft24"&gt;hälsotillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;på grund av hälsotillståndet hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft13"&gt;har försämrats efter det att en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;den som ska försäkras, ska be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft13"&gt;ansökan har avsänts eller läm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;slutet grundas på en försäkrings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;nats till försäkringsbolaget. Så-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;mässig bedömning av omständig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;dana försäkringsvillkor som beror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;heterna i det enskilda fallet. Ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p120 ft17"&gt;av den försäkrades hälsotillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;beslut att neka någon en person-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p122 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;bestämmas på grundval av hälsotillståndet vid ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;A href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050104.HTM#K11P1S1"&gt;Första stycket &lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;gäller inte i fråga om en försäkring som någon tecknar i egenskap av närings- idkare till förmån för sitt före- tag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkring &lt;/SPAN&gt;får inte grundas på att ett försäkringsfall har inträffat eller den försäkrades hälsotill- stånd har försämrats efter det att en ansökan har avsänts eller lämnats till försäkringsbolaget. Sådana försäkringsvillkor som beror av den försäkrades hälso- tillstånd &lt;SPAN class="ft50"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmas på grund- val av hälsotillståndet vid ansö- kan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft51"&gt;Om ett försäkringsbolag nekar någon en personförsäkring, ska bolaget i samband med beslutet ange skälen för detta och upplysa om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050104.HTM#K11P1S1"&gt;Första–tredje&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050104.HTM#K11P1S1"&gt; styckena &lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;gäller inte i fråga om en försäkring som någon tecknar i egenskap av näringsidkare till förmån för sitt företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;Försäkringstagaren får när som helst säga upp en tidsbegränsad&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;försäkring att upphöra vid försäkringstidens utgång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Försäkringsbolaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;får säga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Försäkringsbolaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;får säga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;upp en tidsbegränsad försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;upp en tidsbegränsad försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;till försäkringstidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;utgång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;till försäkringstidens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utgång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Uppsägningen ska göras skrift-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Uppsägningen ska göras skrift-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;ligen och sändas till försäkrings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;ligen och sändas till försäkrings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;tagaren tidigast sex månader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;tagaren tidigast sex månader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;senast en månad innan försäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;senast en månad innan försäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;ringstiden går ut. Den ska för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;ringstiden går ut. Den ska för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;att få verkan innehålla en för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;att få verkan innehålla en för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;frågan om försäkringstagaren vill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;frågan om försäkringstagaren vill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;ha försäkringen förnyad. Begär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;ha försäkringen förnyad. Begär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;försäkringstagaren att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;försäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;försäkringstagaren att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;försäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;ringen förnyas, gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;uppsäg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;ringen förnyas, gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;uppsäg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;ningen bara om det finns sär- skilda skäl att &lt;SPAN class="ft50"&gt;vägra &lt;/SPAN&gt;försäkring med hänsyn till sådana omstän- digheter som anges i 1 § första &lt;SPAN class="ft50"&gt;stycket&lt;/SPAN&gt;. Bestämmelserna i 1 a § gäller även vid förnyelse av för- säkring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;ningen bara om det finns sär- skilda skäl att &lt;SPAN class="ft51"&gt;neka &lt;/SPAN&gt;försäkring med hänsyn till sådana omstän- digheter som anges i 1 § första &lt;SPAN class="ft51"&gt;och andra styckena&lt;/SPAN&gt;. Bestämmel- serna i 1 a § gäller även vid för- nyelse av försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft51"&gt;Försäkringsbolagets skyldighet enligt 1 § tredje stycket att moti- vera beslut och upplysa om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat, gäller även om bolaget nekar någon att förnya en försäkring enligt andra stycket i denna paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Har inte en giltig uppsägning skett enligt 3 §, förnyas en tids- begränsad försäkring för en tid av ett år, om inte annat har avtalats. Försäkringsbolaget får ändra villkoren i den utsträckning som följer av 1 och 3 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft51"&gt;Försäkringsbolagets skyldighet enligt 1 § tredje stycket att moti- vera beslut och upplysa om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat, gäller även om bolaget ändrar villkoren enligt första stycket i denna paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft16"&gt;16 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;Gör försäkringstagaren sanno-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Gör försäkringstagaren sanno-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;likt att en uppsägning från för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;likt att en uppsägning från för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;säkringsbolagets sida eller ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;säkringsbolagets sida eller ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;meddelande som avses i 11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;meddelande som avses i 11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;7 § eller 16 kap. 7 § andra stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;7 § eller 16 kap. 7 § andra &lt;SPAN class="ft14"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;har försenats eller inte kommit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;fjärde &lt;/SPAN&gt;stycket har försenats eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;fram på grund av omständig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;inte kommit fram på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;heter som han inte har kunnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;omständigheter som han inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Har ett försäkringsbolag i strid mot 11 kap. 1 eller 3 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;nekat &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;någon att teckna eller förnya en försäkring, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;domstol på yrk- ande av denne förklara att han har rätt att teckna eller förnya försäkringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Talan om förklaring enligt första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;väckas inom sex månader från det att försäk- ringsbolaget till sökanden har avsänt meddelande om sitt be- slut, uppgift om skälen för detta och upplysning om vad sökan- den &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;göra för att få beslutet prövat &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;av domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Domstolen får bestämma att försäkringstiden &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;räknas från den tidpunkt som skulle ha gällt om försäkringsbolaget hade bi- fallit ansökan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Om ett förfarande inleds vid ett för ändamålet avsett och eta- blerat tvistlösningsorgan utanför domstol inom den frist för väck- ande av talan som anges i andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;råda över, får uppsägningen eller meddelandet verkan tidigast en vecka efter den dag då uppsäg- ningen eller meddelandet kom fram. En uppsägning på grund av dröjsmål med premien får dock verkan senast tre månader efter den dag då försäkrings- bolaget avsände den.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;har kunnat råda över, får upp- sägningen eller meddelandet ver- kan tidigast en vecka efter den dag då uppsägningen eller med- delandet kom fram. En uppsäg- ning på grund av dröjsmål med premien får dock verkan senast tre månader efter den dag då försäkringsbolaget avsände den.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;7 § Har ett försäkringsbolag i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;strid mot 11 kap. 1 eller 3 § &lt;SPAN class="ft11"&gt;vägrat &lt;/SPAN&gt;någon att teckna eller förnya en försäkring, &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;domstol på yrk- ande av denne förklara att han har rätt att teckna eller förnya försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Talan om förklaring enligt första stycket &lt;SPAN class="ft50"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;väckas inom sex månader från det att försäk- ringsbolaget till sökanden har avsänt meddelande om sitt be- slut, uppgift om skälen för detta och upplysning om vad sökan- den &lt;SPAN class="ft50"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;göra för att få beslutet prövat. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Domstolen får bestämma att försäkringstiden &lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;räknas från den tidpunkt som skulle ha gällt om försäkringsbolaget hade bi- fallit ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33739x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft51"&gt;stycket, löper fristen ut först sex månader efter det att försäkrings- bolaget, sedan tvistlösningsförfar- andet avslutats, till sökanden har avsänt meddelande angående om försäkring får tecknas och uppgift om skälen för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;För försäkringsansökningar som har getts in före ikraft- trädandet gäller 11 kap. 1 § i den äldre lydelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;För försäkringsavtal som ingåtts före ikraftträdandet och som inte har förnyats därefter gäller 11 kap. 3 och 4 §§ i den äldre lydelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;P class="p136 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningens direktiv beslutades av regeringen den 5 juni 2014 (dir. 2014:80). Direktiven finns fogade till betänkandet som Bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Vårt uppdrag har bestått av två delar. Den första delen har hand- lat om att bedöma om lagstiftningens intentioner följs i försäk- ringsbolagens praktiska tillämpning av den kontraheringsplikt som enligt 11 kap. 1 § försäkringsavtalslagen (2005:104) (FAL) gäller för &lt;SPAN class="ft11"&gt;personförsäkringar&lt;/SPAN&gt;. I den delen av utredningens uppdrag har sär- skilt ingått att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;kartlägga &lt;/SPAN&gt;i vilken utsträckning försäkringsbolagen avslår ansök- ningar om personförsäkring eller meddelar sådana försäkringar med särskilda inskränkningar eller förhöjda premier,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;identifiera &lt;/SPAN&gt;under vilka omständigheter det är vanligt att ansök- ningar om personförsäkring nekas och &lt;SPAN class="ft14"&gt;analysera &lt;/SPAN&gt;om riskbedöm- ningarna i dessa fall tillräckligt beaktar enskildas faktiska för- hållanden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;bedöma &lt;/SPAN&gt;om det finns anledning att befara att försäkringsbolagen över- eller misstolkar hälsoinformation när en försäkringsansö- kan prövas och särskilt hur uppgifter från barnhälsovården och elevhälsan inhämtas och behandlas i detta sammanhang,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;analysera &lt;/SPAN&gt;om det går att dra några övergripande slutsatser om hur särskilda förbehåll utformas eller förhöjda premier bestäms, när en personförsäkring inte beviljas på vanliga villkor, och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft22"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;analysera &lt;/SPAN&gt;om försäkringsbolagens beslut att neka försäkring ger en tillräckligt god förståelse för hur bolagen resonerar samt om dessa resonemang förmedlas på ett sätt som en försäkrings- tagare kan ta till sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Den andra delen av uppdraget har gått ut på att utredningen, ut- ifrån sin kartläggning och analys, ska &lt;SPAN class="ft11"&gt;överväga behovet av reformer&lt;/SPAN&gt;. Uppdraget har inneburit att utredningen ska lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som krävs, om utred- ningen bedömer att det finns ett sådant behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kontraheringsplikten gäller för individuella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;sjuk-,&lt;/NOBR&gt; olycksfalls- och livförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;Utredningens uppdrag omfattar alltså den kontraheringsplikt som gäller för &lt;SPAN class="ft50"&gt;personförsäkringar&lt;/SPAN&gt;. Till kategorin personförsäkringar hör &lt;SPAN class="ft50"&gt;individuella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;sjuk-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; olycksfalls- och livförsäkringar &lt;/SPAN&gt;(1 kap. 2 § FAL). Gemensamt för personförsäkringar är att det som försäkras är för- säkringstagarens eller någon annans liv eller hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Vissa personförsäkringar för näringsidkare är undantagna från kontraheringspliktens tillämpningsområde. Plikten gäller inte i fråga om en personförsäkring som någon tecknar i egenskap av närings- idkare till förmån för sitt företag – dvs. försäkring av nyckelpersoner i ett företag, eller s.k. kompanjonsförsäkringar (11 kap. 1 § andra stycket FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kollektiva personförsäkringar&lt;/SPAN&gt;, såsom privat gruppförsäkring eller kollektivavtalsgrundad försäkring, omfattas inte heller av kontrahe- ringsplikten (se avsnitt 2.2.3 nedan angående gränsdragningen mellan individuella personförsäkringar och gruppersonförsäkringar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Avgränsning av utredningens kartläggning och analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;Enligt våra direktiv, ska utredningens analys huvudsakligen inriktas på individuella sjukförsäkringar och kombinerade sjuk- och olycks- fallsförsäkringar för vuxna, samt kombinerade sjuk- och olycks- fallsförsäkringar för barn och ungdomar (barnförsäkringar). Dessa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td76"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;försäkringsprodukter fyller typiskt sett ett stort socialt skydds- behov och har dessutom liknande utformning och innehåll. Mot den bakgrunden, och för att kunna göra en kartläggning och analys av hög kvalitet, har utredningen valt att fokusera på de person- försäkringsprodukter som nämns särskilt i direktiven. Utredning- ens kartläggning och analys avser därför i huvudsak följande indivi- duella personförsäkringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;barnförsäkring (kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;sjukförsäkring för vuxna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Utredningens överväganden angående reformbehovet, och våra för- slag till lagändringar, grundar sig alltså i första hand på vår kartlägg- ning och analys av försäkringsbolagens praxis vid ovan nämnda personförsäkringar. Liksom nuvarande reglering rörande kontrahe- ringsplikten, gäller ändå våra förslag för individuell personförsäk- ring över huvud taget, dvs. även livförsäkring samt andra typer av sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Utöver de sjuk- och olycksfalls- försäkringar som har varit föremål för utredningens kartläggning och analys, omfattas alltså även exempelvis privata sjukvårdsförsäk- ringar och s.k. diagnosförsäkringar (försäkringar som ger ersättning vid vissa allvarliga diagnoser). Nya typer av personförsäkringar utvecklas också kontinuerligt, och i den mån de tecknas individuellt hos ett försäkringsbolag, gäller kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;Vad gäller livförsäkring, ska det noteras att det främst är s.k. dödsfallsförsäkring, dvs. försäkring som innebär utbetalning av ett visst på förhand bestämt belopp vid den försäkrades död, som om- fattas av kontraheringsplikten. För sådana livförsäkringar där spar- momentet dominerar – s.k. kapital- eller ränteförsäkringar, är kontra- heringsplikten däremot av mer begränsad betydelse. Dessa försäk- ringar undantas i regel från pliktens tillämpningsområde på grund av sin art (se 11 kap. 1 § första stycket och prop. 2003/04:150 s. 246 och 500).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft54"&gt;Även om olika individuella personförsäkringar som omfattas av kontraheringsplikten skiljer sig åt till utformning och innehåll, gör sig i allt väsentligt samma synpunkter gällande vad gäller pliktens tillämpning. Det har därför saknats anledning för utredningen att i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;något avseende föreslå avvikande regler för olika slags person- försäkringar eller förorda att de föreslagna reglerna ska tillämpas annorlunda i vissa fall. Utredningens bedömning i det avseendet har, via branschorganisationen Svensk Försäkring, bekräftats av en större grupp försäkringsjurister med stor erfarenhet av olika slags personförsäkringar, inklusive livförsäkring. Även Konsumenternas Försäkringsbyrå har bekräftat att våra bedömningar och förslag an- gående kontraheringspliktens tillämpning är relevanta och adekvata också vid andra personförsäkringar än de produkter som utred- ningen har fokuserat på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;Utredningens uppdrag går vidare bara ut på att närmare analy- sera den situationen att en sökt personförsäkring helt eller delvis nekas med hänvisning till att &lt;SPAN class="ft11"&gt;hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska för- säkras inte är fullgott. Andra grunder för att neka någon en person- försäkring behandlas inte närmare i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Gränsdragningen mellan gruppersonförsäkringar och individuella personförsäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Som redan har nämnts, gäller kontraheringsplikten bara &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuellt tecknade &lt;/SPAN&gt;personförsäkringar. I kapitel 6 beskriver vi den principiella skillnaden mellan privata försäkringar och gruppförsäkringar. Som framgår där, är i allmänhet det skydd som man kan få genom en gruppersonförsäkring mer begränsat än det som kan uppnås genom att teckna en individuell personförsäkring, och premien för grupperson- försäkringen är vanligen något lägre. För att teckna en gruppförsäk- ring krävs å andra sidan normalt ingen ingående hälsoprövning, vilket gör att även personer som kan ha svårt att teckna en indivi- duell försäkring, ofta kan komma i fråga för en gruppförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;Av beskrivningen i kapitel 6 framgår också att lagstiftningen är delvis oklar när det gäller vad som ska ses som en grupperson- försäkring och vad som är att anse som en individuell personför- säkring. Frånvaron av närmare reglering i FAL vad gäller förutsätt- ningarna för gruppförsäkring, har medfört att det finns vissa svårig- heter att dra en klar gräns mellan vad som är en gruppersonförsäk- ring och en individuell personförsäkring. En följd av detta är att det finns försäkringar på marknaden som marknadsförs som individu- ella personförsäkringar, men som till sin karaktär liknar en grupp- försäkring när det gäller villkor och premiesättning, samt genom att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33745x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td76"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;de kan tecknas efter en starkt begränsad eller ingen hälsoprövning alls. På liknande sätt finns det försäkringar som säljs som grupp- försäkringar till en viss bestämd krets (exempelvis till kunderna i en viss bank), men som förutsätter en mer ingående hälsoprövning och där premier och villkor sätts individuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Mot den nu angivna bakgrunden, har utredningen haft anled- ning att överväga om vissa personförsäkringsprodukter som kan anses ligga i gråzonen mellan individuell försäkring och grupp- försäkring, ska omfattas av vår kartläggning och analys. Eftersom lagstiftningen inte ger någon klar vägledning, har utredningen i vissa gränsfall fått utgå ifrån det aktuella försäkringsbolagets egen uppfattning avseende om en viss försäkringsprodukt är en indivi- duell personförsäkring eller en gruppersonförsäkring.&lt;SPAN class="ft71"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Utredning- ens allmänna erfarenhet är att det för närvarande inte verkar finnas någon tendens hos försäkringsbolagen att försöka kringgå kontra- heringsplikten genom att marknadsföra personförsäkringar som gruppförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;Behovet av vissa lagändringar med avseende på grupperson- försäkringar bereds för närvarande inom Justitiedepartementet (se Ds 2014:43), och det ligger utanför utredningens uppdrag att när- mare analysera eller överväga sådana frågeställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Vårt arbete inleddes i augusti 2014. Utredningen har hållit nio sam- manträden dit samtliga experter och sakkunniga bjudits in och ett flertal möten med enbart de experter och sakkunniga med särskild erfarenhet av och insyn i försäkringsbranschen samt relevanta kon- sumentfrågor. Sekreteraren har också haft tät underhandskontakt och ett nära samarbete med experter och sakkunniga mellan mötena för att i så hög utsträckning som möjligt ta till vara deltagarnas erfarenheter och kunskaper på de aktuella områdena. Utredningens experter och sakkunniga har på det sättet tillfört viktig sakkunskap och aktivt bidragit till utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift till utredningen från Konsumenternas Försäkringsbyrå har byrån gjort på motsvarande sätt vid exempelvis upprättande av byråns försäkringsjämförelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;Samtliga utredningens experter och sakkunniga har fått möjlighet att lämna synpunkter på alla texter, och har i allt väsentligt ställt sig bakom de redovisade förslagen. Skilda uppfattningar i enskildheter har förekommit utan att detta har kommit till uttryck i något sär- skilt yttrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Därutöver har utredningen, inom ramen för sin kartläggning av försäkringsbolagens tillämpning av kontraheringsplikten, inhämtat statistik och andra uppgifter från både försäkringsbranschen och från konsumentsidan. Genomförande av utredningens kartläggning och resultatet av denna beskrivs närmare i kapitel 11. Här ska kort nämnas de olika åtgärder som ingått i kartläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;I förhållande till försäkringsbolagen har kartläggningen genom- förts i tre steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Det första steget &lt;/SPAN&gt;har varit en omfattande enkätundersökning riktad till berörda försäkringsbolag. Statistiska Centralbyrån (SCB) har haft i uppdrag att bistå utredningen vid utformningen och genom- förande av undersökningen. Enkätundersökningen finns bifogad till detta betänkande som Bilaga 2. Den tekniska rapport som SCB har upprättat angående utförande av undersökningen finns bifogad till utredningen som Bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Det andra steget &lt;/SPAN&gt;har varit att en arbetsgrupp från utredningen har besökt ett antal försäkringsbolag som har omfattats av enkät- undersökningen. I den arbetsgruppen har, förutom sekreteraren och utredaren, även ingått en sakkunnig och en expert från utred- ningen (f.d. chefen för Konsumenternas Försäkringsbyrå och Svensk Försäkrings expert). I arbetsgruppen har också deltagit två inhyrda konsulter med särskild erfarenhet och expertis. En av konsulterna har varit en pensionerad f.d. riskbedömningsansvarig vid ett större försäkringsbolag. Den andra konsulten har varit en kliniskt aktiv läkare med lång erfarenhet av försäkringsmedicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Vid besöken hos försäkringsbolagen har arbetsgruppen fått när- mare information om de aktuella bolagens försäkringsprodukter och affärsmodeller samt bolagens riskbedömningsprocesser. Utredningen har också fått ta del av ett antal av utredningen slumpmässigt utvalda försäkringsärenden där ansökan har avslagits eller försäkring har beviljats med särskilda villkor. Genom dessa besök har utredningen fått fördjupad kunskap om hur försäkringsbolagens riskbedöm- ningar går till i praktiken samt de aktuella försäkringsprodukterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td76"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;och de affärsmässiga och företagsekonomiska överväganden som ligger till grund för utformningen av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det tredje steget &lt;/SPAN&gt;i kartläggningen har varit att utredningen har genomfört djupintervjuer med &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;de försäkringsbolag som har svarat på enkätundersökningen, &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;två större återförsäkringsbolag. En sammanfattning av intervjuerna med försäkringsbolagen och återförsäkringsbolagen finns bifogade till betänkandet som Bilaga 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utöver den del av kartläggningen som har tagit sikte på uppgifter från försäkringsbolagen, har utredningen genomfört en &lt;SPAN class="ft51"&gt;enkätunder- sökning som riktats till konsumenter&lt;/SPAN&gt;. Undersökningen har innehållit frågor om försäkringsskydd och konsumenternas upplevelser angå- ende att ansöka om personförsäkring. Enkätundersökningen finns bifogad till betänkandet som Bilaga 5. Utredningens experter från Riksförbundet Attention och Svenska Prematurförbundet har del- tagit i utformningen av enkätundersökningen. Undersökningen har sedan genomförts i samarbete med Handikappförbunden samt ett antal andra förbund, och målgruppen har varit konsumenter som har anknytning till förbundens medlemsorganisationer eller är intresse- rade av de frågor som förbunden driver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;Utredaren och sekreteraren har vidare deltagit vid Svenska För- säkringsföreningens juridikseminarium i november 2014, där utreda- ren höll ett föredrag om utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Utredningen har samrått med Konsumentverket och Finans- inspektionen som har ingått i utredningen, samt därutöver även med Kammarkollegiet, Diskrimineringsombudsmannen och Social- styrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft13"&gt;Betänkandet består av sju delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Den &lt;SPAN class="ft11"&gt;första delen&lt;/SPAN&gt;, som består av kapitel &lt;NOBR&gt;1–2,&lt;/NOBR&gt; innehåller författ- ningsförslag och denna redovisning av utredningens uppdrag och arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft54"&gt;Den &lt;SPAN class="ft53"&gt;andra delen&lt;/SPAN&gt;, kapitel &lt;NOBR&gt;3–10,&lt;/NOBR&gt; har till stor del deskriptiv karak- tär och belyser de bakomliggande förhållanden som har betydelse för våra överväganden när det gäller försäkringsbolagens tillämp- ning av kontraheringsplikten samt våra förslag och bedömningar. Kapitel 3 innehåller en beskrivning av den nuvarande regleringen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;rörande kontraheringsplikten för personförsäkring. I kapitel 4 läm- nas en redogörelse för de rättsregler som styr ingående av försäk- ringsavtal i allmänhet och påföljder vid kontraktsbrott, samt en beskrivning av de utmärkande dragen hos försäkringsavtal. Kapitel 5 behandlar kortfattat de mer övergripande förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet, bl.a. försäkringsrörelselagstift- ningen och vissa grundläggande försäkringsmässiga principer samt de olika aktörerna på försäkringsmarknaden. En allmän redogörelse för olika slags försäkringar lämnas i kapitel 6. Där beskriver vi bl.a. förhållandet mellan socialförsäkringen och privat försäkring samt olika typer av privata försäkringar. I kapitel 7 finns en beskrivning av hur försäkringsbolagens riskbedömningar går till och syftet med dessa. Diskrimineringslagstiftningens betydelse för kontraherings- plikten beskrivs i kapitel 8, och i kapitel 9 finns en redogörelse för relevant lagstiftning i Danmark, Finland och Norge. Kapitel 10 innehåller en översiktlig beskrivning av olika tendenser på person- försäkringsmarknaden, bl.a. vissa yttre faktorer som har betydelse för utvecklingen och tänkbara framtida förändringar vad gäller de aktuella personförsäkringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Betänkandets &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje del &lt;/SPAN&gt;innehåller kapitel 11. I det kapitlet be- skrivs genomförandet och resultatet av utredningens kartläggning av hur kontraheringsplikten tillämpas i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;I den &lt;SPAN class="ft52"&gt;fjärde delen &lt;/SPAN&gt;av betänkandet, som utgörs av kapitel &lt;NOBR&gt;12–16,&lt;/NOBR&gt; finns utredningens överväganden. Kapitel 12 innehåller utredningens tolkning av regleringen rörande kontraheringsplikt för personförsäk- ring. Övervägandena i den delen ligger till grund för utredningens analys och bedömning när det gäller om tillämpningen av plikten lever upp till lagstiftningens intentioner. I kapitel 13 redovisar vi vår syn på försäkringsbolagens tillämpning av kontraheringsplikten i de fall försäkring beviljas till villkor som avviker från de normala, eller avslås helt. I kapitel 14 beskrivs utredningens iakttagelser gällande det underlag som försäkringsbolagen använder vid sina riskbedöm- ningar och bolagens beslutsmotiveringar när en sökt personförsäk- ring inte beviljas. Vår syn på hur försäkringsbolagen behandlar hälso- uppgifter som hämtas in från vårdgivare och andra redovisar vi i kapitel 15. I kapitel 16 finns sedan våra bedömningar angående behovet av reformer och de förslag till lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder vi bedömer behövs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td76"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;Den &lt;SPAN class="ft11"&gt;femte delen &lt;/SPAN&gt;av betänkandet innehåller kapitel 17, där vi redo- gör för förväntade ekonomiska och andra konsekvenser av våra lag- förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Del sex &lt;/SPAN&gt;innehåller författningskommentaren, kapitel 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;del sju &lt;/SPAN&gt;finns de fem bilagor som har fogats till betänkandet – utredningsdirektiven (Bilaga 1), enkätundersökningen till försäk- ringsbolagen (Bilaga 2), SCB:s tekniska rapport angående enkät- undersökningen till försäkringsbolagen (Bilaga 3), en sammanfatt- ning av intervjuer med försäkringsbolag och återförsäkringsbolag (Bilaga 4), samt enkätundersökningen som riktats till konsumenter och som genomförts i samarbete med Handikappförbunden m.fl. (Bilaga 5).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;P class="p167 ft15"&gt;DEL II&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;3 Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft12"&gt;I januari 2006 infördes som nämnts en kontraheringsplikt för person- försäkringar. Kontraheringsplikten följer av 11 kap. 1, 3 och 4 §§ FAL och bestämmelserna innebär att ett försäkringsbolag inte får vägra någon att teckna (1 §) eller förnya (3 och 4 §§) en sådan personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten, när bolaget har fått de uppgifter som behövs för prövningen, om det inte finns särskilda skäl. Särskilda skäl att vägra någon en person- försäkring kan enligt regleringen finnas med hänsyn till risken för framtida försäkringsfall, den avsedda försäkringens art eller någon annan omständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Om ett försäkringsbolag har vägrat någon en personförsäkring kan en domstol, enligt 16 kap. 7 § FAL, på talan av sökanden, be- sluta att försäkring ändå ska beviljas. En sådan talan ska väckas inom sex månader från det att försäkringsbolaget har skickat den försäkringssökande ett meddelande om sitt beslut, uppgift om skälen för detta och upplysning om vad denne ska göra för att få beslutet prövat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Det kan nämnas att FAL också innehåller bestämmelser om kontraheringsplikt för konsumentförsäkring (3 kap. 1, 3 och 4 §§ samt 7 kap. 6 §). Som konsumentförsäkring räknas enligt FAL individuell skadeförsäkring som en fysisk person eller ett dödsbo tecknar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverk- samhet (1 kap. 4 § FAL). Typiska konsumentförsäkringar är hem- försäkring och villaförsäkring, men begreppet inbegriper även mera speciella försäkringstyper, såsom försäkringar av djur, smycken, ur, kameror etc. Bestämmelserna om kontraheringsplikt för konsument- försäkring motsvarar till stora delar regleringen avseende person- försäkring, men vissa specialregleringar har införts gällande person-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft22"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33754x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;försäkringar, närmast beroende på den särskilda karaktären hos dessa försäkringar. Utredningens uppdrag omfattar inte att när- mare analysera eller föreslå åtgärder med avseende på regleringen rörande kontraheringsplikten för konsumentförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Lagstiftningsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Tvingande regler till skydd för konsumenter har länge förekommit i försäkringssammanhang. Redan genom 1927 års försäkringsavtals- lag (1927:77) infördes civilrättsligt skydd mot alltför långtgående försäkringsvillkor. Lagen innehöll en rad tvingande regler som syf- tade till att skydda de försäkrade mot alltför stränga villkor i för- säkringsavtalen. 1927 års försäkringsavtalslag skyddade även för- säkringstagaren mot förtida uppsägning av avtalet. Det förekom däremot inga regler om skyldighet för försäkringsbolagen att be- vilja försäkring åt den som ansökte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Specialregler om kontraheringsplikt infördes 1929 för trafik- försäkringens del. I den då gällande lagen om trafikförsäkring före- skrevs att de bolag som fått koncession (tillstånd) att sälja trafik- försäkringar, också var skyldiga att bevilja försäkring åt den som ansökte. Kontraheringsplikt på trafikförsäkringens område har gällt sedan dess. Kontraheringsplikten kan i detta fall sägas ha sin grund i att trafikförsäkringen fungerar som en obligatorisk ansvarsförsäk- ring i förhållande till en presumtiv skadelidande. Kontraherings- plikt finns för övrigt numera även för försäkringsbolag som be- viljats tillstånd att sälja sådana ansvarsförsäkringar som är obligato- riska enligt olika författningar. Gemensamt för dessa försäkringar är att de i första hand syftar till att säkerställa att en skadelidande tredje man blir kompenserad, även om de också skyddar försäk- ringstagaren mot att själv behöva betala ett eventuellt skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft54"&gt;Det var inte förrän 1980 som regler om kontraheringsplikt in- fördes angående försäkringar som inte i första hand är ansvars- försäkringar. I konsumentförsäkringslagen (1980:38) (KFL), som trädde i kraft 1981, föreskrevs en kontraheringsplikt för vissa typer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Beskrivningen av bakgrunden till kontraheringsplikten för personförsäkring är till stor del hämtad från Eva &lt;NOBR&gt;Lindell-Frantz,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft74"&gt;Personförsäkring och kontraheringsplikt&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Uppsatser om försäk- ringsavtalslagen&lt;/SPAN&gt;, 2009, s. 59 ff.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;av skadeförsäkringar som tecknats av en konsument. Till skillnad från kontraheringsplikten avseende trafikförsäkringen, var kontrahe- ringsplikten enligt KFL inte absolut, utan villkorad. Av lagen följde nämligen att försäkring kunde vägras med hänvisning till &lt;SPAN class="ft11"&gt;särskilda skäl&lt;/SPAN&gt;. I KFL förekom även tvingande regler om rätt för försäkrings- tagaren att förnya försäkringen vid försäkringstidens utgång. För personförsäkring, som vid den tiden fortfarande reglerades i 1927 års försäkringsavtalslag, fanns däremot bara mycket kortfattad regle- ring angående försäkringsavtalets ingående och upphörande. Till stor del fick man i dessa avseenden falla tillbaka på allmänna avtals- rättsliga principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Nu gällande FAL, som trädde i kraft 2006, och som då ersatte både 1927 års försäkringsavtalslag och 1980 års konsumentförsäk- ringslag, bygger på förslag som utarbetades under många år av olika kommittéer och genom beredning i Justitiedepartementet (se prop. 2003/04:150 s. 95). Frågan om kontraheringsplikt för personför- säkring behandlades redan av den kommitté som tillsattes 1974 för att se över då gällande lagstiftning om försäkringsavtal. I sitt del- betänkande Personförsäkringslag (SOU 1986:56), föreslog kom- mittén att det skulle införas en kontraheringsplikt för personför- säkringar. Enligt kommitténs förslag skulle den som ansökt om en sådan personförsäkring som försäkringsbolaget normalt tillhanda- höll allmänheten, ha rätt att teckna försäkringen, om bolaget hade fått de uppgifter som det hade begärt, och det inte fanns särskilda skäl för bolaget att avslå ansökan med hänsyn till risken för för- säkringsfall eller någon annan omständighet. Enligt förslaget skulle en försäkringstagare också ha motsvarande rätt att förnya en tids- begränsad försäkring (SOU 1986:56 s. 268 ff. och s. 500 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Försäkringsrättskommitténs förslag bearbetades senare inom Justitiedepartementet och resultatet av detta arbete presenterades i departementspromemorian Ny Försäkringsavtalslag (Ds 1993:39). Promemorians förslag avvek från Försäkringskommitténs genom att försäkring enligt promemorians förslag kunde vägras redan om det fanns &lt;SPAN class="ft51"&gt;saklig grund &lt;/SPAN&gt;för det (Ds 1993:39, s. 149 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;I och med att nu gällande FAL trädde i kraft 2006 infördes som framgått, genom bestämmelserna i 11 kap. 1, 3 och 4 §§, för första gången i svensk rätt en kontraheringsplikt avseende personförsäk- ring. Regeringen frångick i propositionen förslaget i 1993 års prome- moria, om att försäkringsbolaget skulle kunna vägra försäkring vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33756x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;saklig grund&lt;/SPAN&gt;. I stället valde regeringen att införa en bestämmelse i linje med den som Försäkringskommittén tidigare föreslagit, näm- ligen att en sökt personförsäkring bara får vägras om det finns &lt;SPAN class="ft51"&gt;sär- skilda skäl &lt;/SPAN&gt;för vägran. Detta innebar enligt regeringen en inskränk- ning av försäkringsbolagens möjlighet till avslag i förhållande till promemorians förslag (se prop. 2003/04:150 s. 158 ff. och s. 245).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Planerad uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft12"&gt;Vid införande av kontraheringsplikten för personförsäkring, fram- höll regeringen att lagstiftning av det aktuella slaget borde följas upp så att den tillämpades på avsett sätt och för att säkerställa att de sociala skyddsaspekterna kring kontraheringsplikten verkligen fick genomslag i praktiken (prop. 2003/04:150 s. 249 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Närmare om gällande kontraheringsplikt för personförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Begreppet kontraheringsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft12"&gt;En grundläggande princip i svensk rättsordning är &lt;SPAN class="ft11"&gt;avtalsfrihet&lt;/SPAN&gt;, dvs. dels parternas rätt att själva välja om de ska ingå avtal med varandra, dels parternas rätt att förfoga över avtalets materiella innehåll. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Kontraheringsplikt &lt;/SPAN&gt;innebär att den part som omfattas inte kan välja med vem parten ska ingå avtal, vilket alltså är ett avsteg från grund- regeln om avtalsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;En kontraheringsplikt kan vara absolut, vilket innebär att den som är förpliktad att ingå avtal inte under några omständigheter kan neka en presumtiv avtalspart ett avtal, och att avtal då måste ingås till samma villkor som tillämpas gentemot andra avtalsparter. Trafikskadelagen innehåller ett exempel på en näst intill absolut kontraheringsplikt. Ett trafikförsäkringsbolag får inte neka någon ett avtal, eller göra särskilda undantag i försäkringsskyddet, men har däremot rätt att anpassa premien efter risken. Kontraherings- plikten för personförsäkring i FAL är exempel på en villkorad kontraheringsplikt, eftersom ett försäkringsbolag kan vara befriat från skyldigheten att ingå avtal när det föreligger särskilda skäl.&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Eva &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Lindell-Frantz,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;Personförsäkring och kontraheringsplikt&lt;SPAN class="ft32"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Uppsatser om försäkringsavtals- lagen&lt;SPAN class="ft32"&gt;, 2009, s. 58 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33757x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Försäkringar som omfattas av kontraheringsplikten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft10"&gt;Kontraheringsplikt enligt 11 kap. 1 § FAL gäller för &lt;SPAN class="ft50"&gt;personförsäkring&lt;/SPAN&gt;. Till kategorin personförsäkringar hör &lt;SPAN class="ft50"&gt;individuella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;sjuk-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; olycksfalls- och livförsäkringar &lt;/SPAN&gt;(1 kap. 2 § FAL). Gemensamt för personförsäk- ringar är att det som försäkras är försäkringstagarens eller någon annans liv eller hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Exempel på en personförsäkring som vanligen tecknas till för- mån för någon annan än försäkringstagaren, är barnförsäkring. Sådan försäkring tecknas oftast för barnets räkning av en ställföre- trädare, som huvudregel en förälder. Trots att ett avslag på en för- säkringsansökan i sådant fall inte riktar sig mot den som har rätt till ersättning ur försäkringen, dvs. det försäkrade barnet, omfattas avtalet ändå av kontraheringsplikten. Av lagtexten framgår näm- ligen att kontraheringsplikten gäller i förhållande till den som vill ingå avtalet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;Vad gäller livförsäkring, ska det noteras att det främst är s.k. dödsfallsförsäkring, dvs. försäkring som innebär utbetalning av ett visst på förhand bestämt belopp vid den försäkrades död, som om- fattas av kontraheringsplikten. För sådana livförsäkringar där spar- momentet dominerar – s.k. kapital- eller ränteförsäkringar, är kontra- heringsplikten däremot av mer begränsad betydelse. Dessa försäk- ringar undantas i regel från pliktens tillämpningsområde på grund av sin art (se 11 kap. 1 § första stycket och prop. 2003/04:150 s. 246 och 500).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Att kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL gäller för &lt;SPAN class="ft11"&gt;indi- viduellt tecknade personförsäkringar &lt;/SPAN&gt;innebär att kollektiva försäk- ringar, såsom privat gruppersonförsäkring eller kollektivavtals- grundad personförsäkring inte omfattas av plikten (se avsnitt 6.7 nedan angående skillnaderna mellan en gruppersonförsäkring och individuellt tecknad personförsäkring).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Eva &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Lindell-Frantz,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;Personförsäkring och kontraheringsplikt&lt;SPAN class="ft32"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Uppsatser om försäkringsavtals- lagen&lt;SPAN class="ft32"&gt;, 2009, s. 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Avvägning mellan behovet av socialt skydd och försäkringsmässiga intressen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Regeringen har i många lagstiftningsärenden på försäkringsområdet framhållit att möjligheten att få försäkringsersättning ofta har stor ekonomisk och social betydelse för den skadelidande. Ett starkt skydd för försäkringstagarnas intresse är därför enligt regeringen ett centralt samhälleligt intresse. Samtidigt har regeringen betonat att en förutsättning för att de privata försäkringarna ska kunna fylla denna samhälleliga funktion är att det finns goda förutsättningar att bedriva försäkringsverksamhet. I annat fall minskar utbudet av försäkringar och möjligheterna att försäkra sig mot olika typer av risker försämras (se avsnitt 5.4.1 nedan om det s.k. moturvals- problemet). Mot den bakgrunden har regeringen uttalat att det är viktigt att åtgärder på försäkringsområdet utformas på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt tillgodoser dessa delvis motstri- diga intressen. Dessa utgångspunkter har legat till grund även vid regeringens överväganden angående utformningen av kontrahe- ringsplikten för personförsäkring (se prop. 2003/04:150 s. 244 f., prop. 2009/10:241 s. 23 och prop. 2012/13:168 s. 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft42"&gt;I motiven till bestämmelserna om kontraheringsplikt för person- försäkring angav regeringen att socialförsäkring och kollektiva för- säkringar av olika slag kan ge ett otillräckligt skydd i det enskilda fallet, och att utbudet och behovet av olika sorters personförsäk- ringar därför ökat markant. Regeringen framhöll vikten av att den som ansöker om en försäkring ska kunna få ett kompletterande försäkringsskydd som är anpassat efter personens behov. Enligt regeringen måste utgångspunkten vara att alla människor ska ha möjlighet att kunna få ett försäkringsskydd på goda villkor. Reger- ingen underströk att vikten av ett försäkringsskydd kan vara sär- skilt tydligt inte minst för exempelvis barn med någon slags funk- tionsnedsättning. Samtidigt betonade regeringen att en grundlägg- ande utgångspunkt måste vara att det inte ska krävas att försäk- ringsbolagen går ifrån den försäkringstekniska bedömningen av risken. Mot den bakgrunden bedömde regeringen att det, &lt;SPAN class="ft52"&gt;inom ramen för vad som var försäkringsmässigt möjligt&lt;/SPAN&gt;, fanns all anledning att låta lagstiftningen underlätta situationen för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt hälsa. Regeringen konstaterade därmed att även om lagen inte kunde garantera ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;försäkringsskydd för samma premie och på samma villkor för alla försäkringssökande, borde den trygga att &lt;SPAN class="ft11"&gt;riskprövningen sker på indi- viduell grund&lt;/SPAN&gt;, inte schablonmässig och att en begärd försäkring bara vägras när det finns &lt;SPAN class="ft11"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;(se prop. 2003/04:150 s. 244 f. och 497 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Särskilda skäl att inte meddela en personförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Kontraheringsplikten är alltså underkastad den begränsningen att ett försäkringsbolag får neka någon en personförsäkring som nor- malt erbjuds allmänheten om bolaget i det individuella fallet har &lt;SPAN class="ft50"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;att inte meddela en sådan försäkring med hänsyn till risken för framtida försäkringsfall, den avsedda försäkringens art eller någon annan omständighet. Det är försäkringsbolaget som har att styrka att omständigheterna är sådana att det finns tillräckliga skäl för att erbjuda en försäkring på sämre villkor eller vägra någon en försäkring (se prop. 2003/04:150 s. 498 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Särskilda skäl att vägra någon en sökt personförsäkring kan alltså enligt 11 kap. 1 § föreligga med hänsyn till &lt;SPAN class="ft11"&gt;risken för framtida för- säkringsfall&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft11"&gt;den avsedda försäkringens art &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;någon annan omstän- dighet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Den viktigaste grunden för ett avslagsbeslut med hänvisning till &lt;SPAN class="ft51"&gt;risken för försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;, är att den som ska försäkras inte har ett fullgott hälsotillstånd. Att försäkring kan nekas med hänvisning till risken för försäkringsfall har sin bakgrund i att kontraheringsplikten inte syftar till att ändra den försäkringstekniska grundvalen för bolagens prövning av ansökningar om personförsäkring. Eftersom det är fråga om privat frivillig försäkring, måste man godta att bolag- ens beslut tar sin utgångspunkt i företagsekonomiska kalkyler, inte minst av hänsyn till försäkringstagarkollektivet. Avslag, premie- förhöjning och särskilda förbehåll är enligt motiven tillåtna när de i det enskilda fallet har klart stöd av en försäkringsteknisk bedöm- ning av hälsotillståndet och den därmed sammanhängande risken för framtida försäkringsfall (se prop. 2003/04:150 s. 499).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;I den mån praxis vid riskprövning skiftar mellan olika försäk- ringsbolag, har vidare det enskilda försäkringsbolaget en skyldighet och i princip en rätt att hålla sig till sin egen praxis. Ett försäkrings- bolag är alltså normalt inte skyldigt att acceptera en viss risk bara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;därför att något annat bolag gör det. Bolaget kan inte heller hänvisa till andra försäkringsbolags praxis för att avböja en risk som det brukar acceptera. Om ett försäkringsbolag har en praxis som avviker från vad som framstår som medicinskt eller försäkringstekniskt rim- ligt, kan det likväl bli fråga om att underkänna ett avslag som stäm- mer överens med försäkringsbolagets vanliga inställning till sådana fall (se prop. 2003/04:150 s. 499).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;En onormalt stor risk för försäkringsfall kan vara knuten till den försäkrades person också på ett annat sätt än i fråga om hälso- tillståndet, nämligen genom att den som vill ha försäkringsskydd har visat sig vara mera utsatt för olycksfall än andra. Men ett för- säkringsbolag lär sällan känna till sådana förhållanden beträffande den som ansöker om en ny försäkring, och frågan får därför typiskt sett större betydelse när det gäller förnyelse (se 11 kap. 3 och 4 §§). I och för sig har försäkringsbolaget rätt att ta hänsyn till också en sådan risk, men får sannolikt inte vägra försäkring av den anled- ningen annat än när det finns utredning som visar att den försäkrings- sökande är klart mera utsatt för olycksfall än andra och att tidigare skador inte har berott på slumpen (se prop. 2003/04:150 s. 499).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;I begreppet risken för framtida försäkringsfall ingår också den situationen att sannolikheten för försäkringsfall visserligen inte är större än normalt, men det i stället kan befaras att ett försäkrings- fall skulle få allvarligare konsekvenser än normalt. Frågeställningen har betydelse i första hand när den som ska försäkras lider av någon sjukdom eller annan kroppslig svaghet, som kan befaras medföra att ett olycksfall eller en ny sjukdom skulle få allvarligare följder för den framtida förvärvsförmågan eller hälsotillståndet än normalt. Försäkringsbolaget kan då ha rätt att höja premien, ställa upp ett vill- kor som begränsar skyddet eller avslå ansökan (se prop. 2003/04:150 s. 499 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Risken för försäkringsfall kan också ligga i andra omständigheter än den försäkrades person. Den som ska försäkras kan leva i en hälsovådlig miljö eller ägna sig åt farlig verksamhet på sådant vis att risken för försäkringsfall klart överstiger den normala. Kontraherings- plikten hindrar inte avslag på sådana grunder (se prop. 2003/04:150 s. 499 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Den avsedda försäkringens art &lt;/SPAN&gt;som ett skäl för vägran, tar sikte på försäkringar som typiskt sett har mindre social betydelse än andra. Hit hör försäkringar som har ett litet riskinnehåll – kanske en risk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33761x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;på bara någon procent – och som därför närmast är att betrakta som sparprodukter. I motiven anges att en person som i ett sådant fall får avslag på sin begäran om försäkring, inte borde ha några svårigheter att antingen få en motsvarande försäkring hos ett annat försäkringsbolag eller placera sina pengar i en annan sparform (prop. 2003/04:150 s. 500). Avgörande är i detta sammanhang vilket syfte försäkringen har. I en försäkring med stort sparmoment är syftet att en del av premierna som betalas in förr eller senare ska betalas ut till försäkringstagaren, eller annan ersättningsberättigad, med tillägg för eventuell avkastning. En ren riskförsäkring där- emot, syftar enbart till att åstadkomma ett skydd mot risken för att en viss händelse inträffar under avtalstiden. Till kategorin försäk- ringar med litet riskinnehåll hör främst livförsäkring i form av pensionsförsäkring, som normalt inte bygger på någon direkt risk- bedömning, utan utgör en form av sparande.&lt;SPAN class="ft71"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Särskilda skäl för att neka någon en sökt personförsäkring kan enligt lagtexten också föreligga på grund av &lt;SPAN class="ft51"&gt;någon annan omstän- dighet&lt;/SPAN&gt;. Enligt motiven är exempel på en sådan omständighet när det finns en uttalad s.k. moralisk risk. Med detta avses en risk att för- säkringstagaren ska utnyttja försäkringen på ett ohederligt sätt. Exempelvis nämns att den som vill ha försäkring kan befaras lämna oriktiga uppgifter vid tecknandet eller i samband med skaderegle- ringen, alternativt simulera eller mer eller mindre avsiktligt fram- kalla försäkringsfall. Försäkringsbolaget kan då vägra försäkring, förutsatt att det finns några påtagliga omständigheter som ger stöd för misstankarna. En allmän känsla av misstro mot en försäkrings- sökande är enligt motiven inte tillräcklig, men om sökanden tidigare har uppträtt direkt svikligt eller i strid mot tro och heder eller annars grovt åsidosatt sina skyldigheter mot ett försäkringsbolag, bör avslag kunna grundas på sådana erfarenheter (se prop. 2003/04:150 s. 500).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Den här utredningens uppdrag omfattar bara att närmare analy- sera den situationen att en personförsäkring vägras med hänvisning till att &lt;SPAN class="ft51"&gt;hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras innebär &lt;SPAN class="ft51"&gt;risk för framtida försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;. De andra grunderna för att vägra försäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;försäkringsens art &lt;SPAN class="ft13"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;någon annan omständighet &lt;SPAN class="ft13"&gt;– berörs därför inte närmare i betänkandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 2012:64 s. 137 f. och Eva &lt;NOBR&gt;Lindell-Frantz,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft78"&gt;Personförsäkring och kontraheringsplikt&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft74"&gt;Uppsatser om försäkringsavtalslagen&lt;SPAN class="ft32"&gt;, 2009, s. 91.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kontraheringsplikten omfattar det normala försäkringsutbudet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft42"&gt;Ytterligare en begränsning av kontraheringsplikten, är att den bara gäller under förutsättning att den personförsäkring som den för- säkringssökande önskar teckna ingår i det utbud som bolaget &lt;SPAN class="ft52"&gt;nor- malt tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;. Prövningen av om en försäkring tillhör den kategorin ska i första hand utgå från det aktuella försäk- ringsbolagets produktsortiment, försäkringsvillkor och praxis. Detta innebär att ett försäkringsbolag inte behöver meddela försäkring mot risker eller objekt som inte ingår i dess vanliga sortiment. Som exempel nämns i lagstiftningsmotiven att ett försäkringsbolag som inriktar sig på försäkring för helnyktra inte är tvunget att försäkra andra. I kravet att det ska vara fråga om en försäkring som det aktuella bolaget normalt tillhandahåller allmänheten ligger också att försäkringstagaren måste vara beredd att acceptera de försäkrings- villkor som försäkringsbolaget tillämpar för den aktuella typen av försäkring. En försäkringssökande har alltså exempelvis inte rätt att få försäkring utan ett visst undantag som försäkringsbolaget nor- malt gör, oavsett vilken betydelse undantaget kan synas ha i det en- skilda fallet. Detta gäller även om den försäkringssökande förklarar sig beredd att betala tilläggspremie för att slippa undantaget. Det är naturligtvis annorlunda om försäkringsbolaget normalt brukar täcka den undantagna risken mot en tilläggspremie. I så fall får bolaget inte utan särskilda skäl vägra en enskild kund att teckna en tilläggs- försäkring (se prop. 2003/04:150 s. 497 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Rätt till försäkring när bolaget har fått de uppgifter som behövs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;Kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL gäller när &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkrings- bolaget har fått de uppgifter som behövs&lt;/SPAN&gt;. I detta ligger att den försäk- ringssökande, för att ha rätt till försäkring, måste underkasta sig de krav på utredning som försäkringsbolaget ställer upp för att få under- lag för sin prövning av ansökan. Sökanden måste alltså då lämna uppgifter om sin hälsa och om andra förhållanden som kan vara av betydelse, exempelvis yrke, fritidssysselsättningar och bostadsort, och även underkasta sig de medicinska undersökningar som försäk- ringsbolaget begär. Skulle den som söker underlåta att svara på för- säkringsbolagets frågor, får bolaget avslå ansökan, förutsatt att fråg-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33763x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft9"&gt;orna avser sådana förhållanden som kan ha betydelse för bedöm- ningen av ansökan. Detsamma gäller om den som ska försäkras inte inställer sig till en läkarundersökning när bolaget har bedömt att en sådan behövs. Försäkringsbolaget får samtidigt bara ställa upp krav av detta slag som är försäkringstekniskt motiverade, och kraven inte får inte vara mer långtgående än de som bolaget brukar ställa i lik- nande situationer. Om ett försäkringsbolag skulle ställa omotiverade krav på utredning, som närmast kan antas ha till syfte att avskräcka kunden från att fullfölja ansökan, kan detta anses jämställt med en direkt vägran att meddela försäkring (se prop. 2003/04:150 s. 498).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Hälsotillståndet vid tiden för ansökan är avgörande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft42"&gt;Andra och tredje meningarna i 11 kap. 1 § första stycket FAL slår fast principen att det är &lt;SPAN class="ft52"&gt;hälsotillståndet vid tiden för ansökan &lt;/SPAN&gt;som i princip är den avgörande för riskbedömningen – inte bara i frågan om försäkringen ska beviljas utan också beträffande premien och andra villkor. Den avgörande tidpunkten är när ansökan avsändes eller lämnades till försäkringsbolaget. Att riskbedömningen ska utgå från förhållandena vid tiden för ansökan betyder inte att försäk- ringsbolaget är förhindrat att begära kompletterande uppgifter om den försäkringssökandes hälsotillstånd efter denna tidpunkt och sedan ta hänsyn till vad som därigenom kommer fram om hälso- tillståndet vid &lt;SPAN class="ft52"&gt;ansökningstidpunkten&lt;/SPAN&gt;. Om hälsan försämras efter att ansökan har getts in, medan bolaget väntar på kompletterande hälsouppgifter, ska det däremot inte spela någon roll för bolagets prövning – inte ens om försäkringsfall inträffar under den tiden. Som framgår av 11 kap. 2 § FAL inträder ansvaret som huvudregel innan bolaget kan ta ställning till försäkringen, men ansvaret är vill- korat av att försäkringstagaren visar sig ha rätt till begärd försäk- ring (se prop. 2003/04:150 s. 501).&lt;SPAN class="ft80"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Förbudet mot att beakta omständigheter som inträffar efter an- sökan gäller bara förändringar av risken som hänger samman med hälsotillståndet. Om den försäkringssökande till exempel har över- gått till ett farligare yrke än vid tiden för ansökan, kan detta beaktas av försäkringsbolaget vid bedömningen av den risk som är för- knippad med att bevilja en försäkring (se prop. 2003/04:150 s. 501).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se även Bertil Bengtsson, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 425.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Rätten att förnya en försäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Bestämmelserna i 11 kap. 3 och 4 §§ FAL behandlar uppsägning och förnyelse av personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Försäkringstagaren har en oinskränkt rätt att när som helst säga upp en tidsbegränsad personförsäkring till upphörande (11 kap. 3 § första stycket). Försäkringsbolaget får däremot säga upp en tids- begränsad personförsäkring först till försäkringstidens utgång (om det inte förekommer något avtalsbrott från försäkringstagarens sida) (11 kap. 3 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Försäkringsbolagets rätt till uppsägning av en tidsbegränsad för- säkring är inskränkt genom att försäkringstagaren har en principiell rätt att få försäkringen förnyad efter försäkringstidens utgång, om inte det finns &lt;SPAN class="ft51"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;för bolaget att vägra förnyelse med hän- syn till sådana omständigheter som anges i 11 kap. 1 § FAL (11 kap. 3 § andra stycket). Försäkringsbolaget har samtidigt i den situationen rätt att begära nya upplysningar av försäkringstagaren (se 12 kap. 1 § FAL), exempelvis om hälsoförändringar eller om förändrade inkomstförhållanden (något som kan bli aktuellt särskilt vid sjuk- försäkring). När det gäller den försäkrades hälsotillstånd är den tid- punkt när begäran om förnyelse framställdes avgörande för rätten till förnyelse. Har risken för försäkringsfall ökat av någon orsak sedan det ursprungliga avtalet slöts, kan försäkringstagaren inte fordra att premien och villkoren ska bli oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Om ingen av parterna säger upp personförsäkringen, förlängs den automatiskt (11 kap. 4 §). Försäkringen förnyas på ett år, om inte annat har avtalats. Om parterna från början har avtalat att någon förnyelse inte ska ske, gäller detta. Om försäkringen för- längs får de individuella försäkringsvillkoren bara ändras i den ut- sträckning som är tillåten enligt 11 kap. 1 §. Det innebär att premie och andra villkor kan anpassas efter den försäkrades aktuella hälso- tillstånd eller ändras så att de stämmer med vad som normalt gäller vid försäkring av den aktuella typen. Däremot får bolaget inte av- vika från normalvillkoren utan att det finns sådana särskilda skäl som anges i 11 kap. 1 § (prop. 2003/04:150 s. 506).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33765x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Beslut att neka personförsäkring ska vara motiverade och kan prövas av domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft9"&gt;Av 16 kap. 7 § FAL följer att om någon har nekats att teckna eller förnya en personförsäkring, har sökanden rätt att få försäkrings- bolagets beslut prövat av domstol. Av bestämmelsens andra stycke får också anses följa att ett beslut att neka någon en sökt person- försäkring, eller neka någon att förnya en redan tecknad person- försäkring, ska vara motiverat.&lt;SPAN class="ft81"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Den frist inom vilken den försäk- ringssökande ska väcka talan i domstol om denne vill ha beslutet prövat, börjar åtminstone inte löpa förrän försäkringsbolaget har avsänt ett skriftligt meddelande om sitt beslut, inklusive skälen för detta och uppgift om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Möjligheter till prövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Rätten till domstolsprövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Den som har nekats att teckna eller förnya en personförsäkring, har alltså, enligt 16 kap. 7 § FAL, rätt att få försäkringsbolagets beslut prövat av domstol. Möjligheten för sökanden att vända sig till domstol står öppen såväl när försäkring har nekats helt, som när försäkringsbolaget visserligen har beviljat en försäkring, men med villkor som avviker från de normala.&lt;SPAN class="ft77"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Av 16 kap. 7 § andra stycket framgår att en talan om rätten till en personförsäkring ska väckas inom sex månader från det att för- säkringsbolaget till sökanden har &lt;SPAN class="ft50"&gt;avsänt &lt;/SPAN&gt;meddelande om beslutet, uppgift om skälen för detta och upplysning om vad denne ska göra för att få beslutet prövat. Om talan inte väcks inom den tid som anges i paragrafen, är rätten att föra talan mot beslutet förlorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Om domstolen kommer fram till att försäkring vägrats i strid med kontraheringsplikten, får domstolen enligt 16 kap. 7 § tredje stycket bestämma att försäkringstiden ska räknas från den tidpunkt som skulle ha gällt om försäkringsbolaget hade bifallit ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se Bertil Bengtsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 427 och 433.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se Bertil Bengtsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 521 och &lt;SPAN class="ft85"&gt;Uppsatser om försäkringsavtalslagen&lt;/SPAN&gt;, 2009, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Personförsäkring och kontraheringsplikt&lt;/SPAN&gt;, Eva &lt;NOBR&gt;Lindell-Frantz,&lt;/NOBR&gt; s. 95.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33766x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;Talan om rätten att teckna en personförsäkring kan föras av den enskilde försäkringssökanden för egen räkning, och handläggs då av allmän domstol enligt rättegångsbalkens regler för rättegång i tvistemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Ett annat alternativ är att konsumenten tar initiativ till en grupp- talan enligt lagen (2002:599) om grupprättegång, förutsatt att kontra- heringsproblemet delas av andra. Det kan vara fallet om försäk- ringsbolagets avslagsbeslut exempelvis grundas på den bedöm- ningen att en viss kategori av funktionsnedsatta är helt oförsäk- ringsbar. En sådan talan får väckas av den enskilde konsumenten som företrädare för gruppen. Den kan också väckas av exempelvis en handikapporganisation eller av Konsumentombudsmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Att föra talan i domstol innebär att den försäkringssökande ut- sätter sig för risken att bli skyldig att betala försäkringsbolagets rättegångskostnader, om målet utfaller till bolagets fördel. Om den som har ansökt om en personförsäkring har en försäkring med rättsskyddsmoment – något som är vanligt i hemförsäkringen och villaförsäkringen – kan detta tas i anspråk för att finansiera en rätte- gång (se prop. 2003/04:150 s. 247). Hemförsäkringen är samtidigt i regel förknippad med en självrisk på omkring 20 procent, och dess- utom finns det normalt ett tak för den ersättning som kan utgå (för närvarande ofta cirka 100 &lt;NOBR&gt;000–250&lt;/NOBR&gt; 000 kronor).&lt;SPAN class="ft81"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Den som saknar en hem- eller villaförsäkring kan eventuellt ha möjlighet att betala rättegångskostnaderna genom den statliga rättshjälpen enligt rätts- hjälpslagen (1996:1619). En förutsättning är i princip att personen inte har en årsinkomst som överstiger 260 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Kontraheringsplikten vid personförsäkring har hittills inte har prövats någon gång i domstol.&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Konsumenternas försäkringsbyrås webbplats &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-09-03.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;www.konsumenternas.se/forsakring/olika-forsakringar/om-hemforsakringar/jamfor-&lt;/NOBR&gt; hemforsakringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Men ett mål rörande kontraheringsplikten är för närvarande under handläggning vid Stockholms tingsrätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;KO kan biträda konsumenter i domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;En annan möjlighet till prövning, är att den som har vägrats en personförsäkring ansöker om att Konsumentombudsmannen (KO) ska biträda honom eller henne som ombud vid allmän domstol med stöd av lag (2011:1211) om Konsumentombudsmannens medver- kan i vissa tvister, s.k. &lt;NOBR&gt;KO-biträde.&lt;/NOBR&gt; Lagen innehåller bestämmelser om rättegångskostnader som innebär att förfarandet vid domstolen i stort sett blir kostnadsfritt för konsumenten. En förutsättning för &lt;NOBR&gt;KO-biträde&lt;/NOBR&gt; är att det handlar om en principiellt viktig rättsfråga som berör många konsumenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Fram till 2011 hade inget &lt;NOBR&gt;KO-biträde&lt;/NOBR&gt; beviljats med anledning av att en konsument nekats teckna försäkring, men i december 2011 åtog sig KO att företräda ett ettårigt barn mot ett stort försäk- ringsbolag. Ärendet handlade om att föräldrarna nekats att teckna barnförsäkring på grund av att barnet hade fötts tre månader för tidigt och hade en låg födelsevikt. KO bedömde att försäkrings- bolaget hade avslagit försäkringsansökan utan att ha gjort en indivi- duell prövning av flickans hälsotillstånd och att bolaget därmed inte hade levt upp till kontraheringsplikten enligt FAL. Efter ansö- kan om stämning medgav försäkringsbolaget KO:s yrkanden om att barnet i fråga hade rätt att teckna försäkring hos bolaget. Tings- rätten fastställde KO:s yrkande i en dom. Det blev därmed aldrig fråga om någon rättslig prövning. Något annat fall där KO har bi- trätt en konsument i fråga om kontraheringsplikten har inte före- kommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;KO kan, som redan har nämnts, också hjälpa en grupp konsu- menter som har en tvist med en näringsidkare. KO företräder då en hel grupp av konsumenter vid domstol enligt särskilda bestämmel- ser i lagen (2002:599) om grupprättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft13"&gt;För att KO ska kunna biträda en grupp konsumenter i en grupp- talan måste följande förutsättningar uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Att tvisten har ett stort allmänt konsumentintresse, till exempel att tvisten är av stort intresse för hur lagen tillämpas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;att tvisten berör ett stort antal konsumenter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;att alla gruppmedlemmar har gemensamma eller liknande om- ständigheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33768x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;att grunderna för de anspråk som görs inte skiljer sig för mycket åt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;att grupprättegång är det bästa alternativet för att lösa tvisten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft12"&gt;När KO biträder en grupp konsumenter i en tvist står staten för konsumenternas rättegångskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;DO kan driva ärenden i domstol eller mot förlikning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är det förbjudet att miss- gynna någon på grund av bl.a. funktionsnedsättning, genom att be- handla personen sämre än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Diskrimineringsmannen (DO) har till uppgift att utöva tillsyn över lagens efterlevnad och arbeta för att hjälpa den som utsatts för diskriminering att ta tillvara sina rättigheter.&lt;SPAN class="ft77"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;DO har rätt att väcka talan i mål om diskriminering. I vissa fall, då rättsläget bedöms som klart, ska DO i stället driva ärenden mot förlikning mellan anmälaren och den anmälda parten (se prop. 2007/08:95 s. 544).&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Under senare år har DO fört talan i ett antal ärenden där perso- ner med funktionsnedsättning har nekats försäkring. Det finns exempel i domstolspraxis när diskriminering har ansetts föreligga på grund av att en försäkringsansökan har avslagits utan att det har gjorts en individuell bedömning av ansökan, och detta oavsett om en sådan bedömning skulle ha resulterat i att en försäkring med- delades eller inte (RH 2014:9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Om en funktionsnedsatt person anser sig vara utsatt för diskri- minering genom att ha vägrats försäkring, har denne en möjlighet att välja mellan att driva frågan om kontraheringsplikt enligt 11 kap. 1 § FAL i domstol, eller vända sig till DO och ansöka om att DO, för hans eller hennes räkning, ska driva saken utifrån diskrimine- ringslagstiftningen. Till skillnad från vad som är fallet om den som ska försäkras skulle vinna framgång med en talan grundad på kontra- heringsplikten enligt FAL, är rättsföljden enligt diskrimineringslag- stiftningen inte att domstolen kan tvinga fram ett avtal (jfr 16 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;1 och 2 §§ lag (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se även DO:s webbplats &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-12-18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33769x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;7 § FAL). I stället kan domstolen bestämma att den skadelidande har rätt till diskrimineringsersättning (5 kap. 1 § diskriminerings- lagen). Diskrimineringsersättningen är en särskild påföljd vid över- trädelse av diskrimineringslagen och utgör ersättning för den kränk- ning som överträdelsen innebär, samtidigt som den ska avskräcka från fortsatt diskriminering.&lt;SPAN class="ft77"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Om försäkringsbolaget har beviljat en försäkring som innefattar villkor som anses vara diskrimine- rande, kan dessa däremot ogiltigförklaras eller jämkas (5 kap. 3 § diskrimineringslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;DO utreder och driver främst ärenden som myndigheten bedö- mer kan ge ett stort genomslag och påverka samhällsutvecklingen och främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskrimi- nering.&lt;SPAN class="ft77"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Diskrimineringslagstiftningen behandlar vi närmare i kapitel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Personförsäkringsnämnden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft16"&gt;och Allmänna reklamationsnämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft16"&gt;prövar inte tvister rörande kontraheringsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Två tvistlösningsorgan utanför domstol som prövar vissa tvister om personförsäkringar mellan konsumenter och försäkringsbolag är Personförsäkringsnämnden och Allmänna reklamationsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Personförsäkringsnämnden &lt;/SPAN&gt;är en prövningsnämnd som drivs av för- säkringsbolagens branschorganisation, Svensk Försäkring. Nämnden prövar ärenden som rör &lt;NOBR&gt;liv-,&lt;/NOBR&gt; sjuk- och olycksfallsförsäkring och som kräver medicinska bedömningar. Nämnden prövar däremot inte frågor om rätt till personförsäkring enligt 11 kap. 1 § FAL eller rätt till förnyelse av personförsäkring enligt 11 kap. 3 eller 4 §§ FAL.&lt;SPAN class="ft81"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Allmänna reklamationsnämnden &lt;/SPAN&gt;är en statlig förvaltningsmyn- dighet som enligt sin instruktion har i huvudsakligt uppdrag att på begäran av konsumenter pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare och rekommendera en lösning av tvisten. Nämnden ger alltså en rekommendation till parterna att lösa tvisten på ett visst sätt. Parterna är inte bundna av nämndens avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se prop. 2007/08:95 s. 386 ff. och Ds 2007:10 s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;DO:s webbplats &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-12-18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Stadgar för Personförsäkringsnämnden, 3 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33770x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft12"&gt;Allmänna reklamationsnämnden prövar avtalsrättsliga tvister mellan konsumenter och näringsidkare.&lt;SPAN class="ft77"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Eftersom en tvist angå- ende rätten till en personförsäkring rör situationen innan något avtal träffas, omfattas inte sådana tvister av nämndens kompetens- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Se 3 § 1 förordning (2015:739) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33771x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;4 Allmänt om försäkringsavtalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Det här avsnittet innehåller en allmän beskrivning av de grund- läggande förutsättningarna för avtal om försäkring, och de särdrag som finns hos denna avtalstyp.&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Utöver de allmänna drag som är gemensamma för alla typer av försäkringsavtal, finns det förhållanden som är specifika för olika försäkringstyper. Här berörs bara sådana förhållanden som har betydelse för avtal om individuella personförsäkringar. Förhållan- den som är specifika för andra typer av försäkringsavtal, exempelvis avtal om företagsförsäkring och konsumentförsäkring, eller olika typer av gruppförsäkringar, berörs inte alls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Försäkringsavtalets ingående&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft13"&gt;En privat försäkring uppkommer genom ett avtal mellan två parter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft9"&gt;– försäkringsgivaren och försäkringstagaren. Det är även vanligt att försäkringstagaren ingår avtalet för någon annans räkning, exem- pelvis när föräldrar tecknar en försäkring till förmån för sina barn. Avtalsrätten bygger på principerna om rätten för var och en att fritt ingå avtal och förpliktelsen för avtalsparterna att infria avtalet. En grundläggande princip är att parterna själva ska kunna bestämma om de över huvud taget vill avtala, med vem avtalet ska ingås och om innehållet. FAL:s bestämmelser om kontraheringsplikt för person- försäkring, utgör ett undantag från denna grundprincip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Något formkrav gäller inte för försäkringsavtal, men försäk- ringsbolaget ska enligt FAL lämna en skriftlig bekräftelse. Det görs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Framställningen i detta kapitel är till stor del hämtad ur Bertil Bengtsson, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkrings- avtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 15 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft22"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33772x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkringsavtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft12"&gt;genom att försäkringsbolaget utfärdar ett försäkringsbrev eller någon annan skriftlig handling, som innehåller villkoren för avtalet. Men detta kan även slutas exempelvis muntligen per telefon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I grunden är det allmänna avtalsrättsliga principer som styr för- säkringsavtalets ingående. Allmänna bestämmelser om ingående av avtal och avtals ogiltighet finns i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen). Bind- ande avtal föreligger, när antagande svar avgetts på motpartens an- bud och denne tagit del av accepten. I försäkringssammanhang betraktas ansökan om försäkring normalt som ett anbud i avtals- lagens mening – den presumtive försäkringstagaren fyller i och undertecknar försäkringsgivarens avtalsförslag. Ofta består accep- ten i att bolaget sänder ett försäkringsbrev till försäkringstagaren med anledning av hans begäran om försäkring. Ibland består för- säkringsbolagets accept bara av ett skriftligt besked till den ansö- kande om att den sökta försäkringen gäller för honom eller henne enligt bolagets allmänna villkor. Om ingenting annat sagts, får man då i allmänhet anta att försäkringstagaren avsett att ingå avtal på sedvanliga försäkringsvillkor och med den premie bolaget brukar tillämpa.&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Om försäkringsbolaget inte bemöter en ansökan om försäkring med att bevilja en försäkring enligt de villkor som normalt gäller för försäkringen, utan i stället erbjuder en försäkring till andra vill- kor (exempelvis med någon särskild undantagsklausul, eller mot en högre premie normalt), utgör försäkringsbolagets svar en s.k. oren accept, dvs. ett avslag i kombination med ett nytt anbud. Om den ansökande godtar att teckna försäkringen på de villkor som försäk- ringsbolaget erbjudit kommer ett avtal på dessa villkor därmed till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I 11 kap. 2 § andra stycket FAL finns för personförsäkringar en tvingande regel om när försäkringsbolagets ansvar enligt ett in- gånget försäkringsavtal börjar gälla. Enligt bestämmelsens huvud- regel inträder det dagen efter den dag då försäkringstagaren an- sökte om försäkringen eller antog anbud från bolaget, alltså kl. 0.00 dagen därpå. Ansvar för försäkringsbolaget förutsätter naturligtvis att bindande avtal alls kommer till på grund av ansökan. Om det finns försutsättningar för försäkringsbolaget att avslå ansökan enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Bertil Bengtsson, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringsrätt&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Några huvudlinjer&lt;/SPAN&gt;, upplaga 8, 2012, s. 34.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkringsavtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft9"&gt;11 kap. 1 § FAL, inträder inget ansvar. Av 11 kap. 2 § FAL följer vidare vissa undantag från den angivna huvudregeln om den avgör- ande tidpunkten för försäkringsbolagets ansvar. För det första börjar ansvaret gälla senare, om den försäkrade begär det. Vidare kan för- säkringsbolaget förse avtalet med en s.k. kontantklausul, som inne- bär att försäkringen börjar gälla först när premien betalats. Slut- ligen kan bolaget göra förbehåll för att återförsäkring först ska börja gälla, något som är tänkbart vid stora riskåtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Parternas ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft12"&gt;I stora drag innebär försäkringsavtalet att åtar sig ett visst ansvar mot betalning i form av en försäkringspremie. Ansvaret som bolaget åtar sig innebär att bolaget ska ersätta en inträffad skada eller betala ut ett visst belopp som har bestämts på förhand, om en händelse av visst slag inträffar. Ett karakteristiskt drag för försäkringsavtalet är alltså att försäkringsbolaget till en början inte behöver göra någon- ting för att uppfylla avtalet, mer än att vara berett att betala i hän- delse av ett försäkringsfall. Försäkringsavtalet är vad man kallar ett varaktigt avtal, i motsats till exempelvis köp. Det fullgörs inte på en gång utan gäller under viss tid – normalt bestämd i avtalet. Sedan kan avtalet förnyas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Försäkringstagarens syfte med avtalet är framför allt att få trygg- het mot vissa ofördelaktiga händelser – exempelvis framtida skador, dödsfall eller försörjningssvårigheter. Mot detta intresse står för- säkringsbolagets intresse att driva en ekonomiskt försvarlig, helst vinstgivande rörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Försäkringsavtalet innebär alltså att bolaget åtar sig ett ansvar utan att säkert veta vad det kommer att innebära – det är ovisst om försäkringsfallet alls kommer att inträffa (exempelvis vid sjukför- säkring) eller i vart fall när det inträffar (exempelvis vid livförsäk- ring). Denna ovisshet är i princip ett nödvändigt inslag i försäk- ringsavtalet. Det är meningslöst att försäkra sig mot händelser som med säkerhet kan förutses, eftersom premien då blir så hög att det är billigare för försäkringstagaren att själv sätta av ett motsvarande belopp och slippa betala försäkringsbolagets administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Även för försäkringstagaren innebär försäkringsavtalet ett moment av ovisshet, eftersom försäkringstagaren bara med viss sannolikhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkringsavtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;kan veta vad försäkringsbolagets åtagande egentligen är värt och vad som därför är en rimlig premie. För försäkringsbolagen är ovissheten i detta avseende mindre, eftersom bolagen har särskilda möjligheter att med hjälp av statistiskt material och speciell sak- kunskap räkna ut denna sannolikhet – alltså riskens storlek – när premien ska bestämmas. Försäkringstekniken har på så sätt avgör- ande betydelse för bolagens möjlighet att bedriva sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;För sina riskkalkyler behöver försäkringsbolaget i regel vissa uppgifter från försäkringstagaren om de förhållanden som försäk- ringen avser. Många gånger är detta det enda praktiska sättet att ta reda på riskens omfattning. Vid ansökan om en personförsäkring, exempelvis en sjukförsäkring, får därför den som ansöker om för- säkring en rad frågor om sitt hälsotillstånd. Försäkringsbolaget är i det läget beroende av att den som ansöker om en försäkring lämnar fullständiga och korrekta uppgifter. En viktig förpliktelse för denne är därför den s.k. upplysningsplikten. Upplysningsplikten är tving- ande och följer av 12 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ FAL. Kort sagt innebär den att sökanden på ett riktigt sätt måste besvara försäkringsbolagets frå- gor. Till detta hör bland annat att lämna korrekta uppgifter om sitt hälsotillstånd vid ansökan om en personförsäkring. Har den försäk- rade lämnat felaktiga uppgifter uppsåtligt, eller av oaktsamhet som inte är ringa, kan denne helt eller delvis frånkännas rätten till för- säkringsersättning. Detta gäller om försäkringsbolaget kan visa att bolaget inte hade meddelat den aktuella försäkringen om korrekta uppgifter hade lämnats. Skyldigheten att lämna uppgifter till för- säkringsbolaget är särskilt viktig vid ansökningstillfället, men även vid ändringar i risken under avtalstiden eller vid inträffat försäk- ringsfall, i samband med försäkringsbolagets skadereglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bristande jämvikt i avtalsförhållandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Något annat som utmärker försäkringsavtalet är den bristande jäm- vikten i avtalsförhållandet. Typiskt sett är försäkringsbolaget i ett ekonomiskt överläge i förhållande till försäkringstagaren. Detta är i och för sig inte så anmärkningsvärt, och en liknande ojämnhet före- kommer i många andra avtalsförhållanden. Av större betydelse är att försäkringsbolaget, som nämnts, nästan alltid har överlägsen sak- kunskap när det gäller komplicerade förhållanden som att bedöma&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33775x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkringsavtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;om priset för försäkringen är rimligt och vad försäkringsskyddet i själva verket innebär. Eftersom försäkringstagaren normalt saknar den expertis och erfarenhet som det krävs för att bedöma sådana förhållanden, har lagstiftaren på olika sätt velat stärka försäkrings- tagarens ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;En metod för att ge försäkringstagaren en starkare ställning är att införa &lt;SPAN class="ft50"&gt;tvingande regler&lt;/SPAN&gt;, som inte försäkringsbolaget kan avvika från genom villkoren. Metoden används i viss utsträckning i FAL beträffande parternas allmänna förpliktelser enligt avtalet. FAL innehåller bl.a. tvingande bestämmelser som syftar till att avhjälpa försäkringstagarnas bristande kunskap, framför allt genom att före- skriva en informationsskyldighet på försäkringsbolages sida.&lt;SPAN class="ft71"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Försäk- ringsbolaget ska före avtalet och under avtalstiden lämna uppgifter i olika avseenden rörande försäkringen, framför allt om försäkrings- skyddets närmare omfattning och innebörden i övrigt av olika vill- kor. Meningen är att försäkringstagaren genom att jämföra olika produkter ska kunna hitta den för sina ändamål bästa försäkringen. Det finns även en viss myndighetskontroll, särskilt genom Konsu- mentverkets granskning av villkoren i konsumentförsäkring. Vidare är kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL ett exempel på tving- ande lagstiftning som syftar till att stärka konsumentens ställning i förhållande till bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;Lagstiftaren har däremot valt att inte införa tvingande reglering när det gäller hur försäkringsbolagen utformar själva försäkrings- produkterna. Lagstiftningen utgår i stället i stor utsträckning från en s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;produktfrihetsprincip&lt;/SPAN&gt;, som innebär att försäkringsbolagen i princip ska ha frihet att försäkra de risker som de anser lämpligt och göra de undantag som framstår som lämpliga från försäkrings- tekniska och andra synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Samtidigt som försäkringsbolaget har överlägsen sakkunskap i försäkringsfrågor, är bolaget på flera sätt beroende av försäkrings- tagarens hederlighet och goda vilja. Som redan har angetts, saknar bolaget ofta praktiska möjligheter att bedöma risken utan att fråga försäkringstagaren om olika förhållanden exempelvis, när det gäller personförsäkring, om dennes hälsotillstånd och levnadsförhållan- den. När sedan en anmälan kommer om ett försäkringsfall är det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om informationsskyldighet för försäkringsbolagen gentemot försäkrings- tagarna är delvis en följd av att sådana krav framgår av flera &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkringsavtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft12"&gt;normalt den försäkrade som vet bäst hur det inträffat och om en händelse verkligen faller under försäkringsskyddet. Uppgifter som lämnas av försäkringstagaren kan inte alltid kontrolleras av för- säkringsbolaget. Sedan gammalt har man mot den bakgrunden be- tonat det särskilda &lt;SPAN class="ft11"&gt;förtroendeförhållandet &lt;/SPAN&gt;mellan parterna, som inne- bär att stränga krav ställs på försäkringstagarens hederlighet. Detta tar sig exempelvis uttryck genom de nämnda bestämmelserna i FAL om försäkringstagarens upplysningsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Försäkringens omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Det normala innehållet i en specifik försäkring framgår av de &lt;SPAN class="ft51"&gt;all- männa försäkringsvillkor &lt;/SPAN&gt;som gäller för försäkringen i fråga. De allmänna försäkringsvillkoren anger ramarna för försäkringen, bl.a. genom bestämmelser om vilket ansvar som försäkringsbolaget respek- tive den försäkrade har och när försäkringen börjar gälla, samt be- stämmelser som närmare anger försäkringens omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Vilka sjukdomar, tillstånd och besvär (nedan gemensam kallat &lt;SPAN class="ft50"&gt;sjukdomar&lt;/SPAN&gt;) som omfattas av försäkringen kan anges på olika sätt. Vanligt är att villkoren räknar upp vissa specifika sjukdomar som inte ersätts, eller bara ersätts i begränsad mån, av försäkringen. I vissa fall anger de allmänna villkoren i stället genom en uttöm- mande uppräkning vilka sjukdomar som försäkringen gäller för. Det är också vanligt förekommande att de allmänna villkoren dess- utom innehåller generella bestämmelser om att försäkringen inte ersätter sjukdom, eller följder av sådan sjukdom, som fanns när försäkringen tecknades (s.k. symtomklausuler).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Om försäkringsbolaget beviljar en försäkring till normala villkor är det alltså de allmänna försäkringsvillkoren som bestämmer för- säkringens omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I de fall det vid ansökan kommer fram att den försäkringssök- ande har särskilda hälsobesvär kan försäkringsbolaget, efter genom- förd riskbedömning, vilja göra vissa undantag från det normala försäkringsskyddet i avtalet med den enskilde försäkringssökande, alltså i de &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuella försäkringsvillkoren&lt;/SPAN&gt;. Som redan har nämnts ovan, utgör försäkringsbolagets svar på ansökan i den situationen ett avslag i kombination med ett nytt anbud till den försäkrings- sökande. Om den ansökande godtar att teckna försäkringen på de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkringsavtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;villkor som försäkringsbolaget erbjudit kommer ett avtal på dessa villkor därmed till stånd. Försäkringens omfattning kommer då framgå av de allmänna försäkringsvillkoren, men med de särskilda begränsningar som gäller enligt de individuella villkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Även premien som betalas för försäkringen är en del av försäk- ringsvillkoren. Den normala premien för försäkringen brukar inte framgå i de allmänna försäkringsvillkoren, utan i stället genom för- säkringsbolagets marknadsföring och förköpsinformation. Om för- säkringsbolaget inte kan bevilja en försäkring till den premie som vanligtvis tillämpas, innebär alltså detta en avvikelse från försäk- ringens normala villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Försäkringens normala omfattning, dvs. själva försäkringspro- dukten, regleras bara i liten utsträckning i FAL. Som redan har framgått, bygger såväl FAL som gällande försäkringsrörelselagstift- ning i stället på den s.k. produktfrihetsprincipen, dvs. att försäk- ringsbolagen ska ha frihet att täcka de risker som framstår som lämp- liga från försäkringstekniska eller andra synpunkter. Ett undantag från produktfrihetsprincipen är bestämmelsen 12 kap. 5 § FAL om s.k. symtomklausuler och andra liknande villkor. Den bestämmel- sen reglerar sådana undantag från en försäkring som innebär att försäkringsbolaget inte tar ansvar för följderna av sjukdomar som den försäkrade hade redan när försäkringen tecknades. Vi kommer att behandla den bestämmelsen och förhållandet till kontraherings- plikten enligt 11 kap. 1 § FAL i kapitel 13 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Påföljder vid kontraktsbrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Ett annat särdrag för försäkringsavtalet är de påföljder som inträder när parterna inte fullgör sina skyldigheter enligt avtalet. Försäk- ringsavtalets egenskaper innebär att det förekommer påföljder i försäkringssammanhang som i stort sett inte används vid andra avtalstyper, medan de vanliga sanktionerna mot kontraktsbrott har en begränsad betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft42"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringstagarens &lt;/SPAN&gt;kontraktsbrott kan, liksom i andra kontraktsförhållanden, motparten, dvs. försäkringsbolaget, häva avtalet, eller snarare säga upp det i förtid med visst varsel. En förutsättning för detta är att kontraktsbrottet är väsentligt. De när- mare förutsättningarna för försäkringsbolagets möjlighet att säga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkringsavtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft42"&gt;upp försäkringsavtalet i förtid regleras i FAL. En sådan uppsäg- ningsrätt har försäkringsbolaget framför allt vid dröjsmål med premien – alltså vid brott mot försäkringstagarens centrala för- pliktelse enligt avtalet – och vid allvarliga kontraktsbrott av annat slag, exempelvis medvetet felaktiga uppgifter om den försäkrade risken (se t.ex. 12 kap. 3 § och 13 kap. 2 § FAL). En uppsägning innebär här, liksom vid andra varaktiga avtal, inte att avtalet blir overksamt från början, det upphör bara för den resterande delen av försäkringstiden. Försäkringstagaren kan ändå ha ett starkt intresse av att inte försäkringen upphör i förtid, framför allt när han eller hon har svårt att få ny försäkring på samma villkor (exempelvis vid liv- eller sjukförsäkring när hälsan försämrats under försäkrings- tiden). Genom en tvingande reglering skyddas därför privatperso- ner från att påföljden drabbar alltför hårt, bl.a. genom den möjlig- het att återuppliva avtalet som förekommer vid dröjsmål att betala premien vid personförsäkring (13 kap. 3 § FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft42"&gt;En sanktion som är viktig vid försäkringstagarens brott mot försäkringsavtalet är att avtalet i och för sig fortsätter att bestå, trots kontraktsbrottet, men att det försäkringsskydd som enligt avtalet skulle gälla vid försäkringsfall sänks eller uteblir helt. Den påföljden blir aktuell främst vid sådana kontraktsbrott som innebär att försäkringsbolaget har ingått avtalet under felaktiga förutsätt- ningar. Framför allt gäller detta brott mot upplysningsplikten från försäkringstagarens sida i samband med tecknande av försäkrings- avtalet. I sådant fall kommer den premie som försäkringsbolaget begärt inte att stå i proportion till bolagets förpliktelser, antingen genom att premien satts för lågt eller att bolaget låtit bli att i villko- ren undanta risker som annars av ekonomiska skäl skulle ha fallit utanför försäkringen. Det naturliga från försäkringsbolagets syn- punkt blir i detta läge normalt att anpassa ansvaret efter den premie som tagits ut, i vart fall om försäkringstagaren har gjort sig skyldig till oaktsamhet. Föreligger uppsåt hos försäkringstagaren kan avtals- lagens regler om ogiltighet på grund av svek eller ohederligt för- farande bli aktuella (30 och 33 §§). Påföljder med dessa konstruk- tioner förekommer vid personförsäkring (se 12 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Vid andra kontraktsbrott, som hänger samman med försäkrings- fallet, kan försäkringsbolaget gå helt fritt från ansvar eller ersätt- ningen reduceras efter skälighet, utan att man särskilt tar sikte på försäkringsbolagets förutsättningar för avtalet. Så är exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkringsavtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;fallet när den försäkrade har framkallat detta uppsåtligen eller oakt- samt eller brutit mot en uttrycklig säkerhetsföreskrift som följer av försäkringsavtalet. Det avgörande är graden av skuld på den försäk- rades sida och om ett orsakssamband förekommit med försäkrings- fallet. Oriktiga uppgifter från den försäkrade vid skaderegleringen kan också leda till att den ersättning som försäkringstagaren annars varit berättigad till reduceras efter skälighet (se för personförsäk- ringar 16 kap. 3 och 4 §§ FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Skadestånd, som annars är en vanlig påföljd vid kontraktsbrott, saknar i princip praktisk betydelse när den försäkrade brutit mot sina förpliktelser enligt försäkringsavtalet. En anledning till detta är att försäkringsbolagets skada kan vara svår att beräkna i sådana fall, men viktigare är att reduktionen av ersättningen har ansetts vara ett effektivare sätt att få försäkringstagaren att fullgöra sina skyldig- heter. Skadestånd kan däremot komma i fråga vid försäkrings- bedrägerier eller bedrägeriförsök som medför extra utrednings- kostnader för försäkringsbolaget (jfr NJA 1994 s. 709).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Försäkringsbolaget &lt;/SPAN&gt;har som framgått inte så många skyldigheter innan försäkringsfallet inträffar. Framför allt blir det fråga om infor- mation. Om bolaget försummar sin informationsplikt, har försäk- ringstagaren mindre intresse av att kunna häva avtalet, eftersom han då åtminstone temporärt kan stå utan försäkringsskydd. Viktig- are är att om försäkringsbolaget inte har upplyst om en väsentlig lucka i försäkringsskyddet eller något annat viktigt villkor, kan av- talet korrigeras så att försäkringstagaren ändå får det skydd som denne haft anledning att hoppas på (se för personförsäkringar 10 kap. 9 § FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Försäkringsavtalet uppvisar en hel del särdrag jämfört med andra avtalsförhållanden. När det gäller avtalets ingående, blir visserligen allmänna regler tillämpliga, förutom när det gäller kontraherings- plikten vid konsument- och personförsäkring. I övrigt kommer man däremot inte långt med att hänvisa till allmänna kontrakts- rättsliga principer. FAL är konstruerad med beaktande av å ena sidan försäkringstagarens särskilda behov av trygghet, och å andra sidan att försäkringsbolaget ingår avtal under vissa försäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkringsavtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft13"&gt;tekniska förutsättningar rörande risken som, om de slår fel, ibland kan innebära betydande ekonomiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft42"&gt;Lagstiftningen bygger vidare på principerna att försäkrings- bolagen ska ha frihet att täcka vilka risker de vill och göra de undan- tag som framstår som försäkringstekniskt och ekonomiskt lämpliga. Omfattningen av försäkringen, dvs. själva försäkringsprodukten, regleras därför bara i liten utsträckning i FAL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33781x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p222 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;På försäkringsområdet förekommer två olika typer av lagstiftning – den civilrättsliga, som handlar om avtalet mellan försäkringsbolaget&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;och försäkringstagaren, och den (närmast) offentligrättsliga, som reglerar förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Den civilrättsliga lagstiftningen återfinns huvudsakligen i FAL, medan lagstiftning som reglerar förutsättningarna för att driva försäk- ringsverksamhet främst finns i försäkringsrörelselagen (2010:2043) (FRL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Det här avsnittet innehåller en översiktlig redogörelse för inne- börden av gällande försäkringsrörelselagstiftning och en allmän be- skrivning av de företagsformer som förekommer på den svenska försäkringsmarknaden. Dessutom redovisar vi några grundläggande principer som kan sägas vara vägledande för lagstiftning, rättstillämp- ning och praxis på försäkringsområdet. Här berörs främst de prin- ciper som har betydelse för frågor rörande ingående av försäkrings- avtal eller avtalsinnehållet. Det handlar dels om vilka förutsättningar försäkringsbolagen har att bestämma över sitt produktutbud, dels om försäkringstekniska principer som tillämpas vid premiesättning och bestämning av försäkringsvillkor. Principer och överväganden som aktualiseras främst vid skadereglering efter inträffade försäk- ringsfall lämnas utanför den här framställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I FRL används samlingsbegreppet ”försäkringsföretag” för de företag som bedriver försäk- ringsrörelse enligt den lagen. Här används det språkligt enklare begreppet ”försäkrings- bolag”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft22"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Försäkringsrörelselagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Försäkringsrörelselagstiftningen rör bedrivande av försäkringsrör- else. Nu gällande FRL trädde i kraft den 1 april 2011. Lagen har med anledning av genomförande av ny &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; i svensk rätt nyligen genomgått en omarbetning genom ändringar som trädde i kraft den 1 januari 2016 (se prop. 2015/16:9). De senaste ändring- arna innebär bl.a. förändrade kapitalkrav för försäkringsbolagen, tydligare krav på företagsstyrning (riskhantering), förändrade regler för tillsynsprocesserna samt mer omfattande krav på försäkrings- bolagens rapportering och offentliggörande av information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft13"&gt;I FRL finns tre huvudgrupper av regler:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Ekonomiska krav &lt;/SPAN&gt;(regler för beräkning av kapitalkrav och för värdering av tillgångar och skulder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Kvalitetskrav &lt;/SPAN&gt;(regler om krav på effektiv företagsstyrning och riskhantering samt Finansinspektionens tillsyn).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Regler om öppenhet &lt;/SPAN&gt;(regler om ekonomisk rapportering till Finans- inspektionen och krav på årliga offentliga rapporter om försäk- ringsbolagens ekonomi och verksamhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft42"&gt;Fram till slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; föreskrevs i försäkringsrörelselagstift- ningen även en ganska långtgående kontroll över försäkrings- avtalets innehåll. Försäkringsrörelselagstiftningen innehöll en s.k. skälighetsprincip, som innebar att särskilda krav ställdes vad gällde skäligheten hos premier och försäkringsvillkor. Reglerna riktade sig till tillsynsmyndigheten, Försäkringsinspektionen – senare Finans- inspektionen, och till de personer som ledde försäkringsbolagen. Reglerna innebar bl.a. att premiesättning och avtalsvillkor skulle övervakas så att dessa var skäligt avvägda i förhållande till den risk som försäkringen var avsedd att täcka, nödvändiga driftskostnader samt omständigheterna i övrigt. Inspektionen hade i uppdrag att granska att dessa föreskrifter följdes, särskilt när det gällde försäk- ringar som tecknades av konsumenter. I annat fall kunde inspek- tionen ingripa, främst med erinringar och förelägganden. Även Konsumentombudsmannen skulle granska försäkringsvillkoren i samarbete med inspektionen. Dessa regler framstod som en viss&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33783x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;garanti för att avtalen vilade på godtagbara försäkringstekniska syn- punkter och var förenliga med hänsyn till försäkringstagarna.&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Genom lagstiftning under &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; men framför allt genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2000, upphävdes de be- stämmelser i försäkringsrörelselagstiftningen som avsåg kontroll över försäkringsavtalets innehåll. I den proposition som låg till grund för upphävandet (prop. 1998/99:87) uttalade regeringen att syftet med skälighetsprincipen, främst att säkerställa skäliga och rättvisa premier, i stället borde främjas genom regler som gav bättre förutsättningar för konkurrens samt ställde större krav på tydlig och relevant information. I stället för den tidigare skälighetsprinci- pen, infördes därför andra slag av rörelseregler, främst placerings- regler samt regler om god soliditet och likviditet. Även nuvarande FRL bygger på dessa principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;I nu gällande FRL, regleras bl.a. vilka associationsformer som tillåts på försäkringsmarknaden och vilka associationsrättsliga reg- ler som gäller för de olika formerna. FRL innehåller, nu liksom före ändringarna 2016, vidare bestämmelser om att ett försäkringsbolag måste drivas med en tillfredsställande soliditet, likviditet och kon- troll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att åtagandena mot exempelvis försäkringstagarna kan fullgöras (se 4 kap. 1 § FRL). Det är bl.a. denna s.k. stabilitetsprincip, som medför att försäkringsbolagen måste prissätta försäkringar på ett sådant sätt att bolagets finansi- ella stabilitet inte äventyras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Försäkringsbolagens förmåga att fullgöra sina avtalsförpliktelser säkerställs alltså genom försäkringsrörelselagstiftningen, men det sker med sikte på verksamheten i stort, inte på enskilda avtal. Även om försäkringsrörelselagstiftningen i princip inte reglerar rättsför- hållandet mellan försäkringsbolagen och enskilda försäkringstagare, påverkar den på det sättet försäkringstekniken, och är därför en viktig bakgrund till själva försäkringsavtalet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Här kan även nämnas den s.k. standardprincipen som återfinns i FRL (se 4 kap. 3 §), och som innebär att ett försäkringsbolags rör- else ska drivas enligt god försäkringsstandard. God försäkrings- standard utgörs av en kvalitativt tillfredsställande standard hos en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se Bertil Bengtsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 36.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Bertil Bengtsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 35.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33784x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;representativ krets av försäkringsgivare. Standardprincipen reglerar försäkringbolagens handlande vid anskaffning av försäkringar och vid skaderegleringen. Ett försäkringsbolag som jämfört med den representativa kretsen sköter tecknandet av försäkringar under- måligt, inklusive riskbedömningen, kan alltså blir föremål för in- gripande av Finansinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Företagsformer på försäkringsmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Försäkringsverksamhet kan bedrivas i ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsaktiebolag &lt;/SPAN&gt;respek- tive i ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;ömsesidigt försäkringsbolag &lt;/SPAN&gt;eller en &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsförening&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Den associationsrättsliga regleringen för dessa företag finns genom speci- fik reglering i FRL, men även genom hänvisningar i FRL till regel- verket för företag i allmänhet, nämligen aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.&lt;SPAN class="ft81"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;De olika typerna av försäkringsföretag kan alla delas in i &lt;SPAN class="ft51"&gt;liv- försäkringsföretag &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft51"&gt;skadeförsäkringsföretag &lt;/SPAN&gt;beroende på vilken slag av verksamhet som företaget bedriver. Med livförsäkrings- företag avses företag som uteslutande, eller så gott som uteslut- ande, bedriver en verksamhet som hänförs till livförsäkring enligt FRL. Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. För livförsäkringsföretag och skadeförsäk- ringsföretag gäller i många delar samma rörelseregler, bl.a. när det gäller principerna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar och kapitalkrav. Eftersom verksamheterna i liv- och skadeförsäk- ringsföretag i regel skiljer sig åt med hänsyn till åtagandenas karak- tär, innehåller däremot FRL delvis olika bedömningstekniska regler för dessa verksamheter när det gäller exempelvis beräkning av för- säkringsrisk. Liv- och skadeverksamhet får som princip inte heller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Försäkringsföreningar kan även drivas i en särskild form, s.k. understödsföreningar. Under- stödsföreningar har till syfte att erbjuda personförsäkring till anställda i visst eller vissa före- tag eller till en viss yrkesgrupp. Understödsföreningar drivs utan vinstsyfte. Understöds- föreningar reglerades tidigare i lagen (1972:262) om understödsföreningar, men den lagen upphävdes genom lagen (2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043). Enligt denna framgick att understödsföreningar fick fortsätta bedriva sin verksamhet enligt LUF till utgången av 2014, eller till dess att man har fått ett lagakraftvunnet beslut om till- stånd enligt försäkringsrörelselagen. Regler har nyligen införts om förlängd övergångsperiod för understödsföreningar till utgången av 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;För en närmare beskrivning av huvuddragen i lagstiftningen för aktiebolag och ekonomiska föreningar i allmänhet samt försäkringsföretagsregleringen enligt FRL, se prop. 2009/10:246&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft74"&gt;En ny försäkringsrörelselag&lt;SPAN class="ft32"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33785x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;bedrivas av en och samma juridiska person, men sådana bolag kan ingå i samma företagsgrupp som ibland leds av ett gemensamt holding- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Såväl försäkringsaktiebolag som ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar kan alltså delas upp ytterligare i livför- säkringsaktiebolag respektive skadeförsäkringsaktiebolag, ömse- sidiga livförsäkringsbolag respektive ömsesidiga skadeförsäkrings- bolag samt livförsäkringsföreningar respektive skadeförsäkrings- föreningar.&lt;SPAN class="ft77"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Försäkringsaktiebolag &lt;/SPAN&gt;ägs av sina aktieägare. Försäkringsaktie- bolagen kan drivas antingen som vinstutdelande bolag eller enligt ömsesidiga principer, dvs. med ett förbud mot att dela ut vinst till aktieägarna (s.k. vinstutdelningsförbud). I ett försäkringsaktie- bolag som drivs med vinstutdelningsförbud ska i stället allt över- skott i rörelsen tillfalla försäkringstagarna. I &lt;SPAN class="ft51"&gt;ömsesidiga försäkrings- bolag &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsföreningar &lt;/SPAN&gt;är försäkringstagarna både delägare och kunder och sådana bolag ska därmed drivas helt i enlighet med försäkringstagarnas intressen. I princip ska överskott i verksamheten tillfalla försäkringstagarnas som återbäring (se prop. 2009/10:246 s. 203).&lt;SPAN class="ft81"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Grundläggande försäkringsmässiga principer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Ekvivalensprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Innebörden av ekvivalensprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Någonting som är utmärkande för försäkring är att försäkrings- tagarens prestation – försäkringspremien – grundar sig på en beräk- ning av risken för skada som utförs med försäkringstekniska meto- der. Innebörden av dessa metoder för premiesättning är huvudsak- ligen den s.k. &lt;SPAN class="ft51"&gt;ekvivalensprincipen&lt;/SPAN&gt;, som innebär att försäkrings- premien för varje försäkring ska motsvara värdet av det ansvar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se SOU 2012:64 s. 119 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Denna princip modifieras till viss del av regler om garanti- och verksamhetskapital samt vinstandelslån, som kan ge tredje man tillgång till vinster i företagen, men dessa regler har i dag inte så stor praktisk betydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Framställningen bygger på Bertil Bengtsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 29 ff. och Bertil Bengtsson, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Försäkringsteknik och Civilrätt&lt;/SPAN&gt;, 1998, s. 38 ff. samt artikeln &lt;SPAN class="ft85"&gt;Vad är försäkring, egentligen&lt;/SPAN&gt;, av Per Johan Eckerberg, Juridisk Publikation 2/2010.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft13"&gt;försäkringsbolaget åtar sig, eller annorlunda uttryckt – att premien ska motsvara värdet av försäkringsgivarens åtagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;Man skiljer på den &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuella &lt;/SPAN&gt;ekvivalensprincipen, som tar sikte på varje särskild risk och den &lt;SPAN class="ft51"&gt;kollektiva &lt;/SPAN&gt;princip, som avser grupper av i stort sett likartade risker. Frånsett individuell livför- säkring, och vissa skräddarsydda företagsförsäkringar, är det främst den kollektiva ekvivalensprincipen som blir aktuell. Tanken är alltså att en jämvikt ska råda mellan försäkringsbolagets och den försäk- rades prestationer. En avgörande faktor i detta avseende blir hur pass sannolikt det är att försäkringsfall inträffar och vilken storlek ersättningen då kan uppgå till. En bakgrund till detta resonemang är tanken om &lt;SPAN class="ft51"&gt;riskgemenskap &lt;/SPAN&gt;– alla som ingår i den gemenskapen ska betala i förhållande till den försäkrade risken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;I förlängningen betyder tanken om riskgemenskap att en person som innebär en stor risk för bolaget och det försäkringskollektiv som personen önskar att få ingå i, inte ska ha rätt att vältra över de kostnader som följer med den förhöjda risken på de övriga i kollek- tivet. Detta betyder i sin tur att de personer som inte motsvarar riskbilden antingen bör hållas utanför kollektivet, eller måste betala en betydligt högre premie än de övriga försäkringstagarna. Tanken på jämvikt, eller åtminstone ett samband mellan risk och premie, är grundläggande för försäkringsavtalsrätten. Den kan visserligen sägas stå i viss konflikt med de försäkrades trygghetsintresse och grund- satsen om konsumentskydd, men det är allmänt accepterat att ett sådant samband är en förutsättning för att det ska kunna bedrivas privat försäkringsverksamhet i traditionell mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft10"&gt;Det är bl.a. av ovan nämnda skäl som ekvivalensprincipen tidig- are hade direkt stöd i försäkringsrörelselagstiftningen genom den tidigare nämnda skälighetsprincip som kom till uttryck i den för- säkringsrörelselagstiftning som gällde fram till år 2000. Detta har gett ekvivalensprincipen särskild tyngd. Sedan den lagstadgade skälig- hetsprincipen upphävdes, finns det inte längre något lagkrav på för- säkringsbolagen att premien ska motsvara risken. Det krävs där- emot fortfarande att bolagen ska ha kontroll över sin ekonomi och att premierna ska trygga bolagets möjlighet att fullgöra sina åtagan- den mot de försäkrade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft14"&gt;Ekvivalensprincipen motverkar felaktig premiesättning och risk för moturval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Vid en ansökan om en personförsäkring, gör försäkringsbolaget normalt en bedömning av vilka risker som den försäkringssökande representerar på grund av sitt hälsotillstånd. Genom tillämpning av ekvivalensprincipen ges som framgått riskens storlek betydelse för priset på försäkringen. Felaktiga beräkningar eller riskantaganden i detta avseende kan drabba alla befintliga försäkringstagare, genom att försäkringsbolagets möjligheter att uppfylla sina förpliktelser mot dem minskar. Om försäkringar skulle beviljas utan att risker beaktades i tillräcklig utsträckning, kan det leda till en så kallad &lt;SPAN class="ft50"&gt;moturvalsproblematik&lt;/SPAN&gt;. Begreppet &lt;SPAN class="ft50"&gt;moturval &lt;/SPAN&gt;är en försäkringsteknisk term för den situation som uppstår om försäkringsvillkoren gynnar försäkringstagare med högre risk att drabbas av skada, och i mot- svarande mån missgynnar dem med lägre risk, vilket medför att personer med högre risker söker sig till försäkringen och övriga därifrån (se t.ex. Ds 2005:13 s. 40).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;Ett moturval börjar med att premien är för lågt satt för vissa försäkringssökande. Detta kan leda till att personer i denna grupp kommer att teckna försäkring i större omfattning än de skulle ha gjort om risken, och därmed premien, hade varit korrekt beräknad. För att de totala premieintäkterna ska vara tillräckliga måste det övriga försäkringstagarkollektivet betala en premie som är högre än den risk som kollektivet faktiskt representerar. Deras försäkring får därmed ett överpris. Följden av överpriset kan bli att fler ur det övriga försäkringstagarkollektivet avstår från att teckna försäkring. Att höja de för lågt satta premierna, för att ha tillräckliga tillgångar för att betala ersättning vid försäkringsfall, är vanskligt eftersom detta kan förstärka moturvalseffekten och därmed leda till att premie- intäkterna i det bolag där moturvalet uppstått inte täcker de ut- betalningar som bolaget åtagit sig att stå för. Effekten innebär en risk för att försäkringen i fråga helt slås ut. Moturvalseffekten kan alltså leda bl.a. till att personer som från början lätt och billigt kan få en försäkring kan komma att helt sakna försäkringsskydd i fram- tiden (se bl.a. prop. 2005/06:64 s. 154).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Ekvivalensprincipens praktiska betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Ekvivalensprincipen innebär i praktiken att försäkringstagarna förs samman till grupper med ungefär likartad riskbild, där premie- beräkningen sker på samma sätt. Traditionellt talar man om en risk- gemenskap hos grupper av detta slag. Försäkringsbolaget ses som en representant för kollektivet och svarar för att kostnaderna för att täcka risken fördelas på ett rättvist sätt mellan kollektivets med- lemmar. Tekniken kan vara mer eller mindre förfinad – vid vissa försäkringstyper bygger den på avancerade matematiska beräkningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft12"&gt;– men den innebär att risken i vart fall i stora drag ska kunna upp- skattas vid avtalets ingående och påverka premien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Även om ekvivalensprincipen utgör en grundläggande förutsätt- ning för försäkringsbolagens premiesättning och för avtalsinnehållet, ska det också framhållas att en försäkringspremie är sammansatt av flera olika beståndsdelar. Den ska omfatta inte bara eventuella ut- betalningar av försäkringsersättning, utan också bl.a. kostnader för försäkringens administration, som kan vara ganska betydande. Även andra ekonomiska hänsyn kan spela in för försäkringsverksam- heten – bl.a. konkurrens- och goodwillsynpunkter. De kan påverka premien så att den inte motsvarar den faktiska risken eller medföra att försäkringsskyddet sträcks ut utöver vad premien motiverar. En princip av viss betydelse som i försäkringssammanhang kan leda till helt andra resultat än ekvivalensprincipen, är den s.k. &lt;SPAN class="ft50"&gt;solidaritets- principen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Solidaritetsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Sociala hänsyn eller jämställdhetsskäl kan i vissa fall motivera att ett försäkringsbolag väljer att låta de goda riskerna i viss utsträckning betala för de dåliga, så att också dessa kan omfattas av försäkrings- skyddet. Något motsvarande är ovanligt på kontraktsrättens område i övrigt. Man anser normalt inte att vissa sämre ställda konsumenter ska få betala mindre än andra för varor och tjänster som tillhanda- hålls på marknaden. Men på försäkringsområdet kan sådana resone- mang anses godtagbara, främst inom socialförsäkringen, men i viss utsträckning även inom privat försäkring. Sådana avsteg från tradi- tionella grundsatser kan ofta förordas från politiskt håll, men det händer att även försäkringsbolagen anger ekonomiska skäl för en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33789x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;sådan inställning. Enhetliga premier kan exempelvis förenkla admi- nistrationen, särskilt vid gruppförsäkring men också annars. Ibland kan en sådan inställning också bidra till försäkringsbolagets good- will hos allmänheten. Det kan samtidigt noteras att solidaritets- tanken inte lyftes fram i förarbetena vid FAL:s tillkomst, utan att regeringen i motiven i stället i det avseendet betonade just skillna- den mellan privat försäkringsverksamhet och socialförsäkringen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Produktfrihet och fri premiesättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft42"&gt;Som redan har nämnts, utgår både FAL och FRL i stor utsträck- ning från den s.k. &lt;SPAN class="ft52"&gt;produktfrihetsprincipen&lt;/SPAN&gt;. Principen innebär att försäkringsbolagen i princip ska ha frihet att försäkra de risker som de anser lämpligt och göra de undantag som framstår som lämpliga från försäkringstekniska och andra synpunkter. I propositionen till FAL angavs angående individuell konsument- och personförsäk- ring att försäkringens sakliga omfattning, de risker den ska täcka och liknande frågor om försäkringsproduktens utformning bara i speciella avseenden borde göras till föremål för lagreglering. Enligt regeringen borde försäkringsbolagen i princip inte åläggas att med- dela försäkringar i strid mot försäkringstekniska eller andra vägande ekonomiska hänsyn. Regeringen framhöll också att det var viktigt att lagen inte hindrade försäkringsbolagen från att utveckla nya för- säkringsformer för att möta nya behov (prop. 2003/04:150 s. 139, 185 och 274).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft12"&gt;Ett exempel på tvingande regler i FAL som innebär en begräns- ning av produktfriheten för personförsäkringar är bestämmelsen i 12 kap. 5 § om symtomklausuler, dvs. undantag för sjukdomar som fanns vid försäkringsavtalets ingående. Enligt bestämmelsen godtas sådana undantagsklausuler i försäkringsvillkoren bara under sär- skilda förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft42"&gt;Även bestämmelsen i 12 kap. 12 § FAL om s.k. omfattnings- villkor begränsar delvis principen om försäkringsbolagens frihet att bestämma över utformningen av försäkringsprodukterna. Bestäm- melsen tar sikte på sådana villkor som är utformade som omfatt- ningsbestämmelser i försäkringsavtalet, men som i realiteten rör en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Se Bertil Bengtsson, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 44.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33790x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;fråga som behandlas i de tvingande regler om begränsning av för- säkringsbolagens ansvar som finns i 12 kap. FAL. Bestämmelsen innebär att försäkringsbolagen inte kan undvika de tvingande reg- lerna om begränsning av ansvaret som finns i 12 kap. genom att införa omfattningsbestämmelser i försäkringsavtalet som gör ansvaret bero- ende av sådana förhållanden som reglerna tar sikte på. Ett exempel som nämns i motiven är att ett försäkringsbolag från en olycksfalls- försäkring undantar skada där det får antas att den skadevållande händelsen orsakats av att den försäkrade var påverkad av alkohol eller narkotika. Ett sådant villkor skulle enligt bestämmelsen i stället bedömas enligt reglerna i 12 kap. 9 § FAL om framkallande av för- säkringsfall (se prop. 2003/04:150 s. 534).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;En variant av produktfrihetsprincipen är vad som skulle kunna kallas den &lt;SPAN class="ft51"&gt;fria premiesättningens princip&lt;/SPAN&gt;, dvs. att försäkringsbolaget får bestämma premien med hänsyn till riskens och kostnadernas storlek – alltså efter försäkringstekniska grundsatser. Denna frihet stämmer väl med tankarna bakom nu gällande lagstiftning på för- säkringsområdet. Som redan har framgått, regleras inte premiesätt- ning&lt;SPAN class="ft81"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;för eller utformningen av personförsäkringar i lag på annat sätt än genom FRL:s allmänna krav på att premierna ska trygga bolagets möjlighet att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Finansinspektionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsynen, regelgivningen och tillståndsprövningen som rör finansiella mark- nader och finansiella företag, inklusive det enskilda försäkrings- väsendet. De övergripande målen för Finansinspektionens verk- samhet är att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effek- tivitet samt att verka för ett gott konsumentskydd.&lt;SPAN class="ft77"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Ett undantag när det gäller premiesättning är förbundet mot att tillämpa differentierade försäkringspremier på individnivå baserat på kön, se avsnitt 8.2.1 angående 12 kap. 12 a § diskrimineringslagen (2008:567).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;För Livförsäkringar och vissa skadeförsäkringar innehåller FRL en liten rest av premie- reglering. Se Bertil Bengtsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 147 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se 14 kap. 2 § FRL och förordning (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;Finansinspektionens tillsyn över försäkringsbolagen utförs med stöd av främst FRL och har i första hand ett näringsrättsligt per- spektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Finansinspektionen ska även följa och analysera utvecklingen inom verksamhetsområdet samt rapportera till regeringen om inspek- tionen bedömer att instabilitet i finanssektorn riskerar att negativt påverka det svenska finansiella systemets funktionssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;De grundläggande reglerna för försäkringsverksamhet finns som framgått i lagstiftningen, men i Finansinspektionens uppdrag ingår att meddela kompletterande regler i form av föreskrifter och all- männa råd. Finansinspektionen har även i uppdrag att bl.a. hand- lägga tillståndsärenden och andra förvaltningsärenden samt med- verka i internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konsumentverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft12"&gt;Tillsynen på försäkringsområdet berör även Konsumentverkets ansvarsområde. Konsumentverket är förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har bland annat ansvar för att de konsument- skyddande regler som ligger inom myndighetens tillsynsansvar följs. Verket ska vidare stärka konsumenternas ställning på marknaden genom kontakter med näringsidkare och branscher och i det pro- aktiva arbetet genomföra branschöverenskommelser. Tillsynen är marknadsrättslig och har sin grund i framför allt marknadsförings- lagen (2008:486) och lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsument- förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vad gäller försäkringsområdet bedriver Konsumentverket till- syn över bestämmelserna om information i 2 respektive 10 kap. FAL samt över informationsbestämmelserna i 6 kap. lag om försäk- ringsförmedling (2005:405). Utöver tillsynen över nämnda informa- tionsbestämmelser, som hänvisar till marknadsföringslagens regel om väsentlig information, bevakar Konsumentverket att marknads- föringen av försäkringsprodukter i övrigt inte är otillbörlig och att försäkringsföretag inte tillämpar oskäliga avtalsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konkurrensverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Försäkringsbolagen omfattas också av konkurrenslagen (2008:579), som har till ändamål att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om handeln med bl.a. tjänster. Kon- kurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrens- frågor och fullgör olika uppgifter enligt konkurrenslagen. En av verkets grundläggande uppgifter är att arbeta för en effektiv kon- kurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumen- terna. Verket utövar bl.a. tillsyn över att konkurrenslagstiftningen följs, särskilt med fokus på kartellbekämpning och att ingripa mot privata och offentliga aktörer som missbrukar sin dominerande ställning på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Andra aktörer på försäkringsmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Svensk Försäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation och arbetar för goda verksamhetsförutsättningar för försäkrings- företagen. Organisationen arbetar också bl.a. för ett högt förtro- ende för försäkringssektorn och en ökad kunskap i samhället om privata försäkringars betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; försäkringsföretag är medlemmar i Svensk Försäkring och tillsammans svarar de för mer än 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Tillsammans med medlemsföretagen analyserar Svensk Försäk- ring effekterna av olika lagförslag och föreslår ändringar i regel- verken. Svensk Försäkring deltar även med expertkunskaper i stat- liga utredningar som rör branschen. Dessutom sammanställer orga- nisationen bransch- och marknadsstatistik samt arrangerar konfe- renser och utbildningar. En viktig del av organisationens arbete är vidare att utfärda rekommendationer som kompletterar gällande lagstiftning av betydelse för försäkringsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Svensk Försäkring är medlem i den europeiska branschorganisa- tionen Insurance Europe (tidigare CEA) och deltar aktivt i dess arbete med olika frågor på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Arbete bedrivs också i olika &lt;NOBR&gt;EU-institutioner&lt;/NOBR&gt; såsom Europeiska kommissionen och Europa- parlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;Tillsammans med Finansinspektionen och Konsumentverket är Svensk Försäkring huvudman för Konsumenternas Försäkrings- byrå. Svensk Försäkring är också huvudman för ett antal bransch- gemensamma prövningsnämnder som administreras av Svensk För- säkrings Nämnder. Nämndernas utlåtande är vägledande när det gäller till exempel tolkning av försäkringsvillkor och praxis inom skaderegleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konsumenternas Försäkringsbyrå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Konsumenternas Försäkringsbyrå bildades 1979 och är en av fyra konsumentbyråer i Sverige. Övriga byråer är Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Konsumenternas energimarknadsbyrå och Telekom- rådgivarna (tidigare Konsumenternas tele, tv &amp; internetbyrå). Gemen- samt för konsumentbyråerna är att verksamheten riktar sig till kon- sumenter, kommunala konsumentvägledare och till media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Konsumenternas Försäkringsbyrå bedrivs som en stiftelse. Byrån har inte en tvistlösande funktion, men agerar som en oberoende rådgivningsbyrå som ger hjälp och vägledning i ärenden som gäller privatpersoners individuella försäkringar. Stiftelsen finansieras av Svensk Försäkring, som också ingår i byråns styrelse. Förutom Svensk Försäkring finns Konsumentverket och Finansinspektionen representerade i styrelsen och myndigheterna är i majoritet i styrel- sen, vilket garanterar byråns opartiskhet. Konsumenternas Försäk- ringsbyrå är en självständig rådgivningsbyrå som kostnadsfritt ger opartisk information och vägledning till konsumenter i försäk- ringsfrågor. Ärendena ligger till grund för den identifiering och analys av konsumentproblem som utförs av byrån och som sedan återförs till huvudmännen, för att på så sätt få till stånd ändringar och anpassningar av försäkringsbolagens produkter och rutiner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;6 Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;I detta kapitel beskriver vi olika slags försäkringar, allmänna och privata, som förekommer på marknaden. Fokus ligger på de försäk- ringstyper som berörs av eller har betydelse för tolkning och tillämp- ning av bestämmelserna om kontraheringsplikten för personförsäk- ringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Till att börja med redogör vi kort för den sociala grundidén med försäkringar och förhållandet mellan socialförsäkring och privat försäkring. Därefter beskriver vi vilken ersättning som kan betalas ut från den allmänna försäkringen vid sjukdom och handikapp och till föräldrar som har barn med allvarliga sjukdomar samt genom det försäkringsskydd som kommunerna tillhandahåller för barn i förskola och skola. Sedan behandlas olika typer av privata försäk- ringar, bl.a. skillnaden mellan individuellt respektive kollektivt tecknade försäkringar och olika slags individuella personförsäk- ringar. Slutligen lämnar vi en översiktlig beskrivning av det normala innehållet i de typer av personförsäkringar som har varit i fokus för utredningens kartläggning och analys, dvs. barnförsäkring samt sjuk- försäkringar och kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar för vuxna. Viss statistik redovisas också när det gäller dessa person- försäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Vad är försäkring?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Försäkring handlar, som redan har framgått i kapitel 5, om att dela på risker. Grundtanken i all försäkring är att en krets av personer som alla är utsatta för liknande risker går ihop för att inbördes jämna ut kostnaderna för de riskerna. Försäkring är alltså ett sätt att minska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft22"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33796x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;osäkerheten för individen, eftersom konsekvenserna av en viss hän- delse genom försäkringen blir mindre allvarliga för denne.&lt;SPAN class="ft104"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;Försäkringar delas ofta in i två huvudkategorier, socialförsäk- ringar och privata försäkringar. Socialförsäkringarna garanterar alla som är bosatta i Sverige ersättning vid exempelvis sjukdom, föräldra- ledighet och rehabilitering. Försäkringarna administreras främst av den statliga myndigheten Försäkringskassan. Privata försäkringar tecknas individuellt av den enskilde, eller av en grupp av enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Förhållandet mellan socialförsäkring och privat försäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Socialförsäkringar bygger på premiesolidaritet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft16"&gt;– privata försäkringar på bedömning av risk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Även om både socialförsäkringar och privata försäkringar benämns försäkringar, är skillnaderna betydande. Socialförsäkringarna bygger på premiesolidaritet, vilket innebär att kostnaden för att delta inte är relaterad till risken för att behöva utnyttja försäkringen. En per- son med stor risk att bli sjuk betalar exempelvis inte högre premie, eller avgift, för den allmänna sjukförsäkringen än en person med låg risk. Finansieringen sker via skatter och socialavgifter. Privata för- säkringar bygger i stället på att premien ska motsvara försäkrings- tagarens risk för att behöva använda försäkringen. För sin bedöm- ning av risken använder försäkringsbolagen information av olika slag. Det handlar om uppgifter som lämnas av den ansökande, men det kan också handla om dokumentation som bolagen inhämtar från exempelvis hälso- och sjukvården. Med stöd av tillgänglig ut- redning avgör försäkringsbolaget under vilka förutsättningar för- säkring kan beviljas. En person med en ökad risk för sjukdom kan alltså få betala mer för en privat sjukförsäkring, eller helt nekas att teckna en sådan försäkring. De privata försäkringarna finansieras av försäkringstagarkollektivet genom premieinbetalningar och försäk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se Per Johan Eckerberg, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Vad är försäkring, egentligen&lt;/SPAN&gt;, Juridisk publikation 2/2010 och Harald Cramér, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Vad är försäkring&lt;/SPAN&gt;, Försäkringsbolagens Upplysningstjänst, 1954, s. 6 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33797x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;ringsbolagens verksamhet syftar normalt till att generera vinster (se prop. 2009/10:241 s. 9).&lt;SPAN class="ft104"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft42"&gt;Socialförsäkring är alltså ett grundläggande skydd för alla. Det försäkringsskydd som finns i socialförsäkringen ger en ekonomisk grundtrygghet vid sjukdom eller olycka. Socialförsäkringen har stor betydelse för många enskilda människors välfärd. Socialförsäkring- ens utgifter var år 2014 totalt 218 miljarder kronor, eller motsva- rande knappt 6 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Lite mer än hälften av socialförsäkringens utgifter (56 procent eller cirka 126 miljarder kronor) gick till sjuka och personer med funk- tionsnedsättning. Till barnfamiljer gick 33 procent av utgifterna (cirka 74 miljarder kronor). Resterande utgifter består av ett antal andra ersättningar, främst inom arbetsmarknadsområdet och en mindre del till administration.&lt;SPAN class="ft80"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft12"&gt;De privata försäkringarna fyller i sin tur en viktig samhällelig funktion som komplement till de allmänna försäkringssystemen (se prop. 2009/10:241 s. 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Socialförsäkringen ger grundskydd – privat försäkring ger kompletterande skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft42"&gt;När det gäller förhållandet mellan socialförsäkringen och privat personförsäkring är det viktigt att klargöra att socialförsäkringen ger ett grundskydd för personskador och sjukdomar, oavsett när sjukdomen eller skadan har uppkommit. En privat personförsäk- ring syftar däremot till att ge skydd vid en mer eller mindre oviss framtida händelse (sjukdom eller olycksfall). Den privata person- försäkringen ger därför bara ersättning när ett försäkringsfall verk- ligen inträffar, och försäkringen gäller aldrig för något som har in- träffat innan försäkringen tecknades. Har den ansökande exempelvis en funktionsnedsättning, kan han eller hon därmed inte få ersättning från en privat försäkring för följderna av den befintliga funktions- nedsättningen. Den personen kan däremot ha rätt till ett grund- läggande statligt skydd i form av socialförsäkring.&lt;SPAN class="ft80"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Försäkringsbolag kan drivas antingen som vinstutdelande bolag eller med vinstutdelnings- förbud, dvs. enligt ömsesidiga principer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Försäkringskassans faktablad &lt;/SPAN&gt;Socialförsäkringen i siffror 2015&lt;SPAN class="ft79"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Konsumenternas Försäkringsbyrå, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringsskydd för ditt barn &lt;/SPAN&gt;(folder) (april 2014).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33798x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Ersättning från socialförsäkringen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Alla som bor i Sverige – även barn – har ett grundläggande försäk- ringsskydd genom det allmänna försäkringssystemet. Den 1 januari 2011 trädde en ny sammanhållen socialförsäkringsbalk (2010:110) (SFB) i kraft och ersatte tidigare separata lagar inom socialförsäk- ringen. Regleringen av socialförsäkringsförmånerna finns framför allt i SFB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den viktigaste förmånen från den allmänna försäkringen är &lt;SPAN class="ft51"&gt;sjuk- penningen&lt;/SPAN&gt;, som ersätter en del av inkomstförlusten för den som inte kan arbeta till följd av sjukdom. För den som har en anställ- ning och inte kan arbeta på grund av sjukdom, betalar arbetsgivaren sjuklön under de första 14 dagarna (normalt 80 procent av lön och andra anställningsförmåner som den anställde går miste om, ersätt- ningen kan vara högre enligt kollektivavtal). När arbetsgivaren inte längre betalar ut sjuklön, dvs. om den anställde är sjuk längre tid än 14 dagar, har denne rätt till sjukpenning. Arbetsgivaren är skyldig att göra en anmälan om detta till Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;Sjukpenning betalas vanligen ut på normalnivå i högst 364 dagar under en period på 450 dagar. Ersättningen är då cirka 80 procent av den sjukes årsinkomst. Därefter utgår ersättning enligt fortsätt- ningsnivå i maximalt 550 dagar med cirka 75 procent av årsinkomsten. Detta gäller så länge årsinkomsten inte är högre än 332 200 kronor (7,5 gånger prisbasbeloppet för 2016). Högre inkomster ger inte rätt till högre sjukpenning. Den som har lägre årsinkomst än 10 600 kro- nor (24 procent av prisbasbeloppet) får ingen sjukpenning. Under vissa särskilda försutsättningar kan den som är sjuk ansöka om att få sjukpenning under längre tid än normalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;En person som är arbetslös kan få högst 534 kronor per dag i sjukpenning, vilket är lika mycket som den högsta ersättningen från &lt;NOBR&gt;a-kassan.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Den som har fått sjukersättning i maximal tid och som inte har någon sjukpenninggrundande årsinkomst, eller tjänar under 80 300 kronor per år, kan i särskilda fall få sjukpenning i upp till i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Sifforna i detta avsnitt avser 2016 års belopp, se Försäkringskassans informationsblad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft74"&gt;Aktuella belopp 2016&lt;SPAN class="ft32"&gt;, FK 40324.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33799x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;914 dagar. Förmånen betalas ut för alla dagar i veckan med högst 160 kronor per dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Om man saknar inkomst eller har sjukpenning under 60 kronor om dagen, kan man via Försäkringskassan teckna en frivillig sjuk- penningförsäkring som ger rätt till större sjukpenning än annars. Särskilda regler gäller om sjukförsäkring för studerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft42"&gt;Någon vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel har rätt till &lt;SPAN class="ft52"&gt;sjuk- eller aktivitetsersättning&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Sjuk- och aktivitetsersätt- ningen ska verka som ersättning för att individen i fråga inte kan utföra ett arbete och vara ett ekonomiskt stöd i vardagen. Ersätt- ningen lämnas antingen i form av inkomstrelaterad ersättning, om personen kommit ut i arbetslivet, eller i form av garantiersättning. För sjukersättning krävs det att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt (dvs. för all överskådlig framtid&lt;SPAN class="ft80"&gt;7&lt;/SPAN&gt;) och för aktivitetsersätt- ning krävs det att nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Sjukersättning utges till personer mellan 30 och 65 år och aktivi- tetsersättning utges till personer mellan 19 och 29 år. Beroende på till hur stor del arbetsförmågan är nedsatt kan personen i fråga få hel, tre fjärdedels, halv eller fjärdedels sjukersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;Inkomstrelaterad sjukersättning utgår med 64,7 procent av den genomsnittliga inkomsten under de senaste åren, men med maxi- malt 17 914 kronor per månad före skatt oavsett tidigare inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;För den som har rätt till aktivitetsersättning, och som tidigare har arbetat, betalas ersättning med 64 procent av den genomsnitt- liga inkomsten under de senaste åren, upp till ett belopp om maxi- malt 17 914 kronor före skatt per månad (hel ersättning). Om per- sonen inte har arbetat eller har haft låga inkomster utgår garanti- ersättning. Hur mycket som betalas ut beror på hur gammal personen är. Ersättningen varierar då mellan cirka 7 700 och 8 700 kronor före skatt i månaden (hel ersättning). Har personen flyttat till Sverige kan garantiersättningen bli mindre. Eftersom ersättningens storlek beror på den sjukes tidigare inkomst, får en ung person som inte kommit ut i arbetslivet, den lägsta ersättningen från socialförsäk- ringssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Exempel på andra ersättningar som kan utgå till personer med varaktiga funktionsnedsättningar (medfödda eller till följd av sjuk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Sjuk- och aktivitetsersättning har sedan 2003 ersatt förtidspension och sjukbidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se SOU 2009:96, s. 156.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;dom eller olycksfall) är &lt;/SPAN&gt;handikappersättning &lt;SPAN class="ft42"&gt;och &lt;/SPAN&gt;assistansersättning&lt;SPAN class="ft42"&gt;. En individ kan erhålla handikappersättning om denne fått sin funk- tionsförmåga nedsatt för avsevärd tid i sådan omfattning att han eller hon behöver mera tidskrävande hjälp i sin dagliga livsföring, eller om han eller hon behöver fortlöpande hjälp för att kunna för- värvsarbeta eller studera, eller i annat fall har betydande merkostna- der. En person som omfattas av lagen (1999:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan för sin dagliga livsföring få assistansersättning för kostnader för sådan personlig assistans som avses i samma lag. För att få assistansersättning krävs att personen behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sina grundläggande behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;En viktig del av socialförsäkringen är vidare att den omfattar olika &lt;SPAN class="ft11"&gt;sjukvårdsförmåner&lt;/SPAN&gt;, i form av subventionerad sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;Den som avstår från förvärvsarbete för att vara hemma och vår- dar en svårt sjuk person, har rätt till &lt;SPAN class="ft14"&gt;närståendepenning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Ersättning till föräldrar med sjuka barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;När ett barn blir sjukt eller skadas uppstår kostnader relaterade till barnets sjukdom och framtida försörjning. Vidare påverkar det hela familjens ekonomi, både genom vårdkostnader och genom ute- blivna intäkter för föräldrar som till följd av olyckan eller sjukdomen kan tvingas behöva minska sin arbetstid. Barns invaliditet beror i de flesta fall på sjukdom.&lt;SPAN class="ft71"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Om barnet blir långvarigt sjukt på grund av ett olycksfall eller sjukdom kan vårdnadshavaren av samhället få ersättning för merkostnader och ökat vårdbehov i form av s.k. &lt;SPAN class="ft50"&gt;vårdbidrag&lt;/SPAN&gt;. Vårdbidrag kan betalas ut tills barnet fyller 19 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Barnet måste behöva särskild tillsyn och vård i minst sex månader för att vårdnadshavare ska ha rätt till vårdbidrag. Vårdbidragets stor- lek utges i fyra nivåer – en fjärdedels, halvt, tre fjärdedels och helt vårdbidrag. Som mest kan ett helt vårdbidrag uppgå till 110 250 kro- nor per år. Vårdbidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande. Om behovet av vård och tillsyn för barnet är så stort att föräldern har rätt till helt vårdbidrag kan föräldern, utöver vårdbidraget, ha rätt till ersättning för eventuella merkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se &lt;SPAN class="ft106"&gt;Barnförsäkring och riskbedömning&lt;/SPAN&gt;, en rapport utgiven av Sveriges Försäkringsförbund (numera Svensk Försäkring) och Konsumenternas försäkringsbyrå (2002).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;Den förälder som har ett barn som vårdas tillfälligt på ett sjuk- hus eller annan en institution under högst sex månader får behålla vårdbidraget. Om barnet är svårt sjukt kan föräldern behålla bidra- get i ytterligare sex månader. Det gäller bara om föräldern är när- varande på sjukhuset eller institutionen och närvaron är viktig för behandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Föräldrar kan också få vårdbidrag för enbart merkostnader på grund av barns sjukdom eller funktionsnedsättning. Det gäller om föräldrarna har merkostnader på minst 36 procent av prisbasbeloppet. Vårdbidrag för enbart merkostnader kan utgå med upp till omkring 30 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Alternativt kan föräldrar beviljas &lt;SPAN class="ft11"&gt;tillfällig föräldrapenning &lt;/SPAN&gt;vid all- varlig sjukdom hos ett barn. Ersättningen grundar sig då på den vårdande förälderns inkomst. Vårdbidrag och tillfällig föräldra- penning kan inte utgå samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Kommunens försäkring för barn i förskola och skola&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Barn som går i kommunal barnomsorg eller skola är försäkrade genom kommunen. Dessa försäkringar gäller enbart vid olycksfall och ger inte någon ersättning om barnet blir sjukt. I vissa kommu- ner gäller försäkringen bara under tiden i skola eller barnomsorg, medan den i andra kommuner gäller även på fritiden.&lt;SPAN class="ft71"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Det finns inget krav för kommunerna att teckna försäkringar för barn. Kommunerna avgör själva vidare om försäkringsskyddet även ska gälla för kommunens friskolor. I vissa kommuner om- fattas även barn som går i friskolor och fristående förskolor av kommunens försäkring. Det saknas statistik över antalet friskolor som har, respektive saknar, försäkring för de barn som går där. I de fall då elever i friskolor och fristående förskolor inte omfattas av kommunens försäkringar är det skolorna och förskolorna själva som har att ta ställning till behovet av försäkringsskydd. Friskolornas riksförbund rekommenderar att friskolorna tecknar minst samma skydd som de kommunala skolorna har.&lt;SPAN class="ft71"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Konsumenternas Försäkringsbyrå, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Försäkringsskydd för ditt barn &lt;/SPAN&gt;(folder) (april 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Rapport från Riksdagens Utredningstjänst 2012/13:RFR6, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kontraheringsplikt vid teck- nandet av barnförsäkringar&lt;/SPAN&gt;, s. 16 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Olika typer av privata försäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Individuellt respektive kollektivt tecknade försäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Grundläggande bestämmelser om privata försäkringar finns, som redan nämnts, i FAL. Lagen skiljer mellan olika typer av privata försäkringar och innehåller skilda regler för de olika försäkrings- typerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Privata försäkringar kan tecknas av fysiska personer &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuellt &lt;/SPAN&gt;eller av en grupp personer som &lt;SPAN class="ft51"&gt;kollektiv försäkring &lt;/SPAN&gt;genom exempel- vis en arbetsgivare eller fackförening. De kollektiva försäkringarna delas in i &lt;SPAN class="ft51"&gt;gruppförsäkringar &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft51"&gt;kollektivavtalsgrundade &lt;/SPAN&gt;försäkringar (se prop. 2009/10:241 s. 10 samt 17 och 18 kap. FAL). Vid kollektiv- avtalsgrundade försäkringar gäller särskilda regler om avtalets ingå- ende och bl.a. av den anledningen framstår dessa försäkringar inte på samma sätt som ett alternativ till individuell försäkring. I det följande behandlas bara gruppförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Olika typer av individuellt tecknade försäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft13"&gt;I FAL regleras tre typer av &lt;SPAN class="ft14"&gt;individuellt tecknade &lt;/SPAN&gt;försäkringar; &lt;SPAN class="ft14"&gt;konsu- mentförsäkring, företagsförsäkring och personförsäkring&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;En &lt;SPAN class="ft51"&gt;konsumentförsäkring &lt;/SPAN&gt;är en skadeförsäkring som tecknas av en fysisk person eller ett dödsbo, huvudsakligen för enskilt ändamål (1 kap. 4 § FAL). Som konsumentförsäkring räknas exempelvis &lt;NOBR&gt;hem-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;villa-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;fritidshus-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;rese-,&lt;/NOBR&gt; motorfordons- och båtförsäkring. En skadeförsäkring skyddar mot ekonomisk förlust genom sakskada, ersättningsskyldighet eller ren förmögenhetsskada i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Företagsförsäkring &lt;/SPAN&gt;är den sammanfattande benämningen på skade- försäkring som avser näringsverksamhet eller offentlig verksamhet (1 kap. 4 § FAL). Företagsförsäkring erbjuds för att möta olika för- säkringsbehov, exempelvis för brand och annan egendomsskada samt förmögenhetsförlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Till kategorin &lt;SPAN class="ft11"&gt;personförsäkringar &lt;/SPAN&gt;hör, som framgått tidigare, individuella &lt;NOBR&gt;sjuk-,&lt;/NOBR&gt; olycksfalls- och livförsäkringar (1 kap. 2 § FAL). Gemensamt för personförsäkringar är att det som försäkras är för- säkringstagarens eller någon annans liv eller hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Närmare om individuella personförsäkringar respektive gruppersonförsäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Individuell försäkring &lt;/SPAN&gt;tecknas direkt hos försäkringsbolaget, ibland via en försäkringsmäklare eller försäkringsförmedlare. Vid indivi- duell personförsäkring tecknas försäkringsavtal efter en ansökan som innehåller ett antal frågor om hälsotillståndet hos den som ska försäkras, en s.k. hälsodeklaration. Det är försäkringsbolaget som avgör om en ansökan om försäkring ska beviljas. Inför detta ställ- ningstagande gör försäkringsbolaget en riskbedömning. Om orik- tiga uppgifter lämnas medvetet eller av vårdslöshet i hälsodeklara- tionen kan det leda till att den försäkrade, om skada senare skulle inträffa, inte har någon rätt till försäkringsersättning eller rätt bara till en reducerad ersättning (se FAL 12 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;En &lt;SPAN class="ft50"&gt;gruppersonförsäkring &lt;/SPAN&gt;är en personförsäkring som meddelas enligt ett &lt;SPAN class="ft50"&gt;gruppavtal &lt;/SPAN&gt;och som gäller under förutsättning att den för- säkrade eller någon annan med särskild anknytning till denne till- hör gruppen. Ett &lt;SPAN class="ft50"&gt;gruppavtal &lt;/SPAN&gt;definieras i FAL som ett avtal som sluts med ett försäkringsbolag för en bestämd grupp personer och som anger villkor för avtal om gruppförsäkring (se FAL 1 kap. 4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Sättet att ingå avtal om en &lt;SPAN class="ft51"&gt;gruppersonförsäkring &lt;/SPAN&gt;skiljer sig från individuella försäkringar. Vid tecknande av en gruppförsäkring som gäller för den försäkrades liv eller hälsa, är riskprövningen normalt förenklad jämfört med vad som gäller vid en individuellt tecknad personförsäkring. Ofta krävs ingen hälsoförklaring vid en grupp- försäkring, utan försäkringsskyddet uppkommer redan genom en anmälan eller en s.k. reservationsanslutning (då anslutning till för- säkringen sker genom att försäkringen inte avböjs). En gruppför- säkring täcker samtidigt, liksom en individuell försäkring, enbart händelser som inträffar efter tecknandet, och inte följder av sjuk- domar och skador som visat symtom före tecknandet. Om det in- träffar en skada undersöker bolaget om händelsen inträffat under försäkringstiden och i så fall om den ska ersättas genom försäk- ringen. Ofta utgår ersättning med ett i villkoren fastställt försäk- ringsbelopp. Genom bl.a. den enkla administrationen hålls premi- erna för gruppförsäkringarna ofta låga.&lt;SPAN class="ft81"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;En annan orsak till att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Rapport från Sveriges Försäkringsförbund (numera Svensk Försäkring) och Konsumen- ternas försäkringsbyrå, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Barnförsäkring och riskbedömning&lt;/SPAN&gt;, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;premierna för gruppförsäkringarna ofta är lägre än för individuella försäkringar, är att försäkringsskyddet i regel inte är lika omfatt- ande på grund av lägre försäkringsbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Vid gruppförsäkringar görs alltså en betydligt mer förenklad riskbedömning än vid individuella personförsäkringar. Detta med- för att även personer som skulle ha haft svårt att få teckna en indi- viduell personförsäkring på grund av tidigare skada eller sjukdom, ofta kan teckna en gruppförsäkring. Bland annat mot denna bak- grund finns det inte någon skyldighet för försäkringsbolagen att erbjuda försäkringstagare gruppförsäkring på det sätt som gäller vid individuell försäkring. En viss skyldighet att meddela en sådan försäkring följer ändå av 19 kap. 15 § FAL. Bestämmelsen innebär att ett försäkringsbolag är skyldigt att ge den försäkrade ett lik- värdigt skydd – i form av en s.k. fortsättningsförsäkring – om en gruppersonförsäkring upphör att gälla efter uppsägning från för- säkringsbolagets eller gruppens sida (prop. 2009/10:241 s. 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Gränsdragningen mellan individuella personförsäkringar och gruppersonförsäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;FAL innehåller inga regler om vad som närmare krävs för att en &lt;SPAN class="ft51"&gt;grupp &lt;/SPAN&gt;ska anses föreligga i den mening som krävs för att det ska handla om en gruppförsäkring enligt lagen (se 1 kap. 4 §). I moti- ven till FAL anges att det inte krävs att gruppen ska vara avgränsad på förhand utan bara att försäkringen avser en bestämd grupp per- soner. Enligt motiven räcker det med att gruppens omfattning går att beskriva på ett någorlunda tydligt sätt. Det nämns i motiven att detta har ansetts vara fallet i praxis exempelvis beträffande anställda från flera företag, där gruppmedlemmarna bara hade det gemensamt att de tillhörde nykterhetsrörelsen, liksom också i fråga om med- lemmar i en pensionärsorganisation. I praktiken är det därmed för- säkringsbolaget sak att se till att sammansättningen inte möter hin- der från försäkringsteknisk synpunkt (se prop. 2003/04:150 s. 316).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;I FAL finns heller inga formella krav avseende vad ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;grupp- avtal&lt;/SPAN&gt;, som också är en förutsättning för en gruppförsäkring, ska innehålla. Av motiven framgår att gruppavtalet ingås mellan ett försäkringsbolag och en företrädare för gruppen, en s.k. grupp- företrädare. Vad en gruppföreträdare är och vem som kan företräda gruppen finns däremot inte reglerat i FAL. Gruppföreträdaren&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;representerar ofta en organisation eller ett företag och kan sägas vara en mellanhand utan formell behörighet som administrerar gruppförsäkringen. Det är försäkringsbolaget som ansvarar för att gruppföreträdaren uppfyller det krav som ställs i FAL till exempel vad gäller information om försäkringen (se prop. 2003/04:150 s. 317).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft42"&gt;Frånvaron av närmare reglering i FAL vad gäller förutsättning- arna för gruppförsäkring, har medfört att det finns vissa svårigheter att dra en klar gräns mellan vad som är en gruppersonförsäkring och en individuell personförsäkring. En följd av det är att det finns försäkringar på marknaden som marknadsförs som individuella personförsäkringar, men som till sin karaktär liknar en grupp- försäkring när det gäller villkor och premiesättning, och genom att de kan tecknas efter en starkt begränsad eller ingen hälsoprövning alls. På liknande sätt finns det försäkringar som säljs som grupp- försäkringar till en viss bestämd krets (exempelvis till kunderna i en viss bank), men som förutsätter en mer ingående hälsoprövning och där premier och villkor sätts individuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft12"&gt;Den något oklara gränsdragningen mellan individuella person- försäkringar och gruppersonförsäkringar medför vissa otydligheter när det gäller tillämpningen av de specialregler i FAL som gäller för individuella respektive gruppförsäkringar. Exempelvis kontrahe- ringsplikten gäller som framgått bara för individuella personförsäk- ringar, och för gruppförsäkringarna finns bl.a. särskilda informa- tionsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;Behovet av vissa lagändringar med avseende på grupperson- försäkringar bereds för närvarande inom Justitiedepartementet (se Ds 2014:43), och det ligger utanför utredningens uppdrag att när- mare analysera eller överväga sådana frågeställningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Närmare om privata individuella personförsäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Kontraheringsplikten gäller som framgått för &lt;SPAN class="ft11"&gt;individuella person- försäkringar&lt;/SPAN&gt;, dvs. en försäkring som tecknas på försäkringstagarens eller någon annan persons liv eller hälsa i form av en &lt;NOBR&gt;liv-,&lt;/NOBR&gt; sjuk- eller olycksfallsförsäkring (1 kap. 2 § FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I utredningens direktiv anges att utredningens kartläggning och analys huvudsakligen ska inriktas på individuell sjukförsäkring och kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna, samt barn- försäkring (dvs. kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar). Som redan har angetts i kapitel 2 ovan (se av- snitt 2.2.2), har utredningen valt att enbart fokusera på dessa typer av personförsäkringar, eftersom de har stor betydelse ur social skyddssynpunkt och har liknande innehåll och utformning. Vi kommer därför att koncentrera den fortsatta framställningen till följande individuella personförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;I FAL definieras inte närmare vad som anges med sjukförsäk- ring eller olycksfallsförsäkring. FAL hindrar inte heller att försäk- ringstyperna kombineras som försäkringsbolagen finner lämpligt. Det är alltså främst försäkringsbolagen som genom sin produkt- utveckling bestämmer det närmare innehållet i de olika försäkring- arna. Försäkringsinnehållet skiljer sig därmed åt mellan bolagen. Samtidigt finns det vissa grundläggande drag som normalt utmär- ker de olika personförsäkringarna, exempelvis när det gäller försäk- ringstiden och vilka former för ersättning som i regel ingår. Fram- ställningen nedan syftar till att ge en grundläggande förståelse för den normala uppbyggnaden av de försäkringstyper som är aktuella för utredningens kartläggning och analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Innan vi går in på de olika försäkringstyperna, är det väsentligt att förklara innebörden av begreppet &lt;SPAN class="ft50"&gt;invaliditetsersättning&lt;/SPAN&gt;, som är ett viktigt ersättningsmoment i de aktuella personförsäkringarna. Även begreppet &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkringsbelopp &lt;/SPAN&gt;är av grundläggande betydelse för förståelsen av hur personförsäkringarna är uppbyggda.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Invaliditetsersättning och försäkringsbelopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Invaliditetsersättning är ett för personförsäkringar centralt ersätt- ningsmoment. Ersättningen kan betalas ut vid invaliditet till följd av sjukdom eller olycksfallsskada. Invaliditeten bedöms i regel som medicinsk eller ekonomisk. Med &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk invaliditet &lt;/SPAN&gt;menas en be- stående nedsättning av en kroppsfunktion. Den medicinska invalidi- teten graderas efter den bestående funktionsnedsättningens svårig- hetsgrad i s.k. invaliditetsgrader. Graderingen görs i procent och återfinns i ett för försäkringsbranschen gemensamt tabellverk. Tabellerna har arbetats fram av Svensk Försäkring i samråd med läkare inom olika medicinska specialområden och uppdateras regel- bundet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Tabellerna används vid all personskadereglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;Med &lt;SPAN class="ft14"&gt;ekonomisk invaliditet &lt;/SPAN&gt;menas en bestående nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Det ska i sammanhanget understrykas att det bara är de besvär som har blivit bestående som räknas som invaliditet. Ersättning för ekonomisk invaliditet betalas alltså ut först när arbetsoförmågan bedömts bli bestående. En viktig faktor vid bedömningen är om sjukdomen eller skadan medfört minst halv sjukersättning eller aktivitetsersättning från den allmänna försäkringen. Så länge be- handling i läkande syfte pågår kan vidare inte invaliditetsgraden för medicinsk invaliditet fastställas definitivt. Om en skada läkt utan bestående besvär föreligger heller ingen medicinsk invaliditet, dvs. invaliditetsgraden är noll procent.&lt;SPAN class="ft81"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;När en privat individuell personförsäkring tecknas väljer försäk- ringstagaren i regel ett &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkringsbelopp&lt;/SPAN&gt;. Försäkringsbeloppet har betydelse för hur stor invaliditetsersättning som kan betalas ut av försäkringsbolaget. Försäkringspremien blir i regel dyrare, ju högre försäkringsbelopp som väljs. De flesta bolag har flera olika försäk- ringsbelopp och därmed olika premienivåer att erbjuda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;Många bolag tillämpar invaliditetsersättning på ett förhöjt för- säkringsbelopp vid högre medicinska invaliditetsgrader. Detta gör att ersättningen kan bli betydligt högre, upp till &lt;NOBR&gt;150–300&lt;/NOBR&gt; procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Tabellverken finns att hämta på Svensk Försäkrings webbplats, www.svenskforsakring.se/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Huvudmeny/Branschsamarbete/Personskador/3/Medicinsk-invaliditet/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Peter Andrée (Red.), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Personförsäkring&lt;/SPAN&gt;, 2014, s. 26 och 36.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft13"&gt;mer än det försäkringsbelopp som tecknats. Reglerna angående detta skiljer sig åt mellan bolagen.&lt;SPAN class="ft104"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Barnförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft14"&gt;Allmänt om barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Förutom det allmänna försäkringsskyddet och de försäkringar som kommuner och fristående verksamheter ofta tecknar för barn i för- skola och skola finns privata försäkringar för barn. De privata barn- försäkringarna omfattar skydd vid olycksfall, precis som försäk- ringar för barn i skola och förskola. Till skillnad från kommunernas och friskolornas försäkringar omfattar de privata barnförsäkring- arna även försäkringsskydd vid sjukdom. Detta är av stor betydelse eftersom fler barn blir invalidiserade efter sjukdom än efter olycks- fall. De privata barnförsäkringarna gäller såväl under tiden i barn- omsorg eller skola som på fritiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Förekomsten av privata kombinerade olycksfalls- och sjukför- säkringar för barn är i princip en svensk företeelse som saknar mot- svarighet i andra länder, möjligen med vissa undantag bland de nordiska länderna. I Danmark har exempelvis cirka 40 procent av barnen en försäkring, men den täcker enbart olycksfall. Att för- säkra barn mot framtida inkomstbortfall (ekonomisk invaliditet) är inte möjligt i de flesta andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den första barnförsäkringen introducerades i Sverige i mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; En privat barnförsäkringar kan bl.a. utgöra ett viktigt komplement till det allmänna försäkringsskyddet om barnet på grund av följder av sjukdom eller olycksfall inte senare kommer ut i arbetslivet. Flera av ersättningarna i socialförsäkringen beräknas på tidigare inkomster, och barn som aldrig har arbetat alls eller bara arbetat i liten utsträckning omfattas därför bara av socialförsäk- ringens garantinivåer. Detta innebär att ett barn som blir sjukt eller skadat och aldrig kommer ut i arbetslivet kommer att få en låg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Peter Andrée (Red.), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Personförsäkring&lt;/SPAN&gt;, 2014, s. 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Beskrivningen av barnförsäkring är delvis hämtad från Riksdagens Utredningstjänsts rapport 2012/13:RFR6, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar&lt;/SPAN&gt;. Uppgifter har också hämtats från Peter Andrée (Red.), &lt;SPAN class="ft85"&gt;Personförsäkring&lt;/SPAN&gt;, 2014, s. 25 ff., samt från en rapport från Försäkringsförbundet (numera Svensk Försäkring) och Konsumenternas Försäkrings- byrå, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Barnförsäkring och riskbedömning&lt;/SPAN&gt;, 2002, men även genom direktkontakter med Konsu- menternas Försäkringsbyrå och företrädare för försäkringsbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;ekonomisk standard även i vuxen ålder om ersättning enbart utgår genom socialförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft12"&gt;Privata barnförsäkringar kan antingen tecknas individuellt eller via en gruppförsäkring genom exempelvis fackliga organisationer eller en arbetsgivare. Om en förälder har en gruppförsäkring kan barnen ofta medförsäkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Individuella barnförsäkringar är avtal som i regel gäller för ett år i taget. Försäkringsbolaget får säga upp försäkringen till försäk- ringstidens utgång, men försäkringstagaren har då en principiell rätt att ändå få försäkringen förnyad, om det inte finns särskilda skäl att vägra förnyelse. Villkor och premie kan ändras vid den år- liga huvudförfallodagen, men även i förnyelsesituationen gäller att försäkringstagaren har rätt till en sådan försäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten enligt vad som avses i 11 kap. 1 § (se 11 kap. 1, 3 och 4 §§ FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;De flesta barnförsäkringar kan behållas tills barnet fyller 25 år, men sluttiden varierar från lägst 16 år till som längst 30 års ålder. Den försäkrade har därefter hos vissa försäkringsbolag en rätt till s.k. vidareförsäkring, dvs. möjlighet att teckna en sjuk- och olycks- fallsförsäkring för vuxen utan förnyad riskbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft14"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;Barnförsäkringar är en komplicerad produkt där den närmare utformningen av försäkringsinnehållet varierar mellan bolagen. Exempelvis kan stora variationer finnas när det gäller vilka sjuk- domar som täcks av grundskyddet i försäkringen, och även vilken ersättning som utgår för olika sjukdomar. Gemensamt för de flesta barnförsäkringar är att de ger ett försäkringsskydd vid både olycks- fall och sjukdom. Barn som inte ges möjlighet att teckna en kombi- nerad sjuk- och olycksfallsförsäkring erbjuds regelmässigt att teckna försäkringsskydd för enbart olycksfall. Det förekommer också att barnet vid avslag erbjuds att teckna en försäkring som visserligen ger viss ersättning vid både sjukdom och olycksfall, men där ersätt- ningen är betydligt mer begränsad än den som kan utgå ifrån den sökta försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;Barnförsäkringen innehåller en rad olika ersättningsmoment. Invaliditetsersättning är den viktigaste ersättningsposten och ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft12"&gt;betalas som ett engångsbelopp. Ersättning betalas ofta för både medicinsk och ekonomisk invaliditet. Om en skada leder till såväl medicinsk som ekonomisk invaliditet, betalas hos de flesta bolag båda invaliditetsersättningar ut. Ersättningen i det enskilda fallet beror på försäkringsbeloppets storlek. I många individuellt teck- nade barnförsäkringar finns även möjlighet att få ett betydande engångsbelopp utbetalt direkt när barnet får en svår sjukdom eller skada om diagnosen finns uppräknad i försäkringsvillkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Vårdkostnadsersättning är också en viktig ersättningspost, och kompletterar det vårdbidrag som lämnas från den allmänna social- försäkringen. Sådan ersättning ska täcka vård- och tillsynskostna- der som uppkommer för föräldrarna vid långvarig skada hos barnet. Hos de flesta bolag följer denna ersättning försäkringskassans nivå på vårdbidrag – den som beviljas helt vårdbidrag får i allmänhet maximal ersättning även från den privata försäkringen. Vårdkost- nadsersättning ingår i de flesta individuella barnförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;Barnförsäkringen kan också ge ersättning vid bl.a. sjukhusvistelse samt för olika kostnader vid olycksfallsskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft42"&gt;Alla barnförsäkringar har särskilda undantag och begränsningar för vissa sjukdomar. Vanligen förekommer allmänna klausuler som begränsar försäkringens omfattning genom att föreskriva att för- säkringen inte gäller för sjukdom där symtomen visat sig före teck- nandet. Utöver detta har en del bolag valt att i villkoren räkna upp vissa sjukdomar som betraktas som medfödda, där ersättningen från försäkringen är begränsad. Vissa försäkringsbolag kräver att föräldrarna har tecknat en tilläggsförsäkring före det att barnets blivit sex månader, för att försäkringen ska inkludera detta begrän- sade skydd för vissa sjukdomar. Vissa andra försäkringsbolag har i stället valt att ange i villkoren att försäkringen inte gäller för sjuk- domar som kan beaktas som medfödda, om symtom visats före sex års ålder. Förutom för medfödda sjukdomar, är det vanligt att bola- gen gör undantag och begränsningar för psykiska sjukdomar samt nerv- och muskelsjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Antal privata barnförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Antalet individuellt tecknade sjuk- och olycksfallsförsäkringar samt rena olycksfallsförsäkringar för barn uppgick 2014 till 1 426 857. Det finns ingen statistik när det gäller hur många av de försäkringarna som är kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar, och hur många som gäller enbart för olycksfall. I tabell 6.1 redovisas antalet teck- nade individuella sjuk- och olycksfallsförsäkringar samt olycksfalls- försäkringar för barn under perioden &lt;NOBR&gt;2006–2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;www.svenskforsakring.se/Huvudmeny/Fakta--Statistik/Statistics-list/Skadeforsakring/Sjuk--och-&lt;/NOBR&gt; olycksfallsforsakring/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft14"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;En kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring ger en engångs- ersättning om den försäkrade på grund av en sjukdom eller ett olycksfall får en invaliditet, dvs. en bestående nedsättning av en kroppsfunktion, eller av arbetsförmågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Vid vissa allvarliga sjukdomar kan ett engångsbelopp betalas ut direkt när diagnosen ges. Exempel på sjukdomar som vanligen ger rätt till engångsersättning är cancer, MS och ALS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;En sjuk- och olycksfallsförsäkring kan därutöver bl.a. ge ersätt- ning för kostnader i samband med olycksfall, exempelvis vård- och resekostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;I de allmänna villkoren för sjuk- och olycksfallsförsäkringarna finns normalt väsentliga begränsningar, framför allt när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Beskrivningen av sjuk- och olycksfallsförsäkringarna är delvis hämtade från Peter Andrée (Red.), &lt;SPAN class="ft78"&gt;Personförsäkring&lt;/SPAN&gt;, 2014, s. 40. Uppgifter har också inhämtats genom direkt kontakt med företrädare från försäkringsbranschen och från Konsumenternas Försäkringsbyrås webbplats, http://bankforsakring.konsumenternas.se/&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;vissa sjukdomar men även vid olycksfall. Vissa försäkringsbolag anger genom en uttömmande uppräkning i de allmänna villkoren vilka sjukdomar som försäkringen ersätter. Andra räknar i stället upp de sjukdomar som inte ersätts av försäkringen. I de allmänna försäkringsvillkoren finns ofta även bestämmelser om att försäk- ringen inte ersätter sjukdom, eller följder av sådana sjukdomar, som redan fanns då försäkringen tecknades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft54"&gt;Några bolag har en kvalificeringstid på sex månader, innan för- säkringen börjar gälla för alla eller vissa uppräknade sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft14"&gt;Antal sjuk- och olycksfallsförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Antalet individuellt tecknade sjuk- och olycksfallsförsäkringar för vuxna uppgick 2014 till 457 785. I tabell 6.2 redovisas antalet teck- nade individuella sjuk- och olycksfallsförsäkringar för vuxna under perioden &lt;NOBR&gt;2006–2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;www.svenskforsakring.se/Huvudmeny/Fakta--Statistik/Statistics-list/Skadeforsakring/Sjuk--och-&lt;/NOBR&gt; olycksfallsforsakring/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Sjukförsäkring för vuxna&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft14"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;En sjukförsäkring ger den försäkrade rätt till ersättning för en del av den inkomst som han eller hon förlorar vid arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall. Arbetsoförmågan kan vara till- fällig eller bestående, men oftast krävs det att den är nedsatt med minst 25 eller 50 procent för att ersättning ska utgå. Ersättningen betalas ut med ett visst på förhand avtalat belopp per månad, relate-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Beskrivningen av sjukförsäkringarna är delvis hämtade från Peter Andrée (Red.), &lt;SPAN class="ft78"&gt;Person- försäkring&lt;/SPAN&gt;, 2014, s. 41 ff. Uppgifter har också inhämtats genom direkt kontakt med före- trädare från försäkringsbranschen och från Konsumenternas Försäkringsbyrås webbplats, http://bankforsakring.konsumenternas.se/&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;rat till inkomstförlusten vid längre arbetsoförmåga. För att inte den försäkrade genom en privat sjukförsäkring ska kunna få högre inkomst vid arbetsoförmåga än vid full arbetsförhet, är i regel sjuk- försäkringarna begränsade så att de ger ersättning upp till högst 90 procent av den tidigare inkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;En sjukförsäkring avtalas att gälla under lång tid, exempelvis till dess att den försäkrade uppnått pensionsåldern. Sjukförsäkringen börjar vanligtvis ge ersättning efter att den försäkrade varit sjuk- skriven i en viss tid, s.k. karenstid. Karenstiderna kan vara fasta, exempelvis en månad, tre månader eller 360 dagar. De kan också vara rörliga. Vad som menas med rörlig karens kan variera, men kan exempelvis innebära att utbetalning sker när arbetsoförmågan be- döms bli bestående, eller bedöms vara under avsevärd tid, och sjuk- ersättning eller aktivitetsersättning beviljas av försäkringskassan. För stress- och smärtrelaterade samt psykiska besvär är det vanligt att försäkringen inte börjar gälla förrän efter viss s.k. kvalificerings- tid, som ofta kan vara 18 eller 24 månader. Rätten till ersättning för sådana sjukdomar kan också vara begränsad, även efter kvalifice- ringstidens utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;Det är vanligt att de allmänna försäkringsvillkoren innehåller bestämmelser om att bara den som är fullt arbetsför får teckna för- säkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Utbetalningstiden kan vara maximerad till en viss tid, exempel- vis tre år eller tio år. Ersättningens storlek beror på vilket försäk- ringsbelopp som den försäkrade har valt och hur mycket arbets- förmågan är nedsatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft54"&gt;Gemensamt för de flesta sjukförsäkringar är att ersättningen från den privata sjukförsäkringen sammanräknad med övrig ersätt- ning som den försäkrade får, exempelvis sjukpenning och ersätt- ning från eventuell kollektivavtalad sjukförsäkring, uppgår till högst 90 procent av den försäkrades inkomst före insjuknandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Allmänt om försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Antal sjukförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Antalet individuellt tecknade sjukförsäkringar för vuxna uppgick 2014 till 181 044. I tabell 6.3 redovisas antalet tecknade individuella sjukförsäkringar under perioden &lt;NOBR&gt;2006–2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;www.svenskforsakring.se/Huvudmeny/Fakta--Statistik/Statistics-list/Skadeforsakring/Sjuk--och-&lt;/NOBR&gt; olycksfallsforsakring/&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p122 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Försäkringsbolagens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft15"&gt;riskbedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Som tidigare har nämnts, tecknas individuell personförsäkring direkt hos försäkringsbolaget, och sökanden fyller då i en ansökan som innehåller ett antal frågor om hälsotillståndet hos den som ska för- säkras, en s.k. hälsodeklaration. Det är försäkringsbolaget som av- gör om en ansökan om försäkring ska beviljas. Inför detta ställ- ningstagande gör försäkringsbolaget en riskbedömning.&lt;SPAN class="ft71"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Försäk- ringsbolaget försöker då avgöra risken för att en händelse ska in- träffa i framtiden som gör att personen i fråga behöver ta försäk- ringen i anspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;En central frågeställning med avseende på kontraheringsplikten är hur försäkringsbolagen arbetar med riskbedömning. I detta kapitel beskriver vi översiktligt grunderna för bolagens riskbedöm- ning, med fokus på förhållanden som är utmärkande för nyteck- ning av privat individuell personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Framställningen i detta kapitel bygger, förutom på gällande lagstiftning och refererade verk, på uppgifter som har hämtats in från försäkringsbolagen vid utredningens besök och intervjuer (se kapitel 11).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;När det handlar om barnförsäkring är det vårdnadshavaren eller annan ställföreträdare, oftast en förälder, som ansöker om försäkringen för barnets räkning. Samma sak gäller för vuxna som har en juridisk ställföreträdare. För att inte onödigt tynga den här framställningen kallas här den som ska försäkras i allmänhet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;den försäkringsökande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft22"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Grundläggande utgångspunkter och faktorer av betydelse för riskbedömningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Vad är en risk?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;En försäkring ger som redan framgått ekonomiskt skydd om vissa bestämda händelser inträffar. Ett stort antal människor betalar en mindre summa pengar i utbyte mot att få en större summa pengar om eller när en viss händelse inträffar. Försäkring bygger på sam- verkan mellan flera personer som är utsatta för likartade risker, exempelvis risken att skadas eller risken för att drabbas av en allvar- lig sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Med risk menas att det är osäkert om händelsen kommer att inträffa. Vid vissa typer av försäkringar, exempelvis försäkringar för brand och olycksfall, är det osäkert om händelsen någonsin kom- mer att inträffa, medan det vid försäkring för dödsfall endast är tidpunkten för händelsen som är osäker. Det centrala är att försäk- ringsfallet inte får ha inträffat innan försäkringen tecknas. Det går inte att försäkra sig mot det som redan har hänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Den osäkra händelsen kommer endast att drabba någon eller några av de personer som ingår i försäkringskollektivet. Idén med försäkring är därför att genom samverkan jämna ut riskerna mellan personerna i kollektivet. Den som drabbas av en skada får ersätt- ning från försäkringen. Visserligen har den som inte drabbas av en skada fått bidra med sin premie men har samtidigt under försäk- ringstiden kunnat leva i större ekonomisk trygghet än om han inte haft något försäkringsskydd. Försäkring bygger alltså på ett solida- riskt ansvarstagande inom en grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Varför behövs riskbedömning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft42"&gt;Försäkringsbolagen bedriver sin verksamhet på affärsmässig grund, dvs. bolaget förväntas göra en företagsekonomisk vinst.&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Som har utvecklats närmare i kapitel 5, finns det också i försäkringsrörelse- lagen krav på att försäkringsverksamhet ska bedrivas med kontroll över riskerna så att åtaganden mot bl.a. försäkringstagarna i slut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Försäkringsbolag kan drivas antingen som vinstutdelande bolag eller med vinstutdelnings- förbud, dvs. enligt ömsesidiga principer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;änden kan fullgöras (4 kap. 1 § FRL). En grundläggande princip för privata försäkringar är mot den bakgrunden att premien ska mot- svara den risk som försäkringsbolaget åtar sig att täcka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;Kravet på att försäkringsbolagen i sin verksamhet ska ha kon- troll över riskerna, medför att försäkringsbolagen har behov av att få tillgång till information som rör den försäkrades hälsotillstånd i samband med tecknandet av en personförsäkring. Detta är nöd- vändigt för att försäkringsbolagen ska kunna bedöma risken för att personen i fråga kommer att drabbas av en skada som leder till ersättningsskyldighet för försäkringsbolaget. Utifrån den bedöm- ningen tar bolaget ställning till om en försäkring kan meddelas samt till vilken premie och till vilka villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;För att premiesättningen ska bli rättvis tar försäkringsbolagen hänsyn till att vissa sjukdomar medför en ökad risk för följdsjuk- dom, dödsfall etc. Om försäkringsbolagen skulle teckna försäkring utan att göra en riskbedömning skulle alla försäkringssökande ha möjlighet att teckna försäkring till samma premie oavsett den indi- viduella risken. Detta skulle sannolikt leda till en s.k. moturvals- effekt, genom att personer med nedsatt hälsa, och därmed hög risk, valde att teckna försäkring i större omfattning än de skulle ha gjort om risken, och därmed premien, hade varit korrekt beräknad. Det skulle i sin tur leda till fler försäkringsfall och ökade skadekostna- der för bolagen. För att de totala premieintäkterna ska vara tillräck- liga i en sådan situation måste det övriga försäkringstagarkollektivet, dvs. även de som representerar en lägre risk, betala en premie som är högre än den risk som de faktiskt representerar. Följden av över- priset kan bli att fler ur det övriga försäkringstagarkollektivet avstår från att teckna försäkring, och att försäkringsprodukten därmed så småningom slås ut (se t.ex. prop. 2005/06:64 s. 154 och Ds 2005:13 s. 40).&lt;SPAN class="ft71"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;Riskbedömning vid prövning av försäkringsansökningar behövs alltså som ett av flera verktyg för att ett försäkringsbolag ska få en sund ekonomi och för att motverka att en moturvalssituation upp- står.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Se även Per Dahlénius, Anders Lund, &lt;/SPAN&gt;Riskbedömning – En bok om försäkringsmedicin, risker och riskhantering inom försäkringsbranschen&lt;SPAN class="ft96"&gt;, 2011, s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Riskgemenskap, riskutjämning och gruppering av risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Som samhällelig företeelse kan man alltså säga att försäkringens grundläggande sociala idé är &lt;SPAN class="ft11"&gt;riskgemenskap &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;riskutjämning. &lt;/SPAN&gt;Risk- gemenskapen består i att flera personer som är utsatta för likartade risker går ihop och delar på dessa risker (exempelvis risken för att bli sjuk, råka ut för en olycka eller drabbas av dödsfall). Riskutjäm- ning sker genom att skador fördelas över tiden och på personerna i gruppen. Försäkring är alltså ett sätt att minska osäkerheten för individen, eftersom de ekonomiska konsekvenserna av en viss hän- delse delas av gruppen och därigenom blir mindre allvarliga för individen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Även om försäkring bygger på att alla försäkringstagare i ett kollektiv är utsatta för likartade risker, är verkligheten sådan att sannolikheten för att risken ska inträffa i regel varierar i hög grad mellan medlemmarna i kollektivet. En försäkringssökandes hälsa vid ansökningstillfället påverkar exempelvis i allmänhet risken för att denne i framtiden ska drabbas av ytterligare ohälsa. Bäst känd är förstås riskens variation inom livförsäkringen, där dödsrisken för olika åldersklasser utfaller helt olika. Om ett försäkringsbolag inte tar hänsyn till de olikartade risknivåerna inom ett försäkringskollektiv kan som nämnts en moturvalssituation uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;För att motverka att ett moturval uppstår, bygger all försäk- ringsmedicinsk riskbedömning på att de försäkringssökande delas in i olika &lt;SPAN class="ft11"&gt;riskgrupper &lt;/SPAN&gt;utifrån risknivå.&lt;SPAN class="ft77"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Varje försäkringsbolag be- dömer inom sina riskgrupper att kunderna utgör så likartade risker att premier och andra försäkringsvillkor är likadana för samtliga kunder inom riskgruppen. Denna metod används inom all försäk- ring, även om de kriterier som ligger till grund för gruppindelningen skiljer sig åt. Riskerna är alltså likartade inom hela försäkrings- kollektivet, men risknivåerna är olika mellan riskgrupperna inom kollektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Per Johan Eckerberg, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vad är försäkring, egentligen&lt;/SPAN&gt;, Juridisk publikation 2/2010 s. 3 f. och Harald Cramér, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Vad är försäkring&lt;/SPAN&gt;, Försäkringsbolagens Upplysningstjänst, 1954, s. 6 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Angående gruppering av risker, se Harald Cramér, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vad är försäkring&lt;/SPAN&gt;, Försäkringsbolagens Upplysningstjänst, 1954, s. 21 f. Se även &lt;SPAN class="ft85"&gt;Funktionshinder Försäkringshinder&lt;/SPAN&gt;, en rapport från 2001 av Konsumenternas försäkringsbyrå i samarbete med Handikappförbundens Samarbets- organ och Handikappförbundens Ekonomiska Försäkringsförening, s. 20 f., och Ståndpunkts- PM från Svensk Försäkring, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Att prissätta olika risker är inte diskriminering&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2011-11-22,&lt;/NOBR&gt; s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft9"&gt;Ett exempel på gruppering av risker kan hämtas från trafik- försäkringen. En &lt;NOBR&gt;18-årig&lt;/NOBR&gt; bilägare bosatt i Stockholm har en väsent- ligt högre risk för att bli inblandad i en trafikolycka än en &lt;NOBR&gt;55-årig&lt;/NOBR&gt; bilägare i glesbygd. Den bedömningen görs utifrån den generella risken för de båda typerna av bilägare eftersom det är omöjligt att av- göra vilka individer bland alla &lt;NOBR&gt;18-åriga&lt;/NOBR&gt; bilägare i Stockholm respek- tive &lt;NOBR&gt;55-åriga&lt;/NOBR&gt; bilägare i glesbygd som verkligen kommer att råka ut för en trafikolycka. &lt;NOBR&gt;18-åringen&lt;/NOBR&gt; får mot den bakgrunden i allmänhet betala en dyrare försäkringspremie än &lt;NOBR&gt;55-åringen.&lt;/NOBR&gt; På liknande sätt behandlas, i fråga om personförsäkring, den som löper större risk för sjukdom eller dödsfall. Denne får som regel betala mer i premie än den som löper normal risk för sjukdom eller dödsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Till grund för beräkningar av riskgrupper ligger i allmänhet nog- granna statistiska undersökningar och mera allmänna erfarenheter såsom medicinsk forskning och bolagets egen skadestatistik. De privata sjukförsäkringarna påverkas i hög utsträckning av det statis- tiska material som finns beträffande den allmänna sjukförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;När den försäkringssökande har placerats i en riskgrupp, be- döms denne sedan utifrån den kunskap som försäkringsbolaget har om förhöjda risker inom den riskgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Riskbedömning vid personförsäkring grundas på hälsouppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Försäkringsbolagens möjligheter att bedöma och prissätta risker på ett korrekt sätt är, som framgått, av betydande vikt. Vid ansökan om en individuell personförsäkring måste därför den försäkrings- sökande, eller vårdnadshavaren om det rör sig om barnförsäkring, fylla i en hälsodeklaration. En hälsodeklaration är en blankett med ett antal frågor om hälsan hos den som ska försäkras. Exempelvis efterfrågas eventuella sjukdomar och skador, sjukskrivningar, läkar- besök, medicinintag m.m. Den försäkringssökande intygar att de uppgifter som har lämnats är fullständiga och riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Som har framgått tidigare (se kapitel 4) omfattas den som vill nyteckna, utvidga eller förnya en försäkring av en s.k. upplysnings- plikt som innebär en skyldighet att på ett riktigt sätt besvara för- säkringsbolagets frågor (se 12 kap. 1 § FAL). Vid ansökan om per- sonförsäkring handlar det om att sökanden ska lämna korrekta uppgifter om sitt hälsotillstånd. Om den försäkrade har lämnat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;oriktiga uppgifter som försäkringsbolaget exempelvis upptäcker i samband med en eventuell skadereglering, kan det leda till att den försäkrade helt eller delvis går miste om sin rätt till ersättning och att försäkringen sägs upp eller erbjuds till andra villkor (12 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Ibland begär försäkringsbolaget kompletterande hälsouppgifter från den försäkringssökande, eller vårdnadshavaren, inför sin risk- bedömning. Så kan exempelvis vara fallet när den försäkrings- sökande tidigare haft sjukdomar som han bäst själv kan lämna information om. Det kan bli aktuellt exempelvis vid astma och rygg- besvär. I sådana fall använder försäkringsbolaget normalt fråge- formulär som den försäkringssökande själv ska besvara. I sådana frågeformulär förekommer frågor som vilken behandling sökanden fått eller när senaste symtomen visat sig. Utöver frågeformuläret förekommer även att försäkringsbolaget önskar att ansökan kom- pletteras med uppgifter från en medicinsk specialist. Läkarutlåtande kan exempelvis användas vid övervikt, för att se om personen i fråga har några andra riskfaktorer. En annan orsak till att försäk- ringsbolaget begär in läkarintyg kan vara att ansökan rör ett högt försäkringsbelopp (detta är ovanligt vid privata, individuella försäk- ringar, och förekommer främst vid försäkringar på tjänstesidan). Slutligen kan försäkringsbolaget i vissa fall bedöma att det för risk- bedömningen behövs kompletterande uppgifter om den ansökande från hälso- och sjukvården i form av exempelvis patientjournaler eller, när det gäller barn, journalanteckningar från barnhälsovården och elevhälsan. Även bl.a. uppgifter från Försäkringskassan om tidigare sjukskrivning kan vara av intresse.&lt;SPAN class="ft80"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Se Per Dahlénius, Anders Lund, &lt;/SPAN&gt;Riskbedömning – En bok om försäkringsmedicin, risker och riskhantering inom försäkringsbranschen&lt;SPAN class="ft79"&gt;, 2011, s. 28. Se även &lt;/SPAN&gt;Funktionshinder Försäkrings- hinder&lt;SPAN class="ft79"&gt;, En rapport från 2001 av Konsumenternas försäkringsbyrå i samarbete med Handi- kappförbundens Samarbetsorgan och Handikappförbundens Ekonomiska Försäkringsföre- ning, s. 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Samtycke till inhämtande av hälsouppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft42"&gt;De uppgifter från hälso- och sjukvården som försäkringsbolagen kan vara intresserade av att ta del av omfattas normalt av sekretess. Enligt 25 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgifter inom hälso- och sjukvården om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.&lt;SPAN class="ft80"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Sekre- tessen gäller därmed med ett omvänt skaderekvisit. Detta förut- sätter en prövning i varje särskilt fall, när det gäller om uppgifter i exempelvis journalhandlingar kan lämnas ut. Mot bakgrund av den integritetskänsliga information som hälso- och sjukvården hanterar är det ovanligt att uppgifter lämnas ut efter en sådan sekretesspröv- ning.&lt;SPAN class="ft80"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande sekretess gäller enligt 26 kap. 1 § OSL för hälso- uppgifter som förekommer inom Socialtjänsten. Även hälsouppgif- ter hos Försäkringskassan kan skyddas av sekretess enligt 28 kap. 1 § OSL, och i 21 kap. 1 § OSL finns en allmän sekretessbestäm- melse som ger ett miniskydd för hälsouppgifter som förekommer i den övriga allmänna verksamheten.&lt;SPAN class="ft80"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft9"&gt;Eftersom de hälsouppgifter angående den försäkringssökande som finns inom den offentliga verksamheten i de flesta fall om- fattas av sekretess, krävs normalt att den enskilde lämnar sitt sam- tycke till att uppgifterna samlas in för att försäkringsbolaget ska få tillgång till uppgifterna. I rättslig mening innebär ett samtycke att den enskilde häver sekretessen för vissa uppgifter (12 kap. 2 § OSL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Försäkringsbolagens tillgång till och hantering av uppgifter från hälso- och sjukvården är någonting som har ifrågasatts, framför allt ur ett integritetsperspektiv. Mot den bakgrunden infördes det ny lagstiftning 2011. Innan dess fanns regelmässigt ett avsnitt i hälso- deklarationen där försäkringsbolagen begärde den enskildes sam- tycke till att samla in hälsoupplysningar i form av bl.a. patient-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Grundläggande bestämmelser om journalföring och personuppgiftsbehandling inom hälso- och sjukvården finns också i patientdatalagen (2008:355).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se SOU 2009:96, s. 387 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Sekretessen för uppgifter hos Försäkringskassan enligt 28 kap. 1 § OSL avgränsas med ett rakt skaderekvisit. Sekretessen gäller därmed bara om det kan antas att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men, om uppgiften röjs. Den allmänna sekretess- bestämmelsen i 21 kap. 1 § OSL för hälsouppgifter inom det allmänna, ger ett minimiskydd. Sekretessen enligt den bestämmelsen avgränsas med ett rakt kvalificerat skaderekvisit, som innebär att sekretess gäller endast om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;journaler, läkarintyg och uppgifter från Försäkringskassan. Sam- tyckena som efterfrågades var vanligtvis generella och inte tids- begränsade (prop. 2009/10:241 s. 8 och 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Lagändringen som trädde i kraft den 1 juli 2011, genom nu gäll- ande 11 kap. 1 a § FAL, syftade till att förstärka integritetsskyddet för enskilda på försäkringsområdet. Bland annat förändrades reglerna angående försäkringsbolagens inhämtande av hälsouppgifter från hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Enligt 11 kap. 1 a § FAL får ett försäkringsbolag begära sam- tycke till att hämta in uppgifter om en enskild persons hälsotill- stånd endast om det är &lt;SPAN class="ft11"&gt;nödvändigt &lt;/SPAN&gt;för prövningen av försäkrings- ansökan. Det samtycke som lämnas ska vidare vara begränsat att gälla under prövningen av ansökan. Försäkringsbolaget ska även, i samband med att samtycke begärs, informera om innebörden och betydelsen för prövningen av att samtycke ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;I kapitel 15 nedan, behandlar vi närmare hur försäkringsbolagen hämtar in och använder hälsouppgifter vid prövningen av ansök- ningar om personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Särskilda bestämmelser om genetisk information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;I lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. finns särskilda be- stämmelser angående information om resultatet av en genetisk under- sökning inom hälso- och sjukvården (genetisk information). Genom lagen inskränks försäkringsbolagens möjlighet att hämta in och använda sådan hälsoinformation. Enligt 2 kap. 1 § får ingen utan stöd i lag ställa som villkor för ett avtal att den andra parten ska genomgå en genetisk undersökning eller lämna genetisk informa- tion om sig själv. Ingen får heller utan stöd i lag i samband med ett avtal efterforska eller använda genetisk information om den andre. Dessa regler är tillämpliga även på försäkringsbolags verksamhet. Genetisk information får därmed inte efterfrågas i hälsodeklara- tioner. Om sådan information trots allt kommer till försäkrings- bolagets kännedom, exempelvis genom anteckningar i journaler, får bolaget inte använda informationen vid sin riskbedömning. I 2 kap. 2 § finns det undantag från det absoluta förbudet att efterforska och använda genetisk information. I fråga om riskbedömd person- försäkring får sådan information efterforskas och användas när det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;är fråga om ingående, ändring eller förnyelse av avtal, om den för- säkrade har fyllt 18 år och det försäkringsbelopp som ska utgå överstiger 30 prisbasbelopp som engångsbelopp eller fyra prisbas- belopp per år vid periodisk ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Enligt 4 kap. 16 § FRL får uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som avser en enskild person inte obe- hörigen röjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Försäkringsmedicinska riktlinjer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Det finns inga branschgemensamma regler för den försäkrings- medicinska bedömningen. Till ledning för riskbedömningen använ- der försäkringsbolagen i stället riktlinjer som antingen har tagits fram av det egna bolaget, eller av något återförsäkringsbolag, s.k. försäkringsmedicinska riktlinjer. Dessa baseras på bl.a. sjuklighets- statistik och innehåller information om olika slags sjukdomar och tillstånd och ger ledning för hur riskbedömningen vid olika till- stånd bör göras. Försäkringsbolagen kan komma till olika resultat i sin prövning, bl.a. beroende på vilka risker man anser sig kunna ta. Detta i sin tur påverkas av många olika faktorer, såsom den aktuella försäkringens innehåll, försäkringskollektivets storlek och samman- sättning samt bolagets ekonomi i övrigt.&lt;SPAN class="ft81"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Återförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;En faktor som också har betydelse i sammanhanget är att vissa försäkringsbolag har återförsäkring för sina personförsäkrings- produkter. Återförsäkring är en viktig beståndsdel i försäkrings- marknaden och en förutsättning för att försäkringsbolagen ska kunna klara av att fullgöra sina åtaganden utan risk för alltför stora förluster. Återförsäkring innebär i princip att ett vanligt försäkrings- bolag köper en försäkring hos ett annat bolag i syfte att minska risken för förlust och konkurs.&lt;SPAN class="ft71"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Ett försäkringsbolag kan genom återförsäkring skydda sig både mot enskilda riskers höga skade-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Per Dahlénius, Anders Lund, &lt;/SPAN&gt;Riskbedömning – En bok om försäkringsmedicin, risker och riskhantering inom försäkringsbranschen&lt;SPAN class="ft101"&gt;, 2011, s. 18 och 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Ståndpunkts-PM&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; från Svensk Försäkring, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Att prissätta olika risker är inte diskriminering&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2011-11-22,&lt;/NOBR&gt; s. 4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft13"&gt;belopp och mot risker vid speciella försäkringstyper där skade- resultatet är okänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;Återförsäkringsmarknaden i Sverige har genomgått stora föränd- ringar under det senaste århundradet. De svenska livförsäkrings- bolagen bildade 1914 ett gemensamt ägt återförsäkringsbolag, Åter- försäkrings AB Sverige. Syftet med bildandet var att frigöra sig från beroendet av utländska återförsäkrare och åstadkomma bättre och billigare återförsäkringar genom ett inhemskt samarbete. En kort tid efter bildandet av Återförsäkrings AB Sverige etablerade medlems- bolagen även ett närmare samarbete på riskbedömningsområdet. En gemensam riskbedömningsnämnd inrättades och branschgemen- samma regler och riktlinjer avseende medicinsk riskbedömning ut- arbetades. Nämnden skulle fullgöra uppgiften som en kvalitets- säkrare för korrekta och likvärdiga bedömningar hos de olika bola- gen. I och med samarbetet konkurrerade inte försäkringsbolagen när det gällde så kallade medicinska risker. De skulle i stället sam- arbeta och följa samma riktlinjer. Som exempel kan nämnas att samtliga medlemsbolag gemensamt bidrog med statistik och resur- ser för en kontinuerlig analys och revidering av de gemensamma riktlinjerna. Inom ramen för detta samarbete fastställdes exempel- vis att 30 procent av förekommande förhöjning av liv- och sjuk- risker skulle subventioneras av de försäkringskollektiv som be- viljats försäkring till normalpremie. Lite förenklat innebar det att en försäkringssökande som bedömdes ha en ökad dödsfallsrisk med 100 procent enbart fick en premieförhöjning på 70 procent. Här- igenom fördelades riskspridningen gemensamt och det togs ett delat ansvar även för de något sämre riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;I slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; uppmärksammade Näringsfrihetsombuds- mannen (NO)&lt;SPAN class="ft81"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;samarbetet inom Återförsäkrings AB Sverige. NO framförde skarp kritik bl.a. mot detta samarbete och menade att detta var konkurrenshämmande. Medlemsbolagen å sin sida fram- förde fördelarna med samarbetet. De menade bl.a. att de sämre medicinska riskerna utgjorde en mycket liten del av de totala försäk- ringskollektiven och att dessa därför erbjöds större möjlighet att få teckna försäkring samt att de subventionerades av normalrisk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;NO var en statlig myndighet, ledd av en näringsfrihetsombudsman, som &lt;NOBR&gt;1954–92&lt;/NOBR&gt; hade i uppgift att ingripa mot skadliga konkurrensbegränsningar. NO avskaffades 1992 i samband med inrättandet av Konkurrensverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;kollektiven. Samarbetet och samägandet inom Återförsäkrings AB Sverige upphörde 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft12"&gt;För närvarande finns ett flertal återförsäkringsbolag på den svenska marknaden. Några av dessa är SCOR Sweden Re, Swiss Re och Hannover Re.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;När det gäller individuell personförsäkring, sköter de flesta van- liga försäkringsbolag numera själva större delen av sin riskbedöm- ning. Men det finns ett fåtal mindre bolag som har lagt ut hela sin riskbedömningsverksamhet på ett återförsäkringsbolag. Det är i dag ovanligt att de större försäkringsbolagen har återförsäkring för sin privata, individuella personförsäkringar, däremot är det van- ligare att mindre försäkringsbolag återförsäkrar dessa produkter. Som en naturlig följd, har de större försäkringsbolagen i allmänhet utvecklat egna försäkringsmedicinska riktlinjer, medan de mindre bolag som har återförsäkring i regel använder sig av de riktlinjer som tagits fram av återförsäkringsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Försäkringsmedicin i förhållande till klinisk medicin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Försäkringsmedicin &lt;/SPAN&gt;är ett accepterat begrepp som används inom bl.a. försäkringsbranschen och läkarvetenskapen, men det finns ingen övergripande enhetlig definition av begreppets innebörd. Be- greppet används och fyller något varierande funktioner i olika verk- samheter, såsom privat och offentlig sjukvård, allmän försäkring och den privata försäkringen, men de som arbetar inom ett visst område har i regel god kännedom om vad försäkringsmedicin inne- bär för den aktuella verksamheten.&lt;SPAN class="ft71"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;I privat försäkringsverksamhet har försäkringsmedicinen betydelse bl.a. för de riskanalyser som ligger till grund för bedömningar av under vilka förutsättningar som försäkring kan beviljas och vilken ersättning från försäkring som kan betalas ut vid försäkringsfall.&lt;SPAN class="ft71"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Försäkringsmedicinen skiljer sig på olika sätt från den kliniska medicin som utövas inom hälso- och sjukvården. Med &lt;SPAN class="ft52"&gt;klinisk medicin &lt;/SPAN&gt;avser vi i det här sammanhanget de kontakter med hälso- och sjuk- vården som en försäkringssökande kan ha eller ha haft privat. Inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Per Dahlénius, Anders Lund, &lt;/SPAN&gt;Riskbedömning – En bok om försäkringsmedicin, risker och riskhantering inom försäkringsbranschen&lt;SPAN class="ft101"&gt;, 2011, s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Bengt Järvholm och Christer Olofsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringsmedicin&lt;/SPAN&gt;, 2006, s. 13 ff.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft12"&gt;ramen för de kontakterna kan personen i fråga exempelvis ha fått en viss diagnos och behandling samt upplysningar om förväntat tillfrisknande eller förväntade följder av det aktuella tillståndet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;I samband med ansökan om en personförsäkring kan det före- komma att en viss försäkringssökande av försäkringsbolaget be- döms innebära en förhöjd risk, samtidigt som personen i fråga inte anser sig ha fått motsvarande signaler från behandlande läkare. En förklaring till detta är att den försäkringsmedicinska riskbedöm- ningen görs utifrån ett statistiskt synsätt. Det betyder att bolaget, med tillämpning av den sjuklighetsstatistik som framgår av bolagets riktlinjer, bedömer om den försäkringssökande befinner sig i en grupp där det finns en ökad risk. Om den gruppen som helhet upp- visar en högre risk än normalt, kan försäkringsbolaget exempelvis göra bedömningen att varje sökande som tillhör den gruppen ska betala en premieförhöjning för att jämna ut den ökade risken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Den kliniskt behandlande läkaren är å andra sidan inte ute efter att göra någon riskbedömning i försäkringsmedicinsk bemärkelse, utan har en annan utgångspunkt för sin bedömning. För att kunna ge en viss individ en korrekt klinisk diagnos och behandling finns inte behov av att gruppera risker utifrån statistiska riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Av ovan angivna skäl är det inte ovanligt att det besked som en individ får av försäkringsbolaget vid ansökan om en personförsäk- ring, avviker från hur individen har uppfattat den behandlande läka- rens bedömning. Vad det då handlar om är att bolaget vid den för- säkringsmedicinska prövningen har bedömt att kunden tillhör en grupp med högre framtida hälsorisker än vad personen i fråga har uppfattat utifrån den information som lämnats av behandlande läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Angående förhållandet mellan försäkringsmedicin och klinisk medicin, se Per Dahlénius, Anders Lund, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Riskbedömning – En bok om försäkringsmedicin, risker och riskhantering inom försäkringsbranschen&lt;/SPAN&gt;, 2011, s. 41 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Riskbedömningsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Hur riskbedömningsprocessen går till i praktiken är någonting som bestäms internt inom varje försäkringsbolag. Enligt uppgifter som lämnats till utredningen från försäkringsbolagen skiljer sig också rutinerna åt mellan bolagen. Samtidigt finns det en grundläggande systematik som är i stor sett gemensam för de flesta försäkrings- bolag. Framställningen nedan syftar till att ge en bild av hur försäk- ringsbolagen i allmänhet arbetar med riskbedömning.&lt;SPAN class="ft71"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Hälsodeklarationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;När försäkringsbolaget har samlat in de uppgifter man anser att man behöver för att göra en bedömning tar försäkringsbolaget ställning till ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Traditionellt har riskbedömare vid försäkringsbolagen varit per- soner med stor erfarenhet och god försäkringskunskap. I dag har många riskbedömare även en medicinsk utbildning på universitets- nivå, exempelvis är det vanligt att riskbedömare har bakgrund som sjuksköterskor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Det centrala dokumentet i riskbedömningsprocessen är, som redan har framgått, den hälsodeklaration som fylls i av den försäk- ringssökande. Utifrån denna växer sedan riskbedömningsprocessen fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Om de uppgifter som lämnas i hälsodeklarationen inte indikerar någon förhöjd hälsorisk, beviljas ansökan ofta direkt till ordinarie villkor. Även en sådan ansökan kan samtidigt behöva granskas när- mare av en riskbedömare. Orsaker till detta kan vara att personen har sökt försäkring i bolaget tidigare, och att det i den tidigare ansökan finns uppgifter som kan vara av intresse, eller att försäk- ringsbeloppet är så högt att det behövs speciella undersökningar, exempelvis ett läkarutlåtande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Framställningen angående riskbedömningsprocessen bygger på uppgifter som utredningen har fått av försäkringsbolagen, men uppgifter är också hämtade ur Per Dahlénius, Anders Lund,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft74"&gt;Riskbedömning – En bok om försäkringsmedicin, risker och riskhantering inom försäkrings- branschen&lt;SPAN class="ft32"&gt;, 2011, s. 22 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Ifall det genom hälsodeklarationen kommer fram att det finns medicinska uppgifter som behöver bedömas, görs en mer kvalifice- rad riskbedömning. Det är försäkringsbolagets interna riktlinjer som styr när bolagets ansökningar ska bedömas av en person som är kvalificerad riskbedömare. Vissa försäkringsbolags interna rikt- linjer ger bolagets administratörer möjlighet att själva bedöma ären- det om det handlar om enklare hälsobesvär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Om riskbedömaren anser att en bedömning inte kan göras direkt på hälsodeklarationen avgör denne vilka kompletterande uppgifter som behövs. Som redan har nämnts, kan det exempelvis handla om frågeformulär som besvaras av den försäkringssökande eller dennes läkare, journaler från vårdinrättningar, uppgifter från Försäkrings- kassan, eller en begäran från försäkringsbolaget om ett läkarutlåt- ande. För inhämtande av kompletterande hälsouppgifter från andra än den försäkringssökande krävs, som framgått ovan, den försäk- ringssökandes samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Medicinsk kodning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Vid bedömningen av den försäkringsmässiga risken vid olika hälso- tillstånd, arbetar försäkringsbolagen i regel med s.k. medicinsk kodning. Många försäkringsbolag tillämpar sjukdomsklassifika- tionen ICD (International Classification of Diseases), vilket är WHO:s klassificeringssystem för olika diagnoser. Kodningssyste- met är internationellt och fastställt av Socialstyrelsen för tillämp- ning av klassificering och statistik avseende sjukdomar och andra hälsoproblem. Andra alternativa kodningssystem tillämpas också. Vissa försäkringsbolag har exempelvis en kodning utifrån återförsäk- ringsbolagets riktlinjer. Oavsett vilken kodform som tillämpas, är syftet att de sjukdomar eller skador som legat till grund för bedöm- ningen ska kodas på ansökan, så att det ska vara möjligt för bolaget att använda informationen. Uppgifterna kan användas för exempel- vis framställning av försäkringsmedicinsk statistik, differentierad bedömning av risknivåer, produktutveckling och underhåll av för- säkringsmedicinska regelverk och för att om möjligt kartlägga följ- den av riskbedömningen i relation till utfallet vid skadereglering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Resultatet av riskbedömningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Efter den försäkringsmedicinska bedömningen, ger försäkrings- bolaget den försäkringssökande besked antingen om att den sökta försäkringen beviljas, och i så fall till vilka villkor, eller om att ansö- kan avslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;En &lt;SPAN class="ft11"&gt;normalbedömning &lt;/SPAN&gt;innebär att kunden inte har någon sjuk- dom eller skada som påverkar risken, eller att det går att bortse från risken genom att den är så låg. I sådana fall beviljas försäkring till ordinarie villkor, dvs. de villkor som normalt gäller för den sökta försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft42"&gt;Om den försäkringssökande bedöms innebära en förhöjd risk, kan i vissa fall en &lt;SPAN class="ft52"&gt;undantagsklausul &lt;/SPAN&gt;användas för att eliminera risk- ökningen i det enskilda fallet. En undantagsklausul innebär en in- skränkning i försäkringsskyddet för den aktuella individen. Huvud- regeln är att en sådan undantagsklausul ska grunda sig på hälso- information som har inhämtats om den försäkringssökande genom hälsodeklarationen eller andra inhämtade uppgifter. En undantags- klausul kan innebära exempelvis att försäkringen, eller vissa ersätt- ningsmoment i försäkringen, inte ska omfatta en viss sjukdom och följder av den sjukdomen. Det kan också föreskrivas att vissa ersätt- ningsmoment i försäkringen, exempelvis ersättning vid arbetsoför- måga, helt ska utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft12"&gt;En procentuell förhöjning av försäkringspremien, s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;premie- förhöjning&lt;/SPAN&gt;, är ytterligare ett sätt för ett bolag att kunna erbjuda för- säkringar även till någon som innebär en förhöjd risk. I den mån premieförhöjningar används, skiljer sig premiehöjningsnivåerna åt mellan bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;En &lt;/SPAN&gt;kombination av förhöjd premie och undantagsklausul &lt;SPAN class="ft12"&gt;kan också förekomma. Den förhöjda premien och undantagsklausulen har ofta olika orsaker, men det kan i vissa fall vara samma sjukdom eller skada som är orsaken till både den förhöjda premien och undan- tagsklausulen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I vissa fall kan riskbedömningen resultera i &lt;SPAN class="ft51"&gt;helt avslag&lt;/SPAN&gt;, på grund av att försäkringsbolaget anser att risken för försäkringsfall är för stor. I dessa fall är det inte ovanligt att kunden erbjuds en annan försäkringsprodukt. En person som sökt en kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring kan exempelvis ofta erbjudas en ren olycks- fallsförsäkring, eller en sjuk- och olycksfallsförsäkring utan skydd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft13"&gt;för ekonomisk invaliditet (arbetsoförmåga), med eller utan särskild undantagsklausul.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;En viktig faktor vid riskbedömningen är tidsintervallet från till- frisknande efter en skadehändelse eller en sjukdom. Om försäk- ringsbolaget anser att man behöver en observationstid innan man kan bevilja en försäkring, kan den försäkringssökande informeras om att bolaget är berett att efter viss tid &lt;SPAN class="ft51"&gt;ompröva &lt;/SPAN&gt;sitt beslut (en försäkringssökande kan visserligen i praktiken alltid begära att ansökan prövas på nytt, även utan ett sådant erbjudande). Ompröv- ningstiden bestäms då i regel så att tidpunkten för omprövning inträffar när bolaget bedömer att försäkring tidigast kan beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;I vissa fall kan försäkringsbolaget utlova &lt;SPAN class="ft50"&gt;efterprövning&lt;/SPAN&gt;, när för- säkring har beviljats med premieförhöjning eller undantagsklausul, och det aktuella tillståndet kan vara övergående. Vid efterprövning tas bara hänsyn till den sjukdom eller skada som vid den ursprung- liga bedömningen var orsaken till premieförhöjningen eller undan- tagsklausulen, och efterprövning sker oberoende av vad som i övrigt har inträffat med den försäkrades hälsotillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Det är alltså genom &lt;/SPAN&gt;särskilda villkor i det individuella försäk- ringsavtalet &lt;SPAN class="ft12"&gt;som försäkringsbolaget kan inskränka försäkringen eller höjer premien i förhållande till vad som vanligen gäller. Dessa avvikande villkor framgår normalt i det försäkringsbrev som bolaget skickar till den som har ansökt om försäkringen. Om den försäk- ringssökande accepterar att teckna försäkringen till dessa villkor, kommer det specifika försäkringsavtalet att gälla med de angivna avvikelserna från de normala villkoren (se kapitel 4 för en mer ut- förlig beskrivning av hur försäkringsavtal ingås).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Vilka slags särskilda försäkringsvillkor som används skiljer sig både mellan försäkringsbolagen, och inom bolagen beroende på vilken slags försäkring det gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Ett försäkringsbolag ska motivera ett beslut att inte meddela en försäkring till de villkor som normalt gäller för försäkringen i fråga, och även upplysa om vad sökanden kan göra för att få beslutet prö- vat (se 16 kap. 7 § FAL).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;8 Diskrimineringslagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Kopplingen mellan diskrimineringslagstiftningen och kontraheringsplikten för personförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;Som framgått bygger FAL på att försäkringsbolagen har en stor frihet att utforma sina produkter, och avgöra vilka risker som de med hänsyn till försäkringstekniska och ekonomiska skäl är be- redda att försäkra. Bestämmelsen i 11 kap. 1 § FAL om kontrahe- ringsplikt för personförsäkring, och möjligheten för den som nekats en sådan försäkring att få sin sak prövad i domstol, innebär en viss begränsning av den friheten. Även regler om diskriminering kan begränsa bolagens valfrihet när det gäller att anpassa sina produkter och definiera målgruppen för sina försäkringar. Till skillnad från bestämmelserna i FAL, som reglerar allmänt hur försäkringsbola- gen ska agera vid tecknande eller förnyelse av personförsäkring, är diskrimineringslagstiftningen inriktad på att skydda vissa särskilt definierade grupper mot särbehandling (se prop. 2007/08:95, s. 79).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Det finns alltså en parallell mellan kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL och diskrimineringslagstiftningen, genom att båda regelverken på olika sätt begränsar försäkringsbolagens valfrihet när det gäller i vilka fall personförsäkringar ska beviljas, och till vilka villkor. En person som anser sig ha blivit diskriminerad på grund av att han eller hon, har vägrats teckna en personförsäkring, med hänvisning till en funktionsnedsättning eller någon annan diskrimineringsgrund, har möjlighet välja mellan att driva frågan om kontraheringsplikt enligt FAL i domstol, eller vända sig till diskrimineringsombudsmannen och ansöka om att denne ska driva saken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft42"&gt;I det här avsnittet redovisar vi översiktligt vilka bedömningar som görs avseende förbudet mot diskriminering vid ansökan om en personförsäkring, och vilken betydelse detta eventuellt kan ha när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft22"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Diskrimineringslagstiftningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;det gäller tillämpningen av bestämmelserna om rätten till en per- sonförsäkring enligt FAL. I vårt uppdrag ingår däremot inte att närmare analysera eller föreslå åtgärder med utgångspunkt i diskri- mineringslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Diskrimineringslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Tillämpningsområde m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Den nuvarande diskrimineringslagen (2008:567) (DL) trädde i kraft den 1 januari 2009. Samtidigt inrättades diskrimineringsombuds- mannen (DO) som har tillsyn över att lagen följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att, genom direkt eller indirekt diskriminering&lt;SPAN class="ft71"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, missgynna någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (1 kap. 4 § 1 och 2 DL). Genom ändringar i DL som trädde i kraft 1 januari 2015, har även bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införts som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen (1 kap. 4 § 3 DL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Diskriminering är förbjuden även vid yrkesmässigt tillhanda- hållande av tjänster till allmänheten (2 kap. 12 § 1 DL). Försäk- ringar är en form av tjänster som omfattas allmänt av förbudets tillämpningsområde (prop. 2007/08:95, s. 518). När det gäller dis- kriminering som har samband med kön och ålder, gäller däremot särskilda bestämmelser just i försäkringssammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Fram till december 2012 gällde ett uttryckligt undantag i diskri- mineringslagstiftningen som innebar att det trots förbudet mot diskriminering som har samband med kön, var möjligt för försäk- ringsbolagen att tillämpa olika försäkringspremier och villkor enbart på grund av vilket kön försäkringstagaren hade.&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Den 21 december 2012 infördes en ny bestämmelse i DL (12 kap. 12 a §), som innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Diskriminering kan enligt 4 kap. 1 § DL även ta sig uttryck i trakasserier, såväl med som utan sexuella inslag, och i instruktioner att diskriminera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Bakgrunden till undantaget var ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; (2004/113/EG) från 2004 som i och för sig förbjuder könsdiskriminering när det gäller handel med varor och tjänster, men ger länderna möjlighet att tillåta skilda försäkringspremier för män och kvinnor om kön är en avgörande faktor vid en riskbedömning. Svensk lag tillät sedan tidigare könsskillnader i försäkrings- premier och när direktivet skulle implementeras i svensk rätt valde den dåvarande regeringen att utnyttja undantaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Diskrimineringslagstiftningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;att försäkringsbolagen inte längre får tillämpa differentierade för- säkringspremier på individnivå baserat på kön.&lt;SPAN class="ft77"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Försäkringsbolagen får däremot fortfarande använda kön som en generell riskfaktor vid beräkningen av premier vid en objektiv värdering av en annan risk- faktor, exempelvis sjukdomsanlag, vars betydelse kan vara beroende av könstillhörigheten hos den person där riskfaktorn konstaterats (prop. 2011/12:122 s. 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Vidare gäller inte förbudet i DL mot diskriminering till följd av ålder vid tillhandahållande av försäkringstjänster (12 kap. 12 a §). Detta betyder att DL inte hindrar att försäkringsbolagen använder ålder som en faktor vid bestämning av premier och villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Förbud mot direkt och indirekt diskriminering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Enligt DL förbjuds som angetts både direkt och indirekt diskri- minering (1 kap. 4 § 1 och 2 DL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Med &lt;SPAN class="ft11"&gt;direkt diskriminering &lt;/SPAN&gt;menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund, exempelvis en funktions- nedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Bedömningen vid direkt diskriminering är alltså uppbyggd kring tre huvudsakliga faktorer; missgynnande, jämförelse och orsaks- samband. Först ska det bedömas om en person har missgynnats, därefter ska en jämförelse göras med hur andra personer i en jäm- förbar situation skulle ha behandlats. Om jämförelsen visar på en skillnad i behandlingen, ska det slutligen prövas om det finns ett orsakssamband mellan exempelvis funktionsnedsättningen och den påvisade skillnaden i behandling (se RH 2014:9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I förarbetena till DL nämns som exempel på &lt;SPAN class="ft51"&gt;missgynnande &lt;/SPAN&gt;att någon försätts i ett sämre läge eller går miste om en förbättring, en förmån, en serviceåtgärd eller liknande (prop. 2007/08:95 s. 486 f.). Vidare sägs att det som typiskt sett är förenat med faktisk förlust, obehag eller liknande är att anse som ett missgynnande. Det krävs samtidigt inte att det ifrågasatta förfarandet faktiskt fått någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Skälet till ändringen var en dom i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som underkände undantaget för kön och försäkringar i det aktuella &lt;NOBR&gt;EU-direktivet&lt;/NOBR&gt; (dom i mål &lt;NOBR&gt;C-236/09&lt;/NOBR&gt; Test Achats).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Diskrimineringslagstiftningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;praktisk eller ekonomisk konsekvens för den som påstås ha blivit diskriminerad. Av förarbetena framgår nämligen att redan det för- hållande att en arbetssökande inte kallas till en anställningsintervju innebär att denne försätts i ett sämre läge på ett sätt som innebär ett missgynnande. I en sådan situation behöver det alltså inte visas att behandlingen av den arbetssökande faktiskt fått till effekt att denne gått miste om en anställning. Bedömningen ska ändå göras på objektiva grunder – att en enskild har upplevt subjektivt obehag har i rättspraxis inte ansetts tillräckligt för att ett missgynnande ska anses föreligga. Det krävs alltså både en behandling som på objek- tiva grunder kan sägas leda till skada eller en nackdel för en enskild och en effekt av en sådan behandling i form av exempelvis obehag (se RH 2008:62).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;För att &lt;SPAN class="ft50"&gt;jämförelsen &lt;/SPAN&gt;ska bli rättvisande krävs att personerna som jämförs befinner sig i situationer där det är rimligt eller naturligt att jämföra dem med varandra. Kriteriet &lt;SPAN class="ft50"&gt;jämförbar situation &lt;/SPAN&gt;kan därför ha olika innebörd beroende på i vilken situation diskrimineringen påstås ha skett (prop. 2007/08:95 s. 487).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Den tredje förutsättningen för direkt diskriminering är att det finns ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;orsakssamband &lt;/SPAN&gt;mellan missgynnandet och diskriminerings- grunden. Sambandet kan vara antingen starkt eller svagt. Allra star- kast är det om det finns en avsikt att missgynna en person på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Det är likväl inte nödvän- digt med en diskriminerande avsikt för att kunna fastställa diskri- minering. Det är tillräckligt att handlandet har samband med dis- krimineringsgrunden. Den aktuella diskrimineringsgrunden behöver alltså inte vara det avgörande skälet för varken handlandet eller be- slutet (prop. 2007/08:95 s. 488 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Indirekt diskriminering &lt;/SPAN&gt;enligt DL innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett för- faringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att sär- skilt missgynna personer på grund av någon diskrimineringsgrund, exempelvis en funktionsnedsättning. Indirekt diskriminering före- ligger inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte åtgärden som används är lämplig och nödvändig för att uppnå syftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Indirekt diskriminering är alltså uppbyggt kring kriterierna miss- gynnande, jämförelse och en intresseavvägning mellan syftet med bestämmelsen och de medel som används.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Diskrimineringslagstiftningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft42"&gt;Med &lt;SPAN class="ft52"&gt;missgynnande &lt;/SPAN&gt;menas i fråga om indirekt diskriminering detsamma som i fråga om direkt diskriminering, dvs. att någon fak- tiskt har lidit skada, alternativt upplevt obehag eller någon annan nackdel. Skillnaden jämfört med direkt diskriminering är att det bara kan bli fråga om indirekt diskriminering om någon har miss- gynnats genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men i praktiken leder till missgynnande av vissa personer på grund av en diskriminerings- grund. I försäkringssammanhang kan det exempelvis vara ett vill- kor för att få teckna försäkring som vid en första anblick verkar neutralt men som i praktiken omöjliggör för personer med funk- tionsnedsättning att teckna försäkring (prop. 2007/08:95 s. 490). Det kan alltså inte bli fråga om indirekt diskriminering om det anges i försäkringsvillkoren att försäkringen exempelvis inte tecknas för personer med vissa funktionsnedsättningar, villkoret måste verka neutralt men i praktiken typiskt sett missgynna personer med funk- tionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft42"&gt;För att avgöra om ett krav kan komma att särskilt missgynna personer ur en viss grupp måste en jämförelse göras mellan den grupp som en person tillhör och någon annan grupp. &lt;SPAN class="ft52"&gt;Jämförelsen &lt;/SPAN&gt;ska ta sikte på den andel av de som kan, eller inte kan, uppfylla kravet i de grupper som jämförs. Om jämförelsen visar en bety- dande skillnad i de båda gruppernas möjligheter att typiskt sett uppfylla kravet talar detta för att det är fråga om indirekt diskrimi- nering. Skillnaden mellan de som kan respektive inte kan uppfylla kravet i de grupper som jämförs bör vara betydande för att någon ur en grupp ska anses ha missgynnats genom det uppställda kravet. Det måste göras en faktisk jämförelse mellan de grupper som är aktuella. Det är i detta sammanhang inte aktuellt att använda hypote- tiska jämförelsepersoner (se prop. 2007/08:95 s. 490 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;Trots att tillämpningen av ett kriterium, en bestämmelse eller ett förfarande särskilt kan komma att missgynna personer som tillhör en skyddad grupp, finns det vid indirekt diskriminering ett visst utrymme för att handlandet ändå ska anses vara tillåtet. Det finns två krav som måste vara uppfyllda för att en åtgärd som typiskt sett har negativa effekter för en grupp ska vara tillåten; syftet måste vara objektivt sett godtagbart och åtgärden måste vara lämplig och nödvändig. En &lt;SPAN class="ft51"&gt;intresseavvägning &lt;/SPAN&gt;måste därför göras för att avgöra om förfarandet ska anses tillåtet eller otillåtet som indirekt diskri-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Diskrimineringslagstiftningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;minering. Syftet i sig kanske är godtagbart men frågan är om det är proportionerligt (prop. 2007/08:95 s. 491 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft42"&gt;Bevisbördan i fråga om diskriminering har fördelats så att om den som anser sig ha blivit diskriminerad visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad, är det sedan upp till den som anklagas för att ha diskriminerat som ska visa att diskriminering inte har förekommit (6 kap. 3 § DL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Särskilt om diskriminering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft16"&gt;på grund av funktionsnedsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;Med diskrimineringsgrunden &lt;SPAN class="ft11"&gt;funktionsnedsättning &lt;/SPAN&gt;avses enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förvän- tas uppstå (1 kap. 5 § 4 DL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;I DL görs inget undantag för FAL:s del i fråga om möjligheten till särbehandling med hänvisning till att den som vill teckna en för- säkring har en funktionsnedsättning. Den som med hänvisning till en funktionsnedsättning nekas en personförsäkring, eller beviljas en personförsäkring till högre premie och/eller till andra villkor än för andra utan funktionsnedsättning, kan alltså göra gällande att detta står i strid med DL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;En funktionsnedsättning kan vara medfödd eller ha uppkommit till följd av en sjukdom eller en skada. Sjukdom, som sådan, är där- emot inte att betrakta som en funktionsnedsättning, åtminstone inte så länge som sjukdomstillståndet inte är att betrakta som var- aktigt. Inte heller det faktum att man är bärare av ett anlag som kan leda till sjukdom anses utgöra en funktionsnedsättning. En person som nekats försäkring med hänvisning till att han eller hon är bärare av ett sjukdomsanlag, kan alltså inte hävda att det förekommer diskriminering i den mening som avses i DL (se prop. 2007/08:95 s. 122 f.).&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se även Eva &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Lindell-Frantz,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;Personförsäkring och kontraheringsplikt&lt;SPAN class="ft32"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Uppsatser om försäk- ringsavtalslagen&lt;SPAN class="ft32"&gt;, 2009, s. 73.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Diskrimineringslagstiftningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Ärenden som drivits av DO i domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;DO har som framgått till uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av DL och har rätt att väcka talan i mål om diskriminering (se 6 kap. 1 § DL). Under senare år har DO fört talan i ett antal ärenden där personer med funktionsnedsättning har nekats försäkring. Det finns exempel i hovrättspraxis när diskriminering har ansetts föreligga på grund av att en försäkringsansökan har avslagits utan att det har gjorts en individuell bedömning av ansökan, och detta oavsett om en sådan bedömning skulle ha resulterat i att en försäkring meddelades eller inte (se RH 2014:9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Det aktuella målet gällde frågan om en mor och hennes dotter hade utsatts för diskriminering genom att modern vägrats teckna en sjukförsäkring för dottern. Anledningen till att försäkring hade vägrats var att modern erhöll vårdbidrag med anledning av dotterns hörselnedsättning. Svea Hovrätt ansåg i det fallet att såväl modern som dottern hade blivit föremål för direkt diskriminering och dömde försäkringsbolaget att betala skadestånd till dem båda. Hovrätten menade bl.a. att försäkringsansökan hade prövats på schablonmässiga och inte individuella grunder, och att detta innebar ett missgynnande i diskrimineringslagens mening, oavsett vad en individuell prövning hade utmynnat i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Ett annat mål angående diskriminering prövades av Stockholm tingsrätt 2011, dvs. före Svea Hovrätts dom (Stockholms tingsrätts dom den 8 mars 2011 i mål T &lt;NOBR&gt;20377-09).&lt;/NOBR&gt; Det målet rörde en tre månader gammal pojke som vägrats teckna en barnförsäkring på grund av en hörselnedsättning. I det målet ansåg tingsrätten att för- säkringsbolaget hade gjort en tillräckligt individualiserad bedöm- ning av den aktuella försäkringsansökan och att någon diskrimine- ring därmed inte hade ägt rum. DO överklagade inte domen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Frågan om diskriminering när det gäller tecknande av person- försäkring har inte prövats av Högsta domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Diskrimineringslagstiftningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Avslutande synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;Det finns som framgått en parallell mellan kontraheringsplikten för personförsäkring enligt FAL och förbudet mot diskriminering enligt DL, genom att båda regelverken på olika sätt begränsar för- säkringsbolagens valfrihet när det gäller i vilka fall personförsäk- ringar ska beviljas, och till vilka villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Kontraheringsplikten enligt FAL har aldrig prövats av domstol. DO har däremot drivit ett par ärenden rättsligt i fall där de för- säkringssökande ansett sig ha blivit diskriminerade på grund av att de har vägrats teckna en personförsäkring. Frågan om vad som enligt domstolen är att anse som en individuell bedömning har i det sammanhangget blivit belyst. Dessa domstolsavgöranden är hittills den enda vägledning som finns i rättspraxis angående frågan om vad som utgör en individuell bedömning. Samtidigt är det andra över- väganden och grunder som ligger bakom utformningen av kontra- heringsplikten enligt FAL än vad gäller diskrimineringslagstift- ningen. Därför gör sig till stor del andra synpunkter gällande avse- ende bedömningen av rätten till en personförsäkring än i diskrimine- ringssammahang.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;9 En nordisk utblick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;I det här kapitlet redogör vi översiktligt för rättsläget i Danmark, Finland och Norge. Försäkringsavtalslagstiftningen i Danmark och Finland föreskriver inte någon egentlig kontraheringsplikt för person- försäkringar. Enligt norsk rätt finns däremot en kontraheringsplikt för bl.a. personförsäkringar som är reglerad i den norska försäk- ringsavtalslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Enligt den danska försäkringsavtalslagen (Forsikringsaftaleloven&lt;SPAN class="ft81"&gt;1&lt;/SPAN&gt;) finns det som utgångspunkt ingen kontraheringsplikt vad gäller att teckna försäkring, utan principen om avtalsfrihet gäller. Ett undan- tag från den principen är att ett försäkringsbolag som har tillstånd att meddela vissa obligatoriska försäkringar, bl.a. ansvarsförsäkring för motorfordon, är skyldigt att bevilja sådan försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Ett försäkringsbolag ska vidare enligt § 3 b danska försäkrings- avtalslagen på begäran motivera ett avslag på en försäkringsansö- kan. Enligt paragrafen ska motiveringen innehålla en hänvisning till relevanta rättsregler och en kort redogörelse för varför försäkring inte kan tecknas. Om det begärs, ska motiveringen vara skriftlig. I litteratur&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och rättspraxis har det gjorts gällande att skyldigheten för ett försäkringsbolag att motivera avslagsbeslut innebär att ett försäkringsbolag inte får avslå en försäkringsansökan (varken helt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Lov nr. 129 af 15. april 1930 om forsikringsaftaler, jf. nu lbk. nr. 999 af 10. maj 2006, som ændret ved lov nr. 516 og 523 af 6. juni 2007, samt lov nr 718 af 25. juni 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Ivan Sörensen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Forsikringsret&lt;/SPAN&gt;, 5 udg. 2010, s. &lt;NOBR&gt;50–58,&lt;/NOBR&gt; H. Jönsson &amp; L. Kjergaard, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Dansk forsikringsret&lt;/SPAN&gt;, 9 uppl. 2012, s. &lt;NOBR&gt;90–98.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft22"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;En nordisk utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;eller delvis) om det inte har saklig grund för detta – särskilt när det gäller konsumentförsäkring, i mindre grad vid företagsförsäkring. Åsikten har framförts att ett försäkringsbolag inte får avslå en för- säkringsansökan, om avslaget strider mot fast praxis i försäkrings- branschen eller mot bolagets egen praxis. Vidare gäller enligt litte- raturen att ett bolag inte skulle kunna neka någon försäkrings- ersättning om ett försäkringsfall anmäls innan bolaget tagit ställ- ning till ansökan, om det kan antas att vägran bara berodde på att försäkringsfallet inträffat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Enligt litteraturen överensstämmer branschpraxis, åtminstone inom personförsäkringsområdet, med de principer som har angetts ovan. Här har framför allt åberopats vissa uttalanden av en nämnd, den s.k. Ankenaevnet for Forsikring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Sammanfattningsvis finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt i för personförsäkringar i Danmark. Möjligen skulle försäkrings- bolaget i vissa fall anses ha en kontraheringsplikt grundad på sed- vana, men det framstår som oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;I Finlands lag om försäkringsavtal&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;finns det inte heller någon regel om egentlig kontraheringsplikt. Enligt 6 a § följer däremot att om en konsument får avslag på ansökan om försäkring ska (med några undantag som saknar intresse i det här sammanhanget) &lt;SPAN class="ft51"&gt;grunden för avslaget meddelas skriftligen&lt;/SPAN&gt;. Enligt bestämmelsen ska vidare grun- den vara förenlig med &lt;SPAN class="ft51"&gt;lag och god försäkringssed&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I förarbetena&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;till 6 a §, som tillkom 2010, angavs det att någon egentlig plikt för försäkringsbolagen inte infördes eftersom försäk- ringsbolagen måste ha rätt att neka försäkring i sådana fall där det finns sakliga godtagbara grunder, och de sakliga grunderna kunde vara mycket varierande. Som exempel nämndes att sakliga grunder kan föreligga på grund av de allmänna ansvarsurvalsprinciperna i respektive bolag, men också med hänsyn till försäkringsobjektet i enskilda fall eller försäkringstagarens eller den försäkrades person. Det ansågs inte möjligt att upprätta en uttömmande förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Lag om försäkringsavtal 28.6.1994/543.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se Regeringens proposition till Riksdagen (RP 63/2009 rd) med förslag till lag om ändring i lagen om försäkringsavtal och vissa andra lagar som har samband med den, s. 10 f. och 17 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;En nordisk utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;över godtagbara grunder. Mot den bakgrunden angavs att den för- säkringssökandes ställning kunde tryggas tillräckligt genom en skyldighet för försäkringsbolaget att motivera ett negativt beslut angående en ansökan om försäkring med grunder som är förenliga med lag och god försäkringssed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;I 10 § försäkringsavtalslagen anges att försäkringsgivaren inte får avslå en ansökan om personförsäkring på den grunden att ett försäkringsfall har inträffat eller den tilltänkte försäkrades hälsotill- stånd har försämrats efter det att ansökningshandlingarna lämnats in eller sänts till försäkringsgivaren. I paragrafen anges också att premien och övriga villkor ska bestämmas på basis av den försäk- rades hälsotillstånd vid den tidpunkten. I lagstiftningen finns inte några andra särskilda bestämmelser om grunderna för avslag. I för- arbetena nämns däremot att bestämmelser i annan lagstiftning kan har betydelse i sammanhanget. Bl.a. den ska den grundlagsfästa jämlikhetsprincipen också tillämpas vid prövningen av försäkrings- ansökningar. Principen innebär ett allmänt förbud mot att utan godtagbart skäl särbehandla någon på grund av dennes kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handi- kapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;I förarbetena till försäkringsavtalslagen hänvisade man vidare till att regler om god försäkringssed följer av olika lagar på försäkrings- rörelselagstiftningens område, och att Finansbranschens Central- förbund) har antagit gemensamma principer 2002 om hur försäk- ringsbolagen vid tecknande och uppsägning av försäkringsavtal ska beakta de krav som god försäkringssed ställer. Det angavs vidare att utgångspunkten skulle vara att avslag på en försäkringsansökan ska grunda sig på det aktuella försäkringsbolagets praxis vad gäller vilka risker och på vilka villkor som försäkringar kan tecknas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;En nordisk utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft13"&gt;I Norge finns regler om kontraheringsplikt i § &lt;NOBR&gt;3–10&lt;/NOBR&gt; forsikrings- avtaleloven&lt;SPAN class="ft104"&gt;5&lt;/SPAN&gt;, rörande både konsumentförsäkring och företagsför- säkring och i § &lt;NOBR&gt;12–12&lt;/NOBR&gt; om personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft13"&gt;Av § &lt;NOBR&gt;12–12&lt;SPAN class="ft104"&gt;6&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; som infördes genom lagstiftning 2008, framgår&lt;SPAN class="ft104"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;att ett försäkringsbolag inte utan &lt;SPAN class="ft14"&gt;saklig grund &lt;/SPAN&gt;kan neka någon att till &lt;SPAN class="ft14"&gt;vanliga (&lt;/SPAN&gt;norska: &lt;SPAN class="ft14"&gt;”vanlige”) villkor &lt;/SPAN&gt;teckna en sådan försäkring som &lt;SPAN class="ft14"&gt;bolaget annars erbjuder allmänheten&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft14"&gt;Saklig grund &lt;/SPAN&gt;kan enligt vad som föreskrivs i paragrafen föreligga i två situationer – &lt;SPAN class="ft14"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;om det är fråga om en &lt;SPAN class="ft14"&gt;särskild risk&lt;/SPAN&gt;, förutsatt att det finns ett rimligt samband mellan risken och avslaget, &lt;SPAN class="ft14"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;på grund av &lt;SPAN class="ft14"&gt;andra särskilda förhåll- anden &lt;/SPAN&gt;(norska: ”&lt;SPAN class="ft14"&gt;andre serlige forhold&lt;/SPAN&gt;”) om inte avslaget &lt;SPAN class="ft14"&gt;kan anses vara orimligt för den enskilde&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft12"&gt;Med försäkring till &lt;SPAN class="ft11"&gt;vanliga villkor &lt;/SPAN&gt;avses i § &lt;NOBR&gt;12–12&lt;/NOBR&gt; enligt förarbe- tena de försäkringsvillkor som försäkringsbolaget vanligen använ- der för den aktuella försäkringsprodukten. Med vanliga villkor av- ses också de mera generella krav som bolaget brukar ställa upp för att en risk ska kunna försäkras.&lt;SPAN class="ft77"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Av motiven framgår vidare att bolagets allmänna principer för premiedifferentiering inte omfattas av § &lt;NOBR&gt;12–12.&lt;/NOBR&gt; Detta regleras i stället i den norska försäkringsrörelselagen, där det bl.a. framgår att premien ska stå i rimligt förhållande till den risk som försäkras och försäk- ringsbolagets ekonomi. Om skaderisken eller den förväntade skade- kostnaden i ett visst fall är särskilt hög, är bolaget därmed enligt motiven inte förhindrat att bara erbjuda försäkring till en betydligt högre premie än vad som gäller för andra kunder. Samtidigt anges i motiven att ett försäkringsbolag inte kan kringgå § &lt;NOBR&gt;12–12&lt;/NOBR&gt; genom att, i stället för att neka försäkring i ett visst fall, erbjuda försäkring mot en premie som är orimligt hög i förhållande till risken (se pro- position Ot.prp. nr. 41 &lt;NOBR&gt;(2007–2008)&lt;/NOBR&gt; s. 98).&lt;SPAN class="ft81"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Lov om forsikringsavtaler av 16. juni 1989 nr. 69.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kontraheringsplikten kommenteras i Claus Brynildsen, Børre Lid och Truls Nygård, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Forsikringsavtaleloven med kommentarer&lt;/SPAN&gt;, 3. utgave, 2014 s. &lt;NOBR&gt;432–438&lt;/NOBR&gt; samt i Hans Jacob Bull,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Forsikringsrett &lt;/SPAN&gt;(2008) s. &lt;NOBR&gt;127–130.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Utredningens fria översättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Se Hans Jacob Bull, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Forsikringsrett &lt;/SPAN&gt;(2008) s. 127.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Se även Claus Brynildsen, Børre Lid och Truls Nygård, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Forsikringsavtaleloven med kommen- tarer&lt;/SPAN&gt;, 3. utgave, 2014 s. 434.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;En nordisk utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Att kontraheringsplikten bara gäller för &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringar som bolaget erbjuder allmänheten&lt;/SPAN&gt;, innebär vidare att ett försäkringsbolag inte behöver erbjuda en försäkringsprodukt som bolaget normalt inte tillhandahåller (se proposition Ot.prp. nr. 41 &lt;NOBR&gt;(2007–2008)&lt;/NOBR&gt; s. 98).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;När det gäller vad som enligt paragrafen ska anses utgöra &lt;SPAN class="ft11"&gt;saklig grund för avslag &lt;/SPAN&gt;kan det, som framgått, enligt § &lt;NOBR&gt;12–12&lt;/NOBR&gt; till att börja med handla om en &lt;SPAN class="ft11"&gt;särskild risk&lt;/SPAN&gt;. I litteraturen anges att det ska vara fråga om en risk som är betydligt högre än normalt och att det inte ska vara möjligt att kompensera riskökningen genom bolagets all- männa principer om premiedifferentiering. För bedömningen av om det föreligger en sådan särskild risk som avses i paragrafen har det betydelse såväl hur troligt det är att risken faktiskt ska reali- seras som hur hög den förväntade ekonomiska belastningen på försäkringsbolaget kommer att vara om så sker (se proposition Ot.prp. nr. 41 &lt;NOBR&gt;(2007–2008)&lt;/NOBR&gt; s. 99).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;I paragrafen anges vidare att det ska finnas ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;rimligt samband &lt;/SPAN&gt;mellan den särskilda risken och avslaget. Med det menas enligt för- arbeten och litteratur att försäkring inte får nekas i större omfatt- ning än vad som är nödvändigt. Försäkringsbolaget ska enligt moti- ven inte helt neka en försäkringsansökan om det finns möjlighet att undanta den särskilda risken från försäkringen genom exempelvis en inskränkning (se proposition Ot.prp. nr. 41 &lt;NOBR&gt;(2007–2008)&lt;/NOBR&gt; s. 99).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I det här sammanhanget angavs också i förarbetena att försäk- ringsbolagets riskbedömningar ska bygga på försvarliga analyser och tillgänglig statistik. I förarbeten anges samtidigt att försäk- ringsbolagen fortfarande ska kunna basera sina riskbedömningar på generell statistik. Det anges uttryckligen i propositionen att om en försäkringssökande har en viss sjukdom, ska tillgänglig generell statistik avseende hälsorisker knutna till den sjukdomen anses stå i rimligt samband med hälsorisken för den enskilde försäkrings- sökande. Det betonas däremot att försäkringsbolaget ska visa att statistik och annat beslutsunderlag håller godtagbar facklig nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;(norska: ”&lt;SPAN class="ft14"&gt;tillstrekkelig faglig nivå&lt;/SPAN&gt;”) och är tidmässigt uppdaterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;I förarbetena framhölls att det under sådana förutsättningar saknas grund för att ålägga försäkringsbolagen att göra individuella bedöm- ningar i varje enskilt fall (se proposition Ot.prp. nr. 41 &lt;NOBR&gt;(2007–2008)&lt;/NOBR&gt; s. 99 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Den andra sakliga grunden som nämns i paragrafen är att &lt;SPAN class="ft51"&gt;andra särskilda förhållanden &lt;/SPAN&gt;(norska: ”&lt;SPAN class="ft51"&gt;andre serlige forhold&lt;/SPAN&gt;”) kan åberopas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;En nordisk utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;om inte avslaget &lt;/SPAN&gt;kan anses vara orimligt för den enskilde&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Detta tar sikte bl.a. på den s.k. moraliska risken, dvs. när det finns anledning för försäkringsbolaget att inte lita på den försäkringssökande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Vidare anges i § &lt;NOBR&gt;12–12&lt;/NOBR&gt; vissa förhållanden som &lt;SPAN class="ft50"&gt;inte kan utgöra saklig grund&lt;/SPAN&gt;. Till att börja med sägs att saklig grund inte kan föreligga på grund av förhållanden som det enligt lag eller föreskrift som meddelats med stöd av lag är förbjudet att beakta vid risk- bedömningen. Detsamma gäller upplysningar som försäkrings- bolaget enligt lag inte får begära från den försäkringssökande. Nu nämnda förbehåll i bestämmelsen syftar främst på de begränsningar som följer av diskrimineringslagstiftningen, och lagstadgade begräns- ningar när det gäller bolagens möjlighet att beakta genetisk infor- mation.&lt;SPAN class="ft71"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;§ &lt;NOBR&gt;12–12&lt;/NOBR&gt; innehåller därutöver bestämmelser angående &lt;SPAN class="ft50"&gt;under- rättelse till den försäkringssökande &lt;/SPAN&gt;om försäkring nekas. Av para- grafen följer att denne utan oskäligt dröjsmål ska meddelas skrift- ligen om ett avslagsbeslut och om motiveringen till detta. I motive- ringen ska bolaget ange vilka förhållanden som har legat till grund för avslaget, inklusive de individuella riskbedömningar som bolaget eventuellt har gjort. I motiveringen ska försäkringsbolaget, enligt bestämmelsen, också redogöra för eventuell praxis inom bolaget, branschnormer samt lagar eller föreskrifter, som innebär att den försäkringssökande efter en viss tid, eller under vissa andra förut- sättningar, kommer att kunna beviljas försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Ett beslut om avslag på en försäkringsansökan kan av den försäk- ringssökande anmälas till Finansklagenemnda&lt;SPAN class="ft81"&gt;11&lt;/SPAN&gt;, som är ett bransch- drivet tvistlösningsorgan för prövning av vissa tvister mot anslutna bolag inom bl.a. bank och försäkring. Nämndens avgöranden är rekommendationer, men följs som huvudregel av försäkringsbola- gen. Om försäkringsbolaget inte vill följa nämndens avgörande, ska bolaget underrätta nämnden om detta inom 30 dagar från beslutet. Om sådan underrättelse inte sker, blir bolaget bundet av beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Hans Jacob Bull, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Forsikringsrett &lt;/SPAN&gt;(2008) s. 129.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Verksamheten vid Finansklagenemnda är baserat på ett avtal mellan Forbrukerrådet, Næringslivets Hovedorganisasjon, Finans Norge, Finansieringsselskapenes forening och Verdipapirfondenes forening. Finansklagenemnda består av ett sekretariat och fyra nämnder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft32"&gt;– Finansklagenemnda bank, Finansklagenemnda person, Finansklagenemnda skade (prövar bl.a. vissa försäkringstvister) och Finansklagenemnda eierskifte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;En nordisk utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;Nämndens verksamhet finansieras av anslutna försäkringsbolag i förhållande till antal anmälda tvister mot respektive bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft9"&gt;Enligt § &lt;NOBR&gt;12–12&lt;/NOBR&gt; ska det skriftliga meddelandet om avslagsbeslutet innehålla upplysningar om vad som gäller om den försäkringssök- ande önskar anmäla frågan till Forsikringsklagenemnda. Vidare följer av paragrafen att en försäkringssökande som vill göra gällande att försäkring har nekats olovligen, måste meddela försäkringsbolaget detta skriftligen eller anmäla saken till Forsikringsklagenemnda inom &lt;SPAN class="ft51"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;efter att den försäkringssökande mottog det skriftliga meddelandet om avslaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;P class="p122 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Vissa tendenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft15"&gt;på personförsäkringsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Försäkring är ett område som är under ständig utveckling och för- ändring. Förutom ny och förändrad lagstiftning, är det många andra yttre faktorer som påverkar förhållandena på marknaden. För att de synpunkter och förslag som utredningen lämnar i det här betänkandet ska vara hållbara över tid, har utredningen uppmärk- sammat vissa yttre faktorer som kan komma att inverka på person- försäkringsmarknadens utveckling framöver, och vissa tendenser på marknaden. I det här avsnittet redovisar vi kortfattat några iaktta- gelser i det avseendet. Fokus ligger i vissa delar på barnförsäkring, eftersom det är en försäkringsprodukt med stor social skyddsfunk- tion och en populär produkt som ofta uppmärksammas på olika sätt i media och den allmänna debatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Detta kapitel bygger till viss del på ett material som Konsumen- ternas Försäkringsbyrå har bistått utredningen med, men även på utredningens egna erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Yttre faktorer av betydelse för utvecklingen på personförsäkringsmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Socialförsäkringssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft42"&gt;Till att börja med är det viktigt att beakta att personförsäkringarna har en direkt koppling till det försäkringsskydd som finns i den allmänna försäkringen, eftersom privat personförsäkring komplette- rar detta skydd. Behovet av och innehållet i de privata individuella personförsäkringarna styrs därför till stor del av vilket skydd som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft22"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vissa tendenser på personförsäkringsmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;kan erhållas genom den allmänna socialförsäkringen. Utvecklingen på socialförsäkringens område är troligen den faktor som i störst utsträckning påverkar utvecklingen inom privat personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Här kan nämnas att den parlamentariska Socialförsäkringsutred- ningen presenterade sitt slutbetänkande (SOU 2015:21) i mars 2015. I betänkandet föreslås inga vidlyftiga strukturella förändringar av socialförsäkringssystemet, eftersom socialförsäkringarnas grunder har ansetts väl utformade och anpassade till svenska förhållanden. Däremot föreslås en rad successiva reformer, inklusive bl.a. att ut- veckla och förbättra åtgärderna för återgång i arbete vid ohälsa samt åtgärder för en förstärkt standardtrygghet och ett mer rättvis- ande inkomstunderlag. Betänkandet är för närvarande under bered- ning i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft12"&gt;Det ligger utanför den här utredningens uppdrag att närmare analysera eventuella kommande förändringar i socialförsäkrings- systemet. Vi kan bara konstatera att sådana förändringar framöver kan komma att inverka på utvecklingen och behovet av privata per- sonförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Konkurrens och medvetna konsumenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;Många privata personförsäkringsprodukter är komplexa försäkrings- produkter som säljs på en konkurrensutsatt marknad. Konsumen- terna ställer i allmänhet också höga krav när det gäller innehållet i, och möjligheten att kunna utnyttja, försäkringarna. Konsumenter- nas allt ökande medvetenhet och konkurrensen på marknaden är viktiga faktorer för försäkringsbolagens produktutveckling och agerande över huvud taget. Inte minst gäller detta med avseende på barnförsäkringarna, som är populära försäkringsprodukter och som säljs av flera försäkringsbolag i relativt hård konkurrens. Barnförsäk- ringarnas innehåll och frågor om vilka ersättningar som betalas ut från olika försäkringar, är också föremål för flitiga diskussioner mellan föräldrar på nätet i bl.a. sociala medier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vissa tendenser på personförsäkringsmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Gränsdragning mellan individuell personförsäkring och gruppersonförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft12"&gt;I kapitel 6 har vi beskrivit den principiella skillnaden mellan privata försäkringar och gruppförsäkringar. Som har framgått där är lag- stiftningen delvis oklar när det gäller vad som utmärker en grupp- försäkring. Detta medför att det finns vissa svårigheter när det gäller att dra gränsen mellan vad som är en gruppersonförsäkring och vad som är en individuell personförsäkring. En följd av det är att det ibland kan vara oklart när de specialregler i FAL som gäller för individuella respektive gruppförsäkringar ska tillämpas. Exempelvis kontraheringsplikten gäller som framgått bara för individuella per- sonförsäkringar, och för gruppförsäkringarna finns bl.a. särskilda informationsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;Behovet av vissa lagändringar med avseende på grupperson- försäkringar bereds för närvarande inom Justitiedepartementet (se Ds 2014:43).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Att närmare analysera eller lämna förslag avseende gränsdrag- ningen mellan gruppförsäkringar och individuella försäkringar ligger utanför utredningens uppdrag. Vi kan bara konstatera att rätts- utvecklingen på det området kan komma att påverka hur den pri- vata personförsäkringsmarknaden utvecklas och därmed i förläng- ningen även tillämpningen av kontraheringsplikten. Om gränsen mellan individuella personförsäkringar och gruppersonförsäkringar framöver i praktiken suddas ut, skulle man exempelvis kunna tänka sig att försäkringsbolagen skulle välja att i högre grad tillhandahålla gruppersonförsäkringar för att undgå tillämpningen av kontrahe- ringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Teknisk utveckling – mer information och försäljning via digitala kanaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft10"&gt;Den snabba tekniska utvecklingen och konsumenters tilltagande användning av internet har gjort att försäljning och marknadsföring av personförsäkringar allt oftare sker genom digitala kanaler. Den ökade användningen av digitala informationskanaler – inte minst den utbredda användningen av sociala medier – innebär också att dagens konsumenter har goda förutsättningar att få del av, och dela med sig av, erfarenheter och information inom olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vissa tendenser på personförsäkringsmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;Detta märks bl.a. när det gäller diskussioner i sociala medier och på bloggar när det gäller olika försäkringar och försäkringsbolag. Som redan har nämnts, är särskilt barnförsäkringar fokus för sådana diskussioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Att den digitala tekniken används alltmer, ger nya möjligheter och öppnar för nya kommunikationskanaler för såväl konsumenter som försäkringsbolag. En särskild utmaning för försäkringsbolagen är därför att säkerställa tydlighet och tillgänglighet vid sådan kom- munikation med konsumenter. Tillgänglighet i förfaranden för att ansöka om en personförsäkring, är någonting som utredningen be- handlar i avsnitt 16.6.11 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Medicinsk forskning och folkhälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Efterfrågan och utbudet av olika typer av personförsäkringsprodukter påverkas också av utvecklingen inom olika specifika områden och i samhället i stort. Den allmänna folkhälsan har särskild betydelse för dessa försäkringar, liksom utvecklingen inom den medicinska forskningen. Exempelvis varierar ersättningsmöjligheterna från de privata försäkringarna ofta över tid för olika former av ohälsa och olika slags funktionsnedsättningar beroende på hur utbredda dessa är hos befolkningen och eventuella nya rön inom den medicinska forskningen. Om viss ohälsa eller vissa funktionsnedsättningar ökar i frekvens eller tillkommer i form av nya benämningar kan detta också inverka på försäkringarnas innehåll och bolagens risk- bedömningar. Ökad kunskap inom olika områden och nya medi- cinska forskningsrön kan å andra sidan också bidra till att skapa ett större och mer stabilt försäkringsskydd för vissa grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;I det här sammanhanget kan nämnas att många försäkringsbolag under senare år har gjort olika typer av inskränkningar i person- försäkringsprodukter för neuropsykiatriska diagnoser, på grund av att sådana diagnoser, särskilt hos barn, har ökat avsevärt. Samma sak gäller för smärt- och stressrelaterade diagnoser hos vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vissa tendenser på personförsäkringsmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Mediabevakning, granskning och jämförelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Även mediabevakning och granskning från myndigheter och olika typer av intressenter inverkar på försäkringsbolagens produkt- utveckling och agerande i allmänhet. Enligt försäkringsbolagen har exempelvis medias bevakning av bolagens hantering av ansökningar om barnförsäkring rörande för tidigt födda barn, bidragit starkt till förändrade rutiner i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Vidare kan nämnas att Konsumenternas Försäkringsbyrå sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har gjort och publicerat jämförelser av bl.a. barnförsäkringar. På senare tid har byrån också poängsatt de sex viktigaste delarna i barnförsäkringen. Flera försäkringsbolag använ- der sig av resultatet av jämförelsen i sin marknadsföring, och byrån har noterat att försäkringsbolagen i sin produktutveckling efter- strävar att få höga poäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft42"&gt;I och med den tekniska utvecklingen, med bl.a. möjlighet till snabb informationsspridning till och mellan konsumenter, kan det antas att bevakning från media och annan extern granskning i fram- tiden kommer att ha avsevärd inverkan på försäkringsbolagens produktutveckling och agerande i förhållande till konsumenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Produktutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Barnförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå finns det anledning att anta att den hårda konkurrensen på barnförsäkringsmarknaden, kommer att medföra att försäkringsbolagen framöver låter barn- försäkringarna omfatta fler tillstånd av ohälsa och fler funktions- nedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;En annan tänkbar utveckling vad gäller barnförsäkringen är, enligt försäkringsbyrån, att bolagen kommer att satsa mer och mer på sådana ersättningsmoment som gör att föräldrarna upplever sig ha stor nytta av försäkringen. Exempel på en sådan utveckling som redan har skett är att de flesta försäkringsbolag på senare år har höjt den ersättning som betalas ut till föräldrarna vid barnets sjuk- husvistelse. Ett annat exempel är att de flesta försäkringsbolag har infört s.k. diagnosersättningar, dvs. engångsbelopp som betalas ut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vissa tendenser på personförsäkringsmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;till föräldrarna direkt om barnet diagnostiseras med vissa svåra sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;Både Konsumenternas Försäkringsbyrå och företrädare för för- säkringsbranschen, har också angett att en annan trolig utveckling är att försäkringsbolagen i framtiden i allt högre utsträckning kom- mer att erbjuda service på olika sätt till föräldrarna. Exempel på sådana tjänster kan vara sjukvårdsupplysning och rådgivning angå- ende vart föräldrar kan vända sig för att få stöd och hjälp i olika situationer. De försäkringsbolag som i dag erbjuder den typen av tjänster upplever att detta är mycket uppskattat av kunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Sjuk- och olycksfallsförsäkring samt sjukförsäkring för vuxna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;För sjuk- och olycksfallsförsäkringarna och sjukförsäkringarna för vuxna, är möjligheten att få ersättning från socialförsäkringen vid inkomstbortfall på grund av sjukdom, den faktor som har störst inverkan på produktutvecklingen. Särskilt gäller detta för de privata sjukförsäkringarna. Vilket försäkringsskydd som kommer att er- bjudas i framtiden är därför till stor del beroende av hur ersätt- ningsformer för inkomstbortfall utvecklas i den allmänna försäk- ringen. Sjunker ersättningsnivåerna i den allmänna försäkringen kommer utrymmet att teckna individuell sjukförsäkring öka och om ersättningsnivåerna ökar så minskas behovet av privat försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Sammanfattande synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;Personförsäkringar är komplexa produkter och många yttre fakto- rer påverkar försäkringsbolagens produktutveckling och agerande på marknaden. Försäkringsbolagen är också vana vid att kontinuer- ligt anpassa produkter och utbud samt sitt agerande efter nya för- hållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Några yttre faktorer som utredningen bedömer kommer att ha betydelse för utvecklingen på personförsäkringsmarknaden fram- över är utvecklingen inom socialförsäkringssystemet, den ökande konkurrensen på marknaden, den allt snabbare tekniska utvecklingen, rättsutvecklingen när det gäller gränsdragningen mellan individuella personförsäkringar och gruppersonförsäkringar, den medicinska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vissa tendenser på personförsäkringsmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;forskningen och tendenser på folkhälsoområdet samt mediabevak- ning och olika typer av granskningar som görs av externa intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Mot den nu angivna bakgrunden utgår utredningens övervägan- den angående behovet av ny lagstiftning och andra åtgärder ifrån att personförsäkringsmarknaden är och kommer att fortsätta att vara under ständig utveckling och förändring, samt att bolagen kom- mer att anpassa både produkter och praktisk hantering efter råd- ande förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;P class="p343 ft15"&gt;DEL III&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft15"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;11 Kartläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Utredningens uppdrag – kartläggning, analys och eventuella förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Utredningens uppdrag har som framgått omfattat att bedöma om lagstiftningens intentioner följs i försäkringsbolagens praktiska tillämpning av kontraheringsplikten vid ansökan om personförsäk- ring. I den delen av uppdraget har ingått att kartlägga i vilken ut- sträckning försäkringsbolagen avslår ansökningar om personför- säkring eller meddelar sådana försäkringar med särskilda villkor, exempelvis undantagsklausuler eller förhöjda premier, samt att identifiera under vilka omständigheter detta är vanligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;I det här kapitlet beskriver vi den kartläggning som utredningen har genomfört. Som har utvecklats närmare i kapitel 2 ovan, har utredningen avgränsat sin kartläggning, och senare analys, till att avse följande individuellt tecknade personförsäkringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;barnförsäkring (kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;sjukförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;Som också har angetts i kapitel 2, gör sig i allt väsentligt samma synpunkter gällande avseende kontraheringspliktens tillämpning vid alla slags personförsäkringar som omfattas av pliktens tillämp- ningsområde.&lt;SPAN class="ft71"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Även om kartläggningen alltså har avgränsats till vissa personförsäkringar, har den kunnat ligga till grund för utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vissa personförsäkringar som är av en väsentligt annan karaktär än sjuk- och olycksfalls- försäkringarna, främst sådana livförsäkringar där sparmomentet dominerar, undantas i prin- cip från kontraheringspliktens tillämpningsområde på grund av sin art (se 11 kap. 1 § första stycket och se prop. 2003/04:150 s. 246 och 500).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft22"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;ningens överväganden avseende kontraheringspliktens tillämpning över huvud taget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft42"&gt;Detta kapitel innehåller inga överväganden. De iakttagelser som vi har gjort och de slutsatser som vi har dragit baserat på kartlägg- ningen redovisas i stället längre fram i betänkandet (se kapitel &lt;NOBR&gt;13–16).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Kort om hur kartläggningen har genomförts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Utredningen har uppfattat sina direktiv så att kartläggningen av försäkringsbolagens hantering av försäkringsansökningar, ska göras med huvudsakligt fokus på att få in så mycket statistiskt material och annan konkret information som möjligt från försäkringsbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Kartläggningen i förhållande till försäkringsbolagen har genom- förts i tre steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Det första steget &lt;/SPAN&gt;har varit en omfattande enkätundersökning rik- tad till försäkringsbolagen. Statistiska Centralbyrån (SCB) har haft i uppdrag att bistå utredningen vid utformningen och genomför- ande av undersökningen. Enkätundersökningen finns bifogad till detta betänkande som Bilaga 2. Den tekniska rapport som SCB har upprättat angående utförande av undersökningen finns bifogad till utredningen som Bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Enkätundersökningen till bolagen och resultatet av denna be- skrivs närmare i avsnitt 11.3 nedan. Eftersom det i många fall hand- lar om företagshemlig information som har lämnats till utredningen av försäkringsbolagen, kommer några företagsspecifika uppgifter inte att anges, utan bolagens svar redovisas sammantaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det andra steget &lt;/SPAN&gt;har varit att en arbetsgrupp från utredningen har besökt ett antal försäkringsbolag som har omfattats av under- sökningen. I avsnitt 11.4 nedan beskriver vi hur utredningen har genomfört besöken hos försäkringsbolagen. Eftersom det även här i stor utsträckning har handlat om företagshemliga uppgifter som utredningen har fått ta del av, innehåller betänkandet ingen redo- görelse för dessa. Utredningens lärdomar av och iakttagelser vid besöken kommer i stället till uttryck i de allmänna beskrivningarna och övervägandena som presenteras senare i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Det tredje steget &lt;/SPAN&gt;har varit att utredningen har genomfört djup- intervjuer med &lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;de försäkringsbolag som har svarat på enkät- undersökningen, &lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;två större återförsäkringsbolag. En beskriv-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft9"&gt;ning av hur intervjuerna har gått till finns i avsnitt 11.5 nedan. En sammanfattning av försäkringsbolagens och återförsäkringsbolag- ens svar finns bifogade till betänkandet som Bilaga 4. Den informa- tion och de synpunkter som försäkringsbolagen har lämnat vid djup- intervjuerna, reflekteras givetvis även i utredningens beskrivningar av rådande förhållanden på marknaden och i våra överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utöver den del av kartläggningen som har tagit sikte på infor- mation från försäkringsbolagen, har utredningen genomfört en &lt;SPAN class="ft51"&gt;enkätundersökning som riktats till konsumenter&lt;/SPAN&gt;. Utredningen har genomfört undersökningen i samarbete med Handikappförbunden, Lika Unika, DHR, Svenska Prematurförbundet samt Barnplantorna, och målgruppen har varit konsumenter som har anknytning till för- bundens medlemsorganisationer, eller som är intresserade av de frågor som förbunden driver. Undersökningen har innehållit frågor om försäkringsskydd och konsumenternas upplevelser angående att ansöka om individuell personförsäkring. Enkätundersökningen finns bifogad till detta betänkande som Bilaga 5. I avsnitt 11.6 nedan beskriver vi hur undersökningen till konsumenter har genomförts och vilka slutsatser som vi anser att man kan dra av denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Enkätundersökning till försäkringsbolagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Undersökningens genomförande och syfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Enkätundersökningen till försäkringsbolagen (Bilaga 2) har utgjort det första steget i utredningens kartläggning och lagt grunden för den fortsatta analysen. Utredningen startade därför sitt arbete under hösten 2014 med att arbeta fram undersökningsfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Frågorna i undersökningen har utformats efter samråd med branschorganisationen Svensk Försäkring och ett flertal personer inom försäkringsbranschen som har lång och gedigen erfarenhet av arbete med personförsäkringar. Utredningen har också låtit flera läkare med erfarenhet av försäkringsmedicinsk riskbedömning lämna synpunkter på frågorna i undersökningen. Experter och sakkunniga i utredningen med särskild erfarenhet från försäkringsbranschen, eller av arbete med försäkringsfrågor på konsumentområdet, samt de intresseorganisationer som ingår i utredningen, har också bi- dragit med viktig expertis.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Enkätundersökningen har vidare kvalitetsgranskats av SCB för att säkerställa att ett tillförlitligt resultat kunde uppnås (Bilaga 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Enkätundersökningen har skickats till försäkringsbolagen av SCB i form av en internetbaserad webbenkät, med individuella inloggningsuppgifter för respektive försäkringsbolag. Inloggnings- uppgifter till webbenkäten skickades ut till försäkringsbolagen den 17 november 2014, med sista svarsdatum den 23 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Syftet med undersökningen har huvudsakligen varit att kart- lägga i vilken utsträckning försäkringsbolagen helt nekar ansök- ningar om personförsäkring, eller bara beviljar sådana försäkringar med särskilda villkor, samt att identifiera under vilka omständig- heter detta är vanligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Försäkringsbolagens deltagande i enkätundersökningen var fri- villig. De försäkringsbolag som har ingått i utredningens kartlägg- ning har varit mycket tillmötesgående och positiva till utredningens uppdrag och arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Aktuell tidsperiod för undersökningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;När det gällde att bestämma tidsperioden för undersökningen, förde utredningen diskussioner med dels SCB och experterna i utred- ningen, dels branschorganisationen Svensk Försäkring och olika personer i försäkringsbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Enligt uppgifter från branschen var det bara möjligt för bolagen att ta fram aktuell statistik kalenderårsvis. SCB bedömde att ett helt kalenderår var tillräckligt lång tid för att det skulle vara möjligt att dra statistiskt säkerställda slutsatser utifrån undersökningen. Utredningen kom mot den bakgrunden fram till att det var lämpligt att undersökningen avsåg det vid tidpunkten för undersökningen närmast föregående året, nämligen år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vi vill i det här sammanhanget framhålla att de personförsäk- ringsprodukter som är föremål för utredningens analys är komplexa produkter som är under ständig utveckling och förändring. Ett fler- tal av de försäkringsbolag som har ingått i utredningens kartlägg- ning har också förändrat sitt produktutbud sedan 2013. Givetvis sker det kontinuerligt en förändring och utveckling även i fråga om försäkringsbolagens riskbedömning och hantering av försäkrings- ansökningar. Enligt uppgifter som lämnats till utredningen från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft42"&gt;försäkringsbranschen har försäkringsbolagens hantering av ansök- ningar om personförsäkringar ändå inte förändrats i någon avgör- ande utsträckning under åren &lt;NOBR&gt;2013–2016&lt;/NOBR&gt; med avseende på de frågor som har varit aktuella för utredningens kartläggning. Denna upp- fattning har också bekräftats av de experter i utredningen som har särskild erfarenhet av arbete i branschen eller av arbete med försäk- ringsfrågor på konsumentområdet. Det finns visserligen inget sätt för utredningen att direkt kontrollera detta, eftersom det saknas motsvarande statistik från tiden före 2013&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och det inte har gjorts någon ny kartläggning för åren 2014 och 2015. Mot bakgrund av uppgifterna från branschen och utredningens experter, samt med hänsyn till att det inte har skett någon betydande förändring av aktuell lagstiftning eller andra relevanta yttre förhållanden sedan 2013, anser utredningen ändå att det är rimligt att utgå ifrån att det som har kommit fram genom enkätundersökningen ger en rättvis- ande bild av försäkringsbolagens hantering av ansökningar från 2013 fram till i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Aktuella försäkringsbolag och svarsfrekvens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Målpopulationen har utgjorts av de försäkringsbolag som, under perioden 1 januari 2013 till den 31 december 2013 hade samtliga eller någon av följande tre typer av individuellt tecknade privata personförsäkringar i sitt produktsortiment:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;barnförsäkringar, dvs. kombinerade sjuk och olycksfallsförsäk- ringar för barn/ungdomar (under 18 år)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;kombinerade sjuk och olycksfallsförsäkringar för vuxna (över 18 år)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;sjukförsäkringar för vuxna (över 18 år).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det finns viss statistik i rapporten &lt;SPAN class="ft116"&gt;Funktionshinder Försäkringshinder&lt;/SPAN&gt;, från 2001 som gavs ut av Konsumenternas Försäkringsbyrå i samarbete med Handikappförbundens Samarbets- organ och Handikappförbundens Ekonomiska Försäkringsförening. Även Rapporten från Riksdagens Utredningstjänst, 2012/13:RFR6, &lt;SPAN class="ft116"&gt;Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnför- säkringar&lt;/SPAN&gt;, innehåller viss statistik på det aktuella området. Det underlag som finns i dessa rapporter är dock inte tillräckligt för att jämföra med den statistik som utredningen har tagit fram.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;En förteckning över de bolag som ingick i målpopulationen togs fram av utredningen i samråd med Finansinspektionen och Svensk Försäkring samt genom direktkontakter med försäkringsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Den identifierade målpopulationen bestod slutligen av 14 för- säkringsbolag. Undersökningen har omfattat samtliga svenska för- säkringsbolag som tillhandahöll de aktuella försäkringstyperna, och även de utländska försäkringsbolag med filial eller annan etablering här, som erbjöd de aktuella försäkringarna på den svenska markna- den. Att utländska försäkringsbolag utan någon etablering i Sverige säljer personförsäkringar på den svenska marknaden förekommer bara i högst begränsad omfattning. Sådana företag har därför inte omfattats av undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Totalt besvarades enkätundersökningen av 13 av de 14 försäk- ringsbolag som omfattades av den. Det bolag som inte svarade har en extremt liten marknadsandel med avseende på de aktuella för- säkringstyperna.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att de svarande bolagen i princip representerar hela marknaden för de aktuella försäkringstyperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;I framställningen nedan redovisar vi resultatet av enkätunder- sökningen. Först beskriver vi hur produktsortimetet har sett ut hos de svarande försäkringsbolagen, med avseende på de tre försäk- ringstyper som har ingått i undersökningen. Därefter behandlar vi resultatet för barnförsäkring, sedan för kombinerad sjuk- och olycks- fallsförsäkring för vuxna och slutligen redovisar vi resultatet vad gäller sjukförsäkring för vuxna. Här redovisar vi bara resultatet av enkätundersökningen i de delar som har direkt relevans för våra överväganden framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Resultatet av enkätundersökningen redovisas så att vi först be- skriver den fråga som har ställts till försäkringsbolagen. Därefter anger vi hur bolagen sammantaget har svarat, dels i löptext, dels genom tabeller och cirkeldiagram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Bolaget sålde under 2013 i princip bara gruppförsäkringar. Enligt uppgift från bolaget sålde man bara några ytterst få individuella sjukförsäkringar och kombinerade sjuk- och olycks- fallsförsäkringar för vuxna, och inga barnförsäkringar. Någon exakt marknadsandel för detta bolag när det gäller aktuella personförsäkringar har inte varit möjligt att få fram, men enligt bolaget självt handlar det om mindre än 0,001 procent av marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Produktsortiment hos svarande försäkringsbolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Försäkringsbolagen fick i enkätundersökningen inledningsvis ange vilka av de tre aktuella försäkringstyperna som ingick i deras pro- duktsortiment under 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Figur 11.1 nedan visar att 5 av de 13 bolag som svarade på under- sökningen sålde sjukförsäkring för vuxna, medan 8 bolag inte till- handahöll någon sådan försäkring. Det var också 5 bolag som sålde kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna, och 8 som inte gjorde det. Vidare framgår att 9 försäkringsbolag sålde barn- försäkring under den aktuella tiden, medan 4 bolag inte gjorde det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Figur 11.2 nedan visar vilka kombinationer av försäkringstyper som såldes av de 13 försäkringsbolag som svarade på undersökningen. Av tabellen framgår att det var 4 av bolagen som enbart sålde sjuk- försäkringar för vuxna, 3 som bara sålde barnförsäkring, 5 som tillhandahöll både sjuk- och olycksfallsförsäkringar för vuxna samt barnförsäkring och 1 bolag som hade sjukförsäkring för vuxna samt barnförsäkring i sitt produktsortiment. Figur 11.3 illustrerar ande- len försäkringsbolag, av de 13 bolag som svarade, med olika kombi- nationer av de aktuella försäkringarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B337/H4B337164x1.jpg" style="width:440px;height:686px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft125"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr32 td101"&gt;&lt;P class="p353 ft128"&gt;Ingick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr30 td101"&gt;&lt;P class="p353 ft129"&gt;Ingick inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td108"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p354 ft128"&gt;Sjukförsäkringar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p355 ft128"&gt;Sjuk- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p21 ft128"&gt;Barnförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td95"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td95"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td103"&gt;&lt;P class="p356 ft129"&gt;vuxna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p357 ft129"&gt;olycksfallsförsäkringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td95"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p358 ft129"&gt;för vuxna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft123"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft123"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft123"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft123"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft123"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft123"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft134"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft135"&gt;Enbart sjukförsäkringar Enbart barnförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p364 ft135"&gt;Sjuk- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td112"&gt;&lt;P class="p365 ft135"&gt;Sjukförsäkringar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td111"&gt;&lt;P class="p366 ft135"&gt;för vuxna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p367 ft135"&gt;olycksfallsförsäkringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td112"&gt;&lt;P class="p365 ft135"&gt;vuxna samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td71"&gt;&lt;P class="p364 ft135"&gt;för vuxna samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td112"&gt;&lt;P class="p365 ft135"&gt;barnförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td71"&gt;&lt;P class="p364 ft135"&gt;barnförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td112"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p369 ft136"&gt;ö ä&lt;INGENBILD zsrc="H4B337165xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft128"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337165xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; Enbart sjukförsäkringar för vuxna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft134"&gt;8%&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p372 ft123"&gt;31%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p373 ft138"&gt;Enbart barnförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td114"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p374 ft123"&gt;38%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft128"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337165xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt; Sjuk- och olycksfallsförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft140"&gt;för vuxna samt barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft123"&gt;23%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft128"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337165xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt; Sjukförsäkringar för vuxna samt barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Barnförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft14"&gt;Ansökningar och beviljade försäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;I enkätundersökningen efterfrågades hur många ansökningar om barnförsäkring som respektive försäkringsbolag tog emot under 2013. Därefter fick bolagen svara på frågor om hur många av de totalt in- komna ansökningarna om barnförsäkring som beviljades med nor- mala villkor, hur många som beviljades med särskilda villkor och hur många som avslogs helt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;När det gällde beslut om att bevilja försäkring till särskilda vill- kor eller att helt avslå ansökan, fick försäkringsbolagen ange om försäkringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;… beviljades med villkor som innebar karenstid eller kvalifice- ringstid?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;… beviljades med undantagsklausul, utan förhöjd premie?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;… beviljades med förhöjd premie, utan undantagsklausul?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;… beviljades med undantagsklausul och förhöjd premie?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;… beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet, och med undantagsklausul?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… avslogs, men annan försäkring erbjöds i stället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… avslogs, utan erbjudande om annan försäkring?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft9"&gt;Vad särskilt gällde avslagsbesluten, ställdes alltså frågan om avslag meddelades med eller utan erbjudande om att teckna en annan för- säkring än den sökta försäkringen. I båda fallen handlar det om av- slag på ansökan i kontraheringspliktens mening, eftersom plikten innebär en rätt att teckna just den försäkring som har sökts. Skälet till att enkätundersökningen gjorde skillnad på de två situationerna är att det är vanligt att försäkringsbolagen, vid avslag på ansökan om barnförsäkring, erbjuder en annan försäkringsprodukt än den sökta, och att undersökningen därför behövde fånga upp båda dessa situationer. Nedan redovisas antalet och andelen avslagsbeslut sam- lat, dvs. utan åtskillnad mellan de fall där den försäkringssökande i samband med avslaget har erbjudits en annan försäkringsprodukt, och de fall där något sådant erbjudande inte har förekommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Som framgår av Figur 11.4 och 11.5 nedan, kom det in totalt 97 586 ansökningar om barnförsäkring under 2013. Av dessa be- viljades totalt 94 397 ansökningar (96,8 procent av alla inkomna ansökningar). 84 885 ansökningar (87 procent av alla inkomna an- sökningar) beviljades till ordinarie villkor och 9 512 (10 procent av alla inkomna ansökningar) beviljades med särskilda villkor. Av alla inkomna ansökningar var det 3 189 ansökningar (3,3 procent) som avslogs helt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B337/H4B337167x1.jpg" style="width:434px;height:671px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft141"&gt;120 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft141"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td115"&gt;&lt;P class="p384 ft123"&gt;97 586&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td115"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td115"&gt;&lt;P class="p385 ft142"&gt;84 885&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;80 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;60 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td115"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td115"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p386 ft123"&gt;9 512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft134"&gt;3 189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td116"&gt;&lt;P class="p387 ft128"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td75"&gt;&lt;P class="p388 ft128"&gt;varav de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td53"&gt;&lt;P class="p367 ft128"&gt;varav de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td117"&gt;&lt;P class="p365 ft128"&gt;varav de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p389 ft128"&gt;ansökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td75"&gt;&lt;P class="p388 ft128"&gt;beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p367 ft128"&gt;beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p365 ft128"&gt;avslogs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td116"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td75"&gt;&lt;P class="p388 ft128"&gt;ordinarie villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td53"&gt;&lt;P class="p367 ft128"&gt;särskilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td117"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p390 ft142"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft123"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft123"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p393 ft128"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337167xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; varav de som beviljades med ordinarie villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft128"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337167xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; varav de som beviljades med särskilda villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft141"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337167xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt; varav de som avslogs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;Totalt var det alltså 9 512 ansökningar om barnförsäkringar (cirka 10 procent av totalt 97 586 inkomna ansökningar) som &lt;SPAN class="ft51"&gt;beviljades med särskilda villkor&lt;/SPAN&gt;. Figur 11.6 nedan avser dessa 9 512 ansök- ningar och illustrerar vilka olika slags särskilda villkor som förekom när det gäller barnförsäkringar och hur många beslut som förekom i de olika kategorierna. Som framgår av figuren förekom det inte över huvud taget att barnförsäkring beviljades med karenstid eller kvalificeringstid.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Som också framgår var det inget försäkringsbolag som tillämpade premieförhöjningar vid barnförsäkring. (Enligt upp- gift till utredningen från aktuella försäkringsbolag är detta fortfarande fallet.) Däremot meddelades 9 075 barnförsäkringar (9,3 procent av totalt antal ansökningar) med undantagsklausul. Vidare var det 233 ansökningar (0,2 procent av totalt antal ansökningar) som be- viljades utan skydd för ekonomisk invaliditet, och 204 (0,2 procent av totalt antal ansökningar) som beviljades utan skydd för ekono- misk invaliditet i kombination med någon annan undantagsklausul.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;På marknaden förekommer visserligen i något fall barnförsäkring med kvalificeringstid, men då följer kvalificeringstiden av de ordinarie försäkringsvillkoren. I princip erbjuds sådan försäkring bara vid avslag på en sökt försäkring utan kvalificeringstid. I kontraherings- pliktens mening handlar det då om ett avslag på den sökta försäkringen, även om en annan försäkring erbjuds i stället.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft123"&gt;10 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft123"&gt;9 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft123"&gt;8 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft123"&gt;7 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft123"&gt;6 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft123"&gt;5 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft123"&gt;4 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft123"&gt;3 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft123"&gt;2 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft123"&gt;1 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft134"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft145"&gt;karenstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td118"&gt;&lt;P class="p21 ft145"&gt;undantagsklausul förhöjd premie undantagsklausul utan ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td119"&gt;&lt;P class="p365 ft145"&gt;utan ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td120"&gt;&lt;P class="p401 ft135"&gt;och förhöjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p21 ft135"&gt;invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td119"&gt;&lt;P class="p365 ft135"&gt;invaliditet, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td120"&gt;&lt;P class="p402 ft135"&gt;premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td121"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td119"&gt;&lt;P class="p403 ft135"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td121"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td119"&gt;&lt;P class="p365 ft135"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;Totalt var det 12 701 ansökningar om barnförsäkring (cirka 13 pro- cent av de totalt inkomna ansökningarna) som &lt;SPAN class="ft51"&gt;antingen beviljades till särskilda villkor eller avslogs helt&lt;/SPAN&gt;. Figur 11.7 nedan avser dessa 12 701 ansökningar, och illustrerar vilka slags särskilda villkor som förekom vid ansökan om barnförsäkring, hur vanliga dessa villkor var, och hur vanligt det var med avslagsbeslut i förhållande till sär- skilda villkor. Där framgår att i 71,5 procent av de 12 701 ärenden där försäkring helt eller delvis nekades, handlade det om att försäk- ring beviljades med undantagsklausul. I 1,8 procent av dessa ären- den, beviljades försäkring utan skydd för ekonomisk invaliditet, och i 1,6 procent av de aktuella fallen beviljades försäkring utan skydd för ekonomisk invaliditet, i kombination med en annan undantagsklausul. Ansökningen avslogs vidare helt i 25,1 procent av totalt de 12 701 ärendena där försäkrings helt eller delvis nekades.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr41 td122"&gt;&lt;P class="p405 ft123"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr31 td124"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td125"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td124"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td122"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;utan försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td122"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td126"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td122"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td122"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td124"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td122"&gt;&lt;P class="p406 ft123"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p407 ft123"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;utan försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td127"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td122"&gt;&lt;P class="p408 ft123"&gt;71,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td124"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;ekonomisk invaliditet, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;med undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p409 ft141"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337170xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; avslogs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft14"&gt;Orsaker till särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;I enkätundersökningen efterfrågades också den vanligaste respek- tive näst vanligaste orsaken till att försäkringsbolaget beviljade barnförsäkring med särskilda villkor eller helt avslog ansökningar om sådan försäkring. Försäkringsbolagen fick svara på dessa frågor i fritext. Eftersom det finns olika sätt att klassificera sjukdomar och andra tillstånd inom försäkringsbranschen, har det inte varit möjligt att göra statistik av bolagens svar när det gäller orsaker till särskilda villkor och avslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft9"&gt;Nedan finns en sammanställning av försäkringsbolagens svar när det gäller vanligaste respektive näst vanligaste orsakerna till sär- skilda villkor och avslag vid ansökningar om barnförsäkring. De orsaker bolagen har uppgett anges utan någon inbördes rangord- ning (allmänt kan sägas att försäkringsbolagen gav mycket likartade svar när det gäller vanliga orsaker till särskilda villkor eller avslag).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft16"&gt;Vanliga orsaker till undantagsklausul vid barnförsäkring:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Atopiska sjukdomar (astma, allergi, eksem, födoämnesallergi)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Andra problem kring andning/luftvägar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Medfödda missbildningar och syndrom (t.ex. höftluxation, vidgade njurbäcken)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Hjärtfel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft16"&gt;Vanliga orsaker till undantag för ekonomisk invaliditet vid barnförsäkring:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Problem med syn och hörsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Neuropsykiatriska sjukdomar (t.ex. ADHD, autism)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft16"&gt;Vanliga orsaker till avslag vid barnförsäkring:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Pågående utredning (ingen fastställd diagnos)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Grav prematuritet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Komplikationer vid förlossning (t.ex. syrebrist)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Problem med andningsorganen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Neuropsykiatrisk sjukdom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Psykisk sjukdom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Medfödda hjärtfel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft14"&gt;Kompletterande hälsouppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;I undersökningen ställdes även frågor om hur ofta försäkrings- bolagen begärde in &lt;SPAN class="ft51"&gt;kompletterande hälsouppgifter &lt;/SPAN&gt;i ärenden om barn- försäkring. Med kompletterande hälsouppgifter avsågs all informa- tion om den försäkringssökande som försäkringsbolaget begärde in, &lt;SPAN class="ft51"&gt;utöver &lt;/SPAN&gt;den information som bolaget hade efterfrågat i den obliga- toriska hälsodeklarationen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Som redan har framgått tidigare (se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Som inhämtande av kompletterande hälsouppgifter räknades enligt undersökningen inte kompletteringar som försäkringsbolaget begärde med anledning av en inkomplett ansökan, dvs. på grund av att den obligatoriska hälsodeklarationen inte fyllts i korrekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;kapitel 7 och 15), kan sådan kompletterande hälsoinformation in- hämtas antingen genom att försäkringsbolaget vänder sig direkt till den försäkringssökande, eller att bolaget begär sökandens samtycke för att hämta in uppgifter från vårdgivare eller andra (exempelvis genom patientjournaler och liknande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Försäkringsbolagen skulle i enkätundersökningen till att börja med uppge i hur stor andel av de inkomna ansökningarna om barn- försäkring som bolaget på &lt;SPAN class="ft52"&gt;något sätt &lt;/SPAN&gt;begärde in kompletterande hälsouppgifter. Här avsågs alltså &lt;SPAN class="ft52"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;den situationen att bolaget vände sig till den försäkringssökande för att denne själv skulle lämna ytterligare hälsoinformation, &lt;SPAN class="ft52"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att försäkringsbolaget begärde samtycke från sökanden för att hämta in uppgifter från andra. Därefter frågades i hur stor andel av de ärenden där bolaget på något sätt begärde kompletterande hälsouppgifter, som det hand- lade om att bolaget begärde &lt;SPAN class="ft52"&gt;samtycke &lt;/SPAN&gt;för att hämta in hälsouppgif- ter från andra. Slutligen efterfrågades också i hur stor andel av de ärenden där bolaget begärde samtycke från den försäkringssökande, som det handlade om att man ville hämta in &lt;SPAN class="ft52"&gt;uppgifter från barn- hälsovården eller elevhälsan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;Försäkringsbolagens svar avseende inhämtande av komplette- rande hälsoinformation finns sammanställda i Figur 11.8 och 11.9 nedan. Som visas i dessa, framgick det av undersökningen att, av de totalt 97 586 inkomna ansökningarna om barnförsäkring, begärde försäkringsbolagen &lt;SPAN class="ft51"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;in några kompletterande hälsouppgifter i 83 184 fall (85,2 procent av totalt antal ansökningar). I dessa fall bedömdes alltså ansökan på de uppgifter som lämnats i hälsodekla- rationen. I 14 402 ansökningar (14,7 procent av totalt antal an- sökningar) begärdes kompletterande hälsouppgifter &lt;SPAN class="ft51"&gt;på något sätt&lt;/SPAN&gt;. I 12 387 fall (12,7 procent av totalt antal ansökningar) begärde försäkringsbolaget dessa kompletterande hälsouppgifter &lt;SPAN class="ft51"&gt;direkt från den försäkringssökande&lt;/SPAN&gt;, dvs. samtycke krävdes inte. I 1 927 fall (2 procent av totalt antal ansökningar) begärde bolaget &lt;SPAN class="ft51"&gt;samtycke från sökanden för att hämta in kompletterande hälsouppgifter från andra&lt;/SPAN&gt;. Slutligen framgick att försäkringsbolagen hade begärt &lt;SPAN class="ft51"&gt;sam- tycke för att hämta in uppgifter från barnhälsovården/elevhälsan &lt;/SPAN&gt;i 88 ärenden (0,1 procent av totalt antal ansökningar).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B337/H4B337173x1.jpg" style="width:502px;height:681px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td128"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;120 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td130"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td131"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td129"&gt;&lt;P class="p419 ft141"&gt;97 586&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td137"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td119"&gt;&lt;P class="p420 ft141"&gt;83 184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td137"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;80 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td129"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td130"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td131"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td132"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td137"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;60 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td137"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td135"&gt;&lt;P class="p420 ft141"&gt;14 402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td137"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td136"&gt;&lt;P class="p421 ft123"&gt;12 387&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr45 td137"&gt;&lt;P class="p422 ft123"&gt;1 927&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr46 td138"&gt;&lt;P class="p423 ft123"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td128"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td137"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td128"&gt;&lt;P class="p352 ft142"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td129"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td130"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td131"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td132"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p26 ft152"&gt;Totalt antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td119"&gt;&lt;P class="p373 ft152"&gt;Ansökn där inga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Ansökn där kompl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td136"&gt;&lt;P class="p424 ft152"&gt;varav ansökn där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td137"&gt;&lt;P class="p373 ft152"&gt;varav ansökn där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;varav uppg från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td128"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td139"&gt;&lt;P class="p419 ft152"&gt;inkomna ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td119"&gt;&lt;P class="p420 ft152"&gt;kompl uppg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td135"&gt;&lt;P class="p388 ft152"&gt;uppg begärdes på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td136"&gt;&lt;P class="p356 ft152"&gt;kompl uppg inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;P class="p388 ft153"&gt;kompl uppg krävde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td138"&gt;&lt;P class="p420 ft152"&gt;BVC/elevhälsan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td128"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td119"&gt;&lt;P class="p425 ft152"&gt;begärdes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td135"&gt;&lt;P class="p420 ft153"&gt;något sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td136"&gt;&lt;P class="p425 ft153"&gt;krävde samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;P class="p388 ft153"&gt;samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft142"&gt;2,0 0,1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr38 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft154"&gt;Ansökningar där inga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft129"&gt;kompletterande uppgifter begärdes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p427 ft141"&gt;12,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr48 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;Ansökningar där kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td143"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft129"&gt;uppgifter som inte krävde samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;begärdes in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;Ansökningar där kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td144"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;uppgifter som krävde samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;begärdes in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td140"&gt;&lt;P class="p428 ft123"&gt;85,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr44 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft129"&gt;Ansökningar med kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;uppgifter från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;barnhälsovården/elevhälsan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft14"&gt;Ansökningar och beviljade försäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;I enkätundersökningen efterfrågades hur många ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna som respektive försäk- ringsbolag tog emot under 2013. Därefter fick bolagen svara på frågor om hur många av de totalt inkomna ansökningarna om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna som beviljades med normala villkor, hur många som beviljades med särskilda villkor och hur många som avslogs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;När det gällde beslut om att bevilja försäkring till särskilda vill- kor eller att helt avslå ansökan, fick försäkringsbolagen ange vilka slags beslut som det handlade om, dvs. om försäkringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades med villkor som innebar karenstid eller kvalifice- ringstid?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades med undantagsklausul, utan förhöjd premie?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades med förhöjd premie, utan undantagsklausul?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades med undantagsklausul och förhöjd premie?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet, och med undantagsklausul?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… avslogs, men annan försäkring erbjöds i stället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… avslogs, utan erbjudande om annan försäkring?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft9"&gt;Vad särskilt gällde avslagsbesluten, ställdes alltså frågan om avslag meddelades med eller utan erbjudande om att teckna en annan försäkring än den sökta försäkringen. I båda fallen handlar det om avslag på ansökan i kontraheringspliktens mening, eftersom plikten innebär en rätt att teckna just den försäkring som har sökts. Skälet till att enkätundersökningen gjorde skillnad på de två situationerna är att det är vanligt att försäkringsbolagen, vid avslag på ansökan om sjuk- och olycksfallsförsäkring, erbjuder en annan försäkrings- produkt än den sökta, och att undersökningen därför behövde fånga upp båda dessa situationer. Nedan redovisas antalet och an-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;delen avslagsbeslut samlat, dvs. utan åtskillnad mellan de fall där den försäkringssökande i samband med avslaget har erbjudits en annan försäkringsprodukt, och de fall där något sådant erbjudande inte har förekommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Som framgår av Figur 11.10 och 11.11 nedan, kom det in totalt 38 116 ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna under 2013. Av dessa beviljades totalt 35 472 ansökningar (93 pro- cent av alla inkomna ansökningar). 26 469 ansökningar (69 procent av alla inkomna ansökningar) beviljades till ordinarie villkor och 9 003 (24 procent av alla inkomna ansökningar) med särskilda villkor. Av alla inkomna ansökningar var det 2 644 ansökningar (7 procent) som avslogs helt.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;45 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td147"&gt;&lt;P class="p431 ft123"&gt;38 116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr12 td152"&gt;&lt;P class="p431 ft134"&gt;26 469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr16 td153"&gt;&lt;P class="p423 ft123"&gt;9 003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 rowspan=2 class="tr51 td154"&gt;&lt;P class="p423 ft123"&gt;2 644&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p387 ft128"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p432 ft128"&gt;varav de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p387 ft128"&gt;varav de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p365 ft128"&gt;varav de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P class="p387 ft128"&gt;ansökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td53"&gt;&lt;P class="p432 ft128"&gt;beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td155"&gt;&lt;P class="p387 ft128"&gt;beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p365 ft128"&gt;avslogs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td53"&gt;&lt;P class="p432 ft128"&gt;ordinarie villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td155"&gt;&lt;P class="p387 ft128"&gt;särskilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p433 ft141"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;varav de som beviljades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;med ordinarie villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft123"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft128"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337176xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; varav de som beviljades med särskilda villkor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr51 td139"&gt;&lt;P class="p63 ft141"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;varav de som avslogs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td157"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p436 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft9"&gt;Totalt var det alltså 11 647 ansökningar om sjuk- och olycksfalls- försäkring för vuxna som antingen &lt;SPAN class="ft51"&gt;beviljades till särskilda villkor eller avslogs helt &lt;/SPAN&gt;(31 procent av de totalt inkomna ansökningarna). Figur 11.12 nedan avser dessa 11 647 ansökningar, och illustrerar vilka slags särskilda villkor som förekom vid ansökan om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna och hur många beslut som förekom i de olika kategorierna. Som framgår av figuren meddelades 7 123 sjuk- och olycksfallsförsäkringar för vuxna (18,7 procent av totalt antal ansökningar) med undantagsklausul. Vidare var det 976 an- sökningar (2,6 procent av totalt antal ansökningar) som beviljades med förhöjd premie och 342 ansökningar (0,9 procent av totalt antal ansökningar) som beviljades med både undantagsklausul och förhöjd premie. 307 ansökningar (0,8 procent av totalt antal an- sökningar) beviljades utan skydd för ekonomisk invaliditet, och 255 (0,7 procent av totalt antal ansökningar) beviljades utan skydd för ekonomisk invaliditet i kombination med någon annan undan- tagsklausul. Slutligen var det 2 644 ansökningar (6,9 procent av totalt antal ansökningar) som avslogs helt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft123"&gt;8 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft123"&gt;7 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft123"&gt;6 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft123"&gt;5 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft123"&gt;4 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft123"&gt;3 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft123"&gt;2 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft123"&gt;1 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft134"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p21 ft135"&gt;undantagsklausul förhöjd premie undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td119"&gt;&lt;P class="p442 ft135"&gt;utan ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td53"&gt;&lt;P class="p443 ft135"&gt;utan ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft135"&gt;avslogs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p444 ft135"&gt;och förhöjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td119"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td53"&gt;&lt;P class="p443 ft135"&gt;invaliditet, med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td158"&gt;&lt;P class="p445 ft135"&gt;premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td53"&gt;&lt;P class="p446 ft135"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;Även Figur 11.13 avser de totalt 11 647 ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna som antingen &lt;SPAN class="ft50"&gt;beviljades till särskilda villkor eller avslogs helt&lt;/SPAN&gt;. Figuren illustrerar hur vanliga de olika beslutskategorierna var i förhållande till varandra. Där framgår att i 61 procent av de 11 647 ärendena där försäkring helt eller delvis nekades, handlade det om att försäkring beviljades med undantags- klausul. I 8 procent av de ärendena beviljade försäkringsbolaget försäkring med förhöjd premie och i 3 procent av de aktuella fallen med undantagsklausul i kombination med förhöjd premie. I 3 pro- cent av fallen i fråga beviljades försäkring utan skydd för ekono- misk invaliditet och i 2 procent av ärendena förekom det att försäk- ring beviljades utan skydd för ekonomisk invalitet, i kombination med en annan undantagsklausul. Ansökningen avslogs vidare helt i 23 procent av de totalt 11 647 ärenden där försäkring helt eller del- vis nekades.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr36 td103"&gt;&lt;P class="p373 ft129"&gt;undantagsklausul, utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td103"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr24 td159"&gt;&lt;P class="p448 ft123"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;förhöjd premie, utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td161"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td103"&gt;&lt;P class="p373 ft158"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr52 td103"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;undantagsklausul och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p449 ft123"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td159"&gt;&lt;P class="p450 ft123"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p373 ft129"&gt;utan försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td159"&gt;&lt;P class="p451 ft159"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p452 ft134"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td103"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p453 ft123"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft129"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337178xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet, och med undantagsklausul&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft128"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337178xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; avslogs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft14"&gt;Orsaker till särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;I enkätundersökningen efterfrågades också den vanligaste respek- tive näst vanligaste orsaken till att försäkringsbolaget beviljade sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna med särskilda villkor eller helt avslog ansökningar om sådan försäkring. Försäkringsbolagen fick svara på dessa frågor i fritext. Eftersom det finns olika sätt att klassificera sjukdomar och andra tillstånd inom försäkringsbranschen, har det har inte varit möjligt att göra statistik av bolagens svar när det gäller orsaker till särskilda villkor och avslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Nedan finns utredningens egen sammanställning av försäkrings- bolagens svar när det gäller vanligaste respektive näst vanligaste orsakerna till särskilda villkor och avslag vid ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna. De orsaker bolagen har upp- gett anges utan någon inbördes rangordning (allmänt kan sägas att försäkringsbolagen gav mycket likartade svar när det gäller vanliga orsaker till särskilda villkor eller avslag).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p456 ft16"&gt;Vanliga orsaker till undantagsklausul vid sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Besvär med rörelseapparaten (t.ex. rygg, nacke, axlar, knän)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Allergier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft16"&gt;Vanliga orsaker till premieförhöjning vid sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Övervikt/högt BMI (Body Mass Index)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Blodsjukdomar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Diabetes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Psykiska besvär (t.ex. stress, utbrändhet, depression)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft160"&gt;Vanliga orsaker till undantagsklausul i kombination med premieförhöjning vid sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Övervikt i kombination med allergi eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;rygg-/nackbesvär&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Diabetes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Astma&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Psykiska besvär (t.ex. stress, utbrändhet, depression)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft16"&gt;Vanliga orsaker till undantag för ekonomisk invaliditet vid sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;Psykiska besvär (t.ex. stress, utbrändhet, depression)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft16"&gt;Vanliga orsaker till avslag vid sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Multisymtom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Psykiska besvär, ofta i kombination (t.ex. depression, ångest, nedstämdhet, utmattning, utbrändhet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Fetma&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Problem med flera olika delar av rörelseapparaten (t.ex. rygg, nacke, axlar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Kompletterande hälsouppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;I undersökningen ställdes också frågor om hur ofta försäkrings- bolagen begärde in &lt;SPAN class="ft51"&gt;kompletterande hälsouppgifter &lt;/SPAN&gt;i ärenden om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna. Med kompletterande hälso- uppgifter avsågs all information om den försäkringssökande som försäkringsbolaget begärde in, &lt;SPAN class="ft51"&gt;utöver &lt;/SPAN&gt;den information som bolaget hade efterfrågat i den obligatoriska hälsodeklarationen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Som redan har framgått i avsnitt 7.2 ovan, kan sådan kompletterande hälso- information inhämtas antingen genom att försäkringsbolaget vän- der sig direkt till den försäkringssökande, eller att bolaget begär sökandens samtycke för att hämta in uppgifter från vårdgivare eller andra (exempelvis genom patientjournaler och liknande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Försäkringsbolagen skulle i enkätundersökningen till att börja med uppge i hur stor andel av de inkomna ansökningarna om barn- försäkring som bolaget på &lt;SPAN class="ft51"&gt;något sätt &lt;/SPAN&gt;begärde in kompletterande hälso- uppgifter. Här avsågs alltså &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;den situationen att bolaget vände sig till den försäkringssökande för att denne själv skulle lämna ytter- ligare hälsoinformation, &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att försäkringsbolaget begärde sam- tycke från sökanden för att hämta in uppgifter från andra. Därefter frågades i hur stor andel av de ärenden där bolaget på något sätt be- gärde kompletterande hälsouppgifter, som det handlade om att bolaget begärde &lt;SPAN class="ft51"&gt;samtycke &lt;/SPAN&gt;för att hämta in hälsouppgifter från andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Försäkringsbolagens svar avseende inhämtande av komplette- rande hälsoinformation finns sammanställda i Figur 11.14 och 11.15. Som visas i dessa, framgick det av undersökningen att, av de totalt 38 116 inkomna ansökningarna om sjuk- och olycksfalls- försäkring för vuxna, begärde försäkringsbolagen &lt;SPAN class="ft50"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;in några kompletterande hälsouppgifter i 33 390 fall (88 procent av totalt antal ansökningar). I dessa fall bedömdes alltså ansökan på de uppgifter som lämnats i hälsodeklarationen. I 4 726 ansökningar (12 procent av totalt antal ansökningar) begärdes kompletterande hälsouppgifter &lt;SPAN class="ft50"&gt;på något sätt&lt;/SPAN&gt;. I 3 592 fall (9 procent av totalt antal ansökningar) begärde försäkringsbolaget dessa kompletterande hälsouppgifter &lt;SPAN class="ft50"&gt;direkt från den försäkringssökande&lt;/SPAN&gt;, dvs. samtycke krävdes inte. I 1 134 fall (2 procent av totalt antal ansökningar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Som inhämtande av kompletterande hälsouppgifter räknades enligt undersökningen inte kompletteringar som försäkringsbolaget begärde med anledning av en inkomplett ansökan, dvs. på grund av att den obligatoriska hälsodeklarationen inte fyllts i korrekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B337/H4B337181x1.jpg" style="width:434px;height:670px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;begärde bolaget &lt;/SPAN&gt;samtycke från sökanden för att hämta in komplette- rande hälsouppgifter från andra&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;45 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p21 ft125"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft125"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft125"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td164"&gt;&lt;P class="p464 ft123"&gt;38 116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p465 ft123"&gt;33 390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft141"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft134"&gt;4 726&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr13 td165"&gt;&lt;P class="p466 ft123"&gt;3 592&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td166"&gt;&lt;P class="p467 ft134"&gt;1 134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td139"&gt;&lt;P class="p468 ft145"&gt;Totalt antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p356 ft145"&gt;Ansökningar där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td135"&gt;&lt;P class="p419 ft145"&gt;Ansökningar där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p419 ft145"&gt;varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td6"&gt;&lt;P class="p365 ft145"&gt;varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td139"&gt;&lt;P class="p469 ft135"&gt;inkomna ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td45"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;inga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td135"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td45"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;ansökningar där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td6"&gt;&lt;P class="p365 ft135"&gt;ansökningar där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td45"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td135"&gt;&lt;P class="p442 ft135"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td45"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td6"&gt;&lt;P class="p365 ft135"&gt;kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td45"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td135"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;begärdes på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td45"&gt;&lt;P class="p442 ft135"&gt;uppgifter inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td6"&gt;&lt;P class="p365 ft135"&gt;uppgifter krävde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td45"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;begärdes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td135"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;något sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td45"&gt;&lt;P class="p442 ft135"&gt;krävde samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td6"&gt;&lt;P class="p365 ft135"&gt;samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;Ansökningar där inga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;kompletterande uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p470 ft123"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;begärdes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td169"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr54 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;Ansökningar där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td171"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;kompletterande uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;som inte krävde samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;begärdes in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr55 td168"&gt;&lt;P class="p471 ft123"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr55 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;Ansökningar där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td172"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;kompletterande uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;som krävde samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;begärdes in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Sjukförsäkring för vuxna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft14"&gt;Ansökningar och beviljade försäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;I enkätundersökningen efterfrågades hur många ansökningar om sjukförsäkring för vuxna som respektive försäkringsbolag tog emot under 2013. Därefter fick bolagen svara på frågor om hur många av de totalt inkomna ansökningarna om sjukförsäkring för vuxna som beviljades med normala villkor, hur många som beviljades med sär- skilda villkor och hur många som avslogs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;När det gällde beslut om att bevilja försäkring till särskilda villkor eller helg avslå ansökan, fick försäkringsbolagen också ange vilka slags beslut som det handlade om, dvs. om försäkringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades med villkor som innebar karenstid eller kvalifice- ringstid?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades med undantagsklausul, utan förhöjd premie?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades med förhöjd premie, utan undantagsklausul?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades med undantagsklausul och förhöjd premie?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet, och med undantagsklausul?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… avslogs, men annan försäkring erbjöds i stället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;… avslogs, utan erbjudande om annan försäkring?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Vad särskilt gällde avslagsbesluten, ställdes alltså frågan om avslag meddelades med eller utan erbjudande om att teckna en annan försäkring än den sökta försäkringen. I båda fallen handlar det om avslag på ansökan i kontraheringspliktens mening, eftersom plikten innebär en rätt att teckna just den försäkring som har sökts. Skälet till att enkätundersökningen gjorde skillnad på de två situationerna är att det är vanligt att försäkringsbolagen, vid avslag på ansökan om sjukförsäkring, erbjuder en annan försäkringsprodukt än den sökta, och att undersökningen därför behövde fånga upp båda dessa situationer. Nedan redovisas antalet och andelen avslagsbeslut sam- lat, dvs. utan åtskillnad mellan de fall där den försäkringssökande i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;samband med avslaget har erbjudits en annan försäkringsprodukt, och de fall där något sådant erbjudande inte har förekommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Som framgår av Figur 11.16 och 11.17 nedan, kom det in totalt 2 942 ansökningar om sjukförsäkring för vuxna under 2013. Av dessa beviljades totalt 2 802 ansökningar (95 procent av alla inkomna ansökningar). 2 537 ansökningar (86 procent av alla inkomna an- sökningar) beviljades till ordinarie villkor och 265 (9 procent av alla inkomna ansökningar) med särskilda villkor. Av alla inkomna ansök- ningar var det 140 ansökningar (5 procent) som avslogs helt.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft141"&gt;3 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft141"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td174"&gt;&lt;P class="p472 ft123"&gt;2 942&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr51 td174"&gt;&lt;P class="p473 ft123"&gt;2 537&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td173"&gt;&lt;P class="p21 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft141"&gt;2 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft141"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft141"&gt;1 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft141"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr56 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td173"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td173"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td60"&gt;&lt;P class="p474 ft128"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td155"&gt;&lt;P class="p364 ft128"&gt;varav de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td176"&gt;&lt;P class="p475 ft128"&gt;varav de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td136"&gt;&lt;P class="p365 ft128"&gt;varav de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td60"&gt;&lt;P class="p475 ft128"&gt;ansökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td155"&gt;&lt;P class="p364 ft128"&gt;beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p475 ft128"&gt;beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td136"&gt;&lt;P class="p365 ft128"&gt;avslogs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p364 ft128"&gt;ordinarie villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p475 ft128"&gt;särskilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p476 ft123"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr8 td156"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;varav de som beviljades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft142"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;med ordinarie villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p477 ft128"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337184xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; varav de som beviljades med särskilda villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft141"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337184xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; varav de som avslogs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft123"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft12"&gt;Totalt var det alltså 405 ansökningar om sjukförsäkring för vuxna (14 procent av alla 2 942 inkomna ansökningar) som &lt;SPAN class="ft11"&gt;beviljades med särskilda villkor eller avslogs&lt;/SPAN&gt;. Figur 11.18 nedan avser dessa 405 an- sökningar och illustrerar vilka olika särskilda villkor som förekom när det gäller sjukförsäkringar för vuxna och hur många beslut som förekom i de olika kategorierna. Som framgår av figuren beviljades 188 ansökningar (6,4 procent av totalt antal ansökningar) med undantagsklausul. Vidare var det 63 ansökningar (2,1 procent av totalt antal ansökningar) som beviljades med förhöjd premie och 14 (0,5 procent av totalt antal ansökningar) som beviljades med både undantagsklausul och förhöjd premie. Undantag för ekono- misk invaliditet förekom inte alls vad gäller sjukförsäkring. Slut- ligen var det 140 ansökningar (4,8 procent av totalt antal ansök- ningar) som avslogs helt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft135"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft135"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft135"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft135"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft135"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft135"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft135"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft135"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft135"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft135"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft135"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td177"&gt;&lt;P class="p21 ft135"&gt;undantagsklausul förhöjd premie undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td178"&gt;&lt;P class="p420 ft135"&gt;utan ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td179"&gt;&lt;P class="p485 ft135"&gt;utan ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft135"&gt;avslogs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td177"&gt;&lt;P class="p486 ft135"&gt;och förhöjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td178"&gt;&lt;P class="p388 ft135"&gt;invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td179"&gt;&lt;P class="p485 ft135"&gt;invaliditet, med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td177"&gt;&lt;P class="p487 ft135"&gt;premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td178"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td179"&gt;&lt;P class="p488 ft135"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft12"&gt;Även Figur 11.19 avser de totalt 405 ansökningar om sjukförsäk- ring för vuxna som antingen &lt;SPAN class="ft11"&gt;beviljades till särskilda villkor eller av- slogs helt&lt;/SPAN&gt;. Figuren illustrerar hur vanliga de olika beslutskategori- erna var i förhållande till varandra. Där framgår att i 46 procent av de 405 ärenden där försäkring helt eller delvis nekades, handlade det om att försäkring beviljades med undantagsklausul. Försäkring med förhöjd premie beviljades i 16 procent av de aktuella ärendena och i 3 procent av fallen beviljades försäkring med undantagsklausul i kombination med förhöjd premie. Ansökningen avslogs vidare helt i 35 procent av de totalt 405 ärendena där försäkring helt eller delvis nekades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Av enkätundersökningen framgår alltså att sjukförsäkring inte i något fall beviljades utan skydd för ekonomisk invaliditet. Detta beror på att själva syftet med en sjukförsäkring är att ge ersättning vid inkomstförlust vid framtida arbetsoförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr31 td180"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;undantagsklausul, utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td180"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr57 td4"&gt;&lt;P class="p491 ft141"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr58 td180"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;förhöjd premie, utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td182"&gt;&lt;P class="p21 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td180"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p492 ft123"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr54 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft123"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr52 td180"&gt;&lt;P class="p373 ft128"&gt;undantagsklausul och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td183"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td180"&gt;&lt;P class="p373 ft141"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p493 ft123"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td180"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft141"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H4B337186xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; avslogs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft14"&gt;Orsaker till särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;I enkätundersökningen efterfrågades också den vanligaste respektive näst vanligaste orsaken till att försäkringsbolaget beviljade sjuk- försäkring för vuxna med särskilda villkor eller helt avslog ansök- ningar om sådan försäkring. Försäkringsbolagen fick svara på dessa frågor i fritext. Eftersom det finns olika sätt att klassificera sjuk- domar och andra tillstånd inom försäkringsbranschen, har det har inte varit möjligt att göra statistik av bolagens svar när det gäller orsaker till särskilda villkor och avslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Nedan finns en sammanställning av försäkringsbolagens svar när det gäller vanligaste respektive näst vanligaste orsakerna till sär- skilda villkor och avslag vid ansökningar om sjukförsäkring. De orsaker bolagen har uppgett anges utan någon inbördes rangord- ning (allmänt kan sägas att försäkringsbolagen gav mycket likartade svar när det gäller vanliga orsaker till särskilda villkor eller avslag).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p495 ft16"&gt;Vanliga orsaker till undantagsklausul vid sjukförsäkring för vuxna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Besvär med rörelseorganen (t.ex. rygg, nacke, axlar, knän)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Stress/utbrändhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Ögats och örats sjukdomar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft16"&gt;Vanliga orsaker till premieförhöjning vid sjukförsäkring för vuxna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Övervikt/högt BMI (Body Mass Index)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Hypertoni (högt blodtryck)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Endokrina/metaboliska sjukdomar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Ledbesvär&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Magbesvär&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Hjärt- och kärlsjukdomar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft162"&gt;Vanliga orsaker till undantagsklausul i kombination med premieförhöjning vid sjukförsäkring för vuxna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Besvär med rörelseorganen (t.ex. rygg, nacke, axlar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Psykiska besvär (t.ex. stress, utbrändhet, depression)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft16"&gt;Vanliga orsaker till avslag vid sjukförsäkring för vuxna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Multisymtom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Pågående utredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Psykiska besvär (t.ex. stress, utbrändhet, depression)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Besvär med rörelseapparaten (t.ex. rygg, axlar, nacke)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Kompletterande hälsouppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;I undersökningen ställdes också frågor om hur ofta försäkrings- bolagen begärde in &lt;SPAN class="ft52"&gt;kompletterande hälsouppgifter &lt;/SPAN&gt;i ärenden om sjuk- försäkring för vuxna. Med kompletterande hälsouppgifter avsågs all information om den försäkringssökande som försäkringsbolaget begärde in, &lt;SPAN class="ft52"&gt;utöver &lt;/SPAN&gt;den information som bolaget hade efterfrågat i den obligatoriska hälsodeklarationen.&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Som redan har framgått i avsnitt 7.2 ovan, kan sådan kompletterande hälsoinformation in- hämtas antingen genom att försäkringsbolaget vänder sig direkt till den försäkringssökande, eller att bolaget begär sökandens samtycke för att hämta in uppgifter från vårdgivare eller andra (exempelvis genom patientjournaler och liknande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft9"&gt;Försäkringsbolagen skulle i enkätundersökningen till att börja med uppge i hur stor andel av de inkomna ansökningarna om barn- försäkring som bolaget på &lt;SPAN class="ft51"&gt;något sätt &lt;/SPAN&gt;begärde in kompletterande hälsouppgifter. Här avsågs alltså &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;den situationen att bolaget vände sig till den försäkringssökande för att denne själv skulle lämna ytterligare hälsoinformation, &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att försäkringsbolaget begärde samtycke från sökanden för att hämta in uppgifter från andra. Där- efter frågades i hur stor andel av de ärenden där bolaget på något sätt begärde kompletterande hälsouppgifter, som det handlade om att bolaget begärde &lt;SPAN class="ft51"&gt;samtycke &lt;/SPAN&gt;för att hämta in hälsouppgifter från andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Försäkringsbolagens svar avseende inhämtande av komplette- rande hälsoinformation finns sammanställda i Figur 11.20 och 11.21 nedan. Som framgår av dessa, visade undersökningen att, av de totalt 2 942 inkomna ansökningarna om sjukförsäkring för vuxna, begärde försäkringsbolagen &lt;SPAN class="ft51"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;in några kompletterande hälso- uppgifter i 1 623 fall (i 55 procent av totalt antal ansökningar). I dessa fall bedömdes alltså ansökan på de uppgifter som lämnats i hälsodeklarationen. I 1 319 ansökningar (45 procent av totalt antal ansökningar) begärdes kompletterande hälsouppgifter &lt;SPAN class="ft51"&gt;på något sätt&lt;/SPAN&gt;. I 457 fall (16 procent av totalt antal ansökningar) begärde bolaget dessa kompletterande hälsouppgifter &lt;SPAN class="ft51"&gt;direkt från den försäkrings- sökande&lt;/SPAN&gt;, dvs. samtycke krävdes inte. I 862 fall (29 procent av totalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Som inhämtande av kompletterande hälsouppgifter räknades alltså enligt undersökningen inte kompletteringar som försäkringsbolaget begärde med anledning av en inkomplett ansö- kan, dvs. på grund av att den obligatoriska hälsodeklarationen inte fyllts i korrekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B337/H4B337189x1.jpg" style="width:502px;height:651px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p500 ft9"&gt;antal ansökningar) begärde försäkringsbolaget &lt;SPAN class="ft51"&gt;samtycke från sökan- den för att hämta in kompletterande hälsouppgifter från andra&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;3 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p21 ft125"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td185"&gt;&lt;P class="p21 ft125"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td186"&gt;&lt;P class="p501 ft123"&gt;2 942&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td185"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td186"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td184"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;2 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td186"&gt;&lt;P class="p21 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td184"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td186"&gt;&lt;P class="p502 ft134"&gt;1 623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td184"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;1 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td185"&gt;&lt;P class="p503 ft142"&gt;1 319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p504 ft123"&gt;862&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td184"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr51 td186"&gt;&lt;P class="p505 ft123"&gt;457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr2 td184"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td185"&gt;&lt;P class="p21 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td186"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p352 ft123"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td185"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td186"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p21 ft163"&gt;Totalt antal inkomna Ansökningar där inga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p356 ft163"&gt;Ansökningar där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td47"&gt;&lt;P class="p469 ft163"&gt;varav ansökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td189"&gt;&lt;P class="p403 ft163"&gt;varav ansökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td75"&gt;&lt;P class="p506 ft135"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td190"&gt;&lt;P class="p388 ft135"&gt;kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td188"&gt;&lt;P class="p419 ft135"&gt;kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td47"&gt;&lt;P class="p469 ft135"&gt;där kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td189"&gt;&lt;P class="p365 ft135"&gt;där kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td190"&gt;&lt;P class="p507 ft135"&gt;uppgifter begärdes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td188"&gt;&lt;P class="p356 ft135"&gt;uppgifter begärdes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td47"&gt;&lt;P class="p442 ft135"&gt;uppgifter inte krävde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td189"&gt;&lt;P class="p403 ft135"&gt;uppgifter krävde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td188"&gt;&lt;P class="p356 ft135"&gt;på något sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td47"&gt;&lt;P class="p469 ft135"&gt;samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td189"&gt;&lt;P class="p403 ft135"&gt;samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr36 td192"&gt;&lt;P class="p353 ft128"&gt;Ansökningar där inga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td191"&gt;&lt;P class="p508 ft141"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td192"&gt;&lt;P class="p353 ft128"&gt;kompletterande uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td192"&gt;&lt;P class="p353 ft128"&gt;begärdes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr59 td192"&gt;&lt;P class="p353 ft129"&gt;Ansökningar där kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td143"&gt;&lt;P class="p21 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td192"&gt;&lt;P class="p353 ft128"&gt;uppgifter som inte krävde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td191"&gt;&lt;P class="p509 ft123"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td192"&gt;&lt;P class="p353 ft128"&gt;samtycke begärdes in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td193"&gt;&lt;P class="p510 ft141"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p353 ft129"&gt;Ansökningar där kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td144"&gt;&lt;P class="p21 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td193"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td193"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td192"&gt;&lt;P class="p353 ft129"&gt;uppgifter som krävde samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td193"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p21 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p353 ft128"&gt;begärdes in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning, Bilaga 2 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Utredningens besök hos försäkringsbolagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Som redan nämnts, har en arbetsgrupp från utredningen genomfört besök hos ett antal av de försäkringsbolag som har svarat på utred- ningens enkätundersökning. Besök har gjorts hos 6 av de 13 för- säkringsbolag som har svarat på undersökningen. Försäkringsbola- gen har inte valts ut på grund av hur de har svarat i enkätunder- sökningen, eller därför att utredningen har ansett att de utvalda bolagen särskilt behövt granskas. Urvalet har i stället gjorts främst utifrån att utredningen har önskat besöka såväl några stora, som några mindre försäkringsbolag och granska försäkringsärenden rör- ande samtliga av tre försäkringstyper som har omfattats av under- sökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den arbetsgrupp som har genomfört besöken har bestått av sekreteraren och delvis utredaren samt en sakkunnig och en expert från utredningen, varav en har representerat konsumentintressen (f.d. chefen för Konsumenternas Försäkringsbyrå) och en har före- trätt försäkringsbolagens intressen (Svensk Försäkrings expert i utredningen). I arbetsgruppen har också deltagit två inhyrda kon- sulter med särskild erfarenhet och expertis. En av konsulterna har varit en pensionerad f.d. riskbedömningsansvarig vid ett större för- säkringsbolag. Den andra konsulten har varit en kliniskt aktiv läkare med särskild erfarenhet av försäkringsmedicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;Vid besöken, som har tagit en arbetsdag per respektive försäk- ringsbolag, har arbetsgruppen fått närmare information om de aktu- ella bolagens försäkringsprodukter och affärsmodeller samt hur riskbedömningsprocessen vid bolaget går till. Arbetsgruppen har vidare fått ta del av ett antal av utredningen slumpmässigt utvalda försäkringsärenden där ansökan har avslagits eller försäkring har beviljats med särskilda villkor. Mellan 15 och 20 ärenden har grans- kats hos varje bolag där besök har ägt rum. Granskningen har inte haft till syfte att utredningen ska kunna dra några statistiskt säker- ställda slutsatser angående försäkringsbolagens hantering av försäk- ringsansökningar. I stället har den syftat till att utredningen ska få fördjupad kunskap om hur försäkringsbolagens riskbedömningar går till i praktiken samt de aktuella försäkringsprodukterna och de affärsmässiga och företagsekonomiska överväganden som ligger till grund för utformningen av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft12"&gt;Eftersom det i stor utsträckning har handlat om företagshemliga uppgifter som utredningen har fått ta del av vid sina besök, innehåller betänkandet ingen redogörelse för dessa. Utredningens lärdomar av och iakttagelser vid besöken kommer i stället till uttryck i de all- männa beskrivningarna och i de övervägandena som presenteras senare i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft166"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Djupintervjuer med försäkringsbolag och återförsäkringsbolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft12"&gt;Utredningen har som nämnts ovan även bjudit in de försäkrings- bolag som har svarat på enkätundersökningen till fördjupade inter- vjuer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Det har varit frivilligt för försäkringsbolagen att ställa upp på intervjuerna. Samtliga tillfrågade försäkringsbolag förutom ett har accepterat inbjudan. Det bolag som har avböjt att låta sig intervjuas säljer en barnförsäkringsprodukt som marknadsförs som en indivi- duell barnförsäkring men som, enligt vad utredningen kan bedöma, i allt väsentligt liknar en gruppförsäkring (se avsnitt 6.7 ovan angå- ende gränsdragningen mellan individuell försäkring och grupp- försäkring). Utredningen har vidare avstått från att intervjua ett av de försäkringsbolag som har svarat på undersökningen, med hänsyn till att det bolaget representerar en extremt liten andel av marknaden för de aktuella personförsäkringarna (bolaget hade 1 ansökan 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft13"&gt;Totalt har alltså utredningen genomfört djupintervjuer med 11 försäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Som också har framgått ovan, har utredningen därutöver hållit djupintervjuer med två större återförsäkringsbolag. Utredningen har vänt sig till de två återförsäkringsbolag som, enligt uppgifter till utredningen från försäkringsbolagen, förekommer i störts utsträck- ning på marknaden för privata, individuella personförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft54"&gt;I Bilaga 4 till betänkandet finns en sammanställning av försäk- ringsbolagens och återförsäkringsbolagens svar på utredningens djupintervjufrågor. Där redovisas bara de frågor och svar som har haft betydelse för utredningens överväganden och ståndpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Enkätundersökning riktad till konsumenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Genomförande av enkätundersökningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Som redan nämnts, har utredningen uppfattat sina direktiv så att kartläggningen av försäkringsbolagens hantering av försäkrings- ansökningar, ska göras med huvudsakligt fokus på statistiskt material och annan information från försäkringsbranschen. Likväl har vi ansett det viktigt att, i den mån det varit möjligt, även ta del av synpunkter och erfarenheter från de försäkringssökande. På grund av försäkringsbolagens sekretessåtaganden gentemot personer som ansöker om försäkring och gällande lagstiftning rörande person- uppgiftsbehandling, har det inte varit möjligt att via försäkrings- bolagen få kontakt med försäkringssökande som har nekats försäk- ring på normala villkor. Utredningen har därför i stället valt att genomföra en enkätundersökning i samarbete med Handikapp- förbunden, Lika Unika, DHR, Svenska Prematurförbundet samt Barnplantorna. Målgruppen för undersökningen har varit konsu- menter som på något sätt har anknytning till förbunden eller är intresserade av de frågor som förbunden driver. Undersökningen har innehållit frågor om försäkringsskydd och konsumenternas upp- levelser angående att ansöka om individuell personförsäkring. Enkät- undersökningen finns bifogad till detta betänkande som Bilaga 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Frågorna i undersökningen har tagits fram av utredningens expert från Handikappförbunden och från Svenska Prematurförbundet i samarbete med utredningssekreteraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Undersökningen har skickats till alla deltagande förbundens medlemsorganisationer i form av en länk till en webbaserad enkät. Utredningens önskemål var att förbunden skulle skicka länken via mejl tillsammans med ett informationsbrev till alla sina medlemmar. Vissa förbund distribuerade undersökningen till sina medlemmar på det sättet. För vissa andra förbund visade sig detta tillvägagångs- sätt däremot vara besvärligt av olika skäl, bl.a. på grund av att för- bunden saknade mejladresser till många av sina medlemmar. Några av förbunden valde därför att i stället lägga ut länken till enkät- undersökningen på sina webbplatser samt på sociala medier. Även vissa av de förbund som gjort utskick via mejl lade ut länken till enkäten på sociala medier. En del av förbunden valde att varken skicka ut länken eller lägga ut den på nätet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft42"&gt;Utredningen har alltså helt saknat kontroll över vilka konsu- menter som har haft möjlighet att svara undersökningen. Detta går inte heller att kontrollera i efterhand eftersom svaren av integritets- skäl har lämnats anonymt. I enkäten har det däremot funnits frågor om vilket förbund, om något, som den svarande tillhör, och om den som svarar lider av någon särskild funktionsnedsättning. Av svaren på dessa frågor går det att bilda sig en uppfattning om ungefär vilka kategorier av personer som har besvarat enkäten. Det framgår här tydligt att de svarande till stor del representerar de förbund som har gjort direktutskick till sina medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft12"&gt;Enkäten har utformats så att det inte har varit obligatoriskt att svara på alla frågor för att gå vidare och skicka in enkäten. Anled- ningen till det var för att inte avskräcka personer från att svara, speciellt med hänsyn till att undersökningen vände sig till vissa grupper med särskilda svårigheter. De svarande har också styrts in i olika ”frågespår” beroende på hur de har svarat på olika frågor. Att undersökningen har konstruerats så, medför att det har varit ett varierande antal svarande på olika frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Mot bakgrund av hur den aktuella undersökningen har genom- förts, kan några statistiskt säkerställda slutsatser inte dras av den. Däremot ser utredningen undersökningen som ett viktigt sätt att fånga upp upplevda konsumentproblem för utsatta grupper, inte minst med hänsyn till det stora totala antalet svarande. Framför allt är detta möjligt genom de många fritextsvar som de svarande har lämnat i enkäten. Det varierande intresse som de olika förbunden och deras medlemmar har visat för enkätundersökningen, kan också ge en fingervisning när det gäller vilka grupper som upplever störst problem med att få teckna en personförsäkring. Även om under- sökningen alltså i princip bara reflekterar vissa individers synpunk- ter och upplevelser är det en del mönster, frågeställningar och syn- punkter som återkommer i enkätsvaren och som är av intresse för utredningens analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;I det följande redovisar vi resultatet av undersökningen i de delar som vi anser vara relevanta för utredningens arbete. Vi kom- mer inte att redovisa någon statistik, eftersom några statistiskt säker- ställda slutsatser inte kan dras av undersökningen. Däremot redo- visar vi vilka indikationer som vi anser att enkätundersökningen kan ge avseende de problem som utsatta grupper upplever när det gäller att ansöka om en individuell personförsäkring. I kapitel 16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft13"&gt;nedan återkommer vi sedan till de frågeställningar av betydelse som vi anser aktualiseras genom undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Resultatet av enkätundersökningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Totalt svarade 3 602 personer på enkätundersökningen. Av dessa svarade 2 394 vuxna personer för egen räkning och 1 167 vårdnads- havare svarade för sina barn. Ytterligare 41 personer svarade i egen- skap av någon annan juridisk ställföreträdare. Eftersom den grupp som svarade för annans räkning till den helt övervägande delen bestod av vårdnadshavare, är det så vi i det följande kommer att benämna den gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I undersökningen tillfrågades de svarade om de hade en indivi- duell personförsäkring eller inte. Av de personer (både vuxna och vårdnadshavare) som uppgav att de hade en individuell försäkring, fanns det såväl dem som hade fått teckna försäkringen till normala villkor som dem som hade beviljats försäkring med undantags- klausul eller premieförhöjning. Av de personer som uppgav att de inte hade någon individuell personförsäkring, angav vissa att de hade ansökt, hos ett eller flera försäkringsbolag, medan vissa upp- gav att de aldrig hade ansökt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Till de personer som angav att de inte hade någon individuell personförsäkring, men att de någon gång hade ansökt om en sådan försäkring, ställdes frågan vad som hände vid ansökningstillfället. Nästan hälften av de vuxna, och drygt hälften av vårdnadshavarna, svarade då att försäkringsbolaget avslog ansökan. Sedan var det ungefär en femtedel av de vuxna och en tiondel av vårdnadshavarna som angav att de inte fullföljde ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Till dem som hade uppgett att de inte hade någon individuell personförsäkring, och att de aldrig hade ansökt om en sådan för- säkring, ställdes frågan varför de aldrig ansökt. Det svarsalternativ som valdes av flest vuxna var att man inte hade känt något behov av en individuell personförsäkring. Det var även en relativt stor andel av vårdnadshavarna som valde det alternativet. Utredningen kon- staterar att en förklaring till detta möjligen skulle kunna vara att personer med olika funktionsnedsättningar ofta utan större svårig- het kan teckna en gruppförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;Samtidigt var ett annat vanligt svar på frågan om varför den svarande aldrig hade ansökt om en individuell personförsäkring, att man bedömde att det ändå inte var någon idé. Det svaret gavs av ungefär en tredjedel av både de som svarade för egen räkning och vårdnadshavarna. Av de frisvar som lämnades i detta sammanhang, framgår att vissa upplevt att försäkringsbolaget redan vid inledande kontakter hade uppgett att de (eller deras barn) inte kunde få någon försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Av de vuxna som svarat för egen räkning var personer med diabetes den grupp som stod för högst andel av svaren. Andra grupper som representerade en relativt stor andel av svaren i vuxen- undersökningen var personer med allergi/astma, migrän, rörelse- hinder samt neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar. Av de som svarade på undersökningen i egenskap av vårdnads- havare, stod vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska funk- tionsnedsättningar för över hälften av svaren i undersökningen. För- äldrar till för tidigt födda barn stod för ungefär en tredjedel av svaren. Även vårdnadshavare till barn med diabetes och astma/allergi var relativt väl representerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Indikationer från undersökningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Sammanfattningsvis anser utredningen att den enkätundersökning som riktats till konsumenter har indikerat följande förhållanden av betydelse för utredningens fortsatta analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;För det första tyder vissa svar som lämnats på att det förekom- mer att personer som önskar teckna en personförsäkring aldrig ens kommer i den situationen att de kan åberopa kontraheringsplikten. Enligt vissa uppgifter som har lämnats i undersökningen, kan ett skäl till det vara att man vid inledande kontakter med försäkrings- bolaget &lt;SPAN class="ft51"&gt;upplever att man blir avrådd från att ens ansöka om en per- sonförsäkring, eftersom denna ändå skulle vara utsiktslös&lt;/SPAN&gt;. Av uppgif- terna i enkätundersökningen går det visserligen inte att avgöra vilka slags frågor som dessa personer har ställt till försäkringsbolagen, eller exakt vilken information som de har fått till svar. Det går alltså inte att veta i vilken omfattning som det faktiskt förekommer att personer avråds från att ansöka om en personförsäkring. Vi konstaterar däremot att det är viktigt att så många som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;faktiskt ansöker om att få teckna en personförsäkring för att kontra- heringsplikten ska kunna få önskad effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;Vissa svar som har lämnats i undersökningen tyder också på att det &lt;SPAN class="ft51"&gt;för vissa grupper kan vara svårt att fullfölja en ansökan om en personförsäkring, även om en sådan påbörjas&lt;/SPAN&gt;. Av undersökningen kan vi inte dra några slutsatser när det gäller hur vanligt det är att den som ansöker om en personförsäkring inte fullföljer ansökan, eller vad det beror på. Däremot finns det fritextsvar i undersök- ningen som indikerar att vissa försäkringssökande har låtit bli att fullfölja ansökan, eftersom de har tyckt att det varit alltför kompli- cerat att ta sig igenom ansökningsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Slutligen kan vi också konstatera att &lt;SPAN class="ft50"&gt;intresset har varit stort från vissa grupper för enkätundersökningen&lt;/SPAN&gt;. Detta beror till stor del på hur respektive förbund har valt att hantera undersökningen. Vissa förbund har varit mer aktiva än andra när det gäller att engagera sina medlemmar i undersökningen. Detta kan ha resursmässiga eller andra skäl, men ger enligt vår bedömning i sig en fingervisning när det gäller vilka grupper som upplever mest problem när det gäller att ansöka om en personförsäkring. Vi noterar att engage- manget har varit stort ifrån följande grupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;personer med diabetes (särskilt vuxna men även vårdnadshavare till barn med diabetes)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (sär- skilt vårdnadshavare till barn med sådana funktionsnedsätt- ningar, men även vuxna)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;vårdnadshavare till för tidigt födda barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;personer med astma/allergi (barn och vuxna).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;P class="p517 ft15"&gt;DEL IV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft15"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;P class="p518 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Utredningens övergripande uppdrag är att bedöma om lagstiftarens intentioner följs i försäkringsbolagens praktiska hantering av kon- traheringsplikten för personförsäkring. För att kunna göra det, har utredningen analyserat och tolkat innebörden av kontraherings- plikten, såsom den i dag kommer till uttryck genom lagtext och motiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;Som kommer att utvecklas närmare nedan, bygger kontrahe- ringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL på en avvägning mellan det all- männa behovet av försäkringsskydd – särskilt för utsatta grupper av individer – och försäkringsmässiga hänsyn. I förarbetena till bestämmelsen om kontraheringsplikten har regeringen gjort vissa uttalanden som kan uppfattas som delvis motstridiga när det gäller hur avvägningen ska göras i praktiken mellan dessa delvis motstå- ende intressen. Även i vissa andra avseenden har den praktiska innebörden av kontraheringsplikten varit delvis oklar. Pliktens tillämpning försvåras dessutom på grund av att personförsäkrings- produkterna i sig är mycket komplexa och i många avseenden skiljer sig åt mellan bolagen, samt att hanteringen av ansökningar om personförsäkringar till stor del styrs av försäkringsprodukternas utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Utredningens analys och tolkning av nu gällande lagstiftning görs alltså med beaktande av att den närmare praktiska innebörden av kontraheringsplikten för personförsäkring i vissa delar är något oklar, och med hänsyn till den komplexa karaktären av de person- försäkringsprodukter som berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;Detta kapitel innehåller alltså bara utredningens tolkning av befintlig lagstiftning. Mot bakgrund av den tolkningen, redovisar vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft22"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;i kapitel &lt;NOBR&gt;13–15&lt;/NOBR&gt; vår syn på om försäkringsbolagens hantering av ansökningar om personförsäkringar lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen. I kapitel 16 redovisar vi sedan våra överväganden, förslag och bedömningar när det gäller behovet av reformer med avseende på kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Vi framhålla att den här utredningen bara har i uppdrag att analysera den situationen att en personförsäkring nekas på grund av att &lt;SPAN class="ft52"&gt;hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras bedöms medföra risk för &lt;SPAN class="ft52"&gt;framtida försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;. Som har framgått ovan (se kapitel 3), kan risken för &lt;SPAN class="ft52"&gt;framtida försäkringsfall &lt;/SPAN&gt;också ligga i andra omstän- digheter än den försäkringssökandes hälsotillstånd (den som ska försäkras kan exempelvis leva i en hälsovådlig miljö eller ägna sig åt särskilt farlig verksamhet). Enligt 11 kap. 1 § FAL kan det också finnas särskilda skäl för ett försäkringsbolag att neka någon en personförsäkring med hänsyn till den avsedda &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringens art &lt;/SPAN&gt;(denna grund tar främst sikte på försäkringar som typiskt sett har mindre social betydelse än andra) eller &lt;SPAN class="ft52"&gt;någon annan omständighet &lt;/SPAN&gt;(en sådan omständighet är att det finns en risk att försäkrings- tagaren ska utnyttja försäkringen på ett ohederligt sätt). De nu nämnda avslagsgrunderna omfattas inte av utredningens uppdrag, och behandlas därför inte närmare framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;I 11 kap. 1 § FAL anges, som framgått tidigare, att ett försäkrings- bolag inte får vägra någon att teckna en sådan personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten, när bolaget har fått de uppgifter som behövs för prövningen, om det inte finns &lt;SPAN class="ft51"&gt;sär- skilda skäl &lt;/SPAN&gt;för vägran med hänsyn till risken för framtida försäk- ringsfall, den avsedda försäkringens art eller någon annan omstän- dighet. Som angetts ovan, behandlat utredningen bara den situa- tionen att försäkring på normala villkor nekas med hänvisning till att den som ska försäkras inte har ett fullgott hälsotillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Enligt motiven följer det av kravet på &lt;SPAN class="ft52"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;att risk- prövningen ska ske på &lt;SPAN class="ft52"&gt;individuell grund&lt;/SPAN&gt;, inte schablonmässigt, och att avslag, premieförhöjningar och särskilda förbehåll bara är tillåtna när de &lt;SPAN class="ft52"&gt;i det enskilda fallet &lt;/SPAN&gt;har &lt;SPAN class="ft52"&gt;klart stöd av en försäkringsteknisk bedömning av hälsotillståndet och den därmed sammanhängande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;SOU 2016:37 Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;risken för framtida försäkringsfall &lt;SPAN class="ft13"&gt;(prop. 2003/04:150 s. 246 f. och s. 499).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Nedan analyserar vi vad det i praktiken innebär att beslut att vägra försäkring ska baseras på en &lt;SPAN class="ft11"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;och att beslutet ska ha klart stöd av &lt;SPAN class="ft11"&gt;en försäkringsteknisk bedömning av hälsotillståndet och risken för framtida försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Som framgår ovan, är tillämpningen av kontraheringsplikten även begränsad genom att rätten att under vissa förutsättningar teckna en personförsäkring bara gäller för en &lt;SPAN class="ft11"&gt;sådan personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;. Nedan kommer vi också att redovisa vår syn på hur kontraheringsplikten ska upp- fattas i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Innan vi går närmare in på den praktiska innebörden av kontra- heringsplikten, vill vi framhålla att de allra flesta försäkringsansök- ningar beviljas direkt på de uppgifter som lämnats i ansökan. I dessa fall blir det alltså inte aktuellt med någon mer kvalificerad risk- bedömning från försäkringsbolagets sida. Det är därmed i prakti- ken bara när ansökan innehåller uppgifter som enligt försäkrings- bolaget tyder på en förhöjd risk, som kontraheringsplikten över huvud taget aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Vad är en försäkringsteknisk bedömning av hälsotillståndet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Försäkringsteknik enligt motiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;I motiven till kontraheringsplikten framhöll regeringen att pliktens införande inte syftade till att ändra den försäkringstekniska grund- valen för bolagens prövning av försäkringsansökningar. Regeringen betonade att försäkringsbolagens beslut måste få ta sin utgångspunkt i företagsekonomiska kalkyler, inte minst av hänsyn till försäkrings- tagarkollektivet. Avslag, premieförhöjning och särskilda förbehåll skulle därmed, enligt regeringen, vara tillåtna när de i det enskilda fallet hade klart stöd av en &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsteknisk bedömning &lt;/SPAN&gt;av hälsotill- ståndet hos den försäkringssökande, och den därmed sammanhäng- ande risken för framtida försäkringsfall (prop. 2003/04:150 s. 499).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft54"&gt;Att ett beslut att helt eller delvis vägra försäkring ska ha klart stöd av en försäkringsteknisk bedömning, utgör en precisering av vad som menas med lagtextens krav på &lt;SPAN class="ft53"&gt;särskilda skäl&lt;/SPAN&gt;, när en sökt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;personförsäkring vägras på med hänvisning till sökandens hälso- tillstånd. Det ligger i sakens natur att höga krav måste ställas när det gäller kvaliteten på och innebörden av försäkringsbolagets risk- bedömning, för att ett beslut att vägra försäkring i ett enskilt fall ska kunna sägas ha klart stöd av en &lt;SPAN class="ft11"&gt;försäkringsteknisk bedömning&lt;/SPAN&gt;. I det följande utvecklar vi vilka krav som vi anser ska ställas på en sådan bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Ett beslut att neka försäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft16"&gt;ska vara försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Som har beskrivits närmare i kapitel 7 ovan, gör försäkringsbolaget en riskbedömning i syfte att säkerställa att bolaget beviljar försäk- ringar och fastställer försäkringsvillkor på ett sådant sätt att bolaget i slutändan kan fullgöra sina åtaganden mot försäkringstagarna. Att en försäkringsrörelse ska drivas enligt den riktlinjen följer av de grundläggande kraven i försäkringsrörelselagstiftningen (se 4 kap. 1 § FRL och kapitel 5 ovan). Enligt dessa regler ska försäkrings- rörelse bl.a. bedrivas med en tillfredsställande kontroll över olika slag av risker, såsom de försäkringsrisker, som direkt eller indirekt berör möjligheterna att fullgöra åtagandena mot försäkringstag- arna. Bedömningen av om riskhanteringen är tillfredsställande ska avgöras med hänsyn till rörelsens omfattning och beskaffenhet, och det kan ställas olika krav på riskhantering, bl.a. beroende på vilka slags försäkringar som meddelas (se prop. 2009/10:246 s. 444 med hänvisning till prop. 1998/99:87 s. 391 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;Försäkringsbolagets skyldighet att ha kontroll över riskerna i enlighet med vad som angetts ovan sätter alltså en yttersta gräns för när ett försäkringsbolag kan bevilja försäkring. Den yttersta gränsen bör också vara vägledande för när ett försäkringsbolag har rätt att neka försäkring. Mot den bakgrunden menar vi att en &lt;SPAN class="ft52"&gt;för- säkringsteknisk bedömning &lt;/SPAN&gt;av risken, innebär att försäkringsbolaget ska kunna visa att ett beslut att helt eller delvis neka försäkring, har varit &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;. Därmed avser vi att försäk- ringsbolaget måste kunna visa att risken för framtida försäkringsfall är så hög, att det skulle få &lt;SPAN class="ft52"&gt;klart olämpliga följder &lt;/SPAN&gt;för försäkrings- kollektivet om risker av det aktuella slaget försäkrades till normala villkor eller, vid avslag, försäkrades alls. Det handlar här inte om vilka följderna skulle bli för försäkringskollektivet om en försäk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;ring beviljades i just det aktuella fallet. Frågan är vilka följder som skulle uppstå för försäkringskollektivet om risker av det aktuella slaget vanligen skulle försäkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;När det kan anses vara försäkringsmässigt nödvändigt att neka försäkring varierar, eftersom många olika faktorer påverkar vilka följder det får för försäkringskollektivet i fråga ifall vissa risker för- säkras. Faktorer som har betydelse i det sammanhanget är bl.a. den aktuella försäkringsproduktens omfattning, dvs. vilka ersättningar som bolaget riskerar att behöva betala ut vid eventuella för- säkringsfall och hur troligt det är att försäkringsfall skulle inträffa. Men också andra faktorer, såsom försäkringsbolagets storlek och ekonomi i övrigt samt försäkringskollektivets storlek och samman- sättning, har betydelse för bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Riskbedömningen ska grundas på beslutsunderlag av hög kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;För att ett bolags beslut att neka försäkring ska kunna anses ha klart stöd i en &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsteknisk bedömning&lt;/SPAN&gt;, måste riskbedöm- ningen också ha grundats på ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;beslutsunderlag av hög kvalitet&lt;/SPAN&gt;. Som har framgått ovan (se kapitel 7), är s.k. försäkringsmedicinska rikt- linjer ett centralt instrument för försäkringsbolagen vid riskbedöm- ningen. I praktiken krävs det därmed att de riktlinjer som har an- vänts vid riskbedömningen har hållit hög kvalitet. Vi bedömer att ett rimligt kvalitetskrav är att riskprövningen när försäkring nekas ska ha grundats på det som i försäkringssammanhang vid den aktuella tidpunkten anses vara &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;samt bolagets försäkringsmässiga kunnande&lt;/SPAN&gt;. Med &lt;SPAN class="ft51"&gt;medi- cinsk vetenskap&lt;/SPAN&gt;, syftar vi på den medicinska vetenskapliga forsk- ningen, fast med beaktande av att en viss tröghet måste accepteras med avseende på när försäkringsbolagen kan förväntas anpassa sin riskbedömning efter nya forskningsrön. Det är exempelvis inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Uttrycket ”&lt;SPAN class="ft116"&gt;vetenskap och beprövad erfarenhet&lt;/SPAN&gt;” är ett uttryck som förekommer i lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område (se Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område i 2 kap. 1 §). Liknande begrepp används i lagstiftning på skolområdet (se t.ex. prop. 2009/10:165 s. 223). Uttrycket ges något skiftande betydelse beroende på i vilket samman- hang det används. Även om det inte är möjligt att fastställa någon helt avgränsad betydelse för uttrycket i det nu aktuella sammanhanget, menar vi att uttrycket fungerar väl för att illustrera det kvalitetskrav som bör ställas på försäkringsbolagens riktlinjer för riskbedöm- ning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;rimligt att kräva att försäkringsbolagen ska ändra sina riktlinjer på grund av ny medicinsk forskning, förrän det finns en viss konsensus kring den. Det är den aspekten som avses med att det ska handla om det som &lt;SPAN class="ft51"&gt;i försäkringssammanhang vid den aktuella tidpunkten &lt;/SPAN&gt;anses vara medicinsk vetenskap. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Medicinsk beprövad erfarenhet &lt;/SPAN&gt;hand- lar i det här sammanhanget om sådant som det eventuellt inte finns direkt vetenskapligt stöd för, men som är allmänt accepterat inom läkarkåren. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Försäkringsmässigt kunnande &lt;/SPAN&gt;är försäkringsbolagens professionella erfarenhet. Här avser vi i första hand försäkrings- bolagets eventuella egen erfarenhet i förhållande till den aktuella försäkringsprodukten och det försäkrade kollektivet. Det kan exem- pelvis handla om bolagets egen sjukdoms- och skadestatistik samt erfarenheter när det gäller skadereglering. Här är det viktigt att framhålla att det måste vara erfarenhet som kan styrkas, eftersom det alltid är upp till försäkringsbolaget att visa att det har funnits särskilda skäl att neka försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Att försäkringsbolagens riskbedömningar ska grundas på aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet, innebär att bolagen kontinuerligt måste hålla sig informerade och uppdaterade när det gäller medicinsk forskning samt regelbundet utvärdera sina försäk- ringsmedicinska riktlinjer och uppdatera dessa vid behov. Bättre diagnostiska metoder och behandlingar bör exempelvis ofta göra att försäkringsriskerna minskar för specifika sjukdomar. Möjlig- heterna att teckna en försäkring utökas samtidigt inte nödvändigt- vis genom ny medicinsk forskning och ökad erfarenhet hos försäk- ringsbolagen. Större kunskap inom vissa områden kan också tänkas medföra att medvetenheten om risker ökar, och att försäkrings- bolagen därför blir mer restriktiva med att bevilja försäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Vad är en individuell bedömning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Individuella faktorer ska utredas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;Enligt motiven ställs begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;i motsats till en prövning som görs &lt;SPAN class="ft11"&gt;schablonmässigt&lt;/SPAN&gt;. Den närmare betydelsen av dessa begrepp förklaras inte i förarbetena och begreppen behandlas inte heller särskilt ingående i litteraturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;Utredningen menar att kravet på en individuell bedömning bör kunna uttryckas så att försäkringsbolagen har en skyldighet att i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;möjligaste mån säkerställa att en försäkringsansökan behandlas utifrån de förhållanden som är specifika för personen i fråga. Som vi kommer att utveckla närmare nedan, menar vi att försäkrings- bolagen därmed har ett ansvar att i tveksamma fall &lt;SPAN class="ft50"&gt;utreda &lt;/SPAN&gt;hälso- tillståndet hos den enskilde försäkringssökande för att få fram den hälsoinformation som kan ha betydelse för den försäkringstekniska bedömningen av dennes ansökan. Innebörden av detta &lt;SPAN class="ft50"&gt;utrednings- ansvar &lt;/SPAN&gt;utvecklar vi närmare i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Försäkringsbolagens utredningsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Utredningsansvaret i förhållande till upplysningsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft12"&gt;Kravet på en individuell bedömning enligt 11 kap. 1 § FAL måste ses i ljuset av den försäkringssökandes upplysningsplikt enligt 12 kap. 1 § FAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Som har framgått tidigare (se kapitel 4 och 7), har den som an- söker om en personförsäkring en upplysningsplikt gentemot för- säkringsbolaget. Upplysningsplikten enligt FAL är i praktiken be- gränsad till en svarsplikt, och i fråga om personförsäkring innebär den i princip att den försäkringssökande på ett riktigt sätt måste besvara försäkringsbolagets frågor rörande sitt hälsotillstånd. Det finns alltså ingen spontan upplysningsplikt eller krav på att försäk- ringstagaren självmant ska lämna riktiga upplysningar om alla för- hållanden som han eller hon insåg eller bort inse är av betydelse för bolagets bedömning av hans ansökan (se prop. 2003/04:150 s. 264 f.).&lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Upplysningar inhämtas som framgått ovan (se kapitel 7) i regel av försäkringsbolagen genom ett mer eller mindre utförligt fråge- formulär, en s.k. hälsodeklaration, som skickas till den försäkrings- sökande. Hälsodeklarationen innehåller frågor om den försäkrings- sökandes hälsotillstånd och andra förhållanden som bolaget anser ha betydelse för riskbedömningen. Det är upp till försäkringsbolaget att formulera frågorna så att svaren ger de nödvändiga upplysningarna. Anser försäkringsbolaget sedan att ytterligare information behövs, får bolaget skaffa sådan antingen från den försäkringssökande själv genom exempelvis kompletterande frågeformulär eller, efter dennes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se även Bertil Bengtsson, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;. tredje upplagan, 2015, s. 446 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft13"&gt;samtycke, (se 11 kap. 1 a § FAL), från vårdgivare eller andra (se prop. 2003/04:150 s. 264 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;Försäkringstagaren har alltså i allmänhet fullgjort sin upplys- ningsplikt enligt FAL när han har lämnat riktiga och fullständiga svar på frågorna i hälsodeklarationen och, i förekommande fall, lämnat de tilläggsupplysningar som försäkringsbolaget begärt eller lämnat sitt samtycke till inhämtande av kompletterande hälsoupp- gifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Om den försäkrade har lämnat oriktiga uppgifter som försäk- ringsbolaget upptäcker när bolaget tar del av patientjournaler i sam- band med t.ex. en eventuell skadereglering kan det leda till att den försäkrade helt eller delvis går miste om sin rätt till ersättning och att försäkringen sägs upp eller erbjuds till andra villkor (se 12 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ FAL). I det här sammanhanget finns det anledning att fram- hålla att det utredningsansvar för försäkringsbolaget som följer av 11 kap. 1 § i den situationen inte åberopas som ett skäl för att bola- get borde ha insett att upplysningar som den försäkringssökande lämnade var felaktiga eller ofullständiga, och därmed ska stå risken för detta (se 12 kap. 4 § FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft9"&gt;I praktiken innebär alltså regleringen i 12 kap. 1 § FAL att för- säkringsbolaget har ett starkt eget intresse av att ta reda på de upp- lysningar om den försäkringssökande som bolaget anser har bety- delse för prövningen av försäkringsökan. Bestämmelsen innebär däremot inget &lt;SPAN class="ft51"&gt;krav &lt;/SPAN&gt;på bolaget att utreda hälsotillståndet hos den försäkringssökande. Vi menar att ett sådant krav i stället följer av kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 §, eftersom en individuell be- dömning förutsätter att varje försäkringssökande bedöms utifrån de förhållanden som är specifika för just den personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft51"&gt;Försäkringsbolaget ska klargöra lämnade uppgifter aktivt ta reda på individualiserande hälsofaktorer av betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Utredningsansvaret innebär till att börja med att försäkringsbolaget har en skyldighet att i möjligaste mån &lt;SPAN class="ft50"&gt;klargöra &lt;/SPAN&gt;lämnade uppgifter. Ett försäkringsbolag får alltså inte neka någon en sökt person- försäkring baserat på vaga eller oklara uppgifter som den försäk- ringssökande har angett i ansökan angående sitt hälsotillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Utredningsansvaret innebär vidare att försäkringsbolaget har en skyldighet att &lt;SPAN class="ft52"&gt;aktivt ta reda på de faktorer som är individualiserande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;för den försäkringssökandes hälsa och som &lt;SPAN class="ft14"&gt;kan ha betydelse för den försäkringstekniska bedömningen av ansökan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft12"&gt;Genom hälsodeklarationer och andra frågeformulär ska alltså ett försäkringsbolag se till att den försäkringssökande uppmanas att lämna så pass preciserade uppgifter om sin hälsa, att bolaget antingen kan bedöma ansökan på grundval av de uppgifter som lämnas, eller kan avgöra vilka ytterligare hälsouppgifter som behövs för pröv- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Hur långtgående utredningsansvaret är – dvs. hur mycket infor- mation bolaget behöver ta reda på om hälsotillståndet hos en viss försäkringssökande – varierar beroende på den enskilde sökandens hälsotillstånd och den sökta försäkringens innehåll och utform- ning. Grundläggande är att försäkringsbolaget ska ta reda på så pass mycket information om den försäkringssökandes hälsa som behövs för att bolaget ska kunna grunda sitt beslut på den medicinska veten- skap och beprövade erfarenhet som finns på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;Att utredningsansvaret är begränsat till sådana hälsouppgifter som kan &lt;SPAN class="ft51"&gt;påverka bedömningen &lt;/SPAN&gt;av ansökan, medför vidare att bola- get får avbryta utredningen om det under ansökningsförfarandet kommer fram någon omständighet som innebär att det är helt ute- slutet att försäkring kommer att kunna beviljas. Försäkringsbolagen beviljar exempelvis i regel inte en sådan personförsäkring som ger ersättning vid nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall till någon vars arbetsförmåga är helt eller delvis nedsatt redan vid ansökningstillfället. I sådant fall har försäkringsfall redan inträffat. Om det genom inhämtade uppgifter klart framgår att den försäkringssökande redan har en helt eller delvis nedsatt arbets- förmåga, behöver försäkringsbolaget därför inte gå vidare och ta reda på ytterligare uppgifter om hälsotillståndet. Utredningsansvaret är alltså i dessa fall uppfyllt genom att försäkringsbolaget har hämtat in information som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Den ned- satta arbetsförmågan kan visa sig genom att personen i fråga är sjuk- skriven, men kan också framgå på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;Här ska också noteras att ett försäkringsbolag inte helt kan gar- dera sig mot att det kan finns uppgifter om den försäkringssökandes hälsa som bolaget inte får reda på, trots en gedigen utredning. Det viktiga är att försäkringsbolaget till att börja med uppmanar den försäkringssökande att lämna relevanta uppgifter, och att bolaget sedan, om lämnade uppgifter indikerar att det finns ytterligare hälso-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;uppgifter som kan påverka bedömningen, även aktivt försöker ta reda på dessa. Om den försäkringssökande, trots upprepade upp- maningar från försäkringsbolaget, ändå inte kompletterar med efter- frågade hälsouppgifter, måste bolaget anses ha uppfyllt sitt utred- ningsansvar (jfr prop. 2003/04 s. 150 och 498).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft14"&gt;Försäkringsmedicinska riktlinjer ska utformas och tillämpas som hjälpmedel för individuella bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft10"&gt;Som redan har framgått ovan (se kapitel 7), använder försäkrings- bolagen i regel s.k. försäkringsmedicinska riktlinjer till stöd för sina riskbedömningar när det gäller personförsäkringar. Försäkrings- medicinska riktlinjer bygger på bl.a. medicinsk forskning och offent- lig statistik samt bolagets egna kunskaper om hälsorisker vid olika sjukdomar och tillstånd. Riktlinjerna ger vägledning för hur olika slags sjukdomar och tillstånd ska riskbedömas. Det kan handla om riskbedömningsriktlinjer som har utvecklats av bolagen själva, eller av något återförsäkringsbolag.&lt;SPAN class="ft71"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;En fråga som vi menar måste analyseras i det här sammanhanget är hur användningen av försäkringsmedicinska riktlinjer går ihop med kravet på individuella bedömningar av ansökningar om person- försäkring, och det därmed sammanhängande utredningsansvaret för försäkringsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Vi konstaterar att användningen av försäkringsmedicinska rikt- linjer som en del av beslutsunderlaget vid riskbedömningar är grund- läggande och godtagen försäkringsteknik, och att användningen i sig därför inte kan anses strida mot kontraheringsplikten. Däremot måste kontraheringsplikten innebära att både innehållet i de försäk- ringsmedicinska riktlinjerna och tillämpningen av dessa, måste vara anpassat till kravet på en individuell bedömning. Detta innebär i praktiken att de försäkringsmedicinska riktlinjer som används måste vara konstruerade, och tillämpas så, att de förutsätter att försäk- ringsbolagen ska fullgöra sitt utredningsansvar, och ta reda på de hälsouppgifter som kan påverka prövningen av ansökan. Riktlinj-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Som kommer att utvecklas närmare i kapitel 14 är det alltid försäkringsbolaget som har ansvar för att leva upp till kontraheringsplikten, även om bolaget använder försäkrings- medicinska riktlinjer från ett återförsäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;erna ska på så sätt utgöra ett &lt;SPAN class="ft14"&gt;hjälpmedel &lt;/SPAN&gt;för de individuella bedöm- ningar som måste göras i varje enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft10"&gt;Så länge försäkringsmedicinska riktlinjer utformas och tillämpas så att de ger stöd åt individuella bedömningar, är alltså använd- ningen av riktlinjer som en del av beslutsunderlaget vid riskbedöm- ningar ingenting som i sig kommer i konflikt med kontraherings- plikten. En synpunkt som försäkringsbolagen har framhållit, och som utredningen instämmer i, är också att försäkringsmedicinska riktlinjer som i tillräcklig utsträckning främjar individuella bedöm- ningar överlag minskar risken för godtycklighet i bedömningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Användningen av försäkringsmedicinska riktlinjer som rekom- menderar vissa beslut på alltför schablonmässiga grunder kan där- emot leda till en hantering av ansökningar som strider mot tanken bakom kontraheringsplikten (i kapitel 14 nedan ger vi exempel på sådana situationer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft14"&gt;Integritetsskyddet angående inhämtande av hälsouppgifter hindrar inte fullgörande av utredningsansvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft9"&gt;Som redan har framgått (se kapitel 7) innebär regleringen i 11 kap. 1 a § FAL att försäkringsbolaget bara får begära samtycke för att hämta in uppgifter om den försäkringssökandes hälsotillstånd från andra, exempelvis från hälso- och sjukvården, om det är &lt;SPAN class="ft51"&gt;nödvändigt &lt;/SPAN&gt;för prövningen av försäkringsansökan. Innebörden av och bak- grunden till den bestämmelsen behandlas mer utförligt i kapitel 15 nedan. Här är det viktigt att framhålla att bestämmelsen inte utgör något hinder mot att försäkringsbolagen fullgör det utrednings- ansvar som följer av kontraheringsplikten, eftersom hälsouppgifter som har betydelse för bedömningen av om en ansökan kan beviljas eller inte, måste anses vara &lt;SPAN class="ft51"&gt;nödvändiga &lt;/SPAN&gt;för prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p533 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Vad är en försäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Begränsning av kontraheringspliktens tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft12"&gt;Kontraheringsplikten har den begränsningen att den bara gäller för en sådan personförsäkring som bolaget &lt;SPAN class="ft11"&gt;normalt tillhandahåller all- mänheten&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Vad som ska anses ingå i försäkringsbolagets normala tillhanda- hållande är alltså avgörande för vad som ska omfattas av kontrahe- ringsplikten, och ytterst vad som ska ingå i en domstolsprövning vid en tvist rörande pliktens tillämpning (se 16 kap. 7 FAL). Som har nämnts tidigare (se kapitel 3), kan en domstol på yrkande av den som har nekats att teckna eller förnya en personförsäkring, för- klara att denne har rätt att teckna försäkringen om bolaget har nekat försäkring i strid mot kontraheringsplikten.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Klart är att kontraheringsplikten innebär att en domstol, på sökan- dens begäran, skulle kunna bestämma att ett försäkringsbolag som avslagit en ansökan om en personförsäkring, ska bevilja försäk- ringen till normala villkor (dvs. de allmänna villkor som vanligen gäller för försäkringen) om domstolen anser att bolaget inte haft särskilda skäl att neka försäkring till sådana villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;En fråga som utredningen därutöver har ställt sig är om en dom- stol, på yrkande av en försäkringssökande, skulle kunna bestämma att ett försäkringsbolag ska teckna en personförsäkring mot en förhöjd premie eller med något särskilt undantag, även om bolaget inte brukar använda sig av sådana försäkringsvillkor för försäkringen i fråga i liknande fall. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av att regeringen i motiven till regleringen rörande kontraheringsplikten, uttalade att bolagen i svårförsäkrade fall i första hand skulle anpassa premien och andra villkor och bara i sista hand – när det inte gick att meddela en försäkring alls – kunde vägra någon en försäkring helt och hållet (prop. 2003/04:150 s. 249 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Ramarna för en domstolsprövning av kontraheringsplikten är givetvis i ett enskilt fall ytterst beroende av hur parterana väljer att föra sin talan, dvs. vilka yrkanden som framställs i processen. Bestämmelsen om domstolsprocessen finns i rättegångsbalkens (1942:740) regler om processen i tvistemål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;I det följande redogör vi först för hur det ser ut på personför- säkringsmarknaden när det gäller användningen av särskilda för- säkringsvillkor, och varför det ser ut som det gör. Därefter redo- visar vi vår syn på vad som ska anses utgöra en sådan försäkring som ett bolag normalt tillhandahåller allmänheten, dvs. hur tillämpnings- området för kontraheringsplikten ska avgränsas i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Användningen av särskilda villkor på marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Utredningen har vid sin kartläggning kunnat konstatera att det varierar mellan försäkringsbolagen på marknaden vilka slags sär- skilda försäkringsvillkor, dvs. premieförhöjningar och undantags- klausuler av olika slag, som används. Ett och samma försäkrings- bolag tillämpar i regel också olika slags särskilda villkor för olika typer av personförsäkringsprodukter och även för en och samma försäkring, beroende på vilken slags sjukdom eller ohälsa det rör. I kapitel 13 nedan, redogör vi utförligt för våra iakttagelser när det gäller försäkringsbolagens användning av premieförhöjningar och undantagsklausuler i individuella försäkringsavtal. Här nämner vi bara några exempel för att illustrera hur användningen mer allmänt ser ut på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Till att börja med ska det nämnas att inget försäkringsbolag på marknaden använder sig av premieförhöjningar i individuella avtal om barnförsäkring. På barnförsäkringssidan finns det också exem- pel på försäkringsbolag som inte heller använder sig av undantags- klausuler i individuella försäkringsavtal. Det innebär att en ansökan om barnförsäkring hos ett sådant bolag bara kan bedömas på två sätt efter genomförd riskbedömning – antingen beviljas försäkringen till normala villkor (med de inskränkningar och begränsningar som gäller enligt dessa) eller så avslås ansökan helt (ofta med erbjudande om en annan typ av barnförsäkring).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Här kan noteras att utredningens kartläggning visar att ett för- säkringsbolag som varken använder sig av premieförhöjningar eller undantagsklausuler vid barnförsäkring, inte avslår fler försäkrings- ansökningar än bolag som arbetar med undantagsklausuler i sin barnförsäkring (dvs. i vissa fall beviljar försäkring med någon viss inskränkning, om försäkring inte kan beviljas till normala villkor). Förhållandet är snarare det omvända. Det ska samtidigt framhållas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft42"&gt;att en beviljad försäkring självfallet inte är någon garanti för att försäkringsskydd verkligen föreligger vid ett eventuellt skadefall, eftersom rätten till försäkringsskydd kan falla bort av olika skäl. Försäkring gäller exempelvis aldrig för en händelse som har in- träffat innan försäkringen tecknades. Rätten till försäkringsersätt- ning kan också begränsas eller falla bort om den försäkringssökande inte har angett korrekta uppgifter i samband med ansökan. Det är normalt först vid skaderegleringen som försäkringsbolaget tar ställ- ning till om försäkringsersättning ska betalas ut.&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Dessutom kan det finnas vissa innehållsmässiga skillnader mellan de olika barn- försäkringarna, som gör att bolagen kan vara riskbenägna i olika ut- sträckning (exempelvis innehåller inte alla barnförsäkringar en rätt till vidareförsäkring när barnförsäkringen löper ut). Nu nämnda förhållanden gör att alltför långtgående slutsatser inte kan dras ut- ifrån avslagsstatistik. Vi kan bara konstatera att de barnförsäkrings- produkter som finns på marknaden, där varken premieförhöjningar eller undantagsklausuler används i individuella försäkringsavtal, inte föranleder fler avslag än andra barnförsäkringar där undantags- klausuler förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;När det gäller premieförhöjningar i allmänhet, ska det också noteras att de försäkringsbolag som använder sig av premieförhöj- ningar vid vuxenförsäkring, i regel bara gör det vid vissa hälsotill- stånd. Vilka slags risker som kan försäkras mot en premieförhöj- ning, och vilka premienivåer som då tillämpas, framgår normalt i de försäkringsmedicinska riktlinjer som bolaget använder vid risk- bedömningen. Diabetes är ett typiskt exempel på en sjukdom som hos de flesta försäkringsbolag försäkras mot en premieförhöjning, som kan vara olika hög hos olika bolag och beroende på förhållan- dena i det enskilda fallet. Ett annat exempel är att personer med högt BMI (Body Mass Index) normalt också beviljas försäkring mot en förhöjd premie. Däremot finns det i dag inget bolag som ger en heltäckande försäkring till exempelvis personer med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska sjukdomar mot en förhöjd premie. I dessa fall gäller i stället hos de flesta försäkringsbolag att försäk- ring i vissa fall kan beviljas med någon slags undantagsklausul. Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se dock 12 kap. 3 §, FAL angående bolagets rätt till uppsägning i ett tidigare skede om upp- lysningsplikten har åsidosatts.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;bolaget bedömer att det inte är möjligt att bevilja försäkring med en undantagsklausul vid sådana hälsotillstånd, avslås vanligen ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;I det här sammanhanget är det också viktigt att nämna att ett försäkringsbolag i regel gör beräkningar när det gäller hur stor risk- ökning som över huvud taget kan försäkras mot en förhöjd premie. Var den gränsen går varierar mellan försäkringsbolagen, och även inom ett försäkringsbolag beroende på vilken försäkringsprodukt det handlar om. Hur höga riskökningar som eventuellt kan försäk- ras mot en premieförhöjning beror bl.a. på innehållet i den aktuella försäkringen och bolagets riskbenägenhet för försäkringsproduk- ten i fråga.&lt;SPAN class="ft81"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Vilka premieförhöjningsnivåer som tillämpas i olika situationer skiljer sig därför mellan de försäkringsbolag som använ- der sig av premieförhöjningar i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Även undantagsklausuler tillämpas i varierande utsträckning och på olika sätt. Inom varje försäkringsbolag finns i regel praxis när det gäller vilka slags risker som undantas genom klausuler, och hur undantagsklausuler i förekommande fall formuleras. Ett försäkrings- bolags praxis när det gäller användningen av undantagsklausuler följer i regel också av bolagets försäkringsmedicinska riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;Ett exempel på hur användningen av undantagsklausuler kan variera, är att det bara är vissa bolag som i vissa fall kan bevilja för- säkring med undantag för något eller några hela ersättningsmoment. Det handlar främst om att vissa försäkringsbolag i svårförsäkrade fall ibland beviljar försäkring utan skydd för ekonomisk invaliditet, dvs. det försäkringsmoment som ger ersättning vid arbetsoförmåga orsakad av sjukdom eller olycksfall.&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Andra bolag har inte delat upp sina försäkringsprodukter så att de kan undanta vissa hela ersätt- ningsmoment, utan beviljar bara försäkringar som innehåller alla de ersättningsmoment som normalt ingår i försäkringen (med eller utan andra särskilda förbehåll eller förhöjd premie). Om försäkring hos ett sådant bolag inte kan beviljas med alla ersättningsmoment, avslås ansökan helt. Som kommer att utvecklas vidare nedan (se avsnitt 13.2.5), kan det i vissa fall vara till fördel för en svårförsäk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Det är ovanligt att försäkringsbolagen beviljar försäkring mot en premieförhöjning till någon som bedöms representera en risk som är förhöjd med över 300 procent, jämfört med den försäkringssökande som beviljas försäkring till normala villkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Detta gäller för såväl barnförsäkring som för kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna. Eftersom en ren sjukförsäkring för vuxna har som huvudsakligt syfte att ersätta eventuell framtida inkomstförlust på grund av arbetsoförmåga, görs däremot inte undantag för det ersättningsmomentet vid sådana försäkringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;rad person att få teckna en försäkring med undantag för försäk- ringsmomentet ekonomisk invaliditet, eftersom det kan möjliggöra att försäkring beviljas till normala villkor i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Varför varierar användningen av särskilda villkor?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Praxis när det gäller användningen av särskilda försäkringsvillkor varierar alltså, både mellan försäkringsbolagen på marknaden, och inom bolagen för olika typer av försäkringar. Anledningen till det är att varje försäkringsbolag gör företagsekonomiska och affärs- mässiga överväganden samt försäkringsmässiga beräkningar när det gäller vilka slags risker som ska försäkras genom en viss försäk- ringsprodukt, hur höga risker som produkten tål och hur bolaget genom de försäkringsvillkor som erbjuds ska säkerställa att premie- intäkterna kommer att räcka till för att betala de förväntade skade- kostnaderna hos kollektivet. Genom villkoren för en viss försäk- ringsprodukt utformar sedan bolaget produkten i enlighet med de överväganden och beräkningar har gjorts. Försäkringsbolaget styr på så vis över riskerna för medlemmarna i kollektivet, både genom de allmänna försäkringsvillkoren, dvs. de villkor som bestämmer försäkringens normala omfattning, och genom de särskilda försäk- ringsvillkor som i förekommande fall används i individuella försäk- ringsavtal när försäkring inte kan beviljas till normala villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Förutom att försäkringsvillkoren används som ett verktyg för att styra över riskerna, finns det också ett konkurrensmässigt incita- ment för bolagen att differentiera sig i förhållande till varandra när det gäller försäkringsinnehåll och försäkringsvillkor för olika typer av personförsäkringsprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Hur ska kontraheringspliktens tillämpningsområde avgränsas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;Vi menar att det finns två möjliga tolkningar av vad det &lt;SPAN class="ft11"&gt;normala tillhandahållandet &lt;/SPAN&gt;enligt 11 kap. 1 § FAL ska anses omfatta. Som redan har angetts ovan, är det bestämmelsen i den här delen som sätter ramen för vilka slags försäkringsvillkor som ska omfattas av en prövning, ytterst en domstolsprövning, vid en tvist om kontra- heringspliktens tillämpning i ett enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;En tolkning av bestämmelsen skulle kunna vara att ett försäk- ringsbolag alltid måste kunna visa att det har funnits särskilda skäl att neka försäkring mot en förhöjd premie eller med undantags- klausul i det enskilda fallet, &lt;SPAN class="ft51"&gt;även om sådana försäkringsvillkor inte ingår i bolagets normala utbud av villkor för försäkringen i fråga i lik- nande fall&lt;/SPAN&gt;. En domstol skulle med en sådan tolkning ytterst kunna bestämma att ett försäkringsbolag ska teckna ett försäkringsavtal mot förhöjd premie eller med undantagsklausul i ett visst enskilt fall, även om sådana försäkringsvillkor inte används av bolaget för den aktuella försäkringen under liknande omständigheter. Reger- ingens ovan nämnda allmänna uttalande om att försäkringsbolagen i svårförsäkrade fall i första hand skulle anpassa premien och andra försäkringsvillkor, och bara i sista hand avslå ansökan helt, skulle kunna uppfattas som stöd för en sådan tolkning. Utredningen menar samtidigt att andra uttalanden i lagförarbetena som specifikt gäller bedömningen av vad som är en försäkring som normalt till- handahålls allmänheten, ger klart stöd för en annan tolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft42"&gt;Som kommer att utvecklas närmare i det följande, anser vi i stället att lagstiftningsmotiven ska förstås så att det är &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringsbolagets normala utbud av försäkringsvillkor för försäkringen i fråga i liknande fall &lt;/SPAN&gt;som sätter ramarna för kontraheringspliktens tillämpning. Det innebär att en domstol bara kan tvinga ett försäkringsbolag att bevilja försäkring mot en premieförhöjning eller med en undan- tagsklausul i ett enskilt fall, om sådana försäkringsvillkor brukar tillämpas av bolaget för försäkringsprodukten i fråga i liknande situationer. En sådan tolkning stämmer också bäst överens med de grundläggande förutsättningar som lagstiftningen bygger på, vilket också kommer att framgå närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Grundläggande förutsättningar för lagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;I författningskommentaren till bestämmelsen i 11 kap. 1 § FAL, angav regeringen att bedömningen av vad som ska anses vara en sådan &lt;SPAN class="ft51"&gt;personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmän- heten &lt;/SPAN&gt;i första hand skulle utgå från det aktuella försäkringsbolagets &lt;SPAN class="ft51"&gt;produktsortiment, allmänna försäkringsvillkor och praxis&lt;/SPAN&gt;. Detta inne- bar enligt regeringen att ett försäkringsbolag inte behöver meddela försäkring mot risker eller objekt som inte ingår i dess vanliga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;sortiment. Som exempel nämndes att ett bolag som inriktar sig på försäkring för helnyktra inte är tvunget att försäkra andra. I kravet att det ska vara fråga om en försäkring som försäkringsbolaget normalt tillhandahåller allmänheten låg enligt regeringen också att försäkringstagaren måste vara beredd att acceptera de &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkrings- villkor &lt;/SPAN&gt;som försäkringsbolaget tillämpar för den aktuella typen av försäkring. Som exempel angavs att en försäkringssökande alltså inte har rätt att få försäkring utan ett visst undantag som bolaget normalt gör, oavsett vilken betydelse undantaget kan synas ha i det enskilda fallet. Detta gäller även om sökanden förklarar sig beredd att betala tilläggspremie för att slippa undantaget. Vidare angav regeringen att det naturligtvis är annorlunda om försäkringsbolaget normalt brukar täcka den undantagna risken mot en tilläggspremie, och att bolaget i sådana fall inte utan särskilda skäl kan vägra att göra det i förhållande till en enskild kund (se prop. 2003/04:150 s. 497 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Här ska det också noteras att regeringen i författningskom- mentaren angav att ett försäkringsbolag, om det finns särskilda skäl för det, har &lt;SPAN class="ft50"&gt;rätt &lt;/SPAN&gt;att begära högre premie än normalt eller förse för- säkringen med förbehåll som inte görs för andra försäkringar av samma typ eller i sista hand helt vägra försäkring. I det samman- hanget angavs det alltså inte att det skulle handla om en förpliktelse för bolaget att i varje enskilt fall överväga att bevilja försäkring mot en premieförhöjning eller med en undantagsklausul, oavsett vilka villkor som normalt brukar tillämpas för försäkringen i motsvarande situationer (se prop. 2003/04:150 s. 499).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Dessutom har vissa uttalanden som gjorts i motiven till kontra- heringsplikten för konsumentförsäkring betydelse i det här sam- manhanget. Som har framgått tidigare (se kapitel 3 ovan), finns det bestämmelser i FAL angående kontraheringsplikt för konsument- försäkringar som i princip motsvarar kontraheringsplikten för per- sonförsäkringar (3 kap. 1, 3 och 4 §§ samt 7 kap. 6 §). I motiven till den regleringen angav regeringen att även om en domstol skulle bifalla en talan från en konsument angående rätten att teckna en konsumentförsäkring, fick parterna sinsemellan komma överens om vilka villkor som skulle gälla för försäkringen. Försäkringsbolaget skulle enligt regeringen bli bundet av vad domstolen bestämde angå- ende tidpunkten från vilken försäkringen skulle gälla. I övrigt kunde domstolen, enligt regeringen, inte fastställa villkoren i försäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;SOU 2016:37 Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;avtalet (se prop. 1979/80:9 s. 167 f. och prop. 2003/04:150 s. 452). I samband med att det också infördes en reglering angående möjlig- het till domstolsprövning av rätten till en personförsäkring, angav regeringen att den regleringen motsvarade den som gäller för kon- sumentförsäkringar (se prop. 2003/04:150 s. 311 och 574).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Mot den nu angivna bakgrunden, anser vi att det skulle vara en alltför långtgående tolkning av kontraheringsplikten för person- försäkringar, om en domstol skulle kunna bestämma att ett försäk- ringsbolag skulle bevilja en personförsäkring till försäkringsvillkor som inte ingick i bolagets normala utbud av villkor för försäkringen i liknande fall. Vi menar att en sådan tillämpning av plikten dess- utom skulle strida mot grundläggande förutsättningar för lagstift- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Som har framgått tidigare (se kapitel 7 ovan), utgår både FAL och FRL i stor utsträckning från den s.k. &lt;SPAN class="ft52"&gt;produktfrihetsprincipen&lt;/SPAN&gt;. Prin- cipen innebär att försäkringsbolagen i princip ska ha frihet att för- säkra de risker som de anser lämpligt och göra de undantag som framstår som lämpliga från försäkringstekniska och andra synpunkter. I propositionen till FAL angav regeringen angående individuell kon- sument- och personförsäkring att försäkringens sakliga omfattning, de risker den ska täcka och liknande frågor om försäkringsproduk- tens utformning bara i speciella avseenden borde göras till föremål för lagreglering, och att det bör lämnas åt bolagen att bestämma för- säkringsprodukternas utformning (se bl.a. prop. 2003/04:150 s. 139 och 185). Regeringen betonade också i motiven till kontraherings- plikten för personförsäkring att en utgångspunkt för lagstiftningen var att den i princip inte borde ingripa i försäkringsbolagens pro- duktutveckling genom tvingande civilrättsliga regler, eftersom den privata försäkringsverksamheten inte bedrivs efter liknande linjer som socialförsäkring, och att en utgångspunkt för lagstiftningen var att bolagen ska bestämma villkor och premier efter försäkrings- tekniska riktlinjer (prop. 2003/04:150 s. 246 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;Som har angetts ovan, bygger ett försäkringsbolags användning av försäkringsvillkor i olika situationer på företagsekonomiska, affärs- mässiga och försäkringstekniska överväganden angående den aktuella försäkringsproduktens utformning och vilka risker som produkten ska täcka. Dessa överväganden görs inte minst med hänsyn till försäkringskollektivet. Det är också genom innehållet i försäk- ringen och försäkringsvillkoren som försäkringsbolagen har möjlig-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;het att differentiera sig och göra sina produkter konkurrenskraftiga på marknaden. Vi menar att det skulle vara ett tydligt ingrepp i produktfriheten om kontraheringsplikten skulle tolkas så att för- säkringsbolagen skulle vara förhindrade att bestämma över vilka slags försäkringsvillkor som skulle ingå i utbudet för specifika per- sonförsäkringar i olika situationer. En sådan tillämpning av kontra- heringsplikten skulle därmed som vi ser det strida mot en grund- förutsättning för lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Sammanfattning – kontraheringsplikten gäller för försäkringsbolagets normala utbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft16"&gt;av försäkringsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Lagtext och motiv ger alltså enligt vår bedömning klart stöd för att det är &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsbolagets normala utbud&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;av försäkringsvillkor för för- säkringen i fråga i liknande fall, som sätter ramen för kontraherings- pliktens tillämpning&lt;/SPAN&gt;. Sammantaget med kravet på en individuell och försäkringsmässig bedömning av varje ansökan, innebär detta att försäkringsbolaget ska använda de försäkringsvillkor som brukar tillämpas för försäkringsprodukten i fråga i liknande fall, för att bevilja ett så gott försäkringsskydd som möjligt med hänsyn till den enskilde försäkringssökandes individuella förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Försäkringsbolaget måste alltså vid en prövning kunna visa att det har funnits särskilda skäl att neka försäkring till normala villkor eller något sådant särskilt villkor som bolaget vanligen tillämpar för den aktuella försäkringen i motsvarande situationer. Det är inte möjligt för utredningen att på ett generellt plan ange vilka situa- tioner som i riskbedömningshänseende ska bedömas vara så pass liknande varandra så att utbudet av försäkringsvillkor ska vara det- samma för en viss försäkringsprodukt. Det får ytterst bli en fråga för rättstillämpningen. Här kan samtidigt i vart fall konstateras att det förhållandet att ett försäkringsbolag använder exempelvis premie- förhöjningar i vissa situationer vid en viss försäkring, inte betyder att premieförhöjningar nödvändigtvis ska anses ingå i bolagets ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Även försäkringsbolag som i allmänhet inte beviljar försäkring mot förhöjd premie eller med undantagsklausul, kan i undantagsfall besluta att göra det i enskilda fall på grund av affärsmässiga skäl. Sådana undantag reflekterar, som vi ser det, inte försäkringsbolagets normala utbud.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;bud för den försäkringsprodukten i alla situationer. Det bör alltså exempelvis ligga inom ramen för försäkringsbolagets produktfrihet att välja att utforma en viss försäkringsprodukt så att premieförhöj- ningar tillämpas för diabetiker, men inte för personer med helt andra typer av ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft12"&gt;Även försäkringsbolagets gränser för hur höga riskökningar som i förekommande fall försäkras genom premieförhöjningar får anses utgöra en del av bolagets utbud av försäkringsvillkor. Om ett försäkringsbolag exempelvis normalt inte försäkrar en riskökning över 300 procent mot en förhöjd premie, bör en domstol inte kunna bestämma att bolaget i ett enskilt fall ändå ska göra det. Detta gäller även om den som har ansökt om försäkringen i och för sig skulle vara beredd att betala en högre premie än vad bolaget normalt tilläm- par.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Vid en eventuell tvist rörande kontraheringspliktens tillämpning i ett enskilt fall, skulle försäkringsbolaget givetvis ha bevisbördan för vilka slags särskilda försäkringsvillkor som ingår i bolagets ut- bud i det aktuella fallet (om den försäkringssökande yrkar att dom- stolen ska bestämma att försäkringsavtal ska tecknas mot en för- höjd premie eller med en undantagsklausul).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Kontraheringsplikten tar alltså sikte på själva &lt;SPAN class="ft51"&gt;riskbedömningen&lt;/SPAN&gt;, och inte på vilka försäkringsvillkor som försäkringsbolaget använ- der. Plikten innebär att försäkringsbolaget alltid måste kunna visa att &lt;SPAN class="ft51"&gt;riskbedömningen &lt;/SPAN&gt;vid ett beslut att neka försäkring bygger på &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuell grund&lt;/SPAN&gt;, att det har varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt &lt;/SPAN&gt;att neka försäkring till normala villkor eller något särskilt villkor som ingår i bolagets utbud i liknande fall, och att den bedömningen har grundats på &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt för- säkringsmässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;. Oavsett vilka försäkringsvillkor som in- går i ett försäkringsbolags utbud, ska alltså en domstol underkänna ett beslut att neka någon en sökt försäkring om bolaget inte har gjort en tillräckligt individuell bedömning, eller om riskbedöm- ningen avviker från vad som är försäkringsmässigt nödvändigt ut- ifrån den medicinska vetenskap och beprövade erfarenhet samt det försäkringsmässiga kunnande som finns på området i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;I avsnitt 16.6.6 nedan redogör vi för varför vi anser att kontra- heringsplikten även framöver bör tolkas och tillämpas i enlighet med vad vi nu har angett.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p545 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Sammanfattning av kontraheringspliktens praktiska innebörd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft9"&gt;Avsikten med kontraheringsplikten var att underlätta för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt hälsa att kunna teckna försäkring till rimliga villkor. Lagen garanterar inte ett för- säkringsskydd för samma premie och på samma villkor som andra försäkringssökande, men ska trygga att riskprövningen sker på &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuell grund&lt;/SPAN&gt;, inte schablonmässigt, och att en begärd försäk- ring nekas bara när det finns särskilda skäl för det, dvs. när bedöm- ningen har &lt;SPAN class="ft51"&gt;klart stöd i en försäkringsteknisk bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;För att ett beslut att helt eller delvis neka någon en person- försäkring ska anses ha stöd i en försäkringsteknisk bedömning, ska försäkringsbolaget kunna visa att beslutet har varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkrings- mässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, dvs. att risken för framtida försäkringsfall är så hög att det skulle få klart olämpliga följder för försäkringskollek- tivet om risker av det aktuella slaget vanligen skulle försäkras till normala villkor eller, vid avslag, skulle försäkras alls. Bolaget ska även kunna visa att beslutet har grundats på ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;beslutsunderlag av hög kvalitet&lt;/SPAN&gt;. Ett rimligt krav i det avseendet är att bedömningen ska ha grundats på &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt försäkringsmässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;. Med &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap &lt;/SPAN&gt;avses i det här sammanhanget sådan medicinsk vetenskaplig forskning som det finns viss konsensus kring. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Medicinsk beprövad erfarenhet &lt;/SPAN&gt;handlar här om sådant som det eventuellt inte finns direkt veten- skapligt stöd för, men som är allmänt accepterat inom läkarkåren. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Försäkringsmässigt kunnande &lt;/SPAN&gt;är försäkringsbolagens professionella erfarenhet, exempelvis bolagets egen dokumenterade sjukdoms- och skadestatistik samt erfarenheter när det gäller skadereglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Kravet på en &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;innebär vidare att försäk- ringsbolaget har ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;utredningsansvar &lt;/SPAN&gt;när det gäller den försäkrings- sökandes hälsotillstånd, om bolaget överväger att neka försäkring. Till att börja med innebär utredningsansvaret att försäkringsbolaget har en skyldighet att i möjligaste mån &lt;SPAN class="ft51"&gt;klargöra &lt;/SPAN&gt;eventuella otydliga hälsouppgifter som lämnas av den försäkringssökande. I de tvek- samma fallen måste försäkringsbolaget vidare &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktivt ta reda på &lt;/SPAN&gt;de uppgifter om en enskild försäkringssökandes hälsotillstånd som kan ha betydelse för den personens möjlighet att teckna en försäk- ring. Hur långtgående utredningsansvaret är – dvs. hur mycket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Vad innebär kontraheringsplikten i praktiken?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;information som bolaget behöver ta reda på om hälsotillståndet hos en viss försäkringssökande – varierar beroende på den enskilda försäkringssökandes situation och den sökta försäkringens innehåll och utformning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Grundläggande är att försäkringsbolaget ska ha tagit reda på så pass mycket information om den försäkringssökan- des hälsa att bolaget kan basera sitt beslut på den medicinska veten- skap och beprövade erfarenhet som finns på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Att kontraheringsplikten gäller för sådan &lt;SPAN class="ft51"&gt;personförsäkring som ett försäkringsbolag tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;, innebär att det bara kan finnas en rätt att teckna försäkring till sådana &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsvillkor som bolaget brukar tillämpa för försäkringen i fråga liknande fall&lt;/SPAN&gt;. Sammantaget med kravet på en individuell och försäkringsmässig bedömning av varje ansökan, innebär detta enligt utredningen att försäkringsbolaget ska använda de försäkringsvillkor som brukar tillämpas för försäkringsprodukten i fråga i liknande fall, för att kunna bevilja ett så gott försäkringsskydd som möjligt med hänsyn till den enskilde försäkringssökandes förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;Sammanfattningsvis får ett försäkringsbolag inte neka, begränsa eller fördyra en sökt personförsäkring om det inte är försäkrings- mässigt nödvändigt med hänsyn till sökandens individuella hälso- tillstånd och bolagets normala utbud av försäkringsvillkor i lik- nande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Här kan exempelvis noteras att försäkringsbolagen i regel inte beviljar en personförsäkring till någon vars arbetsförmåga vid ansökningstillfället är helt eller delvis nedsatt på grund av sjukdom eller olycksfall, om ansökan rör en försäkring som ger ersättning vid nedsatt arbets- förmåga. I sådant fall har försäkringsfall redan inträffat, och utredningsansvaret är därmed uppfyllt genom att försäkringsbolaget har hämtat in uppgifter som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Den nedsatta arbetsförmågan kan visa sig genom att personen i fråga är sjuk- skriven, men kan också framgå på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;13 Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kapitlets innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;I kapitel 11 ovan har vi redogjort för resultatet av vår kartläggning när det gäller hur försäkringsbolagen hanterar ansökningar om personförsäkringar. I det kapitlet har vi redovisat vilka omständig- heter som vanligen föranleder att ansökningar om personförsäkring nekas helt eller delvis. I framställningen nedan redovisar vi vår analys när det gäller om försäkringsbolagen lever upp till de krav som följer av kontraheringsplikten, bl.a. om försäkringsbolagens riskbedömningar tillräckligt beaktar enskildas faktiska förhållanden när en sökt personförsäkring nekas. Vi redovisar också de över- gripande slutsatser som vi har kunnat dra när det gäller hur sär- skilda förbehåll utformas eller förhöjda premier i förekommande fall bestäms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Vad gäller analysen i det här kapitlet, vill vi framhålla att det inte har ingått i vårt uppdrag att ta ställning till om försäkringsbolagen i de enskilda ärenden som vi har granskat, har haft tillräckliga skäl att neka försäkring. Vårt uppdrag går i stället ut på vi på ett generellt plan ska ange vilka krav som vi uppfattar att kontraheringsplikten ställer på försäkringsbolagen i olika situationer, och hur vi bedömer att bolagen i allmänhet lever upp till dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Vi vill också återigen nämna att utredningen bara har i uppdrag att analysera den situationen att en personförsäkring nekas på grund av att &lt;SPAN class="ft51"&gt;hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras bedöms medföra risk för &lt;SPAN class="ft51"&gt;framtida försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;. Som har framgått ovan (se kapitel 3), kan risken för &lt;SPAN class="ft51"&gt;framtida försäkringsfall &lt;/SPAN&gt;också ligga i andra omständig- heter än den försäkringssökandes hälsotillstånd (den som ska för- säkras kan exempelvis leva i en hälsovådlig miljö eller ägna sig åt särskilt farlig verksamhet). Enligt 11 kap. 1 § FAL kan det också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft22"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;finnas särskilda skäl för ett försäkringsbolag att neka någon en personförsäkring med hänsyn till den avsedda &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringens art &lt;/SPAN&gt;(denna grund tar främst sikte på försäkringar som typiskt sett har mindre social betydelse än andra) eller &lt;SPAN class="ft51"&gt;någon annan omständighet &lt;/SPAN&gt;(en sådan omständighet är att det finns en risk att försäkringstaga- ren ska utnyttja försäkringen på ett ohederligt sätt). De nu nämnda avslagsgrunderna omfattas inte av utredningens uppdrag, och behand- las därför inte närmare framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Frågan om vilket &lt;SPAN class="ft11"&gt;beslutsunderlag &lt;/SPAN&gt;som försäkringsbolagen använ- der, och bolagens &lt;SPAN class="ft11"&gt;beslutsmotiveringar &lt;/SPAN&gt;när försäkring nekas, behand- las inte heller här, utan i kapitel 14 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;De iakttagelser som vi redovisar i det här kapitlet, och alla exem- pel som ges, utgår ifrån den &lt;SPAN class="ft51"&gt;kartläggning &lt;/SPAN&gt;som utredningen har gjort av försäkringsbolagens praktiska hantering av ansökningar om per- sonförsäkringar och som framgår av kapitel 11 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Innan vi går närmare in på de frågor som vi enligt våra direktiv har att ta ställning till när det gäller särskilda försäkringsvillkor och avslag, beskiver vi i korthet vissa förhållanden som har behandlats mer utförligt i föregående kapitel och som är av grundläggande betydelse för kontraheringspliktens tillämpning i dessa fall. Det handlar om vilka olika slags bedömningar som försäkringsbolagets bedömning av en ansökan om en personförsäkring kan resultera i, vilka slags bedömningar som kontraheringsplikten tar sikte på och vår tolkning av kontraheringsplikten enligt gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Bedömningen av försäkringsansökan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Som redan har framgått (se kapitel 7), gör försäkringsbolaget en försäkringsmedicinsk bedömning av en ansökan om att få teckna en personförsäkring. Efter den bedömningen ger bolaget den för- säkringssökande antingen beskedet att försäkringen beviljas, och i så fall till vilka villkor, eller att ansökan avslås helt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;En &lt;SPAN class="ft52"&gt;normalbedömning &lt;/SPAN&gt;innebär att sökanden vid tecknandet inte har någon sjukdom, annan ohälsa eller skada&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;som påverkar risken, eller att det går att bortse från en förekommande risk eftersom den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;För att inte onödigt tynga framställningen används i fortsättningen oftast det samlande begreppet &lt;SPAN class="ft74"&gt;sjukdom&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;är så låg. I sådana fall beviljas försäkringen till de villkor som fram- går av de &lt;SPAN class="ft11"&gt;allmänna försäkringsvillkoren &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;premien &lt;/SPAN&gt;blir den som enligt försäkringsbolagets normala praxis gäller för försäkringen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;Om den försäkringssökande bedöms innebära en förhöjd risk, kan en &lt;SPAN class="ft11"&gt;undantagsklausul &lt;/SPAN&gt;användas för att eliminera riskökningen i det enskilda fallet. En sådan undantagsklausul innebär en inskränk- ning i försäkringsskyddet för den aktuella individen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;Undantagsklausuler kan innebära att försäkringen inte ger rätt till ersättning på grund av vissa sjukdomar eller viss ohälsa, alterna- tivt för besvär från någon viss kroppsdel. En undantagsklausul kan också formuleras så att vissa ersättningsmoment eller andra förmå- ner som normalt ingår i försäkringen inte gäller. Exempel är att undantag kan göras för det moment som ger ersättning vid fram- tida arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall (ersätt- ning för s.k. ekonomisk invaliditet), eller för rätten att teckna en vuxenförsäkring när barnförsäkringen löper ut (s.k. vidareförsäk- ringsrätt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;En procentuell förhöjning av försäkringspremien, s.k. &lt;SPAN class="ft50"&gt;premie- förhöjning&lt;/SPAN&gt;, är ytterligare ett sätt för bolaget att kunna erbjuda för- säkring även till någon som innebär en förhöjd risk, men samtidigt jämna ut risken i försäkringskollektivet. De försäkringsbolag som tillämpar premieförhöjningar, har olika nivåer på dessa. Premie- förhöjningsnivån varierar beroende på bl.a. vad som ligger till grund för höjningen och vilken försäkringsprodukt det handlar om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;En &lt;/SPAN&gt;kombination av förhöjd premie och undantagsklausul &lt;SPAN class="ft12"&gt;kan också förekomma. Den förhöjda premien och undantagsklausulen har ibland olika orsaker, men det kan i vissa fall vara samma sjuk- dom eller skada som är orsaken till både den förhöjda premien och undantagsklausulen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Det är alltså genom &lt;/SPAN&gt;särskilda villkor i det individuella försäk- ringsavtalet &lt;SPAN class="ft12"&gt;som försäkringsbolaget kan inskränka försäkringen eller höjer premien i förhållande till vad som vanligen gäller. Dessa avvikande villkor framgår normalt i det försäkringsbrev som bolaget skickar till den som har ansökt om försäkringen. Om den försäk- ringssökande accepterar att teckna försäkringen till dessa villkor, kommer det specifika försäkringsavtalet att gälla med de angivna avvikelserna från de normala villkoren (se kapitel 4 för en mer ut- förlig beskrivning av hur försäkringsavtal ingås).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft9"&gt;Om försäkringsbolaget vid sin riskbedömning kommer fram till att försäkring inte kan beviljas alls, &lt;SPAN class="ft51"&gt;avslår &lt;/SPAN&gt;bolaget försäkringsansökan helt. I dessa fall är det inte ovanligt att kunden erbjuds en annan försäkringsprodukt. En person som sökt en kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring kan exempelvis erbjudas en ren olycksfalls- försäkring, eller en sjuk- och olycksfallsförsäkring utan skydd för ekonomisk invaliditet (arbetsoförmåga), alternativt en sjuk- och olycksfallsförsäkring som kan betala ersättning vid både ekonomisk och medicinsk invaliditet, men med lägre belopp. Den försäkrings- sökande har då att ta ställning till om han eller hon önskar teckna den försäkring som erbjuds i stället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Vid avslag på grund av att försäkringsbolaget anser att en obser- vationstid behövs innan försäkring kan beviljas, kan den försäk- ringssökande informeras om att bolaget är berett att efter viss tid &lt;SPAN class="ft51"&gt;ompröva &lt;/SPAN&gt;sitt beslut. Omprövningstiden bestäms då i regel så att tidpunkten för omprövning inträffar när bolaget bedömer att för- säkring tidigast skulle kunna beviljas, men utgör ingen garanti för att försäkring då kommer att få tecknas. I vissa fall kan försäk- ringsbolaget utlova &lt;SPAN class="ft51"&gt;efterprövning&lt;/SPAN&gt;, när försäkring har beviljats med premieförhöjning eller undantagsklausul, och det aktuella hälso- tillståndet kan vara övergående. Vid efterprövning bedömer försäk- ringsbolaget bara den sjukdom eller skada som vid den ursprungliga bedömningen var orsaken till premieförhöjningen eller undantags- klausulen, och prövningen kan leda till att villkoren ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Det ska framhållas att ett besked från försäkringsbolaget om att en undantagsklausul eller förhöjd premie kan &lt;SPAN class="ft50"&gt;efterprövas &lt;/SPAN&gt;eller att ett avslagsbeslut kan &lt;SPAN class="ft50"&gt;omprövas &lt;/SPAN&gt;efter en viss tid, inte har någon bety- delse för kontraheringspliktens tillämpning. Även när sådana be- sked ges, innebär bolagets beslut att den aktuella försäkringsansö- kan har avslagits, och bolaget måste kunna visa att det har funnits särskilda skäl för beslutet enligt vad som aves i 11 kap. 1 § FAL. På motsvarande sätt utgör ett besked att en sökt försäkring nekas helt, alltid ett avslag i kontraheringspliktens mening, även om försäk- ringsbolaget erbjuder den försäkringssökande att teckna en &lt;SPAN class="ft50"&gt;annan försäkring &lt;/SPAN&gt;i stället.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kontraheringsplikten träffar särskilda villkor och avslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Kontraheringsplikten träffar alla situationer där försäkring &lt;SPAN class="ft51"&gt;inte be- viljas till normala villkor&lt;/SPAN&gt;, alltså dels när en försäkringsansökan nekas helt, dvs. &lt;SPAN class="ft51"&gt;avslås&lt;/SPAN&gt;, dels när försäkringen &lt;SPAN class="ft51"&gt;inskränks &lt;/SPAN&gt;i förhållande till de normala villkoren eller &lt;SPAN class="ft51"&gt;premien &lt;/SPAN&gt;sätts högre än normalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Utredningens kartläggning har visat att det på marknaden före- kommer ett antal olika typsituationer som kan föranleda att försäk- ringen inskränks i förhållande till de normala försäkringsvillkoren, att premien höjs, eller att en försäkringsansökan nekas helt. Nedan redogör vi för dessa olika typsituationer och analyserar hur vi anser att försäkringsbolagen i dessa fall lever upp till kontraheringspliktens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Analysen i detta kapitel utgår, som nämnts, ifrån den tolkning av kontraheringspliktens praktiska innebörd, som utredningen har redovisat i kapitel 12 ovan. Nedan följer en sammanfattning av hur vi tolkar gällande reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Innebörden av kontraheringsplikten enligt gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Enligt 11 kap. 1 § första stycket FAL, får ett försäkringsbolag inte med hänvisning till hälsotillståndet hos den som ansöker om för- säkring vägra denne att teckna en &lt;SPAN class="ft51"&gt;sådan personförsäkring som bola- get normalt tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;, om det inte finns &lt;SPAN class="ft51"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;för det med hänsyn till &lt;SPAN class="ft51"&gt;risken för framtida försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Avsikten med kontraheringsplikten var att underlätta för funk- tionsnedsatta och personer med nedsatt hälsa att kunna teckna för- säkring till rimliga villkor. Lagen garanterar inte ett försäkrings- skydd för samma premie och på samma villkor som andra försäk- ringssökande, men ska trygga att riskprövningen sker på &lt;SPAN class="ft50"&gt;individuell grund&lt;/SPAN&gt;, inte schablonmässigt, och att en begärd försäkring nekas bara när det finns särskilda skäl för det, dvs. när bedömningen har &lt;SPAN class="ft50"&gt;klart stöd i en försäkringsteknisk bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;För att ett beslut att helt eller delvis neka någon en personför- säkring ska anses ha stöd i en försäkringsteknisk bedömning, ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Enligt bestämmelsen kan försäkring också vägras om det finns särskilda skäl med hänsyn till &lt;SPAN class="ft78"&gt;försäkringens art &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft78"&gt;någon annan omständighet&lt;/SPAN&gt;. Men dessa avslagsgrunder är inte aktu- ella när det handlar om att försäkring nekas på grund av hälsotillståndet hos den som ska för- säkras, och behandlas därför inte närmare här.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;försäkringsbolaget kunna visa att beslutet har varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkrings- mässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, dvs. att risken för framtida försäkringsfall är så hög att det skulle få klart olämpliga följder för försäkringskollek- tivet om risker av det aktuella slaget vanligen skulle försäkras till normala villkor eller, vid avslag, skulle försäkras alls. Bolaget ska även kunna visa att beslutet har grundats på ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;beslutsunderlag av hög kvalitet&lt;/SPAN&gt;. Ett rimligt krav i det avseendet är att bedömningen ska ha grundats på &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt försäkringsmässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;. Med &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap &lt;/SPAN&gt;avses i det här sammanhanget sådan medicinsk vetenskaplig forskning som det finns viss konsensus kring. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Medicinsk beprövad erfarenhet &lt;/SPAN&gt;handlar här om sådant som det eventuellt inte finns direkt veten- skapligt stöd för, men som är allmänt accepterat inom läkarkåren. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Försäkringsmässigt kunnande &lt;/SPAN&gt;är försäkringsbolagens professionella erfarenhet, exempelvis bolagets egen dokumenterade sjukdoms- och skadestatistik samt erfarenheter när det gäller skadereglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Kravet på en &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;innebär vidare att försäk- ringsbolaget har ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;utredningsansvar &lt;/SPAN&gt;när det gäller den försäkrings- sökandes hälsotillstånd, om bolaget överväger att neka försäkring. Till att börja med innebär utredningsansvaret att försäkringsbolaget har en skyldighet att i möjligaste mån &lt;SPAN class="ft51"&gt;klargöra &lt;/SPAN&gt;eventuella otydliga hälsouppgifter som lämnas av den försäkringssökande. I de tvek- samma fallen måste försäkringsbolaget vidare &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktivt ta reda på &lt;/SPAN&gt;de uppgifter om en enskild försäkringssökandes hälsotillstånd som kan ha betydelse för den personens möjlighet att teckna en försäk- ring. Hur långtgående utredningsansvaret är – dvs. hur mycket information som bolaget behöver ta reda på om hälsotillståndet hos en viss försäkringssökande – varierar beroende på den enskilda för- säkringssökandes hälsotillstånd och den sökta försäkringens inne- håll och utformning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Grundläggande är att försäkringsbolaget ska ha tagit reda på så pass mycket information om den försäkrings- sökandes hälsa att bolaget kan basera sitt beslut på den medicinska vetenskap och beprövade erfarenhet som finns på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Här kan exempelvis noteras att försäkringsbolagen i regel inte beviljar en personförsäkring till någon vars arbetsförmåga vid ansökningstillfället är helt eller delvis nedsatt på grund av sjukdom eller olycksfall, om ansökan rör en försäkring som ger ersättning vid nedsatt arbets- förmåga. I sådant fall har försäkringsfall redan inträffat, och utredningsansvaret är därmed uppfyllt genom att försäkringsbolaget har hämtat in uppgifter som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Den nedsatta arbetsförmågan kan visa sig genom att personen i fråga är sjukskri- ven, men kan också framgå på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Att kontraheringsplikten gäller för sådan &lt;SPAN class="ft51"&gt;personförsäkring som ett försäkringsbolag tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;, innebär att det bara kan finnas en rätt att teckna försäkring till sådana &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsvillkor som bolaget brukar tillämpa för försäkringen i fråga liknande fall&lt;/SPAN&gt;. Sammantaget med kravet på en individuell och försäkringsmässig bedömning av varje ansökan, innebär detta enligt utredningen att försäkringsbolaget ska använda de försäkringsvillkor som brukar tillämpas för försäkringsprodukten i fråga i liknande fall, för att kunna bevilja ett så gott försäkringsskydd som möjligt med hänsyn till den enskilde försäkringssökandes förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Sammanfattningsvis får ett försäkringsbolag inte neka, begränsa eller fördyra en sökt personförsäkring om det inte är försäkrings- mässigt nödvändigt med hänsyn till sökandens individuella hälso- tillstånd och bolagets normala utbud av försäkringsvillkor i lik- nande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Inskränkningar i försäkringsskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Med inskränkningar i försäkringsskyddet, menar vi i det här sam- manhanget att försäkringsbolaget, genom ett eller flera &lt;SPAN class="ft11"&gt;undantag &lt;/SPAN&gt;i det individuella försäkringsavtalet, i ett enskilt fall begränsar för- säkringen jämfört med de villkor som normalt gäller. Utredningen har vid sin kartläggning kunnat se att det på marknaden förekom- mer flera olika typer av sådana inskränkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Undantag från försäkringsskyddet kan till att börja med göras för eventuell &lt;SPAN class="ft51"&gt;framtida &lt;/SPAN&gt;sjukdom. I dessa fall skriver försäkringsbolaget in ett förbehåll i det individuella försäkringsavtalet avseende den aktuella sjukdomen. Den här typen av undantagsklausuler träffas direkt av kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Sådana undantagsklausuler som gäller för eventuell framtida sjuk- dom, ska skiljas från sådana undantag som avser &lt;SPAN class="ft51"&gt;sjukdom som den försäkringssökande redan har vid ansökningstillfället&lt;/SPAN&gt;. Försäkrings- bolagens möjlighet att friskriva sig från ansvar för sjukdom som finns redan då försäkringen tecknas regleras i 12 kap. 5 § FAL. En särskild fråga som har kommit upp i utredningens arbete är gräns- dragningen mellan sådana undantagsklausuler och de inskränkningar som träffas av kontraheringsplikten enligt FAL. Som kommer att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;utvecklas närmare nedan, menar vi att det för förståelsen av kontra- heringspliktens praktiska innebörd, är väsentligt att analysera sam- bandet mellan 11 kap. 1 § och 12 kap. 5 § FAL. Vi behandlar den frågan i avsnitt 13.2.3 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Ett annat sätt att begränsa försäkringens omfattning i ett enskilt fall, är att &lt;SPAN class="ft51"&gt;avtala bort något eller några särskilda ersättningsmoment &lt;/SPAN&gt;som försäkringen normalt innehåller. Vanligen handlar det om att bolaget i svårförsäkrade fall vill begränsa försäkringen så att den inte ger ersättning för förlorad arbetsinkomst vid eventuell fram- tida arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, s.k. eko- nomisk invaliditet (se avsnitt 6.8.2). Undantag för särskilda ersätt- ningsmoment behandlar vi i avsnitt 13.2.5 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;En särskild typ av undantagsklausul som, av naturliga skäl, bara förekommer vid barnförsäkring, är att försäkringsbolagen i en- skilda fall &lt;SPAN class="ft52"&gt;avtalar bort den s.k. rätten till vidareförsäkring&lt;/SPAN&gt;. Som redan har nämnts (se avsnitt 6.8.3), innebär vidareförsäkringsrätten, som ingår i flera men inte alla barnförsäkringar på marknaden, en möjlig- het att teckna en vuxenförsäkring utan förnyad hälsoprövning när barnförsäkringen löper ut. Den här typen av undantag behandlar vi avsnitt 13.2.6 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Vi kommer också, i avsnitt 13.2.7 nedan, att beröra en särskild företeelse som vi har iakttagit på marknaden. Det handlar om att försäkringsbolagen i vissa fall gör uttryckliga förbehåll i de indivi- duella försäkringsvillkoren för en viss sjukdom, &lt;SPAN class="ft50"&gt;trots att den redan är undantagen från försäkringen enligt de allmänna villkoren&lt;/SPAN&gt;. Som kommer att utvecklas nedan, träffas den situationen inte av kontra- heringsplikten, eftersom bolaget inte har gjort någon egentlig in- skränkning i försäkringens normala omfattning. Vi behandlar ändå den typen av skrivningar här, eftersom de i vissa fall kan misstas för undantag i kontraheringspliktens mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Nedan behandlar vi de ovan nämnda typerna av inskränkningar i försäkringen, och redovisar vår syn på kontraheringspliktens bety- delse i dess fall. Dessförinnan redovisar vi kort vilka krav som, i enlighet med den tolkning av kontraheringsplikten som vi har redo- visat ovan (se även kapitel 12), följer av plikten när försäkrings- bolaget i ett enskilt fall vill inskränka försäkringen jämfört med vad som normalt gäller.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p552 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kontraheringspliktens krav vid inskränkningar i försäkringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft42"&gt;Vid en eventuell prövning utifrån kontraheringspliktens krav, blir det till att börja med upp till försäkringsbolaget att visa att beslutet att bara bevilja försäkring med en undantagsklausul har baserats på en &lt;SPAN class="ft52"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;av den enskilde försäkringssökandes hälso- tillstånd, dvs. att försäkringsbolaget har fullgjort sitt &lt;SPAN class="ft52"&gt;utrednings- ansvar &lt;/SPAN&gt;när det gäller hälsotillståndet. Därutöver måste bolaget även visa att beslutet har varit &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, dvs. &lt;SPAN class="ft52"&gt;att &lt;/SPAN&gt;risken för framtida försäkringsfall (i form av sjukdom eller olycks- fall) är så hög, att det skulle få klart olämpliga följder för försäk- ringskollektivet om risker av det aktuella slaget försäkrades utan den aktuella inskränkningen, &lt;SPAN class="ft52"&gt;samt att &lt;/SPAN&gt;den bedömningen har grun- dats på ett beslutsunderlag som stämmer överens med aktuell &lt;SPAN class="ft52"&gt;medi- cinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt bolagets försäkrings- mässiga kunnande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Undantag för framtida sjukdom och för sjukdom som finns vid tecknandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft14"&gt;Undantag för framtida sjukdom ska skiljas från undantag för sjukdom som finns vid tecknandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft42"&gt;Försäkringsbolaget kan, som nämnts, från försäkringen vilja undanta specifika sjukdomar eller andra tillstånd som eventuellt skulle kunna drabba den försäkringssökande i framtiden. I dessa fall handlar det alltså om att bolaget har identifierat en specifik risk för &lt;SPAN class="ft52"&gt;framtida försäkringsfall &lt;/SPAN&gt;som bolaget inte vill försäkra. Från sådana undan- tagsklausuler som gäller för eventuella framtida sjukdom ska, som också redan har angetts, skiljas sådana klausuler som avser &lt;SPAN class="ft52"&gt;sjukdom som den försäkringssökande redan har vid ansökningstillfället&lt;/SPAN&gt;. Försäk- ringsbolagens möjlighet att friskriva sig från ansvar för sjukdom som finns redan då försäkringen tecknas regleras i 12 kap. 5 § FAL. Den bestämmelsen, som handlar om s.k. symtomklausuler och andra liknande förbehåll, utgör en av få inskränkningar i bolagens frihet att själva bestämma över utformningen av sina försäkrings- produkter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft9"&gt;Av 12 kap. 5 § FAL första stycket följer att, om försäkringen gäller för följder av sjukdom eller kroppsfel (t.ex. vid sjuk- och olycksfallsförsäkring), får försäkringsbolaget bara under vissa för- hållanden göra särskilt undantag för sådana sjukdomar och kropps- fel som den försäkrade hade när avtalet ingicks. De närmare förut- sättningarna för att bolaget ska få begränsa ansvaret för äldre sjuk- domar framgår av första och andra punkten i paragrafens första stycke. Av dessa följer att sådana undantag är tillåtna bara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;om undantaget grundar sig på upplysningar om den försäkrade som bolaget har inhämtat (första punkten), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;om undantaget behövs på grund av försäkringens art eller någon annan särskild omständighet (andra punkten).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft12"&gt;Det är alltså bara i dessa två situationer som försäkringsbolaget får göra undantag från försäkringsskyddet för sjukdom som fanns vid försäkringsavtalets ingående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft14"&gt;Undantag som träffas av 12 kap. 5 § FAL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;12 kap. 5 § FAL skiljer alltså på sådana undantag för äldre sjukdom som &lt;SPAN class="ft51"&gt;grundar sig på upplysningar om den försäkrade som bolaget har inhämtat &lt;/SPAN&gt;(första punkten) och motsvarande begränsningar som &lt;SPAN class="ft51"&gt;inte har sin grund i inhämtade upplysningar &lt;/SPAN&gt;(andra punkten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I motiven anges att utgångspunkten för bestämmelsen är att sådana begränsningar i försäkringsskyddet som har med den för- säkrades hälsotillstånd att göra, så långt som möjligt ska grundas på upplysningar som försäkringsbolaget tar in när försäkringen teck- nas. Bestämmelsens &lt;SPAN class="ft51"&gt;första punkt &lt;/SPAN&gt;klargör därför att om det genom hälsodeklarationen eller andra inhämtade uppgifter framgår att den som ansöker om en försäkring lider av en viss sjukdom, har försäk- ringsbolaget en obetingad rätt att helt eller delvis göra undantag för följderna av den sjukdomen (prop. 2003/04:150 s. 275 och 525). Sådana klausuler, som förs in i det individuella försäkringsavtalet mellan bolaget och den försäkrade, brukar benämnas &lt;SPAN class="ft51"&gt;primära klau-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p556 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;suler&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft104"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;I dessa fall handlar det i praktiken om sjukdomar som &lt;SPAN class="ft14"&gt;har visat symtom &lt;/SPAN&gt;redan före tecknandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft42"&gt;Klausuler som gör undantag för sjukdomar som fanns vid för- säkringsavtalets ingående, och som &lt;SPAN class="ft52"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;grundar sig på inhämtade upplysningar om den försäkrade är däremot, enligt bestämmelsens &lt;SPAN class="ft52"&gt;andra punkt&lt;/SPAN&gt;, bara tillåtna om de behövs på grund av &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringens art eller någon annan särskild omständighet&lt;/SPAN&gt;. Detta krav omfattar enligt motiven både undantag för sjukdomar som &lt;SPAN class="ft52"&gt;visat symtom före försäkringsavtalet ingicks &lt;/SPAN&gt;(s.k. &lt;SPAN class="ft52"&gt;symtomklausuler&lt;/SPAN&gt;) och undantag som avser &lt;SPAN class="ft52"&gt;sjukdomar som fanns vid tecknandet, men som då ännu inte visat några symtom &lt;/SPAN&gt;(i motiven benämns dessa villkor &lt;SPAN class="ft52"&gt;liknande förbehåll&lt;/SPAN&gt;, se prop. 2003/04:150 s. 274 och 525). Sådana undantag förekommer i praktiken bara i de allmänna försäkringsvillkoren, och begränsar på så sätt försäkringens normala omfattning. Ett sådant förbehåll kan avse alla sjukdomar eller bara vissa uppräknade. Förbehållet kan också ha den omvända formen – att det anges vara en förutsättning för försäkringens giltighet att den försäkrade vid tecknandet är fullt arbetsför eller liknande. Till denna kategori räknas enligt motiven även förbehåll om att ersättningstiden för äldre sjukdomar är be- gränsad, och om att det måste förflyta viss karenstid efter tecknan- det (prop. 2003/04:150 s. 524).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Symtomklausuler&lt;/SPAN&gt;, dvs. generella undantag för sjukdomar som fanns vid försäkringsavtalets ingående som &lt;SPAN class="ft50"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;grundar sig på in- hämtade upplysningar om den försäkrade, är alltså bara tillåtna om de behövs på grund av försäkringens art eller någon annan särskild omständighet. Detta innebär, enligt motiven, att sådana förbehåll bara kan göras gällande om det är praktiskt omöjligt eller förenat med avsevärda olägenheter att inhämta upplysningar, och det sam- tidigt finns påtagliga försäkringsmässiga skäl att göra undantag för äldre sjukdomar. Som exempel nämns i motiven att det kan vara befogat att i sjuk- och olycksfallsförsäkringar för små barn, göra undantag för vissa sjukdomar m.m. för vilka anlag funnits sedan födseln eller som har sitt ursprung från första levnadsåren (prop. 2003/04:150 s. 274 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;Från de förbehåll som avses i paragrafen får man, enligt motiven, skilja sådana villkorsbestämmelser som innebär att försäkringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Per Dahlénius, Anders Lund, &lt;/SPAN&gt;Riskbedömning – En bok om försäkringsmedicin, risker och riskhantering inom försäkringsbranschen&lt;SPAN class="ft32"&gt;, 2011, s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft51"&gt;över huvud taget inte täcker &lt;SPAN class="ft9"&gt;följderna av sjukdom och kroppsfel, &lt;/SPAN&gt;oavsett när de uppträder&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Sådana förbehåll träffas alltså inte av be- stämmelsen. Exempel på förbehåll som faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde är när de allmänna villkoren för en sjukförsäk- ring innebär att försäkringen är begränsad till att gälla för vissa sjukdomar, eller att vissa sjukdomar undantas helt från ansvars- området. Detta hör till de allmänna omfattningsbestämmelser som bolaget fritt får avtala om (prop. 2003/04:150 s. 275 och 524).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft14"&gt;Försäkringsbolaget har ett utredningsansvar även vid undantag för sjukdom som finns vid tecknandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft12"&gt;Som angetts ovan begränsar kontraheringsplikten enligt i 11 kap. 1 § FAL inte över huvud taget försäkringsbolagens möjlighet att inskränka försäkringens normala omfattning genom klausuler i de allmänna försäkringsvillkoren. Kontraheringsplikten saknar alltså betydelse för symtomklausuler och liknande förbehåll som finns där.&lt;SPAN class="ft77"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Som också har framgått, aktualiseras däremot kontraherings- plikten när det gäller villkor i det individuella försäkringsavtalet som avviker från vad som normalt gäller för försäkringen i fråga. Samtidigt följer det av 12 kap. 5 § första stycket 1 att försäkrings- bolagen har en obetingad rätt att i det individuella försäkrings- avtalet göra undantag för sjukdom som, enligt vad som kommit fram genom inhämtade uppgifter, fanns vid tecknandet. Frågan är därmed vilken betydelse som bestämmelsen i 11 kap. 1 § om kontra- heringsplikt har i dessa fall. Detta berörs varken i förarbeten eller i litteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Som har utvecklats närmare i kapitel 12, anser vi att kontrahe- ringsplikten innebär att försäkringsbolagen i tveksamma fall har ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;utredningsansvar &lt;/SPAN&gt;med avseende på den försäkringssökandes hälso- tillstånd. Utredningsansvaret innebär bl.a. att försäkringsbolaget i de tveksamma fallen aktivt måste ta reda på de uppgifter om en enskild försäkringssökandes hälsotillstånd som kan ha betydelse för den personens möjlighet att teckna en försäkring. Enligt vår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;En annan fråga, som ligger utanför utredningens uppdrag, är om symtomklausuler och lik- nande förbehåll är tillåtna enligt 12 kap. 5 § första stycket 2 i olika typer av personförsäk- ringar, dvs. om de behövs med hänsyn till försäkringens art eller någon annan särskild omständighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;uppfattning måste &lt;/SPAN&gt;samma utredningsansvar gälla även när försäk- ringsbolaget vill göra undantag för sjukdom som finns vid tecknandet&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Kontraheringsplikten bör alltså på så sätt få betydelse för när ett försäkringsbolag med stöd av 12 kap. 5 § 1 ska ha en obetingad rätt att göra undantag i ett enskilt försäkringsavtal för en viss sjukdom, dvs. när ett undantag kan anses &lt;/SPAN&gt;grunda sig &lt;SPAN class="ft10"&gt;på inhämtade upplys- ningar om den försäkringssökande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;För att försäkringsbolaget ska ha rätt att göra undantag för en viss sjukdom med stöd av 12 kap. 5 § 1, menar vi alltså att försäk- ringsbolaget måste ha utrett hälsotillståndet hos den försäkrings- sökande på samma sätt som när det gäller andra inskränkningar i försäkringsskyddet. Utan ett sådant krav skulle det vara alltför enkelt för ett försäkringsbolag att kringgå kontraheringsplikten genom att hänvisa till att en viss undantagsklausul avser en sjuk- dom som fanns vid tecknandet enligt 12 kap. 5 § första stycket 1, och att bolaget därför haft rätt att föra in undantaget i försäkrings- villkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;Vidare bör den allmänna principen om att försäkringsbolagen inte får avvika från sin normala praxis till den försäkringssökandes nackdel, enligt vår uppfattning, gälla även med avseende på undan- tag för sjukdom som finns vid tecknandet (jfr prop. 2003/04:150 s. 499).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft42"&gt;Här ska även tilläggas att det givetvis kan vara befogat med en undantagsklausul för en viss sjukdom även om det inte har kommit fram genom inhämtade uppgifter att den försäkringssökande &lt;SPAN class="ft52"&gt;redan har &lt;/SPAN&gt;sjukdomen vid ansökningstillfället. Det kan ju visa sig vid för- säkringsbolagets utredning angående hälsotillståndet hos den försäk- ringssökande, att denne visserligen inte har blivit diagnostiserad med en viss sjukdom, men att det finns goda skäl att tro att en viss framtida diagnos kommer att bli aktuell. Så kan exempelvis vara fallet om den försäkringssökande är under utredning på grund av mer eller mindre oklara hälsoproblem. Beroende på vad utredningen gäller kan det utgöra ett särskilt skäl enligt 11 kap. 1 § för försäk- ringsbolaget att i någon mån inskränka försäkringen, eller i vissa fall avslå ansökningen (se avsnitt 13.4.5 nedan angående avslag på grund av pågående utredning).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p561 ft58"&gt;Rätten att göra undantag för sjukdom som finns vid tecknandet gäller bara för den befintliga sjukdomen och direkta följder av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;I det här sammanhanget ska det framhållas att försäkringsbolagets obetingade rätt enligt 12 kap. 5 § första stycket 1 att göra undantag för sjukdom som fanns vid tecknandet, bara gäller om undantaget är klart avgränsat till just den befintliga sjukdomen, och direkta följder av den. Om undantaget går längre, dvs. även omfattar annan sjukdom, måste klausulen i dessa delar prövas enligt kravet på sär- skilda skäl i 11 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Exempel på en klausul som går utöver en befintlig sjukdom, skulle kunna vara att den försäkringssökande uppger klart avgrän- sade problem med höger knä på grund av ledbandet, och försäk- ringsbolaget undantar ”besvär från höger knä”. I sådant fall kommer försäkringen, i strikt juridisk bemärkelse, inte att omfatta eventuella andra besvär som försäkringstagaren kan drabbas av i sitt högra knä, exempelvis en meniskskada. Klausulen blir ännu mer om- fattande om undantag exempelvis görs för ”knäbesvär” eller ”led- besvär”. Ett annat liknande exempel skulle kunna vara om kunden uppger problem som är avgränsade till nacken och undantag görs för ”besvär från nacke och rygg”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I det här sammanhanget ska det uppmärksammas att även andra variationer när det gäller hur en undantagsklausul formuleras, kan få betydelse för klausulens omfattning. Ett exempel är att den som ansöker om en försäkring uppger problem på grund av korsbandet i högre knä. Om klausulen undantar ”i ansökningshandlingarna upp- givna besvär från höger knä”, kommer andra eventuella knäskador, t.ex. en meniskskada, att omfattas av försäkringen enligt klausulens ordalydelse. Försäkringen skulle däremot inte, vid en strikt tolk- ning, ge ersättning för meniskskadan om klausulen skulle undanta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;”besvär från höger knä”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Kontraheringsplikten innebär som framgått att försäkrings- bolaget inte får begränsa &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringen mer än vad som är försäkrings- mässigt nödvändigt &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till den sökta försäkringens innehåll och utformning och den försäkringssökandes individuella förutsätt- ningar. Här ska sägas att alla försäkringsbolag har uppgett att de vid en eventuell skadeanmälan alltid, oavsett hur en undantagsklausul är utformad, prövar om det föreligger ett samband mellan den anmälda skadan och en sjukdom eller liknande som har undantagits från för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;säkringen. Det kan alltså hända att en försäkringstagare i slutändan får ersättning för en meniskskada, även om den aktuella klausulen undantar besvär från knäet i allmänhet. Effekten av en viss undan- tagsklausul avgörs alltså först vid en eventuell skadereglering. Sam- tidigt kan det vara svårt för försäkringstagaren att förstå att det kan vara lönt att göra en skadeanmälan, om klausulen är vidsträckt enligt sin ordalydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft14"&gt;Sammanfattning angående förhållandet mellan 12 kap. 5 § och 11 kap. 1 § FAL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft9"&gt;Vi menar alltså att bestämmelserna i 11 kap. 1 § och 12 kap. 5 § första stycket 1 FAL samspelar på ett sådant sätt att försäkrings- bolagen har samma utredningsansvar vid undantag för sjukdomar som finns vid tecknandet (12 kap. 5 §), som när det gäller andra inskränkningar i försäkringsskyddet (11 kap. 1 §). Det innebär att försäkringsbolaget genom inhämtade uppgifter måste ha klargjort att den försäkringssökande verkligen hade en viss sjukdom vid an- sökningstillfället, för att det ska bli fråga om en obetingad rätt att göra undantag för den sjukdomen enligt 12 kap. 5 § första stycket 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Om det i stället handlar om att försäkringsbolaget anser att det finns en risk för att den försäkringssökande ska drabbas av den aktuella sjukdomen &lt;SPAN class="ft50"&gt;i framtiden&lt;/SPAN&gt;, måste försäkringsbolaget kunna åberopa särskilda skäl enligt 11 kap. 1 § FAL för att få göra undan- tag för sjukdomen i fråga. Bolaget måste på samma sätt kunna visa att det finns särskilda skäl enligt 11 kap. 1 §, om det är klarlagt att den försäkringssökande lider av en viss sjukdom vid tecknandet, men bolaget även vill undanta andra sjukdomar som inte kan ses som direkta följder av den befintliga sjukdomen men som even- tuellt kan drabba den försäkringssökande framöver.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Utredningens iakttagelser angående undantag för framtida sjukdom och för sjukdom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft16"&gt;som finns vid tecknandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft14"&gt;Försäkringsbolagens utredningsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;Försäkringsbolagets utredningsansvar avseende hälsotillståndet hos den försäkringssökande är av grundläggande betydelse för full- görande av kraven enligt kontraheringsplikten. Detta gäller både i den situationen att försäkringsbolaget vill göra undantag för even- tuell framtida sjukdom, och när bolaget gör undantag för sjukdom som redan finns vid tecknandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Utredningen har vid sin kartläggning fått intrycket att försäk- ringsbolagen arbetar aktivt med att ta reda på uppgifter om hälso- tillståndet hos de försäkringssökande, dels för att klargöra vilka eventuella sjukdomar som redan finns, dels för att kunna bedöma risken för eventuell framtida sjukdom. Vi har samtidigt sett vissa förbättringsmöjligheter i det här avseendet. Exempelvis är det utred- ningens uppfattning att vissa försäkringsbolag schablonmässigt inskränker försäkringen vid förekomsten av vissa indikationer i hälsodeklarationen, utan att göra nödvändig utredning avseende hälsotillståndet i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Ett sådant exempel är att vissa försäkringsbolag, så snart en an- sökan om barnförsäkring innehåller uppgift om att barnet har torr hud som har behandlats med kortisonsalva, gör undantag i försäk- ringen för s.k. atopiska sjukdomar (dvs. eksem, och även ibland astma och allergi). Atopiskt eksem (också kallat atopisk dermatit) är en kronisk, kliande, inflammatorisk hudsjukdom, som kan vara associerad till allergisk astma och/eller hösnuva. Atopiskt eksem ska alltså skiljas från hud som är torr och har tendenser till irrita- tion på grund av det.&lt;SPAN class="ft77"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Utredningen har diskuterat frågan om atopiskt eksem och torr hud med flera läkare som har specialistkunskaper inom både klinisk barnmedicin och försäkringsmedicin. Lättare kortisonsalvor an- vänds, enligt deras uppgifter, ofta som egenbehandling mot torr hud hos barn och finns receptfritt på apoteket. Enligt deras bedöm- ning är därför uppgift om att barnet har torr hud som har behand- lats med kortisonsalva inte tillräckligt underlag för att i försäk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Information på Läkemedelsverkets webbplats &lt;NOBR&gt;2015-05-07.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;ringen göra undantag för atopiskt eksem eller andra atopiska sjuk- domar. Mot den bakgrunden menar vi att kontraheringsplikten i den situationen kräver en närmare utredning när det gäller barnets hudbesvär, innan det kan anses föreligga särskilda skäl att förse för- säkringen med en undantagsklausul. Försäkringsbolaget bör vidta aktiva åtgärder för att få reda på om den torra huden är, eller på goda grunder kan misstänkas vara, atopiskt eksem. Detta borde i många fall kunna göras genom väl utvecklade frågeformulär till för- äldrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;Ett annat exempel som utredningen har stött på är att en vuxen anger i hälsodeklarationen att han eller hon har känt sig stressad och utbränd, men inte uppger någonting om vårdkontakter, medi- cinering eller eventuell sjukskrivning. Det har förekommit att för- säkringsbolag på grund av sådana uppgifter har gjort undantag i försäkringen för ersättning på grund av psykiska besvär. Vi menar att enbart uppgifterna i hälsodeklarationen inte i den situationen kan grunda en obetingad rätt för försäkringsbolaget att göra ett sådant undantag med stöd av 12 kap. 5 § första stycket 1. För en sådan rätt krävs att bolaget gör en grundligare utredning när det gäller den försäkringssökandes hälsotillstånd, för att ta reda på om det verkligen föreligger några psykiska besvär i det aktuella fallet. En obetingad rätt att göra undantag för psykiska besvär, bör före- ligga bara om det finns tydlig information om att den försäkrings- sökande har fått en diagnos av läkare och/eller har behandlats för något sådant besvär. Om så inte är fallet, kan undantag möjligen ändå vara befogat om det på grund av omständigheterna finns &lt;SPAN class="ft50"&gt;sär- skilda skäl &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till risken för &lt;SPAN class="ft50"&gt;framtida försäkringsfall &lt;/SPAN&gt;enligt 11 kap. 1 §. Så skulle exempelvis kunna vara fallet om den försäk- ringssökande med anledning av sina besvär har haft vårdkontakter och är under utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft42"&gt;Mot den nu angivna bakgrunden anser vi att det behövs en ökad medvetenhet i branschen om att undantag, vare sig de avser befint- liga eller eventuella framtida sjukdomar, måste grundas på &lt;SPAN class="ft52"&gt;en klar och tydlig bild av den försäkringssökandes aktuella hälsotillstånd&lt;/SPAN&gt;, och att det är försäkringsbolagets ansvar att säkerställa detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Utformningen av undantagsklausuler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Vi har även sett exempel på att försäkringsbolagen ibland utformar undantagsklausuler så att de till sin ordalydelse omfattar mer än vad som framstår som försäkringsmässigt nödvändigt, åtminstone ut- ifrån de beslutsmotiveringar som ges. En risk med detta är att för- säkringsskyddet, i vart fall ur ett strikt juridiskt perspektiv, blir mer inskränkt än vad som är försäkringsmässigt motiverat. Även om försäkringsbolaget vid ett eventuellt skadefall skulle göra en för den försäkrade fördelaktig bedömning kan denne, antingen vid ansökningstillfället eller senare vid ett eventuellt skadefall, uppfatta försäkringsskyddet som mer inskränkt än vad det i själva verket är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;Exempel som vi har sett är att försäkringsbolaget undantar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;”besvär från höger knä” eller ”knäbesvär” på grund av en tidigare ledbandsskada. Det blir då oklart om försäkringen skulle täcka en eventuell knäskada till följd av en skidolycka som inträffar under försäkringstiden. Ett annat liknande exempel som också förekom- mer är att den försäkringssökande uppger problem som är av- gränsade till nacken och undantag görs för ”besvär från nacke och rygg”. Beroende på vilka slags besvär det handlar om kan det säkert i vissa fall finnas försäkringsmässigt godtagbara skäl för sådana mer omfattande ”ryggklausuler”. Utredningens iakttagelse är samtidigt att sådana mer omfattande klausuler ibland används utan någon närmare utredning av besvären i det enskilda fallet, vilket strider mot kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Vi anser mot bakgrund av det ovan angivna att vissa försäkrings- bolag borde arbeta mer aktivt för att &lt;SPAN class="ft11"&gt;utforma undantagsklausuler så att de inte inskränker försäkringen mer än vad som är försäkrings- mässigt nödvändigt &lt;/SPAN&gt;utifrån en individuell och försäkringstekniskt godtagbar bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Vissa undantagsklausuler utgör ingen inskränkning i försäkringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Slutligen kan vi konstatera att ett undantag för en befintlig sjukdom som gjorts i enlighet med 12 kap. 5 § första stycket 1 FAL inte utgör någon inskränkning i försäkringsskyddet i kontraheringspliktens mening. Vi noterar att försäkringsbolagen inte har gjort den här distinktionen när de har svarat på utredningens enkätundersökning. Vid våra besök hos försäkringsbolagen har vi också kunnat se att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;vissa ärenden som bolagen har sorterat in under kategorin ”beviljad försäkring med undantagsklausul”, har varit sådana ärenden där undantaget bara gäller sjukdom som fanns vid tecknandet. Här kan också nämnas att vi har bedömt att undantag som helt, eller i vart fall delvis, avser sjukdom som fanns vid tecknandet i praktiken är den vanligast förekommande typen av undantag. Samtidigt går det inte att säga hur stor andel av dessa undantagsklausuler som är helt avgränsande till befintliga sjukdomar och direkta följder av dessa, och hur stor andel av undantagen som även omfattar eventuella framtida sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Det är alltså inte möjligt att avgöra hur vanligt det är att för- säkringsbolagen gör undantag för befintlig sjukdom med stöd av 12 kap. 5 § första stycket 1, jämfört med att de bedömer att det föreligger särskilda skäl enligt 11 kap. 1 § att göra undantag för framtida sjukdom. Däremot är det klart att en viss andel av de beslut som i vår kartläggning (se avsnitt 11.3 ovan) har kategoriserats som beslut om undantagsklausul, i själva verket har varit normalbeviljade försäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Undantag för vissa ersättningsmoment&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft16"&gt;– främst för ersättning vid arbetsoförmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Närmare om undantag för ersättning vid arbetsoförmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Ett annat sätt att begränsa försäkringens omfattning i ett enskilt fall, är att avtala bort något eller några särskilda ersättningsmoment som försäkringen normalt innehåller. Vanligen handlar det om att försäkringsbolaget i svårförsäkrade fall vill begränsa försäkringen så att den inte ger ersättning för ekonomisk invaliditet, dvs. ersättning vid framtida arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Klausuler som från försäkringen undantar rätt till ersättning på grund av framtida arbetsoförmåga förekommer i viss begränsad utsträckning vid barnförsäkring och kombinerade sjuk- och olycks- fallsförsäkringar för vuxna. Barnförsäkring och kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna innehåller i regel ett flertal andra ersättningsmoment. Exempelvis utgår oftast ersättning för medi- cinsk invaliditet på grund av sjukdom eller olycksfall och ibland även engångsersättning vid vissa allvarliga sjukdomar. Därför kan det i vissa fall vara meningsfullt för en försäkringssökande att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft13"&gt;teckna en sådan försäkring, även ersättning på grund av framtida arbetsoförmåga inte ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Exempel på sjukdomar som kan leda till att ersättning för eko- nomisk invaliditet undantas från försäkringen (i de fall ansökan inte avslås), är neuropsykiatriska sjukdomar (t.ex. ADHD och autism) samt depressiva besvär och stressrelaterade sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Av redogörelsen i kapitel 11 har det framgått att 1,5 procent av alla ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna 2013 beviljades med undantag för ekonomisk invaliditet (varav 0,7 procent även hade någon annan undantagsklausul). För barnförsäkring var motsvarande siffra 0,4 procent av alla ansökningar (varav 0,2 procent även hade någon annan undantagsklausul).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Av kartläggningen framgår också att särskilda undantagsklausuler för ekonomisk invaliditet används av flera, men inte alla, försäkrings- bolag som tillhandahåller barnförsäkring och kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna. När det gäller rena sjukförsäkringar för vuxna förekommer däremot sådana undantagsklausuler inte över huvud taget. Detta förklaras av att rena sjukförsäkringar har som huvudsakligt syfte att ersätta inkomstbortfall vid framtida arbets- oförmåga. En ansökan om sjukförsäkring brukar därför oftast leda till avslag, om försäkringsbolaget bedömer att risken är hög för att den som ansöker i framtiden ska bli helt eller delvis arbetsoförmögen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft51"&gt;En väsentlig inskränkning – som samtidigt kan möjliggöra att försäkring kan beviljas i svårförsäkrade fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft12"&gt;Möjligheten till ersättning vid eventuell framtida arbetsoförmåga är i många fall ett av de främsta skälen till att någon ansöker om en sjuk- och olycksfallsförsäkring eller en barnförsäkring (som också kan övergå till en vuxenförsäkring om det finns en sådan rätt till vidareförsäkring, se avsnitt 13.2.6 nedan). Undantag för det ersätt- ningsmomentet utgör därmed en väsentlig begränsning i försäk- ringsskyddet. Kontraheringsplikten innebär här, liksom vid andra inskränkningar i förhållande till de normala villkoren, att undan- taget ska grundas på en individuell bedömning och vara försäk- ringsmässigt nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Samtidigt ska det också framhållas att det kan vara positivt för en svårförsäkrad person att kunna få ett i övrigt fullgott försäkrings- skydd för skada vid sjukdom och olycksfall, om alternativet i stället är att försäkringsansökan avslås helt. Att försäkringsbolagen genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft42"&gt;anpassning av försäkringsvillkoren i det enskilda fallet, kan erbjuda en försäkring även i svårförsäkrade fall, stämmer också väl överens med syftet bakom kontraheringsplikten. Försäkringsprodukter som vid behov kan delas upp i olika beståndsdelar så att undantag kan göras för vissa ersättningsmoment, är därför någonting som enligt utredningen i princip bör uppmuntras, om syftet är att i varje en- skilt fall kunna erbjuda bästa möjliga försäkringsskydd. Kravet att det ska finnas särskilda skäl för att inskränka försäkringen, och därmed på individuella bedömningar och god försäkringsteknik, bör motverka att försäkringsbolagen använder denna metod i sådana fall där försäkring till normala villkor borde kunna erbjudas. Kontra- heringsplikten innebär däremot ingen skyldighet för försäkrings- bolagen att utforma personförsäkringsprodukterna så att undantag kan göras för vissa försäkringsmoment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft12"&gt;Någonting som slutligen bör noteras i det här sammanhanget är att ett alternativ för den försäkringssökande som erbjuds en försäk- ring utan rätt till ersättning för ekonomisk invaliditet, kan vara att teckna en gruppförsäkring. Även gruppförsäkringar ger i allmänhet ett visst skydd för framtida inkomstbortfall på grund av arbets- oförmåga. Särskilt när det gäller barnförsäkring förekommer det också att vissa försäkringsbolag, vid avslag på en ansökan om att få teckna den barnförsäkring som bolaget marknadsför som sin huvud- sakliga barnförsäkringsprodukt, i stället erbjuder en mer begränsad försäkringsprodukt, som ändå ger viss ersättning även för förvärvs- mässig invaliditet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft14"&gt;Utredningens iakttagelser angående undantag för ersättning vid framtida arbetsoförmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft10"&gt;Som har framgått av utredningens kartläggning används undantag för ersättningsmomentet ekonomisk invaliditet i mycket liten utsträckning. De fall som utredningen har kommit i kontakt med är i princip sådana där det annars sannolikt hade varit befogat med ett avslag. I de fallen kan det, som redan har konstaterats, vara posi- tivt för en svårförsäkrad person att i stället kunna få ett i övrigt fullgott försäkringsskydd för skada vid sjukdom och olycksfall. Mot den bakgrunden har vi ingen invändning mot försäkrings- bolagen nuvarande användning av undantagsklausuler avseende ersättning vid framtida arbetsoförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p572 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Undantag för rätten till vidareförsäkring när barnförsäkring löper ut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft14"&gt;Närmare om rätten till vidareförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;En del barnförsäkringar innehåller som framgått en s.k. rätt till vidareförsäkring. Vidareförsäkringsrätten innebär att de barn som omfattas av försäkringen har en rätt att utan ny hälsoprövning få teckna en vuxenförsäkring när barnförsäkringen löper ut, vanligen vid &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; års ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Det finns stor variation mellan de olika barnförsäkringarna på marknaden när det gäller förekomsten och, i förekommande fall, innebörden av, rätten till vidareförsäkring. Rätten till vidareförsäk- ring beror i regel på vilken slags vuxenförsäkring som försäkrings- bolaget i fråga har i sitt ordinarie produktsortiment. Barnförsäk- ringen är som framgått en kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäk- ring, och alla försäkringsbolag som säljer barnförsäkring erbjuder inte en motsvarande kombinationsförsäkring för vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;De försäkringsbolag som har en kombinerad sjuk- och olycksfalls- försäkring för vuxna i sitt sortiment, ger ofta möjlighet till vidare- försäkring, dvs. rätt att teckna en sådan vuxenförsäkring utan för- nyad hälsoprövning när barnförsäkringen löper ut. De försäkrings- bolag som inte säljer någon kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäk- ring för vuxna, utan bara en ren sjukförsäkring, ger däremot normalt inte i barnförsäkringen rätt att teckna sjukförsäkringen utan förnyad hälsoprövning. Detta beror på att en sjukförsäkring i regel innebär ett betydligt mer omfattande försäkringsskydd för förlorad arbets- inkomst vid sjukdom än vad barnförsäkringen gör. Hos de försäk- ringsbolag som enbart säljer sjukförsäkring för vuxna är det därför vanligt att rätten till vidareförsäkring är begränsad till en ren olycks- fallsförsäkring eller, i något fall, en olycksfalls- och livförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;De vuxenförsäkringar som tecknas genom utnyttjande av vidare- försäkringsrätten, gäller i regel med ett visst försäkringsbelopp, vanligen det lägsta som kan tecknas för försäkringen i fråga. Önskas ett högre försäkringsbelopp, krävs en förnyad hälsoprövning, i vart fall när försäkringen ger ersättning för skada vid både sjukdom och olycksfall. Beroende på vad den nya hälsoprövningen visar, kan det höjda försäkringsbeloppet komma att förses med särskilda för- behåll, eller premieförhöjas, jämfört med den del av försäkringen som beviljats utan förnyad hälsoprövning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Närmare om undantag för rätten till vidareförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Försäkringsbolagen kan i individuella försäkringsavtal göra undan- tag för rätten till vidareförsäkring när de bedömer att risken för försäkringsfall i vuxen ålder är för stor, eller inte kan överblickas. Sådana klausuler tillämpas i varierande utsträckning av försäkrings- bolagen och användningen beror till stor del på vad rätten till vidare- försäkring innebär hos respektive försäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Undantag för rätten till vidareförsäkring används främst av de försäkringsbolag som ger möjlighet att teckna en kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring, alternativt en livförsäkring, när barn- försäkringen löper ut. Enligt dessa bolag kan en klausul för rätten till vidareförsäkring i vissa fall vara en förutsättning för att barn- försäkringen kan beviljas till normala villkor i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Exempel på fall då undantag för rätten till vidareförsäkring ibland används är då försäkring beviljas för barn med högt isoBMI&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;eller barn med neuropsykiatriska diagnoser. Försäkringsbolagen menar att det i dessa fall ibland kan vara alltför osäkert hur barnens hälsa kommer att utvecklas i takt med att de blir äldre. Enligt bolagen skulle ansökan om barnförsäkring därför behöva avslås om det inte var möjligt att göra ett undantag för rätten till vidareförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;De försäkringsbolag som bara erbjuder rätt att teckna en ren olycksfallsförsäkring när barnförsäkringen löper ut gör mycket sällan eller aldrig undantag för vidareförsäkringsrätten. Detta beror natur- ligtvis på att en ren olycksfallsförsäkring inte heller vid nyteckning i vuxen ålder kräver någon hälsoprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;BMI- eller Body Mass &lt;NOBR&gt;Index-beräkning&lt;/NOBR&gt; bygger på en matematisk formel som visar sam- manhanget mellan en persons vikt och längd. Detta är också den mest använda metoden för att ta reda på om en person är överviktig, underviktig eller har en normal vikt i förhållande till sin längd. Eftersom BMI inte fungerar för barn och ungdomar har IOTF (International Obesity Task Force) tagit fram en utökning av BMI som även fungerar för barn. BMI för barn kallas isoBMI och värdet beräknas precis på samma sätt som BMI för vuxna. Däremot skiljer sig viktklassificeringen markant och gränserna för övervikt respektive fetma varierar för alla åldrar mellan 2 och 18 år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p574 ft14"&gt;Utredningens iakttagelser angående undantag för rätten till vidareförsäkring vid barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft9"&gt;Utredningens kartläggning visar inte hur vanligt det är att försäk- ringsbolagen gör undantag för rätten till vidareförsäkring. Utredning- ens erfarenhet från besök hos och intervjuer med försäkringsbolagen är ändå att sådana klausuler är relativt vanligt förekommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;När det gäller tillämpningen av kontraheringsplikten, ska det beaktas att undantag för rätten till vidareförsäkring skiljer sig från andra inskränkningar i försäkringsskyddet. Även om rätten till vidareförsäkring kan vara ett förmånligt villkor i barnförsäkringen, ligger förverkligandet av rätten ofta långt fram i tiden. Mycket kan hända med försäkringsbolagets produktsortiment under åren fram till dess att barnförsäkringen löper ut, särskilt om barnförsäkringen tecknats för ett litet barn, och det finns inga garantier för att den vuxenförsäkring som bolaget tillhandahåller vid tecknandet finns kvar då. Den förälder som ansöker om en barnförsäkring för sitt barn är sannolikt också i första hand ute efter ett försäkringsskydd för barnet upp till vuxen ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Enligt utredningen är det också förståeligt att försäkringsbola- gen i vissa fall kan ha svårt att överblicka risken för ett litet barn upp till omkring &lt;NOBR&gt;65-års&lt;/NOBR&gt; ålder. I dessa fall kan ett undantag för rätten till vidareförsäkring, som nämnts ovan, innebära att försäkringsbola- get ändå kan bevilja barnförsäkringen till normala villkor i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Med hänsyn till de speciella omständigheter som nämnts ovan, anser vi att kraven när det gäller försäkringsbolagens utrednings- ansvar och försäkringstekniska argument bör kunna sättas något lägre vid undantag för vidareförsäkringsrätten, än med avseende på andra typer av inskränkningar i försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;De fall som utredningen har sett där försäkringsbolaget har valt att avtala bort rätten till vidareförsäkring har också, så vitt vi har kunnat bedöma, i de flesta fall varit befogade. Vi har däremot sett exempel på praxis som innebär att rätten till vidareförsäkring alltid undantas om en barnförsäkring inskränks genom något annat undan- tag. Även med hänsyn till att undantag för rätten till vidareförsäk- ring har en speciell karaktär, framstår en sådan praxis som omotive- rat ofördelaktig för den försäkringssökande. Särskilt med tanke på att en undantagsklausul för en viss sjukdom i regel även följer med till vuxenförsäkringen om en sådan tecknas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Undantag för sjukdomar som redan undantas enligt de allmänna villkoren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft14"&gt;Allmänna omfattningsvillkor träffas inte av kontraheringsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Som har framgått av redogörelsen för innehållet i de olika person- försäkringarna i kapitel 6, innehåller de allmänna försäkringsvill- koren för en personförsäkring i de flesta fall en uppräkning av vissa specifika sjukdomar som undantas från försäkringen. För barn- försäkring samt sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna, är neuro- psykiatriska diagnoser (t.ex. ADHD och autism), dyslexi och blödar- sjuka exempel på sjukdomar som brukar undantas helt eller delvis från försäkringsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Kontraheringsplikten tar som framgått ovan inte alls sikte på så- dana omfattningsvillkor i de allmänna försäkringsvillkoren. Villkors- bestämmelser som innebär att försäkringen över huvud taget inte täcker vissa sjukdomar är exempel på sådana omfattningsvillkor som försäkringsbolagen får avtala om som de vill (se prop. 2003/04:150 s. 524).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft14"&gt;Upplysningar om undantagna sjukdomar formuleras ibland som individuella undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft42"&gt;Utredningen har noterat att försäkringsbolagen i de individuella försäkringsvillkoren ofta gör uttryckliga undantag för sjukdomar som redan är helt undantagna enligt de allmänna villkoren. Det handlar om de fall där försäkringsbolaget bedömer att den försäk- ringssökande har, eller misstänks ha, en sådan sjukdom som är undantagen från försäkringen enligt de allmänna villkoren. Ett exempel kan vara att ett barn med diagnosen ADHD beviljas en barnförsäkring som enligt de allmänna försäkringsvillkoren inte ger någon ersättning alls för ADHD eller följder av den sjukdomen. Trots det allmänna undantaget, (och trots att försäkringarna i regel ändå inte ger ersättning för sjukdom som fanns vid tecknandet, se avsnitt 13.2.3 ovan), gör alltså försäkringsbolaget inte sällan ett uttryckligt förbehåll för sjukdomen även i de individuella försäk- ringsvillkoren. Sådana förbehåll formuleras enligt utredningens erfarenhet regelmässigt så att de ger intrycket av att försäkringen har begränsats i förhållande till vad som normalt gäller, trots att så&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;inte är fallet. Förbehållet i det individuella försäkringsavtalet är ju bara ett förtydligande till kunden angående försäkringens omfatt- ning, och kontraheringsplikten är över huvud taget inte tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Utredningen konstaterar att det är positivt att försäkringsbolagen strävar efter att vara tydliga när det gäller försäkringens omfattning. Samtidigt ligger det nära till hands att misstänka att ett uttryckligt förbehåll i det individuella försäkringsavtalet för en sjukdom som redan undantas enligt de allmänna villkoren, felaktigt kan uppfattas av den försäkringssökande eller en försäkringstagare som en be- gränsning jämfört med de normala villkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Förslagsvis kunde försäkringsbolagen i ovan nämnda situationer i stället ange en uttrycklig &lt;SPAN class="ft51"&gt;upplysning &lt;/SPAN&gt;i försäkringsbrevet om att den sjukdom som den försäkringssökande har inte omfattas av försäk- ringen enligt de allmänna villkoren, i stället för att formulera infor- mationen som ett undantag. Detta skulle visserligen inte påverka försäkringens omfattning i någon riktning, och den försäkrings- sökande förstår sannolikt i båda fallen att sjukdomen inte omfattas av försäkringen. För att klargöra gränserna för kontraherings- pliktens tillämpning, har vi ändå ansett det lämpligt att påtala att det kan förekomma undantag i individuella försäkringsavtal som inte utgör inskränkningar i kontraheringspliktens mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Även om det måhända framstår som självklart, vill vi här slutligen påpeka att om en undantagsklausul även omfattar sjukdomar som inte är undantagna enligt de allmänna villkoren, utgör undantaget i dessa delar en inskränkning i försäkringsskyddet. Kontraherings- plikten innebär då att det måste finnas särskilda skäl för att undanta sjukdomarna i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Utredningen noterar i det här sammanhanget att försäkrings- bolagen, när de har svarat på utredningens enkätundersökning (se avsnitt 11.3), inte har gjort åtskillnad mellan förtydliganden av för- säkringens omfattning och egentliga undantag från försäkringen. Som framgått ovan (se avsnitt 13.2.4) har försäkringsbolagen inte heller gjort skillnad mellan undantag för befintliga sjukdomar och undantag för eventuella framtida sjukdomar. Som också har på- pekats ovan, medför detta att andelen normalbeviljade försäkringar kan antas vara högre än vad som framgår av undersökningen (se avsnitt 11.3).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Förhöjda premier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;En procentuell förhöjning av försäkringspremien, s.k. &lt;SPAN class="ft50"&gt;premieförhöj- ning&lt;/SPAN&gt;, är som nämnts ovan ett sätt för bolagen att kunna erbjuda försäkringar även till personer som innebär en förhöjd risk, men samtidigt jämna ut risken i försäkringskollektivet. De försäkrings- bolag som tillämpar premieförhöjningar har olika nivåer på dessa. Premieförhöjningsnivån varierar bl.a. beroende på vad som ligger till grund för höjningen och vilken försäkringsprodukt det handlar om. Som också redan har framgått (se avsnitt 11.3.5), använder inga försäkringsbolag premieförhöjningar vid barnförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Premieförhöjning kan också användas i kombination med in- skränkning i försäkringen, dvs. någon form av undantagsklausul. Det kan finnas olika anledningar till att försäkringsbolagen använ- der sig av kombinationen förhöjd premie och undantagsklausul. Att en undantagsklausul används utöver premieförhöjningen, kan exempelvis bero på att försäkringen normalt ger ersättning för medicinsk invaliditet på grund av, eller en engångsersättning för, den sjukdom som har föranlett premieförhöjningen. Då syftar undantagsklausulen till att säkerställa att försäkringsbolaget inte kommer att behöva betala ut någon sådan ersättning på grund av sjukdomen i fråga. Så kan till exempel vara fallet vid diabetes. Ibland är också kombinationen av hälsobesvär sådan att premie- förhöjningen är avsedd att täcka riskerna för vissa besvär, medan undantagsklausulen avser andra. Ett exempel skulle kunna vara övervikt i kombination med ryggbesvär, då övervikten kan för- anleda en premieförhöjning och ryggbesvären en undantagsklausul.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Utredningens enkätundersökning (se avsnitt 11.3) visar att det 2013 var 2,6 procent av alla ansökningar om sjukförsäkring för vuxna och 3,5 procent av alla ansökningar om kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna som beviljades med förhöjd premie. För sjukförsäkring var det 0,5 procent av alla ansökningar som beviljades med förhöjd premie utan undantagsklausul och 2,1 procent som beviljades med förhöjd premie i kombination med undantagsklausul. För sjuk- och olycksfallsförsäkring var mot- svarande siffror 2,6, respektive 0,9 procent. Premieförhöjningar förekom inte alls vad gäller barnförsäkring (detta berörs närmare i avsnitt 16.6.6 nedan).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft12"&gt;Vanliga orsaker till premieförhöjningar och premieförhöjningar i kombination med undantagsklausuler (vid vuxenförsäkringar), är bl.a. övervikt, högt blodtryck, ledbesvär, magbesvär, hjärt- och kärlsjuk- domar, diabetes, psykiska besvär och astma (se vidare avsnitt 11.3 ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kontraheringspliktens krav vid premieförhöjningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;Vid en eventuell prövning utifrån kontraheringspliktens krav, blir det till att börja med upp till försäkringsbolaget att visa att beslutet att bara bevilja försäkring med en undantagsklausul har baserats på en &lt;SPAN class="ft50"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;av den enskilde försäkringssökandes hälso- tillstånd, dvs. att försäkringsbolaget har fullgjort sitt &lt;SPAN class="ft50"&gt;utrednings- ansvar &lt;/SPAN&gt;när det gäller hälsotillståndet. Därutöver måste bolaget även visa att beslutet har varit &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, dvs. &lt;SPAN class="ft50"&gt;att &lt;/SPAN&gt;risken för framtida försäkringsfall (i form av sjukdom eller olycksfall) är så hög, att det skulle få klart olämpliga följder för försäkrings- kollektivet om risker av det aktuella slaget försäkrades utan den aktuella premieförhöjningen, &lt;SPAN class="ft50"&gt;samt att &lt;/SPAN&gt;den bedömningen har grun- dats på ett beslutsunderlag som stämmer överens med aktuell &lt;SPAN class="ft50"&gt;medi- cinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt bolagets försäkrings- mässiga kunnande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Premiesättning vid förhöjningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft12"&gt;Av utredningens enkätundersökning framgår att premieförhöj- ningar kan variera från runt 30 procent till som mest omkring 200 procent, beroende på omständigheterna och vilken slags försäk- ring det handlar om. Vid kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäk- ringar för vuxna låg den högsta höjningen 2013 på drygt 100 pro- cent, medan det kunde förekomma höjningar upp till 200 procent vad gäller sjukförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Försäkringsbolagen har normalt vägledning i sina försäkrings- medicinska riktlinjer avseende i vilka situationer som premieförhöj- ningar ska användas och hur premierna i sådana fall ska beräknas. Här tillämpas lite olika metoder beroende på vilka hälsobesvär det gäller. Eftersom premiesättning vid förhöjningar varierar mellan försäkringsbolagen och dessutom är beroende av omständigheterna i de enskilda fallen, har det inte gått att ta reda på exakt vilka premie- nivåer som används vid olika typer av ohälsa. Nedan ger vi ändå&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;några exempel på hur försäkringsbolagen kan resonera när det gäller premieförhöjningsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft12"&gt;Vid diabetes finns exempelvis olika rekommendationer i rikt- linjerna beroende på vilken slags diabetes det handlar om. Där- utöver tar de försäkringsmedicinska riktlinjerna bl.a. hänsyn till när sjukdomen debuterade, om den försäkringssökande har drabbats av några följdsjukdomar, hur välreglerad sjukdomen är samt olika värden såsom blodsocker, blodfetter etc. Premieförhöjningen kan alltså påverkas antingen uppåt eller nedåt beroende på hur gynnsam sjukdomsbilden är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft42"&gt;Vad avser försäkringssökande med övervikt högt BMI&lt;SPAN class="ft80"&gt;8&lt;/SPAN&gt;, tillämpar försäkringsbolagen tabeller för premieförhöjningar. Utifrån BMI- värdet rekommenderas en viss premieförhöjning. Därutöver tas också hänsyn till olika riskhöjande faktorer, som alltså kan leda till ytterligare ökning av premien. Exempelvis beaktas om vikten har varierat mycket under de närmaste åren före ansökan samt till värden när det gäller bl.a. blodfetter och blodtryck. Vissa försäkringsbolag kräver att försäkringssökande med mycket högt BMI (en gräns som har nämnts är BMI 32, vilket räknas som fetma) genomgår en läkar- undersökning på försäkringsbolagets bekostnad. Vid bedömning av försäkringsansökningar från personer med högt BMI, tar man alltså främst hänsyn till riskhöjande faktorer vid premiesättningen. Ut- rymmet för att gå under rekommenderad premieförhöjning på grund av gynnsamma hälsofaktorer är begränsat, även om vissa försäk- ringsbolag uppger att det kan vara möjligt. Faktorer som ibland förs fram av den försäkringssökande som argument mot premieförhöj- ning trots ett högt BMI, är att man är vältränad och lever sunt. Försäkringsbolagen anser att det är svårt att låta sådana faktorer påverka premien i sänkande riktning. Det främsta skälet till detta är, enligt bolagen, att en vältränad person med högt BMI har samma ökade belastning på kroppen (bl.a. på hjärtat, blodkärlen och led- erna) som en annan, mindre vältränad, person med motsvarande &lt;NOBR&gt;BMI-värde.&lt;/NOBR&gt; Försäkringsbolagen framhåller också att livsstilsrelate- rade förhållanden är svåra att kontrollera och att de dessutom snabbt kan förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;BMI- eller Body Mass &lt;NOBR&gt;Index-beräkning&lt;/NOBR&gt; bygger på en matematisk formel som visar sam- manhanget mellan en persons vikt och längd. Detta är också den mest använda metoden för att ta reda på om en person är överviktig, underviktig eller har en normal vikt i förhållande till sin längd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p582 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Utredningens iakttagelser angående användningen premieförhöjningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;Eftersom det inte har varit möjligt att i någon detalj kartlägga för- säkringsbolagens premiesättning vid premieförhöjningar, har utred- ningen haft svårt att bedöma om försäkringsbolagen i de situation- erna uppfyller kontraheringspliktens krav. En särskild iakttagelse som vi har gjort är att utrymmet för att gå under rekommenderad premieförhöjning på grund av gynnsamma hälsofaktorer är begrän- sat när det gäller personer med höga &lt;NOBR&gt;BMI-värden.&lt;/NOBR&gt; Vi har samtidigt förståelse för bolagens praxis i det avseendet, eftersom det rör sig om förhållanden som är svåra att kontrollera och dessutom snabbt kan förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Utredningen har också kunnat konstatera att premieförhöjningar används i mycket liten utsträckning (sett till det totala antalet ansök- ningar) vad gäller sjukförsäkringar samt sjuk- och olycksfallsförsäk- ringar för vuxna, och inte över huvud taget vid barnförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Mot ovan angiven bakgrund har vi inga väsentliga invändningar mot det sätt varpå försäkringsbolagen använder sig av premieför- höjningar eller bestämmer premier i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Avslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;I det här avsnittet behandlar vi de olika typer av avslagssituationer (dvs. när försäkring nekas helt) som vi har kunnat iaktta på mark- naden, och analyserar vilken betydelse som kontraheringsplikten har i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;En fråga som särskilt har uppmärksammats i media och andra sammanhang, är avslag på ansökan om barnförsäkring på grund av att barnet i fråga är för tidigt fött. Vi kommer därför att behandla den frågan specifikt, mot bakgrund av de allmänna resonemang som vi har fört när det gäller den praktiska tillämpningen av kontrahe- ringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;En annan situation som vi kommer att diskutera särskilt, efter- som den åtminstone tidigare har varit uppmärksammad i den all- männa debatten, är möjligheten att teckna barnförsäkring för barn som har adopterats från andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;Vi kommer också att beröra frågan om avslag på grund av neuro- psykiatriska funktionsnedsättningar, eftersom det finns signaler om att denna grupp möter särskilda svårigheter när det gäller att få teckna försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Innan vi går in på ovan nämnda frågeställningar, beskriver vi kortfattat innebörden av kontraheringspliktens krav när försäkring nekas helt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kontraheringspliktens krav vid avslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft10"&gt;Vid en eventuell prövning utifrån kontraheringspliktens krav, blir det till att börja med upp till försäkringsbolaget att visa att beslutet att bara bevilja försäkring med en undantagsklausul har baserats på en &lt;SPAN class="ft50"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;av den enskilde försäkringssökandes hälso- tillstånd, dvs. att försäkringsbolaget har fullgjort sitt &lt;SPAN class="ft50"&gt;utrednings- ansvar &lt;/SPAN&gt;när det gäller hälsotillståndet. Därutöver måste bolaget även visa att beslutet har varit &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, dvs. &lt;SPAN class="ft50"&gt;att &lt;/SPAN&gt;risken för framtida försäkringsfall (i form av sjukdom eller olycksfall) är så hög, att det skulle få klart olämpliga följder för försäkrings- kollektivet om risker av det aktuella slaget försäkrades utan den aktuella inskränkningen, &lt;SPAN class="ft50"&gt;samt att &lt;/SPAN&gt;den bedömningen har grundats på ett beslutsunderlag som stämmer överens med aktuell &lt;SPAN class="ft50"&gt;medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt bolagets försäkringsmässiga kunnande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Olika avslagssituationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Om försäkringsbolaget helt nekar någon att teckna försäkring, är det på grund av att bolaget har bedömt att risken för framtida för- säkringsfall är så pass hög att personen i fråga inte alls kan släppas in i försäkringskollektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Försäkringsbolaget kan vilja avslå en försäkringsansökan på grund av att inhämtade uppgifter om den försäkringssökande visar att denne har vissa konstaterade hälsobesvär, som innebär en hög risk för framtida försäkringsfall. Det handlar dels om sjukdomar och tillstånd som i sig är så allvarliga, att den som lider av dem anses oförsäkringsbar. Det kan också handla om personer som lider av ett flertal olika sjukdomar, som var för sig kan vara klart avgrän-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;sade, men som tillsammans gör att personen i fråga har ett så för- svagat hälsotillstånd att den försäkringsmässiga risken är alltför hög (s.k. multisymtom).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Det förekommer också att ett försäkringsbolag önskar avslå en försäkringsansökan på grund av att bolaget anser att det finns en stor sannolikhet för att den försäkringssökandes hälsotillstånd är eller kommer att bli så dåligt att denne enligt bolagets bedömning skulle vara oförsäkringsbar. Så kan exempelvis vara fallet om den försäkringssökande är under utredning för vissa allvarliga hälso- besvär, och orsaken till dessa ännu inte är fastställd, men bolaget anser att de uppgifter som finns pekar åt ett visst håll. Ett annat sådant fall kan vara att den som ska försäkras har en viss sjukdom eller liknande som bedöms kunna leda till andra allvarliga hälso- problem i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Andelen avslag och vanliga orsaker till avslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Utredningens kartläggning visar att det år 2013 var 3,2 procent av alla ansökningar om barnförsäkring som avslogs. Samma år var det 7 procent av alla inkomna ansökningar om sjuk- och olycksfalls- försäkring för vuxna som avslogs och 5 procent av alla ansökningar om sjukförsäkring. Här ska också anmärkas att den som får avslag på en försäkringsansökan hos ett försäkringsbolag, har möjlighet att i stället ansöka hos ett annat bolag. Eftersom såväl försäkrings- produkter som riskbedömningspraxis skiljer sig mellan bolagen, kan det hända att försäkring då kan beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;För vuxenförsäkringarna gäller att en &lt;SPAN class="ft51"&gt;pågående sjukskrivning &lt;/SPAN&gt;i regel medför avslag på försäkringsansökan. Det gäller, enligt försäk- ringsbolagen, i princip oavsett vad den pågående sjukskrivningen beror på, om det inte handlar om något ytterst tillfälligt, såsom exempelvis ett par veckors sjukskrivning på grund av ett benbrott. Även pågående &lt;SPAN class="ft51"&gt;cancerbehandling &lt;/SPAN&gt;är en sådan sak som i princip alltid leder till avslag. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Multisymtom&lt;/SPAN&gt;, dvs. flera olika sjukdomar och besvär som tillsammans ger ett kraftigt försvagat hälsotillstånd, uppges också av bolagen som en vanlig orsak till avslag på ansökningar om personförsäkring för vuxna. Även vuxna som har &lt;SPAN class="ft51"&gt;problem med flera olika delar av rörelseapparaten &lt;/SPAN&gt;(t.ex. rygg, knän, axlar) riskerar, i vart fall hos vissa försäkringsbolag, att få avslag på sin ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Psykiska besvär&lt;/SPAN&gt;, ofta i kombination (t.ex. depression, ångest, ned- stämdhet, utmattning, utbrändhet), anges vidare av de flesta för- säkringsbolagen vara en vanlig anledning till avslag. Många bolag uppger också att personer med &lt;SPAN class="ft11"&gt;mycket höga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;BMI-värden&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;ofta nekas försäkring. Flera försäkringsbolag har angett att det i princip finns en övre &lt;NOBR&gt;BMI-gräns&lt;/NOBR&gt; för när försäkring kan beviljas. Var gränsen går varierar mellan bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Vid barnförsäkring anger försäkringsbolagen att vanliga orsaker till avslag är &lt;SPAN class="ft51"&gt;grav prematuritet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft51"&gt;problem med andningsorganen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft51"&gt;psykiska sjukdomar&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft51"&gt;medfödda hjärtfel &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft51"&gt;neuropsykiatrisk sjukdom&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Vid både barnförsäkring och vuxenförsäkring avslår försäkrings- bolagen vidare i regel försäkringsansökningar om den som ska för- säkras är föremål för en &lt;SPAN class="ft11"&gt;pågående medicinsk hälsoutredning &lt;/SPAN&gt;på grund av mer eller mindre oklara hälsobesvär. I regel avslås ansökan oav- sett vad utredningen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Särskilt angående för tidig födda&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Utredningen konstaterar att kontraheringsplikten ställer samma krav vid avslag på ansökningar angående för tidigt födda barn som i alla andra fall där försäkring nekas helt eller delvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Som har framgått ovan, innebär kravet på en individuell bedöm- ning att ett försäkringsbolag måste ta reda på och beakta de &lt;SPAN class="ft50"&gt;indivi- dualiserande hälsofaktorer &lt;/SPAN&gt;som skulle kunna inverka på möjligheten att få teckna en försäkring. Riskprövningen även när det gäller för tidigt födda barn, måste alltså baseras på det enskilda barnets hälso- tillstånd, där födelsevecka och vikt vid födseln är faktorer som kan ha betydelse för bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Precis som i varje annat fall där försäkring nekas helt eller delvis, måste försäkringsbolaget vidare visa att ett avslag är &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, och att den bedömningen har baserats på &lt;SPAN class="ft52"&gt;medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt försäkringsmässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Enligt gängse medicinska definitioner räknas alla barn som föds före 37:e graviditets- veckans utgång som prematura. Barn födda mellan 33:e och 36:e graviditetsveckan brukar betecknas som för tidigt födda. Barn födda i 29:e till 32:a veckan brukar betecknas mycket för tidigt födda och före vecka 29 som extremt mycket för tidigt födda. För enkelhetens skull används här oftast bara begreppet ”för tidigt född”. Vi syftar då på alla barn som fötts före 37:e graviditetsveckans utgång.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Försäkringsbolagens hantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;De allra flesta försäkringsbolagen har angett att deras behandling av ansökningar rörande för tidigt födda barn har förändrats de senaste åren – att bedömningarna tidigare gjordes mer schablonmässigt, men att ansökningarna nu prövas på individuell grund. Utred- ningen konstaterar att det i dag inte finns något försäkringsbolag som på fråga från utredningen uppger att de bedömer ansökningar avseende för tidigt födda barn enbart på grund av barnets födelse- vecka och vikt vid födseln. Samtliga bolag som tillhandahåller barn- försäkring anger att de alltid ser till det enskilda barnets aktuella hälsotillstånd. De allra flesta försäkringsbolag anger dessutom att de alltid hämtar in sjukhusjournaler gällande förlossningen och barnets hälsa därefter.&lt;SPAN class="ft80"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft9"&gt;Det finns samtidigt en viss skillnad mellan försäkringsbolagen när det gäller hur de resonerar angående hanteringen av ansökningar avseende för tidigt födda barn. Vissa försäkringsbolag anger att det ändå finns en gräns när det gäller att bevilja försäkring till extremt för tidigt födda barn. Försäkringsbolagen i fråga har olika uppfatt- ningar om var den gränsen går, men utredningen noterar att det handlar om barn som är födda så tidigt att de ligger på gränsen till att över huvud taget överleva. Vissa försäkringsbolag resonerar å andra sidan så att försäkring i princip alltid beviljas om barnet be- döms ha ett gott hälsotillstånd vid ansökningstillfället, helt oavsett i vilken graviditetsvecka som barnet är fött och vilken vikt barnet hade vid födseln. Dessa försäkringsbolag framhåller samtidigt att risken för hälsokomplikationer är större ju tidigare ett barn föds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Utredningen konstaterar att de två ovan nämnda resonemangen sannolikt i praktiken leder till liknande resultat, eftersom risken för hälsokomplikationer av olika slag är större ju tidigare i graviditeten som förlossningen äger rum. Vad det handlar om är att möjligheten att teckna försäkring för ett barn i allmänhet påverkas negativt om det har förekommit komplikationer vid förlossningen eller barnet inte har ett fullgott hälsotillstånd vid ansökningstillfället, vilket även gäller för barn som föds för tidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller främst för ansökningar som kommer in under småbarnsåren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Utredningens reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;Utredningens intryck är att det har skett en god utveckling när det gäller försäkringsbolagens hantering av försäkringsansökningar gällande för tidigt födda barn, och att försäkringsbolagen är väl medvetna om vikten av att göra individuella bedömningar även i dessa fall. Vi har uppfattat att de allra flesta försäkringsbolag är fullt medvetna om att en tidig födsel och låg födelsevikt i regel inte i sig är tillräckliga skäl för ett avslag. Att försäkringsbolagen har den förståelsen visar sig inte minst i att man i hög utsträckning hämtar in patientjournaler och liknande vid bedömningen av ansök- ningar rörande för tidigt födda barn. Utredningen har inte heller stött på något ärende vid vår granskning där ansökan har avslagits enbart med hänvisning till födelsevecka och vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Däremot har vi fått intrycket att försäkringsbolagens beslut- motiveringar vid avslag avseende för tidigt födda barn i vissa fall inte tillräckligt tydligt redovisar på vilka individuella grunder be- slutet har fattats. Det gör att utredningen har haft svårt att bedöma om försäkringsbolagen i praktiken i dessa fall har beaktat individu- ella faktorer i den utsträckning som kontraheringsplikten kräver. Frågan om bolagens motiveringar vid beslut att neka försäkring behandlas närmare i kapitel 14 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I det här sammanhanget vill vi också nämna att det inte är ovan- ligt att försäkringsbolagen vid avslag informerar föräldrarna om att viss observationstid behövs beträffande barnet i fråga, och att de är välkomna att återkomma med en ny ansökan efter en viss angiven tid. Omprövningstiden kan exempelvis sättas utifrån olika allmänna hälsokontroller hos barn- eller skolhälsovården. Som vi redan tidig- are har framhållit (se avsnitt 13.1.2 ovan) förändrar sådan informa- tion om möjlighet att ansöka på nytt inte det förhållandet att den aktuella ansökan har avslagits. Kontraheringsplikten är därmed även i dessa fall tillämplig med avseende på försäkringsbolagets beslut, och bolaget måste därmed visa att det funnits särskilda skäl för beslutet att avslå ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Särskilt angående barn som är födda utanför Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft14"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Flera försäkringsbolag har allmänna krav när det gäller vem som över huvud taget får lov att teckna en viss personförsäkring. När det gäller barnförsäkring har en del försäkringsbolag sådana all- männa bestämmelser som innebär att ett barn måste ha vistats en viss tid i Sverige för att kunna komma i fråga för en försäkring. Normalt gäller dessa regler både för adopterade barn som fötts utomlands, och barn som av någon annan anledning är födda utan- för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Vi konstaterar att försäkringsbolagen är fria att bestämma vilka målgrupper som kan teckna deras olika försäkringsprodukter. En bestämmelse av det slaget träffas alltså inte av kontraheringsplik- ten, förutsatt att den tillämpas lika för alla. En fråga skulle kunna vara om allmänna krav på den som ska kunna söka en försäkring, exempelvis krav på viss vistelsetid i Sverige, skulle kunna komma i konflikt med diskrimineringslagstiftningen. Eftersom vårt uppdrag inte innefattar att ta ställning till frågor som rör den regleringen, kommer frågan inte att behandlas närmare här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Försäkringsbolagens hantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Tillfrågade om hur de behandlar ansökningar rörande adopterade barn, anger samtliga försäkringsbolag som tillhandahåller privata individuella barnförsäkringar att de behandlar de ansökningarna precis som vilka andra ansökningar som helst (förutsatt att barnen uppfyller eventuella krav på vistelsetid). Enligt försäkringsbolagen kan dessa ansökningar likväl i praktiken särskilja sig på så sätt att det oftare kan saknas medicinskt underlag för riskbedömningen. Det kan i sig medföra att det är omöjligt att göra en adekvat risk- bedömning, och då måste ansökan avslås. Om det däremot finns medicinskt underlag i form av läkarundersökningar och liknande ställs enligt bolagen inte högre krav på hälsan än för andra barn.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Utredningens reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Utredningen har inte kunnat påvisa att ansökningar avseende adop- terade och andra utlandsfödda barn behandlas annorlunda ansök- ningar avseende barn som fötts i Sverige. Vi kan bara konstatera att kontraheringsplikten ställer samma krav i båda dessa fall. Om för- säkringsbolaget anser att ansökan måste avslås helt på grund av att det saknas underlag för riskbedömningen, blir det alltså upp till försäkringsbolaget att visa att det är på det sättet, trots att bolaget fullföljt sitt utredningsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Särskilt angående personer med neuropsykiatriska diagnoser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft14"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;Av utredningens enkätundersökning till försäkringsbolagen framgår att neuropsykiatriska diagnoser är en av de vanligaste orsakerna till avslag, åtminstone vad gäller vuxenförsäkringarna (se avsnitt 11.3 ovan). Som har framgått ovan, har personer med neuropsykiatriska diagnoser och föräldrar till barn med sådana diagnoser också enga- gerat sig i relativt hög utsträckning i den enkätundersökning som utredningen har genomfört tillsammans med Handikappförbunden (se avsnitt 11.6). De signaler som utredningen har fått från Riks- förbundet Attention (en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), är också att det inte är ovanligt att personer med neuropsykiatriska diagnoser upplever svårigheter när det gäller att få teckna en individuell personförsäk- ring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Försäkringsbolagens hantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;När det gäller ansökningar från vuxna personer med neuropsykia- triska diagnoser, uppger bolagen att försäkring i dag ofta kan be- viljas om personen i fråga fungerar väl när det gäller arbetsliv eller studier. Om däremot personen har visat sig ha problem i de sam- manhangen är det stor risk att försäkringsansökan avslås (alterna- tivt beviljas med undantag för ekonomisk invaliditet). När det gäller barn, uppger försäkringsbolagen på motsvarande sätt att försäkring&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;oftast kan beviljas om barnet har en fungerande skolgång. Om barnet däremot nyligen har diagnostiserats och man ännu inte har hunnit avgöra hur påverkat barnet är av sin sjukdom, kan försäk- ring enligt bolagen normalt inte beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft14"&gt;Utredningens reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Utredningen konstaterar att kontraheringsplikten kräver att bolagen beaktar den enskilde försäkringssökandes individuella hälsotillstånd vid bedömningen av en försäkringsansökan. Det sätt som försäk- ringsbolagen resonerar när det gäller personer med neuropsykia- triska funktionsnedsättningar, verkar rimma väl med det kravet, även om utredningen saknar tillräckligt underlag för att bedöma om de principerna också regelmässigt tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;I det här sammanhanget är det också viktigt att notera att de allmänna försäkringsvillkoren ofta innehåller väsentliga begräns- ningar när det gäller ersättning vid neuropsykiatriska diagnoser. Sådana begränsningar är även vanliga vad gäller försäkringsersätt- ning vid psykisk sjukdom, vilket kan ha särskild betydelse för per- soner med neuropsykiatriska diagnoser, eftersom det ibland kan vara svårt att avgöra i ett enskilt fall om psykisk sjukdom är en följd av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller inte. Dess- utom innehåller många försäkringar allmänna klausuler om att för- säkringen inte ersätter sjukdomar som fanns vid tecknandet. Möjlig- heterna för den som vid tecknande av en personförsäkring har, eller som efter tecknandet blir diagnostiserad med, en neuropsykiatrisk sjukdom, att få ersättning kopplad till den diagonsen är därmed ofta begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft9"&gt;Att försäkringarna enligt de normala villkoren ofta innehåller nämnda begränsningar, är även någonting som ska beaktas vid be- dömningen av om ett beslut att neka försäkring har varit försäk- ringsmässigt nödvändigt. En viktig faktor vid den bedömningen är nämligen vilka ersättningar som försäkringsbolaget kan riskera att behöva betala ut (se avsnitt 12.3.2 ovan).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Utredningens allmänna iakttagelser angående avslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Vår erfarenhet är att försäkringsbolagen är restriktiva med att helt avslå försäkringsansökningar. Det bekräftas också av den statistik när det gäller avslag som vi har redovisat ovan. I det följande be- skriver vi några allmänna iakttagelser när det gäller försäkrings- bolagens praxis vid avslag på ansökningar om personförsäkring, och redovisar i vilken mån vi anser att denna lever upp till kontra- heringspliktens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;När det gäller vuxenförsäkringarna kan det till att börja med noteras att en &lt;SPAN class="ft11"&gt;pågående sjukskrivning &lt;/SPAN&gt;enligt samtliga försäkrings- bolag i regel leder till avslag. Vi kan konstatera att det i många fall sannolikt finns särskilda skäl att avslå en ansökan om en person- försäkring, som har som huvudsakligt syfte att ge ersättning på grund av sjukdom, om den som ansöker om försäkringen är pågå- ende sjukskriven. Givetvis är det upp till försäkringsbolaget att visa att den pågående sjukskrivningen inte är av en tydligt övergående karaktär, exempelvis borde sjukskrivning på grund av ett ordinärt benbrott inte vara grund för att avslå en försäkringsansökan (i vart fall inte om den försäkringssökande inte har ett fysiskt krävande arbete).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Som framgått, avslår försäkringsbolagen vidare i regel försäk- ringsansökningar om den försäkringssökande är föremål för en på- gående medicinsk &lt;SPAN class="ft51"&gt;hälsoutredning &lt;/SPAN&gt;på grund av mer eller mindre oklara hälsobesvär, i princip oavsett vad utredningen avser. Detta gäller för såväl barnförsäkring som vid ansökan om sjukförsäkring och sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna. I dessa fall menar försäkringsbolagen att försäkring inte kan beviljas, eftersom risken för framtida försäkringsfall inte kan bedömas på ett adekvat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Utredningen har förståelse för att oklara hälsobesvär i vissa fall kan innebära att försäkring inte kan meddelas. Samtidigt anser vi att försäkringsbolagens praxis att i princip alltid avslå ansökningar när den som ska försäkras är föremål för en pågående hälsoutred- ning, i vissa fall kan strida mot kontraheringsplikten. Vi menar att individuella hälsofaktorer kan ha betydelse för prövningen av ansö- kan även i dessa fall, och att försäkringsbolagets utredningsansvar då innebär att bolaget måste ta reda på och beakta dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft42"&gt;Som exempel kan nämnas att vi har sett vissa avslag som berott på att den försäkringssökande är under utredning för uppenbart&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Särskilda villkor och avslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;allergiska besvär (de fall som vi har sett gällde barnförsäkring). Förutsatt att det aktuella bolaget enligt sin normala praxis kan med- dela försäkring med undantag för allergi vid konstaterade allergiska besvär, bör bolaget åtminstone överväga att göra det även när det finns en pågående utredning angående misstänkta sådana besvär.&lt;SPAN class="ft81"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;En sådan eventuell undantagsklausul skulle sedan kunna omprövas när den pågående utredningen är klar, beroende på vad utredningen visar. Om bolaget ändå vill avslå ansökan, måste bolaget ta reda på så pass mycket om de besvär som utreds, att bolaget kan visa att det är försäkringsmässigt nödvändigt att helt neka försäkring med hänsyn till vad utredningen avser. Vi menar alltså att om ett avslags- beslut baseras på att risken enligt försäkringsbolaget inte går att bedöma på ett adekvat sätt, måste bolaget kunna visa att så är fallet, trots att bolaget har &lt;SPAN class="ft51"&gt;fullgjort sitt utredningsansvar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Det ärende som utredningen granskade fanns hos ett försäkringsbolag som brukade använda sig av sådana undantagsklausuler, i de fall det fanns konstaterade allergiska eller astmatiska besvär.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;P class="p589 ft172"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft15"&gt;och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Kapitlets innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;I vårt uppdrag ingår att analysera om försäkringsbolagens beslut att helt eller delvis neka försäkring ger en tillräckligt god förståelse för hur försäkringsbolagen resonerar samt om dessa resonemang för- medlas på ett sätt som en försäkringstagare kan ta till sig. Detta kapitel syftar till att behandla nu nämnda frågeställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Frågan om försäkringsbolagens beslutsmotiveringar hänger också nära samman med frågan om vilket beslutsunderlag som bolagen använder när de väljer att neka försäkring till normala villkor. Vi kommer därför att även behandla den frågan i det här samman- hanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I vårt uppdrag ingår inte att bedöma försäkringsbolagens medi- cinska kunnande eller ta ställning till om bolagens beslutsunderlag och bedömningar i enskilda fall stämmer överens med aktuell medi- cinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Däremot kan och ska vi uttala oss principiellt om vilket slags underlag som typiskt sett bör ligga till grund för försäkringsbolagens riskbedömningar, och hur vi uppfattar att bolagen arbetar för att säkerställa detta. Vi ska också redovisa vilka krav som vi uppfattar att kontraheringsplikten gene- rellt ställer på försäkringsbolagens beslutsmotiveringar när försäk- ring nekas, och hur vi bedömer att bolagen i allmänhet lever upp till de kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft22"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Försäkringsmedicinska riktlinjer ska hålla hög kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft9"&gt;Som redan har angetts i kapitel 12 ovan, innebär kontraherings- plikten att varje beslut att helt eller delvis neka någon försäkring, ska ha klart stöd i en försäkringsteknisk bedömning. Såsom vi har utvecklat närmare i det kapitlet (se avsnitt 12.3), innebär det att försäkringsbolagen ska kunna visa att ett beslut att neka försäkring har varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, dvs. att risken för framtida försäkringsfall är så hög, att det skulle få klart olämpliga följder för försäkringskollektivet om risker av det aktuella slaget skulle försäk- ras till normala villkor eller, vid avslag, skulle försäkras alls. Bolaget ska även kunna visa att beslutet har grundats på ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;beslutsunderlag av hög kvalitet&lt;/SPAN&gt;. Ett rimligt krav i det avseendet är att bedömningen ska ha grundats på &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfaren- het samt försäkringsmässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;. Med &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap&lt;/SPAN&gt;, avses i det här sammanhanget den medicinska vetenskapliga forskningen, fast med beaktande av att en viss tröghet måste accepteras med avseende på när försäkringsbolagen kan förväntas anpassa sin risk- bedömning efter nya forskningsrön. Det är exempelvis inte rimligt att kräva att försäkringsbolagen ska ändra sina riktlinjer på grund av ny medicinsk forskning, förrän det finns en viss konsensus kring den. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Medicinsk beprövad erfarenhet &lt;/SPAN&gt;är sådant som det eventuellt inte finns direkt vetenskapligt stöd för, men som är allmänt accepterat inom läkarkåren. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Försäkringsmässigt kunnande &lt;/SPAN&gt;är försäkringsbolagens professionella erfarenhet. Här avser vi i första hand försäkrings- bolagets eventuella egen erfarenhet i förhållande till den aktuella försäkringsprodukten och det försäkrade kollektivet. Det kan exem- pelvis handla om bolagets egen sjukdoms- och skadestatistik samt erfarenheter när det gäller skadereglering. Här är det viktigt att fram- hålla att det måste vara erfarenhet som kan styrkas, eftersom det alltid är upp till försäkringsbolaget att visa att det har funnits sär- skilda skäl att neka försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft9"&gt;I kapitel 7 ovan, har vi beskrivit hur försäkringsbolagens risk- bedömningar går till. Som framgår där, är &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmedicinska riktlinjer &lt;/SPAN&gt;ett centralt instrument för försäkringsbolagen vid risk- bedömningen. I praktiken måste därmed försäkringsbolagen vid beslut att neka försäkring, kunna visa att de riskbedömningsrikt- linjer som har använts som en del av beslutsunderlaget är uppdate-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p500 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;rade i enlighet med &lt;/SPAN&gt;aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfaren- het och försäkringsmässigt kunnande &lt;SPAN class="ft9"&gt;i den mening som angetts ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Försäkringsmedicinska riktlinjer får bara användas som hjälpmedel för individuella bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft12"&gt;Som också har framgått i kapitel 12 ovan, innebär kontraherings- plikten att varje beslut att helt eller delvis neka någon en person- försäkring på grund av dennes hälsotillstånd, ska ha baserats på en &lt;SPAN class="ft11"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;av förutsättningarna i det enskilda fallet. Såsom vi har utvecklat närmare i det kapitlet, betyder det att för- säkringsbolaget har ett &lt;SPAN class="ft11"&gt;utredningsansvar &lt;/SPAN&gt;när det gäller den försäk- ringssökandes hälsotillstånd. Utredningsansvaret innebär i korthet att försäkringsbolaget i varje enskilt fall måste ta reda på och beakta de individuella hälsofaktorer som kan inverka på bedömningen av ansökan. De försäkringsmedicinska riktlinjer som tillämpas måste därmed vara konstruerade, och tillämpas, så att de förutsätter att försäkringsbolagen ska fullgöra det utredningsansvaret i förhåll- ande till varje försäkringssökande. Riktlinjerna ska på så sätt utgöra ett &lt;SPAN class="ft11"&gt;hjälpmedel &lt;/SPAN&gt;för de individuella bedömningar som måste göras i varje enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft54"&gt;Om försäkringsbolagen använder sig av försäkringsmedicinska riktlinjer som rekommenderar vissa beslut på alltför schablonmässiga grunder kan detta alltså leda till en hantering av ansökningar som i praktiken strider mot kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Försäkringsmedicinska riktlinjer och återförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft12"&gt;Vissa försäkringsbolag har utvecklat egna försäkringsmedicinska riktlinjer för riskbedömningen. De försäkringsbolag som har åter- försäkring för sina personförsäkringsprodukter använder däremot normalt försäkringsmedicinska riktlinjer som har tagits fram av återförsäkringsbolaget i fråga. Det förekommer också att mindre försäkringsbolag lägger ut hela eller delar av sin praktiska risk- bedömningsverksamhet på ett återförsäkringsbolag. Då tillämpar återförsäkringsbolaget sina egna riskbedömningsriktlinjer, eventu- ellt i kombination med riktlinjer som försäkringsbolaget har tagit fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Mot den här bakgrunden är det viktigt att framhålla att det alltid är det försäkringsbolag som tillhandahåller en sökt personförsäk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft12"&gt;ring som ytterst är ansvarigt för att kontraheringsplikten uppfylls. Detta gäller alltså även om bolaget har lagt ut riskbedömningen på, eller tillämpar försäkringsmedicinska riktlinjer som tagits fram av, ett återförsäkringsbolag. Det är alltså alltid upp till försäkrings- bolaget att visa att riskbedömningen av en viss ansökan som har nekats helt eller delvis, har baserats på ett beslutsunderlag som håller tillräckligt hög kvalitet. Ett försäkringsbolag kan aldrig moti- vera ett beslut att neka försäkring genom att hänvisa till att man har tillämpat försäkringsmedicinska riktlinjer som har tillhandahållits av ett återförsäkringsbolag eller att återförsäkringsbolaget har rekom- menderat en viss bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Hur kvalitetssäkras försäkringsmedicinska riktlinjer?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;Under utredningens intervjuer har det framgått att de försäkrings- bolag som har egna försäkringsmedicinska riktlinjer, och de åter- försäkringsbolag som tillhandahåller riktlinjer eller sköter risk- bedömning helt eller delvis åt något försäkringsbolag, arbetar i varierande utsträckning och på olika sätt för att säkerställa att rikt- linjerna hålls uppdaterade vad gäller nya medicinska rön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;I allmänhet får bolagen information om ny medicinsk forskning och annan utveckling genom sina rådgivande läkare. Här kan det noteras att vissa bolag kräver att de rådgivande läkarna ska vara kliniskt aktiva och/eller att de ska ägna sig åt medicinsk forskning, medan andra bolag har läkare som är heltidsanställda inom bolaget eller anlitar pensionerade läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vidare har merparten av riskbedömarna hos försäkringsbolagen medicinsk högskoleutbildning, och hos de flesta bolag fortbildas riskbedömarna också kontinuerligt genom deltagande vid medi- cinska konferenser, seminarier, föreläsningar m.m. Riskbedömarna följer därigenom den medicinska forskningen och utvecklingen, och kan föreslå ändringar i riktlinjerna. Hur mycket som satsas på fortbildning av riskbedömare varierar, och beror naturligtvis på resurser och andra förhållanden inom det aktuella bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Det förekommer också att försäkringsbolag, framför allt större bolag, och återförsäkringsbolag själva ordnar seminarier där de bju- der in specialister för att föreläsa inom medicinska områden där de anser att de behöver utveckla sin kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p597 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Utredningens iakttagelser angående försäkringsbolagens beslutsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Kvaliteten på de försäkringsmedicinska riktlinjerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft42"&gt;I allmänhet anser vi att försäkringsbolagen är väl medvetna om att kontraheringsplikten i princip kräver att de kan visa att de har vetenskapliga belägg för beslut att neka försäkring. Vi har samtidigt noterat att försäkringsbolagen och återförsäkringsbolagen arbetar i varierande utsträckning och på olika sätt för att säkerställa att rikt- linjerna hålls uppdaterade när det gäller ny medicinsk forskning. Det är inte möjligt för oss att bedöma om det arbete som olika bolag lägger ner i det avseendet är tillräckligt, eller om de riktlinjer som tillämpas är tillräckligt uppdaterade. Hur bolagen lever upp till kontraheringspliktens krav i detta avseende får, i förekommande fall, bli föremål för prövning vid en framtida rättstillämpning. Vi kan däremot konstatera att det förhållandet att försäkringsbolagens praxis när det gäller att hålla riktlinjer uppdaterade varierar så pass mycket, tyder på ett behov av förbättrade rutiner hos vissa bolag i det avseendet. Mot den bakgrunden, och med hänsyn till att höga krav måste ställas på riktlinjernas kvalitet, bedömer vi att det åtminstone hos vissa försäkringsbolag, finns ett behov av ökad medvetenhet avseende vikten av att försäkringsmedicinska riktlinjer kontinuer- ligt hålls uppdaterade i förhållande till vad som vid varje tidpunkt anses vara medicinsk vetenskap i försäkringssammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;Användningen av försäkringsmedicinska riktlinjer och kravet på en individuell bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;Under vår kartläggning har vi sett exempel på situationer där vi anser att utformningen och användningen av försäkringsmedicin- ska riktlinjer som en viktig del av beslutsunderlaget kan motverka individuella bedömningar av försäkringsansökningar. För att vi ska kunna ge exempel på detta, är det nödvändigt för oss att till viss del gå in på medicinska frågor. Nedanstående exempel ska därför bara ses som en illustrering av de resonemang angående kontraherings- pliktens tillämpning som vi fört ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;Någonting som vi har stött på som vanligt förekommande är riktlinjer som rekommenderar undantagsklausul för s.k. atopiskt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;eksem, och även ibland astma och allergi, om en ansökan om barn- försäkring innehåller uppgift om att barnet har torr hud som har behandlats med kortisonsalva. Som vi har utvecklat närmare ovan (se avsnitt 13.2.4), anser vi att försäkringsbolagets utrednings- ansvar innebär att bolaget inte i sådana fall kan göra undantag för atopiska sjukdomar i försäkringsavtalet, utan att först ta reda på mer information om de uppgivna hudbesvären. Genom exempelvis ett frågeformulär bör försäkringsbolaget alltså efterfråga ytterligare uppgifter, för att kunna bedöma om den torra huden är atopiskt eksem, eller på goda grunder kan misstänkas vara det. Om en sådan individuell bedömning motverkas av vad som föreskrivs i de försäk- ringsmedicinska riktlinjerna, riskerar försäkringsbolaget att handla i strid mot kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Utredningen har å andra sidan även sett exempel på när försäk- ringsmedicinska riktlinjer används på ett sätt som främjar en indivi- duell, men ändå enhetlig, bedömning. Ett sådant exempel, som är gemensamt för de flesta försäkringsbolag, är riktlinjer för hantering av försäkringssansökningar från personer med diabetes. I dessa fall innebär de riktlinjer som tillämpas, enligt vår erfarenhet, att bola- gen ska ta reda på en mängd olika faktorer när det gäller den för- säkringssökandes individuella hälsotillstånd. Faktorer av betydelse för bedömningen är bl.a. vilken typ av diabetes det rör sig om, medicinering, vid vilken ålder den försäkringssökande fick sjuk- domen och sjukdomens duration vid ansökningstillfället samt eventu- ella följdsjukdomar. Därutöver efterfrågar man en mängd olika värden som ger en bild av hur välreglerad sjukdomen är hos perso- nen i fråga och hur hälsan i övrigt ser ut. Utifrån dessa parametrar rekommenderar riktlinjerna sedan hur försäkringsansökan bör han- teras. Ofta kan en person med diabetes få en försäkring som ger ersättning för både ekonomisk och medicinsk invaliditet vid sjuk- dom, men mot en förhöjd premie, som är olika hög beroende på hur sjukdomsbilden ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;Sammanfattningsvis anser utredningen att det finns ett visst behov av ökad medvetenhet hos försäkringsbolagen när det gäller att försäkringsmedicinska riktlinjer ska utformas och användas på ett sätt som förutsätter att försäkringsbolagen tar sitt utrednings- ansvar i varje enskilt ansökningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Försäkringsmedicinska riktlinjer och återförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Det är vidare utredningens bedömning att försäkringsbolagen nu- mera är helt medvetna om att det är försäkringsbolagen, och inte ett eventuellt återförsäkringsbolag, som bär ansvaret i förhållande till den försäkringssökande för att de riskbedömningar som görs uppfyller kontraheringspliktens krav. Detta gäller även för de för- säkringsbolag som har lagt ut hela det praktiska arbetet med risk- bedömning på ett återförsäkringsbolag. Trots detta, uppfattar vi att de försäkringsbolag som använder sig av försäkringsmedicinska riktlinjer från ett återförsäkringsbolag, i praktiken till stor del för- litar sig på återförsäkringsbolaget vad gäller att hålla riktlinjerna uppdaterade. Vi noterar att det innebär att ett försäkringsbolag som använder sig av försäkringsmedicinska riktlinjer från ett åter- försäkringsbolag, i hög utsträckning är beroende av återförsäk- ringsbolaget för att leva upp till kontraheringsplikten. Samtidigt är det alltid försäkringsbolagets skyldighet att säkerställa att kontra- heringsplikten följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Försäkringsbolagens beslutsmotiveringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Beslut att neka personförsäkring ska motiveras på ett begripligt sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft9"&gt;När kontraheringsplikten tillkom infördes som framgått samtidigt en möjlighet för den försäkringssökande att vända sig till domstol vid missnöje med försäkringsbolagets beslut. En sådan talan ska väckas inom sex månader från det att försäkringsbolaget till sökan- den har avsänt meddelande om sitt beslut, &lt;SPAN class="ft51"&gt;uppgift om skälen för detta &lt;/SPAN&gt;och upplysning om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat (16 kap. 7 § andra stycket FAL). Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad. Enligt lagstiftningsmotiven innebär detta att försäkringsbolaget måste motivera ett beslut att inte meddela en personförsäkring till de villkor som normalt gäller för försäkringen i fråga på ett sätt som den försäkringssökande kan förstå (se prop. 2003/04:150 s. 247). I motiven angavs inte närmare vad en sådan beslutsmotivering kunde förväntas innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Vad är en begriplig beslutmotivering?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;I ljuset av den tolkning av kontraheringsplikten som vi har redo- visat ovan (se kapitel 12), anser utredningen att försäkringsbolaget ska motivera ett beslut att neka försäkring genom att förklara &lt;SPAN class="ft52"&gt;vilka uppgifter om den försäkringssökandes hälsa som bolaget har beaktat &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft52"&gt;varför &lt;/SPAN&gt;dessa uppgifter medför att den sökta personförsäkringen inte kan beviljas, dvs. vilka &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringsmässiga skäl &lt;/SPAN&gt;som har legat till grund för beslutet. Enbart en hänvisning till ett yttre förhållande, såsom en viss sjukdom eller liknande, är i regel inte en tillräcklig motivering. Meningen kan samtidigt inte vara att ett försäkrings- bolag i motiveringen ska gå in i sådan medicinsk detalj att förkla- ringen blir alltför komplicerad eller att bolaget i onödan ska ange känsliga detaljer. Det viktiga är att motiveringen formuleras så att det blir &lt;SPAN class="ft52"&gt;tydligt och begripligt för den ordinäre försäkringssökande varför hälsotillståndet hos den som ska försäkras gör att den sökta försäk- ringen inte kan beviljas&lt;/SPAN&gt;. Längden av och innehållet i en sådan moti- vering kan naturligtvis variera beroende på den sökta försäkringen och den försäkringssökandes situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft10"&gt;Att det ska handla om &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkringsmässiga skäl &lt;/SPAN&gt;innebär att bolaget måste förklara vilka försäkringsmässiga risker som bolaget anser kan förknippas med hälsotillståndet hos den försäkringssökande. Det betyder inte att bolaget i motiveringen till den försäkrings- sökande måste hänvisa till exempelvis medicinska vetenskapliga artiklar eller studier, eller ange statistiska eller andra beräkningar som legat till grund för beslutet. Däremot bör försäkringsbolaget i beslutsmotiveringen ange att det finns sådana belägg för den för- säkringsmässiga riskbedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;I motiveringen till den försäkringssökande behöver bolaget inte heller gå närmare in på affärsmässiga eller företagsekonomiska över- väganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Försäkringsbolagens syn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;I princip samtliga försäkringsbolag som har ingått i utredningens kartläggning har uppgett att de, efter kontraheringspliktens inför- ande, har fått en betydligt större medvetenhet kring vikten av tyd- liga beslutsmotiveringar som grundas på medicinsk fakta och forsk- ning. Försäkringsbolagen framhåller att de strävar efter att göra be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;dömningar som de kan stå för och motivera dessa på ett sätt som blir tydligt och begripligt, såväl för den försäkringssökande, som i förhållande till media. Mediabevakningen har enligt försäkrings- bolagen gjort att de har blivit bättre på att se över sina processer, bedömningar och motiveringar, vilket de ser som positivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Enligt försäkringsbolagen läggs i dag betydligt större kraft på att kommunicera på ett bra sätt med den försäkringssökande i de fall försäkring inte beviljas till normala villkor, än vad som var fallet runt den tiden då kontraheringsplikten infördes. Här ingår besluts- motiveringarna som ett viktigt led, men ett antal försäkringsbolag berättar också om att de infört flera andra åtgärder för att den för- säkringssökande ska förstå grunderna för ett sådant beslut. Vissa försäkringsbolag har exempelvis infört att en försäkringssökande som helt eller delvis nekas försäkring, alltid rings upp av en risk- bedömare som förklarar skälen för beslutet. Ett sådant telefon- samtal äger hos vissa försäkringsbolag rum innan brevet med be- slutet skickas ut, och hos vissa som en uppföljning till brevet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft42"&gt;Försäkringsbolagen framhåller att de med sina motiveringar all- tid försöker förklara orsaken till att försäkring inte kan beviljas till normala villkor. Samtidigt menar bolagen att det är en svår balans att ge tillräckligt detaljerad information till den försäkringssökande, utan att informationen skrämmer upp denne vad gäller risk för framtida ohälsa. Försäkringsbolagen betonar här skillnaden mellan försäkringsmedicin och klinisk medicin. Medan försäkringsmedici- nen går ut på att identifiera framtida risker, fokuserar klinisk medicin på behandling av det aktuella hälsotillståndet, och de behandlande läkarna försöker i allmänhet ge så positiva besked om framtiden som möjligt. Detta märks, enligt försäkringsbolagen, inte minst när det gäller barn, särskilt barn som föds för tidigt. I de fallen har för- äldrarna ofta fått positiva besked angående barnet från sjukvården, och har därför svårt att acceptera försäkringsbolagets bedömning att barnet löper risk för framtida ohälsa. Även vuxna försäkrings- sökande kan, enligt försäkringsbolagen, ha svårt att ta till sig bolagets bedömning av framtida hälsorisker, om dessa inte har lyfts fram på samma sätt av behandlade läkare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p600 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Utredningens iakttagelser angående försäkringsbolagens beslutsmotiveringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft42"&gt;Utredningens erfarenhet är att utformningen av beslutsmotiveringar när en personförsäkring nekas skiljer sig mycket mellan försäk- ringsbolagen. Vissa bolag skriver ganska långt och resonerande om vilka hälsofaktorer som har beaktats och varför försäkring inte kan beviljas. Utredningens allmänna uppfattning är samtidigt att det är vanligare att beslutsmotiveringarna formuleras mer schablonmässigt, både när det gäller vilka faktorer som har inverkat på bedömningen, och varför dessa faktorer har medfört att den sökta försäkringen inte kan beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft10"&gt;Avslag på ansökan om barnförsäkring avseende &lt;SPAN class="ft50"&gt;för tidigt födda barn &lt;/SPAN&gt;(se avsnitt 13.4.5 ovan) är ett område där vi, baserat på det underlag som vi har haft till vårt förfogande, har ansett att försäk- ringsbolagens beslutmotiveringar i vissa fall inte är tillräckligt tyd- liga. Exempel på en motivering som vi har stött på i detta samman- hang, och som vi anser brister i tydlighet, är att ansökan avslås på grund av ”komplikationer vid förlossningen”. I dessa fall menar vi att försäkringsbolaget måste ange vilka komplikationer som man särskilt beaktat, och vilka hälsorisker som man ser på grund av de aktuella komplikationerna. Vi har också noterat att försäkrings- bolagen ibland inte redovisar vilka hälsofaktorer som har beaktats, utan i stället bara hänvisar till vilka medicinska journaler som man har tagit del av. De ansökande föräldrarna får då inte tillräcklig information om vilka hälsofaktorer som har beaktats och hur de har bedömts. Att ett försäkringsbolag informerar föräldrarna om att de är välkomna att återkomma med en ny ansökan efter en viss angiven tid (s.k. omprövningstid), vilket är vanligt förekommande, kan heller aldrig heller ersätta en tydlig motivering till varför för- säkring inte kan beviljas vid det aktuella ansökningstillfället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Även när det gäller avslag på grund av en &lt;SPAN class="ft50"&gt;pågående medicinsk utredning&lt;/SPAN&gt;, vilket är regel både vid ansökan om barnförsäkring som vuxenförsäkring (se avsnitt 13.4.8), har vi sett exempel på motive- ringar som vi inte har ansett varit tillräckligt tydliga. Vanligen anges i dessa fall att försäkringen inte kan beviljas ”på grund av pågående utredning”. Det framgår däremot inte varför just de besvär som ut- reds medför att risken för framtida försäkringsfall är så stor att försäkring inte kan beviljas alls.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft42"&gt;Vi har också kunnat iaktta att försäkringsbolagen i vissa fall av- slår försäkringsansökningar enbart med motiveringen att den för- säkringssökande &lt;SPAN class="ft52"&gt;har en viss sjukdom eller annat tillstånd&lt;/SPAN&gt;, (exempel- vis ett visst &lt;NOBR&gt;BMI-värde).&lt;/NOBR&gt; Vi utesluter inte att vissa sjukdomar och andra tillstånd kan vara så allvarliga i sig att det är befogat att helt eller delvis neka försäkring på grund av att de förekommer hos den försäkringssökande. Som motivering till ett avslagsbeslut är det ändå inte tillräckligt att bara hänvisa till förekomsten av en viss sjukdom eller annat hältillstånd. Försäkringsbolaget måste i stället förklara på vilka grunder bolaget har gjort sin bedömning, dvs. vilka specifika hälsofaktorer som har beaktats och vilka försäkrings- mässiga risker som gör att den sökta försäkringen inte kan beviljas. Om ett avslag grundas på att den försäkringssökande har en sjuk- dom eller liknande som enligt försäkringsbolaget är så allvarlig i sig, att bolaget har bedömt att det inte är nödvändigt ta reda på några för den enskilde försäkringssökande individualiserande hälsofakto- rer, menar vi att det i vart fall ska framgå av motiveringen att det är så bolaget har resonerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft9"&gt;Även när det gäller försäkringsbolagens &lt;SPAN class="ft51"&gt;motiveringar till undan- tagsklausuler &lt;/SPAN&gt;har vi sett vissa brister. I enlighet med vad som har ut- vecklats tidigare (se avsnitt 13.2), har försäkringsbolaget alltid rätt att från försäkringen undanta en sjukdom som redan finns vid an- sökningstillfället (12 kap. 5 § första stycket 1 FAL). Om ett försäk- ringsbolag dessutom vill undanta andra eventuella framtida sjuk- domar på grund av den försäkringssökandes hälsotillstånd vid ansök- ningstillfället, måste däremot försäkringsbolaget kunna visa särskilda skäl för det i enlighet med kontraheringspliktens krav. Bolaget måste då också i motiveringen förklara &lt;SPAN class="ft51"&gt;varför &lt;/SPAN&gt;ett sådant utökat undantag behövs. Det betyder att försäkringsbolaget måste förklara att den försäkringssökandes befintliga hälsotillstånd, enligt bolagets bedöm- ning, innebär en risk att denne även ska drabbas av den sjukdom som undantaget gäller. Enligt utredningens erfarenhet är det inte ovanligt förekommande att ett försäkringsbolag, utan någon när- mare förklaring, gör undantag för dels en sjukdom som den försäk- ringssökande har och direkta följder av den sjukdomen, men även andra sjukdomar eller åkommor. En sådan motivering uppfyller alltså inte kraven enligt lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens beslutsunderlag och beslutsmotiveringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Sammanfattande iakttagelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Sammanfattningsvis har utredningen fått intrycket att försäkrings- bolagen är väl medvetna om att beslut att neka någon en sökt per- sonförsäkring ska grundas på ett beslutsunderlag som är uppdaterat i enlighet med aktuell medicinsk vetenskaplig forskning, samt att det alltid är försäkringsbolaget som bär ansvaret för att kunna visa att så är fallet. Ändå har vi bedömt att de försäkringsbolag som har egna försäkringsmedicinska riktlinjer arbetar i varierande utsträck- ning med att hålla riktlinjerna uppdaterade med avseende på ny medicinsk forskning och utvecklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vi har också noterat att försäkringsbolag som använder sig av försäkringsmedicinska riktlinjer från ett återförsäkringsbolag, i hög utsträckning är beroende av återförsäkringsbolaget för att leva upp till kontraheringspliktens krav när det gäller uppdaterade riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;När det gäller försäkringsbolagens beslutsmotiveringar, anser vi att kontraheringsplikten får anses innebära ett krav på att dessa ska utformas så att det blir &lt;SPAN class="ft11"&gt;tydligt och begripligt för den ordinäre försäk- ringssökande varför den sökta försäkringen inte har beviljats&lt;/SPAN&gt;, dvs. vilka &lt;SPAN class="ft11"&gt;försäkringsmässiga skäl &lt;/SPAN&gt;som har legat till grund för beslutet. Längden av och innehållet i en sådan motivering kan naturligtvis variera beroende på den sökta försäkringen och den försäkrings- sökandes situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Som har framgått ovan, anser vi att försäkringsbolagen är väl medvetna om att beslut att neka någon en personförsäkring ska motiveras på ett begripligt sätt, men att det i praktiken finns brister när det gäller bolagens utformning av beslutsmotiveringar i dessa fall. Vi har sett att försäkringsbolagen i vissa fall inte tillräckligt tydligt anger vilka individuella hälsofaktorer som har beaktats. Vi anser även att bolagen i högre utsträckning än vad som många gånger görs i dag, borde förklara varför de individuella hälsofakto- rer som har beaktats medför att försäkring inte kan beviljas i högre utsträckning än vad som gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;P class="p602 ft174"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Kapitlets innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Enligt utredningens direktiv ska vi, utifrån vår kartläggning, bedöma om det finns anledning att befara att försäkringsbolagen över- eller misstolkar hälsoinformation när en försäkringsansökan prövas och särskilt hur uppgifter från barnhälsovården och elevhälsan inhämtas och behandlas i detta sammanhang. I detta kapitel redovisar vi våra iakttagelser och bedömningar i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Upplysningsplikt, utredningsansvar och inhämtande av hälsouppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft10"&gt;För sina riskkalkyler behöver försäkringsbolaget, som framgått, i regel vissa uppgifter från den försäkringssökande om de förhållan- den som försäkringen avser. Vid ansökan om en personförsäkring får därför den som ansöker om försäkring fylla i en s.k. hälsodekla- ration, dvs. en blankett med en rad frågor om hälsotillståndet hos den som ska försäkras. Försäkringsbolaget är i det läget beroende av att den som ansöker om en försäkring lämnar fullständiga och korrekta uppgifter. En viktig förpliktelse för den sökande är därför den s.k. &lt;SPAN class="ft50"&gt;upplysningsplikten&lt;/SPAN&gt;. Upplysningsplikten, som har nämnts tidigare (kapitel 4 och 7), tvingande och följer av 12 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ FAL. Kort sagt innebär den att den försäkringssökande på ett riktigt sätt måste besvara försäkringsbolagets frågor. Till detta hör bland annat att lämna korrekta uppgifter om sitt hälsotillstånd vid ansökan om en personförsäkring. Har den försäkrade lämnat fel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft22"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;aktiga uppgifter uppsåtligt, eller av oaktsamhet som inte är ringa, kan denne helt eller delvis frånkännas rätten till försäkringsersätt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Som också har framgått (se kapitel 12), innebär kontraherings- plikten ett krav på att varje försäkringsansökan ska bedömas på &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuell grund&lt;/SPAN&gt;. Detta innebär att försäkringsbolaget har ett an- svar att utreda hälsotillståndet hos den som ansöker om en person- försäkring. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Utredningsansvaret &lt;/SPAN&gt;innebär att försäkringsbolaget måste ta reda på och beakta de individualiserande hälsofaktorer som kan inverka på bedömningen av ansökan. Ibland kan försäkringsbolaget bedöma att det för prövningen av försäkringsansökan behövs så- dana uppgifter om hälsotillståndet hos den som ska försäkras, som denne inte själv kan tillhandahålla. Det handlar oftast om uppgifter som finns inom hälso- och sjukvården, i olika slags patientjournaler, men även uppgifter från Försäkringskassan, om bl.a. tidigare sjuk- skrivning, kan vara av intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Eftersom sådana hälsouppgifter som finns inom sjukvården och övrig offentlig verksamhet normalt är sekretessbelagda, måste den enskilde lämna sitt &lt;SPAN class="ft51"&gt;samtycke &lt;/SPAN&gt;till att försäkringsbolaget ska få till- gång till uppgifterna. Med stöd av samtycket kan bolaget begära in t.ex. patientjournaler från hälso- och sjukvården eller journalanteck- ningar från elevhälsan eller barnhälsovården. I det sammanhanget måste försäkringsbolaget beakta det skydd för den försäkrings- sökandes personliga integritet som följer av 11 kap. 1 a § FAL. Enligt den bestämmelsen får ett försäkringsbolag begära samtycke till att hämta in uppgifter om en enskild persons hälsotillstånd endast om det är &lt;SPAN class="ft51"&gt;nödvändigt &lt;/SPAN&gt;för prövningen av försäkringsansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;För att kunna analysera bolagens användning av sådana hälso- uppgifter som hämtas in från andra än den försäkringssökande, är det nödvändigt att förstå innebörden av 11 kap. 1 a § FAL. I det följande behandlar vi därför bakgrunden till och betydelsen av den bestämmelsen samt hur den förhåller sig till bestämmelsen i 11 kap. 1 § om kontraheringsplikt för personförsäkringar. Därefter går vi närmare in på hur försäkringsbolagen inhämtar och behandlar hälso- uppgifter vid tillämpning av kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td199"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Bakgrunden till 11 kap. 1 a § FAL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft42"&gt;Försäkringsbolagens tillgång till och hantering av främst journal- uppgifter ifrågasattes under en längre tid i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet,&lt;/NOBR&gt; framför allt av integritetsskäl. I en framställning till regeringen i december 2002 kritiserade Statens &lt;NOBR&gt;medicinsk-etiska&lt;/NOBR&gt; råd försäkrings- bolagens hantering av journaluppgifter. Rådet föreslog att reger- ingen bl.a. skulle utreda förutsättningarna för att begränsa den möjligheten som försäkringsbolagen då hade, att använda s.k. gene- rella samtycken (eller generella fullmakter, som det ofta kallades). Enligt den då rådande ordningen var det vanligt att försäkrings- bolagen begärde in ett generellt samtycke från den försäkringssök- ande vid ansökan om en individuell personförsäkring. Detta skedde normalt i samband med att den försäkringssökande fyllde i hälso- deklarationen. Samtyckena var inte tidsbegränsade eller begränsade till något visst syfte och innehöll i regel inga inskränkningar beträff- ande vilka sjukvårdsinrättningar och andra offentliga inrättningar som bolagen hade rätt att vända sig till. Fullmakterna täckte vanligen även inhämtande av hälsoupplysningar vid framtida skadereglering (se Ds 2005:13 s. 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Mot bakgrund av bl.a. framställningen från Statens medicinsk- etiska råd lämnade Justitiedepartementet i uppdrag åt en sakkunnig person att biträda departementet med en analys av försäkrings- bolagens tillgång till patientjournaler. Arbetet redovisades i depar- tementspromemorian &lt;SPAN class="ft51"&gt;Försäkringsbolags tillgång till patientjournaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft9"&gt;(Ds 2005:13). Promemorian bearbetades därefter i Justitiedeparte- mentet och det arbetet resulterade i en promemoria med utkast till lagrådsremiss. Efter yttrande av Lagrådet lämnade regeringen i juni 2010 fram förslag till lagändringar i prop. 2009/10:241.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;I enlighet med förslagen i propositionen, skärptes möjligheterna för försäkringsbolagen att begära samtycke till att hämta in hälso- uppgifter. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2011 genom en ny bestämmelse i FAL – nu gällande 11 kap. 1 a §. Enligt den bestäm- melsen förändrades reglerna angående formerna för försäkrings- bolagens inhämtande av hälsouppgifter från hälso- och sjukvården samt andra offentliga inrättningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Innebörden av 11 kap. 1 a § FAL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;Enligt 11 kap. 1 a § FAL får, som nämnts, ett försäkringsbolag bara begära samtycke till att hämta in uppgifter om en enskild persons hälsotillstånd om det är &lt;SPAN class="ft52"&gt;nödvändigt &lt;/SPAN&gt;för prövningen av försäkrings- ansökan. Det samtycke som lämnas ska vidare vara begränsat till att endast gälla för ett visst syfte, nämligen för att pröva en försäk- ringsansökan. I den mån försäkringsbolaget i framtiden i samband med t.ex. en skadereglering skulle behöva samla in nya hälsouppgif- ter krävs det alltså att ett nytt samtycke inhämtas. Av bestämmel- sen följer också att samtycket ska lämnas på en av försäkrings- bolaget särskilt upprättad handling och att det ska framgå av den handlingen att samtycket är begränsat till att gälla under prövningen av ansökan. Försäkringsbolaget ska även, i samband med att sam- tycke begärs, informera om innebörden att samtycke ges och vilken betydelse som samtycket har för prövningen av ansökan. Med stöd av ett sådant avgränsat samtycke från den ansökande kan alltså för- säkringsbolaget begära in exempelvis patientjournaler från hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft9"&gt;Enligt motiven syftade den nya bestämmelsen i 11 kap. 1 a § FAL till att förstärka integritetsskyddet för enskilda på försäkrings- området. Lagändringen skulle säkerställa att försäkringsbolagen inte slentrianmässigt kunde begära samtycke till att få samla in hälso- uppgifter, utan att bolagen bara skulle begära sådant samtycke när uppgifterna verkligen behövdes för försäkringsbolagets bedömning. Lagändringen syftade även till att samtycket skulle lämnas frivilligt och bygga på tillräcklig information (se prop. 2009/10:241 s. 26 ff.). I motiven betonades att om försäkringsbolaget inte utifrån exem- pelvis uppgifter i hälsodeklarationen kan påvisa att ytterligare hälso- uppgifter krävs från försäkringsteknisk eller medicinsk utgångs- punkt, bör samtycke över huvud taget inte begäras av den enskilde. Regeringen bedömde att bestämmelsen skulle få särskild betydelse för hälsouppgifter som gäller barn (se prop. 2009/10:241 s. 26 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td199"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p605 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Särskilt angående inhämtande av hälsouppgifter från barnhälsovården och elevhälsan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft9"&gt;I jämförelse med de patientjournaler som förs inom sjukvården, utmärker sig journalanteckningar inom barnhälsovården och elev- hälsan&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;på det sättet att de förs i hälsoövervakande, dvs. i frisk- vårdande och förebyggande, syfte. Det var mot den bakgrunden som Statens &lt;NOBR&gt;medicinsk-etiska&lt;/NOBR&gt; råd och andra organ med anknytning till hälso- och sjukvården i samband med det lagstiftningsarbete som ledde fram till den nya bestämmelsen i 11 kap. 1 a § FAL, sär- skilt påtalade risken för att sådana journalanteckningar skulle över- tolkas av försäkringsbolagen. När den nya bestämmelsen infördes framhöll också regeringen, som redan har nämnts, att bestämmel- sen skulle få särskild betydelse för hälsouppgifter som gäller barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Andra regelverk av betydelse för försäkringsbolagens hantering av hälsoinformation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft9"&gt;Försäkringsbolags hantering av hälsouppgifter omfattas även av personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser (prop. 2009/10:241 s. 18 f.). Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) omfattar där- emot inte försäkringsbolagen och deras hantering av t.ex. patient- journaler. Detta innebär att det inom försäkringsområdet saknas regler som rör allmän tystnadsplikt om enskildas personliga för- hållanden (se SOU 2009:96 s. 392). Anställda i försäkringsbolag omfattas därmed inte av någon författningsreglerad tystnadsplikt vad gäller exempelvis hälsouppgifter avseende dem som ansöker om försäkring (prop. 2009/10:241 s. 21). Samtidigt har alla bolag tyd- liga interna riktlinjer hur denna typ av material ska hanteras och försäkringsbolagen tillämpar utan direkt stöd i lag en strikt tystnads- plikt för inhämtade uppgifter.&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Försäkringsbranschen har också, genom branschorganisationen Svensk Försäkring, antagit etiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;barnhälsovård &lt;/SPAN&gt;avses vanligtvis den förebyggande vård som barn får hos landets barna- vårdscentraler. Vid centralerna utförs bl.a. ett antal hälsoundersökningar under barnens första levnadsår och därefter med vissa tidsintervall, t.ex. &lt;NOBR&gt;4-års&lt;/NOBR&gt; kontroll. &lt;SPAN class="ft103"&gt;Elevhälsan &lt;/SPAN&gt;(tidigare vanligen benämnt s&lt;SPAN class="ft103"&gt;kolhälsovården&lt;/SPAN&gt;) kan sägas omfatta de medicinska insatserna inom elev- vården i vid bemärkelse. Den är en del av såväl den allmänna hälso- och sjukvården som skolväsendet (se Ds 2005:13 s. 74 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se SOU 2009:96 s. 395 och Rapport från riksdagen 2012/13:RFR6, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar&lt;/SPAN&gt;, s. 44 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;rekommendationer för hur journaluppgifter och annan hälsoinfor- mation ska skyddas.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Rekommendationen kompletterar det lag- stadgade regelverk kring gallring av handlingar m.m. som finns i personuppgiftslagen (1998:204). Rekommendationen innehåller be- stämmelser om bl.a. utformningen av samtycke till att samla in hälso- uppgifter, sekretessförbindelser, gallring av hälsouppgifter samt mängden information som får samlas in. Enligt rekommendationen ska försäkringsbolagen se till att en tydlig sekretessförbindelse avseende uppgifter om enskilda personers hälsa undertecknas av anställda samt övriga som kan komma att hantera sådana uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;I en departementspromemoria från 2011 (Ds 2011:7) finns för- slag om att införa en bestämmelse i FRL om generell tystnadsplikt för försäkringsbolagen. Förslaget bereds för närvarande inom Reger- ingskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Integritetsskyddet enligt 11 kap. 1 a § begränsar inte försäkringsbolagens utredningsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;Det utredningsansvar för försäkringsbolagen som följer av kontra- heringsplikten, innebär som nämnts att bolagen ska klargöra och ta reda på de uppgifter om den försäkringssökandes hälsa som kan ha betydelse för prövningen av försäkringsansökan. Eftersom upplys- ningsplikten i FAL har formulerats som en svarsplikt, ankommer det till att börja med på försäkringsbolaget att formulera frågorna i hälsodeklarationen så att svaren så långt som möjligt ger de upp- lysningar som behövs (se prop. 2003/04:150 s. 265). Därefter är det upp till bolaget att bedöma om kompletterande hälsouppgifter behövs. I det läget har bolaget att förhålla sig till det integritets- skydd som följer av 11 kap. 1 a §, och får därmed alltså bara begära samtycke för att hämta in sådana hälsouppgifter som är nödvändiga för prövningen av ansökan. Här är det viktigt att framhålla att detta inte utgör något hinder mot att försäkringsbolagen fullgör det utred- ningsansvar som följer av kontraheringsplikten, eftersom uppgifter som har betydelse för bedömningen av om en ansökan kan beviljas eller inte, måste anses vara nödvändiga för prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen, antagen av Försäkringsförbundets styrelse den 7 oktober 2009. Rekommendationen är fort- farande giltig i den mån den inte är i konflikt med ändringarna i FAL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td199"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p611 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Statistik angående försäkringsbolagens inhämtande av hälsouppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft12"&gt;I den enkätundersökning som utredningen har genomfört i förhåll- ande till försäkringsbolagen, ställdes bl.a. frågor om hur ofta bola- gen begärde samtycke från den försäkringssökande för att hämta in hälsouppgifter från andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft42"&gt;I kapitel 11 (avsnitt 11.3) har vi redovisat resultatet av enkät- undersökningen. Där framgår att försäkringsbolagen, vid ansök- ningar om barnförsäkring år 2013 inhämtade hälsouppgifter efter samtycke i 2 procent av alla ansökningar (totalt antal inkomna an- sökningar var 97 586), och att bolagen bara i 0,1 procent av alla ansökningar begärde in uppgifter från barnhälsovården/elevhälsan. Vid ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna samma år inhämtades uppgifter efter samtycke i 3 procent av alla ansökningar (totalt antal inkomna ansökningar var 38 116). När det gällde ansökningar om sjukförsäkring för vuxna inhämtades uppgifter efter samtycke i 29 procent av alla ansökningar (totalt antal inkomna ansökningar var 2 942).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;Försäkringsbolagen hämtade alltså in hälsouppgifter efter sam- tycke i en mycket liten andel av alla ansökningar när det gällde barnförsäkring samt sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna. Att uppgifter oftare inhämtades vid ansökningar om sjukförsäkringar för vuxna kan ha flera olika förklaringar. En förklaring är, enligt vår bedömning (som också har bekräftats av företrädare för försäk- ringsbranschen), att en sjukförsäkring normalt ger ersättning vid såväl tillfällig som långvarig nedsättning av arbetsförmågan hos den försäkrade, och att det i vissa fall kan bli fråga om höga ersättnings- belopp. Detta ska jämföras med de kombinerade sjuk- och olycks- fallsförsäkringarna för vuxna, samt barnförsäkringarna, som ger ersättning först vid ekonomisk invaliditet hos den försäkrade, dvs. om denne bedöms ha en bestående nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften. Försäkringsbolaget kan mot den bakgrunden ha ett större behov av att få god insyn i eventuella hälsoproblem vid ansökan om en sjukförsäkring, jämfört med de två andra försäk- ringstyperna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Försäkringsbolagens allmänna syn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Utredningen har tagit del av försäkringsbolagens syn på frågan om inhämtande av hälsouppgifter vid de intervjuer som utredningen har hållit (en sammanfattning av intervjuerna finns i Bilaga 4 till betän- kandet). Frågan om inhämtande av uppgifter har också diskuterats med försäkringsbolagen vid de besök som utredningen har genom- fört hos ett antal bolag, då utredningen också har granskat ett slump- mässigt urval av försäkringsansökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Enligt försäkringsbolagen, hade lagändringen 2011 stor inverkan på deras praxis vad gäller inhämtande av hälsoinformation efter sam- tycke. Enligt bolagen hämtade man innan 2011 mer schablonmässigt in hälsouppgifter från exempelvis hälso- och sjukvården vid ansök- ningar om personförsäkringar. När sedan lagen ändrades 2011, blev man till att börja med väldigt restriktiv med att begära samtycke för att hämta in hälsouppgifter. Detta var, enligt försäkringsbolagen, en bidragande orsak till att det började ifrågasättas om bolagen gjorde tillräckligt individuella bedömningar vid prövningen av försäkrings- ansökningar. Enligt försäkringsbolagen var det däremot inte sär- skilt vanligt, ens före lagändringen 2011, att man begärde in hälso- uppgifter från barnhälsovården eller elevhälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Försäkringsbolagen uppger i allmänhet att de anser att deras praxis när det gäller inhämtande av hälsouppgifter under senare tid reflekterar en balanserad avvägning mellan kravet på en individuell bedömning enligt 11 kap. 1 § FAL, och integritetsskyddet enligt 11 kap. 1 a § i samma lag. Försäkringsbolagen menar att de dis- kussioner kring vikten av en individuell bedömning som har förts i media och i andra sammanhang, samt internt inom bolagen, har gjort att man inte längre är lika restriktiv med att begära samtycke för att hämta in hälsouppgifter. Enligt bolagen begär man i dag sam- tycke till att hämta in hälsouppgifter i samtliga de ansöknings- ärenden där man anser att det krävs för en individuell prövning av ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td199"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;När begärs samtycke för inhämtande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft41"&gt;av hälsouppgifter och hur används uppgifterna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Genom de intervjuer som utredningen har hållit med berörda för- säkringsbolag, och utredningens granskning av slumpvis utvalda ansökningsärenden, har det framgått att bolagen brukar begära den försäkringssökandes samtycke för att hämta in hälsouppgifter från andra i ett antal typsituationer. Nedan beskriver vi till att börja med de här olika typsituationerna och hur de inhämtade hälsouppgif- terna normalt användas av försäkringsbolagen i sådana fall. Beskriv- ningen syftar till att ge en bild av vad som är allmän praxis inom branschen i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;I nästa avsnitt redovisar vi vår syn på försäkringsbolagens praxis när det gäller inhämtande och användning av hälsouppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;För tidigt födda barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Diskussionen i media och andra sammanhang kring individuella bedömningar vid ansökningar om personförsäkringar, har ofta kretsat kring barnförsäkring, och då särskilt ansökningar rörande för tidigt födda barn&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. I de sammanhangen har i bland försäkrings- bolagens praxis när det gäller inhämtande av hälsouppgifter från vårdgivare och andra diskuterats.&lt;SPAN class="ft77"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Som redan har nämnts ovan (se avsnitt 13.4.5), menar försäk- ringsbolagen att deras behandling av ansökningar rörande för tidigt födda barn har förändrats de senaste åren – att bedömningarna tidigare gjordes mer schablonmässigt, men att ansökningarna i dag prövas på individuell grund. De flesta försäkringsbolag anger att de nu i regel begär samtycke för att hämta in hälsouppgifter vid ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Enligt gängse medicinska definitioner räknas alla barn som föds före 37:e graviditetsveckans utgång som prematura. Barn födda mellan 33:e och 36:e graviditetsveckan brukar betecknas som för tidigt födda. Barn födda i 29:e till 32:a veckan brukar betecknas mycket för tidigt födda och före vecka 29 som extremt mycket för tidigt födda. För enkelhetens skull används här bara begreppet ”för tidigt född”. Vi syftar då på alla barn som fötts före 37:e graviditets- veckans utgång.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se exempelvis civilutskottets rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar&lt;/SPAN&gt;, 2012/13:RFR6, bl.a. s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337284x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;om barnförsäkring för barn som fötts för tidigt.&lt;SPAN class="ft71"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Det handlar ofta om journaler från förlossningen och angående eventuella medicinska komplikationer efter födseln, samt dokumentation från allmänna utvecklings- och tillväxtkontroller som görs inom sjukvården. För- säkringsbolagen menar att detta är en någonting som behövs för att de ska kunna göra individuella bedömningar i dessa ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Enligt försäkringsbolagen kan man ibland också vilja se journa- ler från barnhälsovården för att kunna följa ett barns tillväxt och utveckling efter exempelvis för tidig födsel eller förlossning där det funnits komplikationer som kan påverka barnets utveckling (exem- pel på sådana komplikationer är syrebrist eller små blödningar i hjärnan). Uppgifter som försäkringsbolagen frågar efter i sådana sammanhang är oftast utvecklingskontroller, vikt- och längdkurvor eller andra uppföljande besök efter exempelvis vård på neonatal- klinik. Detta är enligt bolagen den uteslutande vanligaste anled- ningen till att man vänder sig till barnhälsovården för att hämta in hälsouppgifter, vilket i sig är väldigt sällan förekommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Bolagen menar att inhämtande av journaler och liknande under- lag angående för tidigt födda barn också gör att beslut att neka för- säkring i förekommande fall kan förklaras på ett bättre sätt för föräldrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Här ska också nämnas att de flesta försäkringsbolag anger att de beviljar försäkring i betydligt högre utsträckning till barn som fötts för tidigt nu, än vad de gjorde för några år sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Neuropsykiatriska diagnoser och psykiska besvär&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Tidigare (se avsnitt 13.4.7) har vi också beskrivit hur försäkrings- bolagen normalt hanterar ansökningar om personförsäkringar rör- ande barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (såsom exempelvis autism och ADHD). Som har framgått där, anger försäkringsbolagen att personer med sådana funktionsnedsätt- ningar ofta kan komma i fråga för försäkring om det har visat sig att de kan fungera väl i skolan eller i arbetslivet. För att kunna be- döma detta, menar försäkringsbolagen att det inte sällan är nöd- vändigt att begära samtycke för att hämta in uppgifter från exem-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller främst för ansökningar som kommer in under småbarnsåren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td199"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;pelvis sjukvården. Detta gäller särskilt, enligt försäkringsbolagen, eftersom vuxna personer med neuropsykiatriska funktionsnedsätt- ningar ibland kan ha svårigheter att själva beskriva sin funktions- nedsättning och hur denna påverkar deras liv. Även utredningens expert från Handikappförbunden/Riksförbundet Attention (en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktions- nedsättningar) har bekräftat att så är fallet, och att de praktiska svårigheter som kan upplevas i samband med ansökan, kan inverka negativt på möjligheten att få teckna en personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I de få fall som försäkringsbolagen hämtar in uppgifter från elev- hälsan rör det sig, enligt bolagen, så gott som alltid om att de vill se hur ett barn med en neuropsykiatrisk diagnos eller misstänkta neuropsykiatriska problem (vilket kan yttra sig exempelvis genom problem med språk och/eller inlärning) fungerar i skolan. I dessa fall är det skolan som avgör vilka handlingar som ska skickas till försäkringsbolaget, och ofta skickas hela elevhälsojournalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Enligt försäkringsbolagen kan man också vid olika slags psykiska besvär (såsom depression och utbrändhet) också behöva hämta in hälsouppgifter från andra än den försäkringssökande själv för att få en rättvisande bild av hälsotillståndet och hur detta påverkar perso- nen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Barn som adopterats från andra länder än Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Enligt de flesta försäkringsbolag, förekommer det att man med för- äldrarnas samtycke begär in kompletterande hälsouppgifter för ett barn som har fötts utanför Sverige (eller i vissa fall Norden), trots att hälsodeklarationen inte antyder några särskilda hälsobesvär hos barnet. Försäkringsbolagen anger att de gör en samlad bedömning när det gäller behovet av kompletterande hälsouppgifter, utifrån barnets ålder, ursprungsland och hur länge barnet har varit i Sverige, samt hur mycket information om barnets hälsa som föräldrarna har fått från ursprungslandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;I de fall försäkringsbolaget bedömer att kompletterande hälso- uppgifter behövs, hämtar man med föräldrarnas samtycke i regel in de dokument som upprättats vid den läkarundersökning som görs vid den obligatoriska ”adoptivbarnskontrollen” och, i förekom- mande fall, handlingar från barnhälsovården.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Komplicerade hälsotillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Enligt försäkringsbolagen begärs i regel samtycke för att hämta in hälsouppgifter, om den försäkringssökande har ett hälsotillstånd som är av så pass komplicerad eller allvarlig karaktär att medicinsk expertis krävs för riskbedömningen. Exempel på sådana sjukdomar är bl.a. cancer- och hjärtsjukdomar samt olika neurologiska sjuk- domar (såsom t.ex. MS). I sådana fall kan försäkringsbolaget vilja ta del av uppgifter om blodprov, röntgensvar, objektiva kontroller samt andra undersökningar som gjorts inom sjukvården. Syftet med att hämta in uppgifter är att få information om sådant som den försäkringssökande själv inte kan svara på, för att kunna bedöma hur allvarligt hälsotillståndet är och om det kan finnas samband med andra sjukdomar eller besvär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Effekter av medicinering eller annan behandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;I vissa fall kan det finnas behov hos försäkringsbolagen av att hämta in uppgifter för att kunna bedöma hur medicinering eller annan behandling inverkar på hälsotillståndet. Exempelvis hämtar bolagen normalt in uppgifter från sjukvården när det gäller försäkrings- sökande med diabetes för att kunna bedöma faktorer som kan ha stor betydelse för beräkning av risken, exempelvis hur välreglerad sjukdomen är och har varit över tid, och om det finns andra risk- faktorer kopplade till sjukdomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;15.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Utredningens bedömningar och synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Försäkringsbolagens inhämtande av hälsouppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Som har framgått ovan, hämtade försäkringsbolagen 2013 bara in hälsouppgifter efter samtycke i 2 procent av ansökningarna om barnförsäkring samt i 3 procent av ansökningarna om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna. Vad gäller barnförsäkringar var det dessutom bara i 0,1 procent av ansökningarna 2013 (dvs. knappt 100 ansökningar) som uppgifter om barnet hämtades in från barn- hälsovården eller elevhälsan. När det gäller sjukförsäkringarna visar statistiken från 2013 att det var vanligare att försäkringsbolagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td199"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft13"&gt;hämtade in hälsouppgifter – uppgifter inhämtades i 29 procent av ansökningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft12"&gt;Statistiken talar alltså för att det är som försäkringsbolagen har framhållit, nämligen att den lagändring som trädde i kraft 2011 har lett till en balanserad men ganska restriktiv praxis när det gäller begäran om samtycke för inhämtande av hälsoinformation. Att sam- tycke begärdes i cirka en tredjedel av ansökningarna om sjukförsäk- ring för vuxna är, som redan har angetts ovan, inte anmärknings- värt, med tanke på att en sjukförsäkring normalt ger ersättning vid såväl tillfällig som långvarig nedsättning av arbetsförmågan hos den försäkrade, och att det i vissa fall kan bli fråga om höga ersättnings- belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Som framgått är det också ytterst sällan som bolagen hämtar in journalanteckningar från barnhälsovården och elevhälsan. I de fall som det förekommer är det, enligt uppgift från bolagen, främst i syfte att följa tillväxt och utveckling efter exempelvis för tidig födsel eller förlossningskomplikationer, eller för att kunna bedöma hur barn med neuropsykiatriska diagnoser eller liknande besvär funge- rar i skolan. Vi menar att bolagens praxis att, av dessa skäl och i undantagsfall, vilja se på journalanteckningar från barnhälsovården och elevhälsan inte i sig kan kritiseras på något allmänt plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;Med hänsyn till det ovan angivna, ser utredningen inget skäl att ifrågasätta försäkringsbolagens praxis när det gäller att begära sam- tycke för inhämtande av hälsouppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtande hälsouppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;Frågan om huruvida det finns anledning att misstänka att försäk- ringsbolagen skulle över- eller misstolka de hälsouppgifter som hämtas in, har utredningen bedömt mot bakgrund av den gransk- ning av slumpvis utvalda ansökningsärenden som har genomförts, samt hur försäkringsbolagen har resonerat vid besök och under intervjuer. Här ska det noteras att utredningen hyrde in en läkare med särskild försäkringsmedicinsk kompetens samt en erfaren risk- bedömare, att bistå vid granskningen av ansökningsärenden samt under intervjuerna. Även utredningens experter med särskild insyn när det gäller erfarenheter hos vissa mer utsatta grupper av konsu-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;menter, har också bidragit med sina iakttagelser avseende bolagens inhämtande och användning av hälsouppgifter i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Till att börja med kan utredningen konstatera att vi under vår granskning av slumpvis utvalda försäkringsansökningar, inte har sett några exempel på att inhämtad hälsoinformation har över- eller misstolkats av försäkringsbolagen. Det ska samtidigt framhållas att utredningen inte genom granskningen har kunnat skaffa sig någon heltäckande bild, eftersom granskningen har avsett ett mycket be- gränsat urval av de ansökningar om barnförsäkring samt sjuk- försäkring och sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna, som kom in till försäkringsbolagen 2013 (se avsnitt 11.4 ovan angående gransk- ningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Utredningens expert med särskild erfarenhet när det gäller barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har lyft fram att förutsättningarna för elevhälsans arbete varierar stort över landet, vilket kan bero på hur stor kunskap och erfarenhet som finns hos personal och skolledning. Detta bekräftas även i Skolinspektionens rapport ”Elevhälsa – Elevers behov och skolans insatser” (2015:05).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft12"&gt;Mot den bakgrunden har utredningens expert framhållit att journal- anteckningar från elevhälsan kan vara mer eller mindre lämpliga som beslutsunderlag för försäkringsbolag som ska ta ställning till en för- säkringsansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Utredningen konstaterar att det förhållandet att journalanteck- ningar exempelvis elevhälsan kan vara av varierande kvalitet, är någonting som inte kan hanteras inom ramen för försäkringsavtals- rätten. Det viktiga i det här sammanhanget är att försäkringsbolagen har en medvetenhet kring detta, och behandlar inhämtade uppgifter därefter. Vid utredningens intervjuer med försäkringsbolagen har bolagen också uppvisat en god medvetenhet när det gäller att för- siktighet krävs vid användning av inhämtad hälsoinformation, sär- skilt när det gäller journalanteckningar från barnhälsovården och elevhälsan. Försäkringsbolagen har uppgett att de är medvetna om att innehållet i och kvaliteten hos sådana journalanteckningar kan vara varierande och att anteckningarna ofta är gjorda av personer utan läkarkompetens. Bolagen har också uppgett att detta är ett viktigt skäl till att sådana uppgifter ytterst sällan inhämtas. Enligt uppgift från försäkringsbolagen framgår vidare att beslut att helt eller delvis neka försäkring i regel inte baseras enbart på journal- anteckningar från barnhälsovården eller elevhälsan, utan att råd-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td199"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;givande läkare vanligen konsulteras när det gäller sådana uppgifter, och att dessa ofta kompletteras av vissa uppgifter från sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft42"&gt;Mot ovan angiven bakgrund, och på det underlag som utred- ningen har kunnat få fram, har vi inte ansett att det finns någon anledning att befara att det skulle finnas en allmän tendens hos för- säkringsbolagen att över- eller misstolka sådan hälsoinformation som inhämtats efter samtycke, vare sig när det gäller uppgifter från hälso- och sjukvården, eller med avseende på sådana uppgifter som i undantagsfall hämtas in från barnhälsovården och elevhälsan. Vi kan däremot konstatera att försäkringsbolagen ibland kan ha behov av att få tillgång till känslig hälsoinformation för sin riskbedömning och att prövningen av en försäkringsansökan kan innebära svåra medicinska och försäkringsmässiga bedömningar. Även i det här sammanhanget är det därför viktigt att påtala att kontraherings- plikten ställer höga krav med avseende på försäkringsbolagens utred- ningsansvar och det underlag som bolagen baserar sina beslut på. Som vi har beskrivit tidigare (se bl.a. kapitel 12), måste försäkrings- bolagen alltid kunna visa att ett beslut att neka försäkring har stöd i aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt försäk- ringsmässigt kunnande. I den mån ett försäkringsbolag har använt inhämtade hälsouppgifter till stöd för sin riskbedömning, måste alltså bolaget ha vetenskapligt och eventuellt erfarenhetsmässigt stöd för de slutsatser som i förekommande fall dras utifrån de in- hämtade uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;16 Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Allmänt om utredningens överväganden angående reformbehovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Den första delen av utredningens uppdrag har som framgått varit att göra en kartläggning och en analys av hur försäkringsbolagen tillämpar kontraheringsplikten såsom den kommer till uttryck i lag- stiftningen i dag. I kapitel 11 har vi redovisat den kartläggning som vi har genomfört, och i kapitel &lt;NOBR&gt;13–15&lt;/NOBR&gt; har vi redogjort för vår analys av de särskilda frågor rörande tillämningen av plikten som omfattas av vårt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Enligt utredningens direktiv ska vi sedan, utifrån vår kartlägg- ning och analys, överväga behovet av reformer. Om vi anser att det finns ett sådant behov, ska vi lämna förslag på de författnings- ändringar eller andra åtgärder som krävs. Det här kapitlet innehåller våra överväganden när det gäller behovet av reformer med avseende på kontraheringsplikten för personförsäkring. Vi redovisar också de förslag till åtgärder som vi anser skulle vara lämpliga för att ytterligare förbättra förutsättningarna för en ändamålsenlig tillämp- ning av plikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Vi vill här återigen framhålla att utredningen bara har i uppdrag att analysera den situationen att en personförsäkring nekas på grund av att &lt;SPAN class="ft51"&gt;hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras bedöms medföra risk för &lt;SPAN class="ft51"&gt;framtida försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;. Som har framgått ovan (se kapitel 3), kan risken för &lt;SPAN class="ft51"&gt;framtida försäkringsfall &lt;/SPAN&gt;också ligga i andra omstän- digheter än den försäkringssökandes hälsotillstånd (den som ska försäkras kan exempelvis leva i en hälsovådlig miljö eller ägna sig åt särskilt farlig verksamhet). Enligt 11 kap. 1 § FAL kan det också finnas särskilda skäl för ett försäkringsbolag att neka någon en per- sonförsäkring med hänsyn till den avsedda &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringens art &lt;/SPAN&gt;(denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft22"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft12"&gt;grund tar främst sikte på försäkringar som typiskt sett har mindre social betydelse än andra) eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;någon annan omständighet &lt;/SPAN&gt;(en sådan omständighet är att det finns en risk att försäkringstagaren ska utnyttja försäkringen på ett ohederligt sätt). De nu nämnda avslags- grunderna omfattas inte av utredningens uppdrag, och behandlas därför inte närmare framöver. De förslag som utredningen lämnar är inte heller avsedda att förändra innebörden av 11 kap. 1 § FAL i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Som framgått tidigare (se kapitel 2 och 11) har utredningens kartläggning avgränsats till att avse vissa personförsäkringsprodukter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft42"&gt;– nämligen barnförsäkring, samt kombinerad sjuk- och olycksfalls- försäkring och sjukförsäkring för vuxna. Utredningens övervägan- den angående reformbehovet, och våra förslag till lagändringar, grundar sig i första hand på vår kartläggning och analys av försäk- ringsbolagens praxis vid de nämnda personförsäkringarna. Liksom nuvarande reglering rörande kontraheringsplikten, gäller ändå våra förslag för individuell personförsäkring över huvud taget, dvs. även livförsäkring samt andra typer av sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Utöver de sjuk- och olycksfallsförsäkringar som har varit föremål för utredningens kartläggning och analys, omfattas alltså även exem- pelvis privata sjukvårdsförsäkringar och s.k. diagnosförsäkringar (försäkringar som ger ersättning vid vissa allvarliga diagnoser) av plikten. Nya typer av personförsäkringar utvecklas också kontinuer- ligt, och i den mån de tecknas individuellt hos ett försäkringsbolag, gäller kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft9"&gt;Vad gäller livförsäkring, ska det noteras att det främst är s.k. dödsfallsförsäkring, dvs. försäkring som innebär utbetalning av ett visst på förhand bestämt belopp vid den försäkrades död, som om- fattas av kontraheringsplikten. Dödsfallsförsäkringen utmärker sig jämfört med andra personförsäkringar på så sätt att det som för- säkras är förmånstagarnas behov vid en väntad framtida händelse, nämligen att den som försäkringen gäller avlider. Ovisshetsmomentet ligger här i att man inte vet hur länge den försäkrade kommer att leva. Detta kan jämföras med sjuk- och olycksfallsförsäkringar där försäkringsskyddet avser skada på grund av ovissa händelser, i form av sjukdom eller olycksfall. För sådana livförsäkringar där spar- momentet dominerar – s.k. kapital- eller ränteförsäkringar, är kon- traheringsplikten av mer begränsad betydelse. Dessa försäkringar undantas i regel från pliktens tillämpningsområde på grund av sin&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;art (se 11 kap. 1 § första stycket och se prop. 2003/04:150 s. 246 och 500).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft42"&gt;Även om olika individuella personförsäkringar som omfattas av kontraheringsplikten skiljer sig åt till utformning och innehåll, gör sig i allt väsentligt samma synpunkter gällande vad gäller pliktens tillämpning. Det har därför saknats anledning för utredningen att i något avseende föreslå avvikande regler för olika slags personförsäk- ringar eller förorda att de föreslagna reglerna ska tillämpas annor- lunda i vissa fall. Utredningens bedömning i det avseendet har, via branschorganisationen Svensk Försäkring, bekräftats av en större grupp försäkringsjurister som hanterar olika slags personförsäk- ringar, inklusive livförsäkring. Även Konsumenternas Försäkrings- byrå har bekräftat att utredningens bedömningar och förslag angå- ende kontraheringspliktens tillämpning är relevanta och adekvata även vid andra personförsäkringar än de produkter som utredningen har fokuserat på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kapitlets innehåll och disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Utredningens analys när det gäller reformbehovet utgår vidare ifrån vår tolkning av kontraheringsplikten såsom den för närvarande kommer till uttryck i lagtext och motiv. I kapitel 12 ovan, har vi redogjort utförligt för vilken innebörd som vi anser att kontrahe- ringsplikten har i praktiken. För att underlätta förståelsen av vår analys angående reformbehovet och våra förslag till åtgärder ger vi här inledningsvis återigen en kort sammanfattning av innebörden av gällande reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Därefter sammanfattar vi också kort den statistik och de övriga uppgifter som har kommit fram genom vår kartläggning, och som är av särskilt stor betydelse för analysen av reformbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Innan vi går in på reformbehovet och våra förslag, redogör vi även för ett antal principiella utgångspunkter som vi anser bör vara vägledande för hur kontraheringsplikten utformas och tillämpas framöver.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Innebörden av kontraheringsplikten enligt gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft9"&gt;Enligt 11 kap. 1 § första stycket FAL, får ett försäkringsbolag inte med hänvisning till hälsotillståndet hos den som ansöker om försäk- ring vägra denne att teckna en &lt;SPAN class="ft51"&gt;sådan personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;, om det inte finns &lt;SPAN class="ft51"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;för det med hänsyn till &lt;SPAN class="ft51"&gt;risken för framtida försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft81"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Avsikten med kontraheringsplikten var att underlätta för funk- tionsnedsatta och personer med nedsatt hälsa att kunna teckna för- säkring till rimliga villkor. Lagen garanterar inte ett försäkrings- skydd för samma premie och på samma villkor som andra försäk- ringssökande, men ska trygga att riskprövningen sker på &lt;SPAN class="ft50"&gt;individuell grund&lt;/SPAN&gt;, inte schablonmässigt, och att en begärd försäkring nekas bara när det finns särskilda skäl för det, dvs. när bedömningen har &lt;SPAN class="ft50"&gt;klart stöd i en försäkringsteknisk bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;För att ett beslut att helt eller delvis neka någon en person- försäkring ska anses ha stöd i en försäkringsteknisk bedömning, ska försäkringsbolaget kunna visa att beslutet har varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkrings- mässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, dvs. att risken för framtida försäkringsfall är så hög att det skulle få klart olämpliga följder för försäkringskollektivet om risker av det aktuella slaget vanligen skulle försäkras till nor- mala villkor eller, vid avslag, skulle försäkras alls. Bolaget ska även kunna visa att beslutet har grundats på ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;beslutsunderlag av hög kvalitet&lt;/SPAN&gt;. Ett rimligt krav i det avseendet är att bedömningen ska ha grundats på &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt försäkringsmässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;. Med &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap &lt;/SPAN&gt;avses i det här sammanhanget sådan medicinsk vetenskaplig forskning som det finns viss konsensus kring.&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Medicinsk beprövad erfarenhet &lt;/SPAN&gt;handlar här om sådant som det eventuellt inte finns direkt veten- skapligt stöd för, men som är allmänt accepterat inom läkarkåren. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Försäkringsmässigt kunnande &lt;/SPAN&gt;är försäkringsbolagens professionella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Enligt bestämmelsen kan försäkring också vägras om det finns särskilda skäl med hänsyn till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;försäkringens art &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft116"&gt;någon annan omständighet&lt;/SPAN&gt;. Men dessa avslagsgrunder är inte aktu- ella när det handlar om att försäkring nekas på grund av hälsotillståndet hos den som ska försäkras, och behandlas därför inte närmare här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Här ska alltså beaktas att en viss tröghet måste accepteras med avseende på när försäkrings- bolagen kan förväntas anpassa sin riskbedömning efter nya forskningsrön. Det är inte rimligt att kräva att bolagen ska ändra sina riktlinjer på grund av ny medicinsk forskning, förrän det finns en viss konsensus angående den.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337295x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;erfarenhet, exempelvis bolagets egen dokumenterade sjukdoms- och skadestatistik samt erfarenheter när det gäller skadereglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Kravet på en &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;innebär vidare att försäk- ringsbolaget har ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;utredningsansvar &lt;/SPAN&gt;när det gäller den försäkrings- sökandes hälsotillstånd, om bolaget överväger att neka försäkring. Till att börja med innebär utredningsansvaret att försäkringsbolaget har en skyldighet att i möjligaste mån &lt;SPAN class="ft51"&gt;klargöra &lt;/SPAN&gt;eventuella otydliga hälsouppgifter som lämnas av den försäkringssökande. I de tvek- samma fallen måste försäkringsbolaget vidare &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktivt ta reda på &lt;/SPAN&gt;de uppgifter om en enskild försäkringssökandes hälsotillstånd som kan ha betydelse för den personens möjlighet att teckna en försäk- ring. Hur långtgående utredningsansvaret är – dvs. hur mycket infor- mation som bolaget behöver ta reda på om hälsotillståndet hos en viss försäkringssökande – varierar beroende på den enskilda försäk- ringssökandes hälsotillstånd och den sökta försäkringens innehåll och utformning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Grundläggande är att försäkringsbolaget ska ha tagit reda på så pass mycket information om den försäkringssökan- des hälsa att bolaget kan basera sitt beslut på den medicinska veten- skap och beprövade erfarenhet som finns på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Att kontraheringsplikten gäller för sådan &lt;SPAN class="ft51"&gt;personförsäkring som ett försäkringsbolag tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;, innebär att det bara kan finnas en rätt att teckna försäkring till sådana &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsvillkor som bolaget brukar tillämpa för försäkringen i fråga liknande fall&lt;/SPAN&gt;. Sammantaget med kravet på en individuell och försäkringsmässig bedömning av varje ansökan, innebär detta enligt utredningen att försäkringsbolaget ska använda de försäkringsvillkor som brukar tillämpas för försäkringsprodukten i fråga i liknande fall, för att kunna bevilja ett så gott försäkringsskydd som möjligt med hänsyn till den enskilde försäkringssökandes förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft42"&gt;Sammanfattningsvis får ett försäkringsbolag inte neka, begränsa eller fördyra en sökt personförsäkring om det inte är försäkringsmäss- igt nödvändigt med hänsyn till sökandens individuella hälsotillstånd och bolagets normala utbud av försäkringsvillkor i liknande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Här kan exempelvis noteras att försäkringsbolagen i regel inte beviljar en personförsäkring till någon vars arbetsförmåga vid ansökningstillfället är helt eller delvis nedsatt på grund av sjukdom eller olycksfall, om ansökan rör en försäkring som ger ersättning vid nedsatt arbets- förmåga. I sådant fall har försäkringsfall redan inträffat, och utredningsansvaret är därmed uppfyllt genom att försäkringsbolaget har hämtat in uppgifter som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Den nedsatta arbetsförmågan kan visa sig genom att personen i fråga är sjukskri- ven, men kan också framgå på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p629 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Statistik och andra uppgifter av betydelse för överväganden angående reformbehovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Utredningens enkätundersökning till försäkringsbolagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;I kapitel 11 (avsnitt 11.3), ovan har vi redovisat resultatet av den enkätundersökning som utredningen har genomfört i förhållande till försäkringsbolagen. Där framgår statistik när det gäller hur an- sökningar rörande de personförsäkringar som ingått i utredningens kartläggning bedömdes av försäkringsbolagen år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;De personförsäkringsprodukter som är föremål för utredning- ens analys är komplexa produkter som är under ständig utveckling och förändring. Ett flertal av de försäkringsbolag som har om- fattats av utredningens kartläggning har också delvis förändrat sitt produktutbud sedan 2013. Givetvis sker det kontinuerligt en för- ändring och utveckling även i fråga om försäkringsbolagens risk- bedömning och hantering av försäkringsansökningar. Enligt upp- gifter som lämnats till utredningen från försäkringsbranschen har försäkringsbolagens hantering av ansökningar om personförsäk- ringar ändå inte förändrats i någon avgörande utsträckning under åren &lt;NOBR&gt;2013–2016,&lt;/NOBR&gt; med avseende på de frågor som har varit aktuella för utredningens kartläggning och analys. Denna uppfattning har också bekräftats av de experter i utredningen som har särskild er- farenhet av arbete i branschen eller av arbete med försäkringsfrågor på konsumentområdet. Mot bakgrund av uppgifterna från branschen och utredningens experter, samt med hänsyn till att det inte har skett någon betydande förändring av aktuell lagstiftning eller av andra relevanta yttre förhållanden sedan 2013, anser utredningen ändå att det är rimligt att utgå ifrån att enkätundersökningen ger en rättvisande bild av försäkringsbolagens hantering av ansökningar från 2013 fram till i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Statistik angående beviljade försäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft54"&gt;Utredningens enkätundersökning till försäkringsbolagen visar att totalt 96,8 procent av alla inkomna ansökningar om &lt;SPAN class="ft53"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;2013 beviljades till normala eller särskilda villkor. Vidare framgår att 87 procent av alla inkomna ansökningar om barnförsäkring be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;viljades till normala villkor. När det gäller &lt;SPAN class="ft51"&gt;sjuk- och olycksfalls- försäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna beviljades totalt 93 procent av alla ansökningar, till normala eller särskilda villkor. Av alla ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna var det 69 procent som beviljades till normala villkor. Motsvarande siffror gällande &lt;SPAN class="ft51"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna var att totalt 95 procent av alla ansökningar beviljades, till normala eller särskilda villkor, och att 86 procent av alla ansök- ningar om sjukförsäkring beviljades till normala villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;Andelen avslag, dvs. när försäkring helt nekades, var alltså för &lt;SPAN class="ft50"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;3,2 procent av alla ansökningar, för &lt;SPAN class="ft50"&gt;sjuk- och olycks- fallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna 7 procent av alla ansökningar och 5 pro- cent vad gäller ansökningar om &lt;SPAN class="ft50"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft42"&gt;Som framgår av statistiken är det förhållandevis få av dem som ansöker om en personförsäkring som inte beviljas någon försäkring alls. Särskilt vid barnförsäkring beviljas en mycket hög andel av alla ansökningar. Av dem som beviljas en personförsäkring får också en helt övervägande majoritet teckna en sådan till normala villkor. Särskilt vid ansökningar om barnförsäkring och sjukförsäkring är det en hög andel av de beviljade försäkringsansökningarna som tecknas till normala villkor. Sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna avviker här något genom att en större andel av ansökning- arna beviljas med särskilda villkor, dvs. med någon form av in- skränkning eller mot en förhöjd premie. En orsak till detta kan, enligt utredningen, vara att försäkringsbolagen i regel kräver att den som ska teckna en ren sjukförsäkring ska vara fullt arbetsför. Rimligen är det därför fler vuxna personer med funktionsnedsätt- ning eller andra hälsoproblem som ansöker om en kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring än en ren sjukförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft12"&gt;Vi kan alltså konstatera att statistiken när det gäller beviljade försäkringar inte i sig tyder på att försäkringsbolagen skulle vara särskilt återhållsamma med att bevilja personförsäkringar. Likväl är det naturligtvis angeläget att nu överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att ännu fler personer ska kunna komma i åtnjutande av det kompletterande skydd som en individuell personförsäkring ut- gör. Dessutom finns det, som kommer att framgå i det följande, andra faktorer än försäkringsbolagens bedömning av försäkrings- ansökningar, som kan inverka på utsatta gruppers möjlighet att kunna teckna en personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Statistiken visar inte hela bilden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;Den statistik som har tagits fram genom vår enkätundersökning till försäkringsbolagen, ger inte hela bilden av hur situationen ter sig för den som önskar teckna en personförsäkring. Ett förhållande som exempelvis bör beaktas i det sammanhanget, är att den enkät- undersökning som utredningen har genomfört i samarbete med Handikappförbunden m.fl. (se avsnitt 11.6 ovan) indikerar att det förekommer att personer som önskar teckna en personförsäkring aldrig ens kommer i den situationen att de kan åberopa kontrahe- ringsplikten. Enligt vissa uppgifter som har lämnats i undersök- ningen, kan ett skäl till det vara att man vid inledande kontakter med försäkringsbolaget får uppfattningen att en försäkringsansökan ändå skulle vara utsiktslös, och därför aldrig ger in en ansökan. Svar som har lämnats i undersökningen tyder också på att det för vissa grupper kan vara svårt att fullfölja en ansökan om en personförsäk- ring, även om en sådan påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Nu nämnda förhållanden har inte kunnat fångas upp i den enkät- undersökning som har riktats till försäkringsbolagen, och syns där- för inte i den statistiken. I avsnitt 6.6.11 nedan återkommer vi till detta och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta för att främja att den som känner ett behov av en individuell person- försäkring också ska ansöka om en sådan, och sedan ska kunna full- följa en ansökan som ges in till försäkringsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Å andra sidan ska det också nämnas att andelen personförsäk- ringar som beviljas till normala villkor, sannolikt är ännu högre än vad som har kommit fram genom den enkätundersökning som har riktats till försäkringsbolagen, och som har redovisats ovan. Som vi har utvecklat närmare i kapitel 13 (se avsnitt 13.2.4 och 13.2.7), har bolagen i enkätundersökningen hänfört vissa beslut till kategorin &lt;SPAN class="ft51"&gt;undantagsklausuler&lt;/SPAN&gt;, trots att försäkringsansökningarna i dessa fall i själva verket har beviljats till normala villkor. Det handlar om an- sökningar där bolaget enbart har gjort undantag för sjukdomar som redan fanns vid ansökningstillfället. I dessa fall har försäkrings- bolaget rätt att göra undantag från försäkringsskyddet, utan att detta ses som en inskränkning i försäkringen i kontraheringspliktens mening (se 12 kap. 5 § FAL). Ibland skriver försäkringsbolagen också in en upplysning i det individuella försäkringsavtalet om att en viss sjukdom är undantagen från försäkringen, när detta följer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;redan av de allmänna försäkringsvillkoren. Inte heller detta utgör någon egentlig inskränkning i försäkringen, men har av många bolag tagits upp som undantag i enkätundersökningen. Även om det inte är möjligt att säga hur mycket högre andelen normalbeviljade för- säkringar kan vara, än vad som framgår av undersökningen till bola- gen, är detta ändå värt att beakta när vi överväger behovet av refor- mer på kontraheringspliktens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Slutligen vill utredningen också framhålla att de flesta personer som nekas att teckna en individuell personförsäkring, i många fall kan komma i fråga för en gruppförsäkring. Även om grupperson- försäkringarna normalt innehåller ett något mer begränsat skydd än de individuella personförsäkringarna, kan ett gott försäkringsskydd ofta uppnås genom tecknande av en sådan försäkring. Den som inte har möjlighet att teckna en individuell försäkring behöver därmed inte automatiskt förbli oförsäkrad (se avsnitt 6.7.4 ovan, angående gränsdragningen mellan individuella försäkringar och gruppförsäk- ringar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Sammanfattande synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Den statistik som utredningen har kunnat få fram, visar att de allra flesta som ansöker om en personförsäkring också beviljas en sådan, och att det absolut vanligaste är att försäkring beviljas till normala villkor. Sannolikt är andelen försäkringar som beviljas till normala villkor dessutom något högre än vad som framgått av utredningens enkätundersökning till försäkringsbolagen. Samtidigt visar statisti- ken inte hela bilden. Som också har nämnts, indikerar den enkät- undersökning som riktats till konsumenter, att även andra förhåll- anden än försäkringsbolagens bedömning av ansökningar om per- sonförsäkring kan påverka kontraheringspliktens genomslag i prak- tiken. Det handlar främst om att det verkar som att vissa personer som önskar teckna en personförsäkring eventuellt inte kommer i den situationen att de kan åberopa kontraheringsplikten, antingen för att de upplever att de vid inledande kontakter med försäkrings- bolaget avråtts från att ansöka, eller för att de inte fullföljer en påbörjad ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p633 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Grundläggande utgångspunkter för utredningens överväganden angående reformbehovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Avvägning mellan socialt skydd och försäkringsmässiga hänsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;Enskilda har i många situationer ett starkt och legitimt behov av att skaffa sig trygghet mot oförutsedda händelser. En privat individuell personförsäkring syftar till att ge ett skydd vid en framtida hän- delse vars förverkligande är mer eller mindre oviss. Det kan exem- pelvis handla om att täcka inkomstförlust på grund av sjukdom, eller att ersätta kostnader i samband med sjukvårdsbesök. Möjlig- heten att få försäkringsersättning har ofta stor ekonomisk och social betydelse för den skadelidande. Ett starkt skydd av enskildas rätt till en personförsäkring är därför ett centralt samhälleligt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft42"&gt;I motiven till regeln om kontraheringsplikt för personförsäkring angav regeringen också att utgångspunkten måste vara att alla män- niskor ska ha möjlighet att kunna få ett försäkringsskydd på goda villkor. Regeringen framhöll att det i hög grad var angeläget att funktionsnedsatta och personer som varaktigt lider av dålig hälsa kunde få ett fullgott försäkringsskydd på rimliga villkor och att det fanns skäl att utforma kontraheringsplikten så att den i möjligaste mån skulle fylla detta syfte. Samtidigt betonade regeringen att en principiell utgångspunkt för FAL var att man i princip inte borde ingripa i försäkringsbolagens produktutveckling genom tvingande civilrättsliga regler, eftersom den privata försäkringsverksamheten inte bedrivs efter liknande linjer som socialförsäkring. Premier och andra försäkringsvillkor måste, enligt regeringen, kunna utformas med utgångspunkt i den risk som försäkringen ska täcka. Reger- ingen konstaterade mot den bakgrunden, att det fanns all anledning att låta lagen &lt;SPAN class="ft52"&gt;underlätta &lt;/SPAN&gt;situationen för funktionsnedsatta och per- soner med nedsatt hälsa, men inom ramen för vad som var &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäk- ringsmässigt möjligt&lt;/SPAN&gt;. Enligt regeringen kunde kontraheringsplikten därmed inte garantera personer med funktionsnedsättning eller nedsatt hälsa ett försäkringsskydd för samma premie och på samma villkor som andra försäkringssökande. Lagen skulle däremot enligt regeringen trygga en riskprövning på individuell grund, inte schablon- mässig, och att en begärd försäkring bara fick nekas när det fanns särskilda skäl, vilka bolaget skulle klart ange i sitt beslut (se prop. 2003/04:150 s. 246 f.).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Lagstiftarens intention med införande av kontraheringsplikten kan alltså sammanfattas så att plikten ska &lt;SPAN class="ft51"&gt;främja att så många som möjligt ska kunna få ett gott försäkringsskydd &lt;/SPAN&gt;genom att teckna en individuell personförsäkring, men att &lt;SPAN class="ft51"&gt;lagstiftningen samtidigt inte ska hindra försäkringsbolagen från att driva sin verksamhet efter för- säkringsmässiga och företagsekonomiska riktlinjer&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Det har inte kommit fram någon anledning för utredningen att nu utgå ifrån att kontraheringsplikten bör fylla något annat syfte än vad lagstiftaren avsåg vid införandet. Den avvägning mellan sociala skyddsändamål och goda förutsättningar för försäkringsverksamhet som låg till grund för införandet av kontraheringsplikten, gör sig alltså gällande i lika hög utsträckning i dag, och ska därför ligga till grund även för utredningens överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Privat försäkring – inte socialförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;En annan viktig principiell utgångspunkt för utredningens över- väganden, är att den privata försäkringsverksamheten inte bedrivs efter liknande linjer som socialförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Utredningen har tidigare (se avsnitt 6.3) beskrivit skillnaderna mellan privat försäkring och socialförsäkring. Som har framgått, bygger socialförsäkringarna på premiesolidaritet, vilket innebär att kostnaden för en person att delta inte är relaterad till risken för att behöva utnyttja försäkringen. Någon med stor risk att bli sjuk be- talar därmed inte högre premie, eller avgift, för att omfattas av den allmänna sjukförsäkringen än en person med låg risk. Finansie- ringen sker via skatter och socialavgifter. Målet med socialförsäk- ring är alltså ett grundläggande skydd för alla. Privata försäkringar bygger i stället på att premien ska motsvara försäkringstagarens risk för att behöva använda försäkringen. De privata försäkringarna fyller i sin tur en viktig samhällelig funktion som komplement till de allmänna försäkringssystemen (se prop. 2009/10:241 s. 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vid införande av kontraheringsplikten för personförsäkringar betonade regeringen särskilt att en rätt till försäkring aktualiserar gränsdragningen mellan socialförsäkringarna och de privata person- försäkringarna, och att det kunde finnas anledning att i något avse- ende göra en översyn av den gränsdragningen vid en framtida upp- följning av bestämmelserna (se prop. 2003/04:150 s. 250).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft10"&gt;Något uppdrag att göra en översyn av gränsdragningen mellan socialförsäkringarna och de privata personförsäkringarna ingår inte i utredningens direktiv. Vi konstaterar bara att de privata försäk- ringarna även framöver bör fylla en viktig funktion som ett kom- plement till det grundskydd som finns i socialförsäkringen – och att det finns all anledning att överväga åtgärder för att ytterligare främja att så många som möjligt ska kunna få ett sådant komplette- rande skydd – men att det är socialförsäkringssystemet som ska garantera alla personer en ekonomisk grundtrygghet vid sjukdom eller olycka. Utgångspunkten måste alltså vara att kontraherings- plikten inte kan trygga alla en rätt till ett kompletterande skydd i form av en privat individuell personförsäkring. I den mån lagstifta- ren önskar utöka det ekonomiska grundskyddet för alla vid sjuk- dom och olycka, måste detta i stället göras genom förändringar av socialförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Goda förutsättningar för privat försäkringsverksamhet behövs för ett bra försäkringsutbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft10"&gt;En förutsättning för att de privata försäkringarna ska kunna fylla sin samhälleliga funktion som ett komplement till det grundskydd som finns genom socialförsäkringen, är att det finns goda förut- sättningar att bedriva försäkringsverksamhet. I annat fall minskar utbudet av försäkringar och möjligheterna att försäkra sig mot olika typer av risker försämras. Krav på att i ökad utsträckning tillgodose vissa gruppers behov av försäkringsskydd riskerar också att gå ut över andra. Mot den bakgrunden, har regeringen i lagstift- ningsärenden under senare tid understrukit att åtgärder på försäk- ringsområdet bör genomföras på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt tillgodoser de delvis motstridiga intressena av socialt skydd och goda förutsättningar för privat försäkringsverksamhet (se prop. 2009/10:241 s. 23 och prop. 2012/13:168 s. 19). I utred- ningens direktiv anger också regeringen att den utgångspunkten ska ligga till grund även för den här utredningens överväganden och förslag (dir. 2014:80 s. 5 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft54"&gt;Mot den bakgrunden, konstaterar vi att en viktig utgångspunkt för utredningens överväganden är att det behöver finnas goda för- utsättningar för försäkringsbolagen att bedriva sin verksamhet, för att så många som möjligt ska kunna få ett gott försäkringsskydd genom att teckna en privat individuell personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Principen om försäkringsbolagens produktfrihet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;I samband med kontraheringspliktens tillkomst betonade reger- ingen att det var viktigt att lagen inte hindrade försäkringsbolagen från att utveckla nya försäkringsformer för att möta nya behov. Regeringen framhöll i det sammanhanget att en principiell utgångs- punkt för lagstiftningen var att man inte bör ingripa i försäkrings- bolagens produktutveckling genom tvingande civilrättsliga regler (se bl.a. prop. 2003/04:150 s. 139, 185 och 274). Även detta lag- stiftningsärende bör därför utgå ifrån den s.k. produktfrihetsprinci- pen, dvs. att lagstiftningen inte bör inskränka försäkringsbolagens frihet att bestämma över utformningen av och innehållet i de för- säkringsprodukter som de tillhandahåller på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Allmänt om behovet av åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag och bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs &lt;SPAN class="ft14"&gt;lagstiftande åtgärder för att förtydliga &lt;/SPAN&gt;innebörden av kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft12"&gt;Det är också önskvärt att branschen bidrar till att förstärka kontraheringsplikten genom s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;självreglerande åtgärder&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Lagstiftande åtgärder behövs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Som vi redan har angett i kapitel 13 och 14, är det utredningens all- männa uppfattning att försäkringsbolagen är måna om att leva upp till kontraheringsplikten. Samtidigt har vi kunnat se att bolagen i vissa avseenden inte till fullo uppfyller de krav som utredningen anser att kontraheringsplikten innebär. Detta kan i vart fall delvis bero på att det hittills har varit delvis oklart hur plikten ska tilläm- pas i praktiken (se kapitel 12). Mot den bakgrunden bedömer ut- redningen att åtgärder behöver vidtas för att ytterligare förstärka kontraheringsplikten, även om den statistik som vi har tagit fram (se kapitel 11) visar att de allra flesta som ansöker om en person- försäkring också beviljas en sådan – dessutom oftast till normala villkor. Enligt vår uppfattning är det samtidigt inte nödvändigt att skärpa innebörden av kontraheringsplikten som sådan. Utredningen anser i stället att lagstiftarens syfte med kontraheringsplikten bör kunna uppnås väl om den tillämpas i enlighet med den tolkning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;som vi har redogjort för i kapitel 12 ovan, och att plikten i stället ska förstärkas genom att innebörden av gällande reglering &lt;SPAN class="ft51"&gt;förtyd- ligas&lt;/SPAN&gt;. Vår bedömning är att detta behöver göras genom lagstiftande åtgärder. Nedan i det här kapitlet föreslår vi därför vissa ändringar i lagstiftningen som syftar till att förtydliga kontraheringspliktens innebörd. Därutöver föreslås vissa lagstiftande åtgärder som syftar till att främja att den som nekas en personförsäkring effektivt ska kunna utnyttja de möjligheter som finns till prövning av beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Avsikten med de lagändringar som föreslås är att den som ansö- ker om en försäkring bättre ska kunna bedöma och ta till vara sina rättigheter, och att kontraheringsplikten ska bli mer lättillämpad för försäkringsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Det skulle också vara positivt om branschen bidrog till att för- stärka kontraheringsplikten genom s.k. &lt;SPAN class="ft11"&gt;självreglerande åtgärder&lt;/SPAN&gt;. I det följande redogör vi för vad som menas med självreglering, och vilka fördelar det kan ha att låta lagstiftningen kompletteras genom sådana åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Självreglerande åtgärder kan komplettera lagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft14"&gt;Allmänt om självreglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Inom många branscher förekommer det att näringslivet reglerar sig självt genom olika slags egenåtgärder. Med egenåtgärder från närings- livet, eller självreglering som det också kallas, avses normalt åtgär- der som vidtas i systematiserad form av antingen ett enskilt företag, en grupp företag, en bransch, en organisation eller hela näringslivet för att förebygga eller lösa problem i förhållande till andra närings- idkare eller konsumenter. Självreglering inom näringslivet på det konsument- och marknadsrättsliga området har förekommit sedan lång tid tillbaka i Sverige.&lt;SPAN class="ft71"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Som exempel på självreglerande åtgärder kan nämnas utarbe- tande av normer och etiska regler för marknadsföring, standard- avtal och produktcertifiering. Ett annat led i detta kan vara inrätt- ande av olika typer av självregleringsorgan. Med självreglerings- organ avses huvudsakligen ett från staten självständigt, och i viss mån från huvudman oberoende, organ för tvistlösning mellan en-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se rapport från Riksdagens civilutskott 2009/10:RFR12, s. 6 samt SOU 2014:47 s. 94.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;skilda näringsidkare och konsumenter, alternativt ett organ som uttalar sig auktoritativt om olika typer av marknadsföringsåtgärder eller branschetiska frågor.&lt;SPAN class="ft77"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Självreglering förekommer både på områden där lagstiftning saknas, eller vid sidan om befintlig lagstiftning, som ett komple- ment till denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Självreglering från försäkringsbranschen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Som redan har nämnts i kapitel 5, är Svensk Försäkring försäk- ringsbolagens branschorganisation. Organisationen arbetar bl.a. för goda verksamhetsförutsättningar för försäkringsbolagen, högt för- troende för försäkringssektorn och en ökad kunskap i samhället om privata försäkringars betydelse. Ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; försäkringsbolag är medlemmar i Svensk Försäkring och tillsammans svarar de för mer än 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;En viktig del av Svensk Försäkrings arbete är att utfärda rekom- mendationer som kompletterar gällande lagstiftning av betydelse för försäkringsbolagen. Rekommendationer utfärdas av Svensk Försäkrings styrelse och gäller för alla medlemsföretag. Sådana branschgemensamma rekommendationer tas ofta fram efter samråd med Finansinspektionen och Konsumentverket.&lt;SPAN class="ft81"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;När Svensk Försäk- rings rekommendationer tagits i bruk, har också Finansinspek- tionen och Konsumentverket möjlighet att följa upp försäkrings- bolagens tillämpning av dessa inom ramen för myndigheternas till- synsverksamhet (se avsnitt 16.6.9 nedan angående tillsyn).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft42"&gt;Tillsammans med Finansinspektionen och Konsumentverket är vidare Svensk Försäkring huvudman för Konsumenternas Försäk- ringsbyrå. Svensk Försäkring är också huvudman för sex bransch- gemensamma prövningsorgan som administreras av Svensk Försäk- rings Nämnder. Prövningsorganens utlåtande är vägledande när det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Riksdagens civilutskott genomförde våren 2010 en kartläggning av näringslivets organ för självreglering. Kartläggningen, som var en uppföljning av ett motsvarande projekt inom lag- utskottet våren 2003, redovisades i juni 2010 i rapporten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Näringslivets självregleringsorgan – utvecklingen sedan 2003 &lt;/SPAN&gt;(2009/10:RFR12). Kartläggningen innefattar, i likhet med 2003 års kartläggning, både organ som löser tvister mellan näringsidkare och konsumenter och sådana organ som bara uttalar sig auktoritativt om marknadsföringsåtgärder och andra branschetiska frågor. I rapporten redovisas 52 organ, vilket innebär en smärre ökning jämfört med 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Exempelvis har rekommendationer om förköpsinformation och informationsgivning i sam- band med flytt av pensionsförsäkrings värde tagits fram efter sådant samråd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;gäller till exempel tolkning av försäkringsvillkor och praxis inom skaderegleringen. En av nämnderna är &lt;SPAN class="ft51"&gt;Personförsäkringsnämnden &lt;/SPAN&gt;som, på anmälan av konsumenter, prövar tvister mellan enskilda konsumenter och deras försäkringsbolag som rör &lt;NOBR&gt;liv-,&lt;/NOBR&gt; sjuk- och olycksfallsförsäkring i de fall som kräver medicinska bedömningar. Efterlevnaden av nämndernas beslut är i princip hundra procent bland Svensk Försäkrings medlemsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Självreglerande åtgärder kan stärka kontraheringsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;Utredningen konstaterar att förutsättningarna för och erfarenhet- erna av självreglering inom försäkringsbranschen är goda. Fördelar med att låta självreglering komplettera lagstiftningen är också att sådana åtgärder snabbt kan anpassas till ändrade förhållanden och vara mer riktade än lagregler. Självregleringsåtgärder från försäk- ringsbranschen, exempelvis genom branschgemensamma rekom- mendationer från Svensk Försäkring, bör därmed kunna vara ett viktigt stöd och komplement till den lagstadgade kontraherings- plikten för personförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft9"&gt;I det här kapitlet beskriver vi de självreglerande åtgärder som vi bedömer skulle kunna stärka kontraheringsplikten. I de fall det handlar om branschgemensamma rekommendationer, är det önskvärt att dessa tas fram av Svensk Försäkring efter samråd med Finans- inspektionen och Konsumentverket, samt olika förbund och orga- nisationer som företräder utsatta konsumentgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Svensk Försäkring har ställt sig positivt till att genomföra de självreglerande åtgärder som anges nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Sammanfattning angående behovet av åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Utredningen anser att det är nödvändigt att vidta &lt;SPAN class="ft51"&gt;lagstiftande åtgär- der &lt;/SPAN&gt;bl.a. för att &lt;SPAN class="ft51"&gt;förtydliga &lt;/SPAN&gt;innebörden av kontraheringsplikten, men att innebörden av plikten inte behöver skärpas jämfört med nu- varande reglering. Det skulle också vara positivt om försäkrings- branschen, genom branschorganisationen Svensk Försäkring, bi- drog till att förstärka kontraheringsplikten genom &lt;SPAN class="ft51"&gt;självreglerande åtgärder&lt;/SPAN&gt;, som komplement till lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337307x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Utredningens överväganden angående behovet av reformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;I det följande redogör vi för de åtgärder som vi anser är nödvändiga för att komma till rätta med de brister som vi har kunnat konsta- tera när det gäller tillämpningen av kontraheringsplikten i prakti- ken. Därutöver kommer vi att ta upp vissa åtgärder som vi visser- ligen inte föreslår, men som också behöver diskuteras i det här sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Det behöver förtydligas att kontraheringsplikten gäller när försäkring nekas helt eller delvis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;11 kap. 1 § FAL ändras så att det framgår att kontrahe- ringsplikten är tillämplig när en ansökan om en personförsäk- ring &lt;SPAN class="ft14"&gt;helt eller delvis nekas&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft12"&gt;Genom ändringen förtydligas att kontraheringsplikten gäller med samma styrka oavsett om en försäkringsansökan avslås helt, eller om försäkring beviljas med villkor som avviker från de nor- mala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft14"&gt;Behovet av åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Som vi har angett i kapitel 12 ovan, följer det av kontraherings- plikten att en personförsäkring inte får helt nekas, inskränkas eller fördyras mer än vad som är försäkringsmässigt nödvändigt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Grundläggande för kontra- heringspliktens tillämpning är alltså att den ställer samma krav på en individuell och saklig bedömning när försäkring nekas delvis – genom att försäkring beviljas, men med någon inskränkning eller mot en förhöjd premie – som när en försäkringsansökan avslås helt. I kapitel 13 framgår att vi har bedömt att detta är någonting som försäkringsbolagen är medvetna om, men i praktiken ibland inte lever upp till. Vi har exempelvis ansett att försäkringsbolagen ibland utformar undantagsklausuler så att de till sin ordalydelse omfattar mer än vad som framstår som försäkringsmässigt nödvändigt, åt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;minstone utifrån de beslutsmotiveringar som ges. En risk med detta är att försäkringsskyddet, i vart fall ur ett strikt juridiskt perspek- tiv, blir mer inskränkt än vad som är försäkringsmässigt motiverat. Även om bolaget vid ett eventuellt skadefall skulle göra en för den försäkrade fördelaktig bedömning avseende vad försäkringen i fråga täcker, kan denne, antingen vid ansökningstillfället eller senare vid ett eventuellt skadefall, uppfatta försäkringsskyddet som mer in- skränkt än vad det i själva verket är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Det är centralt för kontraheringspliktens tillämpning att de krav som följer av plikten gäller såväl när en sökt personförsäkring nekas helt, som när den sökta försäkringen nekas delvis genom att försäk- ringen beviljas mot villkor som avviker från de normala. Med hän- syn till detta, och mot bakgrund av att försäkringsbolagens praxis inte fullt ut motsvarar en sådan tillämpning, menar vi att det behövs ett förtydligande i lagstiftningen. Vi föreslår att 11 kap. 1 § FAL ska ändras så att det inte längre anges att kontraheringsplikten gäller när en försäkringsansökan &lt;SPAN class="ft51"&gt;vägras&lt;/SPAN&gt;, utan att det i stället ska framgå av paragrafen att plikten aktualiseras när en försäkringsansökan &lt;SPAN class="ft51"&gt;helt eller delvis nekas&lt;/SPAN&gt;. Att ordet &lt;SPAN class="ft51"&gt;vägras &lt;/SPAN&gt;byts ut mot &lt;SPAN class="ft51"&gt;nekas &lt;/SPAN&gt;har ingen saklig betydelse. Skälet till ändringen är främst att &lt;SPAN class="ft51"&gt;neka &lt;/SPAN&gt;språkligt passar bättre tillsammans med &lt;SPAN class="ft51"&gt;helt eller delvis&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kravet på individuella bedömningar behöver förtydligas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Genom tillägg till 11 kap. 1 § FAL ska det framgå att om en sökt personförsäkring helt eller delvis nekas &lt;SPAN class="ft51"&gt;på grund av hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras, ska beslutet grundas på en &lt;SPAN class="ft51"&gt;bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft12"&gt;Genom tillägget förtydligas kravet på en &lt;SPAN class="ft11"&gt;individuell bedöm- ning &lt;/SPAN&gt;och att försäkringsbolaget därmed har ett &lt;SPAN class="ft11"&gt;ansvar att utreda &lt;/SPAN&gt;hälsotillståndet hos den försäkringssökande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Behovet av åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Kontraheringsplikten innebär att en personförsäkring till normala villkor inte får nekas helt eller delvis utan en &lt;SPAN class="ft11"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;av den försäkringssökandes hälsotillstånd. Kravet kommer för när- varande till uttryckt i 11 kap. 1 § FAL genom att det föreskrivs att ett försäkringsbolag bara får vägra någon att teckna en person- försäkring om det finns &lt;SPAN class="ft11"&gt;särskilda skäl med hänsyn till risken för för- säkringsfall&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Som har framgått ovan, innebär kontraheringspliktens krav på en individuell bedömning att det i tveksamma fall är upp till för- säkringsbolaget att utreda omständigheterna kring den enskilde försäkringssökandes hälsotillstånd. Som vi har utvecklat närmare ovan (se avsnitt 12.4 och 16.2), innebär detta &lt;SPAN class="ft50"&gt;utredningsansvar &lt;/SPAN&gt;till att börja med att försäkringsbolaget har en skyldighet att i möjligaste mån &lt;SPAN class="ft50"&gt;klargöra &lt;/SPAN&gt;eventuella otydliga hälsouppgifter som lämnas av den försäkringssökande. I de tveksamma fallen måste försäkringsbola- get vidare &lt;SPAN class="ft50"&gt;aktivt ta reda på &lt;/SPAN&gt;de uppgifter om en enskild försäkrings- sökandes hälsotillstånd som kan ha betydelse för den personens möjlighet att teckna en försäkring. Hur långtgående utrednings- ansvaret är – dvs. hur mycket information som bolaget behöver ta reda på om hälsotillståndet hos en viss försäkringssökande – varie- rar beroende på den enskilda försäkringssökandes hälsa samt den sökta försäkringens innehåll och utformning. Grundläggande är att försäkringsbolaget ska ha tagit reda på så pass mycket information om hälsan hos den som ska försäkras, att bolaget kan basera sitt beslut på den medicinska vetenskap och beprövade erfarenhet som finns på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Det är först vid ett fullgjort utredningsansvar som försäkrings- bolaget har möjlighet att göra en sådan individuell bedömning av försäkringsansökan som kontraheringsplikten kräver. Försäkrings- bolagets utredningsansvar med avseende på hälsotillståndet hos den försäkringssökande är därmed av grundläggande betydelse för upp- fyllande av kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Utredningen har fått intrycket att försäkringsbolagen i allmän- het arbetar aktivt med att skapa en riskbedömningsprocess som innebär att man i varje ansökningsärende tar reda på nödvändiga uppgifter om hälsotillståndet hos den försäkringssökande. Vi har samtidigt sett vissa förbättringsmöjligheter när det gäller försäk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;ringsbolagens fullgörande av utredningsansvaret. Vi har bl.a. i av- snitt 13.2.4 ovan nämnt det exemplet, att vissa försäkringsbolag gör undantag för s.k. atopiska sjukdomar (dvs. atopiskt eksem, astma och allergi) i barnförsäkring, bara på den grunden att föräldrarna har uppgett i ansökan om barnförsäkring att barnet har torr hud som har behandlats med kortisonsalva. Av skäl som vi har angett närmare i det avsnittet, menar vi att det i den situationen krävs att försäkringsbolaget tar reda på ytterligare uppgifter om barnets hud- besvär, innan bolaget kan anses ha levt upp till sitt utrednings- ansvar, och det eventuellt kan anses föreligga särskilda skäl att förse försäkringen med en undantagsklausul.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Ett annat exempel, som framgår av avsnitt 13.4.8 ovan, är att försäkringsbolagen har som praxis att alltid avslå en försäkrings- ansökan om den som ansöker är föremål för en pågående medicinsk utredning, oavsett vilka slags hälsobesvär som utredningen rör. Utredningen har förståelse för att mer eller mindre oklara hälso- besvär i vissa fall kan innebära att försäkring inte kan meddelas. Vi menar samtidigt att utredningsansvaret innebär att försäkrings- bolagen, även i de situationerna, kan behöva ta reda på de närmare omständigheterna kring de hälsobesvär som den pågående utred- ningen avser, för att bolaget ska kunna visa att dessa är av sådan karaktär att ett avslag är försäkringsmässigt motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Med hänsyn till det ovan angivna, anser vi att det behövs en ökad medvetenhet i branschen när det gäller att ett beslut att helt eller delvis neka någon en personförsäkring måste grundas på en individuell prövning – dvs. en bedömning av de hälsofaktorer som kan ha betydelse för den enskilde försäkringssökandes möjlighet att få teckna en personförsäkring – och att det är försäkringsbolagets ansvar att säkerställa detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft54"&gt;Kravet på en individuell bedömning av varje försäkringsansökan, och det därmed sammanhängande utredningsansvaret för försäk- ringsbolaget, är ett helt centralt moment i försäkringsbolagens upp- fyllelse av kontraheringsplikten. Vi anser därför att det är nödvän- digt med ett förtydligande av kravet i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;Vi föreslår att det i ett tillägg till 11 kap. 1 § FAL anges att om en sökt personförsäkring nekas &lt;SPAN class="ft11"&gt;på grund av hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras, ska beslutet grundas på en &lt;SPAN class="ft11"&gt;bedömning av om- ständigheterna i det enskilda fallet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kravet på försäkringsmässiga bedömningar behöver förtydligas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Förslag och bedömning: &lt;/SPAN&gt;Genom tillägg till 11 kap. 1 § FAL ska det framgå att om en personförsäkring helt eller delvis nekas &lt;SPAN class="ft11"&gt;på grund av hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras, ska beslutet grundas på en &lt;SPAN class="ft11"&gt;försäkringsmässig bedömning &lt;/SPAN&gt;av omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft9"&gt;Genom tillägget förtydligas att ett beslut att helt eller delvis neka försäkring måste vara &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, och att bedömningen ska grundas på ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;beslutsunderlag av hög kvalitet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft12"&gt;Det skulle vara positivt om lagstiftningen också kunde kom- pletteras genom att branschorganisationen Svensk Försäkring utfärdade rekommendationer angående vad försäkringsbolagen bör göra för att kvalitetssäkra de försäkringsmedicinska rikt- linjer som utgör en del av beslutsunderlaget vid bolagens risk- bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft14"&gt;Behovet av åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Som har beskrivits ovan, framgår det av motiven till bestämmelsen om kontraheringsplikt för personförsäkringar att varje beslut att helt eller delvis neka någon en personförsäkring måste ha klart stöd av en &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsteknisk bedömning&lt;/SPAN&gt;. Som har framgått ovan (se av- snitt 12.3) tolkar vi detta så att försäkringsbolaget måste kunna visa att beslutet har varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, dvs. att risken för framtida försäkringsfall är så hög, att det skulle få klart olämp- liga följder för försäkringskollektivet om risker av det aktuella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337312x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft13"&gt;slaget försäkrades till normala villkor eller, vid avslag, försäkrades alls.&lt;SPAN class="ft104"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;För att ett beslut ska anses ha stöd i en försäkringsteknisk bedömning, ska det också krävas att försäkringsbolaget kan visa att bedömningen har grundats på ett beslutsunderlag av hög kvalitet. Ett rimligt kvalitetskrav är enligt utredningen att beslutet ska ha baserats på ett beslutsunderlag som stämmer överens med &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt försäkringsmässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;. Med &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap &lt;/SPAN&gt;avses i det här sammanhanget sådan medicinsk vetenskaplig forskning som det finns viss konsensus kring.&lt;SPAN class="ft81"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Medicinsk beprövad erfarenhet &lt;/SPAN&gt;handlar här om sådant som det eventuellt inte finns direkt vetenskapligt stöd för, men som är allmänt accepterat inom läkarkåren. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Försäkringsmässigt kunnande &lt;/SPAN&gt;är försäkringsbolagens professionella erfarenhet, exempelvis bolagets egen dokumenterade sjukdoms- och skadestatistik samt erfaren- heter när det gäller skadereglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Som också har framgått ovan (se kapitel 7), är &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkringsmedi- cinska riktlinjer &lt;/SPAN&gt;ett centralt instrument för bolagen vid riskbedöm- ningen. Mot den bakgrunden har vi konstaterat att det i praktiken är försäkringsbolagens riskbedömningsriktlinjer som måste hålla hög kvalitet för att själva riskbedömningarna ska leva upp till den kontraheringspliktens krav (se kapitel 12 och 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Vårt uppdrag har inte gått ut på att ta ställning till frågor om specifika medicinska bedömningar. Vi har därför inte gjort någon bedömning av om de försäkringsmedicinska riktlinjer som tilläm- pas på marknaden är uppdaterade enligt medicinsk vetenskaplig forskning på olika områden. Däremot har vi kunnat bilda oss en uppfattning om hur försäkringsbolagen arbetar för att säkerställa kvaliteten hos de försäkringsmedicinska riktlinjer som används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft12"&gt;Av vår redogörelse i kapitel 14, framgår att utredningen anser att försäkringsbolagen i allmänhet är väl medvetna om att kontra-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Här ska det noteras att vad som är försäkringsmässigt nödvändigt inte är konstant. Vad som kan få klart olämpliga följder för ett visst försäkringskollektiv beror på många olika faktorer, såsom bl.a. vilka ersättningar som bolaget riskerar att behöva betala ut vid eventu- ella försäkringsfall och hur troligt det är att försäkringsfall skulle inträffa, försäkrings- bolagets storlek och ekonomi i övrigt samt försäkringskollektivets storlek och samman- sättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Här ska alltså beaktas att en viss tröghet måste accepteras med avseende på när försäkrings- bolagen kan förväntas anpassa sin riskbedömning efter nya forskningsrön. Det är inte rimligt att kräva att bolagen ska ändra sina riktlinjer på grund av ny medicinsk forskning, förrän det finns en viss konsensus angående den.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;heringsplikten kräver att de kan visa att de har goda belägg för beslut att neka försäkring till normala villkor. Vi har samtidigt fått intrycket att det inte är självklart för försäkringsbolagen hur höga kvalitetskrav som ställs på de beslutsunderlag som används, dvs. främst de försäkringsmedicinska riktlinjerna. Vi kan också konsta- tera att försäkringsbolagen i varierande utsträckning arbetar för att säkerställa att de försäkringsmedicinska riktlinjer som används hålls uppdaterade när det gäller bl.a. ny medicinsk forskning. Dessutom har det kommit fram att de försäkringsbolag som använder sig av försäkringsmedicinska riktlinjer från ett återförsäkringsbolag, i hög grad förlitar sig på att återförsäkringsbolaget håller riktlinjerna upp- daterade. Vi noterar att det innebär att ett försäkringsbolag som använder sig av försäkringsmedicinska riktlinjer från ett återförsäk- ringsbolag, är beroende av återförsäkringsbolaget för att leva upp till kontraheringsplikten, samtidigt som det alltid är försäkrings- bolagets skyldighet att säkerställa att plikten följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Med hänsyn till det ovan angivna, anser vi att det finns ett behov av att förtydliga det kvalitetskrav som följer av kontraheringsplikten när det gäller försäkringsbolagens riskbedömningar och det besluts- underlag som dessa baseras på. Ett sådant förtydligande bör göras i lagstiftningen. Utredningen föreslår att det i ett tillägg till 11 kap. 1 § FAL anges att om en personförsäkring helt eller delvis nekas &lt;SPAN class="ft51"&gt;på grund av hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras, ska beslutet grundas på en &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässig bedömning &lt;/SPAN&gt;av omständigheterna i det enskilda fallet. Att det ska vara fråga om en försäkringsmässig bedömning innebär att bolaget ska kunna visa &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att beslutet har varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att beslutet har grundats på &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt försäkrings- mässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337314x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft14"&gt;Det skulle vara positivt om lagstiftningen kompletterades genom självreglerande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;Som vi har angett ovan, kan även självreglerande åtgärder från branschens sida komplettera lagstiftningen och bidra till en positiv utveckling när det gäller försäkringsbolagens praxis. Vi menar att det på flera håll inom försäkringsbranschen finns goda kunskaper och idéer om hur bolagens beslutsunderlag och riskbedömningar bör kvalitetssäkras. Vi bedömer därför att det skulle vara positivt om branschen, genom Svensk Försäkring, med utgångspunkt i det som har angetts ovan, kunde enas om branschgemensamma rekom- mendationer angående kvalitetssäkring av de beslutsunderlag som försäkringsbolagen använder vid riskbedömning av personförsäk- ringar. Vi tror att det skulle bidra på ett bra sätt till den ökade med- vetenhet som vi har efterlyst när det gäller att kontraheringsplikten ställer krav på att försäkringsbolagens riskbedömningar baseras på ett uppdaterat beslutsunderlag av hög kvalitet. Svensk Försäkring har uttryckt sig positivt till att ta fram sådana branschrekommen- dationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Krav på tydliga och begripliga beslutsmotiveringar i samband med beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Förslag och bedömningar: &lt;/SPAN&gt;I 11 kap. 1 § FAL införs en skyldig- het för ett försäkringsbolag som nekar någon en sökt person- försäkring att &lt;SPAN class="ft51"&gt;i samband med beslutet ange skälen för detta&lt;/SPAN&gt;. Där- med förtydligas den skyldighet som i dag får anses framgå av 16 kap. 7 § andra stycket FAL, för försäkringsbolagen att lämna tydliga och begripliga motiveringar till sådana beslut. En nyhet jämfört med nuvarande reglering är skyldigheten att lämna moti- veringen i samband med beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft12"&gt;Skyldigheten för bolagen att motivera sina beslut att neka personförsäkring kommer genom tillägget i 11 kap. 1 § FAL att omfattas av kravet på god försäkringsstandard enligt 4 kap. 3 § FRL, och kommer därmed att ingå i Finansinspektionens tillsyns- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft12"&gt;Det skulle vara positivt om branschorganisationen Svensk Försäkring, som ett komplement till lagstiftningen, meddelade rekommendationer angående utformningen av beslutsmotive- ringar när en sökt personförsäkring helt eller delvis nekas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;Samtidigt som kontraheringsplikten för personförsäkringar tillkom, infördes också en möjlighet för den försäkringssökande att vända sig till domstol vid missnöje med bolagets beslut. Av 16 kap. 7 § FAL följer att om ett försäkringsbolag har vägrat någon att teckna en personförsäkring kan en domstol, besluta att den försäkrings- sökande ändå har rätt till försäkringen. En sådan talan ska enligt bestämmelsens andra stycke väckas inom sex månader från det att försäkringsbolaget har skickat den försäkringssökande ett med- delande om sitt beslut, &lt;SPAN class="ft50"&gt;uppgift om skälen för detta &lt;/SPAN&gt;och upplysning om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat. Av detta följde enligt regeringen att ett beslut att inte meddela en försäkring till de villkor som normalt gäller för försäkringen i fråga skulle behöva motiveras av försäkringsbolaget på ett tydligt och övertygande sätt (se prop. 2003/04:150 s. 247).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft42"&gt;Att ett försäkringsbolag ska motivera ett beslut att neka någon en personförsäkring, får alltså för närvarande anses framgå genom att talefristen enligt 16 kap. 7 § andra stycket FAL inte börjar löpa förrän försäkringsbolaget bl.a. lämnar en motivering till beslutet. Som har framgått av framställningen i kapitel 14, menar vi att lag- stiftaren har avsett att försäkringsbolagen ska förklara &lt;SPAN class="ft52"&gt;vilka upp- gifter om den försäkringssökandes hälsa &lt;/SPAN&gt;som bolaget har beaktat och &lt;SPAN class="ft52"&gt;varför &lt;/SPAN&gt;dessa uppgifter medför att försäkringen till normala villkor måste nekas helt eller delvis, dvs. vilka försäkringsmässiga skäl som har legat till grund för beslutet. Meningen kan samtidigt inte vara att ett försäkringsbolag i motiveringen ska gå in i sådan medicinsk detalj att förklaringen blir alltför komplicerad eller att bolaget i onödan ska ange känsliga detaljer. Det viktiga är att motiveringen formuleras så att det blir &lt;SPAN class="ft52"&gt;tydligt och begripligt för den ordinäre för- säkringssökande &lt;/SPAN&gt;varför hälsotillståndet hos den som ska försäkras gör att försäkringen inte kan beviljas. Längden av och innehållet i en sådan motivering kan naturligtvis variera beroende på den sökta försäkringen och den försäkringssökandes situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Att det ska handla om försäkringsmässiga skäl innebär att bolaget måste förklara vilka försäkringsmässiga risker som bolaget anser kan förknippas med hälsotillståndet hos den försäkringssökande. Det betyder inte att bolaget i motiveringen till den försäkringssökande måste hänvisa till exempelvis medicinska vetenskapliga artiklar eller studier, eller ange statistiska eller liknande beräkningar som legat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;till grund för beslutet. Däremot bör försäkringsbolaget i besluts- motiveringen ange att det finns sådana belägg för den försäkrings- mässiga riskbedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;I motiveringen till den försäkringssökande behöver bolaget inte heller gå närmare in på affärsmässiga eller företagsekonomiska över- väganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Behovet av åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;I avsnitt 14.3.4 ovan, har vi redogjort för vår syn på hur försäk- ringsbolagen i dag motiverar beslut när en sökt personförsäkring nekas. Som framgår där, finns det stora variationer när det gäller hur beslutsmotiveringarna utformas. Vår övergripande bedömning är att det finns ett klart behov av att vidta åtgärder i syfte att säker- ställa att försäkringsbolagens beslutsmotiveringar ska utgöra en be- griplig förklaring av de försäkringsmässiga skäl som ligger till grund för ett beslut att neka någon en personförsäkring. Här kan nämnas följande exempel på några av utredningens iakttagelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Utredningen har sett att det inte är ovanligt att &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsbolagens beslutsmotiveringar vid inskränkningar i försäkringen &lt;/SPAN&gt;är otydliga. Här är det exempelvis inte ovanligt att försäkringsbolagen brister när det gäller att förklara varför en undantagsklausul som gäller för en viss sjukdom som finns vid tecknandet (och som därmed får undantas enligt 12 kap. 5 § FAL, se avsnitt 13.2.3 ovan), även måste omfatta andra eventuella framtida sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vi har också kunnat iaktta att bolagen i vissa fall avslår försäk- ringsansökningar enbart med motiveringen att den försäkrings- sökande &lt;SPAN class="ft51"&gt;har en viss sjukdom eller annat tillstånd&lt;/SPAN&gt;, exempelvis ett visst &lt;NOBR&gt;BMI-värde.&lt;/NOBR&gt; Som vi tidigare har framhållit (se avsnitt 14.3.4), ute- sluter vi inte att vissa sjukdomar och andra tillstånd kan vara så allvarliga i sig att det är befogat att helt eller delvis neka försäkring på grund av att de förekommer hos den försäkringssökande. Vi menar likväl att det som motivering till ett avslagsbeslut inte är till- räckligt tydligt att bara hänvisa till förekomsten av en viss sjukdom eller något visst tillstånd, exempelvis ett &lt;NOBR&gt;BMI-värde.&lt;/NOBR&gt; Försäkrings- bolagen måste i stället förklara på vilka grunder man har gjort sin bedömning, dvs. vilka specifika hälsofaktorer som man har beaktat och vilka försäkringsmässiga risker som gör att man inte kan bevilja&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;försäkring. Om ett avslag grundas på att den försäkringssökande har en viss sjukdom eller om det finns andra faktorer som enligt försäkringsbolaget i sig innebär en så hög risk för framtida försäk- ringsfall, att bolaget har bedömt att det inte är nödvändigt ta reda på några ytterligare hälsouppgifter, ska det framgå av motiveringen att det är så bolaget har resonerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft42"&gt;Ett annat område som vi vill nämna särskilt när det gäller besluts- motiveringar, är avslag på ansökningar avseende barn som har fötts för tidigt.&lt;SPAN class="ft80"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Som redan har nämnts (se avsnitt 13.4.5 och 14.3.4), är utredningens intryck att det har skett en god utveckling de senaste åren när det gäller hur försäkringsbolagen hanterar ansökningar gällande för tidigt födda barn. Denna utveckling har drivits fram delvis genom medias bevakning och Konsumentombudsmannens intresse för frågor rörande sådana försäkringsansökningar. Försäk- ringsbolagen är i dag väl medvetna om att individuella bedömningar måste göras även i dessa fall, och att en tidig födsel och låg födelse- vikt normalt inte i sig är tillräckliga skäl i sig för att avslå en ansö- kan om barnförsäkring. Samtidigt har utredningen ansett att för- säkringsbolagens beslutsmotiveringar vid avslag avseende för tidigt födda barn i vissa fall inte tillräckligt tydligt redovisar på vilka indi- viduella grunder beslutet har fattats. Exempelvis har vi sett besluts- motiveringar som hänvisar till ”komplikationer vid förlossningen”, vilket vi inte anser vara tillräckligt. Det förekommer också att för- säkringsbolagen hänvisar till den tidiga födseln och anger att viss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft12"&gt;”observationstid” behövs. Inte heller en sådan motivering ger till- räckligt god förståelse för vilken försäkringsmässig bedömning som har gjorts i det enskilda fallet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Enligt gängse medicinska definitioner räknas alla barn som föds före 37:e graviditets- veckans utgång som prematura. Barn födda mellan 33:e och 36:e graviditetsveckan brukar betecknas som för tidigt födda. Barn födda i 29:e till 32:a veckan brukar betecknas mycket för tidigt födda och före vecka 29 som extremt mycket för tidigt födda. För enkelhetens skull används här oftast bara begreppet ”för tidigt född”. Vi syftar då på alla barn som fötts före 37:e graviditetsveckans utgång.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Även i civilutskottets rapport från 2012 konstaterades vissa brister i försäkringsbolagens beslutsmotiveringar, se rapporten, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar&lt;/SPAN&gt;, 2012/13:RFR, s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337318x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Utredningens förslag och bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Att den försäkringssökande ska kunna förstå hur försäkringsbola- get har resonerat när en ansökan om en personförsäkring helt eller delvis nekas, är en grundläggande förutsättning för att kontrahe- ringsplikten ska få avsedd effekt. Som betonades i motiven till regleringen om kontraheringsplikt för personförsäkring, ligger det för det första ett betydande egenvärde i att den person som nekas försäkring kan förstå vad detta grundar sig på (se prop. 2003/04:150 s. 247). Kravet på tydliga och begripliga motiveringar, är också ett viktigt sätt att säkerställa att det går att kontrollera hur kontrahe- ringsplikten tillämpas av försäkringsbolagen i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Med hänsyn till att vi har sett vissa brister i försäkringsbolagens beslutsmotiveringar när personförsäkring nekas helt eller delvis, anser vi att kravet på tydliga och begripliga motiveringar på något sätt behöver förtydligas i lagstiftningen. Utredningen har i det syftet övervägt några olika lagstiftningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Ett alternativ som vi har övervägt är att det i 16 kap. 7 § FAL skulle införas ett uttryckligt krav på att det meddelande från bola- get som krävs för att starta talefristen, ska innehålla &lt;SPAN class="ft11"&gt;klar och tydlig&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;information om skälen för beslutet att neka försäkring. Ytterst skulle det då kunna bli upp till en domstol att ta ställning till om besluts- motiveringen i ett visst fall uppfyllde det kravet, och ifall talefristen om sex månader därmed hade börja löpa när bolaget skickade med- delandet till den försäkringssökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vissa invändningar kan anföras mot en sådan lösning. En nack- del skulle vara att försäkringsbolagen i vissa fall skulle kunna känna osäkerhet när det gäller talefristens längd. I de fallen skulle bolagen eventuellt kunna känna behov av att spara integritetskänslig infor- mation om bl.a. den försäkringssökandes hälsotillstånd under lång tid, för att säkerställa att informationen skulle finnas till hands ifall det skulle blir fråga om en rättslig prövning. Detta skulle stämma dåligt överens med grundläggande bestämmelser om personuppgifts- behandling, som innebär att personuppgifter inte ska bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Kravet på tydliga beslutsmotiveringar skulle givetvis också kunna uttryckas på något annat sätt, exempelvis ”tydlig och begriplig”. Begreppet ”klar och tydlig” information återfinns i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft32"&gt;2 kap. 1 § och 10 kap. 1 § FAL (se även prop. 2003/04:150 s. 150 och 378).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p658 ft42"&gt;med behandlingen&lt;SPAN class="ft80"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;(som i detta fall primärt får anses vara pröv- ningen av ansökan). Visserligen kunde man tänka sig att ett sådant tydlighetskrav i 16 kap. 7 § FAL kombinerades med en längre yttersta gräns för när talan kunde väckas, dvs. att en talan enligt bestämmel- sen under alla förhållanden inte fick väckas senare än exempelvis två år från meddelande om beslutet. Då skulle troligen känsliga personuppgifter kunna sparas under den tiden efter avskiljande.&lt;SPAN class="ft80"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;En sådan tvåårsfrist skulle samtidigt komplicera regelsystemet, och osäkerheten angående beslutet skulle i varje fall bestå under den tiden. Ytterligare en invändning mot att låta talefristen vara bero- ende av hur försäkringsbolaget har utformat beslutsmotiveringen, är att en sådan reglering skulle kunna föranleda en och annan kon- sument att väcka talan efter längre tid än sex månader från beslutet. Konsumenten skulle då riskera att i onödan dra på sig kostnader för en rättegång om domstolen skulle komma fram till att rätten att väcka talan hade förfallit. Mot den här bakgrunden, och med hän- syn till att vi menar att det finns en mer ändamålsenlig lösning (se nedan), anser vi att det är omotiverat att behäfta försäkringsbolagens avslagsbeslut med en osäkerhet angående talefristens längd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;Ett annat alternativ som utredningen har övervägt är att det skulle införas en ny marknadsrättslig informationsbestämmelse i 10 kapitlet FAL, med krav på att ett försäkringsbolag som nekat en sökt personförsäkring med stöd av 11 kap. 1 §, i samband med beslutet ska lämna den som ansökt om försäkringen &lt;SPAN class="ft51"&gt;information om skälen för detta&lt;/SPAN&gt;. I 10 kapitlet finns redan bestämmelser om skyl- dighet att lämna information innan en försäkring meddelas, och sedan när försäkringsavtal har träffats. Det skulle i det avseendet inte vara främmande att även införa krav på informationslämnande för ett försäkringsbolag som nekar någon en sökt personförsäk- ring. En sådan ny informationsbestämmelse skulle också omfattas av de allmänna bestämmelserna i 10 kapitlet. Av dessa följer bl.a. att information som lämnas till konsumenter ska vara &lt;SPAN class="ft51"&gt;klar och tydlig&lt;/SPAN&gt;. Eftersom informationskraven i 10 kapitlet är kopplade till mark- nadsföringslagens sanktionssystem, skulle vidare ett försäkrings- bolag som inte lämnar sådan information som föreskrivs kunna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se 9 § i personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Datainspektionens rapport 2006:2, &lt;/SPAN&gt;Så bör försäkringsbolag behandla känsliga person- uppgifter&lt;SPAN class="ft32"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337320x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;drabbas av marknadsrättsliga sanktioner. Tillsyn över de marknads- rättsliga bestämmelserna i 10 kapitlet FAL utövas av Konsument- verket.&lt;SPAN class="ft77"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;En invändning som kan riktas mot en ny informationsbestäm- melse av ovan nämnt slag, är att de befintliga informationsbestäm- melserna i 10 kapitlet FAL handlar om skyldighet för försäkrings- bolagen att lämna standardiserad information i olika situationer. Kravet att försäkringsbolagen ska lämna tydliga och begripliga beslutsmotiveringar när en försäkring nekas, innebär att motive- ringarna i högsta grad måste utformas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Av den anledningen passar det mindre bra in i lag- stiftningens systematik att uttrycka kravet på tydliga och begripliga beslutsmotiveringar i form av en informationsskyldighet för bola- gen. Vi anser dessutom att det finns goda skäl för att i stället välja att förtydliga kravet på begripliga beslutsmotiveringar genom den lagstiftningsåtgärd som beskrivs i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft42"&gt;Som har framgått ovan, är tydliga och begripliga motiveringar i de fall en sökt personförsäkring nekas, en viktig del av försäkrings- bolagens uppfyllelse av kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL. Utredningen anser därför att det är lämpligast att föra in kravet i den bestämmelsen. Vi föreslår därför att 11 kap. 1 § ändras så att det där anges att ett försäkringsbolag som nekar någon en sökt per- sonförsäkring &lt;SPAN class="ft52"&gt;i samband med beslutet ska ange skälen för detta&lt;/SPAN&gt;. Lik- som den befintliga regleringen i 16 kap. 7 §, är avsikten med den nya regleringen i 11 kap. 1 §, att det ska handla om en motivering som är &lt;SPAN class="ft52"&gt;tydlig och begriplig för den ordinäre försäkringssökande&lt;/SPAN&gt;. Något uttryckligt tydlighetskrav behöver inte anges i bestämmelsen, eftersom det ligger i sakens natur att en beslutsmotivering som är formulerad så att en ordinär försäkringssökande inte kan förstå den, inte uppfyller kravet enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft42"&gt;Att försäkringsbolaget ska ange skälen för beslutet, &lt;SPAN class="ft52"&gt;i samband med &lt;/SPAN&gt;detta, innebär att bolaget måste lämna den försäkringssökande en motivering &lt;SPAN class="ft52"&gt;samtidigt som denne informeras om att den sökta för- säkringen inte beviljas&lt;/SPAN&gt;. FAL ställer inte upp något krav på att ett försäkringsbolag måste ge den som har ansökt om en försäkring ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Tillsynen från Konsumentverkets sida över en sådan informationsskyldighet för försäk- ringsbolagen, skulle inte handla om huruvida bolagen levde upp till kontraheringsplikten när det gällde att bevilja försäkring. Tillsynen skulle bara vara fokuserad på om beslutsmotive- ringarna i de fallen var utformade så att den ordinäre försäkringssökande kunde förstå dem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337321x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p659 ft10"&gt;skriftligt besked när en sökt försäkring nekas.&lt;SPAN class="ft71"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Ingenting hindrar därför att försäkringsbolaget muntligen lämnar ett sådant besked.&lt;SPAN class="ft71"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Ingen invändning kan riktas mot den ordningen, och något krav på en skriftlig motivering i samband med beslutet att neka försäkring bör därför inte införas. Ett skriftligt meddelande om beslutet från försäkringsbolaget, inklusive uppgift om skälen för detta, bör där- emot även framöver vara en förutsättning för att talefristen enligt 16 kap. 7 § andra stycket ska börja löpa. Det skulle vara orimligt om talefristen började löpa innan dess att den som har ansökt om försäkringen fått del av beslutet och skälen för detta i en sådan form att han eller hon i lugn och ro har tillfälle att fundera över bolagets ställningstagande. I praktiken lär det i de flesta fall också bara bli fråga om ett enda skriftligt meddelande som skickas till den försäkringssökande, eftersom det är normal praxis hos försäkrings- bolagen att i samband med ett beslut att neka försäkring skicka skriftligt meddelanden om beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft12"&gt;Som vi redogör närmare för i avsnitt 16.6.9 nedan, omfattas för- säkringsbolagens tillämpning av kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL av kravet på &lt;SPAN class="ft11"&gt;god försäkringsstandard &lt;/SPAN&gt;enligt 4 kap. 3 § FRL, och ingår därmed i Finansinspektionens tillsynsområde. Att för- tydliga kravet angående beslutsmotiveringar när försäkring nekas i 11 kap. 1 §, har alltså även den fördelen att försäkringsbolagens praxis i detta avseende kommer att omfattas av Finansinspektionens tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Här ska det slutligen noteras att skyldigheten att motivera ett beslut att neka försäkring inträffar när försäkringsbolaget skiljer ärendet ifrån sig i förhållande till den försäkringssökande. Det inne- bär att skyldigheten kan uppstå vid flera tillfällen i ett och samma ansökningsärende. Om försäkringsbolaget, efter det att bolaget första gången har meddelat att försäkring nekas, på den försäkringssökan- des begäran tar upp beslutet till ny prövning, kommer bolaget att skilja ärendet ifrån sig på nytt efter omprövningen. Bolaget måste då motivera beslutet även i samband med att bolaget fattar sitt nya beslut. Om försäkringsbolaget efter omprövningen står fast vid sitt tidigare beslut bör det samtidigt räcka att bolaget i den situationen hänvisar till de skäl som angavs i det tidigare beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Däremot kräver uppsägning av försäkringsavtalet skriftlig form enligt 3 kap. 3 § FAL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Bertil Bengtsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 520 f. och s. 337.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337322x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft9"&gt;Vilka möjligheter som finns till sådan intern omprövning av beslut att neka försäkring varierar mellan försäkringsbolagen. Det finns också olika former för sådan omprövning. Det kan exempel- vis handla om att beslutet prövas på nytt med en särskild samman- sättning av försäkringsbolagets riskbedömare eller att ett beslut kan omprövas i en intern prövningsnämnd eller av en kundombudsman. I samtliga sådana fall måste alltså försäkringsbolaget även motivera ett beslut att neka försäkring som fattas efter omprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft14"&gt;Det skulle vara positivt om lagstiftningen kompletterades genom självreglerande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft9"&gt;Vi bedömer att fördelar skulle kunna uppnås genom att den före- slagna lagstiftningen rörande försäkringsbolagens beslutsmotive- ringar kompletterades genom självreglerande åtgärder från branschen. Utredningen anser att många försäkringsbolag redan har kommit en god bit på väg när det gäller resonemangen kring hur beslut att helt eller delvis neka försäkring bör utformas och motiveras så att den försäkringssökande får en adekvat förståelse av grunderna för beslutet. Vi anser därför att det skulle vara positivt om Svensk Försäkring tog fram branschgemensamma rekommendationer angå- ende hur beslutsmotiveringar när en sökt personförsäkring nekas, bör utformas för att uppfylla de krav på tydlighet och begriplighet som har beskrivits ovan. Svensk Försäkring har ställt sig positivt till att arbeta för sådana branschrekommendationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kontraheringsplikten ska fortfarande gälla för bolagets normala utbud av försäkringsvillkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Innebörden av 11 kap. 1 § FAL ska inte ändras när det gäller vad som ska anses vara en &lt;SPAN class="ft51"&gt;sådan personförsäkring som ett försäkringsbolag normalt tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;. Även framöver ska det därmed vara bolagets normala utbud av försäk- ringsvillkor i liknande situationer som sätter ramen för kontra- heringspliktens tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337323x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL har den begränsningen att den bara gäller för en &lt;SPAN class="ft11"&gt;sådan personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;. Vad som ska anses ingå i försäkrings- bolagets normala tillhandahållande är alltså avgörande för vad som ska omfattas av plikten i ett enskilt fall där bolaget överväger att neka försäkring helt eller delvis. Ytters handlar det om vad som ska ingå i en domstolsprövning vid en tvist rörande pliktens tillämp- ning (se 16 kap. 7 FAL). Som har nämnts tidigare (se kapitel 3), kan en domstol på yrkande av den som har nekats att teckna eller förnya en personförsäkring, förklara att denne har rätt att teckna försäkringen om bolaget har nekat försäkring i strid mot kontrahe- ringsplikten.&lt;SPAN class="ft77"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Klart är att kontraheringsplikten innebär att en domstol, på sökandens begäran, skulle kunna bestämma att ett försäkringsbolag som har avslagit en ansökan om en personförsäkring, ska bevilja försäkringen till normala villkor (dvs. de allmänna villkor som van- ligen gäller för försäkringen), ifall domstolen anser att bolaget inte haft särskilda skäl att neka försäkring till sådana villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;En fråga som utredningen därutöver har ställt sig (se avsnitt 12.5) är om en domstol, på yrkande av en försäkringssökande, skulle kunna bestämma att ett försäkringsbolag ska teckna en personför- säkring mot en förhöjd premie eller med något särskilt undantag, även om bolaget inte brukar använda sig av sådana försäkrings- villkor för försäkringen i fråga i liknande fall. Frågan har aktualise- rats mot bakgrund av att regeringen i motiven till regleringen rör- ande kontraheringsplikten har gjort vissa uttalanden som kan upp- fattas som delvis motstridiga angående innebörden av plikten i det avseendet, och även med hänsyn till vad som kommit fram när det gäller praxis på marknaden. Utredningen har vid sin kartläggning kunnat konstatera att det varierar mellan försäkringsbolagen på marknaden vilka slags särskilda försäkringsvillkor, dvs. premie- förhöjningar och undantagsklausuler av olika slag, som används. Ett och samma försäkringsbolag tillämpar i regel också olika slags&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Ramarna för en domstolsprövning är givetvis i ett enskilt fall ytterst beroende av hur parterana väljer att föra sin talan, dvs. vilka yrkanden som framställs i processen. Bestämmel- sen om domstolsprocessen finns i rättegångsbalkens (1942:740) regler om processen i tviste- mål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337324x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;särskilda villkor för olika typer av personförsäkringsprodukter och även för en och samma försäkring, beroende på vilken slags sjuk- dom eller ohälsa det rör. Genom utredningens kartläggning fram- går också att inget försäkringsbolag på marknaden använder sig av premieförhöjningar i individuella avtal om barnförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Som vi har utvecklat närmare i avsnitt 12.5 ovan, anser vi att för- arbetena ger klart stöd för att kontraheringsplikten enligt nu gäll- ande reglering ska uppfattas så att det är &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkringsbolagets nor- mala&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;utbud av försäkringsvillkor för försäkringen i fråga i liknande fall &lt;/SPAN&gt;som sätter ramarna för pliktens tillämpning. Sammantaget med kravet på en individuell och försäkringsmässig bedömning av varje ansökan, innebär detta att försäkringsbolaget ska använda de för- säkringsvillkor som brukar tillämpas för den aktuella försäkrings- produkten i liknande fall, för att bevilja ett så gott försäkrings- skydd som möjligt med hänsyn till den enskilde försäkringssökan- des individuella förutsättningar. En domstol kan alltså bara ytterst tvinga ett försäkringsbolag att bevilja försäkring mot en premieför- höjning eller med en undantagsklausul i ett enskilt fall, om sådana försäkringsvillkor brukar tillämpas av bolaget för försäkringsproduk- ten i fråga i liknande situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Som också har angetts i avsnitt 12.5 (se avsnitt 12.5.6), är det inte möjligt för utredningen att på ett generellt plan ange vilka situationer som i riskbedömningshänseende ska bedömas vara så pass liknande varandra så att utbudet av försäkringsvillkor ska vara detsamma för en viss försäkringsprodukt. Det får ytterst bli en fråga för rättstillämpningen. Här kan samtidigt i vart fall konstateras att det förhållandet att ett försäkringsbolag använder exempelvis premieförhöjningar i vissa situationer för en viss försäkring, inte bety- der att premieförhöjningar nödvändigtvis ska anses ingå i bolagets utbud för den försäkringsprodukten i alla situationer. Det bör alltså exempelvis ligga inom ramen för försäkringsbolagets produktfrihet att välja att utforma en viss försäkringsprodukt så att premieförhöj- ningar tillämpas för diabetiker, men inte för personer med helt andra typer av ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Försäkringsbolag som i allmänhet inte beviljar försäkring mot förhöjd premie eller med undantagsklausul, kan i undantagsfall besluta att göra det i enskilda fall på grund av affärs- mässiga skäl. Sådana undantag reflekterar inte försäkringsbolagets normala utbud.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p666 ft12"&gt;Även försäkringsbolagets gränser för hur höga riskökningar som i förekommande fall försäkras genom premieförhöjningar får anses utgöra en del av bolagets utbud av försäkringsvillkor. Om ett för- säkringsbolag exempelvis normalt inte försäkrar en riskökning över 300 procent mot en förhöjd premie, bör en domstol inte kunna bestämma att bolaget i ett enskilt fall ändå ska göra det. Detta gäller även om den som har ansökt om försäkringen i och för sig skulle vara beredd att betala en högre premie än vad bolaget nor- malt tillämpar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Vid en eventuell tvist rörande kontraheringspliktens tillämp- ning, skulle försäkringsbolaget givetvis ha bevisbördan för vilka slags särskilda försäkringsvillkor som ingår i bolagets utbud i det aktuella fallet (om den försäkringssökande yrkar att domstolen ska bestämma att försäkringsavtal ska tecknas mot en förhöjd premie eller med en undantagsklausul).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;I det följande kommer vi att analysera om innebörden av kontra- heringsplikten bör ändras så att försäkringsbolagen måste använda sig av premieförhöjningar och undantagsklausuler för alla typer av personförsäkring. Det handlar alltså om i fall plikten &lt;SPAN class="ft51"&gt;framöver &lt;/SPAN&gt;bör innebära att en domstol ska kunna bestämma att ett försäkrings- bolag ska bevilja försäkring mot en premieförhöjning eller med en viss undantagsklausul, trots att sådana villkor inte ingår i bolagets utbud i liknande fall. Frågan analyseras särskilt mot bakgrund av att det i den allmänna debatten i vissa sammanhang har gjorts gällande att fler barnförsäkringar skulle kunna beviljas om bolagen använde sig av premieförhöjningar i svårförsäkrade fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Av skäl som kommer att utvecklas nedan, menar vi att en sådan ändring av pliktens innebörd som nu har nämnts &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;skulle vara ändamålsenlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft14"&gt;Försäkringsbolagens erfarenheter av och syn på premieförhöjningar vid barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft9"&gt;I en undersökning som Konsumenternas Försäkringsbyrå genom- förde 2002, dvs. före det att kontraheringsplikten för personför- säkringar infördes, framgår att försäkringsbolagen då beviljade 75 procent av ansökningarna om barnförsäkring med normala vill- kor, 18 procent med undantagsklausul eller förhöjd premie och att 7 procent av ansökningarna avslogs helt (av undersökningen fram-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337326x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;går inte hur stor andelen var som beviljades med premieförhöjning, bara att det förekom). Vid upprättande av den tidigare nämnda rapporten från Riksdagens civilutskott från 2013 om kontrahe- ringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar&lt;SPAN class="ft81"&gt;19&lt;/SPAN&gt;, genomfördes ytter- ligare en enkätundersökning. Den undersökningen visade att använd- ningen av premieförhöjningar vid barnförsäkring då hade upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Personer som har arbetat länge i försäkringsbranschen, och som utredningen har intervjuat, har angett att premieförhöjningar vid barnförsäkring användes under en period i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och fram till början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Enligt deras uppgifter upphörde för- säkringsbolagen därefter med användningen av premieförhöjningar vid barnförsäkring, eftersom de totala skadekostnaderna vid sådana försäkringsavtal visade sig bli avsevärt högre än premieintäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Vid utredningens kontakter med försäkringsbranschen har bola- gen också betonat att det bara är de barn som representerar en hög risk för framtida försäkringsfall som helt nekas försäkring. (Detta bekräftas också av utredningens enkätundersökning, som visar att 3,2 procent av alla ansökningar om barnförsäkring avslås.) Därmed kan det enligt branschen förutsättas att försäkringsbolagens totala skadekostnader skulle öka avsevärt om alla dessa barn i stället be- viljades försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;Enligt företrädare för branschen skulle det finnas två möjliga sätt för ett försäkringsbolag att genom premieförhöjningar täcka den ökade skaderisk som det skulle innebära att försäkra barn ur den högriskgrupp, som i dag helt nekas försäkring. Den ena möjlig- heten skulle vara att låta barnen i ”högriskgruppen” bära hela risk- ökningen, genom att sätta premierna för deras försäkringar så högt att de skulle täcka bolagets förväntade skadekostnader för gruppen i fråga. Enligt beräkningar som branschen har gjort skulle det i princip krävas premier i miljonklassen, från någon upp till flera miljoner kronor per år, för att de barn som i dag får avslag i stället ska kunna beviljas försäkring. Den andra möjligheten skulle vara att låta hela försäkringskollektivet bära den ökade skaderisk som det skulle innebära att försäkra de barn som i dagsläget inte kan få en barnförsäkring. Enligt branschens beräkningar skulle premierna för alla barn då behöva höjas avsevärt jämfört med dagens normala premienivåer, som är cirka 2 &lt;NOBR&gt;500–2&lt;/NOBR&gt; 900 kronor per år. För att täcka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Se 2012/13:RFR6, &lt;/SPAN&gt;Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar&lt;SPAN class="ft32"&gt;, s. 34 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337327x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;förväntade skadekostnader för barnen i högriskgruppen skulle det krävas att premien för barn med ”normal” risk i vart fall tredubbla- des jämfört med dagens premier, även om barnen i högriskgruppen skulle betala uppemot sex gånger högre premier jämfört med dag- ens normala nivåer. Även med en viss premiedifferentiering mellan barnen i ”högriskgruppen” och barn med ”normal” risk, skulle det alltså bli fråga om en betydande höjning av premien för barnen med ”normal” risk.&lt;SPAN class="ft71"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Branschen menar att en sådan ordning med stor sannolikhet skulle leda till ett moturval, dvs. att försäkringen blev för dyr för barn med ”normal” risk och på motsatt vis för billig för barn med ”hög” risk, och att barnförsäkring över huvud taget där- för slutligen skulle slås ut. (I det här sammanhanget ska det klar- göras att utredningen saknar möjlighet att kontrollera branschens nu nämnda beräkningar.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft14"&gt;Krav på användning av särskilda försäkringsvillkor riskerar att hämma produktutvecklingen och göra det svårare för utsatta grupper att teckna personförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;Vid kontraheringspliktens tillkomst, framhöll regeringen att det var viktigt att lagen inte hindrade försäkringsbolagen från att utveckla nya försäkringsformer för att möta nya behov (se prop. 2003/04:150 s. 139, 185 och 274).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;En förutsättning för att försäkringsbolagen ska kunna säker- ställa att premieintäkterna täcker de förväntade skadekostnaderna hos försäkringskollektivet, är att bolaget kan beräkna ungefär vilka risker som försäkringskollektivet kommer att svara för (det s.k. risk- måttet).&lt;SPAN class="ft71"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Ett försäkringsbolag styr över risktagandet för en viss försäkringsprodukt dels genom de allmänna försäkringsvillkoren, inklusive den normala premietariffen, men också genom de sär- skilda försäkringsvillkor som i förekommande fall används i indivi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Branschen har betonat att det är omöjligt att beräkna exakt hur höga premier som det skulle handla om i de nu nämnda situationerna, eftersom premienivåerna påverkas av många olika faktorer, såsom hur de ”höga” riskerna skulle fördela sig mellan försäkringsbolagen på marknaden, de aktuella barnförsäkringarnas omfattning samt storlek och sammansättning hos försäkringskollektiven i fråga. Branschens beräkningar bygger vidare av naturliga skäl på vissa antaganden. Enligt branschen ger beräkningarna ändå en uppfattning om vilka slags premiehöjningsnivåer som skulle krävas för att alla barn som i dag helt nekas försäkring skulle kunna beviljas en barnförsäkring mot premieförhöjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se Harald Cramér, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Vad är försäkring&lt;/SPAN&gt;, Försäkringsbolagens Upplysningstjänst, 1954, s. 15 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft12"&gt;duella försäkringsavtal när försäkring inte kan beviljas till normala villkor. Tillsammans med de allmänna försäkringsvillkoren utgör därmed eventuella premieförhöjningsnivåer och de undantagsklausuler som tillämpas i olika situationer, en del av försäkringsprodukten. Produktutformning och riskbedömning är på så sätt kommunice- rande kärl, och varje inskränkning av möjligheten att styra över vilka risker som förs in i kollektivet, kan därmed komma att inverka på produkternas utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Utredningen konstaterar att försäkringsbolagen arbetar konti- nuerligt och aktivt med såväl riskbedömning som produktveckling, inte minst som ett medel för att konkurrera om kunderna i förhåll- ande till varandra. Försäkringsbolagen försöker alltså profilera sig på olika sätt i dessa avseenden för att locka fler kunder. Detta leder till att det på marknaden i dag finns ett utbud av olika slags försäk- ringsprodukter som skiljer sig från varandra till både utformning och innehåll (även inom olika personförsäkringstyper, såsom barn- försäkring). Utredningens erfarenheter har visat att en sådan diffe- rentierad personförsäkringsmarknad medför att den som har svårt att få försäkring hos ett försäkringsbolag, kan ha bättre möjligheter hos ett annat bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft42"&gt;Vi menar att det finns en risk för att bolagens produktveckling på personförsäkringsområdet skulle hämmas, om försäkringsbolagen skulle behöva använda premieförhöjningar och undantagsklausuler för alla typer av individuella personförsäkringar. Visserligen skulle ett försäkringsbolag fortfarande enligt 11 kap. 1 § FAL kunna neka att teckna en personförsäkring i ett enskilt fall mot en förhöjd premie eller med något visst undantag, om det fanns särskilda skäl för det. Men alla personförsäkringsprodukter skulle ändå behöva utformas innehållsmässigt efter förutsättningen att försäkring måste kunna beviljas mot premieförhöjningar eller med undantagsklausuler (som ytterst skulle kunna bestämmas av en domstol). Under så- dana förutsättningar finns det en risk att utbudet av olika slags individuella personförsäkringsprodukter skulle bli mindre varierat än vad som är fallet i dag. Den som nekas försäkring hos ett försäk- ringsbolag skulle i sådant fall inte ha samma möjlighet som för när- varande, att i stället ansöka hos ett annat bolag med en kanske del- vis annan inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft13"&gt;Det är också väsentligt att här lyfta fram att utredningen vid sin kartläggning har kunnat konstatera att försäkringsbolag som vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;barnförsäkring efter riskbedömningen antingen beviljar försäkring till normala villkor, eller avslår ansökan (dvs. inte tillämpar några särskilda villkor i de individuella försäkringsavtalen), faktiskt avslår färre ansökningar än bolag som använder sig av undantagsklausuler (premieförhöjningar tillämpas som framgått inte av något bolag vid barnförsäkring). Samtidigt ska det framhållas att en beviljad försäk- ring självfallet inte är någon garanti för att försäkringsskydd verk- ligen föreligger vid ett eventuellt skadefall, eftersom rätten till för- säkringsskydd kan falla bort av olika skäl. Det är först vid skade- regleringen som försäkringsbolaget tar ställning till om försäkrings- ersättning ska betalas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Vi befarar sammanfattningsvis att ett krav på användning av premieförhöjningar och undantagsklausuler skulle kunna leda till att &lt;SPAN class="ft11"&gt;försäkringsbolagens produktutveckling på personförsäkringsmark- naden hämmades&lt;/SPAN&gt;. Vi menar att det finns risk för att en sådan ut- veckling skulle leda till en mindre differentierad personförsäkrings- marknad, och därmed i förlängningen kunna medföra att &lt;SPAN class="ft11"&gt;det skulle kunna bli svårare för utsatta grupper att teckna en individuell person- försäkring&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft14"&gt;Krav på användning av särskilda försäkringsvillkor riskerar att leda till ett försämrat försäkringsinnehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft9"&gt;Förutsättningarna för att bevilja försäkring skiljer sig åt mellan för- säkringsbolagen, bl.a. beroende på hur stort eller resursstarkt bola- get är och möjligheterna till återförsäkring. Även omfattningen av olika försäkringsprodukter och vilka ersättningsnivåer som finns i försäkringen har stor betydelse för vilket mått av risktagande som ett försäkringsbolag kan acceptera i förhållande till en viss försäk- ringsprodukt. Som framgått är det genom villkoren för en viss för- säkringsprodukt, allmänna och särskilda, som bolaget utformar produkten i enlighet med de överväganden och beräkningar har gjorts när det gäller vilka risker som kan försäkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Eftersom produktutveckling och riskbedömning hänger nära samman finns det all anledning att utgå ifrån att försäkringsbolagen skulle kompensera för en inskränkning i möjligheten att styra över försäkringsvillkoren, genom anpassning av innehållet i personför- säkringarna. Vi menar därför att ett krav på användning av premie- förhöjningar och undantagsklausuler för alla slags personförsäk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337330x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;ringar, skulle riskera leda till att &lt;SPAN class="ft52"&gt;personförsäkringarna på marknaden skulle försämras innehållsmässigt&lt;/SPAN&gt;. Mot bakgrund av branschens redo- visade erfarenheter av premiehöjningar vid barnförsäkring, verkar det exempelvis inte uteslutet att försäkringsbolagen skulle kunna välja att helt ta bort ersättningsmomentet ekonomisk invaliditet (ersättning som kan utgå vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall) från barnförsäkringarna, om bolagen skulle kunna tvingas att bevilja barnförsäkringar mot premieförhöjningar. När det gäller barnförsäkring går det inte heller att bortse ifrån bransch- ens uppgifter om att det skulle bli fråga om orimligt höga försäk- ringspremier för alla barn – och därmed risk för att barnförsäkring så småningom helt skulle kunna slås ut från marknaden – om bola- gen skulle kunna tvingas att bevilja barnförsäkring mot premieför- höjning till de barn som i dag helt nekas försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft12"&gt;Här ska det noteras att utredningens direktiv uttryckligen anger att eventuella förslag till reformer inte får riskera att leda till att personförsäkringar generellt får ett sämre innehåll.&lt;SPAN class="ft77"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft14"&gt;Krav på användning av särskilda försäkringsvillkor skulle leda till avsevärda svårigheter vid en domstolsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;Försäkringsbolagens uppfyllande av kontraheringsplikten ska som framgått ytterst prövas av domstol (16 kap. 7 § FAL). Även om någon tvist rörande kontraheringsplikten såvitt vi vet ännu inte har prövats&lt;SPAN class="ft77"&gt;23&lt;/SPAN&gt;, måste plikten utformas så att en domstolsprövning skulle vara praktiskt möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Som redan har angetts, grundas ett försäkringsbolags utbud av försäkringsvillkor på såväl företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden samt försäkringsmässiga beräkningar avseende för- säkringsprodukternas innehåll och utformning. Det måste antas att det i regel skulle vara &lt;SPAN class="ft11"&gt;mycket svårt för en domstol att överpröva så- dana överväganden&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft9"&gt;Som ett exempel kan nämnas att det skulle vara besvärligt för en domstol att sätta de yttre gränserna för kontraheringspliktens tillämp- ning vad gäller premiesättning. Om det skulle införas ett krav på att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Dir. 2014:80 s. 7 (Bilaga 1 till betänkandet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Ett mål rörande kontraheringsplikten är däremot förnärvarande under handläggning vid Stockholms tingsrätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;premieförhöjningar alltid skulle ingå i utbudet av villkor vid person- försäkringar, skulle frågan om vilka risknivåer som var rimliga att försäkra genom en viss försäkringsprodukt, och premiesättningen vid olika risknivåer, ytterst kunna bestämmas av en domstol. Detta är någonting som avgörs inom varje försäkringsbolag genom avan- cerade försäkringstekniska beräkningar och affärsmässiga överväg- anden i förhållande till varje specifik försäkring. Enligt vår uppfatt- ning skulle det vara mycket svårt, och dessutom orimligt, för en domstol att överpröva ett försäkringsbolags överväganden i sådana avseenden. Det skulle inte heller vara lämpligt om det genom rätts- praxis skulle fastställas en ”objektivt rimlig” risknivå som skulle gälla för samtliga försäkringsbolag. En sådan tillämpning av lagstift- ningen skulle innebära ett frångående av den försäkringstekniska grundvalen för privat försäkring, nämligen att bolagen ska vara fria att bestämma vilka risker som en viss försäkringsprodukt ska täcka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft42"&gt;Det skulle också vara svårt för en domstol att bedöma vilka slags försäkringsvillkor som vid en viss given tid borde ingå i en pröv- ning enligt kontraheringsplikten. Exempelvis kan man fråga sig hur en domstol skulle kunna avgöra vilka typer av undantagsklausuler som skulle omfattas. Som redan har framgått i kapitel 13, finns det ett flertal olika slags undantagsklausuler som i dag används av för- säkringsbolagen för att anpassa försäkringen i ett enskilt fall, och användningen varierar mellan försäkringsbolagen. Ett exempel som vi har nämnt i avsnitt 13.2.5 är att det bara är vissa försäkringsbolag (av de bolag som tillämpar undantagsklausuler) som har konstrue- rat sina försäkringsprodukter så att försäkring kan beviljas med undantag för hela ersättningsmoment, oftast ersättning för ekono- misk invaliditet. Som vi också har angett i det avsnittet kan bolag som använder sig av sådana undantagsklausuler ibland försäkra per- soner som annars skulle ha svårt att få teckna en försäkring. Med tanke på att produktutvecklingen på personförsäkringsområdet är ständigt pågående, kan det också antas att nya produktkonstruk- tioner och försäkringsvillkor kommer att utvecklas. Det borde där- med vara svårt, såväl för den försäkringssökande som för domstolen, att avgöra vilka slags försäkringsvillkor som ska ingå i prövningen enligt kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337332x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p574 ft14"&gt;Krav på användning av särskilda försäkringsvillkor skulle innebära ett avsteg från lagstiftningens grundprinciper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Rätten till en försäkring fyller en viktig funktion för enskilda och för samhället. Samtidigt är en förutsättning för att de privata för- säkringarna ska kunna fylla sin samhälleliga funktion att det finns goda förutsättningar att bedriva försäkringsverksamhet (se avsnitt 16.4.3 ovan). Regeringen har i flera lagstiftningsärenden de senaste åren understrukit att åtgärder på försäkringsområdet bör genom- föras på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt tillgodoser dessa delvis motstridiga intressen (se bl.a. prop. 2009/10:241 s. 23 och prop. 2012/13:168 s. 19). I våra direktiv anges särskilt att dessa utgångspunkter även ska ligga till grund för utredningens över- väganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Friheten för försäkringsbolagen att utforma försäkringsprodukter som de anser lämpligt och välja vilka risker som ska försäkras utgör principiella grundvalar för privat försäkring. Avsikten med kontra- heringsplikten var inte att frångå dessa grundläggande förutsätt- ningar för privat försäkringsverksamhet (jfr bl.a. prop. 2003/04:150 s. 246 och 499).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Mot den nu angivna bakgrunden, skulle det vara &lt;SPAN class="ft11"&gt;olämpligt om plikten skulle utformas eller tillämpas på ett sätt som innebar att en domstol kunde överpröva de företagsekonomiska, affärsmässiga och försäkringsmässiga överväganden &lt;/SPAN&gt;som har legat till grund för ett för- säkringsbolags produktutformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Vi menar att nuvarande bestämmelse om kontraheringsplikt för personförsäkringar ska tolkas så att det är &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsbolagets nor- mala&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;utbud av försäkringsvillkor för försäkringen i fråga i liknande fall &lt;/SPAN&gt;som sätter ramarna för pliktens tillämpning. Sammantaget med kravet på en individuell och försäkringsmässig bedömning av varje ansökan, innebär detta att försäkringsbolaget ska använda de för- säkringsvillkor som brukar tillämpas för den aktuella försäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Försäkringsbolag som i allmänhet inte beviljar försäkring mot förhöjd premie eller med undantagsklausul, kan i undantagsfall besluta att göra det i enskilda fall på grund av affärs- mässiga skäl. Sådana undantag reflekterar inte försäkringsbolagets normala utbud.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;produkten i liknande fall, för att bevilja ett så gott försäkringsskydd som möjligt med hänsyn till den enskilde försäkringssökandes indi- viduella förutsättningar. Vid en eventuell tvist rörande kontrahe- ringspliktens tillämpning, skulle försäkringsbolaget ha bevisbördan för vilka slags särskilda försäkringsvillkor som ingår i bolagets ut- bud i det aktuella fallet (om den försäkringssökande skulle yrka att domstolen ska bestämma att försäkringsavtal ska tecknas mot en förhöjd premie eller med en undantagsklausul). Om bolaget upp- fyller den bevisbördan, bör domstolen inte kunna bestämma att bolaget ska bevilja försäkring till något villkor som inte ingår i det normala utbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Utredningen &lt;SPAN class="ft11"&gt;lägger inget förslag &lt;/SPAN&gt;om att kontraheringsplikten ska ändras så att undantagsklausuler och premieförhöjningar måste ingå i det normala utbudet för alla personförsäkringar. En domstol ska alltså inte heller framöver kunna bestämma att ett försäkringsbolag ska bevilja försäkring mot premieförhöjning eller med undantags- klausul i ett enskilt fall, om detta inte ingår i det normala utbudet för den aktuella försäkringen i liknande situationer. Skälen för ut- redningens ställningstagande i detta avseende är sammanfattnings- vis följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Ett krav på användning av premieförhöjningar och undantags- klausuler skulle riskera att leda till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;en mindre differentierad person- försäkringsmarknad &lt;/SPAN&gt;och därmed medföra en &lt;SPAN class="ft14"&gt;risk för att det skulle bli svårare för utsatta grupper att teckna en individuell person- försäkring&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Ett krav på användning av premieförhöjningar och undantags- klausuler skulle innebära en väsentlig inskränkning i möjlig- heterna för försäkringsbolagen att styra över vilka risker som ska försäkras. En sådan inskränkning skulle riskera att leda till en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;försämring av innehållet i personförsäkringarna på marknaden&lt;/SPAN&gt;. Exempelvis utesluter inte utredningen att försäkringsbolagen skulle kunna välja att ta bort ersättningsmomentet ekonomisk invaliditet (ersättning vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall) från barnförsäkringarna, eller att barnförsäk- ringen i förlängningen helt skulle komma att slås ut från mark- naden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Domstolsprövning av kontraheringsplikten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;skulle möta avse- värda svårigheter&lt;/SPAN&gt;, om plikten utformades så att den innebar ett krav på användning av undantagsklausuler och premieförhöj- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Det skulle också vara &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;olämpligt &lt;/SPAN&gt;med en lagstiftning som innebar att en domstol kunde överpröva de företagsekonomiska, affärs- mässiga och försäkringsmässiga överväganden som har legat till grund för ett försäkringsbolags produktutformning. En sådan ordning skulle vara att frångå den försäkringstekniska grund- valen för privat försäkring, och därmed vara ett &lt;SPAN class="ft50"&gt;avsteg från de grundläggande principer som FAL bygger på&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft9"&gt;I det här sammanhanget har det också betydelse att den statistik som utredningen har tagit fram, och som framgår av avsnitt 11.3, visar att mycket få ansökningar om personförsäkring avslås helt. Utredningens kartläggning visar att det år 2013 bara var 3,2 procent av alla ansökningar om barnförsäkring som avslogs, trots att premie- förhöjningar inte användes av något bolag på marknaden. Samma år var det 7 procent av alla ansökningar om sjuk- och olycksfalls- försäkring för vuxna som avslogs och 5 procent av alla ansökningar om sjukförsäkring. Som också har angetts i avsnitt 11.3, finns det ingen anledning att tro att avslagsstatistiken har ändrats väsentligt mellan åren &lt;NOBR&gt;2013–2016.&lt;/NOBR&gt; Utrymmet för att öka antalet beviljade personförsäkringar, särskilt barnförsäkringar, är därmed begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;När det gäller just barnförsäkring, kan det dessutom tilläggas att även om ett allmänt krav infördes på att premieförhöjningar skulle ingå i försäkringsbolagens utbud av försäkringsvillkor, skulle det med stor sannolikhet ändå inte medföra att bolagen kunde tvingas att bevilja försäkring mot premieförhöjning i särskilt många av de fall som nu skulle avslås. Ett försäkringsbolag skulle fortfarande kunna neka försäkring om bolaget kunde visa särskilda skäl för att neka försäkring med hänsyn till risken för framtida försäkringsfall. Det kan antas att risken i många av de fall som i dag avslås, är så pass hög att bolagen skulle kunna visa att det fanns särskilda skäl inte ens bevilja försäkring mot en premieförhöjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft42"&gt;Med hänsyn till det ovan angivna, och särskilt med beaktande av riskerna för negativa konsekvenser både för konsumenter och för försäkringsbolagen, framstår det som omotiverat att vidta en så in- gripande åtgärd som att införa ett krav på att försäkringsbolagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;ska använda sig av premieförhöjningar och undantagsklausuler vid alla personförsäkringsprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft9"&gt;Det skulle kunna anföras att utredningens ställningstagande i detta avseende kan riskera att leda till att försäkringsbolagen skulle välja att helt sluta att erbjuda personförsäkringar mot premieför- höjningar eller med undantagsklausuler. Utredningen bedömer sam- tidigt den risken som liten. Vi kan konstatera att marknaden ända sedan plikten infördes 2006 har utgått ifrån att det ligger inom för- säkringsbolagens produktfrihet att avgöra vilka slags försäkrings- villkor som ska ingå i försäkringsbolagets utbud. Detta har inte medfört att premieförhöjningar och undantagsklausuler generellt har slutat användas. Även om premieförhöjningar inte för närvar- ande används alls vid barnförsäkring, har vi exempelvis kunnat se att de allra flesta bolag på barnförsäkringssidan använder sig av undantagsklausuler. När det gäller vuxenförsäkring tillämpar i prin- cip alla försäkringsbolag både premieförhöjningar och undantags- klausuler. Konsumenternas Försäkringsbyrå har också bekräftat till utredningen att det pågår ett ständigt arbete hos försäkringsbolagen för att förändra och utveckla personförsäkringsprodukterna för att möta konsumenternas ökande behov av mer omfattande försäkringar, i synnerhet när det gäller barnförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;Med hänsyn till det som har nu har angetts, anser utredningen att det finns all anledning att utgå ifrån att syftet med kontrahe- ringsplikten kommer att kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt även om det inte införs något krav på användning av premieförhöj- ningar och undantagsklausuler – särskilt med beaktande av de övriga förslag som utredningen lägger fram för att förstärka kontrahe- ringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Om det mot förmodan ändå skulle visa sig framöver att alla, eller många, försäkringsbolag skulle sluta använda undantagsklausuler eller premiehöjningar, och om detta leder till försämringar för kon- sumenterna, kan det finnas skäl att då förändra kontraheringsplik- tens innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337336x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p682 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Åtgärder för att främja tvistlösning i och utanför domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Bedömningar och förslag: &lt;/SPAN&gt;Någon ändring behövs inte när det gäller möjligheten för konsumenter att väcka talan i domstol angående rätten till en personförsäkring. Däremot skulle det vara positivt om möjligheten till domstolsprövning kompletterades genom tillgång till effektiv, objektiv och rättssäker prövning av tvister rörande kontraheringsplikten utanför domstol. Det skulle därför vara önskvärt om Svensk Försäkring gav &lt;SPAN class="ft11"&gt;Personförsäk- ringsnämnden &lt;/SPAN&gt;i uppdrag att, på anmälan av konsumenter, pröva tvister rörande plikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft10"&gt;Det är viktigt att den konsument som väljer att utnyttja eventuella möjligheter till prövning av frågor rörande kontrahe- ringsplikten utanför domstol, inte därefter hindras från att väcka en domstolstalan. I ett tillägg till 16 kap. 7 § FAL ska det därför föreskrivas att den talefrist om sex månader som framgår av bestämmelsen ska förlängas vid prövning i Personförsäkrings- nämnden eller annat motsvarande tvistlösningsorgan. Om ett förfarande vid ett sådant tvistlösningsorgan &lt;SPAN class="ft50"&gt;inleds inom &lt;/SPAN&gt;sex- månadersfristen, ska fristen löpa ut först &lt;SPAN class="ft50"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;efter det att bolaget, sedan tvistlösningsförfarandet avslutats, till sökan- den har &lt;SPAN class="ft50"&gt;avsänt ett meddelande &lt;/SPAN&gt;angående om &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkring får tecknas &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft50"&gt;uppgift om skälen &lt;/SPAN&gt;för det ställningstagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft12"&gt;En följdändring ska också göras i 16 kap. 6 § FAL så att tid- punkten för talefristens början, efter tvistlösning utanför dom- stol, under vissa förhållanden kan skjutas upp om meddelandet från bolaget försenas eller inte kommer fram till den försäk- ringssökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft14"&gt;Allmänt om möjligheter till prövning i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Som redan framgått, har den som nekats en personförsäkring möjlig- het att, enligt vad som föreskrivs i 16 kap. 7 § FAL, vända sig till domstol vid missnöje med försäkringsbolagets beslut. Domstolen kan då på den försäkringssökandes begäran – tills vidare eller defi- nitivt – bestämma att försäkring ska beviljas. Domstolen kan då bestämma att försäkringstiden, och därmed försäkringsskyddet, ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337337x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft9"&gt;räknas från den tidpunkt som skulle ha gällt om försäkringsbolaget skulle ha bifallit ansökan. Möjligheten för den försäkringssökande att vända sig till domstol står öppen såväl när försäkringsansökan har avslagits, alltså nekats helt, som när försäkringsbolaget har be- viljat en försäkring, men mot villkor som avviker från de normala.&lt;SPAN class="ft81"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;I kapitel 3 ovan har vi redovisat vilka möjligheter som finns för den försäkringssökande som vill föra talan i domstol mot ett för- säkringsbolag i en tvist rörande kontraheringsplikten. Som framgår där kan talan om rätten att teckna en personförsäkring föras av den enskilde försäkringssökanden för egen räkning, och handläggs då av allmän domstol enligt rättegångsbalkens regler för rättegång i tvistemål. Ett annat alternativ är att konsumenten tar initiativ till en grupptalan enligt lagen (2002:599) om grupprättegång, förutsatt att kontraheringsproblemet delas av andra. Den försäkringssökande kan också vända sig till Konsumentombudsmannen och ansöka om att denne ska biträda honom eller henne som ombud vid allmän domstol, s.k. &lt;NOBR&gt;KO-biträde&lt;SPAN class="ft80"&gt;26&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; eller att Konsumentombudsmannen ska föra talan för en grupp konsumenters räkning genom en grupp- talan&lt;SPAN class="ft80"&gt;27&lt;/SPAN&gt;. Om en försäkringssökande anser sig vara utsatt för diskri- minering genom att ha vägrats försäkring, har denne också en möjlig- het att vända sig till Diskrimineringsombudsmannen som, för den försäkringssökandes räkning kan väcka talan i mål om diskrimine- ring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft10"&gt;Någon tvist rörande kontraheringsplikt vid personförsäkring har, så vitt utredningen känner till, hittills inte prövats av domstol.&lt;SPAN class="ft71"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Som vi har redogjort för i avsnitt 3.4.2 ovan, har ett fall tagits till dom- stol av Konsumentombudsmannen. Målet rörde frågan om rätten för en för tidigt född flicka att teckna en barnförsäkring. I det målet medgav försäkringsbolaget flickans talan, så det blev aldrig fråga om någon prövning i sak. Som också har nämnts i avsnitt 3.4.3 ovan har några mål rörande tecknande av personförsäkring också drivits av Diskrimineringsombudsmannen, men dessa har inte rört kontraheringsplikten, utan frågan om diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se Bertil Bengtsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 521 och &lt;SPAN class="ft85"&gt;Uppsatser om försäkringsavtalslagen&lt;/SPAN&gt;, 2009, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Personförsäkring och kontraheringsplikt&lt;/SPAN&gt;, Eva &lt;NOBR&gt;Lindell-Frantz,&lt;/NOBR&gt; s. 95.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se lag (2011:1211) om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Se lag (2002:599) om grupprättegång.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Ett mål rörande kontraheringsplikten är däremot förnärvarande under handläggning vid Stockholms tingsrätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337338x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;Att tvister angående kontraheringsplikten inte i större utsträck- ning har nått domstolarna kan ha flera förklaringar. Här ska näm- nas några faktorer som sannolikt har bidragit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Till att börja med är det tidskrävande för de inblandade parterna att processa i domstol. I värsta fall kan det ta upp till några år innan en tvist slutligt kan avgöras. Om en process angående kontrahe- ringsplikten skulle föras av den försäkringssökande privat (dvs. utan biträde från Konsumentombudsmannen eller Diskriminerings- ombudsmannen) skulle denne dessutom, med tanke på frågans komplexitet, sannolikt behöva anlita ett juridiskt ombud. Enligt huvudregeln ska en part som förlorar en tvist i domstol stå för både sina egna och motpartens rättegångskostnader. Den försäkrings- sökande skulle därmed riskera att behöva stå för stora rättegångs- kostnader i form av bl.a. sina egna och försäkringsbolagets ombuds- arvoden.&lt;SPAN class="ft80"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;En domstolstvist angående kontraheringsplikten skulle också normalt röra ytterst komplexa frågor om försäkringstekniska beräkningar och riskbedömningar. Även om det, i en tvist rörande kontraheringsplikten, skulle vara försäkringsbolagets ansvar att be- visa att plikten har uppfyllts, kan det antas att konsumenten skulle ha svårigheter att bemöta bolagets påståenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft10"&gt;Av bl.a. ovan angivna anledningar kan det antas att det för den som är missnöjd med ett försäkringsbolags beslut att neka försäk- ring i stället ligger närmast till hand att försöka lösa problemet med bolaget i fråga, alternativt vända sig till ett annat försäkringsbolag. I utredningens intervjuer med försäkringsbolagen har det också framgått att försäkringsbolagen hanterar de allra flesta klagomål rörande riskbedömning internt. Alla försäkringsbolag har också väl utarbetade processer för att hantera sådana klagomål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Ytterligare ett skäl till att någon rättspraxis inte har utvecklats på området är troligen att försäkringsbolagen har ett stort affärs- mässigt intresse av att uppnå samförståndslösningar i de fall en tvist faktiskt uppstår. Att så är fallet har också bekräftats av bolagen. Bolagen är hårt konkurrensutsatta och är, bl.a. av den anledningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Om den som önskar personförsäkring har en försäkring med rättsskyddsmoment – något som är vanligt i hemförsäkringen och villaförsäkringen – kan detta tas i anspråk för att finansiera en rättegång (dock utgår en självrisk på normalt 20 procent, och dessutom finns ett tak för den ersättning som kan utgå, för närvarande ofta cirka 100 &lt;NOBR&gt;000–200&lt;/NOBR&gt; 000 kronor). Den som saknar en sådan försäkring kan eventuellt ha möjlighet att betala rättegångskost- naderna genom den statliga rättshjälpen enligt rättshjälpslagen (1996:1619). En förutsättning är i princip att han eller hon inte har inkomster som överstiger 260 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337339x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;känsliga för mediebevakning och dålig publicitet, vilket kan bli följden av en offentlig domstolsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;I det här sammanhanget är det också värt att notera att en dom- stol har en skyldighet att verka för att parterna i en tvist gör upp i godo, om det inte är olämpligt. Man kan mot den här bakgrunden tänka sig att även tvister som eventuellt kan ha förts av privatperso- ner till domstolarna, har avlutats genom förlikningar innan det blivit fråga om någon rättslig prövning (det enda mål angående kontrahe- ringsplikten som Konsumentombudsmannen har drivit löstes som nämnts genom en förlikning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Någon möjlighet till tvistlösning utanför domstol med avseende på frågor rörande kontraheringsplikten för personförsäkringar finns för närvarande inte.&lt;SPAN class="ft77"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft14"&gt;Behovet av reformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft10"&gt;Utredningen anser, liksom lagstiftaren vid kontraheringspliktens tillkomst, att det är väsentligt att den som är missnöjd med försäk- ringsbolagets beslut att inte bevilja en personförsäkring har möjlig- het att få en objektiv prövning av beslutet. En sådan möjlighet är också viktig för att försäkringsbolagens tillämpning av plikten ska kunna kontrolleras. Om det utvecklades en praxis genom någon form av prövningar på området, skulle även eventuella oklarheter angående pliktens tillämpning kunna klaras upp. Att det finns goda möjligheter till prövning bör dessutom, som regeringen påpekade redan vid pliktens införande, vara ett viktigt incitament för försäk- ringsbolagen att se till att den försäkringssökande får en tydlig motivering i de fall försäkring nekas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Som framgår ovan, finns det flera faktorer som sannolikt har bidragit till att tvister gällande kontraheringsplikten inte (så vitt vi vet) har prövats rättsligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Mot den nu angivna bakgrunden anser vi att det skulle vara posi- tivt om det blev enklare för den som har nekats en personförsäk- ring, att få en objektiv bedömning av försäkringsbolagets beslut. I det följande överväger vi hur en sådan förenkling bäst skulle kunna uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Sådana tvister prövas inte av någon av Svensk Försäkrings nämnder. Tvisterna faller också utanför Allmänna reklamationsnämndens kompetensområde (se 3 § förordning (2015:739) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Ingen förändring behövs när det gäller möjlighet till domstolsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Även om det hittills inte har utvecklats någon rättspraxis på områ- det, är det viktigt att möjligheten för den försäkringssökande att ytterst få en domstolsprövning av ett beslut att neka en personför- säkring kvarstår. Det är bara genom en domstolsprövning som sökanden kan få ett för bolaget bindande beslut om att försäk- ringstiden, och därmed försäkringsskyddet, ska räknas från den tid- punkt som skulle ha gällt om försäkringsbolaget skulle ha bifallit ansökan (16 kap. 7 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vad gäller förutsättningarna för den försäkringssökande att på- kalla en domstolsprövning gör utredningen följande överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Redan i dag finns det, som nämnts, möjligheter för den som har nekats en personförsäkring att, under vissa omständigheter, få bi- stånd av Konsumentombudsmannen eller Diskrimineringsombuds- mannen att föra talan i domstol. Den som vill väcka talan i domstol mot ett försäkringsbolag kan också i vissa fall delvis få ersättning för kostnaderna för en domstolsprocess genom det rättsskydds- moment som är vanligt i hem- och villaförsäkringen. Den som sak- nar en sådan försäkring kan eventuellt ha möjlighet att betala rätte- gångskostnaderna genom att ansöka om statlig rättshjälp enligt rätts- hjälpslagen (1996:1619) (en förutsättning för att få rättshjälp är i princip att man inte har inkomster som överstiger 260 000 kronor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;För den som önskar föra talan mot ett försäkringsbolag avse- ende rätten till en personförsäkring finns det alltså redan ett flertal möjligheter att få praktiskt och ekonomiskt bistånd med detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I det här sammanhanget ska det också nämnas att det kan finnas situationer där ett försäkringsbolag ska anses ha nekat en sökt per- sonförsäkring, även om bolaget inte har lämnat något skriftligt avslagsbeslut eller det bara framgår indirekt av meddelanden från bolaget att försäkring nekas. Även i dessa fall är det viktigt att sökan- den kan få rätten att teckna försäkringen prövad. Av lagstiftnings- motiven framgår exempelvis att om ett försäkringsbolag skulle ställa omotiverade krav på utredning angående hälsotillståndet hos den försäkringssökande, som närmast kan antas ha till syfte att av- skräcka denne från att fullfölja ansökan, kan detta anses jämställt med en vägran att meddela försäkring (se prop. 2003/04:150 s. 498). Eftersom FAL inte ställer upp något skriftlighetskrav eller annat formkrav för ett beslut att neka försäkring, bör den som har ansökt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337341x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;om en personförsäkring, också i en sådan situation kunna vända sig till domstol för att få rätten till en personförsäkring prövad, alltså även om försäkringsbolaget inte har lämnat något skriftligt avslags- beslut.&lt;SPAN class="ft77"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utredningen anser mot nu angiven bakgrund att förutsättning- arna för den försäkringssökande att väcka talan i allmän domstol i fråga om rätten att teckna en personförsäkring, redan är så goda som är möjligt. Någon ändring behövs därför inte i det avseendet. Med tanke på att steget för en konsument att väcka talan i domstol ändå är stort, skulle det samtidigt vara positivt om möjligheten till domstolsprövning kompletterades genom tillgång till effektiv, objek- tiv och rättssäker prövning av tvister rörande kontraheringsplikten utanför domstol. Utredningen bedömer att detta skulle kunna uppnås genom att en av Svensk Försäkrings tvistlösningsnämnder, &lt;SPAN class="ft51"&gt;Person- försäkringsnämnden&lt;/SPAN&gt;, gavs i uppdrag att även pröva tvister angående rätten till en personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Allmänt om Personförsäkringsnämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Huvudman för Personförsäkringsnämnden är försäkringsbolagens branschorganisation, Svensk Försäkring. Kostnaderna för nämndens verksamhet fördelas mellan de försäkringsbolag som deltar i verk- samheten i förhållande till antalet inkomna ärenden från respektive bolag. Nämndens prövning är skriftlig och kostnadsfri för konsu- menter. Prövningen baseras på de handlingar som parterna ger in och båda parter ges tillfälle att yttra sig över det som motparten ger in. Den genomsnittliga handläggningstiden vid nämnden är cirka fyra månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Personförsäkringsnämndens verksamhet styrs av stadgar. Ändring av stadgarna beslutas av Svensk Försäkrings styrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Nämnden prövar, på anmälan av konsumenter, tvister mellan enskilda konsumenter och deras försäkringsbolag som rör &lt;NOBR&gt;liv-,&lt;/NOBR&gt; sjuk- och olycksfallsförsäkring i de fall som kräver medicinska bedöm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;En annan sak är att talefristen enligt 16 kap. 7 § andra stycket FAL inte börjar löpa förrän försäkringsbolaget till den försäkringssökande har avsänt meddelande om sitt beslut, uppgift om skälen för detta och upplysning om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat. Vill bolaget säkerställa att den talefristen startar, måste alltså bolaget skicka ett sådant skriftligt meddelande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337342x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;ningar. Tvister som prövas av Personförsäkringsnämnden är undan- tagna från Allmänna reklamationsnämndens kompetensområde.&lt;SPAN class="ft81"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Nämndens prövning baseras på lagar och gällande försäkrings- villkor och verksamheten styrs av stadgar. Personförsäkringsnämnden prövar bara tvister mellan konsumenter och försäkringsbolag som är anslutna till nämnden. Medlemmar i Svensk Försäkring kan an- sluta sig till nämnden genom anmälan till Svensk Försäkrings styrelse. Personförsäkringsnämnden kan pröva ärenden även mot bolag som inte är anslutna till nämnden, om bolaget anmäler om att få ansluta sig. Beslutet tas av Svensk Försäkrings styrelse. Styrelsen får även medge utländska och andra försäkringsbolag som inte är medlem- mar i Svensk Försäkring anslutning till nämnden.&lt;SPAN class="ft81"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Vid beslut ska nämnden bestå av en ordförande och fyra leda- möter. Ordföranden ska vara jurist med stor domarerfarenhet och sakkunnig i de frågor som faller inom nämndens verksamhet. Två av ledamöterna ska representera konsumentintresset. De övriga två ledamöterna ska ha erfarenhet av de för nämnden aktuella försäk- ringsfrågorna. Nämndens konsumentrepresentanter utses av Konsu- mentvägledarnas förening. Nämndens övriga ledamöter utses av Svensk Försäkrings styrelse. Till nämndens förfogande finns också ett antal rådgivande läkare som är särskilt lämpade att bedöma för- säkringsmedicinska frågor. De rådgivande läkarna utses av Svensk Försäkrings styrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft12"&gt;Nämndens yttranden är endast rådgivande för bolagen och det finns inga sanktionsmöjligheter kopplade till utslagen. Om ett för- säkringsbolag avviker från nämndens yttrande ska bolaget däremot snarast skriftligen meddela nämnden detta och ange skälen för av- vikelsen. Enligt uppgift från Svensk Försäkring följs nämndens ytt- randen i mycket hög utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;Det finns ingen tidsfrist eller preskriptionstid inom vilken ett ärende ska ha väckts i nämnden för att tas upp till prövning, utöver allmänna preskriptionsregler för anspråket som sådant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Se 6 § förordning (2015:739) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden (Person- försäkringsnämnden är en sådan tvistlösningsnämnd som har godkänts enligt lagen (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Utredningen konstaterar att de allra flesta försäkringsbolag som tillhandahåller individuell personförsäkring är medlemmar i Svensk Försäkring, och anslutna till Personförsäkrings- nämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337343x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p666 ft12"&gt;Kostnaderna för Personförsäkringsnämndens verksamhet för- delas mellan de till nämnden anslutna försäkringsbolagen i förhåll- ande till antalet ärenden från respektive bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Under 2015 avgjorde Personförsäkringsnämnden 968 ärenden i sak. Samma år inkom 1 175 ärenden till nämnden. Alla ärenden som uppfyller de formella kraven tas upp till prövning. Nämnden för- ordade en ändring av bolagets beslut i 130 av de 968 ärenden som nämnden prövade i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Personförsäkringsnämnden godkändes i början av 2016 som en sådan särskild &lt;SPAN class="ft51"&gt;nämnd för alternativ tvistlösning &lt;/SPAN&gt;som omfattas av den lag (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden som trädde i kraft den 1 januari 2016.&lt;SPAN class="ft81"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Förfarandet vid nämnden lever därmed upp till de höga krav på objektivitet och opartiskhet som krävs för godkännande enligt den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft14"&gt;Det är önskvärt att Personförsäkringsnämnden öppnas för tvister rörande kontraheringsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft9"&gt;Utredningen anser att Personförsäkringsnämnden, med vissa even- tuella anpassningar av verksamheten, skulle vara väl lämpad att pröva tvister rörande kontraheringsplikten för personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Nämnden har god erfarenhet av, och kompetens för, att pröva frågor rörande försäkringsmedicinska bedömningar, vilket är en förutsättning för att kunna avgöra tvister angående rätten till en personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Nämndens sammansättning – med en objektiv ordförande med stor juridisk kompetens, två ledamöter som representerar konsu- mentintresset och två ledamöter med erfarenhet av försäkrings- frågor – säkerställer också nämndens objektivitet och opartiskhet. Att nämnden har blivit godkänd enligt den ovan nämnda nya lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden, är dessutom en ytterligare garanti för att förfarandet vid nämnden utgör en rätts- säker prövning av hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Förfarandet i Personförsäkringsnämnden är vidare skriftligt och betydligt enklare än en domstolsprocess. Nämndförfarandet är inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;heller förenat med några kostnader för konsumenten. Tanken är att processen i nämnden ska vara så pass enkel att konsumenten inte ska behöva anlita något juridiskt ombud. Handläggningstiderna är därmed också betydligt kortare än i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Att förfarandet i Personförsäkringsnämnden enbart är skriftligt och är betydligt enklare än en domstolsprocess innebär givetvis att prövningen skulle bli mer summarisk än om saken hade prövats i domstol. Med hänsyn till den försäkringstekniska och medicinska kompetens som finns inom Personförsäkringsnämnden bör ändå den försäkringssökande genom nämndens yttrande få en viktig indikation angående vad en eventuell domstolstalan skulle kunna tänkas resultera i. Även i de fall nämnden inte beslutar till den för- säkringssökandes fördel, kan denne därigenom dra nytta av förfar- andet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Nämndens yttranden är inte rättsligt bindande för försäkrings- bolagen, men följs ändå i mycket hög utsträckning av bolagen. En prövning av nämnden innebär samtidigt inte heller någon rätts- förlust för den försäkringssökande, eftersom denne är helt oför- hindrad att efter nämndens prövning vända sig till domstol för att få saken prövad där (se nedan angående förlängning av fristen för att väcka talan i domstol efter en nämndprövning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Vår bedömning, vilken även har bekräftats av Svensk Försäk- ring, är att en möjlighet för en försäkringssökande att få sin sak prövad genom en objektiv bedömning i Personförsäkringsnämnden skulle vara positivt också för försäkringsbolagen, eftersom även branschen har ett intresse av att frågor kring kontraheringspliktens praktiska tillämpning klargörs. Det kan också vara fördelaktigt för försäkringsbolagen att i dialogen med en missnöjd försäkringssök- ande kunna hänvisa till möjligheten att anmäla en tvist till nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Utredningen bedömer sammanfattningsvis att Personförsäkrings- nämnden har den grundläggande kompetens och sammansättning som behövs för att opartiskt och objektivt pröva frågor rörande kontraheringsplikten, och att ett sådant uppdrag till nämnden skulle vara av stor nytta för såväl konsumenter som för försäkringsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Mot den bakgrunden, menar vi att det är önskvärt att Svensk Försäkring ger Personförsäkringsnämnden i uppdrag att, på anmä- lan av konsumenter, pröva tvister mellan enskilda konsumenter och ett försäkringsbolag rörande frågor om rätten till en personförsäk- ring. Svensk Försäkring har också ställt sig positivt till utredning-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;ens förslag om att öppna Personförsäkringsnämnden för tvister rör- ande kontraheringsplikten. Det får bli upp till Svensk Försäkring att fastställa de närmare formerna och förutsättningarna för Person- försäkringsnämndens prövning genom ändring i nämndens stadgar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utredningen utesluter inte heller att frågor rörande kontrahe- ringsplikten för personförsäkring i framtiden skulle kunna prövas av något annat tvistlösningsorgan utanför domstol, om det skulle in- rättas något sådant organ som motsvarar Personförsäkringsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Nedan föreslår utredningen de lagstiftningsåtgärder som behövs för att säkerställa att konsumenter har goda förutsättningar att dra nytta av en eventuell möjlighet till prövning utanför domstol av tvister rörande kontraheringsplikten (se närmast nedan angående förlängd frist för att väcka talan i domstol efter en nämndprövning, men även avsnitt 16.6.8 nedan angående skyldighet för försäkrings- bolagen att upplysa om olika prövningsmöjligheter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Förlängd talefrist efter tvistlösning utanför domstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Som redan har framgått, måste en talan om rätten till en person- försäkring enligt 16 kap. 7 § andra stycket FAL väckas &lt;SPAN class="ft11"&gt;inom sex månader &lt;/SPAN&gt;från det att försäkringsbolaget har skickat den försäkrings- sökande ett meddelande om sitt beslut, uppgift om skälen för detta och upplysning om vad sökanden ska göra för att få beslutet prö- vat. Väcks inte talan inom den tiden, följer det av bestämmelsen att rätten att föra talan förfaller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;En specialregel finns i 16 kap. 6 § FAL, angående den situationen att den försäkringssökande gör gällande att bolagets meddelande inte har kommit fram. Av den paragrafen följer att om sökanden gör sannolikt &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att meddelandet från försäkringsbolaget har för- senats eller inte kommit fram, &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att detta beror på andra omstän- digheter än sådana som han eller hon har kunnat råda över, får med- delandet verkan tidigast en vecka efter den dag då det kom fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft42"&gt;Om Personförsäkringsnämnden, eller motsvarande tvistlösnings- organ, öppnas för tvister rörande rätten till en personförsäkring, måste det säkerställas att den försäkringssökande inte efter en så- dan prövning hindras från att väcka talan i domstol på grund av att talefristen har löpt ut under nämndprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337346x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft10"&gt;Bestämmelser om hur olika former av tvistlösning utanför dom- stol inverkar på bl.a. frister för att väcka talan, finns i två lagar på privaträttens område. En sådan bestämmelse finns i 14 § i den ovan nämnda nya lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållan- den. Den bestämmelsen är utformad efter mönster av 6 § lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister (se prop. 2014/15:128 s. 49 och prop. 2010/11:128. s. 62 ff.).&lt;SPAN class="ft71"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Båda dessa lagar har tillkommit för att genomföra olika &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; i svensk rätt.&lt;SPAN class="ft71"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;I de aktuella bestämmelserna föreskrivs att en talefrist eller en preskriptionstid som löper vid den tidpunkt då förfarandet in- leds, och som gäller för den sak som förfarandet avser, löper ut tidigast en månad efter avslutat förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft12"&gt;Ingen av de ovan nämnda lagarna skulle vara tillämpliga vid prövning av tvister rörande kontraheringsplikten i Personförsäk- ringsnämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan. Någon med- ling är det inte fråga om, och tillämpningsområdet för lagen om tvistlösning utanför domstol i konsumentförhållanden är begränsat till &lt;SPAN class="ft11"&gt;avtal om köp av vara eller tjänst &lt;/SPAN&gt;(1 §). Eftersom en tvist angå- ende rätten till en personförsäkring rör situationen innan något avtal träffas, kommer den lagen om tvistlösning utanför domstol inte att vara tillämplig på sådana tvister &lt;SPAN class="ft47"&gt;(&lt;/SPAN&gt;även om Personförsäk- ringsnämnden, som nämnts, har godkänts som en sådan särskild tvistlösningsnämnd som omfattas av lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Mot ovan angiven bakgrund, behövs det någon lagstiftande åt- gärd för att säkerställa att försäkringssökande som i framtiden kan komma att vända sig till Personförsäkringsnämnden eller motsvar- ande tvistlösningsnämnd för prövning av frågor rörande kontrahe- ringsplikten för personförsäkring, inte riskerar att gå miste om möjligheten att därefter väcka talan i domstol. Den tydligaste lös- ningen för att uppnå detta är genom ett tillägg till 16 kap. 7 § FAL. I det följande diskuterar vi hur ett sådant tillägg bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden reglerar prövningen av avtals- rättsliga tvister mellan konsumenter och näringsidkare vid sådana tvistlösningsnämnder som har godkänts enligt ett särskilt förfarande som föreskrivs i lagen. Lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister gäller medling i privaträttsliga tvister där förlikning om saken är tillåten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privat- rättens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;En ny sexmånadersfrist efter tvistlösning utanför domstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft42"&gt;Regeringens överväganden angående talefrister och preskriptions- tider vid tvistlösning utanför domstol finns främst i förarbetena till lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister. Där behandlade regeringen olika alternativa lagtekniska lösningar för att säkerställa att den som väljer att lösa en tvist genom medling inte därigenom skulle gå miste om möjligheten att väcka talan i domstol för att en talefrist eller en preskriptionstid löpt ut under prövningen. Reger- ingen kom då fram till att den lämpligaste lösningen var att före- skriva att en talefrist eller en preskriptionstid som löpte när ett medlingsförfarande inleddes skulle löpa ut tidigast en viss tid efter det att medlingsförfarandet avslutats. När det särskild gällde tale- frister, betonade regeringen i det sammanhanget att sådana frister syftar till att sätta en gräns för ovissheten om ett rättsförhållande. Som exempel nämndes att en säljare av en fastighet efter en viss tid måste kunna veta att köparen inte kan häva köpet. Enligt reger- ingen manade syftet med talefrister till försiktighet när det gäller att förlänga dessa. Mot den bakgrunden, angav regeringen att det var tillräckligt att förlänga fristen med en månad efter avslutat med- lingsförfarande. Enligt regeringen borde parterna en månad efter för- farandet vara väl insatta i frågan, och rimligen anses ha en viss bered- skap för att föra tvisten vidare till domstol (se prop. 2010/11:128. s. 62 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft9"&gt;I likhet med vad som gäller enligt de ovan nämnda bestämmel- serna om medling och tvistlösning i konsumentförhållanden, bör den nya regleringen i FAL föreskriva att fristen för att väcka talan i domstol &lt;SPAN class="ft51"&gt;förlängs en viss tid &lt;/SPAN&gt;efter prövning vid Personförsäkrings- nämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan, &lt;SPAN class="ft51"&gt;om &lt;/SPAN&gt;den sexmåna- dersfrist som ställs upp i 16 kap. 7 § andra stycket &lt;SPAN class="ft51"&gt;löper &lt;/SPAN&gt;när en ett sådant tvistlösningsförfarande &lt;SPAN class="ft51"&gt;inleds&lt;/SPAN&gt;. En första förutsättning för att talefristen ska förlängas ska alltså vara att fristen &lt;SPAN class="ft51"&gt;löper &lt;/SPAN&gt;då tvistlös- ningen utanför domstol inleds. Har sexmånadersfristen löpt ut redan innan den försäkringssökande anmäler saken till ett sådant tvistlös- ningsorgan som avses i bestämmelsen, har möjligheten för sökan- den att väcka talan i domstol med avseende på den aktuella försäk- ringsansökan gått förlorad en gång för alla. Någon ny talefrist ska inte börja löpa för att frågan anmäls till ett sådant tvistlösningsorgan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337348x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;som avses i bestämmelsen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Ingenting hindrar i och för sig att den försäkringssökande på nytt ansöker om att få teckna en försäkring hos samma försäkringsbolag. I sådant fall startar en ny talefrist enligt 16 kap. 7 § andra stycket FAL från det att bolaget i det nya ansök- ningsärendet har avsänt ett sådant meddelade som avses i bestäm- melsen. Skulle det bli fråga om en domstolsprövning av försäk- ringsbolagets beslut i det nya ansökningsärendet, skulle samtidigt domstolen bara kunna bestämma att försäkringstiden ska räknas från tidpunkten för den nya ansökan (se 16 kap. 7 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft11"&gt;hur lång talefristen ska vara &lt;/SPAN&gt;efter en prövning utan- för domstol, gör vi följande överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Av skäl som kommer att utvecklas närmare i det följande, menar utredningen att det är rimligt att fristen för att väcka talan efter prövning utanför domstol av ett beslut att neka försäkring, ska vara lika lång som efter försäkringsbolagets ursprungliga beslut när sökan- den inte initierar någon sådan tvistlösning, dvs. &lt;SPAN class="ft51"&gt;sex månader&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Till att börja med ska det beaktas att ett syfte med en prövning utanför domstol är att den som har nekats att teckna en person- försäkring ska kunna få bättre underlag för att bedöma chanserna till framgång i domstol. Eftersom tvister rörande kontraherings- plikten för personförsäkring i regel handlar om medicinska bedöm- ningar, kan det antas att det finns ett extra stort behov av att en utomstående, objektiv instans med försäkringsmedicinsk kompe- tens uttalar sig, för att den försäkringssökande ska kunna bilda sig en uppfattning angående hur bolagets beslut skulle stå sig vid en domstolsprövning. Även efter ett avslutat förfarande i Person- försäkringsnämnden eller liknande tvistlösningsorgan, är det därför viktigt att den försäkringssökande ges skälig tid på sig att förbereda en eventuell domstolstalan, vilket i frågor rörande kontraherings- plikten normalt måste antas inkludera att anlita juridiskt ombud alternativt ansöka om &lt;NOBR&gt;KO-biträde.&lt;/NOBR&gt; Sex månader har av lagstiftaren bedömt vara skälig tid för sådana åtgärder, och samma frist bör där- för gälla efter en prövning utanför domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Dessutom är det utredningens bedömning att någon större ökning av antalet domstolstvister inte kan förväntas på grund av att tale-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Det kan hända att Personförsäkringsnämndens stadgar kommer att utformas så att den försäkringssökande ska anmäla tvisten till nämnden inom den sexmånadersfrist som framgår av 16 kap. 7 § andra stycket. I sådant fall kommer fristen alltid att löpa när en tvist vid nämnden inleds.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;fristen förlängs med sex månader efter sådan prövning utanför domstol. Till att börja med kan det konstateras att fristen för att väcka talan i domstol har varit sex månader sedan kontraherings- plikten infördes 2006, och att talan bara har väckts i domstol vid några enstaka tillfällen sedan dess. Eftersom försäkringsbolagen normalt följer Personförsäkringsnämndens yttranden, kan det också antas att den försäkringssökande som får framgång i nämnden i de flesta fall kommer att få teckna försäkringen i fråga, utan att behöva väcka talan i domstol. Om Personförsäkringsnämndens yttrande inte utfaller till den försäkringssökandes fördel, kommer denne inte heller ha ett större incitament att väcka talan i domstol, än om nämndprövningen inte hade ägt rum. Att fristen för att väcka talan i domstol förlängs med sex månader efter avslutat tvistlösnings- förfarande, bör mot den bakgrunden i praktiken inte innebära någon större osäkerhet för försäkringsbolagens del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft12"&gt;Av de skäl som har angetts ovan, menar vi alltså att fristen för att väcka en domstolstalan efter en prövning i Personförsäkrings- nämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan, ska vara &lt;SPAN class="ft11"&gt;sex månader&lt;/SPAN&gt;. I detta avseende kommer därmed regleringen i FAL att avvika något från de ovan nämnda bestämmelserna om medling och tvist- lösning i konsumentförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Till skillnad från de nämnda bestämmelserna angående medling och tvistlösning i konsumentförhållanden, är det vidare inte nöd- vändigt att föreskriva i FAL att fristen för att väcka talan i en tvist rörande kontraheringsplikten, ska löpa ut &lt;SPAN class="ft51"&gt;tidigast &lt;/SPAN&gt;en viss tid efter ett tvistlösningsförfarande utanför domstol. En sådan reglering be- hövs i lagarna om medling och tvistlösning i konsumentförhållan- den, eftersom tvister som omfattas av dessa lagar kan aktualisera olika typer av talefrister, och framför allt preskriptionstider som kan löpa på många år (den allmänna preskriptionstiden för ford- ringar är exempelvis tio år). Vad gäller kontraheringsplikten, är det däremot bara fråga om en enda talefrist som kan bli aktuell – sex- månadersfristen från meddelandet om bolagets beslut enligt 16 kap. 7 § andra stycket FAL. Fristen för att väcka talan i domstol efter ett nämndförfarande kan därför bestämmas till &lt;SPAN class="ft51"&gt;sex månader&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Även när det gäller &lt;/SPAN&gt;tidpunkten från vilken den nya sexmånaders- fristen ska räknas&lt;SPAN class="ft9"&gt;, anser vi att det finns skäl att utforma regleringen avseende talefristen för tvister rörande kontraheringsplikten på ett sätt som avviker något från vad som gäller enligt lagen om medling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337350x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;och lagen om tvistlösning i konsumentförhållanden. Enligt dessa två lagar löper, som framgått, en ny talefrist från det att medlingen eller tvistlösningsförfarandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;avslutas&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Även om försäkringsbolagen i de allra flesta fall kan förväntas följa Personförsäkringsnämndens yttrande, om detta är till förmån för den försäkringssökande, kan det antas att det kommer att fin- nas undantagsfall där något bolag väljer att helt eller delvis gå emot nämndens rekommendation. I sådana fall är det rimligt att fristen att väcka talan i domstol inte ska börja löpa förrän försäkrings- bolaget har underrättat den försäkringssökande om att bolaget inte avser att följa nämndes yttrande. Risken kan i annat fall finnas att den försäkringssökande felaktigt utgår ifrån att bolaget kommer att följa Personförsäkringsnämndens yttrande under så pass lång tid att talefristen går ut eller löper så länge att det blir praktiskt omöjligt att hinna väcka en domstolstalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Enligt uppgift till utredningen är det också normal praxis inom försäkringsbranschen att lämna skriftliga besked till konsumenten efter en prövning i Personförsäkringsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Utredningen menar mot den nu angivna bakgrunden att en ny talefrist i fråga om rätten till en sökt personförsäkring, bör löpa från det att försäkringsbolaget, efter det att tvistlösningsförfaran- det avslutats, har &lt;SPAN class="ft51"&gt;meddelat den försäkringssökande om försäkringen nu får tecknas&lt;/SPAN&gt;, dvs. om bolaget står fast vid sitt ursprungliga beslut eller om den försäkringsansökan som tvisten har handlat om nu beviljas helt eller delvis. På samma sätt som när det gäller talefristen efter försäkringsbolagets ursprungliga beslut, ska tidpunkten för den förlängda talefristen efter en prövning utanför domstol, knytas till att bolaget &lt;SPAN class="ft51"&gt;avsänder &lt;/SPAN&gt;ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;skriftligt meddelande &lt;/SPAN&gt;om detta till sökan- den (se prop. 2003/04:150 s. 204 f. och 311 samt s. 451 och 574).&lt;SPAN class="ft81"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;För att en ny talefrist ska börja löpa efter prövningen utanför domstol, ska det också krävas att bolaget i det skriftliga meddelan- det angående om försäkringen nu beviljas eller inte, har angett &lt;SPAN class="ft50"&gt;skälen &lt;/SPAN&gt;för sitt ställningstagande i den frågan. Om tvistlösnings- organet har kommit fram till att försäkringsbolagets ursprungliga beslut att helt eller delvis neka försäkring har varit korrekt, och bolaget avser att stå fast vid detta, bör det räcka med att bolaget hänvisar till organets yttrande och de skäl som har uppgetts i det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Se även Bertil Bengtsson, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, s. 175 f. och 337.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337351x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;ursprungliga beslutet. Ifall tvistlösningsorganet har rekommenderat att försäkringsbolaget frångår sitt ursprungliga beslut och beviljar försäkringsansökan helt eller delvis, och bolaget avser att följa rekommendationen, är det på motsvarande sätt tillräckligt att bola- get uppger detta och hänvisar till tvistlösningsorganets yttrande. Om däremot försäkringsbolaget väljer att, helt eller i någon mån, gå emot tvistlösningsorganets yttrande i ett sådant fall, krävs en mer utförlig motivering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Sammanfattningsvis bör det genom ett tillägg till 16 kap. 7 § FAL föreskrivas att om ett tvistlösningsförfarande &lt;SPAN class="ft51"&gt;inleds &lt;/SPAN&gt;vid Person- försäkringsnämnden eller liknande tvistlösningsorgan &lt;SPAN class="ft51"&gt;inom den frist &lt;/SPAN&gt;för väckande av talan som anges i 16 kap. 7 § andra stycket, löper fristen ut först &lt;SPAN class="ft51"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;efter det att försäkringsbolaget, sedan tvistlösningsförfarandet avslutats, till den försäkringssök- ande har &lt;SPAN class="ft51"&gt;avsänt ett meddelande &lt;/SPAN&gt;angående om &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkring får tecknas &lt;/SPAN&gt;och uppgift om &lt;SPAN class="ft51"&gt;skälen &lt;/SPAN&gt;för det ställningstagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Vid tillämpningen av den nya bestämmelsen ska tvistlösnings- förfarandet anses &lt;SPAN class="ft11"&gt;inlett &lt;/SPAN&gt;när den försäkringssökandes skriftliga an- mälan har kommit in till tvistlösningsorganet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft42"&gt;Om den försäkringssökande har inlett en tvist vid Personförsäk- ringsnämnden eller liknande tvistlösningsorgan inom den ursprung- liga talefristen, krävs alltså att bolaget, efter det att förfarandet har avslutats, avsänder ett sådant skriftligt meddelande som angetts ovan, för att en ny talefrist om sex månader ska börja löpa. Detta ska gälla även om tvistlösningsorganet av någon anledning avslutar förfarandet utan att pröva tvisten i sak, exempelvis genom avvis- ning eller avskrivning.&lt;SPAN class="ft80"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;En försäkringssökande som väljer att inleda ett tvistlösningsförfarande utanför domstol, riskerar därmed inte att därigenom gå miste om möjligheten till domstolsprövning på grund av att talefristen löper ut under handläggningen där, även om det visar sig att tvisten av ett eller annat skäl inte kan prövas av tvistlösningsorganet i fråga.&lt;SPAN class="ft80"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Det får ankomma på Svensk Försäkring att säkerställa att förfarandet vid Personförsäk- ringsnämnden utformas så att försäkringsbolagen underrättas om anmälningar till nämnden även i de fall anmälan avvisas eller avskrivs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Risken för att den försäkringssökande av okynne ska anmäla tvister till Personförsäkrings- nämnden bara för att förlänga talefristen måste betraktas som liten. Någon som har nekats en personförsäkring kan i regel antas sakna intresse av att i onödan dra ut på ärendet om utsikterna till framgång ändå framstår som små. Intresset bör då normalt vara högre av att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337352x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p698 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Skyldighet för försäkringsbolaget att upplysa om prövningsmöjligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I 11 kap. 1 § FAL införs en skyldighet för försäkrings- bolaget att, i samband med ett beslut att neka försäkring, upp- lysa den försäkringssökande om vad denne ska göra för att få beslutet prövat. Härmed avses möjlighet till prövning i &lt;SPAN class="ft11"&gt;domstol &lt;/SPAN&gt;och, om sådan möjlighet finns, av &lt;SPAN class="ft11"&gt;Personförsäkringsnämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan utanför domstol &lt;/SPAN&gt;samt möjlig- heter till &lt;SPAN class="ft11"&gt;omprövning av beslutet internt inom det aktuella försäk- ringsbolaget&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft14"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;En skyldighet för försäkringsbolaget att informera den försäkrings- sökande om möjligheten till en domstolsprövning, och vad som krävs för en sådan prövning, får för närvarande anses framgå genom att fristen för sökanden att väcka en sådan talan, enligt 16 kap. 7 § andra stycket FAL, inte börjar löpa förrän bolaget har lämnat så- dana upplysningar. Någon skyldighet för försäkringsbolaget att upplysa om möjligheten till domstolsprövning &lt;SPAN class="ft51"&gt;i samband med ett beslut att neka personförsäkring&lt;/SPAN&gt;, finns däremot inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft54"&gt;I dag finns det vidare ingen skyldighet alls för försäkringsbolaget att i förekommande fall informera om möjlighet till tvistlösning utanför domstol&lt;SPAN class="ft178"&gt;41&lt;/SPAN&gt;, eller om de möjligheter som kan finnas till om- prövning av beslutet inom det aktuella bolaget.&lt;SPAN class="ft178"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft88"&gt;försöka få ett försäkringsskydd genom att ansöka om en individuell personförsäkring hos ett annat försäkringsbolag, alternativt genom att om möjligt teckna en gruppförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Skyldighet att lämna sådan information föreskrivs visserligen i den lag (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden som trädde i kraft den 1 januari 2016. Men eftersom den lagens tillämpningsområde är begränsat till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;avtal om köp av vara eller tjänst &lt;/SPAN&gt;(1 §), och en tvist om rätten till en personförsäkring rör situationen innan något avtal träffas, omfattar inte lagen tvister rörande kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Jämför artikel av Eva Lindell Frantz i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Uppsatser om försäkringsavtalslagen&lt;/SPAN&gt;, 2009, s. 96.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Behovet av åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft42"&gt;För att den som har nekats en personförsäkring effektivt ska kunna utnyttja de olika möjligheter till prövning som kan finnas, är det angeläget att upplysning om dessa lämnas i anslutning till att sök- anden får del av bolagets beslut. Även de flesta försäkringsbolag i dag lämnar uppgifter om olika prövningsmöjligheter på frivillig basis, menar vi att det bör införas en skyldighet för ett försäkrings- bolag som helt eller delvis nekar någon en sökt personförsäkring att, i samband med beslutet, upplysa om vart den försäkringssökande kan vända sig vid missnöje med beslutet. Givetvis ska information om möjligheten att få beslutet prövat av &lt;SPAN class="ft52"&gt;domstol &lt;/SPAN&gt;ingå i de upplys- ningarna. Om Personförsäkringsnämnden öppnas för prövning av tvister rörande kontraheringsplikten, bör bolaget dessutom ha en skyldighet att upplysa om att den försäkringssökande kan vända sig till nämnden för att få beslutet prövat. Ifall det i framtiden skulle inrättas något annat motsvarande privat eller statligt tvistlösnings- organ för prövning av tvister rörande kontraheringsplikten, bör det finnas en skyldighet för försäkringsbolaget att upplysa även om detta. Försäkringsbolaget ska också vara skyldigt att, i samband med beslutet att neka försäkring, upplysa om vilka möjligheter den försäkringssökande har att få beslutet prövat på nytt inom bolaget. Vilka sådana möjligheter till omprövning som finns varierar mellan försäkringsbolagen. Även formerna för prövningen skiljer sig åt. Det kan exempelvis handla om att beslutet prövas på nytt av för- säkringsbolagets riskbedömare i särskild sammansättning eller att ett beslut kan omprövas i en intern prövningsnämnd eller av en kundombudsman. Försäkringsbolaget bör vara skyldigt att upplysa om samtliga sådana omprövningsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft12"&gt;Utredningen föreslår alltså att det i 11 kap. 1 § FAL införs en skyldighet för bolaget att, &lt;SPAN class="ft11"&gt;i samband med ett beslut att neka &lt;/SPAN&gt;försäk- ring, &lt;SPAN class="ft11"&gt;upplysa om vad den försäkringssökande ska göra för att få be- slutet prövat&lt;/SPAN&gt;. Skyldigheten omfattar information om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;eventuella möjligheter till intern omprövning inom bolaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;möjlighet till prövning i Personförsäkringsnämnden eller mot- svarande tvistlösningsorgan utanför domstol (om sådan pröv- ningsmöjlighet finns)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;möjlighet till prövning i domstol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;Det ligger i sakens natur att försäkringsbolaget även måste upplysa den försäkringssökande om hur dessa olika prövningsmöjligheter förhåller sig till varandra, dvs. i vilken ordning de lämpligen kan utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Liksom när det gäller skyldigheten att motivera ett beslut att neka en personförsäkring (se avsnitt 16.6.5 ovan), uppstår skyldig- heten att upplysa om prövningsmöjligheter när försäkringsbolaget skiljer ett ansökningsärende ifrån sig i förhållande till den försäk- ringssökande. Det innebär att skyldigheten kan uppstå mer än en gång i ett och samma ansökningsärende. Så blir fallet om försäk- ringsbolaget efter sitt första beslut att neka försäkring väljer att ta upp ärendet till förnyad prövning. Då ska bolaget enligt den före- slagna regleringen även vid det nya beslutet efter omprövningen upplysa om vilka möjligheter som sökanden har att få saken prövad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Inget behov av utökade tillsynsuppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Bedömningar: &lt;/SPAN&gt;Med stöd av bestämmelsen om god försäkrings- standard i 4 kap. 3 § FRL kan Finansinspektionen redan nu utöva tillsyn över försäkringsbolagens tillämpning av kontrahe- ringsplikten för personförsäkring. Finansinspektionen bör kunna använda de tillsyns- och sanktionsmöjligheter som redan finns för att bedriva en effektiv tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft12"&gt;Det behövs inte heller bör något utökat tillsynsuppdrag till Konsumentverket med avseende på tillämpningen av kontrahe- ringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft14"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Som har nämnts i kapitel 5, utövas tillsyn över försäkringsverk- samheten av både Finansinspektionen och Konsumentverket. Finans- inspektionens tillsyn är främst näringsrättslig, medan den tillsyn som utövas av Konsumentverket framför allt är marknadsrättslig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;I det följande redovisar vi vilka tillsynsbefogenheter som Finans- inspektionen respektive Konsumentverket har i dag och hur dessa används. Sedan diskuterar vi om det, för att kontraheringsplikten ska få avsedd effekt, kan behövas något utökat tillsynsuppdrag för någon av myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337355x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Allmänt om Finansinspektionens tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsynen, regelgivningen och tillståndsprövningen som rör finansiella markna- der och finansiella företag, inklusive det enskilda försäkringsväsen- det. De övergripande målen för Finansinspektionens verksamhet är att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet samt att verka för ett gott konsumentskydd (se 14 kap. 2 § FRL och för- ordning (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen). I Finans- inspektionens uppdrag ingår också att meddela regler i form av före- skrifter och allmänna råd som ska komplettera gällande lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Finansinspektionens tillsyn över försäkringsbolagen utförs med stöd av främst FRL och har som nämnts i första hand ett närings- rättsligt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;FRL innehåller bl.a. grundläggande krav på hur försäkrings- rörelse ska bedrivas. Bestämmelserna har utformats som handlings- regler för försäkringsbolagen och har till syfte att skydda försäk- ringstagarna som kollektiv (se prop. 2009/10:246 s. 444 med hän- visning till prop. 1998/99:87 s. 391 f.). Enligt FRL ska försäkrings- rörelse bedrivas med en tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker. Syftet är att säkerställa att åtagandena mot exempelvis försäkrings- tagarna kan fullgöras (4 kap. 1 § FRL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Enligt 4 kap. 3 § FRL ska ett försäkringsbolags rörelse också drivas enligt &lt;SPAN class="ft51"&gt;god försäkringsstandard&lt;/SPAN&gt;. Bestämmelsen om god försäk- ringsstandard infördes år 2000. Enligt förarbetena avses med god försäkringsstandard att verksamheten ska stämma överens med en kvalitativt tillfredställande standard hos en representativ krets av försäkringsgivare (se prop. 1998/99:87 s. 393).&lt;SPAN class="ft81"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Kravet på god försäk- ringsstandard är inte begränsat till själva försäkringsrörelsen utan gäller bolagets verksamhet i dess helhet. I motiven anges att standar- den i första hand ska gälla för bedömningen av om &lt;SPAN class="ft51"&gt;anskaffningen av försäkringar&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft51"&gt;förvaltningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft51"&gt;skaderegleringen &lt;/SPAN&gt;är tillfredsställande ordnad. Kravet på god försäkringsstandard syftar främst till att skydda konsumenter och mindre företag (se prop. 1998/99:87 s. 182 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Den representativa kretsen behöver inte bestå av t.ex. alla försäkringsbolag på marknaden, utan kan vara en minoritet av bolagen numerärt sett. Om ett försäkringsbolag, till konsu- mentens nackdel, avviker från vad den representativa kretsen gör, kan bolaget bedömas bryta mot god försäkringsstandard.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337356x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Om verksamheten i ett försäkringsbolag inte drivs i enlighet med de krav som ställs i FRL, såsom exempelvis kravet på god för- säkringsstandard, har Finansinspektionen möjlighet att ingripa. Inspektionen kan då meddela anmärkning eller varning och besluta om straffavgifter eller förelägganden. Finansinspektionen kan även återkalla tillstånd att bedriva verksamhet. Finansinspektionen in- griper däremot aldrig i enskilda konsumenters mellanhavanden med enskilda försäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Ett försäkringsbolag ska lämna Finansinspektionen de upplys- ningar om sin verksamhet som inspektionen begär (14 kap. 5 § FRL). Det finns även ett föreskriftsbemyndigande kopplat till den be- stämmelsen, vilket innebär att Finansinspektionen kan både särskilt begära rapportering och föreskriva om periodisk rapportering.&lt;SPAN class="ft80"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;Behövs ett utökat tillsynsuppdrag till Finansinspektionen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Genom att kravet på &lt;SPAN class="ft51"&gt;god försäkringsstandard &lt;/SPAN&gt;i 4 kap. 3 § FRL tar sikte på bl.a. &lt;SPAN class="ft51"&gt;anskaffning av försäkringar&lt;/SPAN&gt;, kan Finansinspektionen med stöd av bestämmelsen redan enligt nuvarande ordning utöva till- syn över försäkringsbolagens ingående av försäkringsavtal.&lt;SPAN class="ft81"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Bolagens tillämpning av kontraheringsplikten för personförsäkringar ligger alltså redan inom området för Finansinspektionens tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Enligt uppgift från Finansinspektionen, har tillsynen med stöd av bestämmelsen om god försäkringsstandard fram till nu främst avsett försäkringsbolagens skadereglering. I första hand har det handlat om bolagens kundbemötande och effektivitet i att avgöra skadeärenden (där har inspektionen har granskat bl.a. bolagens klagomålshantering och handläggningstider). Enligt Finansinspek- tionen har någon närmare tillsyn av försäkringsbolagens tillämp- ning av kontraheringsplikten hittills inte utförts, eftersom det har funnits färre indikationer på problem inom det området än när det gäller de områden där tillsynen har koncentrerats.&lt;SPAN class="ft71"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Någonting som utredningen har övervägt är om Finansinspek- tionen borde ges i uppdrag att inhämta periodisk rapportering från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se 7 kap. 2 § försäkringsrörelseförordning (2011:257).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se Bertil Bengtsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan, 2015, s. 39.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Liksom andra tillsynsmyndigheter gör Finansinspektionen kontinuerligt en bedömning av vilka frågor som behöver prioriteras inom de områden där myndigheten har tillsynsansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;försäkringsbolagen med kvantitativa och/eller kvalitativa uppgifter om bl.a. ansökningar om individuell personförsäkring, samt beslut om beviljade ansökningar, avslag och särskilda villkor med avseende på dessa försäkringar. Utredningen har kommit fram till att det inte är nödvändigt att ge Finansinspektionen något sådant uppdrag. Vi menar att det bör räcka med att Finansinspektionen, enligt nu- varande ordning, vid eventuella signaler om att något försäkrings- bolag har en avvikande hantering, har möjlighet att begära in och granska uppgifter från det aktuella försäkringsbolaget. Sådana signa- ler bör komma till Finansinspektionens kännedom dels från andra myndigheter, såsom Konsumentverket och Diskrimineringsombuds- mannen, eller från olika intresseorganisationer och liknande. Finans- inspektionen får bl.a. regelbundet information från Konsumenter- nas Försäkringsbyrå angående klagomål från konsumenter när det gäller försäkringsbolagens agerande i olika avseenden. På basis av sådana uppgifter, bör Finansinspektionen kunna identifiera försäk- ringsbolag som eventuellt avviker på något väsentligt sätt när det gäller riskbedömning avseende personförsäkring och uppmärksamma större förändringar i bolagens praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft42"&gt;Utredningen konstaterar att det sannolikt går utöver vad Finans- inspektionen vanligen gör inom ramen för sin tillsynsverksamhet, att granska försäkringsbolagens beslut eller beslutsmotiveringar i enskilda fall, eller att överpröva de försäkringsmedicinska bedöm- ningar som görs inom ramen för bolagens riskprövning. Vi menar att Finansinspektionen vid behov ändå bör kunna bedriva en effektiv tillsyn över bolagens tillämpning av kontraheringsplikten. Indika- tioner på brister hos enskilda försäkringsbolag bör beaktas som ett skäl att undersöka de bolagens operativa processer och företags- styrning i relevanta delar. Tillsynen bör därmed kunna fokuseras på att identifiera, och med generella åtgärder motverka, eventuella syste- matiska brister i försäkringsbolagens tillämpning av kontraherings- plikten för personförsäkring. En sådan tillsyn bör kunna leda till att inspektionen kan identifiera försäkringsbolag som konsekvent under- låter att vidta åtgärder för att leva upp till plikten. Ett sådant bolag kan bli föremål för ingripande av inspektionen genom beslut om någon av de näringsrättsliga sanktioner som inspektionen har till sitt förfogande (anmärkning eller varning, straffavgifter eller före- lägganden).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337358x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Allmänt om Konsumentverkets tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Konsumentverket är förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har bland annat ansvar för att de konsumentskyddande regler som ligger inom myndighetens tillsynsansvar följs. Den tillsyn som utövas av Konsumentverket är som nämnts marknadsrättslig och har sin grund i framför allt marknadsföringslagen (2008:486) och lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Vad gäller försäkringsområdet bedriver Konsumentverket tillsyn över bestämmelserna om information i 2 respektive 10 kap. FAL, samt över informationsbestämmelserna i 6 kap. lag om försäkringsförmed- ling (2005:405). Därutöver bevakar Konsumentverket att marknads- föringen av försäkringsprodukter i övrigt inte är otillbörlig och att försäkringsbolag inte tillämpar oskäliga avtalsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft54"&gt;Den som har nekats en personförsäkring kan också, som redan har nämnts ovan, ansöka om att Konsumentombudsmannen ska biträda honom eller henne som ombud vid allmän domstol, s.k. &lt;NOBR&gt;KO-biträde&lt;SPAN class="ft178"&gt;47&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; eller att Konsumentombudsmannen ska föra talan för en grupp konsumenters räkning genom en grupptalan&lt;SPAN class="ft178"&gt;48&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft14"&gt;Behövs ett utökat tillsynsuppdrag till Konsumentverket?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;Utredningen konstaterar att Konsumentverket fyller en viktig funk- tion när det gäller den marknadsrättsliga tillsynen över försäkrings- bolagen, och genom Konsumentombudsmannens möjligheter att företräda konsumenter i domstol. Vi konstaterar däremot att frågor rörande den praktiska tillämpningen av kontraheringsplikten för personförsäkringar innefattar komplicerade försäkringstekniska överväganden och fordrar god insyn i förutsättningarna för försäk- ringsverksamhet i stort. Med hänsyn till detta, anser vi att den myndighet som har bäst förutsättningar att bedriva en effektiv till- syn över försäkringsbolagens praktiska tillämpning av kontrahe- ringsplikten är Finansinspektionen. Vi konstaterar också att någon skyldighet för privata företag att rapportera in allmänna uppgifter angående sin verksamhet inte heller förekommer på det marknads- rättsliga området. Det är alltså svårt att tänka sig att försäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se lag (2011:1211) om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se lag (2002:599) om grupprättegång.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337359x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;bolagen skulle kunna föreskrivas någon sådan skyldighet att rappor- tera kvantitativa eller kvalitativa uppgifter om sin hantering av för- säkringsansökningar till Konsumentverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Mot den bakgrunden, och med hänsyn till att tillfredsställande tillsyn bör kunna bedrivas inom ramen för Finansinspektionens verksamhet, bör inte heller Konsumentverket ges något utökat till- synsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Inga reformer behövs avseende användning av inhämtad hälsoinformation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;På det underlag som utredningen har kunnat få fram, har utredningen inte ansett att det finns någon anledning att befara att det skulle finnas en allmän tendens hos försäkrings- bolagen att över- eller misstolka inhämtad hälsoinformation, vare sig när det gäller uppgifter som bolagen hämtar in från hälso- och sjukvården, eller med avseende på sådana uppgifter som i undantagsfall hämtas in från barnhälsovården och elev- hälsan. Det finns därför inget behov av reformer vad gäller försäkringsbolagens användning av inhämtad hälsoinformation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft42"&gt;I vårt uppdrag har det ingått att bedöma om det finns anledning att befara att försäkringsbolagen över- eller misstolkar hälsoinforma- tion när en försäkringsansökan prövas, och särskilt hur uppgifter från barnhälsovården och elevhälsan behandlas i detta sammanhang. Utredningens överväganden i detta avseende finns i kapitel 15 ovan. Som framgår där har utredningen bedömt att försäkrings- bolagen uppvisar en försiktig och restriktiv inställning till inhäm- tande och användning av uppgifter från hälso- och sjukvården, särskilt när det gäller information från barnhälsovården och elev- hälsan. Mot den bakgrunden, och på det underlag som utredningen har kunnat få fram, har vi inte ansett att det finns någon anledning att befara att det skulle finnas en allmän tendens hos bolagen att över- eller misstolka sådan inhämtad hälsoinformation. Utred- ningen har därför bedömt att det inte behövs några lagstiftande eller andra åtgärder när det gäller försäkringsbolagens användning av inhämtade hälsouppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337360x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p629 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.6.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Önskvärda åtgärder från branschen för att främja ansökningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Bedömningar: &lt;/SPAN&gt;Utredningen anser att det skulle vara positivt om branschen vidtog självreglerande åtgärder för att främja att så många som möjligt av dem som känner ett behov av en per- sonförsäkring, också ansöker om att få teckna en sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft9"&gt;Det skulle vara önskvärt om branschorganisationen Svensk Försäkring i detta syfte meddelade rekommendationer angående försäkringsbolagens bemötande av personer som kontaktar bola- gen angående en eventuell eller påbörjad försäkringsansökan. Rekommendationerna bör lämpligen innebära bl.a. att försäk- ringsbolagen bara ska bedöma eller ge besked angående en per- sons möjlighet att teckna en personförsäkring, i samband med prövningen av en försäkringsansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft12"&gt;Det skulle också vara önskvärt med rekommendationer från Svensk Försäkring angående ökad tillgänglighet i försäkrings- bolagens ansökningsförfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft12"&gt;Förutsatt att sådana självregleringsåtgärder vidtas anser ut- redningen inte att det behövs några lagstiftningsåtgärder för att främja ansökningar om personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft14"&gt;Behovet av åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Som har beskrivits närmare i avsnitt 11.6 ovan, har utredningen, tillsammans med Handikappförbunden m.fl., genomfört en enkät- undersökning riktad till konsumenter. Målgruppen för undersök- ningen har varit konsumenter som på något sätt har anknytning till förbundens medlemsorganisationer eller är intresserade av de frå- gor som förbunden driver. Undersökningen har innehållit frågor om försäkringsskydd och konsumenternas upplevelser angående att ansöka om individuell personförsäkring. Enkätundersökningen finns bifogad till detta betänkande som Bilaga 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;Som redan har nämnts ovan, anser vi att enkätundersökningen till konsumenter har indikerat vissa förhållanden, som har betydelse för kontraheringspliktens genomslag. Det handlar om att under- sökningen tyder på att det förekommer att personer som önskar teckna en personförsäkring aldrig ens kommer i den situationen att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;de kan åberopa kontraheringsplikten. Enligt vissa uppgifter som har lämnats i undersökningen, kan ett skäl till det vara att man vid inledande kontakter med försäkringsbolaget får uppfattningen att en försäkringsansökan ändå skulle vara utsiktslös, och därför aldrig ger in en ansökan. Det är särskilt föräldrar till för tidigt födda barn som i undersökningen har lämnat kommentarer av den innebörden, och även personer med neuropsykiatriska diagnoser samt föräldrar till barn med sådana diagnoser. Av uppgifterna i enkätundersök- ningen går det visserligen inte att avgöra vilka slags frågor som har ställts till försäkringsbolagen, eller exakt vilken information som bolagen har lämnat. Det går alltså inte att avgöra i vilken omfatt- ning som det faktiskt förekommer att personer avråds från att ens ansöka om en personförsäkring. För att kontraheringsplikten ska få avsedd effekt är det ändå väsentligt att främja att så många som möjligt som känner ett behov av en individuell personförsäkring faktiskt ansöker om att få teckna en sådan. En viktig utgångspunkt bör då vara att försäkringsbolagen inte ska bedöma eller ge besked angående någons möjlighet att teckna en personförsäkring, för- utom i samband med prövningen av en försäkringsansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Svar som lämnats i undersökningen tyder också på att det för vissa grupper kan vara särskilt svårt att fullfölja en ansökan om en personförsäkring, även om en sådan påbörjas. Av undersökningen kan vi inte dra några säkra slutsatser när det gäller hur vanligt det är att en ansökan om personförsäkring avbryts innan bolagets pröv- ning, eller vad det i förekommande fall beror på. Däremot finns det svar i undersökningen som indikerar att det av vissa kan upplevas som komplicerat att ta sig igenom ansökningsförfarandet. Enligt utredningens expert från Riksförbundet Attention (en intresse- organisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsätt- ningar), kan sådana svårigheter inte sällan upplevas av personer med neuropsykiatriska diagnoser, eftersom det kan vara problematiskt för dem att ta in det typen av information. Mot den här bakgrun- den anser vi att det är viktigt att försäkringsbolagen arbetar med tillgängligheten i ansökningsförfarandena.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Lämpligt med självregleringsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Utredningen anser att frågor om försäkringsbolagens bemötande av presumtiva kunder och tillgänglighet i ansökningsförfaranden, lämpar sig väl för självreglerande åtgärder från branschens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Såsom Svensk Försäkring har påtalat, har även branschen ett stort intresse av att så många som möjligt ansöker om att få teckna en personförsäkring, och att så många som möjligt av dem som ger in en ansökan fullföljer denna. I dessa avseenden anser vi också att det behövs sådana riktade åtgärder och detaljerade handlingsdirektiv som bäst uppnås genom självreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Svensk Försäkring har uttryckt sig positivt till att arbeta för att branschen enas kring gemensamma rekommendationer kring bl.a. bemötande av personer som kontaktar bolagen angående att even- tuellt ansöka om en personförsäkring och tillgänglighet i ansök- ningsförfaranden. Utredningen anser att följande utgångspunkter lämpligen bör vara vägledande i branschens arbete med sådana rekommendationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;För att främja att så många som möjligt ansöker om en indivi- duell personförsäkring, är det önskvärt med branschrekommenda- tioner som bl.a. innebär att försäkringsbolagen inte ska bedöma eller ge besked angående någons möjlighet att teckna en person- försäkring, förutom i samband med prövningen av en försäkrings- ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;När det sedan gäller att skapa förutsättningar för att så många som möjligt också ska fullfölja en påbörjad ansökan, finnas det anledning för branschen att se över den allmänna tillgängligheten i ansökningsförfarandena. Enligt uppgifter från försäkringsbolagen, pågår det redan på flera håll ett sådant internt arbete inom bolagen. Svensk Försäkring har också uppgett att det i deras verksamhets- planering finns förslag på att arbeta fram rekommendationer gäll- ande bl.a. tillgänglighet på försäkringsbolagens webbplatser, inklu- sive webbaserade ansökningar. Utredningen anser att det är positivt om Svensk Försäkring genomför detta planerade arbete och att det skulle vara önskvärt om de tänkta rekommendationerna även om- fattade tillgänglighet i pappersbaserade förfaranden. Fokus bör lämp- ligen ligga på att underlätta för personer med olika typer av funk- tionsnedsättningar att ansöka om en personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337363x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;Förutsatt att lämpliga självregleringsåtgärder vidtas i nu nämnda avseenden, anser vi inte att några lagstiftningsåtgärder är nödvän- diga för att främja ansökningar om personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Förnyelse av personförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Bedömning och förslag: &lt;/SPAN&gt;De synpunkter och förslag som utred- ningen har angett ovan angående kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL vid ansökan om nyteckning av en person- försäkring, ska ha samma bäring vid tillämpningen av 11 kap. 3 och 4 §§ FAL när det gäller rätten att &lt;SPAN class="ft51"&gt;förnya &lt;/SPAN&gt;en redan tecknad personförsäkring. För att relevanta delar av 11 kap. 1 § ska bli tillämpliga i förnyelsefallen krävs en ändring i 11 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft12"&gt;På motsvarande sätt som vid ansökan om nyteckning enligt 11 kap. 1 § FAL, införs också i 11 kap. 3 och 4 §§ FAL en skyl- dighet för ett försäkringsbolag som nekar någon att &lt;SPAN class="ft11"&gt;förnya &lt;/SPAN&gt;en personförsäkring att, &lt;SPAN class="ft11"&gt;i samband &lt;/SPAN&gt;med ett sådant beslut, ange &lt;SPAN class="ft11"&gt;skälen &lt;/SPAN&gt;för detta och upplysa om &lt;SPAN class="ft11"&gt;vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Bestämmelserna i 11 kap. 3 och 4 §§ FAL behandlar uppsägning och förnyelse av personförsäkring. Tillämpningen av dessa bestäm- melser är delvis beroende av 11 kap. 1 § FAL genom hänvisningar till den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Nedan redogör vi för innebörden av bestämmelserna i 11 kap. 3 och 4 §§ FAL. Vi redovisar också vilken betydelse som de förslag som vi hittills redovisat har med avseende på de paragraferna och vilka lagstiftningsåtgärder som behövs med avseende på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Uppsägning av en tidsbegränsad personförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;I 11 kap. 3 § FAL regleras parternas rätt att säga upp tidsbegrän- sade försäkringar till försäkringstidens utgång. Bestämmelsen gäller bara tidsbegränsad försäkring – alltså inte försäkringar på livstid utan sådana som gäller för viss tid eller tills den försäkrade uppnår&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;viss ålder (jfr 11 kap. 2 § FAL). Sjuk- och olycksfallsförsäkringar är normalt tidsbegränsade och faller då under paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft42"&gt;Enligt 11 kap. 3 § första stycket har &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringstagaren &lt;/SPAN&gt;alltid rätt att säga upp försäkringen till försäkringstidens utgång. Bestämmel- sens andra stycke reglerar möjligheten för &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringsbolaget &lt;/SPAN&gt;att säga upp försäkringsavtalet. Uppsägning från bolagets sida ska en- ligt bestämmelsen ske skriftligen. Den ska också innehålla en för- frågan om försäkringstagaren vill ha försäkringen förnyad. Försäk- ringsbolaget ska skicka uppsägningen senast en månad innan för- säkringstiden går ut, men tidigast sex månader dessförinnan. Skickas uppsägningen för sent, förlängs försäkringstiden till en månad från dagen för avsändandet. En för tidig uppsägning saknar rättsverkan (se prop. 2003/04:150 s. 505).&lt;SPAN class="ft80"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft10"&gt;Om försäkringstagaren begär att försäkringen förnyas, gäller uppsägningen bara om det finns &lt;SPAN class="ft50"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;att vägra försäkring med hänsyn till sådana omständigheter som anges i 11 kap. 1 § FAL. Försäkringstagaren har alltså en principiell rätt att få försäkringen förnyad efter försäkringstidens utgång, om det inte finns särskilda skäl för försäkringsbolaget att vägra förnyelse. Försäkringsbolaget har i det läget rätt att begära nya upplysningar av försäkringstaga- ren (se 12 kap. 1 § FAL), exempelvis angående hälsoförändringar. När det gäller den försäkrades hälsotillstånd är den tidpunkt när begäran om förnyelse framställdes avgörande för rätten till en för- nyad försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Försäkringstagaren har liksom vid nyteckning bara rätt till sådan personförsäkring som bolaget &lt;SPAN class="ft11"&gt;normalt tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;. Om försäkringsbolaget har ändrat sina normalvillkor eller sin nor- mala premiesättning för den aktuella försäkringen får bolaget där- med anpassa försäkringsvillkoren efter detta (se prop. 2003/04:150 s. 506).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Se även Bertil Bengtsson, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan 2015, s. 431.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337365x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Förnyelse av försäkring och villkorsändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft10"&gt;I 11 kap. 4 § FAL föreskrivs att en tidsbegränsad personförsäkring förnyas automatiskt om den inte har sagts upp enligt 11 kap. 3 §, eller när den uppsägning som skett inte är giltig enligt den para- grafen. Försäkringen förnyas på ett år, om inte annat har avtalats. Om parterna från början har avtalat att någon förnyelse inte ska ske, gäller detta. Enligt paragrafens andra mening får, om försäk- ringen förlängs, försäkringsvillkoren ändras i den utsträckning som är tillåten enligt 11 kap. 1 och 3 §§. Premie och andra villkor kan alltså även i det fallet anpassas efter den försäkrades aktuella hälso- tillstånd eller ändras så att de stämmer med vad som normalt gäller vid försäkring av den aktuella typen. Däremot får bolaget inte av- vika från normalvillkoren utan att det finns sådana särskilda skäl som anges i 11 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Beslut att neka förnyelse kan prövas av domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft10"&gt;Är försäkringstagaren inte nöjd med bolagets beslut att vägra förny- else av ett försäkringsavtal (11 kap. 3 §) eller ett beslut från bolaget om att ändra försäkringsvillkoren vid automatisk förnyelse (11 kap. 4 §), kan denne enligt 16 kap. 7 § första stycket FAL påkalla en domstolsprövning.&lt;SPAN class="ft71"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Av andra stycket i samma paragraf följer att en sådan talan måste väckas inom sex månader från det att bolaget har skickat den försäkrade ett meddelande om sitt beslut, inklusive uppgift om skälen för detta och upplysning om vad den försäkrade ska göra för att få beslutet prövat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;Liksom vid nekad nyteckning, måste alltså bolaget motivera be- slutet om vägrad förnyelse och upplysa den försäkrade om möjlig- het till prövning i domstol, för att talefristen ska börja löpa. Precis som vid beslut från försäkringsbolaget att neka någon att nyteckna en personförsäkring, har bolaget däremot i dag ingen skyldighet att lämna sådana upplysningar &lt;SPAN class="ft11"&gt;i samband med beslutet &lt;/SPAN&gt;att vägra för- nyelse (se avsnitt 16.6.5 och 16.6.8 ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Trots att bara 11 kap. 1 och 3 §§, och inte 11 kap. 4 §, nämns i 16 kap. 7 § första stycket, omfattar möjligheten till domstolsprövning enligt den bestämmelsen även sådana fall som avses i 11 kap. 4 §, dvs. då försäkringsbolaget vill ändra villkoren i en personförsäkring utan föregående uppsägning (se Bertil Bengtsson, &lt;SPAN class="ft106"&gt;Försäkringsavtalsrätt&lt;/SPAN&gt;, tredje upplagan s. 433). Även i dessa fall vägrar bolaget att förnya försäkringen på de villkor som försäkringstagaren önskar, och då ska 11 kap. 1 och 3 §§ tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Särskilda skäl att vägra förnyelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Enligt 11 kap. 3 och 4 §§ får alltså ett försäkringsbolag bara säga upp eller ändra en tidsbestämd personförsäkring om bolaget kan visa att det finns sådana &lt;SPAN class="ft51"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;som avses i 11 kap. 1 §. I för- arbetena till bestämmelserna i 11 kap. 3 och 4 §§ angavs ingenting särskilt om hur bedömningen av särskilda skäl skulle göras i förny- elsefallen. Enligt regeringen borde försäkringstagarens ställning vara i princip densamma när det är fråga om förlängning som när det gäller nyteckning – försäkringsbolaget borde inte kunna vägra förnyelse av en försäkring, som bolaget inte hade kunnat vägra för- säkringstagaren att nyteckna (se prop. 2003/04:150 s. 254).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Utredningen konstaterar att förhållandena i förnyelsefallen del- vis avviker från nyteckningssituationen. Vid uppsägning respektive villkorsändring riskerar den försäkrade att gå miste om sitt tidigare försäkringsskydd på grund av ett försämrat hälsotillstånd, och kan då behöva ansöka om att få teckna en motsvarande personförsäk- ring hos ett annat bolag, trots försämringen. Mot den bakgrunden är det viktigt att här framhålla att kontraheringsplikten inte ska ges en svagare innebörd i förnyelsefallen än när det gäller nyteckning. De synpunkter och förslag som utredningen har angett ovan angå- ende innebörden av kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL vid nyteckning av en personförsäkring, ska alltså ha samma bäring vid tillämpningen av 11 kap. 3 och 4 §§ FAL när det gäller försäk- ringsbolagets beslut att neka någon att förnya en redan tecknad personförsäkring. Av lagstiftningstekniska skäl kommer en ändring behöva göras i 11 kap. 3 § för att alla relevanta delar av 11 kap. 1 § ska bli tillämpliga i förnyelsefallen (se kapitel 18, kommentaren till 11 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;En ny skyldighet för försäkringsbolagen att motivera beslut och upplysa om prövning vid nekad förnyelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;I avsnitt 16.6.5 och 16.6.8 ovan, har vi föreslagit att det i 11 kap. 1 § FAL ska införas en skyldighet för försäkringsbolaget att, &lt;SPAN class="ft51"&gt;i samband &lt;/SPAN&gt;med ett beslut att neka någon att teckna en personförsäkring, ange &lt;SPAN class="ft51"&gt;skälen för beslutet &lt;/SPAN&gt;och upplysa den försäkringssökande om &lt;SPAN class="ft51"&gt;vad denne ska göra för att få beslutet prövat&lt;/SPAN&gt;. De prövningsmöjligheter som bolaget ska upplysa om är möjligheten att få beslutet prövat av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;domstol &lt;/SPAN&gt;och, om ett sådant alternativt finns, av &lt;SPAN class="ft50"&gt;Personförsäkrings- nämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan utanför domstol&lt;/SPAN&gt;, samt möjligheter till &lt;SPAN class="ft50"&gt;omprövning av beslutet internt inom bolaget&lt;/SPAN&gt;. Mot- svarande skyldighet bör föreskrivas för försäkringsbolaget även vid beslut om att neka förnyelse av en redan tecknad personförsäkring enligt 11 kap. 3 eller 4 §§ FAL. Detta bör framgå genom tillägg till dessa paragrafer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Kontraheringsplikten för konsumentförsäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;FAL innehåller även bestämmelser om kontraheringsplikt för konsumentförsäkring. Bestämmelserna finns i 3 kap. 1, 3 och 4 §§ samt 7 kap. 6 §, och motsvarar till stora delar regleringen avseende personförsäkringar i 11 kap. 1, 3 och 4 §§ samt 16 kap. 7 §. Vissa specialregleringar har införts avseende personförsäkringar, närmast beroende på den särskilda karaktären hos dessa försäkringar. De ändringar som vi har föreslagit ovan med avseende på person- försäkring, medför att den regleringen ytterligare kommer att av- vika från motsvarande bestämmelser angående konsumentförsäk- ring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Utredningens uppdrag har varit begränsat till att avse frågan om rätten till en personförsäkring. Det har inte ingått i uppdraget att närmare överväga tillämpningen av kontraheringsplikten vid konsu- mentförsäkring. Vi konstaterar också att andra synpunkter till stor del gör sig gällande avseende konsumentförsäkring än när det är fråga om personförsäkring, och att den försäkringssökandes intresse av att få teckna en konsumentförsäkring är betydligt svagare än vid personförsäkring. Våra förslag och synpunkter när det gäller kontra- heringsplikten vid personförsäkring bör mot den bakgrunden inte utan närmare utredning påverka tillämpningen av bestämmelserna angående konsumentförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Möjligen skulle det i den fortsatta lagstiftningsprocessen kunna övervägas att ändra bestämmelserna om kontraheringsplikt för kon- sumentförsäkring på motsvarande sätt som reglerna gällande person- försäkring, i de delar det handlar om ändringar som enbart är redak- tionella och språkliga. De aktuella paragraferna skulle då kunna ges följande lydelse (några ändringar i 3 kap. 4 § FAL aktualiseras inte).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p715 ft17"&gt;3 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft183"&gt;Ett försäkringsbolag får inte &lt;SPAN class="ft182"&gt;neka &lt;/SPAN&gt;en konsument att teckna en sådan försäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten när det har fått de uppgifter som behövs, om det inte finns särskilda skäl &lt;SPAN class="ft182"&gt;att neka försäkring &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till risken för framtida försäkringsfall, den be- farade skadans omfattning, den avsedda försäkringens art eller någon annan omständighet. Ett &lt;SPAN class="ft182"&gt;beslut att neka försäkring &lt;/SPAN&gt;får inte grundas på att ett försäkringsfall har inträffat efter det att en ansökan har avsänts eller lämnats till försäkringsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft17"&gt;3 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft183"&gt;Försäkringstagaren får när som helst säga upp försäkringen att upp- höra vid försäkringstidens utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft3"&gt;Försäkringsbolaget får säga upp försäkringen att upphöra vid för- säkringstidens utgång. Uppsägningen &lt;SPAN class="ft184"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;göras skriftligen och sändas till försäkringstagaren senast en månad innan försäkringstiden går ut. Den &lt;SPAN class="ft184"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;för att få verkan innehålla en förfrågan om försäkringstagaren vill ha försäkringen förnyad. Begär försäkringstagaren att försäkringen förnyas, gäller uppsägningen bara om det finns särskilda skäl att &lt;SPAN class="ft184"&gt;neka &lt;/SPAN&gt;försäkring med hänsyn till sådana omständigheter som anges i &lt;A href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050104.HTM#K3P1"&gt;1 §.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft17"&gt;7 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft183"&gt;Har ett försäkringsbolag i strid mot &lt;A href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050104.HTM#K3P1"&gt;3 kap. 1 &lt;/A&gt;eller &lt;A href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050104.HTM#K3P3"&gt;3 § &lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;nekat &lt;/SPAN&gt;någon att teckna eller förnya en försäkring, &lt;SPAN class="ft182"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;domstol på yrkande av denne förklara att han har rätt att teckna eller förnya försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft183"&gt;Talan om förklaring enligt &lt;A href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050104.HTM#K7P6S1"&gt;första stycket &lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;väckas inom sex måna- der från det att försäkringsbolaget till sökanden har avsänt meddelande om sitt beslut, uppgift om skälen för detta och upplysning om vad sökanden &lt;SPAN class="ft182"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;göra för att få beslutet prövat. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft3"&gt;Domstolen får bestämma att försäkringstiden &lt;SPAN class="ft184"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;räknas från den tid- punkt som skulle ha gällt om försäkringsbolaget hade bifallit ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;16.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Sammanfattning av utredningens förslag och bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kontraheringsplikten förtydligas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;Utredningens bedömning är att lagstiftarens syfte med kontrahe- ringsplikten för personförsäkring, och den nödvändiga avvägningen mellan socialt skyddsbehov och försäkringsmässiga intressen, bör kunna uppnås väl om plikten tillämpas i enlighet med den tolkning som vi har redogjort för ovan och i kapitel 12. Som också har fram-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;gått, krävs det samtidigt en till viss del ändrad praxis på marknaden om försäkringsbolagen till fullo ska leva upp till kontraherings- pliktens krav. Utredningen anser att de brister som i viss utsträck- ning förekommer i försäkringsbolagens uppfyllelse av kontrahe- ringsplikten, i vart fall delvis kan förklaras av att det i vissa avse- enden har varit oklart hur plikten är avsedd att tillämpas i praktiken. Av den anledningen har vi bedömt att det behövs följande lagstif- tande åtgärder för att &lt;SPAN class="ft51"&gt;förtydliga &lt;/SPAN&gt;kontraheringspliktens innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;11 kap. 1 § FAL ändras så att det framgår att kontraherings- plikten gäller när försäkring nekas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;helt eller delvis&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Därmed förtydligas att kontraheringsplikten gäller med samma styrka oavsett om en försäkringsansökan avslås helt, eller om försäkring beviljas, men med villkor som avviker från de normala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;I ett tillägg till 11 kap. 1 § FAL ska det framgå att om en person- försäkring helt eller delvis nekas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;på grund av hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras, ska beslutet grundas på en &lt;SPAN class="ft58"&gt;försäkrings- mässig bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Genom tillägget lyfts fram att kontraheringsplikten innebär särskilda krav när försäkring nekas på grund av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;hälsotillstån- det &lt;/SPAN&gt;hos den som försäkringen ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Syftet med det uttryckliga kravet på en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringsmässig &lt;/SPAN&gt;be- dömning i de fallen är att förtydliga att ett beslut att neka för- säkring måste vara försäkringsmässigt nödvändigt, och att be- dömningen ska grundas på ett beslutsunderlag av hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Genom att det anges att bedömningen ska grundas omstän- digheterna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i det enskilda fallet &lt;/SPAN&gt;förtydligas kravet på en indivi- duell bedömning av varje försäkringsansökan och att försäk- ringsbolaget därmed har ett ansvar att utreda och beakta hälso- tillståndet hos den som ska försäkras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Försäkringsbolagen ska motivera sina beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;För närvarande finns ingen lagstadgad skyldighet för försäkrings- bolagen att motivera beslut att neka en personförsäkring &lt;SPAN class="ft11"&gt;i samband med beslutet&lt;/SPAN&gt;. Även om det är normal praxis hos försäkringsbolagen att göra det, har utredningen bedömt att det finns ett klart behov av att vidta åtgärder i syfte att säkerställa att försäkringsbolagens beslutsmotiveringar när försäkrings nekas ska bli tydligare för den försäkringssökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;I 11 kap. 1 § FAL införs därför en skyldighet för ett försäk- ringsbolag som nekar någon att teckna en personförsäkring att, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i samband med beslutet&lt;/SPAN&gt;, ange &lt;SPAN class="ft14"&gt;skälen &lt;/SPAN&gt;för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Kravet innebär att bolaget på ett sätt som är tydligt och be- gripligt för den ordinäre försäkringssökande ska förklara vilka hälsofaktorer som har beaktats vid bolagets riskbedöm- ning och varför den sökta försäkringen inte kan beviljas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Tvistlösning i och utanför domstol främjas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Utredningen har konstaterat att det är viktigt att möjligheten kvar- står för konsumenter att få beslut att neka personförsäkring prövat i domstol. Med tanke på att steget för en konsument att väcka talan i domstol mot ett försäkringsbolag är stort, skulle det samtidigt vara positivt om möjligheten till domstolsprövning kompletterades genom tillgång till effektiv, objektiv och rättssäker prövning av tvister rörande kontraheringsplikten utanför domstol. Utredningen har bedömt att detta exempelvis skulle kunna uppnås genom att den av Svensk Försäkring drivna &lt;SPAN class="ft51"&gt;Personförsäkringsnämnden &lt;/SPAN&gt;öppna- des för tvister angående rätten till en personförsäkring, och Svensk Försäkring har ställt sig positivt till detta förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;För att konsumenten effektivt ska kunna utnyttja olika möjlig- heter till prövning, är det angeläget att upplysning om dessa lämnas i anslutning till bolagets beslut.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;SOU 2016:37 Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;I 11 kap. 1 § FAL införs därför en skyldighet för bolaget att, &lt;SPAN class="ft14"&gt;i samband med ett beslut att neka &lt;/SPAN&gt;en personförsäkring, &lt;SPAN class="ft14"&gt;upplysa om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat&lt;/SPAN&gt;. Skyldigheten omfattar information om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;eventuella möjligheter till intern omprövning inom bolaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;möjlighet till prövning i Personförsäkringsnämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan utanför domstol (om sådan prövningsmöjlighet finns)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;möjlighet till prövning i domstol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft42"&gt;Lagstiftande åtgärder föreslås också för att säkerställa att en försäk- ringssökande som väljer att vända sig till Personförsäkringsnämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan, inte går miste om möjlig- heten att därefter väcka talan i domstol, på grund av att fristen för att väcka en sådan talan löper ut under nämndprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;I ett tillägg till 16 kap. 7 § FAL ska det föreskrivas att den tale- frist om sex månader som framgår av bestämmelsen ska förlängas vid prövning i Personförsäkringsnämnden eller annat motsvar- ande tvistlösningsorgan. Om ett förfarande vid ett sådant tvist- lösningsorgan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;inleds &lt;/SPAN&gt;inom sexmånadersfristen, ska fristen löpa ut &lt;SPAN class="ft50"&gt;först sex månader &lt;/SPAN&gt;efter det att bolaget, sedan tvistlösnings- förfarandet avslutats, till sökanden har avsänt ett &lt;SPAN class="ft50"&gt;meddelande &lt;/SPAN&gt;angående om &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkring får tecknas &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft50"&gt;uppgift om skälen &lt;/SPAN&gt;för det ställningstagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;En följdändring ska också göras i 16 kap. 6 § FAL så att tid- punkten för talefristens början, efter tvistlösning utanför dom- stol, under vissa förhållanden kan skjutas upp om meddelandet från bolaget försenas eller inte kommer fram till den försäkrings- sökande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Förnyelse av personförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft12"&gt;Genom tillägg till 11 kap. 3 och 4 §§ FAL kommer ändringarna i 11 kap. 1 § och 16 kap. 7 § att äga motsvarande tillämpning i fråga om &lt;SPAN class="ft11"&gt;förnyelse av en redan tecknad personförsäkring&lt;/SPAN&gt;. Samma krav som vid nyteckning kommer alltså i dessa fall att gälla avseende bolagets riskprövning, och bolaget kommer vid beslut att neka förnyelse av en redan tecknad personförsäkring att ha motsvarande skyldighet att upplysa om skälen för beslutet och om möjligheter till pröv- ning. Även den nya regleringen i 16 kap. 7 § angående förlängning av fristen för att väcka talan i domstol, ifall rätten till en person- försäkring prövas av Personförsäkringsnämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan utanför domstol, kommer att gälla vid nekad förnyelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Rekommenderade självregleringsåtgärder för att främja ansökningar om personförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Resultatet av den enkätundersökning som har riktats till konsu- menter, tyder på att även andra faktorer än försäkringsbolagens bedömning av ansökningar om personförsäkring inverkar på kontra- heringspliktens genomslag. Ett viktigt förhållande som indikeras av enkätsvaren, är att det förekommer att vissa personer som önskar teckna en personförsäkring eventuellt inte kommer i den situationen att de kan åberopa kontraheringsplikten, antingen för att de upp- lever att de vid inledande kontakter med försäkringsbolaget avråtts från att ansöka, eller för att de inte fullföljer en påbörjad ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Utredningen anser att åtgärder behövs för att främja att den som känner ett behov av en personförsäkring, också ska ansöka om att få teckna en sådan. I detta avseende är det lämpligt med sådana riktade åtgärder och detaljerade handlingsdirektiv som bäst uppnås genom självreglering från branschen. Svensk Försäkring har också uttryckt sig positivt till att arbeta för att ta fram branschrekom- mendationer kring bl.a. bemötande av personer som kontaktar bolagen angående att eventuellt ansöka om en personförsäkring och tillgänglighet i ansökningsförfaranden. Sådana rekommenda- tioner bör lämpligen utarbetas av Svensk Försäkring efter samråd med Finansinspektionen och Konsumentverket, samt olika för- bund och organisationer som företräder utsatta konsumentgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337373x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Finns det behov av reformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft41"&gt;16.10 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;De lagändringar som förtydligar vad som krävs för att ett försäkringsbolag ska kunna neka någon att teckna en person- försäkring, ska tillämpas i fråga om försäkringsansökningar som har getts in efter ikraftträdandet. Samma sak gäller för den nya regleringen avseende skyldighet för försäkringsbolaget att, i sam- band med ett beslut att neka försäkring, motivera ett beslut att neka försäkring och upplysa om prövningsmöjligheter. I fråga om förnyelse av en redan tecknad personförsäkring, ska ändringarna tillämpas om försäkringsavtalet i fråga har ingåtts eller förnyats efter ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft54"&gt;Den nya regleringen avseende förlängning av fristen för att väcka talan i domstol ifall ett beslut att neka försäkring prövas av Personförsäkringsnämnden eller motsvarande tvistlösnings- organ, ska gälla omedelbart vid ikraftträdandet, men blir i prak- tiken bara tillämplig om det finns något sådant organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft13"&gt;Ändringarna i FAL föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;De lagändringar som syftar till att förtydliga vad som krävs för att ett försäkringsbolag ska kunna neka någon en sökt personförsäkring, ska tillämpas på försäkringsansökningar som ges in efter ikraftträdan- det. Samma sak gäller den nya skyldigheten för försäkringsbolaget att, i samband med ett beslut att helt eller delvis neka någon en sökt personförsäkring, motivera beslutet och lämna upplysningar om möjligheter till prövning av detta. När det är fråga förnyelse av en redan tecknad försäkring, bör den nya regleringen tillämpas på för- säkringsavtal som har ingåtts eller förnyats efter ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Möjligheten för den försäkringssökande att få ett beslut om att neka någon en personförsäkring prövat av Personförsäkringsnämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan utanför domstol, är naturligt- vis avhängigt av att ett sådant organ inrättas. Den nya regleringen avseende förlängning av fristen för att väcka talan i domstol ifall ett beslut att neka försäkring prövas av Personförsäkringsnämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan, ska gälla omedelbart vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande, men blir i praktiken bara tillämplig om det finns något sådant organ. Svensk Försäkring har som fram- gått ställt sig positivt till förslaget att öppna Personförsäkrings- nämnden för tvister rörande kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;P class="p744 ft15"&gt;DEL V&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft15"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;17 Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Konsekvensanalysens innehåll och disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I utredningens uppdrag ingår att analysera konsekvenserna av läm- nade förslag i enlighet med &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; a §§ kommittéförordningen (1998:1474). Eftersom utredningen lämnar författningsförslag ska konsekvensanalysen också göras i enlighet med 6 och 7 §§ förord- ning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (15 a § kommittéförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Utredningen inleder konsekvensanalysen med en redogörelse för sitt uppdrag och en sammanfattning av den kartläggning som har genomförts beträffande försäkringsbolagens tillämpning av kontra- heringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Därefter redogör vi i korthet för våra överväganden och förslag till lagändringar. I den delen beskriver vid vad de föreslagna lag- stiftningsåtgärderna syftar till att uppnå, och även i vilken mån vi har övervägt alternativa lösningar. Därefter behandlar vi vilka eko- nomiska konsekvenser som den föreslagna regleringen för med sig för de företag som berörs. Som kommer att framgå nedan handlar det uteslutande om förtetag inom försäkringsbranschen. När det gäller konsekvenser för företagen innehåller analysen de olika delar som följer av 7 § i förordningen om konsekvensutredning vid regel- givning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Vi redogör därefter för vilka effekter som förslagen kan förvän- tas få för konsumenter och om förslagen kommer att medföra några ökade kostnader för det allmänna. Vidare gör vi en analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna (14 § kommittéförordningen). Slutligen behandlar vi förslagens förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraft- trädande (6 § 6 och 7 förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft22"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337378x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p746 ft13"&gt;Utredningen bedömer att följande områden inte berörs av för- slagen (15 § kommittéförordningen):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;den kommunala självstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;jämställdheten mellan kvinnor och män&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Försäkringsföretagens branschorganisation Svensk Försäkring har bistått utredningen med uppskattningar av kostnaderna för försäk- ringsbolagens del, och även andra uppgifter av betydelse för konse- kvensanalysen. Kostnadsuppskattningarna och övriga uppgifter bygger på information som Svensk Försäkring, på utredningens uppdrag, har samlat in från en referensgrupp bestående av represen- tanter (bl.a. jurister, riskbedömare och produktansvariga) för de flesta försäkringsbolag som berörs av förslagen (nedan kallas gruppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft13"&gt;”Svensk Försäkrings referensgrupp”). I referensgruppen har såväl större som mindre&lt;SPAN class="ft104"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;försäkringsbolag varit representerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Regleringen rörande kontraheringsplikt för personförsäkring, liksom de föreslagna i lagändringarna, ska tillämpas på samma sätt oavsett om den försäkringssökande är en man eller en kvinna. Regleringen innebär att ingen ska nekas en personförsäkring på osakliga grunder, vilket torde gagna såväl kvinnor som män i lika hög utsträckning. När det gäller frågan om jämställdheten mellan kvinnor och män bör det också noteras att det enligt diskrimineringslagen (2008:567) är förbjudet att, genom direkt eller indirekt diskriminering missgynna någon på grund av bl.a. kön. Förbudet mot diskriminering gäller vid yrkesmässigt tillhandahållande av tjänster till allmänheten (2 kap. 12 § 1 diskrimineringslagen), och för- säkringar är en form av tjänster som omfattas av förbudets tillämpningsområde (se prop. 2007/08:95, s. 518). Tidigare gällde ett uttryckligt undantag i diskrimineringslagstiftningen som innebar att det var möjligt för försäkringsbolagen att tillämpa olika försäkringspremier och villkor enbart på grund av vilket kön försäkringstagaren hade. Men den 21 december 2012 infördes en ny bestämmelse i diskrimineringslagen (12 kap. 12 a §), som innebär att försäkringsbolagen inte längre får tillämpa differentierade försäkringspremier på individnivå baserat på kön. I utredningens uppdrag har inte ingått att analysera eller föreslå åtgärder med utgångspunkt i diskrimineringslagstiftningen. Vi kan bara konstatera att den gäller i för- säkringsbolagens verksamhet, och därmed också vid tillämpning av kontraheringsplikten för personförsäkring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Med begreppet ”mindre försäkringsbolag” avses i sammanhanget de minsta bolagen i den grupp av försäkringsbolag som berörs av förslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Utredningens uppdrag och avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft54"&gt;Utredningens uppdrag har bestått av två delar. Den första delen har handlat om att bedöma om lagstiftningens intentioner följs i för- säkringsbolagens praktiska tillämpning av kontraheringsplikten för personförsäkring enligt 11 kap. 1 § försäkringsavtalslagen (2005:104) (FAL). I uppdraget har bl.a. ingått att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;kartlägga &lt;/SPAN&gt;i vilken utsträckning försäkringsbolagen avslår ansök- ningar om personförsäkring eller meddelar sådana försäkringar med särskilda förbehåll eller förhöjda premier (nedan gemensamt kallat ”särskilda villkor”),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;identifiera &lt;/SPAN&gt;under vilka omständigheter det är vanligt att ansök- ningar om personförsäkring avslås eller bara beviljas med sär- skilda villkor samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;analysera &lt;/SPAN&gt;om försäkringsbolagens beslut när försäkring nekas ger den som har ansökt om försäkringen tillräckligt god förstå- else för hur försäkringsbolagen resonerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft12"&gt;Den andra delen av uppdraget har gått ut på att utredningen, ut- ifrån sin kartläggning och analys, ska &lt;SPAN class="ft11"&gt;överväga behovet av reformer&lt;/SPAN&gt;. Uppdraget har inneburit att utredningen ska lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som krävs, om utred- ningen bedömer att det finns ett sådant behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Utredningens uppdrag omfattar alltså den kontraheringsplikt som gäller för &lt;SPAN class="ft50"&gt;personförsäkringar&lt;/SPAN&gt;. Till kategorin personförsäkringar hör &lt;SPAN class="ft50"&gt;individuella &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;sjuk-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; olycksfalls- och livförsäkringar &lt;/SPAN&gt;(1 kap. 2 § FAL). Gemensamt för personförsäkringar är att det som försäkras är för- säkringstagarens eller någon annans liv eller hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft42"&gt;Vissa personförsäkringar för näringsidkare är undantagna från kontraheringspliktens tillämpningsområde. Plikten gäller inte i fråga om en personförsäkring som någon tecknar i egenskap av närings- idkare till förmån för sitt företag – dvs. försäkring av nyckelpersoner&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;i ett företag, eller s.k. kompanjonsförsäkringar (11 kap. 1 § andra stycket FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Kollektiva personförsäkringar&lt;/SPAN&gt;, såsom privat gruppförsäkring eller kollektivavtalsgrundad försäkring, omfattas inte heller av kontra- heringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Enligt våra direktiv, ska utredningens analys huvudsakligen in- riktas på individuella sjukförsäkringar och kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar för vuxna, samt kombinerade sjuk- och olycks- fallsförsäkringar för barn och ungdomar (barnförsäkringar). Dessa försäkringsprodukter fyller typiskt sett ett stort socialt skydds- behov och har dessutom liknande utformning och innehåll. Mot den bakgrunden, och för att kunna göra en kartläggning och analys av hög kvalitet, har utredningen valt att fokusera på de person- försäkringsprodukter som nämns särskilt i direktiven. Utredningens kartläggning och analys avser därför i huvudsak följande individuella personförsäkringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;barnförsäkring (kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;sjukförsäkring för vuxna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft9"&gt;Utredningens överväganden angående reformbehovet, och våra för- slag till lagändringar, grundar sig alltså i första hand på vår kartlägg- ning och analys av försäkringsbolagens praxis vid ovan nämnda personförsäkringar. Liksom nuvarande bestämmelser om kontrahe- ringsplikten, gäller ändå våra förslag för individuell personförsäk- ring över huvud taget, dvs. även livförsäkring samt andra typer av sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Utöver de sjuk- och olycksfalls- försäkringar som har varit föremål för utredningens kartläggning och analys, omfattas alltså även exempelvis privata sjukvårdsförsäk- ringar och s.k. diagnosförsäkringar (försäkringar som ger ersättning vid vissa allvarliga diagnoser). Nya typer av personförsäkringar ut- vecklas också kontinuerligt, och i den mån de tecknas individuellt hos ett försäkringsbolag, gäller kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Vad gäller livförsäkring, ska det noteras att det främst är s.k. dödsfallsförsäkring, dvs. försäkring som innebär utbetalning av ett visst på förhand bestämt belopp vid den försäkrades död, som om- fattas av kontraheringsplikten. För sådana livförsäkringar där spar-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;momentet dominerar – s.k. kapital- eller ränteförsäkringar, är kontra- heringsplikten däremot av mer begränsad betydelse. Dessa försäk- ringar undantas i regel från pliktens tillämpningsområde på grund av sin art (se 11 kap. 1 § första stycket och prop. 2003/04:150 s. 246 och 500).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Även om olika individuella personförsäkringar som omfattas av kontraheringsplikten skiljer sig åt till utformning och innehåll, gör sig i allt väsentligt samma synpunkter gällande vad gäller pliktens tillämpning. Det har därför saknats anledning för utredningen att i något avseende föreslå avvikande regler för olika slags personförsäk- ringar eller förorda att de föreslagna reglerna ska tillämpas annor- lunda i vissa fall. Utredningens bedömning i det avseendet har be- kräftats av Svensk Försäkrings referensgrupp. Även Konsumen- ternas Försäkringsbyrå har bekräftat att våra bedömningar och för- slag angående kontraheringspliktens tillämpning är relevanta och adekvata också vid andra personförsäkringar än de försäkrings- produkter som utredningen har fokuserat på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Kontraheringsplikten – gällande reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Analys och förslag baseras på utredningens tolkning av kontraheringsplikten enligt gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL bygger på en avväg- ning mellan det allmänna behovet av försäkringsskydd – särskilt för utsatta grupper av individer – och försäkringsmässiga hänsyn. I för- arbetena till regleringen rörande kontraheringsplikten har reger- ingen gjort vissa uttalanden som kan uppfattas som motstridiga när det gäller hur avvägningen mellan dessa delvis motstående intressen ska göras i praktiken. Även i andra avseenden har den praktiska innebörden av kontraheringsplikten, såsom den i dag kommer till uttryck i lagstiftning och motiv, hittills varit delvis oklar. Utred- ningen har därför inledningsvis analyserat och tolkat innebörden av kontraheringsplikten enligt gällande rätt. Den analys av pliktens tillämpning som utredningen har gjort, samt våra bedömningar och förslag, grundar sig på den tolkningen, som redovisas närmare i kapitel 12. Här redogör vi kort för hur vi uppfattar innebörden av gällande reglering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Utredningens tolkning av kontraheringsplikten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft9"&gt;Enligt 11 kap. 1 § första stycket FAL, får ett försäkringsbolag inte med hänvisning till hälsotillståndet hos den som ansöker om för- säkring vägra denne att teckna en &lt;SPAN class="ft51"&gt;sådan personförsäkring som bola- get normalt tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;, om det inte finns &lt;SPAN class="ft51"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;för det med hänsyn till &lt;SPAN class="ft51"&gt;risken för framtida försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Avsikten med kontraheringsplikten var att underlätta för funk- tionsnedsatta och personer med nedsatt hälsa att kunna teckna för- säkring till rimliga villkor. Lagen garanterar inte ett försäkrings- skydd för samma premie och på samma villkor som andra försäk- ringssökande, men ska trygga att riskprövningen sker på &lt;SPAN class="ft50"&gt;individuell grund&lt;/SPAN&gt;, inte schablonmässigt, och att en begärd försäkring nekas bara när det finns särskilda skäl för det, dvs. när bedömningen har klart stöd i en &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkringsteknisk bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;För att ett beslut att helt eller delvis neka någon en personförsäk- ring ska anses ha stöd i en försäkringsteknisk bedömning, ska för- säkringsbolaget kunna visa att beslutet har varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;, dvs. att risken för framtida försäkringsfall är så hög att det skulle få klart olämpliga följder för försäkringskollektivet om risker av det aktuella slaget vanligen skulle försäkras till normala villkor eller, vid avslag, skulle försäkras alls. Bolaget ska även kunna visa att beslutet har grundats på ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;beslutsunderlag av hög kvalitet&lt;/SPAN&gt;. Ett rimligt krav i det avseendet är att bedömningen ska ha grundats på &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktuell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt försäk- ringsmässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;. Med &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap &lt;/SPAN&gt;avses i det här sammanhanget sådan medicinsk vetenskaplig forskning som det finns viss konsensus kring.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Medicinsk beprövad erfarenhet &lt;/SPAN&gt;handlar här om sådant som det eventuellt inte finns direkt vetenskapligt stöd för, men som är allmänt accepterat inom läkarkåren. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Försäk- ringsmässigt kunnande &lt;/SPAN&gt;är försäkringsbolagens professionella erfaren- het, exempelvis bolagets egen dokumenterade sjukdoms- och skade- statistik samt erfarenheter när det gäller skadereglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Enligt bestämmelsen kan försäkring också vägras om det finns särskilda skäl med hänsyn till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;försäkringens art &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft116"&gt;någon annan omständighet&lt;/SPAN&gt;. Men dessa avslagsgrunder är inte aktuella när det handlar om att försäkring nekas på grund av hälsotillståndet hos den som ska försäkras, och behandlas därför inte närmare här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Här ska alltså beaktas att en viss tröghet måste accepteras med avseende på när försäkrings- bolagen kan förväntas anpassa sin riskbedömning efter nya forskningsrön. Det är inte rimligt att kräva att bolagen ska ändra sina riktlinjer på grund av ny medicinsk forskning, förrän det finns en viss konsensus angående den.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337383x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft9"&gt;Kravet på en &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuell bedömning &lt;/SPAN&gt;innebär vidare att försäk- ringsbolaget har ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;utredningsansvar &lt;/SPAN&gt;när det gäller den försäkrings- sökandes hälsotillstånd, om bolaget överväger att neka försäkring. Till att börja med innebär utredningsansvaret att försäkringsbolaget har en skyldighet att i möjligaste mån &lt;SPAN class="ft51"&gt;klargöra &lt;/SPAN&gt;eventuella otydliga hälsouppgifter som lämnas av den försäkringssökande. I de tvek- samma fallen måste försäkringsbolaget vidare &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktivt ta reda på &lt;/SPAN&gt;de uppgifter om en enskild försäkringssökandes hälsotillstånd som kan ha betydelse för den personens möjlighet att teckna en försäk- ring. Hur långtgående utredningsansvaret är – dvs. hur mycket information som bolaget behöver ta reda på om hälsotillståndet hos en viss försäkringssökande – varierar beroende på den enskilda för- säkringssökandes situation och den sökta försäkringens innehåll och utformning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Grundläggande är att försäkringsbolaget ska ha tagit reda på så pass mycket information om den försäkringssökan- des hälsa att bolaget kan basera sitt beslut på den medicinska veten- skap och beprövade erfarenhet som finns på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Att kontraheringsplikten gäller för sådan &lt;SPAN class="ft51"&gt;personförsäkring som ett försäkringsbolag tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;, innebär att det bara kan finnas en rätt att teckna försäkring till sådana &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsvillkor som bolaget brukar tillämpa för försäkringen i fråga liknande fall&lt;/SPAN&gt;. Sammantaget med kravet på en individuell och försäkringsmässig bedömning av varje ansökan, innebär detta enligt utredningen att försäkringsbolaget ska använda de försäkringsvillkor som brukar tillämpas för försäkringsprodukten i fråga i liknande fall, för att kunna bevilja ett så gott försäkringsskydd som möjligt med hänsyn till den enskilde försäkringssökandes förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Sammanfattningsvis får ett försäkringsbolag inte neka, begränsa eller fördyra en sökt personförsäkring om det inte är försäkrings- mässigt nödvändigt med hänsyn till sökandens individuella hälso- tillstånd och bolagets normala utbud av försäkringsvillkor i lik- nande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Här kan exempelvis noteras att försäkringsbolagen i regel inte beviljar en personförsäkring till någon vars arbetsförmåga vid ansökningstillfället är helt eller delvis nedsatt på grund av sjukdom eller olycksfall, om ansökan rör en försäkring som ger ersättning vid nedsatt arbets- förmåga. I sådant fall har försäkringsfall redan inträffat, och utredningsansvaret är därmed uppfyllt genom att försäkringsbolaget har hämtat in uppgifter som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Den nedsatta arbetsförmågan kan visa sig genom att personen i fråga är sjuk- skriven, men kan också framgå på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Beslut att neka försäkring kan prövas av domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Samtidigt som kontraheringsplikten tillkom, infördes också en möjlighet för den försäkringssökande att vända sig till domstol vid missnöje med försäkringsbolagets beslut. Om ett försäkringsbolag har vägrat någon att teckna en försäkring kan en domstol, enligt 16 kap. 7 § FAL, besluta att den försäkringssökande ändå har rätt till försäkringen. En sådan talan ska enligt bestämmelsen väckas inom &lt;SPAN class="ft11"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;från det att försäkringsbolaget har skickat den försäkringssökande ett meddelande om sitt beslut, &lt;SPAN class="ft11"&gt;uppgift om skälen för detta &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;upplysning om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Utredningens kartläggning och analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Genomförande av kartläggningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Utredningens kartläggning av försäkringsbolagens tillämpning av kontraheringsplikten beskrivs främst i kapitel 11. Vår beskrivning av försäkringbolagens praxis vad gäller beslutsmotiveringar finns i kapitel 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Kartläggningen i förhållande till försäkringsbolagen har genom- förts i tre steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det första steget &lt;/SPAN&gt;har varit en omfattande enkätundersökning riktad till försäkringsbolagen. Enkätundersökningen och resultatet av denna har beskrivits närmare i avsnitt 11.3. Av praktiska skäl har enkätundersökningen avsett förhållandena under 2013. Mot bak- grund av uppgifter från branschen och utredningens experter, samt med hänsyn till att det inte har skett någon betydande förändring av aktuell lagstiftning eller andra relevanta yttre förhållanden sedan 2013, är det rimligt att utgå ifrån att det som kommit fram genom enkätundersökningen även ger en rättvisande bild av försäkrings- bolagens hantering av ansökningar från 2013 fram till i dag. Enkät- undersökningen finns bifogad till detta betänkande som Bilaga 2. Den tekniska rapport som SCB har upprättat angående utförande av undersökningen finns bifogad till utredningen som Bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Det andra steget &lt;/SPAN&gt;har varit att en arbetsgrupp från utredningen har besökt ett antal försäkringsbolag som har omfattats av enkät- undersökningen. I avsnitt 11.4 har vi beskrivit syftet med besöken&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;hos försäkringsbolagen och hur dessa har gått till. Här kan nämnas att utredningen vid besöken tog del av ett antal av utredningen slumpvist utvalda försäkringsärenden, där den sökta personförsäk- ringen nekades helt eller delvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Det tredje steget &lt;/SPAN&gt;har varit att utredningen har genomfört djup- intervjuer med &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;de försäkringsbolag som har svarat på enkät- undersökningen, &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;två större återförsäkringsbolag. I avsnitt 11.5 har vi beskrivit hur djupintervjuerna har genomförts. En samman- fattning av försäkringsbolagens och återförsäkringsbolagens svar finns bifogade till betänkandet som Bilaga 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utöver den del av kartläggningen som har tagit sikte på informa- tion från försäkringsbolagen, har utredningen genomfört en &lt;SPAN class="ft51"&gt;enkät- undersökning som riktats till konsumenter&lt;/SPAN&gt;. Utredningen har genom- fört undersökningen i samarbete med Handikappförbunden, Lika Unika, DHR, Svenska Prematurförbundet samt Barnplantorna, och målgruppen har varit konsumenter som har anknytning till förbun- dens medlemsorganisationer, eller som är intresserade av de frågor som förbunden driver. Enkätundersökningen finns bifogad till detta betänkande som Bilaga 5. I avsnitt 11.6 har vi redogjort för hur undersökningen till konsumenter har genomförts och vilka slutsatser som vi anser att man kan dra av denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Statistik angående avslag och särskilda villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Utredningens enkätundersökning till försäkringsbolagen visar bl.a. att totalt 96,8 procent av alla ansökningar om &lt;SPAN class="ft11"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;bevilja- des till normala villkor (dvs. de villkor som vanligen gäller för för- säkringen) eller särskilda villkor (dvs. med någon form av inskränk- ning eller till en förhöjd premie), och att 87 procent av alla ansök- ningar om barnförsäkring beviljades till normala villkor. När det gäller &lt;SPAN class="ft11"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna beviljades totalt 93 procent av alla ansökningar till antingen normala eller särskilda villkor, och 69 procent av alla ansökningar beviljades till normala villkor. Motsvarande siffror gällande &lt;SPAN class="ft11"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna var att totalt 95 procent av alla ansökningar beviljades till normala eller särskilda villkor, och att 86 procent av alla ansökningar beviljades till normala villkor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft12"&gt;Andelen ansökningar som avslogs, dvs. nekades helt, var alltså 3,2 procent när det gäller &lt;SPAN class="ft11"&gt;barnförsäkring&lt;/SPAN&gt;, 7 procent för &lt;SPAN class="ft11"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna och 5 procent avseende &lt;SPAN class="ft11"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;för vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Som framgår av statistiken är det förhållandevis få av dem som ansöker om en personförsäkring som inte beviljas någon försäkring alls. Särskilt vid barnförsäkring beviljas en mycket hög andel av alla ansökningar. Av de som beviljas en försäkring får dessutom en helt övervägande majoritet teckna försäkring till normala villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Statistiken visar inte hela bilden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft12"&gt;Även om den statistik som utredningen har fått fram genom enkät- undersökningen till försäkringsbolagen, visar att de allra flesta som ansöker om en individuell personförsäkring också får teckna en så- dan, ger den statistiken inte hela bilden av hur situationen ter sig för den som önskar teckna en personförsäkring. Andra viktiga indi- kationer har bl.a. kommit fram genom den enkätundersökning som riktats till konsumenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Utredningen har också genom sina besök hos och intervjuer med försäkringsbolagen fått insikt i hur den praktiska hanteringen av ansökningar om personförsäkringar går till, och hur bolagen normalt motiverar beslut att neka försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Som framgår av våra överväganden i kapitel &lt;NOBR&gt;13–15,&lt;/NOBR&gt; har vi på grund av de iakttagelser som vi har gjort, dragit slutsatsen att bolagen till viss del redan lever upp till de krav som plikten innebär, men att det finns utrymme för förbättringar i flera avseenden. Särskilt gäller detta försäkringsbolagens uppfyllelse av &lt;SPAN class="ft52"&gt;kravet på en individuell bedömning&lt;/SPAN&gt;, att bolagen ska kunna visa att ett beslut att neka för- säkring grundat sig på en &lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringsmässig bedömning&lt;/SPAN&gt;. Vi har också bedömt att &lt;SPAN class="ft52"&gt;bolagen behöver bli bättre på att motivera beslut &lt;/SPAN&gt;att neka personförsäkring så att besluten blir tydliga och begripliga för den ordinäre försäkringssökande. Vi har också bedömt att vissa lagstif- tande åtgärder behöver vidtas för att främja konsumenters tillgång till &lt;SPAN class="ft52"&gt;tvistlösning i och utanför domstol &lt;/SPAN&gt;när en sökt personförsäkring nekas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Den föreslagna regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kontraheringsplikten förtydligas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft9"&gt;Utredningens bedömning är att lagstiftarens syfte med kontrahe- ringsplikten för personförsäkring, och den nödvändiga avvägningen mellan socialt skyddsbehov och försäkringsmässiga intressen, bör kunna uppnås väl om plikten tillämpas i enlighet med den tolkning som vi har redogjort för ovan och i kapitel 12. Som också har fram- gått, krävs det samtidigt en till viss del ändrad praxis på marknaden om försäkringsbolagen till fullo ska leva upp till kontraheringsplik- tens krav. Utredningen anser att de brister som i viss utsträckning förekommer i försäkringsbolagens uppfyllelse av kontraherings- plikten, i vart fall delvis kan förklaras av att det i vissa avseenden har varit oklart hur plikten är avsedd att tillämpas i praktiken. Av den anledningen har vi bedömt att det behövs följande lagstiftande åtgärder för att &lt;SPAN class="ft51"&gt;förtydliga &lt;/SPAN&gt;kontraheringspliktens innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;11 kap. 1 § FAL ändras så att det framgår att kontraherings- plikten gäller när försäkring nekas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;helt eller delvis&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Därmed förtydligas att kontraheringsplikten gäller med samma styrka oavsett om en försäkringsansökan avslås helt, eller om försäkring beviljas, men med villkor som avviker från de nor- mala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;I ett tillägg till 11 kap. 1 § FAL ska det framgå att om en person- försäkring helt eller delvis nekas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;på grund av hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska försäkras, ska beslutet grundas på en &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkrings- mässig bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Genom tillägget lyfts fram att kontraheringsplikten innebär särskilda krav när försäkring nekas på grund av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;hälsotillstån- det &lt;/SPAN&gt;hos den som försäkringen ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Syftet med det uttryckliga kravet på en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;försäkringsmässig &lt;/SPAN&gt;be- dömning i de fallen är att förtydliga att ett beslut att neka för- säkring måste vara försäkringsmässigt nödvändigt, och att be- dömningen ska grundas på ett beslutsunderlag av hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Genom att det anges att bedömningen ska grundas omstän- digheterna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i det enskilda fallet &lt;/SPAN&gt;förtydligas kravet på en indivi- duell bedömning av varje försäkringsansökan och att försäk- ringsbolaget därmed har ett ansvar att utreda och beakta hälso- tillståndet hos den som ska försäkras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Försäkringsbolagen ska motivera sina beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;För närvarande finns ingen lagstadgad skyldighet för försäkrings- bolagen att motivera beslut att neka en personförsäkring &lt;SPAN class="ft11"&gt;i samband med beslutet&lt;/SPAN&gt;. Även om det är normal praxis hos försäkringsbolagen att göra det, har utredningen bedömt att det finns ett klart behov av att vidta åtgärder i syfte att säkerställa att försäkringsbolagens beslutsmotiveringar när försäkrings nekas ska bli tydligare för den försäkringssökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;I 11 kap. 1 § FAL införs därför en skyldighet för ett försäk- ringsbolag som nekar någon att teckna en personförsäkring att, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i samband med beslutet&lt;/SPAN&gt;, ange &lt;SPAN class="ft14"&gt;skälen &lt;/SPAN&gt;för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Kravet innebär att bolaget på ett sätt som är tydligt och be- gripligt för den ordinäre försäkringssökande ska förklara vilka hälsofaktorer som har beaktats vid bolagets riskbedömning och varför den sökta försäkringen inte kan beviljas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Tvistlösning i och utanför domstol främjas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Utredningen har konstaterat att det är viktigt att möjligheten kvar- står för konsumenter att få beslut att neka personförsäkring prövat i domstol. Med tanke på att steget för en konsument att väcka talan i domstol mot ett försäkringsbolag är stort, skulle det samtidigt vara positivt om möjligheten till domstolsprövning kompletterades genom tillgång till effektiv, objektiv och rättssäker prövning av tvister rörande kontraheringsplikten utanför domstol. Utredningen har bedömt att detta exempelvis skulle kunna uppnås genom att den av Svensk Försäkring drivna &lt;SPAN class="ft51"&gt;Personförsäkringsnämnden &lt;/SPAN&gt;öppna- des för tvister angående rätten till en personförsäkring, och Svensk Försäkring har ställt sig positivt till detta förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;För att konsumenten effektivt ska kunna utnyttja olika möjlig- heter till prövning, är det angeläget att upplysning om dessa lämnas i anslutning till bolagets beslut.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;SOU 2016:37 Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;I 11 kap. 1 § FAL införs därför en skyldighet för bolaget att, &lt;SPAN class="ft14"&gt;i samband med ett beslut att neka &lt;/SPAN&gt;en personförsäkring, &lt;SPAN class="ft14"&gt;upplysa om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat&lt;/SPAN&gt;. Skyldigheten omfattar information om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;eventuella möjligheter till intern omprövning inom bolaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;möjlighet till prövning i Personförsäkringsnämnden eller mot- svarande tvistlösningsorgan utanför domstol (om sådan pröv- ningsmöjlighet finns)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;möjlighet till prövning i domstol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft42"&gt;Lagstiftande åtgärder föreslås också för att säkerställa att en försäk- ringssökande som väljer att vända sig till Personförsäkringsnämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan, inte går miste om möjlig- heten att därefter väcka talan i domstol, på grund av att fristen för att väcka en sådan talan löper ut under nämndprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;I ett tillägg till 16 kap. 7 § FAL ska det föreskrivas att den tale- frist om sex månader som framgår av bestämmelsen ska förlängas vid prövning i Personförsäkringsnämnden eller annat motsvar- ande tvistlösningsorgan. Om ett förfarande vid ett sådant tvist- lösningsorgan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;inleds &lt;/SPAN&gt;inom sexmånadersfristen, ska fristen löpa ut &lt;SPAN class="ft50"&gt;först sex månader &lt;/SPAN&gt;efter det att bolaget, sedan tvistlösnings- förfarandet avslutats, till sökanden har avsänt ett &lt;SPAN class="ft50"&gt;meddelande &lt;/SPAN&gt;angående om &lt;SPAN class="ft50"&gt;försäkring får tecknas &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft50"&gt;uppgift om skälen &lt;/SPAN&gt;för det ställningstagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;En följdändring ska också göras i 16 kap. 6 § FAL så att tid- punkten för talefristens början, efter tvistlösning utanför dom- stol, under vissa förhållanden ska skjutas upp om meddelandet från bolaget försenas eller inte kommer fram till den försäkrings- sökande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Förnyelse av personförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft42"&gt;Genom tillägg till 11 kap. 3 och 4 §§ FAL kommer ändringarna i 11 kap. 1 § och 16 kap. 7 § att äga motsvarande tillämpning i fråga om &lt;SPAN class="ft52"&gt;förnyelse av en redan tecknad personförsäkring&lt;/SPAN&gt;. Samma krav som vid nyteckning kommer alltså i dessa fall att gälla avseende bolagets&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;riskprövning, och bolaget kommer vid beslut att neka förnyelse av en redan tecknad personförsäkring att ha motsvarande skyldighet att upplysa om skälen för beslutet och om möjligheter till pröv- ning. Även den nya regleringen i 16 kap. 7 § angående förlängning av fristen för att väcka talan i domstol, ifall rätten till en person- försäkring prövas av Personförsäkringsnämnden eller motsvarande tvistlösningsorgan utanför domstol, kommer att gälla vid nekad förnyelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Alternativa tolkningar och regleringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft14"&gt;Kontraheringspliktens tillämpningsområde enligt gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Som framgår av utredningens överväganden i avsnitt 12.5, har ut- redningen särskilt i ett avseende övervägt olika möjliga tolkningar när det gäller innebörden av nu gällande kontraheringsplikt för personförsäkring. Det gäller den begränsningen av pliktens tillämp- ningsområde som följer av att plikten enligt 11 kap. 1 § första stycket FAL bara gäller för &lt;SPAN class="ft50"&gt;sådan personförsäkring som bolaget normalt till- handahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Vad som ska anses ingå i försäkringsbolagets normala tillhanda- hållande är avgörande för vad som ska omfattas av plikten i ett en- skilt fall där bolaget överväger att neka försäkring helt eller delvis. Ytterst handlar det om vad som i den situationen skulle kunna bli föremål för en domstolsprövning enligt 16 kap. 7 FAL. Enligt den bestämmelsen kan som framgått en domstol, på yrkande av den som har nekats att teckna en personförsäkring, förklara att denne har rätt att teckna försäkringen om bolaget har nekat försäkring i strid mot kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Klart är att ett försäkringsbolag som har nekat någon att teckna en sökt försäkring, alltid måste kunna visa att det har förelegat sär- skilda skäl mot att ingå försäkringsavtal till normala villkor, dvs. de allmänna försäkringsvillkor som gäller för försäkringen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;En fråga som utredningen därutöver har ställt sig (se avsnitt 12.5) är om en domstol, på yrkande av en försäkringssökande, skulle kunna bestämma att ett försäkringsbolag ska teckna en personför- säkring mot en förhöjd premie eller med något särskilt undantag, även om bolaget inte brukar använda sig av sådana försäkringsvillkor för försäkringen i fråga i liknande fall. Frågan har aktualiserats mot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;bakgrund av att regeringen i motiven till regleringen rörande kontra- heringsplikten har gjort vissa uttalanden som kan uppfattas som delvis motstridiga angående innebörden av plikten i det avseendet, och även med hänsyn till vad som kommit fram när det gäller praxis på marknaden. Utredningen har vid sin kartläggning kunnat kon- statera att det varierar mellan försäkringsbolagen på marknaden vilka slags särskilda försäkringsvillkor, dvs. premieförhöjningar och undantagsklausuler av olika slag, som används. Ett och samma för- säkringsbolag tillämpar i regel också olika slags särskilda villkor för olika typer av personförsäkringsprodukter och även för en och samma försäkring, beroende på vilken slags sjukdom eller ohälsa det rör. Genom utredningens kartläggning framgår också att inget försäkringsbolag på marknaden använder sig av premieförhöjningar i individuella avtal om barnförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;I den allmänna debatten angående barnförsäkring, har den syn- punkten framförts att försäkringsbolagen borde kunna bevilja sådan försäkring för fler barn, om bolagen tecknade försäkrings- avtal mot förhöjda premier i svårförsäkrade fall. Hur man tolkar kontraheringsplikten när det gäller det normala tillhandahållandet, har därför både principiell och praktisk betydelse för pliktens tillämp- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Utredningen har bedömt att det finns två tänkbara tolkningar av vad det &lt;SPAN class="ft11"&gt;normala tillhandahållandet &lt;/SPAN&gt;enligt 11 kap. 1 § FAL ska anses omfatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;En tolkning skulle kunna vara att ett försäkringsbolag alltid måste kunna visa att det har funnits särskilda skäl att neka försäkring mot en förhöjd premie eller med undantagsklausul i det enskilda fallet, &lt;SPAN class="ft51"&gt;även om sådana försäkringsvillkor inte ingår i bolagets normala utbud i liknande fall&lt;/SPAN&gt;. En domstol skulle då alltså ytterst kunna be- stämma att ett försäkringsbolag ska teckna en personförsäkring mot förhöjd premie eller med undantagsklausul i ett enskilt fall, även om sådana försäkringsvillkor inte vanligen används av bolaget under liknande omständigheter. Som vi har utvecklat närmare i av- snitt 12.5 ovan, anser utredningen inte att kontraheringsplikten kan tolkas så här. Vi menar i stället att förarbetena ger klart stöd för att kontraheringsplikten ska uppfattas så att det är &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsbolagets&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337392x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p617 ft50"&gt;normala&lt;SPAN class="ft71"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;utbud av försäkringsvillkor för försäkringen i fråga i lik- nande fall &lt;SPAN class="ft10"&gt;som sätter ramarna för pliktens tillämpning. Samman- taget med kravet på en individuell och försäkringsmässig bedöm- ning av varje ansökan, innebär detta att försäkringsbolaget ska an- vända de försäkringsvillkor som brukar tillämpas för försäkrings- produkten i fråga i liknande fall, för att bevilja ett så gott försäk- ringsskydd som möjligt med hänsyn till den enskilde försäkrings- sökandes individuella förutsättningar. En domstol kan alltså bara ytterst tvinga ett försäkringsbolag att bevilja försäkring mot en premieförhöjning eller med en undantagsklausul i ett enskilt fall, om sådana försäkringsvillkor brukar tillämpas av bolaget för för- säkringsprodukten i fråga i liknande situationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Kontraheringsplikten tar alltså sikte på själva &lt;SPAN class="ft51"&gt;riskbedömningen&lt;/SPAN&gt;, och inte på vilka försäkringsvillkor som försäkringsbolaget använ- der. Plikten innebär att försäkringsbolaget alltid måste kunna visa att &lt;SPAN class="ft51"&gt;riskbedömningen &lt;/SPAN&gt;vid ett beslut att neka försäkring bygger på &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuell grund&lt;/SPAN&gt;, att det har varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt &lt;/SPAN&gt;att neka försäkring till normala villkor eller något särskilt villkor som ingår i bolagets utbud i liknande fall, och att den bedömningen har grundats på &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt för- säkringsmässigt kunnande&lt;/SPAN&gt;. Oavsett vilka försäkringsvillkor som in- går i ett försäkringsbolags utbud, ska alltså en domstol underkänna ett beslut att neka någon en sökt försäkring om bolaget inte har gjort en tillräckligt individuell bedömning, eller om riskbedöm- ningen avviker från vad som är försäkringsmässigt nödvändigt ut- ifrån den medicinska vetenskap och beprövade erfarenhet och det försäkringsmässiga kunnande som finns på området i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft14"&gt;Utredningens bedömning när det gäller behovet av ny reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft42"&gt;Utredningen har vidare tagit ställning till om det behövs ny regle- ring för att ändra kontraheringsplikten så att den kommer att inne- bära att försäkringsbolagen måste använda sig av premieförhöjningar och undantagsklausuler för alla personförsäkringar. Våra övervägan- den i det avseendet finns i avsnitt 16.6.6. Som framgår där, har vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Försäkringsbolag som i allmänhet inte beviljar försäkring mot förhöjd premie eller med undantagsklausul, kan i undantagsfall besluta att göra det i enskilda fall på grund av affärs- mässiga skäl. Sådana undantag reflekterar inte försäkringsbolagets normala utbud.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;övervägt dels om en sådan ny reglering skulle medföra någon konsu- mentnytta, dels vilken inverkan det skulle ha på försäkringsbolagens verksamhetsförutsättningar om en sådan reglering infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Vår bedömning är att det finns många starka skäl mot att införa ett krav i lagstiftningen på att försäkringsbolagen ska använda sig av särskilda försäkringsvillkor. Sammanfattningsvis skulle en sådan reglering innebära en väsentlig inskränkning i bolagens möjligheter att styra över vilka risker som ska försäkras, och skulle därmed strida mot den grundläggande principen om produktfrihet som FAL bygger på. Eftersom varje inskränkning av möjligheten att styra över vilka risker som förs in i försäkringskollektivet, också inverkar på försäk- ringsprodukternas utformning och innehåll, skulle regleringen dessutom riskera att leda till försämringar både vad gäller utbudet av och innehållet i personförsäkringarna på marknaden. Särskilt vad gäller barnförsäkringarna finns det en klar risk för innehållsmässiga försämringar, och i värsta fall att den försäkringsprodukten i för- längningen helt skulle kunna slås ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Utredningens bedömning är alltså att en lagstiftning som ingriper i försäkringsbolagens produktfrihet genom att föreskriva att vissa försäkringsvillkor alltid ska ingå i utbudet för alla personförsäk- ringar, i slutändan sannolikt skulle drabba konsumenterna negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;Eftersom de allra flesta som ansöker om en personförsäkring, särskilt barnförsäkring, redan i dag beviljas en försäkring, finns det dessutom ett begränsat utrymme att öka antalet beviljade person- försäkringar. Att vidta en så ingripande åtgärd som ett krav i lagen på att försäkringsbolagen skulle använda sig av premieförhöjningar och undantagsklausuler, framstår därför som omotiverat med hän- syn till riskerna för negativa konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Mot ovan angiven bakgrund, har utredningen gjort bedömningen att någon reglering som innebär att försäkringsbolagen måste an- vända sig av särskilda försäkringsvillkor &lt;SPAN class="ft51"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;ska införas. Det är inte möjligt att göra några ekonomiska beräkningar av vilka kostnader som det skulle ha medfört för försäkringsbolagen om utredningen hade föreslagit en sådan reglering. Utredningen kan bara konstatera att det finns en avsevärd risk för negativa ekonomiska konsekven- ser för bolagen, som i förlängningen även skulle drabba konsumen- terna genom ett försämrat utbud av personförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337394x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Effekter för företagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Försäkringsbolag som berörs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft14"&gt;Försäkringsbolag som tillhandahåller individuell personförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;De företag som berörs av utredningens förslag är samtliga &lt;SPAN class="ft11"&gt;försäk- ringsbolag &lt;/SPAN&gt;som omfattas av kontraheringsplikten, dvs. alla försäk- ringsbolag som tillhandahåller någon slags &lt;SPAN class="ft11"&gt;individuellt tecknad per- sonförsäkring &lt;/SPAN&gt;(11 kap. 1 § FAL). Till kategorin &lt;SPAN class="ft11"&gt;personförsäkringar &lt;/SPAN&gt;hör som nämnts individuella &lt;NOBR&gt;sjuk-,&lt;/NOBR&gt; olycksfalls- och livförsäkringar (1 kap. 2 § FAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Återförsäkringsbolag &lt;/SPAN&gt;berörs inte direkt av förslagen, eftersom FAL inte är tillämplig i återförsäkringsbolagens verksamhet. Däremot kan de återförsäkringsbolag som tillhandahåller riskbedömnings- tjänster eller försäkringsmedicinska riktlinjer till försäkringsbolag som säljer personförsäkring, i viss begränsad utsträckning beröras indirekt av förslagen på grund av de krav som ställs på verksamheten hos de försäkringsbolag som är återförsäkringsbolagets kunder. Det är framför allt två återförsäkringsbolag som är dominerande på återförsäkringsmarknaden, men därutöver finns även andra aktörer av varierande storlek. Utredningen bedömer att eventuella kostna- der för återförsäkringsbolagen till följd av våra förslag kommer att vara så begränsade, att de inte ska beaktas i den här konsekvens- analysen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft14"&gt;Antal försäkringsbolag som berörs och storleken på berörda bolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Företagsstrukturen på försäkringsmarknaden är komplex. Det finns omkring 400 registrerade försäkringsföretag i Sverige, men de allra flesta av dessa är små lokala skadebolag, och försäkringsmarknaden i stort är koncentrerad till några större bolag och bolagsgrupper. Inom skadeförsäkring (den verksamhetsgren dit sjuk- och olycksfalls- försäkringar räknas i detta sammanhang), har de fem största försäk- ringsföretagen/koncernerna 84 procent av marknaden. Inom liv- försäkring har de fem största försäkringsföretagen/koncernerna 60 procent av marknaden.&lt;SPAN class="ft81"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Svensk Försäkrings broschyr, &lt;SPAN class="ft74"&gt;Försäkringar i Sverige&lt;/SPAN&gt;, statistik 2014, s. 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft9"&gt;Inom de större bolagsgrupperna på marknaden är många perso- ner vad man brukar kalla tillikaanställda. Det innebär att en person som utför arbete i flera bolag inom en bolagsgrupp, anställs i samt- liga bolag. Exempelvis kan en person som är anställd av en bank även vara anställd inom koncernens försäkringsbolag. Syftet är att undvika att bolagen i gruppen ska behöva betala moms på tjänster som köps in mellan koncernbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft12"&gt;Strukturen på &lt;SPAN class="ft11"&gt;personförsäkringsmarknaden &lt;/SPAN&gt;motsvarar vad som gäller på försäkringsmarknaden i stort. Marknaden för dessa person- försäkringar är koncentrerad till framför allt fem större försäk- ringsbolag/försäkringsbolagskoncerner. Vissa av de aktuella försäk- ringsprodukterna (främst sjukförsäkring) tillhandahålls vidare av några av de större bankkoncernerna. Därutöver finns det ett tiotal aktörer av varierande storlek som tillhandahåller individuella person- försäkringar av olika slag, och som inte ingår i de större bank- och försäkringskoncernerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Allmänt kan sägas att de större bolag/bolagskoncerner som be- rörs av förslagen har mellan 1 500 och drygt 2 000 anställda, medan de flesta andra aktörer ligger på mellan 50 och 400 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft12"&gt;I sammanhanget har det också betydelse att de bolag och bolags- koncerner som tillhandahåller sådana personförsäkringar som om- fattas av kontraheringsplikten, oftast även har ett brett utbud av andra försäkringar i sitt produktsortiment. De aktuella person- försäkringarna utgör alltså i regel bara en del av verksamheterna hos dessa bolag/bolagsgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Mot bakgrund av det nu angivna, är det inte möjligt att ange exakt hur många försäkringsbolag som berörs av utredningens för- slag, eller hur stora dessa bolag är. Med hjälp av uppgifter och statistik från Svensk Försäkring och Finansinspektionen&lt;SPAN class="ft81"&gt;8&lt;/SPAN&gt;, och med beak- tande av information som utredningen tagit reda på om försäk- ringsbolagen inför sin enkätundersökning, är emellertid en grov uppskattning att det handlar om ett knappt tiotal större bolags- grupper och därutöver omkring ett tiotal andra försäkringsbolag av varierande storlek. Det skulle alltså uppskattningsvis handla om cirka 20 bolag/bolagsgrupper som påverkas av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. Svensk Försäkrings broschyrer, &lt;SPAN class="ft106"&gt;Försäkringar i Sverige&lt;/SPAN&gt;, statistik 2014 samt &lt;SPAN class="ft106"&gt;Svensk Försäkrings branschstatistik &lt;/SPAN&gt;från &lt;NOBR&gt;2013–2015.&lt;/NOBR&gt; Uppgifter har också inhämtats från Finans- inspektionen angående försäkringsföretag som rapporterat in premieintänker i verksamhets- grenarna sjuk- och olycksfallsförsäkring samt traditionell livförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p763 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Förslagen kommer att få ekonomiska konsekvenser för berörda försäkringsbolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft12"&gt;Även om de föreslagna lagändringarna inte innebär någon väsentlig ändring av kontraheringspliktens innebörd, är &lt;SPAN class="ft11"&gt;syftet med förslagen &lt;/SPAN&gt;att försäkringsbolagen ska tillämpa plikten på ett delvis annat sätt än vad som görs för närvarande. Förslagen kommer därför i prakti- ken att få effekt på försäkringsbolagens verksamheter och därmed medföra vissa ekonomiska konsekvenser för de försäkringsbolag som berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Den föreslagna regleringen syftar till att delvis förändra försäk- ringsbolagens hantering av försäkringsansökningar i främst tre avse- enden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ett tydligare &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;utredningsansvar &lt;/SPAN&gt;för försäkringsbolagen med avse- ende på den försäkringssökandes hälsotillstånd (bolaget ska klar- göra och ta reda på de hälsofaktorer som kan inverka på bedöm- ningen av ansökan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ett tydligare krav på &lt;/SPAN&gt;kvalitetssäkring av beslutsunderlag &lt;SPAN class="ft13"&gt;(krav på att beslut ska baseras på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ett tydligare krav vad gäller innehållet i och utformningen av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;beslutsmotiveringar &lt;/SPAN&gt;i samband med beslut att neka försäkring (det ska genom motiveringen bli begripligt för den ordinäre försäkringssökande varför en sökt personförsäkring inte kan beviljas.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft13"&gt;Till följd av den föreslagna regleringen kommer försäkringsbolagen att behöva vidta vissa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;För att leva upp till det &lt;SPAN class="ft51"&gt;utredningsansvar &lt;/SPAN&gt;med avseende på den försäkringssökandes hälsotillstånd som klargörs genom lagändring- arna, kommer försäkringsbolagen att behöva se över och eventuellt förändra rutinerna för riskbedömningen. För att säkerställa att de försäkringsmedicinska riktlinjer som används som en viktig del av &lt;SPAN class="ft51"&gt;beslutsunderlaget &lt;/SPAN&gt;vid riskbedömningen, håller tillräckligt hög kvalitet, kommer det också att bli nödvändigt för bolagen att se över och eventuellt ändra dessa. Kravet på tydliga och begripliga &lt;SPAN class="ft51"&gt;beslutsmoti- veringar &lt;/SPAN&gt;i samband med ett beslut att neka försäkring, kommer också att innebära att försäkringsbolagen i allmänhet måste lägga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337397x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;ökade resurser på att utforma beslutmotiveringarna i de fall försäk- ring nekas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft42"&gt;Om Personförsäkringsnämnden öppnas för tvister rörande kontra- heringsplikten, kommer även detta att kräva vissa åtgärder från för- säkringsbolagens sida och innebära ökade utgifter för bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kostnader för försäkringsbolagen till följd av förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Administrativa kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;De totala administrativa kostnaderna för de för- säkringsbolag som berörs kan förväntas öka med som mest 2 000 000 kronor per år till följd av den föreslagna regleringen. Kostnadsökningen kan förväntas bestå i något år efter ikraft- trädandet, och därefter successivt minska något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft9"&gt;Försäkringsbolagens branschorganisation Svensk Försäkring, har som nämnts haft en referensgrupp bestående av bl.a. jurister, risk- bedömare och produktansvariga från de flesta av de försäkrings- bolag/bolagsgrupper som berörs av lagförslagen. Referensgruppen har gjort beräkningar angående vilka administrativa kostnader och andra kostnader som kan uppstå för bolagen till följd av lagförslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Enligt referensgruppens beräkningar kommer de bolag som be- rörs, i vart fall initialt, behöva lägga i genomsnitt &lt;SPAN class="ft50"&gt;3 minuter &lt;/SPAN&gt;längre tid än för närvarande på varje ansökningsärende där försäkring nekas helt eller delvis, för att säkerställa att de krav som nu för- tydligas i lagstiftningen uppfylls. Det handlar om åtgärder för att klargöra, reda på och beakta hälsouppgifter samt tidsåtgång för att formulera en tydlig och begriplig beslutsmotivering. Timkostnaden för de nämnda åtgärderna är enligt försäkringsbolagen i genomsnitt 900 kronor. Den genomsnittliga kostnadsökningen för varje ärende där försäkring nekas helt eller delvis blir därmed cirka 45 kronor (0,05 timmar × 900 = 45).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Enligt den statistik som utredningen har tagit fram för 2013 kom det in 97 586 ansökningar om &lt;SPAN class="ft51"&gt;barnförsäkring&lt;/SPAN&gt;, 38 116 ansök- ningar om &lt;SPAN class="ft51"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring för vuxna &lt;/SPAN&gt;och 2 942 ansök- ningar om &lt;SPAN class="ft51"&gt;sjukförsäkring för vuxna&lt;/SPAN&gt;. Enligt uppgifter från branschen ligger antalet ansökningar avseende dessa försäkringsprodukter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;fortfarande kvar på ungefär samma nivåer. Det innebär att försäk- ringsbolagen får in knappt 140 000 ansökningar per år avseende dessa försäkringar. Utredningens kartläggning visar att det 2013 var totalt 24 753 ansökningar om sådana personförsäkringar som neka- des helt eller delvis. Även andelen försäkringar som nekas helt eller delvis ligger enligt försäkringsbolagen i princip kvar på &lt;NOBR&gt;2013-års&lt;/NOBR&gt; nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Den totala ökningen av bolagens administrativa kostnader med avseende på de försäkringstyper som har ingått i utredningens kart- läggning, blir med hänsyn till det ovan angivna initialt drygt 1 000 000 kronor per år (24 753 × 45 = 1 111 389).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Därutöver träffar förslagen också bolagens hantering av andra personförsäkringsprodukter, dvs. även individuella dödsfallsförsäk- ringar och vissa andra produkter, såsom sjukvårdsförsäkring och s.k. diagnosförsäkring (försäkringar som betalar ut ett engångs- belopp vid vissa allvarliga sjukdomar), av förslagen. Dessa försäk- ringar har som framgått ovan inte ingått i utredningens kartlägg- ning, och vi har därför inga uppgifter om hur många sådana ansök- ningar som kommer in till bolagen per år. Inte heller Finansinspek- tionen eller Svensk Försäkring har sådan statistik. Det beror på att försäkringsbolagen inte har någon skyldighet att rapportera in an- talet försäkringsansökningar, eller antal nytecknade försäkringar, till inspektionen. Detta är alltså uppgifter som behöver inhämtas från varje försäkringsbolag, vilket också har gjorts inom ramen för utredningens enkätundersökning angående sjuk- och olycksfalls- försäkringarna. Det skulle innebära ett omfattande insamlingsarbete för utredningen, och vara arbetskrävande för de aktuella försäk- ringsbolagen att ta fram uppgifter om antalet ansökningar om de försäkringar som inte ingått i enkätundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;En uppskattning måste därför göras avseende ungefär hur många ansökningar som görs per år avseende de personförsäkringar som träffas av utredningens förslag, men som inte ingått i kartläggningen. Här kan det till att börja med noteras att barnförsäkringen, som ju har omfattats av kartläggningen, är en personförsäkringsprodukt som är mycket populär. Antalet ansökningar om barnförsäkring 2013 var mer än det dubbla jämfört med den kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringen för vuxna, och översteg vida antalet ansökningar om sjukförsäkring för vuxna. Vi vet också att många dödsfallsförsäkringar och sjukvårdsförsäkringar tecknas som grupp-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;försäkring, alternativt är kollektivavtalsgrundade, och därför faller utanför kontraheringspliktens tillämpningsområde. De s.k. diagnos- försäkringarna är vidare en relativt ny försäkringsprodukt och har ännu inte sådan spridning på marknaden som övriga personförsäk- ringar. Mot den bakgrunden uppskattar utredningen att antalet an- sökningar per år avseende övriga individuellt tecknade personför- säkringar sannolikt inte överstiger det totala antalet ansökningar gällande de försäkringsprodukter som ingått i utredningens enkät- undersökning, dvs. barnförsäkring samt sjuk- och olycksfallsför- säkring och sjukförsäkring för vuxna. Eftersom det vid samtliga personförsäkringar handlar om riskbedömning avseende personers hälsotillstånd, kan vidare antalet ansökningar om övriga individu- ella personförsäkringar som nekas per år, också antas ungefär mot- svara antalet nekade ansökningar totalt för de försäkringar som har ingått i undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Med hänsyn till vad som nu har angetts, menar utredningen att de ökade administrativa kostnaderna för de försäkringsbolag som tillhandhåller sådana personförsäkringar som inte ingått i utred- ningens kartläggning, uppskattningsvis kan antas uppgå till högst den ökning som uppstår vid hanteringen av ansökningar om barn- försäkring samt sjuk- och olycksfallsförsäkring och sjukförsäkring för vuxna. Det skulle då, enlighet med det ovan angivna, vara fråga om en ökning med högst cirka 1 000 000 kronor per år för övriga personförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Den totala ökningen av administrativa kostnader för försäkrings- bolagens hantering av individuella personförsäkringar kan alltså uppskattas till omkring 2 000 000 kronor per år till följd av den föreslagna regleringen. Försäkringsbranschen har samtidigt fram- hållit att ökningen av administrativa kostnader kan antas &lt;SPAN class="ft51"&gt;minska successivt &lt;/SPAN&gt;efter att lagändringarna har varit i kraft i något år, allt- eftersom bolagen blir vana vid de delvis nya rutiner som krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft42"&gt;Här ska nämnas att antalet fall där ett försäkringsbolag nekar, eller överväger att neka, någon förnyelse av en redan tecknad för- säkring (11 kap. 3 och 4 §§) är så få i förhållande till antalet ansök- ningar om nyteckning, så att dessa får anses omfattas av de kostnads- ökningar som beaktas för bolagens hantering av nyansökningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337400x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Andra kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den föreslagna regleringen kommer att leda till initiala kostnader om cirka 50 000 kronor per försäkrings- bolag/bolagskoncern som berörs – totalt cirka 1 000 000 kronor för de omkring 20 bolag/bolagskoncerner som berörs. Kostna- derna avser främst utbildning av personal och översyn av rutiner och riskbedömningsriktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft9"&gt;Om Personförsäkringsnämnden öppnas för tvister rörande kontraheringsplikten, kommer de försäkringsbolag som är an- slutna till nämnden också att belastas med vissa kostnader. Det skulle då handla dels om bolagens interna kostnader för att admi- nistrera anmälda tvister, dels om kostnader för nämndförfarandet, som finanseras av anslutna försäkringsbolag grundat på antal ärenden som anmäls mot respektive bolag. Eftersom det inte är möjligt att förutse antalet tvister som kan komma att anmälas till Personförsäkringsnämnden, måste eventuella kostnader för bola- gen uppskattas. Högt räknat skulle det kunna bli fråga om kostna- der för anslutna bolag om totalt cirka 2 000 000 kronor per år för intern administration och totalt cirka 10 200 000 kronor (plus moms) per år för nämndprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft9"&gt;De föreslagna lagändringarna kommer att innebära att försäkrings- bolagen måste lägga viss tid på att utbilda personal och allmänt se över de riskbedömningsriktlinjer som används vid prövning av ansökningar om personförsäkring. Ungefärlig tidsåtgång har av Svensk Försäkrings referensgrupp beräknats till 55 timmar per försäkringsbolag/bolagskoncern som berörs, till en timkostnad om 900 kronor. I genomsnitt kommer alltså de totala kostnaderna för sådana åtgärder uppgå till cirka 50 000 kronor per försäkrings- bolag/bolagskoncern. Med hänsyn till att det handlar om cirka 20 bolag/bolagskoncerner som berörs, kommer dessa kostnader att uppgå till omkring 1 000 000 kronor totalt för branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Om Personförsäkringsnämnden öppnas för tvister rörande kontra- heringsplikten, kommer de bolag som eventuellt anmäls till nämnden också att belastas med kostnader förfarandet där. Det är inte lag- stiftaren som styr över om Personförsäkringsnämnden öppnas för sådana tvister eller inte, utan det är Svensk Försäkring som driver nämnden och som beslutar de stadgar som styr nämndens verksam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;het och kompetensområde. Samtidigt har utredningen rekommen- derat att nämnden ska pröva tvister rörande kontraheringsplikten för personförsäkringar. Vi har också föreslagit lagstiftande åtgärder som syftar till att underlätta för konsumenter att i förekommande fall utnyttja en möjlighet till prövning i Personförsäkringsnämnden vid missnöje med ett beslut från ett försäkringsbolag om att neka en sökt personförsäkring. De kostnader som branschen sannolikt kommer att ha för att inrätta en sådan prövningsmöjlighet kan mot den bakgrunden anses vara föranledda av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Kostnaderna för Personförsäkringsnämndens verksamhet för- delas som nämnts mellan de till nämnden anslutna försäkrings- bolagen, i förhållande till antalet ärenden från respektive bolag (de flesta bolag/bolaggrupper som berörs av utredningens förslag är anslutna till Personförsäkringsnämnden). De bolag som eventuellt anmäls till nämnden i ärenden rörande kontraheringsplikten kom- mer därför att belastas med kostnader för nämndförfarandet i dessa ärenden. Enligt uppgifter från Svensk Försäkring och ansvarig för verksamheten vid Personförsäkringsnämnden beräknas ett ärende hos Personförsäkringsnämnden kosta det berörda försäkringsbola- get i genomsnitt cirka 8 500 kronor. Eftersom verksamheten vid Personförsäkringsnämnden är momspliktig tillkommer moms på den kostnaden. Även momsen blir en tillkommande kostnad för försäkringsbolagen, eftersom bolagens verksamhet till övervägande del inte är momspliktig. Kostnaderna för nämndverksamheten inklu- derar bl.a. administration vid nämndens kansli och arvode till nämnd- ledamöterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;Ett försäkringsbolag som får ett ärende anmält till Person- försäkringsnämnden kommer därutöver att ha kostnader för den tid som internt går åt för att administrera varje anmälning. Åtgär- derna omfattar bl.a. registrering av anmälan, genomgång av ärendet, sammanställning av underlag till nämnden samt registrering och övrig administration när ärendet kommer tillbaka. Enligt uppgifter från branschen skulle en genomsnittlig intern handläggningstid för ett ärende vara cirka 2 timmar. Även i detta fall kan timkostnaden för försäkringsbolagen antas vara cirka 900 kronor (kostnaden skulle alltså uppgå till 1 800 kronor per anmält ärende).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;Det är, som redan sagts, inte möjligt att förutse hur många ären- den rörande kontraheringsplikten som eventuellt kommer att anmä- las till Personförsäkringsnämnden, om den öppnas för tvisterna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337402x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;fråga. Därför är det inte heller möjligt att ange hur stora kostnader som i så fall skulle uppkomma för försäkringsbolagen på grund av nämndprövningen. En uppskattning skulle dock kunna vara att tvisterna rörande kontraheringsplikten i vart fall inte skulle bli fler än de tvister som nämnden redan prövar, eftersom dessa – främst tvister rörande skadeersättning – också rör personförsäkringar och försäkringsmedicinska bedömningar. I dag prövar nämnden cirka 1 200 ärenden per år, och som mest skulle man då alltså kunna räkna med en fördubbling av antalet ärenden om även kontrahe- ringsplikten kunde prövas i nämnden. Å andra sidan skulle det också kunna tänkas att mycket få tvister rörande kontraherings- plikten skulle komma att anmälas till Personförsäkringsnämnden. Något som talar för att det skulle kunna bli så, är att de allra flesta försäkringsbolag anger att de i dag prövar mycket få sådana ären- den per år i sina bolagsinterna prövningsnämnder. Utredningen anser mot den bakgrunden att det är rimligt att förvänta sig att upp till 1 200, men sannolikt betydligt färre, ärenden per år rörande kontraheringsplikten skulle anmälas till Personförsäkringsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Om 1 200 ärenden rörande kontraheringsplikten skulle anmälas till Personförsäkringsnämnden varje år, skulle försäkringsbolagens kost- nader för interna förberedelser uppgå till totalt cirka 2 000 000 kro- nor (1 800 × 1 200) per år. Därtill skulle kostnader för anslutna försäkringsbolag för själva nämndprövningen tillkomma med totalt cirka 10 200 000 (8 500 × 1 200) kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Även om inga tvister rörande kontraheringsplikten anmäls till Personförsäkringsnämnden kommer det, enligt uppgift från ansvarig för nämnden, ändå vara nödvändigt att vidta vissa kostnadskrävande åtgärder för att hålla nämndens kansli i beredskap för att kunna ta emot sådana tvister. Även den kostnaden skulle då belasta anslutna bolag, men har inte varit möjlig att uppskatta för närvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Positiva effekter för försäkringsbolagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förtydligandena när det gäller innebörden av kontra- heringsplikten kan förväntas leda till att försäkringsbolagen kan uppnå bättre kundnöjdhet, även i de fall försäkring nekas helt eller delvis. På sikt kan detta antas medföra ökad goodwill för försäkringsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337403x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft42"&gt;Att lagregleringen rörande kontraheringsplikten förtydligas kommer inte bara att medföra ökade kostnader för försäkringsbolagen, utan kommer också att gagna dessa. Förtydligandena av kontraherings- pliktens innebörd kommer att underlätta försäkringsbolagens prak- tiska tillämpning av plikten. En tydligare reglering kommer också att underlätta försäkringsbolagens kommunikation med konsumen- terna, även i de fall en sökt personförsäkring inte kan beviljas full ut. På sikt kommer därför sannolikt den föreslagna regleringen leda till att försäkringsbolagen kan uppnå bättre kundnöjdhet, även i de fall försäkring nekas helt eller delvis. I förlängningen bör detta kunna leda till ökad goodwill för bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft12"&gt;Om Svensk Försäkring enligt, utredningens rekommendation, öppnar Personförsäkringsnämnden för tvister rörande kontrahe- ringsplikten, kommer även detta att medföra att nämnden utveck- lar praxis när det gäller tillämpningen av plikten. Även detta bör gagna försäkringsbolagen, eftersom försäkringsbolagen kommer att kunna hänvisa till nämndens praxis i dialogen med kunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Ingen påverkan på mindre försäkringsbolag eller konkurrensförhållandena på marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Mindre försäkringsbolag kommer inte att påverkas på ett annat sätt än större försäkringsbolag av utredningens lag- förslag. Den föreslagna regleringen kommer inte heller att på- verka små försäkringsbolags arbetsförutsättningar, konkurrens- förmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större bolags, eller i övrigt inverka på konkurrensförhållandena för försäkrings- bolagen på personförsäkringsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft12"&gt;Den föreslagna regleringen kommer att gälla likadant för alla för- säkringsbolag som tillhandahåller individuella personförsäkringar. Enligt utredningens bedömning, som också har bekräftats av Svensk Försäkrings referensgrupp, kommer alla berörda bolag att påverkas i samma mån. Att införa delvis nya rutiner och se över riskbedöm- ningsriktlinjer kommer, enligt referensgruppen, inte att vara mera belastande för mindre bolag än för större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Utredningen bedömer vidare, vilket även det har bekräftats av Svensk Försäkrings referensgrupp, att den föreslagna regleringen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p775 ft12"&gt;inte kommer att påverka små försäkringsbolags arbetsförutsätt- ningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större bolags, och inte heller konkurrensförhållandena i övrigt på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Sammanfattning angående effekterna för försäkringsbolagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft9"&gt;Sammafattningsvis kommer utredningens förslag att leda till en ökning av försäkringsbolagens administrativa kostnader med maxi- malt 2 000 000 kronor per år. Den förväntade ökningen kommer att minska successivt inom något år efter förslagens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;Den föreslagna regleringen kommer även att leda till initiala kostnader om i genomsnitt cirka 50 000 kronor per försäkringsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft12"&gt;– totalt cirka 1 000 000 kronor för berörda bolag/bolagsgrupper – för utbildning av personal och översyn av rutiner och riskbedöm- ningsriktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Kostnader om uppskattningsvis 12 200 000 kronor per år kom- mer också att belasta de försäkringsbolag som är anslutna till Person- försäkringsnämnden, om nämnden öppnas för tvister rörande kontra- heringsplikten för personförsäkring, och ärendetillströmningen där- med fördubblas jämfört med i dag (dvs. om nämnden skulle ta emot 1 200 ärenden per år rörande plikten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;Utredningens förslag till förtydliganden i lagen av kontrahe- ringspliktens innebörd, kan också förväntas leda till positiva effek- ter för försäkringsbolagen. En tydligare och mer lättillämpad regle- ring innebär att försäkringsbolagen lättare kommer att kunna för- klara sina beslut, i de fall försäkring inte kan beviljas fullt ut. Där- med bör försäkringsbolagen kunna uppnå bättre kundnöjdhet, även i de fall försäkring nekas helt eller delvis, vilket på sikt borde leda till ökad goodwill för bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Mindre försäkringsbolag kommer inte att påverkas på ett annat sätt än större försäkringsbolag av utredningens lagförslag. Den före- slagna regleringen kommer inte heller att påverka små försäkrings- bolags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större bolags, eller i övrigt inverka på konkurrens- förhållandena för försäkringsbolagen på personförsäkringsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337405x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Konsumenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;En tydligare och mer lättillämpad reglering avseende kontraheringsplikt för personförsäkringar kommer att stärka konsumenternas ställning på personförsäkringsmarknaden, efter- som det blir enklare för konsumenterna att bedöma och ta till vara sina rättigheter i förhållande till försäkringsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft12"&gt;Om Svensk Försäkring, enligt utredningens rekommendation, öppnar Personförsäkringsnämnden för tvister rörande kontrahe- ringsplikten, kommer även detta att medföra en viktig förstärk- ning av konsumenters ställning i förhållande till försäkrings- bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft10"&gt;Eftersom våra förslag till lagändringar syftar till att förtydliga vad försäkringsbolagen måste göra för att leva upp till kraven enligt kontraheringsplikten, kommer förslagen att innebära att det blir enklare för konsumenter att bedöma och ta till vara sina rättigheter när det gäller att teckna en individuell personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Om Svensk Försäkring enligt utredningens rekommendation, öppnar Personförsäkringsnämnden för tvister rörande kontrahe- ringsplikten, kommer även detta att medföra en viktig förstärkning av konsumenters ställning i förhållande till försäkringsbolagen. Som nämnts ovan, har utredningen också lagt lagförslag som syftar till att skapa goda förutsättningar för konsumentar att i sådana fall utnyttja möjligheten till en objektiv och rättssäker med ändå effektiv tvistlösning. Tillgång till sådan tvistlösning utanför domstol kommer på sikt att stärka konsumenternas ställning i förhållande till försäk- ringsbolagen. Därutöver, bör ökat fokus på tvistlösning när det gäller rätten till en personförsäkring, och utveckling av praxis från Personförsäkringsnämnden på det området, också leda till den posi- tiva effekten att försäkringsbolag generellt blir bättre på att tillämpa plikten korrekt och även på att hantera klagomål från de som ansö- ker om en personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337406x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Inga ökade kostnader för det allmänna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utredningens lagförslag kommer inte att innebära några ökade kostnader för det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft12"&gt;Som framgår av utredningens överväganden i avsnitt 16.6.9, anser vi att det inte behövs något utökat tillsynsuppdrag till någon myndig- het till följd av våra lagförslag. Främst är det Konsumentverket och Finansinspektionen som hade kunnat komma i fråga för ett utökat uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Här ska det framhållas att försäkringsbolagens tillämpning av kontraheringsplikten enligt 11 kap. 1 § FAL redan omfattas av Finansinspektionens tillsynsområde, eftersom bolagens uppfyllande av plikten ingår i kravet på &lt;SPAN class="ft11"&gt;god försäkringsstandard &lt;/SPAN&gt;enligt 4 kap. 3 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) (se avsnitt 16.6.9 ovan). De föreslagna lagändringarna kommer bara att innebära en viss utök- ning av Finansinspektionens tillsynsansvar vad gäller den standar- den, genom att den nya skyldigheten för försäkringsbolagen att motivera ett beslut att neka försäkring i samband med beslutet, också införs i 11 kap. 1 § FAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Finansinspektionens tillsyn över bolagens tillämpning av kontra- heringsplikten, inklusive bolagens beslutmotiveringar, kommer i normala fall inte innebära någon granskning av beslut eller besluts- motiveringar i enskilda fall. Tillsynen kommer, liksom tillsynen i övrigt när det gäller god försäkringsstandard, i stället gå ut på att Finansinspektionen, vid indikationer på brister hos enskilda försäk- ringsbolag, mer allmänt undersöker det försäkringsbolagets opera- tiva processer och företagsstyrning i relevanta delar. Tillsynen kom- mer därmed i förekommande fall att fokuseras på att identifiera, och med generella åtgärder motverka, eventuella systematiska bris- ter i försäkringsbolagens hantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Att Finansinspektionens tillsynsområde genom den föreslagna lagändringen utökas till att innefatta försäkringsbolagens besluts- motiveringar när försäkring nekas måste, mot ovan angiven bak- grund, antas medföra endast begränsade merkostnader för inspek- tionen. De ytterligare tillsynsåtgärder som eventuellt kan behövas bör därför rymmas inom inspektionens befintliga anslagsramar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337407x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;Det allmänna kommer vidare inte att drabbas av några kostnader för Personförsäkringsnämndens verksamhet, i fall nämnden öppnas för tvister rörande kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;17.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Samhällsekonomiska effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Att regleringen avseende kontraheringsplikten för- tydligas, kommer att medföra positiva samhällsekonomiska effek- ter genom att den nödvändiga avvägningen mellan socialt skydds- behov och försäkringsmässiga intressen kommer att kunna upp- rätthållas i enlighet med lagstiftarens ursprungliga intentioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft9"&gt;Kontraheringsplikten är utformad som en kompromiss mellan det sociala intresset av att så många som möjligt ska kunna komplettera det skydd som erbjuds genom socialförsäkringen, genom att teckna en privat individuell personförsäkring – och det samhälleliga intresset av att det finns goda förutsättningar att bedriva försäkringsverksam- het. Om den balansen inte upprätthålls, finns det en risk att försäk- ringsskyddet i samhället minskar. Att människor inte på privat väg skulle kunna skaffa ett skydd mot skada till följd av sjukdom eller olycksfall, skulle i förlängningen belasta samhället på olika sätt, exem- pelvis genom ett ökat tryck på socialförsäkringssystemet och att fler personer skulle kunna hamna i socialt och ekonomiskt utanförskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Att lagstiftningen förtydligas med avseende på vad försäkrings- bolagen ska göra för att leva upp till kontraheringsplikten, kommer att medföra positiva samhällsekonomiska effekter genom att den nödvändiga avvägningen mellan socialt skyddsbehov och försäkrings- mässiga intressen därigenom upprätthålls i enlighet med lagstifta- rens ursprungliga intentioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;17.10 Förslagens förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;I huvudsak två olika lagstiftningsblock utgör grundvalen för all privat försäkringsverksamhet. Försäkringsrörelselagstiftningen lägger fast spelreglerna för försäkringsbolagens verksamhet och försäkrings- avtalslagstiftningen reglerar förhållandet mellan försäkringsgivare och försäkringstagare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337408x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft9"&gt;Försäkringsbolagens verksamheter står för närvarande inför genomgripande förändringar för att anpassas till bestämmelserna i EU:s s.k. Solvens &lt;NOBR&gt;II-direktiv.&lt;/NOBR&gt; Den nya &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; kommer att med- föra omfattande regelförändringar, främst i försäkringsrörelselag- stiftningen. Även inom det konsumenträttsliga området i stort finns det &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; reglering som har betydelse för försäkringsbolagens agerande. Som exempel kan nämnas de marknadsrättsliga regler som finns i marknadsföringslagen (2008:486) och lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, som till stor del är en följd av Sveriges anpassning till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Även den nya lagen (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden kan nämnas här. Enligt den lagen, som har införts för att genomföra EU:s s.k. tvistlösningsdirektiv, har försäkringsbolagen bl.a. en skyldighet att vid avtalstvister med konsumenter upplysa om möjligheten till pröv- ning av tvisten utanför domstol. Men den lagen är inte tillämplig vid tvister angående kontraheringsplikten för personförsäkring, eftersom frågor om tecknande av försäkring inte är avtalstvister, utan rör förhållandet innan ett avtal har ingåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Specifikt på försäkringsavtalsrättens område finns det ingen reglering på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Det är därmed upp till varje medlemsstat att utforma lagstiftningen när det gäller bl.a. ingående av försäkrings- avtal. De förslag som utredningen har lämnat avseende kontrahe- ringsplikten för personförsäkringar har därför inte påverkats av Sveriges anslutning till EU (6 § 6 förordning [2007:1244] om konse- kvensutredning vid regelgivning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft41"&gt;17.11 Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;De föreslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juni 2017, och försäkringsbolagen kan förväntas hinna vidta nödvändiga åtgärder till dess. Några särskilda infor- mationsinsatser är inte nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft12"&gt;De lagändringar som utredningen föreslår bedöms kunna träda i kraft i juni 2017 (se avsnitt 16.10). Utredningens bedömning, som också har bekräftats av Svensk Försäkrings referensgrupp, är att försäkringsbolagen till dess kommer hinna vidta de åtgärder som behövs för att de ska kunna anpassa sig till den nya regleringen. Några särskilda informationsinsatser är därför inte nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;P class="p785 ft15"&gt;DEL VI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;18 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Förslaget till lag om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft41"&gt;i försäkringsavtalslag (2005:104)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft16"&gt;11 kap. Försäkringsavtalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft14"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Ett försäkringsbolag får inte &lt;SPAN class="ft11"&gt;helt eller delvis neka &lt;/SPAN&gt;någon att teckna en sådan personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten när det har fått de uppgifter som behövs, om det inte finns särskilda skäl &lt;SPAN class="ft11"&gt;att neka försäkring &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till risken för framtida försäkringsfall, den avsedda försäkringens art eller någon annan omständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft50"&gt;Om en personförsäkring nekas på grund av hälsotillståndet hos den som ska försäkras, ska beslutet grundas på en försäkringsmässig bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Ett beslut att neka någon en personförsäkring &lt;SPAN class="ft10"&gt;får inte grundas på att ett försäk- ringsfall har inträffat eller den försäkrades hälsotillstånd har för- sämrats efter det att en ansökan har avsänts eller lämnats till för- säkringsbolaget. Sådana försäkringsvillkor som beror av den försäk- rades hälsotillstånd &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft10"&gt;bestämmas på grundval av hälsotillståndet vid ansökan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Om ett försäkringsbolag nekar någon en personförsäkring, ska bolaget i samband med beslutet ange skälen för detta och upplysa om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050104.HTM#K11P1S1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Första–tredje&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050104.HTM#K11P1S1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; styckena &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;gäller inte i fråga om en försäkring som någon tecknar i egenskap av näringsidkare till förmån för sitt före- tag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft22"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;Av paragrafen framgår att ett försäkringsbolag under vissa förut- sättningar har en skyldighet att bevilja en sökt personförsäkring, dvs. en &lt;SPAN class="ft11"&gt;kontraheringsplikt&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Ändringarna i &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;är delvis språkliga men förtydligar också paragrafens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Paragrafens &lt;SPAN class="ft11"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;är nytt, och innebär att det tidigare första stycket har delats upp och nu utgör första och andra stycket, men det är bara &lt;SPAN class="ft11"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;som är ny. Genom den nya första meningen förtydligas vilka förutsättningar som måste vara upp- fyllda för att ett försäkringsbolag ska kunna neka någon en person- försäkring på grund av dennes hälsotillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;är nytt i sin helhet och utgör i huvudsak ett för- tydligande av den skyldighet som redan får anses framgå av 16 kap. 7 § FAL, för försäkringsbolagen att motivera beslut att neka för- säkring och upplysa om möjligheter till prövning. Ändringen inne- bär samtidigt även en ny skyldighet för bolagen att göra detta i samband med beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;undantar från paragrafens tillämpning sådan för- säkring som någon tecknar i egenskap av näringsidkare till förmån för sitt företag, och har anpassats till paragrafens nya styckeindel- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft13"&gt;Ändringarna har följande innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Ändringarna i första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har till att börja med ordet &lt;SPAN class="ft11"&gt;vägra &lt;/SPAN&gt;ersatts av &lt;SPAN class="ft11"&gt;helt eller delvis neka&lt;/SPAN&gt;. Ändringen behandlas i avsnitt 16.6.2. Genom tillägget &lt;SPAN class="ft11"&gt;helt eller delvis &lt;/SPAN&gt;förtydligas att kontraheringsplikten gäller såväl när en försäkringsansökan avslås helt, som när försäkring beviljas med villkor som avviker från vad som normalt gäller för försäkringen i fråga. Försäkringsbolaget måste alltså alltid visa särskilda skäl för beslutet när en sökt personförsäkring inte beviljas till normala vill- kor. Att ordet &lt;SPAN class="ft11"&gt;vägra &lt;/SPAN&gt;har bytts ut mot &lt;SPAN class="ft11"&gt;neka &lt;/SPAN&gt;har i sig ingen saklig betydelse. Skälet till ändringen är främst att &lt;SPAN class="ft11"&gt;neka &lt;/SPAN&gt;språkligt passar bättre tillsammans med &lt;SPAN class="ft11"&gt;helt eller delvis&lt;/SPAN&gt;. Ytterligare en språklig följd- ändring utan saklig betydelse är att det nu anges att bolaget måste ha särskilda skäl &lt;SPAN class="ft11"&gt;att neka försäkring&lt;/SPAN&gt;, i stället för som tidigare sär- skilda skäl &lt;SPAN class="ft11"&gt;för vägran&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td204"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;För att undvika upprepningar i lagtexten, anges i andra till tredje styckena i paragrafen att dessa gäller då en personförsäkring &lt;SPAN class="ft51"&gt;nekas&lt;/SPAN&gt;, i stället för &lt;SPAN class="ft51"&gt;helt eller delvis nekas&lt;/SPAN&gt;. Detta ska inte uppfattas som en begränsning av tillämpningsområdet för paragrafen i dessa delar. Liksom för närvarande, gäller den i sin helhet för samtliga fall då en sökt personförsäkring inte beviljas till normala villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft54"&gt;Enligt paragrafens första stycke gäller vidare att den försäkrings- sökande bara har rätt att teckna en sådan personförsäkring som &lt;SPAN class="ft53"&gt;bolaget normalt tillhandahåller allmänheten&lt;/SPAN&gt;. Ingen ändring görs i detta avseende (se avsnitt 16.6.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft14"&gt;Ett nytt andra stycke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Andra stycke&lt;/SPAN&gt;t i paragrafen handlar om vad som &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;respektive vad som &lt;SPAN class="ft11"&gt;inte får&lt;/SPAN&gt;, ligga till grund för försäkringsbolagets beslut att neka någon en personförsäkring. Stycket är nytt, men det är bara &lt;SPAN class="ft11"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;som utgör ett tillägg till paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Övervägandena till den nya &lt;SPAN class="ft51"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;finns i avsnitt 16.6.3 och 16.6.4. Meningen avser en specifik situation som omfattas av paragrafens första stycke – nämligen att en sökt personförsäkring nekas med hänvisning till att &lt;SPAN class="ft51"&gt;hälsotillståndet &lt;/SPAN&gt;hos den som ska för- säkras medför en &lt;SPAN class="ft51"&gt;risk för framtida försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;. Det är alltså inte fråga om någon ny avslagsgrund eller något undantag från kraven enligt första meningen. Den nya meningen förtydligar i stället vilka krav som måste vara uppfyllda för att det ska anses föreligga sär- skilda skäl för ett försäkringsbolag att neka någon en personförsäk- ring enligt första stycket, när detta sker med hänvisning till den försäkringssökandes hälsotillstånd. I den nya meningen anges följ- ande två krav för att det ska anses föreligga särskilda skäl för bolaget att neka försäkring i den situationen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;att beslutet ska grundas på en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;försäkringsmässig bedömning &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;att bedömningen ska avse &lt;/SPAN&gt;omständigheterna i det enskilda fallet&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;Med kravet på en &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässig bedömning &lt;/SPAN&gt;avses till att börja med att beslutet ska ha varit &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässigt nödvändigt&lt;/SPAN&gt;. Försäk- ringsbolaget måste alltså kunna visa att risken för framtida försäk- ringsfall är så hög, att det skulle få klart olämpliga följder för för- säkringskollektivet om risker av det aktuella slaget försäkrades till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;normala villkor eller, om ansökan helt har avslagits, försäkrades alls. Det handlar här &lt;SPAN class="ft50"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;om vilka följderna skulle bli för försäk- ringskollektivet om en försäkring beviljades i just det aktuella fallet. Frågan är vilka följder som skulle uppstå för försäkringskollektivet om risker av det aktuella slaget vanligen skulle försäkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;När det kan anses vara försäkringsmässigt nödvändigt att neka någon en personförsäkring varierar, eftersom många olika faktorer påverkar vilka följder det får för ett försäkringskollektiv att vissa risker försäkras. Viktiga faktorer i det sammanhanget är naturligt- vis hur troligt det är att försäkringsfall skulle inträffa och den aktu- ella försäkringsproduktens omfattning, dvs. vilka ersättningar som bolaget riskerar att behöva betala ut vid eventuella försäkringsfall. Andra faktorer av betydelse är försäkringsbolagets storlek och eko- nomi i övrigt samt försäkringskollektivets storlek och samman- sättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;För att bedömningen ska vara &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkringsmässig&lt;/SPAN&gt;, måste bolaget också kunna visa att den har baserats på ett beslutsunderlag av hög kvalitet. I det avseendet är det rimligt att kräva att beslutet har grundats på det som i försäkringssammanhang vid den aktuella tid- punkten anses vara &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt bolagets försäkringsmässiga kunnande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Med &lt;SPAN class="ft51"&gt;medicinsk vetenskap&lt;/SPAN&gt;, åsyftas den medicinska vetenskapliga forskningen, fast med beaktande av att en viss tröghet måste accep- teras med avseende på när försäkringsbolagen kan förväntas an- passa sin riskbedömning efter nya forskningsrön. Det är exempel- vis inte rimligt att kräva att bolagen ska ändra sina riktlinjer på grund av ny medicinsk forskning, förrän det finns en viss konsensus angående den. Det är den aspekten som avses med att det ska handla om det som &lt;SPAN class="ft51"&gt;i försäkringssammanhang vid den aktuella tidpunkten &lt;/SPAN&gt;anses vara medicinsk vetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Medicinsk beprövad erfarenhet &lt;/SPAN&gt;handlar i det här sammanhanget om sådant som det eventuellt inte finns direkt vetenskapligt stöd för, men som i vart fall är allmänt accepterat inom läkarkåren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Försäkringsmässigt kunnande &lt;/SPAN&gt;är försäkringsbolagens professio- nella erfarenhet. Här avses i första hand det aktuella försäkrings- bolagets egen erfarenhet i förhållande till försäkringsprodukten i fråga och det försäkrade kollektivet. Det kan exempelvis handla om bolagets sjukdoms- och skadestatistik samt erfarenheter när det gäller skadereglering. Men det kan också gälla mera allmän erfaren-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td204"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;het inom branschen. För att sådana erfarenheter ska ha någon bäring, måste de kunna styrkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft9"&gt;Genom att det anges att ett beslut att neka försäkring ska grun- das på en bedömning av &lt;SPAN class="ft51"&gt;omständigheterna i det enskilda fallet&lt;/SPAN&gt;, för- tydligas att ett sådant beslut måste baseras på en &lt;SPAN class="ft51"&gt;individuell bedöm- ning &lt;/SPAN&gt;av den enskilde sökandens förutsättningar. Därmed avses att försäkringsbolaget har ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;utredningsansvar &lt;/SPAN&gt;när det gäller den försäk- ringssökandes hälsotillstånd, om bolaget överväger att neka för- säkring. Det innebär att försäkringsbolaget i de fallen har en skyl- dighet att i möjligaste mån &lt;SPAN class="ft51"&gt;klargöra &lt;/SPAN&gt;eventuella otydliga hälsouppgif- ter som lämnas av den försäkringssökande i ansökan. Bolaget ska dessutom &lt;SPAN class="ft51"&gt;aktivt ta reda på &lt;/SPAN&gt;de uppgifter om hälsotillståndet hos sökanden som kan ha betydelse dennes möjlighet att teckna en för- säkring. Hur långtgående utredningsansvaret är – dvs. hur mycket information som bolaget behöver ta reda på om hälsotillståndet hos en viss försäkringssökande – varierar beroende på den enskilde sökandens hälsotillstånd samt den sökta försäkringens innehåll och utformning. Grundläggande är att försäkringsbolaget ska ta reda på så pass mycket information om den försäkringssökandes hälsa som behövs för att bolaget ska kunna grunda sitt beslut på den medi- cinska vetenskap och beprövade erfarenhet som finns på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;När det gäller inhämtande av hälsouppgifter om en försäkrings- sökande från vårdgivare och andra, ska försäkringsbolaget beakta det skydd för den försäkringssökandes personliga integritet som följer av 11 kap. 1 a § FAL. Den paragrafen innebär att ett försäk- ringsbolag bara får begära den försäkringssökandes &lt;SPAN class="ft50"&gt;samtycke &lt;/SPAN&gt;för att hämta in sådana hälsouppgifter när detta är &lt;SPAN class="ft50"&gt;nödvändigt &lt;/SPAN&gt;för pröv- ningen av ansökan. I det här sammanhanget ska det noteras att den bestämmelsen inte utgör något hinder mot att försäkringsbolagen fullgör det utredningsansvar som följer av kontraheringsplikten, eftersom hälsouppgifter som har betydelse för bedömningen av om en ansökan kan beviljas eller inte, måste anses vara &lt;SPAN class="ft50"&gt;nödvändiga &lt;/SPAN&gt;för prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Det ska framhållas att de tillägg som föreslås med avseende på den situationen att den försäkringssökandes &lt;SPAN class="ft51"&gt;hälsotillstånd &lt;/SPAN&gt;anses medföra en &lt;SPAN class="ft51"&gt;risk för framtida försäkringsfall&lt;/SPAN&gt;, inte innebär någon ändring med avseende på de två andra avslagsgrunder som framgår av paragrafens första stycke. Fortfarande gäller alltså att ett försäk- ringsbolag, utöver eller i stället för att hänvisa till &lt;SPAN class="ft51"&gt;risken för fram-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337416x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;tida försäkringsfall&lt;SPAN class="ft12"&gt;, kan åberopa &lt;/SPAN&gt;den avsedda försäkringens art &lt;SPAN class="ft12"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;någon annan omständighet &lt;SPAN class="ft12"&gt;till stöd för att neka någon en person- försäkring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;I övrigt har en redaktionell ändring gjorts i stycket (&lt;SPAN class="ft11"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;har ändrats till &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Ett nytt tredje stycke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft11"&gt;nytt tredje stycke &lt;/SPAN&gt;har lagts till i paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 16.6.5 och 16.6.8. Stycket stadgar en skyldighet för för- säkringsbolagen att motivera beslut att neka försäkring och att upplysa den försäkringssökande om vilka möjligheter som finns för att få ett sådant beslut prövat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Till att börja med framgår att ett försäkringsbolag som nekar någon en sökt personförsäkring med stöd av första stycket, &lt;SPAN class="ft11"&gt;i sam- band med beslutet ska ange skälen för detta&lt;/SPAN&gt;. Detta utgör i huvudsak ett förtydligande av det krav på motiverade avslagsbeslut som i dag kan anses följa av 16 kap. 7 § andra stycket FAL. En nyhet är att det föreskrivs en skyldighet för försäkringsbolaget att lämna moti- veringen &lt;SPAN class="ft11"&gt;i samband med beslutet&lt;/SPAN&gt;, något som inte krävs för närvar- ande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Innebörden av att ett försäkringsbolag ska ange skälen för ett beslut att neka försäkring, är att bolaget ska förklara &lt;SPAN class="ft51"&gt;vilka uppgifter om den försäkringssökandes hälsa som bolaget har beaktat &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft51"&gt;varför &lt;/SPAN&gt;dessa uppgifter medför att försäkring till normala villkor måste nekas helt eller delvis, dvs. vilka försäkringsmässiga skäl som har legat till grund för beslutet. Enbart hänvisning till ett yttre förhåll- ande, såsom en viss sjukdom eller liknande, är i regel inte en till- räcklig motivering.&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Meningen är samtidigt inte att försäkrings- bolaget i motiveringen ska gå in i sådan detalj att förklaringen blir alltför komplicerad eller att bolaget i onödan ska ange känsliga detaljer. Det viktiga är att motiveringen formuleras så att det blir &lt;SPAN class="ft51"&gt;tydligt och begripligt för den ordinäre försäkringssökande varför den sökta personförsäkringen inte har beviljats&lt;/SPAN&gt;. Längden av och innehållet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Om ett beslut att neka försäkring grundas på att den försäkringssökande har en viss allvar- lig sjukdom, eller om det finns andra faktorer som enligt bolaget i sig innebär en så hög risk för framtida försäkringsfall att bolaget har bedömt att det inte är nödvändigt ta reda på några ytterligare hälsouppgifter, bör det framgå av motiveringen att det är så bolaget har resonerat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td204"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;i en sådan motivering kan naturligtvis variera beroende på den sökta försäkringen och sökandens hälsotillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft9"&gt;I stycket föreskrivs även en skyldighet för försäkringsbolaget att, &lt;SPAN class="ft51"&gt;i samband med beslutet &lt;/SPAN&gt;att neka försäkring, &lt;SPAN class="ft51"&gt;upplysa om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat&lt;/SPAN&gt;. Här avses till att börja med att bolaget ska informera om möjligheten till prövning i &lt;SPAN class="ft51"&gt;dom- stol&lt;/SPAN&gt;. En skyldighet att lämna sådan information får, liksom skyldig- heten för bolaget att upplysa om skälen för beslutet, anses följa redan i dag av 16 kap. 7 § andra stycket FAL. En nyhet även i detta avseende är däremot att försäkringsbolaget ska lämna upplysning- arna &lt;SPAN class="ft51"&gt;i samband med beslutet &lt;/SPAN&gt;om att neka försäkring. Ytterligare en nyhet är att den skyldighet som nu föreskrivs för bolaget att upp- lysa om prövningsmöjligheter i samband med beslutet, också inne- bär att bolaget ska lämna information om vissa &lt;SPAN class="ft51"&gt;tvistlösningsorgan utanför domstol&lt;/SPAN&gt;. Ett försäkringsbolag behöver inte informera om alla tvistlösningsorgan som den som har nekats en personförsäk- ring möjligen skulle kunna vända sig till. De tvistlösningsorgan som avses är bara sådana vars prövning kan medföra att talefristen för att vända sig till domstol skjuts upp enligt 16 kap. 7 § fjärde stycket FAL (se kommentaren till den bestämmelsen nedan, för en närmare beskrivning av vilka tvistlösningsorgan som det är fråga om). Försäkringsbolaget ska därutöver upplysa om &lt;SPAN class="ft51"&gt;vilka möjligheter som finns till omprövning av beslutet internt inom bolaget&lt;/SPAN&gt;, exempel- vis om sökanden kan begära att bolagets riskbedömningsavdelning tar ställning till ansökan på nytt, och om det finns någon intern prövningsnämnd eller liknande som denne kan vända sig till. Även detta är en nyhet jämfört med nuvarande reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft12"&gt;Det ligger i sakens natur att försäkringsbolaget även måste upp- lysa den försäkringssökande om hur dessa olika prövningsmöjlig- heter förhåller sig till varandra, dvs. i vilken ordning de lämpligen kan utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;FAL ställer inte upp något krav på att ett försäkringsbolag måste ge den som har ansökt om en försäkring ett skriftligt besked när den sökta försäkringen nekas. Ingenting hindrar därför att för- säkringsbolaget muntligen lämnar ett sådant besked, inklusive munt- liga upplysningar om skälen för beslutet och prövningsmöjligheter. Ett skriftligt meddelande från försäkringsbolaget om beslutet, inklusive uppgift om skälen för detta och upplysning om möjlig- heten till prövning i domstol, kommer däremot även framöver vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;en förutsättning för att starta fristen för den försäkringssökande att väcka en domstolstalan enligt 16 kap. 7 § FAL (se kommentaren till den paragrafen nedan). I praktiken lär därför de flesta försäk- ringsbolag lämna skriftliga beslut när en sökt personförsäkring nekas, inklusive skriftliga beslutsmotiveringar och upplysningar om prövningsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;I det här sammanhanget kan det nämnas att vissa försäkrings- bolag har som praxis att, i de fall en sökt personförsäkring nekas, kontakta den försäkringssökande per telefon och kortfattat redo- visa beslutet, innan det att ett skriftligt beslut skickas. Den nya skyldigheten för försäkringsbolaget att i samband med beslutet ange skälen för beslutet och upplysa om möjligheter till prövning, hindrar inte en sådan praxis, förutsatt att bolaget vid telefonkontakten informerar om att beslutet och ytterligare upplysningar kommer senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Det ska här slutligen noteras att skyldigheten att motivera ett beslut att neka försäkring och upplysa om möjligheter till pröv- ning, inträffar när försäkringsbolaget skiljer ärendet ifrån sig i för- hållande till den försäkringssökande. Det innebär att skyldigheten kan uppstå vid flera tillfällen i ett och samma ansökningsärende. Om försäkringsbolaget exempelvis, efter det att bolaget första gången har meddelat att försäkring nekas, på den försäkringssökandes begäran tar upp beslutet till förnyad prövning, kommer bolaget att skilja ärendet ifrån sig på nytt efter omprövningen. Bolaget måste då motivera beslutet och upplysa om möjligheter till prövning även i samband med att bolaget fattar det nya beslutet. Om försäkrings- bolaget efter omprövningen står fast vid sitt tidigare beslut bör det samtidigt, vad gäller beslutsmotiveringen, räcka att bolaget i den situationen hänvisar till de skäl som angavs i det tidigare beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Liksom övriga förpliktelser som försäkringsbolagen har enligt paragrafen, kommer skyldigheten att motivera beslut och upplysa om prövningsmöjligheter, att omfattas av kravet på god försäk- ringsstandard enligt 4 kap. 3 § FRL, och därmed av Finansinspek- tionens tillsynsområde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td204"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Försäkringstagaren får när som helst säga upp en tidsbegränsad försäkring att upphöra vid försäkringstidens utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Försäkringsbolaget får säga upp en tidsbegränsad försäkring till försäkringstidens utgång. Uppsägningen ska göras skriftligen och sändas till försäkringstagaren tidigast sex månader och senast en månad innan försäkringstiden går ut. Den ska för att få verkan innehålla en förfrågan om försäkringstagaren vill ha försäkringen förnyad. Begär försäkringstagaren att försäkringen förnyas, gäller uppsägningen bara om det finns särskilda skäl att &lt;SPAN class="ft11"&gt;neka &lt;/SPAN&gt;försäkring med hänsyn till sådana omständigheter som anges i 1 § första &lt;SPAN class="ft11"&gt;och andra styckena&lt;/SPAN&gt;. Bestämmelserna i 1 a § gäller även vid förnyelse av försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Försäkringsbolagets skyldighet enligt 1 § tredje stycket att motivera beslut och upplysa om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat, gäller även om bolaget nekar någon att förnya en försäkring enligt andra stycket i denna paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft9"&gt;Paragrafen behandlar parternas rätt till uppsägning av tidsbegrän- sade personförsäkringar till försäkringstidens utgång. Som tids- begränsad försäkring räknas sådan försäkring som gäller för viss tid eller tills den försäkrade uppnår viss ålder. Försäkring som avtalas på den försäkrades livstid räknas inte som en tidsbegränsad försäk- ring (jfr 11 kap. 2 § FAL). Sjuk- och olycksfallsförsäkringar är nor- malt tidsbegränsade och faller då under paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 16.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft12"&gt;har &lt;/SPAN&gt;försäkringstagaren &lt;SPAN class="ft12"&gt;alltid rätt att säga upp försäkringen till försäkringstidens utgång. Ingen ändring har gjorts i den delen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Paragrafens &lt;SPAN class="ft51"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;reglerar möjligheten för &lt;SPAN class="ft51"&gt;försäkrings- bolaget &lt;/SPAN&gt;att säga upp försäkringen. Enligt bestämmelsen får bolaget säga upp en tidsbegränsad personförsäkring till försäkringstidens utgång. Uppsägningen ska göras skriftligen och sändas till försäk- ringstagaren tidigast sex månader och senast en månad innan för- säkringstiden går ut. För att uppsägningen ska få verkan måste den också innehålla en förfrågan om försäkringstagaren vill ha försäk- ringen förnyad. För närvarande föreskrivs att om försäkringstaga- ren begär att försäkringen förnyas, gäller uppsägningen bara om det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;finns särskilda skäl för försäkringsbolaget att &lt;SPAN class="ft11"&gt;vägra &lt;/SPAN&gt;försäkring med hänsyn till sådana omständigheter som anges i 11 kap. 1 § &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I paragrafens andra stycke har två ändringar gjorts. Den ena ändringen är att ordet &lt;SPAN class="ft50"&gt;vägra &lt;/SPAN&gt;har ersatts av ordet &lt;SPAN class="ft50"&gt;neka&lt;/SPAN&gt;. Detta är enbart en språklig förändring, till följd av motsvarande ändring i 11 kap. 1 § första stycket (se kommentaren till den bestämmelsen ovan). Den andra ändringen är att hänvisningen till 11 kap. 1 § har utvidgats till att avse inte bara första, utan &lt;SPAN class="ft50"&gt;även andra stycket &lt;/SPAN&gt;i den paragrafen. Ändringen är en följd av att det tidigare första stycket i 11 kap. 1 § har delats upp och nu utgör första och andra stycket, samt att vissa förtydliganden har gjorts där med avseende på vad som utgör särskilda skäl att neka försäkring. Hänvisningen till 11 kap. 1 § första och andra styckena innebär att regleringen där tillämpas även när försäkringstagaren begär att försäkringen ska förnyas efter uppsägning från bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Ett nytt &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje stycke &lt;/SPAN&gt;har lagts till paragrafen. Enligt detta ska försäkringsbolaget i samband med beslut att neka förnyelse av en personförsäkring, ha motsvarande skyldighet som vid nekad ny- teckning att upplysa om skälen för beslutet och om möjligheter till prövning. Innebörden av den skyldigheten förklaras närmare i kommentaren till 11 kap. 1 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft14"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;Har inte en giltig uppsägning skett enligt 3 §, förnyas en tids- begränsad försäkring för en tid av ett år, om inte annat har avtalats. Försäkringsbolaget får ändra villkoren i den utsträckning som följer av 1 och 3 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Försäkringsbolagets skyldighet enligt 1 § tredje stycket att motivera beslut och upplysa om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat, gäller även om bolaget ändrar villkoren enligt första stycket i denna paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft9"&gt;Paragrafen behandlar förnyelse av tidsbegränsad försäkring då någon uppsägning inte sker. I paragrafen har ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;nytt andra stycke &lt;/SPAN&gt;lagts till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 16.7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td204"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p790 ft12"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att en tidsbegränsad försäk- ring förnyas automatiskt om den inte har sagts upp enligt 11 kap. 3 § eller när den uppsägning som skett inte är giltig enligt den para- grafen. Försäkringen förnyas på ett år, om inte annat har avtalats. Enligt paragrafens andra mening får, om försäkringen förlängs, försäkringsbolaget ändra de individuella försäkringsvillkoren i den utsträckning som följer av 11 kap. 1 och 3 §§. Någon ändring har inte gjorts i första stycket. Som framgår av ändringen i 11 kap. 3 § andra stycket och kommentaren till den bestämmelsen, innebär hänvisningen till 11 kap. 1 § att &lt;SPAN class="ft11"&gt;första och andra stycket &lt;/SPAN&gt;i den para- grafen, inklusive de förtydligandena som har gjorts där med avse- ende på vad som utgör särskilda skäl att neka någon en person- försäkring, ska tillämpas även när det är fråga om förnyelse av en försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;Ett nytt &lt;SPAN class="ft11"&gt;tredje stycke &lt;/SPAN&gt;har lagts till paragrafen. Enligt detta ska försäkringsbolaget, i samband med ett beslut att ändra de individu- ella försäkringsvillkoren vid förnyelse av en tidsbegränsad person- försäkring, ha motsvarande skyldighet som vid nekad nyteckning att upplysa om skälen för beslutet och om möjligheter till pröv- ning. Innebörden av den skyldigheten förklaras närmare i kommen- taren till 11 kap. 1 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft16"&gt;16 kap. Regleringen av försäkringsfall, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Gör försäkringstagaren sannolikt att en uppsägning från försäk- ringsbolagets sida eller ett meddelande som avses i 11 kap. 7 § eller 16 kap. 7 § andra &lt;SPAN class="ft51"&gt;eller fjärde &lt;/SPAN&gt;stycket har försenats eller inte kommit fram på grund av omständigheter som han inte har kunnat råda över, får uppsägningen eller meddelandet verkan tidigast en vecka efter den dag då uppsägningen eller meddelandet kom fram. En uppsägning på grund av dröjsmål med premien får dock verkan senast tre månader efter den dag då försäkringsbolaget avsände den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft9"&gt;Paragrafen ger besked om vem som står risken för att uppsägningar och vissa meddelanden som det enligt FAL åligger försäkrings- bolaget att skicka försenas eller inte alls kommer fram. Av para- grafen följer att om försäkringstagaren (eller i förekommande fall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;den försäkringssökande) gör sannolikt &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att ett sådant med- delande som avses i paragrafen har försenats eller inte kommit fram, &lt;SPAN class="ft51"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att detta beror på andra omständigheter än sådana som han eller hon har kunnat råda över, får meddelandet verkan tidigast en vecka efter den dag då det kom fram. Bestämmelsen tar bl.a. sikte på ett sådant meddelande från försäkringsbolaget som enligt 16 kap. 7 § andra stycket krävs för att starta den frist om sex månader som gäller ifall en försäkringssökande vill väcka en domstolstalan angående ett beslut om att neka en personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Ändringen i paragrafen består i att en &lt;SPAN class="ft11"&gt;hänvisning till det nya fjärde stycket i 16 kap. 7 § har lagts till&lt;/SPAN&gt;. Därmed kommer paragrafen även att omfatta ett sådant meddelande från försäkringsbolaget som krävs enligt den bestämmelsen för att en ny talefrist ska börja löpa efter ett tvistlösningsförfarande utanför domstol (se kommen- taren till 16 kap. 7 § fjärde stycket nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 16.6.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Har ett försäkringsbolag i strid mot 11 kap. 1 eller 3 § &lt;SPAN class="ft50"&gt;nekat &lt;/SPAN&gt;någon att teckna eller förnya en försäkring, &lt;SPAN class="ft50"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;domstol på yrkande av denne förklara att han har rätt att teckna eller förnya försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Talan om förklaring enligt första stycket &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;väckas inom sex månader från det att försäkringsbolaget till sökanden har avsänt meddelande om sitt beslut, uppgift om skälen för detta och upplys- ning om vad sökanden &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;göra för att få beslutet prövat &lt;SPAN class="ft11"&gt;av dom- stol&lt;/SPAN&gt;. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan för- lorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Domstolen får bestämma att försäkringstiden &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;räknas från den tidpunkt som skulle ha gällt om försäkringsbolaget hade bifallit ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft51"&gt;Om ett förfarande inleds vid ett för ändamålet avsett och etablerat tvistlösningsorgan utanför domstol inom den frist för väckande av talan som anges i andra stycket, löper fristen ut först sex månader efter det att försäkringsbolaget, sedan tvistlösningsförfarandet avslutats, till sökanden har avsänt meddelande angående om försäkring får tecknas och uppgift om skälen för detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td204"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;Paragrafen reglerar vad som gäller när någon har nekats en person- försäkring – att nyteckna en försäkring eller att förnya den – och därför vill föra en domstolstalan mot försäkringsbolaget i denna fråga. I paragrafens &lt;SPAN class="ft51"&gt;första, andra och tredje stycken &lt;/SPAN&gt;görs vissa språkliga och redaktionella ändringar samt ett förtydligande. Dessa stycken ändras däremot inte i sak. Det är bara det &lt;SPAN class="ft51"&gt;nya fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;i para- grafen som utgör någon saklig ändring jämfört med nuvarande reglering, och den ändringen har behandlats i avsnitt 16.6.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Första, andra och tredje styckena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ordet &lt;SPAN class="ft11"&gt;vägrat &lt;/SPAN&gt;ersatts av &lt;SPAN class="ft11"&gt;nekat&lt;/SPAN&gt;. Detta är en enbart språklig ändring som har gjorts till följd av motsvarande ändring i 11 kap. 1 § (se kommentaren till den paragrafen ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft50"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;regleras fristen för den försäkrings- sökande att väcka talan i domstol, ifall denne vill få prövat om försäkringsbolaget har nekat försäkring i strid mot kontraherings- plikten. Enligt befintlig reglering, ska en sådan talan väckas inom &lt;SPAN class="ft50"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;från det att försäkringsbolaget till den försäkrings- sökande har &lt;SPAN class="ft50"&gt;avsänt ett meddelande om sitt beslut&lt;/SPAN&gt;, uppgift om &lt;SPAN class="ft50"&gt;skälen &lt;/SPAN&gt;för detta och &lt;SPAN class="ft50"&gt;upplysning om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat&lt;/SPAN&gt;. Meddelandet ska vara skriftligt (se prop. 2003/04:150 s. 204 f. och 311 samt s. 451 och 574).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;Någon saklig ändring av paragrafen föreslås inte när det gäller innehållet i det skriftliga meddelande från bolaget som krävs för att talefristen ska börja löpa. Däremot förtydligas avseende den upp- lysning om prövningsmöjligheter som ska lämnas i meddelandet, att det är möjligheten till &lt;SPAN class="ft51"&gt;domstolsprövning &lt;/SPAN&gt;som avses. Förtydligan- det görs med anledning av förslaget att det i 11 kap. 1 § tredje stycket införs en skyldighet för försäkringsbolaget att, i samband med ett beslut att neka försäkring, upplysa om såväl domstolspröv- ning som vissa möjligheter till prövning utanför domstol (se kom- mentaren till bestämmelsen ovan). Av naturliga skäl ska det inte krävas att bolaget upplyser om möjligheter till prövning utanför domstol, för att fristen att väcka en domstolstalan ska börja löpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;När det gäller skyldigheten för bolaget att i meddelandet till sökanden ange &lt;SPAN class="ft51"&gt;skälen för beslutet&lt;/SPAN&gt;, ska det anmärkas att det inte ska göras någon kvalitativ bedömning av bolagets beslutsmotivering för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;att avgöra om talefristen har börjat löpa. Det väsentliga när det gäller detta meddelande är att den försäkringssökande får klart för sig att bolaget har tagit definitiv ställning till försäkringsansökan. Detta ska jämföras med att det, enligt den föreslagna regleringen i 11 kap. 1 § tredje stycket, ställs vissa innehållsmässiga och kvalita- tiva krav på den motivering som ska lämnas av försäkringsbolaget &lt;SPAN class="ft50"&gt;i samband med beslutet &lt;/SPAN&gt;att neka försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;En annan skillnad mellan det meddelande från bolaget som krävs enligt paragrafen för att talefristen ska börja löpa, och de upplys- ningar som bolaget enligt den föreslagna regleringen i 11 kap. 1 § tredje stycket ska lämna i samband med beslutet att neka försäk- ring, är att upplysningarna i samband med beslutet inte behöver lämnas skriftligen. Med andra ord krävs ett skriftligt meddelande för att starta talefristen, medan det inte ställs upp något sådant formkrav när det gäller de upplysningar som ska lämnas i samband med beslutet att neka försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Delvis olika krav ställs alltså på försäkringsbolagen när det gäller upplysningar till den försäkringssökande i samband med ett beslut att neka en personförsäkring, och det meddelande som krävs för att fristen att väcka talan i domstol angående ett sådant beslut ska börja löpa. I praktiken lär skillnaderna samtidigt inte få särskilt stor praktisk betydelse, eftersom det är normal praxis hos försäkrings- bolagen att i samband med ett beslut att neka försäkring skicka ett skriftligt meddelande om beslutet, inklusive motivering och upp- lysning om möjligheter till prövning vid missnöje. Ett meddelande som uppfyller kraven i 11 kap. 1 § tredje stycket och som skickas till den försäkringssökande skriftligen, medför också att talefristen börjar löpa. I de flesta fall kommer därmed talefristen att börja löpa redan i samband med att den försäkringssökande första gången underrättas om beslutet. Ingenting hindrar alltså att ett försäk- ringsbolag utformar ett standardmeddelande som dels uppfyller kraven i 11 kap. 1 § tredje stycket, dels uppfyller de krav som gäller för att talefristen ska börja löpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I &lt;/SPAN&gt;första, andra och tredje styckena &lt;SPAN class="ft13"&gt;har &lt;/SPAN&gt;skall &lt;SPAN class="ft13"&gt;genomgående ändrats till &lt;/SPAN&gt;ska&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td204"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Ett nytt fjärde stycke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft51"&gt;nya fjärde stycke &lt;/SPAN&gt;regleras vilken verkan det har på fristen att väcka talan i domstol enligt andra stycket, ifall den för- säkringssökande inleder ett förfarande angående saken vid &lt;SPAN class="ft51"&gt;ett för ändamålet avsett och etablerat tvistlösningsorgan utanför domstol&lt;/SPAN&gt;. Av bestämmelsen följer att om talefristen enligt andra stycket &lt;SPAN class="ft51"&gt;löper &lt;/SPAN&gt;då ett sådant tvistlösningsförfarande &lt;SPAN class="ft51"&gt;inleds&lt;/SPAN&gt;, löper fristen ut först &lt;SPAN class="ft51"&gt;sex månader &lt;/SPAN&gt;efter det att försäkringsbolaget, sedan tvistlösningsförfar- andet avslutats, har &lt;SPAN class="ft51"&gt;avsänt meddelande angående om försäkring får tecknas och uppgift om skälen för detta&lt;/SPAN&gt;. Syftet med regleringen är att den som har nekats en personförsäkring, och som väljer att låta beslutet prövas vid ett sådant tvistlösningsorgan som avses i be- stämmelsen, inte därefter ska hindras från att väcka talan i domstol på grund av att talefristen har löpt ut under den prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft42"&gt;Förlängning av talefristen enligt det nya fjärde stycket blir alltså bara aktuellt när det är fråga om prövning vid &lt;SPAN class="ft52"&gt;ett för ändamålet av- sett och etablerat tvistlösningsorgan utanför domstol&lt;/SPAN&gt;. Regleringen före- slås i första hand med tanke på att utredningen har rekommenderat att den av Svensk Försäkring drivna Personförsäkringsnämnden, ska öppnas för tvister rörande rätten till en personförsäkring (se av- snitt 16.6.7). Men även något annat motsvarande privat eller statligt tvistlösningsorgan utanför domstol skulle kunna omfattas, om ett sådant inrättades. Att det ska vara fråga om ett tvistlösningsorgan som är &lt;SPAN class="ft52"&gt;avsett för ändamålet&lt;/SPAN&gt;, innebär att det ska ingå i organets uppgifter att pröva frågor om kontraheringsplikten för person- försäkring. Detta kan exempelvis följa av tvistlösningsorganets stadgar, uppdragsbeskrivning eller liknande. Att tvistlösningsorganet ska vara &lt;SPAN class="ft52"&gt;etablerat&lt;/SPAN&gt;, avser i det här sammanhanget att organet ska anses hålla hög kvalitet när det gäller objektivitet, opartiskhet och sakkunskap. För att ett tvistlösningsorgan ska räknas som etablerat behöver det däremot inte ha funnits någon viss tid. Även ett ny- inrättat tvistlösningsorgan kan omfattas om det lever upp till de tidigare nämnda förutsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;Vid tillämpningen av bestämmelsen ska tvistlösningsförfarandet anses &lt;SPAN class="ft11"&gt;inlett &lt;/SPAN&gt;när den försäkringssökandes skriftliga anmälan har kommit in till tvistlösningsorganet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Enligt regleringen blir det vidare bara aktuellt med en förläng- ning av talefristen om sexmånadersfristen &lt;SPAN class="ft11"&gt;löper &lt;/SPAN&gt;då tvistlösnings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft42"&gt;förfarandet inleds. Har sexmånadersfristen löpt ut redan innan den försäkringssökande anmäler saken till ett sådant tvistlösningsorgan som avses, har möjligheten för sökanden att väcka talan i domstol med avseende på det aktuella beslutet gått förlorad en gång för alla. Någon ny talefrist börjar alltså inte löpa på grund av att tvisten anmäls till ett sådant tvistlösningsorgan som omfattas av bestäm- melsen. Ingenting hindrar i och för sig att den försäkringssökande på nytt ansöker om att få teckna en personförsäkring hos samma försäkringsbolag. I sådant fall startar en ny talefrist enligt andra stycket från det att försäkringsbolaget i det nya ansökningsärendet har avsänt ett sådant meddelade som anges där. Skulle det bli fråga om en domstolsprövning av försäkringsbolagets beslut i det nya ansökningsärendet, skulle samtidigt domstolen bara kunna bestämma att försäkringstiden ska räknas från tidpunkten för den nya ansö- kan (se paragrafens tredje stycke).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft12"&gt;Ifall en tvist rörande kontraheringsplikten inleds vid ett sådant tvistlösningsorgan som avses i bestämmelsen, under tiden som sex- månadersfristen löper, ska alltså fristen för att väcka talan i domstol förlängas. Enligt bestämmelsen gäller att en &lt;SPAN class="ft11"&gt;ny sexmånadersfrist &lt;/SPAN&gt;då ska löpa från det att försäkringsbolaget, efter avslutat tvistlösnings- förfarande, har &lt;SPAN class="ft11"&gt;avsänt meddelande &lt;/SPAN&gt;till den försäkringssökande angå- ende frågan &lt;SPAN class="ft11"&gt;om försäkring får tecknas&lt;/SPAN&gt;, inklusive uppgift om &lt;SPAN class="ft11"&gt;skälen för bolagets ståndpunkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Det meddelande som försäkringsbolaget ska skicka efter avslu- tad tvistlösning ska, precis som meddelandet enligt andra stycket, vara &lt;SPAN class="ft11"&gt;skriftligt&lt;/SPAN&gt;, och talefristen ska även i detta fall börja löpa när bolaget &lt;SPAN class="ft11"&gt;avsänder &lt;/SPAN&gt;meddelandet. Genom tillägget till 16 kap. 6 §, kan tidpunkten skjutas upp om den försäkringssökande gör sannolikt att meddelandet har försenats eller inte kommit fram på grund av omständigheter som denne inte kunnat råda över (se kommentaren till 16 kap. 6 § ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;I det skriftliga meddelande som ska skickas efter avslutat tvist- lösningsförfarande, ska försäkringsbolaget till att börja med uppge om försäkring &lt;SPAN class="ft51"&gt;får tecknas&lt;/SPAN&gt;, dvs. om den försäkringsansökan som tvisten har handlat om nu beviljas helt eller delvis. Bolaget ska också ange &lt;SPAN class="ft51"&gt;skälen &lt;/SPAN&gt;för sitt besked i det avseendet. Om tvistlösnings- organet har kommit fram till att försäkringsbolagets ursprungliga beslut att helt eller delvis neka försäkring har varit korrekt, och bolaget avser att stå fast vid detta, bör det räcka med att bolaget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td204"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;hänvisar till organets yttrande och de skäl som har uppgetts i det ursprungliga beslutet. Ifall tvistlösningsorganet har rekommenderat att försäkringsbolaget frångår sitt ursprungliga beslut och i stället beviljar försäkringsansökan helt eller delvis, och bolaget avser att följa rekommendationen, är det på motsvarande sätt tillräckligt att bolaget uppger detta och hänvisar till tvistlösningsorganets yttrande. Om däremot försäkringsbolaget väljer att, helt eller i någon mån, gå emot tvistlösningsorganets yttrande i ett sådant fall, krävs en mer utförlig motivering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;På samma sätt som när det gäller innehållet i det meddelande som krävs enligt andra stycket för att fristen att väcka talan i domstol ska börja löpa, ska det inte göras någon kvalitativ bedömning av försäkringsbolagets motivering, för att avgöra om talefristen har börjat löpa efter avslutad tvistlösning utanför domstol. Kvalitativa krav ställs däremot, enligt den föreslagna regleringen i 11 kap. 1 § tredje stycket, med avseende på den motivering som försäkringsbolaget ska lämna i samband med det ursprungliga beslutet att neka försäkring (se kommentaren till den bestämmelsen ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;Det nya fjärde stycket blir som framgått ovan tillämpligt så fort ett förfarande vid ett sådant tvistlösningsorgan som avses i bestäm- melsen &lt;SPAN class="ft11"&gt;inleds&lt;/SPAN&gt;, dvs. när den försäkringssökandes skriftliga anmälan har kommit in till tvistlösningsorganet. Det innebär att försäk- ringsbolaget efter det att förfarandet har avslutats alltid måste av- sända ett sådant skriftligt meddelande som anges i bestämmelsen för att en ny talefrist om sex månader ska börja löpa. Det gäller även om tvistlösningsorganet av någon anledning avslutar förfaran- det utan att pröva tvisten i sak, exempelvis genom avvisning eller avskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft12"&gt;Skyldighet för försäkringsbolaget att, i samband med ett beslut att neka personförsäkring, upplysa den försäkringssökande om de möjligheter som kan finnas att få beslutet prövat av ett sådant tvistlösningsorgan som avses i bestämmelsen, följer av 11 kap. 1 § tredje stycket (se kommentaren till den bestämmelsen ovan).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft16"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;För försäkringsansökningar som har getts in före ikraftträdan- det gäller 11 kap. 1 § i den äldre lydelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;För försäkringsavtal som ingåtts före ikraftträdandet och som inte har förnyats därefter gäller 11 kap. 3 och 4 §§ i den äldre lydelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft12"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har behandlats i avsnitt 16.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft51"&gt;punkten 1 &lt;/SPAN&gt;träder lagändringarna i kraft den 1 juni 2017. Av &lt;SPAN class="ft51"&gt;punkterna 2 och 3 &lt;/SPAN&gt;framgår i vad mån 11 kap. 1, 3 och 4 §§ ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;tillämpas i den äldre lydelsen efter ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Punkten 2 &lt;/SPAN&gt;innebär att 11 kap. 1 § i ska tillämpas i den äldre lydelsen för ansökningar om att teckna en personförsäkring som har getts in före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;När det gäller förnyelse av en redan tecknad försäkring framgår av &lt;SPAN class="ft11"&gt;punkten 3 &lt;/SPAN&gt;att 11 kap. 3 och 4 §§ ska tillämpas i den äldre lydel- sen, om försäkringsavtalet ingåtts före ikraftträdandet och inte har förnyats därefter. Det innebär att en försäkring redan måste ha för- nyats en gång efter lagens ikraftträdande för att 11 kap. 3 och 4 §§ ska gälla i den nya lydelsen vid nästa förnyelsetidpunkt, om det är fråga om ett försäkringsavtal som har ingåtts före lagens ikraft- trädande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;DEL VII&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p794 ft23"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft15"&gt;Kommittédirektiv 2014:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft41"&gt;Rätten till en personförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft12"&gt;I januari 2006 infördes en principiell skyldighet för försäkrings- bolagen att meddela en personförsäkring till den som ansöker om en sådan (en s.k. kontraheringsplikt). Ett försäkringsbolag får inte vägra någon att teckna en personförsäkring, om det inte finns sär- skilda skäl. Regeringen har uttalat att det är angeläget att säkerställa att de sociala skyddsändamål som ligger bakom kontraherings- plikten får genomslag i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft9"&gt;En särskild utredare ges därför i uppdrag att följa upp försäk- ringsbolagens tillämpning av kontraheringsplikten. I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga och analysera i vilken utsträckning det före- kommer avslagsbeslut, förhöjda premier eller särskilda förbehåll och hur besluten och förbehållen normalt är utformade. Vidare ska utredaren granska om försäkringsbolagens riskbedömningar sker på individuell grund och om det finns anledning att befara att för- säkringsbolagen över- eller misstolkar den hälsoinformation som inhämtas. Förhållandena beträffande hälsouppgifter från barnhälso- vården och elevhälsan ska särskilt beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft12"&gt;Utredaren ska utifrån den gjorda uppföljningen överväga beho- vet av reformer. Om det finns ett sådant behov, ska utredaren lämna förslag till de författningsändringar eller andra åtgärder som krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft13"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft16"&gt;Kontraheringspliktens innebörd och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft14"&gt;Personförsäkringar ska beviljas om det inte finns särskilda skäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;I den försäkringsavtalslag (2005:104) som trädde i kraft år 2006 in- fördes en s.k. kontraheringsplikt vid personförsäkring. Det innebär att ett försäkringsbolag normalt inte får vägra någon att teckna eller förnya en sådan personförsäkring som bolaget normalt tillhanda- håller allmänheten, när bolaget har fått de uppgifter som behövs. Bolaget får vägra att erbjuda en försäkring bara om det finns sär- skilda skäl med hänsyn till risken för framtida försäkringsfall, den avsedda försäkringens art eller någon annan omständighet (11 kap. 1 och 3 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Om ett försäkringsbolag har vägrat någon att teckna en försäk- ring, kan en domstol besluta att den sökande ändå har rätt till för- säkringen (16 kap. 7 §). En sådan talan ska väckas inom sex måna- der från det att försäkringsbolaget har avsänt ett meddelande om sitt beslut, uppgift om skälen för detta och upplysning om vad sökanden ska göra för att få beslutet prövat. Av detta följer alltså att ett försäkringsbolag ska motivera ett beslut att inte meddela en försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Kontraheringsplikten utgör en avvägning mellan olika intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;I det lagstiftningsarbete som föranledde den nya försäkringsavtals- lagen konstaterades att personförsäkringar har ett stort socialt värde och att starka skäl talade för att en kontraheringsplikt borde gälla vid sådana försäkringar. Samtidigt stod det klart att det inte går att meddela försäkringar i alla fall, bl.a. eftersom privata individuella försäkringar bygger på att det är möjligt att bedöma vilka risker som finns i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;I förarbetena till lagen konstaterades följaktligen bl.a. att privat försäkringsverksamhet inte bedrivs efter liknande linjer som social- försäkring och att lagstiftaren inte bör ingripa i försäkringsbolag- ens produktutveckling genom tvingande civilrättsliga regler. Vidare uttalades att premier och andra försäkringsvillkor måste utformas med utgångspunkt i den risk som försäkringen ska täcka och att premien för varje försäkring ska täcka de skador som kan förväntas drabba det försäkrade kollektivet. Även försäkringsrörelselagstift-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;ningen bygger på att försäkringsbolagen ska bestämma villkor och premier efter försäkringstekniskt korrekta riktlinjer. Tanken var alltså inte att försäkringsbolagen skulle vara tvungna att avvika från den försäkringstekniska bedömningen av risken. Om riskprövningen skiftade mellan olika försäkringsbolag, skulle det enskilda försäk- ringsbolaget ha en skyldighet och i princip en rätt att hålla sig till sin egen praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Inom ramen för vad som är försäkringsmässigt möjligt bedöm- des det emellertid finnas anledning att införa en rätt till en person- försäkring. Även om det inte gick att garantera ett försäkringsskydd för samma premie och på samma villkor för alla, syftade lagen till att säkerställa att riskprövning sker på individuell grund och inte schablonmässigt. Avslag, premiehöjningar och särskilda villkor var alltså tillåtna, när de i det enskilda fallet har klart stöd av en försäk- ringsteknisk bedömning av hälsotillståndet och den därmed samman- hängande risken för framtida försäkringsfall (se prop. 2003/04:150 s. 244 f. och 497 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Civilutskottet har granskat situationen för barnförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Riksdagens civilutskott har nyligen låtit genomföra en övergripande inventering av försäkringsbolagens hantering av ansökningar om barn- försäkring med avseende på kontraheringsplikten (2012/13:RFR6). Undersökningen tyder bl.a. på att andelen barnförsäkringar som beviljas med ordinarie villkor har ökat något jämfört med för tio år sedan. Andelen försäkringar som beviljas med klausul eller förhöjd premie har minskat något. Det finns även tecken på att försäkrings- bolagens beslutsmotiveringar vid avslagsbeslut har förbättrats sedan kontraheringsplikten infördes. Trots detta är rapportens slutsats bl.a. att försäkringsbolagen borde kunna erbjuda fler barn en för- säkring med förhöjd premie eller klausul, i stället för att avslå an- sökningar. I rapporten konstateras det även att en del av bristerna i kommunikationen mellan försäkringsbolag och de personer som ansöker om försäkringar sannolikt kan åtgärdas om bolagen ger skriftliga beslut med tydligare motiveringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Regeringen har infört skärpta krav vid inhämtande av hälsouppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Den 1 juli 2011 begränsades försäkringsbolagens möjlighet att få tillgång till hälsouppgifter. Ett försäkringsbolag får begära sam- tycke till att inhämta uppgifter om en enskild persons hälsotillstånd endast om det är nödvändigt för prövningen av försäkringsansökan (se bl.a. 11 kap. 1 a § försäkringsavtalslagen). Dessa regler infördes till följd av att det i olika sammanhang hade framförts att det fanns brister i integritetsskyddet på försäkringsområdet. Kritiken innebar bl.a. att försäkringsbolagen fick del av irrelevant information samt att innebörden av de samtycken som försäkringsbolagen använde vid inhämtande av hälsouppgifter kunde vara otydliga för försäk- ringstagarna. Syftet med de nya bestämmelserna var att säkerställa att försäkringsbolagen inte slentrianmässigt begär samtycke till att inhämta känsliga uppgifter om dem som ansöker om en försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;Försäkringsbolagens hantering av försäkringsansökningar kan även prövas utifrån diskrimineringslagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;Under senare år har Diskrimineringsombudsmannen fört talan i ett antal ärenden där personer med funktionsnedsättning har nekats försäkring. Av diskrimineringslagen (2008:567) följer bl.a. att en person med funktionsnedsättning inte får missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan skulle ha behandlats i en jämför- bar situation. Det finns exempel i domstolspraxis när diskrimine- ring har ansetts föreligga på grund av att en försäkringsansökan har avslagits utan att det har gjorts en individuell bedömning av ansö- kan, och detta oavsett om en sådan bedömning skulle ha resulterat i att en försäkring meddelades eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft16"&gt;Behovet av en utredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Försäkringsbolagens skyldighet att meddela personförsäkringar fyller en viktig social funktion. Regelverket är utformat som en kompromiss mellan detta sociala intresse och det samhälleliga intresset av att det finns goda förutsättningar att bedriva försäk- ringsverksamhet. Om denna balans inte upprätthålls, finns det en risk att försäkringsskyddet i samhället minskar. Den kontrahe-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;ringsplikt som infördes år 2006 har tillämpats i snart tio år. Som regeringen har uttalat i olika sammanhang är det angeläget att nu följa upp reglernas praktiska tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Behovet av en sådan uppföljning understryks av att det från olika håll lyfts fram att grupper i samhället fortfarande har svårt att få personförsäkringar. Det kan bl.a. handla om för tidigt födda barn eller barn i adoptionssituationer. Kritik har exempelvis framförts om att försäkringsbolagen schablonmässigt avslår försäkrings- ansökningar utan att se till den enskilda individens förutsättningar. Det har också gjorts gällande att försäkringsbolagen inte tillräckligt tydligt motiverar sina beslut när en försäkring inte beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att säkerställa att den avvägning mellan olika intressen som kontraheringsplikten ger uttryck för återspeglas i den praktiska tillämpningen. Det finns även skäl att inom ramen för en utvärdering beakta den allmänna samhällsutvecklingen och nya medicinska och försäkringsmedicinska rön. Mot denna bakgrund bör en särskild utredare ges följande uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft14"&gt;Utgångspunkter för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft42"&gt;Rätten till en försäkring fyller en viktig funktion för enskilda och för samhället. Samtidigt är en förutsättning för att de privata för- säkringarna ska kunna fylla sin samhälleliga funktion att det finns goda förutsättningar att bedriva försäkringsverksamhet. I annat fall minskar utbudet av försäkringar och möjligheterna att försäkra sig mot olika typer av risker försämras. Krav på att i ökad utsträckning tillgodose vissa gruppers behov av försäkringsskydd riskerar också att gå ut över andra. Åtgärder på försäkringsområdet bör genom- föras på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt tillgodoser sådana delvis motstridiga intressen (se prop. 2009/10:241 s. 23 och prop. 2012/13:168 s. 19). Dessa utgångspunkter ska även ligga till grund för utredarens överväganden och förslag. Utredaren ska där- för särskilt beakta följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;Enskilda har i många situationer ett starkt och legitimt behov av att skaffa sig trygghet mot oförutsedda händelser. En privat per- sonförsäkring syftar till att ge ett skydd vid en framtida händelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;vars förverkligande är mer eller mindre oviss. Det kan handla om t.ex. att täcka inkomstförlust efter en olycka eller att ersätta kost- nader i samband med ett sjukvårdsbesök. Möjligheten att få försäk- ringsersättning har ofta stor ekonomisk och social betydelse för den skadelidande. Ett starkt skydd av enskildas rätt till en person- försäkring är därför ett centralt samhälleligt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Mot denna bakgrund är det viktigt att försäkringsbolagens risk- prövningar sker på individuell grund och inte schablonmässigt. Ingen ska riskera att stå utan en försäkring utan att det objektivt och sakligt motiveras på ett godtagbart sätt. De försäkringstekniska överväganden som försäkringsbolagen gör måste därför så långt som möjligt ha sin grund i den enskildes förhållanden och baseras på en korrekt bedömning av underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;När en försäkring trots allt inte kan meddelas, eller t.ex. med- delas med särskilda förbehåll, bör detta tydligt motiveras. Detta är av vikt inte minst för att det ska vara möjligt för den enskilde att bedöma om det finns anledning att begära domstolsprövning av försäkringsbolagets beslut. Skyldigheten för försäkringsbolagen att tydligt motivera avslagsbeslut fyller även ett syfte genom att den leder till att bolagen noggrant tänker igenom skälen för besluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Trots att det alltså står klart att rätten till en försäkring fyller en viktig funktion för enskilda, finns det också problem förenade med att ge kontraheringsplikten en alltför sträng tolkning. Lagstift- ningen har utformats mot denna bakgrund. Flera av dessa problem berörs i den rapport som civilutskottet har låtit utarbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;En viktig princip är t.ex. att försäkringspremien för varje försäk- ring ska motsvara risken för försäkringsfall (den s.k. ekvivalens- principen). Felaktiga beräkningar eller riskantaganden kan drabba alla befintliga försäkringstagare, genom att försäkringsbolagets möjligheter att uppfylla sina förpliktelser mot dem minskar. Om försäkringar skulle beviljas utan att risker beaktas i tillräcklig ut- sträckning, leder det till en så kallad moturvalsproblematik. Ett moturval börjar med att premien är för lågt satt för vissa försäk- ringssökande. Detta kan leda till att denna grupp kommer att teckna försäkring i större omfattning än de skulle ha gjort om risken, och därmed premien, hade varit korrekt beräknad. För att de totala premieintäkterna ska vara tillräckliga måste det övriga försäkrings- tagarkollektivet betala en premie som är högre än den risk kollekti- vet faktiskt representerar. Deras försäkring får därmed ett överpris.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;Följden av överpriset kan bli att fler ur det övriga försäkringstagar- kollektivet avstår från att teckna försäkring. Att höja de för lågt satta premierna, för att ha tillräckliga tillgångar för att betala ersätt- ning vid försäkringsfall, leder bara till att moturvalseffekten för- stärks. Moturvalseffekten kan leda bl.a. till att personer som i dag lätt och billigt kan få en försäkring kan komma att helt sakna för- säkringsskydd i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Förutsättningarna för att meddela en försäkring kan också skilja sig åt mellan olika försäkringsbolag, bl.a. beroende på försäkring- arnas omfattning och möjligheterna till återförsäkring. Det kan också vara så att riskökningar får större betydelse när det är fråga om försäkringar som ger bättre ersättning. Eventuella förslag på reformer får därför inte riskera att leda till att försäkringar generellt får ett sämre innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Alltför strikta krav på försäkringsbolagen att tillämpa undan- tagsklausuler, i stället för att avslå försäkringar, kan leda till att konsumenter får svårare att förstå sitt försäkringsskydd (trots att försäkringsbolagen är skyldiga att lämna tydlig information om viktiga begränsningar av försäkringsskyddet). Enskilda kan då hamna i en situation där försäkringen inte ger det skydd som för- väntades, när en skada väl inträffar. Därutöver riskerar stränga krav på detaljerade avslagsbeslut att leda till stötande resultat, t.ex. genom att besluten anger sannolikheten för att ett barn ska drabbas av en allvarlig sjukdom eller avlida under försäkringstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;En näraliggande fråga är vilka konsekvenser försäkringsbolagens tillämpning av kontraheringsplikten får på andra samhällsområden. Vid tidigare lagstiftningsarbete har det t.ex. framförts oro för att försäkringsbolagen över- eller misstolkar hälsoinformation som hämtas in. Det kan i sin tur leda till att föräldrar eller vårdpersonal undanhåller respektive låter bli att journalföra hälsoinformation. Denna oro framhölls särskilt i fråga om barnförsäkringar samt i fråga om journalföring vid barnhälsovården och elevhälsan. Reger- ingen har uttalat att även dessa frågor skulle uppmärksammas i sam- band med översynen av kontraheringsplikten (se prop. 2009/10:241 s. 38 f.). På senare tid har det också gjorts gällande att försäkrings- bolagen ibland fattar sina beslut på ett för grunt material, dvs. att hälsouppgifter tas in i för liten utsträckning (2012/13:RFR6 s. 40 f.).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Utredaren ska utifrån de angivna utgångspunkterna bedöma om lagstiftningens intentioner följs i försäkringsbolagens praktiska hantering av kontraheringsplikten. Analysen ska huvudsakligen in- riktas på individuella sjukförsäkringar och kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Analysen får dock även omfatta andra person- försäkringar i den utsträckning det är lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft13"&gt;Utredaren ska därför särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;kartlägga i vilken utsträckning försäkringsbolagen avslår ansök- ningar om personförsäkring eller meddelar sådana försäkringar med särskilda förbehåll, förhöjda premier eller först efter viss karenstid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;identifiera under vilka omständigheter det är vanligt att ansök- ningar om personförsäkring avslås och analysera om riskbedöm- ningarna i dessa fall tillräckligt beaktar enskildas faktiska för- hållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;bedöma om det finns anledning att befara att försäkringsbolagen över- eller misstolkar hälsoinformation när en försäkringsansö- kan prövas och särskilt hur uppgifter från barnhälsovården och elevhälsan inhämtas och behandlas i detta sammanhang,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;analysera om det går att dra några övergripande slutsatser om hur särskilda förbehåll utformas eller förhöjda premier bestäms, när en försäkring inte beviljas på vanliga villkor, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;analysera om försäkringsbolagens avslagsbeslut ger en tillräck- ligt god förståelse för hur försäkringsbolagen resonerar samt om dessa resonemang förmedlas på ett sätt som en försäkrings- tagare kan ta till sig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft9"&gt;Utredaren ska utifrån sin kartläggning och analys överväga behovet av reformer. Om det finns ett sådant behov, ska utredaren lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Den kartläggning som utredaren ska genomföra får avse förflu- ten tid, men detta är inte nödvändigt. Av kartläggningen ska det under alla förhållanden framgå hur situationen ser ut i dag. Utreda- ren får även i övrigt göra lämpliga avgränsningar av utrednings- området.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft13"&gt;I uppdraget ingår inte att analysera eller föreslå åtgärder med utgångspunkt i diskrimineringslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft54"&gt;Utredaren ska säkerställa att den analys som görs och de eventu- ella förslag som lämnas överensstämmer med de krav som ställs på försäkringsbolagen i försäkringsrörelselagstiftningen och i relevant &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; reglering på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft16"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft9"&gt;Om utredaren lämnar förslag till reformer, ska utredaren analysera och redovisa förslagens konsekvenser i enlighet med vad som anges i &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; a § kommittéförordningen (1998:1474) och 6 och 7 §§ för- ordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Om förslagen innebär kostnadsökningar för det allmänna, ska förslag på finansiering lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;Arbetsmetoder och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft12"&gt;Försäkringsbranschen har genom Svensk Försäkring åtagit sig att så långt som möjligt bistå utredaren genom att tillhandahålla under- lag både om enskilda ärenden och om försäkringsteknik och för- säkringsmedicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;Kartläggningen ska ske på ett sätt som respekterar enskildas integritet och som beaktar att försäkringsbolagen är konkurrenter med varandra på marknaden för personförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Utredaren ska samråda med Konsumentverket, Kammarkollegiet, Finansinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen och Social- styrelsen. Utredaren ska också i övrigt inhämta synpunkter från företag, myndigheter och organisationer som är berörda av de frå- gor som uppdraget omfattar, i den utsträckning det är lämpligt. Det kan t.ex. handla om organisationer som företräder föräldrar till för tidigt födda barn och organisationer för personer med funktions- nedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft13"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337441x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p810 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft197"&gt;Enkät till Försäkringsbolag om personförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft199"&gt;Frågorna i enkäten avser följande tre typer av &lt;SPAN class="ft198"&gt;individuellt tecknade &lt;/SPAN&gt;försäkringar, dvs. försäkringar som tecknas privat av individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft201"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Sjukförsäkringar för vuxna &lt;/SPAN&gt;(över 18 år), dvs. försäkring som ger ersättning vid arbetsoförmåga oavsett om orsaken är sjukdom eller olycksfall (i fortsättningen kallade sjukförsäkringar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft201"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar för vuxna &lt;/SPAN&gt;(över 18 år), dvs. försäkring som ger ersättning för invaliditet oavsett om orsaken är sjukdom eller olycksfall (i fortsättningen kallade sjuk- och olycksfallsförsäkringar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft202"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar för barn/ungdomar &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;(som kan tecknas för barn under 18 år), dvs. försäkring som ger ersättning för invaliditet oavsett om orsaken är sjukdom eller olycksfall (i fortsättningen kallade barnförsäkringar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft201"&gt;Notera att i enkäten avses med att en försäkring &lt;SPAN class="ft202"&gt;”beviljades” &lt;/SPAN&gt;dels den situationen att bolaget accepterade att meddela den sökta försäkringen med ordinarie villkor, dels att bolaget avslog ansökan om försäkringen med ordinarie villkor och i stället erbjöd en försäkring med andra villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft199"&gt;Uppgifterna som efterfrågas avser förhållandena &lt;SPAN class="ft203"&gt;1 januari 2013 till 31 december&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft203"&gt;2013&lt;SPAN class="ft199"&gt;. Svara på enkäten &lt;/SPAN&gt;senast den 23 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft199"&gt;Vill du skriva ut enkäten, klicka längst upp i högra hörnet på &lt;SPAN class="ft203"&gt;"Skriv ut".&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft199"&gt;Du kan spara enkäten och återkomma till den vid ett senare tillfälle. Klicka då på spara symbolen längst ner till höger i bilden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft204"&gt;Delar av blanketten ska inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webb- blanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här syns däremot blankettens samtliga frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft197"&gt;1 Försäkringstyper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft199"&gt;Nu kommer några frågor om vilka försäkringstyper som har ingått i ert produktsortiment under den period som enkäten avser. Svaren på frågorna styr vilka frågor som ställs senare i enkäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft203"&gt;1.1 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, vilka av följande försäkringstyper ingick i ert produktsortiment?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft203"&gt;Ingick Ingick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft203"&gt;inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft201"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Sjukförsäkringar, för vuxna &lt;/SPAN&gt;(över 18 år), dvs. försäkring som ger ersättning vid arbetsoförmåga oavsett om orsaken är sjukdom eller olycksfall (i fortsättningen kallade sjukförsäkringar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft201"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Sjuk- och olycksfallsförsäkringar för vuxna &lt;/SPAN&gt;(över 18 år), dvs. försäkring som ger ersättning för invaliditet oavsett om orsaken är sjukdom eller olycksfall (i fortsättningen kallade sjuk- och olycksfallsförsäkringar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft202"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar för barn/ungdomar &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;(som kan tecknas för barn under 18 år), dvs. försäkring som ger ersättning för invaliditet oavsett om orsaken är sjukdom eller olycksfall (i fortsättningen kallade barnförsäkringar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft203"&gt;1.2 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, hade ni mer än en försäkringsprodukt inom respektive försäkringstyp?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft203"&gt;Endast en produkt Mer än en produkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;a. &lt;/SPAN&gt;Sjukförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Sjuk- och olycksfallsförsäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Barnförsäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft197"&gt;Kommentar försäkringsprodukter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft199"&gt;Även om ni under perioden 1 januari till 31 december 2013 hade flera försäkringsprodukter inom en viss försäkringstyp, ska frågorna i enkäten gällande den försäkringstypen besvaras för de olika produkterna samlat. Om det t.ex. fanns olika produkter inom försäkringstypen sjukförsäkring, ska frågorna rörande sjukförsäkring ändå bara besvaras en gång, och svaren ska då avse samtliga sjukförsäkringsprodukter. Detta är för att svaren ska kunna bearbetas och sammanställas statistiskt på ett överskådligt sätt. Utredningen kommer att ta hänsyn till förekomsten av olika försäkringstyper vid analysen av enkätsvaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft203"&gt;1.3 a Ange namnen på de olika produkter som fanns inom sjukförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft207"&gt;1.3 b Ange namnen på de olika produkter som fanns inom sjuk- och olycksfallsförsäkringar 1.3 c Ange namnen på de olika produkter som fanns inom barnförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337442x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;2 Sjukförsäkring (vuxna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Ansökningar och beviljade försäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft199"&gt;Nu kommer några frågor om sjukförsäkringar för vuxna. Svara för ert försäkringsbolag och perioden 1 januari till 31 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft208"&gt;Även om det under perioden 1 januari till 31 december 2013 fanns olika försäkringsprodukter inom försäkringstypen sjukförsäkring, ska följande frågor i enkäten gällande sjukförsäkring besvaras för de olika produkterna samlat. Frågorna ska alltså bara besvaras en gång, och svaren ska avses samtliga sjukförsäkringsprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft199"&gt;Ange 0 om antalsuppgiften är noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft209"&gt;2.1 a Under perioden 1 januari till 31 december 2013, hur många (antal) ansökningar om sjukförsäkringar kom totalt in till er?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft202"&gt;2.1 b Hur många (antal) av de ansökningar om sjukförsäkring som kom in (enligt 2.1 a) gick vidare från ”förenklad riskbedömning” till ”kvalificerad riskbedömning”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft203"&gt;2.1 c Hur många (antal) av de ansökningar om sjukförsäkring som kom in (enligt 2.1 a) beviljades med ordinarie villkor?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft203"&gt;2.1 d Hur många (antal) av de ansökningar om sjukförsäkring som kom in (enligt 2.1 a) …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft203"&gt;Antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft199"&gt;a. … beviljades med villkor som innebar karenstid/kvalificeringstid (utöver vad som följer av ordinarie villkor)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;b. … beviljades med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;c. … beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;d. … beviljades med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;e. … beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft199"&gt;f. … beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet, &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;med undantagsklausul?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;g. … avslogs, men annan försäkring erbjöds istället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;h. … avslogs, utan erbjudande om annan försäkring?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;Totalt antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft209"&gt;2.1 e I hur många (antal) av de ansökningarna om sjukförsäkring som beviljades av er till icke ordinarie villkor (enligt fråga 2.1 d &lt;NOBR&gt;a–g)&lt;/NOBR&gt; kom ett försäkringsavtal till stånd?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td206"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Totalt antal beviljade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td207"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Totalt antal avtal när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td208"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;försäkringar 2.1 d a - g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td209"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;försäkring beviljats enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td211"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;2.1 d a - g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337443x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;2 Sjukförsäkring (vuxna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Orsaker till förbehåll, avslag etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft199"&gt;Nu följer några frågor om de vanligaste diagnoserna eller orsakerna till att sjukförsäkringar beviljades med förbehåll eller förhöjda premier, eller avslogs av ert försäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft201"&gt;Först efterfrågar vi vilka de vanligaste diagnoserna/orsakerna var för olika beslutskategorier, och i följdfrågan ber vi er ange hur många (antal) av besluten i respektive kategori som grundades på den aktuella diagnosen/orsaken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft202"&gt;2.2 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, vilka var de vanligaste respektive näst vanligaste diagnoserna eller orsakerna till att en sjukförsäkring …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft199"&gt;Om en diagnos anges, komplettera gärna med &lt;NOBR&gt;ICD-kod.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft199"&gt;Om en orsak anges, beskriv den kortfattat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td215"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td215"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;a. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;villkor som innebar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;karenstid/kvalificeringstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;(utöver vad som följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ordinarie villkor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;b. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;c. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;d. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul &lt;SPAN class="ft203"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;e. ... beviljades utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;f. ... beviljades utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;och &lt;SPAN class="ft199"&gt;med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;g. ... avslogs, men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;annan försäkring erbjöds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;istället (t.ex. en ren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;olycksfallsförsäkring)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft213"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft213"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft214"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft214"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td216"&gt;&lt;P class="p424 ft199"&gt;h. ... avslogs, utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td220"&gt;&lt;P class="p424 ft199"&gt;erbjudande om annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td220"&gt;&lt;P class="p424 ft199"&gt;försäkring?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td223"&gt;&lt;P class="p21 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337444x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p853 ft209"&gt;2.3 I hur många (antal) av besluten i respektive kategori var den vanligaste respektive näst vanligaste diagnosen/orsaken skälet till att sjukförsäkringen…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft199"&gt;Om den angivna dianosen/orsaken varit en av flera omständigheter som legat till grund för beslutet, räkna de fall där dianosen/orsaken haft väsentlig betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td226"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken (enl. 2.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td226"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken (enl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td226"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td226"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;2.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td226"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td226"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p855 ft208"&gt;a. ... beviljades med villkor som innebar karenstid/kvalificeringstid (utöver vad som följer av ordinarie villkor)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft201"&gt;b. ... beviljades med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft202"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft201"&gt;c. ... beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft202"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft201"&gt;d. ... beviljades med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft202"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft201"&gt;e. ... beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft199"&gt;f. ... beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet, &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;med undantagsklausul&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft201"&gt;g. ... avslogs, men annan försäkring erbjöds istället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft201"&gt;h. ... avslogs, utan erbjudande om annan försäkring?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft199"&gt;Totalt antal beslut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337445x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;2 Sjukförsäkring (vuxna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Undantagsklausuler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft199"&gt;Följande frågor handlar om hur undantagsklausuler för sjukförsäkringar utformades i olika situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft202"&gt;2.4 a Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft217"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft217"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft217"&gt;vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td228"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td229"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td230"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 2.2 b)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td231"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td232"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td233"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p864 ft202"&gt;2.4 b Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft217"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft217"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft217"&gt;vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul &lt;SPAN class="ft218"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 2.2 d)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft209"&gt;2.5 a Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft219"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft219"&gt;näst vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;DIV id="id_5_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft202"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft217"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 2.2 b)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft202"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;P class="p0 ft209"&gt;2.5 b Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft219"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft219"&gt;näst vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7"&gt;
&lt;DIV id="id_7_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft202"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul &lt;SPAN class="ft217"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 2.2 d)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft202"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_8"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337446x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;2 Sjukförsäkring (vuxna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Förhöjda premier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft199"&gt;Följande frågor handlar om vilka &lt;SPAN class="ft203"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;som premiehöjningarna hade när sjukförsäkringar beviljas med förhöjda premier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft203"&gt;2.6 När en &lt;SPAN class="ft218"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft218"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft203"&gt;vanligaste diagnosen/orsaken ...&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken enl. 2.2 c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td235"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft199"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft203"&gt;2.7 När en &lt;SPAN class="ft218"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie &lt;SPAN class="ft218"&gt;och &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft203"&gt;vanligaste diagnosen/orsaken ...&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken enl. 2.2 d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft201"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft209"&gt;2.8 När en &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft219"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund av den näst vanligaste diagnosen/orsaken …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken enl. 2.2 c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td235"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft199"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft209"&gt;2.9 När en &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie &lt;SPAN class="ft219"&gt;och &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund av den näst vanligaste diagnosen/orsaken …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken enl. 2.2 d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft201"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337447x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p868 ft220"&gt;2 Sjukförsäkring (vuxna) Kompletterande hälsouppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft199"&gt;Nu kommer ett antal frågor som handlar om hur ofta ni har begärt in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd utöver de uppgifter som efterfrågas i ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft199"&gt;Frågorna avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;dels i hur många ärenden som ni på något sätt har begärt in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;dels i hur många av dessa ärenden som det har rört sig om inhämtande av uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd som krävt samtycke enligt 11 kap. 1 a § FAL (t.ex. uppgifter från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hälso-/sjukvården&lt;/NOBR&gt; eller Försäkringskassan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft199"&gt;De uppgifter som efterfrågas i nummer 2) är alltså en delmängd av den första totala mängden i nummer 1). Som hjälpinformation ser ni också hur många ärenden som ni tidigare har angivit för varje beslutskategori totalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft202"&gt;2.10 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, i hur många (antal) av de ansökningar om &lt;SPAN class="ft217"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;som kom in begärde ni in kompletterande uppgifter (dvs. uppgifter utöver de som efterfrågas i ansökan) om den ansökandes hälsotillstånd …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft199"&gt;Observera att fråga 2 är en delmängd av fråga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft199"&gt;Totalt antal inkomna ärenden (2.1 a)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;på något sätt &lt;/SPAN&gt;(t.ex. genom patientjournaler eller liknande, uppgifter från Försäkringskassan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;eller genom t.ex. kompletterande frågeformulär, muntligen eller på annat sätt)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;genom inhämtande av uppgifter som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;krävde samtycke &lt;/SPAN&gt;från den ansökande (t.ex. genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;patientjournaler eller liknande, eller uppgifter från Försäkringskassan)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft209"&gt;2.11 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, i hur många (antal) av de ärenden där ni beviljade en &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;med &lt;SPAN class="ft219"&gt;ordinarie villkor &lt;/SPAN&gt;begärde ni in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft199"&gt;Observera att fråga 2 är en delmängd av fråga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft199"&gt;Totalt antal beviljade försäkringar till ordinarie villkor (2.1 c)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;på något sätt &lt;/SPAN&gt;(t.ex. genom patientjournaler eller liknande, uppgifter från Försäkringskassan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;eller genom t.ex. kompletterande frågeformulär, muntligen eller på annat sätt)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;genom inhämtande av uppgifter som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;krävde samtycke &lt;/SPAN&gt;från den ansökande (t.ex. genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;patientjournaler eller liknande, eller uppgifter från Försäkringskassan)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft209"&gt;2.12 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, i hur många (antal) ansökningar om &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;begärde ni in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd när försäkringen …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td236"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td237"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td238"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td237"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;totalt i denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;där samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;kategori&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;krävdes för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;(2.1 d)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;uppgifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;inhämtande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;något sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;begärts in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;a. ... beviljades med villkor som innebar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;karenstid/kvalificeringstid (utöver vad som följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td245"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;av ordinarie villkor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;b. ... beviljades med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;c. ... beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;d. ... beviljades med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft203"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td245"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;e. ... beviljades utan försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td248"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td249"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td248"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;f. ... beviljades utan försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet, &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td245"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;g. ... avslogs, men annan försäkring erbjöds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;istället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;h. ... avslogs, utan erbjudande om annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkring?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td250"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;Totalt antal beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td253"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p880 ft202"&gt;2.13 Under 1 januari till 31 december 2013, vilka var &lt;SPAN class="ft217"&gt;de tre vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnoserna/orsakerna till att ert försäkringsbolag vid ansökan om &lt;SPAN class="ft217"&gt;sjukförsäkring &lt;/SPAN&gt;begärde in kompletteranade uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd som krävde samtycke (se ovan)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337448x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;3 Sjuk- och olycksfallsförsäkring (vuxna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Ansökningar och beviljade försäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft199"&gt;Nu kommer några frågor om sjuk- och olycksfallsförsäkringar för vuxna. Svara för ert försäkringsbolag och perioden 1 januari till 31 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft199"&gt;Ange 0 om antalsuppgiften är noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft199"&gt;Även om det under perioden 1 januari till 31 december 2013 fanns olika försäkringsprodukter inom försäkringstypen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft199"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring, ska följande frågor i enkäten gällande sjukförsäkring besvaras för de olika produkterna samlat. Frågorna ska alltså bara besvaras en gång, och svaren ska avses samtliga produkter för sjuk- och olycksfallsförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft209"&gt;3.1 a Under perioden 1 januari till 31 december 2013, hur många (antal) ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkringar kom totalt in till er?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft209"&gt;3.1 b Hur många (antal) av de ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkring som kom in (enligt 3.1 a) gick vidare från ”förenklad riskbedömning” till ”kvalificerad riskbedömning”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft209"&gt;3.1 c Hur många (antal) av de ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkring som kom in (enligt 3.1 a) beviljades med ordinarie villkor?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft203"&gt;3.1 d Hur många (antal) av de ansökningar om sjuk- och olycksfallsförsäkring som kom in (enligt 3.1 a) …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft203"&gt;Antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft201"&gt;a. … beviljades med villkor som innebar karenstid/kvalificeringstid (utöver vad som följer av ordinarie villkor)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft199"&gt;b. … beviljades med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;c. … beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;d. … beviljades med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;e. … beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;f. … beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet, &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;med undantagsklausul?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;g. … avslogs, men annan försäkring erbjöds istället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;h. … avslogs, utan erbjudande om annan försäkring?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;Totalt antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft202"&gt;3.1 e I hur många (antal) av de ansökningarna om sjuk- och olycksfallsförsäkringg som beviljades av er till icke ordinarie villkor (enligt fråga 3.1 d &lt;NOBR&gt;a–g)&lt;/NOBR&gt; kom ett försäkringsavtal till stånd?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td206"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Totalt antal beviljade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td207"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Totalt antal avtal när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td208"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;försäkringar 3.1 d a - g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td209"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;försäkring beviljats enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td211"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;3.1 d a - g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;3 Sjuk- och olycksfallsförsäkring (vuxna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Orsaker till förbehåll, avslag etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft201"&gt;Nu följer några frågor om de vanligaste diagnoserna eller orsakerna till att sjuk- och olycksfallsförsäkringar beviljades med förbehåll eller förhöjda premier, eller avslogs av ert försäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft199"&gt;Först efterfrågar vi vilka de vanligaste diagnoserna/orsakerna var för olika beslutskategorier, och i följdfrågan ber vi er ange hur många (antal) av besluten i respektive kategori som grundades på den aktuella diagnosen/orsaken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft209"&gt;3.2 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, vilka var de vanligaste respektive näst vanligaste diagnoserna eller orsakerna till att en sjuk- och olycksfallsförsäkringar …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft199"&gt;Om en diagnos anges, komplettera gärna med &lt;NOBR&gt;ICD-kod.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft199"&gt;Om en orsak anges, beskriv den kortfattat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td215"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td215"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;a. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;villkor som innebar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;karenstid/kvalificeringstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;(utöver vad som följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ordinarie villkor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;b. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;c. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td223"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;d. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul &lt;SPAN class="ft203"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td223"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;e. ... beviljades utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td223"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;f. ... beviljades utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td256"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;och &lt;SPAN class="ft199"&gt;med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;g. ... avslogs, men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;annan försäkring erbjöds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;istället (t.ex. en ren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;olycksfallsförsäkring)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;h. ... avslogs, utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;erbjudande om annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkring?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr60 td257"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td258"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td258"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337450x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p853 ft209"&gt;3.3 I hur många (antal) av besluten i respektive kategori var den vanligaste respektive näst vanligaste diagnosen/orsaken skälet till att sjuk- och olycksfallsförsäkringen…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft199"&gt;Om den angivna dianosen/orsaken varit en av flera omständigheter som legat till grund för beslutet, räkna de fall där dianosen/orsaken haft väsentlig betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td226"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken (enl. 3.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td226"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken (enl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td226"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td226"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;3.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td226"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td226"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p891 ft208"&gt;a. ... beviljades med villkor som innebar karenstid/kvalificeringstid (utöver vad som följer av ordinarie villkor)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft201"&gt;b. ... beviljades med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft202"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft201"&gt;c. ... beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft202"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft201"&gt;d. ... beviljades med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft202"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft201"&gt;e. ... beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft199"&gt;f. ... beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet, &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;med undantagsklausul&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft201"&gt;g. ... avslogs, men annan försäkring erbjöds istället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft201"&gt;h. ... avslogs, utan erbjudande om annan försäkring?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft199"&gt;Totalt antal beslut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337451x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;3 Sjuk- och olycksfallsförsäkring (vuxna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Undantagsklausuler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft199"&gt;Följande frågor handlar om hur undantagsklausuler för sjuk- och olycksfalls försäkringar utformades i olika situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft203"&gt;3.4 a Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft218"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft203"&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft218"&gt;vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td228"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td229"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td230"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 3.2 b)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td231"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td232"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td233"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p893 ft209"&gt;3.4 b Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft219"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft219"&gt;vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul &lt;SPAN class="ft218"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 3.2 d)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft209"&gt;3.5 a Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft219"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft219"&gt;näst vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;DIV id="id_5_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft218"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga3.2 b)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;P class="p0 ft209"&gt;3.5 b Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft219"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft219"&gt;näst vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7"&gt;
&lt;DIV id="id_7_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul &lt;SPAN class="ft218"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 3.2 d)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_8"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337452x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;3 Sjuk- och olycksfallsförsäkring (vuxna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Förhöjda premier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft199"&gt;Följande frågor handlar om vilka &lt;SPAN class="ft203"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;som premiehöjningarna hade när sjuk- och olycksfallsförsäkring beviljas med förhöjda premier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft203"&gt;3.6 När en &lt;SPAN class="ft218"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft218"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft203"&gt;av den vanligaste diagnosen/orsaken ...&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken enl. 3.2 c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft201"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft203"&gt;3.7 När en &lt;SPAN class="ft218"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie &lt;SPAN class="ft218"&gt;och &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft203"&gt;av den vanligaste diagnosen/orsaken ...&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken enl. 3.2 d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft201"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft202"&gt;3.8 När en &lt;SPAN class="ft217"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft217"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund av den näst vanligaste diagnosen/orsaken …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken enl. 3.2 c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft201"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft209"&gt;3.9 När en &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie &lt;SPAN class="ft219"&gt;och &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund av den näst vanligaste diagnosen/orsaken …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken enl. 3.2 d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft201"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337453x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;3 Sjuk- och olycksfallsförsäkring (vuxna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Kompletterande hälsouppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft199"&gt;Nu kommer ett antal frågor som handlar om hur ofta ni har begärt in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd utöver de uppgifter som efterfrågas i ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft199"&gt;Frågorna avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;dels i hur många ärenden som ni på något sätt har begärt in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;dels i hur många av dessa ärenden som det har rört sig om inhämtande av uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd som krävt samtycke enligt 11 kap. 1 a § FAL (t.ex. uppgifter från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hälso-/sjukvården&lt;/NOBR&gt; eller Försäkringskassan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft199"&gt;De uppgifter som efterfrågas i nummer 2) är alltså en delmängd av den första totala mängden i nummer 1). Som hjälpinformation ser ni också hur många ärenden som ni tidigare har angivit för varje beslutskategori totalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft209"&gt;3.10 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, i hur många (antal) av de ansökningar om &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;som kom in begärde ni in kompletterande uppgifter (dvs. uppgifter utöver de som efterfrågas i ansökan) om den ansökandes hälsotillstånd …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft199"&gt;Observera att fråga 2 är en delmängd av fråga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft199"&gt;Totalt antal inkomna ärenden (3.1 a)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;på något sätt &lt;/SPAN&gt;(t.ex. genom patientjournaler eller liknande, uppgifter från Försäkringskassan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;eller genom t.ex. kompletterande frågeformulär, muntligen eller på annat sätt)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;genom inhämtande av uppgifter som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;krävde samtycke &lt;/SPAN&gt;från den ansökande (t.ex. genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;patientjournaler eller liknande, eller uppgifter från Försäkringskassan)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft202"&gt;3.11 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, i hur många (antal) av de ärenden där ni beviljade en &lt;SPAN class="ft217"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;med &lt;SPAN class="ft217"&gt;ordinarie villkor &lt;/SPAN&gt;begärde ni in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft199"&gt;Observera att fråga 2 är en delmängd av fråga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft199"&gt;Totalt antal beviljade försäkringar till ordinarie villkor (3.1 c)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;på något sätt &lt;/SPAN&gt;(t.ex. genom patientjournaler eller liknande, uppgifter från Försäkringskassan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;eller genom t.ex. kompletterande frågeformulär, muntligen eller på annat sätt)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;genom inhämtande av uppgifter som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;krävde samtycke &lt;/SPAN&gt;från den ansökande (t.ex. genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;patientjournaler eller liknande, eller uppgifter från Försäkringskassan)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft209"&gt;3.12 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, i hur många (antal) ansökningar om &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;begärde ni in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd när försäkringen …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;totalt i denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;där samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;kategori&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;krävdes för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;(3.1 d)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;uppgifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;inhämtande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;något sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;begärts in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;a. ... beviljades med villkor som innebar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;karenstid/kvalificeringstid (utöver vad som följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;av ordinarie villkor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;b. ... beviljades med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;c. ... beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td245"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;d. ... beviljades med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft203"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;e. ... beviljades utan försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;f. ... beviljades utan försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet, &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;g. ... avslogs, men annan försäkring erbjöds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;istället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;h. ... avslogs, utan erbjudande om annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td245"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkring?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;Totalt antal beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr60 td253"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p880 ft209"&gt;3.13 Under 1 januari till 31 december 2013, vilka var &lt;SPAN class="ft219"&gt;de tre vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnoserna/orsakerna till att ert försäkringsbolag vid ansökan om &lt;SPAN class="ft219"&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkring &lt;/SPAN&gt;begärde in kompletteranade uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd som krävde samtycke (se ovan)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337454x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p901 ft197"&gt;4 Barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft197"&gt;Ansökningar och beviljade försäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft199"&gt;Nu kommer några frågor om barnförsäkringar. Svara för ert försäkringsbolag och perioden 1 januari till 31 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft208"&gt;Var uppmärksam på att frågorna om barnförsäkringar &lt;SPAN class="ft223"&gt;ibland skiljer sig &lt;/SPAN&gt;från frågorna rörande sjukförsäkringar och sjuk- och olycksförsäkringar för vuxna. Dels ställer vi några kompletterande frågor om barnförsäkringar, dels avses med karenstid/kvalificeringstid för barnförsäkringar, att försäkring har beviljats med karenstid/kvalificeringstid enligt ordinarie villkor, eller utöver vad som följer av ordinarie villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft199"&gt;Ange 0 om antalsuppgiften är noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft208"&gt;Även om det under perioden 1 januari till 31 december 2013 fanns olika försäkringsprodukter inom försäkringstypen barnförsäkring, ska följande frågor i enkäten gällande sjukförsäkring besvaras för de olika produkterna samlat. Frågorna ska alltså bara besvaras en gång, och svaren ska avses samtliga barnförsäkringsprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft209"&gt;4.1 a Under perioden 1 januari till 31 december 2013, hur många (antal) ansökningar om barnförsäkringar kom totalt in till er?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft209"&gt;4.1 b Hur många (antal) av de ansökningar om barnförsäkring som kom in (enligt 4.1 a) gick vidare från ”förenklad riskbedömning” till ”kvalificerad riskbedömning”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft203"&gt;4.1 c Hur många (antal) av de ansökningar om barnförsäkring som kom in (enligt 4.1 a) beviljades med ordinarie villkor?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft203"&gt;4.1 d Hur många (antal) av de ansökningar om barnförsäkring som kom in (enligt 4.1 a) …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft203"&gt;Antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft201"&gt;a. … beviljades med villkor som innebar karenstid/kvalificeringstid (&lt;SPAN class="ft202"&gt;enligt &lt;/SPAN&gt;ordinarie villkor, eller &lt;SPAN class="ft202"&gt;utöver &lt;/SPAN&gt;vad som följer av ordinarie villkor)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft199"&gt;b. … beviljades med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft199"&gt;c. … beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft199"&gt;d. … beviljades med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft199"&gt;e. … beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft199"&gt;f. … beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet, &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;med undantagsklausul?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft199"&gt;g. … avslogs, men annan försäkring erbjöds istället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft199"&gt;h. … avslogs, utan erbjudande om annan försäkring?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft199"&gt;Totalt antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft209"&gt;4.1 e I hur många (antal) av de ansökningarna om barnförsäkring som beviljades av er till icke ordinarie villkor (enligt fråga 4.1 d &lt;NOBR&gt;a–g)&lt;/NOBR&gt; kom ett försäkringsavtal till stånd?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td206"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Totalt antal beviljade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td207"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Totalt antal avtal när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td208"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;försäkringar 4.1 d a - g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td209"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;försäkring beviljats enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td211"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;4.1 d a - g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;4 Barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Orsaker till förbehåll, avslag etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft199"&gt;Nu följer några frågor om de vanligaste diagnoserna eller orsakerna till att barnförsäkringar beviljades med förbehåll eller förhöjda premier, eller avslogs av ert försäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft201"&gt;Först efterfrågar vi vilka de vanligaste diagnoserna/orsakerna var för olika beslutskategorier, och i följdfrågan ber vi er ange hur många (antal) av besluten i respektive kategori som grundades på den aktuella diagnosen/orsaken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft202"&gt;4.2 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, vilka var de vanligaste respektive näst vanligaste diagnoserna eller orsakerna till att en barnförsäkring …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft199"&gt;Om en diagnos anges, komplettera gärna med &lt;NOBR&gt;ICD-kod.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft199"&gt;Om en orsak anges, beskriv den kortfattat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td215"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td215"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;a. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;villkor som innebar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;karenstid/kvalificeringstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;(&lt;/SPAN&gt;enligt ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;villkor&lt;SPAN class="ft199"&gt;, eller &lt;/SPAN&gt;utöver &lt;SPAN class="ft199"&gt;vad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;som följer av ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;villkor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;b. …bevijades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;c. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td223"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;d. ... beviljades med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul &lt;SPAN class="ft203"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td223"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;e. ... beviljades utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;f. ... beviljades utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;och &lt;SPAN class="ft199"&gt;med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;g. ... avslogs, men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;annan försäkring erbjöds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;istället (t.ex. en ren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;olycksfallsförsäkring)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td216"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;h. ... avslogs, utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td220"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;erbjudande om annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkring?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr60 td257"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td258"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td258"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337456x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p917 ft209"&gt;4.3 I hur många (antal) av besluten i respektive kategori var den vanligaste respektive näst vanligaste diagnosen/orsaken skälet till att barnförsäkringen…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft199"&gt;Om den angivna dianosen/orsaken varit en av flera omständigheter som legat till grund för beslutet, räkna de fall där dianosen/orsaken haft väsentlig betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td226"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken (enl. 4.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td226"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken (enl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td226"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td226"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;4.2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td226"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td226"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p918 ft208"&gt;a. ... beviljades med villkor som innebar karenstid/kvalificeringstid (&lt;SPAN class="ft223"&gt;enligt ordinarie villkor&lt;/SPAN&gt;, eller &lt;SPAN class="ft223"&gt;utöver &lt;/SPAN&gt;vad som följer av ordinarie villkor)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft201"&gt;b. ... beviljades med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft202"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft201"&gt;c. ... beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft202"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft201"&gt;d. … beviljades med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft202"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft201"&gt;e. ... beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft201"&gt;f. ... beviljades utan försäkringsskydd för ekonomisk invaliditet, &lt;SPAN class="ft202"&gt;och &lt;/SPAN&gt;med undantagsklausul&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft201"&gt;g. ... avslogs, men annan försäkring erbjöds istället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft201"&gt;h. ... avslogs, utan erbjudande om annan försäkring?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft199"&gt;Totalt antal beslut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337457x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;4 Barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Undantagsklausuler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft199"&gt;Följande frågor handlar om hur undantagsklausuler för barnförsäkringar utformades i olika situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft209"&gt;4.4 a Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft219"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft219"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft219"&gt;vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td228"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td229"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td230"&gt;&lt;P class="p849 ft203"&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 4.2 b)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td231"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td232"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td233"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p925 ft209"&gt;4.4 b Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft219"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft219"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft219"&gt;vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul &lt;SPAN class="ft218"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 4.2 d)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft209"&gt;4.5 a Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft219"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft219"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft219"&gt;näst vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;DIV id="id_5_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft218"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 4.2 b)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;P class="p0 ft225"&gt;4.5 b Hur har vanligen undantagsklausulen utformats när en &lt;SPAN class="ft224"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljats med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft224"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie på grund av den &lt;SPAN class="ft224"&gt;näst vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnosen/orsaken?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7"&gt;
&lt;DIV id="id_7_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken vid undantagsklausul &lt;SPAN class="ft218"&gt;och &lt;/SPAN&gt;förhöjd premie (enligt fråga 4.2 d)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft203"&gt;Hur har vanligen klausulen utformats (dvs. vilka sjukdomar, tillstånd etc. har undantagits)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_8"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337458x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;4 Barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Förhöjda premier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft199"&gt;Följande frågor handlar om vilka &lt;SPAN class="ft203"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;som premiehöjningarna hade när barnförsäkring beviljas med förhöjda premier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft203"&gt;4.6 När en &lt;SPAN class="ft218"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft218"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft203"&gt;av den vanligaste diagnosen/orsaken ...&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken enl. 4.2 c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td235"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft199"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft203"&gt;4.7 När en &lt;SPAN class="ft218"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie &lt;SPAN class="ft218"&gt;och &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft203"&gt;av den vanligaste diagnosen/orsaken ...&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Vanligaste diagnosen/orsaken enl. 4.2 d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft201"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft209"&gt;4.8 När en &lt;SPAN class="ft219"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft219"&gt;utan &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund av den näst vanligaste diagnosen/orsaken …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken enl. 4.2 c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft201"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft209"&gt;4.9 När en &lt;SPAN class="ft219"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;beviljades med förhöjd premie &lt;SPAN class="ft219"&gt;och &lt;/SPAN&gt;undantagsklausul på grund av den näst vanligaste diagnosen/orsaken …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td234"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Näst vanligaste diagnosen/orsaken enl. 4.2 d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td235"&gt;&lt;P class="p373 ft203"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td235"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft199"&gt;a … med ungefär hur många procent brukar den totala premien höjas jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;b … vilken är den högsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft199"&gt;c … vilken är den lägsta totala premiehöjningen jämfört med det ordinarie totala premiebeloppet?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337459x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft197"&gt;4 Barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft197"&gt;Kompletterande hälsouppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft226"&gt;Nu kommer ett antal frågor som handlar om hur ofta ni har begärt in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd &lt;SPAN class="ft209"&gt;utöver &lt;/SPAN&gt;de uppgifter som efterfrågas i ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft199"&gt;Frågorna avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;i hur många ärenden som ni på något sätt har begärt in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;i hur många av dessa ärenden som det har rört sig om inhämtande av uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd som krävt samtycke enligt 11 kap. 1 a § FAL (t.ex. uppgifter från &lt;NOBR&gt;hälso-/sjukvården&lt;/NOBR&gt; eller Försäkringskassan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;i hur många av de ärenden där samtycke har krävts (enligt punkten 2), som det har rört sig om inhämtande av uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft199"&gt;fån barnhälsovården/elevhälsan (t.ex. journaler, anteckningar eller intyg).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft199"&gt;De uppgifter som efterfrågas i nummer 2) är alltså en delmängd av den första totala mängden i nummer 1). De uppgifter som efterfrågas i nummer 3) är på motsvarande sätt en delmängd av mängden i nummer 2). Som hjälpinformation ser ni också hur många ärenden som ni tidigare har angivit för varje beslutskategori totalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft202"&gt;4.10 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, i hur många (antal) av de ansökningar om &lt;SPAN class="ft217"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;som kom in begärde ni in kompletterande uppgifter (dvs. uppgifter utöver de som efterfrågas i ansökan) om den ansökandes hälsotillstånd …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft201"&gt;Observera att fråga 2 är en delmängd av fråga 1. Observera att fråga 3 är en delmängd av fråga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft199"&gt;Totalt antal inkomna ärenden (4.1 a)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;på något sätt &lt;/SPAN&gt;(t.ex. genom patientjournaler eller liknande, uppgifter från Försäkringskassan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;eller genom t.ex. kompletterande frågeformulär, muntligen eller på annat sätt)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;genom inhämtande av uppgifter som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;krävde samtycke &lt;/SPAN&gt;från den ansökande (t.ex. genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;patientjournaler eller liknande, eller uppgifter från Försäkringskassan)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;3 … genom uppgifter från barnhälsovården/elevhälsan (t.ex. journaler, intyg eller liknande)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft209"&gt;4.11 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, i hur många (antal) av de ärenden där ni beviljade en &lt;SPAN class="ft219"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;med &lt;SPAN class="ft219"&gt;ordinarie villkor &lt;/SPAN&gt;begärde ni in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft199"&gt;Observera att fråga 2 är en delmängd av fråga 1. Observera att fråga 3 är en delmängd av fråga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft199"&gt;Totalt antal beviljade försäkringar till ordinarie villkor (4.1 c)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;på något sätt &lt;/SPAN&gt;(t.ex. genom patientjournaler eller liknande, uppgifter från Försäkringskassan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;eller genom t.ex. kompletterande frågeformulär, muntligen eller på annat sätt)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;genom inhämtande av uppgifter som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;krävde samtycke &lt;/SPAN&gt;från den ansökande (t.ex. genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;patientjournaler eller liknande, eller uppgifter från Försäkringskassan)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft199"&gt;3 … genom uppgifter från barnhälsovården/elevhälsan (t.ex. journaler, intyg eller liknande)?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p939 ft209"&gt;4.12 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, i hur många (antal) ansökningar om &lt;SPAN class="ft219"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;begärde ni in kompletterande uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd när försäkringen …&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;totalt i denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;där samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;där samtycke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;kategori&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;krävdes för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;krävdes för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;(4.1 d)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;uppgifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;inhämtande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;inhämtande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;något sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;uppgifter från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;begärts in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;barnhälsovår-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;den/elevhälsan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;a. ... beviljades med villkor som innebar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;karenstid/kvalificeringstid (&lt;SPAN class="ft203"&gt;enligt ordinarie&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft212"&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;villkor&lt;/SPAN&gt;, eller &lt;SPAN class="ft227"&gt;utöver &lt;/SPAN&gt;vad som följer av ordinarie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;villkor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;b. ... beviljades med undantagsklausul, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td245"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;c. ... beviljades med förhöjd premie, &lt;SPAN class="ft203"&gt;utan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;d. ... beviljades med undantagsklausul &lt;SPAN class="ft203"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;förhöjd premie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;e. ... beviljades utan försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td245"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;f. ... beviljades utan försäkringsskydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td239"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;ekonomisk invaliditet, &lt;SPAN class="ft203"&gt;och &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;undantagsklausul&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;g. ... avslogs, men annan försäkring erbjöds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;istället (t.ex. en ren olycksfallsförsäkring)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;h. ... avslogs, utan erbjudande om annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td242"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;försäkring?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td250"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;Totalt antal beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr60 td253"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p940 ft202"&gt;4.13 Under 1 januari till 31 december 2013, vilka var &lt;SPAN class="ft217"&gt;de tre vanligaste &lt;/SPAN&gt;diagnoserna/orsakerna till att ert försäkringsbolag vid ansökan om &lt;SPAN class="ft217"&gt;barnförsäkring &lt;/SPAN&gt;begärde in kompletteranade uppgifter om den ansökandes hälsotillstånd som krävde samtycke (se ovan)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft197"&gt;4 Barnförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft209"&gt;4.14 Under perioden 1 januari till 31 december 2013, hur många (antal) av alla ansökningar om barnförsäkringar som kom in (se fråga 4.1) avsåg barn som var i åldern …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft199"&gt;Ange 0 om antal är noll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td259"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td260"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td262"&gt;&lt;P class="p353 ft203"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td264"&gt;&lt;P class="p353 ft199"&gt;Totalt antal inkomna ärenden (4.1 a)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td266"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td267"&gt;&lt;P class="p353 ft199"&gt;… 0 månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td268"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td259"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td260"&gt;&lt;P class="p353 ft199"&gt;… 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft199"&gt;– 2 månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td259"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td260"&gt;&lt;P class="p353 ft199"&gt;… 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft199"&gt;– 6 månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td269"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td268"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td259"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td260"&gt;&lt;P class="p353 ft199"&gt;… 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft199"&gt;– 12 månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td259"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr36 td270"&gt;&lt;P class="p353 ft199"&gt;… 13 – 24 månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td269"&gt;&lt;P class="p21 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td268"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td259"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;f&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td270"&gt;&lt;P class="p353 ft199"&gt;… 25 – 48 månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td259"&gt;&lt;P class="p849 ft199"&gt;g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td270"&gt;&lt;P class="p353 ft199"&gt;… över 48 månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr60 td271"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td272"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td273"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td274"&gt;&lt;P class="p21 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p909 ft197"&gt;5 Kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft203"&gt;Tack så mycket för att du tog dig tid att besvara den här enkätundersökningen!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft199"&gt;Här har du möjlighet att lämna kommentarer till dina svar i enkäten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337461x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p810 ft23"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft228"&gt;Teknisk Rapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft229"&gt;En beskrivning av genomförande och metoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft32"&gt;Rätten till personförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft86"&gt;2015 maj 29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft230"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft32"&gt;Avdelningen för datainsamling företag och organisationen vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden november 2014 – februari 2015 en webbundersökning på uppdrag av den statliga utredning Rätten till en personförsäkring (Dir. 2014:80).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft32"&gt;Detta uppdrag har genomförts i enlighet med ISO 20252:2012 &lt;NOBR&gt;Marknads-,&lt;/NOBR&gt; opinions- och samhällsundersökningar vilket innebär att grundläggande kvalitetskrav uppfyllts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft231"&gt;Syftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av avslagsbeslut, förhöjda premier eller särskilda förbehåll när det gäller personförsäkringar, samt hur avslagsbeslut och särskilda förbehåll normalt är utformade. Enligt utredningsdirektiven ska utredaren bedöma om lagstiftningens intentioner följs i försäkringsbolagens praktiska hantering av kontraheringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Målpopulationen &lt;/SPAN&gt;utgörs av de försäkringsbolag som, under perioden 1 janu- ari 2013 till den 31 december 2013, hade samtliga eller någon av följande tre typer av individuellt tecknade försäkringar (dvs. försäkringar som tecknas privat av individer) i sitt produktsortiment:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Sjukförsäkringar för vuxna (över 18 år)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Kombinerade sjuk och olycksfallsförsäkringar för vuxna (över 18 år)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Kombinerade sjuk och olycksfallsförsäkringar för barn/ungdomar (under 18 år)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft32"&gt;En förteckning över de bolag som kunde tänkas ingå i målpopulationen togs fram av utredningen i samarbete med branschorganisationer och ge- nom kontakt med bolagen. Förteckningen utgör den så kallade &lt;SPAN class="ft74"&gt;rampopulat- ionen &lt;/SPAN&gt;i undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft32"&gt;Undersökningen genomfördes som en totalundersökning, vilket innebär att samtliga bolag i rampopulationen fick en enkät. Rampopulationen bestod av 24 företag. Den identifierade målpopulationen bestod av 14 försäkrings- bolag efter att 10 företag, under insamlingens gång, registrerats som över- täckning. Det var totalt 13 bolag som besvarade webbenkäten. Det bolag som inte svarade har extremt liten marknadsandel vilket innebär att de svarande bolagen i princip täcker hela marknaden avseende ansökningar inom aktuella produktsortiment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft32"&gt;Resultatet i form av svaren från webbenkäten samt tabeller och diagram med skattningar av totaler och andelar togs fram för de frågor som hade tillräckligt antal ansökningar som underlag för att göra tabeller på. Leve- ransen gjordes vecka 12 enligt överenskommelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft32"&gt;Undersökningsledare på SCB var Petter Wikström och Pär Lindholm var metodstatistiker. Utredningens kontaktperson gentemot SCB var Mia Schenck Blomqvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft96"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p961 ft230"&gt;Omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft23"&gt;Population&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft32"&gt;Undersökningens rampopulation bestod av 24 företag. Förteckningen över rampopulationen togs fram av utredningen i samarbete med branschorga- nisationer och genom kontakt med bolagen. Undersökningen genomfördes som en totalundersökning. Under insamlingens gång registrerades 10 av bolag som övertäckning. . Den identifierade målpopulationen bestod där- med av 14 försäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft23"&gt;Frågor/Variabler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft32"&gt;Utredningen utformade frågorna i frågeblanketten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft32"&gt;Därefter genomfördes expertgranskning av mätteknisk expertis på SCB i syfte att minska risken för mätfel. Grundläggande för bra kvalitet i en undersökning är att kvaliteten på de data som samlas in är god. För att sä- kerställa att frågorna fungerar så bra som möjligt och enligt intentionerna har därför frågorna genomgått ett mättekniskt test. Resultatet dokumente- rades i en rapport som sändes till utredningen. Utredningen återkom däref- ter med slutliga frågor som SCB använde som underlag vid programme- ring av webbenkäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft32"&gt;Blanketten bestod av 63 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 265 antal frågor. Webbenkäten innehöll hopp som gjorde att man bara fick frågor kring de produkttyper som man erbjöd un- der den aktuella perioden. Enkäten innehöll frågor om bl.a. antal ansök- ningar som avslås eller beviljas med särskilda villkor eller förhöjda pre- mier, vilka diagnoser/orsaker som föranleder sådana beslut, hur särskilda villkor utformas och premier bestäms och i vilken utsträckning som försäk- ringsbolagen inhämtar uppgifter från hälso- och sjukvården angående de personer som ansöker om en försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft231"&gt;Referensperiod för enkätfrågorna var 1 januari 2013 till den 31 december 2013. Med referensperiod menas vilken tidpunkt svaren avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft230"&gt;Datainsamling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft32"&gt;Ett informationsbrev, med inloggningsuppgifter till webbenkäten, skicka- des med &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; till kontaktpersoner på respektive företag med kopia till respektive VD. &lt;NOBR&gt;E-postadresser&lt;/NOBR&gt; till kontaktpersoner och VD:ar togs fram av utredningen. I informationsbrevet ombads företaget att besvara frågorna och skicka svaret till SCB. Det första utskicket genomfördes den 17 novem- ber 2014. SCB skickade inga påminnelser under insamlingen. Mycket av kontakterna med företagen sköttes av utredningen. Insamlingen avslutades den 16 februari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft96"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p972 ft234"&gt;I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan utredningen Rätten till en personförsäkring (Dir. 2014:80) och SCB. Inform- ationsbrevet informerade också om att det var frivilligt att delta i under- sökningen, om hur lämnade uppgifter används och om skydd av lämnade uppgifter. Brevet informerade även om personuppgiftslagen och att en identifierad datafil levererades till utredningen efter avslutad insamling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft235"&gt;För att SCB ska kunna lämna ut data från en enkätundersökning krävs in- formerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att be- svara blanketten och skicka in den godkänner att deras svar används för det syfte som beskrivs i informationsbrevet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft230"&gt;Bortfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft96"&gt;Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frå- gor i blanketten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de sva- rande, med avseende på undersökningsvariablerna, så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft234"&gt;Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka. Objektsbortfallet i denna undersökning består av endast ett bolag. Bolaget som inte svarade har ex- tremt liten marknadsandel och anses därmed ha försumbar inverkan på totalskattningarna. Ingen kompensation i skattningarna har gjorts för detta bortfallsbolag. Det innebär att de svarande bolagen i princip täcker hela marknaden avseende anökningar inom aktuella produktsortiment. Skatt- ningarna som görs på ansökningar bedöms därmed inte innehålla några betydande skevheter på grund av bortfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft235"&gt;Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, känslig, att upp- giftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Det kan även bero på att svaret inte finns tillgäng- ligt i system eller att svaret på frågan kräver mycket arbete för uppgifts- lämnaren att ta fram. I den här enkäten består det partiella bortfallet i stor grad på att svaren på frågorna inte kunnat tas fram från företagens system. För de frågor där det partiella bortfallet varit för stort har inte SCB tagit fram några tabeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft86"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p977 ft230"&gt;Statistikens tillförlitlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft22"&gt;Ramtäckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft96"&gt;Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att rampopulation och målpopulation inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa objekt som ingår i målpopulationen saknas i rampopulationen. Övertäck- ning innebär att objekt som inte ingår i målpopulationen ändå finns i ram- populationen. Det förväntas inte finnas någon undertäckning i undersök- ningen. Under insamlingens gång registrerades 10 av företagen som över- täckning. Den identifierade målpopulationen bestod därmed av 14 försäk- ringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft22"&gt;Mätning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft234"&gt;Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då uppgiftsläm- naren inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. Under insamlingen har utredningen löpande granskat svar och på så sätt kunnat upptäcka vissa missförstånd i frågor. Uppgiftlämnare har ombetts att lämna nya svar på enkäten i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft22"&gt;Bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft235"&gt;Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan be- arbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och kodningsfel. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersökningen bedöms regi- streringsfelet vara litet eftersom frågeblanketten endast hade fasta svarsal- ternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft230"&gt;Beskrivning av tabeller och diagram samt datafil&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft22"&gt;Tabeller och diagram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft234"&gt;Värdena i tabellerna avser populationsnivå. Eftersom vi har en totalunder- sökning och försumbart bortfall har inga vikter används i beräkningarna utan värdena i tabellerna bygger på enkla summeringar. Antalsuppgifterna är således summeringar av antal ansökningar och beslut för målpopulat- ionen med den aktuella egenskapen. Att antalet bolag är olika för olika frågor beror på hoppinstruktioner då olika produkter avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft96"&gt;För de följdfrågor som föregås av hoppinstruktioner har selekteringar ge- nomförts vid tabellframställandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft96"&gt;I andelstabellerna är värdena avrundade till en decimal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft234"&gt;Tabellerna har &lt;SPAN class="ft236"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;sekretessgranskats. I tabeller för frågorna som rör sjuk- försäkring står ett bolag för en mycket stor andel av ansökningarna. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft86"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p990 ft235"&gt;innebär att utredningen behöver be om tillåtelse från aktuella företag att redovisa resultatet för denna del. För övriga frågor är det också viktigt att utredningen bedömer om det finns risk för röjande av enskilda företags svar vid redovisningen av statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft22"&gt;Statistiska mått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft237"&gt;Materialet lämpar sig bäst att redovisas som totaler eller procentuella ande- lar för hela målpopulationen eller fördelat på olika redovisningsgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft230"&gt;Jämförbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft22"&gt;Jämförbarhet över tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft96"&gt;Detta är första gången som SCB genomför undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft230"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft96"&gt;Frågeblankett och informationsbrev.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft86"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p994 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Intervjuer med försäkringsbolag och återförsäkringsbolag – sammanfattning av frågor och svar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Har försäkringsbolagen återförsäkring för de aktuella person- försäkringsprodukterna (barnförsäkring samt sjuk- och olycksfallsförsäk- ring och sjukförsäkring för vuxna)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;De större försäkringsbolagen står som regel risken själva när det gäller barnförsäkring samt sjuk- och olycks- fallsförsäkring för vuxna. De flesta försäkringsbolag som tillhanda- håller sjukförsäkring för vuxna har däremot återförsäkring för den försäkringsprodukten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft12"&gt;Många, men inte alla, mindre försäkringsbolag har återförsäk- ring för de aktuella personförsäkringsprodukterna. Det förekom- mer också att mindre försäkringsbolag helt eller delvis köper in riskbedömningen för försäkringarna i fråga från sitt återförsäk- ringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;V&lt;/SPAN&gt;ilka försäkringsmedicinska riktlinjer använder försäkrings- bolagen vid riskbedömningen – egna och/eller riktlinjer från ett åter- försäkringsbolag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;De större försäkringsbolag som inte har återförsäkring för de aktuella personförsäkringsprodukterna har utvecklat egna försäkringsmedicinska riktlinjer som de använder vid riskbedömningen av försäkringsansökningar. De försäkrings- bolag som har återförsäkring för försäkringarna i fråga använder i regel de försäkringsmedicinska riktlinjer som har tagits fram av återförsäkringsbolaget, i de flesta fall kompletterade med bolagets egna tillägg och ändringar som gjorts i samråd med återförsäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;bolaget. Ett bolag som exempelvis säljer både barnförsäkring och sjukförsäkring för vuxna, och bara har återförsäkring för vuxen- försäkringen, använder alltså normalt egna försäkringsmedicinska riktlinjer för barnförsäkringen, medan återförsäkringsbolagets rikt- linjer (med bolagets eventuella ändringar och tillägg) tillämpas vid riskbedömningen av sjukförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Hur håller de försäkringsbolag som använder egna försäkrings- medicinska riktlinjer dessa uppdaterade vad gäller utvecklingen inom bl.a. medicinsk forskning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;Försäkringsbolagen arbetar på olika sätt för att hålla sina försäkringsmedicinska riktlinjer uppdaterade vad gäller utvecklingen inom medicinsk forskning och erfarenheter från kli- nisk medicin. I allmänhet får bolaget information om utvecklingen genom sina rådgivande läkare. Vissa försäkringsbolag anlitar läkare som är kliniskt aktiva, medan andra anlitar exempelvis pensione- rade läkare. Några av bolagen anger att de bara anlitar läkare som är kliniskt aktiva, och något bolag ställer också upp kravet att en råd- givande läkare ska ha disputerat. Något försäkringsbolag har en läkare som är anställd på heltid hos bolaget för att följa ny medi- cinsk forskning för bolagets räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Vidare anger alla försäkringsbolag som tillämpar egna försäk- ringsmedicinska riktlinjer att deras riskbedömare, som i de flesta fall har en medicinsk högskoleutbildning &lt;SPAN class="ft238"&gt;(&lt;/SPAN&gt;t.ex. sjuksköterskeutbild- ning), kontinuerligt går på konferenser och föreläsningar etc. för att hålla sig uppdaterade avseende forskning och utveckling inom rele- vanta områden. Utifrån sina erfarenheter och kunskaper föreslår riskbedömarna ändringar i riktlinjerna. Några större försäkrings- bolag bjuder också in specialister för att föreläsa inom medicinska områden där bolaget behöver utveckla sin kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Hur håller återförsäkringsbolagen sina försäkringsmedicinska riktlinjer uppdaterade vad gäller utvecklingen inom medicinsk forsk- ning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sammanfattning svar&lt;/SPAN&gt;: Återförsäkringsbolagen uppger, liksom för- säkringsbolagen, att de försäkringsmedicinska riktlinjerna konti- nuerligt hålls uppdaterade genom information från de rådgivande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;läkarna avseende medicinsk forskning och utveckling. Även hos återförsäkringsbolagen har i regel riskbedömarna medicinsk hög- skoleutbildning, och riskbedömarna föreslår ändringar i riktlinjerna utifrån sina kunskaper och erfarenheter och nya medicinska rön. Återförsäkringsbolagen anger vidare att återkommande diskussio- ner med riskbedömare hos de försäkringsbolag som använder sig av de försäkringsmedicinska riktlinjerna är viktiga för utvecklingen av dessa. Återförsäkringsbolagen anordnar också emellanåt seminarier och konferenser avseende medicinsk utveckling inom relevanta områden, vilket bidrar till att utveckla den medicinska kompeten- sen hos riskbedömarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Hur ser i regel avtalen ut mellan återförsäkringsbolagen och de återförsäkrade försäkringsbolagen, när det gäller möjligheten för försäk- ringsbolaget att avvika från riktlinjerna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;Av svaren från de försäkringsbolag som har återförsäkring för sina personförsäkringsprodukter och från åter- försäkringsbolagen framgår att grundprincipen är att försäkrings- bolaget ska följa återförsäkringsbolagets försäkringsmedicinska riktlinjer vid sin riskbedömning. Samtidigt framhåller både försäk- ringsbolagen och återförsäkringsbolagen att det finns utrymme för försäkringsbolagen att göra individuella bedömningar i varje enskilt fall, och att vid behov avvika från återförsäkringsbolagens riktlinjer. Såväl försäkringsbolagen som återförsäkringsbolagen anger att mindre avvikelser från riktlinjerna ofta kan göras av försäkrings- bolagen utan kontakt med återförsäkringsbolaget, men att större avvikelser från riktlinjerna i regel sker i samråd mellan försäkrings- bolaget och återförsäkringsbolaget. Det förekommer dels att för- säkringsbolaget i samråd med återförsäkringsbolaget skriver in bolagsspecifika avvikelser i riktlinjerna, dels att man efter samråd i enskilda ärenden gör riskbedömningar som avviker från vad rikt- linjerna rekommenderar. Vid tveksamheter skickar ibland försäk- ringsbolagen ärenden till återförsäkringsbolaget för bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Synpunkten har framförts från såväl försäkringsbolagen som återförsäkringsbolagen att återförsäkringsbolagens inställning till hur riktlinjerna ska tillämpas har mjukats upp väsentligt under de senaste tio åren. Innan dess hade försäkringsbolagen inte så stort utrymme att göra avvikelser från riktlinjerna. Skrivningarna i åter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;försäkringsavtal och de försäkringsmedicinska riktlinjer som åter- försäkringsbolagen tillhandahåller har enligt uppgift mjukats upp med hänsyn till utvecklingen i lagstiftningen, men också till stor del på grund av önskemål från försäkringsbolagen. Eftersom försäk- ringsbolagens verksamheter och produkter är alltmer konkurrens- utsatta har det blivit viktigare för bolagen att differentiera sig på marknaden och erbjuda olika slags försäkringslösningar. Om åter- försäkringsbolagen skulle vara alltför strikta när det gäller exempelvis tillämpning av försäkringsmedicinska riktlinjer, skulle de enligt egen uppgift riskera att tappa försäkringsbolagen som kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;Enligt både försäkringsbolagen och återförsäkringsbolagen upp- når man i regel konsensus när det gäller diskussioner om tillämp- ningen av de försäkringsmedicinska riktlinjerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;När det gäller de aktuella personförsäkringarna, är återförsäk- ringsavtalen vanligen konstruerade så att återförsäkringsbolaget inte gör kontroller av försäkringsbolagens riskbedömning i varje enskilt ärende. I stället gör återförsäkringsbolaget s.k. revisioner och stickprovskontroller hos försäkringsbolaget för att få en upp- fattning om hur bolaget sköter sin riskbedömning. I samband med kontrollerna diskuterar återförsäkringsbolaget och försäkringsbolaget frågor om hur riskbedömningen bör skötas framöver. Både försäk- ringsbolagen och återförsäkringsbolagen framhåller att diskussion- erna är ett viktiga för utveckling av återförsäkringsbolagets rikt- linjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Svaren varierar något när det gäller frågan om vad som händer med försäkringsbolagets återförsäkringsskydd om försäkringsbolaget avviker från återförsäkringsbolagets riktlinjer. En synpunkt som framförts är att avvikelser inte påverkar återförsäkringen, såvida inte avvikelserna leder till mycket stora förluster för försäkrings- bolaget. En annan inställning som förekommit är att försäkrings- bolaget vid avvikelser får stå risken självt vid eventuellt skadefall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Hur har införandet 2006 av kontraheringsplikten för person- försäkring påverkat hanteringen av ansökningar om personförsäkring?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;De flesta försäkringsbolag, liksom de åter- försäkringsbolag som sköter riskbedömning åt något eller några försäkringsbolag, anger att individuella bedömningar visserligen gjordes redan innan 2006, men att resonemangen på flera områden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;ändå har utvecklats mot mer differentierade bedömningar. Bolagen betonar också att det finns flera andra faktorer, utöver kontrahe- ringspliktens tillkomst, som sedan 2006 har bidragit till att man haft anledning att diskutera och se över bl.a. hur riskbedömningen görs och hur beslut om avslag och särskilda villkor motiveras. Till stor del handlar det om att försäkringsbolagen har satt kundnöjd- het alltmer i fokus. Kundrelationerna har blivit allt viktigare, bl.a. mot bakgrund av ett ökat antal aktörer och den hårdnande kon- kurrensen på personförsäkringsmarknaden. Den mediabevakning som försäkringsbolagen har varit föremål för, och de fall som har drivits av Diskrimineringsombudsmannen och Konsumentombuds- mannen, har också bidragit till en ökad medvetenhet kring god och tydlig kommunikation med kunderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;Det som har förändrats mest sedan 2006 är, enligt försäkrings- bolagen, motiveringarna till beslut att neka försäkring till normala villkor och bolagens kundbemötande i dessa situationer. Försäk- ringsbolagen uppger att de lägger stor vikt vid att formulera beslut som den försäkringssökande kan förstå och acceptera. Flera bolag har också infört särskilda rutiner vid sådana ärenden, exempelvis att kunder som nekas försäkring alltid kontaktas per telefon, antingen före eller efter det att beslutet skickas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft42"&gt;Ett område som enligt många bolag (försäkringsbolag och åter- försäkringsbolag) har förändrats mycket de senaste åren är bedöm- ningarna vad gäller för tidigt födda barn. Flera bolag anger att de tidigare tillämpade strikta gränser när det gällde födelsevecka och födelsevikt, och att man nu inte har några sådana gränser, utan alltid utgår ifrån de specifika förutsättningarna i varje enskilt fall. Samtidigt framhåller bolagen att komplikationer och hälsobesvär förekommer i högre utsträckning ju tidigare barnet är fött, vilket kan göra det svårt att bevilja försäkring till normala villkor. De flesta bolag uppger att de alltid hämtar in patientjournaler och lik- nande när det gäller för tidigt födda barn, för att ha ett fullgott underlag för riskbedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft12"&gt;Många bolag anger också att riskbedömningarna för diabetiker tidigare var mer standardiserade, och att man nu beaktar många fler individuella faktorer vid riskbedömningen, såsom vilken slags diabetes det handlar om och hur välreglerad sjukdomen är hos den försäkringssökande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft9"&gt;Ett flertal bolag lyfter vidare fram att den lagstiftning som in- fördes 2011 om inhämtande av hälsouppgifter (11 kap. 1 a § FAL), fick stor inverkan på bolagens hantering av ansökningar om per- sonförsäkring. Lagstiftningen ledde inledningsvis till att bolagen blev mycket försiktiga med att begära samtycke för att hämta in hälsouppgifter. Efter en tid började försiktigheten släppa och enligt bolagen vågar man i dag hämta in patientjournaler och liknande när man anser att det behövs för bedömningen. Flera bolag framhåller att de som ansöker om personförsäkring många gånger vill, eller till och med kräver, att bolagen ska hämta in journaler och likanande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Vad utgör en individuell bedömning av en försäkringsansökan enligt försäkringsbolagen/återförsäkringsbolagen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft12"&gt;Försäkringsbolagen och återförsäkringsbolagen betonar att en indi- viduell riskbedömning utgår ifrån uppgifter som är specifika för den försäkringssökande och förutsätter att det finns möjlighet att nyansera bedömningen utifrån den enskilde försäkringssökandes egna förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Hur ser försäkringsbolagen/återförsäkringsbolagen på den kritik som förts fram i media om att försäkringsbolagen inte gör individuella bedömningar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;Återförsäkringsbolagen betonar att de inte har blivit utpekade i media och inte har någon kontakt med media i de aktuella fallen, utan att frågan främst berör ansvarigt försäk- ringsbolag i förekommande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft12"&gt;Vissa försäkringsbolag pekar på att media i allmänhet inte tar hänsyn till vad försäkring är, dvs. att det innebär ett kollektivt risk- tagande under en lång tid och att kollektivet kan drabbas negativt av en bristfällig eller felaktig riskbedömning. Enligt bolagen lyfter media bara fram ”snyfthistorier” och behandlar inte alls varför för- säkringsbolagen gör en riskbedömning. Bolagen menar att media ofta felaktigt förutsätter att bolagen riskbedömer för att kunna neka försäkring, när det i själva verket är så att riskbedömningen i stor utsträckning syftar till att kunna sälja så många försäkringar som möjligt till adekvata villkor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p666 ft12"&gt;Media saknar vidare, enligt bolagen, ofta förståelse för skillna- den mellan klinisk medicin och försäkringsmedicin – att klinisk medicin handlar om att bedöma och behandla det aktuella hälso- tillståndet, medan risk ur ett försäkringsperspektiv handlar om hur hälsan kan komma att utvecklas framöver. Medias rapportering tar inte hänsyn till att den framtida riskbilden kan vara mer komplex än bedömningen av ett aktuellt tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;En annan synpunkt som lyfts fram av flera försäkringsbolag är de fall som rapporteras i media ofta framställs felaktigt i sak. Det är en svår situation för bolagen, eftersom uppgifterna i försäkrings- ansökan är konfidentiella och det aktuella bolaget därför inte rik- tigt kan bemöta det som framförs i media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft12"&gt;Ytterligare en åsikt som framförts är att media saknar förståelse för hur de olika regelverken på försäkringsområdet samspelar, exem- pelvis att försäkringsbolagen bara får hämta in patientjournaler och liknande om detta är nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Finns det hälsotillstånd som i sig innebär en så pass förhöjd risk, att det är överflödigt eller omöjligt att ta reda på faktorer som är utmärkande för den enskilda individen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;Samtliga tillfrågade försäkringsbolag och återförsäkringsbolag svarar det finns hälsotillstånd som innebär en så pass förhöjd risk i sig, att någon ytterligare utredning av hälso- tillståndet är överflödigt. Exempel på tillstånd som enligt bolagen i princip alltid leder till avslag på ansökan om en personförsäkring, är bl.a. olika allvarliga cancerformer eller hjärtproblem som är diagnosti- serade eller behandlade nära i tiden, pågående sjukskrivning, pågå- ende utredning för allvarligare besvär och allvarliga sjukdomstillstånd med osäkra prognoser. De flesta bolag uppger vidare att allvarliga neurologiska sjukdomar (exempelvis MS) i princip alltid leder till avslag på ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;Besvär som enligt bolagen i princip alltid leder till en undantags- klausul är återkommande eller pågående rygg- och nack- och knä- besvär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Vidare tillämpar de allra flesta bolag fasta tabeller för när ett BMI (Body Mass Index) över det normala leder till en premieförhöjning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;Bilaga 4 SOU 2016:37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Hur hanteras ansökningar om barnförsäkring gällande för tidigt födda barn?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;Samtliga försäkringsbolag och återförsäk- ringsbolag framhåller att man inte tillämpar några strikta gränser när det gäller födelsevecka och födelsevikt, utan att man alltid utgår ifrån de specifika förutsättningarna i varje enskilt fall. Samtidigt framhåller bolagen att komplikationer och hälsoproblem förekom- mer i högre utsträckning ju tidigare under graviditeten som ett barn föds, vilket medför att ansökningar gällande barn som är födda mycket för tidigt ofta leder till avslag eller särskilda villkor. Några bolag anger att en nedre gräns för när försäkring över huvud taget kan beviljas i praktiken går vid barn som föds i graviditetsvecka 23 eller 24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;De flesta bolag uppger att de alltid hämtar in patientjournaler och liknande när det gäller för tidigt födda barn, och att de ofta konsulterar sina rådgivande läkare i sådana fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Hur hanteras ansökningar om barnförsäkring gällande adopte- rade och andra utlandsfödda barn?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;Flertalet bolag försäkringsbolag uppger att de tillämpar krav på att den som ansöker om försäkring ska ha vistats i Sverige en viss tid. Tiden varierar mellan 6 månader och 2 år. Något bolag tillämpar inte kravet på vistelsetid om barnet var yngre än 18 månader när det kom till Sverige. Ett annat bolag tillämpar inte kravet på vistelsetid om det finns fullgod medicinsk dokumen- tation rörande barnet. Med något enstaka undantag anger försäk- ringsbolagen att kravet på vistelsetid gäller för alla utlandsfödda barn (dvs. inte bara adopterade barn).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Försäkringsbolagen uppger vidare att de alltid beaktar det som kommit fram vid den obligatoriska adoptivbarnskontrollen, och att kompletterande hälsouppgifter (från hälso- och sjukvården eller BVC) kan behöva hämtas in i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p214 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Hur hanteras ansökningar om personförsäkringar för vuxna med diabetes?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;Samtliga försäkringsbolag anger att vuxna med diabetes kan beviljas försäkring, men mot förhöjd premie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Försäkringsbolagen anger att de beaktar en mängd olika hälso- faktorer när de bedömer ansökningar från vuxna personer med diabetes. Med något undantag uppger försäkringsbolagen att de till att börja med har olika riktlinjer när det gäller &lt;NOBR&gt;typ-1&lt;/NOBR&gt; diabetes och &lt;NOBR&gt;typ-2&lt;/NOBR&gt; diabetes. Beroende på vilken typ diabetes det handlar om tittar man sedan på olika faktorer, t.ex. hur välreglerat blodsockret är hos den försäkringssökande, dennes ålder, när sjukdomen debu- terade och eventuella följdsjukdomar. Man tar också hänsyn till olika värden, såsom blodfetter och blodtryck samt den försäkrings- sökandes vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;Enligt bolagen blir det i dag sällan avslag på ansökan om en personförsäkring på grund av diabetes. Bedömningarna har under senare år blivit mer generösa eftersom forskning och behandling har gått framåt på området. Tidigare var det betydligt vanligare att personer med diabetes fick avslag på försäkringsansökningar. Men om sjukdomen missköts och blodsockret är dåligt reglerat, kan försäkring fortfarande nekas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Hur hanteras ansökningar om personförsäkringar för vuxna med högt BMI (Body Mass Indes) och barn med högt &lt;NOBR&gt;iso-BMI&lt;/NOBR&gt; (mot- svarande BMI för barn)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;När det gäller vuxna uppger samtliga bolag (försäkringsbolag och återförsäkringsbolag) att de försäkrings- medicinska riktlinjerna innehåller tabeller för premieförhöjningar när det gäller ansökningar från vuxna personer med höga BMI- värden. Bolagen framhåller att det finns medicinsk forskning till stöd för att övervikt och fetma utgör en risk för framtida ohälsa eftersom kroppen belastas och ansträngs, vilket ökar risken för bl.a. högt blodtryck, diabetes &lt;NOBR&gt;typ-2&lt;/NOBR&gt; och belastningsskador i lederna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;Bolagen tillämpar varierande gränser för vid vilka värden man börjar ta ut höjda premier. De nedre gränserna går mellan BMI 32 till 35. De flesta bolag anger också att de har en övre gräns för när&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;Bilaga 4 SOU 2016:37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;försäkring kan beviljas. Gränser som har nämnts ligger mellan BMI &lt;NOBR&gt;35–47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft12"&gt;Flera bolag anger att de vid bestämning av premien främst tar hänsyn till &lt;NOBR&gt;BMI-värdet&lt;/NOBR&gt; och att andra faktorer än BMI bara beaktas i premiehöjande riktning, exempelvis om den försäkringssökande är rökare. Vissa få bolag tar däremot hänsyn till värden som kan verka premiesänkande jämfört med tabellvärden. Det kan handla om midje- mått, blodtryck, blodfetter etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;När det gäller barn anger de flesta bolag (försäkringsbolag och återförsäkringsbolag) att de normalt inte beaktar vikten alls för barn under 6 års ålder. För barn som är över 6 år handlar det om att försäkring i vissa fall kan beviljas med undantag för rätten till vidareförsäkring när barnförsäkringen löper ut, eller att ansökan kan nekas helt om barnet är alltför överviktigt. De flesta bolag tillämpar &lt;NOBR&gt;iso-BMI-tabeller&lt;/NOBR&gt; för barn över 6 år, men några bolag tillämpar inte tabeller alls. För barn är man i allmänhet betydligt mer generös än när det gäller vuxna. Flera bolag anger att de bara beaktar övervikt hos barn om det även finns uppgift om någon vårdkontakt eller liknande (t.ex. dietistkontakt) på grund av över- vikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Hur hanteras ansökningar om personförsäkringar från personer med neuropsykiatriska diagnoser (t.ex. ADHD, ADD och autism)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;Många, men inte alla, försäkringsbolag har undantagit neuropsykiatriska diagnoser, och följder av sådana diagno- ser, från personförsäkringarna enligt de allmänna försäkringsvillkoren. Detta gäller både för barn- och vuxenförsäkringar. I de fall neuro- psykiatriska diagnoser är generellt undantagna, anger bolagen (för- säkringsbolagen och återförsäkringsbolagen) att en person med en sådan diagnos ändå i regel betraktas som en förhöjd risk, eftersom personer med sådana diagnoser löper högre risk att drabbas av psykiska sjukdomar såsom depression och utbrändhet. Enligt bola- gen kan det vara mycket svårt vid en eventuell skadereglering visa att den psykiska sjukdomen är en följd av den neuropsykiatriska diagnosen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft9"&gt;Samtliga bolag anger att de gör en individuell bedömning av risken genom att de ser till hela livssituationen hos den försäkrings- sökande. Vuxna personer som har visat sig fungera bra i arbetslivet,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;kan i regel beviljas försäkring till normala villkor. Om personen i fråga har fungerat mindre väl, blir det i stället fråga om avslag eller, om det är möjligt med hänsyn till försäkringsproduktens utform- ning, kan försäkring i vissa fall beviljas utan skydd för ekonomisk invaliditet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Barn med en neuropsykiatrisk diagnos som har en fungerande skolgång kan i regel också få försäkring till normala villkor, men om barnförsäkringen innehåller en rätt till vidareförsäkring görs vanligen undantag för den rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Varför tillämpas inte premieförhöjningar för barnförsäkring?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;De flesta försäkringsbolag anger att det är alltför svårt att beräkna överrisken för barnförsäkringar eftersom försäkringstiden i många fall är så pass lång och försäkringsproduk- ten är så komplex (innehåller så många olika ersättningsmoment). Alla försäkringsbolag anger vidare att det av bl.a. nu nämnda skäl också skulle vara omöjligt att täcka en ökad skaderisk vid barn- försäkring med en förhöjd premie. Vissa personer som varit länge i försäkringsbranschen har kunna redovisa erfarenheter från 1980- och &lt;NOBR&gt;1990-talen,&lt;/NOBR&gt; då premieförhöjningar tillämpades av vissa försäk- ringsbolag för barnförsäkring. Enligt dessa personer var skälet till att man upphörde med detta, att det var omöjligt att ens komma i närheten av att täcka de ökade skadekostnaderna genom premie- förhöjningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft9"&gt;Enlig samtliga bolag skulle det under alla omständigheter handla om mycket höga försäkringspremier, om barn som i dag får avslag på försäkringsansökan, skulle försäkras mot en premieförhöjning. Det skulle därför bli oerhört kostsamt för familjerna i fråga. Försäk- ringen skulle också behöva bli betydligt dyrare även för barn med lägre risk. De flesta bolag menar mot den bakgrunden att om det blev aktuellt med krav på att bolagen skulle bevilja barnförsäkringar mot premieförhöjningar, skulle bolagen sannolikt välja att till- handahålla en billigare men betydligt sämre barnförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;En annan synpunkt som har framförts är att avslag på ansök- ningar om barnförsäkring ofta beror på att barnet är under pågå- ende utredning eller under behandling för en viss sjukdom. I dessa fall skulle det enligt bolagen ändå inte kunna bli aktuellt med en förhöjd premie, eftersom risken skulle vara alltför osäker. Möjligen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft13"&gt;skulle, enligt vissa bolag, premieförhöjningar kunna tillämpas för barn som har så kraftig övervikt så att försäkring nekas helt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft42"&gt;Erfarenheten från vuxensidan är enligt bolagen vidare att konsu- menter har betydligt lättare för att acceptera undantagsklausuler än premieförhöjningar. Försäkringsbolagen uttrycker mot den bak- grunden en viss rädsla för att premieförhöjningar för barnförsäk- ring skulle kunna uppfattas som stötande av de sökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Fråga: &lt;/SPAN&gt;Har försäkringsbolagen en intern organisation för överpröv- ning av ärenden där försäkring inte beviljas med ordinarie villkor? Hur vanligt är det i så fall att ärenden rörande riskprövning tas upp?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Sammanfattning svar: &lt;/SPAN&gt;Alla försäkringsbolag anger att det första steget för en försäkringssökande som är missnöjd med en risk- bedömning är att kontakta ansvarig riskbedömare. Bolagen uppger att de allra flesta klagomål kan lösas på det sättet, eftersom miss- nöje hos kunden i många fall beror på något slags missförstånd när det gäller lämnad hälsoinformation. I de fall försäkringsbolaget har lagt ut sin riskbedömning på ett återförsäkringsbolag, kan den för- säkringssökande ibland få tala direkt med riskbedömaren hos åter- försäkringsbolaget, men vanligen sker kontakten via försäkrings- bolagets handläggare (den försäkringssökande har ingen kund- relation med ett återförsäkringsbolag). Skulle den försäkringssök- ande fortfarande vara missnöjd efter kontakt med ansvarig risk- bedömare, anger samtliga bolag att riskbedömaren ska diskuterar ärendet med chefen för riskbedömningsavdelningen, ofta i ett forum tillsammans med andra riskbedömare. Om bolagets beslut inte ändras efter det, och missnöje kvarstår hos den försäkringssökande, har alla bolag en klagomålsanvarig och de flesta någon form av formell överprövningsnämnd dit den försäkringssökande kan vända sig. Enligt bolagen är det extremt ovanligt att de interna nämnderna tar emot klagomål angående riskbedömning (enligt flera bolag har det aldrig hänt, och några bolag talar om något enstaka fall under de senaste åren). Inget bolag har någon erfarenhet av att en intern överprövnings nämnd har ändrat ett riskbedömningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337479x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p794 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft8"&gt;Enkätundersökning till konsumenter om personförsäkringar&lt;SPAN class="ft239"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft13"&gt;Välkommen till enkäten om personförsäkringar!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;Tack för att du tar dig tid att besvara denna enkät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft12"&gt;Frågorna i enkäten gäller endast &lt;SPAN class="ft11"&gt;personförsäkringar &lt;/SPAN&gt;och omfattar alltså inte t.ex. hemförsäkring, bilförsäkring eller någon annan sak- försäkring. Enkäten gäller också bara vissa typer av personförsäk- ringar nämligen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;sjukförsäkringar för vuxna (över 18 år), dvs. försäkring som ger ersättning på grund av sjukdom. Vissa sjukförsäkringar ger också ersättning på grund av olycksfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;barn-/ungdomsförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (kan tecknas för barn under 18 år), dvs. försäkring som ger ersättning på grund av sjukdom eller olycksfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft12"&gt;Som personförsäkring räknas i det här sammanhanget INTE rena olycksfallsförsäkringar, dvs. försäkringar som inte ger ersättning vid sjukdom, utan bara vid olycka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft13"&gt;Sist i enkäten ges möjlighet till egen kommentar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Detta är en sammanställning av frågorna i den webbenkät som utredningen genomförde i samarbete med Handikappförbunden m.fl. I webbversionen har de svarande styrts in i olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft32"&gt;”frågespår” beroende på om de har uppgett att de svarar på enkätundersökningen för egen del eller i egenskap av vårdnadshavare / juridisk ställföreträdare för någon annan och även senare i enkäten beroende på de svar som lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;Svarar du på enkäten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;... för egen räkning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;... för en person som du är vårdnadshavare för?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;... för en person som du är juridisk ställföreträdare för?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft16"&gt;FRÅGOR TILL DEM SOM SVARAR FÖR EGEN RÄKNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft16"&gt;Har du någon eller några av följande diagnoser/tillstånd? (flera svar möjliga)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;Dövhet eller hörselskador&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft12"&gt;Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (exempelvis ADHD, Autism, Tourette m.fl.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft12"&gt;Psykiska funktionsnedsättningar (social fobi, bipolaritet, schizofreni, depression m.fl.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft13"&gt;Rörelsehinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft13"&gt;Synskador&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Allergi/Astma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Reumatism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Jag har ingen särskild diagnos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Annan funktionsnedsättning? (Ange vilken)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft16"&gt;Är du adopterad eller född för tidigt? (flera svar är möjliga)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;Född för tidigt (före v. 37)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft13"&gt;Adopterad?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Jag är varken född för tidigt eller adopterad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft16"&gt;Har du en personförsäkring just nu? (se förklaring ovan)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;Ja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft16"&gt;Har du fått teckna din nuvarande personförsäkring genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft12"&gt;... på egen hand kontakta försäkringsbolaget (s.k. individuell försäkring)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft42"&gt;... på grund av att du t.ex. är medlem i en viss organisation eller fackförening, eller genom din arbetsgivare (s.k. gruppförsäkring)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft16"&gt;Har du tecknat din nuvarande personförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft12"&gt;... till ordinarie villkor (dvs. till det pris och med det försäkrings- skydd som normalt gäller för försäkringen)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft12"&gt;... till villkor som innebär särskilda undantag jämfört med vad försäkringen normalt täcker (t.ex. att försäkringsskyddet inte gäller för vissa diagnoser eller sjukdomar)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft13"&gt;... till en högre premie än vad försäkringen normalt kostar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft162"&gt;Har du någon gång ansökt om en personförsäkring genom att på egen hand kontakta ett försäkringsbolag, dvs. en s.k. indivi- duell personförsäkring? (Som individuell personförsäkring räknas inte en försäkring som du ansökt om i egenskap av t.ex. medlem i en viss organisation eller fackförening.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft13"&gt;Ja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft13"&gt;Nej&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft16"&gt;Ansökte du om en personförsäkring hos mer än ett försäkrings- bolag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft13"&gt;Ja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft13"&gt;Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft16"&gt;När du ansökte om en personförsäkring …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft16"&gt;(Om du ansökte hos mer än ett bolag är flera svar möjliga)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;erbjöd försäkringsbolaget en personförsäkring till ordinarie villkor (dvs. till det pris och med det försäkringsskydd som normalt gäller för försäkringen)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;erbjöd försäkringsbolaget en personförsäkring till villkor som innebär särskilda undantag jämfört med vad försäkringen normalt täcker (t.ex. att försäkringsskyddet inte gäller för vissa diagnoser eller sjukdomar)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;erbjöd försäkringsbolaget en personförsäkring till en högre premie än vad försäkringen normalt kostade?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;erbjöd försäkringsbolaget en personförsäkring med särskilda undantag och en högre premie än vad försäkringen normalt kostade?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;avslog försäkringsbolaget ansökan? (Med avslag menas också att försäkringsbolaget erbjöd en annan försäkring istället, t.ex. en olycksfallsförsäkring, dvs. en försäkring som inte ger ersättning vid sjukdom, utan bara vid olycka)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft13"&gt;.... avbröts ansökningsprocessen (ange gärna varför processen avbröts)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft16"&gt;Accepterade du den erbjudna personförsäkringen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft13"&gt;Ja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft13"&gt;Nej&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft16"&gt;Valde du att tacka nej till den erbjudna personförsäkringen på grund av att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft13"&gt;... försäkringsskyddet var för dåligt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft13"&gt;... försäkringen var för dyr?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;... försäkringsskyddet var för dåligt i förhållande till det höga priset?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft16"&gt;Varför har du inte ansökt om en personförsäkring på egen hand hos något försäkringsbolag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft12"&gt;Jag tyckte inte det var någon idé, eftersom det verkade osannolikt att jag skulle få teckna någon personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft13"&gt;Jag har inte känt behov av en individuell personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Jag kunde inte/förstod inte hur man gjorde/gav upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;På grund av någon annan anledning (ange gärna vilken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft16"&gt;FRÅGOR TILL DEM SOM SVARAR SOM VÅRDNADSHAVARE / JURIDISK STÄLLFÖRETRÄDARE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft16"&gt;Har den person som du svarar för någon eller några av följande diagnoser? (flera svar möjliga)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft13"&gt;Dövhet eller hörselskador&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft13"&gt;Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (exempelvis ADHD, Autism, Tourette m.fl.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft13"&gt;Psykiska funktionsnedsättningar (social fobi, bipolaritet, schizofreni, depression m.fl.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft13"&gt;Rörelsehinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Synskador&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Allergi/Astma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Reumatism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Personen har ingen särskild diagnos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Annan funktionsnedsättning? (Ange vilken)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft16"&gt;Är den person som du svarar för (flera svar möjliga)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;... född för tidigt (före v. 37)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft13"&gt;... adopterad?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Inget av ovanstående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft162"&gt;Har den person som du svarar för någon av följande diagnoser/tillstånd? (Flera svar är möjliga)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;Låg födelsevikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft13"&gt;Lungomognad/kronisk lungsjukdom (BPD)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Hjärnblödning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;ROP - prematuritetsretinopati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft241"&gt;PVL - periventrikulär leukomalaci, vitsubstansskada Inget av ovanstående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft13"&gt;Annat (ange gärna)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft16"&gt;Har den person som du svarar för en personförsäkring just nu? (se förklaring ovan)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;Ja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Nej&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1048 ft16"&gt;Har den person som du svarar för fått teckna sin nuvarande personförsäkring genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft13"&gt;... personen själv eller en vårdnadshavare/ställföreträdare har kontaktat försäkringsbolaget (s.k. individuell försäkring)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft12"&gt;... på grund av att personen själv eller en vårdnadshavare/annan anhörig är medlem i en viss organisation eller fackförening, eller genom en arbetsgivare (s.k. gruppförsäkring)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft16"&gt;Har personförsäkringen tecknats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft13"&gt;... till ordinarie villkor (dvs. till det pris och med det försäkrings- skydd som normalt gäller för försäkringen)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft12"&gt;... till villkor som innebär särskilda undantag jämfört med vad försäkringen normalt täcker (t.ex. att försäkringsskyddet inte gäller för vissa diagnoser eller sjukdomar)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft13"&gt;... till en högre premie än vad försäkringen normalt kostar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft16"&gt;Har den person som du svarar för, själv eller genom en vårdnads- havare/annan anhörig, någon gång ansökt om en personförsäk- ring hos ett försäkringsbolag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft13"&gt;Ja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft16"&gt;Ansökte personen om en försäkring hos mer än ett försäkrings- bolag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;Ja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft13"&gt;Nej&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft16"&gt;Varför har personen inte ansökt om en personförsäkring?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;Det var ingen idé, eftersom det verkade osannolikt att personen skulle få teckna någon personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft13"&gt;Personen har inte haft behov av en individuell personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Personen, eller den som ansökte för personens räkning, kunde inte/förstod inte hur man gjorde/gav upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft13"&gt;På grund av någon annan anledning (ange gärna vilken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft16"&gt;När den person som du svarar för ansökte om en person- försäkring … (Flera svar möjliga om ansökan skedde till flera försäkringsbolag)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft12"&gt;... erbjöd försäkringsbolaget en personförsäkring till ordinarie villkor (dvs. till det pris och med det försäkringsskydd som normalt gäller för försäkringen)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;erbjöd försäkringsbolaget en personförsäkring till villkor som innebär särskilda undantag jämfört med vad försäkringen nor- malt täcker (t.ex. att försäkringsskyddet inte gäller för vissa diagnoser eller sjukdomar)?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;erbjöd försäkringsbolaget en personförsäkring till en högre premie än vad försäkringen normalt kostade?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;erbjöd försäkringsbolaget en personförsäkring med särskilda undantag och en högre premie än vad försäkringen normalt kostade?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;avslog försäkringsbolaget ansökan? (Med avslag menas också att försäkringsbolaget erbjöd en annan försäkring istället, t.ex. en olycksfallsförsäkring, dvs. en försäkring som inte ger ersättning vid sjukdom, utan bara vid olycka)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft13"&gt;... avbröts ansökningsprocessen (ange gärna varför processen avbröts)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft16"&gt;Accepterade personen den erbjudna försäkringen med ändrade villkor/förhöjd premie (dvs. tecknades den erbjudna försäk- ringen)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft13"&gt;Ja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Nej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft16"&gt;Valde personen att tacka nej till den erbjudna försäkringen på grund av att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;... försäkringsskyddet var för dåligt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;... försäkringen var för dyr?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;... försäkringsskyddet var för dåligt i förhållande till det höga priset?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft16"&gt;Kryssa för om du/den person som svaren gäller, är medlem i någon av nedanstående organisationer/föreningar. (Flera svar är möjliga)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft13"&gt;Adoptionscentrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Afasiförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Astma- och Allergiförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Autism- och Aspergerförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Blodcancerförbundet (BLC)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;DHR – förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Diabetesförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Dyslexiförbundet FMLS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Elöverkänsligas Riksförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Fibromyalgiförbundet (FF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft13"&gt;FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Förbundet Sveriges Dövblinda FSDB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;Hiv-Sverige&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1058 ft242"&gt;Hjärtebarnsförbundet Hörselskadades Riksförbund HRF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft13"&gt;ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft12"&gt;Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft243"&gt;Mag- och tarmförbundet Migränförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft244"&gt;Mun- &amp; Halscancerförbundet (MHCF) Neuroförbundet (tidigare NHR) Njurförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft245"&gt;ParkinsonFörbundet Personskadeförbundet RTP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft244"&gt;Primär immunbrist organisationen (PIO) Prostatacancerförbundet Psoriasisförbundet Reumatikerförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft246"&gt;Riksförbundet Attention Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft244"&gt;Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) Riksförbundet HjärtLung&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft244"&gt;Riksförbundet Sällsynta diagnoser Stamningsförbundet &lt;NOBR&gt;STROKE-Riksförbundet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Svenska Celiakiförbundet (SCF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft13"&gt;Svenska Epilepsiförbundet (SEF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft244"&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;OCD-förbundet&lt;/NOBR&gt; Ananke Svenska Prematurförbundet Sveriges Dövas Riksförbund SDR Synskadades Riksförbund SRF Tandvårdsskadeförbundet (TF) Annat förbund&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337489x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2016:37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft16"&gt;Ej medlem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft13"&gt;Jag är inte medlem i något förbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft13"&gt;Tack för att du tog dig tid att fylla i den här enkäten!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft12"&gt;Din medverkan är mycket värdefull för arbetet i Utredningen om rätten till en personförsäkring (JU 2014:12)!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Vill du veta mer om utredningen kan du följa denna länk:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/241920&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Tack än en gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft16"&gt;Har du några ytterligare upplysningar som du vill delge utredningen, gör gärna det här.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337490x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;Statens offentliga utredningar 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft17"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1071 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Effektiv vård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Låt fler forma framtiden! Del A + B. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;Framtid sökes – Slutredovisning från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft5"&gt;den nationella samordnaren för utsatta &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Integritet och straffskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningstvättsdirektivet – samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft7"&gt;– ny penningtvättslag – m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft5"&gt;Del 1 + 2. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Plats för nyanlända i fler skolor. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;EU på hemmaplan. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Olika vägar till föräldraskap. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Palett för ett stärkt civilsamhälle. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk.S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft5"&gt;– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2016. Risker, osäkerheter och framtidsutmaningar. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;EU:s reviderade insolvensförordning m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;En ny strafftidslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Barnkonventionen blir svensk lag. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Föräldraledighet för statsråd? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1093 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Beskattning av incitamentsprogram. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;En ändamålsenlig kommunal redovisning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft5"&gt;för kunskapsbedömning. Del 1 + 2. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;Vägen till självkörande fordon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;försöksverksamhet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;Trygghet och attraktivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;en forskarkarriär för framtiden. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Människorna, medierna &amp; marknaden. Medieutredningens forsknings- antologi om en demokrati i förändring. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;En trygg dricksvattenförsörjning. Del 1 + 2 och Sammanfattning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bonus–malus-system&lt;/NOBR&gt; för nya lätta fordon. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Revisorns skadeståndsansvar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Vägen in till det svenska skolväsendet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbets­ tillstånd. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Rätten till en personförsäkring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;ett stärkt konsumentskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B337491x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;Statens offentliga utredningar 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft17"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft32"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft7"&gt;Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningtvättsdirektivet – samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft5"&gt;– ny penningtvättslag – m.m. Del 1 + 2. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft7"&gt;Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft5"&gt;– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft252"&gt;Föräldraledighet för statsråd? [20] Beskattning av incitamentsprogram. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft5"&gt;En ändamålsenlig kommunal redovisning. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft5"&gt;Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft5"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;bonus–malus-system&lt;/NOBR&gt; för nya lätta fordon. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft32"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft252"&gt;Integritet och straffskydd. [7] Olika vägar till föräldraskap. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft5"&gt;EU:s reviderade insolvensförordning m.m. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft5"&gt;En ny strafftidslag. [18] Revisorns skadeståndsansvar. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft5"&gt;Rätten till en personförsäkring. – ett stärkt konsumentskydd. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft32"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft252"&gt;Låt fler forma framtiden! Del A + B. [5] EU på hemmaplan. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft5"&gt;Palett för ett stärkt civilsamhälle. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft5"&gt;Människorna, medierna &amp; marknaden Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft32"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft7"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2016. Risker, osäkerheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft5"&gt;och framtidsutmaningar. [16]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1124 ft5"&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft7"&gt;Möjlighet att begränsa eller förbjuda od- ling av genetiskt modifierade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft5"&gt;växter i Sverige. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft32"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft5"&gt;Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft5"&gt;Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft5"&gt;På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveck- ling, möjligheter och utmaningar. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft5"&gt;Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft7"&gt;Vägen till självkörande fordon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft5"&gt;– försöksverksamhet. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;En trygg dricksvattenförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft5"&gt;Del 1 + 2 och Sammanfattning. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft32"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft5"&gt;Effektiv vård. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft5"&gt;Framtid sökes – Slutredovisning från den nationella samordnaren för utsatta &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft5"&gt;En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Barnkonventionen blir svensk lag. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft32"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft5"&gt;Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Plats för nyanlända i fler skolor. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft5"&gt;Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft5"&gt;Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskaps- bedömning. Del 1 + 2. [25]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Trygghet och attraktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft252"&gt;– en forskarkarriär för framtiden. [29] Vägen in till det svenska skolväsendet. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft32"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft5"&gt;Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd­. [36]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H4B337</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2016__37.pdf</filnamn>
<filstorlek>2756896</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9AAE3047-09BC-44C4-AF81-CC3953B3D686</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>