<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H4B330</dok_id>
 <rm>2016</rm>
 <beteckning>30</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2016:30</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>30</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2016-04-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-04-08 16:21:28</systemdatum>
 <publicerad>2016-04-07 00:00:00</publicerad>
 <titel>Människorna, medierna &amp; marknaden</titel>
 <subtitel>Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H4B330/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H4B330</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H4B330</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2016 30 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 915px;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:624px;height:915px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_2 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 170px;overflow: hidden;}

#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:352px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}




#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 427px 0px 117px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 194px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 481px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 410px;padding: 0px;border:none;width: 138px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 183px 0px 0px 410px;padding: 0px;border:none;width: 138px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 647px 221px;padding: 0px;border: none;width: 403px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 598px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 146px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 146px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 146px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 146px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 146px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 295px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 146px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_3 {border:none;margin: 76px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 146px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 557px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 469px 134px;padding: 0px;border: none;width: 490px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 531px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:726px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:666px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:690px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:461px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:266px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:266px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 90px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_3 {border:none;margin: 67px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 524px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:726px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:87px;left:97px;z-index:-1;width:359px;height:216px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:359px;height:216px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 149px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:168px;left:27px;z-index:-1;width:361px;height:202px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:361px;height:202px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 143px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:209px;left:28px;z-index:-1;width:359px;height:291px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:359px;height:291px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 145px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 633px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 520px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:516px;left:183px;z-index:-1;width:186px;height:187px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:186px;height:187px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 144px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 520px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_3 {border:none;margin: 455px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 469px 144px;padding: 0px;border: none;width: 480px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 549px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:726px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 145px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:714px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:714px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 601px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_3 {border:none;margin: 129px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 228px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 531px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 254px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:102px;z-index:-1;width:178px;height:265px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:178px;height:265px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 673px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_3 {border:none;margin: 517px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 499px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 176px;padding: 0px;border:none;width: 305px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 84px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 96px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_4 {border:none;margin: 62px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:125px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:253px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:253px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:0px;z-index:-1;width:353px;height:397px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:353px;height:397px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:191px;left:28px;z-index:-1;width:359px;height:301px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:359px;height:301px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 367px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_3 {border:none;margin: 330px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 436px 156px;padding: 0px;border: none;width: 468px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 549px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:391px;left:28px;z-index:-1;width:359px;height:210px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:359px;height:210px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:702px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:726px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:97px;z-index:-1;width:359px;height:294px;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:359px;height:294px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:726px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 249px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 549px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 655px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_3 {border:none;margin: 213px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 482px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 499px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 655px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_3 {border:none;margin: 63px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_3 {border:none;margin: 161px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 502px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:415px;left:64px;z-index:-1;width:287px;height:206px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:287px;height:206px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:61px;z-index:-1;width:293px;height:326px;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:293px;height:326px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 241px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_3 {border:none;margin: 81px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_3 {border:none;margin: 612px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 469px 95px;padding: 0px;border: none;width: 529px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 549px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:726px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 74px;padding: 0px;border:none;width: 407px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 300px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 97px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_4 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:587px;left:68px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_3 {border:none;margin: 299px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 549px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:702px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 191px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_3 {border:none;margin: 107px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_3 {border:none;margin: 79px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_3 {border:none;margin: 303px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 549px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 259px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_3 {border:none;margin: 76px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 459px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 499px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 146px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 367px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}

#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:28px;z-index:-1;width:359px;height:225px;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:359px;height:225px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:96px;z-index:-1;width:360px;height:234px;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:360px;height:234px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:104px;left:27px;z-index:-1;width:361px;height:225px;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:361px;height:225px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 120px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 565px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 152px 0px 0px 396px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 549px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:714px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 439px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_3 {border:none;margin: 58px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_3 {border:none;margin: 68px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_3 {border:none;margin: 325px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 438px 117px;padding: 0px;border: none;width: 507px;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 481px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:702px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_436 #dimg1 {position:absolute;top:111px;left:28px;z-index:-1;width:360px;height:289px;}
#page_436 #dimg1 #img1 {width:360px;height:289px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_438 #dimg1 {position:absolute;top:295px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_438 #dimg1 #img1 {width:414px;height:2px;}




#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:364px;left:97px;z-index:-1;width:359px;height:314px;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:359px;height:314px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:90px;left:110px;z-index:-1;width:331px;height:281px;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:331px;height:281px;}




#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:276px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_450 #dimg1 {position:absolute;top:206px;left:37px;z-index:-1;width:341px;height:232px;}
#page_450 #dimg1 #img1 {width:341px;height:232px;}




#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 655px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 413px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_3 {border:none;margin: 93px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 520px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_474 #dimg1 {position:absolute;top:369px;left:44px;z-index:-1;width:326px;height:265px;}
#page_474 #dimg1 #img1 {width:326px;height:265px;}




#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_476 #dimg1 {position:absolute;top:429px;left:83px;z-index:-1;width:249px;height:230px;}
#page_476 #dimg1 #img1 {width:249px;height:230px;}




#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_478 #dimg1 {position:absolute;top:327px;left:28px;z-index:-1;width:359px;height:309px;}
#page_478 #dimg1 #img1 {width:359px;height:309px;}




#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 106px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_3 {border:none;margin: 83px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_3 {border:none;margin: 493px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 520px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:153px;left:127px;z-index:-1;width:297px;height:262px;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:297px;height:262px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_490 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_490 #dimg1 {position:absolute;top:427px;left:41px;z-index:-1;width:332px;height:264px;}
#page_490 #dimg1 #img1 {width:332px;height:264px;}




#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_493 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_494 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_494 #dimg1 {position:absolute;top:336px;left:28px;z-index:-1;width:359px;height:179px;}
#page_494 #dimg1 #img1 {width:359px;height:179px;}




#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_496 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_497 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_497 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_498 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_499 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_499 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_500 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_500 #dimg1 {position:absolute;top:445px;left:76px;z-index:-1;width:263px;height:265px;}
#page_500 #dimg1 #img1 {width:263px;height:265px;}




#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_501 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_502 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_502 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_503 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:97px;z-index:-1;width:359px;height:174px;}
#page_503 #dimg1 #img1 {width:359px;height:174px;}




#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_504 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_504 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_505 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_505 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_506 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_506 #id_2 {border:none;margin: 169px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_507 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_507 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_507 #id_3 {border:none;margin: 76px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_508 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_509 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_510 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_510 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_511 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_511 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_511 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_512 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_513 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_513 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 412px;overflow: hidden;}
#page_513 #id_3 {border:none;margin: 361px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_514 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_514 #id_2 {border:none;margin: 477px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_515 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_515 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_516 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_517 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_518 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_518 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_519 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_520 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_520 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_521 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_521 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_522 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_522 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_523 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_523 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_524 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_524 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_525 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_525 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_526 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_526 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_527 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_527 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_528 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_528 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_528 #dimg1 {position:absolute;top:726px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_528 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_529 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_529 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_530 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_530 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_531 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_531 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_531 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_532 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_532 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_533 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_533 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_534 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_534 #id_2 {border:none;margin: 120px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_535 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_535 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_535 #id_3 {border:none;margin: 83px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_536 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_536 #id_2 {border:none;margin: 673px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 240px 0px 647px 201px;padding: 0px;border: none;width: 423px;}





#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_540 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_540 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_541 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_541 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_542 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_542 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_543 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_543 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_544 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_544 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_545 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_545 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_546 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_546 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_547 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_547 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 64px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_548 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_548 #id_2 {border:none;margin: 241px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 118px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_550 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_550 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_550 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_550 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 327px;overflow: hidden;}

#page_550 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_550 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}




#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 70px 0px 156px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_551 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_551 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_551 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_551 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 276px;overflow: hidden;}

#page_551 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;}
#page_551 #dimg1 #img1 {width:416px;height:24px;}




.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft8{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft9{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft10{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft11{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft12{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft15{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft16{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft17{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft18{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft19{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft20{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft21{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft23{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft24{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft25{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft27{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft28{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft29{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft30{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft31{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft32{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft33{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft34{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft35{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft36{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft37{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft38{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft39{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft40{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft41{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft42{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft43{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft44{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft45{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft46{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft47{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft48{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft49{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft50{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft51{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft52{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft53{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft54{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft55{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft56{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft57{font: 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft58{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft59{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft60{font: 23px 'Arial';line-height: 31px;}
.ft61{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft62{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft63{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft64{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft66{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft67{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft68{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft69{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft70{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft71{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft72{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft73{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft74{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft75{font: 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft76{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft77{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft78{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft79{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft80{font: 22px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft81{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft83{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft84{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft85{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft86{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft87{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft88{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft89{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft90{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft91{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft92{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft93{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft94{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft95{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft96{font: 15px 'MS PMincho';line-height: 16px;}
.ft97{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft98{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft99{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft100{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft101{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 9px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft102{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft103{font: 23px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft104{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft106{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft107{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft109{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft110{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft111{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft112{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft113{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft114{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft115{font: 17px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft116{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft117{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft118{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 190px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 450px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 285px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-right: 390px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p29{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p31{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p35{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p59{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 108px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 95px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 104px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 108px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 117px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 5px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 43px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 13px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p101{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 78px;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 87px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 169px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p113{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 172px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 178px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 155px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 182px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 49px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 43px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 62px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 52px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 41px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 72px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 171px;margin-top: 254px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 253px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 331px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 154px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 40px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 124px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 170px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 153px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 182px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 204px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 190px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 188px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 195px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 73px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 144px;padding-right: 102px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 87px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 87px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 5px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 87px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 175px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 182px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 196px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 155px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 116px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 166px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 159px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 173px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p284{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 176px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 117px;padding-right: 111px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 117px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 117px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 154px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 212px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 95px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 108px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 149px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 73px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 79px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 114px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 95px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 79px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 73px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 102px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 85px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 296px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 145px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 131px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 109px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 111px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 119px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 110px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 170px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 89px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p413{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 77px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 205px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 129px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 179px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 156px;margin-top: 366px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 159px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 115px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 116px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 90px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p460{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 207px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p464{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 88px;margin-top: 353px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 83px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 110px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 180px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 175px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 176px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p498{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 73px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 159px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 174px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 172px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 172px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 11px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 14px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 55px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p524{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 186px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p527{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p528{text-align: center;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p529{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: center;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 200px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 177px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 108px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 89px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 171px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 137px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 174px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 139px;margin-top: 353px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 153px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 173px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 160px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 5px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 64px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 120px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 61px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 149px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 158px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 198px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 154px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 22px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 35px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 129px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p645{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 211px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 103px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 103px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 86px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 98px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 169px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 177px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 87px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 185px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 179px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 190px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 101px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 103px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 198px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 183px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 116px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p709{text-align: left;padding-right: 248px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 88px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p719{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p720{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p721{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p722{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p723{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p724{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:78px;height:19px;}
.p725{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:76px;height:14px;}
.p726{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:25px;}
.p727{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:82px;height:34px;}
.p728{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:21px;}
.p729{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:93px;height:33px;}
.p730{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:76px;height:13px;}
.p731{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:17px;}
.p732{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p734{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p735{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p736{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p737{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p738{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p739{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 65px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 144px;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 130px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 120px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 72px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 87px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 177px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 139px;margin-top: 280px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 145px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 144px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 163px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 108px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 192px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 201px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p760{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 175px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 115px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 220px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 153px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 122px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 179px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 160px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 123px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 168px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -58px;}
.p801{text-align: left;padding-right: 269px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 142px;margin-top: 349px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 139px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p810{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:97px;height:20px;}
.p811{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:97px;height:19px;}
.p812{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:97px;height:36px;}
.p813{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:97px;height:37px;}
.p814{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:97px;height:18px;}
.p815{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:97px;height:34px;}
.p816{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:97px;height:40px;}
.p817{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:97px;height:38px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 72px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p821{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p822{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p823{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p824{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 80px;padding-right: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 143px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 96px;margin-top: 351px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 301px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 174px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p834{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p835{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p836{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 131px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 148px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 136px;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 177px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 184px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 31px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 33px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 10px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 8px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 174px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p861{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 194px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 130px;margin-top: 279px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 212px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 131px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 200px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 135px;margin-top: 351px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 125px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 167px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: left;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 151px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-right: 216px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 176px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 277px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 92px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 155px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 129px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 186px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 27px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 16px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 178px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 177px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 17px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p939{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 89px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 108px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 117px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 208px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 122px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 74px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p966{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 57px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 178px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1001{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 65px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1010{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1013{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td12{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td21{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 22px;}
.tr1{height: 51px;}
.tr2{height: 26px;}
.tr3{height: 18px;}
.tr4{height: 47px;}
.tr5{height: 15px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 21px;}
.tr8{height: 52px;}
.tr9{height: 17px;}
.tr10{height: 48px;}
.tr11{height: 14px;}
.tr12{height: 53px;}
.tr13{height: 11px;}
.tr14{height: 16px;}
.tr15{height: 3px;}
.tr16{height: 2px;}
.tr17{height: 23px;}
.tr18{height: 24px;}
.tr19{height: 20px;}
.tr20{height: 19px;}
.tr21{height: 39px;}
.tr22{height: 5px;}
.tr23{height: 13px;}
.tr24{height: 93px;}
.tr25{height: 97px;}
.tr26{height: 4px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 212px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 484px;font: italic 12px 'Times New Roman';}
.t2{width: 483px;font: italic 12px 'Times New Roman';}
.t3{width: 484px;font: 11px 'Arial';}
.t4{width: 483px;font: 9px 'Arial';}
.t5{width: 483px;font: 10px 'Arial';}
.t6{width: 416px;margin-left: 68px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 68px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t8{width: 481px;font: 11px 'Arial';}
.t9{width: 416px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 353px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t11{width: 416px;margin-left: 68px;margin-top: 31px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 415px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t13{width: 415px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t14{width: 415px;margin-left: 68px;margin-top: 31px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 300px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 415px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 433px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t18{width: 414px;font: 9px 'Arial';}
.t19{width: 415px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t20{width: 415px;margin-left: 69px;margin-top: 36px;font: 12px 'Arial';}
.t21{width: 483px;font: 11px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B330/H4B3301x1.jpg" style="width:650px;height:953px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B3302x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Människorna, medierna &amp; marknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Forskningsantologi av Medieutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2016&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@wolterskluwer.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Lukasz Lindell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Fotografer för omslagsbilder (löpande numrering, från vänster till höger på varje rad): 1. Garry Knight, 2. Matthew Guay, 3. Jason Howie, 4. Yuri Samoilov, 5. Jan Viderén, 6. Stefano Mortellaro, 7. Jeff Turner, 8. Lars Lundqvist, 9. Eole Win, 10. Dave King, 11. Joc C, 12. Jonathan McIntosh, 13. Katherine Hitt, 14. Erik Hersman,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;15. Lukasz Lindell, 16. Todd Huffman, 17. Arne Kuilman, 18. Nan Palermo, 19. Enrique Dans, 20. Kevin Lim, 21. Lukasz Lindell, 22. Tekniska museet, 23. Thomas Bonte, 24. Storuman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24433-3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Utredarens förord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;I vårt postmassmediala samhälle kan varje medborgare publicera sig och sprida sina åsikter till en världspublik. Denna hastiga och närmast svindlande maktförskjutning från eliten till massorna innebär enorma möjligheterföryttrandefrihetochandragrundläggande­demokratiska värden. Samtidigt utmanas demokratin när denna nyvunna makt inte alltid paras med ansvarstagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det demokratiska samtalet har delvis flyttat till nya arenor, som ägs av digitala giganter utan publicistiska anspråk, och som dessutom verkar utanför den jurisdiktion som svenska staten råder över. Aldrig har väl de ansvarstagande medierna haft en mer central roll att spela än just i denna tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Som motvikt mot faktaresistens och populism. Som motgift mot desinformation och propaganda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Som folkbildare, i denna era av kunskapsöverföring, då alla behöver­ behärska det som förr var mediernas branschkompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Men medieföretagens affärsverksamhet framstår inte i dagsläget som ekonomiskt hållbar. Många ser mörkt på utvecklingen inom en överblickbar tidshorisont. Detta är läget för medierna, våren 2015, då regeringen beslutade att tillsätta en utredning för att analysera förändringarna i medielandskapet och dess påverkan på demokratin. Uppdraget syftar till att – med utgångspunkt i behoven – ta fram förslag till nya verktyg för framtidens mediepolitik. Enligt direktiven (dir. 2015:26) ska allmänhetens behov av allsidig information och individens möjlighet att vara demokratiskt delaktig, oberoende av bostadsort­ stå i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p15 ft10"&gt;Som ett led i Medieutredningens arbete har framstående medie- forskare från olika lärosäten ombetts bidra med vetenskapligt grundade översikter, analyser och reflektioner. Dessa har av utred- ningens forskningsledare Oscar Westlund sammanställts i denna forskningsantologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Det ska understrykas att författarnas val av begrepp, teser, slutsat- ser och implikationer är forskarnas egna och inte Medieutredningens. Däremot har bidragen utgjort ett värdefullt underlag i vårt fortsatta arbete och för detta riktar jag ett stort tack till såväl forskningsledaren som till var och en av de forskare som har medverkat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Det är min förhoppning – och övertygelse – att antologin ska ge en bild av den svenska medieforskningen 2016 som bidrar till ökade insikter och fördjupad förståelse för medier i allmänhet och medier i demokratins tjänst i synnerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Stockholm i februari 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Anette Novak, särskild utredare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Utredarens förord................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Introduktion........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Medieutredningens forskningsantologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;– redaktörens introduktion....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Oscar Westlund, forskningsledare, Medieutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Tema I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Förskjutningar i medieekologin..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Journalistik som kollektiv nytta........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Sigurd Allern, gästprofessor, Stockholms universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Ester Pollack, docent, Stockholms universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015............................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Lennart Weibull, seniorprofessor, &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Gunnar Nygren, professor, Södertörns högskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;samhället................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Göran Bolin, professor, Södertörns högskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Tema II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;Digitala plattformar och data...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Delningslogik och plattformisering...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Jonas Andersson Schwarz, lektor, Södertörns högskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Mediepubliken och stora datamängder ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Ester Appelgren, lektor, Södertörns högskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Sara Leckner, lektor, Malmö högskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till) ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Stina Bengtsson, docent, Södertörns högskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Bengt Johansson, professor, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Tema III&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;Journalistikens profession, marknad och finansiering..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Jonas Ohlsson, undersökningsledare, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Sida vid sida – men i samma båt? ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Lars Nord, professor, Mittuniversitetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Jenny Wiik, lektor, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Gunnar Nygren, professor, Södertörns högskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Jenny Wiik, lektor, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Ulrika Andersson, docent, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Tema IV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft3"&gt;Journalistik, rättigheter och delaktighet.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;301&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Anna Roosvall, docent, Stockholms universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Den sårbara mångfalden..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Gunilla Hultén, lektor, Stockholms universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Journalistik och komplexa beslut....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;351&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Annika Egan Sjölander, docent, Umeå universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft20"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Susanne Almgren, doktorand, Högskolan i Jönköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Tobias Olsson, professor, Lunds universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Journalistik bortom redaktionerna? ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kristoffer Holt, docent, Linnéuniversitetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Tema V&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Medieanvändning och medie- och informationskunnighet........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Ingela Wadbring, professor, Nordicom, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Lennart Weibull, seniorprofessor, &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Ulrika Facht, forskningsinformatör, Nordicom, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Ingela Wadbring, professor, Nordicom, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Medie- och informationskunnighet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;demokrati och yttrandefrihet..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Ulla Carlsson, professor, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft20"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;515&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Helena Francke, docent, Högskolan i Borås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Åsa Söderlind, lektor, Högskolan i Borås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Ola Pilerot, lektor, Högskolan i Borås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Gullvor Elf, adjunkt, Högskolan i Borås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Louise Limberg, senior professor, Högskolan i Borås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Författarbiografi.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Medieutredningens forskningsantologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;– redaktörens introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Oscar Westlund, forskningsledare, Medieutredningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Medier spelar en central roll för såväl medborgare som civilsamhälle och näringsliv. Med tanke på hur djupt inbäddade medieteknologier kommit att bli i våra liv är det inte rättvisande att se det som att vi lever våra liv med medier. Sammanvävningen är så påtaglig att medie­ professorn Mark Deuze (2012) argumenterar att vi rentav lever medieliv. Många medier har blivit en sådan självklarhet att de blivit osynliga, ständigt närvarande i bakgrunden snarare än något vars tid och rum vi anpassar oss till. Det är först när internet stryps eller när batteriet tar slut i våra smarta mobiler som vi märker hur beroende vi faktiskt är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Vi märker då att vi i princip kan ta dessa medieteknologier för givna (Ling 2012). Människor tar något för givet när de har vant sig vid att något har en naturlig plats, att något har normaliserats in i samhället eller vardagslivet. Journalistiken har sedan länge en väl etablerad plats i samhället, och ses av många medborgare som en självklar del av samhället och deras vardagsrutiner. Journalistiken har funnits så pass länge att det rentav är svårt att föreställa sig ett svenskt samhälle där journalistiken inte existerar. Men det är samtidigt riskfyllt att faktiskt ta journalistiken för given eftersom denna – såväl dess profession, organisation och yrkeskår – kommit att bli kraftigt utmanad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Medieutredningens delbetänkande (SOU 2015:94) redogör för viktiga förskjutningar när det gäller exempelvis medieanvändning, digitalt deltagande och journalistikens innehåll i det samtida medie- landskapet. De övergripande och mest centrala slutsatserna samlades i form av elva balanspunkter, som på olika sätt påverkar medierna och demokratin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Medieutredningen utgår i sitt arbete från ett medborgarperspektiv. Alla medborgare har rätt till journalistik och medier, men förutsätt- ningarna att ta tillvara dessa skiljer sig beroende på individens resurser samt utbudet av nyhetsmedier och internet där de bor. På flera håll i Sverige råder det vad Nord och Nygren (2002) kallar för medie- skugga. Dessutom skiljer sig nyhetsanvändningen väsentligt mellan olika medborgare, beroende på faktorer som exempelvis ålder, kön och utländsk bakgrund. Särskilt framträdande är klyftorna mellan den äldre och den yngre delen av befolkningen (Westlund och Weibull 2013). Många forskare har i sina studier påvisat samt problematiserat att det för demokratin är allvarligt att somliga medborgare inte ges&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;möjlighet – eller av andra skäl inte tar vara på möjligheten – att ta del av nyheter och samhällsviktig information (se t.ex. Aalberg och Curran 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Dagens digitalt präglade medielandskap erbjuder mycket goda förutsättningar för såväl medier som medieborgare att publicera, sprida, dela och ta del av nyheter och annan information. Detta har också bidragit till en större mångfald i opinioner i olika slags offentligheter. Detta sker inte bara i de traditionella nyhetsmediefö- retagens plattformar men i ökande grad också i de plattformar som digitala giganter tillhandahåller, särskilt Facebook. Det är inte endast när medborgare producerar och distribuerar medieinnehåll som de skapar värden, detta sker också i andra former av medieanvändning, ekonomiska värden som tillfaller medieföretagen (Bolin, 2012). Digitala giganter har skapat plattformar för vilka de kontrollerar värdeproduktionen, och de arbetar alltmer raffinerat med att samla in personlig data som de säljer vidare. Framväxten av digitala &lt;NOBR&gt;(mini-)&lt;/NOBR&gt; offentligheter, som eventuellt bidrar positivt till demokratin, gynnar därmed ekonomin för ett fåtal plattformsaktörer. Den tilltagande konkurrensen från dessa aktörer bidrar till en ytterligare ekonomisk påfrestning för de traditionella nyhetsmedierna, vilka kämpar med hur de ska konfigurera sina affärsmodeller, alternativt utveckla nya sådana (se t.ex. Picard, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft25"&gt;Denna forskningsantologi omfattar 20 kapitel, utöver denna intro­duk­tion,­ vilka inom ramen för denna antologi har delats in i fem teman: I) &lt;SPAN class="ft24"&gt;Förskjutningar i medieekologin&lt;/SPAN&gt;, II) &lt;SPAN class="ft24"&gt;Digitala plattformar och data, &lt;/SPAN&gt;III). &lt;SPAN class="ft24"&gt;Journalistikens profession, marknad och finansiering&lt;/SPAN&gt;, IV) &lt;SPAN class="ft24"&gt;Journalistik, rättigheter och delaktighet&lt;/SPAN&gt;, samt V) &lt;SPAN class="ft24"&gt;Medieanvändning och medie- och informationskunnighet&lt;/SPAN&gt;. I denna introduktion beskrivs kort respektive tema, samt hur författarnas kapitel knyter an till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Tema I: Förskjutningar i medieekologin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Förskjutningar i intäktsströmmar från ansvarstagande nyhetsmedie- företag till andra kommersiella medieföretag får konsekvenser inte bara för det enskilda nyhetsmedieföretaget, utan också för demo- kratin. Likaså har förskjutningar i medborgarnas uppmärksamhet från nyhetsmedier till annat slags medieinnehåll stor betydelse. Det har alltid skett kontinuerliga förändringar av mediernas struktur och utbud liksom medborgarnas medieanvändning. Digitaliseringen har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;emellertid accelererat utvecklingen, och den mest påtagliga påverkan just nu är att en av journalistikens centrala traditionella institutioner, tidningsföretagen, har blivit alltmer finansiellt pressade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Även om nyhetsmedier såsom tidningsföretag länge varit ekonomiskt­ framgångsrika är det mycket som talar för att nyhets- journalistiken i sig egentligen aldrig varit en kommersiell framgång. Den svenska dagspressen utgörs av ett stort antal prenumererade lokaltidningar, ett fåtal storstads- och kvällstidningar, samt gratis- tidningar och fådagarstidningar. Dagspressen utgör ryggraden för svensk lokaljournalistik, och merparten tidningsföretag erbjuder nyhetsmaterial även via digitala plattformar. Tidigare upprätthölls en viss extern mångfald genom att det fanns två tidningsföretag med ledarsidor av olika politisk färg på samma ort, men trots presstöd har denna yttre, ideologiska mångfald nästintill försvunnit. Än värre är att mer än en femtedel av Sveriges kommuner i dag saknar en lokaltid- ning (Bergvall 2015), liksom att antalet journalister minskar (Nygren och Appelgren 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Ett viktigt utvecklingsspår bland nyhetsmedier handlar om att utveckla automatiserade processer för produktion och distribution av nyheter. I bästa fall kan detta kompensera delvis för nedgången i personalstyrka (se t.ex. Lewis och Westlund, 2015), samtidigt som de automatiserade tekniker som utvecklas och används är tillräckligt bra för att producera medieinnehåll som medieanvändarna inte tycker avviker nämnvärt från den av journalister producerade nyhetsjourna- listiken (Clerwall, 2014). Sådan automatisering har i Sverige under 2015 implementerats av tidningsföretag inom MittMedia koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;På en övergripande nivå bistår nyhetsmedier med information och granskning som är viktig för att medborgare ska kunna hålla sig välinformerade och delta i demokratiska processer. Därför är denna mediernas utmaning allas vår utmaning. Journalistiken utgör en kollektiv nytta, med positiva effekter för såväl samhälle som med- borgare. Om journalistiken utarmas så kommer det med lika stor sannolikt att få negativa effekter för samhälle och medborgare (se Sigurd Allern och Ester Pollacks kapitel). I Sverige har statligt stöd under flera decennier tilldelats medieorganisationer i syfte att erbjuda svenska medborgare journalistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Analyser har emellertid konkluderat att marknadskrafter över tid fått allt större inflytande i Sverige, på bekostnad över statens inflytande (se Lennart Weibulls kapitel). Frågor om hur journalistik&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;kan stöttas är centrala för Medieutredningen. Det är tydligt att mark- naden inte ombesörjer nyhetsjournalistik inom vissa ämnesområden och vid flera platser. Detta eftersom samtliga nyhetsmedier utgör organismer i en större medieekologi med ömsesidig påverkan. De &lt;SPAN class="ft26"&gt;nationella och regionala nyhetsmedierna − d.v.s. främst de offentligt &lt;/SPAN&gt;finansierade medierna – bidrar till att sprida särskilt viktiga nyheter kring lokalsamhället, vilka framförallt produceras av lokaltidnings- företag (se Gunnar Nygrens kapitel). Marknadsvillkoren har också förändrats, bl.a. genom nya modeller för medieproduktion. I den traditionella modellen producerar och tillhandahåller medieföretag innehåll mot betalning samt säljer medieanvändarnas uppmärksam- het till ­annonsörer. Digitaliseringen har öppnat helt nya möjligheter att skapa värden, som ur demokratisk synvinkel kan problematise- ras, bland annat då medieanvändarna utgör varor (se Göran Bolins kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft13"&gt;Tema II: Digitala plattformar och data&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;En gemensam nämnare bland de digitala giganterna är att de har utvecklat en eller flera lättillgängliga och interaktiva plattformar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft26"&gt;Dess anslutna användare − och annonsörer − kan via dessa kommu&lt;SPAN class="ft10"&gt;- nicera och dela information och upplevelser. Dessa plattformar fyller viktiga funktioner, och för flera medborgare har de kommit att bli en naturlig del av vardagslivet, likt tillgången till elektricitet och vatten. Vissa medborgare har exempelvis svårt att snabbt få tag på relevant information utan Google, andra känner sig exkluderade från sociala sammanhang utan Facebook eller Snapchat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;De digitala giganterna breddar kontinuerligt sitt utbud av tjänster ochfunktioner,deexpanderarsinaffärsverksamhettillsåvälrelaterade som till synes helt nya affärsområden. När fler och fler ansluter sig till dessa plattformar växer vanligen den upplevda nyttan och därmed attraktionskraften, vilket i sin tur ökar möjligheterna för plattforms­ ägarna att öka intäkter och uppnå lönsamhet. Många gånger lyfts det fram att dessa företag möjliggör olika slags delningar, men man kan också se det som att dessa företag i första hand möjliggör tillgång till och förmedling av information och tjänster (Eckhardt och Bardhi, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Flera företag erbjuder sina plattformstjänster ”gratis”, till såväl medborgare som olika slags organisationer. Deras tjänster är i flera fall välutvecklade och därmed också högst konkurrenskraftiga. Men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft26"&gt;även om de är ”gratis” − såtillvida att ingen monetär transaktion sker − så sker likväl andra slags transaktioner inom ramen för deras &lt;SPAN class="ft10"&gt;affärsmodeller. Det handlar i synnerhet om att dessa företag handlar med den digital data som insamlas kring medieanvändarna och deras beteenden (se t.ex. Bolin och Andersson Schwarz, 2015). Dessa före- tag kan sägas expandera sin s.k. digitala inhägnad till fler områden. Det handlar om att de skapar och inhägnar digitala plattformar, och tjänar pengar på medieanvändarnas aktiviteter (se t.ex. Andrejevic 2007). Det är rentav så att den allmänna medieutvecklingen mot att digital data används för personalisering av innehåll och annonser har &lt;/SPAN&gt;satt stor press på alla medieföretag − inklusive nyhetsmedieföretag − att göra detsamma (Couldry och Turow, 2014). Flera nyhetsme&lt;SPAN class="ft10"&gt;- dieföretag samlar in och använder stora datamängder inom ramen för såväl nyhetsproduktion som för affärsverksamhet. På vilka sätt så sker behandlas i ett specialnummer i en internationell tidskrift som utgavs 2015 (Lewis, 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Plattformsföretag som Facebook och Google har intagit viktiga positioner kring datainfrastruktur, social infrastruktur och publicis- tisk infrastruktur. Denna utveckling, präglad av digitala plattformar och data, fördjupas med ett kapitel kring plattformarnas tillväxt och delningslogiker, något som kan betraktas som såväl positivt som pro- blematiskt ur ett medborgarperspektiv. Det är viktigt att uppmärk- samma att det i huvudsak är dessa företag själva som definierar de ekonomiska, juridiska och tekniska villkoren för hur plattformarna kan användas, och att makten som somliga av dessa företag besitter har ökat väsentligt (se Jonas Andersson Schwarzs kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I det påföljande kapitlet fokuseras på hur bearbetning av stora mängder data blivit centralt för medieföretagens affär, och hur denna utveckling delvis står i konflikt med medborgarnas integritet. Medborgare som vill vara digitalt delaktiga i samhället och demokra- tin måste använda de digitala plattformar som står till buds, eftersom de annars kan hamna utanför. Samtidigt innebär användning av dessa plattformar att de förser medieföretagen med stora mängder person- liga data (se Ester Appelgren och Sara Leckners kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Avsnittet avslutas med ett kapitel som gör en genomgång av forsk- ning och empiri kring hur medborgare ser på att bli behandlade som en slags vara av kommersiella medier (se Stina Bengtsson och Bengt Johanssons kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Tema III: Journalistikens profession, marknad och finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;De senaste decenniernas medieutveckling har präglats av digita- lisering, fragmentisering och globalisering. Nya aktörer med nya modeller för affär, medieproduktion, distribution och deltagande har trätt fram. Medieborgare har kommit att använda digitala plattformar för att själva producera och distribuera olika slags medieinnehåll. I den mån det handlar om medborgarjournalistik visar internationell forskning att denna framförallt tycks komplettera, snarast än ersätta, den traditionella journalistiken (Fico et. al. 2013). I Sverige har inte medborgarjournalistiken, om så definierad av aktörerna själva, fått något bredare genomslag ännu (Karlsson och Holt, 2014). Samtidigt är inte journalistik detsamma som nyheter, och det finns många for- mer av produktion av medieinnehåll av medieborgare som kan vara samhällsrelevant och informativ, men som kan hamna utanför tradi- tionella definitioner av journalistik (SOU 2015:94). Därtill finner vi olika slags deltagarjournalistik, vilket handlar om att nyhetsmedier möjliggör för medborgare att aktivt bidra till journalistiken (Singer et.al. 2011). Till sammanhanget hör att deltagarjournalistik har närmat sig medborgarjournalistik. Detta eftersom deltagarjournalistiken – som handlar om nyhetsmediernas involvering av medborgare i sina journalistiska processer och plattformar – i viss mån har förskjutits till digitala plattformar bortom nyhetsmediernas ägande och kon- troll. Nyhetsmedier publicerar numera vanligen nyhets- och opini- onsmaterial såväl via traditionella distributionsvägar som via digitala plattformar, dels för plattformar de äger och kontrollerar själva, dels för plattformar som tredje part äger och kontrollerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft25"&gt;Att medborgare numera kan såväl producera som distribuera &lt;SPAN class="ft27"&gt;medieinnehåll − som medieborgare (SOU 2015:94) − har kommit &lt;/SPAN&gt;att bidra till ett slags spänningsfält i relation till journalisterna och de traditionella nyhetsmedierna. Journalister inom etablerade nyhets- medier har i flera avseenden värnat om att upprätthålla etablerade praktiker för kvalitet inom journalistiken (Lewis, 2012). Däribland&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;ingår att vara selektiv i val av källor, vilket leder till att medborgare vanligen väljs bort som källor trots att de är lättillgängliga via sociala medier &lt;NOBR&gt;(Belair-Gagnon,&lt;/NOBR&gt; 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;För att bibehålla sin attraktionskraft kämpar nyhetsmedierna också med att göra sitt innehåll tillgängligt för användarna där de är, genom att säkerställa att faktorer som tid, plats och plattform inte utgör tillgänlighetshinder. För att göra sitt innehåll mer relevant för individen arbetar de med att individualisera upplevelser genom avancerade algoritmer som möjliggör kontextuell paketering av innehållsutbudet (se t.ex. Westlund 2013). För de kommersiella nyhetsmedierna har åtgärder vidtagits för att accelerera innovations- tempot, för att kompensera intäktsfall genom att experimentera med nya potentiella intäktskällor (Ibid). Dagstidningsbranschen har varit särskilt hårt pressad av förändringar i det digitala medielandskapet. I avsnittets första kapitel redogörs för tidningsföretagens vikande intäktsströmmar från medborgare, annonsörer och staten (se Jonas Ohlssons kapitel). I det påföljande kapitlet diskuteras att de kom- mersiella nyhetsmedierna under lång tid existerat sida vid sida, och i konkurrens med, de offentligt finansierade medier. Deras relation har förändrats i det digitala medielandskapet, genom att andra aktörer kommitattrubbaderaspositioner,liksomattfleraslagsdigitalamedier har skapat nya möjligheter till publicering av nyheter, involvering av medborgare, osv. (se Lars Nords kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Medan dessa två kapitel behandlar journalistiken utifrån dess största traditionella aktörer – dagspressen respektive de offentligt finansierade medierna – så fokuserar de två nästkommande kapitlen på journalistiken utifrån ett organisationsperspektiv. Det ena kapitlet behandlarjournalistkårensprofessionaliseringövertid,samtspecifika utmaningar som dess profession står inför i dagens nätverkssamhälle (se Jenny Wiik och Gunnar Nygrens kapitel). Det andra kapitlet tar fasta på journalisternas reducerade autonomi. I kapitlet redogörs för hur flera nyhetsmedieföretag kommit att tillämpa mer allmänna principer för ledning av företaget som innebär att redaktionella ledare bestämmer strategier vilka journalister är utförare av (se Jenny Wiik och Ulrika Anderssons kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Tema IV: Journalistik, rättigheter och delaktighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Föregående tema har pekat mot att journalistiken är en kollektiv nytta med betydelse för medieekologin, demokratin och samhället i stort. Nya medieproduktionsmodeller, tilltagande inflytande från vissa av marknadens aktörer (särskilt digitala giganter), samt ökande konkur- rens har resulterat i att många nyhetsmedieföretag har försvagats. Förekomst av kvalitetsjournalistik är beroende av långsiktigt hållbar finansiering. Journalistikens existens ska därför inte tas för given, än mindre att mediemarknaden på egen hand kommer att säkerställa att alla medborgare får tillgång till journalistik. FN understryker att mänskliga rättigheter inbegriper åsiktsfrihet och yttrandefrihet, däribland att såväl ta emot som att sprida information (FN:s allmänna förklaring av mänskliga rättigheter). I ett rättvist och demokratiskt samhälle ingår att samtliga medborgare har lika rättigheter till jour- nalistik (Pollock, 2015). Det kan också diskuteras att medborgarnas rättigheter – i dagens digitala medielandskap – också sträcker sig till att erbjudas möjligheter till digital delaktighet (SOU 2015:94). Gränssnittet mellan just journalistik, rättigheter och digital delak- tighet är i fokus för detta tema, med fördjupningar inom respektive område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;Det första kapitlet understryker den nära kopplingen mellan medborgerliga rättigheter till journalistik och att uppnå rättvisa i samhället. Det kan ske genom direkt deltagande (göra sin röst hörd) och indirekt deltagande (representation i journalistiken). Forskning visar att det finns brister vad beträffar båda (se Anna Roosvalls kapitel). Brist på indirekt deltagande är ett uttryck för bristande mångfald i journalistiken, medan ett annat uttryck för bristande mångfald handlar om att det är relativt få utrikesfödda i journalistkå- ren. Sammantaget finns såväl strukturella som innehållsliga brister. Det finns ett gap mellan målsättningar kring och faktisk efterlevnad av mångfald i journalistkåren. Journalistikens representationer av etniska grupper är ofta ensidiga och konfliktinriktade, vilket gör att mångaintekännerigensiginyhetsrapporteringen(seGunillaHulténs kapitel). Journalistiken spelar vidare en viktig roll för att informera medborgare kring – och försöka göra delaktiga i – demokratiska och ibland ytterst komplicerade beslutsprocesser. Detta gäller oavsett om dessa processer präglas av svårigheter/oegentligheter eller framgång (se Annika Egan Sjölanders kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;Två av antologins kapitel fokuserar särskilt på olika former av digi- tal delaktighet i journalistiken. Det ena kapitlet belyser hur nyhets- medier sätter upp ramvillkor för digitalt deltagande, både möjligheter och begränsningar, och att dessa ändras över tid. Det sker nu en förskjutning från deltagande via nyhetsmediernas egna plattformar till sociala medier, och det är särskilt vanligt att medborgare delar nyhetsartiklar på Facebook. Detta kapitel vittnar om den mycket viktiga förskjutningen av digital delaktighet och nyhetsanvändning som börjat ske, från traditionella publicister till plattformsföretag (se Susanne Almgren och Tobias Olssons kapitel). Denna förskjutning har stor betydelse för journalistikens plats i det framtida medieland- skapet, såväl för medborgare som nyhetsmedier. I avsnittets sista kapitel behandlas deltagarjournalistik, medborgarjournalistik,­ samt också framväxten av medieinnehåll och opinion som publiceras på s.k. ”alternativa medier”. Dessa kan enligt författaren å ena sidan utgöra föredömliga exempel på medieborgares produktion och distribution av innehåll, och å andra sidan utgöra exempel på ensidig medieproduktion som drivs utan eller i opposition mot en demokra- tisk agenda. Kapitlet synliggör förekomsten av sådana intressedrivna webbplatser,­ konstaterar att det är relativt okänt i vad mån de används, och diskuterar­ att det är ett viktigt område att utreda och forska kring (se Kristoffer Holts kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Tema V: Medieanvändning och medie- och informationskunnighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Människor använder medier i olika syften och för olika funktioner. Medier är nära kopplade till människors självrepresentation och identiteter, och utgör även en slags förlängning av jaget genom att människor delegerar till medier och plattformstjänster att veta vad de gjort och sagt (sociala medier), vad de ska göra (kalender), vart de ska (navigationstjänster) osv. Sådan delegering har i viss mån skett redan i den analoga tidsåldern. En viktig skillnad jämfört med människors samtida medieliv handlar om att sådan delegering i flera fall sker på digitala plattformar som möjliggör för andra att interagera, såväl medborgare som kommersiella aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Att nyhetsmedierna har stor betydelse för medborgarnas förmåga för att hålla sig informerade samt vara delaktiga i demokratiska pro- cesser är en brett accepterad om än normativ utgångspunkt (se t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Aalberg och Curran 2012). Det finns viktiga skillnader mellan olika nyhetsmedier. Det är relativt väl beforskat hur traditionella nyhets- medier – så som läsning av papperstidning, lyssnande till radionyheter och tittande på &lt;NOBR&gt;tv-nyheter&lt;/NOBR&gt; – sker, och värdet av dessa aktiviteter för medborgares kunskapsbildning. Det format för journalistik som länge tillämpats i dessa nyhetsmedier innebär att journalister och redaktioner väljer ut vad som ska sändas/tryckas samt vilken expone- ring det ska ges. Även om en medborgare inte nödvändigtvis läser en dagstidning från första till sista sidan, eller lyssnar/ser ett helt inslag, så är det sannolikt att de via dessa nyhetsmedier får ta del av ett brett uppslag av nyheter. Forskare har betonat vikten av s.k. ”oavsiktligt lärande” kring ett brett uppslag av nyheter, vilket särskilt de offentligt finansierade medierna bidrar med (Shehata et. al. 2015). Att mäta vilka, hur ofta, och med vilka kunskapseffekter som specifika nyhets- medier används är vanliga angreppssätt. Det finns dock en uppsjö av nyhetsmedier och plattformar att tillgå, många fler än de som vanli- gen inkluderas i forskarnas mätningar. Det behövs fortsatt forskning kring hur dessa används, på vilka sätt de understödjer informerade och demokratiskt delaktiga medborgare, samt hur de ersätter och/ eller kompletterar varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Från en sammanställning av användning av nyhetsmedier som holländska forskare gjort, framgår att människor utöver de klassiska formerna ovan också skannar, bevakar, checkar, söker, klickar och rekommenderar nyheter (Costera Meijer och Kormelink, 2015). Människors medieanvändning i relation till nyheter kan med andra ord ta nya skepnader, vilket kräver delvis nya medie- och informa- tionskunnigheter (MIK). Via digitala och sociala medier kan med- borgare ta del av såväl kvalificerad, oberoende kvalitetsjournalistik från etablerade aktörer med ansvarig utgivare, som medieinnehåll som efterliknar journalistik men där de som står bakom informa- tionen drivs av exempelvis ekonomiska eller ideologiska intressen. Att medborgare utvecklar en mediekritisk förmåga så de kan värdera och se skillnad mellan olika källor är en av flera viktiga kompetenser i dagens och framtidens demokrati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I det första av avsnittets fyra kapitel görs en genomgång av forskning kring medborgarnas användning av nyhetsmedier. Den empiri som redovisas visar att det har skett kraftfulla nedgångar i tidningsläsning, vilket utifrån individfaktorer framför allt förklaras av generationstillhörighet och &lt;NOBR&gt;socio-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; resurser (se Ingela&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Wadbring, Lennart Weibull och Ulrika Fachts kapitel). Empiriska analyser över tid och ett brett utbud av nyhetsmedier och platt­ formar visar därtill att vissa grupper av medborgare sällan vänder sig till nyhetsmedier (mindre än två dagar i veckan), vilket forskare har lyft fram som ett problem för delaktighet i demokratin (se Ingela Wadbringskapitel).Ennärliggandeochviktigaspektavmedborgarnas deltagande i demokratin handlar alltså om MIK. Det sker ett kontinu- erligt arbete med att främja MIK, såväl nationellt som internationellt. Unesco verkar på ett internationellt plan för att främja MIK och det finns ett antal grundläggande områden som medborgare behöver utveckla kompetens kring. I ett av kapitlen lyfts bland annat kunnig- het kring hur digitala medier kan användas fram, samt dess inverkan på områden som integritet och säkerhet (se Ulla Carlssons kapitel). I Sverige verkar ett stort antal folkbibliotek för att ge medborgare förutsättningar att utveckla medvetenhet och kompetens inom detta område. Detta utgör, vid sidan om arbetet med att säkerställa god medietillgång, deras viktigaste arbete med att främja tillgänglighet (se Helena Francke, Åsa Söderlind, Ola Pilerot, Gullvor Elf och Louise Limbergs kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Avslutande ord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Denna forskningsantologi erbjuder 20 fördjupningar och diskus­ sioner­ kring de fem olika teman som diskuterats i denna introduktion. Var och ett av dessa kapitel redogör för såväl internationell som svensk forskning inom respektive område, samt presenterar författarnas slutsatser. Därtill diskuteras också vilka implikationer för framtidens mediepolitik som dessa slutsatser – enligt författarna – bär med sig. Nationell mediepolitik har stött på utmaningar i en tidsålder där mediemarknaden inkluderar en tydlig närvaro av globala aktörer, en mediemarknad där ansvarstagande nyhetsmedier kommit att bli kraf- tigt konkurrensutsatta. Såväl medborgare som medier måste anpassa sig till det föränderliga medielandskapet. Sammantaget pekar kapitlen på ett föränderligt medielandskap med såväl stora möjligheter som stora risker för medborgare, medieborgare, medier och mediepolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Defördjupandeochvetenskapligtgrundadenedslagsompresente- ras i denna forskningsantologi – kring såväl överlappande som ­relativt åtskilda forskningsområden – har resulterat i en mångfacetterad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;forskningsantologi. För att underlätta orienteringen har jag fört in ett urval korshänvisningar till andra kapitel i forskningsantologin. Dessa är avsedda att betona beröringspunkterna mellan olika kapitel, och ligger helt på mitt ansvar eftersom tidsplanen inte medgett för författarna att läsa varandras kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;De forskare som bidragit till forskningsantologin vidtalades under det inledande arbetet, våren och sommaren 2015, med grundval i utredningens direktiv och prioriterade områden. Detta skedde fram- förallt i anknytning till den akademiska seminarieserie som forsk- ningsledaren då inledde, och som när den avslutades hösten 2015 hade resulteratiseminariervidtolvsvenskalärosäten.Forskningsantologin syftar till att såväl fördjupa som bredda frågeställningar som berörs i Medieutredningens delbetänkande, och som kommer att beröras i det framtida slutbetänkandet. Forskningsantologin är av förklarliga skäl inteenuttömmandesammanställningkringdenförMedieutredningen relevanta forskningen. I det fortsatta utredningsarbetet välkomnas därför självklart fortsatta inspel från det svenska forskarsamhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I egenskap av Medieutredningens forskningsledare, och redaktör för denna forskningsantologi, vill jag avslutningsvis nämna att alla kapitelförfattare visat ett mycket stort engagemang kring sina ­kapitel ochslutresultatetavdennaforskningsantologi.Somenrödtrådgenom varje kapitel går att de redogör för frontlinjen kring specifika­ forsk- ningsområden samt att de tydligt kommunicerar viktiga slutsatser­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;och implikationer för framtidens mediepolitik. Ett riktigt stort tack riktas härmed till var och en av de forskare som medverkat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft10"&gt;Aalberg T och Curran J (2012). &lt;SPAN class="ft28"&gt;How Media Inform Democracy – A Comparative Approach&lt;/SPAN&gt;. Routledge: London.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Andrejevic M (2007) &lt;/SPAN&gt;iSpy: Surveillance and Power in the Interactive Era. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lawrence: University of Kansas Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Belair-Gagnon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; V (2015) &lt;/SPAN&gt;Social media at BBC News: The &lt;NOBR&gt;re-making&lt;/NOBR&gt; of crisis reporting. &lt;SPAN class="ft10"&gt;London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft10"&gt;Bergvall K (2015) ”Så bevakas kommunerna”, i: &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediestudiers årsbok – Tillståndet för journalistiken 2014/2015&lt;/SPAN&gt;, Stockholm: Institutet för Mediestudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Bolin G (2012) The Labour of Media Use: The Two Active Audiences, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Information, Communication &amp; Society&lt;/SPAN&gt;, 15(6), &lt;NOBR&gt;796–814.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;Bolin G och Andersson Schwarz J (2015) Heuristics of the Algorithm: Big Data, User Interpretation and Institutional Translation. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Big Data &amp; Society&lt;/SPAN&gt;. DOI: 10.1177/2053951715608406.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Clerwall C (2014) Enter the Robot Journalist – Users perceptions of automated content, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice &lt;/SPAN&gt;8(5): &lt;NOBR&gt;519–531.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Costera Meijer, I och Kormelink, T G (2015). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Checking, Sharing, Clicking and Linking&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism&lt;/SPAN&gt;, 3(5): &lt;NOBR&gt;664–679.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Couldry N och Turow J (2014) Advertising, Big Data and the Clearance of the Public Realm: Marketers’ New Approaches to the Content Subsidy. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Journal of Communication &lt;/SPAN&gt;8: &lt;NOBR&gt;1710–1726.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Deuze M (2012) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Media Life&lt;/SPAN&gt;, Cambridge: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Eckhardt GM och Bardhi F (2015) The Sharing Economy Isn’t About Sharing at All. Harvard Business Review. 28 januari. &lt;NOBR&gt;&lt;A href="https://hbr.org/2015/01/the-sharing-economy-isnt-about-sharing-at-all"&gt;https://hbr.org/2015/01/the-sharing-economy-isnt-about-&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="https://hbr.org/2015/01/the-sharing-economy-isnt-about-sharing-at-all"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="https://hbr.org/2015/01/the-sharing-economy-isnt-about-sharing-at-all"&gt;sharing-at-all&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="https://hbr.org/2015/01/the-sharing-economy-isnt-about-sharing-at-all"&gt; &lt;/A&gt;(besökt 2/2 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Fico F, Lacy S, Wildman S, Baldwin T, Bergan D och Zube P (2013). Citizen Journalism Sites as Information Substitutes and Complements for United States Newspaper Coverage of Local Governments. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism&lt;/SPAN&gt;, 1(1): &lt;NOBR&gt;152–168.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;FN:s allmänna deklaration av mänskliga rättigheter. Tillgänglig: &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/"&gt;http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/"&gt;och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/"&gt;rattigheterna-/&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/"&gt; &lt;/A&gt;(besökt 2 februari 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Karlsson M och Holt K (2014) Is Anyone Out There: Assessing Swedish &lt;NOBR&gt;Citizen-Generated&lt;/NOBR&gt; Community Journalism. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice &lt;/SPAN&gt;8(2): &lt;NOBR&gt;164–180.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Lewis S C (2012) The Tension between Professional Control and Open Participation: Journalism and Its Boundaries. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Information, Communication &amp; Society &lt;/SPAN&gt;15 (6): &lt;NOBR&gt;836–866.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;Lewis S C (2015) Journalism in an Era of Big Data: Cases, Concepts, and Critiques. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism&lt;/SPAN&gt;, 3(3): &lt;NOBR&gt;321–330.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Lewis S C och Westlund O (2015) Actors, actants, audiences, and activities in &lt;NOBR&gt;cross-media&lt;/NOBR&gt; news work: A matrix and a research agenda. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism&lt;/SPAN&gt;, 3(1): &lt;NOBR&gt;19–37.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ling R (2012) &lt;/SPAN&gt;Taken for grantedness – the embedding of mobile communication into society&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge: MIT Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;Nord L och Nygren G (2002) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medieskugga&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Atlas förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Nygren G och Appelgren E (2015). ”Färre journalister som producerar mer för färre kanaler”, I: &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediestudiers årsbok – Tillståndet för journalistiken 2014/2015&lt;/SPAN&gt;, Stockholm: Institutet för Mediestudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Picard, R G (2010) A Business Perspective on Challenges Facing Journalism, I: Levy, DA och Nielsen, RK, &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Changing Business of Journalism and its Implications for Democracy&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Reuters Institute for the Study of Journalism, &lt;NOBR&gt;17–24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Pollock JC (red.) (2015) &lt;/SPAN&gt;Journalism and Human Rights: How Demographics Drive Media Coverage&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Shehata A, Hopmann D N och Nord L och Höijer J (2015) Television Channel Content Profiles and Differential Knowledge Growth: A Test of the Inadvertent Learning Hypothesis Using Panel Data, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Political Communication&lt;/SPAN&gt;, 32: &lt;NOBR&gt;377–395.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieutredningens forskningsantologi – redaktörens introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p72 ft25"&gt;Singer J B, Domingo D, Heinonen A, Hermida A, Paulussen S, Quandt T, Reich Z och Vujnovic M (2011) &lt;SPAN class="ft24"&gt;Participatory Journalism: Guarding Open Gates at Online Newspapers&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Malden, MA: &lt;NOBR&gt;Wiley-Blackwell.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2015:94. &lt;/SPAN&gt;Medieborgarna &amp; medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter - möjligheter och ansvar. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Elanders.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Westlund O och Weibull L (2013) &lt;A href="http://www.gu.se/forskning/publikation?publicationId=196332"&gt;Generation, life course and news media use in Sweden &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.gu.se/forskning/publikation?publicationId=196332"&gt;1986–2011.&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.gu.se/forskning/publikation?publicationId=196332"&gt; &lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Northern Lights &lt;/SPAN&gt;11 (1): &lt;NOBR&gt;147–173.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;P class="p76 ft9"&gt;Tema I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft30"&gt;Förskjutningar i medieekologin&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Sigurd Allern, gästprofessor, Stockholms universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft12"&gt;Ester Pollack, docent, Stockholms universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;I diskussionen om journalistikens ekonomiska villkor och framtid finns det flera konfliktlinjer. En av dem handlar om synen på dags- pressens och mediestödets framtid i digitaliseringens tidsålder. En annan konfliktlinje är knuten till framtiden för public service. De stora aktörerna i mediebranschen är rädda för att de digitala satsning- arna från licensfinansierade institutioner som Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR) försvagar de framtida inkomstmöjligheterna för de kommersiella medieföreta- gen. Att den kommersiella mediebranschen startat sin egen ”public service­ &lt;NOBR&gt;-kommission”&lt;/NOBR&gt; hösten 2015 illustrerar att konfliktnivån har höjts. ”Det är som upplagt för slagsmål i spaltmetrarna”, skrev Svenska Dagbladets Malin Ekman i en kommentar till initiativet. Det förefaller osannolikt att denna näringslivskommissions konklusion blir ett utvidgat &lt;NOBR&gt;public-serviceuppdrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Två debattinlägg i Dagens Nyheter för ett par år sedan demon- strerade avståndet mellan olika perspektiv i mediepolitiken. JKL- konsulenterna Mats Bergstrand och Anders Björck (2013) argu- menterade för att en modern mediepolitik måste hanteras som all annan näringspolitik. ”Skrota presstödsförslaget – satsa på digital omställning” löd deras kamprop. Tankegången när det gäller pressen är i liberal anda att medier och journalistik måste klara sin överlevnad på vanliga marknadsvillkor. Framtidens lösning handlar därför om ”digital­ transformation” och anpassning till nya typer av företagsdrift, om nödvändigt med lite statligt omställningsstöd i övergångsfasen. SR:s vd Cilla Benkö (2013) diskuterade i ett svar framtiden för jour- nalistiken som en demokratifråga, med public &lt;NOBR&gt;service-institutionerna&lt;/NOBR&gt; och lokalpressen i en nyckelroller. Lars Engqvist (2015) har i ett senare inlägg argumenterat för att anlägga ett public &lt;NOBR&gt;service-perspektiv&lt;/NOBR&gt; på all samhällsjournalistik – oavsett plattform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Digitaliseringen har i praxis ändrat villkoren för alla traditionella medier (se Bolins respektive Weibulls kapitel) och dessutom skapat helt nya globala plattformar och nätverk för information och debatt (se Almgren och Olssons kapitel). Utvecklingen gynnar princi­piellt­ sett såväl yttrandefrihet som demokratisk mobilisering. Men omvälvningen har samtidigt gett nya möjligheter också för den som vill sprida desinformation, propaganda och hat (se Holts kapitel). Den digitala revolutionen har dessutom skapat nya monopolitiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33032x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;aktörer som Google och Facebook; båda organiserar och distribuerar informations- och debattflödet, och utnyttjas som plattformar och distributionskanaler av journalistiska medier (se Andersson ­Schwarzs kapitel). De är emellertid också arenor för personinriktad digital reklam (se Bengtsson och Johanssons kapitel) som systematiskt urholkar nyhetsmediernas möjligheter till finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Journalistikens framtid är inte bara en utmaning för mediehusens affärsmodeller. Den är också en utmaning för förståelsen av journa- listikens roll i den politiska demokratin och för hur journalistiken kan och bör finansieras. Som ekonomisk kategori har journalistik två egenskaper typiska för en &lt;SPAN class="ft28"&gt;kollektiv nyttighet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;: journalistikens innehåll tillhör den offentliga sfären; nyheter och reportage ger kunskaper som inte förbrukas genom att många tar del av dem. Härigenom skiljer­ sig journalistiken från en privat konsumtionsvara. Journalistiken som samhällsinstitution har dessutom externa effekter som från samhällets synvinkel kan vara positiva eller negativa, men som inte ingår i marknadsaktörernas ekonomiska transaktioner och räkenskaper. En underproduktion av samhällsrelevant, kritisk jour- nalistik, kan betecknas som ett marknadsmisslyckande (Baker, 2002; McChesney, 2012, 2013, Kind och Møen, 2015). Presstöd och andra subventioner som ger bättre betingelser för seriös samhällsjourna- listik bör därför, såsom de norska ekonomerna Hans Jarle Kind och Jarle Møen har påpekat, värderas som en nödvändig korrigering av ett marknadsmisslyckande och en investering i journalisternas roll som kunskapsproducenter (Kind &amp; Møen, 2013, 2015; Møen, 2010, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;I detta kapitel kommer vi, med utgångspunkt i en värdering av journalistikens samhällsnytta som kunskapsproducent, först att ­diskuterabetydelsenavnågrasärskiltutvaldaochcentralaekonomiska begrepp: &lt;SPAN class="ft28"&gt;positiva och negativa externaliteter, kollektiva nyttigheter­ och artificiellt knappa varor&lt;/SPAN&gt;. Därnäst går vi närmare in på krisen för jour- nalistikens traditionella affärsmodell, och avslutar med slutsatser och implikationer som berör mediepolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det engelska uttrycket är &lt;SPAN class="ft34"&gt;a public good &lt;/SPAN&gt;– i kontrast till &lt;SPAN class="ft34"&gt;a private good&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33033x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Journalistik och samhällsnytta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Journalistiken har genom historien växt fram som en samhälls­ institution av betydande mått. Den produceras under olika och skiftande­ ekonomiska villkor, men dess effekter och samhälls- betydelse kan aldrig reduceras till marknadstransaktionerna mellan­ köpare och säljare. Ett centralt begrepp inom ekonomin är det ekonomer kallar &lt;SPAN class="ft28"&gt;externaliteter&lt;/SPAN&gt;, dvs. effekter som har betydelse för andra än de som är direkt involverade i en bestämd marknadstrans­ aktion. De kan båda vara positiva eller negativa. Ett klassiskt exempel på en negativ externalitet är en fabrik vars produktion – i frånvaro av reningskrav och regleringar – förorenar natur och bostadsmiljö. Ett exempel av positiv karaktär är spridning av kunskap, till följd av exem- pelvis teknologiska­ landvinningar. Krugman och Wells (2014:467) summerar att ”Skapandet av kunskap är den viktigaste enskilda källan till externa fördelar vad gäller Förenta Staternas samlade ekonomi”.&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Ett av journalistikens kännetecken är den offentliga karaktären: en redaktion som har använt resurser och tid på att producera en nyhet, ett avslöjande eller ett reportage har som mål att göra detta allmänt tillgängligt. Nyheter publiceras offentligt och när de en gång är producerade och publicerade kan de förmedlas och följas upp av andra medier och diskuteras fritt i det offentliga rummet (Hamilton, 2004:9). Nyheterna blir, kort sagt, en del av samhällets informa- tions- och kunskapsbas. Det innebär också att redaktioner lätt kan bygga på varandras nyheter. Återanvändning och uppföljning av andra redaktioners originalstoff kan klassificeras som &lt;SPAN class="ft28"&gt;rena kunskaps­ externaliteter &lt;/SPAN&gt;(Kind och Møen, 2013:32). Møen (2010:3) nämner som en illustrerande­ parallell samhällets subventioner av forskning, ett område där det sällan är den som producerar ny kunskap som får all vinst:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Detta beror på att det är dyrt att generera ny kunskap, men relativt lätt att kopiera, förmedla och bygga vidare på andras kunskap när sådan är tillgängliggjord. I medievärlden illustreras det av att många nättidningar och gratistidningar mer eller mindre lever av att utnyttja andras material. Helt gratis är det inte att göra en tidning på det sättet, men det är ingen tvekan om att återanvändningen av ett material skapar stora värden som inte tillfaller den redaktion som ursprungligen producerade det.&lt;SPAN class="ft35"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Författarnas översättning från engelska.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Författarnas översättning från norska.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Att omfånget av återbruk är stort är dokumenterat både i danska (Lund, Willig och &lt;NOBR&gt;Blach-Ørsten,&lt;/NOBR&gt; 2009) och norska undersökningar (Erdal, 2010). Danska medieforskare har döpt fenomenet till &lt;SPAN class="ft28"&gt;nuheter&lt;/SPAN&gt;; raska återgivningar utan någon självständig uppföljning eller gransk- ning av materialet. I journalistiken, inte minst på nätet, är det vanligt både med ”lån och rån” från andra medier (Lund et al., 2009). Spåren av en sådan aktivitet försöker man ofta att dölja genom bristande kreditering­ av den ursprungliga källan (Albrecht och Andreassen, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Originell kvalitetsjournalistik kan vara dyr i produktion eftersom den kräver research, kontakt med källor och faktagranskning. Sam­ tidigt kan den ha ett värde både för den enskilde och för samhället som är långt större än det vi individuellt betalar för vår mediekonsumtion­. Den enskilda familjen får information om vad som pågår i lokalsam- hället, liksom i den större omvärlden. Kritisk näringslivsbevakning ger både kunder och konkurrenter upplysningar som är viktiga för de val som görs och beslut som fattas i förhållande till bland annat investeringar,­ köp och försäljning. Men det kan också, såsom avslö- jandet i SVT:s Uppdrag Granskning av Telia Soneras mutmisstänkta affärer i Uzbekistan och Ekots avslöjande av &lt;NOBR&gt;svensk-saudiska&lt;/NOBR&gt; planer på en vapenfabrik i Saudiarabien få stora konsekvenser som berör såväl e­ konomi­ som politik på en samhällsnivå. Dagens Nyheters reportageserie 2013 om Skånepolisens olagliga registrering av romer var självsagt inte bara av intresse för DNs läsare, utan först och främst av mycket stor betydelse för den romska minoriteten, för samhälls­ kontrollenavpolisensverksamhetochfördemokratin.Dessaexempel­ poängterar värdet av professionella redaktioner (se Wiik och Nygrens kapitel), men belyser också den positiva betydelsen av journalistiken som institution: utan någon risk för oavhängig, kritisk granskning kan vi utgå från att maktmissbruk och korruption skulle frodas. Generellt handlar detta också, som Møen (2011; 2010:4) poängterar, om att god journalistik ger ett bidrag till demokratiskt opinionsbildning, kvali- tetssäkring av offentliga beslut och förebygger oetiskt handlande och brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Att varje enskild redaktion skall uppfylla förväntningar om den sortens samhällsservice till enskilda medborgare – som exemplen ovan illustrerar – är givetvis ingen realistisk förväntning. Men också lokala medier med små resurser har genom historien visat sig vara av betydelse för den politiska demokratin. Inga andra övervakar i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33035x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;praktiken lokal förvaltning och lokala politiska beslut. Det viktiga är, som den amerikanske kommunikationsforskaren Robert W. McChesney (2012:682) understryker, att mediesystemet som helhet möjliggör kritisk bevakning och en informerad debatt. Forskning har i många olika sammanhang visat att människor som uppmärksammar professionellt producerade nyheter har bättre kunskaper om omvärl- den, en bättre förståelse för politiska processer, och i större grad än andra kan väntas delta i det offentliga livet (se Nords respektive Wadbrings kapitel). Det gäller också när man kontrollerar för andra faktorer som utbildningsnivå och intresse för politik, sammanfattar den danska medieforskaren Rasmus Kleis Nielsen (2012). Som McChesney (2008:422) uttrycker det:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Medierna har omfattande externaliteter. Om marknaden genererar en ur- usel journalistik som håller medborgarna illa informerade, blir hela sam- hället lidande – inte bara vissa mediers konsumenter – eftersom resultatet blir en usel politisk styrning. Om denna styrning exempelvis skulle leda till ett onödigt krig eller till massiv korruption, går det ut över oss alla. Det påverkar dock inte själva transaktionen mellan köpare och säljare. Omvänt, om marknaden genererar en fantastisk journalistik som leder till kloka politiska beslut, är det till fördel för alla, också för dem som inte själva köper specifika medieprodukter.&lt;SPAN class="ft35"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;En positiv effekt av journalistisk publicering är givetvis att viktiga nyheter genom mediesystemet blir mer spridda i samhället, och kommer många medborgare till godo. Samtidigt kan samma sprid- ningsmekanism innebära att också uppslag och ”sensationer” byggda på dåliga undersökningar och bristande källkritik får en negativ effekt; en osanning som repeteras tillräckligt många gånger och blir tagen för en sanning kan skada både individer, institutioner – och samhällsdebatten. Ett exempel av internationell betydelse är den okritiska återgivningen och medieringen av den dåvarande ameri- kanske försvarsministern Colin Powells falska framställning i FN:s säkerhetsråd om Iraks ”massförstörelsevapen” (Bennett, 2007). På områden där kritisk journalistik helt saknas, saknas också insyn som kommer allmänheten och ett demokratiskt, politiskt system till godo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En annan ”negativ externalitet” är nyhetsmediernas underlåtelse- synder: brist på kritisk bevakning kan innebära stora samhällskost- nader. Ett tragiskt nordiskt exempel är passiva och inkompetenta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Författarnas översättning från engelska.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33036x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;isländskamedierisambandmeddenspekulationochkorruptioninom det isländska banksystemet som ledde till finanskrisen år 2008 (Kind och Møen, 2013). Journalistikens begränsningar visar sig också när det gäller mediedrev och politiska skandaler. Enkla personinriktade­ politiska skandaler blir lättare prioriterade än långt viktigare, men mer komplicerade skandaler som berör politiska processer och beslut. Den tidigare nämnda Saudiaffären utgör ett undantag (Allern och ­Pollack, 2012, 2016). Ett likartat mönster finns inom brotts­ bevakningen, där granskningen av näringsliv och finansinstitutioner (med några hederliga undantag) är underdimensionerad jämfört med bevakningen av personorienterade fall av våldsbrottslighet (Pollack, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Utarmningen av journalistiken genom ständiga personalned­ skärningar i redaktionerna, med begränsat utrymme för tidskrävande källkritik och reportagearbete, reducerar över tid journalistikens möjligheter till kritisk övervakning av näringsliv och myndigheter. Det försvagar också journalistikens positiva externaliteter – och journalistikens roll som kollektiv nyttighet för medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Nyttigheter av olika slag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;I ekonomisk facklitteratur (se t.ex. Samuelson,1954:357) är skillna- den mellan privata och kollektiva nyttigheter knuten till svaret på två centrala frågor: 1) är nyttigheten exkluderande eller inte? och 2) kan den förbrukas utan rivalitet mellan olika konsumenter?&lt;SPAN class="ft35"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Kollektiva nyttigheter kan dessutom förvandlas till artificiellt knappa varor genom att tillgången, exempelvis genom teknologiska spärrar, görs exklusiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Privata nyttigheter &lt;/SPAN&gt;som omsätts på marknader har två viktiga kännetecken eller egenskaper. För det första är de &lt;SPAN class="ft28"&gt;exkluderande&lt;/SPAN&gt;: den som inte betalar det säljaren vill ha får heller inte köpa eller utnyttja en bestämd vara eller tjänst. För det andra kännetecknas privata nyttigheter av &lt;SPAN class="ft28"&gt;rivalitet &lt;/SPAN&gt;när det gäller utnyttjande och konsumtion. För vissa varor är begränsningen uppenbar: Ett surdegsbröd som du köper och så äter upp kan inte konsumeras av andra, lika lite som en slurk vin från ett och samma glas kan drickas två gånger. Andra privata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Några nyttigheter kan bara delvis sägas falla in under de två huvudkategorierna. Gemensamma resurser, som fisken i havet, är en sådan (Cowen, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;nyttigheter, som datorn eller mobilen, kan växelvis användas av flera. Bruks- och bytesrätten är knuten till ägandet. Tjänstemarknaden fungerar efter samma principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kollektiva nyttigheter &lt;/SPAN&gt;skiljer sig från privata nyttigheter genom att de både är &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;icke-exkluderande&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;när det gäller tillgång och &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;icke-rivaliserande&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;när det gäller bruksvärde och konsumtion. Solen skiner som känt både på fattig och rik. Ett klassiskt exempel i ekonomilitteraturen­ är nationellt försvar: om försvaret bidrar till att förhindra att ett land blir utsatt för aggression eller ockupation, så gagnar det allas frihet; ingen medborgare kan ”exkluderas” från att dra fördel av beskyddet. En älv som rensas blir till nytta för all- mänheten; alla som bor längs älven eller utnyttjar älven har glädje av det rena vattnet och ingen av dem kan exkluderas från den positiva effekten. Den enskildes konsumtion går inte ut över andra (Krugman och Wells, 2014:481). Vetenskaplig grundforskning och kunskaps­ produktion, nationalparker och ­gatubelysning, är andra exempel på sådana ­kollektiva, &lt;NOBR&gt;­icke-exkluderande&lt;/NOBR&gt; nyttigheter. Detsamma gäller journalistik organiserad som offentligt finansierad public service. Journalistikens nyhetsrapporter­ i andra medier kan heller inte ”förbrukas”­ av ­människorna som tar del av dem, poängen är tvärtom att de både kan delas av många och vara en del av den offentliga sfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Kollektiva nyttigheter är oftast avhängiga av offentligt stöd eller finansiering, men inom mediebranschen har också reklam­ finansiering­ varit av stor betydelse för produktionen av journa- listik. Gratistidningar bygger fullt ut på en sådan finansiering. Ett tv­ &lt;NOBR&gt;-program&lt;/NOBR&gt; från en privatägd kanal som är fritt tillgängligt, och där miljoner av människor i praktiken kan se samma program utan att det reducerar bruksvärdet för andra, är i ett ekonomiskt sammanhang en kollektiv nyttighet. Problemet med reklamfinansieringen som enda eller dominerande intäktskälla i vinstmaximerande medier, är att den för till marknadssvikt när det gäller resurs- och kostnadskrävande nyhetsproduktion. I stället satsas det på enkla och relativt billiga informations- och underhållningsformat. TV4:s nedprioritering av lokala nyhetsprogram är ett aktuellt svenskt exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;En tredje kategori av nyttigheter, som har stor betydelse när det gäller informations- och kunskapsproduktion, inkluderat medierna, är de som kan definieras som &lt;SPAN class="ft28"&gt;artificiellt knappa varor &lt;/SPAN&gt;(”artificial scarce goods”). Här är det teknologiskt eller juridiskt möjligt att exkludera själva tillgången till nyttigheten, trots att ingen rivalitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33038x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;är knuten till konsumtionen av varan i fråga (Krugman och Wells, 2014:491). Tillgången kan till exempel begränsas genom regler för upphovsrätt, patenträttigheter eller genom teknologiska spärrar. Detta gör det möjligt att kräva ett pris för att få tillgång, även när kostnaderna förknippade med en ny brukare, som för digitala medier, är noll eller nära noll. Tidningsföretag har historiskt dels finansierat sin journalistik genom att sälja läsarnas tid och uppmärksamhet som en vara på marknaden, dels genom att konsumenterna har köpt ”sitt exemplar” som lösnummer eller genom prenumeration. Marknaden är alltså tvåsidig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Motiveringen för att göra olika typer av information till en arti- ficiellt knapp vara är att detta är en betingelse för att kunna ta ett pris som är så högt att det skapar ett ekonomiskt incitament för att producera och distribuera journalistiken. Mediehusens lansering av betalningsordningar för ”exklusiva” delar av nyhetssidorna på nätet är ekonomiskt sett ett försök att etablera dessa innehåll som artificiellt­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;knappa varor: tillgången förutsätter att läsaren också blir en betalande kund. I praktiken är detta en digitaliserad variant av gamla abonne- mangs- och lösnummersystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;En affärsmodell i kris&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Eftersom journalistik i utgångspunkten har grundläggande drag av att varaenkollektivnyttighet,inteenprivatvara,ärdenocksåproblematisk att mer än &lt;NOBR&gt;del-finansiera&lt;/NOBR&gt; på en privat marknad, något god journalistik har gemensamt med all originell kunskapsproduktion. Som Robert G. Picard (2010:17) har formulerat det: ”Nyheter har aldrig varit en kommersiellt livskraftig produkt”&lt;SPAN class="ft35"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. Dessa ­förhållanden har gjort det nödvändigt både med offentliga och privata subventioner­. Redan i tid- ningsjournalistikens barndom hade post- och ­distributionssubsidier stor betydelse. Statsägda &lt;NOBR&gt;public-­servicekanaler&lt;/NOBR&gt; inom radio och tv, finansierade genom obligatorisk licens, är i vår del av ­världen ett tydligt exempel på produktion och distribution av journalistik som en kollektiv nyttighet genom offentlig finansiering. Presstöd för att stimulera pressens mångfald är baserad på samma erkännande av journalistikens betydelse för demokratisk information och debatt. I en kapitalistisk marknadsekonomi kommer kollektiva nyttigheter på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6  &lt;/SPAN&gt;Författarnas översättning från engelska.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33039x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;grund av sina ekonomiska egenskaper och kännetecken oftast att vara beroende av offentlig finansiering eller subventionering. Det betyder emellertid inte att kollektiva nyttigheter bara produceras av staten och kommunerna. Många tidningar har genom historien blivit sub- ventionerade av sina ägare, ofta med både politiska och publicistiska motiv.&lt;SPAN class="ft35"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Att enskilda tidningar och &lt;NOBR&gt;tv-kanaler&lt;/NOBR&gt; under perioder har gått med stora överskott och gett ägarna en hög vinstmarginal, har inte förorsakats av god försäljning av nyhetsjournalistik utan av att det har varit möjligt att sälja tillgången till mediekonsumenternas tid och uppmärksamhet till annonsörer. Genom att ”packas in” i en tidnings- produkt som kan säljas till ett visst pris, förvandlas journalistiken till en ”artificiell knapp vara”, och konsumenter som inte betalar stängs ute. Detta har också blivit mer typiskt inom &lt;NOBR&gt;tv-sektorn&lt;/NOBR&gt; genom för- säljning av paket innehållande en bestämd uppsättning kanaler och genom olika former för &lt;NOBR&gt;betalnings-tv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Tidningsbranschens ekonomiska huvudproblem efter den digitala revolutionen är att den mest inkomstbringande delen av annons- marknaderna, rubrikannonseringen för fastigheter, jobb, bilar och andra produkter, i hög grad har övertagits av andra aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;För första gången under detta århundrade är intäkterna från publiken större än från reklamen, summerade generalsekreteraren i &lt;NOBR&gt;WAN-IFRA,&lt;/NOBR&gt; Larry Kilman, då World Press &lt;NOBR&gt;Trends-undersökningen&lt;/NOBR&gt; presenterades tidigt i juni 2015.&lt;SPAN class="ft32"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Det pågår en strukturomvandling av reklammarknaden och de tryckta medierna hör till de stora för- lorarna i den omställningen, konstaterar man också i &lt;SPAN class="ft28"&gt;Dagspressens ekonomi 2014&lt;/SPAN&gt;. De flesta mediehus, både i Sverige och i andra länder, har insett att förlorade inkomster från den tryckta pressen långt ifrån kompenseras av nya inkomster från digital annonsering. På den digitala marknaden, både i Sverige och i andra nordiska länder, är globala plattformar som Google, Facebook, Twitter och andra allvarliga ­konkurrenter om annonsintäkter. Annonsförsäljningen till dessa globala aktörer bygger på att stora mängder individdata från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Historien ger dessutom många exempel på oavhängiga individer och grupper som samarbetar om kunskapsproduktion som en form för öppen public service. Det finns frivilliga föreningar som upprätthåller skidspår och offentliga badplatser. Alternativa finansieringsformer har också varit bidrag från stiftelser eller donationer från privata givare till t.ex. muséer och konstgallerier som är öppna för offentligheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;http://blog.wan-ifra.org/2015/06/01/world-press-trends-audiences-have-become-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;publishers-biggest-source-of-revenue&lt;/NOBR&gt; (läst 8 oktober 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33040x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;internettrafik­ och sociala nätverk kan inhämtas och bearbetas (se också Appelgren och Leckners kapitel). Detta är dessutom intäkter som i begränsad grad beskattas, det gäller både i Sverige och i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Plattformarna är i sig själva inte innehållsproducenter, de är distributörer, och erbjuder i dag ledande nyhetsproducenter runt om i världen att bli leverantörer av artiklar direkt till plattformarnas nyhetsflöde. Facebooks &lt;SPAN class="ft28"&gt;instant articles&lt;/SPAN&gt;, dvs. artiklar som publiceras omedelbart utan att gå vägen om nyhetsproducenternas egna sajter, är ett känt exempel på modellen. Frestelsen är möjligheten att nå fram till en större publik och få en liten bit av reklamintäkterna. Det långsiktiga problemet är att detta underminerar intresset för nyhets- producenternas egna sajter, deras självständiga redaktionella röst för­ svagas, liksom läsarnas lojalitet. Nyheterna blir dessutom frånkopp- lade från en tydlig redaktionell kontext. Publicisternas självständiga roll undermineras när de blir leverantörer åt de globala jättarnas appar. Eller som John West (2015) från den &lt;NOBR&gt;amerikansk-­brittiska&lt;/NOBR&gt; nyhets- sajten Quartz formulerar framtidsperspektivet: ”Döden genom ett tusen gillar: Hur Facebook och Twitter dödar den öppna webben”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det finns emellertid också andra tjuvar på annonsmarknaden. En börsnoterad nordisk mediekoncern som Schibsted har till exempel sett till att rubrikannonsering online, som ursprungligen var ett ­tidningsinitiativ för att kunna konkurrera på den digitala marknaden, har blivit ett separat affärsområde som inte länger ger tidningarna intäkter. Affärslogiken är lätt att förstå. Vinstmarginalen för denna del av verksamheten är mycket hög, och att &lt;NOBR&gt;online-rubrik&lt;/NOBR&gt; är skild från tidningarnas ekonomi gör värdeskapandet och de interna- tionella expansionsmöjligheterna tydliga. I dag ingår därför inte dessa intäkter i räkenskaperna för de tidningar och nättidningar som koncernen äger. Affärsområdet ”Online Rubrikk” omfattar 24 marknader, och &lt;NOBR&gt;EBITDA-marginalen&lt;SPAN class="ft32"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;var år 2014 30 procent. Den svenska delen (Blocket.se/Bytbil.se) hade år 2014 rörelseintäkter på 508 miljoner och en &lt;NOBR&gt;EBITDA-marginal&lt;/NOBR&gt; så hög som 59 procent. År 2014 kom över 60 procent av Schibsteds samlade vinst från affärsom- rådet ­rubrikannonser på nätet (&lt;SPAN class="ft28"&gt;online classifieds&lt;/SPAN&gt;).&lt;SPAN class="ft32"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I koncernchefens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;EBITDA är en förkortning av det engelska affärsuttrycket Earnings Before Interests, Taxes, Depreciation and Amortization: intäkter före räntor, skatt, nedskrivningar och avskrivningar. EBITDA är alltså brutto rörelseresultat. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EBITDA-marginalen&lt;/NOBR&gt; är brutto rörelseresultat dividerad med totala intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Schibsted Media Group. Annual Report 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33041x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;retorik­ upprepas fortfarande att ”oavhängig journalistik av hög kvalité är, och kommer att förbli, grunden för vår succé”&lt;SPAN class="ft32"&gt;11&lt;/SPAN&gt;, men Schibsteds investeringar sker nu på ett helt annat affärsområde. Senaste nytt från Schibsted på den internationella annonsmarknaden är en app, Shpock, specialiserad på personlig second &lt;NOBR&gt;hand-handel.&lt;/NOBR&gt; Journalistiska nyhets- medier representerar i investerarnas ögon forntiden, inte framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Tabell 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Betalda dagstidningars nettointäkter från reklam i papperstid-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft44"&gt;ningen &lt;NOBR&gt;1990–2013&lt;/NOBR&gt; (fast pris, 2012:s prisnivå, mnkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p96 ft3"&gt;Årsintäkt (fast pris, mnkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p97 ft44"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p98 ft44"&gt;12 837&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p97 ft3"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p98 ft3"&gt;10 262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p97 ft3"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p98 ft3"&gt;10 509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p97 ft3"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p98 ft3"&gt;9 295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p97 ft3"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p98 ft3"&gt;8 133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p97 ft3"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p98 ft3"&gt;7 916&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p97 ft3"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p98 ft3"&gt;6 878&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p97 ft3"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p98 ft3"&gt;5 947&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p97 ft3"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p98 ft3"&gt;5 389&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft47"&gt;Källa: IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik), 2013. Upplysningarna &lt;NOBR&gt;1990-2012&lt;/NOBR&gt; är hämtade från tabell 4.10, tabell 4.11 och figur 4.4 i Carlsson &amp; Facht (2014) &lt;NOBR&gt;Medie-Sverige&lt;/NOBR&gt; 2014. Talen från &lt;NOBR&gt;2013–2014&lt;/NOBR&gt; har samma källa och är hämtade från Dagspressens ekonomi 2014 (Presstödsnämnden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;Tabell 2 Olika typer betalda dagstidningars löpande annonsintäkter fördelat på papper och digitalt, 2012, 2013 och 2014 (mnkr)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;Papper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;Digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft48"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft44"&gt;Landsort, morgon, 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft44"&gt;3 720&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft44"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft44"&gt;4 014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Landsort, morgon, 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;3 245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;3 488&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Landsort, morgon, 2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;3 015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;3 349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Storstad, morgon, 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;2 411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;2 617&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Storstad, morgon, 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;2 079&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;2 390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Storstad, morgon, 2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;1 873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;2 250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Kvällstidningar, 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;747&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;1 247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Kvällstidningar, 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;708&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;1 331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Kvällstidningar, 2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;1 351&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Totalt 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;6 878&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;7 878&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Totalt 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;5 947&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;1 262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;7 209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Totalt 2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;5 389&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p102 ft3"&gt;1 559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;6 948&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft23"&gt;Källa: IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik), 2013. Talen från 2012 är hämtade från figur 4.4 i Carlsson &amp; Facht (2014) Medie Sverige 2014. Talen från &lt;NOBR&gt;2013–2014&lt;/NOBR&gt; har samma källa och är hämtade från Dagspressens ekonomi 2014 (Presstödsnämnden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Koncernchef Rolf Ryssdal i förordet till Schibsted Media Group, Q2 Delårsrapport &lt;NOBR&gt;januari–juni&lt;/NOBR&gt; 2015.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33042x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;För den svenska dagspressens annonsintäkter har utvecklingen efter &lt;NOBR&gt;millenium-skiftet,&lt;/NOBR&gt; som tabell 1 visar, varit dramatisk. Under loppet av 14 år reducerades papperstidningars nettointäkter från reklam (2012 års prisnivå) från 10,5 miljarder till 5,4 miljarder kronor, det vill säga med nästan en halvering. Nya digitala annonsintäkter har, som tabell 2 visar, bara i marginell grad ersatt denna förlust för mor- gontidningarna i storstäder och landsorten. Utvecklingen har varit en annan för kvällstidningarna, som traditionellt har haft en mycket lägre intäktsandel från annonser än morgonpressen. Dessa har fram till och med 2014 haft en framgång som digitala annonsmedier, men om detta kommer att fortsätta har blivit mer osäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Trenden med att de samlade intäkterna ökar år efter år ser exem- pelvis ut att bli bruten för år 2015. Aftonbladets &lt;NOBR&gt;online-intäkter&lt;/NOBR&gt; från annonser och försäljning av digitala tillgångar var 48 miljoner högre under de första tre kvartalen 2015 än under samma period 2014, men intäkternafrånpapperstidningengicksamtidigtnedmed127miljoner. Det innebär att driftsintäkterna samlat sett gick ned med 78 miljoner kronor. En liknande utveckling kan observeras för Schibsteds norska lösnummertidning, VG, som har varit ett internationellt paradexem- pel på digital framgång. Här gick &lt;NOBR&gt;online-intäkterna,&lt;/NOBR&gt; efter flera år med jämna framgångar, ned under de första tre kvartalen 2015 i förhållande till året dessförinnan. Trots dramatiska fall i papperstidningsläsningen av både Aftonbladet och VG är &lt;SPAN class="ft28"&gt;intäkterna &lt;/SPAN&gt;från papperstidningarna fortsatt långt större än intäkterna från &lt;NOBR&gt;online-sajterna.&lt;SPAN class="ft32"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ett förstärkande bidrag till nyhetssajternas finansieringsproblem på den digitala marknaden är dessutom att många läsare uppfattar digitala annonser som ett störande element, och möjligheterna för blockering av reklam &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft28"&gt;ad-blocking&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; tolkas av den kommersiella medie- branschen som ett hot (Rosenwald, 2015). Effekten kommer snart att upplevas som ännu mer katastrofal när möjligheterna för blockering av reklam i mobiltelefonen nu utvecklas för fullt. En mobilanvändare kan redan i dag med några knapptryckningar ladda ner och installera en applikation som blockerar reklam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;De stora mediebolagens svar på den traditionella affärsmodellens kris är tvådelat. Dels har man i en serie omgångar genomfört redak­ tionella nedskärningar, först och främst genom att reducera redak- tionell personal och säga upp kontrakt med kolumnister, dels genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Schibsted Media Group (2015), Q3 Interim Report.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;att minska antalet sidor med redaktionellt material (se också Nygrens kapitel). Därutöver har man genomfört en uppseendeväckande snabb höjning av prenumerations- och lösnummerpriserna. De täta pris­ ökningarna är avsedda att kompensera för de snabba upplagefallen, och prisökningarna tolkas i &lt;SPAN class="ft28"&gt;Dagspressens ekonomi 2014 &lt;/SPAN&gt;som ofrån- komliga åtgärder då ”tidningsföretagen funnit sig tvingade att höja”. Det som då underkommuniceras är att nivån på prisökningarna inte bara kan förklaras av strukturella marknadsproblem, besluten handlar också om att skydda mediekoncernens mer kortsiktiga vinstbehov på marknaden. Det hör, som Stefan Melesko (2011) konstaterar, till marknadsekonomins elementära lärdomar att prishöjningar kan verka negativt på försäljning och upplagor och på längre sikt öka problemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Historiskt sett har medieföretag i växlande omfattning varit kännetecknade av publicistiska önskemål om att maximera publikin- tresse och &lt;NOBR&gt;politisk-kulturellt&lt;/NOBR&gt; inflytande samt av ekonomiska krav från ägare och investerare om att maximera profit. Förväntningarna om att journalistiska nyhetsmedier skall underläggas höga, kortsiktiga vinstkrav är emellertid i de flesta västländer, inte minst de nordiska, ur ett historiskt perspektiv ett relativt nytt fenomen. Att tillfredsställa detta har under det senaste decenniet blivit mer problematiskt, också för stora tidningshus. Inskränkningar handlar sällan om att undgå underskott, men i större grad om att försvara en viss vinstmarginal. Eller som det heter i rapporten Bonniers affärsområden 2014:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft36"&gt;Vinsten för Dagens Nyheter uppgick till knappt 173 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 70 miljoner kronor jämfört med året innan. Prenumerationshöjningar och lägre rabatter innebar att läsarintäkterna ökade för femte året i rad. De digitala annonsintäkterna steg med ­50 pro- cent och kompenserade nästan för nedgången i printannonseringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Bonnier-rapporten&lt;/NOBR&gt; om Dagens Industri år 2014 berättar en sol- skenshistoria om en vinstmarginal på hela 23 procent och en vinst på 170 miljoner kronor. Ett problembarn i &lt;NOBR&gt;News-divisionen&lt;/NOBR&gt; 2014 är däremot Expressen med en vinst så låg som 20 miljoner kronor. Schibsteds mediehus i Sverige hade för 2014 ett brutto rörelseresultat på 385 miljoner ­kronor och en &lt;NOBR&gt;EBITDA-marginal&lt;/NOBR&gt; på 10 procent. Även Svenska Dagbladet, en tidning med presstöd, visade ett brutto rörelseresultat på 35 miljoner kronor för år 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Mittmedias koncernchef Thomas Pettersohn har i en intervju i tid- ningen &lt;SPAN class="ft28"&gt;Resumé &lt;/SPAN&gt;(Holmkvist, 2013) förklarat att han ”tror att det går an att skapa en ny affärsmodell digitalt parallellt med att du kapitaliserar på kärnaffären”. Denna tro bygger emellertid på en något speciell uppgift för papperstidningen: ”Dess syfte är att ge kassaflöde till den digitala omställningen, annars har den inget existensberättande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Mycket klarare än så är det svårt att formulera likvidation av den tryckta tidningen som mediestrategi. Problemet är emellertid att inget talar för att enbart digitala intäkter kan finansiera den breda och originella nyhetsproduktion som dagspressen, inte minst lokal- tidningarna, hitintills har erbjudit dina läsare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Slutsatser och implikationer för mediepolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Att en samhällsorienterad, kritisk journalistik skall överleva och bidra till demokratin på börsnoterade företags betingelser är en naiv illusion, även om kanske några få ledande mediehus skulle lyckas rent ekonomiskt på den digitala annonsmarknaden. Det långvariga och lukrativa äktenskapet mellan journalistiska nyhetsmedier och annonsörer är i internets tid ersatt av ett mindre förpliktande och mer tillfälligt samboende. Det har redan försvagat reklamfinansieringens betydelse för produktionen av journalistik som en kollektiv nytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I praxis har mediebolagen de senaste fem åren i stor grad varit tvungna att ge upp försöken att erbjuda gratis nyheter på nätet och i mobil genom reklamfinansiering. Den &lt;SPAN class="ft28"&gt;originella &lt;/SPAN&gt;journalistiken som producerasäriökandegradetterbjudandesomkräverpublikbetalning. Kostnaderna för en &lt;SPAN class="ft28"&gt;ny &lt;/SPAN&gt;läsare är noll eller nära noll, men teknologin utnyttjas för att göra nyheter och reportage till en artificiellt knapp vara. När reklamintäkterna gått ned – och den tryckta tidningen blivit en dyrare produkt – har publikbetalningen fått ökad betydelse. De ständiga neddragningarna på redaktionell personal reducerar möjlig- heten att producera kvalitetsjournalistik byggd på undersökning och källkritik före publicering. Det försvagar långsamt men säkert journa- listikens samhällsnytta för medborgarna. Granskande journalistik har somenkollektivnyttighetpositivaexterna­samhällseffekter,ochfrån- varo av kritisk, journalistisk bevakning har negativa konsekvenser för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;såväl politikfältet, näringslivet och kulturen. Marknadsmisslyckandet är därför också en demokratifråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Journalistikens finansieringsproblem är emellertid ingen ny problemställning. I dagens debatt om direkt och indirekt pres - stöd glömmer man ofta att den journalistiska institutionen har kunnat växa fram därför att den genom hela historien har varit ­&lt;SPAN class="ft28"&gt;subventionerad&lt;/SPAN&gt;, offentligt såväl som privat. Inte minst gäller detta den ­samhällsorienterade journalistiken som räknas som en bärande bjälke för den politiska demokratin. Radio och tv som licensfinansierad public service har i över ett halvt århundrade varit den viktigaste delen av detta. Subventioneringen har också omfattat tidningsbranschen, t.ex. genom reducerat porto, andra former för distributionsstöd, reducerade momssatser och selektivt presstöd till tidningar utan upplagedominans. Subventionsformerna har genom tiderna skiftat, men utgångspunkten har hela tiden varit en förståelse av att god, aktuell samhällsjournalistik är arbetsintensiv och med svårighet kan finansieras som en privat vara eller tjänst på en ordinär kapitalistisk marknad. Detta är i internets och de börsnoterade medieföretagens tidsålder mer sant än någon gång tidigare. Kravet om att public &lt;NOBR&gt;­service-företagen&lt;/NOBR&gt; inte skall vara ”marknadsstörande” är, som SR:s vd Cilla Benkö har påpekat i Dagens Nyheter 2013 fullständigt meningslöst: ändamålet med licensfinansierade medieföretag är ju just att de ska korrigera marknadsmisslyckanden – och ge den ­samhällsorienterade journalistiken villkor som en kapitalistisk marknad inte tar tillvara. Den samhällskritiska journalistikens fram- tid är därför båda avhängig av offentligt stöd och av att det finns ägargrupper som betonar sitt ansvar som publicister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I debatten om framtida stödformer underskattas ofta den roll redaktioner som kollektiv spelar. Idéer om att ge enskilda journalister stipendier och liknande satsningar kan förvisso ha ett visst berätti- gande, men den typen av stöd räcker inte för att upprätthålla en kritisk samhällsjournalistik med effekter på maktstrukturer. Det gör heller inte enskilda artiklar och blogginlägg – även om de distribueras inom &lt;NOBR&gt;Facebook-världen&lt;/NOBR&gt; eller på andra plattformar. Maktkritisk journalistik är beroende av redaktioner med kunskaper, kompetens, erfarenhet och vilja till kunskapsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;God journalistik trivs i många medier och format och är i det ­avseendet inte knuten till en speciell teknologisk plattform eller distributionsform. I den senare tidens skandinaviska debatt om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;mediestöd har detta tyvärr blivit tolkat som ett argument för att fram- tidens mediestöd måste vara helt &lt;SPAN class="ft28"&gt;plattformsoberoende&lt;/SPAN&gt;, dvs. att det inte ska tas några hänsyn till mediernas egenheter. Speciellt viktigt, för enskilda marknadsaktörer, ser det ut att vara att ett särskilt stöd till den tryckta pressen måste bort. Den pågående medieutredningens delbetänkande (SOU 2015:94) går inte så långt: här heter det att ett nytt mediestöd” i högre grad behöver utgå från det innehåll som ska stödjas och inte från distributionsformen. I den meningen ska det nya stödet alltså vara plattformsoberoende.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Frågan blir hur denna mening då ska tolkas? Argumentationen om ”plattformsoberoende” bygger enligt vår syn allt för ofta på ett sviktande resonemang om att mediernas format, säregna genrer och distributionsform är utan betydelse. Att god samhällsjournalistik kan trivas på olika plattformar, innebär emellertid inte, som Bjerke (2013:79) har påpekat, att journalistiska nyhetsvärden och journa- listisk kvalitet är ett och detsamma i olika medier. Som medium för det löpande nyhetsflödet i olika medier är t.ex. mobiltelefonin i dag överlägsen andra när det gäller tempo och tillgänglighet. Nyhetsappar och integrationen av olika medier på webben betyder dock inte att mediernas säregna styrkor blir oväsentliga. Detta gäller radio och tv, men också tidningar. Det äldsta av dessa medier, den tryckta tidningen, produceras nu digitalt helt fram till tryckningen – och kan också – som ett supplement till pappersversionen – distribueras i en digital form. Men den är samtidigt redigerad efter helt andra principer än mobil- och webbnyheternas löpande flöde. Den dagliga papperstidningen inviterar, som en norsk publicist och redaktör har uttryckt det, läsaren in i ett &lt;SPAN class="ft28"&gt;gemensamt rum&lt;/SPAN&gt;: genom redigering och prioritering erbjuds många och olika typer av innehåll och genrer som ger läsaren en rask överblick över stora textmängder och samtidigt öppnar möjligheter till eget urval och fördjupning (Braanen, 2013). Där andra medier i dag tar sig an den löpande nyhetsuppdateringen, representerar dagspressen (i likhet med veckotidningar och tid- skrifter) en långsammare röst och andra principer för redigering än nätet och ”klickokratin” (Tjärnborg, 2015). En mediestrategi, byggd på kommersiella krav och teknologideterminism, som har som mål att &lt;SPAN class="ft28"&gt;lägga ner &lt;/SPAN&gt;papperstidningen kommer därför inte att bli ett fram- steg för journalistik som kollektiv nytta, snarare en tillbakagång i utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Detta ska inte förstås som ett argument för status quo där licens- finansierad public service och traditionellt presstöd är allenarådande former för mediestöd. Det är i stället ett argument för ett reviderat stöd som &lt;SPAN class="ft28"&gt;också &lt;/SPAN&gt;omfattar andra typer av medier. Den primära kon- klusionen av våra resonemang om journalistik som kollektiv nytta är behovet av ett kraftig &lt;SPAN class="ft28"&gt;ökat &lt;/SPAN&gt;mediestöd. Premissen måste vara stödfor- mer som stimulerar mediernas satsning på en journalistik som i ordets fulla bemärkelse är av kollektiv nytta. Det direkta presstödet handlar ju i dag – i ett samhällsekonomiskt sammanhang – om ”småpengar”­. Driftsstödet och distributionsstödet var år 2014 drygt 518 miljoner kronor, ungefär på nivå med vad det kostar att avlöna hundra över- betalda direktörer i näringslivet – eller de årliga utlägg professionella fotbollsklubbar har för &lt;NOBR&gt;två-tre&lt;/NOBR&gt; internationella fotbollsspelare i Zlatan- klassen. Att det behövs bättre villkor för att uppmuntra digitalt base- rad journalistik, till exempel i form av reducerade momssatser och andra åtgärder, är heller inte något argument för att &lt;SPAN class="ft28"&gt;försvaga &lt;/SPAN&gt;mark- nadsvillkoren för tryckta tidningar, dvs. de redaktioner som fortsatt bidrar överlägset mest till nyhetsövervakningen i samhället. En annan konklusion, viktig ur en demokratisk synvinkel, är att mediestödet bör bidra till att främja ett samarbete mellan tidningar, magasin och tidskrifter som strategiskt säkrar effektiv och billig distribution också utanför storstäderna. En mediepolitik som med ”digitala argument” undergräver tidningsdistributionen kommer i praxis att gagna ett fåtal stora medieaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;En utvidgning av mediestödet kan t.ex. också handla om skatte­ regler eller stödformer som – oavhängigt av medium och distribu- tionsform – sänker redaktionella kostnader knutna till originellt journalistiskt arbete. Här behövs regler som ger förutsägbarhet och objektivitet i bedömningen när det gäller vilken typ av nyhetsmedium och redaktionell organisation som har krav på stöd. Subventionerna måste fördelas på ett sätt som inte favoriserar bestämda kommersiella företag – och som heller inte innebär möjligheter för statligt infly- tande över journalistikens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Albrect J och Andreassen AM (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Etik for journalister på nettet. &lt;/SPAN&gt;Aarhus: Forlaget Ajour.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Allern S och Pollack E (red.) (2012) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Scandalous! The Mediated Construction of Political Scandals in Four Nordic Countries&lt;/SPAN&gt;. Gothenburg: Nordicom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Allern S och Pollack E (2016) Nordic Political Scandals: frequency, types and consequences.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ludwig, M, Schierl, T och von Sikorski, C. (red.) (2016)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft51"&gt;Mediated Scandals – Gründe, Genese und Folgeeffekte von mediale Skandalberichterstattung&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Köln, Germany: Halem, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;144&lt;/SPAN&gt;–&lt;SPAN class="ft50"&gt;161.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Baker CE (2002) &lt;/SPAN&gt;Media, Markets and Democracy&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge: Cambridge University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Benkö C (2013) Urholkad lokaljournalistik är ett hot mot demokratin, DN Debatt, Dagens Nyheter 11 september &lt;NOBR&gt;(www.dn.se/debatt/urholkad-lokaljournalistik-ar-ett-hot-mot-&lt;/NOBR&gt; demokratin/) (senast besökt 28 januari 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bennett WL (2007) &lt;/SPAN&gt;News: The Politics of Illusion&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Longman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Bergstrand M och Björck A (2013) Skrota presstödsförslaget och satsa på digital omställning, DN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;Debatt, Dagens Nyheter 9 september (&lt;SPAN class="ft28"&gt;www.dn.se/debatt/skrota- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;presstodsforslaget-satsa-pa-digital-omstallning/)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;(senast besökt 28 januari 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bjerke P (2013) &lt;/SPAN&gt;Kvalitetsjournalistikk er ikke plattformnøytral. I: Omdal, SE (red.) Journalistik og demokrati. Hvor går mediene? Hva kan gjøres? &lt;SPAN class="ft10"&gt;Oslo: Fritt Ord, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;63–85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Braanen B (2013) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Den daglige avis, Klassekampen, &lt;/SPAN&gt;19 februari, 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Cowen T (2008) Public Goods. &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Concise Encyclopedia of Economics&lt;/SPAN&gt;, 2nd edition (www.econlib.org/library/Enc/ PublicGoods.html) (senast besökt 28 januari 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Dagspressens ekonomi 2014. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Myndigheten för radio och tv, 2015.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;Ekman, M (2015) Upplagt för medialt storbråk kring public service, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Svenska Dagbladet&lt;/SPAN&gt;, SVD Näringsliv, 2, 30 september. (www.svd. &lt;NOBR&gt;se/upplagt-for-medialt-storbrak-kring-public-service)&lt;/NOBR&gt; (senast besökt 28 januari 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Engqvist L (2015) Vidga public &lt;NOBR&gt;service-stödet&lt;/NOBR&gt; till kvalitative nyhetsmedier, DN Debatt, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Dagens Nyheter&lt;/SPAN&gt;, 9 oktober.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Erdal J (2010) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Hvor kommer nyhetene fra? &lt;/SPAN&gt;Vedlegg i NOU 2010: 14 (Mediestøtteutvalget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hamilton JT (2004) &lt;/SPAN&gt;All the News That’s Fit to Sell. How the Market Transforms information into News&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Princeton and Oxord: Princeton University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Holmkvist L (2013) Ge upp idén att rädda papperstidningen, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Resumé &lt;/SPAN&gt;29 december 2013&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Kind HJ och Møen J (2013) Bør den indirekte pressestøtten gis som momsfritak eller skattefradrag? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Norsk medietidsskrift&lt;/SPAN&gt;, 1(20): &lt;NOBR&gt;29–50.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Kind HJ och Møen J (2015) Effects of taxes and subsidies on media services. I: Picard, RG och Wildman SS, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Handbook on the Economics of the Media&lt;/SPAN&gt;. Cheltenham, Gloucestershire: Edward Elgar Publishing, &lt;NOBR&gt;350–382.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Krugman P och Wells R (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Economics&lt;/SPAN&gt;. Third Edition. International edition. Macmillan Publishers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kärnborg U (2015) &lt;/SPAN&gt;Klickokratin: mediekrisens första offer är sanningen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Bokförlaget Atlas&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Lund AB, Willig I och &lt;NOBR&gt;Blach-Ørsten&lt;/NOBR&gt; M (red.) (2009) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Hvor kommer nyhederne fra? Den journalistiske fødekæde i Danmark før og nu&lt;/SPAN&gt;. Århus: Ajour.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;McChesney RW (2008) &lt;/SPAN&gt;The Political Economy of the Media. Enduring Issues, Emerging Dilemmas&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Monthly Review Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;McChesney RW (2012) Farewell to Journalism? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies&lt;/SPAN&gt;, 13 &lt;NOBR&gt;(5–6):&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;682–694.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;McChesney RW (2013) &lt;/SPAN&gt;Digital Disconnect. How Capitalism is Turning the Internet Against Democracy&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York and London: The New Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik som kollektiv nytta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Melesko S (2011) Kvällstidningarnas prisutveckling är skrämmande läsning. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medievärlden 7 november &lt;/SPAN&gt;(www.medievarlden.se/ &lt;NOBR&gt;diskussion/2011/11/stefan-melesko-kvallstidningarnas-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;prisutveckling-ar-skrammande-lasning)&lt;/NOBR&gt; (senast besökt 28 januari 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Møen J (2010) &lt;/SPAN&gt;Samfunnsøkonomiske perspektiver på pressestøtten&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Arbeidsnotat nr. 49/10. Bergen: Samfunns- og næringslivsforskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Møen J (2011) Markedssvikt som begrunnelse for mediestøtten. I:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft29"&gt;Nytt norsk tidsskrift&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 28(3): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;258–267.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Nielsen RK (2012) &lt;/SPAN&gt;Ten Years that Shook the Media World. Big questions and Big Trends in International Media Developments&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Oxford: Reuters Institute for the Study of Journalism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Picard RG (2010) A Business Perspective on Challenges Facing Journalism. I: Levy, DA och Nielsen, RK &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Changing Business of Journalism and its Implications for Democracy&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Reuters Institute for the Study of Journalism, &lt;NOBR&gt;17–24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Pollack E (2008) Medier och brott. I: Granhag, P och Christiansson SÅ (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Handbok i rättspsykologi&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Liber, &lt;NOBR&gt;423–435.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Samuelson PA (1954) The Pure Theory of Public Expenditure. &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Review of Economics and Statistics&lt;/SPAN&gt;, 36(4): &lt;NOBR&gt;387–389.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Rosenwald M (2015) The digital media needs to react to ad blockers … or else, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Columbia Journalism Review&lt;/SPAN&gt;, September/October.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;WAN-IFRA&lt;/NOBR&gt; (2015) World Press Trends Report 2015. &lt;NOBR&gt;www.wan-ifra.org/press-releases/2015/06/01/world-press-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;trends-newspaper-revenues-shift-to-new-sources&lt;/NOBR&gt; (senast besökt 8 oktober 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;West J (2015) &lt;NOBR&gt;Context-free&lt;/NOBR&gt; future: Death by a thousand likes: how Facebook and Twitter are killing the open web, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Quartz&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;November 9 &lt;NOBR&gt;(http://qz.com/545048/death-by-a-thousand-likes-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;how-facebook-and-twitter-are-killing-the-open-web/)&lt;/NOBR&gt; (senast besökt 27 november 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Medier mellan politik och marknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;– &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Lennart Weibull, seniorprofessor, &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33053x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;År2015ärdetetthalvsekelsedandenförstapressutredningenlämnade sitt betänkande. Uppdraget som formulerats 1963 var ”att utföra en undersökning av tidningspressens ekonomiska förutsättningar m.m. samt att överväga huruvida särskilda åtgärder bör vidtagas från stats- makternas sida för att vidmakthålla en fri opinionsbildning” (SOU 1965:22:7). Det är en formulering som ligger mycket nära uppdraget för den senaste pressutredningen, nämligen att ”göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen utifrån en bred genomlysning av dagens konkurrensförutsättningar på mediemarknaden och behoven av stöd till dagspressen” (SOU 2013:66:47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Likheten mellan utredningarna kan förefalla överraskande med tanke på de stora förändringar som skett på medieområdet under dessa decennier. Men läser man båda utredningsdirektiven noggrant framträder en tydlig skillnad: år 1963 stod statsmakten i centrum och nyckelordet var opinionsbildning, ett halvsekel senare handlade det om marknaden. Det som hänt sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; är att det svenska medielandskapets villkor har förändrats både politiskt, ekonomiskt­ och tekniskt och påverkat de mediepolitiska ramarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I det följande är syftet att belysa huvuddragen i mediesystemets omvandling från &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;2010-talet.&lt;/NOBR&gt; Avsikten är att ge en översikt av medieutvecklingen med tonvikt på hur den värderades och hanterades av politiska och ekonomiska aktörer och hur detta påverkade medielandskapet. Ett fokus ligger på mediepolitiken och hur den förhöll sig till den nya medieteknologi som successivt växte fram under perioden, exempelvis satellit, kabel och digitala medier. ­Perspektivet i framställningen ligger främst på förhållandet mellan medier som samhällsinstitutioner (politiken) och medier som ­ekonomisk verksamhet (marknaden), och bygger på forskarens tidigare forskning.&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Mediepolitik och mediemarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;I internationella översikter har det ofta framhållits hur det svenska medielandskapet har präglats av en stark dagspress och mediernas nära anknytning till politiken. Tryckfrihetens genomslag på &lt;NOBR&gt;1700-och&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;En längre version, &lt;SPAN class="ft53"&gt;Fyra decennier i Mediesverige &lt;/SPAN&gt;(Weibull, 2014), med fokus på faser i medie­ utvecklingen har tidigare publicerats i &lt;SPAN class="ft53"&gt;MedieSverige 2014 &lt;/SPAN&gt;(Carlsson och Facht, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;1800-talen,&lt;/NOBR&gt; den partipolitiska pressens framväxt under &lt;NOBR&gt;1900-­talets&lt;/NOBR&gt; första år och etableringen av public service i radio på &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; och i tv vid seklets mitt är formativa element för svensk mediekultur (Hallin och Mancini 2004; Weibull, 2013c). Samtidigt har den ­medietekniska utvecklingen under de gångna decennierna utmanat de traditionella synsätten på medier och förändrat förhållandet mellan politik och ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Att teknik påverkar medieutveckling är inget unikt för &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Medieverksamheter har alltid varit organiserade kring en teknik som efter hand utvecklats. Dagspressen organiserades kring tryckpressen och radio/tv byggde på elektromagnetiska vågor. I dag både produce- ras och distribueras medier digitalt över internet. Men även om tekni- ken är en nödvändig förutsättning för att producera och ­distribuera medier är den inte tillräcklig. Historien visar en rad tekniska medie- innovationer som inte fick något genomslag (Winston, 1998). För den publicist eller medieentreprenör som vill utveckla en verksamhet, exempelvis en ny tidning eller en &lt;NOBR&gt;tv-kanal,&lt;/NOBR&gt; räcker det inte att skapa en teknisk organisation för verksamheten, utan framgången för verksamheten kommer att bestämmas av olika politiska, ekonomiska och sociala faktorer – alltså egenskaper hos det omgivande samhället (deFleur och &lt;NOBR&gt;Ball-Rokeach,&lt;/NOBR&gt; 1989:55 ff). Ett försök att visualisera en medieorganisations villkor finns i figur 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;De politiska och ekonomiska faktorerna kan uppfattas som för- utsättningar för medieverksamhet i ett samhälle. Politiken handlar huvudsakligen om statens roll med lagstiftning, annan offentlig ­reglering och stödformer för att främja demokrati och mångfald i opinionsbildningen. Den lägger ett slags bottenplatta för medie­ systemetgenom attbestämma ramarnaförmediemarknadensaktörer. Ekonomi avser mediemarknaden och bestäms i sin tur av exempelvis investeringsbeslut på finansmarknaden eller reklamvärldens priorite- ringar. Ytterst gäller det dock för medieföretagen att genom sitt val av innehåll och plattform, och samspelet mellan dem, kunna attrahera en intresserad publik. Mediesystemet utvecklas i samspel ­mellan dessa kraftfält och överlagras som en nationell mediekultur som präglar synen på mediernas roll (Hallin och Mancini, 2004).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33055x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;Figur 1 Mediesystemet i ett samhällsperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft17"&gt;Källa: Weibull och Wadbring (2014). Modellen är en utveckling av deFleur och &lt;NOBR&gt;Ball-Rokeach&lt;/NOBR&gt; (1989).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;Politik och marknad kan betraktas som två modeller för styrning av medieutvecklingen: medierna kan genom olika offentliga regleringar varaendelavsamhälletspolitiskasfärellerdekanlämnasövertillmark- nadens villkor (Croteau och Hoynes, 2006:6ff). Vilket av alternativen­ som bedöms vara bäst för samhället bestäms vanligen av ideologiska ställningstaganden, i första hand synen på statsmaktens roll (Siebert et al. 1956; Weibull och Wadbring, 2014:28). I praktiken utmärks flertalet demokratiska länder av mediepolitik som är en blandning av de två synsätten och regleringen varierar mellan olika typer av medier som en följd av deras upplevda betydelse, inte minst hur de ­påverkar medborgarnas livsvillkor och intressen. Exempelvis har Sverige karaktäriserats som ett land med nära koppling mellan politik och medier (”Political Parallelism”) i motsats till bland annat USA som kännetecknas av en liberal marknadssyn (Hallin och ­Mancini, 2004). Mediesystemet reflekterar det rådande samhällssystemet­ liksom det påverkas av de politiska, ekonomiska och kulturella vindar som blåser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Av detta följer att nya medier och ny medieteknik tvingar både politiska och ekonomiska aktörer att ta ställning. Den politiska frågan­ gäller hur den nya tekniken ska värderas i ett samhälleligt perspektiv,­ den ekonomiska om den är värd att exploatera. För ­politiska ­institutioner handlar det om olika slag av regleringar eller stöd,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;vanligen motiverade av medborgarnas behov, för ­ekonomiska aktörer handlar det om bedömningar av teknikernas potential för en lönsam medieverksamhet. Den svenska modellen var länge politiskt reglerad, men i det följande ska vi granska hur de ekonomiska ­perspektiven genom bland annat teknikutvecklingen kom att få större­ betydelse och den politiska­ styrningen blivit mindre framträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; massmedielandskap: Synsätten ändras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; kan uppfattas som det sista decenniet för det traditionella svenska medielandskapet. Det var ett landskap präglat av ­dagspressen, där medierna i huvudsak betraktades från ett politiskt perspektiv. De principer som dagstidningar och radio och tv vilade på hade knäsatts redan på &lt;NOBR&gt;1920-talet.&lt;/NOBR&gt; Det hade visserligen på &lt;NOBR&gt;1960-talets&lt;/NOBR&gt; funnits ­förslag från näringslivet att göra den andra &lt;NOBR&gt;tv-kanalen&lt;/NOBR&gt; reklamfinansierad men det hade inte fått politiskt stöd (Hadenius, 1998). Överlag fanns mediepolitisk samsyn som stod för en stark dagspress och reklam- fria etermedier, vilket inte hindrade att det under ytan kunde finnas principiella meningsskiljaktigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Partipressen blir ifrågasatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var en period då dagstidningsmarknaden fortfarande stod för expansion. Minskningen av antalet dagstidningar hade bromsats av det statliga presstöd som i ett första steg etablerades 1969 och som utökades kraftigt genom införandet av driftsstödet till andratidning- arna 1971. Det fanns på politiskt håll en betydande tilltro att stödet skulle kunna säkerställa politisk mångfald inom pressen och en kopp- ling mellan tidningar och politik (SOU 1975:79). Flertalet tidningar hade nära band till politiska partier, ibland även som ägare, med en klar partiprofil på opinionsplats och inte sällan med partiföreträdare i styrelsen (Kronvall, 1971).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Samtidigt ökade kritiken mot partipressmodellen. I &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; ­kri­tiska opinionsklimat ifrågasattes pressens beroende av en politik­ som den egentligen borde granska. Särskilt den expanderande journalistkåren som framhöll att det var journalistprofessionens ansvar, inte partipolitikens, att bestämma en dagstidnings redak- tionella ­profil (Weibull, 2009). Det är karaktäristiskt att det i de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;presspolitiska mål som arbetades fram i mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; hade pressens betydelse för partipolitisk kommunikation fått en under- ordnad roll, medan information och granskning lyftes fram (SOU 1975:79). Synsättet var uttryck för en minskad legitimitet hos politiska partier som tidningsutgivare. De flesta tidningar behöll dock sina partiprofiler på ledarplats samtidigt som de markerade sitt oberoende på nyhetsplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Expansiv public service får förändrad organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var en expansiv period för public &lt;NOBR&gt;service-koncernen­&lt;/NOBR&gt; Sveriges Radio. Det var framför allt televisionen som stod för de publika framgångarna. Visserligen hade televisionen nått stora publikframgångar redan under &lt;NOBR&gt;1960-talet,&lt;/NOBR&gt; men det var ändå radion som, tillsammans med pressen, länge uppfattades vara de viktiga nyhetskanalerna. I och med tillkomsten av TV2, utökad sändningstid och en mer samhällsorienterad profil, flyttades uppmärksamheten över till televisionen som blev det dominerande etermediet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Radions expansion låg framför allt på det lokala planet. 1973 hade en statlig utredning lagt förslag om att bygga ut lokalradion (SOU 1973:8).Förslagetkritiseradesförattvaraalltförpolitisktstyrtgenom att kraftigt betona behovet av lokal myndighetsinformation. Efter olika politiska turer där också antalet sändningsområden skars ner fattades beslut om att etablera 24 lokala stationer som var samlade i ett lokalradiobolag som blev en del av public servicesfären. Lokalradion var fullt etablerad 1977.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Expansionen för public service innebar en betydande utbyggnad av organisationen. Mellan 1965 och 1975 ökade antalet anställda i ­Sveriges Radio som helhet från 2 480 till 4 288, främst som en följd av TV2 (Engblom, 1998). I princip all svensk programproduktion ägde rum inom bolaget, vilket bidrog till dess starka ställning. Den ­senare mötte samtidigt kritik främst från borgerliga partiföreträdare som önskade en avveckling av Sveriges Radios ensamrätt. 1974 års radioutredning lade ett förslag till uppdelning av organisationen (SOU 1977:19). Efter en intensiv debatt blev riksdagsbeslutet en koncern med ett moderbolag och fyra dotterbolag – Sveriges Television, ­Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio (Hadenius, 1998).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft13"&gt;Tendenser till förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Även om det i huvudsak rådde stabilitet i &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; svenska medie- landskap fanns det på politiskt håll en oro för ökad ägarkoncentra- tion inom den privata sektorn. Bonnierkoncernens köp av Svensk Filmindustri 1974 medförde således att det tillsattes en statlig en utredning som 1980 föreslog vissa begränsningar av medieförvärv som bedömdes ”vara skadligt från yttrandefrihets- och åsiktsbild- ningssynpunkt” (SOU 1980:28:9). Förslaget visade sig politiskt ­kontroversiellt och ansågs av en majoritet oförenligt med tryck­ friheten. Det kom inte att genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Samtidigt fanns det nya tecken i skyn. Redan 1974 hade en nordisk utredning lagt fram ett förslag om en nordisk &lt;NOBR&gt;tv-satellit&lt;/NOBR&gt; som skulle distribuera de nordiska ländernas &lt;NOBR&gt;tv-kanaler&lt;/NOBR&gt; inom Norden. Förslaget avfärdades dock efter intensiv debatt, där kritikerna bland annat ­menade att det skulle skada nationell public service (Wormbs, 2003). Men teknikfrågorna blev alltmer aktuella och 1978 tillsattes en utred- ning för att studera det som vid denna tid gick under benämningen ”nya medier”. Det skapades även ett alternativ till public service när den då borgerliga regeringen året därpå beslöt att tillåta försöks­ sändningar med närradio vid sidan Sveriges Radios ensamrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;1980-talet:&lt;/NOBR&gt; Tekniken utmanar den svenska modellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Ävenomdetpåytanfunnitsenstablitethade1970-talet­karaktäriserats&lt;/NOBR&gt; av skiften i politiken. Efter två mandatperioder med borgerliga rege­ ringar­ kom Socialdemokraterna tillbaka i regeringsställning 1982. När den nya regeringen lade fram ett förslag om att införa löntagarfonder blev det starten på en näringslivsoffensiv präglad av en nyliberal agitation där man med hänvisning till USA och Storbritannien ville bryta upp ”föråldrade strukturer” och avreglera olika samhällssektorer (Boréus, 1994). Synsättet som på olika sätt ifrågasatte den svenska politiska modellen kom inte minst att påverka medielandskapet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft13"&gt;Ny teknik ger nya villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; hade frågor om ny så kallad kommunikations­ teknologi fått ökad politisk uppmärksamhet. Inom telekommunika­ tionsområdet­ började globala satellitsystem att luckra upp de ­nationella gränserna. Telegrafverket som från omkring 1920 haft monopol på teletjänster i Sverige fick i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kon­kur­-­&lt;/NOBR&gt; rens av mobiltelefoni, där privatekonomiska intressen expanderade. Videomarknaden hade tagit fart i slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och 1982 var det nästan tio procent av svenskarna som en genomsnittlig dag tittade på video, inte minst på film som inte var underkastad den statliga biografbyråns förhandsgranskning (Hultén, 1984).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Tekniken utmanade ensamrätten för radio och tv med nya distribu­ tionsvägar. De första satelliterna som sänts upp redan på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; avsåg överföring av telesignaler, men de som utvecklades omkring 1980 hade större kapacitet och möjliggjorde direkt överföring av &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; till enskilda hushåll, oftast genom interna kabelnät (Roe och Weibull, 1986). Sveriges Radio hade på &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; prövat &lt;NOBR&gt;tv-sändningar&lt;/NOBR&gt; i lokala kabelnät (Ds U 1975:78) men de hade inte fått någon efterföljd. Det rådde dessutom oklarhet om sändningar inom kabelnät bröt mot Sveriges Radios ensamrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Politiken reagerar med utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Politikens inledande förhållningssätt till de nya teknikerna var att initiera ett antal parlamentariska utredningar. Den 1978 tillsatta informationsteknologiutredningen kom året därpå med en kartlägg- ning av fältet ”datorer och nya massmedier” (SOU 1979:69). Mer mediespecifik var Videogramutredningen som hade tillsatts redan 1977 och kom med sitt betänkande 1981 (SOU 1981:55). Samma år presenterade informationsteknologiutredningen betänkandet &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nya medier – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;text-TV,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; teledata &lt;/SPAN&gt;(SOU 1981:45) och året därpå kom &lt;SPAN class="ft28"&gt;Reklam i videogram &lt;/SPAN&gt;(SOU 1982:8). Massmediekommittén, tillsatt 1982, presenterade en samlad bild av situationen med sitt betänkande &lt;SPAN class="ft28"&gt;Via satellit och kabel &lt;/SPAN&gt;(SOU 1984:65). På mindre än fem år var det således fem utredningar som analyserade den nya teknikens hot och möjligheter. Dessutom kom under samma period två betänkanden från Närradiokommittén (SOU 1981:13 och SOU 1984:53).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Det gemensamma för utredningarna var att de prövade de nya medieformerna i förhållande till den svenska mediemodellen. Vilken­ betydelse kunde de tänkas ha och fanns det anledning att reglera dem? Videogramutredningen ville inte reglera videomarknaden men menade att staten borde använda video i folkbildningsarbetet (SOU 1981:55:100), där Sveriges Radio tilldelades en central roll för produktion och distribution av ”kvalitetsvideogram”. Den senare utredningen om reklam i videogram föreslog visserligen ett reklamförbud men det genomfördes aldrig. På motsvarande sätt menade Informationsteknologiutredningen att &lt;NOBR&gt;text-tv,&lt;/NOBR&gt; teledata och telefax skulle kunna användas för att stimulera medborgarnas samhällsengagemang, men någon reglering föreslogs inte utom för &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; som ­formellt var rundradio och låg inom Sveriges Radios ansvar. För teledata föreslogs fri etableringsrätt – men också att mediet inte fick innehålla kommersiell reklam (SOU 1981:45:15 ff). Massmediekommittén behandlade frågan om &lt;NOBR&gt;tv-sändningar&lt;/NOBR&gt; genom kabelnät. Förslaget blev att det skulle råda fri etablering av kabelnäten och även möjligt att, efter prövning, få bedriva lokala kabelsänd- ningar, men &lt;NOBR&gt;tv-reklam&lt;/NOBR&gt; riktad till svenskar skulle dock vara förbjuden. En statlig kabelnämnd skulle administrera sändningsrätten (SOU 1984:65:17 ff; Ewertsson, 2001:156 ff). Den kabellag som började gälla 1986 byggde på utredningens förslag, vilket var ett bakslag för televerket som eftersträvat ensamrätt på kabelsändningar (Hedman och Holmlöv, 1986).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Det allmänna mönstret var att de statliga utredningarna på olika sätt sökte säkerställa den existerande svenska mediepolitiken. På de områden där det lades konkreta förslag handlade det om att motverka ett kommersiellt inflytande inom radio- och &lt;NOBR&gt;tv-området&lt;/NOBR&gt; genom att inte öppna för privata intressen och reklam. I flertalet utredningar förekom det meningsskiljaktigheter mellan socialdemokrater och borgerliga ledamöter, där de senare ofta stod för en marknadsoriente- rad syn på både medieteknologi och medier. Flertalet förslag kom inte att realiseras utan de nya typerna av medietekniker och medietjänster öppnade för en marknad som vid denna tid var nästan omöjlig att förutse (SOU 1989:7).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft13"&gt;Public service konsolideras – och närradion permanentas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Medan utredningskvarnarna malde utvecklades medievärlden. För Sveriges &lt;NOBR&gt;Radio-koncernen&lt;/NOBR&gt; var visserligen &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; i jämförelse med den snabba utbyggnaden på &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; snarast en konsoliderings­ period för de olika bolagen. Även den ökade debatten om ensam­ rätten för radio och television mot bakgrund av teknikförändringarna bidrog troligen till en politisk ovilja att höja mottagaravgiften. Det hindrade dock inte att sändningstiden fortsatte att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Närradion hade initierats av den borgerliga regeringen 1979 som ett sätt att bryta ensamrätten för Sveriges Radio. Den reflekterade motsvarande utvecklingstendenser i andra europeiska länder där lokala radiostationer växt fram, ofta utan legal grund, i protest mot de nationella nätverken (SOU 1984:53:42 ff). Närradion i Sverige var däremot underkastad en rad restriktioner, bland annat att endast föreningar och skolor fick sända och att reklam inte var tillåten. När Socialdemokraterna kom i regeringsställning 1982 tillsattes en närradiokommitté­ i syfte att ompröva närradio. Det medförde dock få ändringar i reglerna (SOU 1984:53) och närradion fortsatte på i stort sett samma villkor som tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Även om närradion var omgärdad av många restriktioner och dominerad av kyrkor och samfund kom den ändå att bli en plattform för en åsiktsbildning mot Sveriges Radios ensamrätt. 1986 startade Svenska Arbetsgivareföreningen, formellt en organisation som föll under närradions definition av förening, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Radio City &lt;/SPAN&gt;i Stockholm med systerstationer i Göteborg och Malmö. Stationen som snart fick en stor publik drevs i ett programformat som liknade privat reklam- finansierad lokalradio. Den var en del i opinionsarbetet för ”en fri radio” (Larsson, 1983).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Expansiv reklammarknad ger en boom för dagspressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Mycket av den ekonomiska drivkraften bakom att utveckla nya medier var att få tillgång till plattformar för reklam. Det är knappast överraskande­ när man studerar reklammarknadens expansion under &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Mellan 1980 och 1989 ökade den så kallade lilla reklam­ kakanfrån6,3till10,4miljarderifastapriser,alltsåmedöver60procent&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33062x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;(figur 2). Men det handlade inte bara om en kvantitativ ökning, utan reklam blev i ökande grad ett accepterat samhällsfenomen, inte minst reklam i medierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;Figur 2 Den lilla reklamkakan &lt;NOBR&gt;1970–2014&lt;/NOBR&gt; (mnkr)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft55"&gt;Kommentar: Avser det som historiskt har kallats den lilla reklamkakan, den omfattar betald dagspress och tidskrifter, radio, TV, &lt;NOBR&gt;text-TV,&lt;/NOBR&gt; bio samt utomhusreklam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft17"&gt;Avser fast pris i 1975 års prisnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft47"&gt;Källor: Institutet för reklam- och mediestatistik (2010 och 2014); Gröndal, T och P Unell (1994) Svensk reklammarknad. Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;En konsekvens av den svenska mediemodellens reklamfria radio och tv var att huvuddelen av de ökade reklamintäkterna föll på dags­ pressen. Dagstidningarnas annonsintäkter mer än fördubblades mellan­ 1975 och 1990. Dagspressens goda år framträdde också i ökade innehållsvolymer. Det var en följd av ökad annonsering men också det redaktionella innehållet expanderade och antalet anställda blev fler (Weibull, 2009). Samtidigt minskade det statliga presstödet. I &lt;NOBR&gt;A-pressen,&lt;/NOBR&gt; ägd av LO och Socialdemokraterna, tillsattes en central ledning som skulle driva koncernens andratidningar på kommersiella villkor. Problemen fortsatte emellertid och efter olika turer tvingades &lt;NOBR&gt;A-presskoncernen&lt;/NOBR&gt; i konkurs 1992 – även om flertalet av de enskilda tidningarna kom att överleva genom nya lokala ägare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;Tv-monopolet&lt;/NOBR&gt; bryts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Under andra hälften av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; ökade möjligheterna att ta emot utländska &lt;NOBR&gt;tv-kanaler&lt;/NOBR&gt; i de svenska kabelnäten. Flertalet kanaler sände reklam, men så länge denna inte var särskilt riktad till svenskar mötte det inget formellt hinder. Kanalerna uppfattades ofta som ett positivt komplement till svensk public service &lt;NOBR&gt;(Djerf-Pierre,&lt;/NOBR&gt; 1986). Kabelnämnden beviljade även tillstånd för flera lokala kabelsändar­ företag – där reklam dock inte var tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Nyårsafton 1987 lanserade det Luxemburgbaserade företaget Scansat den skandinaviska satellitkanalen TV3 – med reklam. Bakom kanalen låg den svenske entreprenören Jan Stenbeck med bakgrund i skogsindustrin men också delägare i det luxemburgska satellit­ konsortiet SES. Genom att samverka med kabeloperatörer, inte minst Televerket, lyckades Scansat få sin &lt;NOBR&gt;tv-kanal&lt;/NOBR&gt; accepterad i flertalet svenska kabelnät (Ewertsson, 2001:304 ff).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Problemet var dock reklamförbudet. TV3 menade att kanalens sändningar var på engelska och riktade sig till hela Skandinavien och därför inte omfattades av förbudet. Kabelnämnden delade inte den tolkningen och under hela 1988 fördes förhandlingar. I början av 1989 tog kabelnämnden ettbeslutsom innebarattman intelängre bedömde att TV3 bröt mot lagen, eftersom kanalen använde en satellitteknik­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;som inte föll under kabellagens förbud (Ewertsson, 2001:315 ff). Beslutet var otvivelaktigt påverkat av tidsandan, inte minst kritiken mot offentlig reglering (Boréus, 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Kabelnämndens beslut innebar att det nu att var lagligt för privata bolag att sända reklam i satellitkaneler riktade till Sverige (Ewertsson, 2001:317). Förändringen kom i hög grad att påverka synen på tv som medium. De kanaler som efter hand startades var främst inriktade på underhållning och saknade i stort nyheter och samhällsprogram. Medan public service såg sin publik som medborgare i en demokrati betraktadedenyakommersiellakanalernapublikensomkonsumenter­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;– en vara som skulle levereras till kanalernas annonsörer (Croteau och Hoynes, 2006:8; jfr Keum et al., 2004).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet:&lt;/NOBR&gt; Avreglering och marknadstänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Berlinmurens fall 1989 och avvecklingen av de statssocialistiska systemen i Östeuropa uppfattades av många som en bekräftelse på de nyliberala idéernas styrka (Nilsson, 2014). Opinionsvinden kom efter hand att mojna som följd av de ekonomiska problemen under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början. Lågkonjunkturen blev långvarig och kom att påverka mediernas villkor genom en försvagad reklammarknad och allmänhetens minskade betalningsvilja. Under samma period blev Sverige­ också medlem i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Snabbutredning om reklam i tv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Kabelnämndens beslut 1989 att tillåta den svenska satellitkanalen TV3 hade skapat en helt ny situation när det gällde synen på tv i Sverige­ och genom kabelutbyggnaden kunde allt fler svenskar ta del av kan- alen. Även om TV3 knappast var ett hot mot Sveriges Televisions två kanaler, fanns det på sikt betydande problem som tydligt lyftes fram i den utredning om en förändrad &lt;NOBR&gt;tv-politik&lt;/NOBR&gt; som genomfördes under sommaren 1989:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft36"&gt;En konkurrens mellan den svenska televisionen och &lt;NOBR&gt;satellit-TV-­företagen&lt;/NOBR&gt; kan i praktiken leda till att programutbudet i Sveriges Televisions båda kanaler blir sämre. Det inträffar om satellitföretagen har framgång i sin tävlan med Sveriges Television om de mer populära programmen. För den del av befolkningen som inte har möjlighet att se satellitprogrammen blir en sådan utveckling entydigt negativ. (…) Denna situation innebär en utmaning för regering och riksdag (SOU 1989:73:23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft10"&gt;Av utredningen, tillsatt av en socialdemokratisk regering, framgår att det inte längre gällde att slå vakt om ensamrätten för Sveriges Television utan om att bygga om, eller snarare lappa ihop, systemet. Utredningen betonade vikten av kvalitetstelevision i Sverige och av alla tittares valfrihet. Dessutom ville man motverka att reklampengar gick till utlandet. Några alternativa modeller lyftes fram men det som förespråkades var ett fristående reklamfinansierat &lt;NOBR&gt;tv-företag&lt;/NOBR&gt; som skulle ha en koncession från staten och ha ett utbud som ”upp­fyller­ demokratiskt fastställda krav på kvalitet och omväxling” (SOU 1989:73:7 ff).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;Riksdagens beslut kom att följa utredningens tredje alternativ att &lt;NOBR&gt;reklam-tv&lt;/NOBR&gt; skulle bedrivas av ett nytt &lt;NOBR&gt;tv-företag.&lt;/NOBR&gt; Koncessionen lades ut på anbud och beslutet blev att den gick till satellitkanalen TV4. TV4 var dock inte förstavalet eftersom den ansågs sakna professionell organisation. Först sedan den av Stenbeckssfären ägda &lt;NOBR&gt;tv-kanalen&lt;/NOBR&gt; Rix TV dragit tillbaka sin ansökan – och Stenbeck samtidigt blivit delägare i TV4 – fick TV4 koncessionen (Ewertsson, 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Genom beslutet om TV4 hade Sveriges Televisions ensamrätt brutits även i det svenska marknätet. Samtidigt var den nya kanalen politikens sista stora chans att påverka &lt;NOBR&gt;tv-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Det nya &lt;NOBR&gt;tv-företaget&lt;/NOBR&gt; hade framhållit sina ambitioner i fråga om nyheter, men när verksamheten väl kommit igång var det underhållning som kom att dominera. Företaget flyttade successivt fram sina positioner och även de restriktiva reklamreglerna kom genom senare beslut att luckras upp. Det gällde bland annat andelen reklam som fick sändas under bästa sändningstid på kvällen (SOU 2003:47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Medlemskapet i EU kom också att påverka situationen inom framför allt &lt;NOBR&gt;tv-området.&lt;/NOBR&gt; Det fanns kritiska röster som menade att public service var ett ingrepp i den fria marknaden. Den över- nationella överenskommelse­ som blev resultatet av debatten ­– ­Amsterdam­fördraget 1997 – slog emellertid fast alla medlems­ länders rätt till att driva public service med hänsyn till demokratiska, sociala och kulturella behov, samtidigt som verksamheten inte fick missgynna privata aktörer (Hultén, 1999). Beslutet innebar att public serviceverksamheten även fortsättningsvis kunde regleras nationellt (jfr SOU 2005:62).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Kommersiell radio introduceras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Även om närradion hade en relativt liten publik hade vissa stationer i storstadsområdena blivit populära. Programformerna hade utvecklats och en del stationer sände trots förbudet även reklam och ett dags- tidningsägt företag planerade för ett nät av potentiella radiostationer ägda av lokala tidningar. År 1993 tilläts även reklam och sponsrade program i närradion, medan övriga restriktioner behölls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I och med beslutet om &lt;NOBR&gt;reklam-tv&lt;/NOBR&gt; – men också mot bakgrund av närradions utveckling – kom det ett regeringsförslag även om reklam- finansierad radio (Ds 1992:22). År 1993 beslutades att tillåta privat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;lokalradio med ”självständiga och lokalt förankrade radiostationer”. Hälften av de tillgängliga frekvenserna skulle erbjudas intresserade genom ett auktionsförfarande (Hadenius och Weibull, 1996:218). Det stora intresset för den nya privatradion medförde att sändnings- tillstånden kom att betinga höga priser, särskilt i storstadsområdena. I landsorten kom en stor del att gå till företag med klara dagstid- ningsintressen, trots principen att tidningsföretag formellt inte fick driva privat lokalradio. Bakgrunden var svårigheter att formellt reglera de principer som fastslagits för den nya radion. Det ledde till en ny utredning som föreslog en revidering av regelsystemet (SOU 1996:176) som från och med 2001 fick en enhetligare utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Även om den privata lokalradion, liksom TV4, flyttade fram sina positioneriförhållandetilldetpolitiskaregelverketkomden,imotsats till &lt;NOBR&gt;tv-företaget,&lt;/NOBR&gt; att ändå få problem med både publiktillströmning och annonsintäkter. En förklaring till den sviktande publiken var att public serviceradion tidigt hade anpassat sig till den förändrade mark- naden genom att tydligt målgruppsanpassa sina kanaler ­(Cronholm m.fl., 1993), en annan var att de höga koncessionsavgifterna­ bidrog till att det saknades resurser för att driva en aktiv programverksam- het. Flera radiointressenter, inte minst dagstidningar, kom efter hand att avveckla sina intressen i radion, som huvudsakligen blev ett musikmedium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I den förändrade situationen organiserades även public service- verksamheten om. Sveriges Radiokoncernen avvecklades 1993 och i stället etablerades nu tre programbolag – SVT, SR och UR. Den tidigare ägarkonstellationen med bland annat folkrörelser och press ersattes av tre public servicestiftelser. Tanken var att genom den nya ägarmodellen säkerställa verksamhetens integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Tidningsmarknaden försvagas – och förändras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Reklammarknadens nedgång drabbade i stor utsträckning dags­ &lt;NOBR&gt;pressensomunder1980-taletiökandeutsträckninggjortsigberoende&lt;/NOBR&gt; av annonsintäkterna. Från toppåret 1990 till den djupaste svackan i konjunkturen vid decenniets mitt tappade dagspressen närmare en fjärdedel av sina annonsintäkter mätt i fasta priser. Visserligen vände reklaminvesteringarna på nytt uppåt men nu fanns det i stället&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;konkurrens från &lt;NOBR&gt;tv-reklam:&lt;/NOBR&gt; medan dagspressen 1990 fortfarande hade 80 procent av reklamen i traditionella medier hade andelen vid decenniets slut fallit till bara drygt hälften (Gustafsson, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Marknadsproblemen hade till en början en förhållandevis begräns­ad­ effekt på tidningsföretagens ekonomi, eftersom olika tekniska rationaliseringar innebar betydande besparingar. Dessutom kompenserade sig tidningarna genom ökade prenumerationspriser. Det senare var en tvåeggad åtgärd, eftersom det bidrog till tveksamhet bland prenumeranterna (Björkqvist Hellingwerf, 1995). Situationen blev särskilt allvarlig för andratidningarna som efter &lt;NOBR&gt;A-pressens&lt;/NOBR&gt; konkurs­ hade små marginaler. Situationen försvårades av att det statliga stödet, i fasta priser, inte ökade (SOU 1995:37). År 2000 tvingades den ledande tidningen inom gruppen, Arbetet, att lägga ner (Wadbring et al., 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Nedgången i betaltidningarnas upplagor, särskilt i de större ­städerna, öppnade för gratistidningar. Metro startade 1995 med &lt;NOBR&gt;tv-en-&lt;/NOBR&gt; treprenören Jan Stenbeck som ägare. Tidningen gavs ut fem dagar i veckan och delades ut inom lokaltrafiken i Stockholm. Den fick snabbt många läsare och fick stort genomslag på annonsmarknaden­. Metro blev också en ekonomisk framgång och lanserades efter något år även i Göteborg och Malmö (Wadbring, 2003) och ledde till start av dagliga gratistidningar också på andra håll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;En annan förändring på tidningsmarknaden var den ökande koncentrationen. Det nya på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var att de politiska hänsyn – exempelvis att tidningar med olika politisk profil sällan ingick i samma ägargrupp – som tidigare motverkat ägarkoncentrationen inom pressen (Weibull, 2009), nu efter hand försvann. Bonnierkoncernen med Dagens Nyheter och Expressen som tidigare begränsat sina intressen till Stockholm köpte 1994 ett antal dagstidningar i Skåne och 1996 förvärvade den norska Schibstedkoncernen socialdemokra- tiska tidningen Aftonbladet och två år senare den moderata Svenska Dagbladet (Sundin, 2002). Investeringar i dagspress som tidigare präglats av politiska överväganden började ersättas av en renodlad ekonomisk syn på tidningsägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Ägarkoncentrationen gällde givetvis inte bara tidningsmarknaden. I och med att även &lt;NOBR&gt;radio-tv-området&lt;/NOBR&gt; nu öppnats för privata intressen uppkom nya ekonomiska konstellationer. Den privata lokalradion var tänkt att bygga på lokala intressen men efter några år hade de lokala stationerna blivit delar av fyra nationella nätverksföretag, där&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;de två största stod för mer än hälften av antalet. På politiskt håll betrakt­ a­ des­ ägarkoncentrationen med oro och situationen behand- lades i Pressutredning &lt;NOBR&gt;–94&lt;/NOBR&gt; (SOU 1994:145). Dessutom tillsattes ett råd av experter som skulle komma med förslag på hur skadlig koncentration skulle kunna begränsas. Ägarfrågan som ytterst handlade om politiska ingrepp i marknaden visade sig ha en sådan politisk sprängkraft att den i stället lämnades till en parlamentarisk utredning som lade fram ett förslag till en mediekoncentrationslag (SOU 1999:30). Partipolitisk splittring i synen på både problembild och åtgärder medförde att utredningen inte ledde till några resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft22"&gt;Efter 2000: Mediesystemet globaliseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft22"&gt;– och individualiseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;Under den sista delen av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; fanns det tydliga tecken på grund- läggandeförändringaravmedietekniken.Internetmöjliggjordeglobal­ kommunikation där ingången var den uppkopplade datorn, senare mobiltelefonen. Den teknik som på ett avgörande sätt förändrade villkoren för de digitala medierna var bredbandet. Bland både politiska och ekonomiska aktörer fanns stor förväntan på &lt;NOBR&gt;IT-samhället.&lt;/NOBR&gt; Att Sverige låg långt fram i utvecklingen bedömdes som mycket viktigt. Redan 1994 hade regeringen inrättat en &lt;NOBR&gt;IT-kommission&lt;/NOBR&gt; som bland annat kom med förslaget att alla skolelever skulle ha en egen dator.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft13"&gt;Det interaktiva samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft25"&gt;Det nya med internet var att det skapade vidgade möjligheter till inter- aktivitet. För webbplatser rådde etableringsfrihet och en mängd före- tag kom under andra hälften av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; att starta internetbaserade medietjänster. Den &lt;NOBR&gt;IT-bubbla&lt;/NOBR&gt; som byggdes upp av den nya ekonomin kom visserligen snart att brista, men den så kallade &lt;NOBR&gt;IT-kraschen&lt;/NOBR&gt; 2000 minskade inte allmänhetens intresse och nya applikationer introdu- cerades. År 2003 etablerades &lt;SPAN class="ft24"&gt;Skype&lt;/SPAN&gt;, 2004 &lt;SPAN class="ft24"&gt;Facebook &lt;/SPAN&gt;och 2005 &lt;SPAN class="ft24"&gt;Youtube &lt;/SPAN&gt;och 2006 &lt;SPAN class="ft24"&gt;Spotify&lt;/SPAN&gt;. Dessa, liksom det 1998 grundade &lt;SPAN class="ft24"&gt;Google&lt;/SPAN&gt;, utvecklade olika tillämpningar av nättekologin. Antalet webbaserade tjänster för dubbelriktad kommunikation ökade mycket snabbt. Den interaktiva tekniken fick stort genomslag och allmänheten – med undantag av de äldsta – ökade snabbt sitt digitala deltagande (Mediebarometern,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;2014, 2015). Det brukar beskrivas som att mediesystemet fragmen- tariserades samtidigt som medieanvändningen individualiserades. Utvecklingen kom till stor del att drivas av andra än de traditionella svenska medieföretagen medan konsekvenserna för på mediemark- naden i hög grad kom att påverka de senares verksamhet. Marknaden var nu inte längre nationell utan hade blivit global (Findahl, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Televisionen växer: digitalisering, profilering och fragmentering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Den statliga utredning som 1989 hade föreslagit införande av reklam­ &lt;NOBR&gt;-tv&lt;/NOBR&gt; i Sverige hade pekat på problemet med det analoga mark­ nätets begränsade kapacitet. En statlig utredning föreslog 1996 en övergång till digitala &lt;NOBR&gt;tv-sändningar&lt;/NOBR&gt; i marknätet (SOU 1996:25; SOU 2001:90). Övergången skedde med början 1999 och det analoga marknätet var helt nedsläckt först 2007. Med digitaliseringen började en rad kommersiella kanaler sända i marknätet. Det som behövdes var i princip bara ett sändningstillstånd från Myndigheten för radio och tv. De nya kommersiella kanalerna var huvudsakligen inriktade på underhållning och förströelse (Asp, 2011). För TV4 innebar digitali­ seringen att man förlorade sitt monopol på reklam i marknätet och kanalens koncessionsavgift avvecklades och sändningstillståndets krav på innehållet blev mindre specifika (SOU 2003:47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;De många nya kanalerna kom på olika sätt att påverka SVT. År 2000 valde man att profilera sina två huvudkanaler. SVT1 skulle sända mera av blandprogram och &lt;NOBR&gt;tv-serier,&lt;/NOBR&gt; medan SVT2 skulle stå för huvuddelen av faktaprogrammen. Till detta kom utbyggnaden av nya kanaler som Barnkanalen/SVT24 samt Kunskapskanalen. Även SVT skapade på så sätt en kanalgrupp som svarade mot olika tittarprofiler. Åtgärderna hindrade inte att Sveriges Televisions andel av tittartiden minskade. &lt;NOBR&gt;SVT-familjen&lt;/NOBR&gt; har stabiliserats på omkring en tredjedel av genomsnittssvenskens tittartid (figur 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Sveriges Televisions styrkebälte är nyheter och samhällsprogram och förtroendet bland svenskarna har traditionellt varit mycket högt (Weibull, 2013a). Sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har Sveriges Televisions profil då och då berörts även i den mediepolitiska debatten. Det har funnits förespråkare för en så kallad smal public service med nyheter och samhällsprogram, medan underhållning och förströelse lämnas till de privata kanalerna. När en borgerlig regering tillträdde 2006 fanns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33070x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;det de som förväntade att public service skulle styras om mot politik och samhälle på bekostnad av lättare underhållning. Det blev dock inte någon större ändring i kanalernas tillstånd för de senaste till- ståndsperioderna utan det fanns en mediepolitisk samsyn att Sveriges Television ska stå för bred public service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft56"&gt;Figur 3 SVT:s och SR:s andel av tittar/lyssnartiden &lt;NOBR&gt;1987–2014&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft17"&gt;Kommentar: Ny mätmetod för radio från och med 2013 (PPM).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft17"&gt;Källor: Sveriges Radio, SR/PUB, Sveriges Televisions public &lt;NOBR&gt;service-databas,&lt;/NOBR&gt; MMS AB, RUAB/Sifo, Sifo Media, &lt;NOBR&gt;TNS-Sifo.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;Radio i teknikskugga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Redan tidigt var det uppenbart att den privata radion hade svårt att konkurrera med Sveriges Radios kanaler. Inte heller annonsvolymen ökade. Reklamradions andel av den totala annonseringen har fortsatt att ligga klart under genomsnittet för Europa. År 2006 var det första år som den privata lokalradion redovisade vinst, men antalet ägare minskade samtidigt till två.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;Sveriges Radio behöll även efter år 2000 sin starka position på radiomarknaden. Utöver de fyra kanalerna i marknätet började man 1998 sända så kallad digitalradio (DAB) som mest i 14 kanaler. Det har sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; från radioföretagen föreslagits en statligt finansierad digitalisering också av radionätet och en nedsläckning av &lt;NOBR&gt;FM-sändningarna,&lt;/NOBR&gt; men det har fått nej från politiskt håll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Efter att ha varit stabilt i flera decennier har radiolyssnandet börjat minska efter mitten av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Det förefaller framför allt ha gällt musikkanalerna medan en kanal som Sveriges Radios P1 varit för­ hållandevis stabil. En förklaring till musikkanalernas problem är ökad konkurrens från andra, digitala musiktjänster som möjliggör ett mer individualiserat musikval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Dagspressen tappar terräng i ny teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Att använda digital teknik var i tidningsbranschen under 1980- och &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; liktydigt med att göra rationaliseringar i den interna produktionsprocessen, men under det senare decenniet även ett sätt att distribuera tidningar. Aftonbladet hade redan 1994 lanserat Aftonbladet.se på nätet. Åren därpå följde ett stort antal dagstid- ningar efter. För Aftonbladet var utvecklingen av nätet en viktig strategisk fråga mot bakgrund av den allt snabbare nedgången för lösnummertidningarnas tryckta upplagor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Papperstidningarnas upplagefall efter år 2000 gällde inte bara lös- nummertidningar utan hela branschen. Dessutom har dagspressens andel av reklamkakan fortsatt att minska och ägarkoncentrationen har ökat. Flertalet kvarvarande socialdemokratiska andratidningar kom under början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; att förvärvas av förstatidningen på orten och ingå i privata större tidningsgrupper. När Centerpartiets tidningsgrupp såldes 2005 upphörde den sista partipolitiskt baserade tidningskoncernen (Sundin, 2013), låt vara att stiftelseägda tidningar i princip står på en politisk grund och att partipolitiska läsmönster fanns kvar på enskilda orter (Weibull, 2013b).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft13"&gt;I mitten av &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Medieutvecklingen under de senaste åren har bekräftat de tendenser som växte fram under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Den mest påtagliga förändringen gäller den tryckta dagspressen, där nedgången sedan slutet av &lt;NOBR&gt;00-talet&lt;/NOBR&gt; ytterligare accentuerats. Visserligen har räckvidden hos dagstidning- arnas digitala versioner under samma period ökat, men den har på inget sätt kunnat kompensera pappersversionens nedgång. Dessutom har det hittills visat sig svårt att utveckla fungerande modeller­ för abonnemang på de digitala utgåvorna (Weibull och Wadbring, 2014). Nätannonseringen har ofta tagit andra vägar att nå kunder på den alltmer globaliserade mediemarknaden, där särskilt Google och olika sociala medier efter hand har blivit attraktivare också för svenska annonsörer. Det har medfört att den samlade tidningsekonomin har urholkats:­ branschen har tappat närmare en tredjedel av sin omsätt- ning mellan 2006 och 2014 (Dagspressens ekonomi, 2014, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Även om landsortspressen hittills har klarat sig något bättre än storstadstidningarna är den samlade bilden att branschens planerade övergång från papper till nät inte fungerat. Mycket tyder på att den prenumererade dagspressens affärsmodell som byggt på hushålls­ prenumeration inte håller i en situation då medieanvändningen alltmer individualiserats (Weibull, 2013b). Flera statliga utredningar har analyserat­ dagspressens allt svårare situation men inte lyckats presentera några avgörande förslag att ändra den existerande stöd- politiken, låt vara att man försökt anpassa den något till den digitala världen (SOU 2013:66). Den sammantagna bilden visar att den tradi- tionella presspolitiken­ inte fungerat i den nya situationen genom att den utgått från den äldre modellen och underskattat teknikskiftets avgörande betydelse (jfr Axberger, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I jämförelse med dagspressen har public service i radio och tv lyckats förhållandevis väl och under de senaste åren snarast stärkt sin ställning hos publiken, inte minst genom sina nättjänster ­(Weibull, 2013a). Det principiellt intressanta är således att en verksamhet med förankring i den politiska sfären har kunnat hävda sin ställning i konkurrensen. Situationen har samtidigt resulterat i kritik från de kommersiella aktörerna inom &lt;NOBR&gt;tv-området&lt;/NOBR&gt; som menat att den offent- liga finansieringen, i strid med villkoren i EU:s regelverk, medfört en snedvridning av marknadskonkurrensen. Myndigheten för radio och tv som haft regeringens uppdrag att analysera situationen bedömde&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;på grundval av dokument och expertintervjuer att det knappast fanns något belägg för kritiken. Även om myndigheten även pekade på vissa negativa effekter var den samlade slutsatsen att inget i verksamheten ”uppenbart hindrar andra aktörer att etablera, driva och utveckla sina medieverksamheter” (Myndigheten för radio och tv, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I vad mån rapportens slutsatser kommer att påverka &lt;NOBR&gt;medie-­&lt;/NOBR&gt; politiken­ är svårbedömt. Det principiellt intressanta är emellertid att myndighetens utvärdering sätter förhållandet mellan politiken (regeringens sändningstillstånd) och marknaden på sin spets. Regeringsuppdraget gällde att väga public serviceverksamhetens positiva respektive negativa effekter i ett marknadsperspektiv. Den principiella innebörden är att det är marknaden som avgör: om public service inkräktar på den fria marknaden måste verksamheten föränd- ras. Det kan noteras att det är samma principiella argumentation som ligger bakom att det inte gått att genomföra statliga åtgärder mot skadlig ägarkoncentration: begränsande åtgärder har ansetts stå i strid med tryckfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft57"&gt;Mediepolitik i ett förändrat medielandskap: slutsatser och reflexioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;När vi 2015 blickar tillbaka på drygt fyra decenniers medier och mediepolitik är det tydligt att &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; var en viktig brytpunkt. Fram till dess var den politiska ambitionen att vidmakthålla ett medielandskap som satte demokratisk opinionsbildning i centrum. Regleringar och stödformer skulle garantera mångfald i opinions- bildningen. Dagspressen var i och för sig marknadsberoende men tidningarna hade en klar partianknytning och introduktionen av det statliga presstödet syftade till att vidmakthålla den politiska bredden genom att motverka marknadskrafterna. När TV2 1969 blev en del av Sveriges Radio och inte ett reklamfinansierat eget bolag var det ett sätt för politiken att samtidigt skydda dagspressen. Om detta rådde det i huvudsak mediepolitisk enighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Redan i slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; kom de första tecknen på nya politiska vindar men det rörde sig till en början främst om åtgärder inom det nationella systemets ram. Det var först utvecklingen inom satel- &lt;NOBR&gt;lit-tv&lt;/NOBR&gt; och kabel på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; som fick modellen att krackelera och senare brista. De många utredningarna under årtiondets första del&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;illustrerar hur den politiska sfären försökte behålla det mediepolitiska initiativet. Efter hand minskade den politiska enheten – inte minst tydligt i oförmågan att lagstifta om ägarkoncentration – samtidigt som de ekonomiska aktörerna blev starkare. Det enskilt viktigaste var otvivelaktigt beslutet 1989 att tillåta svensk reklam i satellit- sänd &lt;NOBR&gt;kabel-tv.&lt;/NOBR&gt; I förlängningen av det kom etableringen av TV4 och kommersiell­ radio. När nätet fick sitt genomslag omkring år 2000 var medielandskapet redan förändrat och synsätten andra. Nätet i sig var således ingen mediepolitisk fråga utom när det gällde effekten på de traditionella medierna; till en början handlade nätpolitiken snarast om att stimulera medborgarnas ”digitala kompetens” (SOU 2015:28) eller, med ett bredare perspektiv, att öka deras medie- och informationskunnighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;På grundval av de fyra decenniernas utveckling kan vi göra två viktiga iakttagelser. Den första är att de ekonomiska aktörerna sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; successivt har flyttat fram sina positioner i svenska medielandskapet, medan stat och politik trätt tillbaka. I termer av den inledande modellen av kraftfälten i det svenska mediesystemet har det successivt skett en maktförskjutning från politiska till ekonomiska aktörer. Förändringen har ofta beskrivits som om en avreglering men det är bara delvis riktigt. Det som hänt, i varje fall sedan 1990­ &lt;NOBR&gt;-talet,&lt;/NOBR&gt; är snarast att medierna expanderat ”vid sidan av” politiken och utvecklats genom nya tekniker som inte omfattats av något specifikt regelsystem. Det har i sin tur skapat en mediemarknad där de stora mediekoncernerna har blivit ännu större samtidigt som det finns allt fler kanaler vid sidan av dem (Croteau och Hoynes, 2006). De långsiktiga förändringarna av medielandskapet är i linje med vad som lyfts fram i internationell forskning. Den liberala marknadsmodellen (The Liberal Model), i praktiken USA, har fått en allt större spridning (Hallin och Mancini, 2004:251 ff). Samtidigt är marknadens ökade betydelse i förhållande till staten inget unikt för medieområdet. Bakgrunden ska sökas i &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; nyliberala strömningar som fått konsekvenser även för andra samhällsområden, exempelvis synen på välfärdsstaten &lt;NOBR&gt;(Esping-Andersen,&lt;/NOBR&gt; 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Den andra iakttagelsen är att förändringarna i medielandska- pet i stor utsträckning har skett i samspel mellan allmänheten som ­mediekonsumenter och de olika kommersiella aktörerna, men där ­mediesfärens expansion vanligen haft stöd i opinionen­. Opinionsvinden har blåst i en frihetlig riktning där de äldre&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;strukturerna uppfattades som konservativa och begränsande, medan marknadens aktörer stod för spännande lösningar med nya kanaler och nya plattformar. Den nya medievärlden lockade och de yngre kom i stor utsträckning av vända sig bort från de traditionella medierna. Utvecklingen har beskrivits som uttryck för en övergång från ett produktions- till ett konsumtionssamhälle som enligt den &lt;NOBR&gt;polsk-brit-&lt;/NOBR&gt; tiske sociologen Zygmunt Bauman karaktäriseras av ”oåterkalleliga, om än inte fullständiga &lt;SPAN class="ft28"&gt;avreglerings- och privatiseringsprocesser” &lt;/SPAN&gt;för att skapa en varumarknad (Bauman, 2008:15, kursiv i originalet). En konsekvens av samhällsförändringen är att människor inte har längre en given plats utan måste skapa sig sin egen roll (Bauman, 2002:171 ff; Giddens, 1991). Det senare har gett medierna en central funktion, eftersom medieanvändningen,­ särskilt de nya teknikerna, svarade mot detta behov och gav ökade möjligheter till individualiserad användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Avslutande reflexioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Mot bakgrund av de avslutande iakttagelserna är den avslutande fråga vad medieförändringarna betyder för framtidens mediepolitik. Är det över huvud taget möjligt att bedriva en nationell mediepolitik i en globaliserad medievärld där medieanvändningen individualiseras? Frågan har givetvis inget enkelt svar men kan ändå leda till några reflexioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En första reflexion gäller teknikutvecklingen. Det utmärkande draget för de gångna decenniernas mediepolitik är att det i stor sträck- ning handlat om att förhålla sig till teknikförändringar. Tekniken har varit den viktiga hävstången för de ekonomiska aktörerna, men den viktigaste konsekvensen är att den upphävde de nationella gränserna. Det har sin tur bidragit till en obalans, där nationell mediepolitik måste förhålla sig till en global marknad. Trots detta har nationell public service inom radio och tv haft en relativ framgång. Det medie- politiska vaktslåendet om en bred public service har fungerat trots kritik från ekonomiska aktörer (Lowe et al., 2014). Det som särskilt bidragit till verksamhetens starka ställning är att regleringen inte bara finns på nationell nivå utan även övernationellt på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Exemplet pekar således på vikten av att nationell mediepolitik i globaliserad värld måste förankras i internationella överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;När det gäller dagspressen, ett medium som mer än andra står för traditionella svenska mediemodellen med sitt fokus på politisk opinionsbildning,­ byggde politiken på statligt stöd. Stödet syftade till att bevara den politiska mångfalden på tidningsmarknaden, men det var alltför begränsat för att kunna balansera andratidningarnas bris- tande annonsintäkter. Så länge tidningsbranschen kännetecknades­ av god ekonomi räckte stödet för att motverka nedläggningar, men när ekonomin dök och kraven på investeringar i ny teknik ökade blev stödet, trots vissa punktinsatser, otillräckligt och i stort sett alla så kallade andratidningar fusionerade med förstatidningar eller lades ner. Det var uppenbart att presspolitiken inte var anpassad till för- ändringarna i medielandskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft10"&gt;En andra reflexion gäller vad dessa iakttagelser från fyra decenniers­ mediepolitik kan betyda för framtidens mediepolitik. Den stora roll som globaliserad teknik har spelat, och spelar, i medielandskapets pågående förändring medför en uppenbar risk att dagens medie­ politik kommer att präglas av en teknologisk determinism, alltså tanken att även lösningen ligger i tekniken. Det är därför viktigt att påminna sig att teknikskiftet har varit en del av, och uttryck för, en större politisk, ekonomisk och social förändring. För framtiden handlar det sannolikt mindre om att ha fokus på tekniska plattformar och mer på att skapa goda villkor för journalistiken, både nyheter och samhällsrelevant­ innehåll, i en förändrad samhällssituation. Det är också genom ett fokus på mediernas innehåll som det finns möjligheter att bedriva en nationell mediepolitik i en global värld. Samtidigt visar erfarenheten att en sådan ansats rymmer betydande yttrande- och tryckfrihetsrättsliga principproblem, något inte sällan begränsat handlingsutrymmet för mediepolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;En avslutande reflexion är att mediepolitikens förankring i den allmänna opinionen troligen är en mycket viktig faktor för fram- tiden. När det gäller public service har politiken varit synlig och, i ett längre perspektiv, haft starkt stöd bland allmänheten, medan presspolitiken däremot varit obekant för de flesta och snarast varit en ­”internpolitisk”­ fråga (Ohlsson, 2014). Mediepolitik som saknar en demokratisk förankring har sannolikt svårt att få effekter på det svenska medielandskapet. Sedan är ändå den avgörande frågan om detta är tillräckligt när medietekniken har upphävt de nationella gränserna och mediemarknaden blivit global.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft10"&gt;Asp K (2011&lt;SPAN class="ft28"&gt;) Svenskt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;tv-utbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; 2010. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Myndigheten för radio och tv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Axberger HG (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;En misslyckad utredning &lt;/SPAN&gt;– SOU 2013:66. Om politiken och tredje statsmakten. Visby: Juridisk reportagebyrå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bauman Z (2002) &lt;/SPAN&gt;Det individualiserade samhället&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: Daidalos.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Bauman Z (2008) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Konsumtionsliv&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Daidalos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft10"&gt;Björkqvist Hellingwerf K (1995) Prenumerationsprisets roll. I: Weibull L och Kratz C (red.) Tidningsmiljöer. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. &lt;NOBR&gt;97–103.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Boréus K (1994) &lt;/SPAN&gt;Högervåg: nyliberalismen och kampen om språket i svensk debatt &lt;NOBR&gt;1969–1989&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Stockholm: Tiden, 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;Cronholm M, Nowak L, Höijer B, Abrahamsson UB, Rydin I och Schyller I (1993) I allmänhetens tjänst. Ett kvartssekel med publik- och programforskningsavdelningen vid Sveriges radio. I: Carlsson U och Anshelm M (1993) &lt;SPAN class="ft28"&gt;MedieSverige 1993&lt;/SPAN&gt;. Statistik och analys. Göteborg: &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sverige,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet. &lt;NOBR&gt;93–131.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft10"&gt;Croteau D och Hoynes W (2006) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Business of Media. Corporate Media and the Public Interest&lt;/SPAN&gt;. Second edition. Thousand Oaks- &lt;NOBR&gt;London-New&lt;/NOBR&gt; Dehli: Pine Forge Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Dagspressens ekonomi 2014 &lt;/SPAN&gt;(2015). Stockholm: Myndigheten för radio och tv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;DeFleur M och &lt;NOBR&gt;Ball-Rokeach&lt;/NOBR&gt; (1988) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Theories of Mass Communication&lt;/SPAN&gt;. Fifth Edition. New &lt;NOBR&gt;York-London:&lt;/NOBR&gt; Longman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft10"&gt;Djerf Pierre M (1986) &lt;NOBR&gt;Kabel-tv&lt;/NOBR&gt; i massmediesystemet. I: Roe K och Weibull L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Vad gör &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;kabel-tv&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; i Sverige? &lt;/SPAN&gt;Lund: Studentlitteratur. &lt;NOBR&gt;51–62.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Ds U 1975:78 &lt;SPAN class="ft29"&gt;Kabelvision Kiruna&lt;/SPAN&gt;. Liber förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ds U 1992:22 &lt;/SPAN&gt;Regler och villkor för privatradio&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Allmänna förlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft10"&gt;Engblom LÅ (1998) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;tv-folket&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Esping-Andersen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; G (2009) &lt;/SPAN&gt;The Incomplete Revolution: adapting to women’s new roles&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Oxford: Blackwell.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ewertsson L (2001) &lt;/SPAN&gt;The Triumph of Technology Over Politics. Reconstructing Television Systems: The Example of Sweden&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Department of Technology and Social Change. Linköpings universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Ewertsson L (2005) &lt;/SPAN&gt;Dansen kring guldkalven?: en historia om uppbyggandet av TV4 &lt;NOBR&gt;1984–1991&lt;SPAN class="ft50"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; Stockholm: SNS förlag, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft10"&gt;Findahl O (2010) Vart går Internet? Om de sociala nätverkens inbyggda konflikter. I: Carlsson U och Facht U (red.) MedieSverige 2010. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Statistik och analys&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom- Sverige, Göteborgs universitet. &lt;NOBR&gt;29–35.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Giddens A (1991) &lt;/SPAN&gt;Modernity and &lt;NOBR&gt;Self-Identity:&lt;/NOBR&gt; Self and Society in the Late Modern Age&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge: Polity Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Gustafsson KE (2012) &lt;/SPAN&gt;Dagspressens ekonomi &lt;NOBR&gt;1976–2010.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;En rapport om presstödsnämndens externa räkenskapsanalyser. Stockholm: Presstödsnämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Gröndal T och Unell P (1994) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Svensk reklammarknad&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Hadenius S (1998) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Kampen om monopolet&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Prisma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Hadenius S och Weibull L (1996) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Massmedier. En bok om press, radio och tv. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Bonniers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;Hallin D och Mancini P (2004) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Comparing Media Systems&lt;/SPAN&gt;. Three Models of Media and politics. Cambridge: Cambridge University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Hedman L och Holmlöv PG (1986) &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kabel-TV&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; i Sverige. Stockholm: Rabén &amp; Sjögren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hultén O (1984) &lt;/SPAN&gt;Video i Sverige: vadan och varthän? &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Publik- och programforskningsavdelningen, Sveriges radio, [1984].&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Hultén O (1999) TV i den digitala tidsåldern. I: Carlsson U, Bucht C och Facht U (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;MedieSverige 1999/2000&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom. &lt;NOBR&gt;29–47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;Keu H, Devanathan N, Deshpande S, Nelson M och Shah D (2004) The &lt;NOBR&gt;Citizen-Consumer:&lt;/NOBR&gt; Media Effects at the Intersection&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;of Consumer and Civic Culture. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Political Communication, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;21:369–91.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft59"&gt;Kronvall K (1971) &lt;SPAN class="ft58"&gt;Partipressen idag. &lt;/SPAN&gt;Lund: Studentlitteratur. Larsson J (1983) &lt;SPAN class="ft58"&gt;Ett annat England. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Timbro, 1983.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft10"&gt;Lowe GF och Martin F (2014) (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Value of Public Service&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediebarometern 2014 &lt;/SPAN&gt;(2015) Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Nilsson L (2013) Välfärdspolitik och välfärdsopinion &lt;NOBR&gt;1986–2012:&lt;/NOBR&gt; Vinster i välfärden? I: Weibull L, Oscarsson H och Bergström A (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Vägskäl&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; vid Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;71–95.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Ohlsson J (2014) En iskall presstödsopinion. I: Bergström A och Oscarsson H (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mittfåra och marginal&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: SOM- institutet vid Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;353–365.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Roe K och Weibull L (1986) &lt;/SPAN&gt;Vad gör &lt;NOBR&gt;kabel-tv&lt;/NOBR&gt; i Sverige? &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lund: Studentlitteratur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Siebert F, Peterson T och Schramm W (1956) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Four Theories of the Press&lt;/SPAN&gt;. Urbana, Ill: University of Illinois Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1965:22 &lt;/SPAN&gt;Dagspressens ekonomiska villkor. Betänkande av pressutredningen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Esselte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;SOU 1973:8 &lt;SPAN class="ft29"&gt;Radio i utveckling. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Liber förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1975:79 &lt;/SPAN&gt;Statlig presspolitik. Slutbetänkande från 1972 års pressutredning. Stockholm: Liber Förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1977:19 &lt;/SPAN&gt;Radio och tv &lt;NOBR&gt;1978–1985.&lt;/NOBR&gt; Förslag från radioutredningen. Stockholm: Gotab.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1979:69 &lt;/SPAN&gt;Nya vyer. Datorer och nya massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft10"&gt;Kartläggningsrapport från Informationsteknologiutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1980:28 &lt;/SPAN&gt;Mediekoncentration. Lagförslag och motiv. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Betänkande av massmediekoncentrationsutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1981:13 &lt;/SPAN&gt;Närradio: betänkande av Närradiokommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Stockholm: Liber Förlag/Allmänna förlaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1981:45 &lt;/SPAN&gt;Nya medier: &lt;NOBR&gt;text-TV,&lt;/NOBR&gt; teledata: betänkande av Informationsteknologiutredningen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Liber Förlag/ Allmänna förlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1981:55 &lt;/SPAN&gt;Video: Videogramutredningens slutbetänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Stockholm: Liber Förlag/Allmänna förlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1982:8 &lt;/SPAN&gt;Videoreklamfrågan: betänkande av Utredningen om reklam i videogram. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Liber Förlag/Allmänna förlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1984:53 &lt;/SPAN&gt;Föreningarnas radio: betänkande om närradions framtid av Närradiokommittén. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Liber/Allmänna förlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1984:65 &lt;/SPAN&gt;Via satellit och kabel. Betänkande av Massmediekommittén. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Liber/Allmänna förlaget&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1989:7 &lt;/SPAN&gt;Vidgad etableringsfrihet för nya medier av Radiolagsutredningen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Allmänna förlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1989:73 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-politiken:&lt;/NOBR&gt; betänkande av &lt;NOBR&gt;TV-utredningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Stockholm: Allmänna förlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1994:145 &lt;/SPAN&gt;Ägarkoncentration i dagspress och radio/TV&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Fem promemorior och diskussionsinlägg. Rapport från Pressutredningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–94.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1995:37 &lt;/SPAN&gt;Vårt dagliga blad – stödet till svensk dagspress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Betänkande av Pressutredningen &lt;NOBR&gt;–94&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1996:25 &lt;/SPAN&gt;Från massmedia till multimedia: att digitalisera svensk television: slutbetänkande av Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1996:176 &lt;/SPAN&gt;Den lokala radion. Betänkande av lokal- och närradiokommittén. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1999:30 &lt;/SPAN&gt;Yttrandefriheten och konkurrensen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag till mediekoncentrationslag m.m. Betänkande av Mediekoncentrationsutredningen. Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2001:90 &lt;/SPAN&gt;Digital TV: modernisering av marknätet: slutbetänkande av &lt;NOBR&gt;Digital-TV-kommittén.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2003:47 &lt;/SPAN&gt;Koncessionsavgift på televisionens område. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2005:62 &lt;/SPAN&gt;Anpassning av radio- och &lt;NOBR&gt;TV-lagen&lt;/NOBR&gt; till den digitala tekniken. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Fritzes&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p223 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2013:66 &lt;/SPAN&gt;Översyn av det statliga stödet till dagspressen. Slutbetänkande av presstödskommittén. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2015:28 &lt;/SPAN&gt;Gör Sverige i framtiden: digital kompetens. Delbetänkande av digitaliseringskommissionen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Sundin S (2002) Medieägandet. I: Carlsson U och Facht U (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;MedieSverige &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2001–2002&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Statistik och analys. Göteborg: &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sverige,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;23–28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sundin S (2013) &lt;/SPAN&gt;Den svenska mediemarknaden 2013. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborg: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nordicom-Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Wadbring I (2003) &lt;/SPAN&gt;En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft50"&gt;Wadbring I, Weibull L och Bergström A (2002) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Efter Arbetet. Synen på nedläggningen och dess konsekvenser. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft10"&gt;Weibull L (2009) Ifrågasatt ledarskap. I: &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M och Weibull L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. &lt;NOBR&gt;241–357.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;Weibull L (2013a) Medieförtroende. I: Weibull L, Oscarsson H och Bergström A (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Vägskäl. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; vid Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;475–490.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Weibull L (2013b) &lt;/SPAN&gt;What Happens with the Swedish Political Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;Political Perspectives on the Erosion of the Swedish Newspaper Readership. I: Dahlberg S, Oscarsson H och Wängnerud L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Stepping Stones. Research on Political Representation, Voting Behavior and Quality of Government&lt;/SPAN&gt;, Göteborg: Department of Political Science, University of Gothenburg, &lt;NOBR&gt;95–127.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Weibull L (2013c) New Media Between Technology and Content. The introduction of Radio and television in Sweden. I: &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M och Ekström M (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Swedish Broadcasting. Communicative ethos, genres and institutional change&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom. &lt;NOBR&gt;31–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;Weibull L (2014) Fyra decennier i Mediesverige. I: Carlsson U och Facht U (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediesverige 2014. Statistik och analys. Göteborg: Nordicom, &lt;/SPAN&gt;Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;9–28&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medier mellan politik och marknad – &lt;NOBR&gt;1970–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Weibull L och Wadbring I (2014) &lt;/SPAN&gt;Massmedier. Nya villkor för press, radio och tv i det nya medielandskapet. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Stockholm: Ekerlids.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Winston B (1998) &lt;/SPAN&gt;Media Technology and Society. A History: From the Telegraph to the Internet. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;London-New&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; York: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Wormbs N (2003) &lt;/SPAN&gt;Vem älskade &lt;NOBR&gt;Tele-X?:&lt;/NOBR&gt; konflikter om satelliter i Norden &lt;NOBR&gt;1974–1989.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Hedemora: Gidlunds&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p233 ft60"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft12"&gt;Gunnar Nygren, professor, Södertörns högskola&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;De lokala nyheterna är de plankton som makrillarna lever av, de större medierna högre upp i systemet. Metaforen gjordes av chefredaktören på Helsingborgs Dagblad Lars Johansson på Mediedagarna 2014. Han var oroad över stängningarna av lokala redaktioner och uppsägningar av journalister, och pekade på att detta inte bara är en lokal fråga. Det påverkar hela nyhetssystemet som hänger ihop som ett slags ekologiskt system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Ekologi handlar om samspelet mellan levande organismer och den miljö de lever i (Pleijel och Bergil, 2003). Genom begrepp som ekosystem, näringskedjor, mångfald och ekologiska nischer kan ­diskussionen om vår livsmiljö ta ett helhetsgrepp på förändringar som påverkar den. De ekologiska begreppen har också använts i ana- lyser av förändringar i mediesystem de senaste åren – medieekologi och nyheternas ekosystem är begrepp som används i analyser av till exempel hur lokala mediesystem i USA fungerar för att tillfredsställa medborgarnas krav i ett demokratiskt samhälle (Anderson, 2013; Napoli et al., 2015; PEW, 2015). Genom de ekologiska metaforerna kan analyserna ge ett helhetsgrepp på hur mediesystemet förändras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;– ekologin kan ge oss nya perspektiv när vi ibland inte ser skogen för alla träd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Det här kapitlet ger en bakgrund till hur ett ekologiskt synsätt används i medieforskning, och diskuterar hur det kan användas i analyser av nyhetsjournalistikens utveckling i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Medieekologi gör systemet synligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Begreppet”medieekologi”(mediaecology)föddes1968,ochanvändes först av medieforskaren Neil Postman vid New York University (Scolari, 2012). Det var samma tid som ett ekologiskt tänkande växte fram inom biologin, och det låg inte långt borta att överföra ­begrep­pet­ till medier och främst till television som skapade en ny livsmiljö för människor. Postman utgick från McLuhan och hans tankar om medier som en miljö som omger oss (Postman, 1998). Medieekologin i Postmans tappning undersöker vilka roller medierna får oss att spela, hur medier påverkar vad vi ser, vad vi tänker och vad vi känner. Allt hänger ihop i ett komplext system, och Postman ger exempel från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;mediehistorien: Ett nytt medium lägger inte bara till något, det ändrar allt. När tryckpressen kom i allmänt bruk i Europa runt år 1500 hade man inte längre det gamla Europa plus tryck­pressen – man hade ett helt annat Europa. När televisionen kom så blev resultatet inte ett USA plus television, det nya mediet förändrade varje hem, varje skola, varje politisk kampanj (Postman, 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Genom att använda de ekologiska metaforerna blev det möjligt att diskutera hur nya medier påverkar hela mediesystemet. De ekologiska­ metaforerna ger också begrepp och modeller som i överförd betydelse kan beskriva hur mediesystemet hänger ihop – ekosystem (stora eller mindre lokala system), näringskedjor (varifrån kommer nyheterna och hur förs de vidare), värdet av mångfald och hur det kan skapas nischer där enskilda arter/medier kan överleva och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det har växt fram två sätt att använda de ekologiska metaforerna i medieforskning, två olika perspektiv (Scolari, 2012; Anderson, 2013):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Medier som miljö &lt;/SPAN&gt;– detta perspektiv anknyter till McLuhan och Postman och betonar relationen mellan människor och medier, hur olika medieformer påverkar människors tänkande. Postmans kritiska syn på hur televisionen förändrar samhällsklimatet och förutsättningarna för demokratin i boken ”Underhållning till döds” är ett exempel på denna analys (Postman, 1987).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Mediesystemet &lt;/SPAN&gt;som ett ekologiskt system i sig självt, relationerna mellan olika medieformer och hur mediesystemet kan bidra till samhället informationsbehov. En &lt;NOBR&gt;”inter-media&lt;/NOBR&gt; dimension” av medieekologin som ligger nära studier av teknikutveckling och medier som ett socialt system (Scolari, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;McLuhan och Postman bär på en tydlig teknikdeterminism. De beto- nar att nya medietekniker bär med sig en inneboende logik som styr hur människor använder dem, och därmed även människors tänkande. McLuhans berömda tes att ”mediet är budskapet” (the medium is the message) är ett uttryck för denna determinism som få medieforskare i dag skriver under på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det är det andra av dessa två perspektiv som fått mest uppmärk- samhet av medieforskare de senaste åren, troligen i spåren av de snabba förändringarna i mediesystemen med nya digitala plattformar och sociala medier. Bland forskare i USA används begreppet ”mediala&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B33087x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;ekosystem” (media ecosystem) och det handlar t.ex. om hur enskilda nyheter utvecklas och förs vidare inom mediesystemet eller om hur lokala mediala ekosystem fungerar. Detta perspektiv går bortom studier av enskilda redaktioner eller enskilda medier, och studerar hur systemet fungerar i relation till samhällets behov genom analyser av mediernas infrastruktur, innehållsanalyser och studier av medie­ användning (Anderson, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En studie av journalistikens ekosystem i tre samhällen i New Jersey i USA beskriver medieekologin som olika lager som omsluter varandra (figur 1). I mitten finns nyheternas ekosystem, den dagliga journalistiska bevakningen av samhällsfrågor. Detta finns inom ett större journalistiskt ekosystem som också innefattar andra former av journalistik (t.ex. feature och livsstil). Runt journalistiken finns också ett ekosystem som är mediesystemet som också har andra former av innehåll som t.ex. fiktion och underhållning. Detta ligger i sin tur inne i ett kommunikationssystem för hela samhället som innefattar alla typer av medierad kommunikation, såväl personlig som reklam och marknadsföring. På varje nivå inom det mediala ekosystemet finns strukturella villkor (t.ex. teknik och ekonomi) som ger förutsätt- ningarna. Ingen del av ekosystemen är isolerad från de andra, även om man också kan analysera avgränsade delar av ekosystemen som t ex nyhetsproduktionen inom ett lokalsamhälle (Napoli et al., 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Tabell 1 En grupp amerikanska forskare beskriver medieekologin i ett lokalsamhälle som olika lager där nyhetsproduktionen finns i centrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft17"&gt;Källa: Napoli et. al., 2015&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;Näringskedjorna i ett lokalt ekosystem har analyserats i en fall­ studie från Philadelphia (Andersson, 2009). Med en nätverksanalys undersöks­ hur journalister vid etablerade medier arbetar och relaterar­ till nya typer av nyhetskällor som bloggar och andra nätbaserade nyhets­ källor­ . I en studie av en stor kriminalnyhet analyseras hur lokala ny­ heter­ sprids i både digitala nätverk och traditionella medier och hur den journalistiska auktoriteten utmanas. Forskaren Chris W Anderson konstaterar att lokaljournalistiken i storstaden Philadelphia bryter samman, både som en affärsmodell och som en journalistisk praktik. Trots detta förmår inte journalister bygga nya typer av nätverk med medborgare utanför medierna för att förnya den lokala journalistiken (Andersson, 2009:262).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;En förändrad medieekologi?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Begreppet ”mediala ekosystem” (media ecosystem) har fått en ökad användning i medieforskningen. Redan 2012 fanns ett &lt;NOBR&gt;50-tal&lt;/NOBR&gt; veten- skapliga artiklar som använde begreppet (Anderson, 2013). Mycket av denna forskning handlar om hur digitala nätverk som sociala medier och användarproducerat material förändrar villkoren för traditionella medier. Tobias Olsson beskriver med utgångspunkt från McLuhan hur internet skapade en ”ekologi av interaktivitet” med olika virtuella världar (2009). Denna har sedan med sociala medier utvecklats till en deltagande kultur – en ”ekologi av deltagande”. Men en kritisk fråga är i vilken mån detta deltagande växer fram underifrån, och i vilken mån det produceras av starka medieaktörer i kommersiella syften (Anderson, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Robert Picard, välkänd forskare i medieekonomi och professor vid Reuters Institute i Oxford, talar om nyheternas ekosystem i en mer begränsad förståelse – om hur de ekonomiska och institu­ tionella förutsättningarna för kvalitetsjournalistik förändras (2014). Nyhetsproduktionens ekologi förändras när en allt större del av innehållet produceras utanför de stora medieföretagen, kanalerna blir allt fler och den journalistiska praktiken måste finnas nya former, enligt Picard. Samma spår är en omdiskuterad rapport från Colombia University, &lt;NOBR&gt;”Post-Industrial&lt;/NOBR&gt; Journalism – Adapting to the Present”, inne på i sin analys av de journalistiska ekosystemen:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft36"&gt;Att tala om ”nyheternas ekosystem” är att erkänna att ingen nyhetsor- ganisation varken nu eller tidigare själv har varit en absolut herre över sitt eget öde. Relationer till andra delar av ekosystemet ger villkoren för varje &lt;NOBR&gt;(nyhets-)&lt;/NOBR&gt; organisation, förändringar i ekosystemet förändrar dessa villkor (Anderson et al., 2013:81) (översättning GN).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Forskarna bakom Colombiarapporten drar samma slutsats som Neil Postman gjorde när det gällde tryckpressen på &lt;NOBR&gt;1500-talet:&lt;/NOBR&gt; Internets ankomst innebar inte bara en ny aktör i nyheternas ekosystem – det innebar att ekosystemet förändrades i sin helhet. Annonsörerna kunde nå sina kunder direkt, amatörer kunde bli reportrar och det uppstod ett överflöd av information i de digitala nätverken som gjorde att de traditionella medierna förlorade sin centrala roll. Kort sagt: journalistikens och nyheternas ekosystem har förändrats i grunden, och journalistiken måste anpassas till detta om den ska överleva i det nya ekosystemet (Anderson et al 2013:83).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Rundgång i mediernas &lt;NOBR&gt;eko-kammare&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;De senaste åren har det gjorts ett antal studier av lokala mediesystem i USA utifrån ett medieekologiskt perspektiv. Bakgrunden är krisen för dagstidningarna som fått tidningarna att skära ner sin bevakning kraftigt eller i en del fall också lägga ner. Forskare beskriver lokala ”nyhetsöknar” (news deserts) – områden som helt saknar journalis- tisk bevakning och där medborgarna inte har de medier de behöver i ett demokratiskt samhälle (Napoli et al., 2015). En avgörande fråga i denna utveckling är om nya medieformer som t.ex. lokala webb- platser eller sociala medier kan fylla tomrummet efter den minskade bevakningen från traditionella medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Den första av dessa studier gjordes 2009 av det oberoende PEW Research Center Project for Excellence in Journalism, och foku- serade på storstaden Baltimore (PEW, 2010). Man undersökte det totala nyhetsflödet i staden under en vecka, och fann att de traditio- nella medierna fortfarande stod för nästan alla lokala nyheter som ­producerades. Trots att den dominerande dagstidningen Baltimore Sun skurit ner, och nästan halverat sin nyhetsproduktion sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; så stod dagstidningarna för ca 30 procent av alla nyheter. Mest nyheter kom dock från &lt;NOBR&gt;lokal-tv&lt;/NOBR&gt; som stod för 40 procent, medan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;lokalradio stod för nästan 20 procent. Nya nätbaserade medier stod bara för ett fåtal procent av alla lokala nyheter i Baltimore.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Rapporten undersökte bevakningen av sex större nyhetshändelser under veckan, och när det gäller vilka medier som tillför ny infor- mation så var tidningarna helt dominerande. Nästan hälften av all ny information i dessa sex händelser kom från tidningarna och en fjärdedel från &lt;NOBR&gt;lokal-tv.&lt;/NOBR&gt; Mycket av rapporteringen om de sex händel- serna var bara ”ompaketering” av information som redan var känd och opublicerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Sociala medier och bloggar hade en mycket begränsad del av nyhetsflödet i Baltimore 2009. I huvudsak fungerade de som ett slags varningssystem som snabbt kunder rapportera händelser och som ett sätt för de gamla traditionella medierna att distribuera sitt innehåll. Bara två nyheter under veckan kom från sociala medier – en nyhet från polisens twitterflöde och en från en lokal bloggare om att stadens bussar skulle utrustas med avlyssningsutrustning för att avskräcka från brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ett annat resultat var att hastigheten i nyhetsflödet ökat, och det gjorde att officiella källor fick en starkare roll. I nästan två fall av tre så var det myndigheter som låg bakom nyheterna, och många pressmeddelanden publicerades ordagrant. Andra nyheter var bara omskrivningar av sådant som tagit från nätet utan att det angavs. Rapporten kallar det ”en växande &lt;NOBR&gt;eko-kammare&lt;/NOBR&gt; online”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Denna växande ompaketering av nyheter har också konstaterats i annan internationell forskning. Rundgången av nyheter i medie­ systemet och inflytandet från utomstående källor som nyhetsbyråer och starka aktörer ökar. Medieproduktion blir imitation och använd- ning av &lt;NOBR&gt;PR-material&lt;/NOBR&gt; (Boczkowski, 2010; Lewis et al., 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Stora skillnader mellan olika lokalsamhällen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Två nya amerikanska studier ger en färsk uppdatering av hur lokala journalistiska ekosystem förändras när digitala plattformar blir allt viktigare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;PEW har följt upp sin studie av Baltimore genom att undersöka tre olika typer av lokala journalistiska ekosystem – storstaden Denver, den medelstora staden Macon (Georgia) och småstaden Sioux City i Iowa (PEW, 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Forskare vid Rutgers University har undersökt lokaljournalistiken i tre samhällen i delstaten New Jersey: Newark, Morristown och New Brunswick (Napoli et al., 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft10"&gt;Båda studierna betonar skillnaderna mellan olika typer av lokala sam- hällen, både beroende på storlek och på den sociala sammansättningen (etniskt och klassmässigt). De traditionella medierna är fortfarande viktiga, särskilt i mindre samhällen. Sociala medier och andra nätbase- rade medier växer i betydelse, men är fortfarande inte i närheten av de traditionella medierna vare sig när det gäller nyhetsproduktion eller användning för att hålla sig uppdaterad om lokala händelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;PEW-studien&lt;/NOBR&gt; visar att nio av tio invånare i de tre samhällena följer lokala nyheter, och den viktigaste källan är lokala &lt;NOBR&gt;tv-nyheter.&lt;/NOBR&gt; Tidningarnaliggerlägreianvändning,menärviktigastnärdetgälleratt producera nyheter med relevans för den lokala demokratin (politik,­ ekonomi, utbildning, lokala myndigheter). Storstaden Denver hade i kraft av sin storlek det bredaste utbudet av lokala nyheter, och även störst andel utanför de traditionella medierna. Men intresset för lokala nyheter var störst i småstaden Sioux City.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Sociala medier har en begränsad roll för lokala nyheter, bara en av tio säger att det är den viktigaste källan för lokala nyheter. Däremot är det en majoritet i alla tre städerna som tar del av de traditionella medierna på nätet eller lokala nyheter från andra källor på nätet. Den digitala utvecklingen påverkar nyhetsvanorna i alla tre städer, allra mest i den bredbandstäta storstaden Denver. Mest intresserade av lokala nyheter är etniska minoriteter som spansktalande som ofta har egna lokala medier på spanska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Den andra studien från Rutgers University utgår från tre dimen- sioner i analysen av det lokala journalistiska ekosystemet (Napoli et al., 2015):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Infrastrukturen &lt;/SPAN&gt;– hur många journalistiska källor finns det i lokal- samhället och till vilken grad är dessa även representerade i sociala medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Den &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;j&lt;/SPAN&gt;ournalistiska nyhetsproduktionen &lt;SPAN class="ft10"&gt;– hur stort är utbudet av lokala nyheter oavsett vilken plattform de publiceras på? Nyheter på såväl traditionella medier som sociala medier och andra nät­ baserade medieformer?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Journalistikens roll i samhälle&lt;/SPAN&gt;t – fyller den lokala journalistiken det behov av kritisk information om samhällsfrågor som medborgarna har rätt att kräva?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;Resultaten visar att i den välmående småstaden Morristown ger det lokala journalistiska ekosystemet sina medborgare både flest jour- nalistiska källor och mest lokala nyheter. Även när det gäller sociala medier och andra nyhetskällor på internet kvarstår skillnaden. Den sämre bevakningen av Newark kompenseras inte heller på nätet – det finns det flera och mer differentierade källor till lokaljournalistik i den välmående småstaden är i storstaden. Den lokala journalistiken i mindre städer handlar också i större utsträckning om viktiga sam- hällsfrågor, både i antal nyheter och i ännu större utsträckning räknat i relation till befolkningen: I Morristown var det 50 lokala original- nyheter om samhällsfrågor per 10 000 invånare – i Newark inte ens en nyhet på 10 000 invånare. Även om det är rimligt att det är färre lokala nyheter i relation till invånare i en storstad som Newark, så är gapet så stort att det inte kan förklaras på annat sätt än genom skill- nader i de mediala ekosystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Forskarna drar slutsatsen låginkomststäder som Newark är sämre bevakade på alla sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Den ekonomiska infrastrukturen som upprätthåller en public servicemodell i journalistiken är troligen starkare i mer välbärgade samhällen. Detta förstärker det som framstår som en journalistisk klyfta mellan rika och fattiga lokalsamhällen när de traditionella ekonomiska­ modellerna för journalistiken fortsätter att erodera (Napoli, 2015:31) (översättning GN).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Båda studierna av lokala journalistiska ekosystem i USA visar stora skillnader mellan olika lokalsamhällen. Skillnaderna beror både på sociala faktorer och t.ex. på utbyggnad av bredband, men också på styrkan i den lokala identiteten. Gemensamt för båda studierna är att nya medieformer som lokala bloggar, lokala nyhetssajter och sociala medierna inte förmår att minska dessa skillnader mellan olika lokala samhällen – tvärtom verkar de öka i takt med att de traditionella medierna rustar ner sin bevakning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Medieekologi i Norden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Studier gjorda på lokaljournalistik i USA kan inte överföras direkt på nordiska förhållanden. Den nordiska modellen av mediesystem­ skiljer sig på många sätt från den amerikanska – i Norden har ­tidningsläsningen haft en starkare ställning, det finns en stark public service som också satsar på regionala nyheter och vi har ett samhälle med mindre sociala skillnader än i USA. Men det medieekologiska perspektivet kan läggas även på det svenska mediesystemet – att inte bara studera enskilda typer av medier, utan att se medierna och jour- nalistiken som ett ekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Begreppet ”nyhetsekologi” har hittills använts sparsamt i svensk och nordisk medieforskning. Oftast har det förekommit i analyser av olika former av deltagande i medieproduktion (t.ex. Olsson, 2009; Örnebring, 2013). I en analys av nedskärningar inom den lokala ­journalistiken de senaste tio åren diskuterades också vad detta bety- der för det nyhetsekologiska systemet (Nygren och Althén, 2014). Det betyder inte att det saknas analyser av vad medieutvecklingen innebär för de nordiska mediesystemen. De senaste tio åren har det genomförts ett antal projekt som beskriver förändringarna i nyhets- ekologin, utan att begreppet används uttryckligen. Det mest ambiti- ösa är danskt och publicerades 2009 under rubriken ”Hvor kommer nyhederne fra? Den journalistiske födekaede i Danmark för og nu” (Brink Lund et al., 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I det danska projektet analyseras ca 75 000 artiklar och inslag som publicerades under en novembervecka 2008 i alla typer av medier. Detta var mer än en fördubbling jämfört med nio år tidigare. Men nästan två tredjedelar var vad forskarna kallade ”återbruk, lån och stöld”, artiklar och inslag där redaktionen inte tillfört något själva utan bara refererar andra medier. En stor del av medieinnehållet var alltså ren rundgång, medan en dryg tredjedel är egna originalnyheter eller då redaktionen tillfört något själva till en pågående nyhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Basen i denna nyhetsproduktion är dagstidningarna, som i Danmark 2008 stod för 71 procent av originalnyheterna. Det är något mindre än nio år tidigare, men ingen annan medieform är i närheten­ av dagstidningarnas betydelse. Webbaserade medier ger bara marginella tillskott, och näst viktigast är radio och tv som stod för tolv procent av originalnyheterna under veckan. Motsvarande undersökning har inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;gjorts i Sverige, men andra studier ger samma slags bild: de medie- företag som står högst upp näringskedjan i det mediala ekosystemet bygger till stor del på andra medier. I SVT:s public &lt;NOBR&gt;service-redovis-&lt;/NOBR&gt; ning för 2014 framgår att av nyheterna på svt.se och fem regionala sändningar kom en dryg tredjedel från andra medier, en tredjedel var händelser man bevakade själva och en tredjedel egna unika nyheter (SOU 2015:94).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;Den svenska medieekologin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Det finns många olika studier som beskriver den svenska medieeko­ login utan att använda begreppet. I antologin ”På väg mot medie- världen 2020” beskriver ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; medieforskare medieutvecklingen utifrån såväl tekniska, ekonomiska som journalistiska perspektiv (Nygren och Wadbring, 2013). Sammantaget ger de bilden av ett mediesystem i förändring, men där det också finns en tröghet som gör att gamla strukturer är mer livskraftiga än många mediedebattörer ibland verkar tro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Många studier av det svenska mediesystemet har haft samband med valrörelser och mediernas roll i den politiska kommunikationen. Vid Göteborgs universitet har valbevakningen i stora traditionella svenska nyhetsmedier undersökts sedan 1979 (Asp och Bjerling, 2014). Även vid Mittuniversitetet i Sundsvall har valrörelser analyse- rats, där med en bredare ansats som också inkluderar användning och nya nätbaserade medieformer som sociala medier (Strömbäck och Nord, 2014). Även valrörelser i medierna på lokal och regional nivå har studerats vid Mittuniversitetet (Nord och Nygren, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;På lokal nivå är det främst mediernas bevakning av kommunerna som studerats av medieforskare. En tidig studie undersökte hur ­kommunbevakningen på fyra orter påverkades av att lokalradion star- tade i slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; (Sjölin, 1985). Andra studier har undersökt mediernas kommunbevakning på olika typer av orter, från storstäder som Göteborg till mindre orter på landsbygden (Johansson, 1998; Larsson, 1998; Nygren, 2003). Dessa studier ger en bild av de lokala journalistiska ekosystemen, åtminstone när det gäller kommun­ bevakningen. De visar tydliga skillnader mellan olika delar av landet, främst mellan storstäder med svaga lokala journalistiska ekosystem och mindre och medelstora samhällen med starka egna lokala medier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;En tidig studie av nätbaserad kommunal medborgardialog visar att denna inte på något sätt ersatte de lokala mediernas funktion (Nygren, 2001).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;En större studie undersökte den lokala journalistiken i Stockholm &lt;NOBR&gt;2001–2002&lt;/NOBR&gt; (Nord och Nygren, 2002; Nygren, 2005). Denna studie använde begreppet ”medieskugga” för att beskriva stora delar av Storstockholm som varken hade någon större lokal mediebevakning eller en medieanvändning som liknade Sverige i övrigt. Studien tog ett helhetsgrepp, och gav en bild av det journalistiska ekosystemet i Stockholm. Genom innehållsanalyser av lokalbevakningen av fem olika områden i Storstockholm samt de dagliga mediernas bevakning, kunde projektet visa att stora delar av storstadsområdet i stort sett saknade journalistisk bevakning. De stora medierna berättade mest om innerstaden, medan förorterna sällan nämndes – och då handlade mest om brott och sociala problem eller i några fall om mer idylliska ”upptäcktsresor”. Journalistiken präglades av ett innerstadsperspek- tiv, och miljonprogrammets förorter var ett främmande land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Även när det gällde medieanvändningen fanns det stora klyftor utifrån sociala skiljelinjer: I innerstaden samt i välbärgade villaför­ orter var det högstatusmedier som prenumererade dagstidningar och public service som dominerade. I fattigare områden i förorterna var det gratistidningar och kommersiella &lt;NOBR&gt;tv-kanaler&lt;/NOBR&gt; som dominerade medieanvändningen. En typ av medier som alla tog del av var dock de lokala gratistidningarna som kommer varje vecka – de kunde bidra till att hålla ihop det lokala samhället. Denna sociala fragmentering av medieanvändningen har sedan fortsatt, och konstateras t.ex. av den senaste pressutredningen (SOU 2013:66).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Projektet ”Medieskugga” genomfördes innan sociala medier och andra nätbaserade former av medieinnehåll (bloggar, hyperlokala sajter m.m.) växt fram som viktiga plattformar. Hur dessa påverkar de lokala journalistiska ekosystemen vet vi inte, om de på något sätt kan kompensera en brist på lokal journalistik. En pågående studie i samarbete mellan Södertörns högskola och Malmö högskola visar att många kommuner upplever en kraftigt försämrad bevakning när lokalredaktioner lagts ner (http://wpmu.mah.se/hyperlocal). Kommunens informatör i en Norrbottenskommun skriver i ett mail: ”Frånvaron gäller all media som tidningar, tv och radio och både SVT o TV4. Vi finns inte – så enkelt är det...:)”. I Jämtlands län har de båda dagstidningarna lagt ner alla redaktioner utanför Östersund och Sveg,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft10"&gt;och i Bergs kommun konstaterar man att det inte längre står några journalister i korridoren, de dyker bara upp om något händer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft36"&gt;Det skrivs desto mer friskt på Facebook, vilket kan vara ett problem. Det är jättetydligt att det är en annan mediesituation i dag. Och allt är inte till godo heller. Även om man kan uppleva att när journalister ska granska makten, att det kanske inte är så mycket makt i en liten kommun, men nu hamnar makten hos enskilda människor som kan få stort genomslag på sociala medier och påverka vad folk tycker. Tidningarna tycks lite ha tappat greppet vad ska syssla med (telefonintervju i november 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft10"&gt;Samtidigt har det startat en ny hyperlokal sajt i Berg och Åre med en blandning av innehåll från både eldsjälar och användare, 321an.se. Den fyller upp en del av det tomrum de traditionella medierna lämnar efter sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Ett försök till medieekologisk analys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Den modell som amerikanska forskare använt skulle också kunna vara en utgångspunkt i analyser av journalistiska ekosystem i Sverige, både på nationell och lokal nivå (Napoli et al., 2015). Här följer ett försök att utifrån tidigare forskning och branschutveckling skissa några drag i hur detta svenska ekosystem förändras och ställa några frågor för vidare forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Journalistisk infrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Sverige har fortfarande många nyhetsmedier, både dagstidningar och etermedier främst i form av public service som står för en daglig nyhetsproduktion. Men denna infrastruktur har försvagats betydligt de senaste åren i de kommersiella medierna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det finns färre journalister som producerar innehåll, dagstidning- arna har minskat antalet anställda journalister med 25 procent på tio år, och under samma tidsperiod har en tredjedel av dagstidningarnas lokalredaktioner lagts ner. Samtidigt har de nationella medierna centraliserat sin innehållsproduktion: TV4 lade ner sina 13 regionala redaktioner 2014, både tidningar i Stockholm och TT Nyhetsbyrån har lagt ner redaktioner ute i landet. I praktiken är det bara SVT och Sveriges Radio som har ett dagligt nyhetsarbete i hela landet, och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;antalet journalister i dessa företag är också stabilt och i några fall svagt ökande (t.ex. SOU 2013:66; Nygren och Althén, 2014; Nygren och Appelgren, 2015; se också Nords kapitel i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Samtidigt som innehållsproduktionen centraliserats och sam- ordnats i alla typer av stora mediekoncerner, så läggs också delar av innehållsproduktionen ut på underleverantörer. Nyhetsbyråer som TT får en viktigare roll, produktionsbolag levererar bilagor och nisch- innehåll som är mer tidlöst. Nya redaktionella system (s.k. Content Management Systems, CMS) gör det möjligt att redigera alla tidningar i en koncern på samma plats (för Mittmedias 18 tidningar produceras sidorna i Sundsvall), samtidigt som redaktioner samordnas (t.ex. sport och kultur/nöje).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I dag arbetar de flesta nyhetsredaktioner aktivt med sociala medier, såväl som en kanal för att få in idéer och göra research, hålla en ­dialog med publiken som en kanal för distribution genom att publiken länkar vidare på Facebook eller Twitter (se kapitel av Almgren och Olsson respektive Holt i denna bok). En växande del av trafiken på nyhetssajterna kommer via sociala medier och sökmotorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Nya lokala medieformer växer, såväl fådagarstidningar som gratis- tidningar och lokala nyhetssajter. Dessa ”hyperlokala” medier täcker upp en del av det som försvinner när större medier skär ner och centraliserar­ . Nischmedier som webbsajter och tidskrifter blir fler och ger publiken tillgång till fördjupning och nya typer av medieinnehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Tillgången till medier i andra länder, såväl nationella som globala medier, har också växt – såväl genom satellitkanaler som genom internet. Detta kompenserar delvis det bortfall som skett när det blir färre svenska korrespondenter utomlands, och ger stora etniska minoriteter i Sverige tillgång till medier på eget språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Detjournalistiskaekosystemetförändras.Engrundfrågaärivilken mån en glesare infrastruktur i de stora breda medierna kan kompen- seras av nya medieformer både på lokal nivå och i olika nischmedier? En annan viktig fråga är i vilken mån publikens roll blir mer aktiv och vilken roll sociala medier spelar i mediesystemet: är de främst en ny distributionskanal för de traditionella medierna eller tillför de nya typer av medieinnehåll? Några tydliga svar på dessa frågor finns ännu inte, men forskning runt dem pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Det är också viktigt att se skillnader mellan olika nivåer i det medie- ekologiska systemet. De nätbaserade medieformerna kan t.ex. ge en större mångfald på nationell nivå där publiken får tillgång till en mängd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;olika källorsamtidigtsomägarkoncentrationochnedskärningarskapar en mindre journalistisk mångfald på regional och lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Det journalistiska utbudet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;De flesta medieföretag arbetar med olika strategier för flerkanalpubli- cering. Publiceringen sker på olika plattformar, såväl papper som på nätet på olika sätt, för läsplatta och mobil samt även i en del fall i marksänd radio och tv. Många medieföretag arbetar också med olika typer av affärsmodeller, t.ex. både betald papperstidning och gratis- tidningar. Eller både &lt;NOBR&gt;webb-tv&lt;/NOBR&gt; och marksänd tv i lokala nyhetskanaler som sänder dygnet runt (Nygren och Zuiderveld, 2011). Frågan är vad detta betyder för utbudet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Mycket tyder på att det är samma nyheter som publiceras i de olika kanalerna, samma typ av rundgång av innehåll som konstaterats i andra länder. De flesta dagliga medier tillhör någon av de större mediekoncernerna,­ och inom koncernerna samordnas innehålls­ produktionen i allt större grad. Det kan vara olika typer av feature- material, kolumner, lifestyle och bilagor. Men också nyhetsmaterial när sidproduktionen centraliseras inom koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Nyhetsvärderingen skiljer sig mellan olika kanaler och platt­ formar. Ständig publicering på nyhetssajten förändrar innehållet när snabbhet blir allt viktigare, medan papperstidningen i stället förväntas gå motsatt­ väg mot mer av fördjupning och bakgrund. De nya hyper- lokala medierna kan stå för en annan typ av innehåll; närmare det lokala samhället och mer av användarproducerat innehåll, men kanske också kanske mindre av kritisk distans och mindre av professionella förhållningssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Hur nyhetsutbudet förändras är en av de stora frågorna som är ganska lite undersökt i svensk medieforskning. En grundfråga är om det verkligen blir olika typer av innehåll på de olika plattformarna som redaktionernas strategier ofta talar om, eller om det bara är ompakete- ring av samma innehåll? Och vad betyder ett högre nyhetstempo för innehållet – finns det utrymme också för fördjupning och bakgrund? Vad händer med den journalistiska professionaliteten när medierna fylls av innehåll som produceras av såväl vanliga användare som starka källor som utnyttjar PR och lobbyfirmor för att få genomslag för sina perspektiv?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Journalistikens demokratiska roller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Denna dimension kallas rolluppfyllande (performance) i den ameri- kanska studien (Napoli et al., 2015), och avser i vilken mån medierna i sitt utbud ger medborgarna kunskap som de behöver för att styra sina liv både som individer och som deltagare i demokratiska processer. En annan viktig del av denna dimension är naturligtvis medianvänd- ningen, om medborgarna verkligen tar del av detta högkvalitativa innehåll. Detta undersöks inte i studien i New Jersey, men betonas starkt i &lt;NOBR&gt;PEW-studien&lt;/NOBR&gt; av Denver m.m. (PEW, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;De innehållsanalyser som gjorts av svenska dagstidningar visar motsägelsefulla resultat i ett längre perspektiv. En undersökning om mediernas kommersialisering visar en påtaglig stabilitet sedan 1960- talet i papperstidningarna när det gäller innehållet, det är samma typer av nyheter och ämnesområden i dag i dagstidningar som för 20 år sedan (Wadbring, 2012). En annan studie av dagstidningarnas journalistik på webben visar en tydlig tabloidisering – det blir mindre av politik och samhällsfrågor och mer av livsstil och konsumtion på de dagliga nyhetssajterna (Karlsson, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En undersökning vid Göteborgs universitet av innehåll i sju dags- tidningar mellan &lt;NOBR&gt;1990–2010&lt;/NOBR&gt; visar tydliga förändringar. Under dessa år gick de flesta dagstidningar över från broadsheet till det mindre tabloidformatet, men förändringarna av innehållet var desamma för alla tidningar oavsett om de bytt format eller inte (Andersson, 2013): Det har blivit färre artiklar och färre nyheter, varje artikel får mer utrymme och andelen rubrik och bild ökar starkt. Ämnesmässigt blir det klart mindre av politik, ekonomi och sociala frågor. I stället blir det mer olyckor och brott, så kallad ”blåljusjournalistik”. Det handlar mer sällan om offentliga personer i offentligheten, och mer om privatpersoner i sin privata sfär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En typ av journalistik som gärna lyfts fram av mediebranschen är grävande och undersökande journalistik. Denna har vuxit de senaste &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; åren som en egen genre, och Föreningen grävande journalister­ samlar varje år hundratals journalister till årliga seminarier. En utveckling av denna är också datajournalistik som använder stora datamängder för att ta fram egna nyheter (Nygren och Appelgren, 2014). Båda dessa typer av journalistik är exempel på journalistikens granskande roll i samhället, men frågan är hur vanlig denna gransk- ning är i det dagliga arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;När det gäller nya nätbaserade medieformer och ”hyperlokala medier” finns bara fragmentarisk kunskap om innehåll och vilken roll de spelar. En studie av lokal medborgarjournalistik ger ned­ slående resultat, den behandlar knappt alls samhällsfrågor (Karlsson och Holt, 2014). Men det finns också t.ex. lokala webbsajter med journalistiska ambitioner där de traditionella medierna är svaga eller helt dragit sig tillbaka (Journalisten, 3 oktober 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Samspelet mellan traditionella medier och sociala medier för- ändrar också ”rolluppfyllandet”. En dialog växer fram runt nyheter där sociala medier spelar en viktig roll både för spridning och för möjligheter till dialog med publiken. Sociala medier ersätter inte traditionella medier, men de blir en viktig källa för journalistiken och en plattform för dialog i samhället (Hedman och &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre,&lt;/NOBR&gt; 2013). Relationen kan beskrivas mer som en symbios, än som en konkurrens mellan olika medieslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Ett förändrat nyhetsekologiskt system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Internet, mediernas digitalisering och utveckling av mobila digitala medieformer är inte bara nyheter som tillförs mediesystemet. De förändrar hela mediernas biosfär, och även de gamla medieformerna måste anpassa sig till de nya villkoren. De ekologiska metaforerna kan också beskriva fyra av dessa förändringar i ekosystemet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Mångfalden i ekosystemet &lt;/SPAN&gt;påverkas – med en ökad koncentra- tion i ägandet, samordning av innehållsproduktion och rundgång i nyhetssystemet riskerar mångfalden att minska. Det handlar mycket om infrastruktur, och de dominerande trenderna i de traditionella medierna ger en minskad mångfald. Men det finns också motsatta tendenser när nya medier växer fram, t.ex. nya typer av lokalmedier eller den mångfald av röster som återfinns på sociala medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft28"&gt;Näringskedjorna i ekosystemet &lt;SPAN class="ft10"&gt;tunnas ut när produktionen centra- liseras på alla plan. Näringen i mediernas ekosystem är innehållet, och när färre journalister ska producera mer innehåll för fler plattformar tunnas det ut. Men det kan också tillföras ”ny näring” till nyhets­ systemet om journalistiken öppnar sig gentemot nya typer av källor på nätet och i sociala medier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;Nya typer av &lt;SPAN class="ft28"&gt;ekologiska nischer &lt;/SPAN&gt;uppstår där medier kan utvecklas, t.ex. ”hyperlokala” medier där de traditionella medierna inte bevakar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;längre. På nätet kan nischerna för specialmedier vara hur smala som helst, fragmentering av både utbudet och av publikerna är en domine- rande trend i medieutvecklingen. Detta betyder också att skillnaderna blir större mellan olika delar av medieekologin, både sociala och geografiska skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Skillnaderna ökar mellan olika delar av journalistikens biosfär – lokala journalistiska ekosystem ser alltmer olika ut beroende på både sociala skillnader och geografi. Utifrån tidigare forskning kan man beskriva åtminstone tre olika typer av lokala journalistiska ekosystem (Nygren, 2005; Nygren och Zuiderveld, 2011; SOU 2013:66; Nygren och Althén, 2014):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Storstäder &lt;/SPAN&gt;har en svag journalistisk infrastruktur och stora om­­ råden som knappt bevakas alls av de traditionella medierna. Detta vägs delvis upp av växande antal gratistidningar och nyhetssajter på nätet, hyperlokala medier som täcker stadsdelar eller enstaka förorter. Samtidigt är de sociala skillnaderna i medieanvändning stora mellan välbärgade och fattiga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;I medelstora städer &lt;/SPAN&gt;är de regionala tidningarna ofta starka, och på många platser har de närmast monopol genom att de äger både betalda tidningar, gratistidningar och lokala radio och &lt;NOBR&gt;tv-­&lt;/NOBR&gt; kanaler (undantaget public service). Dessa lokala mediehus har fortfarande en stark ställning, men är under ekonomisk press. Professionalismen är stark, samtidigt som journalistiken blir alltmer marknadsstyrd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Småstäder och landsbygd &lt;/SPAN&gt;får en minskad bevakning när infrastruk- turerna blir glesare och lokalredaktioner läggs ner. Samtidigt växer nya hyperlokala medier fram som får utrymme när större medier drar sig tillbaka – gratistidningar, lokala nyhetssajter och endagarstidningar­. En hel del av denna nya typ av ­lokaljournalistik är &lt;NOBR&gt;­semi-professionell&lt;/NOBR&gt; och nära lokalsamhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Några medieekologiska slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Att se medierna och journalistiken som ett ekosystem förklarar inte allt. Ett medieekologiskt perspektiv är bara en utgångspunkt – en insikt om att mediesystemet hänger ihop och att förändringar i en del av systemet också får konsekvenser i andra delar av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;Forskning om journalistiska ekosystem både i USA och i Sverige visar att de traditionella medierna på många sätt försvagats. Frågan är vad detta innebär för mediepolitiken, hur ett mediekologiskt perspektiv skulle påverka mediepolitiken?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Svensk mediepolitik har många likheter med det svenska medie- systemet. Den bär på ett komplicerat arv från historien, från ett system där medier och politik var sammanvävda och mediepolitiken formades i partipolitikens kompromisser. En del av detta arv är att mediepolitiken­ i praktiken delas upp mellan minst tre olika politik- områden/departement – kulturdepartementet har huvuddelen, men samtidigt ligger en stor del av infrastrukturen (t.ex. fibernät och konkurrenslagstiftning)­ under näringsdepartementet och skatte­ satserna bestäms av finansdepartementet (t.ex. moms och reklam- skatt). Mediepolitiken i sin helhet skulle vinna på en medieekologisk helhetssyn där dessa olika politikområden behandlas tillsammans. Detta är också något som Medieutredningen påpekar i sitt delbetän- kande (SOU 2015:94).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Fyra viktiga områden där en sådan helhetssyn behövs är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Infrastruktur &lt;/SPAN&gt;– för att de digitala plattformarna ska kunna utveck- las krävs att samhället tar ansvaret för att hela landet får tillgång till infrastruktur i form av fibernät och mobila nätverk. På samma sätt som staten tog ansvar för utbyggnad av järnväg och telefon- nät i industrialismens barndom, så måste samhället i dag se till att hela landet får tillgång till informationssamhällets infrastruktur. Detta är särskilt viktigt i glesbygder där distributionskostnader för papperstidningar är stora och där infrastrukturen är allra minst utbyggd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Ekonomiska förutsättningar &lt;/SPAN&gt;– dagens mediepolitik gynnar gamla affärsmodeller och gamla plattformar, medan de nya och växande digitala medierna har sämre ekonomiska förutsättningar (t.ex. olika moms och begränsat presstöd). Papperstidningen och tablåstyrd radio och tv kommer att finnas kvar under överskådlig tid, gamla medieformer försvinner sällan. Men de förändras i den nya medieekologin, samtidigt som nya medieformer växer fram. Samhällets ekonomiska stöd i form av presstöd eller reducerad moms ska inte bestämmas av vilken affärsmodell eller teknisk plattform som används, utan mer utifrån vilken roll de olika medie- formerna spelar i samhället. Det är mediernas betydelse utifrån&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft10"&gt;ett demokratiskt perspektiv som motiverar ett ekonomiskt stöd från samhället. Det innebär att presstödet fortfarande är viktigt för vissa typer av medier, t.ex. lokala fådagarstidningar. Men att lokala nyhetssajter och gratistidningar (av en viss storlek och med en viss stabilitet) också borde kunna få likvärdiga villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Mångfald &lt;/SPAN&gt;i det mediala ekosystemet är viktigt, och i dagens medie- utveckling finns starka tendenser till centralisering och likriktning i innehållsproduktionen. Medieägandet samlas på allt färre händer, särskilt regionalt och lokalt. Detta innebär att en samhällsfinan- sierad public service fortfarande är mycket viktig för att säkra en mångfald i journalistiken. Ofta är lokalradion och SVT:s regionala nyheter det enda alternativet till de regionala mediemonopol som växt fram. Ett annat sätt att stödja mångfalden är olika former av etableringsstöd till nya medier och utvecklingsstöd för t.ex. lokala och regionala medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;De lokala medierna &lt;/SPAN&gt;har länge varit styrkan i den nordiska medie- modellen. Denna lokala journalistiska infrastruktur har också varit en viktig bas för de nationella mediesystemen, både för bevakning av hela landet och för rekrytering av journalister till nationella medier. Mediepolitiken kan bidra till att stärka de lokala medierna genom att vidga stödet till att inte bara omfatta en affärsmodell och en plattform (prenumererade papperstidningar). Ett sätt att fördela mediestödet är att inte längre utgå från den existerande mediestrukturen, utan i stället vända på perspektivet och utgå från människors behov av lokal journalistik. Detta lokala medie- stöd skulle kunna fördelas över landet utifrån faktorer som antal ­invånare och geografisk struktur och bli möjligt att söka för alla typer av medier, även t.ex. gratistidningar och lokala nyhetssajter. En fond för lokaljournalistik där olika typer av medier kan söka stöd för att starta och utveckla lokala och ”hyperlokala” medier. Detta skulle också öka mångfalden i de lokala medierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;Sammanfattningsvis: Ett medieekologiskt perspektiv i mediepoliti- ken skulle kunna överbrygga den uppdelning som finns i dag mellan­ olika politikområden. Det skulle både medierna och demokratin tjäna på.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Anderson CW (2009) &lt;/SPAN&gt;Breaking Journalism Down: Work, Authority and Networking Local News &lt;NOBR&gt;1997–2009&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; New York: Colombia University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Anderson CW, Bell E and Shirky C (2012) &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Post-Industrial&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; Journalism: Adapting to the Present&lt;/SPAN&gt;. New York: Colombia School of Journalism. Nedladdat 20150805: http://towcenter.org/ &lt;NOBR&gt;research/post-industrial-journalism-adapting-to-the-present-2/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Anderson CW (2013) &lt;/SPAN&gt;Media Ecosystems: Some notes toward a genealogy of the term and an application of it to journalism research&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Paper. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9–10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; maj 2013. Nedladdat från: www. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;cwanderson.org/wp-content/uploads/2013/04/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Andersson U (2014) &lt;/SPAN&gt;From broadsheet to tabloid: Content changes in Swedish newspapers in the ligth of a shrunken size&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Observatorio (OBS*) Journal 7(4): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1–21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Asp K och Bjerling J (2014) &lt;/SPAN&gt;Mediekratin: mediernas makt i svenska val. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Ekerlids förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Boczkowski PJ (2010) &lt;/SPAN&gt;News at work Imitation in an age of information abundance&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Chicago: University of Chicago Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;Brink Lund A, Willig I och &lt;NOBR&gt;Blach-Örsten&lt;/NOBR&gt; M (2009) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Hvor kommer nyhederna fra? Den journalistiske födekaede i Danmark förr och nu. Aarhus: Förlaget Ajour.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Hedman U och &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M (2013) The social journalist: Embracing the social life or creating a new digital divide? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism, &lt;/SPAN&gt;1(3): &lt;NOBR&gt;368–385.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft10"&gt;Johansson B (1998) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nyheter mitt ibland oss. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: JMG Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Journalisten (2014) &lt;/SPAN&gt;Uppsving att vänta för den hyperlokala journalistiken. &lt;SPAN class="ft10"&gt;3 oktober.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Karlsson M (2014) &lt;/SPAN&gt;Goodbye politics, hello lifestyle&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Paper presenterat vid ICA 2014 i Seattle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft10"&gt;Karlsson M och Holt K (2014) Is anyone out there? Assesing Swedish citizen generated community journalism. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8(2):&lt;/SPAN&gt;164–180.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;Larsson L (1998&lt;SPAN class="ft28"&gt;) Nyheter i samspel. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: JMG Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft11"&gt;Lewis J, Williams A, Franklin B, Thomas J och Mosdell N (2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft28"&gt;The Quality and Independence of British Journalism&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cardiff: Cardiff University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;Napoli P M, Stonbely S, McCollough K och Renningen B (2015)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft28"&gt;Assessing the Health of Local Journalism Ecosystems&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New Brunswick: Rutgers University. Nedladdat 5 augusti 2015: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;http://mpii.rutgers.edu/wp-content/uploads/sites/129/2015/06/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Assessing-Local-Journalism_Final-Draft-6.23.15.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Nord L och Nygren G (2002) &lt;/SPAN&gt;Medieskugga. Stockholm: Atlas förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nord L och Nygren G (2007) &lt;/SPAN&gt;Präktiga massmedier. De lokala mediernas valbevakning 2006. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nygren G (2005&lt;/SPAN&gt;) Skilda medievärldar. Lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stehag/Stockholm: Symposion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft50"&gt;Nygren G och Zuiderveld M (2011) &lt;SPAN class="ft51"&gt;En himla många kanaler – flerkanalpublicering i svenska mediehus. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: Nordicom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;Nygren G och Althén K (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Landsbygd i medieskugga. &lt;/SPAN&gt;Journalistikstudier på Södertörn nr 7. Huddinge: Södertörns högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Nygren G (2001) &lt;/SPAN&gt;Medier och medborgare i den digitala kommunen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;Stockholm: JMK Stockholms universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;Nygren G (2003) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Granskning med förhinder, &lt;/SPAN&gt;Studier i Politisk kommunikation nr 4, Demokratiinstitutet, Sundsvall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft10"&gt;Nygren G och Wadbring I (red.) (2013) &lt;SPAN class="ft28"&gt;På väg mot medievärlden 2020 – journalistik, teknik, marknad. &lt;/SPAN&gt;Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;Nygren G och Appelgren E (2015) Färre journalister som producerar mer för fler kanaler. I: Truedson Lars (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft28"&gt;Mediestudiers årsbok 2014/15. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Institutet för mediestudier, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;67–94.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;Olsson T (2010) From the Ecology of Broadcasting to the Ecology of Participation. Critical Reflections. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Review &lt;/SPAN&gt;– NordMedia 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;Postman N (1987) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Underhållning till döds&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Prisma.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;Postman N (1998) Five Things We Need to know About Technological Change. Talk delivered in Denver Colorade March 28, 1999. http://web.cs.ucdavis.edu/~rogaway/classes/188/ materials/postman.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;PEW – Project for excellence in Journalism (2010) How News Happens – A study of the Ecosystem of One American City. Nedladdat 5 augusti 2015: http://www.journalism. &lt;NOBR&gt;org/2010/01/11/how-news-happens/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;PEW Research Center (2015) Local News in a Digital Age. Washington. Nedladdat 5 augusti 2015: http://www.journalism. &lt;NOBR&gt;org/2015/03/05/local-news-in-a-digital-age/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;Picard RG (2014) Twiligth or New Dawn of Journalism? Evidence from the changing news ecosystem. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice, &lt;/SPAN&gt;2 (3): &lt;NOBR&gt;273–283.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;Pleijel H och Bergil C (2003) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Ekologiboken: en introduktion till ekologins grunder. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Scolari CA (2012) Media Ecology: Exploring the Metaphor to Expand the Theory. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Communication Theory &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;22(2012):204–225.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sjölin M (1985) &lt;/SPAN&gt;Kommunalpolitiken i massmediernas spegel. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lund Political Studies 45, Lund: Lunds universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Strömbäck J och Nord L (red.) (2013&lt;SPAN class="ft28"&gt;) Kampen om opinionen: politisk kommunikation under svenska valrörelser. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;SOU 2013:66 Översyn av det statliga stödet till dagspressen. Slutbetänkande av Presstödskommittén. Stockholm: Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2015:94 &lt;/SPAN&gt;Medieborgarna och medierna. Delbetänkande av Medieutredningen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Wolters Kluwers.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Wadbring I (2012) &lt;/SPAN&gt;Journalistikens kommersialisering – mera myt än sanning? Innehållets förändring i svensk dagspress &lt;NOBR&gt;1960–2010.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Stockholm: SIMO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Örnebring H (2013) Participation or oursourcing? Some reflections on the space and status of newswork in the digital news eco system. Karlstad: Karlstads universitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p284 ft60"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft12"&gt;Göran Bolin, professor, Södertörns högskola&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;När digitaliseringen av medierna sköt fart under &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; sista decennium var det få som förutsåg den enorma omvandling som stod för dörren. Visserligen hade &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; även tidigare bjudit på en fort- löpande teknisk medieutveckling, och därtill kopplade förändringar i användarnas beteende – inte minst när tv:n gjorde sitt intåg i våra hem, eller när kassettbandet och videon kom och ökade medieanvän- darnas frihet att lyssna och titta på tider som passade dem själva. De ekonomiska och administrativa organisationsformer som medierna utvecklat vid sitt inträde i medielandskapet var dock förhållandevis stabila; biografen visade sina filmer till en betalande publik, radion och televisionen producerade sina program för licensbetalande med- borgare, pressen levde på den blandning av annonser och prenume- rations- och lösnummerförsäljning som funnits sedan masspressens införande, musikbranschen sålde sina skivor och artister turnerade för att göra reklam för dessa. Att kassett- och videoband introducera- des skapade förvisso en diskussion om branschernas intäktsmodeller, men var ändock inget emot den genomgripande förändring som digitaliseringen skulle föra med sig. Digitaliseringen är en kraft som i grunden förändrar hur i det närmaste &lt;SPAN class="ft28"&gt;alla &lt;/SPAN&gt;medier verkar, och som får vittgående konsekvenser för både medieproducenter och för dem som använder medier, och i en djupare mening förändrar de värden som omgärdar medierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Nedan kommer jag att beskriva och diskutera på vilket sätt digi- taliseringen inverkat på de värden som omger medieproduktion och mediekonsumtion. Jag ska först i den resterande delen i detta avsnitt beskriva hur man kan betrakta dessa värden lite mer ingående, och göra några begreppsliga preciseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I nästföljande avsnitt ska jag göra en kort historisk exposé över de produktionsmodeller som varit förhärskande inom medie- och ­kulturindustrierna under större delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Jag kommer också översiktligt att redogöra för den medieproduktion som sker utanför dessa industrier, företrädesvis av vanliga medborgare och ­ideella organisationer. Jag kommer sedan att visa hur relationen mellan dessa två produktionskretslopp förändrats med mediernas digitalisering. I det därpå följande avsnittet kommer jag att gripa an kapitlets ­huvud­diskussion angående de konsekvenser i ­termer av värdeförskjutningar som de förändrade produktions- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;konsumtionsmönstren medför, och hur det kan kopplas till vidare förändringar i samhället. Jag kommer att avsluta med att lyfta fram några frågor som detta väcker inför framtidens organiserande av medier, och för den mediepolitik som ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Framställningen är resonerande, och jag har sökt undvika inom- vetenskaplig jargong eller omfattande teoretiska resonemang. För den som är intresserad av dessa kan jag hänvisa till min bok &lt;SPAN class="ft28"&gt;Value and the Media &lt;/SPAN&gt;(Bolin, 2011) där en mer utförlig diskussion kring dessa spörsmål förs. I likhet med Medieutredningen intas ett medborgar­ perspektiv (i motsats till ett branschperspektiv). Det är därmed framför allt konsekvenserna för medborgarna som medieanvändare som behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Medier och värde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;En komponent som varit avgörande för mediernas ekonomiska och administrativa organisationsformer har varit de &lt;SPAN class="ft28"&gt;värden s&lt;/SPAN&gt;om ­medie­produktion och &lt;NOBR&gt;-konsumtion&lt;/NOBR&gt; varit centrerade kring – de värden som varit det yttersta motivet för produktion. Kommersiell medieproduktion­ har naturligtvis ekonomiska värden som motor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;– filmer skapas för att ge återbäring och vinst på de investeringar som produktionsbolagen gjort, bokförlagen producerar böcker för att ge utdelning till sina aktieägare, och kommersiella &lt;NOBR&gt;tv-bolag&lt;/NOBR&gt; säljer reklamtid till dem som vill nå deras publiker med kommersiella (eller andra) budskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ekonomiska värden är dock inte de enda värden som kan knytas till medieproduktion. Public &lt;NOBR&gt;service-medierna&lt;/NOBR&gt; SVT, SR och UR drivs till exempel inte för ekonomisk vinnings skull, utan för att ”informera, utbilda och underhålla” – det motto för public &lt;NOBR&gt;service-verksamhet&lt;/NOBR&gt; som BBCs generaldirektör John Reith slog fast i &lt;NOBR&gt;1920-talets&lt;/NOBR&gt; början och som har fått bli ledstjärna för public &lt;NOBR&gt;service-bolag&lt;/NOBR&gt; världen över. Här är det således snarare fråga om &lt;NOBR&gt;informations-,&lt;/NOBR&gt; bildnings- och underhållningsvärden som står i fokus (Bolin, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Jag använde i det ovanstående stycket avsiktligt begreppet ”public &lt;NOBR&gt;service-medier”&lt;/NOBR&gt; för Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR), väl medveten om att Medieutredningen (SOU 2015:94) valt begreppet ”offentligt finansierade medier” om dessa bolag. Begreppsproblematiken här är inte enkel, och ­motivet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;för Medieutredningen att undvika public &lt;NOBR&gt;service-medier&lt;/NOBR&gt; med hänvis­ ning till att även andra medier verkar i allmänhetens tjänst är förstås legitimt (och relaterbart till den i EU vedertagna formuleringen ”public funded”). Jag har i andra sammanhang analyserat dessa anspråk (Bolin, 2004), t.ex. då TV4 under en tid konkurrerade om detta ”public &lt;NOBR&gt;­service-värde”&lt;/NOBR&gt; genom sin slogan ”kommersiell public service” – så pass framgångsrikt att man sedan 2004 är medlem i European Broadcasting Union – vilka på sin hemsida presenterar sig som ”världens ledande allians av public &lt;NOBR&gt;service-medier”&lt;/NOBR&gt; (EBU, 2015). Begreppet ”offentligt finansierade medier” löser dock inte dessa problem – som jag ser det – eftersom det även finns kommersiella företag som får finansiering eller delfinansiering via ”det offentliga” (om man med det offentliga menar statliga myndigheter). Presstödet är exempelvis en sådan stödform. Man skulle också kunna tänka sig att ”offentligt finansierade medier” syftade på finansieringsformer som utgår från offentligheten i Habermasiansk mening, dvs. ”de till publik församlade privatpersonernas sfär” (Habermas, 1962/1984: 35). Crowdfunding skulle då vara ett sådant exempel på offentligt grundad finansieringsform (i det fallet utgående från den kulturella offentligheten), där ett stort antal privatpersoner finansierar större projekt,oftaiformavmikrodonationeröverinternet.Ettnyligenupp- märksammat exempel är filmen &lt;SPAN class="ft28"&gt;Kung Fury &lt;/SPAN&gt;(2015) som finansierades via sådan crowdfunding. Tidskriften ETC kan också sägas delfinan- siera sin utgivning via donationer från läsarna, liksom internationella Wikipedia. Dessa tre exempel illustrerar också de tre områden som traditionella public &lt;NOBR&gt;service-medier&lt;/NOBR&gt; ägnat sig åt: underhållning, infor- mation (journalistik) och utbildning (kunskapsförmedling). Man kan givetvis diskutera om de produkter som finansierats är av högt eller lågt värde, men otvivelaktigt rör då en sådan diskussion graden av &lt;NOBR&gt;underhållnings-,&lt;/NOBR&gt; informations- respektive kunskapsvärden, dvs. samma värden som varit i fokus för SR, SVT och UR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Public &lt;NOBR&gt;service-begreppet&lt;/NOBR&gt; översätts ofta som ”radio och TV i all- mänhetens tjänst”, vilket också är den beskrivning som återfinns i Medieutredningen direktiv. Detta är dock inte den enda betydelse som public &lt;NOBR&gt;service-begreppet&lt;/NOBR&gt; vidhäftats. En annan betydelse är ”i publikens tjänst”, vilket är något annat, och snarare pekar mot en &lt;NOBR&gt;beställar-utförar-relation.&lt;/NOBR&gt; Denna betydelse brukar ofta anammas av kommersiella aktörer som vill åberopa publik &lt;NOBR&gt;service-kvaliteter&lt;/NOBR&gt; (att ge publiken vad den vill ha). En tredje betydelse är public service som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;”allmän nyttighet” i likhet med infrastrukturella system som vägar, järnvägar, avloppssystem, sjukhus och skolor (Syvertsen, 1999). Det är denna betydelse jag lägger i begreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Allmänna nyttigheter bedrivs sällan i vinstsyfte. Det finns dock en hel del annan medieproduktion som inte heller drivs i vinstsyfte. Många ungdomar ägnar sig åt att skapa musik på sin fritid, och gör inte sällan inspelningar som de cirkulerat bland vänner eller för att lyssna på i syfte att utvecklas, lära sig av misstag, etc. Att skriva poesi för skrivbordslådan är ytterligare en form av sådan textproduktion som inte syftar till skapandet av ekonomisk vinst. Alla dessa exempel är förknippade med andra värden, till exempel det sociala värdet av att göra musik tillsammans, det estiska värdet av att utvecklas som språk­ ekvilibrist, eller det samhälleliga värdet av att ha bildade, upplysta, välinformerade samt estetiskt och kulturellt berikade medborgare, vilket alltså är de värden som public service som institution traditio- nellt varit centrerat kring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Som framgår av det ovanstående använder jag begreppet värde i en vidare betydelse än bara som ”ekonomiskt värde”. Ett värde är ett uttryck för en värdering, och värden bestäms genom socialt överenskomna standarder, kriterier eller mått (Magendanz, 2003). Dessa mått kan vara ekonomiska, och räknas i kronor och ören, men de kan också vara sociala och mätas i grader av uppskattning från omgivningen. De kan även vara kunskapsmässiga i termer av breda kunskaper inom många områden eller djupa kunskaper inom ett mer begränsat område. Inom medieforskningen brukar man t.ex. tala om kunskapsvärden kopplade till rollen som medborgare i termer av ”public knowledge”, dvs. kunskap som är användbar för utövandet av medborgerliga rättigheter och skyldigheter (Corner, 2009). Sådana kunskapsvärden skapas dock inte av medier allena. De medborgare som tar del av mediernas innehåll måste också ha en beredskap för att kunna tillgodogöra sig informationen, och omvandla den i sitt medborgerliga handlande. Här har skolan traditionellt haft en roll av att utbilda kritiskt tänkande medborgare, som kan fatta välavvägda och informerade ställningstaganden i frågor som rör samhälls­ medborgarnas gemensamma angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;En sådan syn på värde innebär att vad som är värt något bestäms i socialt samspel med andra människor, och är utkomsten av en ­värderingsprocess. Det betyder att värden inte är inneboende som en essens inom ett föremål, eller i en aktivitet, utan får sitt värde&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;genom att människor gemensamt förhandlar fram det som anses värdefullt. Detta gäller inte minst medieinnehåll. Inom journalis- tiken görs bedömningar av en händelses nyhetsvärde, medan man inom underhållningen kan tala om ett visst tv- eller radioprograms underhållningsvärde. Hur dessa värden ser ut förändras över tid, och ser inte ut på samma sätt överallt, men de allra flesta kan enas om att det finns underhållning som är värd mödan att ägna sig åt, eller att det finns god och mindre god journalistik. Dessa värden är också konvertibla i den meningen att vi är beredda att betala si och så mycket (ekonomiskt värde) för att kunna ta del av ett visst slags underhållningsutbud på tv, eller för att ta del av nyheter i en viss form (Bolin, 2011). Och det är just i mötet mellan ett rikt och varierat medieutbud, och en kritiskt skolad eller bildad medborgare som dessa värden kan diskuteras, förfinas, och också förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Värden uppträder dock sällan i sin mest renodlade form, och även om kommersiell medieproduktion har ekonomiska värden som sin yttersta drivkraft, betyder det inte att andra värden – t.ex. estetiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;är frånvarande. Det som ur ett medieföretags ledningsperspektiv är mest centralt, behöver inte vara det för de enskilda aktörer som är inbegripna i själva produktionen; Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;tv-bolags&lt;/NOBR&gt; styrelse har givetvis ekonomiska värden som sin centrala måttstock, medan bildproducen- ten för en av företagets programutsändningar kan drivas av helt andra värden (Bolin och Forsman, 2002), vilka kan vara mer lika de värden som är centrala för personer involverade i &lt;NOBR&gt;icke-industriellt&lt;/NOBR&gt; skapande (t.ex. amatörfilmare, personer inom ideella organisationer, aktivister, konstnärer, etc.), och – kanske mest intressant i detta sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;vanliga medborgare, där intresset för mediernas ekonomiska vinster är mer begränsat. Sådana personer har av Medieutredningen benämnts som medieborgare, där den aktiva produktionsaktiviteten hos samhällsmedborgare betonas. Det är dock viktigt att påpeka att även de som inte aktivt skapar medieinnehåll i form av bloggar, med- borgarjournalistik, eller kommenterar händelser i nyhetsmediernas kommentarsfält också deltar i samhällsdebatten i så måtto att man håller sig informerad, och utvecklar åsikter och ställningstaganden som är till gagn för samhällets samlade offentlighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Olika värden behöver inte vara motstridiga i den meningen att de motverkar varandra. En kommersiell filmproduktion kan givetvis även ha stora konstnärliga kvaliteter, framburen av produktions- teamets omhuldande av estetiska värden. Otvivelaktigt bidrar den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;kommersiellt­ drivna pressen stort till samhällsdebatten (och har så gjort sedan den borgerliga offentlighetens uppkomst). Men de olika värden som industriellt producerad och organisatoriskt komplex medieproduktion omfattar skapar friktion i produktionen. Den är kanske tydligast illustrerad i den spänning mellan ”kreatörer” (creators)­ och ”ekonomer”­ (suits) som traditionellt återfunnits inom musikbranschen (Hesmondhalgh, 2007), men som även åter- finns inom t.ex. journalistiken mellan den redaktionella och den ekonomiska ledningen. Om vi undantar den industriellt organiserade medieproduktion som ryms inom SVT, SR och UR så drivs all övrig industriell medieproduktion kommersiellt – ibland med ekonomiskt bistånd (t.ex. presstöd eller stöd till kulturtidskrifter), men alltid inom ramen för en kommersiell, konkurrensutsatt marknad. I nästa avsnitt ska de traditionella produktions- och affärsmodeller som medieproduktion använt sig av att beskrivas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Traditionella modeller för medieproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Public &lt;NOBR&gt;service-medierna&lt;/NOBR&gt; SVT, SR och UR har traditionellt, och i synnerhet under den tid dessa hade monopol på sina verksamheter, haft ett speciellt förhållningssätt till sina användare, vilka tilltalats som &lt;SPAN class="ft28"&gt;medborgare &lt;/SPAN&gt;som erbjuds att ta del av information, underhållning eller bildning (på samma sätt som medborgaren ges möjlighet att ta del av vägnätet, utnyttja järnvägen, få sina sopor hämtade eller spola i toaletten). Det är viktigt att framhålla denna aspekt som ett specialfall av industriell medieproduktion. Eftersom dessa medier inte drivits i vinstsyfte kan man heller inte tala om att de har ”affärsmodeller” som grund för sin verksamhet. Och även om själva sättet att producera radio- och &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; rent tekniskt varit baserat på samma produk- tionsmodeller som deras kommersiella motsvarigheter, har tilltalet till medborgaren varit den särskiljande kvaliteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det finns i huvudsak tre olika affärsmodeller som kommersiell medie- och kommunikationsverksamhet traditionellt använt sig av i Sverige. Två av dessa har använts inom mediebranschen och en inom tele- och kommunikationsbranschen. De affärsmodeller som kommersiella massmedier i Sverige (och annorstädes) har arbetat utifrån har varit centrerade kring vilken vara som producerats. Denna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;vara har varit antingen texter eller publiker. De kan därför kallas den textbaserade, respektive den publikbaserade affärsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Den äldsta av dessa är den textbaserade modellen. Den har tryckpressen och dess möjlighet att mångfaldiga det skrivna ordet som sin utgångspunkt, men med texter kan även avses rörliga bilder (filmer, &lt;NOBR&gt;tv-program)&lt;/NOBR&gt; eller auditiva texter (musikstycken). Genom tryckpressen kan exakt likalydande texter spridas till en större krets av människor än vad som var möjligt med handkopierade texter (som sällan var exakt och ordagrant kopierade). Mångfaldigandet är en förutsättning för en industriell produktion där massproducerade texter kan spridas till en masspublik, något som leder till uppkomsten av den &lt;SPAN class="ft28"&gt;borgerliga offentligheten &lt;/SPAN&gt;(Habermas, 1962/1984), men också till uppkomsten av en marknad där böcker och tidningar säljs för att generera ekonomisk vinst. Det ekonomiska värdet realiseras när en kund köper ett exemplar av en bok, eller en tidning, enligt samma princip som &lt;NOBR&gt;informations-,&lt;/NOBR&gt; bildnings- eller kulturvärdet infrias med medborgarnas användning av olika texter inom ramen för en upplyst offentlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Som redan påpekats hindrar inte produktion av texter i vinstsyfte att texterna även kan bära på potentialer till upplysning, information eller bildning. Utvecklingen av journalistiken som institution visar till exempel att detta inte bara är möjligt, utan även centralt för hur den journalistiska institutionen byggts upp. Det är detta som föranlett den länge upprätthållna separationen av den ekonomiska ledningen av en tidning från den redaktionella; ett organisatoriskt förhållande som krävt en balansgång där den redaktionella makten tilldelats rela- tiv autonomi från den ekonomiska (se exempelvis kapitlet av Wiik och Andersson i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I den &lt;SPAN class="ft28"&gt;publikbaserade modellen &lt;/SPAN&gt;är det inte texten som utgör den vara som ska generera ekonomiskt värde, utan publiken. I en sådan affärsmodell är texten i stället ett medel för att attrahera publiker som sedan paketeras som en publikvara för försäljning till annon- sörer, eller andra med intresse av att nå en specifik grupp människor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ett ­politiskt parti, en intresseorganisation, eller en myndighet. Gemensamt för detta förhållningssätt är att det inte primärt är samhällsmedborgaren – eller medieborgaren (SOU 2015:94:149 ff)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;i allmänhet, eller ens kunder i allmänhet som ska nås av mediernas räckvidd, utan det speciella segment eller målgrupp man i varje enskilt fall vill nå. Beroende på hur den målgruppen ser ut, förändrar man sitt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;sätt att kommunicera: vill man nå män skapar man medieinnehåll man vet appellerar till män, och vill man nå unga kvinnor skapar man ett innehåll anpassat för denna målgrupp. I termer av ekonomiskt värde är därför olika målgrupper olika mycket värda, och strävan efter den mest väldefinierade målgruppen blir viktig. Tydligast uttrycks detta i mediernas målgruppsanalys, där man till exempel kan komma fram till att ”vi har slutat att ta betalt för publiker över 55 år”, som en projektledare för en svensk kommersiell &lt;NOBR&gt;tv-station&lt;/NOBR&gt; en gång uttryckt det (Bolin, 2004). I sådana sammanhang reduceras publiken till sitt ekonomiska värde, och publikgrupper som anses vara för gamla blir bokstavligen ”värdelösa”. När medieproducenter uttrycker sig på ett sådant sätt är det en tydlig indikator på annonsmarknadens inflytande över vad som produceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det har flera gånger påpekats i den engelskspråkiga medie­ vetenskapliga litteraturen att begreppet ”publik” (audience) har sitt ursprung i ”marknadsavdelningarna hos företag med intresse av att sälja varor med hjälp av medierna” (Mosco och Kaye, 2000:45, min översättning).Påsvenskaharbegreppetbibetydelsersomockså­länkar det till offentlighetsbegreppet, vilket gör att det också kan knytas till ett mer aktivt förhållningssätt. I detta sammanhang använder jag det dock i den snävare betydelsen som ett objekt för medieföre­ tagen, i likhet med hur dessa själva använder publikbegreppet (ingen kallar sig själv publik – det är en kollektiv tillhörighet man tillskrivs av andra). I dessa sammanhang har det dessutom på senare tid även inom de &lt;NOBR&gt;icke-kommersiella&lt;/NOBR&gt; medierna SVT, SR och UR anpassats till den övergripande kommersiella kontexten genom att man väjer att prata om publiken som den ”valuta” som styr överväganden inom medieproduktionen. I den publikbaserade modellen ses alltså den som brukar medier som en vara – eller valuta – som kan investeras i, förhandlas med, vidareförsäljas eller konverteras, men som inte har någon egen agens (eller där eventuell agens inte är intressant för företagens överväganden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;De text- och publikbaserade modellerna är förstås idealtyper, och ibland blandas de. Inom pressen infördes ganska snart reklam som ett komplement till den textbaserade modell som bygger på lösnummerförsäljning eller prenumeration. Förhållandet mellan pressens inkomster från dessa två källor varierar. Vad gäller gratis- tidningar stammar alla inkomster från annonsförsäljning, medan det för de flesta prenumerationsbaserade dagstidningar gäller en balans&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;mellan de båda intäktskällorna (Gustafsson, 2009). I tider av svik- tande annonsförsäljning, blir det därför viktigare att antingen öka intäkterna från lösnummerförsäljning eller prenumeration – eller att utveckla alternativa affärsmodeller (för fördjupning av dagspressens affärsverksamhet, se kapitel av Ohlsson respektive Allern och Pollack i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;De text- och publikbaserade modellerna gäller alltså för de traditionella massmedierna press, radio och tv. Ser vi till tele- och kommunikationsbranschen finns det en tredje modell av relevans för förståelsen av medieproduktion och – konsumtion i det digitala sam- hället. Den kan kallas den &lt;SPAN class="ft28"&gt;servicebaserade modellen&lt;/SPAN&gt;, och är grundad i att medieanvändaren erbjuds en kanal för att kommunicera med andra. Urtyperna för denna modell är postväsendet och telefon­ väsendet. Här är det inte fråga om en innehållslig produkt som erbjuds en medieanvändare, utan en tjänst – ett nätverk genom vilket man kan kommunicera med andra. Posten erbjuder sig att förmedla meddelanden mellan en brevskrivare och en mottagare, telefonbola- get erbjuder sina nätverk för de telefoninnehavare som vill prata med varandra. Dessa två nätverk är i själva verket urtypen för medier som bygger på användargenererat innehåll. Varken posten eller televerket producerar texter. Dessa skapas av användarna själva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Digital integrering av affärsmodeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;I princip kan man säga att dessa tre modeller varit förhärskande inom medie- och telekombranschen under hela &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Ibland har den text- och den publikbaserade modellen kombinerats (som inom de tryckta nyhetsmedierna), men de har aldrig kombinerats med &lt;NOBR&gt;­service-modellen,&lt;/NOBR&gt; vilken har varit förbehållen postväsendet och telefonbolagen (vilka båda under lång tid drevs utan vinstmotiv i Sverige). Telekommunikationsbranschen och &lt;NOBR&gt;medie-branschen&lt;/NOBR&gt; var tydligt skilda åt, och deras affärsmodeller blandades inte. Men som vi strax ska se medför digitaliseringen att de smälter samman, med en rad konsekvenser för både mediernas producenter och dess användare som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Den publikbaserade modellen ställer krav på medieproducenterna att söka kontrollera publiken och få information om vilka som ingår i detta kollektiv eftersom de som köper annonsplats, och därmed&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;tillgång till publikens uppmärksamhet, är intresserade av att veta huruvida deras meddelanden når rätt publikgrupper. Som en följd av detta utvecklas särskilda undersökningsmetoder för att kartlägga publikens karaktär och sammansättning. Detta intresse uppstod således inom den kommersiella delen av mediebranschen, dvs. den som levde på intäkter från den publikbaserade modellen. Public &lt;NOBR&gt;service-medierna&lt;/NOBR&gt; har haft andra skäl som bevekelsegrund för sina verksamheter, och därför dröjde det innan publikmätningar började göras på regelbunden basis (se Bjur, 2009). Att mäta publiker ansågs länge motverka public &lt;NOBR&gt;service-företagens&lt;/NOBR&gt; syften – både vid BBC och inom SR/SVT (Syvertsen, 1999; Lindén, 2011:221).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Sätten att nå kunskap om publiken har varierat över tid, men oavsett om man baserat sina undersökningar på telefonintervjuer eller People Meters har principerna för mätning varit desamma: Målgrupper har skapats baserade på sociologiska variabler som kön, ålder, bostadsort, utbildningsnivå, inkomst, livsstil, etc. Rent tekniskt har de statistiska metoderna för materialinsamling också förfinats, liksom sätten att placera reklam för att maximalt utnyttja den tid som tv- och radiokanalerna förfogat över. Här utvecklade t.ex. TV4 nya sätt att sälja reklam med avsikt att skapa en bättre träffbild vad gällde den eftersökta målgruppen, och en minskad risk för ”spill”, dvs. risken att ett reklaminslag skulle ses av personer tillhörande målgrup- per som annonsörer inte vill nå (jfr. Bolin, 2002:193). Principen att annonsköpare vill undvika ”spill” och nå så precisa målgrupper som möjligt gäller givetvis även för tryckta medier, och förklarar också utbredningen av allt mer nischade produkter som t.ex. tidskrifter för kvinnor med balkonger eller små trädgårdstäppor (Bolin, 2011:52).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;De tre olika industriellt organiserade affärsmodellerna bygger på något olika förhållningssätt till medieanvändarna. I den &lt;NOBR&gt;text-baserade&lt;/NOBR&gt; modellen intar medieanvändaren rollen som kund, och kan välja att köpa eller inte köpa en vara (text), oavsett om detta är en bok, ett biobesök, eller en &lt;NOBR&gt;cd-skiva.&lt;/NOBR&gt; Detta gäller även för den servicebaserade modellen där medieanvändaren väljer huruvida hen vill utnyttja och betala för servicen, och ibland också vilken nivå av service man vill ha och betala för. Oavsett om denne medieanvändare använder den eller ej, finns den potentiellt tillgänglig, kräver inget medlemskap, och diskriminerar inte mellan vilka som utnyttjar tjänsten. Detta gäller inte den publikbaserade modellen där det i stället är de som köper reklamtid som är medieföretagens kunder, och medieanvändaren&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;utgör det råmaterial ur vilket publikvaran extraheras. För att komma åt detta råmaterial behöver medieproducenterna dock tilltala medie- användaren som en kund som kan välja ur ett större utbud (jfr Lewis och Westlund, 2015). Detta tilltal maskerar således det faktum att det i själva verket är medieanvändaren som utgör basen för själva publikvaran. Inom de traditionella massmedierna sker det genom statistisk bearbetning av sociologiska variabler, livsstilsmarkörer etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Nu är det inte statistiken i sig som omvandlar medieanvändaren till en vara som cirkulerar på en marknad. Innan etermediemarknaden omreglerades bedrevs t.ex. all &lt;NOBR&gt;tv-verksamhet&lt;/NOBR&gt; av SVT, och statistik om &lt;NOBR&gt;tv-tittande&lt;/NOBR&gt; skapades av SVT:s publik och programforskningsav- delning SR/PUB. Här skedde under sista decenniet av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; en betydande förändring när public &lt;NOBR&gt;service-bolagen&lt;/NOBR&gt; gick samman med de kommersiella mediebolagen och skapade MMS. Den information om medieanvändning som skapades av SR/PUB under monopolti- den redovisades i rapporter som hade offentlig spridning. Eftersom etermedierna hade monopol på att sända fanns ingen marknad för information om publiken. När MMS bildades 1992 som ett samägt bolag där de största ägarna är SVT, MTG, TV4, Kanal 5, blev det förenat med en kostnad att ta del av mer specialiserad information om publiksammansättning och räckvidd. Genom detta uppstod en publikmarknad, där nya aktörer (t.ex. Mediavision) successivt etablerat sig. Från denna tidpunkt förvandlades &lt;NOBR&gt;tv-tittare&lt;/NOBR&gt; (och radiolyssnare, vilkas lyssnande kartläggs av RUAB) från att primärt ha innehaft funktionen av medborgare till att bli den vara som cirkulerar på mediemarknaden. Sättet att betrakta &lt;NOBR&gt;tv-tittare&lt;/NOBR&gt; och radiolyssnare anpassades till den kommersiella marknadens synsätt, där tittaren eller lyssnaren reduceras till sin funktion som ”valuta”, vilket alltså är ett begrepp som numera även används inom SVT och SR (Bjur, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-industriell&lt;/NOBR&gt; medieproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Inledningsvis i detta avsnitt angavs public service som ett icke vinst- syftande undantag jämfört med all övrig industriellt organiserad medieproduktion. Det finns dock även annan icke vinstsyftande medieproduktion, utförd i mindre skala, med mindre formaliserade organisatoriskaramverk,ochmedandraänkommersiellavärdenicen- trum. Det som produceras på detta sätt cirkulerar – åtminstone i den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;pre-digitala&lt;/NOBR&gt; världen – främst inom en social eller kulturell marknad, där framgång inte räknas i ekonomiska termer, utan i uppfinnings- rikedom, estetisk kvalitet, underhållningsvärde, eller socialt värde. Amatörmusiker, körsångare, fritidsfotografer, personer involverade i ideella organisationer och aktivister skapar en avsevärd mängd kulturprodukter där sociala, estetiska, kulturella eller ideella värden står i centrum. Dessa produkter kan inte cirkulera på en marknad eftersom ingen skulle betala för dem. De värden som skapas är endast verkningsfulla i de sociala sammanhang vari de producerats, och för dem som deltagit i produktionen eller deras vänner. All kulturpro- duktion som iscensätts inom skolans ramar, eller på dagis, cirkulerar också inom en &lt;NOBR&gt;icke-kommersiell&lt;/NOBR&gt; ekonomi. De teckningar som barn gör i skolan har ibland ett mycket högt värde för barnen själva och deras föräldrar, men skulle aldrig kunna cirkulera på en marknad och generera ekonomiskt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Organisationer som Röda Korset, Greenpeace, Sea Shepherd eller Läkare utan gränser skapar medieinnehåll för att upplysa om sina verksamheter och för att värva volontärer eller medel för sina verksamheter, grundade i humanitära eller miljömässiga värden. Politiska partier genomför opinionsskapande kampanjer – inte minst i samband med val – där ideella, politiska värden står i centrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Gemensamt för alla dessa verksamheter är att de i den &lt;NOBR&gt;pre-digitala&lt;/NOBR&gt; världen i huvudsak var tydligt skilda från den industriellt organi- serade medieproduktionen. Medie- och kulturindustrierna kunde omöjligt extrahera ekonomiskt värde ur dem, och det fanns inga distributionsnät som delades av både industri och amatörer. Allt detta förändras med mediernas digitalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft57"&gt;Digitaliseringens implikationer: förskjutningar inom medieproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Digitaliseringen av medierna har de senaste två decennierna skapat en rad förskjutningar inom all medie- och kulturproduktion, kom- mersiell som &lt;NOBR&gt;icke-kommersiell,&lt;/NOBR&gt; professionell som amatörbaserad, storskalig som småskalig. De modeller som beskrivits i avsnittet ovan förändras, och relateras mer tydligt till varandra genom att de tidigare separata produktions- och konsumtionskretsloppen har fått nya beröringspunkter. Denna utveckling innehåller ambivalenser och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;inkonsistenser som skapar utmaningar för såväl industriella produk- tionsprocesser som för enskilda medborgare (och medieborgare)­ . De öppnar möjligheter för medborgerliga initiativ, ger enskilda medieanvändare verktyg för självframställan och för att delta i den samhälleliga diskussionen på sätt som tidigare inte varit möjligt. Men det ger också medie- och kulturindustri (och myndigheter) nya verk- tyg för övervakning, kontroll och insyn i medieanvändares privatliv, och får därmed konsekvenser för enskilda medborgares personliga integritet (se också Bengtsson &amp; Johanssons respektive Appelgren och Leckners kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Vad som ska lyftas fram i detta avsnitt är sex stycken förskjutningar vad gäller vilka typer av värden som priviligierats i medieproduktionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;– oavsett om denna varit vinstorienterad, medborgarorienterad eller amatörbaserad. Dessa förskjutningar rör dels strukturella förhållan- den inom mediemarknaden, och dels inkorporerandet av publikens användargenererade innehåll i kommersiella sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Vad det gäller förändringar på mediemarknaden har det för det första skett en &lt;SPAN class="ft28"&gt;maktförskjutning inom mediebranschen till distribu- törernas fördel, &lt;/SPAN&gt;där digitaliseringen medfört samordningsmöjlighe- ter av tidigare inte existerande slag. En viktig komponent i denna förändring är telekommunikationsbranschens förändrade roll för medie- och kulturproduktion. I den &lt;NOBR&gt;pre-digitala&lt;/NOBR&gt; världen var medie- och kulturbranschen skild från telekommunikationsbranschen. Så är inte fallet i dag. Telekommunikationsföretagen har i stället fått en central roll för i det närmaste &lt;SPAN class="ft28"&gt;all &lt;/SPAN&gt;medie- och kulturproduktion eftersom dessa dels kontrollerar distributionen av medieinnehåll via sina nätverk, dels kontrollerar vilka det är som nås av medieinnehållet, dvs. medieanvändarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;För det andra, och som en konsekvens av den första förskjut- ningen har det skett en &lt;SPAN class="ft28"&gt;förskjutning mot nya sätt att skapa och paketera publikvaran, vilken innefattar en maktförskjutning från traditionella medieföretag till fördel för nya digitalt orienterade företag&lt;/SPAN&gt;. En rad nya aktörer för innehållsdistribution har vuxit fram där företag som Facebook har intagit ledande positioner inte minst genom att inkorporera andra tekniska plattformar (Instagram, etc.). Dessa företag liknar mer traditionella &lt;NOBR&gt;telekom-företag,&lt;/NOBR&gt; då de inte skapar eget innehåll utan erbjuder kommunikativa tjänster. Till dessa hör även sökmotorer som Google, Yahoo, etc, vilka även fungerar som mellanled i distributionen, genom att dels tillgängliggöra och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;skapa åtkomst till innehåll, dels genom att personifiera sökningar genom sina algoritmer baserat på tidigare sökbeteenden. Genom att ha köpt upp stora innehållsdistributörer som Youtube (Google), Tumbl, Flickr (Yahoo), etc., kan sökmotorerna också skapa enorma datamängder (Big Data) ur vilket beteendemönster identifieras och reklam ­distribueras. Detta presenteras för användarna i termer av ”relevans”, dvs. att användaren får relevanta sökresultat, eller förslag på inköp, men relevansen är förstås också utvecklad i relation till Google med fleras kunder – annonsörerna – vilka effektivare når för dem relevanta målgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Strömningstjänster som Spotify med flera skapar också profiler av sina användare för att kunna individanpassa erbjudanden och musikval. Information om användarbeteenden används sedan för att föreslå användarna artister och genrer, men delas även med Spotifys samarbetspartners (t.ex. Facebook), som i sin tur kombinerar denna information med annan information om användning skapad ur sina egna plattformar. Precis som Google, Twitter, Facebook och andra nätbaserade medier skapas publikvaran genom algoritmer, med syfte att anpassa reklam och kommersiella erbjudanden till dem som upp­ visar specifika beteenden på internet (se Andersson Schwarz respek- tive Appelgren och Leckners kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Denökadebetydelsenavtelekombranschen,inklusiveaktörersom Facebook och Google, kan illustreras med den enorma omsättning av ekonomiska värden som dessa företag står för jämfört med tradi- tionell medie- och kulturindustri. År 2014 hade t.ex. Sveriges största mediehus Bonnier AB en nettoinkomst på 23,7 miljarder kronor­ . Teliasoneras nettoinkomst samma år uppgick till 101 miljarder­ . Brittiska telekommunikationsföretaget BT hade en inkomst på cirka 227 miljarder (18,3 miljarder GBP). Facebook hade under samma år en nettoinkomst ungefär lika stor som Teliasonera (12,5 miljarder USD), men deras omsättning växer snabbt. Googles intäkter var cirka 527 miljarder kronor (66 miljarder USD). I den allmänna debatten framhålls ofta Facebooks och Googles enorma vinster inom mark- naden. Och visst är det fråga om gigantiska företag vad gäller ekono- misk muskelkraft. Det talas dock mycket mindre om de traditionella telekombolagen, av vilka flera är nog så stora på den internationella telekommarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Att telekomföretagen kommit att växa sig så stora beror på att de utgör den central länk varmed medieanvändarna dras in i de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;kommersiella produktionsprocesserna. Genom att tillhandahålla nätverken för kommunikation – oavsett om det gäller telefoni eller medieinnehåll – kontrollerar de också informationen om mediernas användare. Eller rättare sagt, den information som användarnas olika tekniska apparater genererar – oavsett om det är IPTV, mobiltelefoni, användande av sociala nätverkstjänster, eller konsumtion av nyheter eller underhållning via internet. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv fungerar också Facebook, Google och deras motsvarigheter som ­telekombolag, eftersom det är genom deras servrar som informa­ tionen om användning strömmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I den &lt;NOBR&gt;pre-digitala&lt;/NOBR&gt; världen skapade innehålls- och tjänste­ producenter information om publiken via urvalsundersökningar, där målgruppsprofiler kunde utvecklas. Dessa profiler kunde dock inte kopplas tillbaka till enskilda medieanvändare. Detta möjliggörs dock i den digitala världen, där det blivit lättare att skapa användarprofiler på individnivå och att i realtid förse dessa individer med den reklam som annonsörerna vill att de ska nås av. Detta bygger dock på att medie- och kommunikationsbolagen på ett övertygande sätt kan visa för dem som köper reklamutrymme att de når rätt målgrupper. Genom att generera stora datamängder om användarna genom sam- ordning av information om deras rörelser på internet, hämtat från olika ­applikationer och tekniska plattformar, skapas den ”digitala konsument” som annonsörerna och reklambranschen vill nå (Bolin, 2011:63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Den typ av förändring som digitaliseringen privilegierat innebär alltså att de dominerande aktörerna inom medie- och kommunika- tionsbranscherna i allt högre grad överger den textbaserade affärsmo- dellen till förmån för en kombination av publik- och servicemodellen. I relation till mediernas användare sker här också, för det tredje, &lt;SPAN class="ft28"&gt;en förskjutning av praxis inom servicemodellen&lt;/SPAN&gt;, där telekombolagen omvandlar sina kunder till den råvara som ska bearbetas och säljas på en annonsmarknad. Samtidigt som användarna fortfarande i ett avseende är kunder (dvs. betalar för att använda nätverken) så använder telekombolag, sökmotorer och sociala nätverksmedier den information som kunderna genererar för att paketera och sälja till annonsörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Något sådant föreföll otänkbart i den &lt;NOBR&gt;pre-digitala&lt;/NOBR&gt; värden. Svenska brevskrivare skulle ha blivit mycket upprörda om de fick reda på att postverket öppnade deras brev och sålde information om innehållet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;till tredje part. Denna typ av verksamhet förknippades snarast med totalitära staters försöka att kontrollera sina medborgare. De skulle också känna sig kränkta om de fick reda på att posten sålde upp- gifter om deras korrespondenskrets till kommersiella företag för att dessa skulle kunna utnyttja informationen i kommersiella syften. Telefonörer skulle känna sin personliga integritet hotad om dåvarande Televerket kartlade deras telefonmönster och sålde information om vad de pratade om till vinstdrivande företag. Allt detta godtas dock av användarna när det sker på internet. Det sker inte alltid utan knot, och ibland resignerat eller uppgivet inför den omöjliga uppgiften att som enskild användare protestera inför den storskaliga exploatering av personinformation som det är fråga om (Turow et al., 2015). Men det är få som avstår från att använda dessa medier för att de känner sig integritetskränkta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Även &lt;NOBR&gt;icke-kommersiell&lt;/NOBR&gt; medieproduktion av publik &lt;NOBR&gt;service-­&lt;/NOBR&gt; modell berörs av denna dominans av kommersiella aktörer. Detta leder, för det fjärde, till en omlokalisering av SVT:s, SR:s och UR:s verksamheter som innebär en &lt;SPAN class="ft28"&gt;förskjutning av public &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;service-bolagens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; verksamhetsområde (se Nords kapitel för vidare diskussion av dessa bolags verksamheter)&lt;/SPAN&gt;. När t.ex. SVT söker alternativa distribu- tionsplattformar via Youtube eller Facebook innebär det också att tilltalet till användarna förändras. I den &lt;NOBR&gt;pre-digitala&lt;/NOBR&gt; världen är public service­ &lt;NOBR&gt;-användare&lt;/NOBR&gt; inga kunder, och inte heller någon råvara som SVT bearbetar och säljer till tredje part, utan medborgare som genom sina licensavgifter finansierar ett eget, &lt;NOBR&gt;icke-kommersiellt&lt;/NOBR&gt; utbud. När SVT bäddar in detta utbud på kommersiella plattformar som Facebook och Youtube underordnar man sig deras affärsmodeller och upplåter de tittande medborgarna som råmaterial för bearbetning till den publikvara som sedan säljs till annonsörer. Samtidigt är man dessa annonsörers medium för att nå publiker med kommersiella budskap. Mediebrukarna blir i en sådan kontext både medborgare och vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;För det femte har de digitala medierna medfört en &lt;SPAN class="ft28"&gt;ökad hand- lingsfrihet för medieanvändare &lt;/SPAN&gt;att skapa eget innehåll, och därmed uppfylla den medieborgarroll som Medieutredningen skisserat i sitt betänkande (SOU 2015:94). Otvivelaktigt skapar detta utrymme för en offentlig diskussion om allmänna angelägenheter som kan verka stimulerande för det demokratiska deltagandet. Samtidigt utspelar sig detta samtal oftast inom ramen för kommersiella miljöer, styrda av de algoritmer som finansierar de nya webbaserade aktörerna inom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;sökmotortjänsterochsocialanätverksplattformar.Häromvandlasdet demokratiska samtalet i sig till den vara som driver dessa industrier, på ett sätt som påminner om den tidiga borgerliga pressoffentligheten, som ju också utvecklades inom ramen för den kommersiellt drivna pressen. Det finns dock en skillnad: Inom den tidiga pressoffent- ligheten var den läsande och diskuterande allmänheten medborgare och kund samtidigt. I den digitala offentligheten har kundrollen förvandlats till varurollen. Medieborgaren är samtidigt också själva medievaran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;För det sjätte har det skett en kraftig &lt;SPAN class="ft28"&gt;förskjutning inom &lt;/SPAN&gt;ett område för kommunikation som vanligtvis inte brukar behandlas i medie- politiska sammanhang, nämligen skolan. Skolan är å ena sidan den plats i samhället där individen socialiseras in i en medborgarroll och bibringas de diskursiva verktygen för att upprätthålla denna roll. I detta ingår det som brukar kallas medie- och informationskunnighet (MIK), som kan sägas vara en fostran även till medieborgarrollen. Å andra sidan är också skolan en plats där medier ingår som en natur- lig del i denna fostran, genom läroböcker, instruktionsvideor och pedagogiska datorspel. Här har t.ex. Apple lanserat såväl hårdvara (Ipad) som programvara och pedagogiska tjänster för svenska skolor, men skolorna använder även olika datorlösningar från kommersiella företag för själva skolarbetet genom att lärare t.ex. utnyttjar deras gruppkommunikationsfunktioner. Genom detta förläggs således skolarbetet till kommersiella miljöer, och eleverna förvandlas till varor på samma sätt som i fallet med alla andra som använder sociala nätverksmedier, sökmotorer med mera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Förändring i den samtida medie- och kommunikationsindustrins affärsmodeller, kopplat till den allt tätare samverkan som sker med annonsmarknaden och den traditionella medieindustrin leder således till en omvandling av medieanvändarna från kunder/medborgare till att i allt högre grad bli de varor som cirkulerar på mediemarknaden. Därmed kan man också säga att allt större områden av människors liv dras in i den medieproduktion som syftar till skapandet av eko- nomiskt mervärde. Man kan uttrycka det som att det sker en ökande kolonialisering av medieanvändarnas livsvärldar – inom såväl intim­ sfär, skola, arbets- och fritidsliv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Slutsatser och implikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Man kan mot bakgrund av det ovanstående konstatera att digita­ liseringen har medgivit att områden som tidigare legat utanför kommersiella marknader nu har införlivats i dessa. Det går förstås att diskutera vad som är drivande i denna process: teknisk utveckling eller ekonomiska drivkrafter. Oavsett vilket är resultatet att ekono- miska värden blir viktiga inom fler och fler områden. Detta ska dock inte tolkas som att ekonomiska värden är allenarådande. I industriell medieproduktion kan ekonomiska värden samsas med andra värden (kulturella, sociala, estetiska), men de ekonomiska värdena är de som ytterst kommer att vara avgörande för om produktionen tillåts fortsätta eller ej. De ekonomiska värdena blir därmed avgörande ”i sista instans”, som det heter med en numera omodern formulering (Marx, 1867/1974). Den produktion som drivs av andra värden har innan digitaliseringen varit relativt oberörd av de ekonomiska vär- denas inflytande över produktionen. I och med digitaliseringen dras dock även denna produktion in i det industriella kretsloppet, och ekonomiska värden tränger in i och påverkar även denna produktion på ett sätt som tidigare inte varit fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Mankanomfamnadenhärutvecklingen,tyckaattdenärbragenom att den skapar tillväxt och ökad välfärd, större valfrihet för mediean- vändarna både vad gäller underhållning, bildning och &lt;NOBR&gt;sam-hällsinfor-&lt;/NOBR&gt; mation. Men man kan också tycka att den är problematisk i det att den samtidigt varufierar större och större delar av människors livsvärldar, de privata sammanhang där vi umgås socialt och där vi har vår intims- fär och offentliga miljö. Oavsett vilken ståndpunkt man intar, måste de långsiktiga konsekvenserna noga beaktas. Att ekonomiska värden står i centrum för kommersiell medieproduktion är givetvis varken en nyhet eller något som i sig är problematiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Den fråga som man ur ett mediepolitiskt perspektiv måste ställa sig är dock hur vi i framtiden ska värdera de områden som tidigare varit oberörda av den kommersiella medieindustrin, men som nu i allt högre grad blir det. Här är det rimligt att efterlysa strategier för att bevara områden där medieanvändaren enbart betraktas som medborgare, för att undvika att sådana områden blir en parantes i historien. För detta krävs att det värnas om en sfär där enbart med- borgerliga värden som informationsvärden, kunskapsvärden och underhållningsvärden står i centrum. För att uppnå detta behövs en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;samordning av en ansvarstagande mediepolitik med en mediekom- petent utbildningspolitik som tillsammans kan motverka en alltför långtgående kommersialisering av skolans värld, där pedagogiska lösningar lämnas åt globala medieföretag att utforma. Ur ett sam- hälleligt hållbarhetsperspektiv är medie- och informationskunnighet som en basal medborgerlig kompetens alltför viktig för att utelämnas åt marknadens godtycke.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Benkler Y (2006) &lt;/SPAN&gt;The Wealth of Networks. How Social Production Transforms Markets and Freedom&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New Haven and London: Yale University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bjur J (2009) &lt;/SPAN&gt;Transforming Audiences: Patterns of Individualization in Television Viewing&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: JMG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft10"&gt;Bolin G (2002) In the Market for Symbolic Commodities. Swedish Lottery Game Show Bingolotto and the Marketing of Social and Cultural Values. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Review&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;23(1–2):&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;177–204.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;Bolin G (2004) The Value of Being Public Service. The Shifting of Power Relations in Swedish Television Production. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media, Culture &amp; Society&lt;/SPAN&gt;, 26(2): &lt;NOBR&gt;277–287.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bolin G (2011&lt;/SPAN&gt;) Value and the Media. Cultural Production and Consumption in Digital Markets&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Farnham: Ashgate.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Bolin G (2013) Questioning Entertainment Value. Moments of Disruption in the History of Swedish Television Entertainment. I: Monika &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; och Mats Ekström (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;A History&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft28"&gt;of Swedish Broadcasting. Communicative Ethos, Genres and Institutional Change&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Göteborg: Nordicom, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;263–283.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Corner J (2009) Public Knowledge and Popular Culture: Spaces and Tensions. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media, Culture &amp; Society&lt;/SPAN&gt;, 31(1): &lt;NOBR&gt;141–149.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;EBU (2015) EBU – The World’s Leading Alliance of Public Service Media. www.ebu.ch/home (besökt 18 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Gustafsson &lt;NOBR&gt;K-E&lt;/NOBR&gt; (2009) Dagspressens affärsmodeller. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Ekonomiska samfundets tidskrift, &lt;/SPAN&gt;no. 1/2009: &lt;NOBR&gt;23–28&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Habermas J &lt;/SPAN&gt;(1962/1984) Borgerlig offentlighet. Kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lund: Arkiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Hesmondhalgh D (2007) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Cultural Industries &lt;/SPAN&gt;(andra upplagan). London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Lewis SC och Westlund O (2015) Actors, Actants, Audiences, and Activities in &lt;NOBR&gt;Cross-media&lt;/NOBR&gt; News Work. A Matrix and a News Agenda. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism 3(1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;19–37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lindén J &lt;/SPAN&gt;(2011) &lt;NOBR&gt;TV-ledning&lt;/NOBR&gt; i konkurrens, En studie av Sveriges Televisions publicistiska ledning &lt;NOBR&gt;1997–2000.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Värdeskapande och medborgarskap i det digitaliserade samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Magendanz D (2003) Conflict and Complexity in Value Theory.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft29"&gt;The Journal of Value Inquiry&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 37: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;443–453.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Marx K (1867/1974) &lt;/SPAN&gt;Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Första boken: Kapitalets produktionsprocess. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Lund: Arkiv Zenit.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Mosco V och Kaye L (2000) Questioning the Concept of the Audience. I: I Hagen och J Wasko (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Consuming Audiences? Production and Reception in Media Research&lt;/SPAN&gt;. Creskill, N.J.: Hampton Press, &lt;NOBR&gt;31–46.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Syvertsen T (1999) Hva kan ”public service” begrepet brukes til? I: Ulla Carlsson (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordiska forskare reflekterar: Public &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;service-TV&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Göteborg: Nordicom, &lt;NOBR&gt;7–14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft50"&gt;Turow J, Hennessy M och Draper N (2015) &lt;SPAN class="ft51"&gt;The Tradeoff Fallacy: How Marketers Are Misrepresenting American Consumers And Opening Them Up to Exploitation. &lt;/SPAN&gt;Philadelphia: Annenberg School of Communication/University of Pennsylvania.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;P class="p298 ft9"&gt;Tema II&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft30"&gt;Digitala plattformar och data&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Jonas Andersson Schwarz, lektor, Södertörns högskola&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Den digitala medieutvecklingen kännetecknas i dag av att en rad privatägda­ och annonsfinansierade globala plattformar kommit att dominera internetanvändningen hos medborgare världen över. Dessa plattformar möjliggör och främjar olika former av &lt;SPAN class="ft28"&gt;delning &lt;/SPAN&gt;av medieinnehåll och samhälleliga resurser. Men det är sällan en helt fri delning. Den är ofta strikt villkorad, både tekniskt, ekonomiskt och juridiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft10"&gt;Detta kapitel kommer att ge en kortfattad teoretisk översikt av centrala frågeställningar och problem som följer på utvecklingen av denna typ av &lt;SPAN class="ft28"&gt;plattformsekonomi, &lt;/SPAN&gt;med avsikten att generera kritiska­ insikter hos reglerare och beslutsfattare. En nyckelinsikt är att de medborgerliga delningsutbyten som möjliggörs på internetplatt- formar har ekonomiska och medieekologiska påföljder och därtill är direkt förbundna med övervakning och stora risker för framtida monopol. Trots att jag huvudsakligen lutar mig mot mer strukturellt orienterad forskning vill jag samtidigt påminna om den växande flora av kulturellt orienterad forskning som också existerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft25"&gt;Min huvudpoäng är att medietekniken möjliggör olika former av delning. Eftersom internet i grunden bygger på kopiering av dator- filer har den oreglerade fildelningen varit svår att stävja under årens lopp (Andersson &amp; Snickars, 2010). Att (1) &lt;SPAN class="ft24"&gt;medieinnehåll delas socialt­ på nätet &lt;/SPAN&gt;är därmed inget nytt. Det nya är att distributionen av medie- innehåll kommit att domineras av privatägda plattformar som ­Spotify, ­Netflix och Youtube medan det sociala utbyte där innehållet mark- nadsförs sker på plattformar som Facebook, Twitter och ­Snapchat, aktörer vilka även de alltmer har kommit att aktivt börja syssla med publicering och distribution av innehåll. Delningen på dessa ­sociala plattformar inbegriper två ytterligare aspekter, dels att individer performativt (2) &lt;SPAN class="ft24"&gt;delar sina identitetsmarkörer socialt&lt;/SPAN&gt;, dels att deras ­agerande samtidigt­ löpande registreras och ­lagras som persondata, det vill säga att (3) &lt;SPAN class="ft24"&gt;användarna delar med sig av ­personuppgifter till plattformsägaren&lt;/SPAN&gt;. Det är denna dataövervakning som bekostar­ driften­ av dessa sociala plattformar, eftersom den profilering av användar- nas beteenden som det medför i sin tur möjliggör riktad reklam och skräddarsydda­användarupplevelser(seAppelgren­ochLecknerskapi- tel). Dataloggningen är dessutom i många fall ett säkerhetspolitiskt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;krav på dessa kommersiella plattformar, eftersom myndigheter kräver att kriminellt eller oönskat beteende måste kunna spåras och lagföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Men delning måste i dag alltmer också förstås som (4) &lt;SPAN class="ft28"&gt;makro­ ekonomisk resursdelning&lt;/SPAN&gt;. Facebook skulle inte se ut som det ­gjorde om företaget inte hade tillgång till kreditkapital som det kan tillgo- dogöra sig genom att dess aktie värderas mycket högt på börsen. Inget av de globala internetföretagen skulle se ut som de gör om inte telekombolagen tillät ett relativt fritt flöde av data i de kablar och radiolänkar som dessa företag tillhandahåller. Nya plattforms­ företag som Airbnb och Uber hade heller aldrig varit möjliga om inte äldre plattforms­företag som Apple och Google hade tillåtit ett visst mått av fri innovation­ inom de nya ekonomiska ekosystem som upp- står när &lt;SPAN class="ft28"&gt;App Store &lt;/SPAN&gt;låter företag plantera mjukvara på mobila internet­ uppkopplade apparater och &lt;SPAN class="ft28"&gt;Maps &lt;/SPAN&gt;tillåter geografisk koordinering av denna mjukvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ofta sammanfaller dessa fyra typer av delning i medieanvändarnas dagliga vardagserfarenheter av plattformarna i fråga. Det är säkert få användare som begrundar att de, när de delar med sig av en länk till ett videoklipp på Facebook, i ett och samma musklick faktiskt delar med sig av beteendemönster till Facebook, delger sociala signaler till vänner och bekanta, samt ingår i en makroekonomisk kalkyl för hur redaktionellt medieinnehåll ska bekostas (se också Bengtsson och Johanssons respektive Bolins kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Jag vill mena att ett strukturellt perspektiv tydliggör de gemen- samma faktorer som finns i vad som annars lätt riskerar att ses som en rad separata samhällsfenomen. Därmed blottläggs viktiga makro­ ekonomiska samband som är omistliga för reglerare och analytiker. Ur ett medieforskningsperspektiv är det dessutom mycket intressant hur en och samma typ av medieteknik möjliggör plattformstjänster även inom områden som traditionellt inte inräknas i medieforsk- ningen. En och samma typ av medieteknologi möjliggör numer sys- tematisk koordinering av allt mellan himmel och jord, från bostads- marknader och begagnade varor till barnpassning och biluthyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det är därför ingen slump att giganter som Google,&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Facebook, Amazon och Apple har så till synes expansiva affärsstrategier och blandar sig in i verksamheter långt bortom sina ursprungliga affärs- modeller. När datortillverkare blir bilföretag, bokförsäljare blir&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1  &lt;/SPAN&gt;Sedan oktober 2015 ägs Google av holdingbolaget Alphabet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering SOU 2016:30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;marknadsledande inom serverinfrastruktur, och ­teknikföretag blir nyckelspelare­ inom den publicistiska medieekonomin – då är det mycket rimligt att anta att det är en större samhällstendens, ­&lt;SPAN class="ft28"&gt;plattformiseringen&lt;/SPAN&gt;, som ligger bakom denna utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Detta är en ekonomisk process som determineras av den reella maktfördelningen i samhället, framför allt beträffande vilka ­aktörer som har den faktiska möjligheten att bygga och underhålla den tekniska­ infrastruktur som krävs för att driva plattformstjänster. På allt fler av de marknader där stora plattformsaktörer har kommit att dominera är det numera i praktiken uteslutet för nya marknads­aktörer att kunna ge sig in och ta marknadsandelar. Utan enorma ekonomiska­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;muskler är det inte möjligt att erbjuda lika snabba, ­smidiga och för kunden­ prisvärda molntjänster som Amazon, Google och Microsoft­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;gör, till exempel. Det är därför mycket viktigt att, i en diskussion av det slag jag för nedan, påvisa de mycket tydliga tendenser till monopolliknande­ utvecklingar som plattformiseringen för med sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Mycket av delningskulturen har varit medborgardriven (Benkler, 2006; John, 2013; Wittel, 2011). Det kan röra sig om digital fildel- ning och nätaktivism, och det ideologiska förespråkande av fri och öppen källkod som dessa har gemensamt. Men det kan också röra sig om kollektivt brukande av fysiska resurser, återanvändning, koopera- tiv och &lt;NOBR&gt;gör-det-själv-kultur.&lt;/NOBR&gt; Därför har delningskulturen starkt stöd bland dem som har positiva erfarenheter och bejakar den (Botsman och Rogers, 2010). Samtidigt riskerar denna idealism att fördunkla analysen av var den verkliga makten ligger i nätverkssamhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Välfungerande delningsekonomier har låga trösklar för användare­ att vara med och agera på plattformen. Transaktionskostnaderna för att delta går ner, och om transparensen på de marknader som aktualiseras är hög antas priserna gå ner ju fler som deltar. När det gäller­ uthyrning av fasta resurser antas att nyttjandegraden går upp (O’Reilly,­ 2015). Men samtidigt ökar värdet på plattformen som sådan, ju mer utbyte som äger rum.&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Ju fler som deltar, desto mer omistliga blir dessutom tjänsterna som tillhandahålls, inte bara för enskilda konsumenter utan även för rader av andra samhällsaktörer. Plattformsägarna själva hävdar gärna att de tjänster de tillhandahåller är att betrakta som samhällsbärande infrastrukturer. Men det är också graden av sådan omistlighet för användarna som bör avgöra behovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2  &lt;/SPAN&gt;Ta till exempel Metcalfes lag som stipulerar att nyttan av ett dubbelriktat kommunikations- system är proportionell mot kvadraten på antalet anslutna parter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;av reglering. Jag kommer således att avsluta mitt kapitel med några konkreta insikter avseende framtida reglering av de aktörer som möj- liggör användardrivet utbyte och delning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Jag syftar också att visa på hur tätt förbundna de rådande platt- formsföretagen är med den finansiella världsekonomin, samt den kontinuitet som återfinns mellan de illegitima varianterna av digital plattformisering och de legitima. Även The Pirate Bay är nämligen, i allt väsentligt, att betrakta en medieplattform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Delning – i vid bemärkelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft13"&gt;Fildelningen som upplysande fenomen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Dagens olika former av digitalt medierad ”delning” kan bättre för- stås om man förstår fildelningen, inte minst eftersom dessa nyare former av delning även de tycks väcka de normativa associationer till frihet, öppenhet och kollektiv resursdelning som fildelningens förespråkare länge framhållit – men, som likt fildelningen, tycks vara ekonomiskt strukturerade på långt ifrån egalitära sätt. Vi kan också se likheter mellan plattformsbaserad förmedling i den informella/ olagliga ekonomin och i den formella/lagliga. Palmås et al. (2014) har visat att ledande svenska plattformstjänster som Spotify och Skype har omedelbart ursprung i den oreglerade fildelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Den oreglerade fildelningen bygger på att medieinnehåll, i form av faktiska kopior, uppehålls på maskiner som medborgare själva äger och har kontroll över, dock ofta i strid med rådande upphovsrättslag- stiftning. Men även den illegitima fildelningen tycks ge upphov till att mellanhänder snabbt träder in och fungerar som förmedlare av det civila utbyte som pågår. Det kanske mest kända exemplet i fildel- ningsvärlden är The Pirate Bay, men otaliga andra hubbar, sajter och tjänster kan räknas upp (Andersson Schwarz, 2014). Det tycks ofta glömmas bort i dagens svenska mediedebatt att den oreglerade fil- delningen alltjämt fortsätter, framför allt i de delar av världen där de reella priserna på lagligt distribuerat medieinnehåll är utom räckhåll för den absoluta majoriteten av befolkningen (Lobato och Thomas, 2015; Karaganis, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I Sverige sägs dock fildelningen vara på avtagande allteftersom kommersiella, lagligt sanktionerade affärsmodeller för &lt;SPAN class="ft28"&gt;streaming&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;och serverbaserad &lt;SPAN class="ft28"&gt;hosting &lt;/SPAN&gt;av ljud och bild tycks ha blivit normen för många. Men vi bör vara noga med vår begreppsapparat. Tjänster som Spotify handlar inte om delning av musik; i själva verket är det enda som tillåts spridas medieanvändarna sinsemellan metadata, det vill säga hänvisningar (i form av länkar och spellistor) till musik som rent tekniskt lagras på privatägda servrar och temporärt överförs till ­mottagarnas maskiner i form av enkelriktade, &lt;NOBR&gt;broadcast-­liknande&lt;/NOBR&gt; strömmar. Samtidigt har ledorden för de nya internetgiganterna varit open, free och sharing – en ideologisk begreppsapparat med­ ­rötterna i hackerkulturen­ och nätaktivismen men som lämpar sig bra för ­kommersiella aktörer som främst sysslar med distribution och ­förmedling (Fleischer, 2014; Jakobsson, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;Jämfört med det tidiga &lt;NOBR&gt;00-talets&lt;/NOBR&gt; oreglerade fildelning sker den ­absolutalejonpartenavvårtidsdigitaltmedieradecivila­utbytepåinfra- strukturer som tillhandahålls av digitala giganter såsom ­Facebook, Apple och Google. En viktig distinktion blir därmed den jag kommer att göra nedan, där jag skiljer mellan olika grader av kontroll­ över den delning och sammankoppling som pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;En annan tydlig utveckling är de nya former av digitalt medie- rad delning av fysiska samhällsresurser som av nationalekonomerna betitlas &lt;SPAN class="ft28"&gt;delningsekonomi &lt;/SPAN&gt;(Breman och Felländer, 2014). Exemplen är många – alltifrån &lt;NOBR&gt;Schibsted-ägda&lt;/NOBR&gt; Blocket till amerikanska Craigslist, AirBnB och Uber kan ses som sådana digitala mellanhänder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;Håller vi den informella, oreglerade delningen i minnet ser vi att den utveckling som Breman och Felländer observerar även sker i den svarta marknadsekonomin. Även där möjliggör digitalise- ringen ­utbyten av inte bara renodlat digitala produkter utan också av ­analoga, fysiska varor och tjänster. Om den konventionella, ­renodlat digitala fildelningen symboliseras av The Pirate Bay symboliseras denna nya, fysiska delningsekonomi av den svarta marknadsplatsen Silk Road. Självklart är teknisk utveckling en förklaring även här: På samma sätt som att krypterade digitala penningtransaktioner­ i den formella ­ekonomin (betalkort, Paypal och även det internationellt ­expansivasvenskaföretagetKlarna)ärdetsommöjliggörden­formella ”delningsekonomin”­ är det möjligheten till anonyma penningtran­s­­ aktioner­ genom Bitcoin som möjliggör den det informella utbytet. Samtidigt är det uppenbart att det inte bara är teknisk utveckling som ligger bakom, utan att denna sammanfaller med en accelere- rande ­globalisering där allt fler transnationella, oöverblickbara­ flöden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;av varor och tjänster sker genom allt fler och längre globala­ transport- nätverk. Ser vi dessa paralleller ser vi även parallellen mellan fildelning och nätdroger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Även om den ideologi som omgärdar sådana här informella, med- borgardrivna utbyten inte är tillräckligt vetenskapligt utforskad tycks det finnas paralleller beträffande de ideologiska föreställningarna hos dem som deltar i utbyten av det här slaget. I min egen forskning har jag funnit att medborgardriven delning tycks sammanfalla med ett skifte i de åtföljande civila attityderna till reglering. Den paternalis- tiska formen av reglering (det vill säga, att filtrera flöden &lt;SPAN class="ft28"&gt;innan &lt;/SPAN&gt;de når medborgarna) kontrasterar mot det här utbytet, kanske främst eftersom sådan reglering blir så praktiskt svår att upprätthålla. Då Sverige­ länge haft en starkt paternalistisk regleringsideologi­ som åtföljt folkhemsidealet­ (försiktighetsprinciper som yttrar sig i starkt reglerad &lt;NOBR&gt;medie-,&lt;/NOBR&gt; nöjes- såväl som rusmedelspolitik, med gemensamt likformiga­ påbud för alla medborgare) blir det jämförelsevis snabba skifte till den senkapitalistiska­ epok av marknadsorientering, globali- sering och extrem individualisering som därefter följt extra intressant­.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Samtidigt har nätaktivismen och piratrörelserna, trots deras kon- troversiella element, omgärdats av stora mått av idealism. Inte minst brukar detta komma till uttryck genom värnandet om det gemen- samma allmänna (&lt;SPAN class="ft28"&gt;the commons&lt;/SPAN&gt;). Förespråkare för medborgardrivna lösningar har kunnat samsas kring de lovande nya tekniska infra- strukturerna utifrån en rad bevekelsegrunder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;kollektivistisk organisering underifrån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;utilitaristisk, ingenjörsmässig effektivitetsmaximering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;libertarianskaversionmotstatligregleringochtoppstyrdbyråkrati&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;Liknande idealism återfinns också bland förespråkarna av den fysiska­ delningsekonomin, med tillägget att den resurseffektivisering som den fysiska delningen frambringar tycks ha ett möjligen ännu ­bredare stöd, i och med de tydliga miljövinster denna effektivisering sägs medföra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Den tekniskt medierade delningens många implikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Det börjar bli alltmer uppenbart att plattformiseringen är en i många avseenden övergripande makroekonomisk styrprincip för vår tid. De ledande plattformsföretagen har anspråk på allsköns samhälls­ infrastrukturer, inte bara beträffande data och internet utan även för medievetenskapen högintressanta områden som mellanmänsklig kommunikation och publicistik. Plattformsaktörer som ­Facebook har numer inte bara stort inflytande på innehållscirkulationen i ­ekonomisk bemärkelse (upphovsrättsligt sanktionerade flöden av rörlig bild, musik och redaktionell text), utan även på cirkulationen av opinions- och faktamaterial i kognitiv bemärkelse (det vill säga, de demokratiska värden och den normativa förskjutning av använ- darnas egna politiska preferenser) som kan tänkas resultera ur denna strukturella förändring. Denna utveckling är tydlig även för svenska publicister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Vadsomgynnasberorgivetvisistorutsträckningpåvilkasamhälle­ liga grupperingar och subkulturer som engageras i respektive fall, men vi kan observera ett flertal tendenser: Betydande delar av det som delas socialt är redaktionellt publicerat material. Opinionsmaterial­ (debattartiklar, ledare, krönikor) delas i mycket större utsträck- ning än nyhetsmaterial (Hörnfeldt, 2015). Visst är det delvis så att sensationellt,­ kuriöst material delas av många, men även mer explicit­ politiskt­ laddat material gynnas (Wadbring och Ödmark, 2014). I många avseenden tycks strukturella faktorer (användares räckvidd, frekvensen på utspel, samt nätverkets form och täthet) vara minst lika viktiga som meddelandets art (Andersson Schwarz et al., 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Ett flertal forskare (bl.a. Joinson et al., 2012; Marwick, 2013; ­Miguel, 2012; Papacharissi och Gibson, 2011; Turkle, 2010; Utz och Krämer, 2009) har gett vid handen att sociala medieplattformar­ tycks underblåsa det Cohen (2012) har kallat en ”performativ kultur”,­ där en kontrollerad presentation av jaget används taktiskt för att upprätt- hålla olika typer av sociala förhållanden. Viktigt att hålla i minnet­ är att spelreglerna för hur dessa taktiska uppträdanden kan och bör äga rum i hög grad bestäms av plattformarnas utformning. Som Matwyshyn­ (2013:407, författarens översättning) konstaterar har den ­digitala förmedlingen skiftat från att ”endast” ha handlat om innehålls­ förmedling i virtuella sfärer till något ”betydligt mer ­om­fattande och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;avgörande: samtidig förmedling av användaridentitet i online- såväl som &lt;NOBR&gt;offline-sammanhang”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft25"&gt;Matwyshyn observerar tre tydliga tendenser: &lt;SPAN class="ft24"&gt;osynlighet&lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft68"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;sam- mansmältning av online- och offlineinformation&lt;/SPAN&gt;, samt &lt;SPAN class="ft24"&gt;reell identitets­ förmedling&lt;/SPAN&gt;. Framtidens internetreglering måste ta fasta på dessa tendenser­ och syfta till en konsensus beträffande vad som kan räknas­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;som rättvist, transparent och ansvarsfullt agerande bland dessa ­kommersiella infrastrukturella förmedlare.&lt;SPAN class="ft32"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Här understryker hon framför allt avtalsrättens betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Filosofiskt sett är det knappast kontroversiellt att hävda att indi- viden &lt;SPAN class="ft28"&gt;delas upp &lt;/SPAN&gt;av kommunikationsteknologier – i ytterst konkret mening. Vi framför olika sorters offentliga profiler gentemot vänner,­ bekanta och främlingar (Goffman, 1959). Våra dagliga beteenden genererar dessutom inskriptioner av beteendemönster, vilka spåras­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;och mäts av institutionella aktörer, både statliga och kommersiella. Den bild av medieanvändaren som upprättas hos mediebranschens­ kommersiellaaktörerärtättförbundenmeddenvaruformsommedie- publiken antar beroende på sammanhang. Denna har ­skiftat under det senaste århundradet, &lt;SPAN class="ft28"&gt;från publiksiffror som handelsvara till publik­ medlemmar som arbetskraft &lt;/SPAN&gt;för att numer, i allt högre grad, utgöras av &lt;SPAN class="ft28"&gt;beteendemönster som kan förebåda framtida beteenden &lt;/SPAN&gt;(Bolin och Andersson Schwarz, 2015; se också Bolins kapitel i denna bok). Här regleras människor inte så mycket utifrån sin individualitet utan som medlemmar av populationer (Ruppert, 2011:218). Systemen ­loggar en löpande förteckning av de signaler du delger på plattformen, som sammanställs med alla andra användares liknande förteckningar, i syfte att hitta samvariationer och mönster. Det är inte nödvändigtvis den enskilda individen som är av intresse, utan korrelationer såsom den att &lt;SPAN class="ft28"&gt;intresse för X innebär högre statistisk sannolikhet att ha ­intresse även för Y.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ser vi det Matwyshyn ser, är det samtidigt uppenbart att framför allt Google och Facebook har varit ledande i en utveckling som hand- laromattsammanlänkaanvändaresidentitetonlinemedderas­faktiska medborgerliga identitet. En av Facebooks huvudsakliga affärs­idéer har länge varit att erbjuda verifikation av internetanvändare,­ och även Google+ lanserades just som en ”identitetstjänst” (Rosoff, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3  &lt;/SPAN&gt;Se Pasquale (2015) för en aktuell, utförlig diskussion av denna aspekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4  &lt;/SPAN&gt;För aktuella empiriska iakttagelser av användares upplevelse av detta, se Kennedy et al. (2015) samt Turow et al. (2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;Både Gmail (Gould, 2014) och Facebook Messenger (Rowan, 2015) syftar till livslånga relationer med användare i syfte att allt bättre identifiera och förutsäga deras preferenser. Så kallad ”social login” lanserades­ av Facebook 2008 och av Google­ 2011, vilket gör att dessa företag får data även om beteenden som sker på webbsidor utan- för den egna plattformen. Inte alla medborgare­ är medvetna om i vad mån sådan datainsamling sker (se bl.a. kapitel av Appelgren och Leckner respektive Bengtsson och Johansson). Denna information bidrar i sammanställningen av en sorts &lt;SPAN class="ft28"&gt;masterprofil &lt;/SPAN&gt;där användares samtliga aktiviteter, på olika enheter (mobil, surfplatta, dator), olika webbsidor,­ samt – i ökande grad – fysiska vardagsvanor (inköps­ historik, bostadsort, typ av hushåll, bilägande och så vidare) samman- ställs och kopplas till användares fysiska identiteter och inte endast till &lt;NOBR&gt;IP-adresser&lt;/NOBR&gt; (FTC, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;Mycket av den aktuella forskningen &lt;NOBR&gt;(Raynes-Goldie,&lt;/NOBR&gt; 2010; Humphreys, 2011; Young och &lt;NOBR&gt;Quan-Haase,&lt;/NOBR&gt; 2013) skiljer ­mellan social integritet (kontrollen över vilka i ens nätverk som får tillgång­ till ens personliga information) och &lt;SPAN class="ft28"&gt;institutionell ­integritet &lt;/SPAN&gt;(den latenta­ insamlingen av personlig information av myndigheter­ och kommer­siella företag). Den sociala sortering som sker mellan­ människor är även den problematisk, inte minst eftersom den påverkar­ maktrelationer­ såsom den mellan arbetsgivare och arbets­ tagare (Matwyshyn,­ &lt;NOBR&gt;2013:407–410).&lt;/NOBR&gt; Över lag tycks användare av sociala nätverkstjänster­ både förstå mer och bry sig mer om den typen av integritet än den institutionella­ . Det kan dock ha att göra med att den institutionella övervakningen är mycket mer dold än det soci- ala utbytet användare­ sinsemellan, samt att en låg grad av institutio- nell integritet och en latent förekomst av kommersiell datainsam- ling har blivit norm för många, främst unga medieanvändare (Young och &lt;NOBR&gt;Quan-Haase,&lt;/NOBR&gt; 2013). Integritet är kontextberoende. En person- uppgift kan anses vara trivial­ i en kontext och &lt;NOBR&gt;icke-trivial&lt;/NOBR&gt; i en annan (Nissenbaum, 2009). Den ensartade presentation av identitet som Facebook och Google implementerar är, menar vissa, föga liberal (Mitchell, 2011). Generellt sett tycks medborgare lägga stor vikt vid hederlighet och rättvisa i sammanhanget,­ men det är tydligt att vi i dag behöver mer forskning om vad medborgare själva anser vara trivial­ och &lt;NOBR&gt;icke-trivial&lt;/NOBR&gt; övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft10"&gt;Dagens expansiva plattformsgiganter (Amazon, Alibaba, Apple, Facebook, Google) har alltså anspråk på minst tre typer av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;samhällsinfrastrukturer (Andersson Schwarz, 2015b). Det gäller inte bara &lt;SPAN class="ft28"&gt;datainfrastruktur &lt;/SPAN&gt;(trafik, hosting, operativsystem) och social infrastruktur (medborgares vardagsliv, mellanmänskligt utbyte) utan även, som vi skall se nedan, &lt;SPAN class="ft28"&gt;publicistisk infrastruktur &lt;/SPAN&gt;(distribution av redaktionellt medieinnehåll). Det som tillåter deras kraftiga expan- sionstakt är i första hand den finansiella tillgång till stora mängder av kapital som gör det möjligt för dessa digitala giganter att helt enkelt köpa upp potentiella konkurrenter samt bygga ny infrastruktur, och därigenom avsevärt höja tröskeln för andra marknadsaktörer att ta sig in och konkurrera vad gäller snabbhet, tillgänglighet och bekväm- lighet på de tjänster som erbjuds. Det hela sker i ett extremt snabb­ rörligt tekniskt och organisatoriskt landskap där reglering antingen är föråldrad eller helt saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft25"&gt;Makroekonomiskt har plattformsaktörer kritiserats för att ­erbjuda en digitalt medierad sammankoppling mellan olika (ofta redan ­existerande) realekonomiska marknadsaktörer utan att själva behöva ta de risker som det innebär att äga lager, bygga ­omfattande ­produktions- eller distributionsapparater, eller anställa arbetare (Edelman och Geradin, 2015). Utvecklingen likställs ibland med ett avvecklande av mellanhänder men den avveckling som då åsyftas­ är av traditionella länkar i linjära värdekedjor. Samtidigt förflyttas makt till plattformarna och apparna, det vill säga de institutionella aktörer som möjliggör själva nätverken och marknaderna i sig. I en bransch­artikel, som blivit extremt välciterad vid det här laget, påpekar Goodwin­ (2015) att världens mest populära medieföretag, Facebook, inte ­skapar något innehåll medan världens mest värdefulla butik, Alibaba,­ inte har något eget lager, samt att världens största taxibolag, Uber, inte äger några bilar och världens största hotellföretag, ­A­irBnb, inte äger några fastigheter. Den här utvecklingen är inte ny – etablerade­ internetaktörer som Blocket, PayPal och Ebay har länge varit jämför- bara digitala förmedlare av decentraliserade civila marknadsutbyten. Men smarttelefonernas ekosystem för appar, deras många ­sensorer och de nya sätt på vilka geografisk plats kan tas i anspråk har på senare­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;tid bidragit till en explosion av nya aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Forskare som Eckhardt och Bardhi (2015) menar att marknads- styrd ”delning” – det vill säga när ett företag faciliterar utbyte mellan kunder som inte känner varandra – i själva verket är en avtalad, tids- begränsad förmedling av &lt;SPAN class="ft28"&gt;tillgång &lt;/SPAN&gt;till varor eller tjänster, där syftet är att maximera nytta snarare än sociala värden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Digitala plattformar ur strukturellt perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Plattformiseringen förefaller alltså vara någonting större än att endast handla om medieekonomi i traditionell bemärkelse. Det tycks som att det i många avseenden rör sig om en organisatorisk princip, som likt Fordismen eller Taylorismen verkar anammas av alla möjliga typer av aktörer, som står i alla möjliga typer av relationer till varandra – direkt konkurrens likväl som ömsesidigt beroende. Nya innovationer sker i ett landskap redan i hög grad dominerat av monopolliknande globala giganter. Plattformar och medieekologier gynnar nya plattformar och medieekologier; taxitjänsten Uber hade över huvud taget inte hade varit möjlig om det inte vore för två redan existerande digitala platt- formar: Apples och Googles appbutiker samt Apples och Googles karttjänster. I vissa andra avseenden kan många av de enskilda mindre plattformsföretagen upprätthålla visst oberoende gentemot de redan etablerade giganterna. Men själva grundpremissen är fortfarande att varje plattform måste nå dominerande ställning på sin respektive marknad (Thiel 2014). Och när nya plattformar väl blir framgångs- rika köps de ofta upp av de etablerade jättarna. Samma styrprincip tycks återkomma i bransch efter bransch, marknad efter marknad; kort sagt, en &lt;SPAN class="ft28"&gt;plattformslogik &lt;/SPAN&gt;(Andersson Schwarz, 2015b) synkron med de digitala utopisternas credo, att ”allt som kan medieras digitalt kommer att medieras digitalt”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft10"&gt;Näringslivsforskare brukar definiera plattformar som ”företag som kopplar samman två (eller flera) grupper av aktörer som värderar­ varandras närvaro på plattformen” (Tåg, 2009:83). Klassiska exempel är operativsystem såsom Windows, Mac OS eller Linux (där dator- användare kopplas samman med mjukvaruföretag), marknadsplatser (till exempel fastighetsförmedlare och auktionsföretag, där säljare­ kopplas samman med köpare), och kreditkortssystem (butiker och kortinnehavare). Framför allt två aspekter är centrala för analysen av regleringar och policy beträffande plattformar: de övergripande­ nätverkseffekter som tycks villkora landskapet vilket aktörerna rör sig i, samt den eventuella förekomsten av prisdiskriminering mellan aktörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I en forskningsöversikt av kritiska perspektiv på nätets struktu- rella utveckling skriver Burkart (2016) att de senaste decenniernas ­livaktiga akademiska diskussioner om intellektuell egendom visat att perspektiv grundade i politisk ekonomi med fördel kan förklara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;mycket av den samtida medieutvecklingen. Sådana perspektiv är återkommande bland ekonomiskt, sociologiskt och mer policy- och ­rättsvetenskapligt inriktade medieforskare, som Mansell (2015) nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft10"&gt;Inom medieekonomin är de mest typiska exemplen på plattformar­ reklamfinansierade system (medieanvändare och ­annonsörer) samt internetportaler (användare och företag). ­Internetanvändningen sker i allt högre grad på jämförelsevis låsta operativsystem, inte minst mobilt, vilket i sin tur genomdriver vad som kan kallas en ”appifiering”­ av mjukvaran, där programuppdateringar är automati- serade och programresurser­ placeras bortanför användarens kontroll­ . För att marknadsföra något på internet i dag måste företag i de flesta­ västerländska länder i allt större grad direkt eller indirekt använda sig av Facebooks och Googles tjänster; en video får i praktiken ingen spridning om den inte distribueras på Googleägda Youtube eller på Facebook, sökresultat och Facebookdelning är extremt avgörande för huruvida webbsidor blir populära eller inte, för att inte tala om dessa giganters roll beträffande nätbaserad annonsering. Konsolideringen och tendensen mot ett oligopolistiskt kontrollerat internet är alltså inte endast ur medborgarens synvinkel utan utgör även villkoren­ för institutionella­ marknadsaktörers agerande (Wu, 2010; Zittrain, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Det är därför möjligt att ställa upp en typologi beträffande de ­grader av dominans över det användardrivna utbytet som blir möjliga:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Dominanta aktörer i kraft av att deras plattformar är de mest ­populära, men frivilligt valda noder i öppna system. (Exempel: sökmotorer, webbaserade indexsidor.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Dominanta aktörer i kraft av att deras plattformar i sig själva utgör system som användarna måste godta för att få vara med. (Exempel: Spotify, Netflix.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Dominanta aktörer i kraft av att erbjuda exklusiva system, som samtidigt är så omfattande att de dominerar landskapet globalt. (Exempel: Apple iOS, Android.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;Försök att bygga plattformar gjordes redan tidigt under internet­ utvecklingen (till exempel så kallade webbportaler) men det senaste decenniets utveckling mot ett mer låst internet möjliggör en inten- sifiering av plattformiseringen, där strukturella aktörer allt oftare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;agerar &lt;SPAN class="ft28"&gt;exklusiva &lt;/SPAN&gt;värdsystem för olika typer av aktiviteter, må så vara socialt utbyte, handelsutbyte, eller olika former av effektivisering och lokalisering av resurser. Att inte bara erbjuda, utan att ”bli” den som förknippas med en viss tjänst, en viss marknad eller ett visst nätverk (typ &lt;SPAN class="ft28"&gt;b&lt;/SPAN&gt;) är också en av de främsta rekommendationer som Silicon Valleys ledande makroekonomer länge gjort (Kelly, 1997; Shapiro och Varian, 1999: Thiel, 2014) eftersom det är ett sätt att säkerställa värdet på infrastrukturen oavsett det individuella värdet på de enskilda bitar som cirkulerar. Därtill kan streaming och molntjänster ses som en sorts uthyrningsekonomi, där ägare av fasta nätverksresurser hyr ut utrymme mot olika former av ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;I den plattformiserade medieekonomin sker cirkulation alltså på flera plan. Medan lagringen och strömmandet av medieinnehållet ofta tillhandahålls av lokalt valbara plattformar (typ &lt;SPAN class="ft28"&gt;b&lt;/SPAN&gt;, ovan – Spotify,­ Netflix, Apples iTunes) sker både konsumtionsakten och utbytet av metadatan (länkning och hänvisande till det fjärrlagrade medieinne- hållet) ofta på globalt konsoliderade plattformar (typ &lt;SPAN class="ft28"&gt;c &lt;/SPAN&gt;– Facebook, Android, Apples iOS) vilka är att ses som strikt infrastrukturella system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft10"&gt;Utöver typologin ovan går det dessutom att grovt att dela in platt- formsekonomins affärsmodeller i tre olika kategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;(I.) &lt;/SPAN&gt;Annonsfinansierade gratisplattformar&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Intäkt: förmedling av användarnas uppmärksamhet till annonsörer. (Exempel: Facebook, Google, Spotifys gratisversion.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;(II.) &lt;/SPAN&gt;Transaktionsförmedlare&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;Intäkt: procentuell andel av varje transaktion. (Exempel: AirBnB, Uber, Blocket, Kickstarter.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;(III.) &lt;/SPAN&gt;Prenumerationstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Intäkt: löpande direktbetalningar från användarna. (Exempel:­ Spotifys premiumversion, Netflix.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Konsekvenser för medielandskapet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Att medieföretag samlar data om publiken och förmedlar dessa uppmätta publiksiffror till annonsörer är inget nytt. Det är en mycket bekant affärsmodell inom mediebranschen. Denna bransch- kunskap om massmediepublikers preferenser var länge baserad på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;representativa statistiska urval, gjorda av publikanalytiker vid medie- företagens marknadsavdelningar. Men i en tid som kännetecknas av nya tekniker­ för att aggregera användardata (mobila datorenheter, betal­ - och medlemskort)­ kan oöverskådligt stora och heterogena informationsdatabaser analyseras i realtid (Bolin och Andersson Schwarz, 2015). Unikt adresserbara användare möjliggör användar­ anpassning av både medieinnehåll och annonsering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Den algoritmiskt baserade filtreringen genererar därmed en ny typ av medieekonomisk struktur som rubbar den sekelgamla distink­ tionen mellan &lt;SPAN class="ft28"&gt;betrodd interpersonell informationsförmedling &lt;/SPAN&gt;(telefoni, post) och &lt;SPAN class="ft28"&gt;distribution av redaktionellt medieinnehåll &lt;/SPAN&gt;(press, radio, tv, videospel). Plattformar som Facebook är medieekonomiska hybrider,­ skriver Gillespie (2014), en forskare som för övrigt skrev förutseende om plattformiseringen redan 2010. De är interpersonella förmedlare som samtidigt tillhandahåller flöden som är omsorgsfullt manipu- lerade för att vara engagerande. De inte bara vidarebefordrar, utan formar­ mänskligt handlande, en veritabel form av social ingenjörs- konst. Små förändringar i Googles och Facebooks sätt att hantera medieflöden får betydande effekter på hur publicister och skapare av audiovisuellt­ innehåll lyckas nå ut, och på vilka sorters opinioner­ som cirkulerar inom olika populationer. Många, framför allt unga vuxna, får i dag sina nyheter via Facebook (Nordicom, 2014). Det flöde användaren möts av är ett resultat av vad dennes vänner delar och i viss mån även av hur &lt;NOBR&gt;Facebook-algoritmen&lt;/NOBR&gt; sållar. Det innebär att det blir svårt för användarna att veta vad som når ens vänner och bekanta och vad som inte gör det, och svårt även för de professionella nyhets- förmedlarna att veta vad som faktiskt når användarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Genom den automatiserade övervakning som dessa aktörer satt i system upprättas data som kan visa sig vara både integritetskränkande­ ochmarknadsstörande,mensomsamtidigtkanvaramycket­behjälplig även för samhällsbyggande syften. Jag menar att det finns ett infor- mationsproblem avseende hur denna data är beskaffad – det är mycket­ svårt för utomstående aktörer att uppskatta dess finkornighet och potentiella användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det finns en annan tendens i de tjänster som ger tillgång till stor­ skaligt instrumentellt användarutbyte. Precis som Eckhardt och ­Bardhi ser även Jenkins et al. &lt;NOBR&gt;(2013:52–53)&lt;/NOBR&gt; en tänkbar risk att de ­sociala och moraliska dimensionerna av mellanmänskligt utbyte­ ­urholkas eller åsidosätts när utbyten medieras på det här viset.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;Småskaliga­ marknadsutbyten kännetecknas ju ofta av ”moraliska kontrakt” där lokala­ handlare har få incitament att lura sina kunder eftersom handlarna är beroende av sitt goda anseende inom den egna gemenskapen (Thompson, 1971; Braudel, 2001). Men dramatiska skiften i den ekonomiska­ infrastrukturen kan skapa kriser för detta moraliska kontrakt människor emellan och skada legitimiteten i de kommunikativa och ekonomiska utbyten som försiggår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Delningskulturen ger helt nya möjligheter till omsättning av nischat utbud. De fördelningar som uppstår rymmer så kallade långa svansar (Anderson, 2006) där tusentals subkulturer kan frodas­ (och där varje sådan subkultur får potentiellt global exponering) men där samtidigt det lilla fåtal populära kassasuccéer som alltid framträder i medieekonomier även de gynnas på helt nya sätt. Succéekonomin­ tycks ha rört sig mot ett allt mindre antal aktörer där respek­tive aktör får allt större­ globalt inflytande (Elberse, 2013; Manyika, 2008). En förbisedd aspekt av Castells (2003) tes om nätverkssamhället är att öppna, skalfria nätverk genererar en &lt;NOBR&gt;vinnaren-tar-allt-­dynamik&lt;/NOBR&gt; (Barabási, 2011; Lehmann et al., 2007). Tendensen mot sådana paretofördelningar i medieekonomin har observerats av bland andra Benkler (2006), Hindman (2009) och Taylor (2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Slutligen möjliggör den nätverksbaserade medborgerliga ­del­ning­en mängder av &lt;NOBR&gt;mini-offentligheter,&lt;/NOBR&gt; ansamlingar kring enskilda ­angelägenheter, vilket kan antas främja formeringen av alternativa offentligheter (Fraser, 1991) likväl som olika former av homosocialitet­ (det vill säga, formationer baserade på inbördes sam- stämmighet). Visst kan delningskulturen drastiskt förbättra möj- ligheter för medborgare att göra reflexiva överväganden, men detta ­förutsätter att deltagarna antar en upplysningsmentalitet där en är beredd att ­ständigt ompröva ens ståndpunkt, samt att kommunika- tionen i tillräckligt hög grad korsar olika grupper, det vill säga inte enbart förstärker interna, likformiga gruppuppfattningar. Detta eftersom den ­sociala delningslogiken­ just tycks generera en bland- ning ­mellan tekniskt påbjudna ”­filterbubblor” (Pariser, 2011) och självvald ­balkanisering, med effekten att ”ekokammare” kumulativt uppstår (Sunstein, 2007; ­Garimella et al., 2015). Formationerna som uppstår må i social mening vara i hög grad överlappande (enskilda användare kan ta del av mängder av offentligheter parallellt) men bör ses som tematiskt distinkta (det vill säga de tycks förstärka ömsesi- digt uteslutande ­föreställningar om världen).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Slutsatser och implikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;Huvudsakliga slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Sverigesägsoftahaettvälorganiseratinnovationslandskap(Vonderau,­ 2014). Även i vårt land har mycket av den marknadsorienterade digitala innovation som ägt rum på senare år handlat om att bygga digitala, plattformsbaserade mellanhänder (Spotify, Klarna). Vi ser samtidigt att ett av de främsta sätt som konventionella medie­ aktörer (Bonnier, Schibsted) just nu försöker bemöta konkurrensen från plattforms­giganter som Google och Facebook på är genom att själva bygga plattformar – dels för automatiserad matchning mellan annonsutbud och annonsköpare (”programmatic advertising”), dels för personalisering av medieinnehåll, vilket även det bör ses som en sorts anpassning till en föreställd organisatorisk princip (Andersson Schwarz, 2015a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Framtida policies bör således utgå från en insikt om att platt­ formiseringen­ är en av vår tids starkaste medieekonomiska ­organi­sationsprinciper. Då den bygger på uttalade ambitioner till monopolliknande­ dominans (Thiel, 2014) finns medborgerliga och ­konsumentpolitiska implikationer som noga bör bevakas. Eftersom den bekostas av finanskapital bör reglerarna dessutom vara vaksamma dels på tendensen att inhemska företag köps upp och blir utlands­ ägda (och därmed svåra att reglera, inte minst skattetekniskt), dels på den eskalerande marknadsdominansen när globala jättar dödar ­konkurrensen genom att helt enkelt förvärva nyare marknads­ aktörer. Att hela infrastrukturer finansieras genom riskkapital eller höga börsnoteringar är dessutom riskabelt i händelse av en finanskris, något som är säkerhetspolitiskt problematiskt, inte minst parallellt­ med något som knappt borde behöva tilläggas – att serverhallar och bredbandsinfrastruktur riskerar serviceavbrott även i händelse av en energikris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Implikationer för svensk mediepolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Jag avslutar med fyra distinkta rekommendationer. Till att börja med bör regleringen (1) &lt;SPAN class="ft28"&gt;utgå från empiriskt påvisbara problem&lt;/SPAN&gt;. Aktiv reglering är endast påkallad i händelse av påvisbara negativa effekter på omgivande samhälle, på marknaders funktionsduglighet, eller på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;specifika aktörers välmående. Det må låta självklart, men även inom akademin kan selektiva, rentav spekulativa resonemang ibland antas som sanningar. För givet tagna teoretiska ideal såsom ”mångfald” bör därför hanteras med aktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;För att kunna uppskatta den faktiska samhällseffekten och för att motverka orealistiska och spekulativa förväntningar på plattforms­ företagen måste utomstående observatörer tillåtas bättre insyn ­beträffande övervakningens faktiska omfattning och ­beskaffenheten på den data som skapas. Men möjligheten till empirisk kunskap om faktiska sakförhållanden försvåras av den höga grad av affärs­ sekretess som nuvarande plattformsaktörer väljer att omgärda sig med. Samtidigt är total transparens orealistiskt, inte minst ur inte­ gritetssynpunkt. Mer realistiskt är (2) &lt;SPAN class="ft28"&gt;ett dialogiskt förfarande &lt;/SPAN&gt;där reglerare,­ plattformsaktörer och övriga berörda aktörer överväger i samråd. Detta borde vara gynnsamt för plattformsaktörerna själva då de kan maximera sin omvärldsanalys och ge tydligt uttryck för sina egna bevekelsegrunder. Även ur samhällssynpunkt torde ­kvaliteten på regleringen gynnas, ju fler olika intressenters intressen som beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Medborgarnas egenmäktigt drivna utbyte och enorma valfrihet att själva välja sina medielandskap, kombinerat med de skenande praktiska svårigheterna att förhandsfiltrera eller censurera det som ­cirkulerar är två faktum vars konsekvenser blir att reglering snarare än att upprätta på förhand givna hinder, förbud och tvång bör handla om att (3) &lt;SPAN class="ft28"&gt;assistera medborgare i att göra mer ansvarsfyllda medie- och marknadsval&lt;/SPAN&gt;. Behovet av medie- och informationskunnighet ­aktualiseras därför ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Slutligen tycks Sverige ha (4) &lt;/SPAN&gt;en rad gynnsamma strukturella förut- sättningar som bör tas tillvara på&lt;SPAN class="ft25"&gt;, i kontrast mot den ökande marknads- dominans som de kraftigt expansiva, huvudsakligen amerikanskägda internetgiganterna tycks inta. Detta inte utifrån en protektionistisk föreställning om ”svenska intressen”, utan utifrån rent pragmatiska­&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;insikter beträffande säkerhet (krisberedskap, förhållningssätt till geopolitisk övervakning) och innovationskraft (medieekonomisk samverkan, tekniskt nytänkande). Kombineras stark infrastruktur med punkten ovan, god medborgerlig medvetenhet om infrastruk- turens beskaffenhet, gynnas även allmänhetens kunskapsnivå vilket stärker både säkerhet och innovationskraft.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft70"&gt;1. Empiribaserad reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Den engelskspråkiga akademiska debatten om plattformsekonomin är rik och hastigt växande, inte minst beträffande denna ekonomis effekter på omfördelningen av samhällsnyttiga tillgångar som logi, transport och arbetskraft. Edelman och Geradin (2015) samman­ fattar många av de regleringsutmaningar som föreligger. De för- ordar en låg grad av reglering eftersom de effektivitetsvinster som plattformiseringen för med sig är många. Reglering bör endast göras där uppenbara problem föreligger, och bör utformas så att samhälls­ vinsterna maximeras för så många intressenter som möjligt till så låg kostnad som möjligt – inte för att principfast skydda existerande marknadsledare­ eller hävdvunna historiska system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Edelman och Geradin ser dock inte monopoltendensen som en i sig brännande fråga, även om de tillstår denna tendens inom internet­ ekonomin. En viktig faktor för att motverka monopol är reglering som säkerställer tjänsteleverantörers frihet att erbjuda sina varor och tjänster på flera plattformar parallellt, samt konsumenters frihet att välja bland konkurrerande plattformar – detta för att hindra enstaka plattformsaktörer att få allt för dominant, självsvåldig kontroll över hela utbud eller marknader (Doganoglu och Wright, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ta till exempel idén om ”universell service”, det vill säga ålagd anpassning till missgynnade befolkningsgrupper. Det behöver inte enbart gälla saker som graden av anpassning till rörelsehindrade hos fysiska tjänsteleverantörer, utan kan lika gärna kan avse lägstanivåer­ i kognitiv bemärkelse. Beträffande medieekonomin, bör inte sann och vederhäftig informationsförmedling inräknas i denna universalism?­ Det bör vara möjligt att empiriskt vederlägga huruvida kognitivt missgynnade individer (exempelvis mycket unga eller lågutbildade) riskerar att förvillas av felaktig information eller allt för stark bias, och att graden av sådan bias borde kunna uppskattas. Ett kontrover- siellt område, möjligen, men icke desto mindre en möjlighet som bör beaktas – självklart utifrån premissen att det aldrig bör vara myndig- heter utan oberoende observatörer som gör bedömningen vad som är felaktig alternativt vederhäftig information. Ett alternativ i samregle- rande anda skulle vara att en institution med befogenhet ålägger platt- formsleverantörerna att själva kontrollera graden av vederhäftighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Avvägningar om huruvida en specifik marknadsaktör har en ­problematisk grad av dominans över en viss marknad är avhängigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft11"&gt;av vilken typ av tjänst eller marknad det rör sig om. Det är skillnad­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;på hotellverksamhet­ och politisk opinionsbildning. Gällande medieekonomin­ blir avvägningarna därmed ofta politiska snarare­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;än ­utilitaris­tiskt ­ekonomiska. Knäckfrågan är: Bör vi genom ­demo­kratiska processer föra diskussioner om kognitiv univer­ salism, och ­varför? Vad vinner respektive förlorar samhället om en plattformsaktör­ visar sig ha tydliga negativa effekter på det demokratiska ­samtalet? Kan vi över huvud taget fastställa sådana ­effekter, och vem har mandat att fälla utlåtandet om plattformars dylika beskaffenhet? Det teoretiska ideal om maximal &lt;SPAN class="ft28"&gt;mångfald &lt;/SPAN&gt;som mycket av forskingdiskursen ­förordar (Helberger och Burri, 2015) är till exempel högst problematiskt: Begreppet är i praktiken mycket svårt att definiera och, därmed, att implementera (Sjøvaag, 2015). Synbart &lt;NOBR&gt;icke-mångfaldsfrämjande&lt;/NOBR&gt; format som publikfriande doku- såpor och intervjuprogram kan ju till exempel rymma hög symbolisk­ mångfald i form av medverkande och ämnesval (Andersson Schwarz, 2015a). Därtill är begreppet normativt och politiskt laddat; vad som menas med gynnsam mångfalds­politik beror inte helt sällan på ideologisk ståndpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft70"&gt;2. Samreglering i dialog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Brown och Marsden (2013:164) har observerat två misslyckanden som har hämmat god förvaltning och reglering av internetteknik. Dels har plattformsaktörerna själva underlåtit sig att i tillräckligt hög grad beakta återkopplingar från användarna själva i utformningen av systemen. Dels har beslutsfattare, ekonomer och jurister misslyckats skapa tillräcklig dialog med ingenjörssamfundet bakom de ­tekniska lösningarna. Marsden (2011) förespråkar så kallad samreglering &lt;NOBR&gt;(”co-regulation”)&lt;/NOBR&gt; – det vill säga ett angreppssätt som är dialogiskt, pluralistiskt och som utformas så att aktörerna ges motivations­ grunder att delta. Det är något helt annat än den statiska dikotomi mellan anarki och statlig överreglering som ibland målas upp av olika politiska egenintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Snarare än den valhänta reglering som EU nyligen försökt sig på (Stone och Silver, 2015) – dels den kontroversiella ”rätten att bli glömd”, dels det misslyckade spanska försöket att tvinga Google att betala avgifter för återpublicering av nyhetsmaterial (Mullin, 2015)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;– förespråkar jag en ökad tonvikt på &lt;NOBR&gt;rundabords-samtal&lt;/NOBR&gt; med de nya plattformsaktörerna. Detta främst på grund av det tydliga informa- tionsproblemsomföreligger:Reglerarenvetsällaniförvägvilkaeffek- ter olika typer av reglering kan komma att få. Effekten av ett avgifts- beläggande kan till exempel bättre beräknas om regleraren får ta del av plattformsaktörens egen dataunderlag. Risken för framtida överregle- ring minskar dessutom om reglerarna bereds bättre insyn från ­början. I likhet med Mansell (2015) förespråkar jag därför fler empiriska utredningar beträffande tänkbara effekter på nyhetsförmedlingen,­ den kollektiva politiska diskussionen och den ­medborgerliga till- gången på information om offentliga angelägenheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft12"&gt;Frågan är om [vår tids förmedlare] använder [sin marknadsdominans] på ett sätt som hotar medborgarnas rätt till integritet, yttrandefrihet och tillgång till varierat innehåll. Om deras redaktionella filtrering och ­moderering minskar kvaliteten eller bredden på det material som med- borgarna kan tillgå, leder till diskriminerande behandling, eller leder till oönskad övervakning, är det tydliga signaler att reglering behövs. (Mansell­ 2015:3, min översättning.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Därtill är det uppenbart att medborgarna själva rimligtvis avkräver plattformsgiganterna en betydligt högre grad av öppen diplomati med det omgivande samhället, eftersom det är användarnas personupp­ gifter de kapitaliserar på. Hade datainsamlingen präglats av ­informerat samtycke borde det motivera många användare att uppge mer korrekt data. Somliga plattformsaktörer tycks ha vissa ambitioner att föra en praktisk dialog med det omgivande samhället – men ofta sker denna på så hög nivå (beslutsfattare, lagstiftare, lobbyister emellan) att det sällan blir en dialog inriktad mot verkligt medborgerligt medbestäm- mande. Men inte bara medborgare utan även branschaktörer (till ­exempel lokala medieföretag) har anspråk på att plattformsaktörerna agerar rättvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Dominanta plattformsaktörer borde kunna åläggas att i avsevärt högre grad än i dag bistå med (anonymiserad, aggregerad) data till myndigheter och forskning. Reglerarna borde tydligare verka för internationella koalitioner och observatorium som syftar till att säker- ställa ansvarstagande, rättvisa och transparens hos de globalt­ domi- nanta plattformsaktörerna, dels så att inte orealistiska förväntningar ställs på plattformsaktörerna av det omgivande samhället, och dels för att utröna om denna data bättre kan komma hela samhället till gagn (beträffande exempelvis folkhälsa, folkbildning, och demokratiskt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;åsiktsutbyte). Ur medieforskningens synvinkel medför den nuva- rande bristen på överblick och insyn att mycket av dagens forskning blir alltför spekulativ­ . Ta två av de potentiellt problematiska fenomen som kritiska forskare observerat, transformationen av medieanvän- dares beteendemönster­ till handelsvara samt den övervakning som plattformsgiganterna i praktiken kan genomföra. Vi kan inte veta var- ken beskaffenheten eller omfattningen av dessa två potentiella pro- blem om vi, till att börja med, inte ges ett visst mått av överblick och insyn beträffande­ dessa digitala giganter. Detta kan i förlängningen drabba plattformsföretagen själva, då det kan ge upphov till en rad spridda överdrifter och felaktigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft70"&gt;3. Stöd till medborgarna att göra bättre överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Medie- och informationskunnighet bör inbegripa inte bara digital­ källkritik utan digital infrastrukturkunskap – något som bör ha positiva­ effekter på lång sikt för nyföretagande och fortsatt svensk innovationskraft. För att stävja konspirationstänkande bland delar av befolkningen bör allmänheten dessutom upplysas om varför medierna­ organiseras som de gör och om de garanter för kvalitet och sanningsenlighet som trots allt finns för de etablerade mediehusen. Därtill bör fler civilsamhälleliga institutioner etableras som tar fasta på medborgares rättigheter angående övervakning och integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft11"&gt;Det är både tekniskt svårt och etiskt oönskat att på förhand filtrera­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;eller censurera internet och de stora friheter i den användaraktivitet som möjliggörs. Såväl fildelning och egenhändig import av ­nätdroger som näthat och användarspridd desinformation kännetecknas av en konflikt mellan regleringsprinciper: Å ena sidan en på förhand verkande &lt;SPAN class="ft28"&gt;försiktighetsprincip&lt;/SPAN&gt;, å andra sidan en princip om retroaktiv &lt;SPAN class="ft28"&gt;skadebegränsning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Utöver den inskränkning av yttrandefriheten som förhands­ filtrering (&lt;SPAN class="ft28"&gt;ex ante&lt;/SPAN&gt;) riskerar att innebära så har den senare, retroaktiva principen (&lt;SPAN class="ft28"&gt;ex post&lt;/SPAN&gt;) dessutom fördelen att den tillåter högre grader av innovation. Medieteoretiskt finns denna princip implicit i begrepp som medborgardriven journalistik och gräsrotsfinansiering (Benkö och Svegfors, 2011). I Sverige tycks en publicistisk diskussion kring filtrering av det här slaget aktualiseras varje gång man dryftar den ökade konkurrensen om skildringsprivilegiet mellan de etablerade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;massmediala aktörerna och nya, alternativa och ofta öppet partiska nyhetssajter (vilka för övrigt ofta själva utgår från en medveten social delningslogik). Detta förnyar behovet av medie- och informations- kunnighet, inte bara beträffande källkritik (tidningen Metros tjänst &lt;SPAN class="ft28"&gt;Viralgranskaren &lt;/SPAN&gt;är ett exempel) men även beträffande allmänhetens förståelse av det pressetiska regelsystemet, hur redaktionell praktik går till, och varför medierna organiseras som de gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft70"&gt;4. Infrastrukturell stabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Inom den mer genuina delningsekonomin finns givetvis mängder av aktörer som förmedlar utan att ta någon egen större vinning, i likhet med aktivister som förespråkar genuint öppen internetteknik. Men denstarkasamhällsdiskursenom”öppna”och”gratis”infrastrukturer har gjort att potentiella monopolister i hög grad obemärkt har kunnat flytta fram sina positioner (Jakobsson, 2012). En viktig reglerings- åtgärd är således bättre upplysning till allmänheten om detta, samt tydligare stödstrukturer till just de mer samhällsnyttigt orienterade typer av delningstjänster som faktiskt existerar.&lt;SPAN class="ft32"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Schneider (2015) lyfter fram flera innovativa exempel på hur mer socialt ansvarstagande delningstjänster skulle kunna se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Förekomstenavsäkraserverhallarochgodbredbandsstrukturtalar för Sverige som framtida världsledande värdland för oberoende alter- nativa tjänster för internetinfrastruktur. Säkerhetspolitiska diskus- sioner i kölvattnet av Edward Snowdens avslöjanden har till exempel aktualiserat diskussionen om den faktiska geografiska belägenheten för molntjänster av olika slag. Säkerhetspolitiskt är det värdefullt att inhysa viktiga samhällsfunktioner på svenskägda servrar, alternativt decentralisera infrastrukturen till medborgarnas egna maskiner i så hög grad som möjligt. Samtidigt bör en nationalisering av internet undvikas, vilket också är ett argument mot vad som i allmänhet bru- kar kallas ”bredbandsskatt”. Dock kan stimulanser riktas mot inno- vationer som kan påvisa fördelar inom nätsäkerhet och resiliens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Därtill ger Sveriges starka tradition av medier i allmänhetens tjänst landet unika mediestrukturella konkurrensfördelar som bör tillvara- tas. Det vill säga, en god tradition av konstruktivt samarbete mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5  &lt;/SPAN&gt;Till exempel säkert webbsurfande (Tor), krypterad chat (Signal) epostklienter (Rainloop, Mailbox.org, Riseup), sociala nätverkstjänster (Quitter, Diaspora, Slashcode), sökmotorer (DuckDuckGo).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;mediemarknadens kommersiella parter och public service (PS), vilket­ tenderar att höja den allmänna kvaliteten på tjänster och medieinne- håll. Statlig reglering bör syfta till att främja nya företag och nya affärsidéer,­ till exempel genom att subventionera innovationer som kan påvisa synergieffekter för svensk mediemarknad. Skattelättnader såsom moms på mjukvara och reklamskatt bör ur det hänseendet övervägas,­ såväl som en utökad beställarfunktion hos PS, där till exempel redaktionellt lokalt nyhetsmaterial köps in av PS.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Anderson C (2006) &lt;/SPAN&gt;The Long Tail: How endless choice is creating unlimited demand&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Random House.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Andersson Schwarz J (2014) &lt;/SPAN&gt;Online File Sharing: Innovations in Media Consumption&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London &amp; New York: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Andersson Schwarz J (2015a) Public Service Broadcasting and &lt;NOBR&gt;Data-Driven&lt;/NOBR&gt; Personalization: A View from Sweden. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Television &amp; New Media&lt;/SPAN&gt;. DOI: 10.1177/1527476415616193.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;Andersson Schwarz J (2015b) Platform logic: The need for a cross- sectorial approach to the &lt;NOBR&gt;platform-based&lt;/NOBR&gt; economy. Presentation, The European Symposium on Media Policy 2015. Høgskolen i Oslo og Akershus. Oslo, 20 november.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Andersson Schwarz J, Hammarlund J, di Grado S och Kjellberg M (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Opinioner och offentligheter online. &lt;/SPAN&gt;Slutrapport för projektet Vad gör en politisk utsaga framgångsrik? Den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;användardrivna kommunikationens villkor. Forskningsrapport. Stockholm: IIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;Andersson J och Snickars P (red.) (2010) Efter The Pirate Bay.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Stockholm: Mediehistoriskt arkiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Barabási &lt;NOBR&gt;A-L&lt;/NOBR&gt; (2011) Introduction and Keynote to A Networked Self. I: Papacharissi Z (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;A Networked Self: Identity, Community, and Culture on Social Network Sites&lt;/SPAN&gt;. London &amp; New York: Routledge, &lt;NOBR&gt;1–14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Benkler Y (2006) &lt;/SPAN&gt;The Wealth of Networks: How social production transforms markets and freedom&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New Haven: Yale University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Benkö C och Svegfors M (2011) Journalism 3.0 – The Synthesis. Sveriges Radio. 10 februari. http://sverigesradio.se/sida/artikel. aspx?programid=4042&amp;artikel=4343053 (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft10"&gt;Bolin G och Andersson Schwarz J (2015) Heuristics of the Algorithm: Big Data, User Interpretation and Institutional Translation. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Big Data &amp; Society&lt;/SPAN&gt;. DOI: 10.1177/2053951715608406.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Botsman R och Rogers R (2010) &lt;/SPAN&gt;What’s Mine Is Yours: The Rise of Collaborative Consumption&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: HarperCollins.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft11"&gt;Braudel F (2001) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Kapitalismens dynamik&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Daidalos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Breman A och Felländer A (2014) Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter. Ekonomisk debatt 42(6): &lt;NOBR&gt;28–38.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Brown I och Marsden C (2013) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Regulating Code: Good Governance and Better Regulation in the Information Age&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: MIT Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft10"&gt;Burkart P (2016) Political economy of communication and digital rights research. I: Kearney MC och Kackman M (red&lt;SPAN class="ft28"&gt;.) The craft of criticism: Critical media studies in practice&lt;/SPAN&gt;. London &amp; New York: Routledge (kommande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Castells M (2003) &lt;/SPAN&gt;The Internet Galaxy: Reflections on the Internet, business, and society&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Oxford: Oxford University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Cohen JE (2012&lt;/SPAN&gt;) Configuring the Networked Self: Law, Code, and the Play of Everyday Practice&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Yale: University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft10"&gt;Doganoglu T och Wright J (2010) Exclusive Dealing with Network Effects. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Journal of Industrial Organization &lt;/SPAN&gt;28(2): &lt;NOBR&gt;145–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft10"&gt;Eckhardt GM och Bardhi F (2015) The Sharing Economy Isn’t About Sharing at All. Harvard Business Review. 28 januari. &lt;NOBR&gt;https://hbr.org/2015/01/the-sharing-economy-isnt-about-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;sharing-at-all&lt;/NOBR&gt; (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Edelman BG och Geradin D (2015) Efficiencies and Regulatory Shortcuts: How Should We Regulate Companies like Airbnb and Uber? Working paper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Elberse A (2013) &lt;/SPAN&gt;Blockbusters: &lt;NOBR&gt;Hit-Making,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Risk-Taking,&lt;/NOBR&gt; and the Big Business of Entertainment&lt;SPAN class="ft50"&gt;. New York: Henry Holt &amp; Company.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft11"&gt;Fleischer R (2014) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Tapirskrift&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Axl Books.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft50"&gt;Fraser N (1991) Rethinking the public sphere: A contribution to the critique of actually existing democracy. I: Calhoun C (red.) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Habermas and the public sphere&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: MIT Press, &lt;NOBR&gt;109–142.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft10"&gt;FTC (2014) Data Brokers: A Call for Transparency and Accountability. Rapport, Federal Trade Commission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;Garimella K, De Francisci Morales G, Gionis A och Mathioudakis M (2015) Quantifying Controversy in Social Media. arXiv:1507.05224v2 [cs.SI].&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;Gillespie T (2010) The politics of ‘platforms’. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media &amp; Society &lt;/SPAN&gt;12(3): &lt;NOBR&gt;347–364.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft10"&gt;Gillespie T (2014) Facebook’s &lt;NOBR&gt;algorithm—why&lt;/NOBR&gt; our assumptions are wrong, and our concerns are right. Culture Digitally. 4 juli. &lt;NOBR&gt;http://culturedigitally.org/2014/07/facebooks-algorithm-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;why-our-assumptions-are-wrong-and-our-concerns-are-right/&lt;/NOBR&gt; (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Goffman E (1959) &lt;/SPAN&gt;The Presentation of Self in Everyday Life&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Doubleday.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;Goodwin T (2015) The Battle Is For The Customer Interface. TechCrunch. 3 mars. http://techcrunch.com/2015/03/03/ &lt;NOBR&gt;in-the-age-of-disintermediation-the-battle-is-all-for-the-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;customer-interface/&lt;/NOBR&gt; (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Gould J (2014) The Natural History of Gmail Data Mining. Medium. 24 juni. &lt;NOBR&gt;https://medium.com/@jeffgould/the-natural-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;history-of-gmail-data-mining-be115d196b10&lt;/NOBR&gt; (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft10"&gt;Helberger N och Burri M (2015) Public Service Media and Exposure Diversity&lt;SPAN class="ft28"&gt;. International Journal of Communication &lt;/SPAN&gt;9: &lt;NOBR&gt;1319–1323.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hindman M (2009) &lt;/SPAN&gt;The Myth of Digital Democracy&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Oxford: Princeton University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft10"&gt;Humphreys L (2011) Who’s watching whom? A study of interactive technology and surveillance. Journal of Communication 61: &lt;NOBR&gt;575–595.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft10"&gt;Hörnfeldt E (2015) Vad är det egentligen vi delar och vem säger vad? Samspelet mellan redaktionella och sociala medier. Presentation, Retrieverfrukost 16 april.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;Jakobsson P (2012) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Öppenhetsindustrin&lt;/SPAN&gt;. Doktorsavhandling, Örebro universitet och Södertörns högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Jenkins H, Ford S och Green J (2013) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Spreadable Media: Creating Value and Meaning in a Networked Culture&lt;/SPAN&gt;. New York: New York University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft10"&gt;John NA (2013) The Social Logics of Sharing. The Communication Review 16(3): &lt;NOBR&gt;113–131.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p355 ft10"&gt;Joinson AN, Houghton D, Vasalou A och Marder B (2011) Digital Crowding: Privacy, &lt;NOBR&gt;self-disclosure,&lt;/NOBR&gt; and Technology. I: Trepte S och Reinecke L (red.) Privacy Online: &lt;SPAN class="ft28"&gt;Perspective on Privacy and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Self-disclosure&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; on the Social Web&lt;/SPAN&gt;. New York: Springer, &lt;NOBR&gt;33–47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Karaganis J (red.) (2011) &lt;/SPAN&gt;Media Piracy in Emerging Economies&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Social Science Research Council.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Kelly K (1997) New Rules for the New Economy: Twelve dependable principles for thriving in a turbulent world. Wired. 5.09, september. http://www.wired.com/1997/09/newrules/ (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Kennedy H, Elgesem D och Miguel C (2015) On fairness: User perspectives on social media data mining. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies&lt;/SPAN&gt;. DOI: 10.1177/1354856515592507.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Lehmann N, Qvortrup L och Kampmann Walther B (red.) (2007)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft28"&gt;The Concept of the Network Society: &lt;NOBR&gt;Post-Ontological&lt;/NOBR&gt; Reflections&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Frederiksberg: Samfundslitteratur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Lobato R och Thomas J (2015) &lt;SPAN class="ft29"&gt;The Informal Media Economy.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Cambridge: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft11"&gt;Mansell R (2015) Platforms of power. Intermedia 43(1): &lt;NOBR&gt;20–24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;Manyika J (2008) Google’s view on the future of business: An interview with CEO Eric Schmidt. The McKinsey Quarterly, november.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Marsden CT (2011) &lt;/SPAN&gt;Internet &lt;NOBR&gt;Co-Regulation:&lt;/NOBR&gt; European Law, Regulatory Governance and Legitimacy in Cyberspace&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge: Cambridge University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Marwick A (2013) &lt;/SPAN&gt;Status Update: Celebrity, Publicity, and Branding in the Social Media Age&lt;SPAN class="ft50"&gt;. New Haven: Yale University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;Matwyshyn A (2013) The new intermediation: contract, identity, and the future of internet governance. I: Brown I (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Research Handbook on Governance of the Internet&lt;/SPAN&gt;. Cheltenham: Edward Elgar, &lt;NOBR&gt;401–418.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft10"&gt;Miguel CM (2012) The Transformation of Intimacy and Privacy through Social Networking Sites. Konferensbidrag, The 1st SSI (Society of &lt;NOBR&gt;Socio-Informatics)&lt;/NOBR&gt; International Workshop for Young Researchers: Adoption of Social Networking. Maebashi University/University of Kyoto. September.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;Mitchell J (2011) 4chan’s Chris Poole: Facebook &amp; Google Are Doing It Wrong. Readwrite. 17 oktober. http://readwrite. com/2011/10/17/4chans_chris_poole_facebook_google_are_ doing_it_wr (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;Mullin J (2015) New study shows Spain’s ‘Google tax’ has been a disaster for publishers. Ars Technica. 30 juli. http://arstechnica. &lt;NOBR&gt;com/tech-policy/2015/07/new-study-shows-spains-google-tax-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;has-been-a-disaster-for-publishers/&lt;/NOBR&gt; (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nissenbaum H (2009) &lt;/SPAN&gt;Privacy in Context: Technology, Policy and the Integrity of Social Life&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stanford: Stanford University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;Nordicom (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediebarometern 2013&lt;/SPAN&gt;. Rapport, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft10"&gt;O’Reilly T (2015) Networks and the Nature of the Firm. Medium. 14 augusti. &lt;NOBR&gt;https://medium.com/the-wtf-economy/networks-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;and-the-nature-of-the-firm-28790b6afdcc&lt;/NOBR&gt; (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;Palmås K, Andersson Schwarz J och Larsson S (2014) The liability of politicalness: legitimacy and legality in &lt;NOBR&gt;piracy-proximate&lt;/NOBR&gt; entrepreneurship. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Journal of Entrepreneurship and Small Business &lt;/SPAN&gt;22(4): &lt;NOBR&gt;408–425.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;Papacharissi Z och Gibson PL (2011) Fifteen minutes of privacy: Privacy, sociality, and publicity on social network sites. I: Trepte S och Reinecke L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Privacy Online: Theoretical Approaches and Research Perspectives on the Role of Privacy in the Social Web&lt;/SPAN&gt;. New York: Springer, &lt;NOBR&gt;75–89.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Pariser E (2011) &lt;/SPAN&gt;The Filter Bubble: What the Internet is hiding from you&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Penguin Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Pasquale F (2015) &lt;/SPAN&gt;The Black Box Society: The secret algorithms that control money and information&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge: Harvard University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p370 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Raynes-Goldie&lt;/NOBR&gt; K (2010) Aliases, creeping, and wall cleaning: Understanding privacy in the age of Facebook. &lt;SPAN class="ft28"&gt;First Monday &lt;/SPAN&gt;15(1). http://firstmonday.org/article/view/2775/2432 (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;Rosoff M (2011) Google+ Isn’t Just A Social Network, It’s An ‘Identity Service’. Business Insider. 28 augusti. http://www. &lt;NOBR&gt;businessinsider.com/google-isnt-just-a-social-network-its-an-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;identity-service-2011-8&lt;/NOBR&gt; (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Rowan D (2015) Facebook Messenger: Inside Zuckerberg’s app for everything. Wired. 12 oktober. http://www.wired.co.uk/ &lt;NOBR&gt;magazine/archive/2015/11/features/inside-facebook-messenger&lt;/NOBR&gt; (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;Ruppert E (2011) Population Objects: Interpassive Subjects. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Sociology &lt;/SPAN&gt;45(2): &lt;NOBR&gt;218–233.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Schneider N (2015) 5 Ways to Take Back Tech. The Nation. 27 maj. &lt;NOBR&gt;http://www.thenation.com/article/5-ways-take-back-tech/&lt;/NOBR&gt; (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Shapiro C och Varian H (1999) &lt;/SPAN&gt;Information Rules: A Strategic Guide to the Network Economy&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Boston: Harvard Business School Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;Sjøvaag H (2015) What to Study When Studying Media Diversity. Presentation, The European Symposium on Media Policy 2015. Høgskolen i Oslo og Akershus. Oslo, 20 november.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;Stone B och Silver V (2015) Google’s $6 Billion Miscalculation on the EU. Bloomberg Businessweek. 6 augusti. http://www. &lt;NOBR&gt;bloomberg.com/news/features/2015-08-06/google-s-6-billion-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miscalculation-on-the-eu&lt;/NOBR&gt; (besökt 26/1 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft10"&gt;Sunstein C (2007) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Republic.com 2.0&lt;/SPAN&gt;. Princeton: Princeton University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Taylor A (2014) &lt;/SPAN&gt;The People’s Platform: Taking Back Power and Culture in the Digital Age&lt;SPAN class="ft50"&gt;. New York: Metropolitan Books.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft11"&gt;Thiel P (2014) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Zero to One&lt;/SPAN&gt;. New York: Crown Business.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft10"&gt;Thompson EP (1971) The Moral Economy of the English Crowd in the Eighteenth Century. Past and Present 50(1): &lt;NOBR&gt;76–136.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Turkle, S (2010) &lt;/SPAN&gt;Alone together: why we expect more from technology and less from each other&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Basic Books.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Delningslogik och plattformisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft10"&gt;Turow J, Hennessy M och Draper N (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Tradeoff Fallacy: How Marketers Are Misrepresenting American Consumers and Opening Them Up to Exploitation&lt;/SPAN&gt;. Rapport, Annenberg School of Communication, University of Pennsylvania. Juni.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Tåg J (2009) Policies och regleringar i &lt;NOBR&gt;telekommunikations-,&lt;/NOBR&gt; media- och teknologiindustrierna. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Ekonomiska Samfundets Tidskrift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;62(2): &lt;NOBR&gt;83–87.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;Utz S och Krämer N (2009) The privacy paradox on social network sites revisited: The role of individual characteristics and group norms. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Cyberpsychology: Journal of Psychosocial Research on Cyberspace &lt;/SPAN&gt;3(2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Vonderau P (2014) Beyond Piracy: Understanding Digital Markets. I: Holt J och Sanson K (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Connected Viewing: Selling, Streaming &amp; Sharing Media in the Digital Age&lt;/SPAN&gt;. New York &amp; London: Routledge, &lt;NOBR&gt;99–123.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft72"&gt;Wadbring I och Ödmark S (2014) &lt;SPAN class="ft71"&gt;Delad gl&lt;/SPAN&gt;ä&lt;SPAN class="ft71"&gt;dje &lt;/SPAN&gt;ä&lt;SPAN class="ft71"&gt;r dubbel gl&lt;/SPAN&gt;ä&lt;SPAN class="ft71"&gt;dje? En studie om nyhetsdelning i sociala medier. &lt;/SPAN&gt;DEMICOM, Mittuniversitetet, 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft10"&gt;Wittel A (2011) Qualities of sharing and their transformations in the digital age. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Review of Information Ethics &lt;/SPAN&gt;15: &lt;NOBR&gt;3–8.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Wu T (2010&lt;/SPAN&gt;) The Master Switch: The Rise and Fall of Information Empires&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Knopf.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft10"&gt;Young A och &lt;NOBR&gt;Quan-Haase&lt;/NOBR&gt; A (2013) Privacy protection strategies on Facebook. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Information, Communication and Society &lt;/SPAN&gt;16(4): &lt;NOBR&gt;479–500.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Zittrain J (2008) &lt;/SPAN&gt;The Future of the &lt;NOBR&gt;Internet—And&lt;/NOBR&gt; How to Stop It&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New Haven &amp; London: Yale University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Ester Appelgren, lektor, Södertörns högskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft12"&gt;Sara Leckner, lektor, Malmö högskola&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;2015 introducerade Svenska Dagbladet en personaliserad förstasida baserad på en algoritm. Förstasidans nyhetsvärdering hade tidigare utförts uteslutande av journalister men kunde nu genomföras på ett mer automatiserat vis. Vid första anblicken låter automatisering kanske som att människors kunnande och expertis har rationaliseras bort, men en algoritm kan snarare utgöra ett exempel på motsatsen. Algoritmer består av olika sorters villkor som någon på förhand måste ställa upp, i detta fall någon med stort kunnande om nyhetskonsum- tion och journalistik. En algoritm för en personaliserad förstasida på en dagstidning skulle exempelvis kunna positionera och välja ut nyheter efter närhetsprincipen, det politiska läget, förekomsten av personer med stort allmänintresse, men också efter den enskilde läsarens personliga preferenser och tidigare beteendemönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Listan av villkor för hur nyheterna ska presenteras kan alltså fyllas på och uppdateras efter hand med kriterier som motsvarar en del av det löpande journalistiska kunnandet. Men ytterligare en finess med algoritmer är att de också kan agera på egen hand med någon form av intelligens, det vill säga de kan lära av en situation, minnas detta och därefter förfinas till att göra smarta val åt medieanvändarna. Hur detta lärande sker är beroende av vilka användardata som finns tillgängliga för analys och agerande i kombination med vilka kriterier som ställts upp av de som programmerat algoritmen. Användarens preferenser gör dessutom att algoritmerna med tiden tränas upp till att förutspå en specifik användares val och därefter underlätta för denne, genom att på förhand göra de innehållsmässiga valen. För exempelvis Svenska Dagbladet torde de valda kriterierna främja affären men också det journalistiska uppdraget, eftersom Svenska Dagbladets algoritm är anpassad för just nyhetsförmedling och nyhetskonsumtion. Men i en tid då mycket av det nyhetsinnehåll vi konsumerar på nätet når läsaren via aktörer som primärt inte sysslar med nyheter, såsom Facebooks flöde av olika sorters innehåll, kan de algoritmer som väljer nyheter vara programmerade för helt andra syften än nyhetsrapportering. Detta kan få såväl positiva som negativa konsekvenser för vilket inne- håll medieanvändarna får presenterade för sig, vad de får se och inte får se, men också hur nyheterna som väljs ut är vinklade. Algoritmer som används för att utvinna kunskap ur beteenderelaterad data brukar­ på engelska kallas &lt;NOBR&gt;“machine-learning&lt;/NOBR&gt; technology”. När maskiner, så&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;som i fallet med Facebooks algoritmer, väljer åt människor är det ett uttryck för så kallad teknologisk paternalism. Enligt Hilty (2014) handlar paternalism om att någon tror sig veta en lösning på en annan individs problem och sedan implementerar denna lösning utan att den person det egentligen berör gett sitt medgivande. När datorer är inblandade kan sådana antaganden och beslutsprocesser byggas in i system. Det krävs dock att systemen har tillgång till data om personer. I dag baseras sådana data om individen ofta på olika former av digitala spår som aktivitet och interaktion på internet, men också positioner som loggats via exempelvis mobiltelefoner. Beteendedata kan inne- bära stora mängder data, och i dag talar man ofta om så kallade­ ”stora datamängder” (big data); data som skapas med hög volym, ­hastighet och mängd och vars storlek överstiger det som vanligen hanteras av mjukvaror (t.ex. Manovich, 2012). För mediebolagen utgör beteendedata­ bland annat klickstatistik, det vill säga, vilket innehåll som klickas på, den tid som spenderas på innehållet, liksom graden av engagemang hos användarna. Denna typ av data är viktiga mått för att motivera annonsförsäljning, men också för att utveckla digitala tjäns- ter, automatisera produktion av text- och &lt;NOBR&gt;video-berättelser,&lt;/NOBR&gt; samt för försäljning till tredje part (t.ex. Stone, 2014. Se Bolins kapitel i denna bok för en diskussion kring medieproduktionsmodeller).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I viss mån kan sådana data också användas för att justera och uppdatera journalistiskt innehåll. Analys av stora datamängder kan vidare också användas som redaktionella verktyg för journalistiskt berättande och research, också kallat datorstödd rapportering och datajournalistik, liksom för så kallad robotjournalistik där algorit- mer skapar innehållet i en artikel (t.ex. Coddington, 2014; Lewis och Westlund, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Efter en tids hype kring stora datamängder och beteendedata argumenteras det för att det finns en övertro på att stora datamängder­ skall komma att lösa medieföretagens alla problem. Dessa data är ­förstås användbara om man analyserar dem utifrån de förutsättningar de har (se också Andersson Schwarz et al., 2014), men det finns risk för ”apophenia” att man ser korrelationer och samband som egent- ligen inte är relevanta (t.ex. Boyd och Crawford, 2012). Det finns också en risk för att man samlar in ”all” data utan att veta vad de skall användas till, vilket bland annat kan skapa problem med lagring och hantering. Insamling och samkörning av stora databaser kan också vara problematiska ur etisk synpunkt för varje enskild individ som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;ingår i en större datamängd. Beroende på hur man väljer att se det kan alltså användning av beteendedata utgöra såväl ett hot mot individens integritet, som ett erbjudande i form av en personaliserad tjänst riktad till den individuelle användaren. Gränsen för vad som kan klassas som ren övervakning och vad som utgör företagens behov av data för att tillgodose affärsmodeller, kan därför vara hårfin. Och då antaganden om människors behov och avsikter i dag alltmer delegeras till datorer, hävdar många att teknologisk paternalism, som beskrivs tidigare i detta kapitel, kraftigt kan inkräkta på den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;På en vanlig nyhetssajt kan i dag upp mot 50 olika aktörer spåra en persons beteende (dataskydd.NET, 2015), ofta genom cookies (se t.ex. Carlsson och Jacobsson, 2012; Fuchs, 2014; Wong et al., 2014). Det finns en oro hos allmänheten kring datainsamling, men den är fortfarande inte alarmerande. Troligtvis eftersom gemene man inte är fullt medveten om, eller intresserad av, hur mycket, vad och när denne faktiskt delar data med ett företag eller organisation, eller i nästa steg, med en tredje part. Statistik tyder dock på att människor gradvis håller­ på att bli mer medvetna om att de har ett val när det gäller insyn i deras &lt;NOBR&gt;internet-aktivitet,&lt;/NOBR&gt; som att sluta dela med sig av digitala spår eller ta kontroll över hur innehåll de inte valt, visas för dem. I senaste mätningen av Orvesto Konsument uppgår exempelvis andelen­ av den svenska befolkningen som använder annonsblockerare,­ till 21,5 procent (TNS Sifo, 2015; se också Findahl, 2014). En femtedel av befolkningen har numera alltså valt att stänga av annonser. Steget är inte långt till att också stänga av möjligheten för företag att spåra den enskilde individens aktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Området kring lagstiftning, teknisk utveckling, men inte minst medieanvändarnasattitydtillattgesittmedgivandetillattdelamedsig av digital beteendedata, kan få stora konsekvenser för mediebolagens affärsmodeller på kort såväl som lång sikt. I detta kapitel kommer vi därför fokusera på hur teknisk innovation, hårdare lagstiftning och personlig integritet, blir en utmaning för medieindustrins framtida affärsmodeller, i relation till insamling, bearbetning och samkörning av medieanvändarnas beteendedata.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Forskningsöversikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Deninternationellaforskningenkringinsamlingenochanvändningen av beteenderelaterad trafikdata i stora datamängder är på framväxt. I dessa sammanhang är det inte ovanligt att använda ordet “dela” (vilket vi också valt att göra i detta kapitel) – som är ett positivt värdeladdat ord – för att beskriva individens potentiella möjlighet, upplevelse och inställning till distributionen av personlig data till andra och tredje part. Begreppet ”dela” utnyttjas exempelvis av Facebook som inte en enda gång nämner ordet “sälja” i sin datapolicy kring personlig data som användargenererat innehåll och demografi, utan beskriver att de data som samlas in (och säljs vidare) just är information, som ”delas” (se Andersson Schwarz kapitel i denna bok för en fördjupad analys av delningslogiker).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Integritetsparadoxen och svårigheten att sluta dela med sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; Special Eurobarometer 359 från 2011, ansåg 74 procent av Europas befolkning att delandet av personlig information blir en allt större del av det dagliga livet, där den främsta anledningentillattdelamedsigvarattfåtillgångtillolikadigitalatjäns- ter såsom sociala nätverk eller vid &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; (Eurobarometer, 2011). Forskning visar också att användare internationellt är oroade över att deinteharnågonkontrollöversinainternetgenereradedata,menockså att deras data kan användas i andra kontexter än de ursprungligen dela- des i (Eurobarometer, 2015; Lilley et al., 2012; Pew, 2014). Individer är också bekymrade för att tredje part, såsom annonsörer eller andra kommersiella aktörer, ska få tillgång till deras personliga information (t.ex. Findahl, 2014; Kshetri, 2014; Narayanaswamy och McGrath, 2014; Pew, 2014). I en studie utförd av Pew Research Centre anser så många som 91 procent av de amerikaner­ som tillfrågats att människor har förlorat kontrollen över hur personlig information samlas in och används av företag (Pew, 2014). Samtidigt finns forskning som tyder på att många individer inte har gjort några större förändringar i sin datadelning eller sitt integritetsskydd under senare år (Christensen och Jansson, 2015; Findahl, 2014; Light och McGrath, 2010; Martin et al., 2015). Anledningar kan vara att människor inte har den tekniska kunskapen och inte vet hur de skall göra, eller att de inte anser sig ha&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;något att dölja (t.ex. Findahl, 2014; Light och McGrath, 2010; Martin et al., 2015). Detta kan beskrivas som en så kallad integritetsparadox (privacy paradox); medieanvändare använder frekvent tjänster som potentiellt kan vara integritetskränkande, samtidigt som de säger sig vara mycket oroade för att data samlas in när de använder produkter och tjänster på nätet (se Bechmann, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Det är dock inte primärt lättja som styr om användare begränsar den data som delas. Att hoppa av eller avstå insamling av digital data, så kallad &lt;NOBR&gt;opt-out&lt;/NOBR&gt; är i dag rent praktiskt krångligt för den enskilde indivi- den eftersom en stor del av det sociala livet kräver närvaro på internet och de tjänster som finns där. Forskning visar vidare att människor inte läser den information som står i det digitala medgivandet utan accepterar villkoren ändå (se t.ex. Alverén, 2012; Bechmann, 2014; Fuchs, 2014; Pitkänen och Tuunainen, 2012). När medgivandet har getts har individen ofta gått med på att dess data delas med, eller säljs till, tredje part (som t.ex. i Facebooks användaravtal), eller att data kan komma att korsköras med en rad tjänster som ingår i före- tagets produktportfölj (som t.ex. Googles insamlade användardata). Troligtvis bedömer därför användaren att det är tillräckligt mycket värt att använda tjänsten trots de risker hen potentiellt utsätter sig för när beteendedata delas. Studier har visat att en sådan bedömning är beroende på flera saker. En viktig aspekt är de vänner och bekanta som redan använder tjänsten, som ses som en garant för tjänsten eller företaget (Bechmann, 2014). Individen har dessutom ofta förtroende för företag som de har någon form av relation till (t.ex. genom tidigare köp, prenumeration eller renommé), vilket kan öka benägenheten att dela (t.ex. Jai och King, 2015; Leon et al., 2013). Förtroendet ökar också om företaget beskriver hur de beteendedata som samlas in kan komma att användas (Jai och King, 2015; Leon et al., 2013; Sas, 2015). Men viljan att dela har också visat sig bero på typ av data. Aktiviteter som mediepreferenser och &lt;NOBR&gt;e-handelsvanor&lt;/NOBR&gt; anses mindre känsliga att dela (se t.ex. Eurobarometer, 2011; Sas, 2015), än uppenbart personlig information såsom telefonnummer, adress, ­personnummer, kreditkortsnummer eller hälsorelaterade uppgifter (Jai och King, 2015; Leon et al., 2013; Pwc, 2012; Sas, 2015). Samtidigt argumenterar forskare för att enkelheten i att underhålla relationer via internet, där det som delas ofta är mycket personligt, också har visat sig vara en viktig faktor (Ellison et al., 2007). Därmed handlar viljan att dela mycket om sammanhanget där information delas (se också&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;van Gool et al., 2015). Sammanhanget kan dock också innebära en risk för att användare struntar i, mer eller mindre medvetet, huruvida de delar känslig data eller ej. Det kanske beror på bristande teknisk kunskap kring hur individdata kan samlas in och medieanvändarna kanske inte ens inser att information om dem kan lagras (se Carlssons kapitel i denna bok för en diskussion kring betydelsen av medie- och informationskunnighet). Forskare argumenterar för att okunskap är vanligt vid yngre personers användande av sociala nätverk (t.ex. Pitkänen och Tuunainen, 2012; Vanderhoven et al., 2014), och yngre personer förefaller mindre oroade över ofrivilligt delande med andra människor än äldre personer är (t.ex. Findahl, 2014). Däremot tycks inte attityden till att dela data vara en generationsfråga vad gäller inställningen till huruvida myndigheter och företag övervakar och inkräktar på den personliga integriteten, och inte heller vara relaterat till kön (Findahl, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Frågankringbenägenhetattdeladataärdärmedkomplex;spårenav individernas internetaktiviteter kan ju innebära nackdelar, men också nyttjas i form av fördelar. I en studie utförd 2014 såg vi exempelvis att individer som delar mer data gagnas av det genom att personaliserade tjänster blir mer träffsäkra, och att värdet av dem då kan öka för den enskilde individen (Appelgren et al., 2014; se också Fuchs, 2014). Tidigare studier har också visat att användare är skeptiska till vissa av de fördelar som delning sägs ge, men är villiga att dela mer personlig information under vissa förutsättningar, exempelvis om det medför gratis eller effektivare tjänster (Pew, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Personlig integritet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;När personer delar något explicit, har de möjlighet att bedöma situationen­ och sammanhanget och välja om och vad de vill dela. När användare i stället producerar information implicit befinner de sig i en situation där de inte nödvändigtvis är medvetna om att de delar. Detta, påpekar boyd (2010), formar de data som produceras och människors förväntningar kring dem, liksom om det öppet redogörs för att det delas och det som ges eller tas outsagt. Medieanalys, vilket för mediebolagens del ofta handlar om processer där datamängder av klickdata lagrats och sedan analyseras, skulle kunna ses som en form av offentlig övervakning. Nissenbaum (2004:116) beskriver hur sådan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;övervakning involverar ny teknik och applikationer som har utveck- lats för att möjliggöra observation av människor, liksom insamling av information om människor, behandling av insamlad data, samt analys och spridning av den information som kan utvinnas. Begreppet personlig integritet är högst närvarande i detta sammanhang och omfattar olika sorters mänskliga behov, såväl inom egendom,­ som rättigheter (Carlsson och Jacobsson, 2012). Begreppet kan också delas upp i personlig och medborgerlig integritet (Olsson, 2008). Personlig integritet är närvarande i mänskliga relationer, medan medborgerlig integritet handlar om var gränsen går för vad samhället behöver veta om en individ. Dessa typer av integritet behöver inte nödvändigtvis sammanfalla, även om de sannolikt oftast gör det. Liksom Nissenbaum (t.ex. 2004), menar boyd (2010) att integritet är kontextuell och huruvida information är känslig, beror på kontextens normer. Tar man innehåll som är producerat explicit eller implicit ur sin kontext riskerar man att kränka sociala normer; tänjer man på gränserna för vad användarna medgivit eller distribuerar utan deras medgivande, riskerar man att kränka deras integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Normer är också centrala i forskning kring integritet, där infor- mationsteknik också kan ses som ett verktyg, som individer kan använda för att förebygga oönskade beteenden och effekter (Light och McGarth, 2010). För närvarande finns ingen lagstadgad eller teknisk lösning som ger människor total kontroll över sin ­personliga information på nätet. Carlsson och Jacobsson (2012) nämner flera orsakerna till detta: 1) Begreppet personlig integritet är, som nämnts ovan, kontextberoende och saknar en enhetlig definition. 2) Den personliga integriteten är på många sätt en paradox; för att vissa uppgifter skall kunna skyddas måste annan information exponeras. För att exempelvis få tillgång till Facebooks och Googles lösenord- skyddade tjänster krävs att individen uppger personliga uppgifter så som exempelvis namn, ålder och lösenord och medgivande till att viss typ av data delas till tredje part. 3) Syftet med totalt skydd kan mot- säga andra rättigheter såsom pressfrihet eller insamling av uppgifter för forskningssyften. Således, i praktisk mening, är det nästan omöjligt för enskilda individer att kontrollera all information som de själva genererar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Rättsliga ramverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Samhället har i allmänhet närmat sig oron för hot mot den personliga integriteten genom regleringar. Den nuvarande &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; dataskyddsdirektivet – skydd av personlig integriteten vid behand- ling av personuppgifter i de europeiska länderna – antogs 1995 (Datainspektionen, 2015). Mot bakgrund av den ökade användning av ny teknik för att bearbeta stora datamängder personuppgifter, har direktivet kritiserats för att vara oflexibelt och dåligt anpassat till den rådande tekniska utvecklingen. Även om direktivet skyddar den grundläggande rätten till individers skydd av personuppgifter, kan det appliceras på olika sätt i EU:s medlemsländer, vilket har lett till varierande skyddsnivåer för personuppgifter beroende på var en ­person bor eller köper en vara eller tjänst &lt;NOBR&gt;(EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; 2012a). Å andra sidan har det gett varje land rätt att säkerställa att landets ­konstitution faktiskt gäller, som till exempel pressfrihets­ förordningen i Sverige (Dahllöf et al., 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;År 2014 antog Europaparlamentet ett förslag till en ny dataskydds- förordning, som ska ersätta det nuvarande direktivet. Förordningen förväntas träda i kraft tidigast 2018 (Datainspektionen, 2015), och kommer att innehålla en del förändringar. Till exempel kommer förordningen att gälla för hela den europeiska unionen, vilket ger ett enhetligt dataskydd med samma regler i alla medlemsstater och kom- mer att gälla för alla företag (inklusive &lt;NOBR&gt;icke-europeiska&lt;/NOBR&gt; företag) som agerar inom EU. Förordningen kommer att ge användarna kontroll över hur deras personuppgifter kan användas; när privat information samlas in, vem som utför insamling, vem som kommer att använda informationen, och om den kommer att säljas eller på annat sätt nytt- jas av tredje part. Huvudpunkterna omfattar kravet på aktivt, infor- merat och frivillig samtycke &lt;NOBR&gt;(opt-in)&lt;/NOBR&gt; från användaren för behandling av personuppgifter. (Datainspektionen, 2015; &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; 2012a). För både företag och annonsörer ställer detta stora krav på att kunna förklara när, var och hur sådant samtycke sker, och vad det gäller för. Förordningen omfattar även rätten för personer att ”glömmas bort” i alla kanaler där den personliga informationen har spridits (Datainspektionen, 2015; &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; 2012a). Det föreslås också ett krav på aktivt tillstånd från användaren för att (som t.ex. företag) få genomföra urval, särskilt vad gäller bedömning av kreditvärdighet, pålitlighet eller beteende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;I princip kan kraven begränsa möjligheten till selektion för företag och annonsörer, vilket kan minska noggrannheten och relevansen av den segmentering som utförs vid analys. Det innebär också ett högre ansvar för uppgifter som säljs till tredje part, exempelvis i annonssyfte. Källor såsom bloggar, hemsidor, &lt;NOBR&gt;Twitter-meddelanden&lt;/NOBR&gt; och öppna &lt;NOBR&gt;Facebook-konton&lt;/NOBR&gt; kommer att bli föremål för samtycke för publicering av personuppgifter, vilket innebär att personer som nämns i gärningar, åsikter eller namn måste godkänna publicering (Dahllöf et al., 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Ur ett journalistiskt perspektiv har oro framförts för att detta i slutänden kommer att ge myndigheter och domstolar rätten att avgöra vad som definierar journalistisk verksamhet, eftersom ­journalistiska arbeten är undantagna från kravet på samtycke. Journalister har också protesterat mot att personligt samtycke och rätten att bli bortglömd kan göra det svårare att undersöka personer i journalistiska syften (Brandel, 2013). Vidare kommer nya regler att gälla för ”inbyggd integritet”­ (privacy by design) och ”förvald inställning för integritetsskydd” (privacy by default), som syftar till att skydda personuppgifter­ genom hela livscykeln av produkter och tjänster, och föreskriver att integritet byggs in direkt i designen av system och processer som hanterar­ personlig data. Företag som bryter mot förordningen ­riskerar bötesbelopp om &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; procent av dess globala omsättning eller minst en miljon Euro &lt;NOBR&gt;(EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; 2012a). För bolag som Facebook och Google kan detta innebära mångmiljardbelopp. Av förekommen anledning har därför inflytelserika amerikanska &lt;NOBR&gt;it-bolag&lt;/NOBR&gt; reagerat med intensiva lobbykampanjer mot förändringarna, med stöd av den amerikanska regeringen (Brandel, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Analys av utvecklingen i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;För mediebolagen är data en nödvändig resurs av affärsskäl, men gentemot individen hävdas ofta att insamlingen av beteenderelaterad data används för att förbättra användarupplevelsen. Individen upp- fattar kanske vid första anblicken inte att insamlad beteendedata från mediebolagens sajter är så känslig, men det är trots allt möjligt att till synes okänslig data kan användas på ett integritetskränkande sätt om det hamnar i fel händer (se Kshetri, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Oro och integritet – ett svenskt forskningsfokus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Människors inställning till insamling av beteenderelaterad data är ännu inte särskilt väl undersökt i Sverige. Framför allt är det oro för spridning av personlig information som har undersökts, och i synnerhet på sociala medier. Bland annat visar Bergström (2013) att 34 procent av de som använder sociala medier känner oro för att personliga uppgifter ska komma att missbrukas (bara användning av betalkort på nätet oroade fler personer, 51 procent). I 2014 års SOM- undersökning visar Ghersetti att uppfattningar om att människor bör vara försiktiga med vad de lägger upp i sociala medier är vanligt förekommande, liksom uppfattningen att det är nästan omöjligt att radera uppgifter. I Svenskarna och Internet (Findahl, 2014) visas att oron bland användare för vad stora &lt;NOBR&gt;it-företag&lt;/NOBR&gt; gör med personlig information har ökat bland den svenska befolkningen, men samtidigt uppger majoriteten att de inte är oroade (73 procent) och att de inte har något att dölja (67 procent). De flesta användare anser att den personliga integriteten är viktig (84 procent) och att ägna sig åt oro över hot inte är överdrivet (77 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Pågående studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Vi har under våren 2015 undersökt människors inställning till om delning av personlig data är känslig, och studerat loggfiler över 22 svenska hushålls internetkonsumtion under en vecka i januari 2015 (Leckner et al., manuskript inskickat). Loggfilerna baseras på alla data som dessa hushåll genererar vid användning av internet, och kan registreras till exempel i &lt;NOBR&gt;fem-minutersintervall.&lt;/NOBR&gt; För att visa hur till synes avidentifierad data över internetkonsumtion, genom tolkning av data eller vid korskörning med andra datakällor, kan uppfattas som känslig, har vi från dessa data tagit ut tre exempel (av många) där loggfilerna visat på frekvent användning av en specifik tjänst eller datasuffix från hushållens internetanvändning under en avgränsad tid. Exemplen vi har valt rör följande ämnen: 1) Personlig blogg. 2) Politiska preferenser. 3) Porr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Det första exemplet handlar om beteenden som kan avslöja ­identiteten hos den person som genererat en loggfil. Ett hushåll gjorde flera dagliga besök på en viss blogg, där de registrerade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft10"&gt;länkarnas­ namn tydde på inmatning av text. Sekvensen av besöken följdes av besök till Google Analytics. Sådant beteende tyder på att bloggen tillhörde någon i hushållet. Om dessa data såldes eller delades med tredje part är det alltså möjligt att identifiera någon i hushållet genom att spåra den personliga bloggen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det andra exemplet behandlar politiska åsikter, som kan identi- fieras genom en person i hushållets val av webbplatser. Hushållet hade under undersökningsperioden enbart besökt nyhetskällor som tydligt stod till höger på den politiska skalan. Om sådana data hamnade i fel händer skulle det vara möjligt att katalogisera hushållens politiska preferenser utan deras vetskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det tredje exemplet tar upp känsliga aktiviteter som porrsurfning. Detta hushåll bestod av en tonårsfamilj där loggfilerna visade att besök på porrsajter hade gjorts tidigt på eftermiddagen under var- dagarna. Det är sannolikt att dessa besök gjorts av en tonåring i hushållet som kommit hem från skolan. Om sådana data delades med resten av familjen, eller om den blev öppet tillgänglig, skulle denna information kunna göra stor inverkan på individers per- sonliga integritet och potentiellt också negativt påverka familje­ medlemmarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;För att kunna säkerhetsställa information i exemplen ovan skulle analys av loggfiler behöva ske under en längre tidsperiod. Det visar dock vad som är potentiellt möjligt att utröna från loggfiler, d.v.s. sådana användardata som operatörer har tillgång till, men som delvis kan registreras av företag via cookies. Exemplen visar också på risken att tolka data fel. Det är inte säkert att den trafik som registreras används för de syften som först ter sig uppenbara. De tre hushållen som här fått statuera exempel är alla medvetna om att de delar med sig av sina internetaktiviteter för forskningssyften, och har skrivit under ett medgivande som tillåter det. Teoretiskt är de alltså medvetna om vad de gått med på att dela, men frågan är om de i praktiken förstått vad det innebär, och om de skulle kunna tänka sig att dela den här typen av data med andra aktörer? Detta är en problematik som delvis är realitet för gemene man i dagens internetsamhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Hushållen som deltagit i studien tillfrågades också kring viljan att dela med sig av beteenderelaterad data, med hjälp av enkäter. Urvalet kompletterades med ett urval av personer som inte hade skrivit på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;något medgivande (kunder i ett shoppingcenter på samma ort), som fick svara på samma frågor. De &lt;NOBR&gt;icke-representativa&lt;/NOBR&gt; urvalen indikerade att de tillfrågade inte ville dela data med kommersiella aktörer. Detta gällde i synnerhet för de hushåll som faktiskt gett sitt medgivande att dela med sig av sina data till sin operatör för forskningssyfte. Kanske hade medgivandet till att bli loggad också resulterat i ett mer försik- tigt förhållningssätt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Våra resultat tyder också på att viljan att dela ökade något om de tillfrågade personerna erbjöds någon form av ersättning, speciellt för aktiviteter där delandet resulterade i en bättre användarupplevelse. Detta kan kopplas till begreppet reciprocitet (se även SOU, 2015:94) vilket innebär ömsesidigt utbyte mellan två eller fler aktörer. Detta är centralt i det samtida medielandskapet då olika sorters sociala utbyten är vanligt förekommande och viktiga för att medskapande ska ske (jämför t.ex. online communities och reciprocal journalism) (se t.ex. Lewis et al., 2014; Sankaranarayanan och Vassileva, 2009). För våra resultat var det särskilt tydligt bland de svarande som hade undertecknat medgivande, och något mer för kvinnor än män. Resultaten visade annars ingen signifikant skillnad mellan mäns och kvinnors svar. Vad gäller viljan att dela specifikt innehåll med olika aktörer, visar våra resultat att detta beror på interaktionsnivå; besök eller klick på innehåll (t.ex. Wikipedia och nyhetssajter) upplevs som mindre känsligt att dela med sig av, än när det krävs större interaktion och engagemang (t.ex. besök på Facebook och Google), och framför allt vad gäller delning av rent personlig information (t.ex. &lt;NOBR&gt;e-post)&lt;/NOBR&gt; (Leckner och Appelgren, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Våra resultat överensstämmer med tidigare forskning när det gäller viljan att dela beroende på sammanhang och typ av data, där användarna blir mer ovilliga att dela ju mer personlig data blir, liksom att de är mer villiga att dela om de har en personlig vinning i delandet. En annan slutsats är att det är skillnad på vad personer tycker när de i enkäter utfrågas om delning och vad de faktiskt gör i realiteten när de använder internet. Det skall dock tilläggas att våra studier är av explorativ karaktär med ett litet urval. Fler studier behövs för att kunna uttala sig med statistisk säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Slutsatser och implikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; är nyckeln till framgång på nätet att ett för- troende finns mellan medieanvändare och företag. Om förtroendet brister kan det leda till att användare avvaktar med köp eller låter bli att testa nya tjänster. Kort sagt kan ett bristande förtroende motverka innovation &lt;NOBR&gt;(EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; 2012b). I nationella digitala agendor runt om i Europa syns ett fokus på individers rätt till digital integritet. Den osäkerhet som föreligger kring hur kommersiella företag och myndigheter bör hantera beteenderelaterad data, i relation till de ekonomiska­ vinster som kan göras vid användning av insamlad data, ökartrycketpåattnyalagarbehöverutformasförattskyddaindividers integritet. Som våra studier visar är det relativt lätt att avidentifiera insamlad beteendedata, och därmed inverka på individens personliga integritet. Figur 1 visar på balansförhållanden som i dag råder mellan individens integritet och företagens nyttjande av användardata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Konsekvenser av begränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Det finns en risk att affärsmöjligheterna baserade på personlig data har ett &lt;NOBR&gt;bäst-före-datum.&lt;/NOBR&gt; I och med att en växande andel svenska medborgare redan valt att blockera annonser i digitala mediekanaler är steget troligtvis inte långt till att de också väljer att stänga av möj- ligheten för medieföretag att spåra aktivitet vid mediekonsumtion. När människor inte längre går med på att dela med sig av sina data i den utsträckning de i dag gör får mediebolagen stora problem – de rådande affärsmodellerna upphör att fungera.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p382 ft3"&gt;Figur 1 Balansförhållandet mellan individens integritet och företagens nyttjande av beteenderelaterad data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft10"&gt;För mediebolagen är användarna inte bara en publik utan också kunder. Försvinner användarnas data går företagen miste om kun- dinsikt, vilket påverkar deras digitala affärsmodeller negativt. Detta påverkar i sin tur medieföretagens överlevnad, då det inte längre går att följa beteenden för specifika kundsegment, rikta annonser base- rat på positioneringsdata eller i realtid mäta klick. Om lagstiftning dessutom begränsar insamling och därmed tillskriver mediebolagens användning av användarstatistik negativa epitet av ”övervakning” eller ”missbruk”, tror vi att en åtgärd som primärt skyddar individen i slutänden blir kontraproduktiv. Detta kan jämföras med hur man 2009, genom den så kallade &lt;NOBR&gt;Ipred-lagen,&lt;/NOBR&gt; förändrade skyddet för immateriella rättigheter och därmed begränsade individers nedladd- ning av medieinnehåll genom att göra beteendet illegalt. Resultatet blev en förändrad syn på nedladdning. Människor skrämdes till att upphöra med sitt beteende och företagens kommersiella vinstintresse lyftes fram på ett negativt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Utveckling som rör exempelvis inbyggd integritet kan leda till att möjligheter tekniskt byggs bort så att företag inte längre kan samla in så kallad rik data om sina kunder. Från ett integritetsperspektiv är det lockande att begränsa tekniska möjligheter till analys av bete- endedata, men en sådan åtgärd innebär också att teknisk innovation&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;utsätts för censur och bromsar den digitala affärsutvecklingen för de svenska medieföretagen. Att på detta sätt hämma innovation inom informationsteknikområdet för att värna den personliga integriteten är ett enkelt sätt att slippa sätta press på de stora &lt;NOBR&gt;it-företagen&lt;/NOBR&gt; såsom Google och Facebook, samt ett ignorant sätt att slippa utbilda och informera människor i att ta eget ansvar för sin personliga integritet på nätet. Det är inte heller givet att förbud mot att samla och bearbeta beteenderelaterad data har avsedd verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;För att komma runt problematiken med insamling och använd- ning av beteendedata, kräver många företag i dag att deras användare signerar användaravtal och använder inloggningsfunktioner, vilket gör att individer fråntas rätten att kräva kontextuell integritet och ger företagen kontroll över specifik individdata. Exempelvis boyd (2010) påpekar att detta må vara lagligt, men frågan är om det är etiskt? Som tidigare nämnts är det svårt för individer att avstå från att använda internet och de sociala och samhälleliga funktioner som blir alltmer närvarande där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Valet att inte ge sitt digitala medgivande till företag, innebär ofta att individen helt måste avstå från att använda företagets tjänst. Vidare är den text som presenteras för användaren i steget då digitalt medgivande­ efterfrågas ofta lång och komplicerad. Här finns alltså mycket att göra för att förenkla för medieanvändaren och öka indivi- dens insyn vad gäller delning av personlig data vid mediekonsumtion. Ett sätt att stärka den digitala kompetensen och öka den informa- tionskunnighet som krävs för att medborgarna fullt ut ska kunna delta i demokratin och den demokratiska utvecklingen, är därför att medieföretagen blir än tydligare gentemot användarna med hur och när användargenererad data samlas in och används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Åtgärder för hållbara digitala affärsmodeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Även om det i dagsläget är potentiellt få privatpersoner som medvetet ägnar sig åt självcensur vid mediekonsumtion eller aktivt stänger av möjligheterna till att mediekonsumtion spåras – som att tacka nej till att cookies lagras – kan en ökad medvetenhet hos medieanvändarna ses som både positivt och negativt. För mediebolagen är det risk- fyllt att bygga affärsmodeller på användardata som användarna kan bestämma sig för att inte vilja dela med sig av. Minskar användarnas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;vilja att låta sig spåras med en ökad medvetenhet om digital integritet, som våra resultat pekar på, måste mediebolagen i stället hitta medel som gör att användarna börjar se fördelar med att dela beteendedata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Lagstiftning skulle inom en snar framtid kunna komma att förbjuda insamling av beteenderelaterad data som inte användarna gett sitt medgivande till. Det är, som tidigare påpekats, vid en ­första anblick positivt för den enskilde individens integritet. Men då stora internationella aktörer, som Facebook och Google, ändå kan komma att kringgå nationell lagstiftning i denna fråga och fortsätta samla data om medieanvändarna, kan en följd bli att mindre och nationella aktörer, såsom svenska mediebolag, försvagas. De kan då komma att skapa en beroenderelation till de multinationella bolag som fortfarande kan samla in data av integritetskänslig natur. Om så sker, skulle ett företag som Facebook kunna förvandlas till Sveriges största nyhetsförmedlare, där svenska medieföretag endast blir en av många innehållsleverantörer. Detta är redan en realitet i viss mån. Utvecklingen pekar mot att mediebolag i och med detta får färre egna möjligheter att påverka nyhetsvärderingen gentemot användaren. Detta skulle kunna få effekter på demokratin och samhället. Tillåts stora bolag som Facebook att ta över den nationella marknaden utan begränsningar,sättsnyhetsvärderingenslogikurspelochdenkunskap som nationella­ och lokala mediebolag besitter kommer rekapitulera­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;inför den så kallade filterbubblan och algoritmers b­etydelse­ för nyhetsvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Men utvecklingen av en ökad medvetenhet hos befolkningen kring den personliga integriteten på nätet behöver inte få ett fullt så nattsvart utfall. Om svenska mediebolag, liksom deras internationella motsvarigheter, drivs mot att insamling av användardata blir en mer transparent process, som styrs av etiska värderingar för den personliga integriteten, gynnas företagen också långsiktigt, då ökad lojalitet från medieanvändarna kan göra affärsmodellerna mer hållbara. Av detta skäl behöver mediebolagen motiveras, genom politiska åtgärder,­ att ytterligare fokusera på hur de kan stärka sina band med sina användare. Banden stärks genom öppnare processer, primärt synlig i design, där tydlighet kring insamling av individdata förstärks. När data samlas in och för vilka syften detta görs, måste motiveras av att användarna också känner att de vinner på att dela sina data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det varje medieföretag nu borde inspireras till att ägna sig åt, är därför att på olika sätt hitta möjligheter att motivera medieanvändarna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;till att vilja dela med sig, utan att kompromissa med det journalistiska uppdraget, så att den ur integritetssynpunkt försvarbara data som kan samlasin,blirsåriksommöjligt.Datainsamlingskaintekännassomatt &lt;NOBR&gt;tv-pejlaren&lt;/NOBR&gt; hotfullt knackar på dörren för att en &lt;NOBR&gt;tv-apparat&lt;/NOBR&gt; detekterats i hushållet, medieanvändaren ska i stället tycka att det är lika relevant att i dagens samhälle dela beteendedata, som det för tidigare gene- rationer var att betala för en tryckt papperstidningsprenumeration­. Att skrämma upp medieanvändarna kommer inte att lösa problemet med integritet på internet, men att vinna deras förtroende blir i stället nyckeln till framgång i morgondagens medielandskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft13"&gt;Avslutande ord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Vi har i detta kapitel argumenterat för att relationen mellan användar- nas och företagens för- och nackdelar med användningen av insamlad beteendedata, liksom de åtgärder som behöver göras för att generera en integritetsbevarande men affärsmässig process, är komplexa frågor­ utan helt självklara lösningar. Skulle lagstiftare hårdare reglera datainsamling, exempelvis genom inbyggd integritet eller genom att förbjuda att data används för andra syften än de samlats in för, skyddas individen. Men den potential, såväl ekonomisk som samhällelig, som stora datamängder erbjuder går samtidigt om intet. En av de branscher­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;som då påverkas negativt blir mediebranschen, där domstolar och myndigheter skulle ges rätten att kunna begränsa tillgången till käll- material och på detta sätt också påverka journalistiskt innehåll. Då allt som sker på internet mer eller mindre går att följa får, i ljuset av vad som diskuterats ovan, frågan om den personliga integriteten därför en allt större betydelse för samhällsutvecklingen. Skyddas individen är baksidan på myntet att medieföretagens affärsmöjligheter kring personlig data begränsas, vilket får demokratiska konsekvenser då utbudet av kvalitetsjournalistik minskar. När journalistik inte längre kan finansieras med digitala affärsmodeller, begränsas i sin tur människors­ kunskaper om aktuell samhällsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Vi vill dock hävda att balansen mellan insamling och förtroende kan få ett positivt utfall om mediebolagen uppmuntras till att på ett mer transparent sätt samla data om sina användare. Känner sig med- ieanvändaren trygg med att insamling sker, liksom orsakerna bakom att den sker, kan detta till och med bidra till ökad lojalitet hos använ- darna. Om lagstiftning påskyndar och underlättar synliggörandet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;av mediebolagens metoder och syften med insamling av data, finns en möjlighet att människors förtroende för den insamling som ändå lagligen­ sker, är av godo, och görs för att svensk journalistik ska kunna finansieras med hållbara affärsmodeller.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Alverén F (2012) &lt;/SPAN&gt;Såld på nätet: priset du betalar för grati&lt;SPAN class="ft10"&gt;s. Stockholm: Ordfront.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Andersson Schwarz J, Hammarlund J, Kjellberg M och di Grado S (2014) Åsikter på sociala medier är inte den allmänna opinionen. &lt;SPAN class="ft28"&gt;DN.se&lt;/SPAN&gt;, 25 december.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Appelgren E, Leckner S och Mejtoft T (2014) Mediekonsumentens medvetna och omedvetna val: En nyckel till morgondagens mediekonsumtion. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Medie-Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; 2014&lt;/SPAN&gt;, Göteborg: Nordicom, Göteborgs Universitet, &lt;NOBR&gt;29–37.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;Bechmann A (2014) &lt;NOBR&gt;Non-informed&lt;/NOBR&gt; consent cultures: Privacy policies and app contracts on Facebook. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Media Business Studies, &lt;/SPAN&gt;11(1): &lt;NOBR&gt;21–38.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;Bergström A (2013) Internetanvandningens kontexter. I: Weibull L, Oscarsson H och Bergstrom A (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Vagskal&lt;/SPAN&gt;, Goteborg: SOM- institutet vid Goteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;493–505.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;boyd M D (2010) &lt;/SPAN&gt;Privacy and Publicity in the Context of Big Data&lt;SPAN class="ft10"&gt;. (WWW to print). Raleigh, North Carolina, USA, 29 april.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft10"&gt;boyd M D and Crawford K (2012) Critical questions for big data: Provocations for a cultural, technological, and scholarly phenomenon. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Information, Communication &amp; Society&lt;/SPAN&gt;, 15(5): &lt;NOBR&gt;662–679.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Brandel T (2013) Vem skall äga makten över dig på nätet? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Svenska Dagbladet&lt;/SPAN&gt;, 27 maj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft10"&gt;Carlsson B och Jacobsson A (2012) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Om säkerhet i digitala ekosystem&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft10"&gt;Christensen M och Jansson A (2015) Complicit surveillance, interveillance, and the question of cosmopolitanism: Toward a phenomenological understanding of mediatization. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media &amp; Society&lt;/SPAN&gt;, 17(9): &lt;NOBR&gt;1473–1491.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft10"&gt;Coddington, M. (2014) Clarifying Journalism’s Quantitative Turn: A typology for evaluating data journalism, computational journalism, and &lt;NOBR&gt;computer-assisted&lt;/NOBR&gt; reporting. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism&lt;/SPAN&gt;, 3(3): &lt;NOBR&gt;331–348.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft10"&gt;Dahllöf S, Funcke N och Dahlin F (2013) EU:s nya datalag oförenlig med svenska grundlagar. &lt;SPAN class="ft28"&gt;DN.se, &lt;/SPAN&gt;12 april.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Datainspektionen (2015) &lt;/SPAN&gt;EU:s dataskyddsreform: Nya lagar om personuppgiftsbehandling från 2018&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Tillgänlig på: http://www. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;datainspektionen.se/lagar-och-regler/eus-dataskyddsreform/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; (hämtad 30 maj 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Dataskydd.NET (2015) &lt;/SPAN&gt;Integritet och privatliv är grundläggande mänskliga rättigheter&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Tillgänglig på: dataskydd.net/ (hämtad 30 maj 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;Ellison B N, Steinfield C och Lampe C (2007) The benefits of Facebook ”Friends:” Social capital and college students use of online social network sites. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Computer-Mediated&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; communication&lt;/SPAN&gt;, 12(4): &lt;NOBR&gt;1143–1168.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Eurobarometer (2011) &lt;/SPAN&gt;Attitudes on Data Protection and Electronic Identity in the European Union &lt;SPAN class="ft10"&gt;(Special Eurobarometer 359). European Commission. Tillgänglig på: http://ec.europa.eu/ public_opinion/archives/ebs/ebs_359_en.pdf. (hämtad 30 maj 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;Eurobarometer (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Data Protection &lt;/SPAN&gt;(Special Eurobarometer 431). European Commission. Tillgänglig på: http://ec.europa. &lt;NOBR&gt;eu/justice/newsroom/data-protection/news/240615_en.htm&lt;/NOBR&gt; (hämtad 8 juli 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; (2012a) Why do we need a data protection reform? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Commission proposes a comprehensive reform of the data protection rules. &lt;/SPAN&gt;Tillgänglig på: http://ec.europa.eu/justice/ &lt;NOBR&gt;newsroom/data-protection/news/120125_en.htm&lt;/NOBR&gt; (hämtad 30 maj 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;EU-kommissionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (2012b) &lt;/SPAN&gt;Proposal for a regulation on the European parliament and of the council on the protection of individuals with regard to the processing of personal data and on the free movement of such data &lt;SPAN class="ft10"&gt;(COM (2012) 11 final). Brussels: European Commision. Tillgänglig på: http://ec.europa.eu/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;justice/data-protection/document/review2012/com_2012_11_&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; en.pdf (hämtad 30 maj 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Findahl O (2014) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Svenskarna och Internet 2014&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: .SE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fuchs C (2014) &lt;/SPAN&gt;Social media: a critical introduction&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: SAGE Publications.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p397 ft10"&gt;Ghersetti M (2015) Sociala medier till nöje och nytta. I: Bergström A, Johansson B, Oscarsson H och Oskarson M (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Fragment&lt;/SPAN&gt;, Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; vid Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;511-522.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Hilty L M (2014). Ethical Issues in Ubiquitous Computing: Three Technology Assessment Studies Revisited. I: &lt;NOBR&gt;Kinder-Kurlanda&lt;/NOBR&gt; K och Ehrwein C (red) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Ubiquitous Computing in the Workplace: What Ethical Issues? Advances in Intelligent Systems and Computing&lt;/SPAN&gt;. Heidelberg: Springer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft10"&gt;Jai &lt;NOBR&gt;T-M&lt;/NOBR&gt; och King N J (2015) Privacy versus reward: Do loyalty program increase consumers willingness to share personal information with &lt;NOBR&gt;third-party&lt;/NOBR&gt; advertisers and data brokers?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Journal of Retailing and Consumer Services&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Online.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Kshetri N (2014) Big data’s impact on privacy, security and consumer welfare. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Telecommunications Policy&lt;/SPAN&gt;, 38(11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft10"&gt;Leckner S och Appelgren E (2015) The audience’s willingness to share internet traffic data: an emerging ethical challenge for the media industry Paper presented at &lt;SPAN class="ft28"&gt;NordMedia 2015&lt;/SPAN&gt;, Copenhagen University &lt;NOBR&gt;13–15&lt;/NOBR&gt; August.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Leon P G, Ur B, Wangz Y, Sleeper M, Balebako R, Shay R, Bauer L, Christodorescuy M och Faith Cranor L (2013) What Matters to Users? Factors that Affect Users’ Willingness to Share Information with Online Advertisers. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Symposium on Usable&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Privacy and Security &lt;/SPAN&gt;(SOUPS) 2013, July &lt;NOBR&gt;24–26,&lt;/NOBR&gt; Newcastle, UK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;Lewis SC, Holton A E och Coddington M (2014) Reciprocal Journalism. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice&lt;/SPAN&gt;, 8(2): &lt;NOBR&gt;229–241.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft10"&gt;Lewis S C och Westlund O (2015) Big Data and Journalism: Epistemology, expertise, economics, and ethics. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism&lt;/SPAN&gt;, 3(3): &lt;NOBR&gt;447–466.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft10"&gt;Light B och McGrath K (2010) Ethics and social networking sites: a disclosive analysis of Facebook. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Information, technology and people&lt;/SPAN&gt;, 23(4): &lt;NOBR&gt;290–311.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft50"&gt;Lilley S, Grodzinsky F S och Gumbus A (2012) Revealing the commercialized and compliant Facebook user. J&lt;SPAN class="ft51"&gt;ournal of information, communication and ethics in society&lt;/SPAN&gt;, 10(2): &lt;NOBR&gt;82–92.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft10"&gt;Manovich L (2012) Trending: The promises and the challenges of big social data. I: Gold M K (red) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Debates in the Digital&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Humanities &lt;/SPAN&gt;(pp. &lt;NOBR&gt;460-475)&lt;/NOBR&gt; Minneapolis, MN: University of Minnesota Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Martin S, Rainie L, och Madden M (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Americans Privacy Strategies &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Post-Snowden&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Pew Research Center. Tillgänglig på: &lt;NOBR&gt;http://www.pewinternet.org/2015/03/16/Americans-Privacy-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Strategies-Post-Snowden/&lt;/NOBR&gt; (hämtad 30 maj 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Nissenbaum H (2004) Privacy as Contextual Integrity. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Washington Law Review&lt;/SPAN&gt;, 79(1): &lt;NOBR&gt;119–157.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Olsson A (2008) &lt;/SPAN&gt;Att stänga det öppna samhället&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Kristianstad: Tusculum förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;TNS Sifo (2015) Orvesto Konsument 2015:1. Tillgänglig på: &lt;NOBR&gt;www.tns-sifo.se/rapporter-undersokningar/rackviddsrapporter-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;orvesto/orvesto%C2%AE-konsument&lt;/NOBR&gt; (hämtad 24 juni 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Pew (2014) &lt;/SPAN&gt;Public Perceptions of Privacy and Security in the Post- Snowden Era&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Pew Research Center. Tillgänglig på: http:// &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;www.pewinternet.org/2014/11/12/public-privacy-perceptions/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (hämtad 30 maj 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Pitkänen O och Tuunainen V K (2012) Disclosing personal data socially: An empirical study on Facebook users privacy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;awareness. &lt;/SPAN&gt;Journal of information privacy &amp; security&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 8 (1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3–29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Pwc (2012) &lt;/SPAN&gt;Consumer privacy: What are consumers willing to share. Consumer Intelligence series&lt;SPAN class="ft25"&gt;. PriceWaterCoopers. Tillgänglig på: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;http://www.pwc.com/us/en/industry/entertainment-media/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;publications/consumer-intelligence-series/consumer-privacy.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; jhtml (hämtad 30 maj 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Sankaranarayanan K och Vassileva J (2009) Visualizing Reciprocal and &lt;NOBR&gt;Non-Reciprocal&lt;/NOBR&gt; Relationships in an Online Community. Workshop on &lt;SPAN class="ft28"&gt;Adaptation and Personalization for Web 2.0&lt;/SPAN&gt;, Trento, Italien. &lt;NOBR&gt;22–26&lt;/NOBR&gt; juni.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sas (2015) &lt;/SPAN&gt;Finding the Right Balance Between Personalization and Privacy&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Research Paper. SAS Institute, USA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;SOU (2015: 94) &lt;/SPAN&gt;Medieborgarna och medierna: En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Tillgänglig på: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/11/SOU-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; 2015_94_Hela_Webb.pdf (hämtad 10 december 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;Stone M L (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Big Data for Media&lt;/SPAN&gt;. Report (Nov). Reuters Institute for the Study of Journalism. Tillgänglig på: http://&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Mediepubliken och stora datamängder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p409 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;reutersinstitute.politics.ox.ac.uk/publication/big-data-media&lt;/NOBR&gt; (hämtad 23 juni 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;Vanderhoven E, Schellens T, Valcke M och Raes A (2014) How Safe Do Teenagers Behave on Facebook? An Observational Study. PLoS ONE 9 (8): &lt;NOBR&gt;1–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;van Gool E, Ouytsel J V, Ponnet K och Walrave M (2015) To share or not to share? Adolescents’ &lt;NOBR&gt;self-disclosure&lt;/NOBR&gt; about peer relationships on Facebook: An application of the Prototype&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Willingness Model. &lt;SPAN class="ft29"&gt;Computers in Human Behavior&lt;/SPAN&gt;, 44: &lt;NOBR&gt;230–239.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Wong K, Wong A, Yeung A, Fan W och Tang S K (2014) Trust and privacy exploitation in online social networks. &lt;SPAN class="ft28"&gt;IT professional&lt;/SPAN&gt;, 16(5): &lt;NOBR&gt;28–33.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft60"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft74"&gt;Stina Bengtsson, docent, Södertörns högskola Bengt Johansson, professor, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Detta kapitel handlar om de digitala mediernas intrång i människors vardagsliv, om vår i allt högre grad kommersiellt organiserade vardag och tilltagande kommodifiering av livsvärlden. Vi utgår här ifrån ett medborgarperspektivdärvisättermänniskorslevnadsvillkorochegna upplevelser i centrum. I kapitlet ska vi först kort reda ut vad begreppen kommersialisering och kommodifiering innebär, vad vi menar med kommodifiering av livsvärlden, varefter vi analyserar hur Sveriges befolkning förhåller sig till en alltmer tilltagande ­kommo­difiering av sociala relationer och vardagsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Att något är kommersiellt betyder helt enkelt att det drivs i vinstsyfte­. Man hör ofta varningar resas om att medierna har ­kommersialiserats under de senaste decennierna (t.ex. Jönsson och Strömbäck 2007). Många forskare har dock framhållit att väster- ländska massmedier alltid har varit aktörer på en marknad samt att tidningar är en av de första massproducerade varorna (t.ex Hallin 2008:44). Mediernas vinstdrivande aktiviteter är således inte något nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Fleraforskarehardockkonstateratattdetärunderdensenaredelen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; som den största förändringen mot en mer kommersiell styrning av medierna ägt rum. Koller (2007) menar exempelvis att de politiska institutionernas inflytande på medieområdet drastiskt mins- kade efter andra världskriget till förmån för marknadsinstitutioner­. En annan stor förändring skedde under 1980- och &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;tv-området&lt;/NOBR&gt; i (delar av) Europa då public &lt;NOBR&gt;service-tv&lt;/NOBR&gt; fick konkurrens från kommersiella &lt;NOBR&gt;tv-företag&lt;/NOBR&gt; (Hallin, 2008:46). Forskare har också visat hur det svenska samhället under denna period förändrats från att prioritera kollektivistiska till individualistiska kommunikations- former och sätt att förhålla sig till andra människor (Olsson, 2002). Dessa förändringsprocesser kan också ses som en del av en större förändring där processer som sekularisering och individualisering står i centrum (Hallin, 2008:47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Hur ska vi då förstå denna förändringsprocess? Hallin (2008) menar att förändringen till ett neoliberalt samhälle ofta beskrivs som en avpolitiseringsprocess i vilken medierna mister sin funktion som institution i offentligheten och sugs in i den kommersiella sfären; som instrument för reklam och annonsering (Hallin, 2008:43). Inom en mer kritisk tradition ses denna förändring dock som en mer långsiktig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;process som är sammanlänkad med kapitalismens generella framväxt, vilken har styrts av politiska beslut lokalt såväl som globalt. Politiska institutioner ses alltså som delaktiga i den ökade kommersialiseringen och inte bara som offer för den. Utifrån detta perspektiv bör således även politiska beslut ses som en viktig drivkraft bakom de föränd- ringar mot mer marknadsstyrning vi sett på kommunikationens och informationens område under de senaste 50 åren (Prodnik, 2014; Carlsson, 1998; se även Weibulls kapitel i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Utöver relationen mellan politiker och medieföretag ser vi i dag nya former av kommersialisering växa fram. David Buckingham menar t.ex. att det växande antalet mediekanaler medför en tilltagande kommersialisering av barns livsvärldar eftersom barn i dag utgör egna målgrupper för medieföretag och adresseras som kunder, samt att deras vardagsliv och aktiviteter utnyttjas för kommersiella syften (Buckingham, 2007). Barnens lekar, relationer och vardagsstruktur organiseras således i allt högre grad av en kommersiell logik, och tillmäts ekonomiska värden. Denna typ av kommersialisering brukar ofta kallas för kommodifiering (på engelska commodification eller, rakt översatt, varufiering. Vi kommer dock här att använda begreppet kommodifiering). Människors inställning till kommodifiering av livsvärlden är vad detta kapitel handlar om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Kommodifiering är den process genom vilken materiella och ickemateriella fenomen annekteras av kapitalismens logik, stöps i marknadens form och omformas till en vara som kan köpas och säljas. Enligt Oxford Dictionary of English är en vara/commodity 1) ett råmaterial eller en produkt som kan köpas eller säljas eller 2) en användbar eller värdefull sak, dvs. något som tillskrivs värde inom en viss grupp eller kultur. Att man kommodifierar något definieras enligt samma ordbok som processen då man förvandlar något till eller behandlar det som en vara. Exempel på kommodifiering av livsvärlden är då man betalar för t.ex. barnomsorg eller barnpassning, områden som under andra tidsperioder skötts inom hemmets sfär och utan ekonomiska­ transaktioner. Andra exempel är att våra vardagsaktivi­ teter, intressen och sociala relationer kapitaliseras av digitala medie- företag då information om dem lagras och säljs för att utnyttjas för riktad annonsering. Områden som tidigare legat utanför den ekono- miska sfären stöps nu om till varor och köps och säljs på en marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Enligt den historiematerialistiska teorin, är ett av grundelementen i varuformen (the commodity) att den är producerad i en kapitalistisk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft10"&gt;produktionsprocess (Prodnik, 2014). Många argumenterar dock för att varuformen har expanderat i det postindustriella samhället och att varor i dag produceras såväl på fabriksgolvet som inom andra sfärer av våra liv. Särskilt tydlig är denna utveckling i dag inom informationens och kommunikationens områden, med ökat målgruppstänkande även inom public servicemedier, kommersiell adressering av barn, spårning av mediepubliker för att effektivt kunna rikta reklam, m.m. (Smythe, 1977; Terranova, 2004; Fuchs, 2012a; Fuchs och Sevignani, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Medier och kommodifieringsprocesser i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Den första stora kommodifieringsprocessen påbörjades under 1500­ &lt;NOBR&gt;-talet&lt;/NOBR&gt; i England och pågick fram till &lt;NOBR&gt;1900-talet,&lt;/NOBR&gt; med en topp runt &lt;NOBR&gt;1700-talet.&lt;/NOBR&gt; Då ”inhägnades” och underkastades tidigare allmänt ägda större och mindre landområden enskilda ägare – detta brukar kallas för den första inhägnaden (”the first enclosure”) (Boyle, 2003). Om någon annan än ägaren skulle använda marken fick denna därefter betala för detta. I dag talar man inom forskningen ofta om en ”andra inhägnad” (”second enclosure”), då nya dimensioner av mänskligt liv, som vår kommunikation, mutas in av kommersiella aktörer för att köpas och säljas som varor (Andrejevic, 2007; se även Bollier, 2002; Hesmondhalgh, 2008; Berry, 2008; May, 2010). Denna ”digitala inhägnad” medför att nya områden av såväl offentligt som privat liv underkastas marknaden. Denna process beror på att kommunikation och information i dag genomsyrar mänskligt liv på annat sätt än tidigare och därmed blir lönsam att handla med. Under de senaste åren har den svenska annonsmarknaden snabbt digitaliserats och svenska företag lägger en allt större del sin marknadsföringsbudget på digitala annonskampanjer, enligt siffror från undersöknings- företaget Netigate. Nya sätt att köpa och distribuera reklam växer fram där vi enkelt kan identifiera åtminstone tre olika varianter; 1) programmatisk annonsering som genom algoritmisk uträkning säger sig erbjuda den mest effektiva exponeringen för rätt publiker, 2) &lt;NOBR&gt;live-budgivning&lt;/NOBR&gt; om annonsplatser &lt;NOBR&gt;(”Real-Time-Bidding”)&lt;/NOBR&gt; där flera annonsörer i realtid erbjuds att bjuda över varandra i konkurrens om de bästa reklamplatserna­ och 3) reklambudskap maskerat till och insprängt bland redaktionellt material, så kallad ”redaktionell annonsering” (”native advertising”). Inget av dessa nya köp och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;distributionsformer av annonsmaterial medför egentligen någon ökad kommersialisering av vårt &lt;SPAN class="ft28"&gt;medieutbud&lt;/SPAN&gt;, då de traditionella mass- medierna, med undantag av public servicemedier, alltid innehållit en hög grad av annonser. Nytt är dock att annonserna också tränger sig in i områden och aktiviteter som tidigare i högre grad varit fria från kommersiell inramning, så som socialt umgänge på sociala nätverksplattformar, eller genom virala distribueringsmönster där människor uppmanas att dela och sprida kommersiella budskap till sina nätverkskontakter. Bolin (2011) menar att vi i dag t.o.m ser hur vår konsumtion kommodifieras genom att de varor och tjänster vi konsumerar på nätet inte bara utgör handelsvaror som vi betalar för med pengar, utan också säljs vidare som information till annonsörer som genom digital ”spårning” (”tracking”) vill kunna adressera oss som konsumenter (Bolin, &lt;NOBR&gt;2011:55–59,&lt;/NOBR&gt; 122, se också Bolins respek- tive Appelgren och Leckners kapitel i denna bok). Allt detta medför en ökad ekonomisering av våra sociala relationer och därmed en ökad kommodifiering av människors livsvärld. I dag är detta ett relativt okontroversiellt faktum inom forskningen. Andreas Wittel (2013:315) konstaterar till exempel att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;”Det verkar finnas en bred samstämmighet om att kommodi- fieringen är ett faktum. Den kapitalistiska marknaden har blivit allt mäktigare, genomträngande, och hegemonisk, där den kapitalistiska marknadslogiken koloniserar och förstör samhällsgemenskapens logik. Marknaden tar över fler och fler områden och aspekter av våra liv, som tidigare inte reglerats av ekonomiska värden eller pengatrans- aktioner.” (vår översättning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft10"&gt;Många har varnat för att utvidgningen av varuformen förändrar de sociala relationer och värden som tidigare inte befann sig på en marknad (Thompson, 1991: kap 4; Harvey, &lt;NOBR&gt;2009:55–56,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;62–64;&lt;/NOBR&gt; Wittel, 2013:314; se även Schiller, 1984:xiv). Prodnik (2014) skriver­ exempelvis att dessa nya inhägnader inom kommunikationens, informationens, kulturens och kreativitetens områden blir centrala för hur vi som människor tänker, förstår, normaliserar, reflekterar, rationaliserar, institutionaliserar, undersöker, skapar, konsoliderar, ifrågasätter, bevarar och kritiskt förhåller oss till samhället, dess politiska och ekonomiska ordning och till våra liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Vi vet i dag förhållandevis lite om hur människor ställer sig till dessa pågående samhällsprocesser. Däremot finns det en lång tradition av forskning om synen på reklam. Grusell menar i sin avhandling från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;2008 att synen på reklam gått från positiv på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; till negativ under &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Under de senaste decennierna verkar pendeln slagit tillbaka till en delvis mer positiv reklamopinion igen. Men det finns stora skillnader mellan länder och mest avgörande är vilken typ av reklam det handlar om. Generellt sett visar både svenska och inter- nationella studier att människor är mer positivt inställda till reklam i tidningar och direktreklam, medan synen är mer kritisk i fråga om reklam på tv, radio och internet. Den svenska reklamopinionen är mycket kritisk till reklam i tv och online (Sternvik, 2003; Grusell, 2008; Sveriges Annonsörer och Novus, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Nyareinternationellastudiervisarattdessaslutsatserverkarståsig. Människor ärmest positiva till annonseri dagspress, som ses som mest informativ. Varken &lt;NOBR&gt;tv-reklam&lt;/NOBR&gt; eller internetreklam kan konkurrera i fråga om informativitet. Å andra sidan bedöms &lt;NOBR&gt;tv-reklam&lt;/NOBR&gt; som mer underhållande än dagspressannonser och interenetreklam. Precis som de svenska studierna visar internationella undersökningar att reklam som inte kan väljas bort irriterar. &lt;NOBR&gt;Tv-reklam&lt;/NOBR&gt; och internetannonser bedöms vara mer störande än annonser i dagspress (Bundesverband Deutscher Zeitungsverlege, 2014; Reuters Institute, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Just att man blir störd i sin medieanvändning är också ett av huvudskälen till att reklam online bedöms negativt. Studier med data från USA och England visar också att det bidragit till att många användare installerar program som blockerar internetreklam. Det har i sin tur lett till ett större intresse för ”redaktionell annonsering” (native advertising). Men resultaten visar också att de flesta är kritiska till denna reklamform eftersom man upplever sig som missledd när man inser att budskapet, som hade formen av en nyhet, egentligen var reklam (Reuters Institute, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Att bli en vara på nätet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Det är viktigt att känna till hur den pågående kommodifierings­ processen uppfattas av medborgare i Sverige. Därför ställde vi ett antal frågor i form av påståenden i den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2014 för att fånga in människors åsikter om olika aspekter av kom- modifiering av livsvärlden på internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Svarsalternativen gick från att ”instämma helt” till att inte ”instämma alls”. I frågorna ställdes frågor om olika former av reklam&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;på nätet valda för att fånga in olika aspekter av kommodifiering som redovisats ovan, dvs. hur vårt beteende på nätet görs oss till en vara som kan köpas och säljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Den &lt;SPAN class="ft28"&gt;första &lt;/SPAN&gt;gällde kommodifiering av sociala relationer, där frågan ställdes om det är fel att sprida reklam till vänner eller följare på ­sociala medier. Vänskap är i grunden en &lt;NOBR&gt;icke-kommersiell&lt;/NOBR&gt; social relation (Thompson, 1991; Prodnik, 2014) Men i sociala medier är reklamen på många sätt inbäddad i formatet. Det förekommer ofta reklam där man uppmanas att gilla sidor till kommersiella företag/produkter som ens vänner redan gillar. Människor erbjuds även att skaffa sig fördelar såsom rabatter, gratisprover m.m. om de sprider reklam vidare till sina vänner i de sociala medienätverken. All kommunikationsforskning visar att våra beteenden är starkt beroende av vad våra närmaste gör och om en nära vän rekommenderar en vara eller tjänst är sanno- likheten större att man påverkas än om meddelandet kommer från en okänd person (Katz och Lazarsfeld, 1955, se också ­Andersson Schwarzs kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Den &lt;SPAN class="ft28"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;frågan som ställdes var mer kopplad till frågan om autenticitet. Här gällde påståendet om det är okej att bloggare gör reklam för olika produkter i sina bloggar. Ämnesbredden i bloggar är mycket vid och kan vara allt från personliga dagböcker till fördjup- ningar i olika intressen eller samhällsfrågor. Gemensamt för dessa är dock att de i första hand inte syftar till att etablera en kommersiell relation till läsarna. Men efter hand har det blivit vanligt att bloggare får betalt för att blogga och även gör produktreklam i sina texter och på sina bloggar (Lowery, Patton och Meade, 2011). Läsaren av bloggen förvandlas därmed till en målgrupp för kommersiella aktörer när han eller hon läser bloggen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Den &lt;SPAN class="ft28"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;aspekten av kommodifiering handlar om att vi expo- neras för reklam som är knuten till vilka webbplatser vi besökt. Att reklamförsäljning i så hög grad som möjligt vill nå en tänkt målgrupp är givetvis inget nytt. Även i den analoga medievärlden har reklamför- säljning alltid försökt matcha reklam med målgruppers preferenser. DetnyasomviredanpåpekatärdetBolinkallatförenkommodifiering av konsumtionen, dvs. att information om våra konsumtionsmönster säljs och får en direkt avspegling i den reklam vi exponeras för (Bolin, 2011). Men detta utmanar också den personliga integriteten, då våra vanor kartläggs och dokumenteras (se också Appelgren och Leckners&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft10"&gt;kapitel i denna bok). I nedanstående tabell (tabell 1) ska vi se hur det svenska folket förhåller sig till dessa olika dimensioner av livsvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft3"&gt;Tabell 1 Kommodifiering av internetanvändning (procent/balansmått)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft75"&gt;Det är fel att sprida reklam vidare till vänner eller följare i sociala medier&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Det är okej att människor får betalt för att göra &lt;NOBR&gt;produkt-reklam&lt;/NOBR&gt; i sina bloggar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;Det är oacceptabelt att man får reklam på nätet som har att göra med vilka webbplatser man besöker&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Instämmer helt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p418 ft3"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Instämmer delvis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p418 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Instämmer knappast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p418 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Instämmer inte alls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p418 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p418 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Antal svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;1 227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;1 159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p418 ft3"&gt;1 277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Balansmått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td9"&gt;&lt;P class="p418 ft3"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p419 ft17"&gt;Kommentar: Balansmått är andelen ”Instämmer helt”/”Instämmer delvis” minus andelen ”Instämmer knappast”/”Instämmer inte alls”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Den generella bilden är att den svenska allmänheten är relativt ­skeptisk till att olika former av reklam knyts till internetanvändning. En majoritet (70 procent) instämmer helt eller delvis i påståendet att det är fel att sprida reklam vidare i sociala medier till sina vänner. Ännu fler (78 procent) har samma åsikt om att algoritmer byggda på sökhistorik styr vad vi får se för reklam på nätet. Men i fråga om synen på bloggare som får betalt för att gynna produkter på bloggen är bilden den omvända. Där finns det i stället en majoritet (59 procent)­ som instämmer helt eller delvis i påståendet och menar att det är rimligt att bloggare gör produktreklam i sina bloggar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Uppfattningarna om kommodifiering av internetanvändningen är med andra ord inte entydig. Det finns ett stort motstånd mot att nära sociala relationer kommodifieras eller att internetbeteendet direkt knyts till vilken reklam man möts av. Att bloggare visar sig styras av kommersiella syften är inte okontroversiellt, men här finns det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;något fler som tycker det är acceptabelt jämfört med dem som ogillar fenomenet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vad vi har att göra med verkar vara en ovilja att acceptera reklam när den kommer oombedd och tränger in i vår medievardag utan att vi själva valt den. På samma sätt har reklamforskningen visat att vi är mer kritiska till reklam om den ses som en ”objuden gäst” – något som stör. Reklam som vi inte kan undvika så lätt, som reklam i tv/radio eller via mejl/sms är vi mer kritiska mot än reklam i tidningar eller reklamblad (Grusell, 2008; Reuters Institute, 2015). På samma sätt accepterar vi kommersiella budskap på nätet på platser där vi söker ett specifikt innehåll, som i bloggar. Liksom vi accepterar reklam i morgontidningen, accepterar vi mer att personer som bloggar gör reklam för produkter än att reklam ”drabbar” oss via våra vänner eller bara beroende på att vi surfat runt på lite olika sidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Att så många som 78 procent säger sig vara negativa till att sök­ historiken styr reklamexponering är intressant med tanke på man som internetanvändare utsätter sig för detta många gånger varje dag. Här finns en paradox i det att en övervägande majoritet utsätter sig för något som de uttryckligen ogillar. Förklaringen kan antingen vara att alla faktiskt inte är medvetna om förutsättningarna för hur internet fungerar eller att man gett upp inför det digitala livets villkor. Det går inte leva &lt;NOBR&gt;off-line&lt;/NOBR&gt; längre och att internetvanor styr vilken reklam man får se är visserligen inget man gillar, men inget man upplever sig kunna göra någonting åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Kommodifiering – vi tycker olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;Detta är den generella bilden. Men det finns skäl att misstänka att det finns skillnader mellan människor i olika åldrar. Vi vet från tidigare forskning att det finns olikheter mellan hur åldersgrupper ser på höv- ligt och anständigt beteende i digitala medier. Yngre är mer ­benägna att ha överseende med olika sätt att bryta in i sociala relationer med digitala medier, som att använda mobilen under en parmiddag, prata högt i mobilen bland andra, tagga andra på sociala medier eller använda högtalartelefon när man talar i telefon men utan att berätta det för den man talar med. Men med stigande ålder ökar andelen som ser sådana beteenden med kritiska ögon (Bengtsson och Johansson, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;I tabell 2 görs en multivariat analys av hur olika bakgrundsfaktorer strukturerarsynenpåkommodifieringenavvåradigitalaliv,dvs.vilken självständig effekt olika faktorer har på åsikter om kommodifiering av medievardagen på nätet. Vilka förklaringsfaktorer som ska ingå är inte självklart. Vi har i analysen valt att utgå från en kombination av vad tidigare forskning visat vara avgörande för åsikter om reklam/ syn på internetbruk samt faktorer som i samhällsvetenskaplig forsk- ning visat sig vara viktiga för hur åsikter om olika samhällsfenomen struktureras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Inom forskningen kring uppfattningar om reklam är politisk inställning central (Grusell, 2008; &lt;NOBR&gt;Holtz-Bacha&lt;/NOBR&gt; och Johansson, 2014). Personer som positionerar sig till höger på den traditionella vänster­ &lt;NOBR&gt;-högerskalan&lt;/NOBR&gt; är generellt sett positiva till olika former av reklam jämfört med dem som placerar sig ideologiskt till vänster. Kort sagt är de som har en mer marknadsliberal inställning också mer positiva till reklam. Men reklamsyn förklaras även av andra faktorer, även om åsikterna skiljer sig en del beroende på vilken sorts reklam det gäller. Yngre är generellt sett mer positiva än äldre till &lt;NOBR&gt;tv-reklam,&lt;/NOBR&gt; medan förhållandet är det omvända för reklam i morgonpress. Kvinnor är mer positiva till reklam i tidningar, men inga skillnader finns i fråga om &lt;NOBR&gt;tv-reklam&lt;/NOBR&gt; (Sternvik, 2003; Grusell, 2008; Sveriges Annonsörer och Novus, 2012). Dessutom påverkar medievanor. Grusell visar att reklam i morgonpress uppskattas mer av regelbundna morgontidningsläsare och att de som enbart tittar på kommersiella kanaler också har en mer accepterande syn på &lt;NOBR&gt;tv-reklam.&lt;/NOBR&gt; Vad som kanske är något förvånande är att svarspersoners utbildning inte avspeglar sig i synen på reklam (Grusell, 2008; Sveriges Annonsörer och Novus, 2012). När det handlar om bedömningar av vad som är ett hövligt och anständigt sätt att använda digitala medier (digital mediemoral) visar forskning att ålder är en viktig strukturerande faktor (Bengtsson och Johansson, 2015). I tabellen har vi även inklu- derat social klass (som egen uppskattning av föräldrahemmets sociala klass). De oberoende variablerna är gjorda så att de går mellan &lt;NOBR&gt;0–1,&lt;/NOBR&gt; och regressionskoefficienten­ (b) visar hur stor effekt faktorn har på synen på kommodifiering om man går från det lägsta till det högsta värdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Resultaten i tabell 2 visar till att börja med att tre faktorer påverkar alla former av kommodifiering. Ålder, politisk inställning och nätakti- vitet har alla självständig påverkan på hur man ser på kommodifiering&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;av livsvärlden på internet. Rangordningen av dessa faktorers påverkan är densamma för de olika aspekterna av kommersialisering på nätet, där ålder påverkar mest, därefter politisk ideologi och aktivitet på nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft3"&gt;Tabell 2 Effekt av olika faktorer för synen på kommodifiering (b, regressionskoefficienter)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;Sprida reklam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;Få betalt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p426 ft17"&gt;Reklam baserat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;vidare till vänner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p425 ft17"&gt;att göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p426 ft17"&gt;på vilka webb-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;i sociala medier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;reklam i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;platser man&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p425 ft17"&gt;bloggar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p426 ft17"&gt;besökt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p427 ft44"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;-1.02&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p425 ft44"&gt;***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft44"&gt;.97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p424 ft44"&gt;***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;-.52&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p425 ft44"&gt;***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;(.14)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;(.16)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;(.13)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Kön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-.34&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-.03&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;.01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;(.06)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;(.06)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;(.05)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Social klass&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-.01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;.01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-.05&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;(.06)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;(.07)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;(.06)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-.13&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-.02&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;.01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;(.06)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;(.07)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;(.06)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;Politisk inställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-.30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;.29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;(.09)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;(.10)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;(.09)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Nätaktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;.71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-.66&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;.49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;(.20)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;(.22)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;(.19)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Constant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;2.87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;2.42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p424 ft3"&gt;***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;1.75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;(.19)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;(.21)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;(.18)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Adjusted R²&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;14 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;1 123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p428 ft3"&gt;1 066&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;1 186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft78"&gt;Kommentar: Signifikansnivåer * = p &amp;lt;.05, ** = p &amp;lt;.01, *** = p &amp;lt;.001. Variablerna kön (Man=1), social klass (1=arbetarklass) och utbildning (Högt=1) är dikotomier. De övriga oberoende variablerna har standardiserats så att regressionskoefficienten mäter effekten av att gå mellan det lägsta och det högsta värdet. Politisk inställning är en femgradig skala där högt värde indikerar en position mer till höger politiskt. Nätaktivitet är ett additivt index konstruerat i två steg av frågor om användning av digitala medier (mobiltelefon och internetanvändning). Först gjordes två separata index. För mobiltelefon ingick om och hur ofta man ringer/skickar sms/skickar och ta emot &lt;NOBR&gt;e-post/använder&lt;/NOBR&gt; sociala medier/söker fakta/lyssnar på radio/tittar på tv/tar del av nyheter. För internetanvändning bestod indexet av: använda internet/skickar och ta emot &lt;NOBR&gt;e-post/använder&lt;/NOBR&gt; sociala medier/söker fakta/ tittar på tv/tar del av nyheter/läsa eller skriva blogg/spelat &lt;NOBR&gt;on-line/kommenterat&lt;/NOBR&gt; nyhetsartiklar/köpt varor eller tjänster/gjort biblioteksärenden/tittat på &lt;NOBR&gt;e-sport/läst&lt;/NOBR&gt; artikelkommentar/besökt myndighet. Dessa två index slogs samman och standardiserades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Yngre visar sig, i likhet med tidigare forskning om reklam mer gene- rellt, vara mer positiva än äldre till kommodifiering på nätet. Vi vet dessutom att yngres syn på digitala medier är mer tillåtande då de inte är lika bekymrade om autenticitet eller övervakning som äldre (Bengtsson och Johansson, 2015). Resultaten ligger därmed helt i linje med vad vi sett i tidigare forskning. Även reklamforskningens slutsats att de som står till höger politiskt också har också en mer positiv syn på reklam återspeglar sig i åsikterna om olika former av kommodifiering. Marknadsliberala grundvärderingar ger en större tolerans för att olika delar av livet kommodifieras – så även internet och sociala relationer. De som i högre grad använder sina mobiler och datorer för att göra saker på nätet har också en mer tillåtande syn på att internet som mediemiljö är kommodifierad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Dessa tre faktorer påverkar oberoende av varandra, vilket exem- pelvis innebär att oavsett om man är ung eller gammal så tycker man att det är mer acceptabelt att det sprids reklam via vänner i sociala medier om man är en flitig användare av digitala medier. Vid mer detaljerade analyser visar det sig inte oväntat att effekten är starkast för dem som ofta använder sociala medier. Men det är också tydligt att ju oftare man använder internet – oavsett vad man gör – desto mer tillåtande syn på kommodifiering av nätet har man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Om vi går vidare till de övriga bakgrundsfaktorerna är det endast i något enstaka fall som de har en självständig påverkan. Kvinnor accepterar i högre grad än män att reklam sprids från/till vänner i sociala medier och högutbildade är mer kritiska än lågutbildade till samma beteende. I övrigt finns det inga systematiska skillnader, inte heller mellan dem som har vuxit upp i arbetarklasshem, jämfört med annan klassbakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;En fråga om ålder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Det finns flera skäl att gå vidare med att mer i detalj analysera de svarandes ålder och synen på kommodifiering, inte minst eftersom att de svarandes ålder är den faktor som ger de allra starkaste ­utslagen i analyserna. Eftersom de ungas nätaktivitet är så mycket mer ­omfattande än de äldres är det intressant att se mer i detalj hur ålder hänger samman med synen på kommodifiering av våra aktiviteter på internet. Men det ska påpekas att vi inte i denna analys kan klargöra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;om det handlar om en generationseffekt eller livscykelseffekt, dvs. om vanor och värderingar har att göra med vilken generation man tillhör eller om de förändras i takt med att man blir äldre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft3"&gt;Figur 1 Synen på kommodifiering fördelat på olika åldersgrupper (balansmått)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft23"&gt;Kommentar: I figuren presenteras balansmått är andelen ”Instämmer helt”/”Instämmer delvis” minus andelen ”Instämmer knappast”/”Instämmer inte alls”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft10"&gt;I figur 1 redovisas hur åsikter om kommodifiering av nätaktiviteter fördelas på olika åldersgrupper. Som regressionsanalyserna i tabell 1 visade är yngre mer benägna att se positivt på alla tre former av kommodifiering. Vare sig det handlar om att sprida reklam till vänner i sociala medier, att bloggare gynnar produkter på sin blogg eller att man får reklam beroende på sina surfvanor, är den generella bilden att yngre svarande tycker detta är mer acceptabelt än äldre. Endast &lt;SPAN class="ft26"&gt;i något enstaka fall − de allra äldstas syn på reklam kopplat till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;internetvanor− har äldre och yngre samma åsikter. Antalet svarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;är dock relativt litet i gruppen &lt;NOBR&gt;76–85&lt;/NOBR&gt; år, vilket gör att slutsatser ska dras med försiktighet. Det är ändå så att skillnaderna mellan äldre och yngre åsikter är mindre för denna form av kommodifiering. Då balansmåttet också är positivt i alla åldersgrupper kan vi också dra slutsatsen att en majoritet av de svarande – i alla åldrar – ser reklam­ exponering knutet till internetvanor som relativt negativt, och man blir mer kritisk ju äldre man blir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;För de andra två typerna av kommodifiering finner vi ett annat mönster. Där byter majoritetsåsikten riktning beroende på ålder. Spridande av reklam till vänner i sociala medier tycker en majoritet av dem under 25 år är acceptabelt, medan de flesta över 25 års ser det som oacceptabelt. Skillnaderna mellan de yngsta och äldsta är här dramatiska – från ett balansmått på &lt;NOBR&gt;-38&lt;/NOBR&gt; bland de yngsta till +68 hos de äldsta. Liknande åsiktsskillnader finns i synen på reklam i bloggar. Här är dock den generella bilden inte lika kritisk. Från att blogg­ reklam ses som starkt övervägande positivt bland yngre (+55 bland de allra yngsta), ökar tveksamheten bland medelålders för att hos dem över 60 år vara övervägande negativt. De allra äldsta är dock starkt negativa till bloggreklam, med ett balansmått på &lt;NOBR&gt;-42.&lt;/NOBR&gt; Här ser vi således­ stora åsiktsskillnader mellan åldersgrupperna. En stor ­majoritet av de yngre ser inga som helst problem med dessa fenomen, medan de äldre är starkt kritiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft57"&gt;Hur lever vi med kommodifiering av livsvärlden, i dag och i framtiden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Internet, och inte minst sociala nätverksmedier, har på kort tid för- ändrat hur vi knyts samman med andra och den tid vi i dag tillbringar på kommersiella medieplattformar har gjort att såväl våra beteende- mönster som våra relationer till andra kommodifieras. Våra analyser visar att människors inställningar till dessa fenomen till stor del är en åldersfråga, även om faktorer som internetanvändning och politiska åsikter också spelar roll. Yngre människor betraktar livsvärldens kommodifiering i digitala medier som betydligt mindre problema- tiskt, jämfört med äldre användare. Huruvida dessa skillnader är en fråga om livscykel eller generation går ännu inte att svara på. Antingen kommer de yngre medieanvändarna att växa upp och i ljuset av egna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;livserfarenheter och nya sociala roller (t.ex. föräldraskap) förändra sina åsikter emot en större likhet med de äldre användarnas. Eller så kommer generationserfarenheterna under deras formativa år göra att de bär inställningen till den kommersiella organiseringen av vardag och sociala relationer med sig även in i framtiden, så att denna inställ- ning då är helt normaliserad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Sociologen Zygmunt Bauman uttryckte redan 1991 att ”vi vantrivs i det postmoderna”; i avsaknaden av strukturer, ramar och inför den totala frihet som postmoderniteten innebär. Den relativt snabba för- ändringen från modernitet till postmodernitet har skapat ångest och otrygghet hos människor (Bauman, 1991). På samma sätt kan vi kon- statera att den ”andra inhägnaden”, den snabba kommodifieringen av information och kommunikation, och därmed av människors livsvärld, skapar kulturell vantrivsel. Eftersom yngre människor ser mindre problem med de olika former av kommodifiering vi analyserat här, kan denna vantrivsel dock snart vara ett minne blott. Och då kan vi befinna oss i ett samhälle där livet till stor del underkastas marknadens mekanismer, utan att vi ens är medvetna om det. Man måste förstås tycka att kommodifiering av mänskligt liv är negativt för att se något problem med en sådan utveckling. Men om vi utgår ifrån att vardagsliv och mänskliga relationer är något som i den mån det är möjligt bör slippa underkastas en ekonomisk logik är detta något som vi bör vidta åtgärder emot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Problemkomplexet kring kommodifiering kan ses utifrån två perspektiv, som båda kan få mediepolitiska konsekvenser. Det ena riktar sig mot medieproducenterna och det andra mot medie­ konsumenterna. Dessa är inte ömsesidigt uteslutande och ser man kommodifieringsprocesser som ett samhällsproblem blir åtgärder inom båda dessa perspektiv rimligen relevanta att diskutera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Medieproducentperspektivet gällande kommodifiering kan för det första handla om krav på transparens i fråga om hur medieföretag delger konsumenter på vilket sätt användargenererad data används, men också i vilken utsträckning sådana data över huvud taget får samlas in. För det andra kan det avse att reklambudskap måste vara tydliga i relation till användarna. Båda dessa aspekter kan givetvis vara föremål för lagstiftning eller frivilliga regler inom branschen. Att vi i dessasammanhangistorutsträckningharattgöramedmultinationella företag gör givetvis att nationella perspektiv i fråga om lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;och uppförandekoder är mer komplicerade. Här krävs både nationella insatser och regleringar och internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Det andra perspektivet rör medieanvändarna och handlar om att upplysa medieanvändare i alla åldrar, men inte minst de unga, om principerna för hur våra liv organiseras i de sociala medierna och vem som vinner ekonomiskt på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Detta perspektiv är omedelbart relevant att diskutera i relation till det arbete som görs inom fältet medie- och informationskunnighet (MIK), vilket i denna bok behandlas i kapitel av Carlsson respektive­ Francke et al. I Unescos nuvarande &lt;NOBR&gt;MIK-begrepp&lt;/NOBR&gt; ingår dimension­ erna mediekunnighet och informationskunnighet uttryckta som ”önskvärda färdigheter” inom följande underområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Mediekunnighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förstå mediernas roll och funktion i ett demokratiskt samhälle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Att veta vilka förutsättningar som krävs för att medier ska kunna uppfylla sina funktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Kunna kritiskt värdera medieinnehåll utifrån mediernas funktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Förmåga att använda medier för att kunna uttrycka sig och delta i den demokratiska processen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Använda färdigheter som krävs för att producera eget medie­ innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Informationskunnighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Definiera och beskriva informationsbehov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Söka och använda information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Bedöma information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Använda information på ett etiskt hållbart sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förmedla information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;––&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Använda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IKT-färdigheter&lt;/NOBR&gt; som krävs för att processa informa­ tion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft10"&gt;Tittar vi närmre på dessa ”önskvärda färdigheter” ser vi att de tar sin utgångspunkt i medierna ifrån två olika perspektiv: medierna som institutioner (och dessas funktioner i samhället) och medierna som innehåll (och olika sätt att förstå och producera detta). Vår analys visar dock att särskilt bland unga användare är omedvetenheten om,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;och/eller ointresset kring, de digitala medierna som &lt;SPAN class="ft28"&gt;infrastrukturer &lt;/SPAN&gt;och de (ekonomiska) &lt;SPAN class="ft28"&gt;mekanismer &lt;/SPAN&gt;som styr dessa infrastrukturer stor. Vi menar därför att &lt;NOBR&gt;MIK-begreppet&lt;/NOBR&gt; bör vidgas till att även omfatta dessa dimensioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Hur bör vi då rent konkret arbeta med detta, utifrån en utvidgad syn på medborgarnas medie- och informationskunnighet? Dels handlar det om att inkludera detta i den regelrätta undervisningen i skolan, i läroplaner, som en del av den grundläggande kunskap om samhället som elever ska lära sig. I stället för, eller åtminstone vid sidan av, att endast förse skolelever med Google Drive och annan teknologi för pedagogiska syften, bör man också ge dem kunskaper om och perspektiv på hur Google (och andra marknadsaktörer) avser tjäna pengar på deras nätaktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Men det handlar även om att i skolundervisningen ge eleverna grundläggande kunskap om hur man programmerar datorer, hur algo- ritmer konstrueras och verkar. Detta för att ge framtidens medborg- are en chans att förstå strukturerna bakom de plattformar i vilken de tillbringar så mycket av sitt liv. Annars kan vi riskera att i framtiden ha samhällsmedborgare som lever stora delar av sina vardagsliv i digitala miljöer, utan att förstå vare sig de teknologiska eller de ekonomiska betingelserna för hur detta liv organiseras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Andrejevic M (2007) &lt;/SPAN&gt;iSpy: Surveillance and Power in the Interactive Era&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Lawrence: University of Kansas Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bauman Z (1991) &lt;/SPAN&gt;Vi vantrivs i det postmoderna&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: Daidalos.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;Bengtsson S och Johansson B (2015) Mediemoral i en digital värld. I: Bergström, A, Johansson B, Oscarsson H, Oskarsson M (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Fragment&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;SOM-institutet:&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;551–559.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Berry D (2008) &lt;/SPAN&gt;Copy, Rip, Burn: The Politics of Copyleft and Open Source&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Pluto Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bolin G (2011) &lt;/SPAN&gt;Value and the media: Cultural Production and Consumption in Digital Markets&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Ashgate.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bollier D (2002) &lt;/SPAN&gt;Silent Theft: The Private Plunder of Our Common Wealth&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York och London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft10"&gt;Boyle, James (2003) The Second Enclosure Movement and the Construction of the Public Domain. Law and Contemporary Problems, (66): &lt;NOBR&gt;33–74.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Buckingham D (2007) Selling childhood? Children and consumer culture. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Children and Media&lt;/SPAN&gt;. 1(1): &lt;NOBR&gt;15–24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Carlsson U (1998) Frågan om en ny internationell informationsordning: en studie i internationell mediepolitik. JMG: Göteborgs Universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Grusell M (2008) &lt;/SPAN&gt;Reklam – En objuden gäst? &lt;SPAN class="ft10"&gt;JMG: Göteborgs Universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Harvey D (2009) &lt;/SPAN&gt;Cosmopolitanism and the Geographies of Freedom&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: University of Columbia Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Fuchs C (2012) Dallas Smythe Today – The Audience Commodity, the Digital Labour Debate, Marxist Political Economy and Critical Theory. Prolegomena to a Digital Labour Theory of Value. TripleC: &lt;SPAN class="ft28"&gt;Communication, Capitalism &amp; Critique&lt;/SPAN&gt;, 10(2): &lt;NOBR&gt;692–740.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Fuchs C och Sevignani S (2013) What is Digital Labour? What is Digital Work? What’s their difference? And Why Do These Questions Matter for Understanding Social Media? &lt;SPAN class="ft28"&gt;TripleC: Communication, Capitalism &amp; Critique&lt;/SPAN&gt;, 11(2): &lt;NOBR&gt;237–293.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;Hallin DC (2008) Neoliberalism, social movements and change in media systems in the late twentieth century. I: Hesmondhalgh D och Toynbee J (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Media and Social Theory&lt;/SPAN&gt;, London: Routledge, &lt;NOBR&gt;43–58.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft10"&gt;Hesmondhalgh D (2008) Neoliberalism, Imperialism and the Media I: Hesmondhalgh D och Toynbee J (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Media and Social Theory&lt;/SPAN&gt;, London: Routledge, &lt;NOBR&gt;95–111.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Holtz-Bacha&lt;/NOBR&gt; C och Johansson B (2014). Through the Party Lens: How Citizens Evaluate TV Electoral Spots. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Political Marketing&lt;/SPAN&gt;, 13(4): &lt;NOBR&gt;291–306.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft10"&gt;Jönsson AM och Strömbäck J (2007) &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Tv-journalistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; i konkurrensens tid: nyhets- och samhällsprogram i svensk tv &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1990–2004&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Ekerlid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;Lowrey W, Parrott S och Meade T (2011) When blogs become organizations. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism&lt;/SPAN&gt;. 12(3): &lt;NOBR&gt;243–259.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft10"&gt;Katz, E och Lazarsfeld PF (1955). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Personal influence: The part played by people in the flow of mass communications&lt;/SPAN&gt;. The Free Press, New York.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;May C (2010) &lt;/SPAN&gt;The Global Political Economy of Intellectual Property Rights: The Second Enclosures&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Mosco V (1982) &lt;/SPAN&gt;Pushbutton Fantasies: Critical Perspectives on Videotext and Information Technology&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Norwood: NJ Ablex.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft10"&gt;Prodnik JA (2014) A seeping commodification: The Long Revolution in the Proliferation of Communication Commodities. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Triple C: Journal for a Global Sustainable Society&lt;/SPAN&gt;. 12(1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft10"&gt;Reuters Institute (2015). Reuters Institute Digital News Report 2015. Oxford University: Reuters Institute for the Study of Journalism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Robins K och Webster F (1988) Cybernetic Capitalism: Information, Technology, Everyday Life. I: Mosco V och Wasco J (red.) T&lt;SPAN class="ft28"&gt;he Political Economy of Communication&lt;/SPAN&gt;, Madison, WI: The University of Wisconsin Press, &lt;NOBR&gt;44–75.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Schiller HI (1984) &lt;/SPAN&gt;Information and the Crisis Economy&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Norwood. N J: Ablex Publishing Corporation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Vi vantrivs i det kommersiella (ett litet tag till)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p456 ft10"&gt;Smythe D (1977) Communication: Blindspot of Western Marxism. I: (red.) Guback T &lt;SPAN class="ft28"&gt;Counterclockwise: Perspectives on Communication&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;266–291.&lt;/NOBR&gt; Boulder: CO: Westview Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Sternvik, J. (2003) &lt;/SPAN&gt;Attityder till reklam och annonser i olika medier&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft10"&gt;Pm nr 50 från Dagspresskollegiet Göteborg. JMG: Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Terranova T (2004) &lt;/SPAN&gt;Network Culture. Politics for the Information Age&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Pluto Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft10"&gt;Thompson E P (1991) Customs in Common. London: Merlin Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft10"&gt;Wittel A (2013) &lt;NOBR&gt;Counter-commodification:&lt;/NOBR&gt; The economy of contributions in the digital commons. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Culture and Organization&lt;/SPAN&gt;, 19(4): &lt;NOBR&gt;314–331.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft22"&gt;Övriga källor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft10"&gt;”Framtidens svenska annonsmarknad är digital – 5,4 miljoner svenskar handlade på Internet 2014” Pressmeddelande från RocketFuel. Finns att ladda ned på: www.mynewsdesk.com/se/ &lt;NOBR&gt;rocketfuel/pressreleases/framtidens-svenska-annonsmarknad-aer-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;digital-5-4-miljoner-svenskar-handlade-paa-internet-2014-1107401&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;P class="p462 ft9"&gt;Tema III&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft80"&gt;Journalistikens profession, marknad och finansiering&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Jonas Ohlsson, undersökningsledare, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Den genomgripande omdaning av mediemarknaden som följt i de nya medieteknikernas kölvatten är en ekonomisk revolution lika mycket som den är teknologisk. Digitaliseringen och internet har på ett ­skoningslöst sätt kastat om förutsättningarna för att driva medieföre- tag. Det gäller i synnerhet i den del av mediemarknaden som ägnar sig åt journalistisk verksamhet, inte minst lokal sådan (Nielsen, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Avsikten med det här kapitlet är att mot bakgrund av den pågå- ende digitaliseringen av medielandskapet identifiera och diskutera de viktigaste utvecklingslinjerna på den svenska mediemarknaden ur ett ekonomiskt perspektiv. I centrum för analysen står dagspressen, vilken också fortsättningsvis svarar för den största delen av den jour- nalistik som produceras och konsumeras i Sverige i dag. Dagspressen är kanske också den enskilda mediegren som mest påtagligt kommit att påverkas av de senaste årens omstöpning av mediemarknaden. Den affärsmodell som gett tidningsägare en god och pålitlig avkastning under gott och väl ett hundra år tycks ha slutat att leverera (Levy och Nielsen, 2010, se också Bolins kapitel i denna bok för andra medieproduktionsmodeller). 2013 och 2014 var de två sämsta åren i modern tid – möjligen någonsin – för den svenska tidningsbranschen i fråga om vinstnivåer (Myndigheten för radio och tv, 2015a). Hur ska det egentligen gå för dagspressen, är det allt fler som frågar sig, inom branschen och utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;En principmodell för mediemarknadens struktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Mediemarknaden är på många sätt en jämförelsevis komplex industri­ gren, med en alldeles särskild dynamik (Doyle, 2002). Det gäller i Sverige såväl som i andra länder. Strukturen hos ett lands medie- marknad kan sägas växa fram i brytpunkten mellan fyra huvudsakliga kraftfält. Det handlar dels om (1) publikens efterfrågan på olika medier och medieinnehåll och (2) annonsörernas efterfrågan på att nå mediepubliken med sina budskap, dels om (3) politiska regelverk i form av allmän lagstiftning såväl som specifika medierelaterade regle- ringar och (4) den teknologiska infrastrukturen för att förmedla och ta emot medierat innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Figur 1 nedan är ett försök att visualisera hur mediestruk- turen får sin form, framarbetat av den danske medieforskaren Preben Sepstrup (2004). Med struktur menar vi här inte bara antalet medieorganisationer­ på marknaden, utan också mediernas innehåll och hur de finansieras. Som framgår av figuren påverkas mediepolitiken, teknikutvecklingen och annons- och publikmark- naderna av varandra med en oavbruten växelverkan. Den statliga Medieutredningen, i vilken det här kapitlet är ett inspel, är ju som exempel ett politiskt svar på de förändrade annonsörs- och publikmönster som blivit konsekvensen av nya landvinningar på det medieteknologiska området. Med Sepstrups synsätt kan politiken tillsammans med medieteknologin sägas utgöra de yttre ramarna för ett lands mediestruktur. Inom dessa ramar formas sedan strukturen i ett mer marknadsmässigt spänningsfält, där medierna utifrån den givna politiska och teknologiska kontexten konkurrerar om annon- sörer och publik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft3"&gt;Figur 1 Modell över hur mediestrukturen formas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft17"&gt;Källa: Sepstrup 2004:16 (bearbetning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft10"&gt;I det här kapitlet ligger fokus på just detta inre spänningsfält. Den fråga vi försöker besvara handlar med andra ord om hur de ­senaste årens förändrade publik- och annonsörsbeteenden kommit att ­inverka på de svenska tidningsföretagens möjligheter att få avsättning för sina produkter. Redan här ska dock flaggas för att frågan saknar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;ett enkelt och entydigt svar. Som är fallet på de flesta andra marknader som genomfars av kraftiga strukturella förändringar finns det även på medieområdet såväl vinnare som förlorare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Det empiriska underlaget i kapitlet bygger om inte annat anges på den årliga analys av dagstidningsföretagens ekonomiska utveck- ling som sedan 1976 görs inom ramen för Presstödsnämndens (numera Myndigheten för radio och tv) rapportserie Dagspressens ekonomi. Uppgifter om annonsmarknadens utveckling har häm- tats från Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM) och Tidningsutgivarna (TU). Data över tidningsupplagor och prenume- rationspriser har hämtats från TS Mediefakta respektive Kungliga bibliotekets databas över svenska dagstidningar, Nya Lundstedt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Nordiska tidningsutgivare i samma båt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Studietavmediebranschensekonomiskautvecklingutgörsedannågra decennier tillbaka en egen gren inom den internationella medie- och kommunikationsvetenskapliga forskningen. Det anordnas medie­­ ekonomiska forskarkonferenser och ges ut medieekonomiska forskningstidskrifter­. I takt med att mediemarknaden utvecklas i en allt högre hastighet aktualiseras nya forskningsfrågor och gamla förklaringsmodeller revideras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I Sverige är dock studiet av mediebranschens utveckling utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv jämförelsevis mycket begränsat. Den medieekonomiska forskningen spelar en undanskymd roll vid de flesta­ av landets medie- och kommunikationsvetenskapliga forsknings­institutioner­. På flera centrala områden saknas det därför kunskap kring hur för Sverige specifika förhållanden inverkar på mediemarknadens utveckling. Givet att de ekonomiska betingelserna kommit att få allt större betydelse för mediefältets funktionssätt – inte minst ur ett demokratiskt perspektiv – är detta problematiskt. Forskningsrön från andra länder (kanske i synnerhet USA, som svarar för en stor andel av den medieekonomiska forskningslittera- turen, och som av hävd kommit att utöva stort inflytande också på den svenska praktiken) låter sig inte alltid tillämpas på den svenska &lt;NOBR&gt;medie-marknaden&lt;/NOBR&gt; (jfr Nielsen, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Begränsar vi oss däremot till de nordiska mediemarknaderna är förutsättningarna för kunskapsutbyte mer gynnsamma. De nordiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;länderna delar också på medieområdet ett antal karakteristika som i olika utsträckning särskiljer dem från övriga delar av västvärlden (Syvertsen et al., 2014; Hallin och Mancini, 2004). I såväl Danmark och Norge som Finland bedrivs medieekonomisk forskning som har relevans för den svenska kontexten. Utvecklingslinjerna på de natio- nella annons- och publikmarknaderna är också relativt lika i regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Fler aktörer slåss om färre annonskronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Villkoren för att bedriva medieverksamhet i Norden är i flera avse- enden förhållandevis mycket fördelaktiga (Syvertsen et al., 2014; Ohlsson, 2015). De nordiska länderna utmärks av en resursstark befolkningsbas, som dessutom är inskolad i en tradition av jämför­ elsevis intensiv nyhetskonsumtion (av dagstidningar inte minst). De nordiska länderna tillhör också världstoppen när det gäller annons- marknadens storlek på capita. Här finns en utvecklad infrastruktur för digital medieverksamhet i form av mobil- och bredbandsnät. De nordiska befolkningarna hör följaktligen till de mest uppkopplade folken i världen. På få andra platser är förekomsten av smarta tele­ foner och surfplattor lika hög som här. De offentliga stödformerna till medie- och kulturverksamhet räknas till de mer ambitiösa i Europa och de nordiska medieföretagen åtnjuter jämförelsevis mycket väl tilltagna rättigheter i termer av yttrande- och pressfrihet för sina produkter och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Att de nordiska folken har varit snabba att anamma den nya medieteknologin innebär en god jordmån för digitala medietjänster. Sverige, tillsammans med övriga Norden, ligger också, mer eller min- dre följdriktigt, i topp när det gäller internetannonseringens andel av den totala annonsförsäljningen. För dit publiken går, dit söker sig också annonsörerna. Under åren 2013 och 2014 ökade den digitala annonsförsäljningen i Norden med 12,0 respektive 12,1 procent, från 2,4 till 2,9 miljarder euro (alltmedan annonseringen i tryckta dagstid- ningar föll med 11,2 respektive 13,5 procent från 3,0 till 2,3 miljarder euro). Annonsförsäljningen online svarar i dag för en dryg tredjedel av den samlade annonsförsäljningen i regionen (Institutet för reklam- och mediestatistik, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Framgångarna för internet som annonsmedium i Norden innebär att de inhemska annonsförsäljarna i högre utsträckning än på många&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;andra platser är exponerade för den globala, och därför knivskarpa, konkurrenssituation som råder online. Ny statistik från Danmark, som är det land i Norden där internannonseringen står för allra störst andel av den samlade annonseringen, visar till exempel att uppskattningsvis 52 procent av annonseringen på danska webb- platser hamnar hos internationella aktörer. Det är en ökning med 32 procentenheter på bara sju år (Kulturstyrelsen, 2015). Google, som under 2015 väntas nå en global omsättning på över 550 miljarder kronor (Nasdaq, 2015), bedöms ensamt svara för 42 procent av den danska onlineannonseringen (Danske Medier, 2015). Det innebär en samlad marknadsandel på den danska reklammarknaden på omkring 16 procent för den amerikanska sökordsjätten. Det är en andel i nivå med hela den danska &lt;NOBR&gt;reklam-tv-marknaden&lt;/NOBR&gt; (Kulturstyrelsen, 2015). Med den danska statistiken som utgångspunkt finns det skäl att tro att utländska aktörer lagt under sig en inte obetydlig del av tillväxten för den digitala annonseringen även i Sverige.&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Den digitala annonseringens starka tillväxt innebär emellertid inte att de nordiska annonsmarknaderna som helhet expanderat i mot- svarande takt. Tvärtom, den samlade annonsförsäljningen i regionen har i stället minskat under de senaste åren, i absoluta tal såväl som i relation till förändringen i BNP (Institutet för reklam- och medie­ statistik, 2015). Den accelererande teknologiska utveckling som skett på medieområdet, och de nya kontaktytor med mediekonsumenterna i termer av nya plattformar och kanaler som följt i dess fotspår, har alltså inte haft någon entydigt positiv inverkan på investerings­ benägenheten i reklam i samhället i stort. Om hänsyn tas till den allmänna prisutvecklingen omsatte den svenska reklammarknaden inte mer under 2014 än vad den gjorde år 2000. Stagnationen på mark- naden som helhet under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; understryker hur konkurrensen om annonsinvesteringarna har hårdnat, för dagspressen inte minst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1  &lt;/SPAN&gt;Det bör här påpekas att den danska statistiken över olika aktörers marknadsandelar på den digitala annonsmarknaden bygger på estimat. Inget av de stora globala internetföretagen väljer att särredovisa hur stor annonsförsäljning de har i enskilda länder. Samma sak gäller förvisso också de flesta inhemska företagen i de nordiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Mödan att digitalisera den nordiska tidningsprenumeranten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Även på publikmarknaden är situationen likartad i de nordiska länderna. De tryckta tidningsupplagorna faller och räckvidden för dagspressen minskar (Ohlsson, 2015). I takt med att de traditionella intäktsströmmarna sinar för dagspressen har arbetet med att hitta digitala intäkter intensifierats. På allt fler dagstidningssajter runtom i Norden reses betalväggar eller införs andra betalningsarrangemang för att på så sätt tvinga läsarna att betala för de nyheter de konsumerar online. Under 2014 hade tre av tio norska tidningar med en nyhetssajt infört någon typ av betalvägg (Høst, 2015a:14). I en undersökning genomförd av Tidningsutgivarna (TU) i september 2015 framgick att sex av tio svenska tidningssajter infört någon typ av betallösning (TU, 2015). Förfarandet är inte nödvändigtvis riskfritt; för det inne- bär inte bara att läsarna måste förmås att plötsligt betala för något som de tidigare fått gratis (Herbert och Thurman, 2007), det finns också skäl att ifrågasätta huruvida tidningskonsumenter faktiskt ser på en papperstidning och en nyhetssajt eller en &lt;NOBR&gt;e-tidning&lt;/NOBR&gt; som utbyt- bara produkter med samma inneboende betalningsvärde (Andersson, 2014; Skogerbø och Winswold, 2011). Tillgänglig statistik från de tre skandinaviska länderna pekar också på att tillskottet från rent digitala publikintäkter med något enstaka undantag ännu är mycket blygsamt. I Norge svarade den digitala upplageförsäljningen för endast 2,5 procent av tidningsbranschens samlade upplageintäkter under 2013 (Medietilsynet, 2014:41; se också Høst, 2015a; 2015b). Statistik från Danmark och Sverige pekar på liknande förhållanden (Hjarvard och Kammer, 2014; Myndigheten för radio och tv, 2015a). Det samlade­ intrycket från de nordiska tidningsmarknaderna är därmed att papperstidningarna också fortsättningsvis svarar för den absoluta merparten av tidningsföretagens intäkter. Möjligheterna att erbjuda ett attraktivt digitalt erbjudande försvåras av att tidnings­ utgivare­ i de nordiska länderna i samtliga fall är ålagda att betala full moms på digitala prenumerationer, ett faktum som vållat allt större debatt också i våra grannländer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Analys av utvecklingen i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Även om de yttre omständigheterna i någon mån är de samma för alla företag på den svenska tidningsmarknaden så har de fått olika ­konsekvenser i olika delar av branschen. Utvecklingen inom den svenskadagspressenvisartydligtattdensvenskatidningsindustrininte är en nationell bransch i traditionell mening. Med några få undantag är de svenska dagstidningarna lokala. Kärnmarknaden utgörs vanligtvis av en handfull kommuner vilka, givet den svenska befolkningsstruk- turen, kan variera relativt kraftigt i såväl invånarantal som geografisk storlek. Konkurrensen från andra prenumererade lokaltidningar är i de flesta fall obefintlig. Ska man beskriva strukturen hos den svenska dagspressen är det snarare i termer av olika geografiskt avgränsade monopol (i undantagsfall duopol) än som en sammanhängande ­nationell marknad. Till detta kommer att dagspressen omfattar allt från små lokala tidningar med ett par tusen prenumeranter och en handfull anställda till jättar som Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen med intäkter i miljardklassen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I det följande ska vi redogöra mer i detalj för utvecklingen på tidningsbranschens två huvudmarknader, den för annonsförsäljning och den för publikintäkter. I ett separat avsnitt diskuteras också bety- delsen av det statliga driftsstödet i olika grupper. Vi inleder dock med att relatera den generella utvecklingen inom dagspressen i termer av försäljningsvolymer till den inom de två övriga traditionella medie- grenarna på den svenska mediemarknaden, nämligen tv och radio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Pressen faller – men etermedierna håller ställningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Trots dagstidningsmarknadens heterogenitet är det svårt att komma runt slutsatsen att dagspressen i termer av marknadsandelar och för- säljning är en industri på tillbakagång. Nedgången inom dagspressen är på intet sätt en ny företeelse. Rensat för konjunktursvängningar har branschens omsättning varit på tillbakagång i 25 år, med andra ord långt före internets intåg på mediescenen. Jämfört med rekordåret 1989, då dagspressen redovisade en omsättning på 23,7 miljarder i dagens penningvärde, har branschens samlade intäkter, inklusive de digitala sådana, sjunkit med 25 procent (Myndigheten för radio och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;tv, 2015a). Dagspressens omsättning återfinns i dag på samma nivå som i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; (Ohlsson och Truedsson, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;tv-sektorn&lt;/NOBR&gt; har som jämförelse följt ett annat mönster. Sett till &lt;NOBR&gt;2000-talets&lt;/NOBR&gt; inledande år framstår televisionen som det av de traditionella medierna som klarat sig bäst i den allt hårdare konkurrensen på mediemarknaden (Myndigheten för radio och tv, 2015b). Reklammarknaden för tv omsätter i dag mer än vad den gjorde för fem år sedan. &lt;NOBR&gt;TV4-Gruppen,&lt;/NOBR&gt; som kontrollerar en betydande del av den svenska &lt;NOBR&gt;reklam-tv-marknaden,&lt;/NOBR&gt; har aldrig haft så stora annonsintäkter som under 2014. &lt;NOBR&gt;TV4-Gruppen&lt;/NOBR&gt; har under de senaste två åren redovisat ett samlat rörelseresultat på drygt 1,4 miljarder­ kronor &lt;NOBR&gt;(TV4-Gruppen,&lt;/NOBR&gt; 2015). Det gör företaget till ett av Nordens mest lönsamma medieföretag. Aktörerna på den svenska &lt;NOBR&gt;tv-marknaden&lt;/NOBR&gt; har gynnats av en successiv avreglering av villkoren för &lt;NOBR&gt;tv-sänd&lt;/NOBR&gt; reklam under &lt;NOBR&gt;2000-talet,&lt;/NOBR&gt; vilka inneburit att Sverige i dag har de mest generösa reglerna i Norden när det gäller möjligheterna att sända reklam i tv (Ohlsson, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;På den kommersiella radiomarknaden har den ekonomiska utvecklingen varit mer ryckig; en betydande nedgång i försäljningen av radioreklam under 2013 följdes av en ännu större uppgång under 2014. Med en marknadsandel på omkring två procent står radion också fortsättningsvis för en mycket blygsam andel av den samlade annonsförsäljningen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Samtidigt finns det allt fler tecken på att också de kommersiella etermedierna börjat känna av konkurrensen från digitala medier. Efter fem år av oavbruten tillväxt sjönk annonsförsäljningen i tv under 2014. Vid sidan av det traditionella, linjära, &lt;NOBR&gt;tv-utbudet&lt;/NOBR&gt; pågår just nu en kraftig expansion av &lt;NOBR&gt;tv-liknande&lt;/NOBR&gt; tjänster på nätet. Amerikanska Netflix har på bara ett par år intagit en ledande position på den svenska marknaden för s.k. &lt;NOBR&gt;SVOD-tjänster&lt;/NOBR&gt; (Subscription Video on Demand). Digitala aktörer som Spotify och Apple har tagit en betydande del av marknaden för musiklyssnande i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Att en allt större del av svenskarnas mediekonsumtion i termer av såväl tid som pengar går till onlinemedier, företrädesvis utländska sådana, går i ökad utsträckning ut över de traditionella mediernas intäktsströmmar. Att nedgången särskilt kommit att drabba dags- pressen är förvisso inte märkligt. De svenska tidningsföretagen levde under större delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; i en av lagar och tekniska begräns- ningar tydligt kringgärdad konkurrenssituation, med vad som i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;praktiken var närmast en monopolställning på annonsmarknaden. Tidningsbranschen har lite tillspetsat haft allt att förlora på de senaste decenniernas utveckling med avregleringar och konkurrens från nya digitala mediekanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Ljus i tunneln för dagspressens annonsavdelningar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Allt sedan framväxten av en storskalig dagspress i början av förra seklet har försäljningen av annonser utgjort ryggraden i den tid- ningsekonomiska affärsmodellen. På de flesta landsortstidningar svarade annonseringen under större delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; för omkring två tredjedelar av intäkterna från tidningsrörelsen (Gustafsson, 2005). Annonseringen möjliggjorde en kraftig subventionering av prenumerationspriset,­ vilket i sin tur banade väg för dagspressens etablering­ som ett massmedium i begreppets traditionella bemärkelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Det finns några undantag från den gängse affärsmodellen på marknaden. Kvällstidningarna, vilka byggt sin affär inte på prenu- merationer utan på lösnummerförsäljning, har av tradition haft ett större intäktsflöde från publiken än vad morgonpressen har haft. Publikintäkternas andel för kvällstidningsföretagen har periodvis legat uppemot 75 procent (Gustafsson, 2005). Även fådagarspressen­ har utmärkts av ett jämförelsevis lågt annonsberoende; här har i stället­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;detstatligadriftsstödetkommitattutgöraenviktigingrediens­iaffärs- modellen (se nedan). Ett tredje – men inte desto mindre ­uppenbart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;– undantag är förstås gratispressen, som fick ett genombrott som renodlat annonsfinansierat medium i och med etableringen av Metro under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; andra hälft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Den för tidningsekonomier så gynnsamma växelverkan ­mellan publik- och annonsörsmarknaderna är en central förklaring till den starka livskraften hos svenska tidningsföretag under mer än ett sekel. Men, vilket också framkommit med stor tydlighet under senare år, växelverkan mellan annons- och publikmarknaderna har också en negativ baksida. I takt med att tidningsföretagens tryckta upplagor har fortsatt att falla (se nedan) har de fått allt svårare att attrahera annonsörer till sina pappertidningar. Som redan berörts hör ned- gången för annonseringen i tryckta medier till de mest dramatiska förändringarna på mediemarknaden under det gångna decenniet. Som ett resultat av denna utveckling har annonseringens andel av de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330220x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;samlade intäkterna från tidningsrörelsen sjunkit, i några fall under femtio procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I figur 2 redovisas annonsintäkterna på papper och på nätet för &lt;NOBR&gt;landsorts-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;storstads-,&lt;/NOBR&gt; kvälls- och gratispressen under 2013 och 2014. För gratispressen saknas samlade uppgifter om annonseringen på nätet. För kvällspressen har den digitala annonsförsäljningen fått estimeras utifrån IRM- och &lt;NOBR&gt;TU-statistiken&lt;/NOBR&gt; och bolagens årsredovis- ningar. Vare sig Aftonbladet eller Expressen väljer att öppet redovisa hur stora annonsintäkter de har på nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Figuren ger underlag för en rad intressanta iakttagelser. Inledningsvis kan vi konstatera att lokalpressen också fortsättnings- vis är den klart största annonsplattformen i dagspressen. Om vi bortser från gratispressen (p.g.a. bristen på fullständiga data) svarade lokalpressen för 48 procent av den samlade dagspressannonseringen under 2014. Storstädernas morgontidningar stod för 32 procent och kvällspressen för 18. Om vi begränsar oss till annonseringen i papperstidningen­ är lokalpressens dominans ännu mer påtaglig. Då blir motsvarande fördelning i stället 55, 35 respektive 9 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;När det gäller den digitala annonseringen är mönstren annor­ lunda. Staplarna i figuren visar tydligt att det inom tidningsbranschen råder ett annat maktförhållande på nätet jämfört med på papper. Landets två kvällstidningar svarade under 2014 för uppskattningsvis 56 ­procent av dagspressens samlade onlineannonsering. Det motsva- rar omkring 850 miljoner i digitala annonsintäkter. Av den summan stod Aftonbladet för omkring 500 till 600 miljoner.&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I kraft av sin exempellösa räckvidd online har Aftonbladet kommit att spela i en egen division när det gäller att locka över annonspengar till de digitala plattformarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2  &lt;/SPAN&gt;Aftonbladets samlade digitala intäkter uppgick under 2014 till 699 miljoner kronor (Schibsted Årsrapport 2014, s. 30).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft3"&gt;Figur 2 Annonseringen på papper och digitalt för olika delar av dagspressen, 2013 och 2014 (mnkr)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft81"&gt;Kommentar: *Statistiken rörande den digitala annonseringen bygger på inrapporteringar från ett &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; morgontidningssajter. I jämförelse med underlaget för annonseringen i papperstidningarna saknas därmed försäljningsuppgifter för en rad mindre dagstidningar, varför de digitala annonsintäkterna för landsortspressen kan antas vara något undervärderade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft82"&gt;**Fördelningen mellan papper och digitalt är estimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft17"&gt;***Statistik om gratispressens digitala annonsförsäljning saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft17"&gt;Källor: Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM), TU:s Annonsbarometern, TU:s Internetbarome- ter, årsredovisningar, Myndigheten för radio och tv (2015a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft10"&gt;Kvällstidningarnas försäljningsframgångar på nätet kunde som helhet mer än kompensera för den nedgång i den tryckta annonse- ringen på 19 procent som de fick vidkännas mellan 2013 och 2014. Kvällstidningarna redovisade en samlad tillväxt på annonssidan på två procent under året. Den digitala annonseringens andel av den samlade annonsförsäljningen i kvällspressen steg som följd från upp- skattningsvis 53 till 63 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;För morgonpressen är de digitala andelarna avsevärt mindre. Men även här tycks utvecklingen gå åt rätt håll. I landsortspressen steg den digitala annonsförsäljningen med hela 37 procent under 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;Storstadspressen ökade 21 procent (medan kvällspressen ökade med 20 procent). Det innebär en tillväxttakt som är klart högre än tillväx- ten för den digitala annonsmarknaden som helhet. Att dagspressen i den allt hårdare konkurrensen om nätannonseringen faktiskt lyckats öka sina marknadsandelar hör till de mest hoppfulla tecknen från ett ur tidningsekonomiskt perspektiv tämligen dystert 2014. I kombi- nation med den fortsatt fallande printannonseringen &lt;NOBR&gt;(-7&lt;/NOBR&gt; procent i landsorten och &lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt; i storstäderna) steg den digitala annonseringens andel av de totala annonsintäkterna under 2014 från sju till tio procent­ i landsortspressen och från 13 till 17 procent i storstadspressen. Dagspressen svarade därmed för uppskattningsvis 15 procent av den samlade annonseringen på nätet under 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Tillväxten på nätet innebar att nedgången i de samlade annons­ intäkterna begränsades till fyra procent i landsortspressen och sju procent­ i storstadspressen. Ett år tidigare var nedgången elva respek- tive tolv procent. I båda fallen är det dock viktigt att komma ihåg att det rör sig om aggregerade mått. Variationen mellan enskilda titlar kan antas vara mycket stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Aldrig har så få betalat så mycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Som redan berörts har den svenska dagspressen aldrig haft större intäkter än vad den hade i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Svenskarna har heller aldrig köpt så många tidningar som de gjorde under denna period. Med 585 sålda tidningsexemplar per tusen invånare under 1989 hörde Sverigetilldenabsolutatoppennärdetgällerräckviddfördags­pressen. &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; upplageframgångar var kulmen på en tillväxtperiod som pågått under flera decennier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Men år 1990 vände trenden. Den samlade försäljningen av tidningar minskade för första gången sedan den gemensamma ­upplageräkningen (TS) inrättades i början av &lt;NOBR&gt;1940-talet.&lt;/NOBR&gt; Det har dryftats flera ­orsaker till nedgången, vilken alltså inleddes före etableringen av såväl kommersiella etermedier som gratistidningar och nättidningar. En förändrad konjunktur i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är en orsak som nämnts (Lithner, 2000), en ökad rörlighet i samhället är en annan (Weibull, 2013). En tredje förklaring är att tidningarna vid den här tiden valde att skifta prissättningsmodell (Gustafsson, 2006). Från att tidigare ha skrivit upp prenumerationspriset i takt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;med kostnadsutvecklingen började allt fler tidningsföretag i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; att höja prenumerationspriserna i ett allt snabbare tempo. Priselasticiteteten hos dagspressen bedömdes som låg. De svenska tidningsläsarna var allt för fästa vid sin morgontidning. Så löd den ekonomiska riskkalkylen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Mellan åren 1990 och 2000 höjdes genomsnittspriset (i fasta ­värden) för landets 30 största morgontidningar med omkring 40 procent (Ohlsson, 2014:53). Konsekvenserna på läsarmarknaden var emellertid­ begränsade. Den samlade upplagan för tidningarna i gruppen sjönk med måttliga sex procent, andelen hushåll med tidningsprenumeration minskade med sex procentenheter från 77 till 71 procent (de nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningarna),&lt;/NOBR&gt; medan den dagliga räckvidden för morgonpressen förblev oförändrad på 74 ­procent (Nordicom, 2015). Teorin om dagspressens låga pris- känslighet tycktes ha stöd i verkligheten. Prishöjningarna bidrog till att kompensera för den tjugoprocentiga nedgång i annons- försäljningen som dagspressen fick vidkännas under &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; avslutande decennium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I takt med att konkurrensen från andra medier om såväl medie­ publik­ som annonsörer har eskalerat har den allt defensivare prispolitiken­ tilltagit inom branschen. Mellan 2000 och 2012 steg det fasta genomsnittspriset med ytterligare omkring 25 procent (Ohlsson, 2014:53). Fast nu var återverkan på läsarmarknaden mer påtaglig. Under den här perioden föll upplagan för landets 30 största tidningar med omkring 20 procent, hushållsprenumerationen från 71 till 61 procent och den dagliga räckvidden från 74 till 61 procent. Priselasticiteten verkade alltså ha ökat. Det gällde i synnerhet i de yngre generationerna, vilka i ökad takt valde att inte köpa en tid- ningsprenumeration när de flyttade hemifrån (Weibull, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;När vi närmar oss den absoluta nutiden kan vi se att prishöjning- arna fortsatt. Det blir allt dyrare att hålla sig med en prenumererad dagstidning. Men samtidigt finns det tecken på att branschens huvudsakliga aktörer under senare år valt att slå in på delvis olika vägar. Inom &lt;NOBR&gt;Mittmedia-koncernen,&lt;/NOBR&gt; som sedan några år tillbaka til - lämpar en gemensam prissättning för sina tidningar och som härtill är den enskilda tidningskoncern som kanske varit mest tydlig i sin ambition att föra över prenumerantstocken online, höjdes priset för en papperstidningsprenumeration­ mellan 2012 och 2015 med i ­genomsnitt 36 procent, eller omkring 880 kronor (medianvärden).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;För den enskilt största prishöjningen under samma period stod dock sannolikt Dagens Nyheter, vilken sedan 2012 höjt sitt pre- numerationspris för i Stockholmsområdet med 75 procent – eller 2 236 kronor. Ett exempel på en annan prisstrategi hittar vi inom Gota Media. Här höjdes det genomsnittliga prenumerationspriset under samma period med endast omkring 200 kronor, eller nio pro- cent. Efter de senaste årens prisjusteringar­ kostar en prenumeration på Gota &lt;NOBR&gt;Media-tidningen&lt;/NOBR&gt; Borås Tidning som exempel 2 496 kronor, alltmedan MittMedia­ &lt;NOBR&gt;-tidningen&lt;/NOBR&gt; Gefle Dagblad betingar ett pris på 3 588 kronor – med andra ord över en tusenlapp mer. Om man som stockholmare vill kosta på sig en &lt;NOBR&gt;DN-prenumeration&lt;/NOBR&gt; blir priset 5 227 kronor. Kostnaden för lokala nyheter varierar kraftigt beroende på vart i landet man råkar bo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Konsekvenserna på läsarmarknaderna för de olika prissättnings- strategierna kan utläsas i förändringarna i upplagan. De tretton högfrekventa tidningarna i &lt;NOBR&gt;Mittmedia-gruppen&lt;/NOBR&gt; tappade mellan 2012 och 2014 13 procent av sin upplaga i snitt (upplagesiffrorna för 2015 har i skrivande stund inte redovisats). Motsvarande nedgång för Gota Medias nio tidningar var endast tre procent.&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Vilka följderna blivit för Dagens Nyheters upplaga i det här avseendet vet vi inte. Tidningen har sedan 2012 valt att inte redovisa hur många prenumerationer de säljer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft25"&gt;Den nationella upplagestatistiken från TS Mediefakta omfattar sedan några år tillbaka även försäljningen av rent digitala prenu- merationer. Under de senaste tre fyra åren har de flesta svenska ­tidningshusen valt att introducera olika typer av betallösningar för det digitala materialet. Att göra en säker skattning av det ekonomiska utfallet hos dessa verksamheter är svårt, dels för att satsningarna ännu är så pass nya, dels för att ytterst få av de svenska tidningsföreta- gen väljer att särredovisa intäkter och eventuella överskott från de digitala verksamheterna. Tillgängliga upplagesiffror pekar dock på att ­intäkterna från renodlade digitala abonnemang är begränsade. I statistiken från TS Mediefakta redovisas den digitala upplagan för tid- ningar där digitala prenumerationer står för minst tre procent av den samlade upplagan.&lt;SPAN class="ft68"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;År 2014 var det endast 21 av de totalt 79 medel- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3  &lt;/SPAN&gt;Den genomsnittliga betalningsgraden var samtidigt 95 procent för Mittmedias tidningar och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;88 procent för Gota Medias (TS Mediefakta).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4  &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;TS-statistiken&lt;/NOBR&gt; definieras ett digitalt abonnemang som en publikation ”som levereras perio- diskt i ett digitalt format med linjär navigering med en början och ett slut och innehåller daterat innehåll” (TS Mediefakta 2013).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;högfrekventa tidningar &lt;NOBR&gt;(4–7&lt;/NOBR&gt; dagar) som omfattas av &lt;NOBR&gt;TS-statistiken&lt;/NOBR&gt; som nådde upp till den nivån. Högst andel digitala prenumerationer hade tidningen Dagen med 22 procent (3 900 ex), följt av Svenska Dagbladet med 14 procent (21 700 ex) och &lt;NOBR&gt;Göteborgs-Posten&lt;/NOBR&gt; med 11 procent (20 200 ex). Bland de sammanlagt 17 landsortstidning- arna på listan var genomsnittet för andelen digitala abonnemang endast fem procent (1 600 ex). Bland de 90 lågfrekventa tidningarna &lt;NOBR&gt;(1–3&lt;/NOBR&gt; dagar) redovisas den digitala upplagan för elva tidningar. Här svarade den digitala försäljningen för 13 procent av upplagan i snitt (300 ex). Då ingår av naturliga skäl inte upplagan för endagstidningen Feministiskt Perspektiv (upplaga 2 400 ex), som är en renodlad digital tidning och alltså saknar en pappersutgåva. Den andra rent digitala dagstidningen som uppbär presstöd, politiken.se, omfattades inte av &lt;NOBR&gt;TS-statistiken&lt;/NOBR&gt; under 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Minskat stöd från staten – utom till de minsta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Det direkta selektiva presstödet infördes i Sverige år 1971. Totalt utbetalades­ detta år 36 miljoner kronor, eller omkring en kvarts miljard­ i dagens penningvärde, till ett femtiotal tidningar. Stödnivåerna ökades sedan successivt, för att nå sin kulmen i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; År 1983 uppgick det som då kallades produktions- bidrag till 363,3 miljoner kronor, vilket i dag motsvarar omkring 860 miljoner kronor. Det direkta stödet från staten svarade det året för omkring sju procent av dagspressens samlade intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Sedan dess har presstödet gradvis minskat i omfattning. Under 2014 uppgick det som i dag kallas driftsstöd till 463,6 miljoner kronor (Myndigheten för radio och tv, 2015a). Det innebär att stödnivåerna till dagspressen i de närmaste har halverats sedan åttiotalets inledning. Driftsstödet svarar sedan några år tillbaka för omkring två procent av den samlade branschomslutningen. Även distributionsstödet, vilket utgår till tidningsföretag som samverkar i tidningsdistributionen, visar en liknande utveckling – om än på betydligt lägre nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Också i Norge och Danmark har det statliga stödet till dags­ pressen sjunkit över tid. Minskningen i grannländerna har dock inte varit lika dramatisk som i Sverige. I Norge, som har haft ett stöd­ system liknande det svenska, var nedgången mellan 1983 och 2013&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;som jämförelse endast 16 procent. Om vi tar hänsyn till ländernas storlek är det svenska presstödet i dag också betydligt lägre än de norska och danska.&lt;SPAN class="ft32"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Under 2013 uppgick det direkta stödet per capita till motsvarande 8,80 euro i Norge, 8,30 euro i Danmark och 5,60 euro i Sverige (Ohlsson, 2015:30).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Presstödets minskade storlek i Sverige har huvudsakligen tre orsa- ker: En första orsak, som i synnerhet kan spåras till &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; var att stödnivåerna inte justerades upp i takt med den allmänna prisutveck- lingen. En andra orsak, som framkommit på senare år, handlar om att upplagorna fallit för många tidningar. När tidningsförsäljningen­ minskar sjunker också bidraget till tidningsföretagen. En tredje orsak till presstödets minskade omfattning är den ­successiva utfasning av det särskilda stödet till storstadstidningar som pågått sedan 2011. Ändringen var ett resultat av att &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; gjort bedömningen att storstadsstödet snedvrider konkurrensen på tidningsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft10"&gt;Det ekonomiska stödet från staten spelar i dag olika stor roll i olika delar av dagspressen. Minst relativ betydelse har det paradoxalt nog för den största stödberättigade tidningen, Svenska Dagbladet. År 2014 svarade driftsstödet för 5 procent av tidningens samlade intäkter. Till följd av de nya mer restriktiva reglerna för storstadsstödet har tid- ningen fått se sitt stöd sjunka från 62,4 till 50,8 miljoner sedan 2010. För de övriga s.k. andratidningar som fortfarande drivs som separata bolag svarade stödet under 2014 för mellan 18 och 29 procent av den totala omsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I takt med att upplagorna för andratidningarna har minskat, har det skett en ökning av den andel av det samlade driftsstödet som hamnar hos den andra huvudsakliga stödtagarkategorin, nämligen fådagarspressen. Under både 2013 och 2014 gick 39 procent av det samlade driftsstödet – eller omkring 180 miljoner – till tidningar med en- eller tvådagarsutgivning. Tio år tidigare var andelen 26 procent. Det här är en tidningskategori – gruppen stödberättigade fådagarstid- ningar omfattar för närvarande ett sjuttiotal titlar – vars hela existens är ett resultat av de gynnsamma presstödsreglerna för den här sortens publikationer. Under 2014 svarade driftsstödet för i genomsnitt 46 procent av intäkterna i gruppen. I vissa företag uppgick stödande- len till över 60 procent av den totala omsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5  &lt;/SPAN&gt;Danmark valde inför år 2013 att ersätta det direkta stödet till dagspressen med ett allmänt mediestöd (mediestøtten), som kan sökas av både tryckta och helt digitala nyhetsmedier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Slutsatser och implikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Syftet med det här kapitlet har varit att mot bakgrund av den pågående­ digitaliseringen av medielandskapet identifiera och diskutera de viktigaste­ utvecklingslinjerna på den svenska tidningsmarknaden ur ett ekonomiskt perspektiv. Resultaten kan sammanfattas i följande sju punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Annonseringen i papperstidningarna faller. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Sveriges dagstidningar har på bara några få år förlorat en stor del av sina annonsintäkter från den tryckta papperstidningen. Eftersom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;print-annonseringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; utgör ryggraden i lokalpressens traditionella affärsmodell har bortfallet slagit hårt mot tidningsföretagens ekonomiska resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Annonsmarknaden på nätet blir alltmer gränslös&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Nedgången i tidningsbranschens annonsintäkter kan i hög grad förklaras av konkurrensen från internet, från utländska aktörer inte minst. Men tidningarna konkurrerar även i allt högre utsträckning med varandra på nätet. I kraft av sin exempellösa räckvidd online har kvällspressen, och i synnerhet då Aftonbladet, kommit att utgöra en reell konkurrent också om den lokala annonseringen. Kvällstidningarna lägger i dag under sig mer än hälften av den samlade svenska dagstidningsannonseringen på nätet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Tidningarnas digitala annonsering ökar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Morgontidningarna blir samtidigt allt bättre på att få avsättning för sina digitala annons­ erbjudanden. Under 2014 redovisade såväl landsorts- som ­storstadspressen en högre tillväxt än den digitala annonseringen i stort. Tidpunkten då den till synes orubbliga tillbakagången i den tryckta annonseringen kompenseras av den digitala annonsförsälj- ningen tycks rycka allt närmre. För kvällspressen är den redan passerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prenumerationstalen minskar&lt;/SPAN&gt;. Svenskarna köper allt färre tidnings- prenumerationer. De svenska tidningarnas prenumerationstal har nu minskat i snart 25 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prenumerationspriserna stiger. &lt;/SPAN&gt;Under den gångna &lt;NOBR&gt;25-årsperioden&lt;/NOBR&gt; har det genomsnittliga priset för tidningsprenumerationer och lösnummer­ ökat kraftigt. Många landsortstidningar kostar i dag dubbelt så mycket som de gjorde vid &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; inledning. Då&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;saknades reella alternativ till dagspressen. I dag är situationen för­ visso­ en helt annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;De digitala publikintäkterna är fortsatt blygsamma&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Trots alltmer ihärdiga försök att förmå Sveriges tidningsläsare att skaffa digitala abonnemang har framgången för den digitala försäljningen som helhet varit relativt måttlig. Bristen på jämförbar statistik medför dock svårigheter att förmedla en samlad bild kring storleken på tidningsmarknadens digitala publikintäkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Statens stöd till pressen minskar&lt;/SPAN&gt;. Det statliga stöd som betalas ut i form av direkta bidrag till valda delar av tidningsbranschen har i det närmast halverats sedan &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; början. Stödets andel av branschens samlade omsättning har som följd minskat från sju till två procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;Som framgår av direktiven från regeringen (dir 2015:26, s. 1) är utgångspunkten för Medieutredningen ”de demokratiska utmaningar som följer av medieutvecklingen och den förändrade medieanvänd- ningen”. Det demokratiska perspektivet bör således spegla också slutsatserna från analyser av dagspressens ekonomiska utveckling likt den som just presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;De utmaningar som tidningsbranschen står inför är nu inte enbart storvulet demokratiska utan kanske i ännu högre grad krasst ekono- miska. Tidningsföretagen befinner sig i dag i en marknadssituation där de annonserbjudanden som ges av globala aktörer som Facebook och Google – även i fråga om landsortspressens tidigare paradgren: den lokala annonseringen – blir allt svårare att matcha. Att en allt mindre­ andel av den nationella annonsmarknaden blir kvar hos inhemska aktörer i takt med att allt större annonsresurser flyttas över till nätet är en utveckling som samtliga annonsfinansierade nyhetsmedier har att förhålla sig till också framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Om den nya, dramatiskt förändrade konkurrenssituationen på annonsmarknaden redan slagit ner som en bomb i tidningsbranschen så tickar det ytterligare en liknande bomb på publikmarknaden för många tidningsföretag. Inom såväl morgon- som kvällspressen ­kännetecknas den betalande kundstocken av en för tidningarna högst bekymmersam åldersstruktur, där den genomsnittlige tidningsköparen­ blir allt äldre för varje år som går (se Wadbring res- pektive Wadbring, Weibull och Fachts kapitel i denna bok). Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;pensionärer, hur otidsenligt ouppkopplade de än må vara, svarar i dag för en inte obetydlig del av dagspressens intäktsbas. Tillskotten av betalande nyhetsläsare i de nytillkomna mediegenerationerna har under senare år varit högst begränsat. Den demografiska samman- sättningen bland Sveriges tidningsköpare börjar därmed i allt högre utsträckning anta formen av en upp- och nedvänd pyramid. På sikt är det givetvis inte hållbart. De senaste årens allt snabbare nedgång i upplagetalen – 2014 års tillbakagång är den största hittills i svensk dagspress, och då ingår också de digitala abonnemangen – är givetvis ett uttryck för denna olycksbådande struktur. Mycket tyder på att nedgången i ­tidningarnas prenumerations- och lösnummerförsälj- ning kommer accentueras i takt med att tidningarnas kärntrupper försvinner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Problematiken med att rekrytera nya betalande läsare gäller samtliga landets tidningsföretag. Trots den betydande dominansen online svarar publik- och annonsintäkterna från den tryckta pappers­ tidningen också fortsättningsvis för omkring 65 procent av online- jätten Aftonbladets samlade intäkter. Relation mellan print- och webbintäkter­ hos landets i särklass största tidning på nätet säger en hel del om de utmaningar som övriga Tidningssverige står inför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;De utvecklingslinjer på dagtidningsmarknaden som diskuterats i det här kapitlet har flera implikationer för arbetet med att ersätta den nuvarande mediepolitiken – läs presstödet – med något annat. Tre sådana ska särskilt lyftas fram. Det handlar om (1) stödsystemets konstruktion,­ (2) stödsystemets mottagare och (3) stödsystemets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Den svenska presstödspolitiken har alltsedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; utgått från den s.k. täckningstalsteorin, vilken fastslog att det fanns ett orsakssamband­ mellan tidningarnas hushållstäckning på utgivnings­ orten och deras ställning på den lokala annonsmarknaden. Hög hushållstäckning gav höga annonsintäkter och i förlängningen lönsamma tidningsföretag. Låg hushållstäckning gav låga annons- intäkter och förlustdrivande företag. Presstödet infördes som ett korrektiv till denna hos dagspressen inneboende mekanism som drev på utvecklingen mot lokala tidningsmonopol. Täckningstalsteorin var lika simpel som den var genial. Den möjliggjorde en mekaniskt fungerande stödpolitik, där hushållstäckningen (ett enda procent- tal!) fungerade som ett enkelt och robust mått på tidningsföretagens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;konkurrenskraft. Vad tidningarna sedan skrev om var egalt för deras rätt till de statliga stödmedlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Teorin om täckningstalen formulerades i en tid när dagspressen hade ett i det närmaste monopol på den lokala annonseringen. Den tiden är sedan länge borta. I ett läge där annonsmarknaden blivit global finns det inte längre något enkelt samband mellan hushållstäckning och lönsamhet. Även ”högtäckningstidningar” går i dag med förlust. I arbetet med att forma en ny mediepolitik finns det således en stor utmaning (implikation 1) i att hitta en ny fördelningsnyckel, som dels tar hänsyn till den nya dynamik som präglar de lokala medie- marknaderna, dels fungerar på ett sätt som är förutsägbart och som upprätthåller den fundamentala rågången mellan de fria medierna och staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Den svenska presstödspolitiken är utformad utifrån ett allt annat överskuggande mål, nämligen att bevara den yttre mångfalden hos den svenska dagspressen. Med yttre mångfald menas antalet enskilda tidningstitlar på marknaden. Sett till målet har presstödspolitiken varit framgångsrik. Att vi i ett land av Sveriges begränsade storlek alltjämt har över 160 dagstidningar är en direkt följd av presstödets utformning. Under 2015 erhöll ungefär hälften av landets tidningar driftsstöd. Flertalet av dessa är direkt beroende av stödet för sin över- levnad. Det gäller inte minst den stora gruppen fådagarstidningar, där driftstödet i många fall står för över hälften av de samlade intäkterna. Det är dessa som lite tillspetsat har mest att förlora på den omdaning av den svenska mediepolitiken som just nu undersöks (implikation 2). I en situation där dagens stödtidningar till följd av en omdirigering av stödmedlen inte längre vore berättigade till ett statligt bidrag är det mycket som pekar på att många av dem skulle tvingas lägga ner sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det svenska direkta presstödet är och har aldrig varit konstruerat som ett generellt branschstöd. Driftsstödet är ett selektivt bidrag, riktat mot specifika kategorier av tidningar som har ansetts befinna sig i en ekonomiskt ogynnsam konkurrenssituation. Det har handlat om s.k. andratidningar och tidningar med en låg utgivningsfrekvens. Övriga tidningar har inte ansetts vara i behov av statlig hjälp för sin överlevnad. Denna ordning är nu i gungning. De ekonomiska proble- men i dagspressen är inte längre begränsade till andratidningarna och fådagarstidningarna. Krisen i dagspressen gäller i dag hela branschen – inte enskilda segment (implikation 3). Sett till tidningsbranschen som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;helhet står de statliga stödmedlen på en knapp halv miljard kronor­ för en försvinnande liten del – ynka två procent – av de samlade intäk- terna. Som jämförelse kan här nämnas att dagspressen på bara sex år förlorat över två miljarder av sina intäkter. I det perspektivet står sig det direkta presstödets nuvarande storlek relativt slätt, och däri ligger kanske den största utmaningen av alla när det gäller arbetet med att ta fram en ny mediepolitik.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Andersson U (2014) &lt;/SPAN&gt;Publikforskning i en digitaliserad och konvergerad medievärld. En forskningsöversikt. Rapport nr 22/ oktober 2014. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sundsvall: DEMICOM, Mittuniversitetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Danske Medier (2014) Online Markedsstatistik. Tillgänglig via: &lt;NOBR&gt;danskemedier.dk/wp-content/uploads/2015/04/Danske-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Medier-Online-Markedsstatistik-2014-Rapport.pdf&lt;/NOBR&gt; (besökt 1 september 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Doyle G (2002) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Understanding Media Economics&lt;/SPAN&gt;. London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Gustafsson K E (2005) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Reklamens makt över medierna. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS Förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Gustafsson K E (2006) Utvecklingen av svensk dagspress intill 2005: en ekonomisk översikt &lt;NOBR&gt;1989–2004&lt;/NOBR&gt; sammanställd på uppdrag av Presskommittén 2004. I: &lt;SPAN class="ft28"&gt;SOU 2006:8 Mångfald och Räckvidd: slutbetänkande av Presskommittén 2004. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Fritzes. &lt;NOBR&gt;485–543.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hallin D och Mancini P (2004) &lt;/SPAN&gt;Comparing media systems: three models of media and politics. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Cambridge/New York: Cambridge University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Hjarvard S och Kammer A (2014) Online news: between private enterprise and public subsidy. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media Culture and Society, Crosscurrent Special Issue: Small Nations, the Press and the Digital Change&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;1–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Herbert J och Thurman N (2007) Paid content strategies for news websites: an empirical study of British newspapers’ online business models. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice &lt;/SPAN&gt;1(2): &lt;NOBR&gt;208–226&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Høst S (2015a) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Aviser och digital betalning&lt;/SPAN&gt;. Rapport Nr. 64. Volda: Høgskulen i Volda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Høst S (2015b) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Avisåret 2014&lt;/SPAN&gt;. Rapport Nr. 67. Volda: Høgskulen i Volda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Institutet för reklam- och mediestatistik (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Nordic Advertising Market 2014: A Study of Advertising Investment in Denmark, Finland, Norway &amp; Sweden during 2014&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Kulturstyrelsen (2015) Branche og forbrug 2015. Tillgänglig via: &lt;NOBR&gt;www.kulturstyrelsen.dk/mediernes-udvikling-2015/branche-og-&lt;/NOBR&gt; forbrug/ (besökt 3 september 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;Levy D A L och Nielsen R K (2010) (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Changing Business of Journalism and its Implications for Democracy&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Reuters Institute the Study of Journalism, University of Oxford.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Lithner A (2000) Alla läser tidningen. Nästan. I: Wadbring I och Weibull L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Tryckt: 20 kapitel om dagstidningar i början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2000-talet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;Göteborgs: Dagspresskollegiet, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;105–112.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nordicom (2015) &lt;/SPAN&gt;Nordicoms mediebarometer 2014&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: Nordicom – Sverige, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Medietilsynet (2014). &lt;/SPAN&gt;Økonomi i norske medievirksomheter &lt;NOBR&gt;2009–2013&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Fredrikstad: Medietilsynet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Myndigheten för radio och tv (2015a) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Dagspressens ekonomi 2014&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Myndigheten för radio och tv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;Myndigheten för radio och tv (2015b) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medieutveckling 2015&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Myndigheten för radio och tv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Nasdaq (2015) The Company Stealing Google’s Market Share, 21 april 2015. Tillgänglig via: www.nasdaq.com/article/the- &lt;NOBR&gt;company-stealing-googles-market-share-cm467783&lt;/NOBR&gt; (besökt 2 september 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nielsen R K (2015) (red.) &lt;/SPAN&gt;Local Journalism: The Decline of Newspapers and the Rise of Digital Media&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London, New York: I.B. Tauris.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;Ohlsson J (2014) Nya spelregler för press, radio och tv: Svensk mediestruktur i den digitala tidsåldern. I: Carlsson U och Facht U (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;MedieSverige 2014&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;105–112.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ohlsson J (2015&lt;/SPAN&gt;) The Nordic Media Market 2015&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Nordic Media Trends 13. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft10"&gt;Ohlsson J och Truedsson L (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medieexplosion – men journalistiken pressas&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Institutet för mediestudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Sepstrup P (2004) Fra medieforskning til såkaldt medieforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;– en model til beskrivelse af mediestrukturen. I: Bruun H,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Jakten på den försvunna affärsmodellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p487 ft10"&gt;Frandsen K och Jauert P (red.). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Forskning i mediepolitik – mediepolitisk forskning&lt;/SPAN&gt;. Aarhus: Modtryk, &lt;NOBR&gt;10–29.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;Skogerbø E och Winsvold M (2011) Audiences on the move? Use and assessment of local print and online newspapers. &lt;SPAN class="ft28"&gt;European Journal of Communication &lt;/SPAN&gt;26(3): &lt;NOBR&gt;214–229.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Syvertsen T, Enli G, Mjøs O J och Moe H (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Media Welfare State: Nordic Media in the Digital Era&lt;/SPAN&gt;. San Francisco: Creative Commons.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;TS Mediefakta AB (2013) TS bestämmelser för &lt;NOBR&gt;TS-upplaga&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;– tidningar. Tillgänglig via: http://ts.se/media/1047/ bestammelser_tidningar_2013.pdf (besökt 3 september 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;TU (2015) Betalväggar utan att tappa trafik. Pressmeddelande &lt;NOBR&gt;2015-09-15.&lt;/NOBR&gt; Tillgänglig via: http://tu.se/pressrum/ &lt;NOBR&gt;pressmeddelanden/4131-betalvaggar-utan-att-tappa-trafik&lt;/NOBR&gt; (besök 6 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;TV4-Gruppen&lt;/NOBR&gt; (2015) Årsrapport 2014. &lt;NOBR&gt;TV4-Gruppen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft10"&gt;Weibull L (2013) What happens with the Swedish political press? Political perspectives on the erosion in Swedish newspaper readership. I: Dahlberg S, Oscarsson H och Wägnerud L. (red.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft28"&gt;Stepping Stones: Research on Political Representation, Voting Behavior, and Quality of Government. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborg: Göteborgs universitet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;95–127.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;Weibull L (2015) Dagstidningsprenumeration igår, idag – och imorgon? I: Bergström A, Johansson B, Oscarsson H och Oskarson M (red.). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Fragment&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;463–479.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Lars Nord, professor, Mittuniversitetet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft86"&gt;Kompletterande och konkurrerande medier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Egentligen är det ganska självklart: Ingen svensk medieutredning kommer undan frågan om medier i allmänhetens tjänst. Alla medie­ politiska strävanden som syftar till att skapa förutsättningar för medierna att fylla sin demokratibärande roll har att – direkt eller indirekt – förhålla sig till hur de allmänfinansierade mediernas upp- drag definieras, och vilken ställning dessa medier ges i det samtida medielandskapet. Vilken roll de ska ha, och vilken relationen ska vara till kommersiella konkurrenter diskuteras ständigt. En del argument i debatten känns igen som mer eller mindre tidlösa, medan andra tillkommer till följd av nya tekniska, ekonomiska eller politiska randvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;Förra året utgjorde inget undantag från denna regel. Strax efter att Myndigheten för radio och tv i september 2015 presenterat den delrapport (MRTV, 2015) som utgjort ”kontrollstation” för det gällande sändningstillståndet – och i en tillhörande utredning slagit fast att de allmänfinansierade medierna inte hade en otillbörlig negativ påverkan på den svenska mediemarknaden – reagerade de kommersiella medierna. Bonniers, Schibsted Sverige, Mittmedia, Bauer Media Group och Tidningsutgivarna presenterade då den så kallade ”public &lt;NOBR&gt;service-kommissionen”&lt;/NOBR&gt; med uppgift att granska de allmänfinansierade mediernas inverkan på medielandskapet och marknadsstörande effekter, samt föreslå förändringar av regelverk och organisation i syfte att göra deras uppdrag tydligare­ (www.publicservicekommissionen.se). Kommissionen kritiserades av bland annat Ove Joanson, ordförande i förvaltnings­ stiftelsen för Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR), som hävdade att de allmänfinansierade medierna inte var något hot mot dagspressens nyhetssajter, utan att de olika medietyperna snarare inspirerade varandra vad gäller kvalitet och konsumtion (Svenska Dagbladet, 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Den mediepolitiska synen på de allmänfinansierade medierna är till en del påverkad av medieutvecklingen. I den borgerliga regeringens proposition om en radio och tv i allmänhetens tjänst (prop. 2012/13: 164) konkluderades att det ökade medieutbudet och publikens i stort oförändrade bruttotid för medieanvändning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;sammantaget bidrar till en ökad konkurrens mellan privata och all- mänfinansierade medieföretag med avseende på medieanvändarnas tid och pengar. När regeringen då diskuterade villkoren på framtidens samlade svenska mediemarknad framhölls att dessa skulle vara håll- bara och rättvisa, både vad gäller olika medietyper och med tanke på olika ägare. Mediepolitiken borde därför, enligt propositionen, syfta till att både behålla självständiga och oberoende medier i all- mänhetens tjänst samt skapa en livskraftig kommersiell sektor (prop. 2012/13:164, s. 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I kommittédirektiven till medieutredningen (dir. 2015:26) är förändringstrycket mot dagstidningsföretagen ett centralt tema, och det ingår inte i utredningens uppdrag att föreslå förändringar för de allmänfinansierade medierna före 2019, då den nuvarande tillståndsperioden löper ut. Dessa frågor lämnas åt en kommande offentlig utredning inför det nya sändningstillståndet. Däremot kan medieutredaren peka på frågeställningar som anses särskilt angelägna att utreda inför nästa tillståndsperiod. I direktiven konstateras att dagens fragmenterade informationssamhälle gör allmänfinansierade medier oumbärliga, samtidigt som andra aktörer – kommersiella och ideella – kan bidra med andra perspektiv (ibid. s. 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det är nu tämligen enkelt att avdramatisera de nuvarande mot- sättningarna mellan allmänfinansierade och kommersiella medier med argumentet att de alltid varit i konflikt med varandra på grund av motstridiga intressen. Den svenska dagspressens förhållande till de nya etermedierna radio och television har historiskt varit baserat på en kombination av medieinsikter och egenintresse (Hadenius, 1998). Allmänfinansierade och kommersiella medier har under mycket lång tid existerat sida vid sida i det svenska mediesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Men argumenten för och emot de allmänfinansierade medier- nas ställning och roll påverkas också av medieutvecklingen och de förändrade medievanorna. Villkoren för en ”fredlig samexistens” har förändrats i grunden i samband med digitaliseringen, och den grundläggande frågan om vem som ska göra vad och var, och med vilka pengar, är mer komplex än någonsin tidigare. Medierna kanske fortfarande mestadels ror åt samma håll, men de sitter knappast i samma båt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det är i dag svårare att tala om särskilda finansieringsmodeller för särskilda medier. I stället har brandväggar blivit gråzoner. Den ­robustauppdelningenikommersielldagspressochallmänfinansierade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;etermedier har luckrats upp. I den digitala medievärlden konkurrerar medier med helt olika finansieringsvillkor på samma plattformar. De gör det dessutom på en mediemarknad som präglas av minskad lönsamhet, ökad kamp om publikens uppmärksamhet och en helt ny konkurrens från globala medieföretag, inte sällan utan tydliga publicistiska ambitioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Avsikten med detta kapitel är att belysa denna utveckling, både ur ett internationellt och ett svenskt perspektiv, med fokus på den medievetenskapliga forskning som behandlar de allmänfinansierade mediernas &lt;SPAN class="ft28"&gt;villkor, innehåll, publik och demokratiska roll &lt;/SPAN&gt;i synnerhet vad gäller deras relation till mediemarknadens övriga aktörer. I ­följande avsnitt belyses den internationella och svenska forskning som uppmärksammat dessa frågor. Avslutningsvis diskuteras slut­ satser och möjliga implikationer för svensk mediepolitik utifrån denna forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Framtidens medier i allmänhetens tjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;De europeiska ländernas mediesystem uppvisar variationer, men ett gemensamt drag är förekomsten av allmänfinansierade medier. Dessa mediers ställning varierar dock med tanke på relationen till statsmak- ternaochgradenavsjälvständighet,finansieringsmodell,utbudsprofil­ ochrelationtillpublikenmedavseendepåanvändning,förtroendeoch effekter (Papathanassopoulos och Negrine, 2010; Aarts och Semetko, 2012; Klimkiewicz, 2015; Nord, 2015). Generellt kan ­konstateras att allmänfinansierade medier i norra och västra Europa haft en starkare ställning än i södra Europa på grund av en större distans till den politiska makten, ett större oberoende av kommersiella intäkter och ett större allmänt förtroende. Ibland har skillnaden uttryckts som en skillnad mellan politisk reglering &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft28"&gt;politics-in-broadcasting&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; i norr och politisk styrning &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft28"&gt;politics-over-broadcasting&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; i söder (Hallin och Mancini, 2004; Soroka et al., 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Trots nationella skillnader får kopplingen mellan allmänfinansie­­ rademedierochdemokratiansesvaraettcentralttemaideneuropeiska medieforskningen. Till skillnad från kommersiella medier förutsätts allmänfinansierade medier erbjuda ett fördjupat och informativt innehåll som dessutom antas vara sakligt och opartiskt (Soroka et al., 2013). Empiriska jämförelser av olika länders mediesystem&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;stöder också betydelsen av allmänfinansierade medier. De bekräftar generellt att dessa medier ägnar större utrymme åt samhällsfrågor. De har en potential att öka människors kunskaper och det kan bidra till att minska kunskapsklyftor mellan olika grupper i samhället. Vad forskningen här pekar på är inte främst betydelsen av de allmänfinan- sierade mediernas explicita folkbildande funktioner eller människors stora uppskattning av seriös samhällsjournalistik. I stället betonas betydelsen av den mer eller mindre ”oavsiktliga” inlärning som upp- står när dessa medier behåller en stark ställning i det expanderande medielandskapet (Curran et al., 2009; Aalberg och Curran 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Till skillnad mot mer marknadsstyrda mediesystem som t.ex. i USA, har de europeiska dualistiska systemen varit uppbyggda kring att också nyheter och informativa program finns i det samlade utbudet på bästa sändningstid. Då blir också tillfällena till oavsiktligt lärande fler och kunskapsklyftorna mindre (Soroka et al., 2013). Dessa forskningsrön får ytterligare stöd i en senare jämförande studie av 27 länder som visar att de som tar del av &lt;NOBR&gt;tv-nyheter&lt;/NOBR&gt; via allmänfinansie- rade medier också ökar sina politiska kunskaper mer än de som tar del av nyheter i kommersiella &lt;NOBR&gt;tv-kanaler&lt;/NOBR&gt; (Fraile och Iyengar, 2014). Samtidigt finns skäl att påpeka att oavsiktligt lärande – till följd av att det blir generellt lättare att upptäcka nyheter i ett större utbud – också kan uppstå vid många andra typer av medieanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Relationen mellan kommersiella och allmänfinansierade medier är ett forskningsområde som med tiden fått allt större uppmärk- samhet. De europeiska allmänfinansierade medierna var länge helt dominerande­ på sina marknader, för att successivt komma att ­utmanas av privata konkurrenter i den takt som teknikutveckling och liberaliseringspolitik möjliggjorde. Med den snabba expan- sionen av kommersiell television under 1980- och &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; kom också deras dominerande ställning på marknaden att utmanas på ett mer övergripande­ sätt. De europeiska &lt;NOBR&gt;tv-systemen&lt;/NOBR&gt; blev dualis- tiska, med allmänfinansierade och kommersiella medier sida vid sida (Blumler, 1992; Siune och Treutzchler, 1992). Konsekvenserna av den tilltagande­ konkurrensen har också varit betydande för de förstnämnda: på de flesta håll en kraftig nedgång i publiktidsandelar, en intensiv kamp om publiken (ofta med populära underhållnings- program på bästa sändningstid), omfattande rationaliseringar, bantad organisation, utförsäljning av vissa kringverksamheter och ett ökat samarbete med privata konkurrenter om till exempel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;sändningsrättigheter eller nya medier (Arriaza Ibarra et al., 2015). Om den första utvecklingsfasen från monopol till konkurrens på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; kännetecknades av stora förändringar för de allmänfinan- sierade medierna måste den andra utvecklingsfasen från konkurrens till digitalisering under de senaste decennierna betecknas som än mer dramatisk och genomgripande (Papathanassopoulos och Negrine, 2010; Donders, 2012; Arriaza Ibarra et al., 2015, se också Weibulls kapitel i denna bok). Med medieutvecklingen och möjligheten att publicera innehåll på olika digitala och mobila plattformar – om vad som helst, när som helst, till vem som helst – har &lt;SPAN class="ft28"&gt;villkoren &lt;/SPAN&gt;för allmänfinansierade medier förändrats i grunden; från radio och tv i allmänhetens tjänst (&lt;SPAN class="ft28"&gt;public service broadcasting&lt;/SPAN&gt;) till medier i allmän- hetens tjänst (&lt;SPAN class="ft28"&gt;public service media&lt;/SPAN&gt;) (Lowe och Steemers, 2012). Detta innebär helt nya möjligheter för programbolagen som nu med hjälp av väl utvecklade multiplattformsstrategier kan behålla publikandelar,­ lättare nå helt nya publikgrupper samt utveckla sina beställartjänster &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft28"&gt;on-demand&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; och stärka banden till allmänheten (Iosifidis, 2010; Debrett, 2010). Samtidigt är det kontroversiellt att public &lt;NOBR&gt;service-­&lt;/NOBR&gt; bolagen kan upplåta sitt allmänfinansierade innehåll för publicering på andra kommersiella plattformar, som t.ex. sociala medier (se också Bolins kapitel, se också Almgren och Olssons kapitel kring en möjlig utvidgning av deras verksamheter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;Även om dessa mediers roll i samhället är erkänd i de flesta &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; så sker nu i praktiken flera åtgärder i syfte att begränsa deras uppdrag och räckvidd, inte minst när det gäller närvaro och tjänster på digitala plattformar genom till exempel införandet av förhandsgranskning av nya tjänster (Donders och Moe, 2011). Förhandsgranskningen har sitt ursprung i ett meddelande från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; om att väsentliga och nya audiovisuella tjänster ska prövas för att se om de uppfyller EU:s krav på tillämpning av regler om statsstöd till radio och tv i allmänhetens tjänst. Formerna för granskningen varierar i medlemsstaterna, men i Sverige har reger- ingen gett Myndigheten för press, radio och tv i uppdrag att utföra den. I det svenska systemet ska public &lt;NOBR&gt;service-bolagen&lt;/NOBR&gt; själva anmäla nya permanenta tjänster, eller andra tjänster av större betydelse, till myndigheten (MRTV, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;I den digitala tidsåldern har frågorna kring de allmänfinansierade mediernas uppdrag och &lt;SPAN class="ft28"&gt;demokratiska roll &lt;/SPAN&gt;fått förnyad aktualitet. Inom medieforskningen finns framför allt två frågeställningar som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;framstår som särskilt centrala i detta sammanhang: dels en åter- uppväckt mediepolitisk diskussion om argumenten kring en ”bred” eller smal” public service i det samtida europeiska medielandskapet (uppdragets &lt;SPAN class="ft28"&gt;omfattning&lt;/SPAN&gt;), dels en mer normativ diskussion kring olika möjliga modeller för väl fungerande allmänfinansierade medier i vår tid (uppdragets &lt;SPAN class="ft28"&gt;inriktning&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Den första diskussionen handlar till stor del om två olika ideolo- giska perspektiv där en liberal marknadsekonomisk syn står mot en social, korporativistiskt präglad, ansvarsteori (Hallin och Mancini, 2014; Donders, 2012). Allmänfinansierade medier har förvisso alltid utgjort en marknadsstörning, och det ligger snarast i den grund­ läggande idén bakom dessa medier att de ska finnas för att komplettera andra aktörer och erbjuda publiken ett innehåll med en inriktning som de kommersiella konkurrenterna inte klarar av att leverera (Keane, 1991). I förlängningen är ett sådant marknadsargument också ett stöd för en smalare public service, som avstår från att leverera det andra redan gör, till exempel sport, underhållning och &lt;NOBR&gt;online-tjänster.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I en tid när det samlade medieutbudet är större än någonsin, leder det också utifrån ett marknadsliberalt perspektiv till slutsatsen att allmänfinansierade medier bör vara ”smalare” och mer exklusiva i fråga om &lt;SPAN class="ft28"&gt;innehåll&lt;/SPAN&gt;. En sådan smalare definition av dessa mediers uppdrag och omvandling till nischmedier för högkvalitativt utbud kan möjligen­ motiveras ut ett strikt innehållsligt perspektiv, men en puritansk modell präglad av ett smalare utbud ger också sannolikt en minskad publik. Därmed urholkas på sikt de allmänfinansierade mediernas legitimitet, både politiskt och i relationen till en bredare allmänhet (Iosifidos, 2010). Dessa medier grundas då på en ren innehållsmässig definition – snarare än en publikmässig relation. En sådan utveckling kräver sannolikt en omdefiniering av uppdraget, samtidigt som förutsättningarna för en allmän betalningsmodell då också lär ifrågasättas (Papathanassopoulos och Negrine, 2010; Berg och Lund, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Ur ett mer socialt och demokratiskt korporativistiskt perspektiv ser argumenten för allmänfinansierade medier annorlunda ut och förutsätter­ snarast att deras utbud är brett och därmed når så många som möjligt med största möjliga valfrihet. Först då får dessa medier legitimitet och fungerar som det är tänkt. De allmänfinansierade medierna förutsätts därför möta allas olika behov. De ska finnas där &lt;SPAN class="ft28"&gt;publiken &lt;/SPAN&gt;finns, oberoende av plattform, och behövs för att sätta en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;standard när det gäller utvecklingen av nya tjänster med värdefullt innehåll. Detta synsätt utgår från en teknikneutral definition av upp- draget där den nya tekniken gör det möjligt för de allmänfinansierade medierna att klara sitt uppdrag bättre, och tillfredsställa publikens behov på ett mer allsidigt sätt än tidigare (Debrett, 2010; Berg och Lund, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Här ligger riskerna i stället i att allmänfinansierade medier – genom att finnas överallt och erbjuda ett brett utbud – i allt högre grad får sin identitet utsuddad, och att gränserna mellan allmänfinansierade och kommersiella medier därmed blir mindre tydliga. Publikt kan då allmänfinansierade medier fortsätta ha en stark ställning, men den politiska legitimiteten kan försvagas om dessa medier framför allt förknippas med ett utbud som inte på några avgörande sätt avviker från det övriga medieutbudet (Nissen, 2006; Lund et al., 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Dessa båda perspektiv är i grunden i princip omöjliga att förena. Motsättningarna förstärks ytterligare av offensiva lobbykampanjer från båda sidor som regelmässigt levererar nya argument baserade på selektivt valda fakta. Det finns därför ett stort behov av att analysera de allmänfinansierade medierna på ett mer uthålligt sätt för att värdera deras möjliga &lt;SPAN class="ft28"&gt;demokratiska roll &lt;/SPAN&gt;i ett digitalt medielandskap. Ett sådant försök har gjort av medieforskaren Karen Donders som tänker sig en ”klareringsprocess” i sex olika steg för dessa medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Donders analytiska modell (2012, s. 44) utgår för det första från att de allmänfinansierade medierna bör vara teknikneutrala och aktiva på alla plattformar där det är relevant för deras uppdrag och där publiken finns &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft28"&gt;cross-media&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt; Vidare förutsätts att innehållet på dessa plattformar är klart relaterat och definierat i förhållande till vissa kärnvärden (&lt;SPAN class="ft28"&gt;core&lt;/SPAN&gt;). Kopplingen till radio- och &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; är här inte central eftersom den inte behöver säga något om dessa värden, då nya tjänster utan sådana kopplingar kan ge nya möjlighe- ter att förverkliga uppdraget. De ekonomiska villkoren bör bygga på stabil allmän finansiering och kommersiella aktiviteter på nya mediemarknader bör vara begränsade (&lt;SPAN class="ft28"&gt;cost&lt;/SPAN&gt;). Verksamheten bör vara så transparent (&lt;SPAN class="ft28"&gt;clarity&lt;/SPAN&gt;) som möjligt och med goda möjligheter till ansvarsutkrävande utan att äventyra det redaktionella oberoendet (&lt;SPAN class="ft28"&gt;control and command&lt;/SPAN&gt;). Slutligen bör myndigheterna noga balansera olika medieaktörers – och publikens – intressen i syfte att garantera att allmänfinansierade mediers marknadsstörande funktioner kan motiveras med hänsyn till mångfald, social sammanhållning och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;innehållslig kvalitet (&lt;SPAN class="ft28"&gt;checks and balances&lt;/SPAN&gt;). Ett annat spår i debatten är att synen på medier i allmänhetens tjänst kan vidgas med tanke på vem som ska ses som producent av ett innehåll med sådant värde. En alternativ modell är att låta ett allmänt stöd utgå för den som producerar ett sådant innehåll, oavsett vem det är (Elstein et al., 2004; Peacock, 2004). En sådan lösning diskuterade också SVT:s förre sty- relseordförande Lars Engqvist i en debattartikel hösten 2015. Där argumenterade han för att fler medier skulle kunna få offentligt stöd för kvalitativ nyhetsjournalistik, oberoende av deras organisation och distributionsform (Dagens Nyheter, 9 oktober 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Tanken på sådana producenter av innehåll i allmänhetens tjänst (&lt;SPAN class="ft28"&gt;public service publishers/public service providers&lt;/SPAN&gt;) eller någon slags public &lt;NOBR&gt;service-fonder,&lt;/NOBR&gt; innebär att ett visst medieinnehåll som är samhälleligt värdefullt får allmänt stöd, medan annat innehåll inte får det. Modellen går dock knappast ihop med generellt allmänfi- nansierade medier, varför sådana i så fall får privatiseras och fungera på lika villkor som övriga medier. En sådan förändring har i sin tur minst två avgörande svårigheter: dels är det svårt att se hur de all- mänfinansierade medierna skulle kunna upprätthålla någon form av legitimitet om deras förutsättningar blir helt lika de kommersiella konkurrenterna, dels återstår problem med en opartisk och allsidig kvalitetsbedömning av allt innehåll och risk för godtyckliga bedöm- ningar vid tolkningar av vad som ska uppfattas som ett innehåll med värde för allmänheten. En utveckling av modellen till att bara omfatta offentligt stöd till kommersiella aktörer – parallellt med traditionell finansiering av allmänfinansierade medier – löser en del av problemen men skapar nya när dessa ekonomiska tillskott måste finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Ett sådant resonemang breddar ändå diskussionen om de allmänfi- nansierade mediernas roll i det digitala medielandskapet. Så här långt har den debatten mest handlat om i vilka kanaler dessa medier bör finnas och med vilket innehåll (&lt;SPAN class="ft28"&gt;public service broadcasting vs. public service media&lt;/SPAN&gt;). I viss utsträckning har också frågor om vem som pro- ducerar ett innehåll i allmänhetens tjänst aktualiserats (&lt;SPAN class="ft28"&gt;public service publisher&lt;/SPAN&gt;). Mindre vanliga är än så länge diskussioner ur ett använ- darperspektiv om hur hela den digitala kommunikationsmiljön kan fungera bäst i allmänhetens tjänst (&lt;SPAN class="ft28"&gt;public service communication&lt;/SPAN&gt;). I tabellen nedan sammanfattas några olika perspektiv på allmänfinans­ ierande medier (tabell 1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt? SOU 2016:30&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Tabell 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td57"&gt;&lt;P class="p426 ft3"&gt;Fyra modeller av allmänfinansierade medier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft87"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Deltagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Lågt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Högt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;PSP (Public service publisher)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;PSC (Public service communication)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;PSB (Public service broadcaster)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;PSM (Public service media)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p495 ft55"&gt;Kommentar: Utvecklingen av synen på allmänfinansierade mediers roll utgick initialt från ett etermedieperspektiv och innehållet i radio och tv. Med framväxten av digitala och mobila medier har debatten omfattat också handlat om närvaron i nya kanaler och på nya plattformar, liksom om vem som bör stödjas för att producera ett innehåll i allmänhetens tjänst. Frågan om hur allmänhetens intresse bäst tillgodoses i ett närmast obegränsat medieutbud – och av vem – är den demokratiskt mest intressanta, men fortfarande den mediepolitiskt minst belysta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft10"&gt;Av flera skäl finns anledning att uppmärksamma ett ”post­- ­mass &lt;NOBR&gt;media”-perspektiv&lt;/NOBR&gt; när framtidens former för allmänfinansie- rade medier ventileras. Det finns flera olika alternativ för hur allmän­ finansierade medier kan utvecklas med tanke på de möjligheter som digitalisering och nya plattformar ger i fråga om deltagande och interaktivitet (se också kapitlet av Almgren och Olsson i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I ett första sådant scenario kan dessa medier ses som en allmännyttighet(&lt;SPAN class="ft28"&gt;digitalcommons&lt;/SPAN&gt;)ochsomendigitalarena,heltöppen och &lt;NOBR&gt;icke-kommersiellt&lt;/NOBR&gt; baserad på fri och obegränsad öppen access, ömsesidig och samarbetsinriktad. Ett andra perspektiv kan utgå från att public &lt;NOBR&gt;service-medier&lt;/NOBR&gt; ersätts av ”community media”, en form av allmänfinansierad webbplats med gratis delat innehåll som upp- muntrar till interaktivitet och där de tidigare public &lt;NOBR&gt;service­-bolagen&lt;/NOBR&gt; är ”nyckelspelare”. Ett tredje perspektiv kan bygga på allmänfinans­ ierade medier som ett ”nav” i en digital värld som ­samlar &lt;NOBR&gt;icke-kom-&lt;/NOBR&gt; mersiell kommunikation från offentliga ­institutioner, alternativa medier, bibliotek, universitet etc. I en sådan modell tillhandahåller de allmänfinansierade medierna således också externt innehåll som uppfattas som värdefullt för allmänheten (Jakubowicz, 2010). Allmänfinansierade medier innebär då inte bara produktion och distribution av visst innehåll utan också att tillhandahålla tjänster som sociala medier, information och kommunikationsverktyg (Andrejevic, 2013). Det har också framhållits att allmänfinansierade medier som ”pålitligt nav” och som en plattform tillgänglig för alla kan motverka kommersialiseringen genom att också stå upp för ­kulturella värden på regional, nationell och europeisk nivå (Syvertsen et al., 2014).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Alla dessa varianter av en digital mediemiljö i allmänhetens tjänst utgår från ett vidare perspektiv där de allmänfinansierade mediernas produktion och distribution blir mindre exklusiv när de fungerar i en ny digital kontext och som portal, nav eller nyckelaktör men där inne- hållet delvis produceras av andra aktörer. Det finns förvisso en logik i en sådan utveckling med tanke på medieteknologin och förändrade förutsättningar för att ta del av ett utbud med public &lt;NOBR&gt;service-värde.&lt;/NOBR&gt; Samtidigt reser en sådan mediemodell nya frågor som än så länge inte &lt;NOBR&gt;harnågotriktigtbrasvar.Vadhändermedpublicservice-mediernasom&lt;/NOBR&gt; institutioner och professionella organisationer om de huvudsakligen blir en nod eller ett nav i det digitala kommunikationssystemet? Vad betyder en sådan förändring för verksamhetens struktur och finansie- ring? Kan public service överleva mer som en central serviceplattform än som exklusiv innehållsproducent? (jfr Moe och Syvertsen, 2009). Den här typen av frågor har än så länge inte dominerat den europe- iska diskussionen om framtidens medier i allmänhetens tjänst, men kommer sannolikt att bli alltmer angelägna och centrala i takt med medie- och marknadsutvecklingen och nya medievanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Till betydande del avspeglas de viktigaste forskningsfrågorna i europeiska studier av allmänfinansierade mediers relation till kom- mersiella medier också i den svenska mediepolitiska debatten. Här finns dock skillnader som delvis kan förklaras av den traditionellt starka ställningen för allmänfinansierade medier i den del av konti- nenten som ibland har betraktats som public service hjärteland och mitt (Lowe och Steemers, 2012: kap. 1). I nästa avsnitt redogörs för svensk forskning som på olika sätt belyser relationerna mellan public service och kommersiella medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Störd marknad och stärkt demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;I en aktuell översikt kring den svenska forskningen om medier i all- mänhetens tjänst konstateras att denna historiskt sett har präglats av dessa mediers publikt starka ställning i vårt land, och av innehålls- och utbudsstudier som inte sällan granskat om public &lt;NOBR&gt;service-företagen&lt;/NOBR&gt; levt upp till kraven om att stå fria och oberoende från politiska och kommersiella intressen (Jönsson, 2015). Granskningar av &lt;NOBR&gt;tv-utbudet&lt;/NOBR&gt; har förekommit under flera decennier och de övergripande slut­ satserna är att de svenska public &lt;NOBR&gt;service-kanalerna&lt;/NOBR&gt; fortfarande har en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;större blandning av informations- och underhållningspräglat utbud än de kommersiella konkurrenterna. Bredden i det samlade utbudet minskar samtidigt trendmässigt under perioden &lt;NOBR&gt;2004–2014&lt;/NOBR&gt; (MRTV, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Efter de kommersiella etermediernas etablering i slutet av 1980­ &lt;NOBR&gt;-talet&lt;/NOBR&gt; har också en del forskning handlat om den nya konkur- rensens inverkan på nyhetsjournalistiken. I en studie av nyhets- och samhällsjournalistikens utveckling i televisionen under perioden &lt;NOBR&gt;1990–2004&lt;/NOBR&gt; konstaterades att ett konkurrenstryck i kommersiell riktning var påtagligt framför allt vid periodens början varefter en viss stabilisering skedde. Andelen ”mjuka” nyheter (&lt;SPAN class="ft28"&gt;human interest&lt;/SPAN&gt;) ökade under perioden, men totalt kunde dock förändringen i termer av ett mer kommersialiserat innehåll beskrivas som måttlig (Jönsson och Strömbäck, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Regelbundna studier har också gjorts av valrörelsebevakningen i public &lt;NOBR&gt;service-nyheter&lt;/NOBR&gt; (Ekot/Rapport/Aktuellt) och ­kommersiella nyheter i tv (TV4). En övergripande slutsats av svenska medie­ valrörelser är att det varken för SR, SVT eller TV4 går att tala om någon systematisk partiskhet, där något parti konsekvent gynnats eller missgynnats i strid mot gällande lagar eller sänd- ningstillstånd. Samtidigt visar jämförelsen att framför allt social- demokraterna, och i viss mån moderaterna, generellt skildrats mer ogynnsamt i SR:s och SVT:s nyheter &lt;NOBR&gt;1979–2010.&lt;/NOBR&gt; En förklaring kan vara socialdemokraternas­ minskade väljarstöd under denna tid (Asp, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Andra studier av valrörelsejournalistiken som jämför kommersi- ella och allmänfinansierade medier har särskilt granskat förekomsten av olika gestaltningar av politik (Strömbäck, 2009 och 2013; Nord och Strömbäck, 2014). Utvecklingen över tid visar på skillnader i utbudet och att sakfrågegestaltningar av politik generellt varit vanligare i SVT än i TV4 under perioden &lt;NOBR&gt;1998–2010,&lt;/NOBR&gt; samtidigt som TV4 Nyheterna haft en högre andel spelgestaltningar i sina inslag om valrörelsen (tabell 2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p497 ft3"&gt;Tabell 2 Gestaltningar av politik i TV:s nyhetsprogram &lt;NOBR&gt;1998–2014&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p498 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Politik som sak:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Rapport SVT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p498 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;TV4 Nyheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p498 ft3"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td16"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;Politik som spel:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Rapport SVT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p498 ft3"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;TV4 Nyheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p498 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft23"&gt;Källa: DEMICOMs valrörelseundersökningar, Mittuniversitetet, &lt;NOBR&gt;1998-2014.&lt;/NOBR&gt; Undersökningen omfattar nyheter i Rapports &lt;NOBR&gt;19.30-sändning&lt;/NOBR&gt; och TV4 Nyheternas &lt;NOBR&gt;22.00-sändning.&lt;/NOBR&gt; Siffrorna anger andelen inslag där respektive gestaltning dominerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;Men mer intressant än att jämföra enskilda data för enskilda medier är sannolikt den betydelse relationen mellan dem kan ha för ­utbudets karaktär. De slutsatser som kan dras från utvecklingen av valrörelsejournalistiken i svensk television &lt;NOBR&gt;1998–2014&lt;/NOBR&gt; är snarast att ­förhållandet mellan kommersiella och allmänfinansierade kanaler är mer eller mindre konstant vad gäller utbudet. Det finns få tecken på att SVT:s utbud skulle ha anpassats till kommersiella villkor, samtidigt som den kommersiella kanalens bevakning av valrörelsen inte heller förändrats i grunden. Stabilitet, snarare än förändring, karaktäriserar relationen mellan de båda konkurrenterna vad gäller den politiska journalistiken i nyhetsprogrammen i valtider (Nord och Strömbäck, 2014; jfr Jönsson och Strömbäck, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Vid sidan av studier av innehållet i medier med olika finansierings- villkor har också några undersökningar uppmärksammat de effekter olika svenska medier har för människors kunskaper om samhälle och politik. På samma sätt som internationella studier visar större positiv effekt på politiska kunskaper bland dem som tar del av nyheter i all- mänfinansierade &lt;NOBR&gt;tv-kanaler,&lt;/NOBR&gt; bekräftar svenska undersökningar dessa resultat. En nyligen sammanställd panelundersökning med drygt 2 000 deltagare i fyra vågor under det så kallade ”supervalåret” 2014 visade att kunskapseffekterna var större för dem som tog del av nyhe- ter i SVT, även vid kontroll för andra förklaringsfaktorer som tidigare politiska kunskaper. Studien visade också att format och innehåll i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;tv-nyheterna&lt;/NOBR&gt; föreföll spela roll eftersom kunskapseffekterna för nyhetsprogrammet Rapport var större än för Aktuellt (Strömbäck, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I en annan liknande panelundersökning som genomfördes i fyra vågor under fem månaders tid i samband med valrörelsen 2010 ­granskades på vilket sätt mindre politiskt intresserade och motive- rade människor påverkades av exponering för allmänfinansierad tv (för att analysera effekten av dessa kanaler skapades ett relativt mått genom att &lt;NOBR&gt;SVT-exponering&lt;/NOBR&gt; delades med all samlad &lt;NOBR&gt;tv-exponering).&lt;/NOBR&gt; I studien bekräftades att större användning av den allmänfinansierade televisionens­ kanaler kunde relateras till ökade kunskaper om politik och samhälle. Detta är föga överraskande med tanke på att detta inne- håll oftast erbjuds i större utsträckning än i kommersiella kanaler och att politiskt intresserade söker sig till detta utbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Mer intressant var dock resultatet att dessa lärandeeffekter kvarstod efter kontroll mot andra individrelaterade faktorer som politiskt intresse, uppmärksamhet åt politiska nyheter eller politiska samtal med familj eller vänner. Lärandet var vidare särskilt tydligt i de grupper av människor som definierade sig som politiskt mindre intresserade. De främsta lärandeeffekterna kunde inte hänföras till aktiva och nyttoorienterade val bland tittarna, utan snarare till att de hade en större chans att helt enkelt ”ramla över” detta utbud och att medievanor, kanallojalitet och förtroendefaktorer spelade roll för &lt;NOBR&gt;tv-publiken&lt;/NOBR&gt; när den navigerade i det stora utbudet. Genom att mer eller mindre passivt bli exponerade för utbudet i allmänfinansierade &lt;NOBR&gt;tv-kanaler&lt;/NOBR&gt; ökade kunskaperna om politik och samhälle mest bland människor med lägre grad av politiskt intresse (Shehata et al., 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Resultatet av studien visar att människor inte bara styrs av ratio- nella och motivationsinriktade val i sin medieanvändning utan också till betydande del påverkas av medievanor och andra kontextuella faktorer. På längre sikt är förstås frågan om de allmänfinansierade medierna fortsätter att spela en central roll för breda publikgrupper, och därmed har förutsättningar att öka kunskaperna bland mindre politiskt intresserade på det sätt som beskrivits ovan. Det leder i varje fall fram mot en tankeväckande ansats i en tid med omfattande debatt om möjliga kunskapsklyftor till följd av splittrad medieanvändning: Kanske är de allmänfinansierade mediernas främsta demokratiska bidrag i det svenska samhället i dag inte främst att hålla redan kunniga medborgare fortsatt välinformerade, utan att ge förutsättningar för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;mindre politiskt intresserade att nås av innehållet så att deras kunska- per ökar och kunskapsklyftor minskar (se också Wadbrings kapitel i denna bok för redogörelse för klyftor i medieanvändning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ett sådant perspektiv aktualiserar också två grundläggande frågor om en framtida svensk mediepolitik: dels på vilket sätt allmän­ finansierade medier bäst bidrar till att stärka demokratin och hur en sådan roll kan säkerställas, dels vilken relation mellan dessa medier och deras privatägda konkurrenter som på bästa sätt uppfyller både kraven på väl fungerande samhällsfinansierade medier och rimliga marknadskonsekvenser. Om detta handlar också den sista delen av detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Behovet av en långsiktigt hållbar mediepolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Den tidigare översikten kring internationell och svensk forskning om de allmänfinansierade mediernas roll i det digitala medielandskapet­ leder fram till några slutsatser. För det första kan noteras att det numera är ytterligt sällsynt med kritiska perspektiv vad gäller &lt;SPAN class="ft28"&gt;före- komsten &lt;/SPAN&gt;av allmänfinansierade medier. Det är snarare medier som är allmänt accepterade och uppskattade, inte bara av allmänheten och politiska beslutsfattare, utan också av företrädare för privatägda medier. Dagspressens relationer till radio och tv har i denna del mer präglats av nyfikenhet och ömsesidig respekt. Varken tidnings- utgivare eller kommersiella etermedier är vanligen av åsikten att allmänfinansierade medier skulle vara överspelade eller obsoleta på den moderna mediemarknaden. Betydelsen av att medier med olika finansieringsformer existerar sida vid sida är knappast ifrågasatt i någon västerländsk demokrati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;För det andra kan konstateras att de allmänfinansierade medierna inte bara är allmänt erkända, utan också i högre grad än kommersiella­ medier förknippade med särskilda &lt;SPAN class="ft28"&gt;värden&lt;/SPAN&gt;. De allmänfinansierade medierna har i de allra flesta fall bättre förutsättningar att tillgodose medborgarnasbehovavatthållasigvälinformeradeomdetsomhänder i samhället och de åtnjuter ett större förtroende genom att stå friare gentemot offentlig och privat makt. Det finns också empiriska belägg för att en publik som i högre grad exponeras för nyheter i allmänfi- nansierade medier får ökade kunskaper om politik och samhälle, och att dessa effekter är störst bland grupper av människor som är mindre&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;politiskt intresserade. Teoretiskt sätt kan allmänfinansierade mediers starkaste bidrag till demokratin mycket väl vara att utgöra en bas för många svenskars medieanvändning, snarare än att fungera som en slags folkbildning för finsmakare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Fördettredjestårdetklartattdetkanskemestklassiskaargumentet för allmänfinansierade medier inte längre äger någon giltighet. I den digitala mediemiljön råder ingen brist på utrymme som legitimerar att en viss typ av innehåll bör garanteras och regleras offentligt. Tvärtom är &lt;SPAN class="ft28"&gt;mångfalden &lt;/SPAN&gt;i utbudet, åtminstone i teorin, större än någonsin tidigare. Det finns kommersiella medieaktörer med ett informa- tionspräglat utbud, samtidigt som de allmänfinansierade mediernas utbud i de flesta fall är en blandning av bredare och smalare program. Till detta ska läggas introduktionen av nya digitala och mobila platt­ formar, där inte bara olika inhemska medier konkurrerar om publik och intäkter utan framför allt möter de allra största globala aktörerna med ett närmast obegränsat utbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;För det fjärde är det uppenbart att det i den nya digitala konkur- rensen finns gott om gråzoner och gränsfall. Det gamla argumentet om allmänfinansierade medier som &lt;SPAN class="ft28"&gt;marknadsstörning &lt;/SPAN&gt;får här förnyad aktualitet och drivs med större intensitet av kommersiella medier och politiska institutioner för vilka fria marknader är det övergripande målet. Samtidigt som värdet av allmänfinansierade medier är allmänt erkänt finns en ökad tendens att ställa detta positiva värde i relation till de negativa effekterna på mediemarknaden och utvecklingen av nya affärsmodeller. Mediemyndigheternas prövning av nya tjänster utifrån dessa kriterier har tveklöst inneburit att marknadsperspek­ tivet fått ökad tyngd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Sammantagetärdetuppenbartattdeallmänfinansierade­mediernas &lt;SPAN class="ft28"&gt;demokratiska roll &lt;/SPAN&gt;i framtiden är avhängigt förmågan att fortsätta vara en dominerande aktör i det samlade medieutbudet. Inget talar för en dramatisk förändring av medievanorna på kort sikt, men i ett medellångt perspektiv är det rimligt att anta att den linjära mediean- vändningen blir relativt sett mindre viktig i förhållande till exempelvis beställartjänster, digitala uppdateringar i realtid och ­sociala medi- &lt;NOBR&gt;er-flöden.&lt;/NOBR&gt; Det gör det motiverat att i ett längre perspektiv diskutera hur allmänfinansierade medier bäst fungerar i framtidens medieland- skap. Förmodligen kan det inte enbart ske genom att vissa på förhand definierade företag producerar ett eget innehåll på ­särskilda kanaler&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;och plattformar, utan också genom att olika modeller för &lt;SPAN class="ft28"&gt;public service communication &lt;/SPAN&gt;utvecklas, och i en del fall inbegriper andra aktörer och funktioner av det slag som tidigare diskuterats i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det är samtidigt inte lätt att se hur sådana långsiktigt hållbara perspektiv ska kunna etableras i den aktuella svenska mediepoliti­ ken. Av politisk tradition har svenska medier behandlats var för sig. Pressutredningar och public &lt;NOBR&gt;service-utredningar&lt;/NOBR&gt; följer i en strid ström, men relaterar mer sällan till varandra. Dagspressen och de allmänfinansierade medierna får betraktas som starka – och skickliga­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;– påtryckare i de politiska processerna; dels för att de har stora ­kunskaper och drivs av ett starkt egenintresse, dels för att de politiska partierna inte i särskilt stor utsträckning prioriterar mediepolitiken. Därav följer också att partipolitiska förslag på medieområdet oftare anknyter till medieproducenters, än till allmänhetens perspektiv och intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Den moderna mediepolitiken bör inte bara vara ”politik”(&lt;SPAN class="ft28"&gt;media policy&lt;/SPAN&gt;), bestämd av partier under press från dominerande medie- företag, utan i högre grad en fråga om beslutsprocesser (&lt;SPAN class="ft28"&gt;media governance&lt;/SPAN&gt;), där många fler aktörer med intresse för medieutveck- lingen får utrymme och där fler långsiktiga perspektiv ryms. I en sådan process kan rim­ligen också medieforskningen erbjuda intressanta infallsvinklar genom att bidra till att frågan om relationerna mellan allmänfinansierade och privatägda medier fortsättningsvis inte bara handlar om marknadens villkor, utan i ökad utsträckning också foku- serar på demokratiska värden och effekter av en viss medieutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Debatten om relationen mellan allmänfinansierade och ­kommersiella medier har pågått i åtskilliga decennier med accele- rerande intensitet och i ett alltmer högljutt tonläge. Positionerna och argumenten är väl kända. Till en början har de mest handlat om vad de allmänfinansierade medierna bör erbjuda publiken. Med digitaliseringen har frågan om &lt;SPAN class="ft28"&gt;var &lt;/SPAN&gt;detta innehåll bör erbjudas blivit lika aktuell. I någon mån förs också frågor fram om &lt;SPAN class="ft28"&gt;vem &lt;/SPAN&gt;som bör producera ett innehåll i allmänhetens tjänst. Dessa frågeställningar är på intet sätt ointressanta, men de är samtidigt mediepolitiskt ”låsta” kring ­traditionella ideologiska eller intresserelaterade ståndpunkter om hur balansen mellan olika typer av medier bör se ut. De bottnar också i tämligen snäva medieproducentperspektiv som snabbt kan komma att vara överspelade av den globala medieutvecklingen och de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;individuellamedieanvändningsmönstren.Urettdemokratiperspektiv finns därför mycket att vinna på en bredare och öppnare diskussion i kommande medieutredningar om &lt;SPAN class="ft28"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;allmänhetens samlade behov av medier bäst tillgodoses, alldeles oavsett vilka dessa medier är och vad de tycker om varandra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft10"&gt;Aalberg T och Curran J (2012) &lt;SPAN class="ft28"&gt;How media inform democracy. A comparative approach&lt;/SPAN&gt;. London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft10"&gt;Aarts K och Semetko H (2012) Changes in European Public Broadcasting: Potential Consequences for Political Knowledge, Attitudes and Behaviour. I :Semetko H och Scammel M (red.):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft28"&gt;The SAGE Handbook of Political Communication&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Sage, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;186–196.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft10"&gt;Andrejevic M (2013) Public Service Media Utilities: Rethinking Search Engines and Social Networking as Public Goods. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media International Australia, Incorporating Culture &amp; Policy&lt;/SPAN&gt;, 146: &lt;NOBR&gt;123–132.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft50"&gt;Arriaza Ibarra, K, Nowak E och Kuhn R (red.) (2015) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Public Service Media in Europe. A Comparative Approach. London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Asp K (2011) &lt;/SPAN&gt;Mediernas prestationer och betydelse&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Valet 2010. Göteborg: JMG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft10"&gt;Berg C E och Lund A B (2015) Licence fee reform and online remit in Danish public service media. I:European Audiovisual Observatory: &lt;SPAN class="ft28"&gt;Online activities of public service media: remit and financing&lt;/SPAN&gt;, Strasbourg: Council of Europe, &lt;NOBR&gt;41–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Blumler J G (red.) (1992) &lt;/SPAN&gt;Television and the Public Interest: Vulnerable Values in the West European Broadcasting&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Curran J, Iyengar S, Lund A B och &lt;NOBR&gt;Salovaara-Moring&lt;/NOBR&gt; I, (2009) Media system, public knowledge and democracy: A comparative study. &lt;SPAN class="ft28"&gt;European Journal of Communication&lt;/SPAN&gt;, 24(1): &lt;NOBR&gt;5–26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Debrett M (2010) &lt;/SPAN&gt;Reinventing Public Service Television for the Digital Futur&lt;SPAN class="ft10"&gt;e. Bristol: Intellect.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Dir. 2015:26. &lt;/SPAN&gt;En mediepolitik för framtiden. Kommittédirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Dagens Nyheter (2015). Debattartikel av Lars Engqvist: ”Vidga public &lt;NOBR&gt;service-stödet&lt;/NOBR&gt; till kvalitativa nyhetsmedier”, &lt;SPAN class="ft28"&gt;DN Debatt &lt;/SPAN&gt;9 oktober.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Donders, K (2012) &lt;/SPAN&gt;Public Service Media and Policy in Europe&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Basingstoke: Palgrave.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p505 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Donders K och Moe H (2011) &lt;/SPAN&gt;Exporting The Public Value Test. The Regulation of Public Broadcasters’ New Media Services Across Europe&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Gothenburg: Nordicom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft10"&gt;Elstein D, Cox D, Donoghue B, Graham D och Metzger G (2004) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Beyond the charter: the BBC after 2006&lt;/SPAN&gt;. London: the Broadcasting Policy Group.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft10"&gt;Fraile M och Iyengar S (2014) Not All News Sources Are Equally Informative: A &lt;NOBR&gt;Cross-National&lt;/NOBR&gt; Analysis of Political Knowledge in Europe. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Journal of Press/Politics &lt;/SPAN&gt;19(3): &lt;NOBR&gt;275–294.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hadenius S (1998) &lt;/SPAN&gt;Kampen om monopolet. Sveriges Radio och TV under &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Prisma.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft10"&gt;Hallin D C och Mancini P (2004) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Comparing Media Systems. Three Models of Media and Politics&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Cambridge University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Iosifidis, P (ed.) (2010) &lt;/SPAN&gt;Reinventing public service communication: European broadcasters and beyond&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Basingstoke: Palgrave.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft50"&gt;Jakubowicz K (2010) PSB 3.0: Reinventing European PSB. I: Iosifidis, P (red.): &lt;SPAN class="ft51"&gt;Reinventing public service communication: European broadcasters and beyond&lt;/SPAN&gt;. Basingstoke: Palgrave, &lt;NOBR&gt;9–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;Jönsson &lt;NOBR&gt;A-M&lt;/NOBR&gt; (2015) Public service som ideal och verklighet. I: Karlsson M och Strömbäck J. (red.): &lt;SPAN class="ft28"&gt;Handbok i journalistikforskning. &lt;/SPAN&gt;Lund: Studentlitteratur, &lt;NOBR&gt;373–389.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;Jönsson &lt;NOBR&gt;A-M&lt;/NOBR&gt; och Strömbäck J (2007) &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TV-journalistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; i konkurrensens tid. Nyhets- och samhällsprogram i svensk TV 1990- 2004. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Ekerlids förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Keane J (1991) &lt;/SPAN&gt;The Media and Democracy. London: Polity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft10"&gt;Klimkiewicz B (2015) Between Autonomy and Dependency: Funding Mechanisms of Public Service Media in Selected European Countries. I: Arriaza Ibarra K, Nowak E och Kuhn, R (red.): &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public Service Media in Europe. A Comparative Approach&lt;/SPAN&gt;. London: Routledge, &lt;NOBR&gt;111–125.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;Lowe G F och Steemers J (red.) (2012) Regaining the Initiative for Public Service Media, Gothenburg: Nordicom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft25"&gt;Lund AB, Nord L och Roppen J (2009) &lt;SPAN class="ft24"&gt;Nye udfordringer for gamle medier: skandinavisk public service i det 21. århundrede.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;Göteborg: Nordicom.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft50"&gt;Moe H och Syvertsen T (2009) Researching Public Service Broadcasting. I: &lt;NOBR&gt;Wahl-Jorgensen&lt;/NOBR&gt; K och Hanitzsch T (red.): &lt;SPAN class="ft51"&gt;The Handbook of Journalism Studies&lt;/SPAN&gt;. New York: Routledge, &lt;NOBR&gt;398–412.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;MRTV (2015)&lt;/SPAN&gt;. Medieutveckling 2015, Stockholm: Myndigheten för radio och TV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Nissen C (2006) Making A Difference: Public Service Broadcasting in the European Media Landscape. London: John Libbey.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Nissen C (2015) Digitization and Public Service Media: What Service for Which Public I: Arriaza Ibarra K, Nowak E och Kuhn R (red.): &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public Service Media in Europe. A Comparative Approach. &lt;/SPAN&gt;London: Routledge, &lt;NOBR&gt;89–108.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Nord L (2015) Why Is Public Service Media As It Is? A Comparison of Principles and Practices in Six EU Countries I: Arriaza Ibarra, K, Nowak E och Kuhn R (red.): &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public Service Media in Europe. A Comparative Approach&lt;/SPAN&gt;. London: Routledge, &lt;NOBR&gt;170–188.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Nord L och Strömbäck J (2014) It Didn’t Happen Here: Commercialization and Political News Coverage in Swedish Television &lt;NOBR&gt;1998-2010.&lt;/NOBR&gt; I: Canel M J och Voltmer K (red.):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft28"&gt;Comparing Political Communication across Time and Space&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Basingstoke; Palgrave, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;192–209.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Papathanassopoulos S och Negrine R (red.) (2010)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft28"&gt;Communications Policy. Theories and Issues&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Basingstoke: Palgrave.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Peacock A (2004) &lt;/SPAN&gt;Public service broadcasting without the BBC?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;London: Institute for Economic Affairs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Prop. 2012/13: 164. &lt;/SPAN&gt;Bildning och tillgänglighet. Radio och TV i allmänhetens tjänst &lt;NOBR&gt;2014–2019.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Shehata A, Hopmann D N, Nord L och Höijer J (2015) Television Channel Content Profiles and Differential Knowledge Growth: A Test of the Inadvertent Learning Hypothesis Using Panel Data, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Political Communication&lt;/SPAN&gt;, 32: &lt;NOBR&gt;377–395.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;Siune K och Truetzschler W (red.) (1992) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Dynamics of Media Politics. Broadcast and Electronic Media in Western Europe&lt;/SPAN&gt;. London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;Soroka S, Andrew B, Aalberg T, Iyengar S, Curran J, Coen S, Hayashi K, Jones P, Mazzoleni G, Rhee J W, Robwe D och Tiffen R (2013) Auntie Knows Best? Public Broadcasters and Current Affairs Knowledge, &lt;SPAN class="ft28"&gt;British Journal of Political Science&lt;/SPAN&gt;, 43(4): &lt;NOBR&gt;719–739.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU (2012:59). &lt;/SPAN&gt;Nya villkor för public service. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Betänkande av public &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;service-kommittén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;SOU (2015: 94&lt;/SPAN&gt;) Medieborgarna &amp; medierna: En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Tillgänglig på: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/11/SOU-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; 2015_94_Hela_Webb.pdf (hämtad 10 december 2015)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft10"&gt;Strömbäck J (2009) Den medialiserade valbevakningen I: Nord L och Strömbäck L (red.): &lt;SPAN class="ft28"&gt;Väljarna, partierna och medierna. En studie av politisk kommunikation i valrörelsen 2006. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS Förlag, &lt;NOBR&gt;127–164.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft10"&gt;Strömbäck J (2013) Den medialiserade valrörelsejournalistiken. I: Strömbäck J och Nord L (red.): &lt;SPAN class="ft28"&gt;Kampen om opinionen. Politisk kommunikation under svenska valrörelser. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS Förlag, &lt;NOBR&gt;119–149.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Strömbäck J (2015) Learning Political News From Television: Comparing Knowledge Effects of Watching Public Service and Commercial TV News, Paper presented to the &lt;SPAN class="ft28"&gt;ECREA 2015 Political Communication Conference&lt;/SPAN&gt;, Odense, &lt;NOBR&gt;27–28&lt;/NOBR&gt; Augusti.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft10"&gt;Svenska Dagbladet (2015). Debattartikel av Ove Joansson: ”Tidningsdirektörerna väljer helt fel krig”, 11 december.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;Syvertsen T, Enli G, Mjös O J och Moe H (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Media Welfare State: Nordic Media in the Digital Era&lt;/SPAN&gt;. Ann Arbor: University of Michigan Press.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Sida vid sida – men i samma båt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Not&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;1) Genomgående i detta kapitel har begreppet allmänfinansierade medier valts för att beskriva de medier som inte är ­marknadsmässigt finansierade genom annonser eller abonnemang. Detta främst efter- som kapitlet handlar om relationen mellan medier med olika typ av finansiering. Det vanliga begreppet public &lt;NOBR&gt;service-medier&lt;/NOBR&gt; (som användes av public &lt;NOBR&gt;service-kommittén&lt;/NOBR&gt; 2012; SOU 2012:59) är inte lika distinkt då innehåll av public &lt;NOBR&gt;service-karaktär&lt;/NOBR&gt; också kan produ- ceras av andra aktörer än public &lt;NOBR&gt;service-bolagen.&lt;/NOBR&gt; Här används därför public service som begrepp enbart när dessa specifika bolag berörs. Begreppet offentligt finansierade medier – som används av medie­ utredningen (SOU 2015:94) liksom EU (”public funded”) – har här undvikits eftersom det i högre grad associerar till en skattefinansie- ringsmodell snarare än en allmän avgiftsmodell av licenstyp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft60"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft74"&gt;Jenny Wiik, lektor, Göteborgs universitet Gunnar Nygren, professor, Södertörns högskola&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;I medieutvecklingen är den journalistiska professionen central. ­Större delen av det medieutbud som möter oss varje dag är ­producerat av journalister. Men den journalistiska professionen är i gungning och utsatt för stora utmaningar: Färre journalister på redaktionerna ska producera mer innehåll för fler kanaler och plattformar. Det ska gå snabbare, samtidigt som kraven på att hantera alla olika uttrycks­ former växer. Samtidigt får yrket konkurrens av alltifrån ideella gräsrotsjournalister och bloggare till växande kader av &lt;NOBR&gt;PR-konsulter&lt;/NOBR&gt; och informatörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Medieföretagen – särskilt dagspressen – kämpar med bristande finansiering (se en fördjupning i kapitlet av Ohlsson i denna bok), vilket­ har lett till kraftiga minskningar av personal; under tio års tid har antalet journalister på dagstidningar minskat med cirka 25 procent­ (Nygren och Althén, 2014). Jakten på nya inkomster ställer också journalisterna inför frågor om yrkets gränser när nya former av text- reklam och ”uppdragsjournalistik” växer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Detta kapitel syftar till att i korthet summera den utveckling som journalistyrket genomgått och de möjligheter och hinder som möter journalistiken i dag. En särskilt viktig fråga är vem som är journalist i dagens nätverkssamhälle – i ett samhälle där ”medieborgarna” blir alltmer aktiva ställs nya krav på journalister att definiera sin roll. Detta är inte bara frågor som berör journalister – det handlar också om journalistikens demokratiska funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;En historia av professionalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Journalistiken har en lång historia av professionalisering, dvs. gemen- sam strävan efter autonomi, etik och högre status. I botten ligger en uppfattning om att journalistiken är ett demokratiskt fundament och bör stå på de svagas sida i samhället. Denna uppfattning har fastslagits ett flertal gånger i offentliga utredningar, där det också har utkristalliserats­ vilka funktioner journalistiken bör fylla. I 1994 års pressutredning (SOU 1995:37) framhölls att journalistiken bör erbjuda­ forum för debatt, förmedla information samt granska samhällets makthavare. Föreställningen om vad god journalistik är har därmed vuxit fram sedan den moderna pressens grundande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;och i samverkan med övriga samhället. I alla moderna demokratier beskrivs­ oberoende och saklig journalistik som central (Weibull och Wadbring, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Den svenska journalistiken, så som vi känner till den, kan sägas ha sin början i &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; diversifierade tidningsmarknad. Dessa tid- ningar hade starka kopplingar till politiska, religiösa eller sociala idéer, och utvecklades senare till att bli ren partipress. Tidningsmarknaden blomstrade och under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; blev de anställda journalisterna fler, dvs. journalistiskt yrkesarbete i utbyte mot lön blev vanligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Sedermera expanderade mediesystemet då dagspressen fick ­sällskap av radio (på &lt;NOBR&gt;1920-talet)&lt;/NOBR&gt; och tv (på &lt;NOBR&gt;1950-talet)&lt;/NOBR&gt; och de moderna ­massmedierna fick successivt alltmer makt i samhällslivet &lt;NOBR&gt;(Djerf­-Pierre&lt;/NOBR&gt; och Weibull, 2009). Redaktionerna växte och specia- liserades och journalistyrket ställde ökade krav på både utbildning och kompetens (Petersson, 2006). Den exploderande mediemark- naden lade grunden för modern journalistik där utformandet av gemensamma yrkesideal och pressetik var centrala. Kopplingarna till partipolitiken­ ifrågasattes alltmer och oberoende växte fram som ett nytt ideal (Furhoff 1974, 1986). Amerikanska influenser hade stor ­betydelse med konceptualiseringar av journalister som granskande­ (watchdogs) och avslöjande (muckrakers). Från &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; och ­framåt startades en rad journalistutbildningar, flera med kopplingar till akademin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft11"&gt;Journalistikens professionalisering under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; lade grunden­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;för en gemensam syn på vad yrket bör vara i form av utpräglade yrkes- ideal. Dessa ideal tjänar till att säkerställa journalistikens ­kvalitet utan statlig intervention; i svensk journalistik har självreglering alltid­ betraktats som central. Samtidigt har journalistikens betydelse som samhällelig maktfaktor också medfört ett synliggörande av själva yrkeskåren; vilka är det som arbetar som journalister och spelar det någon roll?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Ideal och värderingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Utvecklingen av gemensamma yrkesideal kan på många sätt sägas utgöra­ kärnan i journalistikens professionalisering. Dessa uppfatt- ningar har vuxit fram gradvis under decennier och samlats inom ramen för en professionell identitet; alltså en föreställning bland&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;journalister om yrkets karaktär, sig själva som grupp och vilken roll journalistiken ska spela i samhället. Hur denna föreställning ser ut är ingen slump, utan ett resultat av en lång tids strävan mot ­professionell status och mot vissa ideal. Identiteten utvecklas också utifrån ­praktiska erfarenheter och genom yrkessocialisation på flera nivåer och blir sammantaget en sorts självporträtt – den presentation som journalister väljer att göra av sig själva och identifiera sig med (Evetts, 2003; Heinonen, 1999). Journalistisk etik, till exempel, har utvecklats och förfinats av journalister själva som ett skydd mot extern påverkan. De pressetiska reglerna kan därför ses som yrkesideal i praktisk form, och en representation av hur man vill att yrket ska uppfattas. Samtidigt korresponderar idealen inte alltid med verkligheten: Även om den vardagliga praktiken till stor del är formad av rådande yrkesideal, spelar dagliga rutiner och organiseringen av arbetet in för vilket ­inflytande den ­professionella identiteten till slut får över journalistiken (Ekström­ och Nohrstedt, 1996; Heinonen, 1999; Löfgren Nilsson, 1999; Møller Hartley, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Forskningen har länge intresserat sig för journalisters professi- onella identitet och på vilka sätt den är sammansatt av olika ideal. Ofta har man undersökt detta genom att på kvantitativ väg mäta journalisters uppslutning kring vissa ideal och hur homogena dessa föreställningar är inom kåren. Bernard Cohen (1963) var en av de första som på så vis delade upp journalisternas uppfattningar i olika journalistroller, genom att separera neutral journalistik från delta- gande journalistik. Denna studie följdes senare upp med internatio- nellt jämförande studier av exempelvis Patterson (1998) och Weaver och Wilhoit (1991), vilka bidrog till att identifiera journalistikens beroende av politisk och ekonomisk kontext. I dagens globaliserade värld har det komparativa perspektivet blivit centralt och studier av olika journalistkulturer är vanligt förekommande. Exempel på sådan forskning är den ambitiösa Worlds of &lt;NOBR&gt;Journalism-studien&lt;/NOBR&gt; som i nuläget inkluderar cirka 70 nationer (se t.ex. Hanitzsch et al., 2010), samt nordiska studier av journaliststudenter (Hovden, 2014, Stigbrand och Nygren, 2013). Sammantaget har dessa studier kunnat peka på vissa för journalistiken universella värden, t.ex. granskning, snabbhet och att vara i allmänhetens tjänst, men också hur journa- listiken ständigt förhandlas i relation till det regelverk och praktiska handlingsutrymme som finns på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Enligt enkätundersökningar som har gjorts bland svenska jour- nalister (tabell 1) är det huvudsakligen funktionerna att granska makthavare och att förklara komplicerade händelser för publiken som betonas (Wiik, 2010, 2014, se också Egan Sjölanders kapitel kring journalistik och komplexa beslut). Dessa två funktioner har nämnts i flera svenska pressutredningar (från SOU 1975:79 och framåt) och är väl förankrade även utanför journalistkåren. Det är därför inte så förvånande att en majoritet av journalistkåren tycker att detta är viktiga uppgifter. Sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har journalister- nas enighet kring vikten av dessa funktioner ökat. I Sverige, liksom i övriga Norden, har journalisters syn på sin egen uppgift under årens lopp blivit alltmer homogen; den professionella identiteten har alltså stärkts på ideologisk nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;Tabell 1 Svenska journalisters uppfattningar om olika yrkesideal &lt;NOBR&gt;1989–2011&lt;/NOBR&gt; (procentandel som instämmer helt)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Utveckling över tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Yrkesideal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p527 ft23"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p528 ft23"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p529 ft23"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Stärks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Granskare av samhällets makthavare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p530 ft23"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Enkelt förklara händelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p530 ft23"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Objektivt förmedla information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Stimulera nya tankar och idéer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p530 ft23"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Neutral rapportör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p530 ft23"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Låta olika opinioner komma fram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Stabila&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;En kritiker av samhällets orättvisor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p530 ft23"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Förmå ge människor upplevelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p530 ft23"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Spegla allmän opinion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p530 ft23"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Påverka opinionsutvecklingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Ge människor förströelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p531 ft23"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Försvagas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Språkrör för lokal opinion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p530 ft23"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Genomsnittligt antal svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td73"&gt;&lt;P class="p527 ft23"&gt;822&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td74"&gt;&lt;P class="p528 ft23"&gt;1 038&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p532 ft23"&gt;1 376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p533 ft90"&gt;Kommentar: Frågan löd: ”Här följer ett antal påståenden om journalistens yrkesroll. Vilken är Din uppfattning om vart och ett av dem?” Därpå ett antal påståenden som inleds med: ”En journalist bör betrakta sig som…”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft17"&gt;Källa: Wiik, 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;Svenska journalisters professionella identitet domineras således av två ideal, men det finns också andra förhållningssätt som betonas i yrkes- rollen. Objektivitet och neutralitet knyter an till en angloamerikansk, liberal tradition, men också till en generell professionsdiskurs där opartiskhet alltid varit en förutsättning för professioners legitimitet. Den exakta innebörden av dessa begrepp kan skilja sig geografiskt och över tid (se t.ex. Patterson, 1998), men pekar sammantaget på vikten av att journalistiken förhåller sig balanserad, saklig och opartisk i sin nyhetsrapportering. Dessa två ideal har också vuxit sig starkare över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;En tredje fundamental aspekt av journalisters yrkesideal är publik­ orienteringen. En majoritet av de svenska journalisterna anser att det är viktigt att journalistiken svarar mot publikens behov av nya idéer och upplevelser – en åsikt som inte rubbats de senaste decennierna (Wiik, 2010, 2014). Däremot finns det inte alls samma acceptans för att journalistiken ska fungera som ett språkrör för olika opinioner eller att journalistiken ska stå för underhållning och förströelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Journalisters publikorientering kan betyda en rad olika saker, varav några omfattas av enkätfrågorna ovan. Ulrika Andersson (2009) ser journalisternas förhållande till sin publik som antingen ”uppdragsfokuserat”, att ge publiken det den inte vet om att den vill ha, eller ”publikfokuserat”; att försöka lyssna av publikens behov och ­tillmötesgå dessa. De tekniska landvinningarna och en alltmer aktiv publik har gjort att journalistiken utvecklats till att bli mer publik­fokuserade och lyhörda för vad publiken vill ha. Man har också möjlighet till en mer direkt kontakt med sin publik på olika sociala mediekanaler. Denna utveckling har positiva drag, då den kan antas bryta ner den elitism som ibland har funnits inom ­journalistiken och gjort den mer relevant. Samtidigt finns det problem med att nyhets- värderingen i för hög grad utgår från publikens vilja, ­åtminstone så som den definieras i klicksiffror och kommentarsfält. Risken är att medieinnehållet främjar populism och att avvikande röster marginaliseras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;En representativ journalistkår?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Flera studier har visat att den svenska journalistkåren inte bara är homogen när det gäller yrkesideal, utan också på en rad andra sätt. Studenterna på journalistutbildningarna rekryteras vanligen från svenskfödda,välutbildadesamhällsgruppervilketledertillenbristande representation i kåren. Arbetarklass utgjorde fram till 1980­ &lt;NOBR&gt;-talet&lt;/NOBR&gt; en relativt stor grupp av de yrkesverksamma journalisterna, men i dag är både de och utlandsfödda klart underrepresenterade. Den snäva sociala­ representationen har också medfört att faktorer såsom poli- tiska värderingar och livsstil har blivit likriktade (Asp, 2012). Studier från Institutet för mediestudier har visat att journalister dessutom tenderar att bosätta sig i väldigt specifika områden, nämligen­ gen- trifierade gamla arbetarområden i storstäderna. Jämfört med befolk- ningen i stort bor i dag en oproportionerligt stor del av svenska journalister i Stockholm, och av dessa bor en anmärkningsvärt stor andel på Södermalm. Stora delar av Sverige saknar helt representation­ av journalister, liksom de invandrartäta förorterna (Ekberg, 2007; Truedson, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft22"&gt;En profession under tryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Journalistyrket växte fram med industrialismen och arbetsdelningen. Journalisterna skrev artiklarna till dagstidningarna, och typograferna skötte den tekniska produktionen fram till tryckeriet. Med radio och tv tillkom nya yrkesgrupper, men den grundläggande skiljelinjen bestod mellan journalister som var anställda för att producera inne- håll och tekniker som stod för de efterföljande leden av produktion och distribution. Journalistförbundet definierar yrket i sina stadgar § 3 med följande ord: ”Journalistiska arbetsuppgifter har den som självständigt väljer, bedömer eller bearbetar redaktionellt material för massmediers räkning”. I dag är denna definition inte längre självklar då medieutvecklingen de senaste &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; åren har satt ett starkt tryck på journalistyrket. Nedan följer en redogörelse för sju särskilt viktiga områden där denna utveckling blivit synlig:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Multitasking och minskad specialisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Arbetsdelningen i relation till tekniker är nästan helt borta, och journalister står i dag för hela produktionen fram till tryck och sänd- ning. ”Multireportrar” gör allt i nyhetsprogram och på tidningar: skriver, fotograferar/filmar, redigerar och presenterar. Med nya digitala ­redskap har journalister tagit över alla led i produktionen, och ­dessutom ska de som tidigare också göra research och ta reda på vad som hänt. Produktiviteten har ökat – brittiska och danska studier visar att journalister producerar &lt;NOBR&gt;två–tre&lt;/NOBR&gt; gånger så många artiklar som för &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; år sedan (Lewis et al., 2008; Brink Lund et al., 2009). Många journalister är rädda för att detta leder till sämre kvalitet, men det är också många av de med erfarenhet av multikompetens som ser möjligheter för mer kreativitet och större inflytande över innehållet (Nygren, 2014). Det journalistiska arbetet blir mer av en nyhets­ fabrik som producerar innehåll för olika kanaler och plattformar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;– flerkanalpublicering slukar stora resurser med såväl webbnyheter som mobila plattformar och traditionella kanaler som papperstidning i olika former (Nygren och Zuiderveld, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Minskad bemanning på redaktionerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Det ekonomiska trycket på redaktionerna har ökat i takt med att ekonomin i medieföretagen blivit mer pressad. Sju av tio journalister arbetar på redaktioner som minskat personalen de senaste &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; åren, och när det gäller dagstidningar har så gott som alla skurit ner kraftigt (Hök, 2015). De senaste tio åren har redaktionerna bantats, inom dagstidningarna har 25 procent av journalisterna försvunnit mellan 2004 och 2014 (Nygren och Althén, 2014). Storstadstidningar har minskat mest när det gäller antalet journalister, men även TV4 skurit ner ordentligt när de regionala nyheterna lades ner 2014. De enda typer av nyhetsredaktioner som går mot strömmen och byggs ut är små lokaltidningar och gratistidningar. Nyhetsredaktionerna inom public service är i stort sett oförändrade, eller i några fall även för- stärkta när t.ex. Sveriges Television (SVT) omvandlar tekniktjänster till journalister (Nygren och Appelgren, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Samtidigtblirdeekonomiskaavvägningarnaviktigareiplaneringen även av det redaktionella innehållet, t.ex. när det gäller bilagor och satsningar som kan ge annonser. De flesta journalister upplever att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;ekonomin styr arbetet i större utsträckning, och avvägningen mellan publicistiska och ekonomiska drivkrafter förändrats (Asp 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Osäkra arbetsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Arbetsvillkoren för journalister har förändrats på samma sätt som på resten av arbetsmarknaden; det blir fler tillfälliga jobb i form av vikariat och projektanställningar. Särskilt gäller detta yngre jour- nalister som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. En studie från Södertörns högskola av 840 f.d. journaliststudenter visar att av de som arbetar som journalister var det bara 28 procent som hade fast jobb efter två år. Några år senare hade siffran ökat till drygt hälften,­ men fortfarande fem år efter examen gick 45 procent av de nya journalisterna­ på tillfälliga jobb eller arbetade som frilans. De senaste åren har det också vuxit fram bemanningsföretag för jour- nalister där de visserligen lättare får tillsvidareanställning men ändå får gå runt som inhoppare på redaktioner. Det syns också en tydlig polarisering bland journalister mellan de stjärnor och profiler som medieföretagen­ lyfter­ fram och de unga och utbytbara ”produktions- journalisterna” som går in och ut i yrket, med tydliga skillnader i löner och arbetsvillkor­ (Örnebring, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Innehållsproduktion på entreprenad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Även när det gäller ”outsourcing” liknar medieföretagen den övriga industrin. Alltmer av innehållet produceras utanför redaktionen av produktionsbolag, nyhetsbyråer och frilansare. Genom att köpa in material hoppas medieföretaget få ”mer innehåll för pengarna”, jämfört med att ha egna anställda. Till exempel har Göteborgsposten 2015 lagt ut produktionen av bilagor på ett produktionsbolag och de flesta dagstidningar köper alltmer featureinnehåll från TT Nyhetsbyrån och andra nyhetsbyråer. Många tidskrifter har inga reportrar alls, utan köper in allt innehåll från frilansare. De fristående produktionsbolagen sysslar ofta både med journalistik och olika former av information och PR. Det innebär att de anställda finns i en gråzon, och att yrkesrollen kan skifta från vecka till vecka utifrån vilken uppdragsgivare man arbetar för.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Gränserna till information och reklam blir allt suddigare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Att dra tydliga gränser gentemot reklam och PR har varit ett sätt för journalister att värna om sin trovärdighet (Fredriksson och Johansson,­ 2014). Men de senaste åren har gränserna blivit allt suddigare­ bådeimedieinnehålletochiyrkesrollerna.Pånyhetssajterna blandas journalistik och annonser på ett sätt som är svårt för vanliga läsare att skilja åt, och t.ex. Aftonbladet har fällts många gånger av Reklamombudsmannen för detta. De regler som tidigare fanns runt textreklam är satta ur spel av medieföretagen, samtidigt som många journalister ”byter sida”. När redaktionerna skär ner ökar samtidigt &lt;NOBR&gt;PR-ochinformationsbranschenochgerjobbåtmångaf.d.­journalister.&lt;/NOBR&gt; En studie visar att hälften av de som lämnade journalistiken 2007 gick till jobb som innehåller arbete med PR och information. Många kan visserligen tänka sig att återvända till journalistiken, men då till redaktioner som erbjuder bättre arbetsvillkor (Nygren, 2010). En del fortsätter också att arbeta som underleverantör och blandar uppdrag som journalist och som kommunikatör/reklamare. Denna utveckling har troligen fortsatt sedan dess i takt med att redaktioner bantats och PR- och kommunikationssidan i företag och myndigheter byggts ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;De professionella institutionerna försvagas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;En profession bärs upp av sina institutioner, t.ex. utbildningar, yrkesorganisationer och etiska system för självsanering. Dessa har varit mycket starka i Sverige jämfört med många andra länder, och har fortfarande stort inflytande. En växande del av journalisterna har till exempel en yrkesutbildning i journalistik, ofta från något av univer- siteten. Samtidigt är utbildningarna breda och ger en bas för många olika typer av mediearbete, även inom t.ex. PR och information.­ Yrkesutbildningarna har akademiserats och branschen har förlorat det direkta inflytande som fanns på &lt;NOBR&gt;1960–1970-talen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Den viktigaste yrkesorganisationen är Journalistförbundet som organiserar cirka 85 procent av alla journalister på de traditionella medieföretagen. En tydlig trend är dock att medlemsantalet sjunker för varje år, och mycket tyder på att det inte bara är ett resultat av ett minskat antal arbetstillfällen. En studie visade att av de medlem- mar som lämnade Journalistförbundet 2007, var det 60 procent som ändå fortsatte att arbeta som journalister (Nygren, 2010). Facket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;är fortfarande starkt på de stora medierna, men har betydligt färre medlemmar på små redaktioner och i gråzonen mot information och PR. Förbundet har också svårt att samla de yngre journalisterna; av de som gått ut journalistutbildning vid Södertörns högskola och arbetar som journalister är det bara drygt hälften som valt att bli medlemmar i Journalistförbundet (Nygren, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det frivilliga etiska systemet med Pressombudsman och Pressens opinionsnämnd är en mycket viktig del av professionen. Det har fort- farande en stark position i de traditionella medierna, men samtidigt omfattar det inte någon större del av den växande sektorn av fristå- ende nyhetssajter och forum på nätet. Det finns också problem med hur det etiska systemet ska möta flerkanalpubliceringen, och arbete pågår med att skapa ett enhetligt system för alla typer av medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Demografiska förändringar i kåren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Journalistyrket präglas i dag av flera demografiska omvandlingar. Svårigheterna för unga journalister att rota sig i branschen harmedfört­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;hög omsättning bland de yngre generationerna. De fasta positionerna hålls av en åldrande journalistkår; i dagsläget är färre under 30 år än över 60 år gamla (Wiik, 2015). När journalister födda på &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; går i pension, tar de sin speciella konstellation­ av ideal med sig. För att ersätta dem är &lt;NOBR&gt;”online-generationen”&lt;/NOBR&gt; nu på väg in i yrket, men den redaktionella tillvaro de möter är i många avseenden annorlunda jämfört med situationen för deras föregång- are. Pensionsavgångar innebär inte alltid nya arbetstillfällen utan blir numera ofta en del av breda omorganiseringar och rationaliseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Samtidigt ser vi en tendens av ökat antal kvinnor inom professio- nen. Journalistiken är i många länder en mansdominerad bransch, och var tidigare så även i Sverige. Sedan ett par decennier har man dock uppnått en könsmässig jämvikt på många redaktioner, och sett till kåren i stort är könsfördelningen så gott som helt jämn (Asp, 2012). En blick på dagens journalistutbildningar visar att de ofta befolkas av enmajoritetavkvinnor,någotsomindikerarattkönsfördelningenåter kan komma att bli skev i framtiden – fast åt andra hållet. Historiskt sett har feminisering av yrken tyvärr visat sig vara en nackdel för de verksamma, då det medfört minskad autonomi, sämre löneutveckling och lägre status. Därför är denna tendens viktig att följa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Journalistiken i nätverksamhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Det råder ingen tvekan om att nya medier har erbjudit nya publice- ringsmöjligheter till en utvidgad grupp av människor, något som har fått Web &lt;NOBR&gt;2.0-entusiaster&lt;/NOBR&gt; att ropa ”vi är alla journalister nu!” Och visst kan &lt;NOBR&gt;medborgar-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;alternativ-,&lt;/NOBR&gt; och gräsrotsjournalistik i flera avseen- den ge plats för flera röster; ett levande forum för förnyelse av det offentliga samtalet, då den tidigare passiva publiken övergår till att delta mer aktivt i medierna (för fördjupning av dessa frågor, se kapitel av Almgren och Olsson respektive Holt i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Medieutredningen använder begreppet ”medieborgare” för att beskrivadennarevolutionerandeförändringisamhälletskommunika­ tionsmönster (SOU 2015:94). Medan medborgaren var en passiv användare, så är ”medieborgaren” också en producent av innehåll som sprids i sociala medier, bloggar och andra nätbaserade plattformar. Användargenererat innehåll bygger på interaktion, personalisering ochkonstanttillgänglighet.Exempelvissåskiljersigfriståendenyhets- bloggar från professionell journalistik då de i större utsträckning bygger på dialog och inte begränsas av den traditionella medielogiken (Haas, 2005). Frånvaron av organisatoriska ramar ger bloggare en stor frihet när det gäller såväl nyhetsvärdering som presentation och tänkta publiker (Lowry och Latta, 2008). Ingen redaktör talar om för dem vad de ska göra, hur eller när, som bloggare är man sin egen gate keeper (Levinson, 2009; Paterson och Domingo, 2008). Bloggar och sociala medier erbjuder ofta ett innehåll som präglas mer av åsikter och debatt, än traditionell nyhetsjournalistik. De påminner därmed om den tidiga journalistiken på &lt;NOBR&gt;1700–1800-talet&lt;/NOBR&gt; som präglades mycket av åsikter, samtidigt som de nya typerna av användarproducerat innehåll ofta relaterar till traditionell journalistik. ”Medieborgarna” bidrar till en ökad mångfald i åsikter och debatt, samtidigt som samspelet med det traditionella medieinnehållet är tydligt när det gäller &lt;SPAN class="ft28"&gt;vilka &lt;/SPAN&gt;ämnen och frågor som diskuteras. Den professionella journalistiken blir en del i en bredare samhällsdiskussion, samtidigt som journalis- tikens normer utmanas när det gäller t.ex, etiska bedömningar och nyhetsvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Detta samspel mellan nya och traditionella medier har redan haft stora konsekvenser för den professionella journalistiken. Det har lett till osäkerhet kring själva journalistrollen: vem är egentligen journa- list i ett samhälle där allt fler publicerar sig på Facebook, Twitter eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;egna bloggar (von Krogh, 2011)? Det är inte längre bara journalister som har tillgång till offentligheten och som producerar och kon- trollerar det innehåll som publiceras. Traditionella källor som t.ex. polisen skaffar sig egna Twitterkonton eller Facebooksidor där de berättar om sitt arbete, om ingripanden och om hur de upplever sitt jobb. Vad ska då lokaltidningens kriminalreporter göra? Den tidigare passiva publiken blir aktiv och lägger upp både bilder och texter på alla typer av plattformar. Inte bara söta katter och hundar, utan också diskussioner om brännande samhällsfrågor som t.ex. mångkultur och migration där både ”fakta” och åsikter sprids blixtsnabbt i delningar i nätverken oavsett vad som stämmer med verkligheten eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Den traditionella journalistrollen bygger på kontroll över arbets- processen, en kontroll som är en förutsättning för det publicistiska ansvar som utgivaren tar på sig. Journalisten ska kolla fakta, ska vara allsidig och ta ett etiskt ansvar i sitt arbete. De publicistiska reglerna är tänkta att ge journalistiken en kvalitetsgaranti – och journalistens yrkesroll är att stå för detta genom hela processen. Men vad händer då när journalistens kontroll utmanas av andra aktörer i offentlig- heten, när publiken griper in i processen med kommentarer och invändningar? Många forskare konstaterar att journalister har svårt att släppa in publiken i processen, att behovet av kontroll är större än viljan till dialog och deltagande (t.ex. Singer et al., 2011; Lewis, 2012). Samtidigt innebär internet viktiga bidrag till de gamla journalistiska arbetsprocesserna – för att få idéer, göra research, och hålla kontakt med kollegor och publik. Arbetet utvecklas av den ständigt pågående dialogen, och samtidigt blir sociala medier och andra nätverk nya vägar för distribution av medieinnehåll genom delningar. När medie- innehållet blir ”viralt” når det ut till nya publiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Vad är det då för skillnad på journalister och alla andra aktörer på sociala medier och digitala nätverk? I den traditionella yrkesrollen ligger krav på korrekthet och allsidighet, och journalister betonar dessa värden i en tid av ökad konkurrens. Dessutom finns där ett etiskt ansvar utifrån yrkets egna regelverk. Men samtidigt påverkas dessa ideal av de nya förutsättningarna, t.ex. kravet på korrekta nyheter i relation till webbens krav på snabbhet. En av journalistikens grundregler är att granska fakta och källor innan publicering men det ökande tempot i nyhetsproduktionen har luckrat upp denna regel. Framför allt har journalister som arbetar med webbpublicering för- ändrat sin syn och publicerar snabbare och med mindre av kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Tanken är att publiceringen är en del av processen, och att publiken kommer in med nya uppgifter som gradvis gör bilden av vad som hänt mer fullständig. Korrekthet och kontroll är därmed något som växer fram under processen, och inget krav innan den första publiceringen (Nygren, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Även andra ideal kan komma att påverkas av medieutvecklingen på olika sätt. Nedskärningar på redaktioner gynnar en typ av nyheter som är lättproducerade och snabba, t.ex. ”blåljus” (olyckor och brott) och sport. Studier visar att nyhetsvärderingen på nätet är annorlunda jämfört med t.ex. papperstidningen (Karlsson, 2014) – det är mindre av politik och samhällsfrågor och mer av snabba lättproducerade nyheter i kombination med feature (t.ex. lifestyle som resor, bostad och motor) som kan ligga kvar länge och dra annonser. I längden kan dessa förändringar i nyhetsvärdering också påverka synen på journalistikens roll i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En annan reaktion kan också bli den motsatta – att de traditionella idealen av granskning och självständighet stärks bland journalister som en reaktion på medieutvecklingen. Studier från Storbritannien visar att journalister på kvalitetsmedier blir än mer angelägna om att hålla på sina ideal och kvalitetskrav när de ifrågasätts. Ideal och värderingar sitter djupt hos den journalistiska professionen och kan ­utgöra ett motstånd mot en utveckling där dessa ifrågasätts (Fenton et al., 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft13"&gt;Journalister blir mediearbetare?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Sammantagetinnebärmedieutvecklingenattdetblirsvårareatturskilja den journalistiska yrkesrollen. De förändringar som redovisas i det föregående avsnittet sätter professionen under tryck, samtidigt som nätverkssamhället gör det svårare att urskilja vem som är journalist. Flera av de faktorer som utifrån sociologin definierar en profession har blivit svagare: arbetsdelningen är otydlig och journalister har tagit över en stor del av teknikarbetet, gränser till andra yrkes­ områden inom medierna är otydliga, de professionella institutionerna försvagas­ och professionens ”altruistiska” sida försvagas i ett allt starkare kommersiellt klimat. Allt detta gör att forskare diskuterar om professionaliseringen av journalistiken övergått i sin motsats – en &lt;NOBR&gt;”de-professionalisering”&lt;/NOBR&gt; där yrkesgruppen går mot en upplösning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;(t.ex. Nygren, 2008; Waisbord, 2013). Mot detta talar det faktum att den krympande gruppen fortfarande uppvisar mycket homogena ideal och att yrkesgruppen har en homogen social sammansättning. Åtminstone så länge vi talar om de journalister som är medlemmar i Journalistförbundet (Wiik, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Den holländske medieforskaren Mark Deuze beskriver i sin bok Media Work hur journalistiken blir en del av ett ”flytande medie­ arbete” där yrkesrollerna och institutionerna upplöses (2007). I stället växer det fram en konvergenskultur där journalistik bara är en del av de ­kreativa industrierna där fakta och underhållning blandas i nya former. De mediearbetare som producerar detta är flexibla ”portföljarbetare”­ som går in och ut i olika projekt och arbetsgrupper, som arbetar i nätverksform och där gränser mellan yrken och länder inte betyder så mycket längre. Denna beskrivning kanske inte ännu gällerdengenomsnittligesvenskajournalistenpåenlokaldagstidning­. Men den pekar ändå på trender som finns särskilt i storstäderna och som kommer att påverka den journalistiska professionen än mer i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Vad betyder denna utveckling för mediepolitiken?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;I mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; diskuterade statsvetare och politiker om inte journalistiken fått för stor makt i de demokratiska processerna. Professor Olof Peterson myntade begreppet ”journalismen” som en ideologi han såg ta över i de politiska processerna, och journalisterna var dessa nya makthavare som dessutom inte gick att rösta bort i allmänna val (Peterson, 1996). Sedan dess har medieutvecklingen förändrat journalistikens ställning på många sätt – journalisterna har blivit färre och &lt;NOBR&gt;PR-konsulterna&lt;/NOBR&gt; allt fler, journalisterna har inte längre monopol på offentligheten utan är bara en av många typer av röster. De journalister som finns kvar på redaktionerna pressas allt hårdare i ökad produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det talas inte så mycket längre om ”journalismen” som ett hot mot demokratin. Tvärtom ser många nerskärningarna på redaktionerna som en fara när det gäller mediernas möjligheter att fylla sina roller i de demokratiska processerna. Detta är också en av utgångspunk- terna för den sittande medieutredningen. Oavsett hur mycket plats sociala medier och nätforum tar, så behövs det också professionella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;journalister som har tid och kompetens att systematiskt informera och granska, som kan kolla fakta och ge en allsidig bild av händelser och samhällsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Mediepolitiken kan stärka för den journalistiska professionen på flera sätt. Tre viktiga områden är: 1.) att gynna olika former av kvalitetsjournalistik, 2.) kompetensutveckling för journalister, samt 3.) en större medie- och informationskunnighet bland medborgarna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Den kvalificerade samhällsjournalistiken kan stödjas på flera sätt. Både genom en stark public service i radio/tv/webb och genom nya typer av presstöd som inte är bundet till vissa plattformar (papperstidning) eller affärsmodeller (prenumeration). De vikti- gaste kriterierna för vilket innehåll som bör stödjas är graden av samhällsrelevans och graden av professionalitet (här ingår både självständighet och pressetiska normer). Sådant stöd kan fördelas utifrån både geografi och utifrån ett samhällsbehov av fördjupad journalistik. Det kan handla om nya typer av samhällsinriktade nätbaserade medier, både ”hyperlokala” nyhetssajter och andra mer allmänt inriktade medier med fördjupande journalistik som dokumentärer och undersökande journalistik. Det finns inte en enda typ av samhällsstöd som kan täcka in olika delar av journalis- tiken, utan det behövs troligen flera olika system. Genom att skapa bättre förutsättningar för en kvalificerad samhällsjournalistik, så stärks också denna sida av den journalistiska professionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Kompetensen bland journalister kan stärkas genom mer ­fortbildning. I dag har åtta av tio journalister en särskild journa- listutbildning, ofta en treårig akademisk sådan (Edström, 2011). Men det behövs också fortbildning när det gäller den snabba ­utvecklingen av arbetsmetoder och nya former av publicering. Mediebranschenharlängevaritdåligpåfortbildning,och­samhället har tidigare tagit ett ansvar för fortbildning som i dag återfinns vid Fojo/Linneuniversitetet i Kalmar. Trots det är kunskapsnivån låg bland många journalister t.ex. när det gäller teknikanvändning och digitala plattformar. Det är också viktigt med fortbildning för att bryta den sociala och etniska homogeniteten bland journalister, det ska finnas många vägar in i yrket och möjligheter till fort- bildning för de som saknar journalistisk grundutbildning. Genom särskilda insatser för fortbildning skulle flera av de universitet som i dag sysslar med grundutbildning av journalister kunna utveckla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft10"&gt;nya kurser för att stärka kompetensen hos dagens journalister. Några exempel: datajournalistik med både analys av data och visualisering,­ bildberättande i både stillbild och rörlig bild, använd- ning av sociala medier och olika former av dialog, &lt;NOBR&gt;nät-publicering&lt;/NOBR&gt; och nya uttrycksformer, etik och ansvar i en digital miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ett aktivt publikt deltagande i medierna kan bidra med mång- fald av innehåll och röster i offentligheten, men det kräver ökad medie- och informationskunnighet hos medborgarna (se också fördjupande diskussion kring medie- och informations- kunnighet i kapitel av Carlsson respektive Francke med flera). Det vill säga kritiskt ­tänkande i förhållande till mediebudskap, och förståelse för hur mediebudskap formar vårt samhälle och demokratin. Annars riskerar­ de viktiga demokratiska möjlig­ heter som nätverkssamhället­ erbjuder att drunkna i hat, hot och ­desinformation. Källkritik har därmed kommit att bli en avgörande kunskap; att kunna ­identifiera partiskhet, övertalningsstrategier och rena ­lögner. Etiska frågor är också centrala i alla typer av nät- publicering, att höja medvetenheten om publicistiskt ansvar för att motverka ”näthat” och publicering som kränker människor. Att inkludera aktiva medieanvändare i mediepolitiken är inte ett hot mot etablerad journalistik, tvärtom. Därför kan exempelvis utbildningsinsatser i medie- och informationskunnighet på grundskola och gymnasium öka medvetenheten om journalis- tisk kvalité, och därmed utgöra viktiga bidrag till bevarandet av journalistikens demokratiska position. Även biblioteken kan ha en roll i detta som en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;”kunskaps-nod”&lt;/NOBR&gt; i medborgarjournalistiken. Ju större krav publiken ställer på medieinnehållet, ju mer gynnas den ­kvalificerade och professionella journalistiken. Dessutom får publiken en alltmer aktiv roll i innehållsproduktionen i t.ex. hyperlokala medier, och en högre grad av mediekompetens (media literacy) kan bara stimulera detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;I dag är den journalistiska professionen pressad. Många kvalifice- rade journalister lämnar yrket på grund av uppsägningar och/eller försämrade arbetsvillkor. Samtidigt växer PR- och kommunikations- branschen, gränserna mellan journalistik och reklam/PR blir otydliga och möjligheterna för aktörer som har råd att köpa sig inflytande i opinionen växer. Att stärka den journalistiska professionen är en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;motkraft mot denna utveckling. Det är också nödvändigt för att medierna ska kunna motsvara de förväntningar som medborgare och det demokratiska systemet har på journalistiken – att stå för en ­allsidig och korrekt nyhetsförmedling, granska makthavare i samhället och vara ett aktivt forum för debatt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Andersson U (2009) J&lt;/SPAN&gt;ournalister och deras publik. En studie av svenska journalisters förhållningssätt till mediepubliken. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborg: Göteborgs Universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Asp K (red.) (2012) &lt;/SPAN&gt;Svenska journalister &lt;NOBR&gt;1989-2011&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Göteborg: Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;Brink Lund A, Willig I och &lt;NOBR&gt;Blach-Örsten&lt;/NOBR&gt; M (2009) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Hvor kommer nyhederna fra? Den journalistiske födekaede i Danmark förr och nu. &lt;/SPAN&gt;Aarhus: Förlaget Ajour.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Cohen B C (1963) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The press and foreign policy&lt;/SPAN&gt;. Princeton, N.J.: Princeton U.P.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Deuze M (2007) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Media work&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Polity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M och Weibull L (2001) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Spegla, granska, tolka: aktualitetsjournalistik i svensk radio och TV under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1900-talet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; Stockholm: Prisma.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M och Weibull L (red.) (2009) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag. En studie av tidningsledarna på Borås Tidning, Nya &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Wermlands-Tidningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; Sundsvalls Tidning, Barometern och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Jönköpings-Posten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; under 180 år&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;Ekberg K (2007) Här bor journalisterna &lt;SPAN class="ft28"&gt;Sim(o) Mediestudier&lt;/SPAN&gt;. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft10"&gt;Ekström M och Nohrstedt S A (1996) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalistikens etiska problem&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Rabén Prisma och Svenska journalistförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Engblom &lt;NOBR&gt;L-Å,&lt;/NOBR&gt; Johnsson S och Gustafsson K E (2002). Bland andra massmedier (efter 1945). I K E Gustafsson och P Rydén (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Den svenska pressens historia &lt;/SPAN&gt;IV. Stockholm: Ekerlids förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;Evetts J (2003) The Sociological Analysis of Professionalism: Occupational Change in the Modern World. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Sociology&lt;/SPAN&gt;, 18(2): &lt;NOBR&gt;395–415.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft10"&gt;Fredriksson M och Johansson B (2014) The Dynamics of Professional Identity. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice, 8(5), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;585–595.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Furhoff L (1974) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Makten över medierna&lt;/SPAN&gt;. Staffanstorp: Cavefors.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Furhoff L (1986) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Makten över journalistiken&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Natur och kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft10"&gt;Haas T (2005) From ”Public Journalism” to the ”Public’s Journalism’’? Rhetoric and reality in the discourse on weblogs. Journalism Studies, 6(3): &lt;NOBR&gt;387–396.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft10"&gt;Hanitzsch T, Hanusch F, Mellado C, Anikina M, Berganza R, Cangoz I och Kee Wang Yuen E (2010) Mapping journalism cultures across nations. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies&lt;/SPAN&gt;, 12(3): &lt;NOBR&gt;273–293.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Heinonen A (1999) &lt;/SPAN&gt;Journalism in the age of the net: changing society, changing profession. Tampere&lt;SPAN class="ft10"&gt;: University of Tampere.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;Hök J (2015) Changing working conditions. I: Nygren, G och and &lt;NOBR&gt;Dobek-Ostrowska,&lt;/NOBR&gt; B (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism in change. Journalistic culture in Poland, Russia and Sweden&lt;/SPAN&gt;. Frankfurt: Peter Lang Edition, &lt;NOBR&gt;97–118.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Hovden J F (2008) &lt;/SPAN&gt;Profane and Sacred. A study of the Norwegian Journalistic Field&lt;SPAN class="ft50"&gt;. (dr.polit), University of Bergen, Bergen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;Hovden J F (2014) To Intervene or be Neutral, to Investigate or Entertain? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice&lt;/SPAN&gt;, 8(5), &lt;NOBR&gt;646–659.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Karlsson M (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Goodbye politics, hello lifestyle&lt;/SPAN&gt;. Presentation vid ICA 2014 i Seattle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Levinson P (2009) &lt;SPAN class="ft29"&gt;New new media. Boston&lt;/SPAN&gt;, Mass.: Pearson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft11"&gt;Lewis J, Williams A, Franklin B, Thomas J och Mosdell N (2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft28"&gt;The Quality and Independence of British Journalism&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cardiff: Cardiff University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft10"&gt;Löfgren Nilsson M (1999) &lt;SPAN class="ft28"&gt;På Bladet, Kuriren och Allehanda. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Lowry W och Latta J (2008) The Routines of Blogging. I: Paterson C och Domingo D. (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Making Online News&lt;/SPAN&gt;. New York, Peter Lang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Melin-Higgins&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; M (1996) &lt;/SPAN&gt;Pedagoger och spårhundar : en studie av svenska journalisters yrkesideal&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Møller Hartley J (2011) &lt;/SPAN&gt;Radikalisering af kampzonen. En analyse af netjournalistisk praksis og sjelvforståelse i spaendingsfeltet mellem idealer og publikum&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Roskilde: Roskilde universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p546 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nygren G (2008) &lt;/SPAN&gt;Yrke på glid: om journalistrollens deprofessiona­ lisering&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Sim(o).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft10"&gt;Nygren G (2010) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalist – och sen då? &lt;/SPAN&gt;Journalistikstudier vid Södertörns högskola nr 1. Huddinge: Södertörns högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;Nygren G (2012) Tillfällig och flexibel. Arbetsmarknad och yrkesroller för journalister I förändring. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Information &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;34(3-4):&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;19–37.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft10"&gt;Nygren G (2014) Multiskilling in the newsroom: &lt;NOBR&gt;De-skilling&lt;/NOBR&gt; or &lt;NOBR&gt;re-skilling&lt;/NOBR&gt; of journalistic work? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Media Innovations &lt;/SPAN&gt;1(2): &lt;NOBR&gt;75–96.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nygren G (2015) &lt;/SPAN&gt;Förändrad syn på faktagranskning&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Medievärlden Premium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft50"&gt;Nygren G och Zuiderveld M (2011) &lt;SPAN class="ft51"&gt;En himla många kanaler – flerkanalpublicering i svenska mediehus&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft10"&gt;Nygren G och Althén K (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Landsbygd i medieskugga&lt;/SPAN&gt;. Journalistikstudier på Södertörn nr 7. Huddinge: Södertörns högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft10"&gt;Nygren G och Appelgren E (2015) Färre journalister som producerar mer för fler kanaler. I: Truedson L (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft28"&gt;Mediestudiers årsbok – tillståndet för journalistiken 2014/15&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Institutet för mediestudier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft50"&gt;Paterson C A och Domingo D (2008) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Making online news : the ethnography of new media production&lt;/SPAN&gt;. New York: Peter Lang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;Patterson T E (1998) Political Roles of the Journalist. I: Graber D A, Norris P och McQuail D (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The politics of news, the news of politics&lt;/SPAN&gt;. Washington, D.C.: CQ Press, &lt;NOBR&gt;17–32.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Peterson O (1996) &lt;/SPAN&gt;Politikens möjligheter – har folkstyrelsen någon framtid? &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: SNS förlag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Petersson B (2006) &lt;/SPAN&gt;Från journalist till murvel. Journalistyrkets professionalisering från 1900 till &lt;NOBR&gt;1960-talet.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborg: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nordicom-Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Singer J (2011) Community Service: Editor pride and user preference on local newspaper websites. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice, &lt;/SPAN&gt;5(6): &lt;NOBR&gt;623–642&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1995:37. &lt;/SPAN&gt;Vårt dagliga blad – stöd till svensk dagspress&lt;SPAN class="ft10"&gt;: betänkande. Stockholm: Fritze.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den journalistiska professionen i nätverkssamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p559 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2015:94. &lt;/SPAN&gt;Medieborgarna och medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Elanders.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Stigbrand K och Nygren G (2013) &lt;/SPAN&gt;Professional identity in changing media landscapes : journalism education in Sweden, Russia, Poland, Estonia and Finland&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Huddinge: Södertörns högskola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft10"&gt;Truedson L (red.) (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Där bor journalisterna&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Institutet för mediestudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Von Krogh T (red.) (2011) &lt;SPAN class="ft28"&gt;#journalistroll&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Institutet för mediestudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Waisbord S (2013) &lt;/SPAN&gt;Reinventing Professionalism: Journalism and News in Global Perspective&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge: Polity.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Weaver D H och Wilhoit G C (1991) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The American journalist: a portrait of U.S. news people and their work &lt;/SPAN&gt;(2. ed.). Bloomington, Ind.: Indiana University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Weibull L och Wadbring I (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Massmedier. Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Ekerlids förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Wiik J (2010) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism in Transition&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Wiik J (2014) Towards the Liberal Model. &lt;SPAN class="ft29"&gt;Journalism Practice&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;1–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft10"&gt;Wiik J (2015) Internal Boundaries. The Stratification of the Journalistic Collective. I: Carlson M och Lewis S C (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft28"&gt;Boundaries of Journalism: Professionalism&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Practices, and Participation. New York: Routledge, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;118–133.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Windahl S (1975) &lt;/SPAN&gt;Professionella kommunikatörer: en explorativ studie. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lund: Studentlitteratur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Örnebring H (2015) &lt;/SPAN&gt;Det journalistiska arbetets förändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft10"&gt;I: Karlsson M och Strömbäck J (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Handbok i journalistikforskning&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur, &lt;NOBR&gt;497–509.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p565 ft91"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft12"&gt;Jenny Wiik, lektor, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft12"&gt;Ulrika Andersson, docent, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;I digitaliseringens spår har många medieföretag det svårt ekono- miskt och de senaste åren har präglats av omfattande omorganisa- tioneringar och nedskärningar av personal. Situationen innebär dels ökad outsourcing och användning av frilansmaterial, och dels att styrkebalansen inom redaktionerna förändras. Samtidigt som många journalister tvingas se sig som övertaliga, får ledningsfunktionerna ökad betydelse i att koordinera, planera och följa upp beslut. I den turbulenta marknadsmiljön blir också strategiska överväganden allt viktigare. Vad betyder detta för det kollegiala bestämmande som åtminstone tidigare varit en viktig del av den journalistiska yrkes­ rollen? Vilka möjligheter har journalister i dag att hävda professionellt inflytande i den redaktionella processen, och finns det demokratiska implikationer av dessa förändringar? Detta kapitel syftar till att belysa det förändrade ledarskapet på svenska nyhetsredaktioner och de maktförskjutningar som i samband med detta äger rum inom medieföretag, samt att diskutera betydelsen av denna utveckling för journalistikens framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft22"&gt;Hybrida medieorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Ett typiskt drag av nyhetsorganisationers verksamhet är strävan att uppnå såväl journalistiska ideal som affärsrelaterade målsättningar (Croteau och Hoynes, 2006; Picard, 2005). Det dagliga arbetet präg- las oftast av en hög grad av dualism i termer av centralisering och decentralisering, rationalitet och intuitivitet respektive kreativitet och effektivitet. De flesta – för att inte säga alla – medieorganisationer är också uppdelade i flera olika avdelningar, eller verksamheter, som styrs med hjälp av olika ledningar. Verksamhetens skiftande karaktär bidrar till att organisationens olika delar präglas av olika slags struk- turer och kulturer, vilket har lett till uppkomsten av begrepp såsom hybridföretag (Nygren, 2008), &lt;NOBR&gt;både-och-företag&lt;/NOBR&gt; (Sveiby, 1995) samt dualistiska organisationer (Tuchman, 1978) för att beskriva medier som organisationer (för mer ingående resonemang kring dessa orga- nisationsförändringar, se Wiik och Nygrens kapitel i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;För de medier som ägnar sig åt daglig nyhetsrapportering hand- lar arbetet i mångt och mycket om att kunna tillgodose kravet på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;förutsägbarhet i förhållande till det oväntade, vilket konkret har inneburit ett slags rutinisering av det oförutsedda (Löfgren Nilsson, 1999; Schoemaker och Reese, 1996; Tuchman, 1974). Samtidigt som arbetet på redaktionen ställer krav på rutiner och standardisering måste nyhetsorganisationens struktur också vara tillräckligt löst organiserad för att kunna hantera en omvärld som i sina väsentliga delar är oförutsägbar (Soloski, 1989). Det innebär att strukturen måste kunna handskas med stora förändringar, vilket förutsätter att journalisterna har en omfattande autonomi i såväl urvals- som produktionsprocessen­ . Att detaljstyra verksamheten från lednings- håll har traditionellt sett varit svårt, inte minst då stora delar av arbetet har skett ute på fältet. Sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har det dock skett stora förändringar inom både samhälle och mediebransch, vilka också har fått konsekvenser för organisationernas styrning av det redaktio- nella arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I Sverige liksom internationellt har medieorganisationer länge organiserats utifrån två olika ledarskapsmodeller &lt;NOBR&gt;(Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; och Weibull, 2011; Ohlsson, 2012; Raviola, 2012). Den första modellen präglas av ett dubbelt ledarskap där chefredaktören har huvud­ ansvaret för det arbete som sker på redaktionen medan företagets vd ansvarar för områden som ekonomi och marknad. Den andra model- len innebär att en så kallad publisher innehar båda dessa funktioner och därmed ansvarar för journalistiken såväl som för affärerna. Båda modellerna inrymmer ett spänningsfält mellan journalistik och marknad, där det av tradition har funnits en tydlig skillnad i synen på organisationens produkt och publik. Spänningsfältet har också varit befäst både i det sociala samspelet mellan avdelningarna och i identi­ teterna hos medarbetarna­ på respektive avdelning (Achtenhagen och Raviola, 2009; Fagerlind och Norbäck, 2005). Den tydliga åtskillna- den i dagliga rutiner har bidragit till att ytterligare förstärka denna gränsdragning, exempelvis genom avsaknad av gemensamma möten och utvecklingsarbete mellan de olika avdelningarna (Deuze och Fortunati, 2010; Paterson och Domingo, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Situationen har dock förändras sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; till följd av ökad konkurrens, hårdare ekonomiskt tryck på enskilda medieföretag och omställning från produktion och publicering i en plattform till flera. Tillsammans har dessa faktorer bidragit till att spänningsfältet har genomgått en gradvis omstöpning, vilket inte minst har fått konsekvenser för journalistiken och det redaktionella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;ledarskapet (Andersson och Wiik, 2013; Franklin, 2012). Det som tidigare har beskrivits som mer eller mindre vattentäta skott mellan redaktion och marknadsavdelning (Achtenhagen och Raviola, 2009; &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; och Weibull, 2009; Tuchman, 1978), har under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; i ökad utsträckning kommit att präglas av samarbete mellan olika avdelningar (Gade och Raviola, 2009; Raviola, 2012; Westlund, 2011) och ökat kommersiellt hänsynstagande i det redaktionella arbetet (Andersson och Wiik 2014, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Ökad samverkan har i kombination med stramare ekonomiska ramar i allra högsta grad påverkat det redaktionella ledarskapets ideal och praxis, bland annat genom ökade krav på marknadsorientering och affärskompetens (Andersson och Wiik, 2014; Gade, 2008). Denna förändring beskrivs ibland som ett slags konvergens mellan de publicistiska och de affärsmässiga rollerna i medieorganisationen (Andersson och Wiik, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Redaktionellt ledarskap i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Det redaktionella ledarskapet har kommit att kräva ett alltmer professionellt­ förhållningssätt, och den som är verksam som redak- tionell ledare i dag behöver ofta ha mer kunskap och kompetens om ekonomi och marknad jämfört med redaktionella ledare som var verksamma för tjugo eller trettio år sedan (Andersson och Wiik, 2014). Denna utveckling är ur ett internationellt perspektiv inte så kontroversiell, men i den svenska mediebranschen vårdas fortfarande på många håll traditionen av att rekrytera duktiga journalister till chefsposterna. De vassaste journalisterna behöver dock inte vara de skarpaste strategerna, och bristen på innovativa anpassningar av affärsmodeller har lett till att många medieföretag i dag kämpar med ansträngd ekonomi. Likaså har den teknologiska dimensionen blivit allt viktigare för nyhetsorganisationers organisering och operativa arbete, vilket ökar behoven av professionella ledare som kan balansera verksamhetens olika intressen (se t.ex. Westlund 2011). För samtidigt som kraven på marknadsorientering har ökat står den redaktionella ledaren – åtminstone inom nyhetsmedier – även som garant för att organisationen bedriver en journalistisk verksamhet som bidrar till samhället och dess medborgare. Den som ytterst ansvarar för det journalistiska arbetet måste i dag ta hänsyn till faktorer som dels&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;handlar om ekonomisk stabilitet och vinstgenerering, och dels om anseende, kvalitet, samhällsansvar och etik (Wilkins, 2006). Denna förändring har av forskare beskrivits som ett alltmer marknadsinriktat ledarskap som bidrar till en kommersialisering av den professionella nyhetsjournalistiken (Andersson, 2009; Andersson och Wiik, 2013; McChesney och Nichols, 2010; Wiik, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Forskning har visat att ledarskapet i svenska nyhetsföretag i allt högre utsträckning präglas av en brett förankrad managementkultur, det vill säga en ideologisk betoning av ledarskapets roll för att uppnå organisationsmålen (Andersson och Wiik, 2013, 2014). Framväxten av ett sådant förhållningssätt är ingen ny företeelse utan har under de senaste decennierna karakteriserat stora delar av den offentliga och privata sektorn världen över (se t.ex. Deem och Behony, 2007; Goldstein, 2012). Managementkulturen utgår från uppfattningen att alla organisationer fungerar på ett liknande sätt, vilket innebär att det inte är någon större skillnad på att leda ett industriföretag eller ett nyhetsföretag – båda kan effektiviseras och optimeras genom strategiskt ledarskap (Enteman, 1993). Vidare skiljer sig manage- mentkulturen från andra ledarstilar genom betoningen av kontroll och mätning av individuella såväl som organisatoriska prestationer. På så sätt förs makt och inflytande från kollegiet till mer central nivå i organisationen (Mintzberg, 1989; Shenhav, 1999). Meningen med ett sådant ledarskap är framför allt att eliminera och förebygga faktorer som kan stå i vägen för organisationens tillväxt på en föränderlig marknad och hänger ofta samman med nedskärningar av övrig per- sonal och intensifierade avkastningskrav Vid hårda ekonomiska tider blir organisationens förmåga till flexibilitet och anpassningen central, och de som sitter vid rodret ges ökad betydelse (Goldstein, 2012). Till sammanhanget hör att nyhetsmedieföretag, särskilt dagspressen, har blivit alltmer finansiellt pressade under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; (se exempelvis Ohlssons respektive Allern och Pollacks kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;När managementkulturen får fäste på nyhetsredaktioner utmanas vanligen de etablerade ideal och den praxis som råder bland redak- tionens journalister (jfr Faulconbridge och Muzio, 2008; Wilson och Halpin, 2006). Ett alltmer marknadsorienterat förhållningssätt på ledningsnivå har kommit att rubba gränsdragningen mellan orden och pengarna i den dagliga verksamheten (Andersson och Wiik, 2013; Wiik, 2010). Även om ett tudelat ledarskap fortfarande finns kvar på många nyhetsorganisationer, har managementperspektivet blivit&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;alltmer integrerat i redaktionella ledares arbete (Achtenhagen och Raviola, 2009; Andersson och Wiik, 2014; Gade, 2008). Med ökade samarbeten mellan ansvariga chefer från olika avdelningar inom organisationen sipprar övergripande organisatoriska mål och värden gradvis över från de administrativa och ekonomiska avdelningarna till redaktionens ledare och därefter till dess journalister &lt;NOBR&gt;(Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; och Weibull, 2009, 2011; Raviola, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Genom att successivt ta till sig och utgå från managementperspek- tivet i det dagliga arbetet frigör sig redaktionella ledare stegvis från traditionella journalistiska ideal och normer där kollegial bedömning och beslutsfattande tidigare utgjorde basen. (Evetts, 2006). Den ökade betydelsen av redaktionell styrning påverkar därmed redak- tionens journalister då dessa i det dagliga arbetet kommer att befinna sig i eller stöta på situationer där journalistiska och affärsmässiga förväntningar och ideal kolliderar med varandra. Sådana situationer leder antingen till konflikt eller kompromiss, men i vilket fall kom- mer journalisternas professionella hållning att utmanas, förhandlas och omformas (Fortunati och Sarrica, 2010; Gade, 2004). Forskning visar att svenska journalister över tid har blivit mer accepterande av de marknadsmässiga målen för verksamheten. I synnerhet gäller detta gruppen av unga, nyutexaminerade journalister, för vilka medieland- skapet ter sig mer naturligt än det gör för deras äldre kollegor (Wiik, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft57"&gt;Minskad journalistisk autonomi i svenska nyhetsorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft10"&gt;Större delen av den forskning som har gjorts under senare år om förändringar­ av redaktionellt arbete har fokuserat på journalister som yrkesgrupp och hur deras arbete har påverkats av ändrade villkor inom respektive utanför medieorganisationen (se exempelvis Deuze, 2007, 2008; Singer et al., 2011; Wiik, 2010; Witschge och Nygren, 2009). När det gäller inflytandet över det redaktionella arbetet har trenden under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; varit att styrningen från ledningen har blivit betydligt hårdare, vilket bland annat innebär att det krävs ytterligare argument och motiveringar från reportrarnas sida om varför en viss artikel eller ett visst inslag bör göras och på vilket sätt inslaget är kommersiellt gångbart (Andersson, 2013). Detta behöver i sig inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;utgöra en försämring. Ökad betoning på strategiska överväganden skulle också kunna leda till bättre och mer relevant journalistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Även om journalister fortfarande tycker sig ha stor frihet i genom- förandet av de dagliga arbetsuppgifterna, har det skett en tydlig förändring där redaktionsledarna reserverar sista ordet till sig själva när det gäller övergripande beslut om den journalistiska produkten och ekonomiska respektive marknadsmässiga frågor på redaktionen (Bakker och Wadbring, 2006; Tsourvakas, Zotos och Dekoulou, 2007; Wiik och Andersson, &lt;SPAN class="ft28"&gt;kommande&lt;/SPAN&gt;). Det är därmed i allt högre utsträckning de redaktionella ledarna som sätter ramarna för det dag- liga arbetet på redaktionen, vilket innebär att mer marknadsoriente- rade värderingar och perspektiv får implikationer för journalisternas arbete. Dessa ramar är ofta outtalade och inbyggda i de redaktionella systemen, vilket innebär att styrningen sker på ett subtilt sätt utan explicita instruktioner. Det betyder att journalisten fortfarande har en viss frihet i själva gestaltningen av nyheter, samtidigt som ramarna för verksamheten har stramats upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft3"&gt;Figur 1 Journalisters upplevelse av egen frihet att själv välja ämne och vinkel 1995 och 2014 (balansmått)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft55"&gt;Kommentar: Frågeformuleringarna lyder: Hur stor frihet har du att välja de ämnen/händelser du ska arbeta med? respektive: Hur stor frihet har du att välja vinkel på det ämne/händelse du ska arbeta med? Antal svarspersoner för respektive år är 675 och 869. Svarsskalan är &lt;NOBR&gt;5-gradig,&lt;/NOBR&gt; där 5 är Full frihet och 1 är Ingen frihet alls. Balansmåttet varierar mellan +100 och &lt;NOBR&gt;–100,&lt;/NOBR&gt; där +100 innebär att samtliga journalister upplever att de har full frihet medan &lt;NOBR&gt;–100&lt;/NOBR&gt; innebär att samtlig upplever att de inte har någon frihet alls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft17"&gt;Källa: Den svenska journalistundersökningen 1995 samt Journalistpanelen 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;Svensk forskning om villkoren för nyhetsarbete visar på en tydlig förändring i journalisters upplevelser av hur stor den egna friheten är i det dagliga arbetet. Runt mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; upplevde en klar majoritet av journalister verksamma inom svensk dagspress att de hade mycket stor frihet att både välja ämne och vinkel på det material som de arbetade med på redaktionen (figur 1). Tjugo år senare ser situationen diametralt annorlunda ut då huvuddelen av journalisterna iställetuppleverattdeharlitenmöjlighetattstyraöverinriktningenpå det egna arbetet. Deras upplevelser bör sättas i relation till en alltmer begränsade arbetsmarknaden för journalister, där redaktionerna blir mindre men poolen av tillgänglig arbetskraft desto större. En konse- kvens av detta är att redaktionsledare kan ställa högre krav på både medarbetare och frilansare, den minskade autonomin har därmed sin grund i strukturella förändringar av journalisters arbetsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Ytterligare en jämförelse mellan hur journalister uppfattade sin egen arbetssituation i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och hur motsvarande uppfattningar såg ut i början på &lt;NOBR&gt;2010-talet,&lt;/NOBR&gt; pekar mot en generell förändring i upplevelsen av i vilken utsträckning det redaktionella arbetet är styrt av ledningen (figur 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Det är dock osäkert vilka aspekter av det redaktionella arbetet som påverkas mest av ökad styrning och kontroll, och hur de i så fall påver- kas. Andelen journalister som upplever att det är svårt att få gehör för egna idéer har exempelvis inte förändrats under samma tidsperiod, likaså upplever majoriteten av de svenska journalisterna – då som nu&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;– att det råder god sammanhållning mellan kollegorna på redaktionen samt att det kollegialt finns en stark enighet om viktiga värderingar och yrkesideal som är centrala för arbetet (figur 2). I viss mån upplevs också konkurrensen mellan enskilda journalister på redaktionen ha blivit något mindre under senare år. Utvecklingen är med andra ord mångfacetterad. Bland annat så har intervjustudier med journalister på svenska storstadsmorgontidningar visat att journalister ibland upplever att de stramare tyglarna kan vara gynnsam för den journa- listiska kvaliteten, eftersom sådant som är av mindre relevans och som tidigare mest fungerade som utfyllnadsmaterial numera inte ges utrymme i tidningen (Andersson, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p572 ft3"&gt;Figur 2 Journalisters upplevelse av arbetsvillkoren på redaktionen 1995 och 2011 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft23"&gt;Kommentar: Frågan lyder Hur skulle du karakterisera arbetsmiljön på den redaktion där du arbetar? Svarsalternativen är Stämmer helt, Stämmer delvis, Stämmer knappast, Stämmer inte alls, samt Ingen åsikt. Figuren redogör för andelen som har uppgett alternativen Stämmer helt samt Stämmer delvis. Antalet svarspersoner för respektive år är 456 respektive 562.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft17"&gt;Källa: Den svenska journalistundersökningen 1995 samt 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft10"&gt;Samtidigt är det tydligt att det har uppstått en allt bredare klyfta mellan redaktionens journalister och redaktionsledningen. Det tar sig bland annat uttryck i upplevelsen av att ledningen ofta är osynlig i det dagliga arbetet, vilket bidrar till ett avstånd mellan journalister och ledare (Andersson, 2014). Detta avstånd har spätts på i takt med att redaktionsledningar har anammat mer av företagsekonomiska perspektiv i sitt arbete. Studier pekar mot att den vertikala skiljelinje som historiskt har funnits mellan redaktion och marknad, numera förefaller ha ersatts av en horisontell skiljelinje inom redaktionen. Skiljelinjen handlar här primärt om en ökad skillnad mellan redak- tionella ledare och journalister i värderingar som rör publik och marknad (Andersson, 2009; Andersson och Wiik, 2013). Dessa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;skillnader inkluderar bland annat förändringar av det språkbruk som rör publiken, där ledarskapet oftare använder begrepp som kunder eller målgrupper medan journalister talar om läsare eller medborg- are (Andersson, 2009). De redaktionella ledarna uttrycker således ett värdesystem som är knutet till ett tydligt marknadsperspektiv, medan journalisters språkbruk snarare är rotat i journalistikens demokratiska funktion i samhället. I sammanhanget kan noteras att Medieutredningen explicit tagit sin utgångspunkt i ett medborgar- perspektiv (SOU 2015:94).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Representanter för ledningen förklarar vanligen den stärkta publicistiken med att ökad ekonomisk press och tuffare konkurrens­ situationerhartvingatframenhöjningavdenjournalistiskakvaliteten, en förändring som ledarna själva menar sig ha varit ansvariga för att driva igenom. Genom att fokusera på publikorientering och på olika sätt arbeta för att bidra till att stärka företagets finansiella situation, anser redaktionella ledare att förutsättningarna för att journalistiken ska kunna fortsätta utvecklas och behålla sin självständiga position i organisationen såväl som i samhället har stärkts, en uppfattning som kan sägas gå på tvärs med journalisternas åsikt (Andersson och Wiik, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Denna tudelning kan ses som en tydlig indikation på ett alltmer kommersiellt styrt ledarskap. Samtidigt bör även ledarnas betoning av den egna kompetensens betydelse för den journalistiska verksam- hetens överlevnad ses som ett tecken på att styrningen av svenska nyhetsredaktioner präglas av en allt tydligare managementkultur där chefskapet blir en profession i sig (jfr Andersson och Wiik, 2013). I linje med managementperspektivet beskriver såväl redaktionsledare som journalister hur det redaktionella arbetet i dag präglas av en allt hårdare styrning uppifrån med färre möjligheter för journalisterna att skriva om sådant som inte är att betrakta som kommersiellt gångbart (Andersson, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Oavsett slutproduktens kvalitet i slutändan präglas arbetet på en redaktion av ständiga förhandlingar mellan professionella drivkrafter och organisatoriska mål, förhandlingar som allt som oftast slutar i någon sorts samsyn om vad som bör göras. Men medan det profes- sionella ramverket syftar just till framtagandet av kollegiala beslut, finns det utifrån ett managementperspektiv mycket litet utrymme för medarbetarna att bestrida ledningens ståndpunkter (Andersson och Wiik, 2013; Evetts, 2003, 2009). En nyligen påbörjad studie av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;hur dessa förhandlingar tar sig uttryck på svenska nyhetsredaktioner pekar mot att resultatet av både större och mindre konfliktsituationer ofta blir att journalisterna får finna sig i de beslut som fattas (Wiik och Andersson, kommande). Att utfallet blir på detta sätt är egentligen inte särskilt konstigt, då det ligger i journalisternas intresse att den dagliga verksamheten kan fortgå. Effekten av ökad redaktionell styr- ning kan därför så småningom innebära att journalister potentiellt förlorar kontrollen över de normer och värderingar som karakterise- rar yrket, vilket sannolikt leder till förändringar av yrkesidentiteten (Ryfe, 2009a, 2009b; Wiik, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Huruvida förändringarna av redaktionell styrning i praktiken har lett fram till stärkt eller försämrad journalistisk kvalitet är vanskligt att fastslå med utgångspunkt i den forskning som hittills har genomförts. En gemensam slutsats som flera studier kommer fram till, är därför att det krävs betydligt mer forskning om villkoren och förändringarna i samspelet mellan det redaktionella ledarskapet och journalisterna inom nyhetsorganisationer för att förstå vilken långsiktig betydelse dessa har, eller kommer att få, för organisationernas verksamhet och journalistik (Andersson och Wiik, 2013, 2014; ­Bartosova, 2011; Skillset, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Slutsatser och implikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;I vårt kapitel har vi fokuserat på förändringar inom det redaktionella ledarskapet på svenska nyhetsorganisationer och hur detta upplevs ha påverkat den journalistiska professionens inflytande och kontroll över det dagliga arbetet. Det handlar dels om hur journalister och redaktionella ledare upplever att olika styrkrafter har förändrats över tid, men också om hur stor påverkan ett starkare ledarskap har på den journalistiska autonomin. Den centrala frågan är naturligtvis vilka långsiktliga effekter dessa förändringar har fått och fortsättningsvis kommer att få för den journalistiska yrkesrollen och för det journa- listiska arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Spörsmålet är inte helt lätt att reda ut. Inom forskningen har det å ena sidan uttryckts farhågor om att ett stärkt ledarskap som präglas av ideal kopplade till management och kommersialisering bidrar till att urholka såväl det journalistiska arbetet som den jour- nalistiska ­produkten. Å andra sidan finns det studier som pekar mot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;att anpassning efter rådande ekonomiska, konkurrensmässiga och tekniska förhållanden är en av huvudnycklarna för att alls kunna överleva i ett hårt medieklimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Hur vi ställer oss till utvecklingen handlar om i vilken utsträckning vi väljer att anlägga ett normativt perspektiv på journalistiken och vad vi svarar på frågan ”vad är god journalistik”? (se också Allern och Pollacks respektive Wadbrings kapitel i denna bok). Det har förmodligen aldrig funnits ett unisont svar på den frågan, men i dag är journalistikens uppdrag mer än någonsin öppet för förhandling. En vägledning i diskussionen kan vara att titta på de gamla press- utredningarna från 1975 och 1994 och utvärdera de slutsatser som drogs där. I dessa slogs fast att medierna ska erbjuda granskning av makthavare, förmedling av information, och fungera som forum för den samhälleliga debatten (SOU 1975:78; SOU 1994:94, se också Weibulls kapitel i denna bok för genomgång av medieutveckling och diverse utredningar). Vidare så framhölls betydelsen av saklig, korrekt och oberoende journalistik som ett medel för att fylla dessa funktioner, och kanske är det där nuvarande organisationsföränd- ringar inom medieföretagen kan skapa mest problem. Till syvende och sist är journalistikens självreglering och autonomi en grund­ läggande förutsättning för oberoende journalistik, och under lång tid har medieföretagens starka ställning och dubbla ledarskap rymt en strävan att vakta detta oberoende. I takt med att mediechefer själva tar på sig rollen som garanter för journalistikens autonomi minskar förankringen i en bredare profession. Om professionen alltmer ser sig som utförare av färdiga strategier så kan med fog frågetecken resas kring både journalistyrkets framtid och medieföretagens kapacitet att uppfylla ett demokratiskt uppdrag. Samtidigt så ser den förändrade autonomin inte likadan ut för alla journalister; snarare sker en diver- sifiering av kåren. En liten skara journalister åtnjuter omfattande frihet och inflytande; inte sällan har dessa lyckats bygga sitt eget varumärke i korsbefruktning med redaktionella varumärken. Men i professionens bottenskikt växer också gruppen av journalister vars arbetsförhållanden närmast kan beskrivas som prekära. De hoppar mellan lösa kontrakt och olika organisationer och har mycket svårt att hävda sina professionella ställningstaganden i de fall dessa pressas av arbetsgivaren. Majoriteten av journalisterna befinner sig ­däremellan, i en redaktionell organisation och med relativt stor operativ frihet (Wiik, 2015, Östlund, 2000).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;De forskningsresultat som redovisats i detta kapitel indikerar dock att utvecklingen missgynnar autonomin hos den journalistiska professionen som helhet, vilket väcker funderingar kring de profes- sionella mål som journalistiken arbetar mot. Givet den demokratiska funktion som nyhetsmedier tillskrivs i Sverige såväl som i övriga västvärlden, är det centralt att dessa organisationer ges förutsätt- ningar att rapportera om händelser och frågor som är av relevans för medborgarna samt att bedriva en kritisk granskning av maktför­ hållandena i samhället. Strävan efter ekonomisk stabilitet tycks i dag ta upp alltför stor del av det redaktionella ledarskapets tid, samtidigt som bristen på resurser försvårar satsningar på att öka medarbetarnas kompetens och kvalitetsutveckling. Visserligen har mediechefer med innovativa idéer och utvecklingsstrategier hittills kunnat upprätthålla nyhetsproduktionen, men ofta bygger dessa idéer på partnerskap med mer kapitalstarka aktörer som i längden riskerar att äventyra den publicistiska integriteten. Alldeles oavsett att vissa nyhetsföretag ser ut att kunna utforma nya affärsmodeller så uppstår åter frågan om journalistikens autonomi i dessa sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Hur kan då mediepolitiken påverka denna utveckling, och är det ens önskvärt? På ett konkret plan är det knappast rimligt att staten ingriper i nyhetsföretagens organisering, men från politiskt håll behövs ett klargörande om hur man ser på journalistikens demokra- tiska funktion och vem som bär ansvaret för dess fortsatta utveckling. Vad vill vi med den professionella nyhetsjournalistiken? Vilka ideal är det som ska prägla denna? I vilken utsträckning kan marknaden svara upp till demokratins behov av fri information och granskning? I Medieutredningens strävan att besvara dessa frågor är maktförskjut- ningarna inom nyhetsföretagen en viktig komponent att utgå ifrån.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft92"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft10"&gt;Achtenhagen L och Raviola E (2009) Balancing tensions during convergence: duality management in a newspaper company.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;International Journal on Media Management &lt;SPAN class="ft11"&gt;11(1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;32–41&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Andersson U (2009) &lt;/SPAN&gt;Journalister och deras publik. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft10"&gt;Andersson U (2013) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Från fullformat till tabloid&lt;/SPAN&gt;. Sundsvall: Demicom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Andersson U (2014) &lt;/SPAN&gt;Organisationsteori för mediemedarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft11"&gt;Andersson U och Wiik J (2013) Journalism Meets Management.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft29"&gt;Journalism Practice &lt;SPAN class="ft11"&gt;7(6): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;705–719.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft10"&gt;Andersson U och Wiik J (2014) New Demands on Editorial Leadership. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Observatorio (OBS*) Journal &lt;/SPAN&gt;8(2): &lt;NOBR&gt;1–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft50"&gt;Bakker P och Wadbring I (2006) Free Dailies: Success the Machiavellian way? I: Küng L (red.) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Leadership in the Media Industry. Changing Contexts, Emerging Challenges&lt;/SPAN&gt;. Jönköping: Media Management and Transformational Centre, &lt;NOBR&gt;41–57.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft10"&gt;Bartosova D (2011) The Future of the Media Professions: Current Issues in Media Management Practice. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Journal on Media Management &lt;/SPAN&gt;13(3): &lt;NOBR&gt;195–203.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Croteau D och Hoynes W (2006&lt;SPAN class="ft28"&gt;) The Business of Media: Corporate Media and the Public Interest&lt;/SPAN&gt;. Thousand Oaks, CA: Pine Forge Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Deem R och Brehony K (2007) Management as Ideology: the Case of ’New Managerialism’ in higher education. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Oxford Review of Education &lt;/SPAN&gt;31(2): &lt;NOBR&gt;217–235.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Deuze M (2007) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Media Work&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft10"&gt;Deuze M och Fortunati L (2010) Atypical Newswork, Atypical Media Management. I: Deuze M (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Managing Media Work, &lt;/SPAN&gt;London: Sage, &lt;NOBR&gt;111–120.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft50"&gt;&lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M och Weibull L (2009) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M och Weibull L (2011) From &lt;NOBR&gt;Idealist-Entrepreneur&lt;/NOBR&gt; to Corporate Executive. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies &lt;/SPAN&gt;12(3): &lt;NOBR&gt;294–310.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p582 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Enteman WF (1993) &lt;/SPAN&gt;Managerialism: Emergence of a New Ideology&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Madison: University of Wisconsin Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;Evetts J (2003) The Sociological Analysis of Professionalism: Occupational Change in the Modern World. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Sociology &lt;/SPAN&gt;18(2): &lt;NOBR&gt;395–415.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft10"&gt;Evetts J (2006) The Sociology of Professional Groups: New Directions. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Current Sociology &lt;/SPAN&gt;54(1): &lt;NOBR&gt;133–143.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Evetts J (2009) New Professionalism and New Public Management: Changes, Continuities and Consequences. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Comparative Sociology &lt;/SPAN&gt;8(2): &lt;NOBR&gt;247–266.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft10"&gt;Fagerling M och Norbäck M (2005) Newsroom Identities: Group Configurations and Transforming Boundaries during the Introduction of a Web Edition. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Intervention Research &lt;/SPAN&gt;1(2): &lt;NOBR&gt;191–207.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft10"&gt;Faulconbridge J och Muzio D (2008) Organizational Professionalism in Globalizing Law Firms&lt;SPAN class="ft28"&gt;. Work Employment Society &lt;/SPAN&gt;22(1): &lt;NOBR&gt;7–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Fortunati L och Sarrica M (2010) The future of the press: Insights from the sociotechnical approach. &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Information Society &lt;/SPAN&gt;26(4): &lt;NOBR&gt;247–255.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Franklin B (2012) &lt;SPAN class="ft29"&gt;The future of journalism&lt;/SPAN&gt;. London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft50"&gt;Gade P (2004) Newspapers and organizational development: management and journalist perceptions of newsroom cultural change. &lt;SPAN class="ft51"&gt;Journalism &amp; Communication Monographs &lt;/SPAN&gt;6(1), &lt;NOBR&gt;5–55.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft10"&gt;Gade P (2008) Journalism Guardians in a Time of Great Change: Newspaper Editors’ Perceived Influence in Integrated News Organizations. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism &amp; Mass Communication Quarterly&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;85(2): &lt;NOBR&gt;371–392.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft10"&gt;Gade P och Raviola E (2009) Integration of News and News Integration: A Structural Perspective on New Media Changes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Journal of Media Business Studies &lt;SPAN class="ft11"&gt;6(1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;87–111.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft10"&gt;Goldstein, A. (2012). Revenge of the Managers: Labor Cost- Cutting and the Paradoxical Resurgence of Managerialism in the Shareholder Value Era, 1984 to 2001. &lt;SPAN class="ft28"&gt;American Sociological Review, &lt;/SPAN&gt;77(2), &lt;NOBR&gt;268–294&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Löfgren Nilsson M (1999&lt;/SPAN&gt;) På Bladet, Kuriren och Allehanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;McChesney RW och Nichols J (2010) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Death and Life of American Journalism: The Media Revolution That Will Begin the World Again&lt;/SPAN&gt;. Philadelphia: Nation Books.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Mintzberg H (1989) &lt;/SPAN&gt;Mintzberg on Management: Inside our Strange World of Organizations&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Free Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Nygren G (2008) &lt;/SPAN&gt;Yrke på glid – om journalistrollens deprofessionalisering. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Stockholm: Sim(o).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ohlsson J (2012) &lt;/SPAN&gt;The Practice of Newspaper Ownership&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft50"&gt;Paterson CA och Domingo D (2008) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Making Online News: The Ethnography of New Media Production&lt;/SPAN&gt;. New York: Peter Lang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Picard RG (2005) Unique characteristics and business dynamics of media products. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Media Business Studies &lt;/SPAN&gt;2(2): &lt;NOBR&gt;61–69.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft10"&gt;Raviola E (2012) Exploring Organizational Framings – Journalism and Business Management in Newspaper Organizations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;Information, Communication &amp; Society &lt;SPAN class="ft11"&gt;15(6): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;932–958.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft10"&gt;Ryfe DM (2009a) Broader and deeper: A study of newsroom culture in a time of change. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism &lt;/SPAN&gt;10(2): &lt;NOBR&gt;197–216.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft10"&gt;Ryfe DM (2009b) Structure, agency, and change in an American newsroom. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism &lt;/SPAN&gt;10(5): &lt;NOBR&gt;665–683.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft10"&gt;Schoemaker PJ och Reese SD (1996) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediating the Message. Theories of Influences on Mass Media Content&lt;/SPAN&gt;. New York: Longman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Shenhav YA (1999) &lt;/SPAN&gt;Manufacturing Rationality: The Engineering Foundations of the Managerial Revolution&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Oxford: Oxford University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Singer JB, Hermida A, Domingo D, Heinonen A, Paulussen S, Quandt T, Reich Z och Vujnovic M (red.) (2011) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Participatory Journalism: Guarding Open Gates at Online Newspapers&lt;/SPAN&gt;. New York: &lt;NOBR&gt;Wiley-Blackwell.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skillset (2009) &lt;/SPAN&gt;Creative Media Workforce Survey 2008&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Sector Skills Council for Creative Media.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p592 ft10"&gt;Soloski J (1989) News Reporting and Professionalism: Some Constraints on the Reporting of the News. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media, Culture and Society &lt;/SPAN&gt;11(2): &lt;NOBR&gt;207–228&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2015:94 &lt;/SPAN&gt;Medieborgarna &amp; medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter – &lt;SPAN class="ft10"&gt;möjligheter och ansvar. Stockholm: Elanders.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1975:78 (1975) &lt;/SPAN&gt;Svensk press. Pressens funktioner i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1994:94 (1994) &lt;/SPAN&gt;Dagspressen i &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; medielandskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Stockholm: Fritzes förlag&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Sveiby KE (1995) &lt;/SPAN&gt;Kunskapsflödet: organisationers immateriella tillgångar. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Stockholm: Svenska Dagbladet och Affärsvärlden&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft10"&gt;Tsourvakas G, Zotos Y och Dekoulou P (2007) Leadership Styles in the Top Greek Media Companies: Leading People with a Mixed Style&lt;SPAN class="ft28"&gt;. International Journal on Media Management &lt;/SPAN&gt;9(2): &lt;NOBR&gt;77–86.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Tuchman G (1974) Making News by Doing Work: Routinizing the Unexpected. &lt;SPAN class="ft28"&gt;American Journal of Sociology &lt;/SPAN&gt;79(1): &lt;NOBR&gt;110–131.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Tuchman G (1978) &lt;/SPAN&gt;Making News. A Study in the Construction of Reality&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Free Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Westlund O (2011) &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Cross-Media&lt;/NOBR&gt; News Work – Sensemaking of the Mobile Media (R)evolution&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft10"&gt;Wiik, J (2015) Internal Boundaries: The Stratification of the Journalistic Collective. I: M Carlsson &amp; SC Lewis (red.), &lt;SPAN class="ft28"&gt;Boundaries of Journalism&lt;/SPAN&gt;. Routledge, New York, &lt;NOBR&gt;118–134.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Wiik J (2010) &lt;/SPAN&gt;Journalism in Transition. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft50"&gt;Wiik J och Andersson U (kommande) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Redaktionell styrning och journalistik autonomi. Möte och förhandling mellan management och profession på svenska nyhetsredaktioner &lt;/SPAN&gt;(preliminär titel)&lt;SPAN class="ft51"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft50"&gt;Wilkins L (2006) The Normative Challenge: Balancing the Long- Term Social Capital Created by News with the Demand for &lt;NOBR&gt;Short-Term&lt;/NOBR&gt; Profit. I: Küng L (red.) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Leadership in the Media Industry. Changing Contexts, Emerging Challenges&lt;/SPAN&gt;, Jönköping: Media Management and Transformational Centre, &lt;NOBR&gt;77–91.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Redaktionell styrning och journalistisk autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p598 ft10"&gt;Wilson KM och Halpin E (2006) Convergence and Professional Identity in the Academic Library. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Librarianship and Information Science &lt;/SPAN&gt;38(2): &lt;NOBR&gt;79–91.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;Witschge T och Nygren G (2009) Journalism: A Profession Under Pressure? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Media Business Studies &lt;/SPAN&gt;6(1): &lt;NOBR&gt;37–59.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Östlund I (2000&lt;/SPAN&gt;) Journalistikens roll i de ”nya” massmedieföretagen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Sundsvall, Demokratiinstitutet&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;P class="p599 ft9"&gt;Tema IV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft30"&gt;Journalistik, rättigheter och delaktighet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Anna Roosvall, docent, Stockholms universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Rättvisabrukardefinierassomrättenattdeltapåsammavillkorsomalla andra (Fraser, 2008). Deltagande är samtidigt centralt i diskussioner om journalistik och särskilt &lt;SPAN class="ft28"&gt;digital &lt;/SPAN&gt;journalistik. Men att rättvisa krävs för att alla ska kunna delta på lika villkor lyfts sällan fram. Det krävs ett rättvist samhälle för att rättigheter ska kunna utnyttjas. Därmed krävs inom journalistiken en medvetenhet om rättvisedimensioner och rättvisekonflikter samt dessas starka koppling till rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I detta kapitel belyser jag hur ökad medvetenhet om relationer mellan journalistik, rättvisa och rättigheter kan bidra till ett mer hållbart demokratiskt samhälle, inte minst i en &lt;SPAN class="ft28"&gt;globaliserande &lt;/SPAN&gt;tid. Medborgares deltagande diskuteras i anslutning till detta utifrån en uppdelning i: &lt;SPAN class="ft28"&gt;direkt deltagande&lt;/SPAN&gt;, där medborgare kan göra sig hörda utan journalistisk inramning (utanför journalisters artiklar/inslag) och &lt;SPAN class="ft28"&gt;indirekt deltagande&lt;/SPAN&gt;, genom representation av medborgare i jour- nalistiska texter. Detta illustreras med exempel från två områden: (diskussioner om) kommentarsfält på nyhetssajter samt rapportering om minoriteter. I det senare fallet diskuteras hur ursprungsfolk och klimaträttvisa, respektive romer skildras i pressen. Dessa empiriska delar anknyter på olika sätt till centrala ämnen för en rättvis medie­ politik, nämligen: minoriteters villkor och möjligheter, diskrimine- ring,mångfald,inomnationellasåvälsomtransnationelladimensioner, samt hur medborgare återges av och överlag har möjlighet att delta i medier (se även Hulténs kapitel kring mångfald i journalistiken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I det följande skisseras en bakgrund gällande lagar, konventioner­ ochdeklarationeromdiskriminering,mänskligarättigheter,yttrande­ frihet och mångfald. Denna lägger grunden för den efterföljande genomgången av teorier om och tidigare studier av rättvisa och ansvar respektive rättigheter och demokrati, i relation till globalisering och digitalisering. I avsnittet om rättigheter och demokrati anknyts kort forskning kring kulturjournalistik i press och public &lt;NOBR&gt;service-medier&lt;/NOBR&gt; och särskilt pressdebattens betydelse för demokratin. De huvud­ sakliga empiriska exemplen ges dock i två påföljande avsnitt vilka söker svara på i vilken mån medborgare ur olika grupper kan delta i ­mediernagenom1)attdelta&lt;SPAN class="ft28"&gt;direkt&lt;/SPAN&gt;idiskussionerpå­diskussionsforum,­ såsom kommentarsfält i &lt;NOBR&gt;online-medier&lt;/NOBR&gt; genom tillgång till a) ­tekniska ­förutsättningar, samt b) sociala förutsättningar som demokratiska­ säkra samtalsmiljöer och 2) att delta &lt;SPAN class="ft28"&gt;indirekt &lt;/SPAN&gt;genom att få sina&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;perspektiv erkända och röster hörda i berättelser om gruppen (exemplifierat­ med forskning om ursprungsfolk och romer). Kapitlet avslutas med en sammanställning av slutsatser och implikationer för mediepolitiken, utifrån de perspektiv som här belyser ämnesområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft13"&gt;Bakgrund: Diskrimineringsgrunder, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och kulturell mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;En viktig referenspunkt gällande rättvisa och rättigheter är diskri- mineringsgrunderna. Svensk diskrimineringslagstiftning tar upp sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktions­ nedsättning, sexuell läggning och ålder (Diskrimineringslagen, 2009). Europakonventionen om mänskliga rättigheter, som gäller som svensk lag sedan 1995, inkluderar även politisk åskådning samt ”social härkomst […] förmögenhet, börd eller ställning i övrigt”, det vill säga det vi oftast kallar klass (Svensk författningssamling 1994:1219). De empiriska exemplen anknyter till diskriminerings- grunderna på olika sätt. Studier av ursprungsfolk och klimaträttvisa samt av romer i ­medierna anknyter främst till etnicitet (båda grup- perna) och klass (särskilt romer). Möjligheterna till deltagande online anknyter potentiellt till alla diskrimineringsgrunderna då möjligheter till deltagande, bland annat i form av behov av en säker samtalsmiljö ofta begränsas för utsatta grupper som regelmässigt utsätts för hat och hot, online såväl som offline. Studier visar att intersektioner av sociala kategorier är viktiga i dessa sammanhang, ofta utsätts &lt;SPAN class="ft28"&gt;unga ”färgade” &lt;/SPAN&gt;(”of color”) &lt;SPAN class="ft28"&gt;kvinnor &lt;/SPAN&gt;(kön, etnicitet, ålder) tillsammans med &lt;SPAN class="ft28"&gt;homosexuella &lt;/SPAN&gt;(sexuell­ läggning), medan de som hatar ofta är &lt;SPAN class="ft28"&gt;vita män &lt;/SPAN&gt;(etnicitet, kön) (Daniels, 2008). Möjligheter att delta begränsas också ofta materiellt genom brist på internetuppkoppling (ojämlik täckning över landet och/eller ojämlik ekonomi) samt brist på tillgänglighet för de med funktionsnedsättning (se t.ex. redogörelse i SOU 2015:94).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Artikel 19 i FN:s allmänna förklaring av mänskliga rättigheter lyder: ”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida informationochidéer medhjälpav alla uttrycksmedel och oberoende av gränser” (FN:s allmänna förklaring av mänskliga rättigheter). Detta kapitel fokuserar särskilt på rätten att uttrycka sig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft25"&gt;samt rätten att sprida information. Gränslösheten som understryks (&lt;SPAN class="ft24"&gt;i Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter &lt;/SPAN&gt;specificerat till ”oberoende av territoriella gränser”) korresponderar­ med a) diskussionen om rättvisa i en globaliserande värld där nations- gränsers betydelse förskjuts, b) rättigheten att komma till tals i nyhetsmedier där gränser för vilka som kan delta förskjutits av digi- taliseringen, men även c) att internet i sig undergräver­ regelsystem­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;byggda på fysiska gränser (Freedman, 2012; se också Carlssons kapitel). Detta är av stor vikt för mediepolitiken, som i dag inte kan vara uteslutande nationell utan måste beakta transnationella dimen- sioner (se Weibulls kapitel för en genomgång av medieutveckling och försvagning av nationell mediepolitik över tid). Detta resonemang utvecklas i anslutning till de empiriska studierna samt i slutsatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I &lt;/SPAN&gt;Unescos konvention för skydd för och främjande av mångfalden av kulturella yttringar &lt;SPAN class="ft10"&gt;anges vidare följande punkter, som aktualiseras i de exempel jag återkommer till i kapitlet (mediering kring romer respektive ursprungsfolk och klimaträttvisa, reglering av nyhets­ sajternas kommentarsfält):&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Erinrar om att kulturell mångfald som får utvecklas inom en ram av demokrati, tolerans, social rättvisa och ömsesidig respekt mellan folken och kulturerna är en nödvändig förutsättning för fred och säkerhet på lokal, nationell och internationell nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Framhäver betydelsen av kulturell mångfald för ett totalt för- verkligande av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som formuleras i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i andra allmänt erkända instrument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Erkänner vikten av traditionell kunskap, däribland ursprungs­ befolkningarnas kunskapssystem, som en källa till andlig och materiell rikedom samt denna kunskaps positiva bidrag till en hållbar utveckling och behovet av att på adekvat sätt skydda och främja denna kunskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Är medveten om att kulturell mångfald förstärks av fri rörlighet för idéer och får näring av ständigt utbyte och samspel mellan kulturer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1  &lt;/SPAN&gt;På engelska står det särskilt (”in particular”) ursprungsfolkens kunskapssystem, inte ”däribland”­ som i den svagare svenska formuleringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bekräftar att tankefrihet, yttrandefrihet och informationsfri- het tillsammans med mediernas mångfald gör det möjligt för ­kulturyttringar att komma till sin rätt i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Erkänner att mångfalden av kulturyttringar, däribland de traditio- nella kulturyttringarna, är en viktig faktor som gör att enskilda och folk kan uttrycka sig och dela med sig av sina idéer och värderingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Beaktar att det är viktigt för alla att kulturerna lever, inbegripet för personer som tillhör minoriteter och för ursprungsbefolkning- arna, vilket uttrycks genom människors frihet att skapa, sprida och distribuera sina traditionella kulturyttringar och få tillgång till dessa för att kunna dra nytta av dem för sin egen utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Konstaterar att globaliseringen som underlättas av informations och kommunikationsteknikens snabba utveckling skapar helt nya förutsättningar för ett bättre samspel mellan kulturerna, samtidigt som den utgör en utmaning för den kulturella mångfalden, särskilt med tanke på risken för obalans mellan rika och fattiga länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;Här framhålls samband mellan rätten att uttrycka sig, rätten till information, minoriteters och särskilt ursprungsfolks traditionella kunskap, samt hur globaliseringen skapar nya förutsättningar för samspel mellan kulturer. Rättvisa betonas även explicit i punkt ett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Medier och mänskliga rättigheter är ett sällan diskuterat men nu framväxande spetsområde inom medieforskningen (se Balabonova, 2015; Pollock 2015). Journalistik kan också i sig betraktas som en mänsklig rättighet (Hartley, 2008). I relation till artikel 19 (ovan) är alla på sätt och vis journalister; rätten att uttrycka sig och meddela­ information gäller alla (Hartley, 2008). Eftersom alla inte kan utnyttja detta på samma sätt faller ett stort ansvar på &lt;SPAN class="ft28"&gt;den professionella &lt;/SPAN&gt;­journalistiken (se Hulténs respektive Wiik och Nygrens kapitel), och de sätt på vilka den interagerar med allmänheten. Detta belyser den medierade kommunikationens makt och har implikationer för mediepolitiken gällande dess roll att understödja demokratisk och rättvis journalistik såväl som att understödja medborgarna i rätten &lt;SPAN class="ft28"&gt;för alla &lt;/SPAN&gt;”att uttrycka sig och meddela information”, vare sig detta sker genom direkt eller indirekt deltagande. I slutavsnittet utvecklas dessa implikationer utifrån kapitlets empiriska exempel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p604 ft92"&gt;Journalistik, rättvisa, rättigheter: teori, tidigare studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Rättigheter kring information och deltagande i kommunika- tionslandskapet behöver ses i ljuset av rättviseteori för att kunna implementeras­ . I det följande diskuteras först teorier om rättvisa och ansvar i en globaliserande värld. Sedan följer ett avsnitt kring forskning om kommunikationsrättigheter, särskilt i den digitala eran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Utgångspunkter: rättvisa och ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;På senare år har betydelsen av rättvisa omförhandlats inom politisk filosofi (se Fraser 2008; Nash 2014). Detta har huvudsakligen rört hur globalisering river ner traditionella rättvisegränser – de national- statliga – och hur rättvisa ska kunna uppnås transnationellt. Fraser (2008) skriver att ”felinramning” (”misframing”) – det vill säga inadekvata sätt att inrama en fråga och försöka komma tillrätta med en orättvisa – utgör den värsta orättvisan i globaliserande samhällen. Den förekommer oftast då nationella lösningar tillämpas på orätt­ visor med transnationella rötter. Dylika exempel är klimatföränd- ringseffekter för ursprungsfolk och situationen för romer i Europa, vilka båda är fenomen där nationsgränser överskrids. Dessa exempel utgör brännande samtida samhällsfrågor, centrala för politisk och social mediebevakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Liksom inom politisk filosofi framhålls inom medieforskningen att radikalt nytänkande krävs kring journalistisk etik i en globa­ liserande, digitaliserande tid (se Rao och Wasserman, 2015). Frågor om rättvisa behöver prioriteras i en ny medieetik och traditionella sätt att inrama händelser/människor/processer behöver globaliseras (Couldry, 2012). Detta liknar uppmaningarna till en ”omförhandlad inramning” &lt;NOBR&gt;(”re-framing”)&lt;/NOBR&gt; inom &lt;NOBR&gt;politisk-filosofisk&lt;/NOBR&gt; rättviseteori. Medier är de kanske viktigaste ”inramarna”, de som anger &lt;SPAN class="ft28"&gt;tolknings- ramar &lt;/SPAN&gt;för händelser och processer, i medialiserade samhällen. Ska en förändring av inramning ske så behöver detta åtminstone delvis ske på mediearenan. En global &lt;NOBR&gt;medie-etik&lt;/NOBR&gt; omfattar samtidigt idéer om (åtminstone potentiellt) globala publiker: journalister är främst ansvariga gentemot mänskligheten, inte mot människor av viss natio- nalitet (Ward, 2005:12). Global journalistisk etik motverkar därför etnocentrism och patriotism. I ljuset av detta behöver även idéer om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;objektivitet omförhandlas. Det är svårare att vara objektiv globalt än nationellt. Deuze (2005) föreslår att rättvisa (”fairness”) ersätter objektivitetsomidealiglobaliserande,digitaliserande(”multimedial”) journalistik.&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Hur kan detta åstadkommas? Jo, till exempel genom att ansvar betonas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Rättvisa är som sagt en förutsättning för att rättigheter ska kunna utnyttjas jämlikt, men rättvisa behöver också stöttepelare; ansvar är en viktig sådan. I &lt;SPAN class="ft28"&gt;Responsibility for Justice &lt;/SPAN&gt;skriver Young (2013) att också ansvar måste utsträckas över nationsgränser genom en ”social sammankopplingsmodell” (”social connection model”), som fram- håller transnationella sociala kopplingar mellan människor, händelser, fenomen (orättvisor). Nationella begränsningar kan bara användas vid tydligt nationella kopplingar. Young understryker också att ansvar för rättvisa främst bör diskuteras med framtidsfokus. Gällande ursprungsfolk och klimatförändringar uttrycks detta genom att denna generations ansvar gentemot kommande generationer foku- seras (Roosvall, kommande 2016). Gällande situationen för romer i Europa beaktas då på liknande sätt hur framtida generationer ska slippa utsättas för diskriminering. Nussbaum (2013) menar dock att det är minst lika viktigt att diskutera ansvarsfrågan historiskt. Tidigare orättvisor kan behöva kompenseras och måste vägas in för att adekvat kunna hantera nutida orättvisor. I sådana fall behöver diskussioner och åtgärder kring klimatet inbegripa en medvetenhet om orättvisor som fördelningen av världens resurser i dag bygger på, om att delar av världen nått välstånd genom utsläpp, medan andra nu nekas detta (Roosvall, kommande 2016). Också när det gäller romernas situa- tion bör det beaktas vem som är ansvarig för existerande orättvisor och vem som därmed har ansvar för att rätta till dem, samt huruvida kompensation (”affirmative action”) är motiverad. Meningarna går alltså isär gällande huruvida framtiden eller historien är viktigast för ansvarsfrågan. Båda aspekterna bör beaktas. Det finns inga enkla regler för vilken som bör dominera när. Men en medvetenhet om att dessa frågor bör ställas, och att journalistiken har ett stort ansvar som ”inramare” kan räcka långt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vad kan då förväntas av oss i relation till orättvisor? Jo, vi kan och börkritiserasomviunderlåterattagera,samtomviagerarotillräckligt, ineffektivt, eller kontraproduktivt (Young, 2013:144). De som har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2  &lt;/SPAN&gt;Till detta läggs professionell distans och opartiskhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;mest ansvar för att stå upp mot orättvisa är enligt Young (2013:145, 147), personer som är privilegierade av ­samhällsstrukturerna och personer som är ”offer” för orättvisor, samt de som har möjlighet att agera och de som har makt. Dessa påståenden krockar med varandra och blir problematiska i en medialiserad värld. Det är svårt för dem som är utsatta till exempel för klimatorättvisa, som ursprungsfolk som ofta lever i särskilt utsatta områden (i Arktis, i Amazonas, etc.), att komma till tals i medierna och därigenom delta i den offentliga diskussionen om orättvisan – om dylik diskussion ens existerar (Roosvall och Tegelberg, 2015, kommande 2016). När källor regel- bundet/slentrianmässigt hämtas från politiska och andra eliter samt frånvästbaseradeickestatligaorganisationer(”NGOs”)(Atton,2002; Harcup, 2003) är det inte rimligt att lägga ansvaret för agerande kring orättvisor på ”offren”. ”Offren” måste i så fall ha möjlighet att uttala sig. Det har de i regel inte. Här samspelar organisationen av politiska toppmöten med organisationen av mediearbetet. Nationalstater för- handlar på FN:s klimattoppmöten, inte transnationella ursprungs- folk, och på plats har de som står utanför förhandlingarna inte tillgång till mediernas öra på samma sätt (Roosvall och Tegelberg, 2015). Samorganisationen av politik och medier utesluter på detta sätt ofta ursprungsfolken, liksom andra minoriteter/marginaliserade grupper. Detta utvecklas vidare i genomgången av empiriska exempel i senare avsnitt. Samspel mellan marginalisering i samhället och marginalise- ring i medierna pågick också i rapportering om romer fram till de senaste åren (Pollack och Roosvall, 2015). Ibland kan dock utsatta grupper sättas i centrum då de uppfattas som särskilt avvikande och svårbegripliga, vilket sker i rapporteringen kring romer under senare år (Pollack och Roosvall, 2015). Även dessa resonemang utvecklas vidare i genomgången av empiriska exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Ansvar diskuteras slutligen inom politisk filosofi även i termer av två principer: &lt;NOBR&gt;”alla-drabbade-principen”&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(”all-affected&lt;/NOBR&gt; principle”) och &lt;NOBR&gt;”alla-påverkade-principen”&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(”all-subjected&lt;/NOBR&gt; principle”) (Fraser, 2008, 2014; Owen, 2014). Enligt &lt;NOBR&gt;”alla-drabbade-principen”&lt;/NOBR&gt; bör rätt- visa diskuteras relaterat till vilka som är direkt drabbade av orättvisa. Klimatförändringseffekter slår exempelvis olika mot olika delar av världen; ofta särskilt hårt mot områden där befolkningen själv bidragit ytterst lite till utsläpp som orsakat effekterna. Om detta ­diskuteras i termer av &lt;NOBR&gt;”alla-drabbade”&lt;/NOBR&gt; fokuseras området där effekterna äger rum. Om &lt;NOBR&gt;”alla-påverkade-principen”&lt;/NOBR&gt; i stället appliceras förstås frågan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;också i relation till alla som är implicerade i de strukturer som är orättvisans orsak. Därmed blir i stort sett alla medräknade gällande klimatförändringar (även de som påverkas ”positivt” av välstånd byggt på klimatförstöring). Dessa synsätt kan förstås speglas i mediers rapportering. Det är viktigt vilket som dominerar. På detta område behövs mer kunskap och forskning. Det visar inte minst den intensiva medieringen kring flyktingkrisen i Europa 2015/2016. Hur betraktas ansvar i denna kontext? Tillämpas &lt;NOBR&gt;”alla-drabbade”-­&lt;/NOBR&gt; principen, &lt;NOBR&gt;”alla-påverkade”-principen,&lt;/NOBR&gt; eller ingen ansvarsprincip alls?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Utgångspunkter: rättigheter och demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I antologin &lt;/SPAN&gt;Communication Rights and Social Justice: Historical ­Accounts of Transnational Mobilizations &lt;SPAN class="ft10"&gt;går Padovani och Calabrese (2014) igenom hur tänkandet kring ”rätten att kommunicera” och ”kommunikationsrättigheter” har inramats och bestridits i olika tidsperioder och kontexter, särskilt från tiden omkring 1978 (tiden för Unescos massmediedeklaration) och fram till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2010-talet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Utvecklingen har ofta skett som reaktioner på regeringsinterven­ tioner och transformationer i globala kommunikationsstrukturer och visar att NGOs tillvaratagit tillfällen som erbjudits av struk- turförändringar och verkat för mer rättvisa och demokratiska kommunikationsformer­ (lokalt/nationellt/globalt). Padovani och Calabrese (2014:6) konsoliderar i sin bok kunskapen om ”en fram- växande transnationell­ rörelse” som ser på kommunikation som en fundamental rättighet. Därmed ger Padovani, Calabrese och övriga antologiförfattare­ en bakgrund till senare års utveckling gällande medborgares möjligheter till deltagande i digitala medier, samt de diskussioner och regleringar som följt i dessas spår. Padovani och Calabrese (2014:5) definierar kommunikationsrättigheter som både förknippat med en bredare mänskliga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;rättigheter-diskurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; och med termen social rättvisa. Återigen ser vi alltså hur rättigheter och rätt- visa hänger ihop och bör diskuteras tillsammans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Carlsson (1998) anknyter också till debatten om informations­ ordningen i världen som fördes i &lt;NOBR&gt;FN-organet&lt;/NOBR&gt; Unesco under 1970- talet &lt;NOBR&gt;(”NWICO-debatten”)&lt;/NOBR&gt; angående obalans i informationsflödet, det vill säga frågor om orättvisa. Det handlade om att kommuni- kationsnäten i världen byggts upp utifrån en &lt;NOBR&gt;väst-östlig&lt;/NOBR&gt; axel och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;konstruerats huvudsakligen för att tillgodose kommunikationsbe- hovet för industrialiserade länder. Vid presentationen av arbetets resultat, &lt;NOBR&gt;MacBride-rapporten,&lt;/NOBR&gt; 1980 hade frågan dock urvattnats och arbetet avstannade (Carlsson, 1998). Eftersom de största och rikaste transkontinentala medieorganisationerna även efter NWICO- debatten i hög grad är baserade i de största och rikaste västländerna så har urval och perspektiv styrts av vad som intresserar dessa länder (van Ginneken, 1998). Detta har också gällt svensk utrikesjournalis- tik (Roosvall 2005, 2014a). Nya förhoppningar uppstod dock i och med digitaliseringen (Fenton, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Frågor om rättigheter att uttrycka sig i den digitala tidsåldern ­bygger ofta på idéer om &lt;SPAN class="ft28"&gt;deltagande demokrati &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft28"&gt;deliberativ demo- krati &lt;/SPAN&gt;(se Strömbäck, 2005). Enligt &lt;NOBR&gt;deltagande-modellen&lt;/NOBR&gt; räcker det inte att rösta ja/nej till alternativ som på förhand bestämts av andra i allmänna val, utan demokrati ska bygga på att folket engagerar sig i offentligheten,­ på ett mer utbrett politiskt agerande (Strömbäck, &lt;NOBR&gt;2005:335-6).&lt;/NOBR&gt; För att uppnå detta behöver folket kunskap och infor- mation som möjliggör kollektivt handlande. Deliberativ demokrati går ett steg längre och understryker också mer specifikt diskussion och argument, vilka ska komma till och från deltagarna/medborg- arna (Strömbäck, 2005:336). Målet för deliberativ demokrati är fred och överenskommelse, byggd på de bästa framförda argumenten (Gutman och Thompson, 2009). Ytterligare en &lt;NOBR&gt;demokrati-inriktning,&lt;/NOBR&gt; den agonistiska, betonar på liknande sätt argumentens betydelse, men slutmålet är inte fred och överenskommelse; i stället framhävs konfliktens hälsosamma inverkan på demokratin (Mouffe, 2013). Det är dock inte &lt;SPAN class="ft28"&gt;antagonism &lt;/SPAN&gt;som åsyftas. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Agonism &lt;/SPAN&gt;understryker i stället betydelsen av att det inte råder för mycket konsensus, medan ”motståndaren” i diskussionen, till skillnad ifrån ett antagonistiskt förhållningssätt, ­respekteras (Chambers, 2001; Roosvall, 2014b). Det är viktigt för diskussionen om deltagande i medierna att klargöra vilken demokratisyn­ denna bygger på; olika demokratisyn får olika implikationer för deltagande. Ur rättviseperspektiv är agonistiska synsätt att föredra eftersom erkännande av klyftor och kampbehov fokuseras. Med agonistiska synsätt erkänns att olika aktörer kan vinna på olika lösningar och diskussionen förs utifrån dessa konflik- ter för att nå de mest rättvisa lösningarna. Det finns tendenser till fokus på den demokratiska potentialen hos politisk kamp i kultur- bevakningen och särskilt i pressens kulturjournalistik. Intervjuade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;kulturredaktörer i pressen (Riegert, Roosvall och Widholm, 2015) ser dock digitaliseringen som ett hot mot denna typ av bevakning med inriktning på &lt;NOBR&gt;etisk-moraliska&lt;/NOBR&gt; ­nationella och globala frågor. Svensk press har upplevt stora nedskärningar­ på senare år (Fallenius, 2014; se också kapitel av Nygren respektive Ohlsson i denna bok) och flera fristående kulturredaktioner har lagts ner/slagits samman med redak- tioner på andra tidningar (GT, Kvällsposten, Helsingborgs Dagblad). Därmed riskerar en &lt;NOBR&gt;ideologisk-politisk&lt;/NOBR&gt; (icke &lt;NOBR&gt;parti-politisk)&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;etisk-­&lt;/NOBR&gt; moralisk diskussion, som är avgörande för ett hållbart demokratiskt samhälle i globaliseringens tid, att tystna. Det är traditionellt pressen som går före och startar kulturdebatterna (t.ex. ”Bästa Beatrice” av Jonas Hassen Khemiri), medan public &lt;NOBR&gt;service-tv&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;-radio&lt;/NOBR&gt; följer efter (Riegert, Roosvall och Widholm, 2015). Därmed räcker det inte att kulturjournalistiken­ värnas i public &lt;NOBR&gt;service-medierna&lt;/NOBR&gt; (vilket är mycket viktigt i sig), den behöver värnas i tidningarna också. Public &lt;NOBR&gt;service-direktiven&lt;/NOBR&gt; som skyddar kulturjournalistik och annan journalistik i tv och radio begränsar samtidigt dessas frihet kring opinionsjournalistik (Riegert, Roosvall och Widholm, 2015). Pressen behöver för att behålla sin roll som fritt medium som kan uppfylla den demokratiska rollen inte bara gällande spridande av information utan också underlättande av dialog (Moe, 2008), därmed skydd som inte begränsar fri opinionsbildning, ekonomiskt skydd i en tid som ofta betecknas ”journalistikens kris”, vilket också är en demokratins kris (Blumler, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Internet är paradoxalt. Det erbjuder möjligheter till motstånd (Fenton, 2012). Samtidigt är det affärsverksamhet. Vanliga – och ojämlika – webb 2.0 affärsstrategier är att visserligen ge användare fri tillgång till sajter/forum men att samtidigt sälja data om användarna till andra intressenter (Fuchs, 2008). Om alla ska kunna delta på lika villkor behövs dock inte bara jämlik tillgänglighet och öppenhet, utan också skydd. Många kommentarsfält översvämmas av rasistiska och misogyna kommentarer som gör att möjliga användare undviker det offentliga samtalet av rädsla och obehag (se Pöyhtäri, 2014). Många av dessa kommentarer kan samtidigt vara direkt olagliga. Ett fokus på kommentarsfälten inleder nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Rättigheter, rättvisa och svensk mediebevakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;I de följande avsnitten belyses medborgares (o)rättvisa möjligheter att utnyttja rätten till deltagande i medierna från två perspektiv. Först diskuteras undersökningar kring direkt deltagande online, vilket anknyter till artikel 19 i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter och dess fokus på rätten att ”söka, ta emot och sprida information och idéer”. Sedan diskuteras några studier av minorite- ter och medier (ursprungsfolk respektive romer), vilka belyser (o) rättvisa möjligheter att utnyttja rätten till deltagande för medborgare från ett annat perspektiv: indirekt genom representation i medierna. Dessa exempel anknyter särskilt till &lt;SPAN class="ft28"&gt;Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar &lt;/SPAN&gt;och dess fokus på rätten att uttrycka sig samt att traditionell kunskap ska respekteras. Båda perspektiven anknyter samtidigt till diskrimineringsgrunderna. Ytterligare en viktig form av deltagande är olika gruppers deltagande som &lt;SPAN class="ft28"&gt;journalister&lt;/SPAN&gt;. Denna aspekt diskuteras dock inte i detta kapitel (men behovet av mångfald inom journalistkåren diskuteras i Hulténs kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft13"&gt;Rättigheter och direkt deltagande online: exemplet kommentarsfält, yttrandefrihet och reglering i en digital tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Påsenareårhardetvuxitframforskningkringmöjligheterattuttrycka sig i medierna i Sverige i en digital tidsålder, forskning rörande frå- gor om demokrati och yttrandefrihet, som kan relateras till FN:s deklaration­ om mänskliga rättigheter (se Olsson 2013; Roosvall, 2014b). Almgren och Olsson (2015) konstaterar gällande kommen- tarsfunktionen på svenska nyhetssajter att redaktionerna främst låter läsarna kommentera ”lättviktiga nyheter”, nöje och sport, medan användarna helst vill kommentera geografiskt närliggande nyheter, samt nyheter om hälsa/sjukvård och politik. Nöjes- och sportnyhe- terna kommenteras sällan. Medieorganisationerna sätter alltså upp gränser för användarna så att de inte kan delta på de sätt de har behov av. I stället får användarna möjlighet att kommentera kring ”ofarliga” områden. Därmed undviks intensiv debatt som kanske skulle uppstå kring nyheter om politik. Almgren och Olsson fokuserar främst på tekniska möjligheter för användares direkta mediedeltagande (se&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;också Almgren och Olssons kapitel i denna bok). Vilka artiklar finns på nätet, vilka kan kommenteras och hur bidrar detta till att omskapa det offentliga rummet? Till detta bör läggas en bredare diskussion gällande möjligheter att delta. Existerar rättvisa möjligheter att delta?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Den ovanstående frågan belyser inte yttrandefrihet huvudsak­ ligen utifrån den viktiga och ofta diskuterade aspekten om rätten att yttra sig utan (statligt) organiserad censur/repressalier, utan betonar vikten av att vid sidan av denna också diskutera människors praktiska möjligheter att utnyttja rätten att uttrycka sig, tekniskt och socialt. Skyddas medborgare som deltar i diskussioner på nätet från hat och hot? Detta krävs om rättigheten att utrycka sig ska kunna utnytt- jas jämlikt i forum kopplade till tidningar/medier. Annars ­riskerar deltagandet att minska. Särskilt i grupper som ofta råkar ut för ­diskriminering (t.ex. gällande genus, etnicitet, sexualitet). Frågan om möjligheten att yttra sig i medierna är med nödvändighet sammanvävd med frågan om hat (”hate speech”). I Sverige uppstod en intensiv debatt om hanteringen av kommentarsfält efter terrorattackerna i Norge 22 juli 2011 (Roosvall, 2014b). Nyckelord var bland annat: &lt;SPAN class="ft28"&gt;demokrati, ansvar, debatt, yttrandefrihet, internet, anonymitet, deltaga&lt;/SPAN&gt;. Detta antyder att mycket är sig likt sedan Deweys (1972) konstate- rande 1927 att offentlighetens problem bestod i ett skriande behov av förbättrade metoder och förhållanden för debatt och diskussion. Därmed kan problem kring rättigheter, rättvisa och digitalisering hjälpa till att tackla olösta problem från den analoga journalistikens tid (Roosvall, 2014b). Dessutom är nätjournalistikens utmaningar relevanta för förståelsen av metoder och villkor för debatt överlag (även utanför medierna), vilket förstås är centralt i demokratiska samhällen. Dessa utmaningar inbjuder därmed till reflektion kring hur väl demokratin fungerar. De flesta tidningarna valde 2011 någon form av moderering av kommentarsfälten &lt;NOBR&gt;(för-/efter-moderering).&lt;/NOBR&gt; I debatten kring detta, som delvis pågick i kommentarsfält, nämndes ofta censur. Men medier har ett publicistiskt ansvar för sina kom- mentarsfält och behöver skydda användare från olagligheter såsom uttalat hat och diskriminering (Roosvall, 2014b). Detta utgör även en förutsättning för att alla ska kunna delta på lika villkor. Om vissa grupper skräms bort och/eller kränks fungerar inte yttrandefriheten i praktiken. &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; som &lt;SPAN class="ft28"&gt;Trolljägarna &lt;/SPAN&gt;(se Wadbring, 2015) och &lt;SPAN class="ft28"&gt;Uppdrag granskning &lt;/SPAN&gt;om ”Män som näthatar kvinnor” (se Wadbring&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;och Mølster, 2015) har påvisat sådana tendenser, till exempel kopplat till rasism och misogyni.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Ett specialnummer av &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Information &lt;/SPAN&gt;diskuterar trakasse- rier, hets, hot och hat på nätet (Wadbring och Mølster, 2015). Flera bidrag beskriver rädsla för att uttrycka sig offentligt gällande såväl allmänheten som journalister och forskare. Diskussionsmiljöerna verkar således vara åtminstone delvis antagonistiska snarare än agonistiska­ (bestående av konstruktiv respektfull konflikt som kan driva demokratin framåt). Pöythäri (2014) konstaterar i en annan studie att förhållningssätt till uttalat hat i nyhetssajters kommen- tarsfält baseras på samma tre typer av reglering i Sverige, Finland, Nederländerna och Storbritannien: lagar, medieetik och självreg­ lerande riktlinjer. Regleringen är dock inte adekvat menar Sackemark och Eklund (2015) i ovan nämnda specialnummer; behovet av anpassad lagstiftning kring digital brottslighet i form av hat och hot (förtal, ofredande, olaga hot, m.m.) är stort. Alltså: Medborgarna har behov av och rätt till att uttrycka sig. Medierna har som uppgift att främja dialog och har samtidigt ett publicistiskt ansvar på sina egna plattformar, där olagligheter måste hållas stången och jämlikhet förfäktas. Mediepolitiken har ett juridiskt ansvar, där lagstiftningen behöver anpassas till det digitala fältet så att medierna har möjlighet att adekvat utöva sitt publicistiska ansvar och medborgarna har möj- lighet att ohotade delta i samhällsdebatten, vare sig detta sker inom journalistiken eller på andra digitala plattformar. Även ekonomiskt ansvar krävs för upprätthållande av säkra demokratiska rättvisa diskussionsmiljöer, något som ofta nedprioriterats av (ekonomiskt pressade) tidningar när det gäller kommentarsfält (Roosvall, 2014b, Viscovi och Gustafson, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Redan efter kommentarsfältsdebatten 2011 valde flera medier att åtminstone delvis gå utanför sina egna plattformar via Facebook då kommentarer skulle hanteras (Roosvall 2014b). Arbetarbladets chefredaktör­ Daniel Nordström skriver i inlägget ”Kommentars­ funktionen stängs – vi öppnar för en ny dialog” (2015) om varför arbetarbladet.se och övriga &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mittmedia &lt;/SPAN&gt;valt att helt stänga ner: ”Det finns läsare som uppskattar dem [läsarkommentarerna], som finner dem underhållande och som en viktig del av läsningen. Det finns också väldigt många läsare som undviker dem och som till och med far illa av dem. Hur mycket redaktionerna än har försökt stävja debatten spårar den ofta ur, inte minst när det handlar om ämnen som rör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;invandrarfrågor, Sverigedemokraterna...”. Nordström annonserar att nya läsardebattforum ska sjösättas på arbetarbladet.se under 2016. Onlinetidningarna tampas fortgående med dessa frågor och prövar sig fram. Det är viktigt att inte bara tekniska utan också sociala möj- ligheter att delta tas i beaktande i den fortsatta utvecklingen, så att rättvisa möjligheter att delta ges. Detta är en utmaning särskilt då en stor del av den offentliga diskussionen pågår på andra plattformar, ibland baserade utanför Sveriges gränser. Mediepolitiken behöver också ta hänsyn till att det både finns medieinterna och medieexterna forum och beakta om medieinterna forum kan utgöra demokratisk motvikt till antidemokratiska tendenser på andra forum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft27"&gt;Journalistik, rättvisa och minoriteter: exemplen ursprungsfolk samt rapportering om romer och indirekt deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft10"&gt;Senare tids utveckling tyder på ökad etnisk och socioekonomisk ­segregation i Sverige, vilket FN:s rasdiskrimineringskommitté kritiserat Sverige för (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Committee on the Elimination of Racial Discrimination&lt;/SPAN&gt;, 2013). Sverige kritiseras specifikt för hur samer och romer behandlas. I detta avsnitt diskuteras medierapportering om och relationer mellan medier och ursprungsfolk (bl.a. samer) respektive romer. Forskning om möjligheten för ursprungsfolk att interagera med medierna i andra länder får belysa problem som även gäller för ursprungsfolket inom Sveriges gränser: samerna. Exemplen belyser samtidigt problem som är gemensamma för flera marginaliserade grupper/minoritetsgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Ursprungsfolk lever ofta i områden särskilt utsatta för klimat­ förändringar, som Arktis och andra nordliga områden. Detta gäller även för samer i norra Sverige. Roosvall och Tegelberg (2105, kom- mande 2016) visar att en rättvisans geografi måste beaktas då medi- erapportering och politik kring detta ska förstås. Marginalisering i medierna och politisk marginalisering samspelar, vilket kommer till uttryck allra starkast genom att &lt;SPAN class="ft28"&gt;politiska &lt;/SPAN&gt;aspekter på ursprungsbe- folkningars budskap om klimatförändringar undanskyms allra mest i medierna (Roosvall och Tegelberg, 2013, 2015). En respondent i en intervjustudie med klimataktivister från ursprungsfolksgrup- per vid FN:s klimattoppmöte i Durban 2011 framhåller också att motiven till mediers ignorering av ursprungsfolksperspektiv är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;politiska och ekonomiska (Roosvall och Tegelberg, kommande 2016). Respondenten talar om kanadensisk oljesandsutvinning. Det finns många paralleller mellan protesterna mot oljesandsut- vinning i Kanada, särskilt i relation till ursprungsfolks marker, och de protester som hörts kring gruvnäringens destruktiva framfart i norra Sverige, speciellt i relation till renbetesområden/traditionellt samiska ­områden. En annan respondent, en samisk politiker från Norge, framhåller att medierna inte vet någonting om ursprungs- folken. Det saknas kunskap. Därmed blir rapporteringen inadekvat. Samma fenomen präglar den svenska bevakningen av samer (Ledman, 2012). Detta står i strid med &lt;SPAN class="ft28"&gt;Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av ­kulturyttringar &lt;/SPAN&gt;(citerad i inledningen) vilken konstaterar att traditionell kunskap, ­särskilt ursprungs- folks kunskap (”särskilt” på engelska,­ ”däribland” på svenska), bör erkännas och beaktas för hållbar utveckling. Gemensamt för ­respon­dent­erna från olika ursprungsfolk, däribland samer, i nämnda intervjustudie var att de underströk: 1) nationella mainstream­­ mediers avgörande roll, 2) ursprungsfolksmediernas viktiga roll och 3) en upplevd konflikt mellan traditionell ekologisk kunskap och västerländska perspektiv (Roosvall och Tegelberg, ­kommande 2016). Ursprungsfolksaktivisternas fokus på mainstreammedierna (tradi- tionella medier) blir inte återgäldat. Aktivisterna är till skillnad från nationalstatens politiker &lt;SPAN class="ft28"&gt;ensidigt &lt;/SPAN&gt;beroende av dessa medier för att nå ut bredare och kunna delta i offentligheten. Politiker i ett medialiserat samhälle lever däremot ofta i symbios med dessa medier (Esser och Strömbäck, 2014). Ursprungsfolkmedierna är också mycket viktiga forum, men begränsas ofta till mindre publiker, ibland på grund av språket,ochbidrardärmedintetillmerrikstäckandeopinionsbildning. I tillägg till detta blir de inom- och trans­nationella ursprungsfolken ofta ”felinramade” (Fraser, 2008), utifrån nationalstatliga geografiska skalor (Roosvall och Tegelberg, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Rapportering om romer har anknutits ovan i genomgången av per- spektiv på rättvisa. Här diskuteras ytterligare resultat för att belysa mediesituationen i Sverige. Ingen grupp i samhället har full kontroll över hur den representeras i medierna; men romer har i stort sätt ingen kontroll över hur de representeras i offentligheten (MacGerry, 2014; Pollack och Roosvall, 2015), i Sverige liksom i Europa. Inifrånperspektiv finns förstås i ”gatutidningar” (Sofia &lt;NOBR&gt;Z-4515/Folk&lt;/NOBR&gt; är folk, Romfolk) samt i SR:s radio Romano. De förras räckvidd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;är dock begränsad och den senare begränsas av språket och bidrar därmed­ i stort inte till opinionsbildningen på ett rikstäckande plan. Här har alltså majoritetsmedier (mainstreammedier) fortfarande ett stort ansvar. Det är till stor del via dessa som den stora allmänheten möter romer. Där ökar rapporteringen de senare åren, &lt;NOBR&gt;2010–2014&lt;/NOBR&gt; (Pollack och Roosvall, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Ändras rapporteringen samtidigt kvalitativt? Ett framträdande tema under senare år är ”romregistret”, vilket avslöjades i en serie uppmärksammade­ artiklar i &lt;SPAN class="ft28"&gt;Dagens Nyheter &lt;/SPAN&gt;2013. En vilja till omför- handling av representationer av romer kommer till uttryck i denna artikelserie: orättvisor har begåtts mot de registrerade romerna varav de flesta inte har begått brott, många är barn (och en del döda). Samma tendens kan ses i ytterligare en reportageserie i &lt;SPAN class="ft28"&gt;Dagens Nyheter &lt;/SPAN&gt;som ifrågasätter misstänksamheten mot tiggande romer och motbevisar myter om att de ljuger om sin utsatthet (Pollack och Roosvall, 2015). Kan dessa artikelserier – om romregistret och tiggeriet­ – vara startskotten­ till en vändpunkt i rapporteringen om romer? Representationen av romska grupper framträder fortfarande ofta i stereotypa kontexter som fattigdom och kriminalitet (Lucassen, 1998), som temana för serierna visar, men det är brott mot romer snarare än brott av romer som dominerar i rapporteringen (Pollack och Roosvall, 2015). Samtidigt var &lt;NOBR&gt;(o)rättvise-relaterade&lt;/NOBR&gt; teman som ”solidaritet” och ”förintelsen” genomgående mycket ovanliga i medierna­ . Det finns alltså både tendenser till förändring och konti- nuitet. Mycket återstår att göra på detta område, i medierna liksom i politiken. Att medierepresentationen av romer är viktig för allmän- hetens bild av romer är tydligt. Samtidigt behövs mer forskning om huruvida romer när de deltar indirekt genom representation &lt;SPAN class="ft28"&gt;själva kommer till tals&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Ovanstående exempel kan sammanfattas med att äkta demokra- tisering kräver genuint deltagande av förtryckta och marginaliserade grupper, erkännande av existerande skillnader (mellan gruppers förutsättningar) samt utrymme för gruppernas motargument och förståelse för vad dessa betyder (Fenton, 2012:142).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft57"&gt;Slutsatser och implikationer: Journalistik, rättvisa och rättigheter i svensk och transnationell kontext&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Kan alla delta på lika villkor som alla andra; finns det rättvisa möjlig- heter till deltagande i den medierade offentligheten i Sverige i relation till de &lt;NOBR&gt;FN-deklarationer&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;-konventioner&lt;/NOBR&gt; som anknyter till rätten till information och rätten att uttrycka sig, samt i relation till diskri- mineringsgrunderna? Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna och de empiriska exemplen kan ett antal &lt;SPAN class="ft28"&gt;brister och riskområden &lt;/SPAN&gt;samt ett antal &lt;SPAN class="ft28"&gt;centrala &lt;/SPAN&gt;frågor identifieras gällande möjligheter att delta direkt online såväl som indirekt genom representation. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Bristerna och riskområdena &lt;/SPAN&gt;gäller sammanfattningsvis 1) tillräckligt skydd och säkra digitala miljöer för medborgares ohotade och rättvisa direkta deltagande i nätdiskussioner samt 2) adekvat kunskap om och repre- sentation av medborgare som indirekta deltagare i medieproducerad information. Det senare gäller här särskilt minoriteter/ursprungs- folk, men kan också stå som exempel för grupper med anknytning till andra diskrimineringsgrunder. En &lt;SPAN class="ft28"&gt;central fråga &lt;/SPAN&gt;som bör ställas kring den svenska mediemarknadens organisation och innehåll och kring politiken som reglerar den är: Finns tekniska och sociala möj- ligheter samt skyddsmöjligheter som kan utgöra grund för rättvist deltagande; är rättighetskontexten sådan att det är möjligt för alla att ”nå” rättigheterna, att faktiskt utnyttja dem? Denna fråga kan brytas ned i följande delfrågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Finns möjlighet till internetuppkoppling, oberoende av bostads- ort, av ekonomi?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Finns adekvat tillgång till teknik nödvändig för detta, oberoende av exempelvis funktionsnedsättning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Är det socialt möjligt att delta för olika klasser, etniciteter, perso- ner med olika religiös tillhörighet med flera? Vänder sig medierna i sitt sökande efter nyheter till alla? Lyssnar de på alla? Är alla intressanta?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Finns språkliga möjligheter att delta, i form av översättning, utbud på minoritetsspråk/ursprungsfolkspråk, tolk för uttalanden och därigenom representation i medier?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p610 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Har mainstreammedierna/majoritetsmedierna kunskap om mino- riteter/ursprungsfolk så att de kan delta/representeras på adekvata sätt i rikstäckande representation och opinionsbildning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Finns möjligheter till skydd för deltagare, så att de inte kränks/ utsätts för brott och/eller utövar självcensur oberoende av kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck etnicitet med mera? Skyddas exempelvis kvinnor, personer av annan etni- citet än etnisk svensk, ursprungsfolk,­ personer av olika religiös tillhörighet och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hbtq-personer&lt;/NOBR&gt; i praktiken tillräckligt från hat/ hot/brott så att de kan delta i det offentliga samtalet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft10"&gt;I detta kapitel har jag belyst hur ökad medvetenhet om relationen &lt;NOBR&gt;journalistik-rättvisa-rättigheter&lt;/NOBR&gt; kan bidra till ett mer hållbart demo- kratiskt samhälle, hur rättigheter gällande information och delta- gande i kommunikationslandskapet i den digitala tidsåldern behöver ses i ljuset av rättviseteori för att kunna implementeras. Exemplen medierapportering kring romer respektive ursprungsfolk illustrerar hur rättvisa behöver ses ur ett globalt perspektiv i dag. Den orätt- visa behandlingen av dessa transnationella grupper belyser behovet av transnationellt medvetna och kunniga medier – och medborgare (se Carlssons respektive Francke m.fl. kapitel), eller kanske snarare &lt;SPAN class="ft28"&gt;medieborgare &lt;/SPAN&gt;(SOU 2015:94). Vilka implikationer dessa och de andra slutsatserna har för mediepolitiken diskuteras i nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft13"&gt;Implikationer för svensk mediepolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Ur ett rättviseperspektiv behövs &lt;SPAN class="ft28"&gt;speciella &lt;/SPAN&gt;åtgärder på områden präglade­ av orättvisa; områden identifierade som bristområden/ riskområden. Rättvisa innebär alltså inte nödvändigtvis att samma stöd ges till alla, utan kan innebära starkare stöd till grupper som traditionellt behandlats­ orättvist. FN:s rasdiskrimineringskommitté kritiserar Sverige för att inte integrera dylika särskilda åtgärder (”special­ measures”) i politiken (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Committee on the Elimination of Racial Discrimination&lt;/SPAN&gt;, 2013). Denna kontext präglar de implika­ tioner för svensk mediepolitik som identifierats här. Implikationerna kan delas in i fyra områden: organisation av politiken, resurser till direkt deltagande, resurser till indirekt deltagande samt undervisning och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330321x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter SOU 2016:30&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Tabell 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Implikationer för svensk mediepolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p95 ft17"&gt;Organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Resurser, direkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Resurser, indirekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;av politiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;deltagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;deltagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;och forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p95 ft23"&gt;Implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Rättvis möjlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Värnande om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;Skolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p95 ft17"&gt;av en transnationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;till deltagande på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;rättvisans geografi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;Undervisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;medveten medie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;nätet oberoende av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;genom bredd i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;om medier (MIK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;politik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;bostadsort, ekonomi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;mediebevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;tillsammans med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft44"&gt;funktionshinder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft44"&gt;utrikes, inrikes,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft44"&gt;undervisning om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;transnationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;(geo-)politik,&lt;/NOBR&gt; kultur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;(länder, kulturer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;och diskriminering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft44"&gt;folk). Fokus på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft44"&gt;(integrering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;”periferi”, inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;frågor om teknik och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;bara ”centrum”.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;sociala frågor).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Integration av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Förebyggande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Värnande om kultur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;mediepolitik med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;brott/hot/hat och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;journalistiken där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;fördelningspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;självcensur vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;den &lt;NOBR&gt;etisk-ideologi­&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft44"&gt;och &lt;NOBR&gt;minoritets-/ur-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft44"&gt;direkt deltagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;ska (icke partibund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;sprungsfolkspolitik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;online oberoende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;na) debatten i hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;av kön, sexuell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;grad förs, särskilt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft44"&gt;läggning, etnicitet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;tidningarna som ofta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;religion, m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;startar debatten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p612 ft95"&gt;Universitet och högskolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft75"&gt;Undervisning MKV/ &lt;NOBR&gt;journalistik-utbild-&lt;/NOBR&gt; ningar: mänskliga rättigheter, trans- nationell rättvisa, diskriminerings- grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Forskning, särskilt stöd: &lt;NOBR&gt;medier-demo-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;krati-rättvisa&lt;/NOBR&gt; och globalisering/digi- talisering (balansen öppenhet/skydd mot kränkningar i digita- la miljöer, kunskap­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft17"&gt;om minoriteter, ursprungsfolk och medier, etc.).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;Relationen mellan samer respektive romer och medier belyser att svensk mediebevakning och mediepolitik behöver vara ­transnationell, och särskilt transnationellt &lt;SPAN class="ft28"&gt;medveten&lt;/SPAN&gt;. De orättvisor grupperna utsätts för har transnationella rötter. De kan alltså inte tacklas enbart inom nationella ramar. Detsamma gäller mediemarknaden i stort i dag. Den korsar nationalstaternas gränser. Exemplen belyser samtidigt att mediepolitiken behöver vara integrerad med andra politikgrenar,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;såsom politik som rör ursprungsfolk och minoriteter och relaterad fördelningspolitik. Rättvisa möjligheter till deltagande (direkt/­ indirekt) förutsätter politik som även utanför medieområdet är inriktad på rättvisa för dessa (och andra) grupper. Fördelningspolitik aktualiseras också när det gäller resurser till direkt respektive indirekt deltagande. Gällande direkt deltagande behövs rättvisa möjligheter att delta såväl tekniskt som socialt. Gällande indirekt deltagande krävs mer fokus på områden/folk som betraktats /behandlats som perifera. Samtidigt behövs stöd för delar av journalistiken som har en särskilt viktig roll att spela för en agonistisk demokrati – som kulturjourna- listiken – speciellt i tidningarna där viktiga debatter om exempelvis etnicitet och politik ofta startas. Dessa implikationer kring indirekt deltagande är kopplade till behov av större kunskap om minoriteter, exempelvis ursprungsfolket samerna, som också genomsyrar implika­ tioner för undervisning och forskning. MIK – medie- och informa- tionskunnighet – behöver på detta sätt stärkas i skolundervisningen, särskilt i relation till undervisning om geopolitik och diskriminering. Undervisningomtekniskaaspekterpådendigitalautvecklingenmåste sålunda sammankopplas med sociala aspekter. Samtidigt behövs sats- ningar på universitets- och högskoleundervisningen där kunskapen om journalistik, rättvisa, rättigheter och diskriminering av grupper behöver stärkas. Utveckling av denna kunskap förutsätter också stöd för forskning om dessa områden. I tabell 1 har resurser separerats från andra fokusområden, men resurser har naturligtvis betydelse även för dessa (resurser krävs för utbildningen och forskningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det kan tyckas paradoxalt att förorda en transnationell/trans­ nationellt medveten mediepolitik och samtidigt skydda demokrati- fundamenten särskilt i svenska medier, men det handlar om att skydda där det skyddas kan och arbeta på två fronter samtidigt. Värnande om svenska medier utesluter inte arbete för ökat stöd/skydd för ­mediernas demokratiska funktioner transnationellt, inom exempelvis­ EU och FN. Såväl nationellt som transnationellt är det viktigt att låta utmaningar som digitaliseringen skapat kring medier, demokrati och deltagande – vare sig deltagandet sker direkt eller indirekt – bidra till förståelsen av allmänna utmaningar gällande medier, deltagande och demokrati.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft10"&gt;Almgren S och Olsson T (2015) ”Let’s get them involved”... to some extent: Analyzing online news participation. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Social Media &lt;/SPAN&gt;+ &lt;SPAN class="ft28"&gt;Society&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;July–December&lt;/NOBR&gt; 2015: &lt;NOBR&gt;1–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Atton C (2002) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Alternative Media&lt;/SPAN&gt;. London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Balabonova E (2015) &lt;/SPAN&gt;The Media and Human Rights: The Cosmopolitan Promise&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Abingdon: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;Blumler JG (2010) The &lt;NOBR&gt;two-legged&lt;/NOBR&gt; crisis of journalism. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice 4(3): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;243–245.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Carlsson U (1998) &lt;/SPAN&gt;Frågan om en ny internationell informationsordning. En studie i internationell mediepolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;Göteborg: JMG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft10"&gt;Chambers SA (2001) Language and politics. Agonistic discourse in the west wing. &lt;SPAN class="ft28"&gt;CTheory &lt;/SPAN&gt;article a098a, 11 December. Tillgänglig: www.ctheory.net/ articles.aspx?id=31 (besökt 4 februari 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft10"&gt;Committee on the Elimination of Racial Discrimination (2013) Concluding observations on the combined nineteenth to &lt;NOBR&gt;twenty-first&lt;/NOBR&gt; periodic reports of Sweden, adopted by the Committee at its &lt;NOBR&gt;eighty-third&lt;/NOBR&gt; session &lt;NOBR&gt;(12–30&lt;/NOBR&gt; August 2013). United Nations, &lt;NOBR&gt;CERD/C/SWE/CO/19–21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Couldry N (2012) &lt;/SPAN&gt;Media, Society, World: Social Theory and Digital Media Practice&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge: Polity.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Daniels J (2008) Race, civil rights and hate speech in the digital era. I: Everett A (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Learning Race and Ethnicity: Youth and Digital Media&lt;/SPAN&gt;. Cambridge, MA: MIT Press, &lt;NOBR&gt;129–154.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft10"&gt;Dewey J (1927) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Public and its Problems&lt;/SPAN&gt;. New York: Henry Holt &amp; Co.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Deuze M (2005) What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism &lt;/SPAN&gt;6(4): &lt;NOBR&gt;442–464.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft10"&gt;Diskrimineringslagen (2009) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringskansliet.se&lt;/SPAN&gt;. Tillgänglig: www.regeringen.se/sb/d/11043/a/111986 (besökt 9 september 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;Esser F och Strömbäck J (red.) (2014) Mediatization of Politics. Basingstoke: Palgrave.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft10"&gt;Fallenius K (2014) 800 jobb förvann förra året. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Kulturnyheterna, SVT, &lt;/SPAN&gt;23 september. Tillgänglig &lt;NOBR&gt;www.svt.se/kultur/800-jobb-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;forsvann-forra-aret&lt;/NOBR&gt; (besökt 11 januari 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Fenton N (2012) The internet and social networking. I: Curran, J et al. (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Misunderstanding the Internet&lt;/SPAN&gt;. Abingdon: Routledge, &lt;NOBR&gt;123–148.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;Fenton N (2010) Drowning or waving? New media, journalism and democracy. I: N Fenton (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media, Old News. Journalism and Democracy in the Digital Age&lt;/SPAN&gt;. London: Sage, &lt;NOBR&gt;3–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;FN:s allmänna deklaration av mänskliga rättigheter. Tillgänglig: &lt;NOBR&gt;www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;rattigheterna-/&lt;/NOBR&gt; (besökt 6 oktober 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Fraser N (2014) Transnationalizing the public sphere: On the legitimacy and efficience of public opinion in a &lt;NOBR&gt;post-Westphalian&lt;/NOBR&gt; world. I: Nash K (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Transnationalizing the Public Sphere&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Polity. &lt;NOBR&gt;8–41.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Fraser N (2008) &lt;/SPAN&gt;Scales of Justice: Reimagining Political Space in a Globalizing World&lt;SPAN class="ft50"&gt;. New York: Columbia University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Freedman D (2012) Outsourcing internet regulation. I: Curran J, Fenton N och Freedman D (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Misunderstanding the Internet&lt;/SPAN&gt;. Abingdon: Routledge. &lt;NOBR&gt;95–120.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Fuchs C (2008) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Internet &amp; Society&lt;/SPAN&gt;. New York: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft10"&gt;Gutman A och Thompson D (2009) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Why Deliberative Democracy? &lt;/SPAN&gt;Princeton: Princeton University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft10"&gt;Harcup T (2003) ‘The &lt;NOBR&gt;unspoken–said’:&lt;/NOBR&gt; The journalism of alternative media. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism &lt;/SPAN&gt;4(3): &lt;NOBR&gt;356–376.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;Hartley J (2008) Journalism as a human right: The cultural approach to journalism. I: Löffelholz M och Weaver D (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Global Journalism Research. &lt;/SPAN&gt;Malden, MA: Blackwell. &lt;NOBR&gt;39–51.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft51"&gt;Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter &lt;SPAN class="ft50"&gt;https://www.sametinget.se/1680 (besökt 6 oktober 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ledman &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;A-L&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (2012) &lt;/SPAN&gt;Att representera och representeras: Samiska kvinnor i svensk och samisk press &lt;NOBR&gt;1966–2006&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Umeå: Umeå universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p626 ft10"&gt;Lucassen L (1998) A Blind Spot. Migratory and travelling groups in Western European historiography. Lucassen L et al. (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft28"&gt;Gypsies and Other Itinerant Groups. A &lt;NOBR&gt;Socio-Historical&lt;/NOBR&gt; Approach&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Basingstoke: Macmillan. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;135–152.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;McGarry A (2014) Roma as a political identity: Exploring representations of Roma in Europe. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Ethnicities &lt;/SPAN&gt;14(6): &lt;NOBR&gt;756–774.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft10"&gt;Moe H (2008) Dissemination and dialogue in the public sphere: A case for public service media online. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media, Culture &amp; Society &lt;/SPAN&gt;30(3): &lt;NOBR&gt;319–36.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Mouffe C (2013) &lt;/SPAN&gt;Agonistics: Thinking the World Politically&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Verso.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nash K (red.) (2014) &lt;/SPAN&gt;Transnationalizing the Public Sphere&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge: Polity.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft10"&gt;Nordström D (2015) Kommentarsfunktionen stängs – vi öppnar för en ny dialog. Chefredaktörens blogg. Tillgänglig: http:// blogg.mittmedia.se/nordstrom/2015/12/28/1240/ (besökt 11 januari).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft10"&gt;Nussbaum MC (2013) Foreword. I: Young, IM &lt;SPAN class="ft28"&gt;Responsibility for Justice&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Oxford University Press, &lt;NOBR&gt;ix–xxv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft10"&gt;Olsson T (red.) (2013) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Producing the Internet&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Owen D (2014) Dilemmas of Inclusion. The &lt;NOBR&gt;all-affected&lt;/NOBR&gt; principle, the &lt;NOBR&gt;all-subjected&lt;/NOBR&gt; principle, and transnational public spheres. I: Nash K (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Transnationalizing the Public Sphere&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Polity. &lt;NOBR&gt;112–128.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Padovani C och Calabrese A (red.) (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Communication Rights and Social Justice&lt;/SPAN&gt;. Basingstoke: Palgrave.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft10"&gt;Pollack E och Roosvall A (2015) Romregister och brott på topp: Rapportering om romer i Aftonbladet och Dagens Nyheter &lt;NOBR&gt;1995–2014.&lt;/NOBR&gt; I: Truedson L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediebilden av romer. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Institutet för mediestudier. &lt;NOBR&gt;10–31&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Pollock JC (red.) (2015) &lt;/SPAN&gt;Journalism and Human Rights: How Demographics Drive Media Coverage&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;Pöyhtäri R (2014) Limits of hate speech and freedom&lt;SPAN class="ft96"&gt; &lt;/SPAN&gt;of speech on moderated news websites in Finland, Sweden, the Netherlands and the UK. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Annales &lt;/SPAN&gt;24(3): &lt;NOBR&gt;513–524.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p634 ft10"&gt;Rao S och Wasserman H (red.) (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media Ethics and Justice in the Age of Globalization&lt;/SPAN&gt;. Palgrave Macmillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Riegert K, Roosvall A och Widholm A (2015) The political in cultural journalism: Fragmented interpretive communities in the digital age. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice &lt;/SPAN&gt;9(6): &lt;NOBR&gt;773–790.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Roosvall A (kommande 2016) Journalism, climate change, justice and solidarity: Exploring attitudes in editorials in the context of the IPCC reports. I: Kunelius R och Eide E (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media and Global Climate Politics&lt;/SPAN&gt;. Basingstoke: Palgrave.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Roosvall A (2014a) Foreign news: A flagship of the nation in an age of globalization Pultar G (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Imagined Identities: Identity Formation in the Age of Globalization&lt;/SPAN&gt;. Syracuse: Syracuse University Pres, &lt;NOBR&gt;68–91.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Roosvall A (2014b) Beyond dialogue. Exploring solidarity as a mode of communication through a debate on readers’ comments to online news. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Northern Lights &lt;/SPAN&gt;1(2014): &lt;NOBR&gt;49–67.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Roosvall A (2005) &lt;/SPAN&gt;Utrikesjournalistikens antropologi. Nationalitet, etnicitet och kön i svenska tidningar. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Stockholm: JMK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Roosvall A och Tegelberg M (kommande 2016) Natural ecology meets media ecology: Indigenous climate change activists’ views on nature and media. I: Graf H (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Communicating Environment: How Different Communication &lt;/SPAN&gt;Forums React To Ecological Dangers. Cambridge: Open Book Publishers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Roosvall A och Tegelberg M (2015) Media and the geographies of climate justice: Indigenous peoples, nature and the geopolitics of climate change. &lt;SPAN class="ft28"&gt;TripleC &lt;/SPAN&gt;1 (2015): &lt;NOBR&gt;39–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Roosvall A och Tegelberg M (2013) Framing climate change and indigenous peoples: Intermediaries of urgency, spirituality and &lt;NOBR&gt;de-nationalization.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Communication Gazette &lt;/SPAN&gt;75(4): &lt;NOBR&gt;392–409.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Sackemark A och Eklund Ä (2015) Yttrandefrihet och näthat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft29"&gt;Nordicom Information &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;37(3–4):&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;99–102.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2015:94 &lt;/SPAN&gt;Medieborgarna &amp; medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Elanders.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik, rättvisa och rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p637 ft10"&gt;Strömbäck J (2005) In search of a standard: Four models of democracy and their normative implications for journalism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;Journalism Studies &lt;SPAN class="ft11"&gt;6(3): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;331–45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft10"&gt;Svensk författningssamling 1994:1219 (1994) Riksdagen.se. Tillgänglig: &lt;NOBR&gt;www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Svenskforfattningssamling/Lag-19941219-om-den-europei_sfs-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1994-1219/&lt;/NOBR&gt; (besökt 9 september 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft24"&gt;Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturella yttringar &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;www.unesco.se/wp-content/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft10"&gt;uploads/2013/09/M%C3%A5ngfaldskonventionen.pdf (besökt 6 oktober 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Van Ginneken J (1998) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Understanding Global News&lt;/SPAN&gt;. London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Viscovi D och Gustafson M (2013) Dirty work. Why journalists shun reader comments. Olsson T (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Producing the Internet. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: Nordicom, &lt;NOBR&gt;85–101.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft10"&gt;Wadbring I (2015) Trollen i nätskogen. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Information &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;37(3–4):&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;65–68.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Wadbring I och Mølster R (2015) Introduktion: hets och hat online.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft29"&gt;Nordicom Information &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;37(3–4):&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5–6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft10"&gt;Ward SA (2005) Philosphical foundations for global journalism ethics. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Mass Media Ethics &lt;/SPAN&gt;20(1): &lt;NOBR&gt;3–21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft10"&gt;Young IM (2013) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Responsibility for Justice&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Oxford University Press.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Gunilla Hultén, lektor, Stockholms universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Sverige har varit ett invandrarland sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; och har en lång historia av politisk debatt om mediers roll och ansvar i ett samhälle präglat av etnisk, kulturell, religiös och språklig mångfald. Den kritik som har riktats mot nyhetsmedier har främst handlat om att de brister i att skildra mångfalden i samhället, cementerar invanda föreställningar, utestänger delar av befolkningen och att de på så vis bidrar till att påverka människors attityder i negativ riktning. Flera studier har visat att nyhetsinnehållet om migranter och personer med utländsk bakgrund ofta är missvisande, okunnigt, stereotypt och fördomsfullt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Vår självbild formas delvis av andras bilder av oss. Minoritetsgrupper har uttryckt missnöje med vad de uppfattar vara ensidig, irrelevant, negativ och diskriminerande rapportering. För den demokratiska processen är denna under- och missrepresenta- tion ett betydande problem. Debatten har kopplats till krav på att redaktioner och journalister måste ta ett större ansvar för den sam- lade mediebilden. Missnöjet har även handlat om att redaktioner är etniskt, socioekonomiskt och kulturellt homogena reservat. En reaktion mot de etablerade mediernas skildringar har bland annat resulterat i framväxten av alternativa medier som &lt;SPAN class="ft28"&gt;Orten i fokus, Megafonen, Rummet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft28"&gt;Svart kvinna&lt;/SPAN&gt;, vilka erbjuder medieutrymme till samhällsmedborgare som anser sig uteslutna och ignorerade av traditionella nyhetsmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I direktiven till Medieutredningens anges att: ”Allmänhetens behov av allsidig information och individens möjlighet att vara demokratiskt­ delaktig oberoende av bostadsort ska stå i fokus” (dir. 2015:26). Medieutredningens delbetänkande betonar även vik- ten av att förstå vilka konsekvenser en ökad andel utrikes födda i Sverige får för medielandskapet (SOU 2015:94). Det här kapitlet tar sin utgångspunkt i att betydande delar av Sveriges befolkning med utländsk bakgrund är frånvarande i och tar inte del av de traditionella nyhetsmedierna samt den utmaning det innebär för en framtida mediepolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Strukturomvandlingen inom mediebranschen sätter mångfald inom journalistiken i en utsatt position. De senaste åren har dagstid- ningarnas upplagor, annonsintäkter, läsare och antalet redaktionella tjänster minskat. Samtliga av dessa aspekter fördjupas i andra kapitel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330330x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;i denna bok (se Wadbring, Weibull och Facht respektive Wadbring för tidningsläsning, se Ohlsson för annonsintäkter och affär, samt se Wiik och Nygren för förändringar i journalistkåren). Också de licensfinansierade public &lt;NOBR&gt;service-bolagen&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;känner av den hårdnande konkurrensen om publiken (se Nords kapitel). Av de traditionella medierna är det radio och dagstidningar som haft svårast att fånga den unga publiken (Vries, 2014:11). &lt;NOBR&gt;Tv-företagen&lt;/NOBR&gt; har lyckats behålla sin publik bättre men också &lt;NOBR&gt;tv-tittandet&lt;/NOBR&gt; minskade under 2014 (MMS, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Inom mediehusen råder det en spänning mellan traditionella publi- ceringsideal och nya affärsmodeller (se också Wiik och Anderssons kapitel), mellan inkluderande principer och marknadsanpassning, mål uttryckta i riktlinjer och hur de omsätts i praktiken. Mångfald i innehåll och bland redaktionella medarbetare riskerar att bli ett värde som inte kan hävda sig i jakten på intäkter och publik. Nya affärs- och publiceringsstrategier riskerar att ge endast den omfattning och de former av mångfald som antas kunna ge ekonomisk avkastning och som kan skydda medieföretagens konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Ett stort antal satsningar för att öka mångfalden i medieföretagens utbud och sammansättning av medarbetare har inte på något nämn- värt sätt förändrat dessa förhållanden under de senaste &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; åren. Journalistikforskaren Gunnar Nygren (2005) visar i sin avhandling &lt;SPAN class="ft28"&gt;Skilda medievärldar &lt;/SPAN&gt;att det råder stor skillnad i mediekonsumtion och förtroende för medierna mellan olika sociala grupper i samhäl- let. Undersökningen omfattar de sju största nyhetsförmedlarna i Stockholm. Den tydligaste skillnaden går mellan regelbundna använ- dare och de som endast sporadiskt tar del av medieinnehållet. Lägst förtroende för alla medier har gruppen som invandrat från utomnord- iska länder (2005:256). Nygren konstaterar också att utrikes födda eller utländska medborgare utgjorde 20 procent av befolkningen i Stockholms län vid tiden för undersökningen, men de förekom endast i fem procent av nyheterna. Förorterna beskrivs mycket sällan, och när det görs är det mest brott och olika typer av sociala problem som uppmärksammas &lt;NOBR&gt;(2005:192–193).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1  &lt;/SPAN&gt;Medieutredningen har valt beteckningen &lt;SPAN class="ft34"&gt;offentligt finansierade medier &lt;/SPAN&gt;för att ange Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR) (SOU 2015:94). Jag an- vänder i kapitlet dock begreppet &lt;SPAN class="ft34"&gt;public service&lt;/SPAN&gt;, vilket är väl etablerat inom medieforskningen och den beteckning som SR, SVT och UR själva brukar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;Socioekonomiskt utsatta bostadsområden, som ofta sammanfal- ler med de som har en hög andel invånare med utländsk bakgrund, är inte prioriterade av de ledande nyhetsmedierna. Det är inte där kärn- publiken finns och områdena genererar varken annonsintäkter eller publikandelar. Konkurrensen på mediemarknaden gör det viktigare­ att vända sig till köpstarka målgrupper. En konsekvens kan bli att stora grupper i befolkningen inte känner igen sig i medieutbudet­ (Elsrud och Lalander, 2007; Haavisto, 2011; se också Roosvalls kapitel). Invånare som bor i områden i ”medieskugga” riskerar att uppfatta nyhetsmedier med störst räckvidd som irrelevanta på grund av deras underrepresentation och skeva bevakning. Av dessa skäl behöver mångfaldsfrågorna i nyhetsmedierna få ett institutionellt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Kapitlet inleds med en översikt som belyser det internationella och nordiska forskningsfältet. Därefter ges en redogörelse av utveck- lingen i Sverige. Kapitlet avslutas med en reflektion över betydelsen av att en framtida statlig mediepolitik utformas med hänsyn till att Sverige är ett mångetniskt, mångreligiöst och flerspråkigt land. Slutligen presenteras några förslag till åtgärder avsedda att främja mångfald, tillgänglighet och likabehandling i nyhetsmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Representation och ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Mediesociologen Gaye Tuchman använde begreppet &lt;SPAN class="ft28"&gt;symbolisk utplåning &lt;/SPAN&gt;för att beskriva hur mediers representationer av ­kvinnor karaktäriserades av fördömanden, trivialisering eller frånvaro (Tuchman, 1981). Begreppet är också relevant för att beskriva nyhets­ mediers underrepresentation, förbigående och nedvärderande av etniska minoriteter och personer med utländsk bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Forskning om journalistik, migration och etniska minoriteter visar en tydlig övervikt av 1) analyser av &lt;SPAN class="ft28"&gt;representationer &lt;/SPAN&gt;och gestalt- ningar i traditionella mediers innehåll (Cottle, 2000; Horsti, 2008b). Även om dessa dominerar fältet finns även perspektiv som omfattar 2) &lt;SPAN class="ft28"&gt;redaktionella villkor &lt;/SPAN&gt;(Allan, 1999; Graf, 2011), 3) studier av &lt;SPAN class="ft28"&gt;medie- policy och regler &lt;/SPAN&gt;(Horsti, Hultén och Titley, 2014; McGonagle, 2011) 4) &lt;SPAN class="ft28"&gt;publikstudier och medieanvändning &lt;/SPAN&gt;(Gillespie, 1995; Haavisto, 2011; Ross, 2000; Sjöberg och Rydin, 2011) samt 5) &lt;SPAN class="ft28"&gt;minoritetsmedier &lt;/SPAN&gt;(Camauër, 2005; Deuze, 2006).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Jag kommer i det följande att redogöra för forskning om de tre först nämnda perspektiven i tre separata avsnitt. Det fjärde perspek- tivet berörs kortfattat under &lt;SPAN class="ft28"&gt;redaktionella villkor&lt;/SPAN&gt;. Avslutningsvis, i avsnittet &lt;SPAN class="ft28"&gt;medieansvar och mediepolitik&lt;/SPAN&gt;, redovisar jag hur några tidigare svenska statliga utredningarna har sett på mediers ansvar vad avser etnisk och kulturell mångfald och vilka mediepolitiska behov de aktualiserar. I detta avsnitt tar jag även upp forskning om &lt;SPAN class="ft28"&gt;minoritetsmedier&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Representationer i medieinnehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Undersökningar gjorda redan under 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talen&lt;/NOBR&gt; visade att medier gav en missvisande, fördomsfull, konfliktinriktad och ensidig bild av etniska minoriteter (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Report of the National Advisory Commission on Civil Disorders&lt;/SPAN&gt;, 1968; Hartmann, Husband och Clark, 1974). Åtskilliga studier har sedan dess uppvisat en påfallande varaktighet och likhet i sina resultat. Gemensamt pekar även senare forskning på att medierapporteringen av etniska minoriteter och ­personer med utländsk bakgrund är negativ, stereotyp och ibland rasistisk. Minoritetsgrupper skildras som problem eller hot och förbinds ofta med kriminalitet eller våld. De kommer även till tals mindre ofta och mindre utförligt än majoritetsgrupper (Cottle, 2000; d’Haenens och Mattelart, 2011; van Dijk, 1993). Även nordisk ­forskning visar på samma tendens och kontinuitet (Brune, 2004; Eide och Nikunen, 2011; Horsti, 2008c).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Studieravrepresentationeravmigranter,minoriteterochdiaspora­ grupper har framför allt inriktat sig mot traditionella nyhetsmedier som storstadspress, tv och radio. Reeta Pöyhtäris (2014) doktors­ avhandling är dock ett undantag. I den analyserar och jämför hon hur finska och nederländska tidskrifter skildrar immigration och etnisk mångfald under perioden &lt;NOBR&gt;2003–2006.&lt;/NOBR&gt; I de finska magasinen domi- nerade assimilationstanken – för att bli accepterad ska en invand- rare arbeta, kunna språket och dela kulturvanor med finländarna. Immigr­anter fick mestadels endast uttala sig i personliga frågor. De nederländska magasinen visade visserligen att bredare spektrum av områden som immigranter fick uttala sig om. Å andra sidan fram- ställdes etniska minoriteter som anonyma grupper, vars rätt att ingå&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;i den nederländska nationen ifrågasattes. Speciellt den muslimska minoriteten representerades som potentiellt farlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Merparten av forskningen som inriktar sig på medieinnehåll har ett nationellt fokus. Ett exempel på en komparativ ansats är ­Karina Horstis analyser av svensk och finländsk nyhetsbevakning av den ”illegala” afrikanska invandringen till Spanien år 2006 utifrån ett europeiskt perspektiv (Horsti, 2008a). Hon visade att rapporteringen främst knöts till nationella intressen och att den konstruerade en motsättning mellan Europa och Afrika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Medierepresentationer av islam och muslimer har ägnats ­betydande uppmärksamhet inom forskningsfältet. Publiceringen av Muhammedkarikatyrerna år 2005 i den danska tidningen &lt;SPAN class="ft28"&gt;Jyllands- Posten &lt;/SPAN&gt;är ett exempel på en transnationell mediehändelse där medierna blev nyckelaktörer i skeendet och nationella nyhetsramar utmanades. Samtidigt var yttrandefrihet det dominerande nyhetsperspektivet i västliga medier, vilket också utestängde andra tolkningsramar (Eide, Kunelius och Phillips, 2008:18). Karin &lt;NOBR&gt;Creutz-Kämppi&lt;/NOBR&gt; har undersökt hur finlandssvensk dagspress rapporterade om karikatyrerna. Hon fann att islam skildrades som en problematisk religion kopplad till våld och terrorism. Rapporteringen karaktäriserades också av att en överlägsen ”västvärld” polariserades mot ”den islamska världen” vilken beskrevs som underutvecklad &lt;NOBR&gt;(Creutz-Kämppi,&lt;/NOBR&gt; 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Rikke Andreassen har i ett par studier analyserat dansk medie­ debatt om muslimska kvinnor i Danmark. Den ena rör diskussionen om bruket av slöja år 2007 och 2009. Andreassen fann att medierna ställde muslimska kvinnor mot kvinnor i det danska majoritetssam- hället. De beslöjade knöts till förtryck medan &lt;NOBR&gt;icke-beslöjade&lt;/NOBR&gt; kopp- lades till frigjordhet. En ”dansk kultur” sattes i motsatsförhållande till ”islamsk kultur” (Andreassen, 2013a). Den andra debatten från 2012 rörde giftasmönster bland muslimska kvinnor i Danmark. Rapporteringen­ dominerades av kritik och fördömande av kvinnorna på grund av att de hade valt att inte gifta sig med etniskt danska män. De anklagades därför att ha hindrat integrationsprocessen. Andreassen sammanfattar­ att danska muslimska kvinnor därmed uteslöts från en nationell gemenskap (Andreassen, 2013b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Studiernas resultat är snarlika tidigare undersökningar som även de har visat att medieskildringar av islam och muslimer förknippas med hot, fundamentalism, terrorism och våld (Ghersetti och Levin, 2002; Hvitfelt, 1998). På uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;genomfördes under hösten 2014 en undersökning av representationer av muslimer i svenska nyhetsmedier. Också den visade att merparten av de undersökta artiklarna kopplade samman islam och muslimer med våld, problem och spänningar i samhället (Axner, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Redaktionella villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Enligt medieforskaren Stuart Allan är journalistiken i väst formad efter ett ”vitt” perspektiv som även sätter ramar för journalister med minoritetsbakgrund. Det som betraktas som rätt eller objektivt bestäms utifrån en ”vit” social och kulturell erfarenhetsbakgrund, hävdar han. För att öka mångfalden av röster i medieinnehåll måste därför nyhetsvärdering och redaktionskulturer förändras (Allan, 1999:182). Hans slutsats äger fortfarande giltighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Som tidigare nämnts har &lt;SPAN class="ft28"&gt;publikstudier &lt;/SPAN&gt;visat på migrantgruppers missnöje med etablerade mediers rapportering av såväl de tidigare hemländerna, som stereotypa, negativa och förenklade skildringar av personer med utländsk bakgrund (Haavisto, 2011; Ross, 2000). ­Kritiken har ibland lett till att de ibland helt avstår från att följa ­utbudet i traditionella medier (Haavisto, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Även journalister med utländsk bakgrund vid svenska nyhets­ medieruttryckteliknandeinvändningarmotinnehållocharbetsrutiner (Hultén, 2011a). Bland svårigheterna som nämndes var att förändra yrkesrutiner och mönster i rapporteringen. Kritik riktades även mot vad som uppfattades vara brist på handling vid företagen, långsam för- ändringstakt och ojämlika karriärmöjligheter. Redaktionskulturerna­ upplevdes som hegemoniska – ville man avancera måste man anpassa sig. Journalisterna uttryckte också besvikelse över att företagens principer för mångfald inte efterlevdes. Detta glapp mellan­ vad som uttrycks i mediepolicy och riktlinjer och vad som görs i praktiken är en aspekt som återkommer i avsnittet Mångfald med förhinder inom svensk journalistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Kunskapsläget är bristfälligt vad gäller &lt;SPAN class="ft28"&gt;medieanvändning &lt;/SPAN&gt;bland utrikes födda, i synnerhet när det gäller nyhetsanvändning. Marie Gillespie har i en inflytelserik studie visat på hur familjer ur Punjabi- &lt;NOBR&gt;diasporan­användeolikatyperavtv-programisinaidentitetskonstruk-&lt;/NOBR&gt; tioner (1995). Hennes forskning har inspirerat flera andra studier som exempelvis Ulrika Sjöberg och Ingegerd Rydins undersökning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;om hur migranter i Sverige använde tv för att lära sig om Sverige (2011). Ytterligare forskning behövs dock vad mobila och digitala medier betyder för nyhetsanvändningen i denna grupp (se även SOU 2015:94 s. 128).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Mediepolicy och regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Åtskilliga internationella konventioner, regler och rekommendatio- ner har formulerats om mediers ansvar i mångkulturella samhällen. Unescos så kallade Mångfaldskonvention uppmanar till åtgärder som ger medborgare förutsättningar att ”skapa, framställa, sprida och distribuera sina egna kulturyttringar och ha tillgång till dem” (Unesco 2010:28,seocksåCarlssonsrespektiveFranckeset.al.kapitel)­ .Särskilt behoven hos minoriteter ska beaktas. Även Europeiska unionen och Europarådet har i sina regelverk betonat mediers betydelse för att främja kulturell mångfald. Särskild tonvikt läggs vid de licensfinansie- rade public &lt;NOBR&gt;service-mediernas&lt;/NOBR&gt; ansvar (McGonagle, 2011). På nationell svensk nivå har medieföretag, framför allt inom public service, formu- lerat egna principer och riktlinjer för mångfald. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Policystudier &lt;/SPAN&gt;under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; visar att europeiska och public &lt;NOBR&gt;­service-mediers&lt;/NOBR&gt; riktlinjer alltmer har inriktats mot att mångfald ska genomsyra allt innehåll. De har därmed övergett tidigare riktlinjer med mångkulturell profil vilka bland annat innefattade nischade program till minoritetsgrupper­ .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;De senaste åren har marknadssituationen för dagstidningar hårdnat med vikande upplagor och annonsintäkter, vilket har fått konsekvenser i form av budgetbesparingar och minskade redak- tioner. Kritiker hävdar att utvecklingen också har gjort intrång på journalistikens samhällsansvar. Medieforskaren Isabel Awad varnar för en utveckling där mångfald i medieföretagen reduceras till ett ornament. Marknadshänsyn riskerar att inte ge tillräckligt utrymme för alternativa röster och därmed inte svara mot de demokratiska behoven i mångkulturella samhällen (Awad, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Undersökningaravdesvenskaochfinskapublicservice-­företagens&lt;/NOBR&gt; mångfaldsarbete visar att de balanserar mellan ambitionen att öka mångfalden och att säkra marknadsandelar samt mellan demokratiska åtaganden och immigrationskritiska åsikter (Horsti, 2014; Hultén, 2014; Horsti och Hultén, 2011). Policydokumenten vid Sveriges­ Radio och Sveriges Television som rör mångfald är ambitiösa­ och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330336x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;långtgående. Hittills har de dock inte på något avgörande vis förändrat underrepresentationen av personer med utländsk bakgrund i nyhets­ innehåll eller i sammansättningen av redaktionella medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Medieansvar och mediepolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Genom åren har flera svenska statliga utredningar uppmärksammat relationen journalistik och migration/integration. Mot bakgrund av det som beskrevs som ökade tendenser till fördomar och motsätt- ningar på etnisk grund tillsattes diskrimineringsutredningen år 1978. Den resulterade bland annat i rapporten &lt;SPAN class="ft28"&gt;Invandrare i tystnadsspiralen. Journalisten som verklighetens dramaturg &lt;/SPAN&gt;(1985). I den behandlades mediernas roll och ansvar för människors uppfattningar om invand- ring och invandrade. Lowe Hedman fann bland annat att medierna ofta presenterade invandrade personer i konfliktartade situationer och negativa sammanhang (Hedman, 1985:161).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;På uppdrag av dåvarande Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF)&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;kartlade Leonor Camauër &lt;SPAN class="ft28"&gt;minoritetsmedier &lt;/SPAN&gt;och mediepolitiken för dessa (Camauër, 2005). Studien avsåg medier som riktas till och/eller är speciellt avsedda för etniska minoriteter, såväl de fem nationella minoritetsgrupperna som invandrade minoriteter. I kartläggningen betraktar Leonor Camauër ett samspel mellan majoritets- och minoritetsmedier­ som en förutsättning för att mångkulturella sam- hällen ska kunna skapa en mångetnisk offentlighet. Förutsättningen för att åstadkomma en sådan kontaktyta är att staten tar ansvar för den etniska mångfalden inom medieområdet (Camauër, &lt;NOBR&gt;2005:37–38).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige gav år 2006 jour- nalistikforskaren Ylva Brune i uppdrag att granska och analysera hur frågor om mänskliga rättigheter behandlats i svensk dagspress, radio och tv under perioden &lt;NOBR&gt;2000–2006.&lt;/NOBR&gt; I rapporten &lt;SPAN class="ft28"&gt;Svenska nyhetsmedier och mänskliga rättigheter i Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2007:102) kom hon bland annat fram till att invånare med utländsk bakgrund är kraftigt under- representerade bland dem som syns i nyhetsmedierna. Hon fann även en fortsatt stigmatisering av bostadsområden med många invånare med utländsk bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Utredningen om &lt;/SPAN&gt;Makt, integration och strukturell diskriminering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;(SOU 2006:79), ledd av Masoud Kamali, lämnade sitt slutbetänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2  &lt;/SPAN&gt;Myndigheten efterträddes år 2009 av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;år 2006. Den publicerade 13 rapporter varav en avsåg medier och strukturell diskriminering, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediernas vi och dom &lt;/SPAN&gt;(SOU 2006:21).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Utredningen ansåg att medierna måste ta ett större ansvar för konsekvenserna av den ofta negativa och problemorienterade rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Främlingsfienden inom oss &lt;/SPAN&gt;(SOU 2012:74) avsåg åtgärder mot främlingsfientlighet och intolerans i samhället men behandlade även den betydelse medier har när det gäller skildringar av invandrade och personer med utländsk bakgrund. Utredaren Bengt Westerberg tog upp mediers ansvar att inte sprida stereotypa, diskriminerande och främlingsfientliga budskap. Han föreslog bland annat inrättandet av en så kallad quick &lt;NOBR&gt;response-funktion,&lt;/NOBR&gt; det vill säga en verksamhet som snabbt och kontinuerligt granskar, följer upp och reagerar på medierapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Forskningsöversikten och de nämnda utredningarna belyser på skilda vis mediers nyckelroll i det offentliga samtalet och dess ansvar att inkludera människor med skilda kulturella och etniska bakgrun- der. Redovisningen visar också på kopplingar mellan medieinnehåll, redaktionella villkor, minoritetsgruppers bristande förtroende för och användning av traditionella nyhetsmedier. Sammantaget visar de också på behovet att mediepolitiska åtgärder som främjar en journa- listik som är tillgänglig och som uppfattas som relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Mångfald med förhinder inom svensk journalistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Journalistkåren i Sverige kännetecknas av homogenitet och domi- neras av personer med liknande socioekonomisk bakgrund. År 2014 var 17 procent av befolkningen i Sverige utrikes födda. Endast sex procent av landets journalister var födda i ett annat land än ­Sverige. Den andelen har i stort sett varit densamma de senaste tio åren. Av de cirka 1 500 utrikes födda journalisterna i Sverige år 2013 kom ­ungefär en tredjedel från europeiska länder utom Norden och knappt en tredjedel från andra nordiska länder förutom Sverige. Lite mer än en ­tredjedel, 600 personer, kom från länder utanför Europa. Det motsvarar en andel på 2,4 procent av journalistkåren (Statistiska ­centralbyrån Arbetsmarknad, 2015, egen bearbetning av databasen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;De svenska public &lt;NOBR&gt;service-bolagen&lt;/NOBR&gt; visar en något högre andel ­utrikes födda bland sina medarbetare men också dessa är mycket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;homogena arbetsplatser. En surveyundersökning som genomfördes år 2008 bland alla anställda i Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion visade att tio procent var födda i ett annat land än Sverige och tre procent var födda i ett land utanför Europa (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Zebraprojektet vid SR, SVT och UR. Rapport av förprojektering&lt;/SPAN&gt;, 2009). I en enkät bland mångfaldsansvariga vid 103 svenska medieföretag år 2008 uppgav hälften att andelen anställda med utländsk bakgrund var fem procent eller mindre. En fjärdedel uppskattade andelen till ­mellan sex och tio procent. (Hultén, 2011b). Med tanke på att andelen utrikes födda journalister knappt har förändrats under de senaste tio åren finns det inga skäl att anta att förhållandena i dag ser nämnvärt annorlunda ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;De tidningar som ingick i enkäten hade långt mer sällan en nedskriven mångfaldsplan än tv- och radioredaktioner inom public service. Tidningar värderade också nyttan av mångfaldsarbete lägre. Undersökningen visade också att etnisk och kulturell mångfald ­värderades högt av företagen. Nio av tio av de tillfrågade nyhetsme- dierna tyckte att det var viktigt att arbeta aktivt med mångfaldsfrågor och att företaget hade nytta av mångfaldsarbete. Majoriteten av medieföretagen­ instämde med att mångfald ger företaget bättre kon- kurrenskraft och gör det lättare att möta publikens behov. Några av de faktorer som de mångfaldsansvariga uppgav var de största hindren­ för mångfaldsarbete var ekonomiska skäl, anställningsstopp och svårigheter att rekrytera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det fanns alltså en tydlig skillnad mellan det företagen sa att de vill göra och vad de faktiskt gjorde (Hultén, 2011a). Även chefer inom olika typer av medieföretag beskrev i intervjustudier spänningen mellan ambitionerna för mångfaldsarbetet och det faktiska hand- lingsutrymmet. En erfarenhet var att det fanns mindre utrymme och pengar för att driva mångfaldsmål (Hultén, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Runtsekelskiftet2000inleddedesvenskapublicservice-bolagenen&lt;/NOBR&gt; övergång från uttalat mångkulturella riktlinjer till mer allmänt hållna mångfaldsplaner. Denna förskjutning får ses mot bakgrund av trycket på public &lt;NOBR&gt;service-medier&lt;/NOBR&gt; att anpassa sig till den ökade konkurrensen i det svenska medielandskapet och samtidigt bibehålla en tillräckligt stor publik för att garantera dess legitimitet. De första riktlinjerna var direkta resultat av efterkrigstidens invandring till Sverige och de mångkulturella mål som uttryckts av regering och riksdag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;De nuvarande riktlinjerna om mångfald bygger på de lagstadgade diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Från en principiell pluralism nära kopplad till minoritetsgruppers rättigheter och grupp- tillhörighet har hållningen inom public &lt;NOBR&gt;service-bolagen&lt;/NOBR&gt; utvecklats mot en mer pragmatisk pluralism som betonar publikval och att mångfald ska genomsyra programinnehåll och personalsamman- sättning. Sveriges Radios Public &lt;NOBR&gt;service-handbok&lt;/NOBR&gt; deklarerar: ”Vi ska beskriva, granska och levandegöra det mångkulturella Sverige i vårt ordinarie programutbud på ett självklart och naturligt sätt” (Granér Magnerot, 2014:65).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Förändringarna har bland annat inneburit att både Sveriges Radio och Sveriges Television har lagt ned sina specifika mångkulturella program för och om invandrade. Det gäller exempelvis radioprogram- met &lt;SPAN class="ft28"&gt;Brytpunkten &lt;/SPAN&gt;och &lt;NOBR&gt;tv-programmen&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mosaik, Språka och Aktuellt för invandrare&lt;/SPAN&gt;. Det är en utveckling som Sverige delar med andra europeiska länder (Horsti, Hultén och Titely, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; stadgar att företagen ska hävda det demo- kratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde. Med det menas fördömande av rasism, våld och diskri- minering samt hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män. Sändningstillstånden för Sveriges Radio och Sveriges Television inne- bär en skyldighet att tillhandahålla ett mångsidigt utbud som riktar sig till hela landet och som ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Journalister i Sverige uttrycker ett starkt stöd för tanken att ­sammansättningen av journalistkåren bör motsvara den för hela befolkningen. I en enkätundersökning gjord år 2011 fick journalister gradera hur viktigt de ansåg att ”journalistkårens sammansättning avspeglar befolkningens när det gäller kön, ålder, socialgrupper, invandrargrupperochgeografiskaområden”.Inommedieforskningen tas vanligtvis avstånd detta spegelideal, det vill säga uppfattningen att medier är neutralt avbildande/avspeglande. I stället betraktas de som bidragande till hur verkligheten konstrueras. Starkast stöd fanns för könsrepresentation, där 70 procent angav att den var mycket viktig. Drygthälfteneller55procentavdetillfrågadejournalisternatyckteatt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;det var mycket viktigt att representationen av invandrargrupper skall motsvara den för befolkningen i sin helhet &lt;NOBR&gt;(Djerf-Pierre,&lt;/NOBR&gt; 2012:16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Detta kan ses som en typ av &lt;SPAN class="ft28"&gt;deskriptiv representation&lt;/SPAN&gt;, som enligt HannaPitkin handlaromatt göranågonellernågotnärvarandegenom likhetsprincipen. Representation kännetecknas då av en ”exakt korre- spondens eller likhet med det som representeras, genom att avspegla utan förvrängning” (Pitkin, 1967:60). I det här sammanhanget bygger den deskriptiva representationen på antagandet att migrantgrupper kan representeras av journalister vars bakgrunder liknar några av de erfarenheter och yttre drag som hör till gruppen. Syftet med dessa företrädare skulle då vara att addera tillförlitlighet och tillföra nytänkande till organisationerna. Spegelidealet är ett återkommande element i public &lt;NOBR&gt;service-bolagens&lt;/NOBR&gt; principer för mångfald. Dessa ger dock inte några riktlinjer om vilka grupper som ska företrädas, på vilka grunder eller vilka egenskaper dessa representanter bör ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I Sveriges Radios mångfaldspolicy innehåller riktlinjerna för rekrytering bland annat följande skrivning: ”Mångfald på Sveriges Radio innebär också att Sverige som det ser ut avspeglas bland våra medarbetare” (Sveriges Radio, 2015). Mångfaldsarbete anges som en viktig grund för företagets trovärdighet. Följande faktorer ska styra arbetet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft12"&gt;Vi speglar Sverige som det ser ut och ger utrymme för publikens skilda förutsättningar, erfarenheter, levnadsvillkor och bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft12"&gt;Vi utgår från vårt uppdrag och speglar variationer i befolkningen när det gäller ålder, etnicitet eller funktionsmöjligheter (Sveriges Radio 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft10"&gt;Sveriges Television har under 2015 ersatt sin tidigare mångfaldspolicy med Policy för Sverigespegling och likabehandling. Några punkter i den lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft12"&gt;SVTs program ska spegla befolkningens olika behov, intressen, perspek- tiv och åsikter. Alla ska känna igen sig i SVT:s utbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft12"&gt;När vi anställer personal ska vi alltid tänka på att ha ett brett spektrum av kompetenser och erfarenheter. Varje enskild rekrytering ska föra in ny kunskap om vår publik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft12"&gt;Sveriges befolkning ska avspeglas i såväl utbud som i sammansättning av vår personal (Sveriges Television, 2015a).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;I december 2015 fattade Sveriges Television beslut om riktlinjer och språkråd som ska vägleda de som arbetar med nyheter i företaget. Det inledande stycket lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft12"&gt;Att vara svensk i dag inkluderar människor med många olika utseenden, erfarenheter och kulturer. Det ingår i SVTs uppdrag att bevaka allas var- dag. Det är viktigt att vi uttrycker oss inkluderande och inte beskriver någon på ett kränkande sätt (Sveriges Television, 2015b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft10"&gt;Innehållet i dessa riktlinjer stämmer väl överens med de rekommen- dationer om en inkluderande journalistik, vilka den Internationella Journalistfederationen (IFJ) har utformat i samarbete med Europarådet. De innehåller bland annat råd som: undvik att marginalisera­ minoritetsgrupper, inkludera mångfald i alla typer av innehåll, använd dig av &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; formuleringar och språk, undvik stereotyper i rapporteringen (Mediane, 2014). Det är inte ambitionsnivån som brister i policydokumenten vid Sveriges Radio och Sveriges Television. Svårigheterna att nå det man eftersträ- var får därför sökas på andra håll. Några sådana faktorer har nämnts i detta och föregående avsnitt – etablerade rutiner i nyhetsarbetet, ökad marknadskonkurrens och ekonomiska hinder. Dessa kan även vara vägledande för att identifiera de områden på vilka mediepolitiska insatser behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft22"&gt;Slutsatser och implikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;En slutsats som man kan dra av ovanstående genomgång är att medieföretagens nuvarande strategier inte har förmått att på ett till- fredsställande sätt stimulera den etniska och kulturella mångfalden i medieinnehåll och personalsammansättning. Även om tecken finns på att personer med utländsk bakgrund förekommer i fler och mer inkluderande sammanhang över tid är de i stor utsträckning från- varande i såväl nyhetsinnehåll som på redaktioner (Hultén, 2006; Rättviseförmedligen, 2015). Den symboliska utplåningen består. Det är ur demokratiskt hänseende allvarligt. Fram till den 1 november 2015 hade drygt 90 000 personer beviljats uppehållstillstånd under året (Migrationsverket, 2015). Det är individer som nyligen har star- tat sina liv i Sverige. Hur väl medier förmår att skildra deras och andra migranters vardag, kulturer och erfarenheter på inkluderande sätt är av betydande samhälleligt och mediepolitiskt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;Inte heller har nuvarande principer och regler visat sig vara till- räckliga för att säkerställa mångfaldsmål. Marknadsstrukturen gör det svårare för vissa typer och inriktningar av medieinnehåll att hävda sig. Grupper som barn, äldre, minoriteter och socioekonomiskt utsatta har låg kommersiell potential. Om medier ska kunna tillgodose behov av allsidig information och individens möjlighet att vara demokra- tiskt delaktig följer att det måste finnas material i medieutbudet som bättre innefattar och reflekterar dessa gruppers intressen. Det råder dock brist på forskning som ser till sambandet mellan medieinnehåll och etnisk, kulturell mångfald och på analyser av om och i vilken grad olika publiker, tar del av, använder och exponeras för olika innehåll. Även om nyhetsmedier publicerar innehåll avsett för specifika grup- per är det inte säkert att de konsumeras av dessa eller uppfattas som relevanta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Mediernas funktioner i ett migrationssamhälle som Sverige blir alltmer komplexa bland annat till följd av att såväl arbets- processer som mediebeteende i högre grad blir transnationella. Integrationspolitikens medialisering, den ökade användningen av sociala medier samt interaktionen och konvergensen mellan traditio- nella och digitala medieformer bidrar till att ytterligare komplicera förhållanden mellan journalistik och etnisk, kulturell mångfald. Digitala och alternativa medier har potential att erbjuda komplement till, eller ersätta traditionella medier och bidra till demokratiseringen i samhället (se Nygrens kapitel). Alternativa medier är ett vittom- fattande begrepp. Vanligtvis avses medier som står i opposition till etablerade kommersiella medier och dess maktstrukturer. Ofta är de småskaliga, baserade på delaktighet och har inslag av aktivism. I det här sammanhanget avses medier vilka är alternativa i förhållande till traditionella medier vars syfte är tjäna lokalsamhället, och som ger röst åt under- eller missrepresenterade grupper. Samtidigt är det här viktigt att påpeka att gränsen mellan traditionella och alternativa medier luckras upp (Bailey, Cammaerts och Carpentier, 2008; Deuze, 2006). Mediepolicy och riktlinjer kan bidra till en ökad mångfald inom journalistiken men kan inte lösa medieindustrins utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Graham Murdock, kultursociolog och medievetare, anser att det traditionella medborgarbegreppet måste kompletteras med ­kommunikativa rättigheter (&lt;SPAN class="ft28"&gt;communicative rights&lt;/SPAN&gt;) som rör informa- tion, ­produktion och spridning av kunskap och kulturer (Murdock, 1999:28, se också Roosvalls kapitel). Dessa ser Murdock som centrala&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;för ett fullvärdigt medborgarskap. Denna syn går i samklang med medieutredningens användning av begreppet &lt;SPAN class="ft28"&gt;medieborgare&lt;/SPAN&gt;. Det avser ”de medborgare som använder medier för att själva producera innehåll samt sprider detta innehåll till andra (SOU 2015:94, s. 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;För att tillgodose etnisk och kulturell mångfald i medierna bör medie- politiska åtgärder inriktas på att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;understödja tillgängligheten av olika medieinnehåll för olika delar av befolkningen. Det kan exempelvis röra sig om att erbjuda inne- håll på olika språk eller nyheter specifikt riktade mot ­nyanlända. Public &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;service-företagen&lt;/NOBR&gt; är ålagda att särskilt till­godose de ­nationella minoritetsspråken, finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Denna skyldighet bör även inbegripa de största &lt;NOBR&gt;invandrarspråkeniSverigesomarabiska,serbo-kroatiska,­kurdiska&lt;/NOBR&gt; och persiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;främja initiativ och åtgärder för en inkluderande journalistik. Det &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;kanrörastödsåvältillkommersiellasomicke-kommersiellamedier&lt;/NOBR&gt; och exempelvis avse utbildning av journalister eller utveckling av samarbeten med organisationer som kan bredda redaktionella kontaktytor och källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;inrätta en mediefond, särskilt inriktad på finansiering av projekt som gynnar alternativa medier med innehåll riktat till under­ representerade grupper och bostadsorter, vilka tar sin utgångs­ punkt i det lokala samhället. Sådana projekt kan röra utbildning i journalistik för frivilliga medarbetare eller startbidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;inrätta en så kallad quick &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;response-funktion,&lt;/NOBR&gt; det vill säga en verksamhet som kontinuerligt övervakar följer upp, granskar och snabbt reagerar på medierapportering och på hur medieföretag förverkligar åtaganden för ökad mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft10"&gt;Allan S (1999) &lt;SPAN class="ft28"&gt;News Culture&lt;/SPAN&gt;. Buckingham, Philadelphia: Open University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Andreassen R (2013a) Take off that veil and give me access to your body: An analysis of Danish debates about Muslim women’s head and body covering. I: Schrover M och Moloney DM (red.),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft28"&gt;Gender, Migration and Categorisation: Making Distinctions Between Migrants in Western Countries, &lt;NOBR&gt;1945–2010&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Amsterdam University Press B.V, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;215–229.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Andreassen R (2013b) Muslim women and interracial intimacies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft29"&gt;Nordic Journal of Migration Research&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 3: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;117–125.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;Awad I (2008) Cultural diversity in the news media: A democratic or a commercial need? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Javnost – The public, 16 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(4):55–72.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Axner M (2015) &lt;/SPAN&gt;Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering. Rapport från medieanalys om representationer av muslimer i svenska nyheter&lt;SPAN class="ft25"&gt;. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. Tillgänglig vid: www.do.se/globalassets/publikationer/rapport- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;representationer-stereotyper-nyhetsvardering.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; (besökt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;12 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;Bailey OG, Cammaerts B och Carpentier N (2008) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Understanding Alternative Media&lt;/SPAN&gt;. Maidenhead: McGraw Hill/Open University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Brune Y (2004) &lt;/SPAN&gt;Nyheter från gränsen. Tre studier i journalistik om ”invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Camauër L (2005) &lt;/SPAN&gt;Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige&lt;SPAN class="ft10"&gt;. En kartläggning. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Cottle S (red.) (2000) &lt;/SPAN&gt;Ethnic Minorities and the Media&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Buckingham. Philadelphia: Open University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Creutz-Kämppi&lt;/NOBR&gt; K (2008) The othering of Islam in a European context: Polarizing discourses in &lt;NOBR&gt;Swedish-language&lt;/NOBR&gt; dailies in Finland. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Review&lt;/SPAN&gt;, 29(2): &lt;NOBR&gt;295–308.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;Deuze M (2006) Ethnic and community media and participatory culture. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism &lt;/SPAN&gt;7(3): &lt;NOBR&gt;262–280&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p656 ft10"&gt;d’Haenens L och Mattelart T (2011) Media and ethnic minorities. I: Trappel J, Meier WA, d’Haenens L, Steemer J och Thomass B (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media in Europe Today&lt;/SPAN&gt;. Bristol: Intellect.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Dir. 2015:26, En mediepolitik för framtiden. Kommittédirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft50"&gt;&lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M (2012) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Journalisternas sociala bakgrund&lt;/SPAN&gt;. I: Asp K (red.) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Svenska journalister &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1989–2011&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Göteborg: JMG, &lt;NOBR&gt;15–20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft10"&gt;Eide E, Kunelius R och Phillips A (red.) (2008) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Transnational Media Events: The Mohammed Cartoons and the Imagined Clash of Civilizations&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;Eide E och Nikunen K (red.) (2011) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media in Motion: Cultural Complexity and Migration in the Nordic Region&lt;/SPAN&gt;. Farnham: Ashgate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft10"&gt;Elsrud T och Lalander P (2007) Projekt Norrliden: Om småstadspressens etnifiering och genderisering av en förort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;Sociologisk forskning. &lt;SPAN class="ft11"&gt;2007(2): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6–25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft50"&gt;Ghersetti M och Levin A (2002) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Muslimer och islam i svenska nyhetsmedier. Om rapporteringen av terrorattackerna i USA den 11 september 2001: En förstudie&lt;/SPAN&gt;. Norrköping: Integrationsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Gillespie M (1995) &lt;/SPAN&gt;Television, Ethnicity and Cultural Change&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Graf H (red.) (2011) &lt;/SPAN&gt;Diversity in Theory and Practice: News Journalists in Sweden and Germany&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: Nordicom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Granér Magnerot A (red.) (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;service-handbok.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Sveriges Radio. Tillgänglig vid: http://sverigesradio. se/diverse/appdata/isidor/files/3113/14620.pdf (besökt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;30 oktober 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Haavisto C (2011) &lt;/SPAN&gt;Conditionally One of ’Us’: A Study of Print Media, Minorities and Positioning Practices&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Helsingfors: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Hartmann P, Husband C och Clark J (1974) Race as news. A study of the handling of race in the British press from 1963 to 1970. I: Klineberg O, Guillaumin C och Hartmann P (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Race as News. &lt;/SPAN&gt;Paris: Unesco.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;Hedman L (1985) Invandrare i tystnadsspiralen: En explorativ studie av invandrarbilden i massmedia. I: &lt;SPAN class="ft28"&gt;Invandrare i tystnadsspiralen – Journalisten som verklighetens dramaturg: En rapport från diskrimineringsutredningen&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Horsti K (2008a) Europeniasation of public debate: Swedish and Finnish news on African migration to Spain. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Javnost – the Public&lt;/SPAN&gt;, 15(4): &lt;NOBR&gt;41–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Horsti K (2008b) Overview of Nordic media research on immigration and ethnic relations: from text analysis to the study of production, use and reception &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Review&lt;/SPAN&gt;, 29(2): &lt;NOBR&gt;275–293.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft10"&gt;Horsti K (2014) The politics of a multicultural mission: Finland’s YLE in a changing society. I: Horsti K, Hultén G och Titley G (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;National Conversations: Public Service Media and Cultural Diversity in Europe&lt;/SPAN&gt;. Bristol, UK: Intellect, &lt;NOBR&gt;167–183.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft10"&gt;Horsti K och Hultén G (2011) Directing Diversity: Managing Cultural Diversity Media Policies in Finnish and Swedish Public Service Broadcasting. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Journal of Cultural Studies&lt;/SPAN&gt;, 14(2): &lt;NOBR&gt;209–27.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft10"&gt;Horsti K, Hultén G och Titley G (red.) (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;National Conversations: Public Service Media and Cultural Diversity in Europe. &lt;/SPAN&gt;Bristol, UK: Intellect.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hultén G (2006) &lt;/SPAN&gt;Främmande sidor: Främlingskap och nationell gemenskap i fyra svenska dagstidningar efter 1945. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Diss. Stockholm: Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Hultén G (2011a) Diversity Disorders: Ethnicity and Newsroom Cultures. I: Graf, H (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Diversity in Theory and Practice: News Journalists in Sweden and Germany&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, &lt;NOBR&gt;95–119.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft10"&gt;Hultén G (2011b) Swedish media companies on diversity. I: Graf, H (red.), &lt;SPAN class="ft28"&gt;Diversity in Theory and Practice: News Journalists in Sweden and Germany&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, &lt;NOBR&gt;179–189.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p667 ft10"&gt;Hultén G (2014) A vulnerable diversity: Perspectives on cultural diversity polices in Swedish public service media. I: Horsti K, Hultén G och Titley G (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;National Conversations: Public Service Media and Cultural Diversity in Europe&lt;/SPAN&gt;. Bristol, UK: Intellect, &lt;NOBR&gt;149–166.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft10"&gt;Hvitfelt H (1998) Den muslimska faran. Om mediebilden av islam. I: Brune Y (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mörk magi i vita medier. Svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Stockholm: Carlsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft24"&gt;Invandrare i tystnadsspiralen: journalisten som verklighetens dramaturg: En rapport från Diskrimineringsutredningen (1985).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;McGonagle T (2011) &lt;/SPAN&gt;Minority Rights, Freedom of Expression and of the Media: Dynamics and Dilemmas&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge: Intersenti.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;Mediane (2014) Media diversity inclusiveness – What is it about? Tillgänglig vid: www.coe.int/t/dg4/cultureheritage/mars/ &lt;NOBR&gt;mediane/source/index/KEMP-MDI-What-is-it-about.pdf&lt;/NOBR&gt; (besökt 12 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft10"&gt;Migrationsverket (2015) Statistik, Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter. Tillgänglig vid: www. &lt;NOBR&gt;migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Aktuell-&lt;/NOBR&gt; statistik.html (besökt 14 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft10"&gt;MMS (2015) Årsrapport 2014. Tillgänglig vid: www.mms.se/ &lt;NOBR&gt;wp-content/uploads/_dokument/rapporter/tv-tittande/&lt;/NOBR&gt; ar/%C3%85rsrapporter/%C3%85rsrapporten%202014%20 &lt;NOBR&gt;f%C3%B6r%20TV%20och%20Webb-TV.pdf&lt;/NOBR&gt; (besökt 30 juni 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Murdock G (1999) Corporate dynamics and broadcasting futures. I: Mackay H och O’Sullivan T (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Media Reader: Continuity and Transformation&lt;/SPAN&gt;. London: Sage Publications. &lt;NOBR&gt;28–42.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Nygren G (2005) &lt;/SPAN&gt;Skilda medievärldar: Lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm, &lt;SPAN class="ft50"&gt;Diss. Stockholm: Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Pitkin HF (1972) &lt;/SPAN&gt;The Concept of Representation&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Berkeley, California: University of California Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p673 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Pöyhtäri R (2014) &lt;/SPAN&gt;Immigration and ethnic diversity in Finnish and Dutch magazines: Articulations of subject positions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;and symbolic communities&lt;/SPAN&gt;. Diss. Tampere:Tampereen yliopisto. Tillgänglig vid: https://tampub.uta.fi/bitstream/ &lt;NOBR&gt;handle/10024/94932/978-951-44-9366-9.pdf?sequence=1&lt;/NOBR&gt; (besökt 10 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;Report of the National Advisory Commission on Civil Disorders&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;(1968) New York: Bantam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft10"&gt;Ross K (2000) In whose image? TV criticism and black minority viewers. I: Cottle, S (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Ethnic Minorities and the Media&lt;/SPAN&gt;. Buckingham, Philadelphia: Open University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Rättviseförmedlingen (2015) Rättvisaren. Stockholm: Rättviseförmedlingen. URL http://rattviseformedlingen.se/ &lt;NOBR&gt;wp-content/uploads/2015/11/Rttvisaren2015.pdf&lt;/NOBR&gt; (besökt 10 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Sjöberg U och Rydin I (2011) Everyday mediated practices of citizenship: Struggling with a new language and culture through media. I: Eide E och Nikunen K (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media in Motion: Cultural Complexity and Migration in the Nordic Region&lt;/SPAN&gt;. Ashgate Publishing Group, Aldershot, &lt;NOBR&gt;237–254.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;SOU 2006:21, &lt;/SPAN&gt;Mediernas vi och dom: Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen: Rapport. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Stockholm: Fritze.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;SOU 2006:79&lt;/SPAN&gt;, Integrationens svarta bok: Agenda för jämlikhet och social sammanhållning: Slutbetänkande. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Stockholm: Fritze.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;SOU 2007:102&lt;/SPAN&gt;, Svenska nyhetsmedier och mänskliga rättigheter i Sverige: En översikt: Rapport nr 1. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Stockholm: Fritze.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2012:74&lt;/SPAN&gt;, Främlingsfienden inom oss: Betänkande. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Fritze.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;SOU 2015:94&lt;/SPAN&gt;, Medieborgarna &amp; medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar: &lt;SPAN class="ft25"&gt;Delbetänkande. Tillgänglig vid: www.regeringen.se/rattsdokument/statens- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;offentliga-utredningar/2015/11/sou-201594/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; (besökt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;10 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft10"&gt;Statistiska centralbyrån (2015) ”Arbetsmarknad”. Tillgänglig vid: &lt;NOBR&gt;www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/&lt;/NOBR&gt; Arbetsmarknad/ (besökt 28 juni 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Den sårbara mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Sveriges Radio (2015) Mångfaldspolicy. Opublicerat dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft10"&gt;Sveriges Television (2015a) Policy för Sverigespegling och likabehandling. Tillgänglig vid: https://vipatv.svt.se/204/ &lt;NOBR&gt;nyheter/arkiv-for-nyheter/2015-06-01-vd-hanna-stjarne---svt-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ska-spegla-hela-sverige-.html&lt;/NOBR&gt; (besökt 10 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft10"&gt;Sveriges Television (2015b) Tips och språkråd när du jobbar med att spegla Sverige. Opublicerat dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft25"&gt;Tuchman G (1981) The symbolic annihilation of women by the mass media. I: Cohen S och Young J (red.) &lt;SPAN class="ft24"&gt;The Manufacture of News: A Reader. Social Problems, Deviance and the Mass Media.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;London: Constable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Unesco (2010) &lt;/SPAN&gt;Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Tillgänglig vid: www.unesco.se/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;wp-content/uploads/2013/09/M%C3%A5ngfaldskonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; pdf (besökt 10 december 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft10"&gt;van Dijk TA (1993) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Elite Discourse and Racism&lt;/SPAN&gt;, Newbury Park, Calif.: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Vries T de (red.) (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medieutveckling 2014. &lt;/SPAN&gt;Haninge: Myndigheten för radio och TV. Tillgänglig vid: www.radioochtv. &lt;NOBR&gt;se/documents/publikationer/1/mu2014-webb.pdf&lt;/NOBR&gt; (besökt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;30 juni 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft28"&gt;Zebraprojektet vid SR, SVT och UR. Rapport av förprojektering&lt;SPAN class="ft10"&gt;. (2009). Opublicerat dokument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Annika Egan Sjölander, docent, Umeå universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Det sista, och enligt honom själv, avgörande beslut som den erkände journalisten Alan Rusbridger tog innan han hösten 2015 avgick, efter hela tjugo år som chefredaktör för brittiska tidningen The Guardian, var att lansera en divesteringskampanj för att rädda klimatet. Målet var tydligt. Det handlade om att få två av världens största globala investeringsfonder, the Wellcome Trust och the Gates Foundation, att sälja av och sluta investera i fossila bränslen. Argumenten var dels moraliska, dels finansiella. Övertygad om journalistikens betydelse och makt i sammanhanget, men också med god vetskap om svårig- heterna efter åratal av misslyckade försök att möta det största hotet mot mänskligheten, beslutade sig Rusbridger då för att försöka tänka radikalt nytt. Tillsammans med sina medarbetare lanserade han därför kampanjen ”Behåll det i marken” (Keep it in the ground) lanserad ett drygt halvår innan de internationella klimatförhandlingarna i Paris påbörjades i slutet av 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Parallellt med den för en nyhetstidning ovanliga målsättningen, det vill säga att få två utvalda globala finansiella storspelare att ändra beteende, försökte chefredaktören att utveckla den egna klimatjour- nalistiken. Rusbridger ställde inledningsvis utmanande frågor till de egna reportrarna kring vad de kunde göra för att verkligen lyfta klimatfrågan. Hur skulle tidningen rapportera för att motverka ett utbrett ointresse och hur skulle man i stället kunna mobilisera ett högt engagemang hos läsarna för klimatet för att en gång för alla få dem att förstå allvaret i situationen? Kampanjen har till dags dato inte uppnått sitt huvudsakliga mål. Däremot har tidningen satsat och avsatt en hel del redaktionella resurser för att rapportera ambitiöst om klimatproblemen och klimatmötet COP21. Även om The Guardians klimatsatsning sticker ut från mängden, är tidningen i gott sällskap av en mångfald av medietyper runt om i världen vilka ånyo, likt 2009 inför COP15 i Köpenhamn, givit klimatproblemen hög prioritet. De resultatlösa förhandlingarna 2009 gjorde dock att intresset sjönk drastiskt åren därefter, i såväl globala som lokala medier (Eide et al 2010; Painter, 2010). Frågan nu är vad som händer med klimatjour- nalistiken efter Parismötets relativa framgång. Ökar eller minskar mängden och framför allt mångfalden i nyhetsrapporteringen? Bidrar journalistiken till ett hållbart samhällsengagemang i frågan?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;Klimatfrågan är ett talande exempel på den komplexa riskhante- ring som följer i industrisamhällets spår och som präglar vårt samhälle och vår samtid. Den tyske sociologen Ulrich Beck (1992) tecknade redan på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; det framväxande risksamhällets konturer där såväl individer som samhälleliga institutioner är fullt upptagna med att identifiera, hantera och värdera allehanda risker och faror i vardag och samhällsliv. Medieinstitutioner och journalister är, likt exemplet med The Guardian, centrala uttolkare i sammanhanget. Särskilt nyhetsmedierna kan skapa möjligheter för experter, beslutsfattare och medborgare att interagera med varandra, vilket är av vikt för demokratin. När det gäller klimatförändringarna är miljöjournalis- tiken, likväl som den i sammanhanget betydelsefulla, men ofta för- bisedda, lokaljournalistiken, central. Båda har viktiga roller att spela när komplexa samhällsbeslut ska fattas kring miljöfrågor. Förändras villkoren i stort för journalistiken, vilket nu sker, förändras också villkoren för hur vi hanterar komplexa problem, inklusive besluts- processer i samhället. Becks teorier fick snabbt stort genomslag i västvärlden bland samhällsorienterade forskare, men också hos beslutsfattare. Igenkänningsfaktorn var hög. Detta trots att den ödes- digra Tjernobylolyckan 1986 i dåvarande Sovjetunionen ännu inte inträffat då hans texter skrevs. Kärnkraften, inklusive det miljöfarliga avfallet från dess användning, är också ett av de problem­områden i det senmoderna risksamhället som Beck behandlar. De globala kli- matförändringarna är ett annat som redan nämnts. Användandet av avancerad bioteknologi och genmanipulation är ytterligare exempel på abstrakta risker. Gemensamt för alla dessa är att de är svåra för gemene man att uppfatta och tolka utan vägledning av vetenskaplig expertis och, vilket tidigare forskning om medier och kommunika- tion återkommande visat, journalistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Kännetecknande för risksamhället är dessutom bristen på tilltro bland medborgarna till traditionella beslutssystem och centrala beslutsfattare, som politiker, företagsledare och vetenskapsmän/ kvinnor. Valdeltagandet i allmänna val har internationellt sett dess- utom sjunkit under efterkrigstiden om än inte konstant i alla länder om man studerar röstmönster över tid (SCB, 2012:24). Antalet medlemmar i politiska partier går också stadigt ner (Oscarsson och Bergström, 2014:27). Denna utveckling oroar såväl forskare som politiker. I Sverige har dock den nedåtgående trenden när det gäller valdeltagande vänt under sista decenniet. Skillnaderna mellan olika&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;samhällsgrupper är dock större i dag jämfört med tidigare år, enligt Statistiska Centralbyråns (2012) historiska analys av röstdeltagande under de senaste hundra åren. Ett ökat publikt engagemang och brett medborgerligt deltagande i beslutsprocesser kring gemensamma ­angelägenheter definieras ofta som lösningen på dessa utmaningar, inom internationell forskning ofta begreppsliggjort som den ­deltagande vändningen (&lt;SPAN class="ft28"&gt;the participatory turn&lt;/SPAN&gt;) (Egan Sjölander och Jönsson, &lt;NOBR&gt;2012:50–54;&lt;/NOBR&gt; Sundqvist och Elam, 2010), alternativt den dialogiska vändningen (&lt;SPAN class="ft28"&gt;the dialogic turn&lt;/SPAN&gt;) (Philips, 2011). Sveriges kommuner och landstings rapport &lt;SPAN class="ft28"&gt;Kommunikation för medborgar- dialog &lt;/SPAN&gt;(SKL, 2014) är ett illustrativt exempel på detta breddade del- tagarfokus i form av ett arbete där landets kommuner och landsting systematiskt försöker införliva medborgardialog i sina styrprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning har under flertalet decennier visat att såväl traditionella massmedier, företrä- desvis press, radio och television, som nyare digitala medier, likt bloggar, spelar en viktig roll när det gäller medborgardialoger. Till att börja med har de varit viktiga för att väcka ett brett intresse bland befolkningen för en samhällsfråga. Nygamla journalistiska genrer eller produkter med inriktning på medskapande, som medborgar­ journalistik (&lt;SPAN class="ft28"&gt;citizen journalism&lt;/SPAN&gt;) och andra typer av användargenererat medieinnehåll har dessutom expanderat kraftigt alltsedan &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början. Det har skett efter internets genombrott och i takt med de utökade möjligheterna till interaktivitet som digitaliseringen med- fört (Allan och Thorsen, 2009, se också Holt respektive Almgren och Olssons kapitel i denna bok). Samtidigt kan vi konstatera att exemplen i praktiken på exempelvis medborgarjournalistik, speciellt jämfört med de i teorin ofta högt uppställda förhoppningarna på det digitala, är relativt sällsynta. I en innehållsanalys av medborgarjour- nalistik i Sverige konstaterar exempelvis Holt och Karlsson (2015) att dessa former av journalistik ofta utgörs av så kallade mjuka nyheter. De tar sällan tar upp policyfrågor, lokala myndigheters agerande eller besluts påverkan på berörda. Därför har forskarna svårt att i dags­ läget se medborgarjournalistiken som ett möjligt alternativ till dagens nyhetsjournalistik (se också Nygrens kapitel). I en intervjustudie med lokala reportrar i Västerbotten konstaterar Carlsson och Nilsson (2015) vidare att de nya teknologierna för deltagande som sociala medier medför inte bara uppfattas som ett hot mot den journalistiska professionen, utan också som ett hot mot demokratin i sig. Detta på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;grund av allt ”näthat” som sprids okontrollerat etcetera. Liknande överväganden presenterades nyligen som skäl till att Mittmedia- koncernens alla tidningar från och med årsskiftet 2015/2016 beslutat sig för att stänga av kommentatorsfunktionen på sina nyhetssajter (se också Almgren och Olssons respektive Roosvalls kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Traditionell nyhetsjournalistik utgör ännu en primär källa för information för merparten medborgare, särskilt i frågor som ligger bortom den enskilde människans vardag (Carlsson 2008; Strömbäck, 2014; se också Wadbring, Weibull och Fachts kapitel). Detta trots samtidens omvälvande strukturomvandlingar inom medielandskapet bådeglobaltochlokalt,inklusivedeförändrademedievanorochutbud som dessa förändringar medfört. Hur utvecklingen ser ut framgent är betydligt svårare att sia om, men tydligt är att förändringarna kommer ha demokratiska implikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Detta kapitel fokuserar, utifrån ett medborgarperspektiv, på innebörden när det gäller journalistik och komplexa beslut av stor samhällelig vikt, särskilt vad gäller lokaljournalistik. De två exemplen som lyfts fram i texten är hämtade från miljöområdet och represen- terar var för sig komplexa beslut. De handlar om 1.) omhänder­ tagandet av det svenska kärnavfallet respektive 2.) klimatkrisen och etanol som ersättare till fossila bilbränslen. Trots att exemplen är olika kan gemensamma nämnare lätt identifieras. I bägge fallen är exempelvis miljöjournalistiken viktig för tolkning och värdering av risker. Samtidigt visas lokaljournalistikens betydelse i och med att den inte bara sörjer för mycket av informationsbehovet hos berörda medborgare, utan också står för den fördjupade bevakningen och granskningen av fattade beslut. Kapitlets fokus på miljö hade dock i princip kunnat bytas ut mot ett annat frågeområde av komplex natur. De övergripande mekanismerna i journalistiken och samspelet med samhällets övriga aktörer följer i regel ett likartat mönster, om än genrespecifika fenomen så klart skapar variation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Miljöfokuset är samtidigt väl motiverat eftersom, likt medie­ forskaren Anders Hansen (2010:13) med ett långvarigt intresse för just miljö- och vetenskapskommunikation konstaterar, det mesta vi i dag känner till och vet om miljön kommer från medierna och då inbegripet även ”sätten som vi som individer, medborgare, kulturer och samhällen ser, mottar och värderar naturen och den naturliga miljön”. Just miljöjournalistiken har med andra ord en vid betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Syftet med detta kapitel är att belysa vilken roll journalistisk respek- tive massmedieinstitutioner har, och har haft, när det gäller komplexa beslut av stor samhällelig betydelse, som exempelvis hantering av miljöfarligt avfall, den gröna omställningen av transportsektorn och den pågående klimatkrisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Kapitlets fokus på miljö är valt eftersom frågornas ofta abstrakta och i tiden utsträckta natur, samt komplexitet, ger värdefull kunskap om samhället och de aktörer och institutioner som har att hantera dem, journalistiken inkluderat. Anshelm (2000) resonerar på ett liknande sätt kring kärnkraften som han beskriver som en nyckel- teknologi för att förstå samhället. De bitvis extrema utmaningarna för att hantera uppkomna miljöproblem ger goda indikationer på hur samhället fungerar helt enkelt. Kunskapernas giltighet från detta område är med andra ord inte begränsade till bara miljöområdet, utan kan med fördel överföras även till andra frågeområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Den forskning som presenteras i kapitlet har tonvikt på regionala och lokala mediers betydelse för samhälleligt beslutsfattande. Detta är viktigt eftersom lokaljournalistikens roll ofta har förbisetts, eller i vart fall uppmärksammats i mindre utsträckning inom medieforskningen, fastän den visat sig vara betydelsefull, inte minst sett ur demokratiskt hänseende (Franklin 2006, Kleis Nielsen 2015; Nygren och Althén, 2014). När det gäller bevakning över tid av komplexa frågor av hög relevans för nationen, liksom närmast berörda lokalsamhällen, kan man dessutom konstatera att lokala medier i många fall har haft ett försprång jämfört med de annars mer resursstarka riksmedierna. På vilket sätt och hur belyses närmare i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft22"&gt;Forskningsöversikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft13"&gt;Lokaljournalistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Lokala nyhetsmedier är inflytelserika institutioner i Sverige, liksom i övriga Skandinavien, och har så varit under lång tid (Ekström et al., 2006; Hedman, 2009; Nygren och Althén, 2014; Andersson, 2015, se också Ohlssons respektive Weibull kapitel). Lokaljournalistiken är viktig också när det kommer till rapportering om ­miljöfrågor. Eftersom journalistikforskningen fokuserat på nationella redak-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;tioners arbete och produktion finns det fog att påstå att lokala och regionala mediers betydelse underskattats. Även om nedgången i upplagor och prenumerationer på papperstidningen varit konstant sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var det år 2014 fortfarande 58 procent av svenskarna som uppgav att de regelbundet läser en tryckt morgon­ tidning.Motsvarandesiffra1990vardockhela87procent(Andersson, 2015:418). Nyhetsläsningen på digitala plattformar som dator, mobil och surfplattor ökar samtidigt och nyhetsmedierna satsar naturligen mycket i dag på digital publicering (SOU 2015:94). Longitudinella studier av medieanvändning i olika medielandskap visar också på förändringar i svenskarnas läsvanor över tid, liksom skillnader mel- lan generationer (Westlund och Weibull, 2013, se också Wadbring ­respektive Wadbring, Weibull och Fachts kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Sju av tio svenskar uppger i dag att lokala nyhetsmedier är viktiga för att förmedla information och kännedom om lokala aktiviteter och händelser (Andersson, 2015:424). Den lokala vinklingen, förmågan att engagera läsare med ”nyheter de verkligen vill ha” med berättelser från deras närområde, om grannar, lokalsamhället, lokala näringslivet och de folkvalda är vad som skiljer lokala tidningar från rikspressen (Ross, 2007:452). I Mats Ekström, Bengt Johansson och Larsåke Larssons (2006:309) longitudinella studie av svensk lokaljournalistik och relationen till kommunpolitiken, hävdar författarna att med en vidgad definition av grävande journalistik jämfört med den mer strikt traditionella, det vill säga inriktad på stora avslöjanden och maktmiss- bruk bland samhällets eliter, så skulle definitivt lokaljournalistiken få ett större erkännande. Med andra ord skulle även andra typer av granskningar värdesättas, som inkluderar kontinuerlig uppföljning av hur lokala myndigheter fungerar, hur resurser används inom politiken­ och hur gemensamma tillgångar förvaltas samt hur politiska för­ troendeuppdrag efterlevs. Att förse medborgarna med information om viktiga politiska beslut och skeenden kring gemensamma ange- lägenheter hör också till en av nyhetsjournalistikens demokratiska nyckelfunktionerochutövasistorutsträckningavlokalreportrarrunt om i landet (Nygren och Althén, 2014:12, se också Nygrens kapitel). Granskningen av makthavare sker även kontinuerligt lokalt och är som sagt en viktig demokratisk funktion (se också Strömbäck 2014; 2005; se också Wiik och Nygrens kapitel). Den kritiska fråga i dag är, vilket också denna statliga medieutredning syftar till att ­adressera, vad som händer med dessa demokratiska nyckelfunktioner i ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;radikalt förändrat medielandskap. Nygren och Althén (2014:56) slår fast att: ”Nedrustningen av den lokala journalistiken och av bevak- ningen av hela landet är /…/ inte bara en fråga om medieföretagens marknadsvillkor, det handlar också om demokrati och utveckling av hela landet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Miljöjournalistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Miljöjournalistiken är naturligen, som redan nämnts, betydelsefull när det handlar om komplexa beslut i samhället av betydelse för ­miljön. I en svensk kontext produceras mycket av miljöjournalisti- ken dessutom på lokala tidningsredaktioner runt om i landet, och då av så kallade allmänreportrar utan särskild specialistkompetens. I en ­nyutkommen handbok i journalistiskforskning (Karlsson och Strömbäck, 2015) tecknar Monika &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; och Ulrika Olausson (2015) det snabbt växande internationella miljöjournalistiska forsk- ningsfältet. De inleder genomgången med att konstatera att merpar- ten av studierna faktiskt inte gjorts av medie- eller journalistikfors- kare, utan av forskare från närliggande forskningsfält och discipliner som intresserar sig för betydelsen av medier och kommunikation. Detta fenomen indikerar samtidigt massmediernas starka inflytande i samhället, inte minst när det gäller komplexa beslutsprocesser. Miljöjournalistiken har en central roll i att bestämma &lt;SPAN class="ft28"&gt;vilka &lt;/SPAN&gt;miljöpro- blem som ska uppmärksammas och &lt;SPAN class="ft28"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;de ska hanteras (Cox, 2006; Hansen, 1991; Sjölander 2004). Många forskningsprojekt belyser också hur dessa komplexa beslutsprocesser skett och på vilket sätt sammanhang, som nation, alltid påverkar utfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;De &lt;SPAN class="ft28"&gt;visuella &lt;/SPAN&gt;dimensionerna i miljökommunikationen är dock underbeforskade, trots den unisona betoningen på bilders makt (Hansen 2015:386). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Receptionssidan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft28"&gt;medborgardialoger &lt;/SPAN&gt;fokuse- rade på hur lekmän förstår miljöfrågor ses också som centralt men studeras sällan i praktiken. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digitaliseringens &lt;/SPAN&gt;konsekvenser är heller inte utredda särskilt väl när det gäller miljöjournalistik. Majoriteten forskare på fältet har i stället intresserat sig för miljöjournalistikens innehåll, företrädesvis i nationell press (Bødker och Neverla, 2015; &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; och Olausson, 2015; Hansen, 2015:386). Hansen (2015) skriver vidare att även om kunskaperna numer också är goda när det gäller reportrars interaktion med &lt;SPAN class="ft28"&gt;källor&lt;/SPAN&gt;, särskilt miljöorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;och olika protestgrupper (cf. Anderson, 2014, 1997; Hansen 1994), så vet vi fortfarande förhållandevis lite om olika resursstarka aktö- rers, som multinationella företags och staters, försök till påverkan av opinioner och strategiska kommunikation. Empiriskt bevisat är dock att de vanligaste källorna för miljöreportrarna kommer från resursstarka grupper eller samhällseliter. Beroendet av forskare och experter är också förhållandevis stort inom denna genre &lt;NOBR&gt;(Djerf­-Pierre&lt;/NOBR&gt; och Olausson, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Miljöjournalistiken konstateras sammantaget ha en central roll i samhället, bland annat för att den skapar förutsättningar för ett ­breddat engagemang kring gemensamma angelägenheter och underlättar medborgardialoger kring komplexa beslut. Samtidigt kan konstateras att dess framtida fortlevnad är delvis hotad på grund av de försämrade ekonomiska villkoren för nyhetsmedierna. Minskade annonsintäkter och en ökad konkurrens på digitala arenor från nya aktörer är två viktiga orsaker &lt;NOBR&gt;(Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; och Olausson, 2015:256).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I en svensk kontext har relativt få medie- och kommunikations- vetare intresserat sig för miljöfrågor under årens lopp (Berglez och Olausson, 2011, Jarlbro 2001, Sjölander 2003). Monica &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierres&lt;/NOBR&gt; avhandling &lt;SPAN class="ft28"&gt;Gröna Nyheter &lt;/SPAN&gt;(1996) om televisionens nyheterssänd­­ ningar från &lt;NOBR&gt;1961–1994&lt;/NOBR&gt; är ett viktigt undantag där miljöjournalistiken utveckling och kännetecken under olika tidsepoker identifieras. Det gör hon även i uppföljningsprojektet &lt;SPAN class="ft28"&gt;Miljödebattens mediespiraler&lt;/SPAN&gt;, som sträcker sig till nutiden och visar på att och hur intresset för miljöfrågorna varierar över tid. I det senare analyseras också pressens miljöbevakning under motsvarande femtio år &lt;NOBR&gt;(Djerf­-Pierre&lt;/NOBR&gt; 2013; 2012). I Camilla Hermanssons (2002) avhandling &lt;SPAN class="ft28"&gt;Det återvunna folkhemmet &lt;/SPAN&gt;analyseras också hur miljöpolitiken representerats i svensk tevejournalistik under åren &lt;NOBR&gt;1987–1998.&lt;/NOBR&gt; Vid denna tidpunkt diskuterades hållbar utveckling mycket i Sverige och det social­ demokratiska partiets vision om ett grönt folkhem implementerades. Dominanta teman i miljöjournalistiken känns igen även i dag, det vill säga ett starkt fokus på den enskilde individens konsumtion och egna handlingar. Miljövänliga inköp, förbättrad sopsortering och ett minskat bilåkande sågs som viktiga lösningar på miljöproblemen då, liksom nu.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft10"&gt;Intresset för miljöjournalistik ökade dock väsentligt, också bland medieforskarna, då klimatfrågan stod som högst på den samhälleliga dagordningen för knappt tio år sedan (Berglez, Höijer och Olausson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;2009, Olausson 2009; 2011; Roosvall, 2010; Roosvall och Tegelberg, 2012, se också Roosvalls kapitel). Överlag visar svensk men även internationell klimatforskning om massmedier, företrädesvis foku- serad på FN:s stora förhandlingskonferenser eller publiceringar av vetenskapliga expertrapporter, att journalistiken är starkt präglad av nationen (Christensen, Nilsson och Wormbs (red.), 2013; Eide, Kunelius och Kumpu, (red.) 2010; Eide och Kunelius, (red.) 2012; Olausson, 2009; Painter 2010, 2013). I Sverige råder stark konsen- sus kring att den globala uppvärmningen är orsakad av människans användning av fossila bränslen. I olje- och kolproducerande nationer som USA och Australien är klimatfrågan i högsta grad kontroversiell och politiker, experter och medborgare är uppdelade i två läger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Journalistiken som arena och aktör vid komplexa beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;För att konkret belysa den inflytelserika och mångfacetterade demo- kratiska roll journalistik respektive massmedieinstitutioner har, och har haft, i det svenska samhället när det gäller komplexa beslut av stor dignitet har två miljöfrågeområden valts ut vilka tydligt illustrerar lokaljournalistiken som central arena och aktör i samhälleliga besluts- processer. Mediernas möjligheter att såväl understödja engagemang och att skapa medborgardialog synliggörs. Det första exemplet gäller den svenska hanteringen av det långlivade, högaktiva radioaktiva kärnavfallet från kärnkraftsdriften, inklusive sökandet efter en metod ochenplatsförettpermanentomhändertagandeavdetutbrändakärn- bränslet under en tidsperiod på minst 100 000 år. Det andra exemplet rör klimatkrisen och mer specifikt den gröna omställningen av den svenska transportsektorn när det gäller privatbilism och användning av fossila bränslen. Både kärnavfall och klimatförändringar har visat sig vara exempel på mångfacetterade, svårlösta och komplexa problem, och som det senmoderna samhället och dess institutioner tillika har att hantera här och nu. Avfallet finns och klimatkrisen är akut. Medielandskapets snabba förändring är också en realitet som påverkar förutsättningarna för hur detta sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Trenden är oroande för journalistiken sedan ett antal år tillbaka och många samhällen på den svenska landsbygden riskerar definitivt att hamna i medieskugga för att parafrasera Nygren och Althéns (2014) träffande beskrivning av den eskalerande nedmonteringen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;av lokaljournalistiken. Denna utveckling följer i digitaliseringens spår. Nygren och Althéns skriver vidare att klyftan mellan stad och land samtidigt ökar. De lokala tidningarnas nyckelfunktion i det så kallade nyhetsekologiska systemet gör att även regionala, nationella och ­globala mediers innehåll påverkas markant eftersom de i stora stycken hämtar sina nyheter från lokal press runt om i landet (se också SOU 2015:94, samt Nygrens kapitel i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;För att överhuvudtaget lyckas mobilisera intresse och en bred acceptans för olika tänkta (politiska) lösningar på miljöproblem har samhällets ansvariga aktörer insett behovet av utökad kommunika- tion och en vidgad medborgardialog kring de ofta svåra ställningsta- gandena. De massmediala institutionerna och det offentliga samtalet om exempelvis kärnavfallet och klimatkrisen, inklusive övervägan- den av vikt för problemens lösningar, utgör en central del i dessa medborgardialoger. Även om de mediala samtalen inte har formell bäring i beslutsprocesserna och styrs av politiker, pågår alltjämt ett ”informellt” meningsskapande där av vikt för hur miljöproblemen till syvende och sist hanteras i de breda folklagren och av våra sam- hälleliga institutioner. Medierna är en &lt;SPAN class="ft28"&gt;arena &lt;/SPAN&gt;för möten mellan olika aktörer med ansvar och engagemang i miljöfrågorna. Journalistiken är självfallet också en &lt;SPAN class="ft28"&gt;aktör &lt;/SPAN&gt;i sig som påverkar utfallet. Detta har varit tydligt när det gäller omhändertagandet av det svenska kärnavfallet, och vad gäller bruket av etanol som ersättare till fossila bränslen i bilar, vilket jag avser kort presentera och diskutera härnäst. I båda fallen illustreras tydligt lokaljournalistikens demokratiska betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Det svenska kärnavfallet: opinionen en kärnfråga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Allt sedan oktober 1992, då kärnkraftsägda bolaget Svensk kärnbränslehantering­ AB (SKB) skickade ut en förfrågan till alla Sverigeskommuneromdefrivilligtvilledeltaidetsvenskakärnavfalls- programmets förstudiefas, har kärnavfallsfrågan i bokstavlig mening varit en ­opinions- och mediefråga (Sjölander, 2004; Sundqvist, 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Anledningen till att SKB, med ansvar för att hitta såväl en perma- nent plats som en metod för det långlivade, högaktiva kärnavfallet, valde denna strategi för att finna platser att genomföra förstudier på, var legitimitetsbrist. Frivilligheten var ett sätt att överkomma hindret från tidigare års erfarenheter av starkt lokalt motstånd på de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;platser företaget varit och provborrat på osv. I dag, efter ytterligare dryga tjugo års lokaliseringsarbete väntar SKB på myndigheternas och miljödomstolens utlåtanden samt regeringens tillstånd om att få upprätta en slutförvarsanläggning i Forsmark, Östhammars kom- mun. I denna kärnkraftskommun, som redan härbärgerar det svenska slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall, finns en bred acceptans för SKB:s planer på ett permanent slutförvar för det långlivade och högaktiva kärnavfallet. I dag mellanlagras det i kärnkraftskommunen Oskarshamn. I de årliga opinionsundersökningar som SKB beställt av Temo har fler än tre fjärdedelar av Östhammars befolkning sagt sig vara &lt;SPAN class="ft28"&gt;för &lt;/SPAN&gt;att man etablerar ett slutförvar för använt kärnbränsle i den egna kommunen. Nationellt baserade studier, och internatio- nella dito, visar däremot på ett rakt omvänt förhållande. I exempelvis &lt;NOBR&gt;SOM-institutets&lt;/NOBR&gt; årliga mätningar sedan 1993 är i stället drygt tre av fyra svenskar emot en etablering av ett slutförvar på hemorten. Denna olikhet i opinionsläget skapar en inneboende spänning mellan det lokala och nationella vilket också påverkar medierapporteringen på olika sätt (Egan Sjölander 2007a; 2007b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Det mediala offentliga samtalet, i exempelvis lokaltidningen Norra Västerbotten under det att Malå kommun var aktuell som kandidat för att ta emot kärnavfallet på &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; överskred den formella beslutsprocessens kommungränser (Sjölander, 2004). Även om inte lokaljournalisterna själva förmådde granska den experttunga kärnavfallsdiskursen i någon högre utsträckning så möjliggjorde tidningen över tid för andra aktörer att i nyhetsrapportering och på debatt- och insändarplats framföra sina ståndpunkter i kärnfrågan. När avgörandet om fortsättning och folkomröstning närmade sig upplät exempelvis tidningen ett stort utrymme till alla insändare och debattinlägg som skickats in till redaktionen och här kunde därav också engagemang från närliggande kommuners läsare, som sak- nade rösträtt i valet, komma till uttryck. Eftersom transporterna av kärnavfallet till Malå var kontroversiella och i högsta grad berörde grannkommunerna fanns dessutom ett stort intresse för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Lokaljournalistikens betydelse i samhället gestaltades tydligt i Malåfallet. Ett dominerande tema i nyhetsmedierna och i intervjuer med opinionsbildare var också mediernas (vinklade) rapportering, stora makt och framför allt påverkan på utfallet i processen. I genomsnitt besöktes lokalredaktionen i Malå av &lt;NOBR&gt;fem-sex&lt;/NOBR&gt; personer per dag, inte sällan för att läsarna ville diskutera det journalisterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;skrivit. Inflytelserika politiker hade också en ständigt pågående dialog med pressens representanter om deras värv. Under förstudien var det också flertalet malåbor som vände sig till lokalreportrarna med sina frågor, oro och frustration, helt enkelt som en sista utväg eftersom man upplevde sig förbigången och osedd av alla andra sam- hälleliga institutioner, inklusive kommunen och andra myndigheter. Tidningen sågs av dessa personer som en oberoende ”sista” instans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I jämförelse över tid, under såväl förstudiefasen som platsunder- sökningsfasen, kan man konstatera att det är de lokala och regionala nyhetsredaktionerna som stått för den kontinuerliga och fördjupade journalistiken om slutförvarsfrågan i Sverige. Journalisterna på lokal- tidningarna i Malå, och sedermera Östhammar och Oskarshamn under platsvalsprocessen, är de som bevakat kärnproblemen länge. De reportrarna blir också de mest insatta på området, även jämfört med riksmediernas specialreportrar. Lokalreportrarna utgör näm- ligen den grupp som skriver annat än &lt;NOBR&gt;”första-dagen”-reportage,&lt;/NOBR&gt; om än försöken­ till kritisk granskning och oberoende journalistik i mångt och mycket lyst med sin frånvaro under de studerade åren. Förhållandena kan möjligtvis förändras i och med att lokaliserings- processens avslut nu närmar sig och regeringen ska ta ställning till SKB:s slutförvarsansökan inom ett par år. När man studerar kärnpro- blemen blir man oerhört påmind om källornas makt i journalistiken och hur genrestyrd också lokaljournalistiken är. Det är exempelvis sällan som reportrarna reser utanför sitt bevakningsområde eller intervjuar källor som inte finns på den geografiska platsen. Att lokala tidningar utgör källmaterial för andra medier är dock väldigt tydligt i kärnfrågan, särskilt vid avgörande beslutstillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Frånvaron av konflikt i platsundersökningskommunerna, tack vare den positiva lokala opinionen, är säkerligen en starkt bidragande orsak till relativt lågt medieintresse över tid även nationellt sett (Egan Sjölander 2007a). Källberoendet inom journalistiken gör att bristen på motstånd leder till minskad bevakning av frågan. Frånvaron av ­kritiska röster påverkar också rapporteringen lokalt, även om det skrivs en hel del i lokalpressen över tid om de slutförvarsaktiviteter som sker i de två kommuner som genomför provborrningar. Denna rapporteringbidrarisigtillattupprätthållaettmedborgarengagemang för slutförvarsfrågorna. Det journalistiska ansvaret för att informera medborgarna kan därför sägas vara uppfyllt i hög utsträckning i plats- undersökningskommunerna, fast inte alls på riksplanet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Klimatkrisen och etanolexemplet: en journalistikens ödesfråga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Klimatkrisen hör definitivt till en av vår tids stora utmaningar och är, likt the Guardians chefredaktör Alan Rusbridger uttrycker det, även en ödesfråga för journalistiken. Behovet av en bred grön omställ- ning av samhället kvarstår och behövs för att vi ska lyckas få ner koldioxidutsläppen och bromsa de globala klimatförändringarna. En omställning på bred front till ett mer hållbart samhälle, inbegripet ett radikalt minskat användande av fossila bränslen hos såväl den enskilde medborgaren som de största samhälleliga institutionerna, är svårt att överhuvudtaget föreställa sig utan mediernas påverkan och långsik- tiga stöd (cf. Berglez och Olausson, 2011). Vi kan redan påvisa inom forskningen att nyhetsmedierna, inte bara i Sverige utan även globalt, har spelat en viktig roll för klimatfrågans hantering. Journalistiken på såvällokal,regional,nationellochglobalnivåharviktigademokratiska uppgifter även om den också visar prov på begränsningar. Men miljö- journalistiken behövs för att ge problem uppmärksamhet och för att göra abstrakta komplexa risker konkreta och relevanta för specifika publiker, inte minst lekmän. Medierna understödjer även samhällelig debatt om hur de gemensamma problemen ska hanteras (Berglez och Olausson, 2011). Medielandskapets omvandling påverkar även dessa processer och i förlängningen samhällets möjligheter att hantera dem. Med dagens nedmonterade lokaljournalistik och färre specialiserade miljö- och vetenskapsjournalister på ledande nationella redaktioner försämras villkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Meningsmotsättningar och konflikter kring klimatproblemen i en svensk kontext har framträtt först när konkreta lösningar presente- ras. Ett illustrativt exempel på detta var när egenproducerad etanol i mitten av &lt;NOBR&gt;00-talet&lt;/NOBR&gt; från svenska skogar framfördes som den ultimata ersättaren för allt fossilt bränsle. Lanseringen fick initialt stort och brett stöd av politiker, myndigheter, forskare och nyckelindustrier vilket ledde till en tidvis, med svenska mått mätt, hätsk debatt mellan förespråkare och kritiker (Egan Sjölander 2009, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I förenklade ordalag kan etanolfrågan på nyhetsplats och i medial debatt under åren 2005 till 2011 sammanfattas som en historia där drivmedlet först ses som en överlägsen grön lösning på allehanda problem,somklimatförändringarna,arbetslöshetenochutflyttningen från Norrlands inland, till att ganska snart förvandlas till ett svart- målat bränsle associerat med slavhandel, stöld av mat från världens­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;fattiga, regnskogsskövling och ett utökat utsläpp av växthusgaser (Egan Sjölander, 2014). Dagspressen och nyhetsjournalistiken hade utan tvivel en central roll i hela denna omvandling och fungerade även i detta fall som en arena för opinionsbildare, förutom som en egen aktör i etanoldebatten. Det tydligaste exemplet på det sistnämnda är den mindre grupp manliga motorjournalister som i det närmaste drivit kampanj mot etanolanvändning som bilbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Expertkontroverser kring etanolanvändningens för- och nackde- lar har också haft relativt stort medialt genomslag i nationella och lokala medier. Dessa har tidvis engagerat tidningsläsarna och flertalet bilister har deltagit i medborgardialoger och uttryckt sina ställnings- taganden kring etanolen och diskuterat frågan i kommentatorsfält på nyhetssajter (Egan Sjölander och Jönsson, 2012). Ett konkret exempel var när professor Sören Wibe, tillika dåvarande partiledare för Junilistan, i januari 2010 publicerade ett debattinlägg i Svenska Dagbladet i samband med att en forskningsrapport om etanolens negativa klimatpåverkan blivit klar. Under det första dygnet kom- menterade 187 läsare Wibes debattartikel och 16 olika bloggposter publiceradessomlänkadestilltidningenshemsida.Objektivitetsideal, informationsförmedling, samt strävan efter att vara den lilla männi­ skans röst, har också bidragit till flertalet journalistiska försök att i artiklar en gång för alla reda ut huruvida etanolbränslet är miljövänligt­ eller inte. Frågans komplexitet tillåter dock inga enkla svar, vilket också återspeglats i dessa journalistiska slutprodukter. Medieinstitutionerna har på senare år i många fall möjliggjort för en fortsatt medborgardialog på nätet i samband med publiceringar, alltså förutom möjligheten att skicka in insändare och debattartik- lar till den tryckta tidningen osv. I andra fall har nyhetsmedierna infört begränsningar för deltagande på egna plattformar, och i stället överlåtit digitalt deltagande kring journalistiken till sociala medier plattformar (SOU 2015:94, se också Almgren och Olssons kapitel). Det är dock sällsynt med deltagande från journalisternas sida i dessa typer av efterföljande debatter online (Carlsson och Nilsson, 2015; Karlsson och Holt, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Närdetgällerlokaljournalistikometanolfråganutgördenambitiösa serien granskande reportage med namnet &lt;SPAN class="ft28"&gt;Etanoldrömmen&lt;/SPAN&gt;, det kan- ske mest intressanta exemplet sett ur ett demokratiperspektiv (Egan Sjölander, 2010; Egan Sjölander och Jönsson, 2012). Serien publi­ cerades sommaren 2009 och var ett unikt samarbetsprojekt mellan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;tre ledande norrländska lokaltidningar, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Örnsköldsviks Allehanda, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Västerbottens-Kuriren&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft28"&gt;Norra Västerbotten &lt;/SPAN&gt;(numer Norran). Med gemensamma krafter bestämde sig nämligen chefredaktörerna för att ta reda på hur de gått till när de kommunala energibolagen res- pektive de förtroendevalda kommunpolitikerna på de olika orterna under kort tid satsat över en miljard kronor i Örnsköldsviksbaserade ­etanolföretaget Sekab verksamt även utanför landets gränser. Hur kunde det ske och vem bar egentligen ansvaret för satsningarna på den gröna etanoldrömmen, då sedd som Norrlands olja? På förstasidan i alla tre tidningarna publicerades ett relativt ovanligt grupporträtt på chefredaktörerna ståendes med armarna i kors och allvarliga miner när serien lanserades:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft12"&gt;Vi har samarbetat över redaktionsgränserna för att ställa ett antal fun- damentala frågor till de ansvariga, och leverera svaren till er läsare: Hur kunde drömmen om framtidens bränsle sluta i ett hasardspel med över en skattemiljard som insats? När gick det snett och varför? Vem bär ­ansvaret?(Örnsköldsviks Allehanda 2009 06 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft10"&gt;Lokalreportrarna synade främst kommunpolitikernas engagemang och ansvar i frågan och ställde kritiska frågor kring konsekvenserna för skattebetalarna. Förutom företagsledare intervjuade journalis- terna också ett par Sekabanställda på det skuldtyngda etanolföreta- get, vilket tvingats till varsel och personalminskningar. När det gäller medborgarna tyckte man sig ha koll på opinionen och inte behöva intervjua dessa. Däremot uppmuntrade man läsarna att höra av sig till redaktionerna med tips via email som ”etanoldrömmen@norran.se” vilket endast ett fåtal gjorde. Alla jag intervjuat uppskattade möjlig- heten att arbeta med dessa fördjupande reportage och att samarbeta med kollegor på andra tidningar. En del trodde också att de skulle få mer respons från läsarna och att serien skulle generera än mer debatt även om den publicerades under sommarmånaderna. Trots att redak- tionerna fått tips utifrån om oegentligheter ledde dock granskningen inte till något avslöjande ”scoop”. En av journalisterna beskrev detta som en besvikelse i den efterföljande intervjun:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft12"&gt;Hade det funnits ett scoop hade det lyft, fått mer uppmärksamhet, blivit­ ett avslöjande av det då. Alltid roligt att ha ett avslöjande på nått sätt. Då fyller man sin funktion än mer. Men samtidigt kan jag tycka att det är viktigt för oss att göra sådana här grejer också. Ingen skulle berätta den här historien om vi inte fanns. (Intervjuad journalist som jobbat med &lt;NOBR&gt;Etanoldrömmen-serien,&lt;/NOBR&gt; mars 2010).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;Flera av de intervjuade tidningsmedarbetarna var desto stoltare över att vara först där hemma med att visa upp ”Fabriken ingen sett” för tidningsläsarna. Med det åsyftades den splitternya polska majs­ etanolfabrik som Sekab köpt, men nu ville sälja efter det att utlands- satsningarna blivit starkt ifrågasatta även om tidpunkten finansiellt sett utgjorde en dålig affär. Det ligger mycket i lokalreporterns konstaterande att ingen skulle berätta historien om den norrländska etanoldrömmen om de inte fanns. Medborgarjournalistiken i Sverige fyller i vart fall inte den uppgiften (Karlsson och Holt, 2015) och riksmedierna bevakar inte kommunala storsatsningar på de sätt lokala tidningar gör om än de kunde vara motiverat. Samarbetet mellan de tre nyhetsredaktionerna gjorde också skillnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Slutsatser och implikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Mycket forskning kring journalistik, medier och kommunikation i samband med komplexa beslut har bedrivits i form av fallstudier, inte minst på miljöområdet. Om man jämför resultat och identifierar mer generella mönster kring hur exempelvis publikens eller medborgar- nas röster och perspektiv inkluderas i journalistiken, framträder vissa mönster. Dessa är inte typiska för miljöområdet utan relevanta även när det gäller andra frågor av komplex natur. Nedan presenteras sju centrala slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;En första slutsats är att lokaltidningarna i Sverige uppbär särskilt viktiga &lt;SPAN class="ft28"&gt;informationsfunktioner&lt;/SPAN&gt;. Detta genom sin kontinuerliga bevak- ning av skeenden och beslutsprocesser kring gemensamma ange­ lägenheter. Denna uppmärksamhet är avgörande för att det stora fler- talet medborgare överhuvudtaget ska kunna bilda sig en uppfattning i komplexa frågor, och för att generera ett brett samhälleligt intresse och engagemang, i sig avgörande byggstenar för att demokratin ska fungera. I detta avseende är den samtida medieutvecklingen definitivt en demokratifråga. Tillgången till och användningen av olika nyhets- medier, oavsett traditionell eller digital form, spelar en avgörande roll. Den snabba nedmonteringen av den lokala journalistiken är samtidigt oroande särskilt med tanke på att den inte bara utgör en betydande del av dagens miljöjournalistik, utan också försörjer andra nyhetsme- dier med publicistiskt material (Kleis Nielsen red, 2015; Strömbäck, 2014). Förändringar i hur medieanvändningen bland befolkningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;ser ut är i sig en demokratisk utmaning, för tidningsläsandet lockar inte exempelvis yngre generationer likt tidigare (Andersson, 2015; Westlund och Weibull, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft25"&gt;En andra slutsats som kan dras är att den över tid upparbetade &lt;SPAN class="ft24"&gt;speci- alistkompetensen &lt;/SPAN&gt;hos lokalreportrarna möjliggör en mer fördjupande journalistik.Genomåterkommandebevakningavsammafrågainhäm- tas kunskaper om problemens komplexitet, vilka ofta kommer till nytta i nyhetsproduktionen. Lokalreportrar på tidningsredaktioner vilka följer beslutsprocesser över långt tid har dessutom relativt goda förutsättningar att relatera händelser till såväl opinionsyttringar, som specifika lokala och geografiska förhållanden. Konkreta tolkningar av abstrakta risker uppskattas dessutom av medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;En tredje slutsats är samtidigt att den kritiska &lt;SPAN class="ft28"&gt;granskningen &lt;/SPAN&gt;av till exempel sakkunnigas och experters utsagor kring komplexa miljö­ frågor,imångtochmycketlysermedsinfrånvaro.Detgällerihöggradi bevakningen på lokal och regional nivå men också i riksmedierna som dock har fler specialiserade miljöreportrar och vetenskapsjournalister anställda på redaktionerna. Denna journalistgrupp minskar dock, en trend som är tydlig inte bara i Sverige utan även internationellt sett (cf. Murcott och Williams, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;En fjärde slutsats är att &lt;SPAN class="ft28"&gt;medborgarperspektiven &lt;/SPAN&gt;genomgående är relativt osynliga och outvecklade inom nyhetsjournalistiken på såväl riks- som lokalplan. Oftast är läsaren, lyssnaren eller tittaren adresserad som blott en mottagare av nyheter och som någon som i egenskap av skattebetalare eller konsument kan komma att reagera på dess innehåll, men inte som någon viktig kunskapskälla eller initiativtagare som journalisterna vänder sig till regelbundet (Egan Sjölander och Jönsson, 2012). Publicering på digitala plattformar har ändrat detta förhållande till viss del genom att exempelvis flertalet medborgare kommer till tals med sina erfarenheter och perspektiv i läsarkommentarer på tidningarnas hemsidor. Problemet med dessa forum, och som nyhetsredaktioner runt om i landet har arbetat mycket med allt sedan de införts, är den generella misstro mot sam- hälleliga institutioner och det hat mot vissa personer som artikuleras i läsarkommentarerna. Även om medborgardeltagande är viktigt för demokratier har Carpentier (2011:358) definitivt en poäng när han hävdar att ett brett deltagande i beslutsprocesser inte kan förstås som den enda och rätta lösningen på alla samhällsproblem. Deltagande bör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;heller inte enligt honom frikopplas från andra demokratiska värden och på så sätt transformeras till en ”ultimat demokratisk fetisch”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;En femte slutsats är att medborgarnas behov av &lt;SPAN class="ft28"&gt;information &lt;/SPAN&gt;om komplexa frågor i allt väsentligt kvarstår, även i en föränderlig värld. Detta är viktigt komma ihåg även om vi bör betrakta medborgar- nas deltagande mer som möjlighet än som ett krav, och även om vi upplever att svårigheterna ökar när det gäller att avgränsa och att avgöra vad som är att räknas som relevant information och opartiskt beslutsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;En sjätte slutsats är att frivillig &lt;SPAN class="ft28"&gt;medborgarjournalistik &lt;/SPAN&gt;till viss del kan bidra till en mångfald när det gäller exempelvis miljöbevakning, men den kan aldrig ersätta kvalificerad journalistik kring komplexa miljöproblem, vilka i regel är lika resurskrävande att förstå som svåra att rapportera kring, eftersom enkla lösningar inte finns (Holt och Karlsson, 2015). Medieborgarna, som Medieutredningen (2015:94, 20) själva kallar medborgare vilka själva använder medier för att skapa och sprida eget innehåll är inte många i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Ensjundeochsistaslutsatsärvidareattmedborgarnas&lt;SPAN class="ft28"&gt;engagemang&lt;/SPAN&gt;­ , speciellt i formella beslutsprocesser, fortfarande är en bristvara som påverkar legitimiteten i viktiga gemensamma beslut. Medierna bidrar till engagemang i gemensamma frågor och står i sig delvis för en alternativ, mer informell arena för deltagande och beslutsfattande i samhället där vissa känner sig mer bekväma. Denna typ medborgar- dialog, som ständigt pågår, oavsett formella beslutsprocessers gång, är i sig en viktig beståndsdel för att kunna fatta robusta samhälleliga beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Om man slutligen betänker vilka övergripande implikationer allt detta har för svensk mediepolitik och hur den progressivt kan utvecklas i framtiden, kan man till att börja med konstatera att jour- nalistikens demokratiska nyckelfunktioner är viktiga att &lt;SPAN class="ft28"&gt;behålla &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft28"&gt;vidareutveckla&lt;/SPAN&gt;, också i ett framtida radikalt förändrat och digitaliserat medielandskap. När det nuvarande presstödet upphör bör staten därför fortsätta bidra i positiv riktning i form av olika (&lt;SPAN class="ft28"&gt;finansiella&lt;/SPAN&gt;) &lt;SPAN class="ft28"&gt;stödinsatser &lt;/SPAN&gt;för att främja en oberoende kvalitetsjournalistik. Stödets storlek bör inte minska ytterligare från dagens nivå utan kanske till och med öka. Annars försämras ”möjligheterna för allmänheten att ta del av journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhets­ förmedling, kvalitét och fördjupning, oavsett var i Sverige man&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;bor”, vilket är en oönskad utveckling enligt den svenska regeringen (SOU 2015:94, 347). Det är viktigt att rollerna som oberoende arena och aktör som medier, och pressen inte minst, under lång tid uppburit i det svenska samhället inte försvinner. Det är exempelvis centralt att de informations- och granskningsfunktioner som den oberoende journalistiken representerar uppbärs, även om många lokaltidningar läggs ner. Detta tarvar konkret samhälleligt stöd och resurser över tid eftersom inte gängse kommersiella affärsmodeller längre fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Stödformerna bör helst också motverka de ojämlika villkor mellan stad och land som i dag eskalerar i och med medieföretagens koncentreringbehov till urbana centra. En &lt;SPAN class="ft28"&gt;mångfald &lt;/SPAN&gt;typer av med- borgarjournalistiska försök, initierade av &lt;SPAN class="ft28"&gt;olika aktörer&lt;/SPAN&gt;, och på &lt;SPAN class="ft28"&gt;olika plattformar&lt;/SPAN&gt;, vore en möjlig satsning från statsmaktens sida. För att dylika stödformer skall ge utdelning och vara bärkraftiga måste de dock vara sökbara, och finnas tillgängliga under förhållandevis långa tidsperioder, så att en mångfald aktörer och intressenter, även de utan (ekonomiska) resurser, ska ha en reell chans att erhålla medel. Satsningarna måste också kontinuerligt utvärderas av oberoende experter. De journalistiska produkterna bör vidare motsvara med- borgarnas behov av information och orientering gällande komplexa beslutsprocesser i samhället, såväl inom som utom den formella poli- tiken. Public &lt;NOBR&gt;Service-företagen,&lt;/NOBR&gt; som redan har ett heltäckande bevak- ningsansvar över landet, och som sedan länge är en organisation med hög journalistisk kompetens, torde också kunna spela en nyckelroll­ i sammanhanget och komma ifråga för ytterligare finansiellt statligt stöd. Detta för att kunna bidra till såväl en hållbar journalistik, som en hållbar samhällsutveckling­.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft10"&gt;Allan S och Thorsen E (red.) (2009) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Citizen Journalism&lt;/SPAN&gt;: Global Perspectives, New York: Peter Lang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Anderson A G (1997) &lt;/SPAN&gt;Media, Culture and the Environment&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: UCL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Anderson A G (2014) &lt;/SPAN&gt;Media, environment and the network society&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Basingstoke: Palgrave Macmillan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Andersson U (2015) Dagspressens digitala plattformar alltmer använda – men papperstidningen är fortfarande betydelsefull. I: Bergström A, Johansson B, Oscarsson H och Oskarson M (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Fragment&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; vid Göteborgs universitet, Göteborg, &lt;NOBR&gt;417–433.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Anshelm J 2000 &lt;/SPAN&gt;Mellan frälsning och domedag. Om kärnkraftens politiska idehistoria i Sverige &lt;NOBR&gt;1945–1999&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Beck U (1992) &lt;/SPAN&gt;Risk Society. Towards a New Modernity&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft10"&gt;Berglez P och Olausson U (2011) Miljön, forskningen – och så medie- och kommunikationsforskningen, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Information&lt;/SPAN&gt;, 33 (3): &lt;NOBR&gt;83–86.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Berglez P, Höijer B och Olausson U (2009) Individualization and nationalisisation of the climate issue: Two ideological horizons in Swedish News Media. I: Boyce T och Lewis J (red.). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Climate Change and the Media&lt;/SPAN&gt;, New York: Peter Lang Publishing, &lt;NOBR&gt;211–223.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;Bødker H och Neverla I (2012) Introduction: Environmental Journalism, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies&lt;/SPAN&gt;, 13(2): &lt;NOBR&gt;152–156.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Christensen M, Nilsson A och Wormbs N (red.) (2013). &lt;SPAN class="ft28"&gt;When the Ice Breaks: Media and Science and Politics of Climate Change&lt;/SPAN&gt;, New York: Palgrave.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Cox R (2006) &lt;/SPAN&gt;Environmental Communication and the Public Sphere&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Thousand Oaks: Sake.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M (1996) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Gröna Nyheter. Miljöjournalistiken i televisionens nyhetssändningar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1961–1994&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M (2013) Green meta cycles of attention: Reassessing the attention cycles of environmental news reporting &lt;NOBR&gt;1961–2010.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft29"&gt;Public Understanding of Science&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 22: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;495–512.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M (2012) When attention drives attention: Issue dynamics in environmental news reporting over five decades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft29"&gt;European Journal of Communication&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 27, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;291–304.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M och Olausson U (2015) Miljöjournalistik. I: Karlsson M och Strömbäck J (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Handbok i journalistikforskning&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur, &lt;NOBR&gt;243–261.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Egan Sjölander A och Jönsson AM (2012) Contested Ethanol Dreams – Public Participation in Environmental News. I: Philips L, Carvalho A och Doyle J &lt;SPAN class="ft28"&gt;Citizen Voices. Performing Public Participation in Science and Environment Communication.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft11"&gt;Bristol: Intellect, &lt;NOBR&gt;47–72.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Egan Sjölander A (2007a) &lt;/SPAN&gt;Som natt och dag trots samma kärnas ursprung? Om (o)likheter och opinioner i mediernas hantering av kärnavfallsfrågan&lt;SPAN class="ft10"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;R-07-12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Stockholm: Svensk kärnbränslehantering AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft10"&gt;Egan Sjölander A (2007b) På pränt i pressen om kärnavfall. I: Holm, E, &lt;NOBR&gt;Drottz-Sjöberg&lt;/NOBR&gt; BM och Berner B &lt;SPAN class="ft28"&gt;Samhällsforskningen årsbok 2007. Betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle&lt;/SPAN&gt;. Svensk kärnbränslehantering AB, Stockholm, &lt;NOBR&gt;73–98.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft10"&gt;Egan Sjölander A (2010) The Ethanol Dream scrutinised – local news as investigative journalism. Paper presented at the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft28"&gt;International Association for Mass Communication Research world congress Communication and Citizenship&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Braga, Portugal, July 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft10"&gt;Egan Sjölander A (2014) Etanolfrågan i medial belysning. I: Egan Sjölander A, Ekerholm H, Eklöf J, Lång H, Nordlund C och Sundin B (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;En historia om etanol och andra alternativa drivmedel&lt;/SPAN&gt;. Möklinta: Gidlund, &lt;NOBR&gt;143–162.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft10"&gt;Eide E och Kunelius R (red.) (2012). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media Meets Climate: The Global Challenge for Journalism&lt;/SPAN&gt;, Göteborg: Nordicom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft10"&gt;Eide E, Kunelius R och Kumpu V (red.) (2010) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Global Climate, Local Journalisms: A transational study of How media make sense of climate summits&lt;/SPAN&gt;, Bochum: Projectverlag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p699 ft10"&gt;Ekström M, Johansson B och Larssson L (2006) Journalism and local politics. A study of scrutiny and accountability in Swedish journalism &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies&lt;/SPAN&gt;, 7 (2): &lt;NOBR&gt;292–311.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Franklin B (red.) (2006) &lt;/SPAN&gt;Local journalism and local media: making the local news&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hansen A (1991) &lt;/SPAN&gt;The Media and the Social Construction of the Environment&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Media, Culture and Society 13: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;443–458.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hansen A (red.) (1994) &lt;/SPAN&gt;The Mass Media and Environmental Issues&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Leicester: Leicester University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Hansen A (2015) Promising Directions for Environmental Communication Research &lt;SPAN class="ft28"&gt;Environmental Communication&lt;/SPAN&gt;, 9:3, &lt;NOBR&gt;384–391.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Hedman U (2009) Morgontidningen kostar för mycket. I: Holmberg, S och Weibull, L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Svensk höst. Trettiofyra kapitel om politik, medier och samhälle&lt;/SPAN&gt;. SOM RapportNo 46, Göteborg: Göteborgs Universitet, &lt;NOBR&gt;337–354.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Hermansson C (2002&lt;/SPAN&gt;) Det återvunna folkhemmet. Tevejournalistik och miljöpolitik i Sverige &lt;NOBR&gt;1987–1998.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft50"&gt;Linköpings universitet, Linköping. Studies in Arts and Science nr 252.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Jarlbro G (2001) &lt;/SPAN&gt;Forskning om miljö och massmedier: En forskningsöversikt&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Lunds universitet, Lund. Media and Communication Studies.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft10"&gt;Karlsson M och Strömbäck J (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Handbok i journalistik- forskning&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Kleis Nielsen R (red.) (2015). &lt;/SPAN&gt;Local journalism: the decline of newspapers and the rise of digital media&lt;SPAN class="ft50"&gt;. London: I.B. Tauris.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Murcott T och Williams A (2013) The challenges for science journalism in the UK. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Progress in Physical Geography &lt;/SPAN&gt;37: &lt;NOBR&gt;152–160.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft50"&gt;Nygren G och Althén K (2014) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Landsbygd i medieskugga: nedmonteringen av den lokala journalistiken och bilden av landsbygden i Dagens Nyheter&lt;/SPAN&gt;. Södertörns högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft10"&gt;Olausson U (2009) Global Warming – Global Responsibility? Media Frames of Collective Action and Scientific Certainty,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Public Understanding of Science &lt;SPAN class="ft11"&gt;18(4): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;421–436.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p704 ft10"&gt;Olausson U (2011) We’re the Ones to Blame: Citizens Representations of Climate Change and the Role of the Media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;Environmental Communication: A Journal of Nature and Culture&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;5(3): &lt;NOBR&gt;281–299.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;Oscarsson H och Bergström A (red.) (2014). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Svenska trender &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1984–2013&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Painter J (2010) &lt;/SPAN&gt;Summoned by Science: Reporting Climate Change of Copenhagen and Beyond&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Oxford: Reuters Institute for the Study of Journalism, University of Oxford.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Painter J (2013) &lt;/SPAN&gt;Climate Change in the Media: Reporting Risk and Uncertainty&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Oxford: Reuters Institute for the Study of Journalism, University of Oxford.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Philips L (2011) &lt;/SPAN&gt;The Promise of Dialogue. The dialogic turn in the production and communication of knowledge&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SKL (2014) &lt;/SPAN&gt;Kommunikation för medborgardialog&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft10"&gt;Roosvall A och Tegelberg M (2012) Misframing the messanger: Scales of justice, traditional ecological knowledge and media coverage of artic indigenous people and climate change. I: Eide, E och Kunelius, R &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media Meets Climate: The Global Challenge for Journalism&lt;/SPAN&gt;, Göteborg: Nordicom, &lt;NOBR&gt;297–312.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;Roosvall A (2010) Sweden: between Domestication and glocalisation. I: Eide E, Kunelius R och Kumpu V &lt;SPAN class="ft28"&gt;Global Climate – Local Journalisms: A transnational study of how media make sense of Climate Summits&lt;/SPAN&gt;. Bochum: Project Verlag, &lt;NOBR&gt;309–324.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Sjölander A (2003) Kärnproblemen och medie- och kommunikationsvetenskapen. I: Carlsson U (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mångfald i medieforskningen&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sverige,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;129–146.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sjölander A (2004) &lt;/SPAN&gt;Kärnproblem. Opinionsbildning i kärnavfallsdiskursen i Malå&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Medier och kommunikation nr 7, Umeå: Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SCB (2012) &lt;/SPAN&gt;Svenskt valdeltagande under hundra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Demokratistatistik rapport 13. Örebro: Statistiska centralbyrån.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Journalistik och komplexa beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p699 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2015:94 (2015) &lt;/SPAN&gt;Medieborgarna &amp; medierna: en digital värld av rättigheter, skyldigheter, möjligheter och ansvar: delbetänkande&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Fritze.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Strömbäck J (2005) In search of a standard: four models of democracy and their normative implications for journalism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Journalism Studies&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 6 (3): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;331–334.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;Strömbäck J (2014) Medieutvecklingen – en demokratifråga. I: Carlsson, U (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediebarometern 35 år. Forskare reflekterar&lt;/SPAN&gt;, Göteborg: &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sverige,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;155–157.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Sundqvist G och Elam M (2010) Public Involvement Designed to Circumvent Public Concern? The ”Participatory Turn” i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft10"&gt;European Nuclear Activities. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Risk, Hazards and Crisis in Public Policy&lt;/SPAN&gt;, 1: &lt;NOBR&gt;203–229.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Westlund O och Weibull L (2013) Generation, life course and news media in Sweden &lt;NOBR&gt;1986–2011&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft28"&gt;Northern Lights&lt;/SPAN&gt;, 11(1): &lt;NOBR&gt;147–173.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Deltagande användare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;– i princip och praktik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft74"&gt;Susanne Almgren, doktorand, Högskolan i Jönköping Tobias Olsson, professor, Lunds universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion: Deltagande användare, då som nu&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;När tidskriften Times utsåg ”&lt;SPAN class="ft28"&gt;You&lt;/SPAN&gt;” till årets person i sitt december- nummer 2006 hade man både rätt och fel på samma gång. Tidskriften var rätt ute såtillvida att den satte fingret på vad som av många uppfattades vara ett tidens tecken. Det här var ett drygt år efter det att &lt;SPAN class="ft28"&gt;Youtube &lt;/SPAN&gt;lanserats, det sociala nätverket &lt;SPAN class="ft28"&gt;Facebook &lt;/SPAN&gt;hade börjat nå spridning utanför trängre kretsar och bloggen var webbapplikationen på allas läppar. Det var därför många som tyckte sig ana ett förändrat internet, där användaren – ”du” – stod i centrum, inte minst i rollen som skapare av innehåll. I likhet med många andra uppfattade tid- skriften, att vardagsmänniskan nu fått tidigare osedda möjligheter till deltagande i formandet av sin vardag i allmänhet och sin medieverk- lighet i synnerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Men &lt;SPAN class="ft28"&gt;Times &lt;/SPAN&gt;hade också fel, bland annat genom att vara för upp­ slukad av sin samtid. De senaste årens diskussioner, inom såväl forsk- ningen som den allmänna debatten, om sociala medier och deltagande användare, och som &lt;SPAN class="ft28"&gt;Times &lt;/SPAN&gt;utnämning definitivt är en del av, kan ge intrycket, att det vi ser när vardagliga användare laddar upp innehåll på &lt;SPAN class="ft28"&gt;Youtube&lt;/SPAN&gt;, erbjuder inblickar i sin vardag via &lt;SPAN class="ft28"&gt;Facebook &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft28"&gt;Instagram &lt;/SPAN&gt;och ger uttryck för sina åsikter på &lt;SPAN class="ft28"&gt;Twitter&lt;/SPAN&gt;, är något historiskt nytt. Intrycket är riktigt såtillvida att detta i dag sker i större omfattning än tidigare och att tekniken för detta är mer lättillgänglig. Icke desto mindre har samtidens deltagande medieanvändare sina förlagor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Användarnas deltagande i form av läsarproducerat material har till exempel alltid varit centralt för dagstidningarna. Familjesidorna är ett tydligt exempel. De är uppskattade bland läsarna, inte minst i lokala tidningar, och bygger i hög grad på material som tillsänts redak- tionerna från läsekretsen i form av inslag som grattishälsningar och nekrologer (Broddasson, 1998). Ett annat exempel är tidningarnas insändarsidor, vilka vid det här laget har en lång tradition av att utgöra en läsaroffentlighet (Nordmark, 1989; Mral, 1997; &lt;NOBR&gt;Wahl-Jørgensen&lt;/NOBR&gt; 2001; Viscovi, 2011). Det här är också former för användardelta- gande. Mediehistorikern Patrik Lundell (2002) har i sin bok ”Pressen i provinsen” exemplifierat hur centrala insändarna var för de tidiga svenska tidningarna. I Lundells analys blev de bland annat ett sätt för läsarna att ”delta i” snarare än att bara ”ta del av” offentligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Även för radion har användarnas, eller mer precist lyssnarnas, deltagande varit viktigt. Det är förvisso svårt att påstå att deltagandet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;i radion någonsin har varit i närheten av Bertold Brechts radikala &lt;NOBR&gt;1920-talsvision,&lt;/NOBR&gt; om att radion borde konverteras från ett system för distribution till ett system för kommunikation (Brecht, 1927). Någon sådan radikal utjämning av relationen mellan producenter och användare har formaten för deltagande via radio sällan antagit. Icke desto mindre är vi tillräckligt väl bekanta med programformat som ”Ring så spelar vi”, ”Radiopsykologen” och ”Språket” för att kunna känna igen i vilken hög grad de är beroende av inspel från lyssnare som vill delta. Under de senaste decennierna har vi som svenska lyssnare också kommit att erbjudas möjligheten att under mer fria former ge uttryck för våra tankar och åsikter i etern och produktionen ”Ring P1” är förmodligen den mest kända variationen på temat (Nordberg, 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Över tid har både televisionen i sig och själva &lt;NOBR&gt;tv-tittandet&lt;/NOBR&gt; gärna beskrivits i pejorativa termer. &lt;NOBR&gt;Tv-apparaten&lt;/NOBR&gt; har kallats dumburken och när man ser på tv så slötittar man. Trots att relationen mellan televisionen och dess tittare allt som oftast handlar om broadcasting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;– de få talar till de ”slötittande” många – rymmer den också användar- deltagande. De senaste decenniernas utveckling av olika format för &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;reality&lt;/SPAN&gt;-tv&lt;/NOBR&gt; påvisar hur rollen som &lt;NOBR&gt;tv-tittare&lt;/NOBR&gt; är under omförhandling. Genren gör att tittaren omvandlas från betraktare till deltagare, eller åtminstone potentiella deltagare i &lt;NOBR&gt;tv-produktioner&lt;/NOBR&gt; (Hill, 2007). En mer etablerad variant är talkshows. I sin numera berömda studie på området analyserar de brittiska medieforskarna Sonia Livingstone och Peter Lunt i vilka roller och på vilka villkor som tittarna talar i och deltar i sådana format (Livingstone och Lunt, 1994). I takt med att tekniken för att producera medieinnehåll har blivit billigare, enklare att använda och mer spridd, har användarna också erbjudits fler möjligheter att inta rollen som producent av innehåll. Det här har bland annat stimulerat framväxten av programformat i vilka använ- darskapat innehåll är centralt, där tittarna och deras vardagsverklighet representeras (Carpentier, 2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Exemplen på användardeltagande i de etablerade medierna kan mångfaldigas, men det är samtidigt svårt att inte tillerkänna de digitala medierna sin alldeles särskilda potential på det här området. Deras interaktiva form, globala räckvidd och den relativa enkelhet med vilken vardagens internetanvändare kan bli medskapare gör dem till en alldeles särskilt lämplig projektionsyta för idéer om deltagande användare – vilket &lt;SPAN class="ft28"&gt;Times &lt;/SPAN&gt;utnämning är ett tydligt exempel på. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;här kapitlet företar fortsättningsvis en kritisk, men konstruktiv diskussion om de här idéerna. Inledningsvis genom en översikt över centrala delar av de senaste decenniernas forskning om digitala medier och deltagande. Översikten uppmärksammar framför allt viktiga ramvillkor inom journalistiken för användardeltagande och då inte minst hur olika medieproducenter på nyhetssajter sätter ramar för och därigenom styr användarnas möjligheter att delta. Därefter följer ett avsnitt som analyserar en aspekt av de samtida möjligheterna till användarmedverkan. Avsnittet karterar i vilken utsträckning och på vilka sätt svenska dagstidningar online erbjuder utrymmen för användarmedverkan och analyserar också i vilken utsträckning som användarna faktiskt deltar i det här sammanhanget. I det avslutande avsnittet föreslås, att användardeltagande sällan uppstår av sig självt, utan är i behov av att få rätt form av organisering. I detta – att verka för och utveckla former för fungerande användarmedverkan – finns en tydlig utmaning för framtidens mediepolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Forskningsöversikt: Digitala medier och deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft13"&gt;Internet och deltagande – från cyberrymd till web 2.0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Idén om internet som en sfär för deltagande användare har egentligen varit framträdande alltsedan dess genombrott i samhället. Före 1992 och introduktionen av den första webbläsaren, Mosaic, var internet i första hand en angelägenhet för ett mycket begränsat antal människor (Nørretrenders, 1998). De tidiga betraktelserna av internet fokuse- rade gärna på nätets frihetliga och ibland närmast anarkistiska drag (Barlow, 1996) och metaforen ”gränsområde” (&lt;SPAN class="ft28"&gt;frontier&lt;/SPAN&gt;) (Healy, 1997) användes för att fånga den nybyggaranda som man tyckte sig se ge färg åt den framväxande världen av ettor och nollor. Under den första halvan av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; etablerades också begreppet &lt;SPAN class="ft28"&gt;cyberspace &lt;/SPAN&gt;som beskrivning av den digitala världen – en värld som i hög grad betraktades vara byggd av och för deltagande användare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Trots att internet och det som kallades &lt;SPAN class="ft28"&gt;cyberspace &lt;/SPAN&gt;var att betrakta som ett marginalfenomen vid den här tiden, verkade den här rymden och dess deltagande kultur vara inspirerande. Den uppmuntrade exempelvis till teoretiska reflektioner kring en ny, internetbaserad offentlighet med nya möjligheter för medborgare att ingå i dialog&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;med varandra (Poster, 1995) och till reflektioner kring återföd­ andet­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;av organiska gemenskaper (Rheingold, 1994). Cyberrymdens fria, deltagande användare kom också att bli en tydlig tankefigur för den tidiga förståelsen för vad det var att använda internet. Om detta påminner­ inte minst dåtidens typiska, internetrelaterade metaforer,­ som att ”surfa” på nätet och det faktum att internet inte sällan refererades­ till som en ”informationsmotorväg”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Men det tog i praktiken inte särskilt lång tid förrän det som inledningsvis uppfattades som en allmänning av och för deltagande ­användare omvandlades. Inte minst spelade utvecklandet av kommer- siella sökmotorer en central roll i förändringen av den nya informa- tionsrymden från en sfär av frihetligt vågsurfande till ett inhägnat och mer kommersiellt drivet vattenland. Vid tiden för millennieskiftet hade också såväl forskningen som den allmänna debatten börjat inse, att internetverkligheten rymde fler begräsningar för de interaktiva, fritt deltagande användarna än vad man inledningsvis tänkt sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ibland upprepar sig dock historien förvånansvärt snabbt. Det hann inte gå många år från det att forskningen etablerat ett mer problematiserande­ förhållningssätt till internet och cyberrymden innan idéerna om internet som en sfär för deltagande vann ny kraft. Den här gången i form av idén om ”web 2.0”, som syftade på den tekniska utvecklingen mot en mer interaktiv webb. Snart kom den tekniska uppgraderingen också att kopplas samman med en förbätt- rad och mer inbjudande användarupplevelse (O’Reilly, 2005), som i sin tur bar på löften om ökat användardeltagande (se till exempel Bruns, 2008). Det var vid den här tidpunkten som &lt;SPAN class="ft28"&gt;Times &lt;/SPAN&gt;utsåg ”You” till årets person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Inom delar av forskningen blev det snabbt populärt att följa det här spåret. Inte minst bidrog den dåvarande &lt;NOBR&gt;MIT-professorn&lt;/NOBR&gt; Henry Jenkins till att rama in den nya versionen av internet som en sfär för användardeltagande genom sina idéer om ”deltagarkultur” och ”kollektiv intelligens” (Jenkins, 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Villkoren för deltagande. Kritiska reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Det är inte särskilt förvånande att forskningen uppmärksammat möjligheterna till deltagande i den nya versionen av nätet. En enkel vardagsbetraktelse av typiska web &lt;NOBR&gt;2.0-applikationer&lt;/NOBR&gt; – som bloggar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;och sociala nätverksmedier (exempelvis Twitter och Facebook) – ger många exempel på i hur hög grad de bygger på innehåll som produce- ras av användarna; det är &lt;SPAN class="ft28"&gt;de facto &lt;/SPAN&gt;de deltagande användarna som står för själva innehållet (Olsson, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft25"&gt;Vad forskningen dock till viss del har problematiserat är förut- sättningarna för användarnas deltagande. De kritiska reflektionerna har tagit olika riktningar och flera av dem uppmärksammas också i Medieutredningens delbetänkande (SOU &lt;NOBR&gt;2015:94:47–60&lt;/NOBR&gt; och 153– 169). En har varit att uppmärksamma tillgången till nätet i allmänhet och sociala medier i synnerhet (Gulliksen, 2013). Vilka har möjlighet att medverka i de utrymmen för deltagande som öppnats upp? Detta är också delvis relaterat till &lt;SPAN class="ft24"&gt;handhavandekunskaper&lt;/SPAN&gt;. Att delta via exempelvis sociala medier kräver inte bara tillgång till tekniken och applikationerna som sådana. Det handlar också om att ha tillgång till de tekniska, kulturella och diskursiva resurser som krävs för att göra sig gällande i de här utrymmena (se Carlssons respektive Francke et al. kapitel för genomgång av medie- och informationskunnighet). Deltagandets &lt;SPAN class="ft24"&gt;ekonomiska rambetingelser &lt;/SPAN&gt;har också uppmärksammats. I kritiska analyser har olika forskare påpekat hur användarnas del- tagande på nätet inte sällan blir en del av en affärsmodell, där det innehåll som produceras varugörs av de företag som tillhandahåller utrymmena för deltagande (Fuchs, 2013; Freedman, 2013; se också Andersson Schwarzs respektive Bolins kapitel). De tekniska ramarna är också centrala. Vad möjliggör respektive omöjliggör olika applika- tioner (van Dijck, 2009; Gillespie, 2010; van Dijck, 2013)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft10"&gt;Alla dessa olika villkor (tillgångsmässiga, ekonomiska, tekniska) är helt centrala för användarnas förutsättningar att delta. Samtidigt har de varit misskända i stora delar av såväl forskningens som den all- männa debattens diskussioner om web 2.0 och användardeltagande. Inte minst har de kommit att hanteras som marginalanteckningar, i bästa fall, i reflektioner kring det medielandskap som de sociala medi- erna sägs ha skapat. Här har man istället allt som oftast föredragit att se framför sig framväxandet av medskapande användare och en uppluckrad &lt;NOBR&gt;producent-användarrelation.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;I det här kapitlet, och i syfte att rama in presentationen av ett aktuellt, svenskt empiriskt exempel är det en specifik aspekt av dessa rambetingelser för användardeltagande som står i fokus, nämligen hur de materialiseras i utformandet av faktiska webbplatser: Hur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;formar – och därigenom styr – professionella innehållsproducenter utrymmena för användardeltagande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Pseudodeltagande och professionella producenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;De professionella producenternas praktiker för att forma använ- darnas deltagande är intressanta i sig. I ett annat sammanhang har det deltagande som frammanas i sådana kontexter beskrivits som &lt;SPAN class="ft28"&gt;pseudodeltagande &lt;/SPAN&gt;(Olsson och Svensson, 2012). Begreppet avser inte att utgöra en samlad, uttömmande beskrivning av allt deltagande som äger rum i producentformade utrymmen, det vore en grov förenkling. Men begreppet sätter fingret på producentpraktiker för styrning av användardeltagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det är till exempel inte ovanligt att producenter ramar in deltagandet­ på ett sådant sätt att det ska anta ”önskvärda” uttryck. En konsekvens av detta är att producenterna bakom webbplatser undviker att erbjuda alltför fria deltagandeformer, där de förlorar kontrollen över innehållet (ibid.). Istället föredrar de styrda former, som begränsar användarnas fria deltagande – som &lt;NOBR&gt;”gilla-knappar”&lt;/NOBR&gt; eller möjligheten att dela innehåll via sociala nätverksmedier framför att erbjuda möjligheten att uttrycka sig fritt och på egna villkor. En ytterligare dimension av pseudodeltagande berör producenternas strategier för att skapa en ”känsla av deltagande”, även om förutsätt- ningarna för att faktiskt delta i själva verket är begränsade (ibid.). I det senare fallet handlar det i hög grad om att producenterna drar nytta av deltagandets och web &lt;NOBR&gt;2.0-retorikens&lt;/NOBR&gt; positiva konnotationer men utan att i praktiken erbjuda särskilt omfattande möjligheter att delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ett relaterat spår i forskningen på området har handlat om de ­professionella själva: Hur ser de på användarnas nya möjligheter att delta &lt;NOBR&gt;(Lee-Wright&lt;/NOBR&gt; et al., 2012; Siapera och Spyridou, 2012)? Vad tänker professionella innehållsproducenter, som redaktörer och jour- nalister, om att användarna har fått tillgång till möjligheter att intera- gera i och uppträda på mediala scener? Studierna på området (Lewis, 2012) har kunnat identifiera en spänning bland de professionella innehållsproducenterna,­ mellan deras principiella syn på användarnas ­deltagande och deras sätt att se på det faktiska deltagandet. I inter- vjuer påpekar till exempel såväl redaktörer som journalister gärna att man – i princip – ser positivt på att användarna har bättre möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;att delta och bidra med innehåll. Man inser att det finns ett läsvärde i sådant material och man ser också hur sådana möjligheter kan bidra till en mer jämlik relation mellan producenter och användare (Viscovi och Gustafsson, 2013). Samtidigt tenderar man dock att betrakta bidragen från användarna, det innehåll som de faktiskt producerar, med stor skepsis. Inom professionen anser man bland annat att det håller för låg kvalitet, att det bara innehåller subjektiva åsikter och att det dessutom ofta rymmer etiska betänkligheter (Olsson och Viscovi, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Ett dominerande spår i den befintliga forskningen om nyhets­ producenter och deltagandet på nyhetssajter, har handlat om på vilka sätt användare bjuds in att delta via olika teknologiska funktioner, exempelvis genom att sända in bilder, text eller video, eller bidra med artikelkommentarer eller i frågeundersökningar (se exempelvis kapitlet av Holt i denna bok). Forskare har teoretiserat hur sådana olika teknologiska funktioner kan stå i relation till vilket inflytande användare faktiskt ges i sina deltagande praktiker (e.g., Domingo et al., 2008; Hermida och Thurman, 2008; Singer et al., 2011). Länge pekades just funktionen att lämna kommentarer ut som den funktion som var vanligast förekommande (Domingo et al., 2008; Hermida och Thurman, 2008; Thurman, 2008; Manosevitch, 2011) men på senare tid har funktioner för att dela nyheter via sociala nätverks- sajter, vilka vi här refererar till som delningsknappar (&lt;SPAN class="ft28"&gt;social buttons, social plugins&lt;/SPAN&gt;), pekats­ ut som den form för användardeltagande som nyhetsproducenterna i första hand implementerar (Himelboim och McCreary, 2012; Singer, 2014; Gerlitz och Helmond, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Huranvändarnaföredrarattdelta,varierardelvismeddemografiska faktorer, både när det gäller via vilken funktion (dela via Facebook, via Twitter eller kommentera) och när det gäller vilket nyhetsinnehåll användarna intresserar sig för. Nyhetsproducenterna släpper helst nöjesrelaterade nyheter via Facebook (så kallad ”seeding”), medan nyheter på Twitter verkar ges en mer allvarsam karaktär (Newman, 2011; Bastos, 2015). Användare verkar också undvika sport och eko- nominyheter (Bastos, 2015; Purcell, Rainie, Mitchell, Rosenstiel och Olmstead, 2010), vilket också verkar stämma när användare kommen- terar nyheter på lokala nyhetssajter i Sverige (Almgren och Olsson, 2015b). Användarna inte bara ignorerar lättsamt nyhetsinnehåll i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;lokaltidningarna, de föredrar tydligt nyheter som belyser föränd- ringar i deras fysiska närmiljö, politik och välfärdsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Twitter verkar ha en tydlig elitorientering både när det gäller hur användare och nyhetsproducenter använder det (Engesser och Humprecht, 2015). Det är den unga urbana eliten &lt;NOBR&gt;(18–29&lt;/NOBR&gt; år) och politiskt intresserade (Bastos, 2015) som huvudsakligen ägnar sig åt att dela nyheter på Twitter. Samtidigt verkar det politiska inflytandet på Twitter ha en tyngdpunkt mot nationella frågor, medan lokala per- spektiv missgynnas (Park et al., 2013). Användare som delar nyheter påTwitterochsomkommenterarnyheter,verkarvaranågotäldreände somdelarnyheterpåFacebook(LevyochNewman,2014).Användare somdelarnyheterviaFacebook,ärnågotoftarekvinnor(Glynn,Huge och Hoffman, 2012) medan användare som kommenterar­ nyheter på nyhetssajter något oftare är män, välutbildade,­ med ett politiskt och teknologiskt intresse, och snarare medelålders än unga: Resultat som till flera delar sammanfaller med vad man vet om såväl nyhets- användare som tidiga internetanvändare i Sverige (Bergström, 2008), Tyskland (Freund, 2011), Israel och Storbritannien (Nagar, 2011), och i en rad andra länder även om det också finns nationella skillnader (Levy och Newman, 2014; Olmstead, Mitchell och Rosenstiel, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Användarmedverkan på svenska nyhetssajter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft22"&gt;Ett empiriskt exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;De föregående avsnitten har problematiserat idén om deltagande användare. De har visat att användardeltagande inte är något ­historiskt nytt. Samtidigt är det tvivelsutan så att de digitala medierna i allmänhet och internet i synnerhet har inneburit att möjligheterna till användarmedverkan är långt fler och mer lättillgängliga i dag än tidigare, särskilt efter genombrottet för det som har kallats för web 2.0. Åtminstone i fråga om tekniska möjligheter, vill säga. De här möjligheterna är samtidigt omgärdade av ramvillkor, kompetensrela- terade, ekonomiska, tekniska, vilka inte alltid verkar för ett formande av mer deltagande. Det deltagande som faktiskt äger rum är vidare också format av professionella producenter, som ramar in och däri- genom styr användarnas möjligheter att delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;De svenska dagstidningarna är intressanta aktörer i det här sam- manhanget i det att de skär rakt igenom alla de här dimensionerna. De&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;är etablerade aktörer i den svenska offentligheten och har en historia av att erbjuda utrymmen för användarmedverkan. De har också varit snabba med att göra sig tillgängliga i de digitala formaten. Detta gör dem till särskilt intressanta studieobjekt i fråga om användarnas möjligheter att delta: Hur har svenska dagstidningar online format sina utrymmen för användardeltagande? Och i relation till de här möjligheterna, hur svarar användarna på dem?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Det här avsnittet besvarar frågorna med referens till en aktuell översiktsstudie över nio svenska dagstidningar. Studien tar fasta på vilka former för deltagande som dagstidningarna erbjuder och i vilken grad de öppnar sina texter för användarmedverkan. Den analyserar också i vilken grad läsarna anammar de möjligheter till deltagande som erbjuds. Analysen inkluderar sammanlagt 3 444 nyhetsartiklar publicerade mellan den 15 februari och den 9 mars 2014 (Almgren och Olsson, 2015a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;De empiriska resultaten som beskrivs i det här kapitlet, uppstod ur ett intresse för att undersöka vilka praktiker &lt;SPAN class="ft28"&gt;både &lt;/SPAN&gt;nyhetsprodu- center och användare använder sig av i anslutning till möjligheten att delta i anslutning till nyheter, och hur detta skiljer sig mellan olika nyhetssajter. Med en sådan ansats är det centralt att hitta funktioner för användardeltagande som används mycket brett, varför vi har valt att fokusera på de mycket spridda deltagandefunktionerna att 1) kommentera och dela nyheter via 2) Facebook och 3) Twitter. Andra funktioner förekommer på svenska nyhetssajter, men har alls inte samma spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;De funktioner för användarmedverkan som finns representerade bland de analyserade artiklarna är således möjligheten att 1) kom- mentera nyheterna i anslutning till artiklarna, 2) dela artikeln via Facebook eller 3) Twitter. Tabell 1 ger en översikt över de nio tid- ningar som ingår i studien i fråga om utgivningsort och tidningstyp, upplaga (papperstidningen), besöksstatistik och – inte minst – de olika funktioner för användarmedverkan som finns representerade på webbplatserna. Utifrån tabellen går det att sluta sig till att alla de undersökta tidningarna har funktioner för användarmedverkan och att alla nyhetssajter har funktionen artikelkommentarer. Alla tidningar utom en erbjuder också läsarna möjlighet att dela artiklar via Facebook och alla tidningar utom två erbjuder samma möjlighet via Twitter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft3"&gt;Tabell 1 Urval av nyhetsorganisationers webbplatser (utgivningsort, upplaga, besöksstatistik och funktioner för användargenererat innehåll)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Funktio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Besöks­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;ner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;Pappers-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;statistik för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;användar­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft44"&gt;tidningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;webbplats,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft44"&gt;genererat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;Webbplats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Utgivningsort m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;upplaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;kategori&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft44"&gt;www.aftonbladet.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft44"&gt;Stockholm, stor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;(Aftonbladet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;stad, kvällspress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;310 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Störst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;1, 2, 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;www.expressen.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Stockholm, stor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;(Expressen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;stad, kvällspress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;270 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Störst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;1, 2, 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;www.svd.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Stockholm, stor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;(Svenska Dagbladet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;stad, morgontidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;192 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Störst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;1, 2, 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;www.dn.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Stockholm, stor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;(Dagens Nyheter)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;stad, morgontidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;292 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Störst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;1, 2, 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;www.na.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Örebro, landsort,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;(Nerikes Allehanda)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Morgontidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;57 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Störst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;www.vk.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Umeå, landsort,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;(Västerbottens-Kuriren)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;morgontidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;34 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Störst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;1, 2, 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;www.nt.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Norrköping, lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft17"&gt;(Norrköpings Tidningar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;ort, morgontidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;41 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;1, 2, 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft17"&gt;www.arbetarbladet.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Gävle, landsort,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;(Arbetarbladet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;morgontidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;22 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Mellanstor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;1, 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p425 ft17"&gt;www.laholmstidning.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Laholm, landsort,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p425 ft3"&gt;(Laholms Tidning)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;morgontidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;3 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Mindre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td109"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;1, 2, 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft81"&gt;Kommentar: Tabellen visar vilka nyhetsorganisationers webbplatser som har undersökts, vilken utgivningsort som gäller för de papperstidningar som webbplatserna är anslutna till, om tidning- en kategoriseras som storstadspress eller landsortspress, samt om papperstidningen ges ut som morgontidning eller kvällspress. Vidare visas i tabellen papperstidningen upplaga, hur webbplatsen har kategoriserats storleksmässigt samt vilka funktioner för användargenererat innehåll som fanns tillgängliga vid insamlingstillfället. Funktioner för användargenererat innehåll: 1=funktioner för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft17"&gt;lämna artikelkommentarer, 2=funktioner för att dela nyheter via Facebook, samt 3=funktioner för att dela nyheter via Twitter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft55"&gt;Källor: För utgivningsort m.m.: Sundin, S. (2011). Den svenska mediemarknaden 2011. Göteborg: Nordicom. För kategorisering av besöksstatistik: Hedman, U. (2009). Läsarmedverkan: Lönande logiskt arbete. Arbetsrapport nr 56. Göteborg: Göteborgs Universitet. För funktioner av användargenererat innehåll: Almgren, S. &amp; Olsson, T. (2015) Commenting, Sharing and Tweeting News: Measuring Online News Participation. The Future of Journalism conference. September &lt;NOBR&gt;10–11,&lt;/NOBR&gt; Cardiff University, UK. Material har samlats in under februari och mars 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;Att de olika funktionerna för deltagande finns representerade hos en tidning (tabell 1) säger dock väldigt lite om i vilken grad användarna också erbjuds möjlighet att delta via dem. Tabell 1 säger i praktiken bara att funktionen existerar, men säger inget om i vilken grad redak- tionerna erbjuder möjligheterna att delta i relation till specifika artik- lar och den säger heller inget om hur användarna faktiskt använder dem. Detta kräver analys på artikelnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Tabell 2 ger en bred översikt över i vilken grad användarna utnytt- jar möjligheterna att delta genom att kommentera och/eller dela en artikel via Facebook och/eller Twitter. Den övergripande, samman- tagna bilden är att användarnas intresse för att delta i de format som erbjuds är modest. Det mest frekventa utfallet är att en nyhetsartikel inte får kommentarer av användarna eller delas vidare via Facebook eller Twitter – sådant är fallet för mer än hälften av alla artiklar. Det sammantagna medelvärdet för samtliga artiklar är att de får 3,65 kommentarer. Medelvärdet är ännu lägre för delning av artiklar via Twitter (3,03 delningar per artikel). Att dela artiklar via Facebook är däremot en väsentligt mer utbredd praktik, då genomsnittet för sådana delningar är drygt 63 stycken per artikel. Att dela via Facebook är den avgjort mest frekventa deltagandepraktiken och den är alltså runt 20 gånger mer förekommande än de båda andra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p717 ft3"&gt;Tabell 2 Användares kommentarer och delningar av nyheter via Facebook och Twitter, frekvenser och medelvärden, tidningarnas upplagor och artiklar tillgängliga för användare&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p718 ft17"&gt;Nyhetsorganisations&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td111"&gt;&lt;P class="p719 ft3"&gt;Upp­&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr9 td112"&gt;&lt;P class="p427 ft31"&gt;Användarinteraktioner, frekvenser (&lt;SPAN class="ft97"&gt;f&lt;/SPAN&gt;) och medelvärden (&lt;SPAN class="ft97"&gt;M&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p720 ft23"&gt;webbplats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p721 ft17"&gt;laga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;för nyhetsartiklar med respektive funktion för användarin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;teraktion tillgänglig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p722 ft23"&gt;Artikelkommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p723 ft98"&gt;Dela nyhet via Facebook&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td42"&gt;&lt;P class="p103 ft98"&gt;Dela nyhet via Twitter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td121"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:-15px;margin-right:-70px;margin-bottom:15px;" class="p724 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-48px;margin-top:-15px;margin-right:-11px;margin-bottom:74px;" class="p724 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-19px;margin-top:15px;margin-right:-40px;margin-bottom:44px;" class="p724 ft17"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;f &lt;/SPAN&gt;kommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td122"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:21px;margin-top:-17px;margin-right:-83px;margin-bottom:17px;" class="p725 ft98"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-41px;margin-top:-17px;margin-right:-21px;margin-bottom:79px;" class="p725 ft98"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:14px;margin-right:-52px;margin-bottom:48px;" class="p725 ft98"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;f &lt;/SPAN&gt;nyhetsartiklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td123"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:-41px;margin-right:-34px;margin-bottom:41px;" class="p726 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:-41px;margin-right:-7px;margin-bottom:68px;" class="p726 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:-27px;margin-right:-20px;margin-bottom:54px;" class="p726 ft95"&gt;&lt;![endif]&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-11px;margin-right:-50px;margin-bottom:11px;" class="p727 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-46px;margin-top:-11px;margin-right:-2px;margin-bottom:59px;" class="p727 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-22px;margin-top:13px;margin-right:-26px;margin-bottom:35px;" class="p727 ft17"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;f &lt;/SPAN&gt;nyhet delad via Facebook&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:19px;margin-top:-17px;margin-right:-81px;margin-bottom:17px;" class="p725 ft98"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-43px;margin-top:-17px;margin-right:-19px;margin-bottom:79px;" class="p725 ft98"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-12px;margin-top:14px;margin-right:-50px;margin-bottom:48px;" class="p725 ft98"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;f &lt;/SPAN&gt;nyhetsartiklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td73"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:-41px;margin-right:-41px;margin-bottom:41px;" class="p728 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:-41px;margin-right:-10px;margin-bottom:72px;" class="p728 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:-25px;margin-right:-25px;margin-bottom:56px;" class="p728 ft95"&gt;&lt;![endif]&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td122"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-62px;margin-bottom:0px;" class="p729 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-58px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:60px;" class="p729 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-28px;margin-top:30px;margin-right:-32px;margin-bottom:30px;" class="p729 ft17"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;f &lt;/SPAN&gt;nyhet delad via Twitter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td123"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:19px;margin-top:-17px;margin-right:-82px;margin-bottom:17px;" class="p730 ft98"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-44px;margin-top:-17px;margin-right:-19px;margin-bottom:80px;" class="p730 ft98"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:15px;margin-right:-50px;margin-bottom:48px;" class="p730 ft98"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;f &lt;/SPAN&gt;nyhetsartiklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td124"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:-41px;margin-right:-43px;margin-bottom:41px;" class="p731 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-27px;margin-top:-41px;margin-right:-8px;margin-bottom:76px;" class="p731 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:-23px;margin-right:-25px;margin-bottom:58px;" class="p731 ft95"&gt;&lt;![endif]&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Morgontidningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;storstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Dagens Nyheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;(www.dn.se)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p721 ft98"&gt;292 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p732 ft23"&gt;449&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p498 ft23"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p733 ft23"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p734 ft98"&gt;19 127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;70,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p722 ft23"&gt;1653&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p732 ft23"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p95 ft23"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Svenska Dagbladet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;(www.svd.se)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p721 ft98"&gt;192 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p732 ft23"&gt;554&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p498 ft23"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p733 ft23"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p734 ft98"&gt;12 443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;37,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p722 ft23"&gt;935&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p732 ft23"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p95 ft23"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Kvällspress, storstad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Aftonbladet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;(www.aftonbladet.se)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;310 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;2815&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p723 ft23"&gt;60 460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;153,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;3229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;8,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Expressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;(www.expressen.se)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;270 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p723 ft23"&gt;76 084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;232,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;2049&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Morgontidningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;landsortspress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Arbetarbladet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;(www.arbetarbladet.se)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;22 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p723 ft23"&gt;7 331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Laholms Tidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;(www.laholmstidning.se)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;3 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p723 ft23"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nerikes Allehanda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;(www.na.se)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;57 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;883&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p723 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;---&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Norrköpings Tidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;(www.nt.se)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;41 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;416&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p723 ft23"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;789&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;787&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;Västerbottens-Kuriren&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;(www.vk.se)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td115"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;34 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td125"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;408&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td117"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td118"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p723 ft23"&gt;3 213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td78"&gt;&lt;P class="p103 ft23"&gt;15,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td117"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td118"&gt;&lt;P class="p428 ft23"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft55"&gt;Kommentar: Tabellens data härrör från en kvantitativ innehållsanalys med nyhetsartiklarna som analysenheter. Variabler: funktion för artikelkommentar tillgänglig i anslutning till nyhetsartikel (0=Nej, 1=Ja), antal artikelkommentarer i anslutning till nyhetsartikel (kvotskala), funktion för att dela nyhet via Facebook tillgänglig i anslutning till nyhetsartikel (0=Nej, 1=Ja), antal gånger nyhets- artikeln delats via Facebook (kvotskala), funktion för att dela nyhet via Twitter tillgänglig i anslutning till nyhetsartikel (0=Nej, 1=Ja), antal gånger nyhetsartikeln delats via Twitter (kvotskala), samt identifikationsvariabler såsom datum, rubriksättning samt vilken nyhetsorganisations webbplats som nyhetsartikeln publicerats på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft78"&gt;Källa: Gällande upplagor Sundin, S. (2011). Den svenska mediemarknaden 2011. Göteborg: Nordicom. Gällande all annan information i tabellen: Almgren, S. &amp; Olsson, T. (2015) Commenting, Sharing and Tweeting News: Measuring Online News Participation. The Future of Journalism conference. September &lt;NOBR&gt;10–11,&lt;/NOBR&gt; Cardiff University, UK. Materialet insamlat under februari och mars månad 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;I syfte att beskriva och jämföra de olika tidningarna i fråga om användarmedverkan­ärenbartbeskrivandestatistik(frekvens,genom- snitt) otillräckligt, eftersom sådana data inte fångar in betydelsen av tidningarnas relativa storlek. I syfte att hantera att de är olika stora har vi utvecklat ett index, &lt;NOBR&gt;ONP-index&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Online News Participatory Index&lt;/SPAN&gt;), där varje tidnings webbplats visas som en datapunkt i ett koordinatsystem. Datapunktens position på &lt;NOBR&gt;x-axeln,&lt;/NOBR&gt; visar (i procent) i vilken utsträckning nyhetsartiklar har försetts med funktioner som tillåter att användarna kommenterar, alternativt delar nyhetsartikeln via Facebook eller Twitter. Datapunktens position på &lt;NOBR&gt;y-axeln&lt;/NOBR&gt; visar graden av användarnas engagemang online för respektive tidnings webbplats, genom att antalet användarinteraktioner (kommentarer eller delningar via Facebook och Twitter) delas med antalet nyhets- artiklar som tillåter den aktuella användarinteraktionen, delat med tidningens pappersupplaga. I de medföljande figurerna har separata koordinatsystem konstruerats för varje form av användarinteraktion (kommentarer eller delningar via Facebook och Twitter), men de kan också föras samman för en vidare överblick. Indexet tillåter att tidningars webbplatser kan jämföras sinsemellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Det finns variationer mellan olika tidningar i fråga om på vilka sätt och i vilken grad de erbjuder användarna möjligheter att delta i anslutning till nyhetsartiklarna. Det finns också variationer mellan de olika tidningarna i fråga om användarnas faktiska deltagande i de olika formaten. Vi ska därför titta lite närmare på användarnas deltagande och hantera dess olika former var för sig; artikelkommentarer, nyhe- ter delade via Facebook samt nyheter delade via Twitter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;När det gäller deltagande i form av kommentarer i anslutning till nyheter kan det konstateras att de allra flesta tidningar erbjuder användarna att kommentera mellan 40 och 60 procent av sina artiklar (se figur 1 nedan), men att variationen är stor mellan olika tidningar. I ettavfallentillåtsintekommentarerpånågonendaartikel(Expressen) och i ett annat fall tillåts användarna kommentera samtliga nyhets- artiklar (Arbetarbladet). Tendensen är också att det är mer vanligt att lokal- och regionaltidningar erbjuder den här möjligheten än att rikstidningarna gör det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330390x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;Figur 1 &lt;NOBR&gt;ONP-Index&lt;/NOBR&gt; tillämpat på applikationer för artikelkommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft81"&gt;Kommentar: Varje datapunkt i figuren representerar en nyhetsorganisations webbplats, illustrerad med &lt;NOBR&gt;ONP-Index.&lt;/NOBR&gt; Placeringen på &lt;NOBR&gt;x-axeln&lt;/NOBR&gt; visar i vilken utsträckning nyhetsartiklar har försetts med funktioner för att användare ska kunna lämna artikelkommentarer (i procent). Placeringen på &lt;NOBR&gt;y-axeln&lt;/NOBR&gt; illustrerar medelvärdet för hur många artikelkommentarer som har lämnats per tillgänglig nyhetsartikel, dividerat med papperstidningens upplaga. Koordinaterna i punktdiagrammet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft47"&gt;har beräknats med hjälp av data från en kvantitativ innehållsanalys med nyhetsartiklarna som analysenheter. Variabler: finns funktion för artikelkommentar tillgänglig i anslutning till nyhetsartikel (0=Nej, 1=Ja), antal artikelkommentarer i anslutning till nyhetsartikel (kvotskala), på vilken av nyhetsorganisationernas webbplatser har nyhetsartikeln publicerats (kategorivariabel). De ljust gråa punkterna representerar webbplatser anslutna till nationell storstadspress, de mörka gråa punkterna representerar webbplatser anslutna till lokal landsortspress. Tre lokala webbplatser (Nerikes Allehanda, &lt;NOBR&gt;Västerbottens-Kuriren&lt;/NOBR&gt; och Arbetarbladet) har de mest engagerade användarna när det gäller att lämna artikelkommentarer (de grå punkterna högst placerade i figuren).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft17"&gt;Källa: Almgren och Olsson, 2015a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Möjligheten att delta genom att dela artiklar via Facebook är mer utbredd än möjligheten att delta genom att kommentera artiklar. Figur 2 visar att mellan 82 och 100 procent av alla artiklar kan delas via Facebook och möjligheten att delta på detta sätt är utbredd i alla kate- gorier av tidningar. Det finns till exempel ingen betydande skillnad mellan rikstidningar och mer lokala (eller regionala) tidningar i det här avseendet. Mest intressant är det dock att notera att tidningarna, sammantaget, är mycket mer benägna att erbjuda den här formen av deltagande framför möjligheten att kommentera artiklar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330391x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p744 ft3"&gt;Figur 2 &lt;NOBR&gt;ONP-Index&lt;/NOBR&gt; tillämpat på applikationer för att dela nyheter via Facebook&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft81"&gt;Kommentar: Varje datapunkt representerar en nyhetsorganisations webbplats, illustrerad med &lt;NOBR&gt;ONP-Index.&lt;/NOBR&gt; Placeringen på &lt;NOBR&gt;x-axeln&lt;/NOBR&gt; illustrerar i vilken utsträckning nyhetsartiklar har försetts med funktioner för att dela nyheter via Facebook (i procent). Placeringen på &lt;NOBR&gt;y-axeln&lt;/NOBR&gt; illustrerar medelvärdet för hur många gånger nyhetsartiklar har delats via Facebook i förhållande till antalet nyhetsartiklar som användarna tillåts att dela, dividerat med papperstidningens upplaga. Koordinaterna i punktdiagrammet har beräknats med hjälp av data från en kvantitativ innehållsanalys med nyhetsartiklarna som analysenheter. Variabler: finns funktion för att dela nyhetsartikeln via Facebook tillgänglig i anslutning till nyhetsartikel (0=Nej, 1=Ja), antal gånger nyhetsartikeln har delats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft47"&gt;på Facebook (kvotskala), på vilken av nyhetsorganisationernas webbplatser har nyhetsartikeln publicerats (kategorivariabel). De ljust grå punkterna representerar webbplatser anslutna till nationell storstadspress, och de mörkt grå punkterna representerar webbplatser anslutna till lokal landsortspress. Användarna tillåts att dela nästan alla nyhetsartiklar via Facebook.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft17"&gt;Källa: Almgren och Olsson, 2015a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft10"&gt;Också när det gäller Twitter är tidningarna generösa med att erbjuda användarna möjlighet att delta (se figur 3). De allra flesta artiklar är öppna för deltagande via Twitter (variation mellan &lt;NOBR&gt;77–100&lt;/NOBR&gt; procent), en omfattning av öppenhet som uppvisar likheter med benägenheten att erbjuda möjligheter till Facebookdelning och som samtidigt är långt mer omfattande än benägenheten att erbjuda möjligheten att kommentera artiklar. Det finns dock en viktig skillnad när det gäller hur användarna deltar via Twitter i jämförelse med Facebook i det att när användarna delar nyheter via Twitter, så förekommer det i relation till artiklar i rikstäckande storstadspress (Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330392x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p749 ft3"&gt;Figur 3 &lt;NOBR&gt;ONP-Index&lt;/NOBR&gt; tillämpat på applikationer för att dela nyheter via Twitter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft81"&gt;Kommentar: Varje datapunkt representerar en nyhetsorganisations webbplats, illustrerad med &lt;NOBR&gt;ONP-Index.&lt;/NOBR&gt; Placeringen på &lt;NOBR&gt;x-axeln&lt;/NOBR&gt; illustrerar i vilken utsträckning &lt;NOBR&gt;nyhets-artiklar&lt;/NOBR&gt; har försetts med funktioner för att dela nyheter via Twitter (i procent). Placeringen på &lt;NOBR&gt;y-axeln&lt;/NOBR&gt; illustrerar medelvärdet för hur många gånger nyhetsartiklar har delats via Twitter i förhållande till antalet nyhetsartiklar som användarna tillåts att dela, dividerat med papperstidningens upplaga. Koordinaterna i punktdiagrammet­ har beräknats med hjälp av data från en kvantitativ innehållsanalys med nyhetsartiklarna som analysenheter. Variabler: finns funktion för att dela nyhetsartikeln via Twitter tillgänglig i anslutning till nyhetsartikel (0=Nej, 1=Ja), antal gånger nyhetsartikeln har delats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft81"&gt;på Twitter (kvotskala), på vilken av nyhetsorganisationernas webbplatser har nyhetsartikeln publicerats (kategorivariabel). De ljust grå punkterna representerar webbplatser anslutna till nationell storstadspress, och de mörkt grå punkterna representerar webbplatser anslutna till lokal landsortspress. Användarna tillåts att dela nästan alla nyhetsartiklar via Twitter, men det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft17"&gt;nyhetsartiklar i storstadspress som i huvudsak delas via Twitter, och i synnerhet nyhetsartiklar från kvällspressen (Aftonbladet och Expressen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft17"&gt;Källa: Almgren och Olsson, 2015a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft10"&gt;I ljuset av våra data över möjligheterna till och intresset för användar­ deltagande i relation till nyheter online, kan man konstatera att del­ tagande på intet sätt utgör normen. Merparten av nyhetstexterna kommenterasinteellerdelasinteavanvändarna,ävenomdetocksåkan konstateras att Facebookdelande förefaller vara en växande praktik. När vi riktar blicken mot vilka möjligheter att delta som användarna erbjuds, kan vi konstatera att tidningarna är långt mer benägna att tillåta användarna att delta via delningar (Facebook och Twitter) än via nyhetskommentarer. Även om vi inte sett forskning som studerat hur just den här aspekten av styrning tar form i nyhetsrummen, så&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;visar nyhetssajternas gränssnitt att de praktiker som är verksamma, leder till att deltagandet till största del äger rum någon annanstans, närmare bestämt på Facebook, snarare än på den egna webbplatsen. Det är också värt att notera några skillnader mellan olika typer av nyhetssajter. Benägenheten att tillåta artikelkommentarer är större i lokala (och regionala) tidningar än i rikspress. De senares artiklar blir istället i långt högre grad föremål för delningar via Twitter (också när man kontrollerar för skillnader i upplagor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Slutsatser och implikationer för svensk mediepolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Exemplet svenska dagstidningar online aktualiserar ett antal prin- cipiellt viktiga frågor om användardeltagande. Till att börja med bör det noteras att intresset för den här formen av deltagande inte förefaller vara överväldigande stort bland användarna. Dessutom är Facebookdelande den klart mest spridda formen för deltagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Samtidigt vore det att göra det väl enkelt för sig att förklara det begränsadedeltagandetmedenbartbristandeintressehosanvändarna. Användarnas möjligheter att delta i utrymmena för kommentar och debatt i anslutning till nyhetsartiklar är inte utformade av dem själva. Det faktum att delning via Facebook är den vanligaste formen för deltagande har också att göra med att det är den form som användarna i första hand erbjuds. Deltagandet skulle kunna se annorlunda ut om möjligheterna att delta utformades på ett annat sätt; det går till exem- pel inte att utesluta att nyhetssajterna, med en annan utformning av utrymmena för deltagande, skulle kunna bidra till mer omfattande debatt och diskussion användare emellan. I nuläget förefaller dock inte dessa utrymmen vara designade för användardeltagande i första hand. Orsakerna till detta kan vara flera. Förhållanden som minskade redaktionella resurser och professionell skepsis gentemot deltagande är väl kända när det gäller andra studier av deltagande. Från mediebor- garens perspektiv spelar orsaken mindre roll, då resultatet ändå blir att nyhetssajterna styr användarnas deltagande till andra plattformar och bort från den egna webbplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;Om debatter och diskussioner medborgare emellan betraktas som att de har ett värde i sig, vilket centrala teorier om offentligheten tenderar att vara överens om (jfr Dewey, 1927/1991; Habermas, 1989), vore det naturligtvis önskvärt att svenska dagstidningar ­online ­agerade mer tydligt för ökat deltagande bland sina användare. Det skulle bland annat kunna innebära att man i lägre grad styrde användarna mot knappar och loggor för att dela nyheter via sociala medier och att man istället strävade efter att underbygga mer av fri ordväxling inom det utrymme som den egna webbplatsen utgör. Samtidigt ter det sig också något orealistiskt att förvänta sig att kommersiella medieföretag ska lägga stora mängder tid och knappa resurser på att skapa, upprätthålla och redigera sådana utrymmen. Sådant kräver både redaktionell kraft och omfattande engagemang. Det ter sig därför mer rimligt att organisera sådana utrymmen utifrån andra principer än de strikt kommersiella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;På medieområdet finns det ett väl etablerat sätt att organisera verksamhet som inte alldeles enkelt låter sig bäras av marknaden, public serviceorganisering. Om deltagande användare ses som ett värde att värna om, är det inte orimligt att tänka sig att ge sådana inslag tydligare plats och – inte minst – resurser inom ramen för ett public serviceuppdrag. Ett sådant uppdrag skulle handla om att tillhandahålla (digitala) utrymmen och utveckla och moderera fria diskussioner användare (eller medieborgare) emellan. Det är också värt att notera att sådana inslag är väl kända för public service sedan tidigare, både som idé och praktik. I introduktionsavsnittet om tidigare former för deltagande i medier redovisades flera exempel på äldre former för användardeltagande och flera av exemplen har också utvecklats just inom ramen för public serviceorganisationer. För en public serviceorganisation skulle det således inte handla om att göra något från den egna traditionen väsensskilt. Det skulle istället snarast handla om en ytterligare – och tydligare – utveckling av de här idéerna och verksamheterna för det sammanhang som skapats av mediernas digitalisering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Skapandet av deltagande användare är i hög grad en fråga om organisering. Till skillnad från tidskriften &lt;SPAN class="ft28"&gt;Times &lt;/SPAN&gt;tror inte vi att &lt;SPAN class="ft28"&gt;”You” &lt;/SPAN&gt;blir en deltagare enkom som en konsekvens av tillgång till interaktiv teknik. Om deltagande ska uppstå är ramvillkoren för detta alldeles avgörande­ . Däremot har webbaserade medier egenskaper som gör att de, placerade i rätt sammanhang och under rätt organisering, kan fungera mycket väl som resurser för formande av användardel­ tagande. Och public service, som både idé och praktisk verksamhet, är en beprövad organisationsmodell som ter sig väl lämpad för ett sådant uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft10"&gt;Almgren S och Olsson T (2015a) Commenting, sharing and tweeting news: Measuring online news participation. I: The Future of Journalism Conference, Cardiff, &lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; september 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Almgren S och Olsson T (2015b) ”Let’s get them involved”… to some extent: Analyzing online news participation. Specialnummer av &lt;SPAN class="ft28"&gt;Social Media and Society &lt;/SPAN&gt;1(2): &lt;NOBR&gt;1–11.&lt;/NOBR&gt; Sage Publications. doi: 10.1177/2056305115621934.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Barlow J P (1996) A declaration of the independence of cyberspace. Tillgänglig via: https://projects.eff.org/~barlow/Declaration- Final.html Konsulterad senast den 11 september 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Bastos M (2015) Shares, Pins and Tweets. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies &lt;/SPAN&gt;16(3): &lt;NOBR&gt;305–325.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Brecht B (1927) The radio as an apparatus of communication. I: &lt;NOBR&gt;Gumucio-Dagron,&lt;/NOBR&gt; A och Tufte, T (red.) (2006) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Communication for Social Change Anthology:Historical and Contemporary Readings&lt;/SPAN&gt;. South Orange, NJ: Communication for Social Change Consortium, &lt;NOBR&gt;2–3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Bergström A (2008) The Reluctant Audience:Online Participation in the Swedish Journalistic Context. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Westminster Papers in Communication and Culture &lt;/SPAN&gt;5(2): &lt;NOBR&gt;60–79.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bruns A (2008) &lt;/SPAN&gt;Blogs, Wikipedia, Second Life and Beyond: From Production to Produsage&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Peter Lang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;Broddasson T (1998) Läsarna i tidningen: debattartiklar, insändare, dödsrunor och utrikesnyheter i JP och Morgunbladid. I: Nordström, G (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;En lokaltidning och det offentliga samtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Jönköping: Jönköping University Press, &lt;NOBR&gt;163–185.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft10"&gt;Carpentier N (2003) BBC’s video nation as a participatory media practice: Signifying everyday life, cultural diversity and participation in an &lt;NOBR&gt;on-line&lt;/NOBR&gt; community. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Journal of Cultural Studies &lt;/SPAN&gt;6(4): &lt;NOBR&gt;425–447.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;Dewey J (1927[1991] &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Public and Its Problems&lt;/SPAN&gt;. Athens: Ohio University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;van Dijck J (2009) Users like you? Theorizing agency in user- generated content. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media, Culture and Society &lt;/SPAN&gt;31(1): &lt;NOBR&gt;41–58.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p754 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;van Dijck J (2013) &lt;/SPAN&gt;The Culture of Collectivity: A Critical History of Social Media&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Oxford University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft10"&gt;Domingo D, Quandt T, Heinonen A, Paulussen S, Singer J och Vujnovic M (2008) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Participatory Journalism Practices in the Media and Beyond. Journalism Practice &lt;/SPAN&gt;2(3): &lt;NOBR&gt;326–342.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft10"&gt;Engesser S och Humprecht E (2015) Frequency or Skillfulness. How professional news media use Twitter in five Western countries. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies &lt;/SPAN&gt;16(4): &lt;NOBR&gt;513–529.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Freedman D (2012) Web 2.0 and the death of the blockbuster economy. I: Curran J, Fenton N och Freedman D (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;Misunderstanding the Internet&lt;SPAN class="ft11"&gt;. New York: Routledge, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;69–94.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft10"&gt;Freund E (2011) “Discuss This Article!” Participatory Uses of Comment Sections on SPIEGEL ONLINE: A Content&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;Analysis. London: Media@LSE, London School of Economics and Political Science.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Fuchs C (2013) Social media and capitalism. I: Olsson T (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft28"&gt;Producing the Internet: Critical Perspectives of Social Media&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: Nordicom, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;25–44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Gerlitz C och Helmond A (2013) The Like Economy: Social Buttons and the &lt;NOBR&gt;Data-intensive&lt;/NOBR&gt; Web. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media and Society &lt;/SPAN&gt;15(8): &lt;NOBR&gt;1348–1365.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft10"&gt;Gillespie T (2010) The politics of ”platforms”. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media and Society &lt;/SPAN&gt;12(3): &lt;NOBR&gt;347–364.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Glynn C, Huge M och Hoffman L (2012) All the News That’s Fit to Post: A Profile of News Use on Social Networking Sites.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;Computers in Human Behavior &lt;SPAN class="ft11"&gt;28(1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;113–119.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft10"&gt;Gulliksen J (2013) Största faran – att inte ha tillgång till nätet, Svenska Dagbladet, 19 januari 2013. Tillgänglig via: www.svd.se/ &lt;NOBR&gt;storsta-faran-att-inte-ha-tillgang-till-natet&lt;/NOBR&gt; Konsulterad senast den 11 september 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Habermas J (1962[1989]) &lt;/SPAN&gt;The Structural Transformation of the Public Sphere: An Inquiry into a Category of Bourgeois Society&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge, Ma: MIT Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Healy D (1997) &lt;/SPAN&gt;Cyberspace and place: The internet as middle landscape on the electronic frontier&lt;SPAN class="ft10"&gt;. I: Porter D (red.) Internet culture. New York: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Hedman U (2009) &lt;/SPAN&gt;Läsarmedverkan: lönande logiskt lockbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft10"&gt;Arbetsrapport nr. 56, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs Universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;Hermida A och Thurman N (2008) A Clash of Cultures. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism &lt;/SPAN&gt;Practice 2(3): &lt;NOBR&gt;343–356.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft10"&gt;Hill A (2007) Reality TV: Audiences and Popular Factual Television. London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Himelboim I och McCreary S (2012) New Technology, Old Practices: Examining News Websites from a Professional Perspective. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies &lt;/SPAN&gt;18(4): &lt;NOBR&gt;427–444.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Jenkins H (2006) &lt;/SPAN&gt;Convergence Culture: Where Old and New Media Collide&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: New York University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Lee-Wright&lt;/NOBR&gt; P, Philips A och Witschge T (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Changing Journalism&lt;/SPAN&gt;. Abingdon: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Levy D och Newman N (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Reuters Institute Digital News Report 2014&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Reuters Institute for the Study of Journalism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Lewis S (2012) The tension between professional control and open participation. Journalism and its boundaries. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Information, Communication and Society &lt;/SPAN&gt;15(6): &lt;NOBR&gt;836–866.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;Livingstone S och Lunt P (1994) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Talk on Television: Audience Participation and Public Debate&lt;/SPAN&gt;. London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lundell P (2002) &lt;/SPAN&gt;Pressen i provinsen: Från medborgerliga samtal till modern opinionsbildning &lt;NOBR&gt;1750–1850.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lund: Nordic Academic Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Manosevitch I (2011) User Generated Content in the Israeli Online Journalism Landscape. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Israel Affairs &lt;/SPAN&gt;17(3): &lt;NOBR&gt;422–444&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Mral B (1997) &lt;/SPAN&gt;När tidningen var till för läsarna: Lokalpress på 1700- talet. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Örebro: Studier i kommunikation och medier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft10"&gt;Nagar N (2011) The Loud Public: The Case of User Comments in Online News Media. ProQuest Dissertations Database. http://dissexpress.umi.com/dxweb/results.html?QryTxt=&amp;By=- nagar&amp;Title=The+loud+public&amp;pubnum=3460834&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p761 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Newman N (2011) &lt;/SPAN&gt;Mainstream Media and the Distribution of News in the Age of Social Discovery&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Oxford: Reuters Institute for the Study of Journalism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Nordberg K (2006) &lt;/SPAN&gt;Folkhemmets nya röster: Ring P1 – en alternativ offentlighet? &lt;SPAN class="ft50"&gt;Stockholm: Stiftelsen Institutet för mediestudier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nordmark D (1989) &lt;/SPAN&gt;Det förenande samtalet: Om norrländsk lokalpress och den borgerliga offentlighetens etablering under &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Carlssons.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Nørretranders T (1998) &lt;/SPAN&gt;Platsen som inte finns: en bok om Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Stockholm: Bokförlaget DN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;Olmstead K, Mitchell A och Rosenstiel, T (2011&lt;SPAN class="ft28"&gt;) Navigating News Online: Where People Go, How They get There and What lures Them Away&lt;/SPAN&gt;. Pew Research Center.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;Olsson T (2013) Introduction. I: Olsson T (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Producing the Internet: Critical Perspectives of Social Media&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, &lt;NOBR&gt;7–21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Olsson T och Viscovi D (2013) Impediments to participation:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft13"&gt;UGC, journalists and professional culture. I: Trivundža&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft10"&gt;I, Carpentier N, Nieminen H, &lt;NOBR&gt;Pruulmann-Vengerfeldt&lt;/NOBR&gt; P, Kilborn R, Sundin E, Olsson T (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Past, Future and Change: Contemporary Analysis of Evolving Media Scapes&lt;/SPAN&gt;. Ljubljana: University of Ljubljana Press, &lt;NOBR&gt;283–295.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;Olsson T och Svensson A (2012) Producing &lt;NOBR&gt;prod-users:&lt;/NOBR&gt; Conditional participation in a web 2.0 consumer community.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;Javnost – The Public &lt;SPAN class="ft11"&gt;19(3): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;41–58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;O’Reilly T (2005) What is web 2.0? Tillgänglig på: www.oreillynet. &lt;NOBR&gt;com/pub/a/oreilly/tim/news/2005/09/30/what-is-web-20.&lt;/NOBR&gt; html?page=1 Konsulterad senast den 21 juni 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Park S, Ko M, Lee J, Choi A och Song J (2013) ”Challenges and Opportunities of Local Journalism: A Case Study of the 2012 Korean General Election.” &lt;SPAN class="ft28"&gt;WebSci’13&lt;/SPAN&gt;. Paris, France: ACM, &lt;NOBR&gt;286–295.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Poster M (1995) &lt;SPAN class="ft29"&gt;The Second Media Age&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Purcell K, Rainie L, Mitchell A, Rosenstiel T och Olmstead K (2010) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Understanding the Participatory news Consumer&lt;/SPAN&gt;. Pew Research Internet Project.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Deltagande användare – i princip och praktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft10"&gt;Rheingold H (1994) The virtual community. I: Mackay H och O’Sullivan T (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Media Reader: Continuity and Transformation&lt;/SPAN&gt;. London: Sage i samarbete med The Open University, &lt;NOBR&gt;273–286.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Siapera E och Spyridou L P (2012) The field of online journalism: A Bourdieusian analysis. I: Siapera E och Veglis A (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Willey-Blackwell&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; Handbook of Online Journalism&lt;/SPAN&gt;. London: Blackwell Publishing, &lt;NOBR&gt;77–97.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Singer J, Hermida A, Domingo D, Heinonen A, Paulussen S, Quandt T, Reich Z och Vujnovic M (2011) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Participatory Journalism. Guarding Open gates at Online Newspapers&lt;/SPAN&gt;. Oxford: &lt;NOBR&gt;Wiley-Blackwell.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Singer J (2014) &lt;NOBR&gt;User-generated&lt;/NOBR&gt; Visibility: Secondary Gatekeeping in a Shared Media Space. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media and Society 16(1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;55–73.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft51"&gt;SOU (2015) Delbetänkande av Medieutredningen: Medieborgarna och medierna, Statens Offentliga Utredningar 2015: 94.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sundin S (2011) &lt;/SPAN&gt;Den svenska mediemarknaden 2011. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborg: Nordicom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;Thurman N (2008) Forums for citizen journalists? Adoption of user generated content initiatives by online news media. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media and Society &lt;/SPAN&gt;10(1): &lt;NOBR&gt;139–157.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Viscovi D (2011) En vanlig stad och en ovanlig stad med problem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft50"&gt;– insändarna i &lt;NOBR&gt;Landskrona-Posten.&lt;/NOBR&gt; I: Salonen T (red.) &lt;SPAN class="ft51"&gt;I globaliseringens spår: Vardag och politik i staden&lt;/SPAN&gt;. Umeå: Boréa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft10"&gt;Viscovi D och Gustafsson M (2013) Dirty work: Why journalists shun reader comments. I: Olsson T (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Producing the Internet: Critical Perspectives of Social Medi&lt;/SPAN&gt;a. Göteborg: Nordicom, &lt;NOBR&gt;85–102.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Wahl-Jørgensen&lt;/NOBR&gt; K (2001) Understanding the conditions for public discourse: Four rules for selecting &lt;NOBR&gt;letters-to-the-editor.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Journalism Studies &lt;SPAN class="ft11"&gt;3(1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;69–81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Kristoffer Holt, docent, Linnéuniversitetet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;I samband med knivmorden på Ikea i Västerås den 10 augusti 2015 blossade en häftig debatt upp kring frågan om hur de etablerade medi- erna valde att hantera uppgifterna om gärningsmannens ursprung. Frågan som aktualiserades var om det går att motivera en sådan publicering ur journalistisk synvinkel, eller om det med hänsyn till de pressetiska reglernas maning att vara försiktig med att rapportera om personers etnicitet är mer lämpligt att inte göra så. Oavsett hur man ställer sig till sakfrågan fanns det uppenbarligen en nyfiken- het bland medborgare att få reda på vem gärningsmannen var och ­vilken nationalitet han hade. Aftonbladets publisher vid tidpunkten ­motiverade publiceringen med argumentet: ”Att inte publicera den i sak tämligen okontroversiella, men i realiteten laddade, uppgiften att de misstänkta är eritreaner hade gett avsevärt bränsle åt en av vår tids stora konspirationer – att media förtiger sanningen” (Helin, 2015). Bakgrunden låg i att informationen ifråga fanns tillgänglig på andra webbplatser än de traditionella mediernas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Detta nämns som bakgrund till kapitlets fokusområde: vad medie- forskare har att säga om den typ av alternativt medieinnehåll och medborgarjournalistik som i huvudsak tillkommer och ­publiceras utanför de traditionella mediernas redaktionella kontroll – på webb- platser som ofta saknar ansvarig utgivare och där synen på etik och professionalitet inte nödvändigtvis överensstämmer med de journa- listiska yrkesidealen. Medielandskapets förändring genom digita- lisering och ökade möjligheter för produktion och distribution av medieinnehåll har radikalt ändrat förutsättningarna för medborgare att delta aktivt i processer som tidigare var förbehållna en liten grupp anställda medieproducenter (se t.ex. SOU 2015:94, kap. 4). Men denna utveckling innebär att nya frågor måste ställas kring konse- kvenserna av ett mer synligt medborgerligt deltagande i det offentliga samtalet. Mediedebatten efter &lt;NOBR&gt;Ikea-dåden&lt;/NOBR&gt; understryker nämligen en central poäng: den traditionella journalistiken som i dagens digitala mediebrus fortfarande företräder de traditioner, affärsmodeller och produktionsmönster som utarbetats under de senaste seklerna befinner sig i en kritisk fas som präglas av ett stort behov av att definiera vad en journalist egentligen är, varför de finns och vilken uppgift de förväntas fylla i dagens samhälle (Deuze, 2007; Singer, 2006). Teknologisk utveckling såväl som ekonomiska utmaningar har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;skapat nya och i flera avseenden mer utmanande förutsättningar för det journalistiska verksamhetsfältet (Harcup, 2015, se också Bolins, Ohlssons respektive Weibulls kapitel i denna bok). Medieinnehåll som skapats bortom de traditionella redaktionerna är idag en realitet att räkna med i termer av konkurrens om utrymme och uppmärk- samhet för tyckande och andra slags verklighetsbeskrivningar bland vissa grupper i samhället (om än att vi inte känner till hur stora dessa grupper är). En illustration till detta är det gemensamma upprop mot ”lögnmedier” som 22 finska chefredaktörer gick ut med i mars 2016, där man gemensamt lovade att fortsatt stå upp för vederhäftighet och god journalistik (Granström, 2016). Debatten efter &lt;NOBR&gt;Ikea-dåden&lt;/NOBR&gt; illustrerar­ att nya mediala uttrycksformer bidrar till att realisera alter- nativaagendorochkanresulteraienförskjutningavvadsomansesvara godtagbart att inkludera i en text som utges för att leverera nyheter. Bruns (2010) pekar på att medborgerligt deltagande i rapporteringen om verkligheten bidragit till ett medialt skifte från ”vakthundar” till ”guidehundar” – där medborgare kan hänvisa direkt till tillgängligt källmaterial snarare än journalistiska tolkningar av källmaterialet. Detta resulterar i att en del av de principer (till exempel etiska) som styr det journalistiska arbetet delvis sätts ur spel, när information som av till exempel etiska skäl inte inkluderats i en journalistisk text ändå görs tillgänglig och sprids på annat håll (Bruns, 2010). Det nya medieklimatet och dess konsekvenser för det offentliga samtalet är ett område som omgärdas av mycket starka och motstridiga åsikter från olika håll. Min intention är att beskriva forskningsläget så sakligt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Journalistik i ett nytt medieklimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Traditionell journalistik samexisterar i dag med en rad andra företeel- ser som i vissa fall liknar och i viss mån konkurrerar med journalistiken om tid och uppmärksamhet (Barnes, 2013). Även medborgare som inte är journalister kan i dag på ett enkelt sätt både skapa eget innehåll med journalistisk karaktär och/eller dela och kommentera journalis- tiskt innehåll på nätet. Det är således inte längre bara journalister som rapporterar från verklighetens olika hörn och dimensioner (Singer, 2006). Även medborgare begår, med Lasicas formulering, ”slumpmäs- siga journalistiska handlingar” (random acts of journalism) (Lasica,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;2003: s. 71), lite allt som oftast genom att exempelvis dela innehåll, recensera filmer och böcker eller kommentera dagens händelser via sociala medier. Det är uppenbart att den traditionella och professio- naliserade journalistikens tidigare monopol över nyhetsförmedling och opinionsbildning inte längre är självklar (Meraz, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Traditionell journalistik kritiseras ibland för att inte lyckas ge en rättvisande bild av samhället (Bruns, 2010). Dessutom tillhör och företräder journalister själva samhällets elit i perspektiv på viktiga samhällsfrågor, vilket kan skapa ett avstånd mellan journalister och medborgare (Downing, 2003; Harcup, 2015), särskilt i relation till etniska grupper och minoriteter (se Hulténs respektive Roosvalls kapitel i denna bok). De traditionella mediekanalerna har dessutom på olika sätt ekonomiska och identitetsrelaterade problem i stora delar av västvärlden (Pickard, 2013; Deuze, 2008). I Sverige har tid- ningsmarknaden minskat drastiskt i omsättning de senaste 15 åren och personalstyrkan har bantats avsevärt (TU, 2015). Inte minst på lokal nivå ser vi att de traditionella nyhetsmedierna inte längre förmår bevaka samhället på samma sätt som tidigare (Wadbring och Bergström, 2015; Truedson, 2015). Mot bakgrund av detta har andra former av medieinnehåll och medborgarjournalistik som på olika sätt produceras av &lt;NOBR&gt;icke-journalister&lt;/NOBR&gt; – eller med terminologi från Medieutredningens delbetänkande (2015:94): ”medieborgare”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;– blivit synnerligen intressant att studera. När den traditionella jour- nalistiken tappar mark – finns det andra alternativ som kan täcka upp för den minskade bevakningen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Detta kapitel handlar främst om forskning kring deltagarjourna- listik (participatory journalism) och medborgarjournalistik (citizen journalism). Deltagarjournalistik som begrepp definierar deltagande i skapandet av journalistiska texter inom ramen för den traditionella journalistikens uttrycksformer – till exempel genom nyhetskom- mentarer eller rekommendationer via sociala medier (Singer, 2011). Det kan även handla om mer aktivt deltagande, som till exempel att rapportera från en katastrof eller att delta i ett kollektivt gransk- ningsförfarande av nyhetstexter. Medborgarjournalistik är en typ av alternativ ”journalistik” som framför allt kommer till utanför den traditionella journalistikens ramar (Nip, 2006). Ohmynews.com (Korea) och Merinews.com (Indien) är exempel på medborgarjour- nalistiska webbsidor, eftersom det är främst medborgare som skriver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;texterna som publiceras där (Chung och Nah, 2013; Chadha och Steiner, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Nya möjligheter för deltagande i det offentliga samtalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Denna forskningsöversikt presenterar forskning kring medborgar­- och deltagarjournalistik genom att utgå från den teoretiska diskussion­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;som forskningen främst har kretsat kring: de nya möjligheterna för medborgerligt deltagande i det offentliga samtalet. De interaktiva aspekterna av alternativ journalistik som möjliggör aktivt delta- gande är utan tvekan de mest utforskade (se också Almgren och Olssons kapitel­ i denna bok för digitalt deltagande i journalistiken). Forskningen kring dessa fenomen har i stor utsträckning präglats av ett intresse för vad dessa kan innebära ur demokratisk synvinkel – med fokus på hur nya sociala medier kan bidra till ökat politiskt deltagande och medborgerligt engagemang (se t.ex. Dahlberg, 2004; Deuze et al., 2007). För att en demokrati ska fungera och vinna legitimitet krävs att samhällslivet präglas av aktivt medborgerligt engagemang i de stora samhällsfrågorna (Habermas, 1984; Dahl, 1998). Detta aktiva deltagande (särskilt hos de yngre) är dock långt ifrån så utbrett som man skulle önska, vilket har pekats ut som ett stort problem (Henn och Foard, 2012; Norris, 2011). Den traditionella journalistiken, ofta idealtypiskt beskrivet som det offentliga samtalets fundament, har många gånger kritiserats för att inbjuda till passiv konsumtion, snarare än aktivt deltagande (Meadows, 2012). Mot den bakgrunden menar många forskare att om fler än de professionella journalisterna och de experter de intervjuar får höras i debatten, så blir det offentliga samtalet bättre (Bruns, 2008; Gillmor, 2004). Harcup pekar på att det är just aktiveringen av medborgarna som är intressant:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft12"&gt;Alternativa former av journalistik sägs utmana publikens passiva roll som mottagare­ och i stället stimulera aktivt medborgarskap. (Harcup, 2015 s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft10"&gt;I takt med att medieforskare började intressera sig för sociala medier och de olika alternativa journalistiska uttryck som dessa möjliggör, sökte många inledningsvis efter empiriska belägg för sådana teser (Se t.ex. Graham och Witschge, 2003 och Flew och Wilson, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Kännetecknande är dock att det ofta varit studier som fokuserat på enskilda fall, vilket inneburit att generaliseringar är svåra att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Deltagarjournalistik: Professionella journalister vs. Hoi Polloi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Vad gäller deltagarjournalistik kan vi se att forskningen kretsat kring problem som hänger ihop med att släppa in &lt;NOBR&gt;icke-professionella&lt;/NOBR&gt; röster på publiceringsarenan (Domingo et al., 2008; Holt och Karlsson, 2011). Här handlar det om hur denna typ av material kan komplettera det traditionella redaktionella journalistiska innehållet. Bara genom det faktum att mycket trafik till de traditionella tidningarnas nyhets- sajter till exempel kommer från läsare som delat länkar i sina sociala nätverk innebär en inte obetydlig förskjutning av makten över vad som når ut till människor och vad som inte gör det. Singer skriver att denna situation har inneburit en utvidgad användarroll, där läsarna har blivit ”andrahandsgrindvakter” (secondary gatekeepers) – genom valet att dela eller inte dela, och vidare genom eventuella kommentarer och omdömen som de förser sina delningar med (positiva/negativa t.ex.) (Singer, 2014). Denna förskjutning innebär dock att en del makt fördelas ut från redaktionslokalerna till andra, något som inte alltid upplevs som positivt inom journalistkåren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I de flesta länder kännetecknas den traditionella journalistiken i dag av en professionalitet som innebär att den journalistiska yrkes- utövningen regleras av en viss uppsättning etiska principer, vilka respekteras och upprätthålls av företrädare av yrket (Christians och Nordenstreng, 2004). Den professionella journalistiska hållningen omfattar mer än riktlinjer för vad som är tillåtet och innehåller även värderingaromjournalistensansvargentemotsamhället(Hafez,2002, se också Wiik och Nygrens kapitel i denna bok om den journalistiska professionen). Innehåll som genereras inom ramen för ­medborgar- och deltagarjournalistik produceras däremot av människor som inte har samma skyldighet att följa professionella journalistiska riktlinjer. Visserligen finns det ofta villkor för deltagande som innebär att den som vill skriva måste ställa upp på vissa riktlinjer (Bruns, 2008; &lt;NOBR&gt;­Woo-Young,&lt;/NOBR&gt; 2005). Men i många fall är de är inte skyldiga att ha sådana regler och avtal, och innehållet i dessa regler kan skilja sig åt på ett godtyckligt sätt. Deltagar- och medborgarjournalistiska alternativ till den traditionella journalistiken karaktäriseras därför just av att de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;inte förväntas leva upp till samma krav som traditionell journalistik (Cenite et al., 2009; Singer, 2006). Och även om ambitionen finns, så kan det vara svårt att upprätthålla efterlevnad av kvalitetskrav och etiska krav där utrymme lämnas för publicering av material från icke- journalister (Perlmutter och Schoen, 2007). Detta innebär såklart alltid en risk för sådant som den professionaliserade journalistiken (i teorin) alltid försöker undvika: publicering av olämpligt material, faktafel, oredovisade särintressen etc. (Perlmutter och Schoen, 2007; Ward och Wasserman, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Oavsett om det gäller kommentarsfält i traditionella nättidningar eller material som publiceras på digitala plattformar för medborgar­ journalistik finns det således ett tydligt spänningsfält mellan vad professionellajournalisterkanbedömasomgodtagbartförpublicering i det offentliga samtalet och vad somliga medborgare väljer att ge ut­ tryck för (Singer, 2011). Debatten efter &lt;NOBR&gt;Ikea-morden&lt;/NOBR&gt; illustrerar­ detta tydligt­. Symptomatiskt är att många tidningar, efter att inledningsvis entusiastiskt omfamnat möjligheten till feedback och ”dialog”­ med läsaren, numera har begränsat möjligheten att kommentera­ artiklar. Såväl Expressen (som stängde kommentarsfunktionen redan 2012) som Arbetarbladet (som stängde sin i december 2015) har motiverat sina beslut med att kvaliteten på kommentarerna var så låg att det inte var värt besväret att fortsätta erbjuda den möjligheten (Mattsson, 2012; Nordström, 2015). Ett antal studier har påvisat att det hos jour- nalisterna finns ett visst motstånd gentemot material som skickas in från allmänheten (Se t.ex. Deuze et al., 2007 och Thurman och Hermida, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;De flesta stora nyhetsförmedlare erbjuder möjligheter för del­ tagande i olika former, men inte på ett sätt som skulle kunna utmana den egna redaktionella kontrollen (Borger et al., 2013). Även om det är möjligt att exempelvis ladda upp videoklipp och kommentera artiklar är det dock svårt att gå längre än så. Det är en stor utmaning för journalister att föra en äkta dialog med alla sina läsare, och det är svårgenomförbart att tillåta dem som bidrar med material att få styra över presentationen av sina bidrag eller eventuell redigering (Thurman, 2008). Här syns en intern motsättning mellan delaktig- hetsidealet och professionella journalistiska principer (t.ex. etiska, se Lewis, 2012). Ofta vill därför journalister och redaktörer hålla fast vid sin grindvaktsroll för att behålla kontrollen över vad som publiceras och över den journalistiska bedömningen av vad som är och inte är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;relevanta nyheter. Dessutom vill journalister säkerställa vederhäftig- het och etiska hänsyn, vilket kan medföra att arbetet med av med- borgarna producerat medieinnehåll kan bli resurskrävande. Singer et al. drar slutsatsen att det demokratiska idealet om mer delaktighet från användarnas sida i skapandet av nyheter därför ofta inte realiseras (Singer, 2011; se även Borger et al., 2013). Där forskare hoppats på ett mer inkluderande offentligt samtal där fler röster släpps in på arenan, tenderar traditionella journalistiska principer och arbetssätt i stället att vidmakthålla den typ av logik som styrt journalistiken tidigare (Lewis, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Även om den traditionella journalistikens logik kan ses som ett hinder för deltagande, går det även att se att allmänhetens ­engagemang för att engagera sig i journalistiken utöver just delningar, omröst- ningar och kommentarer uteblivit (Holt och Karlsson, 2015). Trots att möjligheterna finns att vara med och påverka är det alltså inte så många som tar chansen (Larsson, 2012). Vad detta beror på är svårt att säga utifrån nuvarande kunskapsläge. Å ena sidan kan det bero på bristande intresse från allmänhetens sida. Å andra sidan är det möjligt­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;att det finns ett stort engagemang som inte får utlopp på grund av bristande ”möjliggörande” (SOU 2015:94). Den/de som äger en plattform där deltagande potentiellt skulle kunna utövas, riggar också villkoren och de praktiska detaljerna för deltagandet. Det är möjligt att det är just sådana omständigheter som hämmar deltagande i många fall och att det i så fall skulle vara möjligt att få till stånd ett mer aktivt deltagande genom att stödja möjliggörande initiativ. Ett av få fall som uppmärksammats inom forskningen är den taiwanesiska sajten Peopo (peopo.org), som har en redaktionell stab men som på ett framgångsrikt sätt involverar sina användare hela vägen från produktion till redigering och som dessutom erbjuder sina användare utbildning i bland annat skrivande och källkritik (Chujie, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Medborgarjournalistik: alternativ journalistik i egen regi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Medborgarjournalistik (särskilt på nätet) har såväl definierats som diskuterats främst i termer av möjliga demokratiska framsteg (Bruns, 2008; Gillmor, 2004). När traditionella mediebolag inte längre helt styr nyhetsutbudet, blir den offentliga scenen mer tillgänglig för andra aktörer, särskilt eftersom möjligheterna till alternativa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;publiceringsarenor­ blivit så många fler (Goode, 2009; Lewis et al, 2009). Teoretiskt sett borde detta medföra ett ökat aktivt engagemang i den offentliga debatten (Gulbrandsen och Just, 2011; Meadows, 2012). Det finns i dag en realistisk möjlighet för enskilda människor att uppgradera sin status från passiva medlemmar i en maktlös masspublik till att bli aktiva spelare på fältet (Bruns, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I de forskningsresultat som publiceras kan vi urskilja flera uppenbart lovande exempel på hur debatten kan påverkas av med- borgarjournalistiska initiativ. En del studier fokuserar på att visa hur missförhållanden, till exempel maktmissbruk, som i samhällen med hög grad av korruption tidigare kanske skulle passera obemärkt, nu kan dokumenteras och spridas genom alternativa kanaler (Cottle, 2009; Moyo, 2009). Antony och Tomas (2010) studerar till exempel vilken betydelse det hade när flertalet privatpersoner filmade döds- skjutningen av Oscar Grant i Oakland 2009 och sedan delade filmerna via medborgarjournalistiska kanaler. I sådana fall är det uppenbart att vanliga medborgare kan göra skillnad genom att sprida information till andra om vad de vet, även om inte alla tar ansvar för anskaffnings- och publiceringsetik och därmed kan orsaka svåra publicitetsskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I samband med val har också medborgarjournalistikens roll studerats. Flew et al. (2008) studerade ett medborgarjournalistiskt initiativ under det australiska valet 2007, där en särskild plattform på nätet skapades där medborgare kunde skriva egna artiklar om val­ rörelsen. Initiativet var framgångsrikt och fick många att engagera sig genom att skriva artiklar samtidigt som sajten fick fler besökare än de tävlande partiernas egna hemsidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Forskning om medborgarjournalistik från olika delar av världen skiljer sig åt en hel del (Allan och Thorsen, 2009). I Sverige blir vikten av medborgarjournalistik mindre jämfört med till exempel länder med hård censur (Karlekar och Cook, 2009). I sådana länder kan medborgarjournalistiken bli central som alternativ till en press som inte kan sköta sitt granskande eller informerande uppdrag (Hamdy, 2009; Khamis och Vaughn, 2011). Moyo (2009), har visat att medbor- garjournalistiken i Zimbabwe blev central för att sprida information i samband med valrörelsen där 2008. Samtidigt påverkade medborgar- journalisterna de traditionella mediernas agenda genom att aktualisera ämnen som aldrig hade tagits upp i de traditionella medierna annars.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft10"&gt;Även inom länders gränser spelar geografiska skillnader roll. På landsbygden (särskilt i små samhällen där det ofta endast finns en tidning) har medborgarjournalistik diskuterats som ett välbehövligt komplement till de traditionella nyhetsmedierna. Där det är svårt att nå lönsamhet för en mångfald av medier (på grund av bristande kundunderlag) kan frivilliga medborgarjournalistiska alternativ vara enda lösningen för en mer varierad bevakning av viktiga händelser och institutioner. Samtidigt visar studier på att medborgarjournalistiska alternativ inte alltid ses positivt av professionella journalister eller redaktörer (Nah och Chung, 2009). Motsatsförhållandet mellan den journalistiska professionaliteten och den journalistiskt oskolade allmänhetens beteende syns alltså även tydligt i forskning om med- borgarjournalistik. Mats Bergstrand (tidigare debattredaktör på DN Debatt) kallade till exempel medborgarjournalistiken för ”barfota- journalistik” och menade att den utgör ett hot mot den professionella journalistiken, och riskerar att utarma det offentliga samtalet i stället för att stärka det, eftersom vanliga människor i regel varken har den tid eller de resurser som krävs för att bedriva en god kritiskt granskande­ journalistik (Bergstrand, 2008; Holt, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;En av de stora frågorna i detta sammanhang är kopplad till möjligheten­ att kringgå och utmana de traditionella mediernas privilegier som agendasättare och gatekeepers (Bruns 2005, 2008; Goode 2009). Medborgarjournalister skulle kunna fungera som ”vakthundarnas­ vakthund” (Karlsson och Holt, 2014) – genom att granska och kritisera oetisk eller falsk rapportering i de traditio- nella medierna, vilket skulle kunna bidra till att öka de traditionella mediernas ansvarighet gentemot sin publik och samhället (Holt och von Krogh 2010). Exempel på detta var den svenska sajten &lt;NOBR&gt;second-opinion.se,&lt;/NOBR&gt; som ursprungligen fanns till just för att upplåta utrymme för vem som helst som hade synpunkter på hur något framställts­ i till exempel ett nyhetsreportage att publicera sin kritik­ . (I dag har webbplatsen utvecklats mer till ett debattforum för energifrågor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Andra forskare understryker att medborgarjournalister, som inte är anställda av något medieföretag och därför inte för sin inkomst är beroende av att fortsätta upprätthålla professionella journalistiska arbetsmönster och värderingar, är friare att bryta mot journalistiska konventioner vad gäller till exempel hur man berättar en nyhet. Detta möjliggör en större mångfald av ämnen och perspektiv, exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;genom att medborgaren kanske snarare vänder sig till andra ­sorters källor än de som journalister typiskt använder (Carpenter, 2010; Goode, 2009). Under stridigheterna i Gaza runt nyårsskiftet 2008/2009 kunde till exempel den svenska sajten newsmill.se snabbt publicera ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; artiklar, skrivna av användare med både israeliskt och palestinskt ursprung, antingen bosatta i området eller invandrade till Sverige. Genom dessa användares inblick i situationen kunde medborgarjournalistiken erbjuda något utöver den professionella nyhetsrapporteringen (Holt, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Trots att det finns många lovande exempel på medborgar­ journalistik är det viktigt att påpeka att precis som med professionell journalistik, finns vissa begränsande omständigheter. Forskningen visar att ett antal faktorer påverkar medborgarjournalisters möjlighet att bedriva sin verksamhet. Människor som inte är ­yrkesjournalister har i regel mindre tid till förfogande för att producera nyheter eftersom de ofta har ett annat jobb att utföra. De kan ha svårt att få tillgång till viktiga källor (särskilt från samhällets elitskikt), eftersom de saknar de kontaktnät som etablerade medier ofta kan utnyttja (Glasser, 2000). Dessutom saknas ofta journalistisk skolning. Sådan kompetens – vid sidan om de kompetenser som förvärvas genom att arbeta inom ett nyhetsmedieföretag – utgör också en viktig skillnad mellan journalister och de flesta medborgare. De tenderar även att imitera den traditionella journalistikens nyhetsinnehåll men använder­ generellt färre källor. Till exempel används intervjuer mer sällan som material jämfört med traditionella medier (Holt och Karlsson 2015; Robinson, Deshano, Kim och Friedland 2010). Sammantaget gör detta att det ofta är problematiskt för medborgarjournalister att erbjuda genomarbetad journalistik på regelbunden basis (Bakker, 2012; Friedland, 2010; Rosenberry och St. John, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;De traditionella nyhetsmediernas gatekeeperroll har, som nämnts ovan,oftakritiseratseftersomdenbidrartillattsorterabortperspektiv­ och åsikter från den offentliga arenan (Barlow, 2010). Men forskning visar att även medborgarjournalistik präglas av ett liknande sätt att väljautvadsomskapubliceras(HoltochKarlsson,2011;Reich,2008). Dessutom kan incitamenten för att bedriva medborgar­journalistik lika gärna vara att generera klick och reklamintäkter som att ge röst åt marginaliserade perspektiv. Detta kan vara ganska svårt att urskilja (Merritt, 2010). Det är inte ovanligt att artiklar som ­publiceras på medborgarjournalistiska sajter i själva verket är reklam för olika&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;produkter, eller kopior av pressmeddelanden från olika företag och organisationer (Karlsson och Holt, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En viktig fråga i sammanhanget är hur utbrett fenomenet med- borgarjournalistik är (se Nygrens kapitel i denna bok för diskussion om medborgarjournalistik inom ramen för nyhetsekologin i stort). Dennafrågainnebärenenormempiriskutmaningförforskare.Medan traditionella medier är lätta att identifiera är medborgar­journalistiska medier inte kartlagda och indexerade på ett sätt som gör att det går att göra uppskattningar. Några försök har gjorts, bland annat i Sverige av Karlsson och Holt (2014), men studien använde medvetet en snäv definition och letade specifikt efter medborgarjournalistiska webb- sidor med geografisk anknytning till kommuner. I studien fann man endast fyra sajter som motsvarade kriterierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Trots att många lovande exempel har studerats är oftast slutsatsen i de studier jag har gått igenom ofta att det är svårt för alternativa ­journalistiska uttryck att etablera sig, att få kontinuitet, att upprätt- hålla kvalitet över tid (Holt och Karlsson, 2011, 2014; Fico et al., 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft22"&gt;Utvecklingen i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Sverige ligger generellt sett bra till jämfört med andra länder vad gäller såväl tillgång till internetuppkoppling och vana att använda digitala verktyg, även om det finns fläckar i tillgång likväl som grupper av med­ borgare för vilka användningen är mer begränsad (se t.ex. ­kapitel 3 i SOU 2015:94). Detta kunde tänkas innebära att Sverige även ligger långt fram vad gäller förekomst och utbredning av medborgar- och deltagarjournalistik. Om vi får tro den forskning som bedrivits är så inte fallet. Den forskning som gjorts på svenska förhållanden ­följer i stort dragen som redogjorts för ovan. Jönsson och Örnebring (2011) konstaterar i en studie som jämför användargenererat innehåll i svenska och brittiska tidningar att den typ av innehåll som användare bidrar med tenderar att röra sig inom ramen för lätt underhållning eller stoff av mer personlig karaktär, snarare än rent nyhetsmaterial (Jönsson och Örnebring, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En undersökning av framväxten av deltagarjournalistiska inslag på de fyra största svenska tidningarnas hemsidor under åren &lt;NOBR&gt;2005–2009&lt;/NOBR&gt; visar att möjligheterna till interaktivitet via deras egna plattformar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;(att interagera med nyheter och att bidra med material) ökade kraf- tigt under dessa år (Karlsson, 2011). Detta gäller främst innehåll av kringliggande karaktär som omröstningar och kommentarer i anslutning till mer traditionellt redaktionellt stoff. Senare studier visar att även om vissa indikatorer på interaktivitet (kommentarer och blogglänkar på nyhetssajter) ökade från 2007 till 2010, minskade dessa ganska dramatiskt från 2011 och framåt (Karlsson et al., 2015). Att skriva kommentarer till nyhetsartiklar eller att skriva på egna bloggar förekommer visserligen, men har inte riktigt omfamnats av de breda lagren. Publikens hittills ganska svala intresse för interak- tivitet på tidningarnas hemsidor skulle enligt Larsson (2012) kunna förklaras med att tidningarna själva hittills signalerat ett slags ”ängslig konservatism”­ i sitt sätt att erbjuda möjligheter till interaktivitet. Enligt vissa forskare är problemet dock inte främst att möjligheterna till deltagande är svårt eller komplicerat, utan beror främst på ett ointresse för dessa aktiviteter från användarnas sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Bergström (2008), som har undersökt hur svenska användare värderar möjligheten att själva delta i skapandet av nyheter, och hur de använder dessa möjligheter kom fram till att vid den tiden var publiken fortfarande inte riktigt redo för att ta steget fullt ut och använda möjligheterna till interaktivitet och deltagande. Dessutom, pekar Bergström på att de som ändå väljer att göra detta, tillhör en kategori som redan är relativt aktiv i sociala medier och som redan har ett stort intresse för politik och nyheter (Bergström, 2008). Det är alltså svårt att tala om någon aktiverande effekt som påverkar fler människor i samhället till ett ökat engagemang (Karlsson et al., 2015). En ytterligare faktor som bör nämnas här är att mycket av interak- tiviteten har flyttats från tidningarnas egna plattformar till andras plattformar, så som Facebook och Twitter (se också Almgren och Olssons kapitel i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Tidigare nämnda studie av Karlsson och Holt (2014) gick vidare än att bara kartlägga förekomsten av medborgarjournalistiska sajter i Sverige. Innehållet på dem som identifierades analyserades och resultatet visar att innehållet på dessa sajter var spretigt: en blandning av affärsnyheter, personliga reflektioner och rapporter från nöjeseve- nemang. Antalet skribenter var generellt lågt, och de flesta artiklarna hade skrivits av en liten grupp aktiva medborgarjournalister (Karlsson och Holt, 2014; Holt och Karlsson, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;Det har inte saknats deltagar- och medborgarjournalistiska ini- tiativ i Sverige. En tidig nättidning med medborgarjournalistik som huvudingrediens är Sourze.se, grundad redan 2000 och fortfarande aktiv. Under åren är det många intressanta sajter som kommit och gått. Ett exempel var Newsmill.se som startades av Bonnier 2011 och under en kort period mot slutet av dess existens lyckades nå lönsamhet­ och vars innehåll även togs upp i de traditionella medierna emellanåt (Holt och Karlsson, 2011). Newsmill fick ett kort liv och lades ner 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;”&lt;/SPAN&gt;Alternativmedier&lt;SPAN class="ft100"&gt;”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Inom forskningslitteraturen används termen ”alternativa medier” (”alternative media”) i en bred bemärkelse om medier som utmanar de etablerade kanalerna och som på olika sätt för fram alternativa synsätt och perspektiv i opposition mot vad som ofta beskrivs som en hegemonisk eller dominant diskurs (Atton, 2015; Leung och Lee, 2014). ”Alternativa medier” kopplas därför ofta ihop med ­begreppet motoffentligheter­ (”counterpublics”) (Uldam och Vestergaard, 2015). Rörelser som till exempel Occupy Wall Street, har utmärkt sig genom att flitigt skapa egna, alternativa medieka- naler för att på så sätt föra fram sitt budskap utanför de etablerade medierna (Harcup, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;I den svenska debatten har emellertid benämningen under de senaste åren ofta kommit att förknippas mer specifikt med såväl invandringskritiska som främlingsfientliga ”alternativmedier” som vuxit fram som kritiker av såväl det politiska som det mediala ­etablissemanget. Det handlar om en brokig skara publikationer (allt från enskilda bloggar eller ökända diskussionsforum till sajter med redaktionochanställdaskribenter)somsjälvakallarsig”alternativme- dier”. Det är alltså ­viktigt att hålla isär den internationella vetenskap- liga termen”alternativemedia”ochdensvenskavardagsanvändningen ”alternativmedier”. I den svenska kontexten avser begreppet således en självpåtagen benämning som signalerar ett motsatsförhållande gentemot de traditionella medierna (”gammelmedia”), som av många verksamma skribenter inom denna sfär anses brista i sin bevakning av samhället genom att till exempel undvika att rapportera om sociala problem relaterade till invandring (Holt och Rinaldo, 2014). Här går&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330416x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;alltså en tydlig konfliktlinje mellan de etablerade medierna och det som i Sverige kommit att kallas alternativmedier – där parterna ligger väldigt långt ifrån varandra i fråga om hur verkligheten ska beskrivas och vilka hänsyn som bör tas i skildringen av den. Professionella journalister­ har en skolning som syftar till att skapa förutsättningar för att följa etablerade principer och praktiker för att arbeta fram en neutral och faktabaserad verklighetsbeskrivning. De skildringar som produceras och publiceras inom ramen för ”alternativmedier” varierar kraftigtikvalitetochansatsochblanddessaåterfinnsävenaktörersom sprider osanningar och propaganda. Det finns exempel där personer inom alternativmedierna kritiserar de traditionella nyhetsmedierna för att hålla inne med fakta av politiska skäl. Detta illustrerar en klyfta mellan de etablerade medierna och ”alternativmedierna” i tolkningen av vad det journalistiska arbetet innebär och ofta tolkas det faktum att viss fakta ibland utelämnas i journalistiska texter felaktigt som belägg för att systematisk och medveten mörkläggning äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Innehållet på dessa sidor illustrerar mycket av det som sagts ovan om medborgarjournalistiken: Här publiceras inlägg i samhälls­ debatten om frågor som upplevs som särskilt viktiga av dess användare­ . Här sätter inte nyhetsjournalisterna på de stora redak- tionerna agendan­ utan ämnen och åsikter som av dessa människor upplevs som otillräckligt­ representerade i gängse medier bereds utrymme och diskuteras­ . Samtidigt utgör innehållet på dessa sidor ofta skolexempel­ på det problematiska med innehåll som skapas och sprids utanför en ram av journalistisk professionalitet:innehållet på dessa sidoralitet:utanför en ram av journalistisk professionalitet: ensidighet, polarisering, misstänksamhet, känslostyrd agitation, rasism etc. Det är här viktigt att påpeka att det finns stora skillnader mellan de olika webbplatser som brukar nämnas i detta sammanhang. Det saknas i dagsläget en genomarbetad vetenskaplig terminologi och typologi för att diskutera­ såväl innehåll som bakomliggande faktorer gällande de svenska ”alternativmedierna”.&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Som fenomen är dessa synnerligen viktiga att studera närmare. Ävenomordentligastudierpåområdetsaknasfinnsindikationerpåatt medborgare söker sig till dessa medier för information om samhället. Det är dock svårt att hitta tillförlitliga siffror som ger en rättvisande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Detta är frågor som jag adresserar i ett pågående forskningsprojekt, finansierat av Institutet för mediestudier. Resultaten, som bygger på intervjuer med personer som är aktiva inom svens- ka ”alternativa medier”, kommer att publiceras i slutet av vårterminen 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;bild av hur stora de olika aktörerna inom denna sfär är i jämförelse med de traditionella medierna. Det går inte att hitta information om besöksstatistik genom branschmätningar så som &lt;NOBR&gt;KIA-index&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;SIS-index,&lt;/NOBR&gt; vilka i sig också för den delen är förknippade med flera mätproblem, så som att dubbel- och trippelmätningar registreras genom att en och samma individer har flera medieteknologier och webbläsare som de använder för åtkomst till internet. En problematik handlar om att en aktör ska vilja ansluta sig till officiella mätningar, och i de fall de är mer tillförlitliga så som med TNS Sifos Orvestos undersökningar, så är de också förbundna med kostnader för den enskilda aktören. En slutsats är att det saknas tillförlitligt underlag för att bedöma omfattning och frekvens i medborgarnas användning av ”alternativmedier”, däribland specifika webbplatser. Likväl är det tydligt att det förekommer &lt;SPAN class="ft28"&gt;s&lt;/SPAN&gt;ådan medieanvändning och att de utgör ett fenomen i dagens brokiga medielandskap som behöver studeras närmare. Här behövs mer forskning för att kunna dra slutsatser om hur dessa påverkar det offentliga samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Slutord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Mediepolitiken syftar till att skapa förutsättningar för fri åsiktsbild- ning, debatt och realistiska möjligheter för granskning av makthavare och andra som har inflytande i samhället. En förutsättning för detta är att medieutbudet präglas av såväl mångfald som kvalitet. Gärna på en och samma gång. Det är mot bakgrund av detta som fenomen som deltagar- och medborgarjournalistik och närbesläktade fenomen inom det växande medielandskapet är intressanta att studera. På ­vilket/vilka sätt kan dessa nya företeelser antingen hota eller främja den svenska mediepolitikens mål?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Varken medborgar- eller deltagarjournalistik har omfamnats på bred front av svenskar som ett trovärdigt alternativ eller pålitligt ­komplement till den traditionella journalistiken. I Sverige har de flesta tillgångtilluppkoppladedatorerochmobiler.Mångahardärförantagit att svenska medborgare ska börja skapa och sprida egna nyheter i och med att tillgängligheten är så stor. Vissa har hävdat att medborgare i vissa avseenden skulle kunna göra ett bättre jobb än professionella journalister, eftersom de inte på samma tydliga sätt representerar ett elitskikt och inte har ägare eller annonsörer att tillfredsställa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Förvisso produceras och publiceras olika typer av innehåll som aldrig förr på egna webbplatser, bloggar och olika sociala medier. Men vad detta innebär i realiteten för demokratin återstår i mångt och mycket att reda ut: För det första är användarproducerat material långt ifrån alltid möjligt att likställa med journalistiskt material. Tvärtom – och av förklarliga skäl – är det föga troligt att människor som tar av sin fritid för att skriva egna eller reagera på andras nyhetsartiklar skulle kunna komma upp i en nivå som är jämförbar med journalister som har redaktioner, kontaktnät, utbildning och tid till förfogande. För det andra, om förhoppningar knyts till alternativa former av ”journalistik”­ på grund av att den traditionella journalistiken ofta har starka kopplingar till – och i sig själv utgör och representerar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;– starka grupper i samhället är en viktig fråga varför vi skulle anta att med­ borgar­ - eller deltagarjournalister inte skulle företräda olika intressen (till exempel politiska aktörer med delvis dolda agendor)? Relaterat till detta – och med möjligheten till anonymitet på nätet i åtanke – bör vi även ta med i beräkningen att det alltid kan komma att vara svårt att avgöra vem som faktiskt ligger bakom olika typer av innehåll som publiceras under den medborgarjournalistiska flaggan. Information och åsikter som publiceras utan tydlig avsändare är alltid en utmaning ur källkritisk synvinkel, vilket ställer allmänheten inför större behov av medie- och informationskunnighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Sammantaget ger existerande forskningsresultat ett rätt tråkigt svar på frågan om medborgarproducerad journalistik bidrar till att vitalisera det offentliga samtalet. Den typ av medieinnehåll som i dag produceras av medborgare i olika sammanhang på nätet har ganska litet att erbjuda i termer av vederhäftigt, samhällsrelevant, kritiskt granskande och informativt innehåll. Fortfarande kan vi se en stor potential för medborgare utan journalistexamen och anställning på någon redaktion att påverka debatten. I händelse av att man råkar vara på plats när något händer, till exempel vid en katastrof eller pågående brott, finns möjlighet att på olika sätt dokumentera och sedan sprida information om detta snabbt via sociala medier och andra plattformar som välkomnar material från allmänheten. Detta gör det svårt för berörda aktörer att lägga locket på eller kontrollera informations- flödet. Vi ser även att vissa individer kan göra sig gällande och får inflytande genom olika typer av åsiktsmaterial. Men den stora frågan är hur många och vilka som verkligen är beredda att lägga ner tid och engagemang på att delta i det offentliga samtalet på detta sätt?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Även om det finns exempel på medborgarjournalistik i Sverige så är dessa undantag snarare än regel (Karlsson och Holt, 2014). När vi tittar närmare på den medborgarjournalistik som faktiskt produceras, skiljer sig inte nyhetsvärderingen nämnvärt mellan medborgar- och vanliga journalister. Vidare är det svårt att avgöra vilka som faktiskt skriver på medborgarjournalistsajter. Det finns tydliga indikationer på att dessa inte sällan företräder företag eller politiska intressen (Karlsson och Holt, 2014), vilket därmed alltså skiljer sig från mer neutral och allsidig journalistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Hur säkerställs att mångfacetterad och kvalitativ journalistik finns tillgänglig? Av befintlig forskning på området att döma så är svaret på den frågan att hoppet inte bör stå till att enskilda medborgare självmant kliver fram och börjar sköta detta uppdrag på frivillig basis (Holt, 2015). Kvalitetsjournalistik (ett ord som inte alltid är ­synonymt med traditionell journalistik) behövs mer än någonsin (Singer, 2006). Särskilt i en tillvaro där det är enkelt att publicera nyheter utan målsättning att vara vederhäftig och balanserad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Implikationer för mediepolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Vad gäller implikationer för framtidens mediepolitik bör påpekas att svensk mediepolitik främst berör mer traditionella kanaler som erbjuds via public service och andra redan etablerade kultur- och nyhetsförmedlare. Detta kapitel har främst behandlat frågan om journalistik &lt;SPAN class="ft28"&gt;bortom &lt;/SPAN&gt;de traditionella redaktionerna. Alternativa ­varianter av journalistik existerar och konsumeras i princip på grund av att de är och erbjuder något annat än de vad traditionella redak­ tioner är och erbjuder (Harcup, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;För det första tyder den forskning som jag presenterat här på att de kanske viktigaste insatserna att göra mediepolitiskt är att stärka och utveckla den traditionella journalistiken så att den kan möta de ­utmaningar som väntar i form av vikande omsättning och risken för vikande förtroende från allmänhetens sida. Om inte kvalitetsjournalistik­ bär sig ekonomiskt och om allmänheten ­förlorar ­förtroendet för professionella journalister försvinner själva grundvalen för den informationsförmedling som är en nödvändig förutsättning för ett meningsfullt medborgerligt engagemang i det offentliga samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;För det andra är det tydligt att förhoppningar om medborgerligt deltagande inte infriats i den utsträckning som borde vara möjlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;– därmed bör insatser riktas för att möjliggöra deltagande på olika sätt. Den främsta insatsen jag föreslår i detta sammanhang är möjlig- görande insatser i form av stöd till vidareutbildning för såväl aktiva som presumtiva medborgarjournalister. I USA förekommer detta på flera håll (med finansiering av till exempel Knight foundation). Detta skulle kunna omfatta kompetenshöjning inom såväl de ekonomiska förutsättningarna för att driva oberoende medieplattformar som journalistisk skolning inom skrivande, medieproduktion, juridik, etik och mediekritik osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;För det tredje vill jag peka på vikten av utökade satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). Eftersom tryck- och yttrandefriheten värnas högt i Sverige och möjligheterna för vem som helst att publicera såväl information som desinformation i princip är oändliga, behöver den enskilde medborgaren ordentliga verktyg och kunnigheter för att kunna navigera i medieutbudet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft10"&gt;Allan S och Thorsen E (2009) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Citizen journalism: global perspectives&lt;/SPAN&gt;, New York: Peter Lang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft10"&gt;Antony MG och Thomas RJ (2010) ”This is citizen journalism at its finest”: YouTube and the public sphere in the Oscar Grant shooting incident. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media och Society &lt;/SPAN&gt;12: &lt;NOBR&gt;1280–1296.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft10"&gt;Atton C (2015). The Routledge companion to alternative and community media. New York: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Bakker P (2012) Aggregation, content farms and huffinization.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft29"&gt;Journalism Practice &lt;SPAN class="ft11"&gt;6: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;627–637.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Barlow A (2010) The Citizen Journalist as Gatekeeper. I: Rosenberry J och St. John B (eds) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public journalism 2.0: the promise and reality of a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;citizen-engaged&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; press&lt;/SPAN&gt;. New York: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Barnes R (2013) The ”ecology of participation”. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism &lt;/SPAN&gt;2: &lt;NOBR&gt;542–557.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Bergstrand M (2008) Ett slag utan ömhet, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Dagens Nyheter&lt;/SPAN&gt;. Debattartikel 9 september 2008. Tillgänglig på: &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.dn.se/debatt/ett-slag-utan-omhet/"&gt;www.dn.se/debatt/ett-slag-utan-omhet/&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.dn.se/debatt/ett-slag-utan-omhet/"&gt; &lt;/A&gt;(besökt 25 november 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Bergström A (2008) The reluctant audience: online participation in the Swedish journalistic context. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Westminster Papers in Communication and Culture &lt;/SPAN&gt;5: &lt;NOBR&gt;60–79.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Borger M, Van Hoof A, Costera Meijer I et al. (2013) Constructing Participatory Journalism as a Scholarly Object: A Genealogical Analysis. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism &lt;/SPAN&gt;1: &lt;NOBR&gt;117–134.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bruns A (2008) &lt;/SPAN&gt;Blogs, wikipedia, second life, and beyond: from production to produsage&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Peter Lang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Bruns A (2010) From reader to writer: Citizen journalism as news produsage. I Hunsinger, J, Klastrup, L och Allen, M. (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft28"&gt;International handbook of internet research&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Springer, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;119–133.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft10"&gt;Carpenter S (2010) A study of content diversity in online citizen journalism and online newspaper articles. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media &amp; Society &lt;/SPAN&gt;12: &lt;NOBR&gt;1064–1084.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p781 ft10"&gt;Cenite M, Detenber BH, Koh AWK, Lim AHL, och Soon, NE (2009) Doing the right thing online: a survey of bloggers› ethical beliefs and practices. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media &amp; Society &lt;/SPAN&gt;11: &lt;NOBR&gt;575–597.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Chadha K och Steiner L (2015) The Potential And Limitations Of Citizen Journalism Initiatives. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;1–13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;Christians C och Nordenstreng K (2004) Social Responsibility Worldwide. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Mass Media Ethics &lt;/SPAN&gt;19: &lt;NOBR&gt;3–28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Chujie C (2010) Construction and Usage of Citizen Media: Communicative Empowerment and Citizen &lt;NOBR&gt;Action—Case&lt;/NOBR&gt; study on www. PeoPo. org in Taiwan [J]. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Public Management&lt;/SPAN&gt;, 4: &lt;NOBR&gt;1–15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft10"&gt;Chung DS och Nah S (2013) Negotiating Journalistic Professionalism. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice &lt;/SPAN&gt;8: &lt;NOBR&gt;390–406.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft50"&gt;Cottle S (2009) Preface. I: Allan S and Thorsen E (red.) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Citizen Journalism. Global Perspectives &lt;/SPAN&gt;New York: Peter Lang, &lt;NOBR&gt;ix–xii.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Dahl RA (1998) &lt;SPAN class="ft28"&gt;On democracy&lt;/SPAN&gt;, New Haven: Yale University Press. Dahlberg L (2004) &lt;NOBR&gt;Net-public&lt;/NOBR&gt; Sphere Research: Beyond the ”First Phase”. &lt;NOBR&gt;Javnost-The&lt;/NOBR&gt; Public 11: &lt;NOBR&gt;27–44.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Deuze M (2007) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Media work&lt;/SPAN&gt;, Cambridge: Polity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft10"&gt;Deuze M (2008) The Professional Identity of Journalists in the Context of Convergence Culture. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Observatorio&lt;/SPAN&gt;, 2(4), 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Deuze M, Bruns A och Neuberger C (2007) Preparing for an age of participatory news. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice &lt;/SPAN&gt;1: &lt;NOBR&gt;322–338.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;Domingo D, Quandt T och Heinonen A et al. (2008) Participatory journalism practices in the media and beyond – An international comparative study of initiatives in online newspapers. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice &lt;/SPAN&gt;2: &lt;NOBR&gt;326–342.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft10"&gt;Downing J (2003) Audiences and Readers of Alternative Media: The Absent Lure of the Virtually Unknown. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media, Culture &amp; Society &lt;/SPAN&gt;25: &lt;NOBR&gt;625–645.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Fico F, Lacy S och Wildman SS et al. (2013) Citizen Journalism Sites as Information Substitutes and Complements for United States Newspaper Coverage of Local Governments. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism &lt;/SPAN&gt;1: &lt;NOBR&gt;152–168.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Flew T och Wilson JA (2008) Citizen journalism and political participation: The Youdecide project and the 2007 Australian&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p200 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Federal Election. &lt;/SPAN&gt;Australian Journal of Communication &lt;SPAN class="ft10"&gt;35: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17–39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft10"&gt;Friedland L (2010) The Evolution of Public Journalism. I: Rosenberry J och St. John B (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public journalism 2.0 : the promise and reality of a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;citizen-engaged&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; press&lt;/SPAN&gt;. New York: Routledge, &lt;NOBR&gt;56–66.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Gillmor D (2004) &lt;/SPAN&gt;We the media : grassroots journalism by the people, for the people&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Sebastopol, Calif.: O›Reilly.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;Glasser TL (2000) The Politics of Public Journalism. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies &lt;/SPAN&gt;1: &lt;NOBR&gt;683–686.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Goode L (2009) Social news, citizen journalism and democracy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft29"&gt;New Media &amp; Society &lt;SPAN class="ft11"&gt;11: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1287–1305.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Graham T och Witschge T (2003) In search of online deliberation: Towards a new method for examining the quality of online discussions. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Communications &lt;/SPAN&gt;28(2), &lt;NOBR&gt;173–204.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft10"&gt;Granström K (2016) Finska mediechefer i upprop mot ”lögnmedier”. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalisten.se &lt;/SPAN&gt;Tillgänglig på: &lt;NOBR&gt;www.journalisten.se/nyheter/finska-mediechefer-i-upprop-mot-&lt;/NOBR&gt; lognmedier (besökt 1 mars 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Gulbrandsen IT och Just SN (2011) The collaborative paradigm: towards an invitational and participatory concept of online communication. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media, Culture och Society &lt;/SPAN&gt;33: &lt;NOBR&gt;1095–1108.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Habermas J och Retzlaff J (1984) &lt;/SPAN&gt;Borgerlig offentlighet : kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället&lt;SPAN class="ft50"&gt;, Lund: Arkiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft10"&gt;Hafez K (2002) Journalism Ethics Revisited: A Comparison of Ethics Codes in Europe, North Africa, the Middle East, and Muslim Asia. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Political Communication &lt;/SPAN&gt;19: &lt;NOBR&gt;225–250.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Hamdy N (2009) Arab citizen journalism in action: Challenging mainstream media, authorities and media laws. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Westminster Papers in Communication and Culture &lt;/SPAN&gt;6: &lt;NOBR&gt;92–112.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft10"&gt;Harcup T (2011) Alternative journalism as active citizenship. Journalism 12: &lt;NOBR&gt;15–31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Harcup T (2012) &lt;/SPAN&gt;Alternative journalism, alternative voices&lt;SPAN class="ft59"&gt;. London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft11"&gt;Harcup T (2015) Asking the Readers. &lt;SPAN class="ft29"&gt;Journalism Practice&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;1–17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;Helin J (2015) Om sanning, pressetik och dubbelmord. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Aftonbladet&lt;/SPAN&gt;. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Henn M och Foard N (2012) Young People, Political Participation and Trust in Britain. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Parliamentary Affairs &lt;/SPAN&gt;65: &lt;NOBR&gt;47–67.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Holt K (2011) Deltagarjournalistik i det digitala kaffehuset. En analys av Newsmill som kontext för deltagarjournalistik och debatt. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Studier i Politisk Kommunikation &lt;/SPAN&gt;Sundsvall: Mid Sweden University, 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Holt K (2015) Medieanvändare som nyhetsproducenter. Om medborgar- och deltagarjournalistik. I: Karlsson M och Strömbäck J (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Handbok i journalistikforskning&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur, &lt;NOBR&gt;411–428.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;Holt K och Karlsson M (2011) Edited Participation: Comparing Editorial Influence On Traditional and Participatory Online Newspapers In Sweden. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Javnost-The&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; Public &lt;/SPAN&gt;18: &lt;NOBR&gt;19–36.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft10"&gt;Holt K och Karlsson M (2015) Om journalistikens existentiella kris – behövs verkligen journalister när Vem von Helst kan bli publicist? &lt;SPAN class="ft28"&gt;IKAROS&lt;/SPAN&gt;. Åbo: FBF, 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;Holt K och Karlsson M (2015) ”Random acts of journalism?”: How citizen journalists tell the news in Sweden. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media &amp; Society&lt;/SPAN&gt;, 17(11), &lt;NOBR&gt;1795–1810.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;Holt K och Rinaldo M (2014) Exploring the dark side of participatory online media: Online participation, identitarian discourse and media criticism at Metapedia.org. Journalism in Transition: Crisis or opportunity? ECREA, Thessaloniki.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Jönsson AM och Örnebring H (2011) &lt;NOBR&gt;User-generated&lt;/NOBR&gt; content and the news. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice &lt;/SPAN&gt;5: &lt;NOBR&gt;127–144.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft50"&gt;Karlekar KD och Cook SG (2009) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Freedom of the Press 2008: A global survey of media independence&lt;/SPAN&gt;: Rowman ochLittlefield.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft10"&gt;Karlsson M (2011) Flourishing but restrained: The evolution of participatory journalism in Swedish online news, &lt;NOBR&gt;2005–2009.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Journalism Practice &lt;SPAN class="ft11"&gt;5: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;68–84.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft10"&gt;Karlsson M, Bergström A och Clerwall C et al. (2015) Participatory journalism – the (r)evolution that wasn’t. Content and user behavior in Sweden &lt;NOBR&gt;2007–2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Computer-Mediated&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; Communication &lt;/SPAN&gt;20: &lt;NOBR&gt;295–311.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p790 ft10"&gt;Karlsson M och Holt K (2014) Is Anyone out There? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Practice &lt;/SPAN&gt;8: &lt;NOBR&gt;164–180.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft10"&gt;Khamis S och Vaughn K (2011) Cyberactivism in the Egyptian revolution: How civic engagement and citizen journalism tilted the balance. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Arab Media &amp; Society &lt;/SPAN&gt;1(4): &lt;NOBR&gt;1–34 .&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Larsson AO (2012) Understanding Nonuse of Interactivity in Online Newspapers: Insights From Structuration Theory. &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Information Society &lt;/SPAN&gt;28: &lt;NOBR&gt;253–263.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lasica JD (2003) &lt;/SPAN&gt;What is Participatory Journalism? &lt;SPAN class="ft10"&gt;Tillgänglig på: &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="http://www.ojr.org/ojr/workplace/1060217106.php"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;www.ojr.org/ojr/workplace/1060217106.php &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(Besökt, 1 mars, 2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Leung DK och Lee FL (2014). Cultivating an Active Online Counterpublic Examining Usage and Political Impact of Internet Alternative Media. &lt;SPAN class="ft28"&gt;The International Journal of Press/ Politics&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft28"&gt;19(3)&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;340–359.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Lewis S (2012) The tension between professional control and open participation. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Information, Communication och Society&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;1–31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;Mattsson T (2012) Hejdå till rykten och lögner. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Bloggen om Expressen&lt;/SPAN&gt;. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;Meadows M (2013) Putting the citizen back into journalism. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism&lt;/SPAN&gt;, 14(1), &lt;NOBR&gt;43–60.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Meraz S (2009) Is There an Elite Hold? Traditional Media to Social Media Agenda Setting Influence in Blog Networks. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Computer-Mediated&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; Communication &lt;/SPAN&gt;14: &lt;NOBR&gt;682–707.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Merritt D (2010) What citizen journalism can learn from public journalism I: Rosenberry J och St. John B (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public journalism 2.0 : the promise and reality of a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;citizen-engaged&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; press&lt;/SPAN&gt;. New York: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Moyo D (2009) Citizen journalism and the parallel market of information in zimbabwe’s 2008 election. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies &lt;/SPAN&gt;10: &lt;NOBR&gt;551–567.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;Nah S och Chung D (2009). Rating citizen journalists versus pros: Editors› views. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Newspaper Research Journal&lt;/SPAN&gt;, 30(2), &lt;NOBR&gt;71–90.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Nip J (2006) Exploring the second phase of public journalism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft29"&gt;Journalism Studies &lt;SPAN class="ft11"&gt;7: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;212–236.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p792 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Norris P (2011) &lt;/SPAN&gt;Democratic deficit: Critical citizens revisited&lt;SPAN class="ft10"&gt;: Cambridge University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Perlmutter DD och Schoen M (2007) ”If I Break a Rule, What Do I Do, Fire Myself?” Ethics Codes of Independent Blogs. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Mass Media Ethics &lt;/SPAN&gt;22: &lt;NOBR&gt;37–48.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft10"&gt;Pickard V (2013) Social Democracy or Corporate Libertarianism? Conflicting Media Policy Narratives in the Wake of Market Failure. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Communication Theory &lt;/SPAN&gt;23: &lt;NOBR&gt;336–355.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Reich Z (2008) How citizens create news stories. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies &lt;/SPAN&gt;9: &lt;NOBR&gt;739–758.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Robinson S, DeShano C och Kim N et al. (2010) Madison commons 2.0: a platform for tomorrow›s civic and citizen journalism. I: Rosenberry J och St. John B (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public journalism 2.0: the promise and reality of a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;citizen-engaged&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; press&lt;/SPAN&gt;. New York: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;Rosenberry J och St John B (2010) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public journalism 2.0: the promise and reality of a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;citizen-engaged&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; press&lt;/SPAN&gt;, New York: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Singer JB (2006) The socially responsible existentialist – A normative emphasis for journalists in a new media environment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Journalism Studies &lt;SPAN class="ft11"&gt;7: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2–18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Singer JB (2011) &lt;/SPAN&gt;Participatory journalism : guarding open gates at online newspapers&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Oxford: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Wiley-Blackwell.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Singer JB (2014) &lt;NOBR&gt;User-generated&lt;/NOBR&gt; visibility: Secondary gatekeeping in a shared media space. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media &amp; Society &lt;/SPAN&gt;16: &lt;NOBR&gt;55–73.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft10"&gt;Singer JB och Ashman I (2009) ”Comment Is Free, but Facts Are Sacred”: &lt;NOBR&gt;User-generated&lt;/NOBR&gt; Content and Ethical Constructs at the Guardian. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Mass Media Ethics: Exploring Questions of Media Morality &lt;/SPAN&gt;24: &lt;NOBR&gt;3–21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2015:94 (2015) &lt;/SPAN&gt;Medieborgarna &amp; medierna: en digital värld av rättigheter, skyldigheter, möjligheter och ansvar&lt;SPAN class="ft10"&gt;: delbetänkande. Stockholm: Fritze.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;TU (2015) Svenska Mediehus 2015/2016. Fakta om marknad och medier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Journalistik bortom redaktionerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Thurman N och Hermida A (2010) Gotcha: How newsroom norms are shaping participatory journalism online. I: Monaghan G och Tunney S (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Web Journalism: A New Form of Citizenship&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Eastbourne: Sussex Academic Press, &lt;NOBR&gt;46–62.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft10"&gt;Truedson, L (Red.) (2015). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediestudiers årsbok – Tillståndet för journalistiken 2014/2015&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Institutet för mediestudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;Thurman NJ (2008) Forums for citizen journalists? Adoption of user generated content initiatives by online news media. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media &amp; Society &lt;/SPAN&gt;10: &lt;NOBR&gt;139–157.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft10"&gt;Uldam J och Vestergaard A (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Civic engagement and social media: Political participation beyond protest&lt;/SPAN&gt;. London: Palgrave Macmillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Wadbring I och Bergström A (2015) A print crisis or a local crisis? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;1–16.&lt;/NOBR&gt; Online first. doi. 10.1080/1461670X.2015.1042988.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft10"&gt;Ward SJA och Wasserman H (2010) Towards an Open Ethics: Implications of New Media Platforms for Global Ethics Discourse. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Mass Media Ethics &lt;/SPAN&gt;25: &lt;NOBR&gt;275–292.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Woo-Young&lt;/NOBR&gt; C (2005) Online civic participation, and political empowerment: online media and public opinion formation in Korea. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media, Culture &amp; Society &lt;/SPAN&gt;27: &lt;NOBR&gt;925–935.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;P class="p799 ft9"&gt;Tema V&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft103"&gt;Medieanvändning och medie- och informationskunnighet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p801 ft91"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft12"&gt;Ingela Wadbring, professor, Nordicom, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft74"&gt;Lennart Weibull, seniorprofessor, &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet Ulrika Facht, forskningsinformatör, Nordicom, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Västerländska samhällen är genomsyrade av medier. En genom- snittlig dag ägnar en genomsnittlig svensk nästan sex och en halv timme åt medier (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediebarometern 2014&lt;/SPAN&gt;, 2015), och det är svårt att tänka sig en dag utan att ta del av medier. Äldre medieformer samsas med nyare, och en stor mängd innehåll konkurrerar om publikens uppmärksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En av medierna viktigaste uppgifter är att förmedla nyheter. På motsvarande sätt anses det viktigt att människor tar del av nyheter, som en del i sin roll som medborgare i ett demokratiskt samhälle. De övergripande frågorna som redovisas och analyseras i detta kapitel är hur nyhetsvanorna har utvecklats över tid och vad som kan förklara förändrade användningsmönster. Vi fokuserar emellertid särskilt på dagspressen som medium, och de individfaktorer som kan förklara varför nyhetsvanorna ser ut som de gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Nyheter och tidningar i fokus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Nyheter står att finna på många håll: via nyhetssändningar i radio och tv, i dagstidningar på papper eller nät och i sociala medier av olika slag. Att ta del av en hel nyhetssändning i ett flöde på tv är emellertid inte samma sak som att ta del av enstaka delade artiklar eller virala klipp på Facebook; det handlar bland annat om en skillnad i bredd och djup i konsumtionen, om grad av aktiv konsumtion och om vilken typ av nyheter som finns på olika plattformar och i olika medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;De många valmöjligheterna i det nya medielandskapet har troli- gen bidragit till att begreppet nyheter får olika innebörd för olika människor. En gängse, allmän, definition i dag är emellertid att nyheter ska ha någon slags allmänintresse, vara aktuella och tidigare okända. Nyheter ska handla om sådant som har hänt, och till skillnad från andra typer av berättelser förväntar vi oss att nyheter är sanna (Bro och Wallberg, 2014; Ghersetti, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Även om nyhetsbegreppets innebörd har förändrats över tid och skiljer sig mellan olika medier och mellan grupper av människor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;– genom att till exempel ha fått en personlig karaktär i sociala medier – ansluter vi oss här till den mer allmänna och allmängiltiga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;definitionen av vad nyheter är, eftersom det är dessa som är viktiga ur ett samhällsperspektiv (Strömbäck, 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Två distinktioner som brukar göras när nyheter diskuteras är &lt;SPAN class="ft28"&gt;geografisk nivå &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft28"&gt;typ av nyhet&lt;/SPAN&gt;. Geografisk nivå kan i sin tur delas upp på olika sätt, varav flera är relevanta i denna genomgång. Det handlar dels om nivå i bemärkelsen &lt;NOBR&gt;lokalt-nationellt-internatio-&lt;/NOBR&gt; nellt (Weibull och Wadbring, 2014), dels om centrum och periferi (Nygren, 2005). Typ av nyhet diskuteras ofta i termer av hårda och mjuka nyheter, där de förra karaktäriseras av att handla om i huvudsak politik och ekonomi, medan de sistnämnda mer handlar om privatli- vet. Att det vanligen är de hårda nyheterna som har uppmärksammats inom forskningen speglar deras generella betydelse (Reinemann et al., 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det finns en stark norm i samhället som betonar den stora bety- delsen av att människor regelbundet tar del av nyheter. Det är genom att följa nyhetsflödet som människor blir en del av det demokratiska samhället. Det handlar om såväl kunskap om skeenden som en känsla av socialt sammanhang. Denna norm kan naturligtvis ifrågasättas, vilket emellertid görs relativt sällan inom såväl forskning som politik. Vi har inte ett sådant ifrågasättande perspektiv i detta kapitel, men vill ändå nämna att det är möjligt (se också Wadbrings kapitel om sällankonsumenter i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Att mäta nyhetsvanor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Det finns många sätt att undersöka hur människor tar del av medier i allmänhet och nyheter i synnerhet. Branschen och akademin har ofta inte samma krav på, eller behov av, undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Medan branschen behöver en ”valuta” som kan redovisas gent- emot annonsörer, har akademin snarare olikartade behov beroende på vilken slags vetenskaplig fråga som ska besvaras. Alla befintliga metoder, oavsett vem som står bakom dem, har också sina fördelar och nackdelar (Weibull och Wadbring, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;För att kunna göra jämförelser över tid – som vi gör i detta kapitel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft10"&gt;– är det nödvändigt med en kvantitativ, generaliserande ansats som bygger på stora slumpmässiga urval och är genomförd på samma sätt samtliga år. Det görs genom att fråga människor om deras medievanor. För att det ska vara möjligt att jämföra konsumtionen av olika slags&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330433x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;medier med varandra, såväl analoga som digitala, är det nödvändigt att arbeta med frågeformulär som ställer frågor om alla medieformer i samma formulär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Det är emellertid inte oproblematiskt. Svarsfrekvenserna har gått ned över tid i alla stora undersökningar. Trots det visar de stora, långsiktiga, akademiska frågeundersökningarna som görs över tid – Mediebarometern och &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;– snarlika resultat i alla centrala avseenden. Det är emellertid viktigt att notera att svarsper- soner ofta överskattar sin nyhetskonsumtion, eftersom det finns en generell norm att nyheter är viktigt (Prior, 2009). Det motsatta kan gälla mediekonsumtion i allmänhet eftersom denna är så utbredd att det är svårt att bedöma hur mycket medier man faktiskt använder (jfr Deuze, 2012). Det tycks emellertid som att en viktig distinktion går mellan nyheter och annat medieinnehåll – där den förra överskattas och den senare underskattas – även om också nyheter som läses på till exempel Facebook inte alltid uppfattas som nyheter av användaren, och därmed lätt kan underskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Det ska också nämnas att det under senare år även finns en problematik­ med att mäta ett beteende som blir alltmer fragmenterat, och där olika medieformer används parallellt på ett sätt som gör det svårt att veta hos vilket medium man befinner sig och därmed att kunna besvara frågor om sin mediekonsumtion (Taneja et al., 2012). Eftersom svaren bygger på självskattning innebär tillvägagångssättet också en risk att olika individer tolkar begreppet &lt;SPAN class="ft28"&gt;nyheter &lt;/SPAN&gt;på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Trots de problem som de stora surveyundersökningarna dras med, finns inga metodalternativ med den typen av frågeställning som används här. Genom att använda digital data kan man till exempel inte fånga analog användning, och genom att göra kvalitativa studier får man inte generaliserbara data. Det finns ingen metod som passar alltid och överallt. Det bästa man som forskare kan göra är att vara transparent med den metod som används, och peka på dess brister och förtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Mediebarometern har genomförts varje år sedan 1979 och bygger på telefonintervjuer där människors totala mediekonsumtion en genomsnittlig dag studeras. &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen,&lt;/NOBR&gt; som startade 1986 och genomförs årligen, bygger på postenkäter och belyser bland annat ny- hets- och allmänna medievanor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Användningen av nyhetsmedier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Medielandskapets förändring har varit radikal de senaste decennier- na. Avregleringen av radio- och &lt;NOBR&gt;tv-marknaden&lt;/NOBR&gt; i skiftet &lt;NOBR&gt;1980–1990-tal&lt;/NOBR&gt; inledde förändringen med starten av nya kanaler i befintliga platt- formar. Därefter har nya plattformar i form av ny teknik tillkommit, vilket först innebar att de traditionella medierna fick nya plattformar att verka på, men sedan också att helt nya medieformer såg dagens ljus (se också Weibulls kapitel i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Denförändrademediemarknadenharskapatheltförändradevillkor för både nyhetsorganisation och nyhetskonsumtion. Förändringen är givetvis inte bara svensk utan gäller i stort sett alla länder i den industrialiserade världen. Effekten på nyhetsvanorna skiljer sig dock mellan olika länder beroende på den nationella medietraditionen. Komparativa studier av nyhetskonsumtionen i Europa har tydligt visat på en skillnad mellan norra Europa, särskilt de nordiska länderna, där dagstidningstraditionen är stark och Sydeuropa där i stället televi- sionen har varit det dominerande nyhetsmediet. Bakom skillnaderna finns både politiska, ekonomiska och kulturella faktorer (Hallin och Mancini, 2004; Weibull och Nilsson, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;De nationella konsumtionsmönstren har förändrats över tid. På &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var Storbritannien och Sverige de europeiska länder som hade störst dagstidningsspridning per capita. Ett par decennier senare hade de brittiska tidningarna tappat nästan en fjärdedel av sin spridning, medan tidningsläsandet i Sverige fortsatte att ligga på en hög nivå. I Norge och Finland präglades &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; till och med av en fortsatt expansion (Weibull och Nilsson, 2010). Ytterligare ett decen- nium senare hade dock dagspressens villkor helt förändrats genom introduktionen av nya medietekniker och plattformar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;En översikt av de europeiska nyhetsvanorna efter 2010 bekräftar förskjutningen av allmänhetens nyhetskällor (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Reuters Digital News Report 2015&lt;/SPAN&gt;, 2015). De digitala medierna har efter hand kommit att dominera i flertalet industriländer, medan den tryckta pressen tappar i räckvidd. Det hindrar inte att äldre nationella mönster finns kvar. I Finland spelar dagstidningarna fortsatt en större roll än tv och hade 2014 i stort sett samma räckvidd i sina digitala som i sina tryckta versioner. I Storbritannien är det tv som är det ledande nyhetsmediet, både i form av traditionella &lt;NOBR&gt;tv-sändningar&lt;/NOBR&gt; och digitalt. I Italien är bild- en mera splittrad; för medier i traditionell form är radio och tv klart&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;större än dagspressen, medan tidningarna har en klart större digital räckvidd än radio och tv. I Frankrike, Tyskland, Japan och Italien menar allmänheten att tv är det viktigaste nyhetsmediet, medan medier på nätet, oftast tidningar, ligger högst i Danmark och Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Det är mot denna internationella bakgrund vi nu mer ingående ska studera nyhetsvanorna i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;En måttlig förändring över tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Frågan är då hur de svenska nyhetsvanorna har utvecklats under de senaste decennierna, mot bakgrund av den starka tidningstraditionen (Hallin och Mancini, 2004; Wadbring och Weibull, 2005). Vi inleder med att redovisa hur den övergripande användningen av olika nyhets- medier ser ut över tid. I figur 1 presenteras nyhetsvanorna i Sverige för en period på nästa tre decennier när det gäller traditionella nationella och lokala/regionala medier samt sociala medier. Det sistnämnda är dock inte mätt förrän 2014, så där finns ingen tidsserie. Vad gäller dagstidningar redovisas pappers- och nätversionen tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Trots allt som hänt på mediemarknaden de senaste decennierna ses förvånansvärt stabila mönster för flera medieformer. Att regelbundet tadelavnyheterpåtvökadenågotisambandmedattTV4:ssändningar­ startade, och ligger sedan dess på en relativt stabil nivå, motsvarande omkring 60 procent av befolkningen. TV4:s lokala redaktioner lades ned under 2014, och en viss nedgång kan ses i konsumtionen av regio- nala/lokala &lt;NOBR&gt;tv-nyheter&lt;/NOBR&gt; mellan 2013 och 2014. Å andra sidan var siffran exceptionellt hög 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Nationella nyheter i radio, i form av Sveriges Radios Ekonyheter, uppvisar också ett mycket stabilt mönster över tid. Omkring en fjärdedel av befolkningen lyssnar regelbundet. På motsatt sätt finns en nedgång i lyssnandet på regionala nyhetssändningar i radion, dock från en högre nivå än för riksnyheterna i radion. Kanalomläggningen i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; då den nya &lt;NOBR&gt;P4-kanalen&lt;/NOBR&gt; etablerades, medförde en uppgång men därefter har de regionala nyhetssändningarna tap- pat publik. Det speglar den allmänna nedgången i radiolyssnandet (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediebarometern 2014&lt;/SPAN&gt;, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B330/H4B330436x1.jpg" style="width:375px;height:301px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;Figur 1 Regelbunden nyhetskonsumtion &lt;NOBR&gt;1986–2014&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft47"&gt;Kommentar: Med regelbunden konsumtion avses minst fem dagar/vecka för morgontidning, tv- och radionyheter samt nyheter från sociala medier, men minst tre dagar/vecka för kvällstidningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft47"&gt;på grund av att skalan är så formulerad. För morgon- och kvällstidning ingår både pappers- och nätversionen. Vilken plattform som används för nätversionen efterfrågas inte i den fråga som tidsserien bygger på i &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen,&lt;/NOBR&gt; men en jämförelse med Mediebarometern 2014 (2015) visar att nivån för morgontidning är väldigt likartad, och där är det fortfarande läsning direkt på webben som dominerar, följt av app. För kvällstidning är en sådan nivåjämförelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft23"&gt;inte möjlig, eftersom &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; redovisar läsningen tre dagar per vecka medan Mediebarometern redovisar gårdagen; kvällstidningsläsning minst tre dagar per vecka (SOM- undersökningen) hamnar på en mycket högre nivå (44 procent läsare 2014) mot Mediebarometerns gårdagsfråga (26 procent 2014). Det är därför primärt jämförelsen över tid som är relevant, inte nivåskattningen. Från Mediebarometern är det emellertid möjligt att utläsa att, precis som i fråga om morgontidningsläsningen, är det fortfarande direkt på webben som de flesta läser digitalt, tätt följt av app. Mediebarometern visar också att nyhetskonsumtion via radio- eller &lt;NOBR&gt;tv-kanalernas&lt;/NOBR&gt; webbplatser är mycket begränsad, och inte utgör något direkt tillskott till tittande/lyssnande på den traditionella medieformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; respektive år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft10"&gt;Mest intressant i detta sammanhang är emellertid hur läsningen av tidningar har förändrats över tid. Den första nedgången för morgonpressen kom under lågkonjunkturen under första hälften av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Även om branschen därefter återhämtade sig något fortsatte nedgången, särskilt i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Läsningen av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;morgontidningar minskar även när den digitala konsumtionen räknas in, medan läsningen av kvällstidningar ökar just genom att de digitala versionerna expanderar. Det kan också tolkas så att digitaliseringen erbjuder större möjligheter för tidningar på nationell nivå i förhållan- de till dem på lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Det är stor skillnad i hur de analoga och digitala editionerna för- håller sig till varandra för de olika tidningstyperna. Morgontidningar läsesfortfarande2014ihuvudsakpåpapper(42procentenbartpapper, mot 18 procent som läser digitalt eller en kombination av papper och digitalt) medan motsatsen gäller för kvällstidningar (6 procent enbart på papper, mot 38 procent digitalt eller en kombination av papper och digitalt). Det bör i sammanhanget noteras att vi av mätteknis- ka skäl använt ett mer generöst mått för kvällstidningar (minst tre dagar i veckan) än för morgontidningar (minst fem dagar i veckan). Nivåskattningen är därför inte jämförbar, men förändringen över tid är det. Se också kommentaren i anslutning till figur 1 för redovisning av läsning på olika digitala sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Med tanke på dagspressens traditionellt starka ställning i Norden är det av intresse att jämföra utvecklingen med våra grannländer. Norge är det land där den digitala läsningen av tidningar generellt är stor, och har så varit i flera år (Vaage, 2015). Det tycks inte finns några metodologiska skillnader mellan hur studierna i Norge och Sverige görs, utan vara en reell skillnad mellan länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Var femte svensk tar också regelbundet del av nyheter i ­sociala medier. En specialstudie av Facebook visade att 15 procent­ av ­allmänheten tog del av nyheter i sitt Facebookflöde en genomsnittlig­ dag 2014, att jämföra med sex procent 2011 (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediebarometern 2014&lt;/SPAN&gt;, 2015). Ökningen har sannolikt sin ­förklaring i att nyhetsredaktionernas­ närvaro generellt ökat i sociala medier över tid men också på att de blivit duktiga på att skapa virala nyheter (Wadbring och Ödmark, 2015). Med tanke på vad som ovan sagts om definitionen av vad en nyhet är, ska vi här vara försiktiga med tolkningen; särskilt i sociala medier är det troligt att det vi kallar allmänintressanta nyheter kanske inte är de dominerande i människors flöden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330438x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Kombinationen av nyhetsmedier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Om vi studerar vilka typer av nyhetskonsumtion som hänger sam- man visas ett tydligt positivt samband mellan morgontidningsläsning på papper, tittande på &lt;NOBR&gt;tv-nyheter&lt;/NOBR&gt; i public service och &lt;NOBR&gt;Eko-nyheterna&lt;/NOBR&gt; i radion – samt i någon mån med kvällstidningsläsning på papper (tabell­ 1). Sambandet mellan att läsa morgontidningar på papper och att ta del av nyheter i sociala medier är däremot klart negativt. Användningen av nyheter i sociala medier korrelerar i stället starkt med övriga digitala medier, inklusive med morgontidningarnas nyhetssajter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft3"&gt;Tabell 1 Korrelationen mellan konsumtionen av olika slags nyhetsmedier, 2014 (Pearsons r)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td88"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-90px;margin-bottom:0px;" class="p810 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-64px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:77px;" class="p810 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:39px;margin-right:-51px;margin-bottom:38px;" class="p810 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Aktuellt/ Rapport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td131"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:25px;margin-top:0px;margin-right:-103px;margin-bottom:0px;" class="p811 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-53px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:78px;" class="p811 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:39px;margin-right:-64px;margin-bottom:39px;" class="p811 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;TV4 Nyheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td113"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-66px;margin-bottom:0px;" class="p812 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-56px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:61px;" class="p812 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:31px;margin-right:-35px;margin-bottom:30px;" class="p812 ft104"&gt;&lt;![endif]&gt;Morgontidning papper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td47"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:0px;" class="p813 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-55px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:60px;" class="p813 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-25px;margin-top:30px;margin-right:-35px;margin-bottom:30px;" class="p813 ft104"&gt;&lt;![endif]&gt;Morgontidning online&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td113"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:-102px;margin-bottom:0px;" class="p814 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-56px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:79px;" class="p814 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:40px;margin-right:-62px;margin-bottom:39px;" class="p814 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Ekot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td44"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-69px;margin-bottom:0px;" class="p815 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-57px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:63px;" class="p815 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:32px;margin-right:-37px;margin-bottom:31px;" class="p815 ft104"&gt;&lt;![endif]&gt;Kvällstidning papper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:0px;" class="p816 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:57px;" class="p816 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:29px;margin-right:-31px;margin-bottom:28px;" class="p816 ft104"&gt;&lt;![endif]&gt;Kvällstidning online&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:0px;" class="p817 ft105"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:59px;" class="p817 ft105"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-25px;margin-top:30px;margin-right:-34px;margin-bottom:29px;" class="p817 ft105"&gt;&lt;![endif]&gt;Nyheter i sociala medier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td53"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;Aktuellt/Rapport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p498 ft23"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td131"&gt;&lt;P class="p734 ft107"&gt;,338**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p732 ft107"&gt;,340**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;,005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p735 ft107"&gt;,295**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;,181**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p722 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;-,069**&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p737 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;-,236**&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;TV4 Nyheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p734 ft23"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p732 ft23"&gt;,103**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;-,011&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;,041**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;,175**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p722 ft23"&gt;,102**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;-,060**&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;Morgontidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;papper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p732 ft23"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;-,064**&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p735 ft107"&gt;,215**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;,144**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p722 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;-,136**&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p737 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;-,206**&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;Morgontidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;online&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p736 ft23"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;,111**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;-,076**&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p722 ft107"&gt;,335**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p737 ft107"&gt;,304**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;Ekot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p735 ft23"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;,046**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p722 ft23"&gt;,018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;-,045**&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;Kvällstidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;papper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p722 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;-,056**&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;-,120**&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;Kvällstidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;online&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p722 ft23"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p737 ft107"&gt;,368**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;Nyheter i sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td132"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;medier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p737 ft23"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p818 ft90"&gt;Kommentar: Pearsons r varierar mellan &lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; och +1. Vid 0 finns ingen relation mellan variablerna, vid - finns en negativ relation och vid + en positiv. Samband över 0,2 är kursiv- och fetmarkerade. ** p &amp;lt; 0,01.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft10"&gt;Nyhetsvanorna är således till stor del skiktade mellan de traditionella medierna, och de nya tekniska plattformarna. Det hindrar inte att ny- hetspubliken kan ha samma nyhetsförmedlare som källa för vad man&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;tar del av, exempelvis samma tidningsföretag, eftersom skillnaden främst ligger i valet av plattform. Plattformen kan dock ha betydelse för vad man tar del av för slags innehåll, en fråga vi ska återvända till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;De mönster vi ser i valet av olika medier och plattformar skiljer sig också åt mellan olika grupper i befolkningen. Den viktigaste sär- skiljande faktorn är ålder och den viktigaste skiljelinjen går mellan användningen av äldre och nyare tekniska plattformar. Exempelvis är det en relativt kraftig övervikt för yngre när det gäller nyheter i sociala medier, medan äldre håller kvar vid de traditionella medierna på sina traditionella plattformar (Bergström, 2015). Det är samtidigt viktigt att tillfoga att högutbildade och politiskt intresserade personer gene- rellt har en högre nyhetskonsumtion än övriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Den fråga som under de senaste decennierna mer än andra varit i centrum för debatten är vad som händer med morgonpressen i det digitala landskapet (se också Ohlssons kapitel i denna bok för en redogörelse av förskjutningar i dagspressens affär). I det följande ska vi därför fördjupa oss i den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Tidningsvanor i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Nyheter var under många sekler liktydigt med tidningsinnehåll. Dagspressen växte fram genom att en marknad för nyheter växte fram. Det skedde samtidigt som den sociala kommunikations- strukturen – vägar, skjutsstationer och postväsende – utvecklades (Nerone, 2013). Morgontidningar har traditionellt varit svenskarnas dominerande nyhetskälla, och internationellt har Sverige fortfarande en stark dagspress. Samtidigt är det förstås tveklöst så att rollen håller på att förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Perspektiv på tidningskonsumtion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;För att analysera vad människor gör med medier och försöka förklara varför deras mediekonsumtion ser ut som den gör finns flera faktorer som är av betydelse. Fyra faktorer brukar särskilt framhållas: motiva- tion, situation, individ och struktur (McQuail, 2010; Sullivan, 2013). Av dessa har vi i huvudsak gjort en avgränsning till individfaktorn, medan strukturfaktorn snarast tjänar som ett ramverk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Med &lt;SPAN class="ft28"&gt;individen &lt;/SPAN&gt;som förklaring menas faktorer som är knutna till enskilda användare. Det är exempelvis ålder, familjesituation eller arbetsförhållanden. Detta är kanske den allra vanligaste för- klaringsansatsen inom ramen för användningsforskningen, framför allt inom den mer tillämpade delen (Wadbring, 2012a; Webster et al., 2006). Analyser av sociala och psykologiska faktorer är väsentligt för att karaktärisera olika mediers publiker och deras val av innehåll (McQuail, 2010). Den viktigaste individfaktorn är vanligtvis ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Förklaringsfaktorer som berör &lt;SPAN class="ft28"&gt;strukturen &lt;/SPAN&gt;handlar om vilket medieutbud som finns eller vilken teknik som utvecklats, om demo- grafisk utveckling och om vad som händer i samhället i allmänhet. Strukturfaktorer kan dels skapa ramar för medieanvändningen, dels påverka medieanvändningen i olika situationer (Weibull, 1985; Carey och Elton, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Medievanor har länge karaktäriserats som ett rituellt beteende. Redan det faktum att det ofta talas om läs&lt;SPAN class="ft28"&gt;vanor &lt;/SPAN&gt;eller nyhets&lt;SPAN class="ft28"&gt;vanor &lt;/SPAN&gt;är uttryck för ett sådant synsätt. Många studier av medievanor har också gettstödförensådansyn;deflestamänniskorharlikartadevanorvarje dag. En förklaring till vanorna är att det länge fanns förhållandevis få mediealternativ, och därför färre möjligheter till aktiva val. Mot det ritualiserade beteendet kan vi ställa det instrumentella, att människor aktivt söker information när den behövs. Framför allt smarta mobiler har ökat möjligheterna att ha ett instrumentellt beteende; allt går att slå upp omedelbart. Det ena beteendet utesluter dock på intet sätt det andra: människor kan mycket väl vara vanemässiga i vissa avseenden och instrumentella i andra (Boczkowski, 2010; Diddi och LaRose, 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I vår fortsatta analys kommer vi att lägga tonvikten på individfak- torer för att förstå de senaste två decenniernas förändrade tidnings- vanor i Sverige. Det sker mot bakgrunden av en förändrad struktur. Vi kommer också att diskutera i termer av vanor och instrumentalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Morgontidningsläsning i olika befolkningsgrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Det finns självklart stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller all slags medie- och nyhetskonsumtion. Vi ska här koncen- trera oss på läsningen av morgontidningar, och visar i tabell 2 en analys&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;av olika individfaktorer 1986, 2000 och 2014. Det är tre nedslag under tre decennier när medielandskapet genomgått en radikal förändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Vi tar här sikte på de viktigaste trenderna. Till att börja med är det viktigt att nämna att den totala nedgången i läsning är 18 procenten- heter – precis en lika stor andel som säger sig läsa morgontidningen på nätet. Det är emellertid inte utbytbara siffror, eftersom de som läser online också ingår i totalsiffran för 2014. Nedgången är alltså totalt sett 18 procentenheter, även om vi räknar med onlineläsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;De enskilt viktigaste individfaktorerna bakom dagspressens nedgång är ålder och politiskt intresse. Unga har alltid läst i mindre utsträckning än äldre, men gapet har ökat kraftigt över tid. Mycket av detta är dock inte en egentlig åldersfaktor utan en fråga om vilken generation man tillhör, vilket vi strax återkommer till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Graden av politiskt intresse spelar också stor roll för hur läsmönst- ren har utvecklats. De som är mycket politiskt intresserade läser fort- farande i stor utsträckning dagstidningar – också på nätet – medan de som inte är politiskt intresserade läser i väldigt liten utsträckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;– även online. Det personliga intresset spelar alltså stor roll för vilka medier som väljs, och för de politiskt intresserade ger nätet möjlighet till än mer innehåll att läsa. De politiskt ointresserade kan dock lätt välja bort tidningsinnehåll och i stället välja något helt annat (jfr Prior, 2007; Strömbäck et al., 2013; se också Wadbrings respektive Nords kapitel i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;De socioekonomiska faktorerna pekar i samma riktning vad gäller läsningen online: de med högre socioekonomisk status är de som i större utsträckning läser på nätet. De har inte nödvändigtvis lämnat pappret, men orienterar sig mer mot de nyare plattformarna än vad de med lägre socioekonomisk status gör. Det gäller såväl utbildning som hushållsinkomst och samhällsklass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Ett annat tydligt mönster som är viktigt att peka ut är att mor- gonpressens nedgång i samtliga grupper framträder tydligt först efter år 2000. Mönstret antyder att samspelet mellan de olika bakgrunds- faktorerna skiljer sig över tid. När olika faktorer kontrollerats för varandra, visar det sig att åldersfaktorns betydelse ökar över tid, lik- som betydelsen av samhällsklass och politiskt intresse. Sammantaget är det mycket tydligt att morgontidningsläsningen efter hand blivit klart mer stratifierad i socioekonomisk bemärkelse (Strömbäck et al., 2013; Weibull, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;Det är uppenbart att det är ålder som spelar allra störst roll för hur vi tar del av morgontidningar i dag. Men det finns också en generell socioekonomisk skillnad som är betydelsefull. Nedan ska vi special- studera båda dessa typer av faktorer. Politiskt intresse återkommer vi till i slutdiskussionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft3"&gt;Tabell 2 Regelbunden läsning av morgontidningar, tryckt 1986 och 2000 samt tryckt och online 2014 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td134"&gt;&lt;P class="p820 ft31"&gt;Papper (1986 och 2000) respektive papper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td135"&gt;&lt;P class="p723 ft44"&gt;och online (2014)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td136"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td137"&gt;&lt;P class="p821 ft3"&gt;Diff&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p723 ft17"&gt;Enbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p732 ft44"&gt;online&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Kön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Man&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-21&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Kvinna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-16&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;16-29&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-42&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;30-49&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-34&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;50-64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;65-85&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Samhällsklass&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Arbetarfamilj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Tjänstemannafamilj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Civilstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Ensamstående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Sambo/gift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Hushållsinkomst:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Låg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Låg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-12&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Politiskt intresse:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p95 ft3"&gt;Mycket intresserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap SOU 2016:30&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p820 ft31"&gt;Papper (1986 och 2000) respektive papper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p103 ft3"&gt;och online (2014)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p823 ft3"&gt;Diff&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p723 ft3"&gt;Enbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p732 ft3"&gt;online&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Ganska intresserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Inte särskilt intresserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Inte alls intresserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-37&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Geografiskt område:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-12&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Östra Mellansverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-22&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Småland med öarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-16&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Sydsverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Västsverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Norra Mellansverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-21&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Mellersta Norrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-21&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Övre Norrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td75"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td141"&gt;&lt;P class="p824 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-16&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td53"&gt;&lt;P class="p18 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p825 ft23"&gt;Kommentar: Med regelbunden läsning avses minst fem dagar/vecka. Dagliga gratistidningar ingår inte i figuren, endast prenumererade. Kolumnen för ”online” är en delmängd av helheten, och avser läsningen online i olika grupper oavsett om dessa också läser på papper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; respektive år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;En fråga om generationstillhörighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft10"&gt;Inom sociologin brukar man tala om åldrande som en fråga om såväl biologiskt som psykologiska och sociala förändringar i ­livssituationen (Giddens, 2006). Det kan i sin tur påverka hur medierna används i människors vardag. Vi vet att unga och äldre har helt olika medievanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Mer intressant är emellertid att analysera ålder i bemärkelsen gene- rationstillhörighet. Människor formeras under tonåren och de tidiga vuxenåren, och de beteende, värderingar och attityder som då skapas bär vi ofta med oss längre fram i livet. Människor som är uppvuxna under likartade omständigheter delar vissa erfarenheter. Inte minst gäller det vilka medier som är naturliga för oss att använda, men det gäller också mycket annat (Aroldi och Colombo, 2006; Edmunds och Turner, 2005; Westlund och Weibull, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Det finns flera olika sätt att analysera generationstillhörighet; det är på intet sätt givet var gränserna ska gå (Vittadini et al., 2014). Vi har valt att använda en indelning som många andra använt, där&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p828 ft10"&gt;både sociala faktorer och mediekontexten har varit betydelsefull vid kategoriseringen (Zukin et al., 2006). Den ser ut som följer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;De plikttrogna (födda före 1946), som vid mätperiodens början var omkring 40 år gamla och nu i samtliga fall är pensionärer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Rekordårsgenerationen (födda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1946–1964)&lt;/NOBR&gt; som var mellan 22 och 40 år vid mätperiodens början och nu är mellan 51 och 69 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Generation X (födda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1965–1976)&lt;/NOBR&gt; som var upp till 21 år vid det första mättillfället och mellan 39 och 50 år i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Den digitala generationen (födda efter 1976) som inte finns med i undersökningen vid det första mättillfället men i dag är upp till 38 år gamla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;Det är naturligtvis möjligt att resa kritik mot en indelning som ovan- stående; inte minst i fråga om den sistnämnda generationen som i mediehänseende upplevt mycket under sin levnad, utan att för den skull vara särskilt homogen (Westlund och Bjur, 2014). Vi har ändå valt att använda kategoriseringen, men också att differentiera den ­digitala generationen så att vi också får en mobil generation. Där har vi satt gränsen till födelseåret 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I figur 2 visas hur morgontidningsläsning ser ut i olika genera- tioner över tid, samt i vilken utsträckning olika generationer läste tidning när de i genomsnitt var ungefär 30 år gamla. De heldragna linjerna visar hur läsningen ser ut oavsett plattform, de streckade hur läsningen ser ut enbart på papper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Skillnaderna mellan generationerna är i flera avseenden stora. De äldsta generationerna läser i betydligt större utsträckning än de yngre; nivån är mycket olikartad. De äldsta har heller inte förändrat sig i någon större utsträckning över tid medan de tre yngre genera- tionerna ändrat sig mer, särskilt under andra halvan av &lt;NOBR&gt;2000-talets&lt;/NOBR&gt; första decennium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;När de olika generationerna i genomsnitt är ungefär 30 år, är deras beteende i förhållande till morgontidningar helt olikartat. Rekordårsgenerationen läste i mycket stor utsträckning, medan den digitala generationen som knappt blivit 30 i genomsnitt än, läser i mycket lägre utsträckning, oavsett om det gäller på papper eller nät. Den inslussning i tidningssamhället som tidigare utmärkte tidnings- vanorna fram till trettioårsåldern har helt försvunnit. Den mobila&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B330/H4B330445x1.jpg" style="width:374px;height:327px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;generationen, född efter 1990, har inte hunnit bli 30 år ännu och visas därför inte i figuren. Knappt en fjärdedel av dem, 24 procent, läser på papper eller på nätet. Värt att notera är att merparten av dem förstås fortfarande bor i föräldrahemmet, och därmed i relativt stor utsträckning har tillgång till en morgontidning – om de skulle vilja. Omvänt gäller att utvecklingen förstärks av att allt fler växer upp utan en gemensam morgontidning i hushållet och därmed aldrig får vanan att ta del av den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Samtidigt finns också likheter inom ramen för de olika genera- tionerna. Läsningen av nättidningar ger ett ganska måttligt tillskott till papperstidningsläsningen, och den allmänna nedgången började ungefär samtidigt för alla utom den digitala generationen. I så motto uppvisar den digitala generationen ett helt annat beteende än de som är över 40 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft3"&gt;Figur 2 Regelbunden läsning av morgontidningar på papper och nät i olika generationer, &lt;NOBR&gt;1986–2014&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft47"&gt;Kommentar: Med regelbunden konsumtion avses minst fem dagar/vecka, både pappers- och nätversionen. Den streckade linjen för respektive generation visar utvecklingen om nättidningen exkluderas. För ett resonemang kring olika slags digital läsning, se kommentar till figur 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; respektive år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Socioekonomiska resurser viktiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Nedgången i läsning av morgontidningar är entydig oavsett vilken del av Sverige som undersöks, även om vissa geografiska skillnader finns, bland annat beroende på att det finns två tidningar på en ort (Wadbring, 2012b och Weibull, 2013). Samtidigt är det svårt att analysera stora geografiska områden då de inom sig rymmer stora olikheter. Det som gör analyser av mindre geografiska enheter mer intressant är att områdena kan karaktäriseras efter dem som bor där. Det möjliggör analyser av hur befolkningens sammansättning utifrån sociala faktorer som utbildning, inkomster, hälsa och plats samspelar med hur användningen av nyhetsmedier ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Sådana studier låter sig bäst göras inom storstadsområdena, efter- som där det ryms en stor blandning av människor med olika förutsätt- ningar och tillgångar. Det är i storstadsområden som vi tydligast ser boendesegregation, även om det finns i alla städer. Det är här vi kan tala om geografiskt centrum och periferi (Nygren, 2005). På grundval av offentlig statistik går det att skilja mellan resursstarka områden med bra boende och handel och god tillgång till service, och områden med sämre förutsättningar i dessa avseenden (Wadbring, 2007). Vi har valt att dela upp Göteborgs kommun – en av Sveriges mest seg- regerade – efter invånarnas sociala resurser (bl.a. inkomst, ohälsotal, arbetslöshet, härkomst, valdeltagande, boendeform och utbildning) varefter stadsdelarna delats in i fyra nivåer av resursstyrka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Analysen visar inte förvånande att i de resursstarkare stadsdelarna är andelen som regelbundet läser &lt;NOBR&gt;Göteborgs-Posten,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs prenumererade tidning, över 60 procent, medan andelen är ungefär 30 procent i de resurssvagaste områdena. I de resurssvaga stadsdelar- na läser dock nästan 30 procent regelbundet gratistidningen Metro, mot 10 procent i de resursstarkaste stadsdelarna (figur 3). Delvis är förklaringen säkert ekonomisk – dvs. kostnaden för tidningen – men inte enbart, då en stor del av &lt;NOBR&gt;Göteborgs-Postens&lt;/NOBR&gt; material finns gratis på nätet. Intresse för nyheter, nyheternas typ och relevans, vanan att läsa och andra faktorer spelar också roll. Övriga lokala medier – Västnytt i Sveriges Television och P4 i Sveriges Radio – uppvisar inte motsvarande skillnader som morgontidningarna gör.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330447x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p831 ft3"&gt;Figur 3 Tidningsläsning respektive användning av nyheter i sociala ­medier efter boendeområde, Göteborgs kommun, 2014 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft17"&gt;Kommentar: Med läsning/konsumtion avses minst fem dagar/vecka. &lt;NOBR&gt;GP=Göteborgs-Posten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft17"&gt;Källa: Den västsvenska &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;Nyheter i sociala medier är den medieform som uppvisar ett något annorlunda mönster genom att de mest resursstarka och resurssvaga tar del av detta i lägst utsträckning, medan de båda mittengrupperna gör det i större utsträckning. I viss mån speglar det åldersstrukturen i de olika boendeområdena. Återigen vill vi påminna om att typen av nyheter kan vara relativt olikartad mellan å ena sidan de båda tidning- arna och å andra sidan sociala medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Läsning av olika innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Ett utmärkande drag för Sverige jämfört med andra länder är att flertalet tidningar har ett relativt lokalt spridningsområde. Det har inte stått i motsättning till en bred nyhetsprofil, men när televisionen på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; blev det ledande nyhetsmediet för nationella och inter- nationella nyheter började landsortspressen i allt större utsträckning prioritera den lokala nyhetsrapporteringen (Weibull och Wadbring,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330448x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;2014). Landsortspressens fokus på det lokala innehållet var länge framgångsrikt och utan alltför stor konkurrens från andra medier, men frågan är om det är en fortsatt framgångsfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Innehållspreferenser på papper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Ett genomgående resultat från läsarundersökningar är att de lokala nyheterna tillhör det mest lästa i den svenska morgonpressen. Det gällde för 20 år sedan och längre tillbaka, och det gäller i dag (tabell 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft3"&gt;Tabell 3 Läsning av olika innehållstyper i svenska morgontidningar &lt;NOBR&gt;1995–2012&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p834 ft3"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Lokala nyheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Olyckor och brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Inrikespolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Utrikesnyheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Familjenyheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Insändare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;Radio-/tv-material&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Nöjesartiklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Ekonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Ledare/kommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft17"&gt;Lokala affärsannonser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Kulturartiklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Sport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p835 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p836 ft47"&gt;Kommentar: Frågan lyder Hur mycket brukar du normalt läsa av följande typer av innehåll i den lokala morgontidningen? och svarsalternativen är ”Allt/i stort sett allt”, ”Ganska mycket”, ”Inte särskilt mycket”, ”Ingenting/nästan ingenting” samt ”Vet ej”. Siffrorna avser andelen som uppgett att de läser allt/i stort sett allt eller ganska mycket bland dem som läser en morgontidning minst 1 dag/ vecka. Antalet svarspersoner för de olika åren varierar mellan 1 &lt;NOBR&gt;004–1&lt;/NOBR&gt; 597. Ett streck &lt;NOBR&gt;(-)&lt;/NOBR&gt; innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft23"&gt;att frågan inte ställdes det året. Det bör observeras att nivåerna kan påverkas något av antalet kategorier som ingått i frågebatteriet respektive år. Frågan är inte specificerad utifrån om läsningen skett på papper eller online. Vi vet emellertid från Mediebarometern 2014 &lt;NOBR&gt;(2015:80-81)&lt;/NOBR&gt; att läsningen online är mycket mer selektiv genom att nivåerna generellt är lägre för alla ämnen bland läsare, samt att rangordningen ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1995–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Drygt nio av tio läsare tog 2012 del av ganska mycket eller i stort sett allt av de lokala nyheterna i sin morgontidning. Det ämne som lästes i näst högst utsträckning var nyheter om olyckor och brott – som också ofta är lokalt material. Även inrikespolitik och utrikesnyheter lästes av en stor del av läsarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Efter denna så kallade primärläsning som i stort sett alla tar del av, följer ett kluster av redaktionella områden som är något mer speciali- serade, där drygt hälften av läsarna sade sig ta del av relativt mycket. Bland de något mindre lästa ämnena finns lokala affärsannonser, kulturartiklar och sportnyheter. Att ett innehåll har en mindre andel läsare innebär vanligen att läsarna är mer specialintresserade och engagerade, medan de allmänna nyheterna har allmänintresserade läsare (Andersson och Weibull, 2013). Att en viss överskattning av läsningen uppges är troligt (jfr Prior, 2009), vilket gör att det är rang- ordningen av ämnen som är av störst intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Att det råder en stabilitet i innehållspreferenserna bland morgon- tidningsläsarna är knappast överraskande så länge det gäller läsning av den tryckta tidningen; det handlar ju om vanor bland dem som är den tryckta tidningen trogna. En mer intressant fråga är kanske i vad mån läsningen av den digitala tidningen skiljer sig från den tryckta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Läsning på papper respektive online&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Läsning på papper och på nätet skiljer sig åt. Det gäller både hur man läser och &lt;SPAN class="ft28"&gt;vad &lt;/SPAN&gt;man läser. I princip allting läses mindre online, och allde- les särskilt gäller det specialintressena, dvs. det som inte är det primära innehållet som ”alla” läser (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Mediebarometern 2014&lt;/SPAN&gt;, 2015). Viktigast är kanske att annonser uppges läsas i så mycket lägre utsträckning online än på papper eftersom annonser är en mycket väsentlig del av tidningarnas intäkter. Här är emellertid en metodologisk anmärkning på sin plats: man kan anta att exponeringen för annonser är relativt hög, men att människor inte uppfattar att de tagit del av dem då det inte är ett material som aktivt eftersökts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En studie av en lokal morgontidning där sex dagars faktisk läsning av pappersversionen jämfördes med klickstatistik för nyhetssajten samma tidsperiod, visar bland annat att papperstidningsläsarna tog del av en större del av tidningens innehåll (von Krogh, 2014). I figur 4 finns en jämförelse mellan hur utbudet såg ut i respektive tidning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330450x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;i förhållande till vad läsarna tog del av. Slående är att innehållet i papperstidningen och läsningen av papperstidningen liknar varandra i mycket stor utsträckning. Det gäller emellertid inte läsningen på nätet, där framför allt förstasidan läses – samtidigt som den bara står för en femtedel av hela nyhetssajtens innehåll. Det innebär att många inte klickar sig vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft3"&gt;Figur 4 Innehållsstruktur på papper och online respektive läsningen av det i en enskild lokaltidning, 2013 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft23"&gt;Kommentar: Tidningen som studerats är VLT i Västerås. Studien bygger på sex dagar av pappers- respektive nättidningen, både dess innehåll och läsningen av det, under hösten 2013. Totalt publicerades 909 artiklar i VLT och 917 artiklar i vlt.se. Figuren är här bearbetad så att de ämnen som ingår i ”offentlig sfär” är politik, hälsa, utbildning, kommunnyheter samt nyheter om handel och industri. I ’privat sfär’ ingår familjenyheter, personlig konsumtion. I ”diverse” ingår vetenskap och teknik, förutom t.ex. spel och annat som inte passar in i någon av kategorierna, men framför allt förstasidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft17"&gt;Källa: von Krogh, (2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft10"&gt;Nyhetssajten har ett större fokus på aktualiteter, inte minst olyckor och brott, än papperstidningen – och det materialet läses också i stör- re utsträckning – medan såväl innehåll som läsning är mer fokuserat framför allt på den offentliga sfären i papperstidningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det är svårt att dra några definitiva slutsatser om vad som ligger bakom skillnaderna i uppmärksamhet för lokala nyheter mellan pappers- och onlineläsare. En förklaring till de skilda mönstren kan vara skillnaderna i tidningarnas nyhetsprofil eller att många av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;onlineläsarna redan läst papperstidningen och därför bara uppdaterar sig på rena händelsenyheter. Teknikskillnader kan också spela in, liksom nyhetsvärderingen analogt i förhållande till digitalt. Mycket talar dessutom för att de två – delvis olikartade – läsargrupperna har skilda intressen och behov. Vi vet att papperstidningsläsarna har en förhållandevis hög genomsnittsålder, men klickmetodologin gör det inte möjligt att redovisa onlinegruppens demografi, varför direkta jämförelser mellan grupperna inte är möjlig. Det är ett tydligt exem- pel på begränsningar i den digitala mättekniken (von Krogh, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Hur representativ studien är för alla morgontidningar är svårt att bedöma. Med tanke på att en del har betalväggar och andra inte, en del har en väldigt aktiv digital satsning och andra inte, så kan det naturligtvis variera mellan tidningar. Det är emellertid troligt att det övergripande mönstret är likartat såvida inte allt material ligger bakom en betalvägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Mot framtida nyhetsvanor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;I den svenska traditionen har dagspressen varit det medium som främst ansetts svara mot demokratikraven att medborgare ska ha möjlighet att bli välinformerade. Mediepolitiken har därför handlat om att slå vakt om dagspressen som institution. När mångfalden inom dagspressen började krackelera i början av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; initierades ett antal offentliga utredningar som gjorde studier av nyhetsvanor, främst av dagspress men också av radio- och &lt;NOBR&gt;tv-nyheter&lt;/NOBR&gt; (t.ex. SOU 1965:22; SOU 1968:48; SOU 1975:78). Resultatet blev stöd till pressen som följts upp i en rad ytterligare pressutredningar, senast 2013 (SOU 2013:66). Den sistnämnda utredningen blev dock starkt kritiserad för att inte ha tagit hänsyn till medielandskapets förändring (Axberger, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Kritiken hade sin bakgrund i det faktum att dagspressen, särskilt morgonpressen, oavsett stöd, successivt tappat i spridning – även om digitala upplagor räknas in. Nya medier har tillkommit och medie- teknik har utvecklats. 2005 var det första året då det var fler hushåll som hade bredband än som hade dagstidningsprenumeration, och det är ungefär därifrån som nedgången för morgontidningar börjar accelerera ordentligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Ett förändrat fokus?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Den svenska dagspressen har haft sin ryggrad i ett stort antal starka landsortstidningar, medan storstadspressen varit svagare. Det har uppfattats som liktydigt med att lokalt fokus i innehållet är fram- gångsrikt för dagspressen. Så tycks det vara fortfarande – åtminstone bland de befintliga läsarna. Men det finns också nya mönster. Att mindre trogna läsargrupper successivt har fallit ifrån har bidragit till att morgontidningsläsningen blivit klart segregerad. Resursstarka, nyhetsintresserade grupper utgör en större andel av läsarna (Shehata och Wadbring, 2012). Samtidigt är den grundläggande strukturen i innehållspreferenser i stort sett densamma som för länge sedan, där lokala nyheter dominerar (Andersson och Weibull, 2013). Det finns således även fortsatt en mycket tydlig lokal dimension i konsumtio- nen av morgontidningar. Samtidigt kan det diskuteras i vad mån den lokala nivån tappar i betydelse när nationella och globala plattformar får ökad spridning – en tendens som stärks av en öka mobilitet i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Den nyhetsplattform som uppvisar störst stabilitet är television- en. Sveriges Television har i många decennier varit ledande i fråga om nationella och internationella nyheter sett till geografisk nivå, men har en ökande betydelse för regionala nyheter. Den nedgång bland unga som kan ses för morgontidningarna kan inte ses för lokala och regionala nyheter på tv (Wadbring och Bergström, 2015). Det är alltså inte ett självklart lokalt problem vi har att göra med för morgontidningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Kvällstidningarna i sin digitala form är den nyhetsplattform som i hög grad stärkt sin ställning i det svenska medielandskapet som en följd av teknikförändringarna. och de når i dag fler än de någonsin gjort. Men också nyheter förmedlade i sociala medier har stärkt sin ställning, vilket delvis är samma sak eftersom kvällstidningarnas nyhe- ter dominerar där (Bro och Wallberg, 2014; Wadbring och Ödmark, 2015). Kvällstidningarna, och då framför allt Aftonbladet, är alltså starka på alla digitala plattformar, inklusive sociala medier, medan pappersversionerna försvagas. Det sistnämnda är dock oväsentligt i dag, eftersom alla satsningar är digitala. Det gäller allt från vanlig webb till &lt;NOBR&gt;webb-tv,&lt;/NOBR&gt; appar och viralt material, framför allt genom lajkat. se och omtalat.nu.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;Ett paradoxalt mönster är samtidigt att kvällspressen, även de digitala versionerna, har ett lågt förtroende bland allmänheten. Störst förtroende åtnjuter i stället de traditionella medierna, framför allt Sveriges Television och Sveriges Radio, men även den lokala morgon- pressen. En förklaring är att förtroendet huvudsakligen är bestämt av synen på nyhets- och samhällsmaterial (Weibull, 2013, 2014). Det innebär faktiskt att vi i allt större utsträckning tar del av nyhetsmedier som vi saknar förtroende för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Från ritual till instrumentalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;En effekt av det förändrade medielandskapet är att det finns allt fler nyhetskällor att tillgå. I Sverige finns det en rad nyhetssajter och bloggar med olika specialisering som kompletterar och i vissa fall ersätter de traditionella medierna, och för internationella nyheter finns det mediesajter i andra länder som numera konkurrerar med de svenska medierna. Även om sådana kanaler ännu inte når några höga räckvidder på nationell nivå, har de bidragit till att bygga om nyhetslandskapet. Den ritualiserade, vanemässiga, medieanvändning som tidigare var den dominerande, har efter hand ersatts av ett instru- mentellt användningssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Dessutom individualiseras nyhetsanvändningen och det finns en tendens att människor söker en mediemix som svarar mot den egna intresseprofilen. Den ökande betydelsen av politiskt intresse som förklaringsfaktor är ett exempel på det (Strömbäck et al., 2013). Det är också särskilt framträdande i de yngre generationerna som är uppvuxna med de många nyhetskanalernas samhälle och vana att hantera de många möjligheterna som detta ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I jämförelse med andra medieplattformar har förändringarna i nyhetslandskapet drabbat morgonpressen betydligt mer än det påver- kat andra traditionella medier. Själva affärsidén för den abonnerade pressen utmanas av det förändrade medielandskapet. Grunden för morgonpressen har varit stabila hushåll med en gemensamt abonne- rad tidning. Det vanemässiga i läsningen och en mindre rörlighet i samhället innebar dessutom att hushållet utan större problem kunde binda sig för lång tid och att priset spelade mindre roll (Weibull, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;Det är därför inte oväntat att de trogna morgontidningsläsarna finns i de äldre generationerna, inte bland de yngre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;För pressen har det varit svårt att ställa om till den nya tekniken. Undantaget är kvällstidningarna som redan i pappersform byggde på dagliga, aktiva lösnummerköp; en vana som lätt kunde lyftas över till webben.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Analysen av morgonpressens situation visar således att det inte enbart är det förändrade medielandskapet som bidragit till tidningar- nas nedgång, dvs. den strukturella förändringen. Snarast är huvudför- klaringen olika slag av sociala förändringar som skett &lt;SPAN class="ft28"&gt;parallellt &lt;/SPAN&gt;med det förändrade medielandskapet. Ökad rörlighet i samhället, ökad social segregation och en osäkrare arbetsmarknad är exempel på sam- hällsegenskaper som präglat det svenska samhället sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; där de nya, mer individualiserade medierna har haft lättare att anpassa­ sig (Weibull och Wadbring, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det finns inte något belägg för att morgonpressens lokala för- ankring skulle ha varit något hinder för spridningen i sig, snarare att det är pappret eller tidningen som fenomen, som är av betydelse för nedgången – men utvecklingen påverkas även ökad rörlighet i sam- hället och av förändrad kultur. Dagliga gratistidningar har drabbats av samma nedgång som de prenumererade tidningarna, fast betydligt senare. Det tyder på att priset inte har varit den avgörande faktorn (Wadbring och Bergström, 2015). Vad vi ser är en förändring hos individer som inte tycks passa vare sig morgontidningens sätt att distribueras eller dess innehåll. Tidningsföretag är tungrodda, mogna organisationer som har svårt att ställa om snabbt, även om de har en vilja att göra det (Lowrey, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Möjliga implikationer för framtiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Att studera nyhetslandskapet i mitten av &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; är som att skjuta på ett rörligt mål. Det händer saker oavbrutet och internationalise- ringen bidrar till att beslut på helt andra kontinenter snabbt kan få effekt på svenska förhållanden. Det senare gäller inte minst sociala medieplattformar som Facebook, Instagram, Snapchat eller sökmo- torer som Google.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;En avgörande punkt inför framtidens utveckling är i vilken utsträckning traditionella medieföretag kommer att publicera sitt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;material på sociala medier snarare än i sina egna kanaler – instant articles­ – eller någon annan form som vi inte ens känner till i dag (se också Andersson Schwarz kapitel om plattformisering i denna bok). Det skulle innebära att medieorganisationerna i viss utsträckning avsäger sig kontrollen över sitt material. Det skulle också kunna innebär att de, i likhet med kvällstidningarnas viralsajter, utvecklar ett särskilt slags material som passar på de sociala medieplattformarna snarare än släpper kontrollen över sitt traditionella nyhetsmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;En annan avgörande punkt handlar om vad publiken väljer att ta del av. Vill de – oavsett plattform – ha traditionella nyheter, eller är det viralsajterna eller annat lättsamt material som kommer att dominera nyhetskonsumtionen? Ska vi kunna tala om informerade medborgare så är det nödvändigt att också det tyngre nyhetsmaterialet får en viss framträdande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;När det gäller morgonpressen är det tydligt att det statliga ­presstödet kommit att bli en fråga om att hålla liv i en struktur som successivt försvagats. Presstödet har handlat om att stödja &lt;SPAN class="ft28"&gt;pressen som institution&lt;/SPAN&gt;. Andratidningarna har efter hand kommit att ingå i tidningshus dominerade av förstatidningar eller har lagts ned. Den pluralism på morgontidningsmarknaden som en gång motiverade presstödet är därför inte längre möjlig. På tidningsmarknaden fram- träder andra än politiska skillnader. Det handlar snarare om skillnaden ­mellan storstadstidningar av närmast elitkaraktär och lokala tidningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Förändringarna illustrerar det tveksamma i att utgå från tekniska nyhetsplattformar eller nyhetsorganisationer vid diskussioner av offentligt stöd, eftersom formerna med all säkerhet kommer att fortsätta att förändras. För framtiden är det snarast &lt;SPAN class="ft28"&gt;journalistiken som institution &lt;/SPAN&gt;som bör stå i centrum, vilket ju också var huvudpoängen i direktiven till den medieutredning som tillsattes 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Om vi återvänder till de båda distinktioner av nyheter som vi gjor- de inledningsvis – typ av nyheter och geografisk nivå – och applicerar dem på journalistiken som institution, så handlar det i det &lt;SPAN class="ft28"&gt;första fallet om innehållets kvalitet&lt;/SPAN&gt;, inte om plattformen. Mediepolitiken måste uppmuntra något annat än material som publiceras på sajter som Lajkat och Omtalat, något annat är rapportering om brott och olyck- or, något annat än det som är oviktigt och som många människor inte litar på. I &lt;SPAN class="ft28"&gt;det andra fallet handlar det om en specifik geografisk nivå&lt;/SPAN&gt;, om lokala nyheter. Varken public &lt;NOBR&gt;service-medier&lt;/NOBR&gt; av i dag eller sociala medier kan arbeta på lokal nivå på det sätt som morgontidningar gjort&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;i decennier, och det har konsekvenser för såväl informationsmöjlighe- ter för medborgarna som den granskningsfunktion lokala medier har gentemot lokalsamhället. Försvinner den lokala informationen och granskningen får det konsekvenser långt utanför medievärlden. Det är tveklöst en utmaning att försöka motverka en sådan utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;Andersson U och Weibull L (2013) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Hur läser vi den lokala morgontidningen i dag? I: Weibull L, Oscarsson H och Bergström A (red.) Vägskäl. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;425–442.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Aroldi P och Colombo F (2006) Generational Belonging and Mediascape in Europe. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Social Science Education, &lt;/SPAN&gt;6(1): &lt;NOBR&gt;34–44.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Axberger &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;H-G&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (2015) &lt;/SPAN&gt;En misslyckad utredning – SOU 2013:66. Om politiken och tredje statsmakten. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Visby: Juridisk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;reportage-byrå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Bergström A (2015) The Contexts of Internet Use: From Innovators to Late Majority. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Participations: Journal of Audience &amp; Reception Studies &lt;/SPAN&gt;12(1): &lt;NOBR&gt;3–18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Boczkowski P (2010) &lt;/SPAN&gt;News at Work: Imitation in an Age of Infor- mation Abundance&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Chicago, Illinois: University of Chicago Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft10"&gt;Bro P och Wallberg F (2014). Digital Gatekeeping. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Journalism &lt;/SPAN&gt;2(3): &lt;NOBR&gt;446–454.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Carey J och Elton M C J (2010) &lt;SPAN class="ft28"&gt;When Media are New. Understanding the Dynamics of New Media Adaption and Use&lt;/SPAN&gt;. Michigan: University of Michigan Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Deuze M (2012) &lt;SPAN class="ft29"&gt;Media Life&lt;/SPAN&gt;. Cambridge &amp; Malden: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft10"&gt;Diddi A och LaRose R (2006) Getting Hooked on News: Uses and Gratifications and the Formation of New Habits Among College Students in an Internet Environment. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Broadcasting &amp; Electronic Media&lt;/SPAN&gt;, 50: &lt;NOBR&gt;197–211.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Edmunds J och Turner B S (2005) Global Generations: Social Change in the Twentieth Century. &lt;SPAN class="ft28"&gt;The British Journal of Sociology &lt;/SPAN&gt;56(4): &lt;NOBR&gt;559–577.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft10"&gt;Ghersetti M (2012) Journalistikens nyhetsvärdering. I: Nord L och Strömbäck J (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medierna och demokratin&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur, &lt;NOBR&gt;205–232.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft10"&gt;Giddens A (2006) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Sociology&lt;/SPAN&gt;. Cambridge, Massachusetts: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;Hallin D C och Mancini P (2004) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Comparing Media Systems&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Cambridge University Press.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p844 ft10"&gt;Lowrey W (2011) Institutionalism, News Organizations and Innovation. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies&lt;/SPAN&gt;, 12(1): &lt;NOBR&gt;64–79.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;McQuail D (2010) &lt;/SPAN&gt;McQuail’s Mass Communication Theory&lt;SPAN class="ft10"&gt;. 6 upplagan. Thousand Oaks: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Mediebarometern 2014 &lt;/SPAN&gt;(2015) Göteborg: Nordicom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft10"&gt;Nerone J (2013) Journalism. I: P Simonson, J Peck, R T Craig och J P Jackson (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Handbook of Communication History&lt;/SPAN&gt;. New York: Routledge, &lt;NOBR&gt;196–208.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Nygren G (2005) &lt;/SPAN&gt;Skilda medievärldar: lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Symposion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Prior M (2007) &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Post-Broadcast&lt;/NOBR&gt; Democracy. How Media Choise Increases Inequality in Political Involvment and Polarizes Elections&lt;SPAN class="ft50"&gt;. New York: Cambridge University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft10"&gt;Prior M (2009) The Immensely Inflated News Audience: Assessing Bias in &lt;NOBR&gt;Self-Reporting&lt;/NOBR&gt; News Exposure. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public Opinion Quarterly&lt;/SPAN&gt;, 73(1): &lt;NOBR&gt;130–143.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft10"&gt;Reinemann C, Stanyer J, Scherr S och Legnante G (2011) Hard and Soft News: A Review of Concepts, Operationalizations and Key Concepts. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism&lt;/SPAN&gt;, 13(2): &lt;NOBR&gt;221–239.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft28"&gt;Reuters Digital News Report 2015 &lt;SPAN class="ft10"&gt;(2015) Oxford: Reuters Institute for the Study of Journalism, Oxford University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Shehata A och Wadbring I (2012) Allt fler står utanför nyhetsvärlden. I: Weibull L, Oscarsson H och Bergström A (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;I framtidens skugga. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;373–386&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1965:22 &lt;/SPAN&gt;Dagstidningarnas ekonomiska villkor. Betänkande av pressutredningen&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Esselte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1968:48 &lt;/SPAN&gt;Dagspressens situation. Betänkande avgivet av 1967 års pressutredning&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Esselte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;SOU 1975:78 &lt;/SPAN&gt;Pressens funktioner i samhället. En forskningsrapport från 1972 års pressutredning&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Stockholm: Liber Förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2013:66 &lt;/SPAN&gt;Översyn av det statliga stödet till dagspressen. Slutbetänkande av presstödskommittén&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Strömbäck J (2000) &lt;/SPAN&gt;Makt och medier: En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Lund: Studentlitteratur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p850 ft10"&gt;Strömbäck J, &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M och Shehata A (2013) The Dynamics of Political Interest and News Media Consumption: A Longitudinal Perspective. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Journal of Public Opinion Research&lt;/SPAN&gt;, 25(4): &lt;NOBR&gt;414–435.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sullivan J L. (2013) &lt;/SPAN&gt;Media Audiences. Effects, Users, Institutions and Power&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Los Angeles: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft10"&gt;Taneja H, Webster J G, Malthouse E C och Ksiazek T B (2012) Media Consumption Across Platforms: Identifying User- Defined Repertoires. &lt;SPAN class="ft28"&gt;New Media &amp; Society, &lt;/SPAN&gt;14(6): &lt;NOBR&gt;951–968.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Vaage O F (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Norsk mediebarometer 2014&lt;/SPAN&gt;. Oslo: Statistisk sentralbyrå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft10"&gt;Vittadini N, Siibak A, Reifová I och Bilandzic H (2014) Genera- tions and Media: The Social Construction of Generational Identity and Differences. I: Carpentier N, Schrøder K C och Hallett L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Audience Transformations. Shifting Audience Positions in Late Modernity&lt;/SPAN&gt;. New York, NY: Routledge, &lt;NOBR&gt;65–81.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Von Krogh T (2014) &lt;/SPAN&gt;Pizzerian brinner igen! Skillnader och likheter mellan läsning av lokala nyheter på papper och nät. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Sundsvall: DEMICOM vid Mittuniversitetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft10"&gt;Wadbring I och Weibull L (2005) Dagstidningen i ett femtioårs- perspektiv. I Bergström A, Wadbring I och Weibull L (red.) Nypressat. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare&lt;/SPAN&gt;. Göte- borg: JMG, Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;239–260.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Wadbring I (2007) The Role of Free Dailies in a Segregated Society. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom-Review,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;28 (Jubilee &lt;NOBR&gt;Issue):135–147.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft10"&gt;Wadbring I (2012a) Medierna och den svårfångade publiken. I: Nord L och Strömbäck J (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medierna och demokratin&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur, &lt;NOBR&gt;291–316.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft10"&gt;Wadbring I (2012b) Presstödet och tidningsläsningen. I: Weibull L, Oscarsson H och Bergström A (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;I framtidens skugga&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;435–446.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Wadbring I och Bergström A (2015) A Print Crisis or a Local Crisis? Local News Use over Three Decades. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism Studies&lt;/SPAN&gt;. Online.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Nyhetsvanor i ett förändrat medielandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p858 ft10"&gt;Wadbring I och Ödmark S (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;From Kittens to Racism: News Sharing and Shared News in Social Media&lt;/SPAN&gt;. Paper presented at the Nordmedia conference in Copenhagen, August 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Webster J G, Phalen P F och Lichty L W (2006) Ratings Analysis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft28"&gt;The Theory and Practice of Audience Research&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Mahwah: Law- rence Erlbaum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft10"&gt;Weibull L (1985) Structural Factors in Media Gratifications Re- search. I: Rosengren K E, Wenner L och Palmgreen Ph (red.):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft28"&gt;Media Gratifications Research. Current Perspectives&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Beverly &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hills-London-New:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Sage, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;123–147.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft10"&gt;Weibull L och Nilsson Å (2010) Four Decades of European Newspapers: Structure and Content. I: Gripsrud J och Weibull L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media, Markets &amp; Public Spheres. European Media at the Crossroads&lt;/SPAN&gt;. Bristol, UK, Chicago: Intellect Books, &lt;NOBR&gt;39–70.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Weibull L (2013) What Happens with the Swedish Political Press? Political Perspectives on the Erosion of the Swedish Newspaper Readership. I: Dahlberg S, Oscarsson H och Wägnerud L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Stepping Stones. Research on Political Representation, Voting Behavior and Quality of Government&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;95–128.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft10"&gt;Weibull L (2014) Medieförtroende i nytt medielandskap. I: Bergström A och Oscarsson H (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Mittfåra &amp; marginal. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;119–136.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Weibull L och Wadbring I (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Massmedier. Nya villkor för press, radio och tv i det nya medielandskapet&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Ekerlids förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;Westlund O och Bjur J (2014) Media Life of the Young. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Young 22 &lt;/SPAN&gt;(1): &lt;NOBR&gt;21–41.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;Westlund O och Weibull L (2013) Generation, life course and news media use in Sweden &lt;NOBR&gt;1986–2011.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft28"&gt;Northern Lights &lt;/SPAN&gt;11 (1): &lt;NOBR&gt;147–173.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;Zukin C, Keeter S, Andolina M, Jenkins K och Delli Carpini M X (2006). &lt;SPAN class="ft28"&gt;A New Engagement? Political Participation, Civic Life, and the Changing American Citizen&lt;/SPAN&gt;. New York, NY: Oxford University Press.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p861 ft91"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft12"&gt;Ingela Wadbring, professor, Nordicom, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Varje gång nya medier dyker upp i medielandskapet diskuteras vilken betydelse de kommer att ha för publikens användning av dem i förhål- lande till redan befintliga medier på marknaden. Ofta vädras farhågor. Exempel på medieformer som oroat är tv- och datorspel, video och annan film, det vill säga innehåll som riktat sig till unga och ibland har haft ett våldsamt innehåll. Men diskussioner har också gällt det allmänna medieutbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har nyhetsflödet, men framför allt underhåll- ningsflödet, ökat radikalt i medielandskapet som helhet vilket gjort att valmöjligheterna för publiken totalt sett ökat. Allmänna föränd- ringar på mediemarknaden kan uppfattas som mer eller mindre alar- mistiska. Studier som gjordes i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; – i samband med att antalet &lt;NOBR&gt;tv-kanaler&lt;/NOBR&gt; ökade – visade att några dramatiska förändringar inte skedde, men att en specialisering i användningen av medier kunde ses och att underhållningsintresset hos allmänheten förstärktes. Samtidigt konstaterades att de studier som gjordes var kortsiktiga och att man inte riktigt visste vad de långsiktiga konsekvenserna skulle bli (Becker och Schoenbach, 1989). Långsiktiga konsekvenser har emellertid studerats senare av andra forskare (t.ex. Prior, 2007) och det är tydligt att det finns sådana långsiktiga konsekvenser av ett förändrat medielandskap. Det är dessa långsiktiga förändringar som är intressanta i föreliggande kapitel. Parallellt med de långsiktiga för- ändringarna i sig, är de de människor som i lägre utsträckning än andra tar del av nyheter som står i fokus. Dessa är ett fenomen som blivit förvånansvärt omdiskuterat både i den allmänna samhällsdebatten och inom forskarvärlden, och även i Medieutredningens delbetän- kande &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medieborgarna &amp; medierna &lt;/SPAN&gt;(2015). Begreppet nyhetsundvikare har blivit ett begrepp som vissa omfamnar, andra häcklar. De sist- nämnda är kanske mest högljudda, och ger flest träffar när begreppet googlas. En debatt om fenomenet nyhetsundvikare, eller människor som i lägre utsträckning än andra tar del av nyheter, är både bra och dålig: bra därför att vi bör diskutera hur nyhetskonsumtionen eller bristen därpå ser ut och vilka konsekvenser det kan ha – men dålig därför att debatten ibland tenderar att baseras på felaktiga eller oklara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;premisser. En debatt bör baseras på annat än svepande formuleringar och anekdotisk evidens. Ganska ofta ses exempel på det sistnämnda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det här kapitlet handlar således sammantaget om de långa för- ändringslinjerna bland dem som i lägre utsträckning än andra tar del av nyheter. Jag har valt att i stället för begreppet nyhetsundvikare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;– som annars är det gängse inom forskningen – använda begreppet &lt;SPAN class="ft28"&gt;sällankonsumenter &lt;/SPAN&gt;av nyheter. Det finns två skäl till detta val. Det ena skälet är att begreppet nyhetsundvikare har blivit så stigmatiserat att en riskerar att fastna i begreppet och inte komma vidare i en diskus- sion. Det andra skälet är att det de facto inte handlar om människor som aldrig tar del av nyheter, utan om människor som gör det i lägre utsträckning än andra. Det torde vara omöjligt att helt stå utanför nyhetsflödet i ett samhälle som det svenska på &lt;NOBR&gt;2010-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det finns en hel del forskning inom området, och i det här kapitlet kommer jag först att redogöra för ett urval studier om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra och vilka konsekvenser forskningen visar att det får. Dessa studier är i huvudsak inte svenska, utan internationella. Därefter studeras de svenska sällankonsumen- terna empiriskt över tid. Jag vill redan här nämna att den empiriska studien handlar om såväl traditionella nyheter som nyare former av nyhetsförmedling, inklusive sociala medier. Avslutningsvis återfinns en diskussion kring översikten och resultaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;En normativ utgångspunkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft25"&gt;En utgångspunkt i princip alla studier inom området är att det finns en självklart positiv relation mellan demokrati och journalistik. Syftet med journalistik uttrycks ofta som att &lt;SPAN class="ft24"&gt;förse medborgare med den infor- mation de behöver för att självständigt kunna fatta genomtänkta beslut&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det finns emellertid olika syn på vilken slags journalistik som anses vara”bra”journalistik.Genomgåendeärdocksynenattnyhetsjourna- listiken ska ge faktamässigt korrekt information och basinformation om hur samhället och de politiska processerna fungerar (Strömbäck, 2005). Eftersom politiken i stor utsträckning är medialiserad i dag, är medierna en viktig källa till kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det finns också ett normativt kontrakt, om än mindre uttalat, på individnivå: en medborgerlig plikt att ta del av journalistik och hålla sig à jour med vad som händer i samhället, det som brukar kallas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;civic duty på engelska (t.ex. Esser et al., 2012). Även om ovanstående utgångpunkt är given i snart sagt alla studier, så är det en normativ utgångspunkt, och det som är normativt kan ifrågasätta. Det finns samhällen som fungerat utan journalistik, och samhällen med jour- nalistik som inte fungerat (Schudson, 2008; jfr Woodstock, 2013). Här är förvisso inte platsen att utveckla en kritik mot den normativa utgångspunkt som gäller för studier på området, men ändå värt att nämna. Utgångspunkten är helt enkelt väldigt mediecentrerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Valmöjligheter och dess konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Den oro som historiska studier redovisar handlar ofta om tv:s ex- pansion. I dag handlar oron mer om internet än om tv. Nätet började spridas omkring 1995, men det var först tio år senare som det stora genombrottet kom i samband med att över hälften av befolkningen fick tillgång till bredband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Traditionella medier finns online och den fortsatta utvecklingen av smarta mobiler och sociala medier har gjort att den digitala världen förändrats radikalt de sista tio åren – med ökade valmöjligheter som följd. Det innebär att människor måste välja och välja bort, precis som på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; när medielandskapet också omvandlades. De riktigt långsiktiga konsekvenserna av internets utbredning känner vi ännu inte till, men 20 års studier på temat ger oss ett så långt perspektiv som är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Studier om dem som är sällankonsumenter av nyheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Forskning kring hur människor väljer och väljer bort medier återfinns framför allt inom två olika vetenskapliga fält: politisk kommunika- tion och användningsforskningen. Inom politisk kommunikation är forskarna intresserade av människors val och bortval av nyheter eftersom mediedieten antas ha konsekvenser för människors bete- enden, kunskaper och deltagande på det politiska området. Inom användningsforskningen är intresset mer allmänt; att studera hur människor navigerar i ett alltmer komplext medielandskap. I detta avsnitt redovisas hur studier görs om dem som i lägre utsträckning än&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;andra tar del av nyheter, medan nästa avsnitt tar upp frågan om kun- skapsgap och det därefter kommande behandlar selektiv exponering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;De studier som görs om sällankonsumenter runt om i världen är väldigt olikartade till sin karaktär. Det finns bland annat metodmässi- ga skillnader, skillnader i fråga om det är aktiv eller passiv exponering som är i fokus, skillnader i fråga om vilka begrepp som används – och inte minst, en mycket stor skillnad i fråga om hur stor gruppen bedöms vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft25"&gt;I studierna är det ofta begreppet nyhetsundvikare – eller &lt;SPAN class="ft24"&gt;news avoiders &lt;/SPAN&gt;– som används. Motsatsen är nyhetssökare, eller på engel- ska &lt;SPAN class="ft24"&gt;news seekers &lt;/SPAN&gt;(t.ex. Ksiazek et al., 2010; Strömbäck et al., 2013). Alternativa begrepp är &lt;SPAN class="ft24"&gt;news junkies &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft24"&gt;entertainment fans &lt;/SPAN&gt;för samma fenomen (Prior, 2007), eller &lt;SPAN class="ft24"&gt;news seekers &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft24"&gt;entertainment- seekers &lt;/SPAN&gt;(Aalberg et al., 2013). Det finns också studier kring nyhets- motståndare (news resisters), som innebär ett aktivt avståndstagande gentemot nyheter på ett på ett väldigt uttalat sätt (Woodstock, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I fråga om metod är det vanligast att använda sig av surveyfrågor när sällankonsumenter av nyheter studeras. Frågorna bygger på hur ofta människor tar del av nyhetsmedier och utifrån svaren byggs antingen index över alla medieformer eller så jämförs användningen av olika medieformer (Kim et al, 2013; Ksiazek et al, 2010; Lee och Yang, 2014; Strömbäck et al., 2013; Trilling och Schoenbach, 2012). Andra studier bygger på både innehållsanalyser av medieinnehåll och surveystudier (Curran et al., 2009), paneldata (Strömbäck, 2015), experiment (Yang och Grabe, 2011) eller tekniska mätningar (Barberá et al., 2015; Colleoni et al., 2014; Webster, 2014). Det finns också exempel på intervjustudier (Woodstock, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Huruvida exponeringen för medier är aktiv eller passiv är en annan fråga som skiljer sig åt i studierna. De flesta studier fokuserar män­ niskors aktiva nyhetsanvändning; vad de säger sig ta del av en vanlig dag (t.ex. Ksiazek et al, 2010; Strömbäck et al., 2013) medan andra är mer intresserade av den exponering för nyheter som kan ske omed- vetet, det vill säga när en egentligen söker något annat men får sig nyheter till livs på vägen (t.ex. Prior, 2007; Trilling och Schoenbach, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Hur stor gruppen sällankonsumenter är – eller nyhetsundvikare, som är den term som används i forskningen – intresserar också fors- karna. Svaret skiljer sig emellertid radikalt åt beroende både på vilket land som undersökts, hur definitionen gjorts och det sätt studien är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;gjord på. En studie definierar 73 procent av befolkningen i Sydkorea som nyhetsundvikare (Lee och Yang, 2014). I USA finns det studier som menar att hälften av befolkningen är nyhetsundvikare (Ksiazek et al., 2010), och i Holland har forskare identifiera drygt tio procents nyhetsundvikare (Trilling och Schoenbach, 2012). Detta är bara tre exempel, men visar tydligt att det är väldigt svårt att jämföra studier med varandra och hur olika definitionerna måste vara för att få dessa olikartade resultat. Ofta är dock inte mängden nyhetsundvikare/ sällankonsumenter i fokus, utan det handlar snarare om jämförelser mellan dem som tar del av mycket respektive lite nyheter, eller jämfö- relser över tid i ett och samma land. Utgångspunkten är att det finns ett gap mellan grupperna, ett gap som har konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Konsumtions- och kunskapsgap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Teorin om kunskapsgap har många år på nacken; den formulerades redan 1970. Olika slags studier visade att ett ökat nyhetsflöde om specifika ämnen ledde till större kunskap bland de välutbildade i ett samhälle (Tichenor et al., 1970). Vi fick därmed ett kunskapsgap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I dag finns två diametralt motsatta sätt att se på den digitala medieutvecklingen och dess påverkan på samhället (t.ex. Kim et al., 2013; Ksiazek et al., 2010; Trilling och Schoenbach, 2012; Webster, 2014). Antingen ses utvecklingen som en viktig potential för det demokratiska samtalet eftersom det är enkelt att få tillgång till all slags information samtidigt som vem som helst kan publicera sig. Eller så ses utvecklingen som skadligt för demokratin eftersom det stora utbudet gör det möjligt för människor att välja bort det som anses viktigt och därmed tenderar att leda till selektiv exponering i bemärkelsen att människor bara tar del av det som de redan vet att de är intresserade av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Studier har visat att ju större utbud som finns rent strukturellt, desto större betydelse får individfaktorer då valen ska förklaras. Med andra ord, valmöjligheterna utökas och människor utnyttjar dem (Aalberg et al., 2013; Prior, 2007, Strömbäck et al., 2013; Taneja et al., 2012). Frågan är då &lt;SPAN class="ft28"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;människor utnyttjar valen. Vi ska återgå något till &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; för att få en pendang till dagens utveckling. Kortsiktiga effekter av &lt;NOBR&gt;kabel-tv-utvecklingen,&lt;/NOBR&gt; då mängden kanaler ökade kraftigt,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;gick då inte att finna (Schoenbach och Becker, 1989), men vad hände med de långsiktiga effekterna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;När tv kom, suddades gränserna ut mellan dem som var duktiga på att läsa och dem som inte var det; alla kunde titta på tv, alla gjorde det oavsett vilket program om sändes, och alla blev också mer kunniga i samhällsfrågor. Även om tittarna inte aktivt valde att titta på nyheter, så ingick nyheter i dagens flöde; tittandet på dem blev en bieffekt av att titta på tv. När &lt;NOBR&gt;kabel-tv&lt;/NOBR&gt; kom började klyftorna mellan vilken slags program människor tog del av öka igen; det fanns alltid under- hållningsprogram att välja i stället för nyhetsprogram. På samma sätt gäller att människor online väljer och väljer bort, och på nätet är möj- ligheterna till val snarast outsinliga (Prior, 2007; jfr Webster, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det finns tydliga skillnader mellan befolkningens nyhetskon- sumtion i olika länder. Amerikaner tar generellt del av nyheter i betydligt lägre utsträckning än européer, och en förklaring är att det amerikanska mediesystemet är mycket mer marknadsstyrt än det europeiska. Samtidigt finns stora skillnader också inom Europa (Aalberg et al., 2013 Curran et al., 2009; Esser et al., 2012; Shehata och Strömbäck, 2011). Men inte bara mediesystemet spelar roll för hur mycket nyheter medborgarna tar del av, utan det gör också traditio- nella socioekonomiska faktorer: unga, lågutbildade, de som föredrar underhållning framför fakta, inte är intresserade av politik och inte har någon känsla av medborgerlig plikt att hålla sig informerade, tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra (Lee och Yang, 2014; Trilling och Schoenbach, 2012; Yang och Grabe, 2011). Den genom- snittliga nyhetskonsumtionen är ungefär densamma över tid, men gapet i befolkningen har ökat genom att en del av befolkningen ökat sin nyhetskonsumtion och en annan minskat sin (Prior, 2007; jfr Kim et al, 2013 och Strömbäck et al., 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Att det finns skillnader i nyhetskonsumtion mellan olika grupper kan vi således slå fast. Det är inte orimligt att tala om nyhetssökare och nyhetsundvikare, eller stor- respektive sällankonsument. Nästa fråga är då vilka konsekvenser det har hur mycket nyheter människor tar del av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det står klart att graden av nyhetskonsumtion spelar roll för människors politiska engagemang vad gäller kunskap, mobilisering och genom att fungera som underlag för samtal kring politik (Ksiazek et al., 2010; Kim et al., 2013 och Ohlsson, 2013). På motsatt sätt finns det negativa samband mellan att ta del av underhållning online&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;och politiskt engagemang (Kim et al., 2013). Det finns också svenska studier som visar att olika medier ger olika kunskapseffekter; public service är mer betydelsefull än kommersiell tv (Strömbäck, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Men frågan handlar inte bara om kunskap, utan också den känsla av samhörighet med samhället som medier, och då framför allt lokala medier, kan ge. De som tar del av lokala medier i lägre utsträckning än andra, känner också samhörighet med lokalsamhället i lägre grad (Skogerbø och Winswold, 2011). Det går alltså att fastslå olika slags effekter som är beroende av vilka medier människor tar del av utifrån många olika studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Samtidigt bör en förhålla sig kritisk till studierna (jfr Webster, 2014). Hur stora är till exempel kunskapseffekterna? Ofta ganska små, om än signifikanta. En annan relevant fråga att ställa är vilken typ av kunskap det är som efterfrågas i studierna? Ett genomgående drag är att det handlar om så kallade hårda nyheter, det vill säga konkret kunskap i politiska frågor. Det är de frågor som, av naturliga skäl, intresseratforskareinomområdetpolitiskkommunikation.Studierna är också ofta gjorda i anslutning till politiska val. Direkt kritik som kan riktas mot studierna är att de ensidigt fokuserar på traditionella nyhetsmedier. Även talkshows, magasin och andra så kallade mjukare nyhetsformat spelar roll för människors åsikter. Traditionella nyheter i traditionella medier är bara en liten del av människors mediediet (Webster, 2014). Dessutom kan det förstås vara så att en del männi­ skors förmåga att ta till sig nyheter och därmed öka sin kunskapsbas är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Enstaka studier finns också om människor som väldigt aktivt väl- jer bort medier, på goda grunder. Att ta del av medier skapar en känsla av maktlöshet för dessa människor, och deras avståndstagande börjar med en kritisk syn på journalistiken. De kan emellertid vara enga- gerade medborgare på många olika sätt; även om de är kritiska mot nyheter, kan de vara engagerade i samtal och debatter (Woodstock, 2013). Nyhetskonsumtion i traditionella medier är uppenbart inte enda källan till information och således inte den enda förutsättningen för ett politiskt engagemang.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Selektiv exponering online?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Något som också bör nämnas i detta sammanhang handlar om selektiv exponering (Webster, 2014). I takt med att allt fler ägnar alltmer tid åt internet – och inte minst sociala medier – så uppstår alltmer personifierade nyhetsflöden. Algoritmerna styr i allt större utsträckning vad som kommer i våra flöden, och de flesta människor vi känner tenderar att vara relativt likadana som vi själva. Frågan är då i vilken utsträckning vi egentligen själva väljer vad vi tar del av. Finns det en risk att vi i våra flöden på sociala medier bara får se sådant som bekräftar vår världsbild?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det tycks inte så, i alla fall inte i huvudsak och för den stora majoriteten. Vänskapen i sociala medier skär åtminstone delvis över ­ideologiska gränser, eftersom vi där mixar vänner, skolkamrater, arbetskamrater och människor vi lärt känna via sociala aktiviteter (Bakshy et al., 2015 och Webster, 2014). En amerikansk studie av Facebook visade att ungefär hälften av de delade, ”hårda” nyheterna gick över ideologiska gränser. Också algoritmerna styrde ungefär ­hälften av nyheterna över ideologiska gränser, medan det som människor sedan valde att klicka på inte gjorde det i samma utsträck- ning, men ändå till en viss del (Bakshy et al., 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det finns emellertid studier som säger motsatsen också, att det finns klara tendenser att bara följa dem som har samma ideologiska övertygelse som en själv (Colleoni et al., 2014). En amerikanske analys av inlägg på Twitter visade att informationsutbytet vid val i huvudsak gjordes mellan människor med samma ideologiska preferenser, men däremot inte vid andra typer av större händelser (Barberá et al., 2015). Att twittersfären är internt politiskt segementerad i samband med val visar också en svensk studie (Andersson Schwartz, 2015). Kanske är det så att den stora skiljelinjen går mellan politiska val och andra, mer vardagliga, händelser?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Generellt är ett kritiskt förhållningssätt nödvändigt i fråga om denna typ av studier, precis som för alla andra typer av studier. De bygger i stor utsträckning på analyser av flöden i sociala nätverk, ibland kombinerat med surveyfrågor, ibland genom helt tekniska analyser. Att analysera så kallade big data från Twitter ger absolut inte en bild av hur allmänheten beter sig, utan bara hur mycket speciella grupper av människor beter sig (jfr Andersson Schwartz, 2015). Att de flesta av studierna är amerikanska spelar också roll. Vi har inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;samma slags polariserade politiska värld i Sverige, och heller inte samma slags differentierad­ nyhetskonsumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Samtidigt är det uppenbart att det finns enklaver som skapar sina egna mötesplatser på nätet, exempelvis nationalistiska sajter. De som finns på dessa sajter brukar dock också ta del av andra, mer traditio- nella medier – även om de föraktar dem (Webster, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Ovanstående har gett en översiktlig bild över tidigare studier och resonemang på området. Det är nu dags att vända blickarna mot ­Sverige och studera hur förändringen över tid ser ut här i fråga om ­sällankonsumtion av nyheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Fyra generationer nya medier i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Som vi sett finns det många sätt att undersöka sällankonsumenter eller nyhetsundvikare på. Få har gjort det över lång tid, men undan- tag finns (t.ex. Strömbäck et al, 2013). Medielandskapet har över tid förändrats radikalt, och det måste tas hänsyn till i analysen. Oavsett hur en analys görs, stöter en på problem. Först redovisas här därför ganska detaljerat hur studien över svenska sällankonsumenter har gjorts, så att det är möjligt att förhålla sig till och bedöma resultaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Att mäta låg nyhetskonsumtion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;En rimlig utgångspunkt är att använda sig av aktivitetsgrad för att definiera och därmed mäta dem som tar del av nyheter i lägre ut- sträckning än andra. Det finns emellertid inte något självklart rätt eller fel sätt att mäta på, och olika forskare har gjort på olika sätt i olika länder – och det leder, som vi sett, till extremt olika resultat. Min uppfattning är att det är viktigt att göra det så svårt för sig som möjligt att finna sällankonsumenterna, vilket innebär att använda så snäva definitioner som möjligt. Samtidigt måste det vara möjligt att göra undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Den operationella definition som är vald är därför följande: de som tar del av nyheter i enskilda medier/på olika plattformar mindre än två dagar per vecka. Då är man en sällankonsument i den här studien och ingår i det index som byggts ihop av samtliga medier och plattformar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;Definitionen innebär emellertid att både en person som aldrig tar del av några nyheter och en som ena dagen lyssnar på nyheter på radio, andra läser online och tredje tittar på &lt;NOBR&gt;tv-nyheter&lt;/NOBR&gt; båda kommer att definieras som sällankonsumenter. Det skulle i sig kunna vara ett problem, men min bedömning är att det inte är det eftersom människor normalt inte beter sig så. De flesta har sina rutiner och vanor som är ganska lika från dag till dag (Diddi och LaRose, 2006). Genom den använda definitionen fångas de som tar del av nyheter &lt;SPAN class="ft28"&gt;i lägre utsträckning än andra &lt;/SPAN&gt;och det går att mäta över tid. Andra har använt likartade definitioner i Sverige, också genom byggda index med många medieformer (Strömbäck et al., 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;För att illustrera i vilken utsträckning medieutvecklingen kan ha påverkat låg nyhetskonsumtion har en indelning i faser gjorts. I början fanns bara traditionella medieformer, följt av fyra faser där nya medier startas. Den empiriska fasindelningen stämmer i huvudsak överens med när nya medieformer tillkommit, men inte helt; vi har inte alltid mätt användningen av dem förrän efter något eller några år. Indelningen har därför måst bli styrd av vilka frågor vi ställt i våra undersökningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;I den första fasen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1986–1991,&lt;/NOBR&gt; finns bara dagstidningar på papper och public servicemedier i form av radio och tv på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;I den andra fasen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1992–1997,&lt;/NOBR&gt; fick vi en kommersiell radio- och &lt;NOBR&gt;tv-marknad,&lt;/NOBR&gt; och nyhetsfloran utvidgades med TV4 samt morgon- tv i både TV4 och SVT. Det var därmed den &lt;SPAN class="ft28"&gt;första generationens nya medier&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Den tredje fasen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1998–2004,&lt;/NOBR&gt; inkluderar de traditionella mediehusens nyhetssajter och dagliga gratistidningar som därmed räknas som den &lt;SPAN class="ft28"&gt;andra generationens nya medier&lt;/SPAN&gt;. Antalet mätta nyhetssajter varierar över tid, men de största är alltid med. Många startades redan 1995, men de tre första åren finns de alltså inte med i våra undersökningar. Användningen var emellertid inte så stor i början,vilketgörattdetinteärnågotstörreproblemattviempiriskt startar den tredje fasen 1998. Dagliga gratistidningar ingår också i den andra generationens nya medier, och deras spridning började precis som nyhetssajterna 1995 med starten av Metro i Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft10"&gt;– och den blev snabbt betydelsefull genom att nå helt nya grupper av människor. Metro och övriga dagliga gratistidningar mättes&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p863 ft10"&gt;emellertid inte heller förrän 1998, och starten för den tredje fasen har därför satts till detta år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Den fjärde fasen, tillika den &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;tredje generationens nya medier&lt;/SPAN&gt;, 2005– 2013 karaktäriseras av att mobilen som plattform inkluderas i mätningen och att det var 2005 som över hälften av befolkningen hade fått tillgång till bredband, och därmed högre hastighet online. Mobila telefoner å andra sidan har funnits länge än sedan 2005, och det är inte givet var tidsgränsen ska sättas. Ericsons första smarta telefon lanserades år 2000, men de fungerade inte som dagens smarta telefoner. År 2008 kom den första Iphonen i Sverige, och det är då den smarta telefonen blir betydelsefull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;I den femte och sista fasen, fjärde generationens nya medier, ingår även sociala medier. Där finns ännu bara en mätpunkt, och denna fas startar således 2014. Sociala medier har förstås funnits längre än så. Facebook blev allmänt spritt 2007, Twitter startade ungefär samtidigt. Deras roll som nyhetsbärare har emellertid inte så många år på nacken; samtidigt har nyhetsdelning inom ramen för sociala medier definitivt funnits längre än sedan 2014. Här har helt enkelt det empiriska underlaget fått bestämma tidpunkten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft10"&gt;Faserna karaktäriseras därmed av en mix mellan nya kanaler, program ochplattformar. Poängenmedindelningenär attutbudet ökat, oavsett på vilket sätt det gjort det. Som vi har sett i den historiska genom- gången är det när medieutbudet ökat som frågan om &lt;SPAN class="ft28"&gt;konsekvenser &lt;/SPAN&gt;av det ökade utbudet dyker upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;En andra viktig fråga handlar om innebörden av begreppet nyheter. Begreppet nyhet har inte självklart samma innebörd i dag som för tio år sedan (se Wadbring, Weibull och Fachts kapitel i denna bok för en diskussion om nyhetsbegreppet). Tillvägagångssättet att direkt fråga människor om deras nyhetskonsumtion innebär emellertid att mak- ten över definitionen hamnar hos respondenterna, vilket kanske är särskilt viktigt vad gäller sociala medier. Det är respondenterna som definierar om de tagit del av nyheter eller inte – och därmed indirekt vad de menar med begreppet nyheter. Traditionella nyhetsprogram eller kanaler lider mindre av denna problematik eftersom frågorna handlar konkret om dem. I kommentaren till figur 1 anges exakt vilka medieformer som efterfrågats respektive år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330474x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Stabila sällankonsumenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Gruppen som kan karaktäriseras som sällankonsumenter är, föga förvånande, olika stor beroende på vilka nyhetsformer som ingår i mätningen. Om vi bara inkluderar traditionella medier på sina tradi- tionella plattformar så är andelen sällankonsumenter i befolkningen ungefär 16 procent (figur 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Men så ser ju världen inte ut. Det har under årens lopp tillkommit en stor mängd nyhetsmedier som inte finns på traditionella platt- formar, som beskrevs i avsnittet ovan. Om alla medier/kanaler/ program/plattformar inkluderas i mätningen är det i stället ungefär fyra procent av befolkningen som kan räknas som sällankonsumenter av nyheter. Det innebär att när vi fått tillgång till nya medier, platt- formar och medieformer så har människor i viss utsträckning lämnat de traditionella, men kompenserat det genom att vända sig till de nya.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;Figur 1 Andelen sällankonsumenter av nyheter i den svenska befolkningen mätt på två sätt, &lt;NOBR&gt;1986–2014&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft78"&gt;Kommentar: Som traditionella medier/kanaler räknas nationella och regionala public service tv- och radiokanaler samt morgontidningar och kvällstidningar på papper. I samtliga mätta medier/kanaler är nationella och regionala nyheter i TV4 samt &lt;NOBR&gt;morgon-tv&lt;/NOBR&gt; i SVT och TV4 tillagda till de traditionella medierna/kanalerna &lt;NOBR&gt;(1992–),&lt;/NOBR&gt; i den andra generationens nya nyhetsformer är dagliga gratistidningar samt traditionella mediers nyhetssajter tillagda &lt;NOBR&gt;(1998–),&lt;/NOBR&gt; i den tredje generationens nya nyhetsformer är mobilen som plattform tillagd &lt;NOBR&gt;(2005–)&lt;/NOBR&gt; och i den fjärde är sociala medier tillagda &lt;NOBR&gt;(2014–).&lt;/NOBR&gt; De lodräta linjerna visar när olika generationer av medier börjat mätas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; respektive år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Andelensällankonsumenterärmeddettasättatträknaenmycketliten andel i befolkningen. Samtidigt så bör åtminstone två invändningar resas mot en sådan slutsats, även om utrymmet här är begränsat för långa resonemang. För det första finns en kvalitetsskillnad fråga om såväl innehåll som konsumtion i olika medieformer, för det andra har undersökningars tillförlitlighet förändrats över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Att det finns en kvalitetsskillnad på nyhetsbevakningen i exem- pelvis en morgontidning som DN i förhållande till &lt;NOBR&gt;morgon-tv&lt;/NOBR&gt; eller Aftonbladets mobilapplikation är odiskutabelt. Konsumtionen av olika nyhetsformer ser också olikartad ut, framför allt eftersom kontexten skiljer sig åt; det är skillnad på att titta på nyheterna i &lt;NOBR&gt;tv-soffan&lt;/NOBR&gt; i en halvtimme och att göra det i väntan på bussen under tre minuter. Kvaliteten i både utbud och användning skiljer sig alltså åt mellan olika medieformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Tillförlitligheten i mätningar har också ändrats i och med att svars- frekvensen gått ned över tid, och nedgången är inte proportionellt för- delad. De som svarar sent på en undersökning tar i lägre utsträckning än andra del av nyheter, vilket gör det rimligt att anta att detsamma gäller för dem som inte svarar alls (Wadbring, 2013). Vi överskat- tar alltså nyhetsvanorna i våra undersökningar (jfr Prior, 2009 och Webster, 2014) och underskattar därmed andelen sällankonsumenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Såväl de 16 som de fyra procenten sällankonsumenter ska således tas med en nypa salt. Det är ingen ”sann” siffra. Det finns ju dessutom många fler sätt att definiera och mäta graden av låg användning av nyheter på än det sätt som använts här. Vad som ändå kan sägas är att andelen sällankonsumenter i Sverige är låg, men ökar något över tid – framför allt, naturligtvis, om vi bara inkluderar traditionella nyhetskanaler på sina traditionella plattformar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Om ett framtidsperspektiv anläggs och de unga sätts i fokus så framträder ett delvis annat mönster än det vi ser för befolkningen som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Generationers sällankonsumenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Redovisningen är här gjord i form av andelen sällankonsumenter i olika generationer, eftersom unga tenderar att fortsätta med de medie- vanor som de utvecklat under sina formativa år (se vidare resonemang&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330476x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft10"&gt;kring detta i Wadbring, Weibull och Fachts kapitel i denna bok). Den generationsinledning som används är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;De plikttrogna, födda före 1945&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Rekordårsgenerationen, födda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1946–1964&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Generation X, födda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1965–1976&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Den digitala generationen, födda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1977–1989&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Den mobila generationen, födda efter 1990&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;De båda äldre generationerna är stabila nyhetskonsumenter. De är i dag ungefär 50 år och äldre, och kan i mycket lite utsträckning karak- täriseras som sällankonsumenter; det rör sig om &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; procent inom grupperna varje enskilt år (figur 2). Mellangenerationen, generation X som i dag är ungefär mellan 40 och 50 år, karaktäriseras inte heller av att ta del av nyheter i låg grad; upp till sex procent av dem kan enskilda år karaktäriseras som sällankonsumenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft3"&gt;Figur 2 Andelen sällankonsumenter av alla medier/kanaler i olika generationer, &lt;NOBR&gt;1986–2014&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft78"&gt;Kommentar: Den första periodens medier/kanaler är nationella och regionala public service tv- och radiokanaler samt morgontidningar och kvällstidningar på papper. Därefter är indexet påbyggt med nationella och regionala nyheter i TV4 samt &lt;NOBR&gt;morgon-tv&lt;/NOBR&gt; i SVT och TV4 &lt;NOBR&gt;(1992–),&lt;/NOBR&gt; dagliga gratistidningar samt traditionella mediers nyhetssajter &lt;NOBR&gt;(1998–),&lt;/NOBR&gt; mobilen som plattform &lt;NOBR&gt;(2005–)&lt;/NOBR&gt; och sociala medier &lt;NOBR&gt;(2014–).&lt;/NOBR&gt; De lodräta linjerna visar när olika generationer av medier börjat mätas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; respektive år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;De unga är inte fullt så stabila nyhetskonsumenter, utan här finner vi en större andel som kan karaktäriseras som sällankonsumenter. Den digitala generationen var 2014 mellan 25 och 37 år, och den mobila generationen var under 25 år. Det är tydligt att när bredband fått god spridning, mobilen som plattform och nyheter på sociala medier räknas med i indexet så minskar andelen sällankonsumenter ganska kraftigt i dessa båda generationer. Omkring tio procent kan då räknas som sällankonsumenter. Om nyheter i sociala medier &lt;SPAN class="ft28"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;räknas med för den mobila generationen, skulle andelen sällankonsumenter vara 20 procent: alltså en dubbelt så stor andel som om nyheter i sociala medier räknas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Att det är de unga som aldrig börjar använda de mer traditionella nyhetsformernaärinteprecisnågonnyhet,utanvarjeenskiltmediehus vet redan att så är fallet. Omkring hälften i den mobila generationen skulle räknas som sällankonsument om vi bara räknar de traditionella medierna på sina traditionella plattformar. Motsvarande för den digi- tala generationen är 40 procent, för Generation X 18 procent och för de båda äldre generationerna under fem procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Det kan diskuteras hur stor andel sällankonsumenter som krävs för att det ska betraktas som ett problem. Det tål också att diskuteras vilka konsekvenser det har att ta del av nyheter på olika plattformar. Jag ska återkomma till de båda frågorna i det avslutande avsnittet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Det är möjligt att gå vidare utifrån ovanstående och analysera dem som tar del av nyheter i lägre grad än andra. Faktum är att alla traditio- nella sociala markörer visar sig vara betydelsefulla. Om vi fokuserar sällankonsumenterna i de båda yngre generationerna, de som är födda efter 1977, så är de i större utsträckning än andra lågutbildade, har låg inkomst, tillhör arbetarklassen, och är mindre intresserade av politik (jfr Lee och Yang, 2014; Trilling och Schoenbach, 2012; Yang och Grabe, 2011). På ett generellt plan är de också mindre digitala vad gäller att söka information på nätet, dela nyheter på sociala medier etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Morgontidningarna uppvisar störst förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Nyhetskonsumtion i &lt;SPAN class="ft28"&gt;allmänhet &lt;/SPAN&gt;är naturligtvis av störst intresse ur ett demokratiperspektiv; då spelar det mindre roll var människor tar del av nyheter så länge de tar del av dem. I en bok som denna kan det ändå&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330478x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;vara av relevans att också specialstudera hur utvecklingen ser ut för dagspressen, och då särskilt den prenumererade morgontidningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vi vet sedan tidigare studier att det framför allt är morgontid- ningarna som har problem på nyhetsmarknaden, och då framför allt i relation till de yngre generationerna (jämför Wadbring, Weibull och Fachts kapitel om nyhetskonsumtion). Men det skulle ju kunna vara så att människor bara läser lite mindre frekvent, inte att de inte läser morgontidningar överhuvudtaget. I figur 3 blir det emellertid tydligt att så inte är fallet. De tidningar som ingår i figuren är prenu- mererade morgontidningar på papper och online, men inte dagliga gratistidningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft3"&gt;Figur 3 Olika grad av regelbunden läsning av prenumererade ­morgontidningar på papper och online, &lt;NOBR&gt;1986–2014&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft23"&gt;Kommentar: Läsning online ingår från och med 1998 i redovisningen. År 2014 var skalan annorlunda i formuläret än alla tidigare år så att mest frekvent läsning innebär &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; dagar/vecka, och näst mest frekvent läsning innebär &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; dagar/vecka. I övrigt är skalstegen desamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft17"&gt;Källa: Den nationella &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; respektive år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Den kurva i figur 3 som är mest entydig, är den som visar dem som läser en morgontidning – på papper eller online – mindre än en dag i veckan: den gruppen ökar från 8 procent av befolkningen till 23 över de tre decennier som kan analyseras. Därtill ska läggas att vi vet att de som svarar sent eller inte alls på undersökningar läser i lägre utsträckning än andra (Wadbring, 2013); detta är alltså glädjesiffror. Också andelen som läser sällan, &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; dagar i veckan, ökar något över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;De båda andra kurvorna, som visar mer regelbunden läsning, är inte lika entydiga då svarsalternativen ändrades mellan 2013 och 2014. Det är emellertid tydligt att sammantaget så visar de en nedgång över tid. Slutsatsen blir därmed att det inte är så att människor bara läser mer sällan, utan att allt fler lämnar, alternativt aldrig börjar, läsa morgontidningar, vare sig på papper eller online. Som redan nämnts, är det framför allt en generationsproblematik (se figur 2 i Wadbring, ­Weibull och Fachts kapitel i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft92"&gt;Sällankonsumenter av nyheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Detta kapitel har tagit upp internationell forskning och redovisat svensk empiri om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra, sällankonsumenterna. Det är dags att summera och dra slutsatser från studien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft13"&gt;Slutsatser och diskussion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Två huvudsakliga slutsatser kan dras från denna studie, den ena berör empirin och den andra tidigare genomförd forskning. Vi startar i det förstnämnda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Andelen sällankonsumenter har förvisso ökat över tid, men är fortfarande en mycket liten grupp när alla slags medieformer tas med i analysen. De som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra har vissa specifika karaktäristika; de tillhör den socio­ ekonomiskt svagare delen av samhället, och de är unga. Det är inte troligt att de någonsin kommer att vända sig till traditionella medier när de blir äldre; ingenting tyder på det. De unga har vuxit upp med andra medier som är mer naturliga för dem, till exempel sociala medier där nyheter av olika slag ingår som en del av dieten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Beroende på normativa utgångspunkter så görs olika bedömningar av den utveckling som kan ses. Det finns två olika perspektiv. Vissa menar att rädslan för ett ökat gap mellan dem som tar del av nyheter och dem som gör det i lägre grad är överdriven (Trilling och Schoenbach, 2012). Studier som analyserar vilka frågor människor har en uppfattning om, så kallade dagordningsstudier, har också kunnat visa att oavsett vilka medier vi tar del av, så är det ungefär samma frågor som finns på vår agenda (Coleman och McCombs, 2007 och Webster, 2014). Men de forskare som är oroade över utveckling dominerar. Framför allt handlar det naturligtvis om dem som är verksamma inom området politisk kommunikation, där politiska nyheters betydelse för kunskap och engagemang är en viktig utgångspunkt. Många studier som görs visar att kunskapsklyftorna riskerar att öka i takt med att valfriheten ökar, och det har negativa konsekvenser (Aalberg et al., 2012: Curran et al., 2009; Kim et al., 2013; Ksiazek et al., 2010; Lee och Yang, 2014; Ohlsson, 2013; Prior, 2007; Shehata och Strömbäck, 2011; Strömbäck et al., 2013 och Strömbäck, 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;Slutsatserna bör emellertid sättas i ett sammanhang. Det är inte bara mediemarknaden som förändrats det senaste decenniet – hela samhället har förändrats. Från att ha varit ett kollektivt orienterat land, är Sverige i dag snarare ett mycket individorienterat land. Det handlar om allt från val av försäkringar till hur hushållsbildning ser ut. Att detta får konsekvenser för medie- och nyhetskonsumtionen är förstås rimligt. Samtidigt bör det påpekas att sociala strukturer på ett generellt plan endast förändras långsamt, vilket rimligen är förkla- ringen till varför vi ändå ser en sådan förhållandevis lite förskjutning över tid avseende sällankonsumenter av nyheter i allmänhet – och att det framför allt är bland de yngre vi ser en förändring i riktning mot individualisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Något som naturligtvis kan diskuteras i det sammanhanget är ­vilken betydelse det har att nyheter i större utsträckning än tidigare konsumeras i lösvikt än i färdigförpackad form. Enskilda nyhetsar- tiklar och &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; som kan väljas fritt frigör människor från de strukturer som tidigare dominerat medielandskapet – men kräver också medie- och informationskunnighet för att alla ska kunna vara sin egen redaktör.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Implikationer för svensk mediepolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Att utifrån en analys om sällankonsumenter av nyheter dra slutsatser om implikationer för svensk mediepolitik är svårt, eftersom så många fler analyser måste jämkas samman för att skapa en helhetsbild. Två mediepolitiska slutsatser går emellertid att dra, som berör just den grupp som analyserats i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Den första mediepolitiska slutsatsen är att ett mediestöd som ska verka i demokratins tjänst, &lt;SPAN class="ft28"&gt;med medborgaren i centrum&lt;/SPAN&gt;, rimligen inte ska vara ett presstöd – och i alla fall inte ett som bygger på tidningar med tryckt upplaga som bas. De medborgare som är svåra att nå, som detta kapitel har handlat om, är inte hjälpta av en yttre mångfald på just tidningsmarknaden. En bred yttre mångfald av prenumererade, i huvudsak tryckta, morgontidningar – som det med få undantag hand- lar om i dag – kommer inte att leda till en ökad nyhetskonsumtion för den här gruppen. Detta är för övrigt likt en allmän slutsats som fördes fram redan i den förra pressutredningen (&lt;SPAN class="ft28"&gt;Översyn av det statliga stödet till dagspressen&lt;/SPAN&gt;, 2013 och Axberger, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Den andra mediepolitiska slutsatsen som kan dras med bäring på den grupp människor som analyserats i detta kapitel handlar om gratistidningar, som är den medieform som visat sig ha en mycket stor utjämnande effekt i fråga om nyhetskonsumtion. Det gäller både de dagliga och de veckoutgivna gratistidningarna. Med Metro fick många människor bokstavligen en tidning, och det var framför allt de socioekonomiskt svagare grupperna som tog till sig tidningen – samt de unga – och många har fortsatt att läsa den, trots att mobilen i stor utsträckning konkurrerar om samma tidsfönster. De veckoutgivna gratistidningarna, som till sin karaktär är relativt olikartade, har en mycket stor läsekrets där de utkommer, som heller inte är socioekonomiskt uppdelad (källa: de nationella och lokala SOM- undersökningarna vid Göteborgs universitet). Det innebär att detta är viktiga medieformer för dem som annars inte tar del av nyheter i så stor utsträckning. Avsaknaden av pris torde vara en väsentlig faktor, liksom lättillgängligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Många fler områden är värda en diskussion i mediepolitiskt hänseende, men utifrån analysen i just detta kapitel väljer jag att inte gå vidare. Möjligen är det klokt att avslutningsvis fråga sig om ett mediestöd överhuvudtaget är en framkomlig väg att nå denna grupp människor?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft10"&gt;Aalberg T, Blekesaune A och Elvestad E (2013) Media Choice and Informed Democracy: Toward Increasing News Consumption Gaps in Europe? &lt;SPAN class="ft28"&gt;The International Journal of Press/Politi&lt;/SPAN&gt;cs, 18 (3): &lt;NOBR&gt;281–303.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Andersson Schwartz J (2015&lt;/SPAN&gt;) Opinioner och offentligheter online.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Stockholm: Internetfonden&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Axberger, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;H-G.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; (2015). &lt;/SPAN&gt;En misslyckad utredning – SOU 2013:66.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Om politiken och tredje statsmakten&lt;SPAN class="ft29"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Visby: Eddy AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft10"&gt;Bakshy E, Messing S och Adamic L A (2015) Exposure to Ideologically Diverse News and Opinion on Facebook. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Science&lt;/SPAN&gt;, 348: &lt;NOBR&gt;1130–1132.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Barberá P, Jost J T, Nagler J, Tucker J A och Bonneau R (2015) Tweeting from Left to Right. Is Online Political Communcation More Than an Echo Chamber? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Psychological Science&lt;/SPAN&gt;, online. Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-09-05.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Becker L B och Schoenbach K (1989) When Media Content Diversifies: Anticipating Audience Behaviors. I: Becker L B och Schoenbach K (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Audience Responses to Media Diversification&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Coping With Plenty&lt;/SPAN&gt;. New York and London: Routledge, &lt;NOBR&gt;1–28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Coleman R och McCombs M (2007) The Young and &lt;NOBR&gt;Agenda-less?&lt;/NOBR&gt; Exploring &lt;NOBR&gt;Age-related&lt;/NOBR&gt; Differences in Agenda Setting on the Youngest Generation, Baby Boomers, and the Civic Generation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Journalism &amp; Mass Communication Quarterly&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 84 (3): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;495–508.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft10"&gt;Colleoni E, Rozza A och Arvidsson A (2014) Echo Chamber of Public Sphere? Predicting Political Orientation and Measuring Political Homophily in Twitter Using Big Data. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Communication&lt;/SPAN&gt;, 64 (2): &lt;NOBR&gt;317–332.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Curran J, Iyengar S, Brink Lund A och &lt;NOBR&gt;Salovaara-Moring&lt;/NOBR&gt; I (2009) Media Systems, Public Knowledge and Democracy: A&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Comparative Study. &lt;/SPAN&gt;European Journal of Communication&lt;SPAN class="ft10"&gt;, 24 (1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5–26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p874 ft10"&gt;Diddi A och LaRose R (2006) Getting Hooked on News: Uses and Gratifications and the Formation of New Habits Among College Students in an Internet Environment. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Broadcasting &amp; Electronic Media&lt;/SPAN&gt;, 50: &lt;NOBR&gt;197–211.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft10"&gt;Esser F, de Vreese C H, Strömbäck J, van Aelst P, Aalberg T, Stanyer,J, Lengauer G, Berganza R, Legnante G, Pa- pathanassopoulos S, Salgado S, Sheafer T och Reinemann&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft10"&gt;C (2012) Political Information Opportunities in Europe: A Longitudinal and Comparative Study of Thirteen Television Systems. &lt;SPAN class="ft28"&gt;The International Journal of Press/Politics&lt;/SPAN&gt;, 17 (3):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;247–274.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft10"&gt;Kim Y, Chen &lt;NOBR&gt;H-T&lt;/NOBR&gt; och de Zúñiga H G (2013) Stumbling Upon News on the Internet: Effects of Incidental News Exposure and Relative Entertainment Use on Political Engagement. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Computers in Human Behavior&lt;/SPAN&gt;, 29: &lt;NOBR&gt;2607–2614.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;Ksiazek T B, Malthouse E C och Webster J G (2010) &lt;NOBR&gt;News-Seekers&lt;/NOBR&gt; and Avoiders: Exploring Patterns of Total News Consumption Across Media and the Relationship to Civic Participation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Journal of Broadcasting &amp; Electronic Media&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 54 (4): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;551–568.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft10"&gt;Lee H och Yang J (2014) Political Knowledge Gaps Among News Consumers with Different News Media Repertoirs Across Multiple Platforms&lt;SPAN class="ft28"&gt;. International Journal of Communication,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;8: &lt;NOBR&gt;597–617.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft28"&gt;Medieborgarna &amp; medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar (2015). &lt;SPAN class="ft10"&gt;Delbetänkande av medieutredningen. SOU 2015:94. Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;Ohlsson J (2013) ”Tidningen och demokratin”. I: Bergström A och Ohlsson J (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;En region för alla? Medborgare, människor och medier i Västsverige&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;95–113.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Prior M (2007) &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Post-Broadcast&lt;/NOBR&gt; Democracy. How Media Choise Increases Inequality in Political Involvment and Polarizes Elections&lt;SPAN class="ft50"&gt;. New York: Cambridge University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft10"&gt;Prior M (2009) The Immensely Inflated News Audience: Assessing Bias in &lt;NOBR&gt;Self-Reporting&lt;/NOBR&gt; News Exposure. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public Opinion Quarterly&lt;/SPAN&gt;, 73(1): &lt;NOBR&gt;130–143.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p881 ft10"&gt;Shehata A och Strömbäck J (2011) A Matter of Context: A Comparative Study of Media Environments and News Consumption Gaps in Europe&lt;SPAN class="ft28"&gt;. Political Communication&lt;/SPAN&gt;, 28: &lt;NOBR&gt;110–134.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Schoenbach K och Becker L B (1989) The Audience Copes with Plenty: Patterns of Reactions to Media Change. I: Becker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft10"&gt;L B och Schoenbach K (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Audience Responses to Media Diversification. Coping With Plenty&lt;/SPAN&gt;. New York and London: Routledge, &lt;NOBR&gt;353–366.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft10"&gt;Schudson M (2008) News and Democracy: Shifting Functions Over Time. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Cuadernos de Información&lt;/SPAN&gt;, 22: &lt;NOBR&gt;66–75.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Skogerbø E och Winswold M (2011) Audience on the Move? Use and Assessment of Local Print and Online Newspapers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;European Journal of Communication&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 26(3): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;214–229.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Strömbäck J (2015). Learning Political News from Television: Comparing Knowledge Effects of Watching Public Service and Commercial TV News. Paper presented to the ECREA 2015 Political Communication Conference, Odense, Denmark, August &lt;NOBR&gt;27–28.&lt;/NOBR&gt; Work in progress, downloaded from https:// &lt;NOBR&gt;jesperstromback.files.wordpress.com/2015/08/learning-from-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;tv-e28093-ecrea-version.pdf&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Strömbäck J (2005) In Search of a Standard: Four Models of Democracy and their Normative Implications for Journalism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Journalism Studies&lt;SPAN class="ft11"&gt;, 6(3): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;331–345.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;Strömbäck J, &lt;NOBR&gt;Djerf-Pierre&lt;/NOBR&gt; M och Shehata A (2013) The Dynamics of Political Interest and News Media Consumption: A Longitudinal Perspective. &lt;SPAN class="ft28"&gt;International Journal of Public Opinion Research&lt;/SPAN&gt;, 25(4): &lt;NOBR&gt;414–435.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;Taneja H, Webster J G, Malthouse, E C och Ksiazek T B (2012) Media Consumption Across Platforms: Identifying User- Defined Repertoires&lt;SPAN class="ft28"&gt;. New Media &amp; Society&lt;/SPAN&gt;, 14(6): &lt;NOBR&gt;951–968.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;Tichenor P J, Donohue G A och Olien C N (1970) Mass Media Flow and Differential Growth of Knowledge. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Public Opinion Quarterly&lt;/SPAN&gt;, 34(2): &lt;NOBR&gt;159–170.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Trilling D och Schoenbach K (2012) Skipping Current Affairs: The &lt;NOBR&gt;Non-Users&lt;/NOBR&gt; of Online and Offline News. &lt;SPAN class="ft28"&gt;European Journal of Communication&lt;/SPAN&gt;, 28(1): &lt;NOBR&gt;35–51.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Om dem som tar del av nyheter i lägre utsträckning än andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p884 ft10"&gt;Wadbring I (2013) Mätta morgontidningar. I: Weibull L, Oscarsson H och Bergström A (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Vägskäl. &lt;/SPAN&gt;Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;415–423.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Webster J G (2014) &lt;/SPAN&gt;The Marketplace of Attention. How Audiences Take Shape in a Digital Age&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Cambridge, MA: The MIT Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft10"&gt;Woodstock L (2014) The &lt;NOBR&gt;News-Democracy&lt;/NOBR&gt; Narrative and the Unexpected Benefits of Limited News Consumption: The Case of News Resisters. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journalism&lt;/SPAN&gt;, 15(7): &lt;NOBR&gt;834–849.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft10"&gt;Yang J och Grabe M E (2011) Knowledge Acquisition Gaps: A Comparison of Print versus Online News Sources&lt;SPAN class="ft28"&gt;. New Media &amp; Society, &lt;/SPAN&gt;13(8): &lt;NOBR&gt;1211–1227.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft51"&gt;Översyn av det statliga stödet till dagspressen &lt;SPAN class="ft50"&gt;(2013). Slutbetänkande av Presstödskommittén, SOU 2013:66. Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p886 ft60"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft12"&gt;Ulla Carlsson, professor, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Samhället förändras men vissa demokratiska principer består och det gäller inte minst rätten till frihet att tänka, att tala, att läsa, att lyss- na, att skriva – att uttrycka sig på olika sätt och kommunicera med andra. Principerna är stadfästa i FNs deklaration om de universella mänskliga rättigheterna, som i artikel 19 fastställer vars och ens rätt till yttrandefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Medierna kan inte förbigås när yttrandefrihet diskuteras. Oberoende medier och en mångfald i medielandskapet utgör ett fun- dament i ett demokratiskt samhälle. Medier har länge fungerat som central informationskälla, som vakthund (watchdog) och som forum för samhällsdebatt – ett offentligt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Digitaliseringen och globaliseringen med en tilltagande kommer­ sialisering och mediekonvergens i spåren omskapar medie- och kommunikationssystemet­ vad gäller såväl tid och rum som socialt beteende. Mediernas funktioner liksom strukturer avseende styrning och marknad är stadd i förändring; bland annat beroende på nya typer av transnationella företag som Google och Facebook.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Digitaliseringen genomsyrar samhället i alla dess delar och inter- net med ett otal plattformar skapar nya möjligheter och dilemman. Utvecklingen går mycket snabbt i en osäker tid där förutsägelser om framtiden inte låter sig göras. Det faktum att det offentliga samtalet ändrar karaktär och yttrandefrihetens kontext blir en annan kan i en sådan situation inte lämnas därhän – det är en demokratifråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Yttrandefrihet är en viktig del av demokratins praktik. Det är ingen obegränsad rättighet, den medför ansvar och skyldigheter – och förutsätter ömsesidig respekt. Det ska inte råda någon tvekan om var ansvaret ligger. Yttrandefrihet handlar om såväl juridik som etik och moral – ytterst om människors lika värde. Diskussionen om var yttrandefrihetens gränser ska dras tillhör det offentliga rummet (Rønning, 2009, 2013, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;För att kunna utnyttja sina rättigheter måste medborgarna ha god utbildning och god hälsa. Det har inte alla människor – ofta en följd av fattigdom, sociala orättvisor, könsdiskriminering, etnisk och ­religiös diskriminering, arbetslöshet och/eller bristande tillgång till informa- tion och kunskap. Forskare som studerar samhällsutveckling är över- ens om vikten av god kvalitet i samhällsstyrningen, med fokus på goda institutioner och mellanmänsklig tillit, och yttrandefrihet, som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;inkluderar mediernas oberoende och pluralism (Norris, 2004, 2012; Charron et al., 2013 och Holmberg et al., 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Många institutioner möter i dag utmaningar och problem i ett för- ändrat politiskt landskap, som gör att de inte i samma utsträckning som tidigare kan svara mot medborgarnas behov. Förändringar som är en följd av bl.a. globaliseringsprocesser och teknologiutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;– ofta styrda av marknadsintresse snarare än samhällsintresse. (Grin et al., 2010; Streeck, 2013; Charron et al., 2013; Beck et al., 2014; Fenton, 2014 och Svallfors, 2014.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Dagens komplexa samhälle med behov av förändrade eller nya institutioner kräver därför mycket kunniga och kritiska medborgare­ inom många områden om demokrati och yttrandefrihet ska kunna upprätthållas. Grundläggande är en god skola för alla oavsett kön, social klass och etnicitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I den kontext som nödvändiga grundläggande ämneskunska- per utgör i dag torde även kunskap om och färdigheter vad gäller dagens medie- och kommunikationskultur inkluderas. Att kunna tala, läsa, skriva och kommunicera är en mänsklig rättighet – en självklar utgångspunkt då informationsteknologins möjligheter är i det närmaste­ oändliga. Medie- och informationskunnighet handlar ytterst om att skydda, främja och utveckla yttrandefriheten – det är ett allmän- och samhällsintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I detta kapitel utgör de unga, som snart är vuxna, en röd tråd – i ett medborgar- och yttrandefrihetsperspektiv. Utgångspunkt är en redovisning av dagens medie- och kommunikationskultur vad gäller såväl förändrade medievanor som ett förändrat offentligt rum. Mot den bakgrunden diskuteras varför medie- och informationskunnig- het bör beaktas när demokratin står inför stora utmaningar i en för- änderlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Dagens mediekultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft13"&gt;Ungdomars medievanor i blickpunkten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;I dag ägnar befolkningen mer än hälften av sin fritid åt medierna. &lt;NOBR&gt;Tv-tittande&lt;/NOBR&gt; är fortfarande den enskilt mest dominerande fritids­ sysselsättningen men bland unga har sociala medier övertagit den rollen­ (figur 1). Flertalet använder internet i sina smarta telefoner&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330489x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;varje dag. Det är bland de unga de ändrade mönstren tydliggörs &lt;NOBR&gt;(Nordicom-Sveriges&lt;/NOBR&gt; Mediebarometer 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft3"&gt;Figur 1 Andel av &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; åringar som använder olika medier en ­genomsnittlig dag &lt;NOBR&gt;1995–2014&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft17"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sveriges&lt;/NOBR&gt; Mediebarometer 2014 (2015). Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft10"&gt;Den samlade medietiden i befolkningen är drygt sex timmar en van- lig dag och fortsatt läggs betydligt mer tid på traditionella medier än internet­ &lt;NOBR&gt;(Nordicom-Sveriges&lt;/NOBR&gt; Mediebarometer 2014). Men ung- domars medietid, som uppgår till cirka sju timmar en genomsnittlig dag, domineras av sociala medier, musik, Youtube, &lt;NOBR&gt;tv-program&lt;/NOBR&gt; och dataspel i nämnd ordning. Deras medieanvändning kännetecknas av en kraftig förtätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Utvecklingen går mycket snabbt. För fem år sedan var det några få procent av förskolebarnen som använde internet regelbundet. I dag använder 67 procent av tvååringarna nätet, 75 procent av treåringar- na och över 90 procent av sjuåringarna. Det är i hög grad den ökade användningen av surfplattor och smarta telefoner som ligger bakom denna utveckling (Svenskarna och internet, 2014, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;För de unga har de sociala mediernas popularitet att göra med identitetsskapande – att skapa och behålla nya relationer som förenas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330490x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;genom samma intressen – att tillhöra en egen grupp – att bli synlig- gjord. De växer upp i en mediemiljö som premierar synlighet och socialitet. (Buckingham, 2008, 2013; Olsson et al., 2010 och Sjöberg, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Sättet att använda medier och kommunikation ingår i ett komplext samspel mellan de unga och deras omgivning, som uttrycks i nya sätt att kommunicera, lära, leka och handla. Det blir bland de unga allt ­svårare att skilja mellan medier och andra vardagliga aktiviteter och det är för dem själva inte heller av någon relevans. Medieanvändningen blir en del i umgänget med kamrater, lärandet och leken. Det är främst innehåll och aktivitet som står i fokus. (Sjöberg, 2013; Persson och Sjöberg, 2014.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ungas allt större tonvikt på sociala medier och andra aktiviteter på nätet betyder dock inte att de har slutat att använda traditionella­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;medier (figur 2). Men de, och med dem många vuxna, väljer vad, när och hur de vill titta, lyssna eller läsa – ofta samtidigt. Och de kan ­själva vara aktörer – både producenter och konsumenter av innehåll. De sociala medierna har skapat nya möjligheter och dimensioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft3"&gt;Figur 2 Tid för olika medier bland &lt;NOBR&gt;15–24-åringar&lt;/NOBR&gt; en genomsnittlig dag &lt;NOBR&gt;1995–2014&lt;/NOBR&gt; (minuter)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft17"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sveriges&lt;/NOBR&gt; Mediebarometer 2014 (2015). Nordicom, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Förutsättningarna för mediernas funktioner har därmed förändrats och det för demokratin så centrala offentliga rummet – utifrån före- ställningen att offentligheten rör sambandet mellan medier, demo- krati och medborgerligt engagemang (Askenius et al., 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Detta kräver omprövning i många avseenden samt betydligt mer holistiska perspektiv. Aktuella fenomen måste synliggöras och ­utforskas – gamla frågeställningar och givna sanningar prövas och nya problemformuleringar formuleras mot bakgrund av beprövad ­kunskap, aktuella insikter och erfarenheter – i ändrade kontexter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Dilemman i den digitala mediekulturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft13"&gt;Nya globala strukturer omskapar mediekulturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Ökade möjligheter att finna information och kunskap, bildning, un- derhållning, att delta i samhällsdebatten och att förverkliga sig själv genom många olika uttryck medverkar till att dagens kommunika- tionssamhälle har en enorm potential. Medier och kommunikation representerar sociala och kulturella resurser som kan utveckla och stärka människor inte bara avseende personlig utveckling utan även utveckling som medborgare utifrån ett demokratiperspektiv. Det handlar inte minst om mångfald, öppenhet, tolerans och engagemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Vi har i dag tillgång till kunskap och skeenden som har varit bort- om vår horisont för inte särskilt längesedan, och vi kan göra våra ­röster hörda på många olika sätt över många olika gränser. Fler än någonsin har möjlighet att komma till tals och bli engagerade. Med den utgångspunkten har möjligheterna att yttra sig fritt aldrig varit större. Men i ett historiskt perspektiv är det väl känt att nya tekno- logier i det närmaste alltid är till stort gagn – men också innefattar risker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Dagligen hotas yttrandefriheten, t.ex. nya former av politisk cen- sur, självcensur, övervakning och kontroll, gatekeeping, desinfor- mation, terrorism, antiterrorlagar och direkta hot mot journalister – även mord på journalister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Globalisering och digitalisering knyter samman människor och ekonomier över stora avstånd. Men samtidigt som världen krymper synes den också bli mer avlägsen. Människor försvarar sin identitet och när det gemensamma inte längre kan upprätthållas på samma sätt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;som tidigare befästs gränser för lokala kulturer, religioner och sam- hällen. Överskridande av gränser och försvar av gränser är två sidor av samma globaliseringsprocess (Anderson, 1991 och Jonsson, 2001). Geopolitik och teknologi är viktiga faktorer när yttrandefriheten­ formas­ i dagens kommunikationssamhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;En ny typ av transnationella företag, t.ex. Google och Facebook, är exempel på aktörer som är stora och mäktiga från såväl ett individ- perspektiv som industriella och politiska perspektiv. Många delar av samhället har blivit starkt beroende av dessa företag. De möjliggör mängder av information, kunskap och olika tjänster på nätet, både till stor nytta och mycket nöje, men samtidigt samlar de in en uppsjö av information om användarna som sedan utnyttjas i allt från reklam till reell övervakning. Makt över användarna utövas genom att ändra algoritmer, användarvillkor och riktlinjer utan transparens. Det hand- lar om ett slags monopol på information. (Fuchs et al., 2013; Fuchs, 2014; Freedman, 2014 och McChesney 2015.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Förutom övervakning och kontroll ges också nya möjligheter till hatuttryck, trakasserier och olika typer av hot i det offentliga rum- met. Samtidigt tenderar ord att skifta betydelse – vilket kan få åter- verkningar på yttrandefriheten. Kränkning är ett sådant ord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Integritet och säkerhet är centrala aspekter av nätanvändning- en, och de hör ihop och är en förutsättning för yttrandefrihet. Men samtidigt måste säkerhet hanteras så att varken yttrandefrihet eller integritet hotas – det är en grannlaga uppgift. Tveklöst är balansen mellan­ säkerhet, personlig integritet och frihet i den digitala världen en kritisk­ fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;När den digitala offentligheten (och ekonomin) är global men politiken nationell ställs krav på ett konstruktivt globalt ledarskap med samarbete och dialog – med mänskliga rättigheter i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft109"&gt;Fragmenterad och individualiserad medieanvändning påverkar sammanhållningen i samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft10"&gt;Den demokratiska processen bygger på medborgarnas kunskap och medvetenhet om samhällets tillstånd – och deras kritiska blick. Det är en förutsättning för konstruktiva politiska lösningar och ett fungerande­ civilsamhälle (Silverstone, 2007 och Splichal, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Under 1980- och &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; när teknologiutvecklingen på medie­ området­ resulterade i ett mer mångfacetterat medielandskap, för­ svagades mediernas roll som förmedlare av en gemensam samhällelig­ referensram. Den försvagningen har accelererat under de senaste ­decennierna med utvecklingen av internet och ny teknisk utrustning för ­gemene man. (Carlsson, 2008; Syvertsen et al., 2014 och Weibull, 2014, se också kapitlet av Weibull i denna bok.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Numera när var och en har större möjligheter än någonsin att skapa sin egen referensram efter egna intressen och preferenser – skapa sina egna flöden – så innebär det ofta att man ställer sig utan- för andra flöden. I dagens offentlighet skapas många olika rum – inte sällan relativt slutna. I debatten talas om t.ex. bubblor, filterbubblor och åsiktsbubblor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;För dem som är intresserade av politik och samhälle har det aldrig varit så enkelt att hitta kvalificerad information som nu, vilket innebär att flera också ökar sin mediekonsumtion. För dem som inte är intres- serade av politik och samhälle har det aldrig varit så enkelt att frånse sådan information – eller att bli desinformerad – eller manipulerad­ . (Strömbäck, 2013; Fenton, 2014.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Ett allt mer omfattande medieutbud synes få till följd att skillna- derna ökar mellan olika grupper vad gäller användningen av ­medier. Det gäller även nyhetsmedier. Något som medför risk för ökade ­kunskaps- och deltagandeklyftor med minskad social sammanhåll- ning och ökad ojämlikhet mellan samhällsklasser som följd – inte att förglömma ojämlikhet mellan könen. (Norris, 2012; Lee et al., 2013; Strömbäck, 2013,2014; Bennett et al., 2012; Ekström et al., 2014 och Fenton 2014; se också kapitlet av Wadbring i denna bok.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;En sådan situation fordrar nya förhållningssätt och prövning av många axiom om mediernas roll och villkor i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Nyhetssändningar med fasta tablåtider i tv under bästa sändnings- tid (prime time) har länge varit ett viktigt bidrag till medborgerlig kompetens (civic competence). Det visar jämförande länderstudier (Curran et al., 2009). Hög sådan nyhetskonsumtion har medverkat till att kunskapsklyftorna inte har varit lika stora i länder, som t.ex. de nordiska, jämfört med länder där denna är låg som t.ex. i USA och Storbritannien. Här har public &lt;NOBR&gt;service-medierna&lt;/NOBR&gt; i Norden spelat en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330494x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;avgörande roll. Men detta förhållande förändras när medieanvänd- ningen blir mer fragmenterad och individualiserad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vad innebär det att många och särskilt unga människor i dag allt oftare hämtar nyheter via länkar på sociala medier, främst via Facebook (figur 3)? Mediebarometerns resultat indikerar att detta inte kompenserar för nedgången i att hämta nyheter i traditionella medier &lt;NOBR&gt;(Nordicom-Sveriges&lt;/NOBR&gt; Mediebarometer 2014). Men det är ett svårtolkat­ resultat med tanke på förskjutningen vad gäller ­begreppet nyheter i den digitala världen. Det gäller såväl mångfalden avsän- dare som att nyheter uppträder i nya format och kontexter på bl.a. Facebook och Instagram (Fenton, 2010, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft3"&gt;Figur 3 Nyhetskonsumtion bland 15 till &lt;NOBR&gt;24-åringar&lt;/NOBR&gt; och i befolkningen: traditionella medier och på nätet en genomsnittlig dag 2003– 2014 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft17"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sveriges&lt;/NOBR&gt; Mediebarometer 2014 (2015). Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft10"&gt;Begreppet ”nyheter” har också en annan betydelse för dagens unga generation. Tidigare generationer har förknippat nyheter med sam- hälle, politik och ekonomi – och journalistik. Men för de unga i dag har nyheter en mycket bredare innebörd. En majoritet av de nyheter som unga hämtar från nätet handlar inte om samhället (Nordicom- Sveriges Mediebarometerundersökning, 2014). Källorna varierar, ofta är det s.k. användargenererat innehåll, och många unga ifråga- sätter tillförlitligheten i de nyheter som hämtas från sociala medier (Sveningsson, 2014 och MSB, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;Intressant att notera är också att medelålders och äldre har kvar sin uppfattning om vad som är nyheter i traditionella medi- er men när man frågar om vad nyheter är online, så anger de lik- som de unga en betydligt bredare betydelse &lt;NOBR&gt;(Nordicom-Sveriges&lt;/NOBR&gt; Mediebarometerundersökning, 2014). Nyhetsvärderingen förskjuts från redaktioner till publiken. Så har det i någon mening varit länge men i dagens enorma utbud ständigt tillgängligt blir det mycket mer påtagligt. Många stora medier arbetar i dag efter devisen att det är den identitetsskapande potentialen i en nyhet som är avgörande för genomslag i medier som är mobila, sociala och personanpassade (Fenton, 2010, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Utan välinformerade medborgare ingen demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft13"&gt;Mediebranschen och mediepolitiken i en brytningstid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;En demokrati kan inte fungera utan välinformerade och engagera- de medborgare med ett kritiskt öga, och välinformerade medborg- are kan inte existera utan ett väl fungerande utbildningssystem och ­trovärdiga medier med granskande journalistik av god kvalitet. Något som bygger på förtroende mellan medierna och medborgarna. Så har länge varit självklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Men hur förhåller sig olika aktörer till detta axiom i dag? Hur han- teras det av mediebranschen och politiken?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Tidningsbranschensökerfebrilthållbaralösningariensvåromställ- ningsfas där det i förstone gäller att ha en publik som betalar­. Krav på lönsamhet är inget nytt men det publicistiska uppdraget har ­kommit alltmer på undantag. Det är förvisso en ekonomisk kris men även en ”mental” kris synes föreligga (Freedman, 2014; Ohlsson, 2014; Murdoch et al., 2015 och Lund, 2015; se också kapitlet av Ohlsson i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Vilka konsekvenser får det för den kvalificerade journalisti- ken – och yttrandefriheten – när redaktionerna rationaliseras i allt snabbare takt; när utrikeskorrespondenterna blir färre, lokalredak- tioner läggs ned och det sparas på undersökande journalistik? Och vad händer när Facebook utgör en allt större del av nyhetsförmed- lingen – i en ny ekonomisk modell? Tidningsföretagen, som har ägt både produktion och distribution, blir nu innehållsleverantörer till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;en distributionsplattform online – utan journalistisk kompetens. Nationella medieföretag befinner sig i en ny global konkurrens­ situation som medför stora utmaningar. (Fuchs et al., 2013; Fuchs, 2014; Freedman, 2014; Murdock et al., 2015 och McChesney, 2015.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Dagens offentlighet rymmer inte bara de traditionella ­medierna och opinionsbildarna utan här återfinns också ett komplext ­samspel ­mellan makthavare, lobbyister, &lt;NOBR&gt;pr-konsulter,&lt;/NOBR&gt; informa­törer, ­journalister och privatpersoner i sociala medier och andra plattformar­ online som kommenterar, reagerar, förmedlar utsagor, åsikter – och nyheter. De blir allt fler medan de som kritiskt ska granska­ såväl det offentliga som det privata blir allt färre. (Allern, 2011; Nygren et al., 2015 och Garsten et al., 2015; se också kapitlet av Nygren i denna bok.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Både &lt;NOBR&gt;icke-professionellt&lt;/NOBR&gt; producerat innehåll och specialdestinerad­ kvalificerad information ökar kraftigt från andra än det vi kallar medier­ . Och det blir allt svårare att avgöra vad som är reklam, pro- paganda, nyheter, information eller kunskap – och vem avsändaren är. I den kontexten finns en risk för en marknadsstyrd journalistik, som undergräver etiska regler och självreglering. I dag förs t.ex. en debatt om konsekvenserna av redaktionell marknadsföring (branding content/native­ advertising). (Patterson, 2013 och Kramp et al., 2015.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det finns skäl att fråga vad är offentligt, vad är privat, vad är kom- mersiellt? Yttrandefriheten behandlas oftast som en relation mellan individ och stat – men i dag bör också relationen till marknaden beak- tas. Vikten av att göra en distinktion mellan demokratidriven och mark- nadsdriven yttrandefrihet torde vara fruktbar (Svensson et al., 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Dagens mediesituation tillsammans med andra förändringar i samhället tenderar leda till förskjutningar i samhällets maktstruktu- rer, som påverkar grundvalarna för mediernas frihet och självständig- het – med konsekvenser för demokrati och yttrandefrihet. Politiken står tämligen handfallen mitt i digitaliseringen samtidigt som medie­ politiken är central i demokratins politik – både som empiriskt faktum­ och ideologiskt verktyg (Freedman, 2014a, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;I dag är underlaget för politiken i stor utsträckning överlåten (outsourcat) till marknaden och andra aktörer – med risk för tek- nologisk determinism. En kategori som växer snabbt är de så kallade politiska yrkesverksamma – personer som är anlitade för att främ- ja politik och politiska idéer. Politik är deras yrke, och även om de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;inte väljs och inte har något demokratiskt mandat, är deras inflytan- de ­omfattande (Freedman 2015 och Garsten et al., 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Principerna om yttrandefrihet vilar på institutionella grundvalar, och det går inte att bortse från statens roll. Flera experter hävdar att om professionell journalistik ska överleva så förutsätter det offent- ligt stöd för att kunna existera på en nivå som demokratin indike- rar. Det är väl känt att länder med mest omfattande offentligt stöd för olika medier – tryckta medier, radio och tv – har visat de högsta ­värdena vad gäller index som mäter demokrati, välstånd, frihet, avsak- nad av ­korruption och liknande indikatorer. De nordiska länderna­ nämns ofta som exempel på att offentligt stöd till medier kan ­försvara ­yttrandefrihet och demokrati (Curran et al., 2009; Syvertsen et al., 2014 och McChesney, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Att värna oberoende och pluralism i medielandskapet är en nyckelfråga­ för demokratin – och yttrandefriheten. För detta behövs ny kunskap, utbildning med reviderade lärandeprocesser, efter­ tanke och samtal liksom konsekvensanalyser och utblick mot andra l­änder­. Ytterst handlar det om frågan vilket samhälle vi vill ha. Svaret bestämmer stödet till medierna och därmed synen på journalistiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft11"&gt;– ­journalistikens värde – och medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft13"&gt;Samhällsengagemang i en ny mediekontext&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Frågor som rör politiskt deltagande och mediernas roll för med­ borgarnas samhällsengagemang är mångfacetterade och komplexa samtidigt som internet tveklöst är av största vikt för politiskt delta- gande och demokratiutveckling framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I Sverige har internet inte haft något mer omfattande genom- slag i politiken trots höga användningssiffror. Resultat i Svenskarna och internet 2015 indikerar dock en viss förändring. För ungdomar &lt;NOBR&gt;16–25 år&lt;/NOBR&gt; var framförallt Facebook den viktigaste informationskällan inför valet 2014 – för alla andra åldersgrupper vägde de traditionella medierna, främst tv, tyngre. Även den politiska aktiviteten – uttrycka åsikter eller kommentera andras åsikter – synes ha intensifierats i ungdomsgruppen jämfört med tidigare. En närmare granskning av resultatet visar dock att det handlar om en relativt liten grupp med stort politiskt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Många forskare som diskuterar ungdomars intresse för samhälle- liga frågor i den digitala mediekulturen gör det i termer av en föränd- ring i innebörden av medborgarskap, t.ex. från en traditionell modell som kallas plikttrogen medborgare (Dutiful Citizen), baserad på en känsla att se politiskt deltagande som en medborgerlig förpliktelse, där medierna är den främsta källan till information till den självaktu- aliserande medborgaren (”the &lt;NOBR&gt;Self-Actualizing&lt;/NOBR&gt; Citizen”), där plikt ersätts med självförverkligande. De unga är inte längre övertygade om värdet av politiska val, och de anser sig inte behöva följa medi- ernas bevakning av politik, utan föredrar att ta del i interaktiva nät- verk på internet rörande specifika frågor som särskilt intresserar dem. (Bennett, 2008, 2012.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Det förs en diskussion om det är fråga om ett skenbart bristan- de intresse eller om det istället är ett latent politiskt engagemang som politiska partier i dag är oförmögna att omvandla till aktivitet (Dahlgren, 2014 och Amnå et al., 2015). Handlar det om ett ovani- frånperspektiv som kolliderar med nätverkskulturens underifrånper- spektiv? Här föreligger ett spänningsfält som resulterar i nya premis- ser för kunskapsbildning och lärande, och därmed ställs forskningen och utbildningen inför en omprövning av både utgångspunkter och kontexter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Vad som dock torde stå klart är att grundläggande för att möta förändringarna i kommunikationssamhället är kunskapsutveckling utifrån ett demokratiperspektiv – utbildning – och åter utbildning. Det gäller basala ämneskunskaper som inkluderar kritiskt tänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;– nödvändiga kunskaper i dagens medie- och kommunikationssam- hälle – och för en fruktbar samhällsdebatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft57"&gt;Medie- och informationskunnighet för ett aktivt medborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;Varför medie- och informationskunnighet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;En medie- och kommunikationskultur som genomgår stora förändringar­ förutsätter mycket medie- och informationskunniga medborgare­ med ett kritiskt öga. Det är ett villkor för ett engage- rat medborgarskap och för det behövs många olika kunskaper och färdigheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Men för att ha möjlighet att tillskansa sig den kunskapen måste medborgarna kunna läsa och skriva. En god skola lika för alla oavsett­ kön, social klass och etnicitet är grundläggande i en demokrati – en förutsättning för öppenhet och delaktighet i samhället (Unesco, 2013; Adelman et al., 2014; EFA, 2015 och Putnam, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I ett snabbt föränderlig kommunikationssamhälle är medie- och informationskunnighet tveklöst en grundläggande kunskap. En kun- skap i tillägg till de erforderliga kunskaper medborgare behöver för att kunna agera, t.ex. kunskap om politiskt beslutsfattande och rätts- staten, medborgarens rättigheter och skyldigheter, innebörden av universella mänskliga rättigheter, nationell och internationell säker- het, etc. (Print et al., 2013; Buckingham, 2013; Doganay, 2013 och Mihalidis, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Viktenavkunskapommediernasrollochvillkorisamhälletäringet nytt utan hänger nära samman med teknikskiften. Så länge medierna har funnits har det funnits föreställningar om vad som händer i mötet mellan främst de unga och nya informationsteknologier som möjlig- gör ett förändrat utbud. Det har handlat om, och handlar om, såväl möjligheter som farhågor. Debatten har understundom varit både intensiv och hätsk. Ökad kunskap har efterfrågats från olika håll. Men trots det är utbildningen i medie- och informationskunnighet­ fort­ farande eftersatt i lärarutbildningen och därmed i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Ramen för medie- och informationskunnighet med förväntade resultat är en ständigt pågående process mot bakgrund av samhälleliga­ mål, teknologisk utveckling och politisk debatt. I många stycken är utvecklingen teknologidriven. Ny teknik är ”beroendeframkallande”­ utan att det behöver handla om att uppnå särskilda mål. Tekniken blir numera ofta i sig argument för användning. Ny teknologi tenderar på så sätt att utveckla en sorts måttstock för vad som är moraliskt. (Ellul,1964; Winston, 1998 och Castells, 2009.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Mot den bakgrunden är det naturligt att det är begreppet ­digital kompetens som framhävs och används i skolans värld. Ett begrepp som även Digitaliseringskommissionen ­förespråkar (Digitaliserings­­ kommissionen, 2015). Digital kompetens ­formu­leras ofta utifrån ett tillväxtperspektiv,­ vilket tydliggörs i Digitaliseringskommissionens dokument, medan medie- och informationskunnighet utgår från ett medborgarperspektiv (Wilson, 2011; Unesco, 2013; Carlsson, 2013, 2014 och Forsman, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330500x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Utbildningssektorn har dock förhållit sig otydlig vad gäller imple- menteringen av digital kompetens. Elever har försetts med datorer och surfplattor men det innebär inte att eleverna självklart blir mer kunniga varken som producenter eller konsumenter av digitalt inne- håll. Otydliga riktlinjer och krav i skolan kan till och med leda till ökad digital ojämlikhet. Variationen mellan skolor är också stor. (OECD, 2015 och Samuelsson, 2014.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Självfallet är digital kompetens en nödvändig del av medie- och informationskunnighet. Begreppet implicerar redan i sig en begräns- ning till den digitala världen samtidigt som den i hög grad vilar på vill- kor och modeller i den analoga­ världen. Ordet kompetens associerar också till ord som kvalifikation, &lt;SPAN class="ft110"&gt;­&lt;/SPAN&gt;duglighet, skicklighet medan kunnig- het (literacy) kopplas till kunskap,­ lärande, vetande – och, vilket kan understrykas, har kritiskt tänkande som ett centralt inslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft10"&gt;Mot den bakgrunden bör medie- och informationskunnighet vara skolans fokus sett i ett mer holistiskt utbildnings- och lärande­ perspektiv. Det är också något som fordras för att Sverige ska bli bäst på använda digitaliseringens möjligheter i enlighet med den digitala agendan (Forsman, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft3"&gt;Figur 4 Medie- och informationskunnighet – ett samlingsbegrepp (ekologi)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft17"&gt;Källa: Carlsson, 2013.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Medie- och informationskunnighet (figur 4) är ett paraplybegrepp­ för många olika förmågor och kunskap av relevans som relaterar till medier och kommunikation, vilket kan illustreras av Unescos ”Media and Information Literacy Ecology” (Wilson et al., 2011 och Carlsson, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Begreppet medie- och informationskunnighet refererar till såväl FN:s deklaration om universella mänskliga rättigheter som Barnkonventionen. Målsättningen är att medverka till uttrycksful- la, engagerade och aktiva medborgare som gör att den digitala kul- turen blir mer levande, mångsidig och inkluderande. Två vägledande huvudfrågeställningar formuleras: dels hur medie- och informations­ kunnighet kan förmedla kärnkompetenser för demokratidriven, mångsidig och robust digital medieanvändning, dels hur medie- kunnighet kan bidra till en stärkt medborgerlig deltagandekultur?­ (Wilson et al., 2011; Unesco, 2013 och Carlsson, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Utgångspunkten är att unga människor i dag har större möjlig- heter än någonsin tidigare att engagera sig i det offentliga samtalet. Genom att stimulera unga att vidga sina såväl personliga som medbor- gerliga ramar avseende värderingar, åsikter och idéer kan den offent- liga debatten vitaliseras, bli mer meningsfull och öka det politiska­ deltagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Medie- och informationskunnighet har länge varit en fråga på den internationella dagordningen. Inom FN benämns det som en grund- läggande mänsklig och medborgerlig rättighet i en allt mer digital och global värld – något som är avgörande för en ökad social inte- gration och delaktighet i samhället. Medie- och informationskunnig- het anses vara en mycket viktig del i arbetet för att stärka yttrande- friheten, informationsfriheten och pressfriheten i världen. Artikel 19 i deklarationen om mänskliga rättigheter utgör själva grundvalen för arbetet­ . (Wilson et al., 2011 och Unesco, 2013, 2015.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Unesco presenterade 2011 ett ramverk för lärare och lärarutbild- ningar, ”Media and Information Literacy Curriculum for Teacher”. Syftet är att stärka kunskapen om medier i dagens kommunikations- samhälle utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv (Wilson et al., 2011). Unescos utgångspunkt är en övertygelse om skolans avgö- rande roll i detta arbete. Vikten av att se eleverna som aktiva aktörer och att lära för livet framhålls. Unescos ramverk beaktar såväl genus- perspektiv som minoriteters behov. Egenmakt (empowerment)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;utgör en röd tråd – med medborgerliga rättigheter och skyldigheter i ett medie- och kommunikationsperspektiv i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I dokumentet betonas betydelsen av att diskutera hela skolans organisation och administration för att bättre kunna möta framti- dens behov. Man betonar också vikten av kontinuerlig fortbildning av lärare. Detta dokument har Unesco lämnat till sina medlemsstater att implementera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I syfte att få frågan uppmärksammad på den svenska arenan utgav Nordicom 2013 i samarbete med Statens medieråd, Svenska Filminstitutet, Skolverket och Filmpedagogerna en svensk version av ramverket tillsammans med inlägg från svenska experter på områ- det i boken Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin (Carlsson, 2013). Boken var utgångspunkt för ett expertmöte på Svenska Unescorådet där kulturministern inledde. ”Vad bör göras?” och ”vem ansvarar?” var utgångspunkt för diskussion. Ett antal konklusioner fastställdes för fortsatt arbe- te inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;En rad aktiviteter har kommit till stånd efter mötet främst genom Statens Medieråds försorg men också inom t.ex. Utbildningsradion och Svensk biblioteksförening. Just bibliotekens roll i relation till medie- och informationskunnighet fördjupas i ett kapitel av Francke et. al. i denna bok. Skolan har till stor del dock förblivit ett oskrivet blad då nödvändiga politiska beslut saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Nordicom initierade också frågan på nordisk nivå med samma upplägg – expertmöte som resulterade i ett antal konklusioner och boken Medie- och informationskunnighet i Norden. En nyckel till demokrati och yttrandefrihet (Carlsson, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Att medie- och informationskunnighet är en nödvändig baskun- skap i dagens föränderliga samhälle synes vara något som politiken i den mest uppkopplade delen av världen inte fullt ut verkar uppfatta trots motsatsen i många andra länder både i vår närhet och längre bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Vad är medie- och informationskunnighet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Medie- och informationskunnighet handlar i hög grad om med- borgarens tillgång till medier, information och kunskap: deras motivation­ och förmåga – och inte minst handlar det om ett kritiskt förhållningssätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330503x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;För att kunna använda medier och delta i nätverkssamhället behövs många kunskaper och färdigheter. Det finns flera likartade sätt att definiera medie- och informationskunnighet. Unesco har utarbetat följande definition (Wilson et al., 2011 och Carlsson, 2014):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft3"&gt;Figur 5 Definition av medie- och informationskunnighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft17"&gt;Källa: Carlsson, 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft10"&gt;En genomgång av olika definitioner av medie- och informations­ kunnighet påvisar förmågan att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;förstå medie- och kommunikationssamhället – struktur, ekonomi, organisation, plattformar, nätverk, funktion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;utöva källkritik: välja, värdera och förstå innehåll, budskap och flöden – tolka såväl ord som bilder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;förstå innebörden av ett etiskt och kritiskt tänkande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;använda information,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;kommunicera med andra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;skapa innehåll och uttrycka sig i ord, bild och ljud via olika medier, plattformar och andra informationskanaler,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;förstå tekniken (inkl. sökkunskap),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;tillgodogöra lagar och regelverk av relevans (fri- och rättighets­­- skydd),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;se samband mellan medie- och informationskunskap och olika delar av samhället,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;förstå mänskliga rättigheters – och skyldigheters – betydelse för demokrati, yttrande- och pressfrihet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;Enighet råder om att förutom tillgång till medier och kommunika- tion med allt vad det innebär, gäller det kunskap om hur medier och nätverk fungerar, hur mening skapas, om rättigheter och ömsesidig respekt, hur medie- och kommunikationssystemet är organiserat, om aktörers olika målsättningar och dess konsekvenser, om medie- och kommunikationsindustrins ekonomi och struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Och inte minst gäller det vikten av källkritik, att kunna filtrera fram och klassificera information ur det stora flödet, att förstå och ifrågasätta uppgifter, att kunna tolka ord, budskap och bilder. Dagens digitala kommunikationssamhälle är bildintensivt men ofta förbises vikten av att behärska olika bilduttryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;För att vara medie- och informationskunnig erfordras god kun- skap om hur olika medier och andra kanaler kan användas för kreativa uttryck – att producera eget innehåll – att uttrycka sig på många olika sätt genom bild, ljud och ord. Inte bara för personlig utveckling utan också för att göra sin röst hörd i demokratiska processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det handlar också inte minst om att förstå innebörden av att vara en del av det offentliga rummet. Hat, hot, mobbning och sexism på nätet är återkommande teman i dagens samhällsdebatt. Det finns ett uppenbart behov av mer kunskap rörande personlig integritet, skydd av privatliv, och datasäkerhet samt upphovsrättsliga frågor. De risker som internet innefattar måste tydliggöras och hanteras när gråzonen mellan privat och offentligt blir allt större och mer svårgenomträng- lig – anonymiteten har många sidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Medie- och informationskunnighet innefattar även kunskap om tekniken bakom plattformar online – den förståelsen är ett villkor för kritiskt tänkande. Det går t.ex. inte att bortse från betydelsen av matematiska algoritmer för bl.a. yttrandefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Den öppenhet som gör internet så otroligt värdefull skapar också sårbarhet – den insikten är viktig. Kanske behövs ett folkbildnings&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;– eller t.o.m. folkhälsoperspektiv. Som i verkliga livet måste med- borgarna hantera risk och säkerhet utifrån det gemensamt mänskliga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Säkerhet är inte en teknisk fråga utan i högsta grad en fråga av allmän- och samhällsintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Slutord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;I dag när vi kan leva våra liv både offline och online är det är inte helt lätt att dra en klar linje mellan livet på nätet och det verkliga livet. Internet speglar den fysiska verkligheten och ställer samma typ av krav på oss som i våra vanliga liv. Rättigheter och skyldigheter trans- formeras i den digitala tidsåldern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Nya teknologier medför nästan alltid stor nytta men också ­risker. Frånmedborgarenssynvinkelmåstesträvaneftermaximeradnyttaoch minimerad risk i den digitala medie- och nätverkskulturen kunna för- nimmas. Det är en utmaning att balansera de två målen. En förutsätt- ning är mediekunniga och mediekritiska ­medborgare. (Livingstone et al., 2009; Lunt et al., 2011; Wilson et al., 2011; Unesco, 2013 och OECD, 2014.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Detta är en utmaning som inkluderar många olika aktörer – från såväl politiken, medieföretagen, innehållsleverantörer, skolan, biblioteken,­ den högre utbildningen och forskningen, civilsamhället samt barn, unga, föräldrar och andra vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Som så ofta är det skolans kunskaps- och demokratiuppdrag som aktualiseras. Medie- och informationskunnighet är en del av det demokratiska lärandet – kunskap och bildning i förening (Forsman 2014). Premiss för framgång är en skola av god kvalitet lika för alla. Det är något som särskilt bör betonas i dagens samhälle där många olika kulturer, traditioner och politiska uppfattningar existerar sida vid sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Men det är även en global angelägenhet. När det digitala offent­ liga rummet är globalt men politiken nationell ökar kraven på ett kon- struktivt globalt ledarskap för ett öppet och fritt internet. Samtidigt rör en central fråga balansen mellan säkerhet och individens integri- tet och frihet i den digitala världen. Det finns ett uppenbart behov av globala ”regler” formulerade globalt med nationell tillämpning – det ställer krav på såväl global som nationell handlingskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Behovet av ny kunskap är en utmaning för forskningen. Kunskap om hur människor, i synnerhet de unga, söker nya strategier och praktiker samt utvecklar nya kompetenser för att kunna hantera livet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;och vardagen i dagens kommunikationssamhälle är viktig med tanke på demokratins framtid. Det handlar om kunskap som kan bilda ­underlag för berörda aktörers beslut och implementeringar av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Den stora potential dagens kommunikationssamhälle har vad ­gäller ett engagerat offentligt samtal med ökad dialog till gagn för den demokratiska utvecklingen – och inte minst yttrandefriheten – skymmer ofta det faktum att det finns följder som risk för ökade ­kunskaps- och deltagandeklyftor och minskad social sammanhåll- ning i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Det är något som bör beaktas när demokratins framtid diskuteras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;– mot bakgrund av förändringarna i förhållandet mellan den politiska makten och marknaden med tendenser till en försvagning av institu- tionerna. Sammanhållning i befolkningen är avgörande för ett sam- hälles tillstånd i en demokrati och om det inte längre vilar på institu- tionerna på samma sätt som tidigare så måste det i högre grad vila på sina medborgare. (Habermas, 1989, 2006; Castells, 2009; Beck et al 2014 och Svallfors, 2014.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Medie- och informationskunskap kan vidga ungas såväl personli- ga som medborgerliga ramar och på så sätt leda till ett mer aktivt och energiskt samhällsengagemang – en levande digital och inkluderande kultur och en vital demokrati. Kunskap som är en förutsättning för förändrade och nya institutioner i termer av demokratisk utveckling; och ett offentligt rum som bejakar förmågan att lyssna på varandra – tillåta konfrontation – trots olika intressen, värderingar och konflik- ter. En insikt om att vad som sägs är viktigare än vem som säger det, att sakskäl måste prövas och argument brytas mot varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Politiken har inte råd att bortse från betydelsen av medie- och informationskunnighet som ett centralt kunskapsområde. Ytterst handlar det om vilket sorts samhälle vill vi ha? vilka ”vi” är? och ”vems” medier, ”vems” frihet? vi talar om. Och komma ihåg att tyst- nad är ett av de allvarligaste hoten mot demokrati – mot yttrandefri- het, jämlikhet och rättvisa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft92"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft10"&gt;Adelman K et al (2014) Språkutveckling, medier och demokrati. I: U Carlsson (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medie- och informationskunnighet i Norden&lt;/SPAN&gt;. En nyckel till demokrati och yttrandefrihet. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft10"&gt;Allern S (2011) PR, Politics and Democracy. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Central European Journal of Communication &lt;/SPAN&gt;4(1): &lt;NOBR&gt;125–139.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;Amnå E och Ekman J (2015) Standby Citizens: Understanding &lt;NOBR&gt;Non-Participation&lt;/NOBR&gt; in Contemporary Democracies. I: M D Barret och B Zani (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Political and Civic Engagement: Multidisciplinary Perspectives&lt;/SPAN&gt;. London: Routledge, &lt;NOBR&gt;96–108.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Anderson,B R O’G (1991) &lt;/SPAN&gt;Imagined communities: reflections on the origin and spread of nationalism&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Verso.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Askenius T och Stubbe Østergaard L (red.) (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Reclaiming the Public Sphere. Communication, Power and Social Change&lt;/SPAN&gt;. Hampshire: Palgrave (Palgrave Studies in Communication for Social Change).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;Beck, U &amp; Cronin, C (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Cosmopolitan Vision&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft10"&gt;Bennett W L (2008) ”Changing Citizenship in the Digital Age”. I: W L Bennett; J D The &amp; C T MacArthur (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Civic Life Online: Learning How Digital Media Can Engage Youth&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft10"&gt;Cambridge, MA: The MIT Press (Foundation Series on Digital Media and Learning), &lt;NOBR&gt;1–24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft10"&gt;Bennett W L (2012) The Personalization of Politics. Political Identity, Social Media, and Changing Patterns of Participation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft28"&gt;The ANNALS of the American Academy of Political and Social Science &lt;SPAN class="ft10"&gt;644(1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20–39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft10"&gt;Bennett W L och A Segerberg (2012) The Logic of Connective Action. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Information, Communication &amp; Society&lt;/SPAN&gt;. 15 (5): &lt;NOBR&gt;739–768.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Buckingham D (red) (2008) &lt;/SPAN&gt;Youth, Identity and Digital Media&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge MA: MIT Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Buckingham D (2013) &lt;/SPAN&gt;Media Education: Literacy, Learning and Contemporary Culture&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: John Wiley &amp; Sons.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p906 ft10"&gt;Carlsson U (2008) Gamla frågor, nya dilemman – om mediernas makt i dagens kommunikationssamhälle. I: S Beckman och S Månson (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;KulturSverige 2009&lt;/SPAN&gt;. Linköping: Swecult, Linköpings universitet, &lt;NOBR&gt;106–112.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Carlsson U (red.) (2013) &lt;/SPAN&gt;Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Carlsson U (red.)(2014) &lt;/SPAN&gt;Medie- och informationskunnighet i Norden. En nyckel till demokrati och yttrandefrihet&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft10"&gt;Carlsson U (2015) Media and Information Literacy: A Crucial Element in Democratic Development”. I: G Lister (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media Support of Sustainable Development and a Culture of Peace&lt;/SPAN&gt;. Jakarta: Unesco, &lt;NOBR&gt;73–78.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft10"&gt;Castells M (2009) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Communication Power&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Oxford University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft10"&gt;Charron N, Lapuente V och Rothstein B (2013) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Quality of Government and Corruption from a European Perspective&lt;/SPAN&gt;. Cheltenham: Edward Elgar Publishing Ltd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft10"&gt;Curran J, Iyengar S, Lund A B och &lt;NOBR&gt;Salovaara-Moring&lt;/NOBR&gt; (2009) Media System, Public Knowledge and Democracy: A Comparative Study. &lt;SPAN class="ft28"&gt;European Journal of Communication &lt;/SPAN&gt;24(1): &lt;NOBR&gt;5–26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft10"&gt;Dahlgren P (2014) Political Participation via the Web: Structural and Subjective Contingencies. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Interactions: Studies in Communication &amp; Culture &lt;/SPAN&gt;5(3): &lt;NOBR&gt;255–269.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;Doganay A (2013) A Curriculum Framework for Active Democratic Citizenship Education. I: M Print och D Lange (red) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Schools, Curriculum and Civic Education for Building Democratic Citizens&lt;/SPAN&gt;. Rotterdam: Springer Science &amp; Business Media/Sense Publishers, &lt;NOBR&gt;19–40.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft10"&gt;EFA, Education for All (2015). Paris: Unesco www.unesco.org/ &lt;NOBR&gt;new/en/education/themes/leading-the-international-agenda/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;education-for-all/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft10"&gt;Ekström M, Olsson T och Shehata A (2014) Spaces for Public Orientation? Longitudinal Effects of Internet Use in Adolescence. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Information, Communication &amp; Society &lt;/SPAN&gt;17(2): &lt;NOBR&gt;168–173.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;Ellul J (1964) &lt;SPAN class="ft29"&gt;The Technological Society&lt;/SPAN&gt;. New York: Knopf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fenton N (red)(2010) &lt;/SPAN&gt;Journalism and Democracy in the Digital Age&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Fenton N (2011) News Journalism, New Media, Democracy and the Public Interest. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medienjournal &lt;/SPAN&gt;25(3): &lt;NOBR&gt;63–73.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft10"&gt;Fenton N (2014) Defending Whose Democracy? Media Freedom and Media Power. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Review &lt;/SPAN&gt;35(Special Issue August): &lt;NOBR&gt;31–43.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft10"&gt;Forsman M (2014) MIK It. I: U Carlsson (red) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medie- och informationskunnighet I Norden. En nyckel till demokrati och yttrandefrihet&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;107–116.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft10"&gt;Freedman D (2014a) Media Policy Research and the Media Industries. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media Industries Journal &lt;/SPAN&gt;1(1): &lt;NOBR&gt;11–14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Freedman D (2014b) &lt;/SPAN&gt;The Contradictions of Media Power&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: Bloomsbury.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft10"&gt;Freedman D (2015) Media Policy Fetishism. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Critical Studies in Media Communication&lt;/SPAN&gt;, 32(2): &lt;NOBR&gt;96–111.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft10"&gt;Fuchs C och Sandoval M (2013) Critique, &lt;SPAN class="ft28"&gt;Social Media and the Information Society&lt;/SPAN&gt;. London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;Fuchs C (2014) Social Media and the Public Sphere. &lt;SPAN class="ft28"&gt;TripleC &lt;/SPAN&gt;12(1): &lt;NOBR&gt;57–101.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Garsten C, Rothstein B och Svallfors S (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Makt utan mandat. De policyprofessionella i svensk politik&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Dialogos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft10"&gt;Grin J, Rotmans J, Schot J (2010) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Transitions to Sustainable Development. New Directions in the Study of Long Term Transformative Change&lt;/SPAN&gt;. London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft28"&gt;Gör Sverige i framtiden – digital kompetens Delbetänkande av Digitaliseringskommissionen &lt;SPAN class="ft10"&gt;(2015) Stockholm: Fritzes (SOU 2015:28).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Habermas J (1989) &lt;/SPAN&gt;The Structural Transformation of the Public Sphere&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Cambridge: Polity Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft10"&gt;Habermas J (2006) Political Communication in Media Society: Does Democracy Still Enjoy an Epistemic Dimension? The Impact of Normative Theory on Empirical Research.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;Communication Theory &lt;SPAN class="ft11"&gt;16(4): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;411–426.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p915 ft10"&gt;Holmberg S och Rothstein B (2015) Hög mellanmänsklig tillit i Sverige – men inte bland alla. I: A Bergström et al (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Fragment&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-Institutet,&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Jonsson S (2001) &lt;/SPAN&gt;Världens centrum&lt;SPAN class="ft10"&gt;. &lt;/SPAN&gt;En essä om globalisering&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Norstedts, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;37–46.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft50"&gt;Kramp L, Carpentier N, Hepp A et al (red) (2015) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Journalism, Representation and the Public Sphere&lt;/SPAN&gt;. Bremen: Edition lumière.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft10"&gt;Lee &lt;NOBR&gt;N-J,&lt;/NOBR&gt; Shah D och McLeod J M (2013) Processes of Political Socialization: A Communication Mediation Approach to Youth Civic Engagement. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Communication Research &lt;/SPAN&gt;40(5): &lt;NOBR&gt;669–697.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;Livingstone S och Haddon L (2009) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Kids Online. Opportunities and Risks for Children&lt;/SPAN&gt;. London: Policy Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Lund A B (2015) ”A Stakeholder Approach to Media Governance”. I: G Ferrell Lowe och C Brown (red.), &lt;SPAN class="ft28"&gt;Managing Media Firms and Industries: What’s So Special About Media Management?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Cham: Springer, &lt;NOBR&gt;103–120.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Lunt P och Livingstone S (2011) &lt;/SPAN&gt;Media Regulation: Governance and the Interests of Citizens and Consumers&lt;SPAN class="ft50"&gt;. London: Sage, London.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;McChesney, R W (2015) &lt;/SPAN&gt;Rich Media, Poor Democracy. Communication Politics in Dubious Times&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: The New Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Mihalidis P (2014) &lt;/SPAN&gt;Media Literacy and the Emerging Citizen. Youth Engagement and Participation in the Digital Culture&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Peter Lang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;MSB Rapport &lt;NOBR&gt;18-årsundersökning&lt;/NOBR&gt; (2015) Stockholm: Myndigheten för säkerhet och beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;Murdoch G och Gripsrud J (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Money Talks. Media, Market, Cris&lt;/SPAN&gt;is. Bristol: Intellect.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Nordicom-Sveriges&lt;/NOBR&gt; Mediebarometer 2014 &lt;SPAN class="ft10"&gt;(2015). Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Norris P (2004) &lt;/SPAN&gt;Giving Voice to the Voiceless: Good Governance, Human Development &amp; Mass Communications. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Cambridge: Harvard University/John F. Kennedy School of Government.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft10"&gt;Norris P (2012) To Them that Hath’..News Media and Knowledge Gaps. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Zeitschrift für Vergleichende Politikwissenschaft &lt;/SPAN&gt;16(1): &lt;NOBR&gt;71–98.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p922 ft10"&gt;Nygren G, &lt;NOBR&gt;Dobek-Ostrowska&lt;/NOBR&gt; B och Anikina B (2015) Professional autonomy.Challenges and Opportunities in Poland, Russia and Sweden. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Review &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;36&lt;/SPAN&gt;(2):79–95.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ohlsson, J (2015) &lt;/SPAN&gt;The Nordic media market 2015: Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Göteborg: Nordicom. (Nordic media trends; Nr. 13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Olsson T och Dahlgren P (red)( 2010) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Young people, ICTs and Democracy. Theories, Policies, Identities and Websites&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, University of Gothenburg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Patterson T E (2013) &lt;/SPAN&gt;Informing the News. The Need for Knowledge- Based Journalism. &lt;SPAN class="ft10"&gt;New York: Vintage Books.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft10"&gt;Persson M och Sjöberg U (2014) TV:n kommer att vara kvar. Barn och unga i ett nygammalt medielandskap. I: &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Sveriges Mediebarometer 2013&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;161–162.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Print M och Lange, D (red) (2013) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Schools, Curriculum and Civic Education for Building Democratic Citizens&lt;/SPAN&gt;. Rotterdam: Springer Science &amp; Business Media/Sense Publishers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Putnam R D (2015) &lt;/SPAN&gt;Our Kids. The American Dream in Crisis&lt;SPAN class="ft10"&gt;. New York: Simon &amp; Schuster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Rothstein B (2011) &lt;/SPAN&gt;The Quality of Government. Corruption, Social Trust, and Inequality in International Perspective&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Chicago: The University of Chicago Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft10"&gt;Rothstein B (2014) Maktutredning behövs för att kartlägga det nya Sverige. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Dagens Nyheter &lt;/SPAN&gt;26 oktober.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;Rønning H (2009) The Contemporary Challenge to the Concept of Universal Human Rights and Freedom of Expression. I:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft10"&gt;A Kierulf &amp; H Rønning (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Freedom of Speech Abridged? Cultural, Legal and Philosophical Challenges&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, University of Gothenburg, &lt;NOBR&gt;9–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Rønning H (2013) ”Freedom of Expression is Not a Given Right”. I: Carlsson U (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Freedom of Expression Revisited. Citizenship and journalism in the digital Age&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, University of Gothenburg, &lt;NOBR&gt;13–26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft10"&gt;Rønning H (2015) Ytringsfriheten i det frie Norden. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom- Information &lt;/SPAN&gt;37(1): &lt;NOBR&gt;7–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p928 ft10"&gt;Silverstone R (2007) Media and Morality: On the Rise of the Mediapolis. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Cambridge: Polity Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Samuelsson U (2014) &lt;/SPAN&gt;Digital ojämlikhet. &lt;NOBR&gt;IKT-användning&lt;/NOBR&gt; i skolan och elevers tekniska kapital&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation (avhandling nr 23).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;Sjöberg U (2013) Den nätverkande medborgarkulturen. Barns digitala praktiker och vardagskreativitet. I: Carlsson, U (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft51"&gt;Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;51–58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft10"&gt;Splichal S (2010) Eclipse of ”the Public”. From the Public to (Transnational) Public Sphere: Conceptual Shifts in the Twentieth Century. I: J Gripsrud och H Moe (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Digital Public Sphere. Challenges for Media Policy&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Nordicom, University of Gothenburg, &lt;NOBR&gt;23–38.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Streeck, W (2013) &lt;/SPAN&gt;Köpt tid. Den demokratiska kapitalismens uppskjutna kris&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: Daidalos.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Strömbäck J (2013) &lt;/SPAN&gt;Svenska framtidsutmaningar. Slutrapport från regeringens Framtidskommission&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Strömbäck J (2014) Medieutveckling en demokratifråga. I:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Nordicom-Sveriges&lt;/NOBR&gt; Mediebarometer 2013&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;155–156.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft51"&gt;Students, Computers and Learning. Making the Connection &lt;SPAN class="ft50"&gt;(2015) OECD (PISA), https://www.oecd.org/publications/students- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;computers-and-learning-9789264239555-en.htm&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft10"&gt;Svallfors S (2014) Politik som organiserad kamp – nya spelare och nya spelregler i Sverige. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Arkiv Tidskrift för samhällsanalys &lt;/SPAN&gt;(3): &lt;NOBR&gt;39–64.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Sveningsson M (2014) Note the Real Thing: Young People’s Experiences of Getting Civic and Political News Through Social Media. In: M Strano et al. (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Proceedings Culture, Technology, Communication. &lt;/SPAN&gt;Oslo: University of Oslo, &lt;NOBR&gt;221–241.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft28"&gt;Svenskarna och Internet 2014, 2015 &lt;SPAN class="ft10"&gt;(2014, 2015). Stockholm: Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) www.soi2014.se/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;barn-och-ungdomar/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p935 ft10"&gt;Svensson &lt;NOBR&gt;E-M&lt;/NOBR&gt; och Edström M (2014) Freedom of Expression vs. Gender Equality. Conflicting Values when Regulation Gender Stereotypes in Advertising. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Tidsskrift for Rettsvitenskap &lt;/SPAN&gt;127(5): &lt;NOBR&gt;479–511.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;Syvertsen T, Enli G, Mjøs O J och Moe H (2014) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The Media Welfare State, Nordic Media in the Digital Era&lt;/SPAN&gt;. Ann Arbor: The University of Michigan Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Unesco (2013) &lt;/SPAN&gt;Media and Information Literacy. Policy and Strategy Guidelines &lt;SPAN class="ft10"&gt;(2013). Paris: Unesco.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Unesco (2015) &lt;/SPAN&gt;Keystones to Foster Inclusive Knowledge Societies. Access to information and knowledge, Freedom of Expression, Privacy, and Ethics on a Global Internet. &lt;SPAN class="ft50"&gt;Paris: Unesco.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Weibull L (2014) &lt;/SPAN&gt;”Fyra decennier i MedieSverige”&lt;SPAN class="ft10"&gt;. I: U Carlsson och U Facht (red.) MedieSverige 2014: statistik och analys. Göteborg: Nordicom, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9–29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft10"&gt;Wilson C, Grizzle, A, Tuazon, R, Akyempong, K och Cheung, &lt;NOBR&gt;C-K&lt;/NOBR&gt; (2011) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media and Information Literacy Curriculum for Teachers&lt;/SPAN&gt;. Paris: Unesco.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Winston B (1998) &lt;/SPAN&gt;Media Technology and Society. A History – From the Telegraph to the Internet. &lt;SPAN class="ft10"&gt;London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft74"&gt;Helena Francke, docent, Högskolan i Borås Åsa Söderlind, lektor, Högskolan i Borås Ola Pilerot, lektor, Högskolan i Borås Gullvor Elf, adjunkt, Högskolan i Borås&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;Louise Limberg, senior professor, Högskolan i Borås&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft22"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;I den svenska medieekologin utgör landets bibliotek – och alldeles särskilt folkbiblioteken – en central nod för att invånarna ska få till- gång till olika typer av medier. Förutom att verka för fysisk tillgång till medier så tar bibliotek av olika slag också visst ansvar för att invånarna ska få intellektuell tillgång till medier. Detta sker genom undervisande och stöttande arbete som syftar till att invånarna ska utveckla medie- och informationskunnighet (MIK). I detta ligger t.ex. förmågor att söka, utvärdera, använda och skapa information och medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Folkbibliotek finns i alla Sveriges kommuner och utgör för använ- darna en källa inte bara till kultur och facklitteratur utan även till nyhe- ter och opinionsbildning. Därför är bibliotekens medieplanering och de frågor som väcks i spänningsfältet mellan mångfald och begräns- ning (frihet till och frihet från) relevant för framtida mediepolitik. Likaså är bibliotekens roll att hjälpa människor att utveckla kritiska förhållningssätt till informationskällor och informationssystem viktig, särskilt i förhållande till det stora internet­baserade utbudet av nyheter och opinion som inte täcks av bibliotekens medieplanering. Även här är det viktigt att människor har förmåga att identifiera såväl mångfald som kvalitet och att förhålla sig till detta i sitt begreppslig- görande av omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft11"&gt;Kapitlet tar sin utgångspunkt i dessa två dimensioner av tillgång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;– kunskaper och medier – för att med bas i biblioteks- och infor- mationsvetenskaplig forskning inom området diskutera framför allt de svenska folkbibliotekens roll i att stötta allmänhetens tillgång till medier, nyheter och opinion. De två områdena MIK och mediepla- nering beskrivs utifrån svensk och internationell forskning och en bild tecknas av hur de svenska folkbiblioteken arbetar med frågorna. Avslutningsvis berörs konsekvenserna av några av de utmaningar som folkbiblioteken står inför för att kunna uppfylla kraven i biblio- tekslagen från 2014 på att biblioteken ska ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” (SFS 2013:801:2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Bibliotekslagen anger ramarna för verksamheter inom hela det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, dvs. bibliotek som till över- vägande delen finansieras med offentliga medel. I förarbetet till lagen konstateras att demokratin befästs och fördjupas genom att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet förmedlar kunskap och ger förutsättningar för ett offentligt samtal där enskilda fritt kan behandla gemensamma angelägenheter och utbyta åsikter. Biblioteken är i detta sammanhang av särskild betydelse inte minst för grupper som av olika skäl har svårt att själva införskaffa eller hitta efterfrågade medier och information. Det framhålls också i biblio- tekslagen att ”Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla” (SFS 2013:801:2 §). Att folkbibliotek fyller denna funktion framkom- mer i exempelvis det mångåriga norska forskningsprojektet Place. Forskarna konstaterar bland annat att ”finns få samhälleliga arenor där en så blandad grupp lokalinvånare deltar” (Aabø och Audunson, 2012:148, vår översättning). Folkbiblioteket framträder i den norska studien som en förlängning av inte bara det offentliga rummet utan även av bostaden och arbetsplatsen. Det är en plats där människor inte klassificeras utifrån bestämda kategorier såsom yrkesarbetande eller arbetslös, patient eller kund, utan snarare som biblioteksbesökare, vilket i sig, enligt forskarna, bidrar till social inkludering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Målsättningen om allas delaktighet i samhällslivet främjas genom de medel som nämns ovan, det vill säga kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Formuleringarna i bibliotekslagen innebär att biblio- teksverksamheten ska präglas av öppenhet för olika perspektiv och stå fri från censur eller andra hindrande åtgärder. Yttrandefriheten är den grundsomdenfriaåsiktsbildningenvilarpå(Prop.2012/13:147:13ff.). Dessa värderingar och deras nära ­koppling till grundläggande mänsk­ liga värden lyfts även fram i IFLA:s (International Federation of Library Associations and Institutions) och Unesco:s folkbiblio- teksmanifest (Svensk biblioteksförening och Svenska Unescorådet, 2014:11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Genom sitt uppdrag är folkbiblioteken av tradition en viktig arena för demokrati och jämlikhet. Totalt finns drygt 2 300 offentligt finansierade bibliotek i Sverige som har bemanning minst 20 timmar per vecka (Kungliga biblioteket, 2015:11). Av dessa är knappt hälften folkbibliotek. Folkbiblioteken hade under 2014 drygt 65 miljoner fysiska besök och drygt 42 miljoner besök på sina webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Folkbiblioteken tillhör också de institutioner i samhället som medborgarna har högst förtroende för. Höglund och Wahlström (2015) visar i en analys baserad på &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2014 att andelen biblioteksbesökare på svenska folkbibliotek ökat något jämfört med föregående år (andelen ligger runt 50 procent) och att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;biblioteken fortsätter att vara en uppskattad institution som uppbär stort förtroende bland allmänheten. Samtidigt är det alltså ungefär hälften av landets befolkning som inte besökt ett folkbibliotek under det senaste året, även om &lt;NOBR&gt;icke-användare&lt;/NOBR&gt; ofta har varit besökare under andra perioder i sitt liv (Svensk biblioteksförening, 2011:4 och Jema Rådgivning, 2010). Yngre, kvinnor och högutbildade är överrepre- senterade bland besökarna (Höglund, 2010:345). De grupper som är frekventa biblioteksbesökare överensstämmer i de flesta fall med de grupper som har hög medieanvändning, i detta fall mätt i bokläsning och internetanvändning, där den enda avvikelsen är att män använ- der internet i högre utsträckning än kvinnor (Höglund, 2010:345). Däremot finns det ingen direkt överensstämmelse mellan ökat eller minskat bokläsande och ökat eller minskat biblioteksbesökande (Höglund, 2010:344), varför det är svårt att säga med säkerhet att köp av böcker och användning av internet ersätter medieanvändning på biblioteken, även om det finns studier där dessa anledningar anges som skäl till att man inte besöker bibliotek lika ofta (Höglund och Wahlström, 2005:173 och Jema Rådgivning 2010:3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Med tanke på att det är i de grupper som inte är stora mediekonsu- menter, exempelvis äldre och låginkomsttagare, som vi finner många &lt;NOBR&gt;icke-användare&lt;/NOBR&gt; av bibliotek så är en utmaning för folkbiblioteken att även fortsatt förbättra möjligheterna att få såväl fysisk som ­intellektuell tillgång till medieutbudet. Detta kan exempelvis ske genom generösa öppettider, service till den som inte själv kan ta sig till biblioteket, samt utvecklade &lt;NOBR&gt;e-tjänster.&lt;/NOBR&gt; Dessa insatser är främst en resursfråga.Svårareutmaningarliggeriatthelabefolkningenskaskaffa sig tillräcklig digital kompetens för sina behov, att befolkningen ska värdesätta en mångsidig och oberoende samhällsdebatt samt att alla ska känna sig bekväma i biblioteksmiljön och se sig som ­potentiella biblioteksbesökare (jfr Svensk biblioteksförening 2011:8). Dessa utmaningar berör de två dimensionerna på tillgång – kunskaper och medier – som kapitlet fokuserar på från ett folkbiblioteksperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;Forskningsöversikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Den forskningsöversikt som här följer är strukturerad utifrån kapit- lets två genomgående teman: medie- och informationskunnighet och medietillgång. Inledningsvis presenteras forskning och centrala&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;policydokument som anknyter till de kunskaper som är väsentliga för att medborgare ska kunna söka och använda information för ändamålsenliga syften. Resterande del av avsnittet ägnas forskning och litteratur om det tema som berör bibliotekens medieplanering och tillgång till olika typer av medier via biblioteken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Medie- och informationskunnighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Att kunna söka och använda information för ändamålsenliga syften betraktas allmänt som en fundamental kompetens för varje med­ borgare. Såväl i interaktion med myndigheter och institutioner av olika slag som i utövande av fritidsintressen förväntas medborgare kunna orientera i allehanda informationslandskap (Lloyd, 2010:9 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;På senare år har dessa förmågor, färdigheter och kunskaper allt oftare kommit att benämnas Medie- och informationskunnighet (MIK). På ett internationellt plan har inte minst FN:s organisation för frågor om utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, varit en inflytelserik­ aktör i arbetet med att belysa frågor om MIK. Ett genom- gående spår i framför allt Unesco:s publikationer kring MIK utgörs av mer eller mindre explicita hänvisningar till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, som betonar principen om rätten till åsiktsfrihet och yttrandefrihet (se t.ex. Grizzle et al., 2013, se också kapitlet av Carlsson i denna bok).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Centralt i Unesco:s strategi för MIK är att föra samman de två redan etablerade områdena informationskompetens (information literacy) och mediekunnighet (media literacy) under den enande rubriken media and information literacy (MIL) (Unesco, 2015). I Unesco:s ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan beskrivs skillnaden mellan områdena kortfattat som att informations- kompetens berör sådana kunskaper och förmågor som handlar om att tillgå, värdera och hantera information, medan mediekunnighet behandlar frågor som har att göra med hur medierna fungerar, hur dess funktioner värderas, samt att använda medier på ett klokt sätt för att delta i det offentliga samtalet (Wilson et al., 2011:18). Analyser av relationen mellan mediekompetens och informationskompetens i det samlade begreppet MIK har presenterats i några forsknings­ översikter från senare år (bl.a. Sundin och Rivano Eckerdal, 2014). Noteras kan också att termen ”medier” används på sätt som delvis&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;skiljer sig åt i de olika kontexter som berörs av MIK. I anslutning till mediekunnighet är det framför allt massmedier, nyhetsförmed- ling, samhällsdebatt och nya digitala kommunikationskanaler som är i fokus, medan informationskompetens vanligen berör ett ännu bredare utbud av informationsresurser. Vidare betecknar medier i en folkbibliotekskontext vanligen bibliotekets bestånd av böcker, tid- ningar, &lt;NOBR&gt;dvd-skivor,&lt;/NOBR&gt; licensierade databaser och liknande, det vill säga sådant som hanteras inom ramen för medieplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Nära relaterat till MIK är även begreppet digital kompetens, som dels framställs som ett övergripande kritiskt förhållningssätt och dels som en uppsättning färdigheter med avseende på informations- och kommunikationsteknik (IKT) (Lankshear och Knobel, 2008). Viss överlappning förekommer i hur kompetenserna begreppsliggörs, men oavsett vad man kallar det torde båda ovanstående perspektiv vara relevanta i en tid som präglas av en växande flora av digitala redskap och sociala medier, vilka erbjuder tillgång till information men också generösa möjligheter för produktion och distribution av innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Inom den disciplin som vi tar avstamp i för det här kapitlet, ­biblio­teks- och informationsvetenskap (B&amp;I), är det framför allt informationskompetens som stått i fokus. I snart 30 år har B&amp;I- forskare sökt beskriva, analysera och belysa aspekter på informa- tionskompetens. Resultat av denna forskning visar bland annat att publicerade listor över vilka olika kunskaper och färdigheter som tillsammans konstituerar informationskompetens (t.ex. Sconul, 2011) knappast duger för att fånga detta komplexa begrepp. Kännetecknande inte minst för skandinavisk forskning på det här området är att starkt betona informationskompetensens situerade karaktär, där informationssökning, informationsanvändning och lärandesessomoupplösligtförbundnameddetsammanhangdärdessa aktiviteter äger rum och det innehåll som informationsaktiviteterna­ är kopplade till. Följaktligen används ofta pluralformen informa- tionskompetenser, vilket är ett sätt att betona att vad det innebär att vara informationskompetent tar sig olika uttryck i olika sammanhang (HedmanochLundh,2009;PilerotochLindberg,2011).Denmångty- diga innebörden av begreppet informationskompetens understryks i en kritisk granskning av EU:s ”nyckelkompetenser”, där &lt;NOBR&gt;Sven-Eric&lt;/NOBR&gt; Liedman framhåller begreppets komplexitet genom att slå fast att ”Ingen person kan utpekas som tveklöst informationskompetent”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;(Liedman, 2008:23). Utifrån ett empiriskt perspektiv kan konstateras att forskningen om informationskompetens framför allt har bedrivits i olika utbildningskontexter, även om det också finns undantag. Så ser vi exempelvis hur nya medieformat, arbetsformer och teknik bidrar till att ställa nya krav på lärande och undervisningspraktiker i grundskolan (Lundh, 2011); att vi vad gäller alla slags medieformat ser ett ökat fokus på trovärdighetsfrågor och att trovärdighet bedöms såväl i relation till syfte och situation som till vilka alternativa källor som står till buds (Francke och Sundin, 2012); och hur Facebook kan tas i bruk som ett redskap för problemlösning där variationer av medie- och informationskunnighet tar form (Hanell, 2014). Bland studier som genomförts utanför en utbildningskontext kan exem- pelvis nämnas en serie undersökningar som visar att flyktingar ställs inför komplexa utmaningar och potentiella barriärer för integration till följd av brister i deras MIK i relation till den nya situationen (t.ex. Lloyd et al., 2013; Lloyd, 2014), och en studie om unga kvinnors informationssökning i relation till val av preventivmedel som visar på den politiska potentialen i MIK (Rivano Eckerdal, 2012). I ett nyligen avslutat projekt, som här får fungera som exempel på hur informationskompetens har studerats i en arbetslivskontext, belyses hur yrkesidentiteter formas i relation till informationssökning och informationsanvändning (Lindberg, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft10"&gt;Folkbibliotekets potential att utgöra ett stöd i demokratiutveck- ling och lärande har betonats i flera studier (t.ex. Gerner Nielsen och Borlund, 2011). Det europeiska projektet Pulls (Public Libraries in the Learning Society), som bland annat omfattade aktionsforskning på bibliotek i sex länder, konstaterar att biblioteken är väl rustade för att erbjuda utbildningsinsatser för informationskompetens och stöd i &lt;NOBR&gt;IKT-användning&lt;/NOBR&gt; (Eve et al., 2007:404). I ett omfattande forsk- ningsprojekt som syftade till att utforska insatser för informations- kompetens på både folk- och högskolebibliotek i Kanada (Julien och Breu, 2005; Julien och Genuis, 2011) framträder emellertid att många bibliotekarier upplever en osäkerhet i det pedagogiska uppdraget. Ett inslag som återkommer i flera studier är att folkbibliotekens personal upplever sig vara förmodade att utföra ett uppdrag som de känner igen från diverse policydokument och riktlinjer, men som de samti- digt uppfattar att de har begränsade resurser för (t.ex. Julien och Breu, 2005; Hart, 2006; Eve et al., 2007). Mot bakgrund av att en nyligen genomförd forskningsöversikt visar att forskningen på området till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;övervägande del anknyter till utbildningssektorn, framför allt högre utbildning (Whitworth, 2014:76), kan här konstateras att folkbiblio- tekens roll för medie- och informationskunnighet behöver utforskas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Medieplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Medieplanering är en central process i de allmänna bibliotekens arbete och omfattar sådant som teknisk effektivitet i förvärv, princi- per och gränser för urval, hur ett balanserat och aktuellt medieutbud på biblioteket upprätthålls, hur medier tillgängliggörs på biblioteket och sätts i rörelse (cirkulation), ekonomi, upphovsrättsfrågor och integritetsaspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;En central frågeställning härvidlag är frågan om skillnaden mellan urval och censur. De flesta allmänna bibliotek måste av olika skäl göra ett urval, om inte annat så på grund av ekonomi, men också utifrån en önskan om att upprätthålla gränser mot medier med olagligt eller av andra orsaker olämpligt innehåll. Gränsen mellan vad som kan betraktas som urval respektive censur kan vara hårfin och kontrover- siell, något som har blivit tydligt i senare års debatter om förekomsten av vissa titlar av t.ex. barnlitteratur på folkbibliotek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Det finns på folkbiblioteken lång erfarenhet av att i daglig verksamhet hantera frågor om urval respektive censur liksom den eventuella gränsen för yttrande- och informationsfriheten gällande medieutbudet. Frågeställningarna kan rymma både principiella ställningstaganden om att i så hög grad som möjligt säga ja, eller i vissa fall säga nej, men också situationer som får hanteras med kom- promisser eller i dialog med användare eller användargrupper för att hitta rimliga lösningar (Söderlind och Elf, 2015:85 ff.). Detta kräver både kompetens och kunskaper, omvärldsbevakning, uppdatering i samhällsfrågor och samhällsdebatt, liksom lyhördhet, självreflektion och integritet i beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Frågan om bibliotek, urval och censur har också genom åren diskuterats och debatterats i texter av både professionsföreträdare och akademiskt förankrade forskare. I en numera klassisk studie (Asheim, 1953) framkommer att även om ekonomi och utrymme tvingar bibliotekarier att göra ett urval avseende inköp och förvärv av medier, så kan inte diskussionen stanna där. Många av de argument&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;som framförs av bibliotekarier som grund för urval är förvillande lika vad en censurinstans skulle framföra, även om de bakomliggande intentionerna skiljer sig åt. Urval bör grundas i en positiv utgångs- punkt, utifrån målet att &lt;SPAN class="ft28"&gt;hitta skäl till att behålla ett medium &lt;/SPAN&gt;snarare än att förkasta det, medan censur bygger på ett negativt förhållningssätt, att i första hand &lt;SPAN class="ft28"&gt;leta skäl till att förkasta något &lt;/SPAN&gt;(Asheim, 1953). Vidare framhålls att bibliotekarier i ett positivt urvalsarbete skall verka för och skydda möjligheten till läsning snarare än att skydda användaren från eventuellt innehåll, samt vikten av att en mångfald av perspek- tiv och åsikter kan framföras; ett perspektiv som är högaktuellt för dagens offentligt finansierade bibliotek i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Denna grundläggande positiva princip gällande urval på bibliotek har emellertid problematiserats av andra författare. Bland annat har argument och perspektiv granskats genom att diskutera situationer då principen om ett positivt urval kan ställas på sin spets (Doyle, 2002). I principen kan finnas dolda eller oproblematiserade föreställningar om vad som är värdefullt att välja. Problemet kan påminna om svårigheten att bedöma kvalitet i mediers innehåll. Det konstateras att idealet att försöka uppnå ett så opartiskt urval som möjligt tillsammans med obegränsad tillgång är en allmänt hållen och respekterad princip, som dock kan vara svår att upprätthålla i praktiken. Den kritik som refere- ras i Doyles artikel framför till exempel att skillnaden mellan positivt urval och censur mest är ordklyveri som inte gör någon väsentlig skillnad för användaren, samt att det trots allt finns behov av &lt;SPAN class="ft28"&gt;något &lt;/SPAN&gt;slags gräns för informationsfriheten. Framväxten av internet och den mer eller mindre obegränsade tillgången till medier och material kan ge upphov till argument för en begränsning av bibliotekets fysiska medier – &lt;SPAN class="ft28"&gt;varför ska vi förvärva detta när det ändå finns att få tag på via internet &lt;/SPAN&gt;– liksom mot en begränsning – &lt;SPAN class="ft28"&gt;det är meningslöst och onödigt att begränsa, eftersom allt ändå finns på internet&lt;/SPAN&gt;. Obegränsad informationsfrihet är i vissa fall, när vi rör oss i gränstrakterna för det etiskt försvarbara, omöjlig att helt förena med vissa andra mänskliga värden vi vill värna och debatten måste därför ständigt måste vara öppen och levande, också med anledning av att samhällsvärderingar så uppenbart förändras (Doyle, 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Det finns även exempel på empiriska studier av hur bibliotek arbetar med frågor om medieurval och tillgång till information med yttrande- och informationsfrihet som grundprincip, men forsk- ningen inom området är inte omfattande. Frågeställningar som har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;behandlats berör såväl politiska som yrkesetiska aspekter av biblio- teksverksamhet. Här presenteras endast några exempel. Sammantaget är forskningen inom området splittrad, bestående av spridda studier utan inbördes relation teoretiskt, metodologiskt eller disciplinärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;I en ofta refererad studie (Curry, 1997) som genomfördes genom intervjuer med bibliotekchefer på amerikanska bibliotek framkom- mer hela skalan av förhållningssätt: från synen på bibliotekarien som den helt neutrala förmedlaren av det som användaren efterfrågar, till en vision om bibliotekarien som ”aktivist” för samhällsförändringar. Resultaten indikerar att det finns en tydlig bredd inom yrkeskåren vad gäller synen på yrkets eventuella politiska och etiska dimensioner­. Denna bredd i förhållningssätt bekräftas i en nyligen genomförd svensk intervjustudie, som huvudsakligen hade sin utgångspunkt i frågor om Unesco/IFLA:s biblioteksmanifest och deras ställning på svenska bibliotek (Söderlind och Elf, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Andra studier har inriktat sig på globala jämförelser av frågor om bibliotek, censur och tillgång till digitala internetresurser (t.ex. Hamilton, 2002, 2004). Här utforskades nationella, statliga restrik- tioner och censur av internet globalt och biblioteksfältets reaktioner på detta i ett urval länder, samt folkbibliotekens möjligheter att garan- tera fri och jämlik tillgång till internetresurser i en framtida digitalt dominerad medievärld (Hamilton, 2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Det har framgått tidigare i kapitlet att Unesco och IFLA arbetar aktivt med att formulera manifest och riktlinjer för biblioteksverk- samhet. Det arbetet inkluderar också etiska riktlinjer för bibliote- karier och andra informationsspecialister som utgår från principen om intellektuell frihet (Svensk biblioteksförening och Svenska Unescorådet, 2014). I dessa betonas begreppen yttrandefrihet, informationsfrihet och intellektuell frihet. I en kritisk genomgång och analys (Atkin, 2012) av riktlinjer av detta slag utifrån ett rättsligt ramverk tydliggörs behovet av fördjupad analys och reflektion kring hur eventuella gränser för informationsfriheten kan formuleras i ett professionellt sammanhang både i form av etiska principer och i kon- kreta situationer i biblioteksverksamhet. Analysen mynnar ut i förslag om möjligheten att luta sig tydligare mot rättsväsendets principer för prövning av balansen mellan olika rättigheter. Detta för att på ett mer rationellt sätt kunna formulera och pröva eventuella begränsningar av tillgängligheten av material och medieinnehåll. Sammanfattningsvis kan konstateras att yttrandefrihet och avsaknad av censur enligt såväl&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;lagstiftning som forskning och professionella riktlinjer lyfts fram som de principer som folkbibliotekens medieförsörjning ska luta sig mot, men att faktorer såsom etiska och politiska gränsfall samt ekonomi gör att avvägningar måste göras i det dagliga biblioteksarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Analys av utvecklingen i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Analysen nedan fortsätter att följa kapitlets två genomgående teman, nämligen arbete för att främja MIK samt trender och förutsättningar kopplade till folkbibliotekens medieplanering. Utvecklingen i Sverige inom de två områdena präglas av pågående arbete och verksamhets­ utveckling vid folkbibliotek snarare än av forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;Arbete med att främja MIK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Folkbiblioteken, i Sverige liksom i andra länder, har en lång tradition av arbete med så kallade referenssamtal, det vill säga samtal som syf- tar till att hjälpa användare att identifiera information. Den ökning av tillgång till information som internet har inneburit för många i Sverige har bidragit till att fokus i biblioteksarbetet också kommit att riktas mot att stödja användare att själva söka information. Även om mycket av arbetet sker vid individuella möten ser också mer organi- serad undervisning i informationssökning och källkritik för att öka informationskompetens på folkbiblioteken. I biblioteksstatistiken från 2014 kan utläsas att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft12"&gt;Totalt sett fanns det mer än 200 tusen deltagare i organiserad undervisning på biblioteken i hur man söker, värderar eller refererar till ­information. Folkbiblioteken i 93 kommuner uppger att de ger sådan undervisning, men majoriteten av undervisningen sker på universitets- och högskole- biblioteken. (Kungliga biblioteket, 2015:5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft10"&gt;Vidare bedriver folkbiblioteken undervisning för att stärka invånar- nas digitala kompetens, till exempel dator- eller internetkurser eller tillfällen med Seniorsurf (Kungliga biblioteket, 2015:58; Gärdén, 2011:38 ff.) liksom kurser i informationssökning för vuxenstude- rande, t.ex. via &lt;NOBR&gt;SFI-klasser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;Folkbiblioteken har även ökat sina utbildningsinsatser för infor- mationskompetens som respons på att allt fler studerande söker sig till biblioteken. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ökade utbudet av distansutbild- ningar i Sverige och många studenter vände sig till folkbiblioteken för litteraturförsörjning och stöd med informationssökning. Parallellt ökade användningen av elev- och studentcentrerade arbetsmodeller på alla nivåer i utbildningssystemet, varvid elever och studenter i ökad grad förväntades söka information på egen hand. Vidare genomfördes satsningar på vuxenutbildning, t.ex. i Kunskapslyftet &lt;NOBR&gt;(1997–2003)&lt;/NOBR&gt; (Gärdén, 2011) och i form av lärcentra för distansstuderande. Även för dessa studerandegrupper blev folkbiblioteket ett stöd. Från att ha byggt på ett relativt improviserat arbete med att stötta de studerande blev folkbibliotekens arbete mer organiserat i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet,&lt;/NOBR&gt; till exempel genom inrättandet av tjänster som studiebibliotekarie, som ofta arbetar med såväl informationssökning som medieplanering (Gärdén, 2011). Ett fokus på studerande på folkbiblioteken uppfat- tats inte alltid som oproblematiskt, eftersom arbetet kan ta tid och resurser från grupper som upplevs vara i större behov av bibliotekets och bibliotekariens tjänster (Gärdén et al., 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Folkbiblioteken uppmärksammar det livslånga lärandet även i sammanhang utanför formell utbildning. Exempel på detta är projekt och insatser som sker med fokus på digital delaktighet. Biblioteken är centrala aktörer när det gäller att främja digital delaktighet genom praktisk verksamhet (Zetterlund, 2013). Den rikstäckande kampan- jen Digidel har haft som mål att verka för en ökad digital delaktighet i Sverige med ambitionen att alla ska våga, vilja och kunna ta del av internet, vilket ses som en viktig grund för ett demokratiskt sam- hällsengagemang. &lt;NOBR&gt;Digidel-projekt&lt;/NOBR&gt; har genomförts av ett stort antal aktörer i många olika delar av landet, men folkbiblioteken har genom sin tillgänglighet varit en viktig central resurs i de flesta delprojekten (Digidel2013, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Som framgått ovan har folkbibliotekens arbete i många fall foku- serat på att stötta användares informationsökning och källkritik, även om detta också kan inkludera etiska frågor kring internetanvändning och kreativt användande av nya medier (t.ex. sådana utbildnings­ insatser för att bibliotekarier ska hantera sociala medier som 23 &lt;SPAN class="ft28"&gt;saker&lt;/SPAN&gt;, https://goteborg23.wordpress.com/). I ett försök att bredda och fördjupa folkbibliotekens arbete med &lt;NOBR&gt;MIK-frågor&lt;/NOBR&gt; startade Statens medieråd hösten 2014 i samarbete med Svensk biblioteksförening&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;projektet &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;MIK-centraler&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; I november 2015 deltar sammanlagt 351 bibliotek i &lt;NOBR&gt;MIK-satsningen.&lt;/NOBR&gt; Av dessa är 104 folkbibliotek (majori- teten är skolbibliotek). &lt;NOBR&gt;MIK-programmet&lt;/NOBR&gt; innebär såväl en satsning på fortbildning av personalen som att i biblioteksrummet och på webben arbeta aktivt med &lt;NOBR&gt;MIK-frågor.&lt;/NOBR&gt; Målet är att ”stärka barn, unga och vuxna som medvetna medieanvändare” (Thorslund och Lindberg, 2014:62). Fokus riktas huvudsakligen mot digitala medier, exempelvis genom att diskutera frågor om etik, källkritik och demokrati. Ämnen som berörs i fortbildningsmaterialet inkluderar näthat och nätsäkerhet, propaganda och vinklade budskap, liksom svårigheter att navigera och välja i ett allt större utbud av information. I detta ingår att reflektera över hur folkbiblioteken kan tillgodose behoven av att ha tillgång till ett brett och opartiskt medieutbud (Statens medieråd, 2014). Enligt uppgift från Statens medieråd vet man ännu inte hur många bibliotek som faktiskt startat sin verksam- het som &lt;NOBR&gt;MIK-centraler.&lt;/NOBR&gt; Det betyder att vi inte heller vet hur den konkreta verksamheten utformas. (Statens medieråd, 2015, personlig kommunikation).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EftersomsatsningenpåMIK-centralerbefinnersigietttidigtskede&lt;/NOBR&gt; är det ännu alltför tidigt att dra några slutsatser om vilka resultat det kommer att ge. Det kan emellertid konstateras att initiativet syftar till att öka folkbibliotekens fokus på att diskutera med sina besökare hur nyheter produceras och förmedlas, framför allt på internet, liksom vilka budskap som sprids och hur dessa budskap utformas. Vidare kan konstateras att det finns ett stort intresse bland folkbiblioteken att ingå i denna typ av folkbildande verksamhet samt att nationella initiativ på central nivå är viktiga som igångsättare och stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Även om informationskompetens och MIK är en självklar arbets­ uppgiftförmångafolkbibliotekarierserförutsättningarnaförenskilda bibliotek olika ut (Gärdén, 2014:69). En mängd faktorer påverkar vilka målgrupper man vänder sig till med organiserade pedagogiska aktiviteter. Folkbibliotekets uppdrag att vara till för alla kan i detta sammanhang innebära särskilda problem eftersom olika målgrupper har väldigt skilda behov och resurserna är ändliga. Alla grupper kan inte komma i fokus samtidigt. Som konstaterades tidigare finns det också en stor grupp &lt;NOBR&gt;icke-användare,&lt;/NOBR&gt; delvis inom de grupper som &lt;NOBR&gt;Digidel-projekten&lt;/NOBR&gt; riktat sig till. Att nå ut till dessa grupper är en utmaning, men också ett sammanhang då initiativ som Digidel kan bli ett medel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Medieplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Frågor kring medieplanering har inte beforskats eller beskrivits i ­särskilt stor utsträckning i en svensk kontext. År 2001 utkom boken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft28"&gt;Strategisk medieplanering för bibliotek &lt;SPAN class="ft10"&gt;(Höglund och Klingberg, 2001), vilken kom att få stor betydelse för svenska folkbibliotek vad gäller arbetet med urval, bestånd och medieplanering. Boken kan sägas vara ett led i en förändrad syn på hur mediebeståndet på ett allmänt bibliotek bör se ut och vad målet egentligen är med urvalet av medier. I kontrast till tidigare resonemang om det kompletta beståndet, som tydligt skulle verka kompensatoriskt visavi ett mer kommersialiserat utbud av medier i samhället i övrigt, betonades nu användandet och cirkulationen av medier starkare. Bibliotekets utbud av medier skulle framför allt &lt;/SPAN&gt;användas&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Perspektivskiftet har bland annat inneburit ett tydligare intresse för det enskilda bibliotekets närområde: vad önskar biblioteksbesökarna och vilka behov har de? Vilka medier lånas verk- ligen ut? Under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2000-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; har det med denna utgångspunkt genom- förts ett antal kartläggningar av biblioteksbestånd­ och arbetssättet har också påverkat arbetet med mediebestånd på högskolebibliotek. Det har även blivit allt vanligare att bibliotek utarbetar en medieplan där principer för utbudet och beståndet på det egna biblioteket for- muleras. Förändringen i arbetet med urval och bestånd kan betraktas som ett sätt att stärka bibliotekets relevans och legitimitet i lokalsam- hället, men har också en ekonomisk dimension. Ska allmänna medel satsas på bibliotek bör också dess medieutbud vara i rörelse och nå sina användare. För att åstadkomma detta är urvalet av medier en dimension, men det kan också handla om att aktivt tillgängliggöra, förmedla och vägleda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Om denna perspektivförändring i synen på bibliotekets medieut- bud har präglat biblioteksarbetet på &lt;NOBR&gt;2000-talet,&lt;/NOBR&gt; så har de allra senaste åren sett återkomsten av en mer ideologiskt färgad debatt gällande folkbibliotekets utbud, en debatt som har engagerat inte bara aktiva­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;på biblioteksfältetutanocksådeltagareidenallmännakulturdebatten. Diskussionen har framför allt utgått från behovet av att både belysa och göra upp med innehåll som kan uppfattas som diskriminerande och stereotypt, baserat på ursprung och hudfärg, men också på kön. Allmänna bibliotek vill arbeta inkluderande gentemot olika grupper av människor, vilket naturligtvis kan styra även urvalet av medier. Här blir en brännande fråga hur man väljer mellan att &lt;SPAN class="ft28"&gt;ge frihet &lt;/SPAN&gt;till ett utbud,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330528x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;eller &lt;SPAN class="ft28"&gt;frihet från &lt;/SPAN&gt;innehåll med potentiellt kränkande innehåll. Det går att diskutera om det verkligen finns en motsättning och hur den i så fall ser ut. Så fort en gräns ska dras mot något innehåll krävs dock också en kvalitativ bedömning inte bara av innehållet utan också av användargruppen och dess behov och önskemål. Tidigare i kapitlet har hävdats att folkbibliotek och folkbibliotekarier har lång erfarenhet av att arbeta med dylika, ibland delikata, urvalsfrågor på ett balanserat sätt. Det går dock också att peka på en historia av ”förbjudna böcker”, ”giftskåp” och debatter gällande ”skräplitteratur” i förhållande till det samhällstillvända eller politiskt korrekta. Här finns ett stort behov av fortsatt diskussion i en alltmer interkulturell värld med ökade poli- tiska spänningar och social oro, men också möjligheter till strukturell och kulturell förändring i positiv bemärkelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Ambitionen att arbeta för mångfalden av perspektiv är djupt för- ankrad i folkbibliotekens arbete med medieplanering. Detta märks inte minst vid tidnings- och tidskriftsbestånd där man traditionellt tillhandahåller en orts lokaltidningar med olika politisk färg, liksom tidskrifter som belyser olika ståndpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Folkbibliotekens digitala resurser, som utgör ett komplement till tryckt material, uppgick år 2013 till uppskattningsvis närmare 2 800 &lt;NOBR&gt;e-resurslicenser&lt;/NOBR&gt; uppdelat på ett femtiotal olika produkter från närmare ett trettiotal leverantörer (Kungliga biblioteket, 2015). Ett antal licensierade databaser som tillhandahåller nyhetsmaterial från svenska och utländska tidningar finns på många större bibliotek.&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Utifrån iakttagelsen av de relativt höga kostnader som licensavgif- terna utgör genomförs nu vid Högskolan i Borås, på uppdrag av fyra regionbibliotek, en studie av hur dessa resurser används. Då det inte finns någon samlad nationell upphandling för dessa tjänster innebär det att utbudet av digitala nyhetskällor kan se mycket olika ut i olika delar av landet (Kungliga biblioteket, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft22"&gt;Slutsatser och implikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Den här presenterade översikten av befintlig forskning och av det arbete som bedrivs vid svenska folkbibliotek med avseende på till- gång till ett brett medieutbud och att stötta användare i att utveckla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Exempel är Mediearkivet, Presstext, Affärsdata, Artikelsök, MasterFILE Elite och Library Press Display.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;kunskaper för att på ett kompetent och reflekterande sätt kunna ta till sig olika mediebudskap har identifierat ett antal olika teoretiska och praktiska problemkomplex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;I ett alltmer rörligt och svåröverskådligt medielandskap är medie- och informationskunnighet ett viktigt redskap för att finna information men också för att kunna bedöma budskap och fatta genomtänkta beslut i förhållande till nyheter och samhällsdebatt. Av forskningsöversikterna om MIK och medieplanering framgår att folkbiblioteken ser som sin uppgift att såväl tillhandahålla ett brett och varierat medieutbud som att utgöra ett pedagogiskt stöd. Inte minst är detta viktigt i relation till grupper som inte får tillgång till dessa tjänster via andra instanser. Uppgiften hanteras på flera sätt: genom att ­&lt;SPAN class="ft28"&gt;tillgängliggöra &lt;/SPAN&gt;medier med ett kvalitativt, brett och mång- sidigt innehåll, genom att &lt;SPAN class="ft28"&gt;vägleda och guida &lt;/SPAN&gt;i medielandskapet, genom att &lt;SPAN class="ft28"&gt;stärka användarnas &lt;/SPAN&gt;kunskaper inom MIK, samt genom att &lt;SPAN class="ft28"&gt;utgöra en mötesplats &lt;/SPAN&gt;där, i bästa fall, olika synpunkter, åsikter och perspektiv i samhällsfrågor kan brytas, och diskussion och debatt få utrymme. Nedan sammanfattas några av de utmaningar folkbiblioteken står inför i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Personalresurser och kompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Det finns på folkbiblioteken en beredskap för och ett intresse av att stödja användare i att utveckla sin MIK. För detta krävs i många fall ytterligare resurser, framför allt i form av mer fackutbildad personal samt i form av kompetensutveckling av befintlig personal kring pedagogik, digitala medier, interkulturell kommunikation samt medieetiska frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;Nationella licenslösningar för det svenska språkområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;För ett litet språkområde i ett globalt och alltmer digitalt medie- landskap kan tillgången till och mångfalden av olika röster hotas om samhället i hög grad förlitar sig på å ena sidan kommersiella och å andra sidan ideella krafter. Detta är ett fenomen som påverkar både biblioteken och andra aktörer i mediebranschen. Folkbiblioteken erbjuder tillgång till såväl tryckta som digitala medier. &lt;NOBR&gt;E-medierna&lt;/NOBR&gt; från stora internationella leverantörer och konsortier, ofta levererade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;i paketlösningar, är kostsamma och vanligtvis inte anpassade för den breda allmänhet som folkbiblioteken vänder sig till. Det saknas, med några få undantag, lösningar som täcker det svenska språkområdet och som har lokal anknytning, exempelvis genom att inkludera lokalpress­ . Vill man verka för att behålla bredden i medieutbudet behövs nationella övergripande lösningar för att stärka infrastruktu- ren för informationsförsörjning. Folkbiblioteken och deras resurser spelar här en viktig roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Kunskaps- och erfarenhetsinventering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Det framgår av översikten att den strukturerade kunskapen om de svenska folkbibliotekens arbete med MIK och med medieplane- ring är begränsad. En kartläggning av hur folkbiblioteken arbetar med undervisning och stöd för att utveckla MIK respektive med tillgängliggörande­ av nyhetsmedier skulle erbjuda underlag och erfarenhetsutbyte för att stärka framtida arbete, exempelvis i form av framtida nationella initiativ för att uppmärksamma särskilda områden och målgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;Mångfald av röster och perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft10"&gt;Det går också att se paralleller mellan debatten om innehållet i biblio­ tekets medier och debatten som väckts när tidskrifter och dagspress sätter gränserna för yttrandefriheten på prov, så som skett exempelvis i Danmark och Frankrike. För politikerna, liksom för biblioteken, bör det vara av största vikt att arbeta för att den breda mångfalden av röster, åsikter och perspektiv ges fortsatt goda förutsättningar att mötas på för samhället gemensamma arenor. Dessa ambitioner fram- hävs redan i lagstiftning och manifest, men måste ständigt bevakas och försvaras. Lika viktigt är det att säkerställa att alla i samhället har de kunskaper som behövs för att kunna ta del av åsikter och av de medier genom vilka de uttrycks samt förhålla sig kritiskt till dessa. Detta ställer krav på medie- och informationskunnighet, men också på en &lt;NOBR&gt;politisk-historisk&lt;/NOBR&gt; medvetenhet och bred allmänbildning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;Aabø S och Audunson R (2012) Use of library space and the library as place. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Library &amp; Information Science Research &lt;/SPAN&gt;34(2): &lt;NOBR&gt;138–149.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft10"&gt;Asheim L (1953) Not censorship but selection. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Wilson Library Bulletin &lt;/SPAN&gt;28: &lt;NOBR&gt;63–67.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Atkin ML (2012) Examining the limits of free expression through Canadian case law. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Education for Library and Information Science &lt;/SPAN&gt;53(4): &lt;NOBR&gt;239–253.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Curry A (1997) &lt;/SPAN&gt;The Limits of Tolerance: Censorship and Intellectual Freedom in Public Libraries&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Lanham, MD: Scarecrow Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft10"&gt;Digidel2013 (2013) Ökad digital delaktighet. Tillgänglig på: www.sambruk.se/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;download/18.6ecd6fff14d0c3e0316a7ec3/1439992637834/ digidel_slutrapport_2013.pdf (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Doyle T (2002) Selection versus censorship in libraries. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Collection Management &lt;/SPAN&gt;27(1): &lt;NOBR&gt;15–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Eve J, De Groot M och Schmidt &lt;NOBR&gt;A-M&lt;/NOBR&gt; (2007) Supporting lifelong learning in public libraries across Europe. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Library Review &lt;/SPAN&gt;56(5): &lt;NOBR&gt;393–406.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Francke H och Sundin O (2012) Negotiating the role of sources: Educators’ conceptions of credibility in participatory media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;Library &amp; Information Science Research &lt;SPAN class="ft11"&gt;34(3): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;169–175.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft10"&gt;Gerner Nielsen B och Borlund P (2011) Information literacy, learning, and the public library: A study of Danish high school students. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Librarianship and Information Science &lt;/SPAN&gt;43(2): &lt;NOBR&gt;106–119.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft10"&gt;Grizzle A, Moore P, Dezuanni M et al. (2013). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media and Information Literacy: Policy and Strategy Guidelines&lt;/SPAN&gt;. Paris: Unesco. Tillgänglig på: www.unesco.org/new/en/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;communication-and-information/resources/publications-and-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;communication-materials/publications/full-list/media-and-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;information-literacy-policy-and-strategy-guidelines/&lt;/NOBR&gt; (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Gärdén C (2011&lt;/SPAN&gt;) Tio år med vuxnas lärande: En kunskapsöversikt med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Borås: Högskolan i Borås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p945 ft10"&gt;Gärdén C (2014) Vuxenstuderande och informations­ kompetens. I: Rivano Eckerdal J och Sundin O (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft51"&gt;Medie- &amp; informationskunnighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning: En forskningsantologi&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Stockholm: Svensk biblioteksförening, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;63–75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft10"&gt;Gärdén C, Eliasson A, Flöög &lt;NOBR&gt;E-M&lt;/NOBR&gt; et al. (2006) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Folkbibliotek och vuxnas lärande: Förutsättningar, dilemman och möjligheter i utvecklingsprojekt&lt;/SPAN&gt;. Borås: Valfrid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;Hamilton, S (2002) internet accessible information and censorship, intellectual freedom and libraries: A global overview. &lt;SPAN class="ft28"&gt;IFLA Journal &lt;/SPAN&gt;28(4): &lt;NOBR&gt;190–197.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Hamilton, S (2004&lt;/SPAN&gt;) To What Extent Can Libraries Ensure Free, Equal and Unhampered Access to &lt;NOBR&gt;internet-accessible&lt;/NOBR&gt; Information Resources from a Global Perspective? &lt;SPAN class="ft50"&gt;Copenhagen: Royal School of Library and Information Science/FAIFE.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft10"&gt;Hanell F (2014) Appropriating Facebook: Enacting information literacies. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Human IT &lt;/SPAN&gt;12(3): &lt;NOBR&gt;5–35.&lt;/NOBR&gt; Tillgänglig på: http://etjanst. &lt;NOBR&gt;hb.se/bhs/ith/3-12/fh.pdf&lt;/NOBR&gt; (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Hart G (2006) The information literacy education readiness of public libraries in Mpumalanga Province (South Africa). &lt;SPAN class="ft28"&gt;Libri &lt;/SPAN&gt;56(1): &lt;NOBR&gt;48–62.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft50"&gt;Hedman J och Lundh A (red.) (2009) &lt;SPAN class="ft51"&gt;Informationskompetenser: Om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Carlsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft10"&gt;Höglund &lt;NOBR&gt;A-L&lt;/NOBR&gt; och Klingberg C (2001) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Strategisk medieplanering för bibliotek&lt;/SPAN&gt;. Linköping: Janus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Höglund L (2010) Bibliotek och demokratiska möten. I: Holmberg S och Weibull L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordiskt ljus: 37 kapitel om politik, medier och samhälle&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;(SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; 50). Göteborg: Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;341–356.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;Höglund L och Wahlström E (2005) Varför minskar biblioteksbesöken? I: Holmberg S och Weibull L (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Lyckan kommer, lyckan går&lt;/SPAN&gt;. (Bokserien 36). Göteborg: Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;SOM-institutet.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;165–176.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p950 ft10"&gt;Höglund L och Wahlström E (2015) Stöder digitaliseringen biblioteksanvändningen? I: Bergström A et al. (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Fragment: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;SOM-undersökningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; 2014&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Göteborgs universitet, &lt;NOBR&gt;SOM-institutet.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;495–509.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Jema Rådgivning (2010) Slutrapport: En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland. Halmstad: Regionbibliotek Halland. Tillgänglig på: &lt;NOBR&gt;www.regionhalland.se/PageFiles/8769/Icke-anv-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;undersokning-Slutrapport.pdf&lt;/NOBR&gt; (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft10"&gt;Julien H och Breu R (2005) Instructional practices in Canadian public libraries. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Library &amp; Information Science Research &lt;/SPAN&gt;27(3): &lt;NOBR&gt;281–301.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft10"&gt;Julien H och Genuis SK (2011) Librarians’ experiences of the teaching role. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Library &amp; Information Science Research &lt;/SPAN&gt;33(2): &lt;NOBR&gt;103–111.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft10"&gt;Kungliga biblioteket (2013). &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;E-förvärv&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; 2013&lt;/SPAN&gt;: Folkbibliotek. Stockholm: Kungliga biblioteket. Tillgänglig på: www.kb.se/ dokument/Rapport_eF%C3%B6rv%C3%A4rv2013_ folkbibliotek.pdf (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kungliga biblioteket (2015) &lt;/SPAN&gt;Bibliotek 2014: Offentligt finansierade bibliotek&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Kungliga biblioteket. Tillgänglig på: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2015/05/Rapport_ Bibliotek2014.pdf (besökt 11 december 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft10"&gt;Lankshear C och Knobel M (2008) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Digital Literacies: Concepts, Policies and Practices&lt;/SPAN&gt;. New York: Peter Lang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft10"&gt;Liedman, &lt;NOBR&gt;S-E&lt;/NOBR&gt; (2008) Nycklar till ett framgångsrikt liv? Om EU:s nyckelkompetenser. Skolverket, Internt PM.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft10"&gt;Tillgänglig på: &lt;NOBR&gt;www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.&lt;/NOBR&gt; skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ft- rycksak%2FBlob%2Fpdf1808.pdf%3Fk%3D1808&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft11"&gt;(besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Lindberg J (2015) &lt;/SPAN&gt;Att bli bibliotekarie: Informationssökning och yrkesidentiteter hos &lt;NOBR&gt;B&amp;I-studenter&lt;/NOBR&gt; och nyanställda högskolebibliotekarier&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Borås: Valfrid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lloyd A (2010) &lt;/SPAN&gt;Information Literacy Landscapes: Information Literacy in Education, Workplace and Everyday Contexts&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Oxford: Chandos.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p959 ft10"&gt;Lloyd A (2014) Building information resilience: How do resettling refugees connect with health information in regional landscapes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Australian Academic &amp; Research Libraries &lt;SPAN class="ft11"&gt;45(1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;48–66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft10"&gt;Lloyd A, Kennan MA, Thompson KM et al. (2013) Connecting with new information landscapes: Information literacy practices of refugees. &lt;SPAN class="ft28"&gt;Journal of Documentation &lt;/SPAN&gt;69(1): &lt;NOBR&gt;121–144.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Lundh A (2011) &lt;/SPAN&gt;Doing Research in Primary School: Information Activities in &lt;NOBR&gt;Project-based&lt;/NOBR&gt; Learning&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Borås: Valfrid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft10"&gt;Pilerot O och Lindberg J (2011) The concept of information literacy in &lt;NOBR&gt;policy-making&lt;/NOBR&gt; texts: An imperialistic project? &lt;SPAN class="ft28"&gt;Library Trends &lt;/SPAN&gt;60(2): &lt;NOBR&gt;338–360.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Prop. 2012/13:147 (2012) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Ny bibliotekslag&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Regeringen. Tillgänglig på: www.regeringen.se/ contentassets/353da7cc192a4988b4dac3be538af885/ &lt;NOBR&gt;ny-bibliotekslag-prop.-201213147&lt;/NOBR&gt; (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Rivano Eckerdal J (2012) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Information, identitet, medborgarskap: Unga kvinnor berättar om val av preventivmedel&lt;/SPAN&gt;. Lund: Lunds universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Sconul Working Group on Information Literacy (2011) The Sconul seven pillars of information literacy core model for higher education. Tillgänglig på: www.sconul.ac.uk/sites/default/files/ documents/coremodel.pdf (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;SFS 2013:801 (2013) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Bibliotekslag&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Kulturdepartementet. Tillgänglig på: www.riksdagen.se/sv/ &lt;NOBR&gt;Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2013-801/&lt;/NOBR&gt; (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Statens medieråd (2014) &lt;/SPAN&gt;MIK för mig – digital fortbildning för folkbibliotek: En lathund till dig som leder den digitala fortbildningen&lt;SPAN class="ft25"&gt;. Stockholm: Statens medieråd. Tillgänglig på: http://statensmedierad.se/&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;download/18.1957a5a615000172419c159f/1444747203429/ &lt;NOBR&gt;MIK-for-mig-folkbibliotek-lathund.pdf&lt;/NOBR&gt; (besökt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Sundin O och Rivano Eckerdal J (2014) Från informations­ kompetens­ till medie- och informationskunnighet. I: Rivano Eckerdal J och Sundin O (red.) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Medie- &amp; informationskunnighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning: En forskningsantologi&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Svensk biblioteksförening, &lt;NOBR&gt;9–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Svensk biblioteksförening (2011) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Olika syn på saken: Folkbiblio­ teket bland användare, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;icke-användare&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; och personal&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Svensk biblioteksförening. Tillgänglig på: www. &lt;NOBR&gt;biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2011/05/&lt;/NOBR&gt; olikasyn.pdf (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Svensk biblioteksförening och Svenska Unescorådet (2014)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft28"&gt;Bibliotekens internationella manifest&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Svensk biblioteksförening och Svenska Unescorådet. Tillgänglig på: www.biblioteksforeningen.org/material/bibliotekens- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;internationella-manifest/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (besökt 11 december 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Söderlind Å och Elf G (2014) &lt;/SPAN&gt;Vi arbetar i medborgarnas tjänst: En kartläggning av mediestrategiskt arbete på bibliotek utifrån normerande dokument&lt;SPAN class="ft50"&gt;. Stockholm: Svensk Biblioteksförening.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft10"&gt;Söderlind Å och Elf G (2015) &lt;SPAN class="ft28"&gt;The International Library Manifestos and Media Strategies in Swedish Library Practice&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Svensk biblioteksförening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;Thorslund E och Lindberg N (2014) Nu satsar vi på MIK för biblioteken! &lt;SPAN class="ft28"&gt;Biblioteksbladet &lt;/SPAN&gt;99(6/7): 62.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Unesco (2015) MIL as Composite Concept: United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. Tillgänglig på: &lt;NOBR&gt;www.unesco.org/new/en/communication-and-information/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;media-development/media-literacy/mil-as-composite-concept/&lt;/NOBR&gt; (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Whitworth A (2014) &lt;/SPAN&gt;Radical Information Literacy: Reclaiming the Political Heart of the IL Movement. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Oxford: Chandos Publishing.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Wilson C, Grizzle A, Tuazon R et al. (2011) &lt;SPAN class="ft28"&gt;Media and Information Literacy Curriculum for Teachers&lt;/SPAN&gt;. Paris: Unesco. Tillgänglig på: http://unesdoc.unesco.org/images/0019/001929/192971e.pdf (besökt 11 december 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Folkbiblioteken i medielandskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p965 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Zetterlund A (2013) &lt;/SPAN&gt;Om hur frivilliga initiativ arbetar för en ökad digital delaktighet. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Växjö/Kalmar: Linnéuniversitetet. Tillgänglig på: http://lnu.se/polopoly_fs/1.89694!Huvudrapport_Print.pdf (besökt 11 december 2015)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Författarbiografi&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td150"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Forskarbiografier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Författarbiografi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Sigurd Allern &lt;/SPAN&gt;dr. polit, är professor i journalistik vid Universitetet i Oslo och gästprofessor vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Han har också varit Bonnierprofessor vid JMK,Stockholmsuniversitet;gästprofessorvidSciencePoiToulouse; professor II vid Högskolen i Volda och medieforskare vid Institutt for Journalistikk i Fredrikstad. Under åren &lt;NOBR&gt;2009-2013&lt;/NOBR&gt; var han pro- jektledare för &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordic Research Network in Journalism Studies&lt;/SPAN&gt;. Allern var åren &lt;NOBR&gt;1979-1995&lt;/NOBR&gt; chefredaktör för dagstidningen Klassekampen i Oslo. Hans publikationer omfattar en lång rad böcker och artiklar om journalistik och nyhetsvärdering, källkritik, politisk kommunikation, politiska skandaler, journalistikens relationer till &lt;NOBR&gt;PR-branschen&lt;/NOBR&gt; och nyhetsmediernas politiska ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Susanne Almgren &lt;/SPAN&gt;fil. mag, är doktorand i medie- och kommuni- kationsvetenskap vid Högskolan i Jönköping och undervisar om forskningsmetoder och global kommunikation. Hon har en master- examen från JMG vid Göteborgs universitet. Avhandlingsprojektets studieobjekt är svenska nyhetssajter och användarskapat innehåll. Hennes forskningsintressen handlar om medierat deltagande i all- mänhet, men i synnerhet om de värden och praktiker som återfinns i mötet mellan professionella nyhetsproducenter och dess användare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Ulrika Andersson &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är docent och anställd som undersök- ningsledare vid &lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar mediekonsumtion i den digitala eran, publikdel- tagande i nyhetsmedier online samt organisatoriska och innehålls- mässiga förändringar av den svenska tidningsjournalistiken. Hon är projektansvarig för Dagspresskollegiets verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Forskarbiografier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Jonas Andersson Schwarz &lt;/SPAN&gt;fil. dr, disputerade 2010 i medie- och kommunikationsvetenskap vid Goldsmiths, University of London. I ett nyligen avslutat &lt;NOBR&gt;postdok-projekt,&lt;/NOBR&gt; finansierat av Riksbankens Jubileumsfond i samverkan med kommunikationsbyrån Forsman &amp; Bodenfors, har han närstuderat den medieekonomiska strukturom- vandling som digitaliseringen innebär beträffande plattformisering, konsumtionskultur och social delningslogik. Schwarz forskning har konsekvent fokuserat på bevekelsegrunderna och de materiella förutsättningarna för olika typer av medierad delning bland internet­ användare. Han är lektor i MKV vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola och har bl.a. skrivit boken Online File Sharing: Innovations in Media Consumption (Routledge, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Ester Appelgren, &lt;/SPAN&gt;tekn. dr, arbetar som lektor och avdelnings­före­ ståndare på avdelningen för Journalistik och Nationalekonomi på Södertörns högskola. Hon disputerade 2007 i Medieteknik på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hon forskar främst kring datajournalistik och organisation på redaktioner. Mellan 2011 och 2014 arbetade hon som projektledare för det Vinnovafinansierade ­sam­verkans­projektet Datajournalistik, men har också en ­bakgrund som medieanalytiker. Hon har också forskat inom det Vinnova­ finansierade projektet Distinct, inriktat på mediekonsumtion och metoder för att mäta detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Stina Bengtsson&lt;/SPAN&gt;, fil. dr, är docent i medie- och kommunikations­ vetenskap, verksam som forskare och lärare vid Södertörns högskola. Hennes forskning handlar om mediebruk i vardagslivet kopplat till frågor om etik, moral, makt och social reproduktion. Ytterst handlar detta om att förstå hur det är att leva i en medialiserad vardag och hur denna konstrueras och upplevs som meningsfull av oss människor. Bengtsson arbetar med såväl kvalitativa som kvantitativa metoder och har publicerat två böcker och ett flertal artiklar i nordiska och internationella vetenskapliga fora. Under hösten 2015 var hon gäst- forskare vid London School of Economics and Political Science i Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td150"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Forskarbiografier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Göran Bolin &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är professor i medie- och kommunikations­ vetenskap vid Södertörns högskola med intresse för relationen mellan kulturell produktion och konsumtion inom medie- och kulturin­ dustri, speciellt med fokus på processer influerade av digitalisering och kommersialisering. Han är författare till Value and the Media: Cultural­ Production and Consumption in Digital Markets (2011), Media Generations: Experience, Identity and Mediatised Social Change(2016),samtdenredigeradeantologinCulturalTechnologies. The Shaping of Culture in Media and Society (2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Ulla Carlsson &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är professor och innehavare av UNESCO Chair in Freedom of Expression, Media Development and Global Policy vid Göteborgs universitet. Fram till 2015 var Ulla Carlsson direktör för Nordicom, bl a grundare av Nordicoms internationella tidskrift &lt;SPAN class="ft28"&gt;Nordicom Review&lt;/SPAN&gt;, bokutgivning och International Clearinghouse on Children, Youth and Media. Hon har varit redaktör för publika­tioner om medieutveckling, mediehistoria, populärkultur, medieteori, gender,­ unga och medier, globaliseringen av medier, yttrandefrihet, medie- och informationskunnighet, etc. Den egna forskningen är inriktad­ på internationell mediepolitik med publicering av flera skrifter och artiklar inom detta ämne. Ulla Carlsson är medlem av styrelser och kommittéer för många regionala och internationella organisationer inom medier och kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Annika Egan Sjölande&lt;/SPAN&gt;r fil. dr, är docent i medie- och kommunika- tionsvetenskap vid Umeå universitet. Merparten av hennes forskning har fokuserat på nyhetsjournalistikens och mediernas roll när det gäller komplexa beslutsprocesser och samhälleliga utmaningar. De ofta tvärvetenskapliga forskningsprojekten har bland annat handlat om hantering av kärnavfall, spridning och användning av kemikalier, samt omställningen till miljövänliga bränslen inom transportsektorn. För närvarande studerar Egan Sjölander kommunikation och med- borgerligt deltagande i samband med samhällsomvandlingen i Kiruna orsakad av malmbrytningen. Egan Sjölander är föreståndare för den Humanistiska fakultetens forskarskola vid Umeå universitet och ordförande i sektionen för vetenskaps- och miljökommunikation i europeiska forskarföreningen European Communication Research and Education Association (ECREA).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Forskarbiografier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Gullvor Elf &lt;/SPAN&gt;m.sc., är verksam som universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås där hon undervisar i professionsnära kurser om t.ex. biblioteket som rum och strategisk medieplanering. Hon har ett långt förflutet från folkbibliotekssfärens olika verksamheter bl.a. som bibliotekschef. Under 2014 genomförde Gullvor tillsammans med kollegan Åsa Söderlind en kartläggning av strategier för och urval av medier på svenska bibliotek mot bakgrund av UNESCO/IFLA:s arbete med informationsfrihet och tillgäng- lighet på bibliotek. Detta arbete resulterade i rapporten &lt;SPAN class="ft28"&gt;Vi arbetar i medborgarnas tjänst: en kartläggning av mediestrategiskt arbete på bibliotek utifrån normerande dokument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Ulrika Facht &lt;/SPAN&gt;fil. kand., är sedan 1999 forskningsinformatör vid &lt;NOBR&gt;Nordicom,Nordisktinformationscenterförmedie-ochkommunika-&lt;/NOBR&gt; tionsforskning, vid Göteborgs universitet. Arbetar med Nordicoms uppdrag från Kulturdepartementet att dokumentera och informera om det svenska medielandskapet och dess utveckling. Redaktör för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft51"&gt;MedieSverige – statistik och analys &lt;SPAN class="ft50"&gt;samt arbetar med undersökningen Mediebarometern, om befolkningens användning av medier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Helena Francke &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är docent och verksam som universitetslek- tor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Hon är också aktiv inom forskningsmiljön The Linnaeus Center for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS). I sin forskning ägnar sig Helena åt frågor som rör medie- och informationskunnighet och informations- praktiker i digitala miljöer, särskilt med fokus på trovärdighet och källkritik. Hon intresserar sig också för vetenskaplig publicering och forskares publiceringspraktiker och har arbetat mycket med open accessfrågor ur såväl utgivar- och biblioteksperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Kristoffer Holt &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är sedan 2015 docent i medie- och kommunikationsvetenskap­ . Han arbetar som forskare och lektor vid Institutionen för Medier och journalistik (MJ), Linnéuniversitetet (Kalmar/Växjö). Hans forskning har kretsat kring frågeställningar koppladetilldetoffentligasamtaletsinnehållochförutsättningar,såväl historiskt som i samtiden. Holt har genomfört ett antal vetenskap- liga studier som berör mediekritik, medieetik, deltagarjournalistik,­ mediehistoria, politisk kommunikation och religion och medier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td150"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Forskarbiografier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Gunilla Hultén &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är universitetslektor i journalistik vid Stockholms universitet. Hennes huvudsakliga forskning rör jour- nalistik och migration i vid bemärkelse och inbegriper bland annat hur journalistik förhåller sig till etnisk och kulturell mångfald såväl i medieinnehåll som på redaktioner. Hon har bland annat undersökt hur journalister med utländsk bakgrund ser på redaktionella vill- kor vid svenska nyhetsredaktioner och hur public &lt;NOBR&gt;service-medier&lt;/NOBR&gt; formulerar­ och lever upp till sina riktlinjer om mångfald i en nordisk och europeisk­ kontext. Hon är tillsammans med Karina Horsti och Gavan Titley redaktör för boken &lt;SPAN class="ft28"&gt;National Conversations: Public Service Media and Cultural Diversity in Europe &lt;/SPAN&gt;(2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Bengt Johansson &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är professor i Journalistik och masskom- munikation och verksam vid JMG, Göteborgs universitet. Hans forskning är i huvudsak inriktad på kriskommunikation och politisk kommunikation. Bland hans senaste publikationer kan nämnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft28"&gt;Politik i det offentliga rummet. Svenska valaffischer &lt;NOBR&gt;1911–2010&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (till- sammans med Håkansson och Vigsø) och läroboken Det politiska spelet (tillsammans med Naurin, Kumlin och Wängnerud). Han är också ordförande i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOM-institutets&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; styrgrupp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Sara Leckner &lt;/SPAN&gt;tekn. dr, arbetar som lektor och programledare för magisterprogrammet­ Strategisk medieutveckling på avdelningen Medieteknik vid Malmö högskola. Hennes forskning rör gränssnittet­ mellan användarstudier och informationsteknologi, med fokus på affärsutveckling­ och strategiska lösningar inom medieindustrin. Hon arbetar för närvarande i två forskningsprojekt: Hyperlokal publice- ring som undersöker nya lokala medieformer finansierat av Hamrins stiftelse, och det Vinnovafinansierade Datadriven innovationsarena som syftar till att utveckla digitala tjänster som bygger stora mäng- der användargenererade data. Hon har också bl a forskat inom det Vinnovafinansierade projektet Distinct, inriktat på mediekonsum- tion och metoder för att mäta detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Louise Limberg &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är verksam som senior professor vid Högskolan i Borås. Hon är också aktiv inom forskningsmiljön The Linnaeus Center for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS). Hennes forsk- ningsintressen gäller samspel mellan informationssökning och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Forskarbiografier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;lärande, kopplat till frågor om informationskompetens. En serie studier har genomförts med fokus på elevers sätt att söka och använ- da information vid självständigt lärande i skolan. Resultaten visar att kvaliteten på elevernas informationsaktiviteter samspelar nära med kvaliteten på deras inlärningsresultat. Kritisk användning av informa- tion framstår här som central.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Lars Nord &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är innehavare av Thorbjörn Fälldins professur i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet och professor i jour- nalistik samt docent i statskunskap med politisk kommunikation vid Åbo Akademi. Han är centrumledare för forskningscentret DEMICOM, Centrum för studier av demokrati och kommunikation, vid Mittuniversitetet. Lars Nords forskning är inriktad mot medie- politik, politisk journalistik, strategisk politisk kommunikation och kriskommunikation. Han har publicerat cirka 180 böcker, bokkapitel, vetenskapliga artiklar och rapporter och varit vetenskaplig ledare för ett &lt;NOBR&gt;30-tal&lt;/NOBR&gt; forskningsprojekt. Lars Nord är aktiv i flera internationella forskarnätverk och sitter i styrelsen för den europeiska kommunika- tionsforskarorganisationen ECREA i Bryssel. Han var ledamot i den senaste statliga utredningen om public service &lt;NOBR&gt;2011–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Gunnar Nygren &lt;/SPAN&gt;är professor i journalistik vid Södertörns högskola. Han har en bakgrund som journalist på främst lokala tidningar, och har arbetat med journalistutbildning sedan 1989. Han disputerade 2005 med en avhandling om lokal journalistik och lokala offentlig- heter i Stockholm, och har forskat om lokaljournalistik och kom- munbevakning sedan 1998. Andra viktiga områden i hans forskning är medieutveckling och journalistiska yrkesroller där boken ”Yrke på glid – om journalistrollens &lt;NOBR&gt;de-professionalisering”&lt;/NOBR&gt; kom 2008. Detta utvecklar han även i en jämförande forskning om journalistik i olika mediesystem, där projektet ”Journalism in change” jämför professionella journalistiska kulturer i Polen, Ryssland och Sverige &lt;NOBR&gt;(2011–2014).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Jonas Ohlsson &lt;/SPAN&gt;fil. dr, arbetar som undersökningsledare vid SOM- institutet och som forskare vid Nordicom, båda vid Göteborgs universitet. Han disputerade 2012 med avhandlingen The Practice of Newspaper Ownership som handlar om ägarinflytande och makt­ strukturer inom svensk dagspress. Jonas Ohlsson forskar huvud­&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td150"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Forskarbiografier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;sakligen på frågor som rör mediebranschens ekonomiska utveckling­ och villkor­ . Inom ramen för &lt;NOBR&gt;SOM-institutets&lt;/NOBR&gt; undersökningar stude- rar han även mediekonsumtion och opinionen kring mediepolitiska­ frågor. Ohlsson ansvarar sedan 2012 för Presstödsnämndens rapport- serie Dagspressens ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Tobias Olsson &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är professor i medie- och kommunikations­ vetenskap vid Institutionen för kommunikation och medier (KOM), Lunds universitet. Han är just nu projektledare för ett forsknings­ projekt om deltagande internetanvändare &lt;NOBR&gt;(Carl-Olof&lt;/NOBR&gt; och Jenz Hamrins stiftelse) samt en omfattande studie av äldre som IKT- användare (FORTE).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Ola Pilerot &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är universitetslektor vid Högskolan i Borås där han undervisar och forskar i biblioteks- och informationsvetenskap. I sin forskning har han särskilt intresserat sig för två övergripande områden: dels forskares informationspraktiker, och dels frågor om informationskompetenser. Ola är också verksam inom forsknings- miljön The Linnaeus Center for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Ester Pollack &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är docent i journalistik vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet och ställföreträdande prefekt. Hon har i sin forskning utgått från sociologiska och his- toriska perspektiv på medier och journalistik. Pollack disputerade år 2001 med en avhandling om &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; utveckling av svensk kriminaljournalistik och kriminalpolitik, och har följt upp detta med senare studier om brottsnyheter och polisens roll som nyhetskälla. För närvarande samarbetar hon med kriminologer i ett projekt om organiserad brottslighet på den politiska och mediala dagordningen. Hon har också forskat om Moskvaprocesserna i &lt;NOBR&gt;1930-talets&lt;/NOBR&gt; svenska tidningar, om svenska mediers rapportering om judeförföljelserna och Förintelsen under andra &lt;NOBR&gt;världskrigs-perioden,&lt;/NOBR&gt; om medierade politiska skandaler i Norden och om representationen av romerna i svensk press.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;Forskarbiografier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Anna Roosvall &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är docent i medie- och kommunikations­ vetenskap vid Institutionen för mediestudier, Stockholms univer- sitet. Hennes forskning är centrerad kring medier, globalisering, solidaritet och rättvisa inom fyra överlappande områden: klimaträtt- visa och ursprungsfolk; nyhets(bild)kommunikation online; mobila minoriteter; &lt;NOBR&gt;politisk-etiska&lt;/NOBR&gt; dimensioner i kulturjournalistiken. Hon deltar sedan 2008 i det internationella klimatforskningsnätverket &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;MediaClimate&lt;/SPAN&gt;ochpåbörjar2016ettVR-finansieratprojektomsvensk&lt;/NOBR&gt; kulturjournalistik. Hon har publicerat sig i tidskrifter som &lt;SPAN class="ft113"&gt;Journalism Practice, Social Semiotics, International Journal of Cultural Studies, International Communication Gazette &lt;/SPAN&gt;och har redigerat antologin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Communicating the Nation &lt;/SPAN&gt;(Nordicom 2010). Hon arbetar på en bok om medier, transnationell klimaträttvisa och ursprungsfolksaktivism (Peter Lang, kommande 2017).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Åsa Söderlind &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är verksam som universitetslektor i biblio- teks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Hennes avhandling (från 2009) behandlade informationspolitiska fråge- ställningar rörande personlig integritet, politik och lagstiftning, men forskningsintresset omfattar också frågor om yttrande- och informationsfrihet, offentlighet/censur och upphovsrätt. Under 2014 genomförde Åsa tillsammans med kollegan Gullvor Elf en kart- läggning av strategier för och urval av medier på svenska bibliotek mot bakgrund av UNESCO/IFLA:s arbete med informationsfrihet och tillgänglighet på bibliotek. Detta arbete resulterade i rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft28"&gt;Vi arbetar i medborgarnas tjänst: en kartläggning av mediestrategiskt arbete på bibliotek utifrån normerande dokument&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Ingela Wadbring &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är sedan 2015 föreståndare vid Nordicom, Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikations- forskning vid Göteborgs universitet. Hon är också knuten till Mitt­ universitetet som adjungerad professor. Som föreståndare arbetar hon bland annat med att ge ut böcker, i huvudsak internation­ella antologier, samt en vetenskaplig tidskrift på engelska och en populär­ vetenskaplig­ tidskrift på de skandinaviska språken. Hennes egen forskning behandlar framför allt frågor om medieutveckling, både ifråga om mediestruktur, innehåll och användning. De senaste forskningsprojekten har berört mediernas kommersialisering och bildjournalistikens utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td150"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;SOU 2016:30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Forskarbiografier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Lennart Weibull &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är professor emeritus i massmedieforskning &lt;NOBR&gt;ochseniorprofessorvidSOM-institutet,Göteborgsuniversitet.Hans&lt;/NOBR&gt; forskning är främst inriktad på mediestruktur, journalistikhistoria,­ medieanvändning och politisk opinionsbildning. Han är en av ini- tiativtagarna till &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningarna&lt;/NOBR&gt; som sedan 1986 belyser opinionsbildning och medievanor i Sverige. Han har varit expert och forskningsledare i tidigare pressutredningar samt är medförfattare­ till en mycket spridd lärobok i massmediekunskap som utkom med sin första upplaga 1970.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Oscar Westlund &lt;/SPAN&gt;fil. dr, är docent vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Från april 2015 tillfebruari2016tjänstgjordeWestlundpåheltidsomforskningsledare för Medieutredningen vid Regeringskansliet. Hans kvantitativa och kvalitativa forskning fokuserar på medieproduktion och mediean­&lt;SPAN class="ft115"&gt;­ &lt;/SPAN&gt;vändning­ i relation till journalistik. Särskilt fokus har lagts vid att studera innovationsprocesser ur ett organisationsperspektiv, lik­som­ hur anammande av digitala och mobila plattformar påverkar nyhets­ vanor och vardagsliv. Westlund arbetar för närvarande bl.a. med två forskningsprojekt &lt;NOBR&gt;(2016–2018)&lt;/NOBR&gt; kring dessa fokusområden, som forsknings­partner­ vid Nanyang Technological University i Singapore respektive Universidade de Santiago de Compostela i Spanien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Jenny Wiik &lt;/SPAN&gt;fil. dr, arbetar som forskare och lärare på institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen rör journalistiken som profession­ och de utmaningar yrket ställs inför i en tid av teknologisk, politisk och ekonomisk förändring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330550x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Statens offentliga utredningar 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft116"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p971 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Effektiv vård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Låt fler forma framtiden! Del A + B. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Framtid sökes – Slutredovisning från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft5"&gt;den nationella samordnaren för utsatta &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Integritet och straffskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningstvättsdirektivet – samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;– ny penningtvättslag – m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft5"&gt;Del 1 + 2. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Plats för nyanlända i fler skolor. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;EU på hemmaplan. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Olika vägar till föräldraskap. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Palett för ett stärkt civilsamhälle. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk.S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft5"&gt;– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2016. Risker, osäkerheter och framtidsutmaningar. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;EU:s reviderade insolvensförordning m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;En ny strafftidslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Barnkonventionen blir svensk lag. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Föräldraledighet för statsråd? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p995 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Beskattning av incitamentsprogram. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;En ändamålsenlig kommunal redovisning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft5"&gt;för kunskapsbedömning. Del 1 + 2. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Vägen till självkörande fordon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;försöksverksamhet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Trygghet och attraktivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;en forskarkarriär för framtiden. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Människorna, medierna &amp; marknaden. Medieutredningens forsknings- antologi om en demokrati i förändring. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B330551x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Statens offentliga utredningar 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft116"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft8"&gt;Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningtvättsdirektivet – samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft5"&gt;– ny penningtvättslag – m.m. Del 1 + 2. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft8"&gt;Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft5"&gt;– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft4"&gt;Föräldraledighet för statsråd? [20] Beskattning av incitamentsprogram. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft5"&gt;En ändamålsenlig kommunal redovisning. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft17"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft4"&gt;Integritet och straffskydd. [7] Olika vägar till föräldraskap. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft5"&gt;EU:s reviderade insolvensförordning m.m. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;En ny strafftidslag. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft4"&gt;Låt fler forma framtiden! Del A + B. [5] EU på hemmaplan. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft5"&gt;Palett för ett stärkt civilsamhälle. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft5"&gt;Människorna, medierna &amp; marknaden Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft17"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft8"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2016. Risker, osäkerheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft5"&gt;och framtidsutmaningar. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft5"&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft8"&gt;Möjlighet att begränsa eller förbjuda od- ling av genetiskt modifierade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft5"&gt;växter i Sverige. [22]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft5"&gt;Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft5"&gt;Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft5"&gt;På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveck- ling, möjligheter och utmaningar. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft5"&gt;Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft8"&gt;Vägen till självkörande fordon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft5"&gt;– försöksverksamhet. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft17"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Effektiv vård. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft5"&gt;Framtid sökes – Slutredovisning från den nationella samordnaren för utsatta &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft5"&gt;En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Barnkonventionen blir svensk lag. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft17"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft5"&gt;Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Plats för nyanlända i fler skolor. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft5"&gt;Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft5"&gt;Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbe- dömning. Del 1 + 2. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft8"&gt;Trygghet och attraktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft5"&gt;– en forskarkarriär för framtiden. [29]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H4B330</dok_id>
<subtitel>Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring</subtitel>
<filnamn>SOU_2016__30.pdf</filnamn>
<filstorlek>3379409</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Människorna, medierna &amp; marknaden</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E2FAEB5B-3DAA-4BC0-B441-81CF7697A134</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>