0H4B326201626sousouStatens offentliga utredningar 2016:26Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar2602016-03-31 00:00:002016-03-31 13:55:512016-03-31 00:00:00På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder - landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H4B326/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H4B326https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H4B326
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2016 26 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 193px 0px 72px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 558px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 346px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 596px 217px;padding: 0px;border: none;width: 577px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:309px;height:518px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:309px;height:518px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:587px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:587px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:70px;z-index:-1;width:399px;height:315px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:399px;height:315px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:2px;z-index:-1;width:405px;height:263px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:405px;height:263px;}
#page_57 #inl_img1 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_57 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:4px;}
#page_57 #inl_img3 {position:relative;width:4px;height:4px;}
#page_57 #inl_img4 {position:relative;width:3px;height:4px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:647px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:136px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:564px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:564px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:283px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:283px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:151px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:549px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:423px;height:549px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:641px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:641px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:263px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:449px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:424px;height:449px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:241px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:471px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:471px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:136px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:528px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:424px;height:528px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:136px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:552px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:552px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:33px;z-index:-1;width:449px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:449px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:244px;left:15px;z-index:-1;width:467px;height:468px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:467px;height:468px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:346px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:424px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:255px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:250px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:417px;height:250px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:446px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:446px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:644px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:416px;height:644px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:359px;left:88px;z-index:-1;width:385px;height:217px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:385px;height:217px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:122px;z-index:-1;width:187px;height:441px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:187px;height:441px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:319px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:393px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:393px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:172px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:480px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:480px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:356px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:356px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:356px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:290px;left:26px;z-index:-1;width:382px;height:278px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:382px;height:278px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:371px;height:349px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:371px;height:349px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:82px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:208px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:417px;height:208px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:603px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:417px;height:603px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:629px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:629px;}
#page_118 #inl_img1 {position:relative;width:15px;height:8px;}
#page_118 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:8px;}
#page_118 #inl_img3 {position:relative;width:15px;height:8px;}
#page_118 #inl_img4 {position:relative;width:0px;height:8px;}
#page_118 #inl_img5 {position:relative;width:15px;height:9px;}
#page_118 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:9px;}
#page_118 #inl_img7 {position:relative;width:15px;height:10px;}
#page_118 #inl_img8 {position:relative;width:0px;height:10px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:353px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:424px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:284px;left:0px;z-index:-1;width:359px;height:333px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:359px;height:333px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:158px;left:140px;z-index:-1;width:188px;height:441px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:188px;height:441px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:112px;left:174px;z-index:-1;width:287px;height:346px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:287px;height:346px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 159px;padding: 0px;border: none;width: 635px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:281px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:431px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:419px;height:431px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:241px;left:64px;z-index:-1;width:420px;height:471px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:420px;height:471px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:112px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:588px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:588px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:82px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:530px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:417px;height:530px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:136px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:576px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:424px;height:576px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:302px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:410px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:410px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:412px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:312px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:312px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:90px;z-index:-1;width:387px;height:246px;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:387px;height:246px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:624px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:624px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:146px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:566px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:416px;height:566px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:190px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:534px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:416px;height:534px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:136px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:540px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:540px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:420px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:292px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:423px;height:292px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:205px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:495px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:423px;height:495px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:365px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:423px;height:365px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:627px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:424px;height:627px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:624px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:624px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:614px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:416px;height:614px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 634px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 614px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 634px;overflow: hidden;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:264px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:424px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:424px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:140px;left:97px;z-index:-1;width:379px;height:211px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:379px;height:211px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:583px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:416px;height:583px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:507px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:507px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:328px;left:66px;z-index:-1;width:311px;height:372px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:311px;height:372px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:697px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 146px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 571px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 355px;overflow: hidden;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 135px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:24px;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 26px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft10{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft11{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft12{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft13{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft14{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft18{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 5px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft20{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft21{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft23{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft26{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft27{font: bold 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft28{font: bold 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft29{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft30{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft31{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft32{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft33{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft34{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft35{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft36{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft37{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft38{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft39{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft40{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft41{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft42{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft43{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft44{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft45{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft46{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft47{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft48{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft49{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft50{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft51{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft52{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft53{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft54{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft55{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft56{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft57{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft58{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft59{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft60{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft61{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft62{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft63{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft64{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft65{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft66{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft67{font: italic 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft68{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft69{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft70{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft71{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft72{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft73{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft74{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft75{font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft76{font: 7px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft77{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft78{font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft79{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft80{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft81{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft82{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft83{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft84{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft85{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft86{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft87{font: 8px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;}
.ft88{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 14px;}
.ft89{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft90{font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft91{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft92{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft93{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft94{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft95{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft96{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft97{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft98{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft99{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft100{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft101{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft102{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft103{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft104{font: 12px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft106{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft107{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: italic 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft109{font: 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft110{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft111{font: bold 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft112{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft113{font: 8px 'Calibri';color: #0d0d0d;line-height: 10px;}
.ft114{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft115{font: 5px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft116{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft117{font: 7px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft118{font: 11px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft119{font: 11px 'Calibri';line-height: 16px;}
.ft120{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft121{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft122{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft123{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft124{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft125{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft126{font: 4px 'Calibri';line-height: 5px;}
.ft127{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft128{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft129{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft130{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft131{font: 10px 'Calibri';color: #595959;margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft132{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft133{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft134{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft135{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft136{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft137{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft138{font: italic 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft139{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft140{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft141{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft142{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft143{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.p0{text-align: left;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 398px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: justify;padding-left: 293px;padding-right: 173px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 410px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 257px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 410px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 160px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 160px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 255px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 160px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: right;padding-right: 218px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-right: 289px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 236px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 181px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-right: 271px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 277px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 313px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 224px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 244px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p108{text-align: left;margin-top: 562px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 280px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p113{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 620px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 249px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: justify;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 250px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p155{text-align: justify;padding-right: 217px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 217px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 281px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 110px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 110px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 110px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 116px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 185px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 118px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 118px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 118px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 180px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 279px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 220px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 308px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 207px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:15px;height:8px;}
.p211{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 253px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p215{text-align: right;padding-right: 387px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 169px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p219{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 166px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 184px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p233{text-align: right;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 252px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p238{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 239px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p249{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 182px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p251{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:14px;}
.p253{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:13px;}
.p254{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 185px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 169px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 225px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 216px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 269px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 223px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 457px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 292px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 179px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 238px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p286{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 184px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 230px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p300{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-right: 216px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 208px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 207px;padding-right: 271px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 232px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 232px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p331{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 266px;padding-right: 212px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 290px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 290px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 253px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 166px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 255px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: left;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p379{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p380{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 238px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 320px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 256px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p387{text-align: left;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 211px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 175px;padding-right: 367px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: right;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p393{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 175px;padding-right: 424px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 226px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p400{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p409{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p410{text-align: left;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 284px;padding-right: 269px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 308px;padding-right: 308px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 308px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 254px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p419{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 190px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;margin-top: 419px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 169px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p430{text-align: right;padding-left: 75px;padding-right: 478px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: right;padding-left: 82px;padding-right: 478px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: right;padding-left: 88px;padding-right: 478px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 77px;padding-right: 232px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p437{text-align: right;padding-left: 10px;padding-right: 535px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: right;padding-left: 23px;padding-right: 535px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 218px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 173px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p443{text-align: right;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 241px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 186px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 263px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p456{text-align: left;margin-top: 543px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 201px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 236px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 212px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 227px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p471{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 277px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 233px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p497{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 224px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 243px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 235px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 221px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p513{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:10px;}
.p514{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 200px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 232px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p520{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 256px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p524{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p526{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-right: 224px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 198px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p533{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 165px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-right: 250px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 160px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 233px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p544{text-align: left;padding-right: 223px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-right: 261px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 235px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 306px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 164px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 196px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 194px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 105px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 260px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 247px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p584{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:127px;height:14px;}
.p585{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p590{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p592{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 224px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 257px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p603{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 178px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 386px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 310px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 242px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 354px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 220px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 173px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 194px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p624{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 198px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 322px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p630{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 228px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 175px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-right: 285px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-right: 218px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 244px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 170px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 240px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 156px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p675{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 213px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 213px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 213px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 212px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 212px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p702{text-align: left;padding-right: 250px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p704{text-align: left;padding-right: 398px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 213px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p708{text-align: left;padding-right: 413px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 203px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 356px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p719{text-align: justify;padding-right: 323px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 213px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p722{text-align: left;padding-right: 275px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 213px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p724{text-align: left;padding-right: 279px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 213px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 650px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: right;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 217px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 558px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-right: 248px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-right: 248px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 218px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 331px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 602px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 57px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 173px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 206px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 173px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 65px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p786{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p788{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p793{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 110px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #2a70af;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ed3249;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #86bf4c;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 22px;}
.tr1{height: 36px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 21px;}
.tr4{height: 38px;}
.tr5{height: 19px;}
.tr6{height: 20px;}
.tr7{height: 27px;}
.tr8{height: 28px;}
.tr9{height: 18px;}
.tr10{height: 17px;}
.tr11{height: 14px;}
.tr12{height: 59px;}
.tr13{height: 15px;}
.tr14{height: 51px;}
.tr15{height: 11px;}
.tr16{height: 10px;}
.tr17{height: 8px;}
.tr18{height: 9px;}
.tr19{height: 12px;}
.tr20{height: 24px;}
.tr21{height: 23px;}
.tr22{height: 16px;}
.tr23{height: 26px;}
.tr24{height: 2px;}
.tr25{height: 6px;}
.tr26{height: 25px;}
.tr27{height: 7px;}
.tr28{height: 13px;}
.tr29{height: 33px;}
.tr30{height: 32px;}
.tr31{height: 35px;}
.tr32{height: 34px;}
.tr33{height: 3px;}
.tr34{height: 107px;}
.tr35{height: 5px;}
.tr36{height: 29px;}
.tr37{height: 30px;}
.tr38{height: 31px;}
.t0{width: 294px;margin-top: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 416px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 378px;margin-left: 104px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 378px;margin-left: 104px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 321px;margin-left: 95px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t12{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t13{width: 321px;margin-left: 161px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t14{width: 321px;margin-left: 161px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t15{width: 488px;margin-left: 160px;font: bold 9px 'Arial';}
.t16{width: 416px;margin-left: 160px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 378px;margin-left: 198px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 321px;margin-left: 255px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 378px;margin-left: 198px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 378px;margin-left: 198px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t21{width: 378px;margin-left: 198px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t22{width: 482px;font: bold 15px 'Arial';}
.t23{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t24{width: 488px;font: bold 8px 'Arial';}
.t25{width: 404px;margin-top: 14px;font: 6px 'Calibri';}
.t26{width: 260px;margin-left: 91px;margin-top: 5px;font: 7px 'Calibri';}
.t27{width: 400px;margin-left: 7px;margin-top: 9px;font: 7px 'Calibri';}
.t28{width: 292px;margin-left: 69px;margin-top: 1px;font: 9px 'Calibri';}
.t29{width: 423px;margin-left: 59px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t30{width: 423px;margin-left: 59px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 424px;margin-left: 58px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 389px;margin-left: 83px;margin-top: 12px;font: 8px 'Calibri';}
.t33{width: 424px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 410px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 10px 'Calibri';}
.t35{width: 395px;margin-left: 74px;margin-top: 10px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t36{width: 450px;margin-left: 32px;margin-top: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t37{width: 468px;margin-left: 14px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t38{width: 356px;margin-left: 103px;font: 7px 'Calibri';}
.t39{width: 245px;margin-left: 160px;margin-top: 16px;font: 10px 'Calibri';}
.t40{width: 302px;margin-left: 179px;margin-top: 151px;font: 6px 'Arial';}
.t41{width: 402px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 286px;margin-left: 61px;margin-top: 17px;font: 8px 'Calibri';}
.t43{width: 301px;margin-left: 115px;margin-top: 153px;font: 6px 'Arial';}
.t44{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t45{width: 288px;margin-left: 193px;font: 5px 'Arial';}
.t46{width: 424px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 307px;margin-left: 109px;margin-top: 146px;font: 5px 'Arial';}
.t48{width: 294px;margin-left: 172px;margin-top: 3px;font: 11px 'Calibri';}
.t49{width: 488px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t50{width: 296px;margin-left: 107px;margin-top: 10px;font: 11px 'Calibri';}
.t51{width: 263px;margin-left: 75px;margin-top: 10px;font: 10px 'Calibri';}
.t52{width: 404px;margin-left: 4px;margin-top: 8px;font: 6px 'Calibri';}
.t53{width: 314px;margin-left: 56px;margin-top: 3px;font: 7px 'Calibri';}
.t54{width: 237px;margin-left: 157px;margin-top: 24px;font: 8px 'Calibri';}
.t55{width: 404px;margin-left: 70px;margin-top: 7px;font: 6px 'Calibri';}
.t56{width: 296px;margin-left: 131px;margin-top: 2px;font: 6px 'Calibri';}
.t57{width: 411px;margin-left: 2px;margin-top: 12px;font: 8px 'Calibri';}
.t58{width: 289px;margin-left: 54px;font: 8px 'Calibri';}
.t59{width: 404px;margin-left: 65px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t60{width: 395px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t61{width: 408px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t62{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t63{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t64{width: 424px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t65{width: 407px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t66{width: 333px;margin-left: 45px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;}
.t67{width: 24px;margin-left: 72px;margin-top: 4px;font: 8px 'Calibri';}
.t68{width: 339px;margin-left: 119px;font: 9px 'Calibri';}
.t69{width: 395px;margin-left: 8px;margin-top: 10px;font: 9px 'Calibri';}
.t70{width: 312px;margin-left: 72px;margin-top: 5px;font: 9px 'Calibri';}
.t71{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B3261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder</P>
<P class="p1 ft1">– landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P>
<P class="p2 ft2">Delbetänkande av</P>
<P class="p3 ft2">Parlamentariska landsbygdskommittén</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm 2016</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p5 ft3">SOU 2016:26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p6 ft4">SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p5 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@wolterskluwer.se</P>
<P class="p7 ft5">Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p8 ft5">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft6">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p5 ft6">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p5 ft7">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p5 ft5">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p9 ft5">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p7 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p7 ft5">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016</P>
<P class="p10 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-24428-9</NOBR></P>
<P class="p7 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p5 ft8">Till statsrådet <NOBR>Sven-Erik</NOBR> Bucht</P>
<P class="p11 ft9">Regeringen beslutade den 25 juni 2015 att tillsätta en parlamen- tarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag till en samman- hållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p12 ft9">Statsrådet <NOBR>Sven-Erik</NOBR> Bucht förordnade den 1 augusti 2015 kom- munalrådet Johan Persson som ordförande och riksdagsledamöterna Ulf Berg (M), Emma Carlsson Löfdahl (L), Åsa Coenraads (M), Anders Forsberg (SD), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Håkan Svenneling (V), <NOBR>Anna-Caren</NOBR> Sätherberg (S) och Kristina Yngwe (C) samt f.d. riksdagsledamöterna Kew Nordqvist (MP) och Irene Oskarsson (KD) som ledamöter i kommittén. Kom- mittén har antagit namnet Parlamentariska landsbygdskommittén.</P>
<P class="p13 ft9">Genom beslut den 1 oktober 2015 förordnades ämnesrådet Anna Ahlén, chefsekonomen Bo Andersson, ämnesrådet Anna Hedberg, experten Mikael Jardbrink, kanslirådet Sara Jendi Linder, kansli- rådet Patrik Johansson, nationalekonomiska analytikern Rebecca Källström, näringspolitiske experten Sofia Lindblad, professorn Charlotta Mellander, ordföranden Staffan Nilsson, professorn Annika Nordin, t.f. avdelningschefen Inger Normark, kanslirådet Christina Nylén, departementsrådet Lars Olsson, avdelningschefen Niclas Purfürst, professorn emerita Ewa Rabinowicz, docenten Josefina Syssner, regionchefen Patrik Sällström, handläggaren Jan Torége och direktören Per Wenner som experter i kommittén.</P>
<P class="p14 ft9">Utredare Martin Johansson har sedan den 1 augusti 2015 tjänst- gjort som huvudsekreterare i kommittén. Den 24 augusti 2015 anställdes Hanna Wallinder som sekreterare, den 2 september 2015 anställdes fil. mag. Martin Olauzon som sekreterare och den 14 sep- tember 2015 anställdes ämnesrådet Mathilda Åberg som sekreterare i kommittén. Martin Olauzon entledigades på egen begäran den 31 december 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p15 ft11">Parlamentariska landsbygdkommittén överlämnar härmed sitt del- betänkande <SPAN class="ft10">På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar </SPAN>(SOU 2016:26).</P>
<P class="p10 ft12">Stockholm mars 2015</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p16 ft12">Johan Persson</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p16 ft12">Ulf Berg</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p16 ft12">Emma Carlsson Löfdahl</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p16 ft12">Åsa Coenraads</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p16 ft12">Anders Forsberg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p16 ft12">Monica Haider</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p16 ft12">Mattias Jonsson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p16 ft12">Kew Nordqvist</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p16 ft12">Irene Oskarsson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p16 ft12">Håkan Svenneling</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p16 ft12"><NOBR>Anna-Caren</NOBR> Sätherberg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft12">Kristina Yngwe</P>
<P class="p18 ft14">/Martin Johansson Hanna Wallinder Mathilda Åberg</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p5 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td2"><P class="p16 ft15">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p19 ft15">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p16 ft15">1</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft15">På väg mot en ny politik för landsbygdernas</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p20 ft15">utveckling.................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p19 ft15">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft12"><SPAN class="ft12">1.1</SPAN><SPAN class="ft16">Regeringens direktiv till kommittén och vår tolkning av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p16 ft17">direktiven.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft12">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft12"><SPAN class="ft12">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft18">I delbetänkandet beskriver vi landsbygdernas</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p20 ft12">utveckling och analyserar den förda politiken</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p19 ft19">....... 22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p16 ft12">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p23 ft12">Parlamentariska landsbygdskommitténs sätt att arbeta .......</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft12">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p16 ft12">1.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td11"><P class="p23 ft20">Så är betänkandet disponerat..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft12">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p16 ft12">1.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p23 ft12">Urbanisering och attraktivitet................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft12">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">1.4.1</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p20 ft12">Statens möjligheter att påverka utveckling ............</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p19 ft12">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p16 ft15">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p23 ft21">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder .................</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p19 ft15">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p16 ft12">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td11"><P class="p23 ft12">Två territoriella politikområden.............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft12">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">2.1.1</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p20 ft12">Den regionala tillväxtpolitiken ...............................</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p19 ft12">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">2.1.2</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p20 ft12">Från jordbrukspolitik till politik för</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p20 ft20">landsbygdernas utveckling ......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p19 ft12">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p16 ft12">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td11"><P class="p23 ft20">Fördelning av de statliga medlen............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p19 ft12">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p16 ft12">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p23 ft12">Den förda politiken i ett landsbygdsperspektiv....................</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft12">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p16 ft15">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p23 ft21">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder............</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p19 ft15">65</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft12"><SPAN class="ft12">3.1</SPAN><SPAN class="ft16">Allt fler människor bor i allt större regioner med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p16 ft17">koncentrerad befolkning ........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft12">66</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft12"><SPAN class="ft12">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft18">Hälften av Sveriges kommuner har ökat sin</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p16 ft17">befolkning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p19 ft12">71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft22">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p5 ft23">Innehåll SOU 2016:26</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p23 ft12">3.1.2</P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p20 ft12">Skilda förutsättningar i olika delar av landet .........</P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p19 ft12">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">3.1.3</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p20 ft20">Urbaniseringen av Sverige ......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p19 ft12">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p16 ft12">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p23 ft12">Flyttmönster och barnafödande förklarar utvecklingen ......</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p19 ft12">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p16 ft12">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><P class="p23 ft12">Människor väljer att flytta av olika anledningar ...................</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft12">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">3.3.1</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p20 ft12">Arbetsmarknadens betydelse för människors</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p20 ft17">val av bostadssort ....................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p19 ft12">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">3.3.2</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p20 ft12">Andra faktorers betydelse för</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p20 ft17">flyttströmmarna ......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p19 ft12">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">3.3.3</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p20 ft12">Finns det en potential för en mer omfattande</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p20 ft12">inflyttning till landsbygderna? ...............................</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p19 ft12">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p16 ft12">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p23 ft20">De demografiska utmaningarna.............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p19 ft12">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p16 ft15">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td15"><P class="p23 ft21">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder ..........</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p19 ft15">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p16 ft12">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><P class="p23 ft12">Från en råvarubaserad till en kunskapsintensiv ekonomi ....</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft12">92</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft12"><SPAN class="ft12">4.2</SPAN><SPAN class="ft16">Sysselsättningens och näringslivets utveckling</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><P class="p16 ft17">1990 till 2010...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p19 ft12">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p16 ft12">4.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p20 ft12">Koncentration av ekonomisk aktivitet ..................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p19 ft12">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><P class="p16 ft12">4.2.2</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p20 ft12">De areella näringarna och livsmedelsindustrin......</P></TD>
<TD class="tr10 td10"><P class="p19 ft12">98</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft12"><SPAN class="ft12">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft24">Produktionsvärden och lönesummor</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p20 ft17">i landsbygderna......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft12">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p28 ft12">4.2.4</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p20 ft12">Företagande och nyföretagande...........................</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12">107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft12"><SPAN class="ft12">4.3</SPAN><SPAN class="ft16">Kompetensförsörjningen är avgörande för tillväxt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td19"><P class="p16 ft17">och utveckling.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft12">110</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft24">Lägre förvärvsgrad i de avlägsna</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p20 ft17">landsbygderna........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft12">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">4.3.2</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p20 ft12">Tillgänglighet till arbetsställen .............................</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">4.3.3</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p20 ft12">Utbildningsnivå och högre utbildning.................</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">4.3.4</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p20 ft12">Tillgänglighet till kunskapsintensiva tjänster ......</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p19 ft12">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td5"><P class="p23 ft12">Tillgänglighet till internationella marknader ......................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p19 ft12">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p19 ft12">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p23 ft12">Diskussion om möjligheter och identifierade hinder.........</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p19 ft12">123</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft22">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p5 ft23">SOU 2016:26 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p16 ft15">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td20"><P class="p23 ft15">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur,</P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td20"><P class="p23 ft15">boende, service och kapital ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft15">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p16 ft12">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td20"><P class="p23 ft12">Transportinfrastrukturen i Sveriges landsbygder ...............</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p19 ft12">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">5.1.1</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p20 ft12">Transportinfrastrukturen består av vägar,</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p20 ft12">järnvägar, flygplatser, hamnar och farleder..........</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft12">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">5.1.2</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p20 ft12">Transportinfrastruktur för tillväxt</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p20 ft17">och utveckling........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p19 ft12">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">5.1.3</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p20 ft12">Långsiktig planering av</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td22"><P class="p20 ft17">transportinfrastrukturen .......................................</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p19 ft12">129</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft18">Utveckling av investeringar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p20 ft12">i transportinfrastrukturen .....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p19 ft12">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><P class="p30 ft12">5.1.5</P></TD>
<TD class="tr10 td23"><P class="p20 ft12">Tillgänglighet till arbetsmarknad..........................</P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p19 ft12">137</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.6</SPAN><SPAN class="ft18">Landsbygdernas utmaningar kräver</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p31 ft12">tvärsektoriella lösningar ........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p19 ft12">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td26"><P class="p31 ft12">5.2 Bredbandsmarknaden och den digitala infrastrukturen .....</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft12">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><P class="p30 ft12">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p31 ft12">EU:s och Sveriges mål för bredband ....................</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft12">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><P class="p30 ft12">5.2.2</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p31 ft12">Den offentligt ägda infrastrukturen .....................</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft12">144</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft18">Bredbandsmarknadens och politikens</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p20 ft17">utveckling...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p19 ft12">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><P class="p30 ft12">5.2.4</P></TD>
<TD class="tr10 td23"><P class="p20 ft20">Tillgången till bredband ........................................</P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p19 ft12">147</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft9"><SPAN class="ft12">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft25">Behov av insatser och investeringar för att alla ska kunna ta del av digitaliseringens</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p31 ft12">möjligheter.............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td26"><P class="p31 ft12">5.3 Samhällsplanering och bostadsbyggande.............................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft12">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><P class="p30 ft12">5.3.1</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p31 ft12">Landsbygdsutveckling i samhällsplaneringen ......</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft12">158</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft18">Kommunernas ansvar för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p16 ft20">bostadsförsörjningen.............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">160</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft18">Svårt att hantera avvägningar mellan olika mål</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p20 ft17">och intressen ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p19 ft12">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><P class="p30 ft12">5.3.4</P></TD>
<TD class="tr10 td23"><P class="p20 ft12">Bostadsförsörjningen på olika marknader ...........</P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p19 ft12">163</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft18">Utvecklingen av bostadsbyggandet i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p20 ft17">landsbygderna ........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p19 ft12">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p30 ft12">5.3.6</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p20 ft12">Utvecklingen av hyresbostäder.............................</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft12">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p30 ft12">5.3.7</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p20 ft12">Landsbygdernas potential behöver realiseras.......</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft12">174</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft22">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft12"><SPAN class="ft12">5.4</SPAN><SPAN class="ft16">Kommersiell och offentlig service i Sveriges</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td19"><P class="p16 ft17">landsbygder ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft12">175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft24">Utvecklingen av kommersiell service</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p16 ft17">i landsbygd.............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft12">175</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft24">Offentliga aktörer, statliga bolag och statliga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p20 ft12">stöd inom området för kommersiell service........</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p19 ft12">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p28 ft12">5.4.3</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p20 ft17">Offentlig service....................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p28 ft12">5.4.4</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p20 ft17">Statlig närvaro och service ....................................</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12">193</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft24">Statliga myndigheter och arbetstillfällen finns</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p16 ft17">främst i Stockholm................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft12">193</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.6</SPAN><SPAN class="ft24">Statliga myndigheter ska förmedla service till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p16 ft20">medborgare och företag........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft12">195</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.7</SPAN><SPAN class="ft24">Vi saknar i dag information om hur tillgänglig</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p35 ft12">de statliga myndigheternas service är...................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft12">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td31"><P class="p16 ft12">5.4.8</P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p35 ft12">Myndigheterna kan samverka i servicegivandet ..</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft12">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td31"><P class="p16 ft12">5.4.9</P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p35 ft12">Digitalisering och stöd viktigt för en</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p35 ft12">fungerande service i Sveriges landsbygder...........</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td31"><P class="p16 ft12">5.4.10</P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p35 ft12">Staten har dragit sig tillbaka från</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p35 ft17">landsbygderna........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12">201</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft12"><SPAN class="ft12">5.5</SPAN><SPAN class="ft16">Kapitalförsörjningens utveckling på Sveriges</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><P class="p16 ft17">landsbygder ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft12">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p16 ft12">5.5.1</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p20 ft12">Finansieringsformer för företag i tidiga skeden..</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12">202</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft12"><SPAN class="ft12">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft24">Den statliga finansieringen och dess</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p20 ft17">utveckling ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft12">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p28 ft12">5.5.3</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p20 ft12">Statens aktörer och dess olika stödåtgärder ........</P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p19 ft12">205</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft12"><SPAN class="ft12">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft24">Utmaningar med företagsstöd och statlig</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p20 ft17">finansiering ............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p19 ft12">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">5.5.5</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p20 ft12">Begränsat med riskkapital i landsbygderna..........</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p19 ft12">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">5.5.6</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p20 ft12">Bankernas utlåning och lokalisering ....................</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p19 ft12">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">5.5.7</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p20 ft12">Det finns ett visst behov av förbättrad</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p20 ft12">kapitalförsörjning i Sveriges landsbygder............</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p19 ft12">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p16 ft15">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p23 ft15">Landsbygdernas utveckling, möjligheter</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p23 ft15">och utmaningar .......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p19 ft15">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p16 ft12">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td20"><P class="p23 ft12">Den samlade politiken har blivit mer ambitiös</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p23 ft17">men också mer fragmenterad...............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p19 ft12">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p16 ft12">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td20"><P class="p23 ft12">Många politikområden saknar landsbygdsperspektiv ........</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p19 ft12">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td3"><P class="p16 ft22">8</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr11 td33"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p16 ft26">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft12">6.3</SPAN><SPAN class="ft16">Ett effektivt genomförande förutsätter samarbete</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr3 td26"><P class="p31 ft12">och samverkan.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p19 ft12">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td26"><P class="p31 ft12">6.4 Olika utveckling i olika delar av landet................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p19 ft12">225</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft12"><SPAN class="ft12">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft18">Städernas och landsbygdernas tillväxt har även</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p20 ft17">likheter ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p30 ft12">6.4.2</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p20 ft12">Landsbygdernas framtid i kunskapsekonomin ....</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft12">226</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft12"><SPAN class="ft12">6.5</SPAN><SPAN class="ft16">Förutsättningar för långsiktig hållbar utveckling</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p16 ft17">i Sveriges landsbygder...........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p19 ft12">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><P class="p16 ft12">6.5.1</P></TD>
<TD class="tr10 td23"><P class="p20 ft12">En ljus framtid för Sveriges landsbygder .............</P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p19 ft12">229</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft9"><SPAN class="ft12">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft25">Natur- och kulturmiljöerna skapar förutsättningar för kvinnors och mäns</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p16 ft12">företagande och inflyttning ..................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">230</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft12"><SPAN class="ft12">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft18">Landsbygderna är rika på engagemang</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p20 ft17">och socialt kapital ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p19 ft12">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft12">6.5.4</P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p20 ft12">Fler nyanlända kan innebära möjligheter</P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p20 ft17">för hela landet ........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p19 ft12">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p16 ft15">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td38"><P class="p23 ft21">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar</P></TD>
<TD class="tr2 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><P class="p23 ft15">och ställningstaganden ............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p19 ft15">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p16 ft12">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><P class="p23 ft12">Hög tid för en ny politik för Sveriges landsbygder ............</P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p19 ft12">237</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft12">7.2</SPAN><SPAN class="ft16">Sveriges landsbygder har skilda förutsättningar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p16 ft12">och står inför olika utmaningar............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft12">239</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft12">7.3</SPAN><SPAN class="ft16">Sverige behöver en sammanhållen målstruktur för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p16 ft12">landsbygdernas hållbara utveckling .....................................</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft12">242</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft12"><SPAN class="ft12">7.4</SPAN><SPAN class="ft16">Hela landet måste kunna dra nytta av digitaliseringens</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p16 ft17">möjligheter ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">248</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft12">7.5</SPAN><SPAN class="ft16">Bättre möjligheter till högre utbildning på lokal nivå</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr5 td26"><P class="p31 ft12">är viktigt för att vända utvecklingen....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft12">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td26"><P class="p31 ft12">7.6 Staten bör vara närvarande i alla delar av landet..................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft12">252</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft12">7.7</SPAN><SPAN class="ft16">Andra frågor som kommittén menar är särskilt viktiga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p16 ft17">i det fortsatta arbetet ............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft12">255</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft22">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr13 td39"><P class="p16 ft23">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p19 ft27">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td39"><P class="p42 ft15">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p19 ft28">...........................................257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p42 ft15">Bilaga</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td39"><P class="p42 ft17">Kommittédirektiv 2015:73 .............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p19 ft12">269</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft22">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p5 ft8">Sammanfattning</P>
<P class="p44 ft9">Parlamentariska landsbygdskommittén har fått i uppdrag att lämna förslag på en sammanhållen politik för hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Inom ramen för vårt uppdrag har vi i ett första steg kartlagt och analyserat hur Sveriges landsbygder har utvecklats under de senaste 40 åren och vilka effekter och vilken betydelse den förda politiken har haft för landsbygdernas utveckling.</P>
<P class="p14 ft9">I vårt uppdrag ingår också att redovisa en trolig utveckling för Sveriges landsbygder fram till 2050 och utreda vilka förutsättningar det finns för att bevara och utveckla långsiktigt hållbara och attrak- tiva miljöer i olika landsbygder. Vi ska också redogöra för statens ansvar för att bidra till god tillgång till kommersiell och offentlig service i Sveriges landsbygder samt analysera hur kompetensförsörj- ningen fungerar för privata och offentliga verksamheter i lands- bygderna och vid behov lämna förslag på hur den kan stärkas. I upp- draget ingår också att belysa landsbygdernas möjligheter att bidra till en grön tillväxt och hur den kan påverka landsbygdens hållbara utveckling samtidigt som de för landsbygden mest relevanta miljö- målen beaktas. Med utgångspunkt i de genomförda analyserna ska vi lämna förslag till en sammanhållen nationell politik för lång- siktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder och föreslå över- gripande mål för en sådan politik. Vi ska också lämna förslag på hur politikområden som är viktiga för landsbygdernas utveckling kan aktiveras samt analysera vilka statliga åtgärder som är effektiva för att förbättra förutsättningarna för utveckling i olika landsbygder.</P>
<P class="p12 ft9">I detta delbetänkande beskriver och analyserar vi landsbygdernas utveckling under de senaste 40 åren och den förda politikens bety- delse för landsbygdernas utveckling. Vi beskriver också utveck- lingen inom ett antal områden – boende och samhällsplanering, infrastruktur, kommersiell och offentlig service, kompetensförsörj-</P>
<P class="p45 ft22">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">ning samt näringsliv och företagande – som vi anser är särskilt viktiga för vårt fortsatta arbete.</P>
<P class="p47 ft9">Övriga delar av uppdraget kommer vi att redovisa i vårt slut- betänkande som kommer att lämnas till regeringen den 31 januari 2017.</P>
<P class="p48 ft29">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P>
<P class="p49 ft9">Det finns landsbygder som växer och det finns landsbygder som krymper. I de tätortsnära landsbygderna och i vissa delar av de glesa landsbygderna ser vi en positiv utveckling när det gäller befolkning, näringsliv och sysselsättning. I dessa landsbygder har man såväl ett positivt flyttnetto som ett positivt födelsenetto. I andra typer av landsbygder är utvecklingen den omvända. Skillnaderna mellan olika landsbygder hänger delvis samman med att avståndet till de tätare miljöerna skiljer sig åt i olika delar av landet. I och med att till- växten på en plats till viss del beror på tillgängligheten till olika mark- nader liksom till hur lätt det är för aktörer inom en region att inter- agera med varandra spelar det geografiska läget roll.</P>
<P class="p50 ft9">Analyserna av befolkning, företagande och näringsliv tyder på att vi något förenklat kan tala om tre grupper av kommuner. De tre grupperna har delvis olika möjligheter och står inför något olika utmaningar. Den första gruppen består av de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna. Det rör sig om kommuner som ligger rela- tivt långt från en större tätort och där kommungränsen många gånger sammanfaller med gränsen för den lokala arbetsmarknadsregionen. De glesa landsbygdernas utmaningar kan till stor del sammanfattas med att de har en liten befolkning, gles bebyggelse och långa avstånd. Flera av dessa kommuner har också en minskande och åldrande befolkning. Befolkningsutvecklingen har medfört att den arbetsföra befolkningen behöver försörja en allt större andel äldre samtidigt som behoven av kommunal service ökar.</P>
<P class="p47 ft9">Den minskande och åldrande befolkningen påverkar den kom- munala ekonomin och kommunens förmåga att attrahera människor och företag samt behålla och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Många av dessa kommuner har redan i dag problem med eller kom- mer att få problem med att klara av sina åtaganden inom välfärds- uppdraget. I dessa delar av landet kommer det på längre sikt också</P>
<P class="p51 ft22">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p16 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">att bli svårt att upprätthålla kompetensförsörjningen inom offentlig och privat sektor. På vissa platser är detta redan i dag en i allra högsta grad verklig utmaning.</P>
<P class="p13 ft9">Flera av dessa kommuner har också en relativt låg in- och ut- pendling, problem med kompetensförsörjning och sämre förutsätt- ningar för ekonomisk omvandling och förnyelse. Sammantaget skapar detta tillväxtutmaningar. I denna typ av landsbygder behöver förut- sättningar för kvinnors och mäns företagande och entreprenörskap stå i centrum eftersom de glesa landsbygderna många gånger be- höver stimulera tillväxt i sysselsättning för att skapa en positiv befolkningsutveckling. De naturresurser som finns i dessa områden och de glesa strukturer som kännetecknar dessa landsbygder inne- bär dock att det finns en stor utvecklingspotential. Detta eftersom det på dessa platser finns särskilda möjligheter för tillväxt inom verksamheter som är uppbyggda kring de platsbundna resurserna.</P>
<P class="p53 ft9">Den andra gruppen av kommuner består av de mer tätortsnära landsbygderna. Dessa kan i stort sett karaktäriseras som kommuner med stor tillgänglighet till täta miljöer och därmed stor utpendling till och integration med närliggande städer. De analyser som vi har gjort visar att flera av dessa kommuner har mindre problem med minskande befolkning och kompetensförsörjning samtidigt som de har en svag inomkommunal sysselsättningstillväxt. De tätortsnära landsbygdskommunerna har i större grad utvecklats till boende- kommuner och är därför mycket beroende av en väl fungerande infrastruktur som kopplar ihop dem med de tätare miljöerna.</P>
<P class="p14 ft9">Den tredje gruppen består av de tre storstadsområdena och de större täta kommunerna. Generellt sett har dessa kommuner en ökande befolkning, en stor inpendling och en stark koncentration av högutbildad arbetskraft. Allt detta skapar goda möjligheter för utveckling och tillväxt, men medför också utmaningar relaterade till bostadsmarknad, transportinfrastruktur och ökande segregation.</P>
<P class="p54 ft29">En ljus framtid för Sveriges landsbygder</P>
<P class="p55 ft9">Under vårt arbete har vi sett att det finns goda förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt i Sverige landsbygder. Landsbygderna har många potentialer som vi behöver ta om hand och realisera. Landsbygderna är rika på naturresurser och råvaror och flera av</P>
<P class="p56 ft22">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">landsbygdernas näringar kommer att spela en avgörande roll för samhällets omställning till en biobaserad och klimatanpassad eko- nomi. Det gäller särskilt varor och tjänster från de areella näringarna. I och med att mycket av landsbygdernas näringar är platsbundna – jordbruket, skogen, råvaruindustrin, besöksnäringen och testverksam- heter – finns potential för en stärkt utvecklingskraft. En viktig upp- gift för en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling är därför att skapa bättre förutsättningar för de areella näringarna och andra platsbundna näringar att utvecklas och stärkas.</P>
<P class="p50 ft9">Sveriges landsbygder har också särskilda tillgångar i form av natur- och kulturlandskapet. Det brukade landskapet och de höga natur- och kulturvärdena som är utmärkande för en stor del av landsbygderna är något som många människor upplever som attrak- tivt. Även om huvuddelen av Sveriges befolkning har valt att bo i stadsmiljöer är det tydligt att det också finns grupper som vill bo i våra landsbygder. Detta talar för att landsbygderna har vissa kvali- teter som många människor finner attraktiva. Sammantaget borde detta innebära att det finns en potential till befolkningstillväxt i Sveriges landsbygder som behöver realiseras. Detta kräver dock att vissa grundläggande förutsättningar upprätthålls och i vissa fall för- bättras.</P>
<P class="p58 ft9">I många av Sveriges landsbygder finns också världsunika platser och upplevelser. Klimatet, landskapet och de attraktiva natur- och kulturmiljöerna gör att det finns goda möjligheter för utveckling och tillväxt inom besöksnäringen i Sveriges landsbygder. Ett antal av de glesa landsbygdskommuner som har haft en positiv befolk- ningsutveckling under senare år har också realiserat sådana poten- tialer.</P>
<P class="p47 ft9">En annan faktor som talar för en positiv utveckling i Sveriges landsbygder är alla de kvinnor och män som har valt att bosätta sig, leva och driva verksamhet där. Det finns många exempel på att landsbygderna är fulla av engagerade, kreativa och aktiva människor och företag. Det här är något som en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder måste bygga vidare på och stärka. Vi menar därför att en viktig uppgift för staten är att fortsatt bevara styrkorna hos landsbygderna och skapa goda förutsättningar för ideella krafter att bidra till lokal utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p59 ft22">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p16 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft29">Hög tid för en ny politik för Sveriges landsbygder</P>
<P class="p61 ft9">Levande och växande landsbygder är en förutsättning för Sveriges långsiktiga utveckling och tillväxt. De analyser som vi har gjort av den förda politiken tyder dock på att staten och den nationella politiken inte alltid har mäktat med att skapa tillräckliga förutsätt- ningar för olika aktörer att ta tillvara på möjligheter till hållbar ut- veckling och tillväxt samt hantera de utmaningar som delar av Sveriges landsbygder står inför. Enligt vår bedömning har den ökade sektori- seringen och nedtoningen av ett landsbygdsperspektiv i politiken lett till att vissa landsbygders potential och möjligheter till hållbar ut- veckling och tillväxt inte har realiserats.</P>
<P class="p14 ft9">Om det ska finnas levande, aktiva och växande landsbygder i Sverige måste vi skapa mer likvärdiga livsvillkor i hela landet. Sådana villkor är att betrakta som långsiktiga investeringar i Sveriges framtid. Det innebär till exempel att det behöver finnas fungerande infrastruktur i form av vägar, järnvägar, flygplatser, sjöfart, kollektiv- trafik och nya former av trafiklösningar i hela landet. Landsbygd- erna behöver också ha likvärdig tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet, kommersiell och offentlig service, bostäder och utbildningsmöjligheter som boende i de mer tätbefol- kade delarna av landet. Detta är något som tidigare och nuvarande politik inte har klarat av att leverera trots att det periodvis har gjorts stora satsningar på regional utveckling. I stället har utveck- lingen inom en rad områden snarare gått i riktning mot en minskad likvärdighet mellan stad och land. Det är därför hög tid för en ny politik för Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p62 ft30">Sveriges landsbygder har skilda förutsättningar och står inför olika utmaningar</P>
<P class="p63 ft9">Vår kartläggning och analys av landsbygdernas utveckling visar alltså att det inte finns en enda landsbygd utan flera olika lands- bygder. I detta sammanhang är det viktigt att understryka att lands- bygderna har skilda förutsättningar och står inför olika utmaningar. Möjligheterna till utveckling och tillväxt skiljer sig också åt mellan de olika landsbygderna. Det är därför viktigt att en framtida politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder tar hän-</P>
<P class="p64 ft22">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">syn till detta så att alla Sveriges landsbygder kan nå sin fulla poten- tial. En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder bör därför utformas så att den gör det möjligt att hantera de möjligheter och utmaningar som olika typer av landsbygder har och står inför.</P>
<P class="p47 ft9">En ny politik för Sveriges landsbygder måste ta sikte på och omfatta samtliga Sveriges landsbygder och fokusera på såväl möj- ligheter som utmaningar för hållbar utveckling och uthållig tillväxt. Det är endast då landsbygdernas potential kan realiseras fullt ut och hela landet får mer likvärdiga förutsättningar att bidra till Sveriges samlade tillväxt.</P>
<P class="p47 ft9">Vi menar dock att det finns skäl för att främst rikta in det fortsatta arbetet med att ta fram förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för utveckling och tillväxt till de glesa och mycket glesa landsbygderna eftersom utmaningarna är störst där. Många av dessa delar av landet står redan i dag inför stora demografiska och kommunalekonomiska utmaningar. Vi menar därför att det finns ett behov för staten att vidta åtgärder för att säkerställa mer lik- värdiga livsvillkor för både kvinnor och män jämfört med övriga landet och för att skapa bättre förutsättningar för kommunerna att klara av sina åtaganden gentemot medborgare och företag. Sam- tidigt finns det möjligheter och potential till hållbar utveckling och tillväxt i dessa delar av landet som vi behöver ta till vara på ett bättre sätt än vad som har gjorts tidigare. Det kommer därför att behövas såväl riktade åtgärder och resurser för att möta de demo- grafiska utmaningarna, som satsningar och investeringar för att rea- lisera och ta till vara dessa landsbygders potential. Detta för att dessa delar av landet ska ges bättre förutsättningar att bidra till Sveriges utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p65 ft30">Sverige behöver en sammanhållen målstruktur för landsbygdernas hållbara utveckling</P>
<P class="p66 ft9">Parlamentariska landsbygdskommittén menar att Sverige i mångt och mycket saknar en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling. Enligt vår bedömning har en stor del av den förda poli- tiken varit allt för kortsiktig, fragmenterad, sektoriell och inte tagit tillräcklig hänsyn till de utmaningar som många regioner och kom- muner står inför för att åstadkomma en positiv utveckling i Sveriges</P>
<P class="p67 ft22">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p16 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">landsbygder. Genom ett allt för stort fokus på generella åtgärder och lösningar, svag samordning mellan sektorer och administrativa nivåer och för litet utrymme för regional anpassning har politiken inom ett antal områden främst utformats utifrån de täta miljöernas förutsättningar. Lösningar och modeller som fungerar i täta miljöer har många gånger inte fått avsedd eller i vissa fall till och med mot- satt effekt i gles eller mycket gles landsbygd. Resultatet har bland annat blivit att befolkningen har minskat under lång tid i vissa delar av Sveriges landsbygder. Detta är särskilt allvarligt i ljuset av att Sverige kommer att ha ett stort behov av befolkade, aktiva och växande landsbygder i framtiden. Landsbygdernas befolkning, före- tag och de platsbundna naturresurserna är en förutsättning för att Sverige ska klara av att ta till vara framtida möjligheter till hållbar tillväxt och möta de utmaningar som följer av förändringar i klima- tet och behovet av att ställa om till en mer biobaserad ekonomi.</P>
<P class="p53 ft9">För att det ska vara möjligt att åstadkomma en långsiktigt håll- bar utveckling i Sveriges landsbygder krävs ett tydligare helhets- perspektiv på statens agerande än vad som finns i dag. Statens han- tering av landsbygdernas möjligheter och utmaningar och agerande på den regionala nivån måste hänga ihop på ett bättre sätt. En fram- gångsrik landsbygdsutveckling förutsätter ett statligt systemperspek- tiv där enskilda insatser och åtgärder sätts in i ett sammanhang som utgår från och tar hänsyn till olika platsers behov, möjligheter och utmaningar.</P>
<P class="p14 ft9">Sverige behöver en politik som är anpassad till dagens situation och till de möjligheter och utmaningar som landsbygderna står inför. En sådan politik behöver omfatta distinkta och differen- tierade mål för landsbygdernas utveckling liksom en genomtänkt organisering med tydliga roller och ansvar inom och mellan de olika administrativa nivåerna. Detta gäller inte minst de statliga myndig- heterna och statens förmåga att agera samordnat på regional nivå. En viktig del i det fortsatta arbetet är därför att tydliggöra de stat- liga myndigheternas roller i det samlade uppdraget att skapa förut- sättningar för utveckling och tillväxt i Sveriges landsbygder. I slut- betänkandet kommer vi därför att lämna förslag till en ny målstruk- tur för och organisering av arbetet med landsbygdernas utveckling.</P>
<P class="p68 ft22">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft31">Hela landet måste kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter</P>
<P class="p70 ft9">En väl fungerande infrastruktur är en av de viktigaste förutsätt- ningarna för att skapa hållbar utveckling och tillväxt. Vi menar att företag och hushåll i alla delar av landet måste kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Sverige har också höga ambitioner när det gäller utbyggnaden av digital infrastruktur med hög över- föringskapacitet. Hittills tycks också utbyggnaden ha fungerat väl och av allt att döma kommer Sverige att nå bredbandsmålet till 2020. Analyser av utbyggnaden visar dock att det finns en relativt tydlig skillnad mellan mer täta miljöer och glesbefolkade lands- bygder. Utbyggnaden har framför allt koncentrerats till de täta mil- jöer där det bor många människor och där det har varit ekonomiskt lönsamt att bygga ut. När det gäller landsbygdernas möjligheter att dra nytta av digitaliseringen tycks det inte fungera med marknads- lösningar utan här krävs av allt att döma särskilda insatser och att staten tar ett större ansvar.</P>
<P class="p47 ft9">Om inte landsbygderna ska halka efter ytterligare och vi ska få ännu en faktor som driver på upplevelsen av ett tudelat land bör Sverige formulera ett mål om att hela befolkningen (100 procent) ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapa- citet senast 2025. Vi anser därför att regeringen så snart som möj- ligt bör ta fram ett förslag till ny målformulering som särskilt in- kluderar landsbygderna och en plan för hur en hundraprocentig utbyggnad ska gå till.</P>
<P class="p47 ft9">Vi menar också att Sverige i större utsträckning än vad som sker i dag bör betrakta informationsteknologi som ett femte transport- slag vid infrastrukturplanering. Detta eftersom teknologin har poten- tial att fungera som ett komplement till vägtrafik, järnväg, sjöfart och luftfart. Informationsteknologi bör därför ses som en integrerad del av transportsystemet och finnas med när planerande myndig- heter bedömer vilka åtgärder som krävs för fungerande transporter.</P>
<P class="p71 ft22">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td41"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p16 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft31">Det behövs bättre möjligheter till högre utbildning på lokal nivå</P>
<P class="p73 ft9">Högre utbildning blir allt viktigare i samhället. Behovet av och efter- frågan på kvinnor och män med eftergymnasial kompetens är redan stort och kommer sannolikt att öka framöver. På längre sikt finns ett stort behov av högre utbildad personal inom tillverkningsindu- strin, de areella näringarna och offentlig sektor. Under de senaste årtiondena har unga människor, kunskap och kunskapsintensiva verksamheter allt mer koncentrerats till universitets- och högskole- städer eller till områden inom pendlingsavstånd till dessa städer.</P>
<P class="p13 ft9">På sikt är den långsiktiga kompetensförsörjningen en av de största utmaningarna för många mindre landsbygdskommuner. Detta till följd av att många unga människor måste flytta till en universitets- och högskoleort för att skaffa sig en högre utbildning. I och med att dessa personer i allt mindre grad väljer att flytta tillbaka leder utflyttningen till en förändrad befolkningsstruktur och framtida brist på kompetens och arbetskraft. I många landsbygdskommuner har företag och offentlig sektor redan i dag svårt att hitta personal med rätt utbildning.</P>
<P class="p74 ft9">Inom ramen för arbetet med slutbetänkandet kommer vi därför att analysera vilken betydelse möjligheter till högre utbildning har för var individer väljer att bosätta sig. Sverige behöver enligt vår mening skapa förutsättningar för en fungerande kompetensförsörj- ning i hela landet. Detta för att säkra den långsiktiga tillgången till kompetent arbetskraft och motverka fortsatt utflyttning från Sveriges landsbygder. Vi behöver kunna erbjuda de kvinnor och män som vill bo kvar i Sveriges landsbygder ett tydligt alternativ till att flytta till en större stad för att skaffa sig en högre utbildning. Ett sätt att göra det är genom olika former av flexibla och platsoberoende utbild- ningslösningar. Vi menar att sådana möjligheter till högre utbild- ning kan och bör utvecklas och stärkas ytterligare genom att uni- versitet och högskolor får ett förtydligat uppdrag att tillhandahålla mer flexibla utbildningslösningar och samverka med lokala och regio- nala aktörer.</P>
<P class="p75 ft22">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft29">Staten bör vara närvarande i alla delar av landet</P>
<P class="p77 ft9">I vårt arbete med att analysera landsbygdernas utveckling har vi sett att de statliga myndigheterna precis som mycket annan kunskaps- intensiv verksamhet blir allt mer koncentrerad till de större tätort- erna. Att staten snarare driver på än motverkar urbaniseringen är dock ingen självklarhet. Danmark har till exempel valt att gå en annan väg. I oktober 2015 introducerade den danska regeringen en relativt omfattande omlokalisering av statliga myndigheter från Köpenhamnsregionen till cirka 40 mindre orter runt om i landet. Syftet med reformen var att åstadkomma ett mer geografiskt balan- serat land.</P>
<P class="p47 ft9">Vi anser att det finns skäl för Sverige att välja samma väg som man har gjort i Danmark. Staten behöver bli mer närvarande i hela landet. Staten som arbetsgivare måste ta sitt regionala ansvar. Detta eftersom det även i Sverige finns ett tydligt behov av en bättre balans när det gäller hur de statliga myndigheterna och arbetstillfällena är fördelade över landet. Riksdag och regering har i många samman- hang betonat vikten av statens närvaro i landets olika delar, men utan att detta har fått någon större betydelse för myndigheternas lokalisering. Mot denna bakgrund menar vi att regeringen så snart som möjligt bör ta initiativ till en omlokalisering av statliga myn- digheter och arbetstillfällen så att de kan bidra till utveckling och tillväxt i hela landet.</P>
<P class="p78 ft22">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p79 ft33"><SPAN class="ft8">1</SPAN><SPAN class="ft32">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</SPAN></P>
<P class="p80 ft35"><SPAN class="ft29">1.1</SPAN><SPAN class="ft34">Regeringens direktiv till kommittén och vår tolkning av direktiven</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">Parlamentariska landsbygdskommittén har fått i uppdrag att lämna förslag till inriktning och utformning av en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder (dir. 2015:73), se bilaga. Vi ska slutredovisa vårt uppdrag den 31 januari 2017. Enligt regeringens direktiv består vårt uppdrag av fem övergripande frågeställningar:</P>
<P class="p82 ft9">Hur har Sveriges landsbygder utvecklats under de senaste 40– 50 åren?</P>
<P class="p83 ft14">Vilka effekter och vilken betydelse har den förda politiken haft för landsbygden?</P>
<P class="p84 ft14">Hur ser den framtida utvecklingen ut och hur påverkas lands- bygden?</P>
<P class="p85 ft12">Hur ska en ny politik för landsbygden se ut?</P>
<P class="p86 ft12">Vilka åtgärder behövs för att uppnå målen?</P>
<P class="p87 ft9">Inom ramen för dessa frågeställningar ska vi bland annat redogöra för hur befolkningen och företagen har utvecklats i landsbygderna under de senaste <NOBR>40–50</NOBR> åren och identifiera hinder för hållbar ut- veckling och tillväxt i Sveriges landsbygder. Vi ska analysera hur den förda politik har påverkat landsbygdens utveckling och tillväxt samt analysera hur åtgärder inom olika politikområden har sam- verkat för att främja livskraftiga och hållbara landsbygder.</P>
<P class="p88 ft22">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Utöver dessa tillbakablickande delar ska vi också redovisa en trolig utveckling för Sveriges landsbygder fram till 2050 och utreda vilka förutsättningar det finns för att bevara och utveckla lång- siktigt hållbara och attraktiva miljöer i olika landsbygder. Inom ramen för detta ska vi redogöra för statens ansvar för att bidra till god tillgång till kommersiell och offentlig service på landsbygden. Kom- mittén ska också analysera hur kompetensförsörjningen fungerar för privata och offentliga verksamheter på landsbygden och vid behov lämna förslag på hur den kan stärkas. I uppdraget ingår även att belysa landsbygdens möjligheter att bidra till en grön tillväxt och hur den kan påverka landsbygdens hållbara utveckling samtidigt som de för landsbygden mest relevanta miljömålen beaktas.</P>
<P class="p47 ft9">Avslutningsvis ska vi utifrån genomförda analyser lämna förslag till en sammanhållen nationell politik för långsiktigt hållbar utveck- ling i Sveriges landsbygder och föreslå övergripande mål för en så- dan politik. Vi ska också lämna förslag på hur politikområden som är viktiga för landsbygdernas utveckling kan aktiveras samt analysera vilka statliga åtgärder som är effektiva för att förbättra förutsätt- ningarna för utveckling i olika landsbygder.</P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft15">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft36">I delbetänkandet beskriver vi landsbygdernas utveckling och analyserar den förda politiken</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Som framgått av beskrivningen av direktiven är vårt uppdrag rela- tivt omfattande. Det rymmer frågor om utvecklingen inom ett stort antal områden och berör nästintill samtliga politikområden – från den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdernas utveckling inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken till transportpolitiken, utbildningspolitiken och den statliga förvalt- ningspolitiken. Givet omfattningen och att vi har haft tämligen kort om tid på oss för arbetet med delbetänkandet har vi varit tvungna att göra vissa avgränsningar.</P>
<P class="p47 ft9">I detta delbetänkande redogör vi för landsbygdernas utveckling under de senaste 40 åren. Vi fokuserar i första hand på befolknings- utvecklingen och näringslivets utveckling. I anslutning till detta be- skriver vi också några av de demografiska utmaningar som lands- bygderna står inför. Vi beskriver den förda politiken och dess bety- delse för landsbygdernas utveckling. I denna del har vi avgränsat analysen till den regionala tillväxtpolitiken och landsbygdernas utveck-</P>
<P class="p91 ft22">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p16 ft26">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">ling inom politiken för de areella näringarna. Därutöver beskriver vi utvecklingen inom ett antal områden som vi bedömer är särskilt viktiga för att bevara och utveckla långsiktigt hållbara och attrak- tiva miljöer i olika landsbygder. I slutet av delbetänkandet gör vi också ett antal bedömningar och ställningstaganden som är tänkta att fungera som en ram för vårt fortsatta arbete.</P>
<P class="p12 ft9">Givet den tid vi har haft på oss har vi varit tvungna att basera våra beskrivningar och analyser av utvecklingen under de senaste 40 åren på befintligt material och befintliga analyser. Detta har gjort att vi har fått anpassa oss efter de indelningar och analyser som andra aktörer har gjort. Som en följd av detta är analyserna i de olika kapitlen på något olika nivå. I några kapitel presenterar vi ana- lyser på kommunnivå, medan vi i andra kapitel presenterar analyser som bygger på så kallade tillgänglighetskategorier och som därmed inte tar hänsyn till administrativa gränser. I andra delar av betänk- andet presenterar vi analyser på regionnivå samt nivåerna lokalarbets- marknadsregion och funktionell analysregion. För att underlätta den fortsatta läsningen diskuterar vi i det följande olika sätt att defi- niera och dela in landsbygd samt redogör kortfattat för ett antal av de indelningar som vi använder oss av i betänkandet.</P>
<P class="p54 ft37">Det finns många definitioner av landsbygd</P>
<P class="p61 ft9">Svensk landsbygd uppvisar en stor variation av miljöer och aktivi- teter. Det är därmed inte möjligt att tala om landsbygd i singular eftersom det inte gör rättvisa till den rika variation av sociala, eko- nomiska och miljömässiga förhållanden som Sveriges landsbygder rymmer. I stället kan vi konstatera att det finns flera olika typer av landsbygder.</P>
<P class="p74 ft9">Hur man definierar landsbygd är inte helt självklart och det finns i dag många olika definitioner av begreppet. Organisationer och myn- digheter använder sig av olika definitioner och sätt att dela in geo- grafiska områden utifrån perspektivet ”stad och land”. Organisa- tionen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) använ- der sig till exempel av en tämligen vid definition av landsbygd där</P>
<P class="p93 ft22">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32624x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft9">nästan hela Sverige definieras som landsbygd.<SPAN class="ft38">1 </SPAN>Statistiska central- byrån har ingen särskild kategori för landsbygd utan betraktar allt utanför tätortsgränser som landsbygd. Statens jordbruksverk använ- der i sin tur en landsbygdsindelning på kommunnivå som tar hän- syn till befolkningsstorlek, befolkningstäthet och närhet till tätort.<SPAN class="ft38">2 </SPAN>Sveriges kommuner och landsting använder inte en särskild kate- gori för landsbygd utan använder en indelning som bygger på kommuners karaktär och storlek.<SPAN class="ft38">3 </SPAN>Myndigheten för tillväxtpoli- tiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) använder å sin sida ett flertal olika definitioner av landsbygd och indelningar i sina ana- lyser.</P>
<P class="p95 ft9">Det finns alltså inte en enda definition som fungerar för alla be- hov. Erfarenheter visar också att det inte går att skapa en enhetlig definition som är användbar i alla situationer utan definitionen varierar beroende på olika områdens praktiska förutsättningar och vilka frågor man vill besvara.<SPAN class="ft38">4</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Landsbygden skiljer sig från staden genom att den i större utsträckning är präglad av de areella näringarna, utvinning av natur- resurser, naturlandskapet och användningen av detta. Något för- enklat kan man därmed säga att landsbygden börjar där stadens detaljplanerade områden slutar. Landsbygden är ett resultat av det brukade landskapet och den infrastruktur och de sätt som män- niskor har valt att organisera verksamheter i detta landskap.</P>
<P class="p47 ft9">Landsbygden skiljer sig också från staden genom sin gleshet. Glesheten är viktig eftersom stora avstånd och begränsad tillgäng- lighet har betydelse för nästan all mänsklig aktivitet och dess utfall, till exempel demografi, näringslivsstruktur, arbetsmarknad och soci- ala relationer. I mångt och mycket handlar det om att glesheten gör att befolkningsunderlaget för vissa typer av aktiviteter riskerar att bli för litet och att kostnader för att upprätthålla vissa samhälls- funktioner därmed är högre i glesare miljöer. Generellt sett ger glesheten också sämre tillgång till infrastruktur eftersom investe- ringskostnaderna ska delas på ett mindre antal hushåll. Å andra</P>
<P class="p96 ft7"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft40">OECD (2011), </SPAN><SPAN class="ft6">OECD regional typology</SPAN>, June 2011, Directorate for Public Governance and Territorial Development.</P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft41">Statens jordbruksverk (2013), </SPAN><SPAN class="ft42">Så gjorde vi Allt om landet</SPAN>.</P>
<P class="p98 ft45"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft43">Sveriges kommuner och landsting (2010), </SPAN><SPAN class="ft44">Kommungruppsindelning 2011. Revidering av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning</SPAN>.</P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 2003:29, </SPAN>Mot en ny landsbygdspolitik<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32625x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p16 ft26">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">sidan kan gleshet också ses som en tillgång, till exempel när det gäller besöksnäringen eller anläggningar som kräver stora ytor.</P>
<P class="p13 ft9">Avstånden är en faktor som skiljer sig väsentligt åt mellan tätort och landsbygd, men också mellan olika typer av landsbygder. I diskussioner om landsbygdernas förutsättningar är det därför många gånger lämpligt att skilja på landsbygder som har en stor befolk- ning inom ett relativt kort rese- och pendlingsavstånd, och lands- bygder (glesbygder) där tillgänglighet till service och arbetsmark- nad är mindre god. Den tätortsnära landsbygden har till exempel i stort sett växt samman med staden, åtminstone funktionellt, medan avstånden och de förutsättningar som följer av dessa lever kvar i de mer glesa landsbygderna. Samtidigt kan utvecklingen av ny teknik och digitaliseringens möjligheter leda till att vissa typer av tillgäng- lighetsproblem försvinner helt eftersom allt fler interaktioner mellan människor kan ske oberoende av geografiska avstånd.</P>
<P class="p53 ft9">Sammantaget kan vi alltså konstatera att det finns olika typer av landsbygder. Precis som olika städer skiljer sig åt skiljer sig olika landsbygder åt. De olika landsbygderna har förvisso vissa gemen- samma drag, men de har också förutsättningar som skiljer sig åt. Dessa skilda förutsättningar är något som vi måste beakta om vi vill försöka förstå skillnader i utveckling och tillväxt mellan olika typer av landsbygder och hur en sammanhållen politik för landsbygd- ernas långsiktiga utveckling bör utformas.</P>
<P class="p54 ft37">Tillväxtanalys sexdelade kommunklassificering</P>
<P class="p100 ft9">I större delen av delbetänkandet utgår vi från och använder oss av det förslag till klassificering för att beskriva olika landsbygder som Tillväxtanalys har tagit fram på uppdrag av regeringen. Syftet med indelningen är att få fram kategorier som är lämpliga för att be- skriva och analysera utvecklingen i Sveriges lands- och glesbygder. Indelningen utgår från befolkningstäthet och befolkningsstorlek, men Tillväxtanalys har också tagit hänsyn till annan viktig aspekt av regional utveckling – nämligen närheten till större städer.<SPAN class="ft38">5 </SPAN>Om det finns en större stad i närheten kan även mindre kommuner dra</P>
<P class="p101 ft5"><SPAN class="ft46">5 </SPAN>För en mer utförlig och detaljerad beskrivning av Tillväxtanalys sexdelade indelning se Tillväxtanalys (2014), <SPAN class="ft42">Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik</SPAN>, Rapport 2014:04, s. <NOBR>57–73.</NOBR></P>
<P class="p102 ft22">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32626x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">nytta av en större arbetsmarknad och ett mer differentierat tjänste- utbud. Tillväxtanalys menar att indelningen i sex kommuntyper bör användas när man vill relatera till mer specifika förutsättningar och potentialer i generella och övergripande beskrivningar av kommu- ner i ett landsbygdsperspektiv.<SPAN class="ft38">6</SPAN></P>
<P class="p103 ft12">Tillväxtanalys förslag till indelningen ser ut på följande sätt:</P>
<P class="p104 ft47">Mycket glesa landsbygdskommuner <SPAN class="ft9">– kommuner med hela befolk- ningen i rurala områden och med minst 90 minuters genom- snittlig resväg till en tätbebyggelse med minst 50 000 invånare (15 kommuner).</SPAN></P>
<P class="p104 ft9"><SPAN class="ft47">Glesa landsbygdskommuner </SPAN>– kommuner med minst 50 procent av befolkningen i rurala områden och mindre än 50 procent av befolkningen med mindre än 45 minuters resväg till en tät- bebyggelse med minst 50 000 invånare (45 kommuner).</P>
<P class="p104 ft47">Tätortsnära landsbygdskommuner <SPAN class="ft9">– kommuner med minst 50 pro- cent av befolkningen i rurala områden och minst 50 procent av befolkningen med mindre än 45 minuters resväg till en tät- bebyggelse med minst 50 000 invånare (70 kommuner).</SPAN></P>
<P class="p104 ft9"><SPAN class="ft47">Glesa blandade kommuner </SPAN>– övriga kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i rurala områden och mindre än 50 pro- cent av befolkningen med mindre än 45 minuters resväg till en tätbebyggelse med minst 50 000 invånare (28 kommuner).</P>
<P class="p104 ft9"><SPAN class="ft47">Täta blandade kommuner </SPAN>– övriga kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i rurala områden och minst 50 pro- cent av befolkningen med mindre än 45 minuters resväg till en tätbebyggelse med minst 50 000 invånare (103 kommuner).</P>
<P class="p105 ft14"><SPAN class="ft48">Storstadskommuner </SPAN>– kommuner med mindre än 20 procent av befolkningen i rurala områden och en med angränsande kom- muner samlad folkmängd på minst 500 000 (29 kommuner).</P>
<P class="p106 ft42"><SPAN class="ft46">6 </SPAN><SPAN class="ft5">Tillväxtanalys (2014), </SPAN>Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik<SPAN class="ft5">, Rapport 2014:04.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B32627x1.jpg" style="width:321px;height:539px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p16 ft26">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft3">Figur 1.1 Sveriges kommuner fördelade enligt Tillväxtanalys indelning i sex olika kommuntyper</P>
<P class="p108 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Tillväxtanalys.</P>
<P class="p109 ft22">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32628x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">En fördel med denna indelning är att den fångar mer av lands- bygdernas mångfald än andra befintliga indelningar. Indelningen förbättrar till exempel möjligheterna att göra jämförelser mellan olika kommuner med samma territoriella egenskaper och tillåter jämförelser mellan olika kommuntyper. Det går samtidigt att rikta kritik mot den här typen av indelningar eftersom de utgår från en given administrativ nivå (den kommunala nivån) vilket gör att den inte fångar variation inom en kommun. Till exempel så synliggörs inte landsbygder inom urbant präglade kommuner. I realiteten är det enbart Stockholm, Solna och Danderyd som helt saknar landsbygds- befolkning.<SPAN class="ft38">7</SPAN></P>
<P class="p48 ft37">Andra sätt att dela in områden</P>
<P class="p77 ft9">I betänkandet använder vi också av ett antal andra sätt att dela in och klassificera områden. Dessa indelningar bygger på kombina- tioner av lokaliseringsteorier, administrativa gränser och relationen mellan platser i fråga om efterfrågan på och tillgången till arbets- tillfällen. Statistiska centralbyråns geografiska indelning av lokala arbetsmarknadsregioner är en sådan indelning som vi använder oss av i betänkandet. Lokala arbetsmarknader beskriver arbetsmarknaders funktionssätt för geografiska områden med avseende på utbud och efterfrågan av arbetskraft och det verkliga mönstret för arbetspend- ling. Enligt indelningen finns det i dag 73 lokala arbetsmarknads- regioner i Sverige.</P>
<P class="p47 ft9">En annan indelning som vi använder oss av i betänkandet är funktionella analysregioner. Funktionella analysregioner utgår från framtida reseavstånd och tillgänglighet för att kunna prognostisera utvecklingen. Indelningen avser fånga en bild av de svenska arbets- marknadernas geografiska utsträckning över en period om cirka tio år. Tillväxtanalys definierar en funktionell analysregion som en region med ett funktionellt pendlingsavstånd mellan invånares bo- stad och arbetsplats. I definitionen tar Tillväxtanalys hänsyn till en analys av möjlig framtida arbetspendling och inte bara verklig arbets- pendling. Vidare tar den även hänsyn till annan information som</P>
<P class="p46 ft42"><SPAN class="ft46">7 </SPAN><SPAN class="ft5">Tillväxtanalys (2014), </SPAN>Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik<SPAN class="ft5">, Rapport 2014:04.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32629x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p16 ft26">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft14">exempelvis infrastrukturinvesteringar och andra mer strukturella förutsättningar. Sedan 2015 finns det 60 stycken funktionella ana- lysregioner.<SPAN class="ft51">8</SPAN></P>
<P class="p112 ft53"><SPAN class="ft29">1.2</SPAN><SPAN class="ft52">Parlamentariska landsbygdskommitténs sätt att arbeta</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">Parlamentariska landsbygdskommitténs arbetssätt syftar till att ta fram analyser och kunskapsunderlag som beskriver landsbygdernas framtida möjligheter och utmaningar. Det syftar också till att främja en bred dialog om landsbygdernas förutsättningar och framtid med berörda aktörer. Under arbetet med delbetänkandet har kommittén hållit sju sammanträden. Till dessa sammanträden har vi bjudit in ett antal forskare, statliga myndigheter, regioner, organisationer och representanter från näringslivet för att fördjupa diskussionen inom de områden som vi har valt att fokusera på i delbetänkandet.</P>
<P class="p14 ft9">Utöver detta har kommitténs sekretariat löpande samlat in infor- mation och synpunkter från forskare, myndigheter och organisa- tioner. Under arbetet med delbetänkandet har också Internationella handelshögskolan i Jönköping, Sveriges kommuner och landsting samt WSP Analys & Strategi fått i uppdrag att ta fram underlags- rapporter till kommittén. Dessa rapporter finns att hämta på kom- mitténs webbplats.</P>
<P class="p13 ft9">Under arbetet med delbetänkandet har vi också skickat ut en- käter till samtliga länsstyrelser, aktörer med regionalt utvecklings- ansvar och företrädare för de regionala strukturfondsprogrammen. Syftet med enkäten var att få en bild av hur olika aktörer och åt- gärder på regional nivå har samverkat för att främja livskraftiga och hållbara landsbygder. Enkäten omfattade cirka tio frågor om ansvars- fördelning, i vilken utsträckning aktörerna samarbetar, vilka kopp- lingar som finns mellan olika strategier och handlingsplaner, hur aktörerna bedömer att olika åtgärder har samverkat samt vilka fak- torer som är viktiga för landsbygdernas utveckling. Enkäterna skick- ades till 46 aktörer i mitten av november och avslutades under första veckan i december. Av de tillfrågade valde 42 (91 procent) att svara på enkäten.</P>
<P class="p113 ft42"><SPAN class="ft46">8 </SPAN><SPAN class="ft5">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Funktionella analysregioner – revidering 2015<SPAN class="ft5">, PM 2015:22.</SPAN></P>
<P class="p114 ft22">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Till kommittén finns också en expertgrupp knuten med bred representation från Regeringskansliet, myndigheter, organisationer och forskarvärlden. Expertgruppen är främst tänkt att användas inom ramen för arbetet med slutbetänkandet, men enskilda exper- ter har också konsulterats och lämnat bidrag till arbetet med del- betänkandet.</P>
<P class="p115 ft29"><SPAN class="ft29">1.3</SPAN><SPAN class="ft54">Så är betänkandet disponerat</SPAN></P>
<P class="p49 ft9">I kapitel 2 beskriver vi översiktligt den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdernas utveckling samt hur de två områdena har utvecklats över tid. Inom ramen för detta pekar vi också på vissa utmaningar som följer av den förda politiken. Kapitel 3 inne- håller en beskrivande analys av befolkningsutvecklingen under de senaste 40 åren. Med utgångspunkt i analysen diskuterar vi fram- tida utmaningar kopplade till demografin. I kapitel 4 beskriver vi inledningsvis strukturomvandlingen i arbetsliv och företagande i Sveriges landsbygder. Kapitlet innehåller vidare en beskrivning och analys av näringslivets utveckling och hur detta har påverkat kompe- tensförsörjningen i olika delar av landet. I kapitel 5 redogör vi för utvecklingen inom ett antal områden som vi menar är viktiga för landsbygdernas framtida utveckling. Dessa områden är transport- infrastruktur, digital infrastruktur, kommersiell och offentlig ser- vice, samhälls- och bostadsplanering och kapitalförsörjning. I kapi- tel 6 diskuterar vi utvecklingen och den förda politiken. Med ut- gångspunkt i tidigare beskrivningar och analyser redogör vi för vad vi menar är landsbygdernas möjligheter och utmaningar. I kapitel 7 presenterar vi våra bedömningar och ställningstaganden samt pekar på ett antal frågor som kommer att vara viktiga i vårt fortsatta arbete.</P>
<P class="p116 ft29"><SPAN class="ft29">1.4</SPAN><SPAN class="ft54">Urbanisering och attraktivitet</SPAN></P>
<P class="p49 ft9">Det finns ett antal begrepp och processer som är centrala när vi vill beskriva förstå och diskutera landsbygdernas tillväxt och utveck- ling. Det handlar bland annat om att vi behöver förstå vad det är för faktorer som driver samhällsutvecklingen. En sammanhållen politik för långsiktigt hållbar tillväxt och utveckling i Sveriges lands- bygder behöver fokusera på påverkbara faktorer och de områden</P>
<P class="p117 ft22">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32631x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p16 ft26">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">där politiken kan göra skillnad. I detta inledande kapitel diskuterar vi kortfattat några av dessa processer och faktorer samt attraktivi- tetsbegreppet. Ambitionen är sedan att utveckla denna diskussion löpande genom betänkandet och dess analyser.</P>
<P class="p54 ft37">Urbanisering och drivkrafter för samlokalisering</P>
<P class="p61 ft9">Trenden med en ökande andel av befolkningen som bor i städerna är ett globalt fenomen.<SPAN class="ft38">9 </SPAN>År 2014 levde mer än hälften av världens befolkning i urbana områden. Enligt Förenta nationernas (FN) upp- skattningar kommer i stort sett all tillväxt i såväl befolkning som produktion att ske i städer under de kommande 30 åren.<SPAN class="ft38">10</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Sverige har en liknande utveckling. Vi har under de senaste decennierna gått från att vara en råvaruproducerande ekonomi till en kunskapsekonomi. Trots viktiga tillgångar inom exempelvis skogsindustri, gruvnäring och besöksnäring kommer urbaniseringen drivas på och omflyttningen av människor och verksamheter från landsbygderna till de större städerna att fortsätta. Vi vill i detta avsnitt försöka ge en översiktlig bild av vilka krafter som till viss del driver företags lokaliseringsbeslut och framför allt vad som får dem att koncentrera sin produktion till geografiska platser<SPAN class="ft38">11 </SPAN>såsom städer samt hur människor påverkas av detta.</P>
<P class="p14 ft9">Det finns forskning om varför ekonomisk aktivitet koncen- treras eller sprids. Forskningsområdet bygger på en teori som kallas den <SPAN class="ft47">nya ekonomiska geografin </SPAN>och den förklarar samspelet mellan de krafter som medverkar till koncentration respektive spridning liksom skillnader i regional utveckling.<SPAN class="ft38">12</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">Hörnstenen i teorin är att stora marknader har konkurrens- fördelar. Företag lockas av stora marknader, tillgång till arbetskraft, råvaror och insatsvaror samt fördelar av samlokalisering.<SPAN class="ft38">13 </SPAN>I en tät miljö kan varor transporteras billigare till såväl leverantörer som kunder. Med fler aktörer inom samma bransch kan konsekvenser av</P>
<P class="p119 ft5"><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft41">Nordiska ministerrådet (2011), </SPAN><SPAN class="ft42">Megatrends</SPAN>.</P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">10</SPAN><SPAN class="ft56">United nations Department of economics and social affairs Population division (2014),</SPAN></P>
<P class="p120 ft44">Urban & rural areas 2014<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">11</SPAN><SPAN class="ft56">Så kallade agglomerationsfördelar.</SPAN></P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">12</SPAN><SPAN class="ft56">Livsmedelekonomiska institutet (2004), </SPAN>En levande landsbygd – vad kan politik åstadkomma?</P>
<P class="p120 ft45">Rapport 2004:3.</P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">13</SPAN><SPAN class="ft56">Livsmedelekonomiska institutet (2004), </SPAN>En levande landsbygd – vad kan politik åstadkomma?</P>
<P class="p120 ft5">Rapport 2004:3.</P>
<P class="p114 ft22">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32632x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">en nedläggning eller kris absorberas av andra företag eller branscher. I täta miljöer och kluster sprids också kunskaper och idéer lättare mellan företag och branscher eftersom det finns bättre förutsätt- ningar för utbyte av kunskap mellan företag och ett större utbud av kompetent arbetskraft. För arbetskraften finns samtidigt ett större utbud av arbetsplatser och större möjligheter till anställning. En stor rörlighet av arbetskraft och kunskap kan bidra till förbättrade möjligheter för ökad innovationskraft och därmed för företag att bli mer konkurrenskraftiga.<SPAN class="ft38">14 </SPAN>Alla marknader, särskilt tjänstebranscher, är beroende av att det finns ett tillräckligt stort kundunderlag inom ett rimligt avstånd. Förutsättningarna för tjänstebranscher att växa är därför bättre i tätare miljöer.</P>
<P class="p47 ft9">Sammantaget ökar de täta miljöernas attraktionskraft, vilket gör att de drar till sig både företag och arbetskraft, vilket i sin tur ytter- ligare förstärker attraktionskraften. På detta sätt uppstår ett ömse- sidigt förstärkande utvecklingsförlopp, som driver på den ekono- miska utvecklingen i de täta miljöerna.</P>
<P class="p117 ft37">Attraktivitet är viktigt för tillväxt och utveckling</P>
<P class="p121 ft9">För att skapa tillväxt och utveckling krävs kompetens, företag och kapital. En plats behöver därmed människor som bidrar med kom- petens, företagande och kapital för att utvecklas över tid. För att människor ska vilja bo, leva och verka på en plats krävs attraktiva och goda livsmiljöer.</P>
<P class="p47 ft9">Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, före- tag och kapital kommer att vara avgörande för att utveckla attrak- tiva och konkurrenskraftiga regioner och kommuner.<SPAN class="ft38">15 </SPAN>Platsers och regioners attraktivitet kommer också att bli allt viktigare när kon- kurrensen om arbetskraft och personer som kan bidra till den kom- munala skattebasen ökar.<SPAN class="ft38">16 </SPAN>Om vi utgår från att attraktivitet är en grundläggande förutsättning för hållbar tillväxt och utveckling hand- lar landsbygdernas långsiktiga utveckling till stor del om i vilken</P>
<P class="p122 ft42"><SPAN class="ft55">14</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtanalys (2010), </SPAN>Städer och tillväxt – Vad säger forskningen? <SPAN class="ft5">Dnr 2010/065.</SPAN></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">15</SPAN><SPAN class="ft43">Regeringskansliet (2015), </SPAN>En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktions- kraft <NOBR>2015–2020<SPAN class="ft45">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> Dnr N2015/5297/RT.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">16</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:101, </SPAN>Demografins regionala utmaningar.</P>
<P class="p99 ft22">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p16 ft26">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">utsträckning som människor faktiskt vill och kan bo, leva och verka i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p14 ft9">Attraktivitet handlar i mångt och mycket om vilka förutsätt- ningar det finns att bo, leva och verka på olika platser. Politiken har stor betydelse för vilka livsmiljöer och förutsättningar för boende och företagande som finns runt om i landet. Detta eftersom poli- tiken såväl nationellt som lokalt kan genomföra insatser för att göra platser mer attraktiva för de som redan bor där men också för att locka kompetens, företag och kapital till olika delar av landet.</P>
<P class="p12 ft9">Vad som utgör en attraktiv och god livsmiljö är inte helt själv- klart. Människor värdesätter olika kvaliteter och egenskaper. Gemen- samt för de allra flesta är dock ett behov av att kunna kombinera ett bra boende med till exempel arbete, service, omsorg och fritid.</P>
<P class="p118 ft9">Begreppet attraktivitet har ingen entydig definition. Ordets be- tydelse är i mångt och mycket en subjektiv värdering som bygger på den enskilde individens uppfattningar och tidigare upplevelser. Vissa sätter likhetstecken mellan en stor befolkning och attraktivi- tet – det vill säga en attraktiv plats är en plats där många bor. Med en sådan utgångspunkt blir per automatik täta miljöer där ett stort antal människor har valt att bosätta sig attraktiva miljöer. Ett så- dant resonemang fångar dock inte begreppets komplexitet. Detta blir särskilt tydligt om vi beaktar att många människor – som på grund av utbildnings- eller arbetsmarknadsskäl bor i en tät miljö till vardags – har valt att ha någon form av deltidsboende i landsbygd- erna.</P>
<P class="p123 ft9">Vad vi menar med attraktivt är också beroende av i vilket sammanhang som vi använder oss av begreppet. Om vi ser till den kommunala nivån kan attraktivitet handla om att i konkurrens med andra kommuner lyckas attrahera företag och investeringar och nya invånare eller besökare till kommunen.</P>
<P class="p118 ft9">I litteraturen pekas flera faktorer ut som särskilt viktiga för ett områdes attraktivitet för boende och näringsliv. Fungerande infra- struktur och transporter, god tillgänglighet till arbetsmarknad, kom- mersiell och offentlig service, kompetensförsörjning, naturupplevel- ser och trygghet är viktiga beståndsdelar i en attraktiv miljö. Ett områdes attraktivitet handlar dock inte bara om tillgång till arbets- tillfällen, bostäder, goda kommunikationer, utbildningsmöjligheter och olika typer av service. Tillgången till olika former av mötes-</P>
<P class="p45 ft22">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32634x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft14">platser och arenor för interaktion med andra människor och utbudet av <NOBR>kultur-,</NOBR> fritids- och föreningsliv har också betydelse.</P>
<P class="p125 ft15"><SPAN class="ft15">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Statens möjligheter att påverka utveckling</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Staten har genom sina styrmedel möjlighet att påverka beteenden och utveckling i samhället. I vilken utsträckning sådan politisk påverkan är samhällsekonomisk försvarbar och effektiv beror på flera olika faktorer. Det är till exempel mycket svårt för staten att motverka att företag samlokaliserar sig så länge sådan samlokali- sering är lönsam för företagen. De ekonomiska incitamenten för företagen är helt enkelt för starka. Dessutom kan den totala ekono- miska effektiviteten minska till följd av en sådan politik eftersom företagens val sannolikt är den mest effektiva lösningen för det en- skilda företagets verksamhet. En sådan politik kan därför bli sam- hällsekonomiskt kostsam.</P>
<P class="p58 ft9">Staten kan dock välja andra styrmedel för att åstadkomma en positiv utveckling i landsbygderna. Staten kan till exempel främja landsbygdernas utveckling genom att skapa goda förutsättningar för näringslivet. Det kan till exempel vara att gynna den geografiska spridningen av ekonomiska verksamheter eller bidra till spridning av arbetskraft eller av kunskap och information. Staten kan vidare undanröja hinder som motverkar utjämning mellan regioner. Det kan gälla oönskade effekter av en viss politik eller marknadsmiss- lyckanden. Marknadsmisslyckande kan uppstå när inte prismekanis- men fungerar, till exempel vid bristande konkurrens eller när en vara produceras som utövaren inte får betalt för. Därutöver kan det finnas rättviseskäl till varför staten väljer att ingripa på en marknad eller i ett samhälle. Det kan vara fall där en produktion från en viss naturtillgång kommer större delar av samhället till godo, som exem- pelvis energi från vattenkraft, eller att staten vill fördela skatte- inkomster för att utjämna alltför stora skillnader.<SPAN class="ft38">17</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Innan staten vidtar åtgärder är det alltså viktigt att undersöka varför det statliga ingripandet är nödvändigt liksom att bedöma hur realistiska de mål som staten vill uppnå är. Ett statligt ingripande</P>
<P class="p126 ft42"><SPAN class="ft46">17 </SPAN><SPAN class="ft5">Livsmedelsekonomiska institutet (2004), </SPAN>En levande landsbygd – vad kan politik åstadkomma?</P>
<P class="p127 ft5">Rapport 2004:3.</P>
<P class="p99 ft22">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p16 ft26">På väg mot en ny politik för landsbygdernas utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">bör till exempel undvika att ersätta lösningar som skulle kunna han- teras genom andra initiativ eller marknadslösningar. En samman- hållen politik behöver därför fokusera på att skapa förutsättningar för landsbygderna att dra nytta av de möjligheter som utvecklingen mot ett mer kunskapsintensivt samhälle innebär, de fördelar kon- kurrenskraftiga och platsbundna verksamheter har samt dra nytta av de kostnadsfördelar som många landsbygder har.</P>
<P class="p128 ft22">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p129 ft60"><SPAN class="ft8">2</SPAN><SPAN class="ft59">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p130 ft9">I stort sett samtliga politikområden har betydelse för de människor, företag och organisationer som bor, lever och verkar i Sveriges landsbygder. Det gäller inte minst näringspolitiken, den regionala tillväxtpolitiken, utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och politiken för landsbygdernas utveckling. Politiska styrmedel ska ha avsedd påverkan oavsett var i landet som man bor eller verkar. Trots det kan den förda politiken leda till olika resultat på olika platser. Det kan bland annat bero på olika initiala förutsättningar och särskilda omständigheter i de geografiska områden där politiken genomförs.</P>
<P class="p123 ft9">Vissa politikområden har målsättningar eller insatser som tar direkt hänsyn till Sveriges landsbygder och de kvinnor och män samt företag som finns där. Hit hör till exempel funktionsmålet om tillgänglighet i transportpolitiken, möjligheterna till viss distans- utbildning inom utbildningspolitiken, stöd till kommersiell service, nedsättning av energiskatten i Sveriges norra delar eller möjligheten för kommuner att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strand- nära lägen.</P>
<P class="p131 ft9">Målen och insatserna inom de allra flesta politikområden är dock av mer generell karaktär. Exempel på sådana områden är närings- politiken och arbetsmarknadspolitiken. Att utveckla specifika lands- bygdsdimensioner i sådan politik ställer stora krav på exakthet. Det kan till exempel handla om att slå fast vilka specifika geografiska områden som ska vara mål för politiska undantag eller extrainsatser och på vilka grunder sådana undantag eller insatser ska införas och hur länge de ska pågå.</P>
<P class="p14 ft14">Att analysera hur tidigare och nuvarande politik har påverkat landsbygdernas utveckling är en förhållandevis komplex uppgift</P>
<P class="p56 ft22">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">eftersom det är svårt att isolera enskilda politiska insatsers betyd- else och påverkan från andra faktorer och utvecklingstendenser i samhället. Vi har därför analyserat politiken och dess betydelse för landsbygderna på en mer övergripande och generell nivå. Vi kom- mer även fortsättningsvis, i den mån det är möjligt, att belysa olika politikområdens påverkan på landsbygdernas utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p47 ft9">Givet denna reservation beskriver vi i detta kapitel de politik- områden vars övergripande intentioner på ett eller annat sätt är territoriella och som därmed bör ha betydelse för utvecklingen i Sveriges landsbygder. Kapitlet omfattar den regionala tillväxtpolitiken och landsbygdernas utveckling inom politiken för de areella näring- arna.</P>
<P class="p50 ft9">Systemet för kommunalekonomisk utjämning har också betyd- else för landsbygdernas utveckling. Vi har inlett ett arbete med att analysera utjämningssystemet ur ett landsbygdsperspektiv och kommer att återkomma till denna fråga i slutbetänkandet.</P>
<P class="p50 ft9">Det finns även andra politikområden och sektorer som har be- tydelse för landsbygderna, men vars omfattning är relativt begrän- sad, till exempel fiskeripolitiken. Andra områden med betydelse för landsbygdernas utveckling beskriver vi i kapitel 5.</P>
<P class="p50 ft9">Syftet med kapitlet är att ge läsaren en förståelse för den förda politiken och dess utveckling ur ett landsbygdsperspektiv. Tanken är att detta kan fungera som ett stöd i läsningen av de delar av be- tänkandet som beskriver utvecklingen i landsbygderna mer i detalj.</P>
<P class="p116 ft29"><SPAN class="ft29">2.1</SPAN><SPAN class="ft54">Två territoriella politikområden</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Utvecklingen av den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdernas utveckling skiljer sig till viss del åt. På båda om- rådena finns sedan det svenska <NOBR>EU-inträdet</NOBR> europeiska fondpro- gram som syftar till att bidra till EU:s övergripande mål om tillväxt och sysselsättning. Därutöver finns nationella mål och insatser om fler jobb och stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Medlen och organiseringen för att nå målen för politikområdena är dock i mångt och mycket olika.</P>
<P class="p132 ft22">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32639x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft15"><SPAN class="ft15">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Den regionala tillväxtpolitiken</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">Den regionala tillväxtpolitiken har utvecklats från att vara en aktiv lokaliseringspolitik till en regionalpolitik som syftade till att jämna ut skillnader mellan regioner till att bli en regional tillväxtpolitik för hela landet. Även om både EU och staten förfogar över stora delar av resurserna har beslutsmakten och ansvaret för att åstad- komma hållbar tillväxt och utveckling på regional och lokal nivå med tiden allt mer delegerats till aktörer på regional nivå med regio- nalt utvecklingsansvar. Finansieringen bygger delvis på återstoderna av den utjämnande regionalpolitiken liksom på de <NOBR>EU-finansierade</NOBR> regionala strukturfondsprogrammen.<SPAN class="ft38">1</SPAN></P>
<P class="p54 ft37">Aktiv lokaliseringspolitik för att underlätta strukturomvandlingar</P>
<P class="p81 ft9">Mellan 1940 och 1960 minskade befolkningen i Sveriges landsbygder med 750 000 personer, samtidigt som befolkningen i tätorter ökade med 1,9 miljoner personer. Den minskande befolkningen i lands- bygderna i kombination med storstädernas tillväxt föranledde staten att under 1950- och <NOBR>1960-talet</NOBR> införa en aktiv lokaliseringspolitik ur vilken regionalpolitiken föddes.<SPAN class="ft38">2</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Lokaliseringspolitiken utgick från en tydlig problemformulering och hade en tämligen konkret målsättning. Problemet definierades som utflyttningen från skogslänen i norra Sverige till följd av den minskade sysselsättningen inom jord- och skogsbruket. Staten gav stöd till näringslivet i ett utpekat antal tillväxtcentra i de berörda delarna av landet vilka främst låg i Norrland. Regeringen hoppades på så sätt kunna skapa ett antal växande, konkurrenskraftiga och differentierade industriella centra med förmågan att ta upp en del av det arbetskraftsöverskott som fanns inom de berörda områdena. Lokaliseringspolitiken syftade därmed till att med regionalt utfor- made bidrag och lån understödja och stimulera omlokaliseringar från de växande delarna av landet.<SPAN class="ft38">3</SPAN></P>
<P class="p53 ft14">Åtgärderna och politiken ansågs vara framgångsrik och trappades upp av regeringen även om delar av omlokaliseringen inte kunde</P>
<P class="p24 ft5"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft41">Andra viktiga finansieringskällor är lokala, regionala och privata medel.</SPAN></P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft43">Tillväxtanalys (2012), </SPAN>Från aktiv lokaliseringspolitik till regional politik<SPAN class="ft45">, Working paper/PM 2012:18.</SPAN></P>
<P class="p120 ft42"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringens proposition 2001/02:4 </SPAN>En politik för tillväxt och livskraft i hela landet<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p114 ft22">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32640x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">tillskrivas politiken. Staten fortsatte därmed med en aktiv politik som syftade till att få företag att placera sin produktion på andra orter än i storstadsregionerna.<SPAN class="ft38">4 </SPAN>Även staten omlokaliserade delar av sin verksamhet till så kallade alternativa storstäder under den här perioden. Under <NOBR>1970-talet</NOBR> utlokaliserades cirka 10 000 arbetstillfällen vid 43 statliga myndigheter från Stockholm till 16 orter i landet.<SPAN class="ft38">5</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Med tiden ändrade dock problemen karaktär genom den fort- satta strukturomvandlingen. Stöd började riktas även mot nyetable- ring av företag.<SPAN class="ft38">6 </SPAN>Den offentliga sektorn expanderade snabbt och kunde på så sätt absorbera arbetskraft. Sverige började röra sig mot en mer tillväxtorienterad politik och stöden utvecklades från tradi- tionella företagsstöd till mer projektstöd.<SPAN class="ft38">7</SPAN></P>
<P class="p135 ft37">Regional politik vid <NOBR>EU-inträdet</NOBR></P>
<P class="p77 ft9">Regeringen formulerade i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> om inriktningen för regionalpolitiken mot att den enskildes möjligheter att fritt kunna välja arbete- och bostadsort skulle öka. Det nya målet om hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet skulle skapa likvärdiga lev- nadsvillkor i hela landet. Regeringen ville samtidigt underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas. I anslutning till detta gjordes också relativt omfattande satsningar på landsbygdsutveckling, bland annat i form av att glesbygdsstödet och vissa lokaliserings- och utvecklingsbidrag slogs samman till ett nytt landsbygdsstöd.<SPAN class="ft38">8</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Den tillväxtorienterade riktningen på politiken fick genomslag i regionalpolitiken i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> när regeringen omformu- lerade regionalpolitiken, som då var inriktad på omfördelning, till en politik för livskraft och tillväxt i hela landet.<SPAN class="ft38">9 </SPAN>Det fanns utvär- deringar som visade att de statliga företagsstöden inom politik- området endast haft marginella effekter på utvecklingen.<SPAN class="ft38">10 </SPAN>Samtidigt</P>
<P class="p136 ft6"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft40">Tillväxtanalys (2012), </SPAN>Från aktiv lokaliseringspolitik till regional politik<SPAN class="ft7">, Working paper/PM 2012:18.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringens proposition 2001/02:4 </SPAN>En politik för tillväxt och livskraft i hela landet<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft43">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft39">7</SPAN><SPAN class="ft43">Tillväxtanalys (2012), </SPAN>Från aktiv lokaliseringspolitik till regional politik<SPAN class="ft45">, Working paper/PM 2012:18.</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft39">8</SPAN><SPAN class="ft43">Regeringens proposition 1993/94:140 </SPAN><SPAN class="ft44">Bygder och regioner i utveckling.</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft43">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">10</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2001/02:4 </SPAN>En politik för tillväxt och livskraft i hela landet<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32641x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">medgav regeringen att de glest befolkade regionerna i Sverige hade särskilda utmaningar kopplade till sitt geografiska läge och klimat, vilket även slogs fast i Sveriges anslutningsfördrag till EU.<SPAN class="ft38">11</SPAN></P>
<P class="p137 ft9">I propositionen från 1993<SPAN class="ft38">12 </SPAN>slog regeringen också fast att verk- samheter inom en rad andra politikområden skulle utformas och inriktas på ett sätt som var förenligt med regionalpolitikens mål. Genom samverkan med andra politikområden skulle regionalpoli- tiken fungera sektorsamordnande. Det regionala utvecklingsarbetet skulle utgå från långsiktiga regionala strategier framtagna av läns- styrelserna i samverkan med andra regionala aktörer.<SPAN class="ft38">13 </SPAN>Trots ett nytt överordnat mål förblev dock en del av åtgärderna inom regio- nalpolitiken oförändrade.<SPAN class="ft38">14</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">I och med <NOBR>EU-inträdet</NOBR> tillfördes den svenska regionalpolitiken inte bara betydande medel<SPAN class="ft38">15 </SPAN>utan EU:s sammanhållningspolitik förde även med sig andra aspekter som var nya för Sverige. Det gällde bland annat att arbeta genom strategiska och fleråriga program, med deltagande av regionala och lokala parter samt med medfinan- siering från EU.<SPAN class="ft38">16 </SPAN>Sverige tog fasta på detta och med EU:s struk- turfonder som modell erbjöd staten alla län att delta i arbetet med regionala tillväxtavtal i maj 1998. Regeringen avsatte dock inte några nya medel för genomförandet av åtgärder inom tillväxtavtalen utan ambitionen var att befintliga anslag skulle användas på ett mer effek- tivt sätt. I samband med detta pekades också <NOBR>regional-,</NOBR> <NOBR>närings-,</NOBR> <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> <NOBR>forsknings-,</NOBR> utbildnings- och miljöpolitiken ut som viktiga områden för den regionala utvecklingen. I och med detta skulle de statliga medlen inom dessa områden samordnas bättre och i ökad utsträckning vara tillgängliga för beslut på den regionala nivån.<SPAN class="ft38">17</SPAN></P>
<P class="p138 ft5"><SPAN class="ft55">11</SPAN><SPAN class="ft57">Europeiska gemenskapens officiella tidning, 24 augusti 1994, protokoll 6, artikel 2.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">12</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringens proposition 1993/94:140 </SPAN><SPAN class="ft44">Bygder och regioner i utveckling.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">13</SPAN><SPAN class="ft56">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft55">14</SPAN><SPAN class="ft43">Tillväxtanalys (2012), </SPAN>Från aktiv lokaliseringspolitik till regional politik<SPAN class="ft45">, Working paper/PM 2012:18.</SPAN></P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">15</SPAN><SPAN class="ft43">Totalt tilldelades Sverige 12 miljarder kronor för perioden </SPAN><NOBR>1995–1999</NOBR> varav 2,5 miljarder gick till de glesa områdena.</P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">16</SPAN><SPAN class="ft56">Livsmedelsekonomiska institutet (2004), </SPAN>En levande landsbygd – vad kan politik åstadkomma?</P>
<P class="p120 ft45">Rapport 2004:3.</P>
<P class="p120 ft42"><SPAN class="ft55">17</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 1997/98:62 </SPAN>Regional tillväxt – för arbete och välfärd<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p114 ft22">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32642x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft37">Regionalpolitiken blir en regional tillväxtpolitik för hela landet</P>
<P class="p49 ft9">I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> tillsatte regeringen en regionalpolitisk utred- ning med uppdrag att föreslå ändringar i regionalpolitiken. Med ut- gångspunkt i utredningens förslag presenterade regeringen under hösten 2001 en sammanslagning av regionalpolitiken och delområ- det regional näringspolitik inom näringspolitiken till det nya poli- tikområdet regional utvecklingspolitik.<SPAN class="ft38">18 </SPAN>I propositionen formule- rade regeringen målet för den nya politiken som väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i hela landet.<SPAN class="ft38">19 </SPAN>Med hållbar avsåg regeringen att politiken skulle bidra till att nuvarande och kommande generationer skulle kunna erbju- das sunda ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden. Den nya politiken skulle bygga på hållbar tillväxt i hela landet, sektors- samordning av resurser och ett genomförande i breda partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. I och med denna förändring skulle regionalpolitiken inte längre vara avsedd för vissa priori- terade områden utan vara en politik för hela landet, men med lokala och regionala variationer. Funktionella arbetsmarknadsregioner skulle fånga att tätorterna och landsbygderna inom en region var beroende av varandra. I och med denna förändring ansåg regeringen att be- hovet av en separat gles- och landsbygdsdimension i politiken min- skade.<SPAN class="ft38">20</SPAN></P>
<P class="p140 ft9">Målet för politikområdet skulle nås med hjälp av regionala ut- vecklingsprogram, senare regionala utvecklingsstrategier, i kombi- nation med riktade åtgärder.<SPAN class="ft38">21 </SPAN>Även om politiken övergav sin geo- grafiska avgränsning så levde många instrument till geografiskt utpekade områden vidare, som exempelvis transportstöd, landsbygds- lån och stöd till kommersiell service i glest befolkade områden.</P>
<P class="p47 ft9">För att klara målen behövde förutsättningarna vara likvärdiga i hela landet, och det var statens ansvar att skapa dessa förutsätt- ningar. Samverkan och uppdrag till nationella myndigheter att delta i arbetet var ett sätt att förtydliga statens ansvar och arbetssätt. Länsstyrelserna fick också ett tydligt mandat att företräda staten på regional nivå och samarbeta med de kommunala aktörerna. Sam-</P>
<P class="p141 ft42"><SPAN class="ft55">18</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2001/02:4 </SPAN>En politik för tillväxt och livskraft i hela landet<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">19</SPAN><SPAN class="ft56">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">20</SPAN><SPAN class="ft56">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">21</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32643x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">tidigt tilläts kommunerna bilda samverkansorgan som fick ansvar för regional utveckling.<SPAN class="ft38">22</SPAN></P>
<P class="p14 ft9">I och med den kursändring som infördes under slutet av 1990- talet och början av <NOBR>2000-talet</NOBR> utvecklade sig politiken från en geo- grafiskt riktad politik till vissa delar av landet till en mer metod- baserad politik för landets alla regioner. I denna politik pekade reger- ingen särskilt på regionernas ansvar och inflytande över den egna utvecklingen.</P>
<P class="p142 ft9">År 1991 ombildade regeringen den statliga glesbygdsdelegationen till Glesbygdsmyndigheten (senare ombildad till Glesbygdsverket). Myndigheten skulle genom påverkan på olika samhällssektorer verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för gles- och landsbygdsbefolkningen i olika delar av landet med tyngd- punkten i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena. Drygt tio år efter att myndigheten bildades tillsatte regeringen en utred- ning med uppdrag att se över myndighetens roll och uppdrag.<SPAN class="ft38">23 </SPAN>I och med den regionala politikens utveckling mot större regionalt ansvar och andra territoriella dimensioner än gles- och landsbygd var myndighetens uppgift och roll inte längre helt självklar.</P>
<P class="p14 ft9">I motsats till vad utredaren föreslog så lade regeringen ned Gles- bygdsverket den 1 januari 2009. Delar av myndighetens verksamhet fördes över till Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Regeringen moti- verade nedläggningen som en del i arbetet att ställa om till en mer effektiv regional tillväxtpolitik.<SPAN class="ft38">24 </SPAN>Ambitionen från regeringen var att landsbygdsperspektivet skulle få större effekt om det integre- rades i befintliga politikområden varför Tillväxtverket och Tillväxt- analys fick tydliga skrivningar om landsbygd i sina instruktioner.</P>
<P class="p54 ft37">Nationella strategier för hållbar regional tillväxt och utveckling</P>
<P class="p55 ft9">De regionala tillväxtavtalen mellan staten och regionerna som intro- ducerades i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> visade sig emellertid inte fungera fullt ut. Som en följd av detta har därför regeringen allteftersom vidareutvecklat programmodellen och arbetet i breda och inklude-</P>
<P class="p143 ft42"><SPAN class="ft55">22</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2001/02:4 </SPAN>En politik för tillväxt och livskraft i hela landet<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">23</SPAN><SPAN class="ft56">SOU 2003:29, </SPAN>Mot en ny landsbygdspolitik.</P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">24</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringens proposition 2007/08:78 </SPAN>En effektivare förvaltningsstruktur inom politikområden med strategisk betydelse för nationell och regional konkurrenskraft<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p56 ft22">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32644x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">rande partnerskap. Dialog, förankring och samverkan på flera nivåer och med en stor mängd aktörer har i och med detta blivit centrala inslag i förberedelsen av och genomförandet av politiken och dess verktyg.</P>
<P class="p47 ft9">Regeringen har också förstärkt den nationella samordningen av politikens genomförande. Sedan 2007 har respektive regering förtyd- ligat sina övergripande prioriteringar för den regionala tillväxtpoli- tiken i fleråriga nationella strategier i syfte att nå politikområdets mål.<SPAN class="ft38">25 </SPAN>Strategin ska vara vägledande för det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet där strukturfondsprogrammen är en integrerad del. Strategin ska också bidra till sektorssamordning och flernivå- samverkan samt vidareutveckling av samordningen mellan berörda politikområden på nationell nivå.</P>
<P class="p144 ft9">Den första nationella strategin för perioden <NOBR>2007-2013<SPAN class="ft38">26</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>foku- serade på innovation, kompetensförsörjning, tillgänglighet och gräns- överskridande arbete. Strategin var samtidigt Sveriges referensram för EU:s sammanhållningspolitik vilken angav riktlinjerna för struk- turfondsprogrammen. Sverige valde dock att göra en bredare stra- tegi som även omfattade delar av den nationella politiken. Strategin omfattade dock inte alla de insatser inom politikområdet som var riktade specifikt till landsbygderna. De glesa regionerna i norra Sverige fortsatte dock att ha sin specifika plats både i politiken och i strategin utifrån sin särställning i EU:s sammanhållningspolitik.</P>
<P class="p50 ft9">I budgetpropositionen för 2008 omformulerade regeringen målet för den regionala utvecklingspolitiken till utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.<SPAN class="ft38">27 </SPAN>Syftet med omformuleringen var att området skulle få ett tydligare fokus på tillväxt och förtydliga att politiken i större omfattning skulle ta tillvara på såväl individers egen handlingskraft som företags kon- kurrenskraft i landets samtliga regioner, inklusive gles- och lands- bygder. Politiken skulle stärka det lokala och regionala ansvaret och inflytandet över de statliga tillväxtresurserna.<SPAN class="ft38">28</SPAN></P>
<P class="p145 ft6"><SPAN class="ft55">25</SPAN><SPAN class="ft40">Tillväxtverket (2012), </SPAN>Med örat mot marken – om myndigheternas medverkan i det regionala tillväxtarbetet<SPAN class="ft7">, Diarienummer </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">012-2012-1506.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p98 ft6"><SPAN class="ft55">26</SPAN><SPAN class="ft40">Regeringskansliet (2007), </SPAN>En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning <NOBR>2007–2013<SPAN class="ft7">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> N6051.</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">27</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringens proposition 2007/08:1.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">28</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2007/08:1.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32645x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft9">I anslutning till detta ändrade regeringen också namnet på poli- tikområdet från regional utvecklingspolitik till regional tillväxtpoli- tik vilken skulle bedrivas i alla delar av landet, i såväl gles- och landsbygd som i små och medelstora städer samt i storstadsområ- den. Tätorter och gles- och landsbygd ska också ses som samman- länkade regioner.<SPAN class="ft38">29 </SPAN>I samma proposition lyfte regeringen fram be- hovet av att använda den utvecklingskraft och tillväxtpotential som finns i gles- och landsbygden genom att utarbeta en nationell strategi.<SPAN class="ft38">30 </SPAN>Detta ansvar flyttades 2010 över till det nybildade Lands- bygdsdepartementet. Hösten 2014 lades Landsbygdsdepartementet ned och politiken för de areella näringarna, inklusive landsbygds- frågorna, införlivades i Näringsdepartementet.</P>
<P class="p12 ft9">I den nationella strategin för <NOBR>2015–2020</NOBR> för hållbar regional till- växt och attraktionskraft har regeringen till viss del justerat priori- teringarna jämfört med den föregående strategin. Strategin beskri- ver till skillnad mot tidigare strategi hela det regionala tillväxt- arbetet inom politikområdet, även prioriteringar direkt riktade mot landsbygden såsom kommersiell service. Vidare beskriver strategin kopplingar mellan strategins mål och de berörda programmen som får medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna <NOBR>(ESI-fonderna),</NOBR> det vill säga de regionala strukturfondsprogrammen, landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och social- fondsprogrammet samt hela det regionala tillväxtarbetet.<SPAN class="ft38">31 </SPAN>Den tidi- gare nationella strategin var Sveriges referensram för sammanhåll- ningspolitiken gentemot <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> Inför programperioden <NOBR>2014–2020</NOBR> har detta ändrats. Europaparlamentet och rådet före- skriver i stället att varje medlemsstat tar fram en så kallad partner- skapsöverenskommelse med <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> Partnerskapsöver- enskommelsen fungerar nu som den styrande strategin för ESI- fonderna.<SPAN class="ft38">32</SPAN></P>
<P class="p147 ft5"><SPAN class="ft55">29</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2007/08:1.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">30</SPAN><SPAN class="ft56">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft55">31</SPAN><SPAN class="ft43">Regeringskansliet (2015), </SPAN>En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktions- kraft <NOBR>2015–2020<SPAN class="ft45">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> N2015.31.</SPAN></P>
<P class="p134 ft7"><SPAN class="ft55">32</SPAN><SPAN class="ft40">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr. 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Euro- peiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygds- utveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden om fastställande av allmänna bestämmel- ser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållnings- fonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr. 1083/2006.</SPAN></P>
<P class="p148 ft22">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32646x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft37">Den regionala tillväxtpolitikens mål är allas ansvar</P>
<P class="p49 ft9">Åtgärder inom i princip samtliga politikområden är av betydelse för den regionala utvecklingen och för möjligheterna att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Den regionala tillväxtpolitikens mål är därmed allas ansvar. Listan med alla de statliga myndigheter som har uppgifter inom den regionala politiken, men som ligger utan- för utgiftsområdet, växer också successivt. År 2014 var det 28 myn- digheter som hade sådana uppgifter och i den nationella strategin pekas 18 myndigheter eller organisationer ut som särskilt viktiga.</P>
<P class="p50 ft9">Att i princip samtliga utgifts- och politikområden har betydelse för om målen för den regionala tillväxtpolitiken uppnås eller inte innebär att merparten av de aktörer och medel som ska verka för hållbar regional tillväxt och utveckling styrs av andra områden Detta förutsätter en effektiv tvärsektoriell styrning av resurser och väl ut- vecklade processer för samverkan på nationell, regional och lokal nivå.</P>
<P class="p50 ft9">Samtidigt har den statliga närvaron och dess handlingsutrymme minskat i och med att beslutsmakten delvis har delegerats till den regionala nivå där regionerna själva formulerar problem, möjligheter och insatser.<SPAN class="ft38">33 </SPAN>Den regionala tillväxtpolitiken genomförs i prak- tiken med andra medel och av andra aktörer än de som direkt faller under politikområdet. Detta har till viss del lett till att det av allt att döma är svårt att följa upp och utvärdera den förda politikens effekter.</P>
<P class="p140 ft9">Att så är fallet framgår också av uppföljningen av den nationella strategin för regional tillväxt som Tillväxtanalys ansvarar för. I upp- följningen redogör man för utvecklingen inom de av regeringen utpekade prioriteringarna utan direkt koppling till den förda poli- tiken. Uppföljningen beskriver snarare den generella utvecklingen i olika regioner än de faktiska resultat som den nationella politiken kan ha genererat.<SPAN class="ft38">34</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Ett likartat mönster återfinns i Tillväxtverkets uppföljning av stöden och strategierna inom den regionala tillväxtpolitiken. Upp- följningen bygger på rapporter från regionerna. Med utgångspunkt i rapporteringen konstaterar Tillväxtverket att rapporteringen är om- fattande och att det av materialet inte går att avgöra hur de regionala</P>
<P class="p149 ft42"><SPAN class="ft55">33</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtanalys (2014), </SPAN>Samverkan inom ramen för flernivåstyrning<SPAN class="ft5">, PM 2014:09.</SPAN></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">34</SPAN><SPAN class="ft41">Tillväxtanalys (2016), </SPAN>Regional tillväxt 2015 – trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft<SPAN class="ft5">, Rapport 2016:1.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32647x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft14">strategierna och programmens olika instrument och åtgärder har påverkat utvecklingen.<SPAN class="ft51">35</SPAN></P>
<P class="p150 ft47">Decentralisering har lett till ökad regional anpassning men även ökade krav</P>
<P class="p73 ft9">En stor del av ansvaret för genomförandet av den regionala till- växtpolitiken ligger alltså på den regionala nivån. År 2015 var ansva- ret fördelat till sju samverkansorgan, nio landsting, fyra länsstyrel- ser och Gotlands kommun. I alla län utom fyra har man fört över uppgifter och motsvarande resurser från länsstyrelsen till den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret.<SPAN class="ft38">36 </SPAN>Länen tilldelas årligen statliga medel för att genomföra insatser inom den regionala till- växtpolitiken. Regeringen genomför sedan några år en översyn av principerna för fördelningen av anslaget 1:1 <SPAN class="ft47">Regionala tillväxtåtgär- der</SPAN>. Vid fördelningen av medlen kommer en utgångspunkt att vara de strukturella och dynamiska utmaningar som länen står inför. Utmaningarna värderas utifrån indikatorer som mäter gleshet och avstånd, demografi, kompetens, arbetsmarknad, entreprenörskap och företagande, arbetsproduktivitet samt regional dynamik. Vid fördelningen av medel kommer även hänsyn att tas till behovet av medfinansiering av EU:s strukturfonder och stödområdestillhörig- het för regionala företagsstöd.<SPAN class="ft38">37</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">Eftersom staten inte kan styra en politisk regional organisation på samma sätt som den styr sina myndigheter är de utvecklings- ansvariga aktörernas uppgifter reglerade i lag.<SPAN class="ft38">38 </SPAN>För att värna en likvärdighet i såväl genomförande som uppföljning har staten kom- pletterat lagen genom att styra medlen till regionerna genom så kallade villkorsbrev.</P>
<P class="p131 ft9">Tillväxtanalys anser att överföringen av ansvar har gjort att in- satserna numera är bättre anpassade till de regionala förutsätt- ningarna. Samtidigt menar myndigheten att det delegerade ansvaret inte har följts upp med tillräckliga resurser för analys i regionerna.<SPAN class="ft38">39</SPAN></P>
<P class="p151 ft42"><SPAN class="ft55">35</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtverket (2014), </SPAN>Trender och mönster i det regionala tillväxtarbetet 2013<SPAN class="ft5">, Rapport 0174.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">36</SPAN><SPAN class="ft56">Finansieras inom utgiftsområde 1.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">37</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringens proposition 2015/16:1.</SPAN></P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">38</SPAN><SPAN class="ft43">Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen samt lag (2010:630) om regionalt utvecklings- ansvar i vissa län.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">39</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtanalys (2013), </SPAN><SPAN class="ft42">Att utveckla regioners lärande</SPAN>, Rapport 2013:02.</P>
<P class="p114 ft22">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32648x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">I en annan rapport pekar myndigheten på att en förbättrad sam- verkan mellan den kommunala och regionala nivån kan öka effek- tiviteten i genomförandet av politiken, men att det också finns ett antal orsaker till brister i samverkansformerna.<SPAN class="ft38">40</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Tillväxverket upplever att ansvaret att samordna det regionala tillväxtarbetet har ökat det territoriella inslaget i genomförandet av politiken. Ansvaret är dock en omfattande och svår uppgift i och med den rika flora av aktörer med olika ansvar, mandat, roller och organisation som förekommer på den regionala nivån. Samtidigt är en stor del av resurserna hårt knutna till de olika sektorerna vilket ställer krav på en fungerande samverkan mellan olika nivåer. Där- utöver finns det utmaningar och svårigheter kopplade till motsätt- ningarna mellan sektoriella och territoriella intressen som de ansva- riga aktörerna måste förhålla sig till och hantera.<SPAN class="ft38">41</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Vid en granskning av projektstöden inom de regionala tillväxt- åtgärderna har Riksrevisionen slagit fast att förvaltningen av de regionala projektmedlen har vissa brister. Bristerna gäller framför allt ansvarsfördelningen mellan staten och de kommunala aktörer- na. Revisionen konstaterar att verksamheten präglas av komplexi- tet, heterogenitet och otydligheter i ansvarsfördelning och att brist- erna ligger i linje med de risker som förknippas med flernivåstyr- ning och decentralisering av ansvar. Som en följd av detta är det svårt att bedöma om effektiviteten har ökat till följd av regionali- seringen av utförande och ansvar.<SPAN class="ft38">42</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">I rapporten konstaterar revisionen också att konstruktionen med att låta en statlig myndighet ansvara för medel som en <NOBR>icke-statlig</NOBR> aktör beslutar om är svårförenlig med det svenska systemet för hantering av statliga anslag. Vidare påpekar revisionen att Tillväxt- verket saknar formellt stöd och kapacitet för att kunna följa upp och vidta åtgärder om statliga medel inte används för rätt ändamål och att medlen inte omfattas av statlig finansiell revision.<SPAN class="ft38">43 </SPAN>Reger- ingen redovisade i en skrivelse till riksdagen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser samt vilka åtgärder som har vidtagits</P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft55">40</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtanalys (2014), </SPAN>Samverkan inom ramen för flernivåstyrning, <SPAN class="ft5">PM 2014:09.</SPAN></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">41</SPAN><SPAN class="ft43">Tillväxtverket (2012), </SPAN>Med örat mot marken – om myndigheternas medverkan i det regionala tillväxtarbetet. <SPAN class="ft45">Diarienummer </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">012-2012-1506.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">42</SPAN><SPAN class="ft43">Riksrevisionen (2014), </SPAN>Förvaltning av regionala projektmedel – delat ansvar, minskad tyd- lighet? <SPAN class="ft45">RiR 2014:10.</SPAN></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">43</SPAN><SPAN class="ft41">Riksrevisionen (2014), </SPAN>Förvaltning av regionala projektmedel – delat ansvar, minskad tyd- lighet? <SPAN class="ft5">RiR 2014:10.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32649x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft9">och kommer att vidtas med anledning av dessa iakttagelser.<SPAN class="ft38">44 </SPAN>Denna skrivelse behandlas i ett betänkande av Näringsutskottet.<SPAN class="ft38">45</SPAN></P>
<P class="p154 ft15"><SPAN class="ft15">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Från jordbrukspolitik till politik för landsbygdernas utveckling</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Sveriges politik för landsbygdernas utveckling består till stor del av landsbygdsprogrammet vilket är starkt knutet till jordbrukssektorn och EU:s jordbrukspolitik. Historiskt sett är det också svårt att hitta en specifik svensk landsbygdspolitik eftersom landsbygden under lång tid varit delvis förknippad med de areella näringarna och deras utveckling. Under lång tid var därmed mycket av landsbygds- politiken detsamma som jordbrukspolitik.</P>
<P class="p118 ft9">Som vi har nämnt tidigare genomgick Sveriges landsbygder en omfattande omställning under mitten av <NOBR>1900-talet.</NOBR> De areella näringarnas rationalisering var, och är än i dag, påtaglig. Parallellt med detta växte också andra näringar fram. Näringar som med tiden har kommit att ersätta de areella näringarnas betydelse för sysselsättningen i Sveriges landsbygder. I vissa typer av landsbygder</P>
<P class="p155 ft9">– i synnerhet skogsregionerna – har det dock saknats alternativa sysselsättningar.<SPAN class="ft38">46 </SPAN>Med undantag för ett par perioder under 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> har flytten från landsbygderna till tätorterna pågått kontinuerligt. Samtidigt med detta har de som har valt att bo kvar, ofta tillsammans med inflyttade, mobiliserat sig vilket har gjort att bygderörelsen har vuxit fram som en stark och utvecklande kraft i Sveriges landsbygder. I den sena strukturomvandlingens kölvatten uppmärksammades landsbygdens och de glesa områdenas utman- ingar inom regionalpolitiken. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> var landsbygds- utveckling ett av två prioriterade områden för de regionala utveck- lingsstrategier som länsstyrelserna skulle arbeta fram inom regional- politiken.<SPAN class="ft38">47</SPAN></P>
<P class="p156 ft6"><SPAN class="ft55">44</SPAN><SPAN class="ft40">Regeringens skrivelse (2014), </SPAN>Riksrevisionens rapport om förvaltningen av regionala projekt- medel<SPAN class="ft7">, Skr. 2014/15:12.</SPAN></P>
<P class="p134 ft6"><SPAN class="ft55">45</SPAN><SPAN class="ft40">Näringsutskottet (2015), </SPAN>Näringsutskottet betänkande 2014/15:NU8 Riksrevisionens rapport om förvaltningen av regionala projektmedel<SPAN class="ft7">.</SPAN></P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft55">46</SPAN><SPAN class="ft43">Tillväxtanalys (2012), </SPAN>Från aktiv lokaliseringspolitik till regional politik<SPAN class="ft45">, Working paper/PM 2012:18.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">47</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 1993/94:140 </SPAN><SPAN class="ft42">Bygder och regioner i utveckling</SPAN>.</P>
<P class="p114 ft22">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32650x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft37">Politiken vid <NOBR>EU-inträdet</NOBR></P>
<P class="p77 ft9">Vid <NOBR>EU-inträdet</NOBR> hade Sverige påbörjat en avreglering av det svenska jordbruket som en del i den livsmedelspolitiska reformen.<SPAN class="ft38">48 </SPAN>Avreg- leringen innebar att jordbruket skulle ha samma villkor som andra näringar. Konsumenternas val skulle styra produktionen och jord- bruket skulle ses som en näring som alla andra, om än en näring med stor regionalpolitisk betydelse.<SPAN class="ft38">49 </SPAN>Inom den kvarvarande poli- tiken skulle miljö- och regionalpolitiska hänsyn prioriteras genom riktade åtgärder. Jordbruket i norra Sverige skulle fortsatt bevaras genom riktade och utjämnande stöd.<SPAN class="ft38">50 </SPAN>Stöden till jordbruket i norra Sverige lades även senare fast i Sveriges anslutningsfördrag till EU.</P>
<P class="p50 ft9">Den europeiska gemenskapen saknade vid den här tiden en sammanhållen och gemensam landsbygdspolitik. Det fanns flera tidsbegränsade miljöprogram och strukturåtgärder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Instrumenten var frivilliga att använda, krävde nationell medfinansiering och syftade till att kom- plettera den gemensamma jordbrukspolitiken.</P>
<P class="p47 ft9">I och med <NOBR>EU-inträdet</NOBR> introducerades också gemenskapsinitia- tivet Leader i Sverige. Tanken med Leader var att landsbygdsutveck- lingen skulle tillföras förnyande inslag baserad på lokala initiativ. Det var en metod som borde passa de svenska byalagen väl. Med det nya arbetssättet infördes också EU:s regelverk för kontroll av stöden, vilket de svenska byalagen och föreningarna saknade erfaren- het av.<SPAN class="ft38">51 </SPAN>Glesbygdsverket blev förvaltande myndighet för Leader.</P>
<P class="p117 ft37">Landsbygdspolitiken tar form inom ramen för jordbrukspolitiken</P>
<P class="p49 ft9">Inför 2000 skapades inom ramen för EU:s gemensamma jordbruks- politik en politik för landsbygdsutveckling – den så kallade andra pelaren. Landsbygdspolitik blev därigenom ett eget politikområde med mål om en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveck-</P>
<P class="p157 ft5"><SPAN class="ft55">48</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 1989/90:146 </SPAN><SPAN class="ft42">Om livsmedelspolitiken</SPAN>.</P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">49</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringens proposition 1994/95:1.</SPAN></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">50</SPAN><SPAN class="ft43">Regeringens proposition 1997/98:142 </SPAN>Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livs- medelspolitiken inom Europeiska unionen<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">51</SPAN><SPAN class="ft57">Glesbygdsverket (2001), </SPAN>Slutlig utvärdering Leader II. Vitbok<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32651x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft9">ling av landsbygden.<SPAN class="ft38">52 </SPAN>Denna förändring gjorde det möjligt för Sverige att skapa ett sammanhållet program för landsbygdsutveck- ling, det så kallade landsbygdsprogrammet. Med tiden har program- met kommit att bli det dominerande verktyget för politikens genom- förande.<SPAN class="ft38">53 </SPAN>Alltsedan dess har de olika stöden till miljöåtgärder domi- nerat landsbygdsprogrammet och omfattat cirka 70 procent av pro- grammets budget.<SPAN class="ft38">54 </SPAN>Miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft47">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>lik- som <SPAN class="ft47">Minskad övergödning </SPAN>är beroende av stöden inom program- met. Jordbrukare har genomgående varit den huvudsakliga mottag- aren av stöd och ersättningar, men exakt hur mycket som har tilldelats lantbrukare jämfört med andra stödmottagare är svårt att uttala sig om.<SPAN class="ft38">55</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Den här utvecklingen pågick ungefär samtidigt som de regionala tillväxtavtalen infördes i den regionala utvecklingspolitiken. I och med detta blev det möjligt för åtgärder i landsbygdsprogrammet att samverka med andra insatser. Det fastställdes på nationell nivå att landsbygdspolitikens bidrag till de regionala målen skulle klargöras i de regionala utvecklingsprogrammen.<SPAN class="ft38">56</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">En analys av hur landsbygdsdimensionen togs till vara i det regio- nala utvecklingsarbetet i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> visar att det fanns relativt stora variationer mellan länen. Vissa län hade ambitiösa pro- gram för landsbygdens utveckling, medan andra läns utvecklings- planer knappt nämnde landsbygden. Analysen visade att landsbygds- dimensionen inte var särskilt framträdande i de regionala tillväxt- programmen, men att den däremot fanns med i strukturfondspro- gram.<SPAN class="ft38">57</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">År 2004 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med upp- drag att utarbeta en långsiktig strategi för den nationella politiken för hållbar landsbygdsutveckling.<SPAN class="ft38">58 </SPAN>Kommittén lämnade ett stort</P>
<P class="p159 ft62"><SPAN class="ft55">52</SPAN><SPAN class="ft61">Enligt budgetpropositionen för 2001 inbegrep målet en hållbar livsmedelsproduktion med ökad miljöanpassning, sysselsättning, regional balans och uthållig tillväxt och att jordbrukets natur- och kulturvärden ska värnas samt jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras.</SPAN></P>
<P class="p134 ft7"><SPAN class="ft55">53</SPAN><SPAN class="ft40">Landsbygdsåtgärder i vissa län i norra Sverige hanterades fortfarande inom strukturfonds- programmen (Mål 1) och inte i landsbygdsprogrammet.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">54</SPAN><SPAN class="ft56">En exakt andel är svårt att ange. Andelen är något lägre för nuvarande landsbygdsprogram.</SPAN></P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">55</SPAN><SPAN class="ft43">Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2013), </SPAN><SPAN class="ft44">Bonde söker bidrag – En </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> om effektiviteten i det svenska landsbygdsprogrammet</SPAN>, 2013:6.</P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">56</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringens proposition 2005/06:1.</SPAN></P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft55">57</SPAN><SPAN class="ft43">Glesbygdsverket (2004), </SPAN>Landsbygdsdimensionen i det regionala utvecklingsarbetet<SPAN class="ft45">, delrapport september 2004.</SPAN></P>
<P class="p120 ft42"><SPAN class="ft55">58</SPAN><SPAN class="ft57">Dir. 2004:87, </SPAN>En strategi för hållbar landsbygdsutveckling<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p114 ft22">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32652x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">antal förslag som i huvudsak syftade till att stärka landsbygdernas förutsättningar, åskådliggöra landsbygden i politiska processer, för- bättra den nationella och regionala samordningen samt stärka den lokala nivån och prioriteringen av landsbygden. Ett mer konkret förslag var att alla politiska beslut skulle landsbygdssäkras, det vill säga inför beslut skulle förslags och åtgärders konsekvenser för landsbygden analyseras.<SPAN class="ft38">59</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Betänkandets egentliga påverkan på den förda politiken får sägas ha blivit tämligen begränsad. Kommitténs betänkande låg tillsammans med en rad andra underlag och rapporter till grund för den strategi för landsbygdernas utveckling som regeringen presenterade 2009.<SPAN class="ft38">60 </SPAN>Regeringens strategi var en kraftsamling för att belysa landsbygd- ernas förutsättningar och möjligheter. I strategin sammanställde regeringen befintliga och nya åtgärder inom samtliga politikområden av betydelse för landsbygdernas utveckling. Totalt omfattade strate- gin ungefär 140 åtgärder inom ett stort antal områden. Strategin kan på så vis ses som en bekräftelse på att landsbygdernas utman- ingar kräver tvärsektoriella lösningar. I viss mån saknade dock stra- tegin en beskrivning av hur ett sammanhållet genomförande av förslagen och en landsbygdssäkring av andra politikområden skulle gå till.</P>
<P class="p58 ft9">Landsbygdspolitiken och landsbygdsprogrammet har därefter inte ändrat inriktning på något avgörande sätt. Målet för utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel, dit landsbygdsprogram- met hör, är att bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet.<SPAN class="ft38">61 </SPAN>Målen för det nuvarande programmet styrs dels av tematiska mål som är gemensamma för alla <NOBR>ESI-fonder,</NOBR> dels av landsbygdsförordningens mål. Dessa mål kompletteras av <NOBR>EU-gemensamma</NOBR> prioriteringar och fokusområden för genomför- andet, vilket sammantaget skapar en relativt komplicerad struktur av olika hierarkiska nivåer av prioriteringar, fokusområden och tematiska och övergripande mål. Målen, prioriteringarna och fokus- områden samt en nationell analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot ligger sedan till grund för den nationella utformningen av</P>
<P class="p160 ft42"><SPAN class="ft55">59</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2006:101, </SPAN>Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">60</SPAN><SPAN class="ft43">Regeringens skrivelse 2008/09:167 </SPAN>En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">61</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2015/16:1.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32653x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">programmet. Programmet bereds i partnerskap med representanter på lokal, regional och nationell nivå.</P>
<P class="p14 ft9">Bredden i landsbygdsprogrammet har i viss mån vuxit över pro- gramperioderna, till exempel har delar av stödet till kommersiell service flyttats från den regionala tillväxtpolitiken till landsbygds- programmet. Sverige har även som ett av få länder i EU valt att finansiera det så kallade Lokalt ledd utveckling<SPAN class="ft38">62 </SPAN>genom samtliga fyra <NOBR>ESI-fonder.<SPAN class="ft38">63</SPAN></NOBR></P>
<P class="p161 ft47">Ansvaret för genomförandet av politiken för landsbygdernas utveckling</P>
<P class="p162 ft9">Landsbygdsprogrammet har hög detaljupplösning med ett relativt stort mått av central styrning, i ett första led genom den EU- gemensamma landsbygdsförordningen och därefter genom de val regeringen gör vid utformningen av programmet. I Sverige är Statens jordbruksverk förvaltande myndighet för programmet och läns- styrelserna har som stödmyndighet en betydande roll för genom- förandet av programmet. Även Tillväxtverket, Skogsstyrelsen och Sametinget är stödmyndigheter som arbetar med genomförandet.</P>
<P class="p14 ft9">Tidigare var länsstyrelserna ansvariga för strukturstöden till jord- bruket på regional nivå eftersom detta ansågs garantera en funge- rande samordning och komplettering mellan strukturstöden och den regionalpolitik som länsstyrelserna också hade ansvar för vid den här tidpunkten.<SPAN class="ft38">64</SPAN></P>
<P class="p14 ft9">Som förvaltande myndighet har Statens jordbruksverk ansvar för genomförandet. Det innebär till exempel en skyldighet att väg- leda stödmyndigheterna och fördela medel dem emellan. I och med att programmets prioriteringar fastslås på nationell nivå begränsar det den regionala nivåns handlingsutrymme även om varje län tar fram en regional handlingsplan för programmet där man identi- fierar de regionala prioriteringarna. Trots att programmet har ett visst mått av central styrning har samverkan mellan olika aktörer ökat för varje programperiod. Detta gäller på såväl nationell som på regional nivå.</P>
<P class="p163 ft5"><SPAN class="ft55">62</SPAN><SPAN class="ft57">Lokalt ledd utveckling (LLU) ersätter det gamla Leader.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">63</SPAN><SPAN class="ft56">Regionala utvecklingsfonden, socialfonden, landsbygdsfonden och havsfiskerifonden.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">64</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 1994/95:100, bilaga 10.</SPAN></P>
<P class="p114 ft22">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32654x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Inom landsbygdsprogrammet fattar de lokala grupperna inom Lokalt ledd utveckling och tidigare Leader beslut om urval av in- satser. Inom dessa delar av programmet finns en långtgående decen- tralisering av beslutsfattande och ansvar. Samtidigt faller metoden under samma kontrollsystem som programmet vilket verkar skapa viss friktion mellan de olika nivåerna och aktörerna. Genomför- andet av Lokalt ledd utveckling och Leader har visat sig kräva om- fattande administrativa resurser för att uppfylla metodens syfte att understödja lösningar av lokala problem lokalt, genom byalag och andra mindre grupper.</P>
<P class="p164 ft29"><SPAN class="ft29">2.2</SPAN><SPAN class="ft54">Fördelning av de statliga medlen</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Staten förfogar endast över en begränsad del av de offentliga stöd- medlen och de statliga och offentliga medlen som fördelas över landsbygdskommunerna totalt. Samtidigt innefattar de beskrivna delarna av politikområdena nästan 7,8 miljarder kronor per år, inklu- derat utgifterna för havs- och fiskeriprogrammet.<SPAN class="ft38">65 </SPAN>Även om de pri- mära syftena med stöden inte alltid är utveckling och tillväxt i landsbygderna kan det vara intressant att se hur medlen har för- delats över landet.</P>
<P class="p47 ft9">Landsbygdsprogrammet består av ett antal stödformer. I grova drag är dessa ersättningar för miljöinsatser, företagsstöd och pro- jektstöd. De regionala strukturfondsprogrammen och insatserna inom de regionala tillväxtåtgärderna omfattar projektstöd och före- tagsstöd, men saknar motsvarighet till de markbundna miljöersätt- ningarna. Vissa projektstöd hålls ihop av en stödmottagande orga- nisation vars placering ofta är i en centralort. Det kan därför vara svårt att få korrekt information om var projektet har genomförts. Exempel på detta är utbildningsinsatser i landsbygdsprogrammet som hålls samman och genomförs av en paraplyorganisation, men där själva kurstillfällena har genomförts på olika håll ute i landet.</P>
<P class="p165 ft62"><SPAN class="ft63">65 </SPAN>Inbegriper ett årligt genomsnitt av statens utgifter för de regionala och det nationella strukturfondsprogrammen om cirka 1,12 miljarder kronor per år och landsbygdsprogrammet om cirka 5 miljarder kronor per år samt fiskeriprogrammet om cirka 160 miljoner kronor per år samt ett genomsnitt av anslag 1:1 <SPAN class="ft64">Regionala tillväxtåtgärder </SPAN>för <NOBR>2014–2016</NOBR> om cirka 1,5 miljarder kronor per år. Offentlig och privat medfinansiering ingår inte. Finansiering från jordbrukspolitikens första pelare om 6 miljarder kronor per år ingår inte.</P>
<P class="p166 ft22">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32655x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft3">Figur 2.1 Landsbygdsprogrammet <NOBR>2007–2013</NOBR> fördelning av företagsstöd uppdelat på Tillväxtanalys sex kommuntyper (procent)</P>
<P class="p168 ft65">35</P>
<P class="p169 ft65">30</P>
<P class="p170 ft65">25</P>
<P class="p169 ft65">20</P>
<P class="p169 ft65">15</P>
<P class="p170 ft65">10</P>
<P class="p171 ft65">5</P>
<P class="p171 ft65">0</P>
<P class="p172 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statens jordbruksverk, egna bearbetningar.</P>
<P class="p173 ft9">Företagsstöden i landsbygdsprogrammets fördelning utifrån kom- muntyperna framgår av figur 2.1. Företagstödens andel av pro- grammet <NOBR>2007–2013</NOBR> var cirka 12 procent. Eftersom programmets tyngdpunkt var de markbundna miljöersättningarna, men även de arealbaserade stöden till mindre gynnade områden<SPAN class="ft38">66</SPAN>, kan det även vara intressant att se hur dessa stöd har fördelats (figur 2.2). Sprid- ningen är mycket lik den för företagsstöden. Att en liten andel av de olika stöden och ersättningarna går till mycket glesa landsbygder kan i viss mån förklaras av att antalet sysselsatta i jordbruket är få och jordbruksmarken är begränsad. Till exempel är antal sysselsatta i jordbruket tio gånger fler i Västra Götalands län jämfört med Norrbotten.<SPAN class="ft38">67 </SPAN>Det begränsar hur många som har möjlighet att söka</P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft55">66</SPAN><SPAN class="ft40">Drygt 30 procent av stödet till mindre gynnade områden gick till glesa och mycket glesa landsbygdskommuner.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">67</SPAN><SPAN class="ft57">Statens jordbruksverk (2013), </SPAN><SPAN class="ft42">Sysselsättning i jordbruket 2013, </SPAN>Statistiska meddelanden</P>
<P class="p5 ft5">JO 30 SM 1401.</P>
<P class="p114 ft22">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32656x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft14">och få stöd. Miljöersättningar och stöd till mindre gynnade områ- den betalas främst ut till jordbruksmark varför det är rimligt att stöden följer förekomsten av jordbruksverksamhet.</P>
<P class="p174 ft3">Figur 2.2 Fördelning av miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet <NOBR>2007–2013,</NOBR> inklusive stöd till mindre gynnade områden uppdelat på Tillväxtanalys sex kommuntyper (procent)</P>
<P class="p175 ft65">35</P>
<P class="p176 ft65">30</P>
<P class="p176 ft65">25</P>
<P class="p177 ft65">20</P>
<P class="p176 ft65">15</P>
<P class="p176 ft65">10</P>
<P class="p178 ft65">5</P>
<P class="p179 ft65">0</P>
<P class="p180 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statens jordbruksverk, egen bearbetning.</P>
<P class="p181 ft9">Stöden inom den regionala tillväxtpolitiken består av olika företags- och projektstöd inom anslaget för regionala tillväxtåtgärder. Före- tagsstöden utgörs exempelvis av stöd till kommersiell service, trans- portstöd eller bidrag till företagsutveckling. Transportstödet och några av företagsstöden beviljas bara utanför storstäder. Projektstöd inom de regionala tillväxtåtgärderna fördelas över berörda kommu- ner med hjälp av schablon. Projektstöd och stöd inom de <NOBR>EU-finan-</NOBR> sierade programmen har även medfinansiering, dels från andra offent- liga källor såsom kommuner och myndigheter och dels från privata aktörer. Det är därför endast delar av medlen inom politikområdet som styrs av den statliga budgeten. Medfinansieringen från andra</P>
<P class="p91 ft22">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32657x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">offentliga källor är dubbelt så stor som den finansiering som kanali- seras genom den regionala tillväxtpolitikens utgiftsområde.</P>
<P class="p14 ft14">Figur 2.3 visar fördelningen av de statliga företags- och projekt- stöden, inkluderat finansieringen inom de regionala strukturfonds- programmen som hanteras via stadsbudgeten.</P>
<P class="p182 ft3">Figur 2.3 Fördelning av vissa statliga medel inom den regionala tillväxtpolitiken <NOBR>2007–2013,</NOBR> företags- och projektstöd, uppdelat på Tillväxtanalys sex kommuntyper (procent)</P>
<P class="p183 ft66">45</P>
<P class="p184 ft66">40</P>
<P class="p184 ft66">35</P>
<P class="p185 ft66">30</P>
<P class="p184 ft66">25</P>
<P class="p184 ft66">20</P>
<P class="p184 ft66">15</P>
<P class="p184 ft66">10</P>
<P class="p186 ft66">5</P>
<P class="p186 ft66">0</P>
<P class="p187 ft66"><INGENBILD zsrc="H4B32657xi2.jpg/" id="inl_img1"> Projektstöd <INGENBILD zsrc="H4B32657xi3.jpg/" id="inl_img2"> Företagsstöd <INGENBILD zsrc="H4B32657xi4.jpg/" id="inl_img3"> ERUF <INGENBILD zsrc="H4B32657xi5.jpg/" id="inl_img4"> Transportstöd</P>
<P class="p188 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Tillväxtverket, egna bearbetningar.</P>
<P class="p189 ft68"><SPAN class="ft67">Kommentar: </SPAN>Inkluderar stöd inom anslag 1:1 <SPAN class="ft67">Regionala tillväxtåtgärder</SPAN>, beslutade av Tillväxtverket, länsstyrelser, samverkansorgan samt kommun och landsting. Figuren inkluderar inte medfinansiering.</P>
<P class="p190 ft9">Av figuren framgår att det endast är en mycket liten andel av de statliga medlen som fördelas till storstadskommunerna och de mycket glesa landsbygdskommunerna. Andel sysselsatta av total andel sysselsatta är 0,8 procent i de mycket glesa landsbygdskommun- erna och 5,4 procent i de glesa landsbygdskommunerna. Precis som för landsbygdsprogrammets stöd verkar merparten av medlen gå till täta kommuner nära en större stad. Andelen sysselsatta i dessa</P>
<P class="p191 ft22">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32658x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft9">kommuner av landets totala andel sysselsatta är 41 procent.<SPAN class="ft38">68 </SPAN>Fördel- ningen är jämnare spridd över landsbygdskommunerna och övriga, mer glesa kommuner.</P>
<P class="p135 ft37">Stöd till kvinnor och män</P>
<P class="p77 ft9">Jämställdhet har varit ett horisontellt mål i alla program under flera programperioder och har kontinuerligt följts upp. En ambition har varit att insatserna ska nå ut till företag med kvinnliga företags- ledare. Sådana företag är ofta underrepresenterade i stödstatistiken. I en specifik utvärdering av landsbygdsprogrammet konstaterades att det i snitt är fler män som söker stöd och fler män som blir beviljade stöd, men resultaten skiljer sig åt mellan åtgärder och mellan län.<SPAN class="ft38">69 </SPAN>En svårighet med jämställdhetsuppföljning, särskilt inom areella näringar, är bristen på statistik som synliggör kvinnors och mäns ekonomiska aktivitet och företagande.<SPAN class="ft38">70</SPAN></P>
<P class="p116 ft29"><SPAN class="ft29">2.3</SPAN><SPAN class="ft54">Den förda politiken i ett landsbygdsperspektiv</SPAN></P>
<P class="p49 ft9">Sammanställningen ger upphov till ett antal resonemang om de två politikområdens utveckling över tid, sett ur ett landsbygdsperspek- tiv. Det gäller både förväntningarna på var stöd och ersättningar kan göra nytta inom politikområdena, om deras avgränsningar lik- som organiseringen för deras genomförande.</P>
<P class="p135 ft37">Ett resonemang kring var stöden gör mest nytta</P>
<P class="p49 ft9">Den regionala politiken har sedan sin etablering på <NOBR>1960-talet</NOBR> successivt förändrats. Det som skapades som en aktiv lokaliserings- politik, utvecklades till en utjämnande politik riktad till vissa delar av landet och efter hand till en politik för hela landet. Samtidigt har flera stödformer överlevt förändringarna. Det har skapat några kom-</P>
<P class="p66 ft6"><SPAN class="ft55">68</SPAN><SPAN class="ft40">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder<SPAN class="ft7">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p98 ft6"><SPAN class="ft55">69</SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">Wigren-Kristoferson,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> C. (2013), </SPAN>Jämställdhet – företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007– 2013.</P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">70</SPAN><SPAN class="ft41">Lantbrukarnas riksförbund (2009), </SPAN>Den onsynliga entreprenören – Genus och företagande i de gröna näringarna<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32659x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">plicerade samband mellan prioriteringarna, åtgärderna och målen för den regionala tillväxtpolitiken, vilket utkristalliserat sig när vi har studerat politiken och dess utvärderingar. Detta gäller även vissa stöd och ersättningar inom landsbygdsprogrammet.</P>
<P class="p13 ft9">Stöd till verksamheter och företag inom regionalt utpekade om- råden kan ha bidragit till att bevara en verksamhet på en plats som om den hade lokaliserats till en annan region skulle kunnat vara mer konkurrenskraftig eller produktiv alternativt tränga ut annan verksamhet. Sett i ett helhetsperspektiv bidrar detta till en lägre nationell tillväxt då exempelvis möjliga samlokaliseringsvinster inte utnyttjas.<SPAN class="ft38">71 </SPAN>Samtidigt kan ett företag eller en verksamhet vara mycket viktigt för den lokala eller regionala platsen och ekonomin. Det gäller särskilt i de mycket glesa landsbygdsområdena där näringslivet har en mer begränsad diversitet och där det finns få alternativa sysselsättningar.</P>
<P class="p53 ft9">Ett stöd kan bidra till att förbättra en verksamhets konkurrens- kraft eller åtminstone dess vinstmarginaler.<SPAN class="ft38">72 </SPAN>Även om stödet leder till ökad produktivitet med efterföljande minskad sysselsättning, vilket till exempel kan vara fallet i jordbrukssektorn, kan ett stöd eller en ersättning ha förbättrat ett företags överlevnadschanser.<SPAN class="ft38">73 </SPAN>Därmed kan viss sysselsättning ha bevarats genom att en nedlägg- ning eller flytt har undvikits. Eftersom en bevarad verksamhet i glesa områden antagligen har större positiv påverkan på den lokala ekonomin och är ett viktigare bidrag till den regionala tillväxten än ett stöd till en verksamhet i ett område med ett mer diversifierat näringsliv talar det för att det finns skäl att bistå verksamheter och företag i glesa områden. I fråga om livsmedelsproduktion finns även en koppling till försörjningsberedskapen i händelse av kriser och avspärrningar.</P>
<P class="p123 ft9">Vissa verksamheter är mer bundna till särskilda platser än andra. Sådana platsbundna verksamheter är exempelvis skogsbruk, jord- bruk och gruvnäring, vilket är branscher som ofta återfinns i glesa landsbygder. Det som utmärker dessa branscher är att flera av deras</P>
<P class="p192 ft7"><SPAN class="ft55">71</SPAN><SPAN class="ft40">Livsmedelsekonomiska institutet (2004), </SPAN><SPAN class="ft6">En levande landsbygd – vad kan politik åstadkomma</SPAN>, Rapport 2004:3.</P>
<P class="p134 ft6"><SPAN class="ft55">72</SPAN><SPAN class="ft40">Tillväxtverket (2014), </SPAN>Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet<SPAN class="ft7">, Rapport 0192.</SPAN></P>
<P class="p134 ft5"><SPAN class="ft55">73</SPAN><SPAN class="ft41">Livsmedelsekonomiska institutet (2004), </SPAN><SPAN class="ft42">En levande landsbygd – vad kan politik åstadkomma</SPAN>, Rapport 2004:3.</P>
<P class="p56 ft22">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32660x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">produktionsfaktorer och resurser är mer eller mindre orörliga. Regio- ner som har branscher med intensiv användning av sådana orörliga produktionsfaktorer vinner på att specialisera sig inom dessa om- råden snarare än att försöka attrahera branscher med väldigt lätt- rörliga produktionsfaktorer som inte är knutna till den geografiska platsen. Ju rörligare en produktionsfaktor är desto starkare blir koncentrationskraften.<SPAN class="ft38">74</SPAN></P>
<P class="p193 ft9">Samtidigt visar forskningsresultat<SPAN class="ft38">75 </SPAN>att tillväxt i sysselsättning och förädlingsvärde i många fall är relaterat till branschen snarare än huruvida näringar är lokaliserade i landsbygderna eller i städer. Denna forskning finner att det är kommuners initiala skillnader liksom den lokala näringslivsstrukturen som skapar skillnaderna i tillväxt mellan olika regioner. Det borde därmed finnas skäl att satsa på att förbättra förutsättningarna för näringslivet och en diversifierad näringsstruktur för att därmed bli mer attraktiv för olika tillväxt- branscher.<SPAN class="ft38">76</SPAN></P>
<P class="p194 ft37">Ett resonemang om landsbygdsprogrammets roll för landsbygdernas utveckling</P>
<P class="p77 ft9">Landsbygdsprogrammet är ett viktigt instrument inom såväl EU:s gemensamma jordbrukspolitik som den nationella politiken för de areella näringarna. Det huvudsakliga syftet med programmet är fort- farande i mångt och mycket att skapa förutsättningar för jord- brukets konkurrenskraft liksom att bidra till att nå vissa av de svenska miljökvalitetsmålen. Landsbygdsprogrammets specifika mål och fak- tiska medelsfördelning vilar således på jordbrukets traditionellt betydande roll för landsbygden, miljön och försörjningsbered- skapen. Resurserna för andra utvecklingsinsatser, såsom till bred- bandsutbyggnad är betydande, men fortfarande relativt begränsade. Programmets relativa centrala styrning kringskär till viss del möjlig- heterna att anpassa och utforma programmet efter de olika lands- bygdernas bredare behov och förutsättningar jämfört med exem- pelvis de regionala tillväxtåtgärderna.</P>
<P class="p195 ft5"><SPAN class="ft55">74</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2007:25, </SPAN><SPAN class="ft42">Plats för tillväxt</SPAN>, bilaga 2 till Långtidsutredningen 2008.</P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">75</SPAN><SPAN class="ft43">Bjerke, L och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft45">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">76</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32661x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft9">Så länge tyngdpunkten i programmet fortsätter att vara på jord- brukets produktion av varor och tjänster är det svårt att dra några slutsatser om stödens faktiska betydelse för landsbygdens totala utveckling och tillväxt samt attraktivitet och därmed till målet för utgiftsområdet – goda förutsättningar för arbete, tillväxt och väl- färd i alla delar av landet.</P>
<P class="p197 ft47">Ett resonemang om jordbrukets betydelse för landsbygdernas utveckling</P>
<P class="p198 ft9">Jordbrukets faktiska roll för den lokala ekonomin i Sverige skiljer sig åt mellan regioner, men kan fortfarande ses som betydande i många regioner.<SPAN class="ft38">77 </SPAN>Det finns dock begränsat med forskning som visar jordbrukets påverkan lokalt och vilka effekter jordbruket gene- rerar lokalt. Det kan dock konstateras att jordbrukets olika pro- duktionsgrenar har olika stor betydelse för lokal sysselsättning och utveckling.<SPAN class="ft38">78 </SPAN>Sverige bör därför sträva efter att regionala hänsyn och lokala sysselsättningseffekter genomsyrar det nationella genom- förandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.</P>
<P class="p14 ft9">Jordbruket har en speciell roll som markförvaltare vilket kan ha betydelse för landsbygdens attraktivitet. Det är genom ett hållbart brukande som vissa positiva värden i odlingslandskapet kan bevaras och skapas såsom biologisk mångfald och natur- och kulturland- skap. Detta är värden och nyttor som kommer andra än jord- brukarna till del, till exempel genom ett attraktivare landskap eller olika typer av ekosystemtjänster. Sådana nyttor är emellertid svåra att värdera och saknar ofta en marknad som betalar utföraren för nyttan även om den sedan används av andra individer eller verk- samheter såsom boendemiljö eller turism.<SPAN class="ft38">79 </SPAN>Jordbrukets totala pro- duktion av varor och tjänster är alltså mer än bara livsmedel och flera av varorna och tjänsterna är av betydelse för övriga samhället varför det finns skäl att upprätthålla en hållbar produktion.</P>
<P class="p150 ft6"><SPAN class="ft55">77</SPAN><SPAN class="ft40">Europiska kommissionen (2011), </SPAN>Common Agriculture Policy towards 2020<SPAN class="ft7">, SEC (2011) 1154 final/2.</SPAN></P>
<P class="p134 ft6"><SPAN class="ft55">78</SPAN><SPAN class="ft40">Bjerke, L och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft7">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">79</SPAN><SPAN class="ft41">AgriFood economics centre (2015), </SPAN>Landsbygdsnytta – som motiv för stöd till landsbygden<SPAN class="ft5">, Rapport 2015:1.</SPAN></P>
<P class="p56 ft22">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32662x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Jordbruket och dess vidareförädlingsindustri bedöms i dag ha betydelse både för landets ekonomi som produktionssektor, men även som föregångare för mer hållbara produktionsmetoder. Med en ökande global befolkning och därtill följande efterfrågan på livs- medel är en hållbar produktion en förutsättning för att klara den globala livsmedelsförsörjningen. Samtidigt är de areella näringarna centrala för omställningen till en biobaserad ekonomi, där efter- frågan på produkter från jord, skog och hav kommer att vara av- görande och därmed konkurrera med livsmedelsproduktionen. Om politikens fokus och de tillgängliga resurserna riktas uteslutande mot produktionssektorerna utan hänsyn till hela den lokala och regio- nala ekonomin finns det en risk att utvecklingen sker på bekostnad av annan landsbygdsbaserad verksamhet eftersom de finansiella resurserna är begränsade. Därmed skulle landsbygderna som helhet kunna förlora på om politiken förs allt för ensidigt mot de areella näringarna utan att sätta dessa näringar i ett lokalt sammanhang.<SPAN class="ft38">80 </SPAN>Om jord- och skogsbruket däremot ses som delar i en lokal helhet kan det finnas synergieffekter att vinna för den lokala ekonomin.</P>
<P class="p199 ft37">Samverkan mellan nivåer, politikområden och aktörer inom de två politikområdena</P>
<P class="p200 ft9">Som vi har konstaterat tidigare kräver ett effektivt genomförande av den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdernas utveckling en fungerande samverkan mellan olika samhällsnivåer.<SPAN class="ft38">81 </SPAN>Samverkan måste även fungera tillfredsställande med det civila sam- hället och det lokala näringslivet. Balansen mellan en större region och en liten kommun kan dock vara skev. En resurssvagare och inte sällan glesare kommun har inte alltid resurser att upprätthålla ett näringslivskontor eller förvaltning.</P>
<P class="p50 ft9">Ur ett landsbygdsperspektiv finns det därför en risk att den många gånger resurssvaga landsbygden förlorar i förhandlingsutrymme gentemot städerna. Vissa företrädare för den regionala besluts- fattande nivån pekar just på att landsbygdsdimensionen riskerar att tappas bort liksom att vissa landsbygdsanknutna verksamheter inte</P>
<P class="p136 ft7"><SPAN class="ft55">80</SPAN><SPAN class="ft40">Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2013), </SPAN><SPAN class="ft6">Bonde söker bidrag – En </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> om effektiviteten i det svenska landsbygdsprogrammet</SPAN>, 2013:4.</P>
<P class="p201 ft42"><SPAN class="ft55">81</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtanalys (2014), </SPAN>Samverkan inom ramen för flernivåstyrning<SPAN class="ft5">, PM 2014:09.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p16 ft26">Politik för utveckling i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">ses som bidragande till tillväxten. Vår enkät till länsstyrelser, region- företrädare och de regionala strukturfondskontoren visar också att landsbygdsfrågorna inte är en självklar del i det regionala strate- giska arbetet. Om då landsbygdsutveckling blir synonymt med en förlängd jordbrukspolitik, enligt det tidigare resonemanget, kan det spä på att landsbygdens möjligheter och utmaningar hamnar i skym- undan. Andra, mer betydande näringar än jordbrukssektorn ten- derar också att få större uppmärksamhet i strategier och planering, särskilt då en enskild platsbunden sektor som jordbruket inte ensamt kan möta landsbygdernas utmaningar.</P>
<P class="p118 ft9">Utöver samverkan mellan aktörer måste samverkan mellan olika åtgärder fungera tillfredsställande för att undvika överlappningar och främja synergier mellan åtgärder. Åtgärderna inom de två om- rådena är dock av något olika karaktär. Landsbygdsprogrammet riktar sig främst till den lokala nivån och mot enskilda företag medan de regionala strukturfondsprogrammen ofta har en bredare mål- grupp och riktar sin stödgivning mot större projekt. Skillnader i programmens och åtgärdernas detaljnivåer försvårar i vissa fall också samverkan mellan programmen. Landsbygdsprogrammets utveck- ling mot ökad centralisering verkar dessutom ha minskat utrymmet för regionalt samarbete och samverkan eftersom den regionala flexi- biliteten av allt att döma har minskat.</P>
<P class="p14 ft9">Det är därför inte helt enkelt att få de olika politikområdens åtgärder att samverka, även om ambitionen finns, både nationellt och regionalt. Samtidigt som samverkan är av stor vikt för ett effektivt genomförande av politiken kan samverkan inte få bli överordnat de förväntade resultaten av politiken. Förutsättningarna för samverkan måste med andra ord vara realistiska.</P>
<P class="p202 ft22">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32665x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p203 ft33"><SPAN class="ft8">3</SPAN><SPAN class="ft32">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p204 ft9">Befolkningsutvecklingen i olika typer av landsbygder är central för att vi ska kunna förstå och uttala oss om landsbygdernas möj- ligheter och utmaningar. Hur befolkningens storlek och samman- sättning förändras och utvecklas över tid är av stor betydelse för olika områdens ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga utveckling. Befolkningsutvecklingen har betydelse för såväl skatte- bas och kompetensförsörjning som för investeringar i och under- håll av infrastruktur. Befolkningens sammansättning har också betydelse för den ekonomiska tillväxten och utvecklingen i en region och är avgörande för den lokala arbetsmarknadens storlek och underlaget för kommersiell och offentlig service.</P>
<P class="p14 ft9">Under en stor del av <NOBR>1900-talet</NOBR> och början av <NOBR>2000-talet</NOBR> har Sverige – precis som många andra länder<SPAN class="ft38">1 </SPAN>– haft en relativt stark urbaniseringstrend. I kölvattnet av denna utveckling har det talats om att urbaniseringen sker på landsbygdernas bekostnad och att det finns en risk för att Sveriges landsbygder avfolkas. Under senare år har dock andra röster som nyanserar denna beskrivning kommit att bli allt vanligare.<SPAN class="ft38">2</SPAN></P>
<P class="p14 ft9">För att belysa frågeställningar likt dessa beskriver vi i detta kapi- tel hur Sveriges befolkning har utvecklats och förändrats över tid och då med särskilt fokus på befolkningen i Sveriges landsbygder. I större delen av kapitlet fokuserar vi på perioden <NOBR>1974–2014.</NOBR> I vissa delar belyser vi dock utvecklingen över längre och kortare perioder.</P>
<P class="p205 ft7"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft40">United Nations Department of economics and social affairs Population division (2014)</SPAN><SPAN class="ft6">, Urban & rural areas 2014</SPAN>.</P>
<P class="p206 ft71"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft69">Se till exempel Statens jordbruksverk (2012), </SPAN><SPAN class="ft70">Arbete och liv på landsbygden – Landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin, </SPAN>Rapport 2012:19 och Statistiska centralbyrån (2015),</P>
<P class="p120 ft42">Dagens urbanisering – inte på landsbygdens bekostnad<SPAN class="ft5">, Nr. 2015:124, Publicerad: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">2015-06-09.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p114 ft22">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32666x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft14">I merparten av analyserna använder vi oss av Tillväxtanalys utvid- gade klassificering i sex kommuntyper.<SPAN class="ft51">3</SPAN></P>
<P class="p207 ft31"><SPAN class="ft29">3.1</SPAN><SPAN class="ft72">Allt fler människor bor i allt större regioner med koncentrerad befolkning</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">I ett europeiskt perspektiv är Sverige ett glest befolkat land. Sett i ett globalt perspektiv är Sverige också att betrakta som en tämligen perifer plats. Samtidigt bor i dag 87 procent av Sveriges befolkning i funktionella analysregioner som är större än 100 000 invånare. Hälften av befolkningen bor i någon av de tre största regionerna Göteborg, Malmö och Stockholm.</P>
<P class="p47 ft9">Mellan 1974 och 2014 ökade Sveriges befolkning med nästan 1,6 miljoner människor från 8,1 miljoner till dagens 9,7 miljoner. Befolkningsökningen har dock varit ojämnt fördelad över landet. I Värmdö som har haft den starkaste tillväxten har befolkningen ökat med 163 procent, medan den i Åsele har minskat med 43 procent.</P>
<P class="p47 ft9">Tillväxten har främst skett i regionerna i och runt Göteborg, Malmö och Stockholm och i de större tätorterna. Vissa delar av lands- bygderna har också haft en positiv utveckling. Det gäller främst tätortsnära landsbygdskommuner och kommuner som är starkt präg- lade av vissa näringar, till exempel besöks- och gruvnäringen. Ut- vecklingen i tätortsnära landsbygd kan sannolikt förklaras av att dessa kommuner är sammanlänkade med de mer täta miljöerna och därmed har tillgång till en större arbetsmarknadsregion.</P>
<P class="p50 ft9">Mellan 1974 och 2014 har det skett en viss omflyttning av män- niskor mellan olika delar av landet. Omflyttningen har dock inte varit i närheten av att vara så stark som den var under <NOBR>1960-talet</NOBR> och det tidiga <NOBR>1970-talet</NOBR> när många människor flyttade från lands- bygderna till tätorterna inom en region. Befolkningsutvecklingen har dock medfört en fortsatt ökad koncentration av den svenska befolkningen till ett mindre antal regioner. Som en följd av detta finns det i dag stora befolkningsmässiga skillnader mellan olika kommuner och delar av landet. I figur 3.1 beskriver vi befolk-</P>
<P class="p208 ft5"><SPAN class="ft46">3 </SPAN>För en utförlig beskrivning av klassificeringen se Tillväxtanalys (2014), <SPAN class="ft42">Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik</SPAN>, Rapport 2014:04, s. <NOBR>64–69.</NOBR></P>
<P class="p110 ft22">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32667x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft14">ningsutvecklingen i Sverige under perioden <NOBR>1974–2014</NOBR> uppdelad på Tillväxtanalys sex kommuntyper.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr10 td49"><P class="p19 ft3">Figur 3.1</P></TD>
<TD class="tr10 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=35 class="tr10 td18"><P class="p209 ft3">Befolkningsutvecklingen i Sverige <NOBR>1974–2014</NOBR> fördelat på</P></TD>
<TD class="tr10 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td49"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=29 class="tr11 td52"><P class="p209 ft50">Tillväxtanalys sex kommuntyper (antal invånare)</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p28 ft74">4 500 000</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">4 250 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">4 000 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">3 750 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">3 500 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">3 250 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">3 000 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">2 750 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">2 500 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">2 250 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">2 000 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td49"><P class="p28 ft74">1 750 000</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">1 500 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">1 250 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">1 000 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">750 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">500 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><P class="p28 ft74">250 000</P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td49"><P class="p28 ft74">0</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td49"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:41px;margin-top:0px;margin-right:-48px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:34px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:37px;margin-top:4px;margin-right:-44px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1974</P></TD>
<TD class="tr13 td50"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-3px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1975</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1976</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1977</P></TD>
<TD class="tr13 td50"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-3px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1978</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1979</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1980</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1981</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1982</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1983</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1984</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1985</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1986</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1987</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1988</P></TD>
<TD class="tr13 td50"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-3px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1989</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1991</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1992</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1993</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1994</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1995</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1997</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>1999</P></TD>
<TD class="tr13 td50"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-3px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2001</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2003</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2007</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2009</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2010</P></TD>
<TD class="tr13 td50"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-3px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2011</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2012</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2013</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p210 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p210 ft75"><![endif]>2014</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr15 td53"><P class="p16 ft74">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td54"><P class="p16 ft75">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td53"><P class="p16 ft76">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr17 td54"><P class="p16 ft76">Glesa blandade kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td53"><P class="p16 ft74">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p16 ft74">Storstadskommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p150 ft9">År 2014 bodde ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning – eller strax över 2,3 miljoner människor – i någon av de 158 kommuner som vi har klassificerat som landsbygdskommuner.<SPAN class="ft38">4 </SPAN>Sett över tid har befolkningsutvecklingen i landsbygderna varit svagt negativ. Tät- ortsnära landsbygdskommuner utgör dock ett undantag. Mellan 1974 och 2014 minskade landsbygdernas befolkning med ungefär 63 000 människor (3 procent) samtidigt som Sveriges befolkning ökade med 19 procent. Merparten av minskningen skedde dock under den senare halvan av perioden.</P>
<P class="p12 ft9">Uppdelningen i landsbygdskommuner och <NOBR>icke-landsbygdskom-</NOBR> muner är dock relativt trubbig. Inom gruppen landsbygdskom- muner finns det en stor variation. Här finns såväl glesa landsbygds- kommuner som har haft en positiv befolkningsutveckling (befolk-</P>
<P class="p212 ft5"><SPAN class="ft46">4 </SPAN>Vi har valt att kategorisera glesa blandade kommuner, tätortsnära landsbygdskommuner, glesa landsbygdskommuner och mycket glesa landsbygdskommuner som landsbygdskom- muner.</P>
<P class="p102 ft22">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32668x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">ningen har ökat med mer än 10 procent mellan 1974 och 2014) som tätortsnära landsbygdskommuner som har haft en negativ befolk- ningsutveckling (befolkningen har minskat med mer än 30 procent).</P>
<P class="p47 ft9">Om vi ser till de tätortsnära landsbygdskommunerna så har denna kommuntyp som helhet haft en positiv befolkningstillväxt. Under perioden 1974 till 2014 har befolkningen i denna kommun- grupp ökat med strax över 73 000 människor, till cirka 1 miljon människor.</P>
<P class="p58 ft9">Ser vi i stället till kommuntyperna glesa och mycket glesa lands- bygdskommuner så har befolkningsutvecklingen varit negativ. I gruppen glesa landsbygdskommunerna har befolkningen minskat med 13 procent, medan den har minskat med 26 procent i gruppen mycket glesa landsbygdskommuner.</P>
<P class="p50 ft9">För gruppen glesa blandade kommuntyper har befolkningen varit i stort sett oförändrad under perioden. Sett till gruppen som helhet har befolkningen minskat med 3 procent mellan 1974 och 2014. Under senare år (2010 till 2014) går det dock att se en svagt positiv befolkningsutveckling i denna kommuntyp.</P>
<P class="p50 ft9">Befolkningsutvecklingen har som sagt varit som starkast i stor- stadskommuner och täta blandade kommuner. Denna utveckling ligger också i linje med teorier om de ekonomiska fördelar som uppstår om ekonomisk aktivitet koncentreras och vilka konsekven- ser detta får en fortsatt förtätning av människor och verksamheter.<SPAN class="ft38">5</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">I båda dessa kommuntyper har befolkningen ökat kontinuerligt mellan 1974 och 2014. År 2014 bodde tre fjärdedelar av Sveriges befolkning (7,4 miljoner) i någon av de 132 kommuner som vi har kategoriserat som <NOBR>icke-landsbygd.</NOBR> Storstadskommuner har haft en positiv befolkningstillväxt samtliga år under perioden, medan gruppen täta blandade kommuner har haft en positiv befolkningstillväxt under samtliga år med undantag av tre år i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> när befolk- ningen minskade sett till gruppen som helhet. I gruppen storstads- kommuner har befolkningen ökat med 39 procent mellan 1974 och 2014, medan den i gruppen täta blandade kommuner har ökat med 21 procent.</P>
<P class="p213 ft42"><SPAN class="ft46">5 </SPAN><SPAN class="ft5">Tillväxtanalys (2010), </SPAN>Städer och tillväxt. Vad säger forskningen? <SPAN class="ft5">Dnr 2010/065.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32669x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft3">Figur 3.2 Befolkningsutvecklingen i Sverige <NOBR>1974–2014</NOBR> fördelat på Tillväxtanalys sex kommuntyper (andel av befolkningen)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr19 td55"><P class="p215 ft74">45%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p215 ft74">40%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p215 ft74">35%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p215 ft74">30%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p215 ft74">25%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p215 ft74">20%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p215 ft74">15%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td55"><P class="p215 ft74">10%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p215 ft77">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><P class="p215 ft77">0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td55"><P class="p19 ft77">1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td56"><P class="p16 ft78">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p16 ft77">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td56"><P class="p16 ft78">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p16 ft78">Glesa blandade kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td56"><P class="p16 ft78">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p16 ft78">Storstadskommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p150 ft9">Som en följd av denna utveckling där allt fler människor bosätter sig i och omkring storstäderna och de större tätorterna bor i dag en mindre andel av befolkningen i våra landsbygder jämfört med 1974. År 1974 bodde 29 procent av befolkningen i en landsbygdskom- mun. I dag bor cirka 23 procent av befolkningen i en sådan kom- mun om man utgår från den uppdelning som vi har valt att använda oss av. År 2014 bodde mindre än 1 procent av befolkningen i mycket gles landsbygd, cirka 6 procent i gles landsbygd, 10 procent i tät- ortsnära landsbygd och 7 procent i glesa blandade kommuner.</P>
<P class="p14 ft9">Det är i första hand täta blandade kommuner och vissa typer av storstadskommuner (som kan klassificeras som förortskommuner till storstäderna) som har flyttat fram positionerna, medan övriga kommuntyper har legat relativt stabilt över perioden. Storstads- kommuner har dock till skillnad från övriga fyra kommuntyper haft en svagt positiv utveckling under perioden.</P>
<P class="p14 ft9">Ett annat perspektiv på befolkningsutvecklingen kan illustreras i skillnader mellan kvinnor och män i de olika kommuntyperna. I</P>
<P class="p217 ft22">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32670x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft14">tabell 3.1 visar vi könsfördelningen och befolkningsutvecklingen för kvinnor och män 1974, 1984, 1994, 2004 och 2014.</P>
<P class="p218 ft3">Tabell 3.1 Andel kvinnor och män i befolkningen fördelat på Tillväxtanalys sex kommuntyper 1974, 1984, 1994, 2004 och 2014 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td59"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td60"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td64"><P class="p219 ft3">Förändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td65"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td66"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p19 ft3">1974</P></TD>
<TD class="tr10 td68"><P class="p19 ft3">1984</P></TD>
<TD class="tr10 td69"><P class="p19 ft3">1994</P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p19 ft3">2004</P></TD>
<TD class="tr10 td69"><P class="p19 ft3">2014</P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p220 ft3"><NOBR>1974–2014</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td58"></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p16 ft3">Mycket glesa</P></TD>
<TD class="tr22 td31"><P class="p16 ft3">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p19 ft3">47,3</P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p19 ft3">48,2</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p19 ft3">48,8</P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft3">48,9</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p19 ft3">48,4</P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p219 ft3"><NOBR>-25</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td58"></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p16 ft3">landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr22 td31"><P class="p16 ft3">Män</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p19 ft3">52,7</P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p19 ft3">51,8</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p19 ft3">51,2</P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft3">51,1</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p19 ft3">51,6</P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p219 ft3"><NOBR>-28</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td59"><P class="p16 ft50">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p16 ft3">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td60"><P class="p19 ft3">49,1</P></TD>
<TD class="tr10 td61"><P class="p19 ft3">49,7</P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">49,8</P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p19 ft3">49,8</P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">49,3</P></TD>
<TD class="tr10 td64"><P class="p219 ft3"><NOBR>-13</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td31"><P class="p16 ft3">Män</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td60"><P class="p19 ft3">50,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td61"><P class="p19 ft3">50,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td62"><P class="p19 ft3">50,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td63"><P class="p19 ft3">50,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td62"><P class="p19 ft3">50,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td64"><P class="p219 ft3"><NOBR>-13</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td58"></TD>
<TD class="tr18 td59"><P class="p16 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td58"></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p16 ft3">Tätortsnära</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p16 ft3">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p19 ft3">49,0</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p19 ft3">49,4</P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p19 ft3">49,7</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p19 ft3">49,6</P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p19 ft3">49,3</P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p219 ft3">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td58"></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p16 ft3">landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr22 td31"><P class="p16 ft3">Män</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p19 ft3">51,0</P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p19 ft3">50,6</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p19 ft3">50,3</P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p19 ft3">50,4</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p19 ft3">50,7</P></TD>
<TD class="tr22 td64"><P class="p219 ft3">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td59"><P class="p16 ft50">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p16 ft3">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p19 ft3">49,6</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p19 ft3">50,1</P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p19 ft3">50,1</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p19 ft3">50,0</P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p19 ft3">49,5</P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p219 ft3"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td31"><P class="p16 ft3">Män</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td60"><P class="p19 ft3">50,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td61"><P class="p19 ft3">49,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">49,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td63"><P class="p19 ft3">50,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">50,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td64"><P class="p219 ft3"><NOBR>-3</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td58"></TD>
<TD class="tr18 td59"><P class="p16 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td59"><P class="p16 ft3">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p16 ft3">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td60"><P class="p19 ft3">50,2</P></TD>
<TD class="tr10 td61"><P class="p19 ft3">50,5</P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">50,5</P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p19 ft3">50,5</P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">50,1</P></TD>
<TD class="tr10 td64"><P class="p219 ft3">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td31"><P class="p16 ft3">Män</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td60"><P class="p19 ft3">49,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td61"><P class="p19 ft3">49,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td62"><P class="p19 ft3">49,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td63"><P class="p19 ft3">49,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td62"><P class="p19 ft3">49,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td64"><P class="p219 ft3">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td58"></TD>
<TD class="tr18 td59"><P class="p16 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td59"><P class="p16 ft3">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p16 ft3">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr10 td60"><P class="p19 ft3">51,5</P></TD>
<TD class="tr10 td61"><P class="p19 ft3">51,7</P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">51,4</P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p19 ft3">51,0</P></TD>
<TD class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">50,4</P></TD>
<TD class="tr10 td64"><P class="p219 ft3">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td31"><P class="p16 ft3">Män</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td60"><P class="p19 ft3">48,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td61"><P class="p19 ft3">48,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">48,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td63"><P class="p19 ft3">49,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">49,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td64"><P class="p219 ft3">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD class="tr17 td59"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td59"><P class="p16 ft3">Sverige totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p16 ft3">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p19 ft3">50,2</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p19 ft3">50,6</P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p19 ft3">50,6</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p19 ft3">50,4</P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p19 ft3">50,0</P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p219 ft3">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td31"><P class="p16 ft3">Män</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td60"><P class="p19 ft3">49,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td61"><P class="p19 ft3">49,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">49,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td63"><P class="p19 ft3">49,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td62"><P class="p19 ft3">50,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td64"><P class="p219 ft3">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td58"></TD>
<TD class="tr18 td59"><P class="p16 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td66"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td67"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td69"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td69"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td71"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p181 ft9">Som framgår av tabellen bor det färre kvinnor än män i kommun- typerna mycket glesa, glesa och tätortsnära landsbygdskommuner samt glesa blandade kommuner. Detta bland annat som en följd av att det föds fler pojkar än flickor<SPAN class="ft38">6 </SPAN>och att kvinnor flyttar i större utsträckning än män.<SPAN class="ft38">7 </SPAN>Könsfördelningen varierar dock med åldern och överskottet av män är som störst i yngre åldrar. I de mycket glesa och glesa landsbygdskommunerna samt de glesa blandade kommunerna har såväl antalet kvinnor som män minskat mellan 1974 och 2014. Störst har minskningen varit i de mycket glesa landsbygdskommunerna.</P>
<P class="p222 ft5"><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft41">Statistiska centralbyrån (2015), </SPAN><SPAN class="ft42">Nu är männen fler än kvinnorna</SPAN>, pressmeddelande <NOBR>2015-03-27.</NOBR></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft39">7</SPAN><SPAN class="ft41">Nilsson, K. (2003), </SPAN>Moving into the City and Moving Out Again: Swedish Evidence from the Cohort Born in 1968<SPAN class="ft5">, i Urban Studies vol. 40, nr. 7, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">1243–1258.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p110 ft22">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32671x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft9">År 2014 fanns det nästan 2 600 fler män än kvinnor i de mycket glesa landsbygdskommunerna. Andelen kvinnor i mycket glesa lands- bygdskommuner var 48,4 procent vilket kan jämföras med andelen kvinnor i storstadskommunerna som var 50,4 procent. I samtliga mycket glesa landsbygdskommuner fanns det fler män än kvinnor 2014 även om könsfördelningen var förhållandevis jämn i två av kommunerna. I de mycket glesa landsbygdskommunerna har männen procentuellt sett minskat mer än kvinnor mellan 1974 och 2014 vilket också speglas i att könsfördelningen har jämnats ut något under perioden. År 1974 var andelen kvinnor i mycket glesa lands- bygdskommuner 47,3 procent.</P>
<P class="p14 ft9">När det gäller glesa landsbygdskommuner, tätortsnära landsbygds- kommuner och glesa blandade kommuner har skillnaderna mellan kvinnor och män varit relativt små under perioden. Inom kommun- typerna finns det dock en viss variation. Andelen kvinnor ligger mellan 47,7 procent och 51 procent i dessa kommuner. I 5 av 158 kommuner var könsfördelningen jämn och i 11 kommuner fanns det ett överskott på kvinnor 2014.</P>
<P class="p223 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Hälften av Sveriges kommuner har ökat sin befolkning</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Under perioden 1974 till 2014 har 146 av Sveriges 290 kommuner haft en positiv befolkningstillväxt, medan 120 kommuner har haft en negativ befolkningsutveckling. Ett mindre antal kommuner (24) uppvisar en mer eller mindre oförändrad befolkningsstorlek. Tabell 3.2 visar antalet kommuner inom respektive kommuntyp som har positiv, negativ eller oförändrad<SPAN class="ft38">8 </SPAN>befolkningstillväxt under perioden 1974 till 2014.</P>
<P class="p224 ft5"><SPAN class="ft46">8 </SPAN>Med oförändrad befolkningsstorlek menar vi att kommunens befolkning inte har ökat eller minskat med mer än 3 procent under perioden 1974 till 2014.</P>
<P class="p56 ft22">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32672x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft3">Tabell 3.2 Antal kommuner inom respektive kommuntyp som har haft en positivt, negativ eller oförändrad befolkningstillväxt <NOBR>1974–2014</NOBR> (antal)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr10 td72"><P class="p226 ft3">Positiv</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p16 ft3">Negativ</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p16 ft3">Oförändrad</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p16 ft3">Förändring för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td72"><P class="p226 ft82">utveckling</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p16 ft82">utveckling</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p16 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p16 ft82">hela gruppen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td72"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td74"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p16 ft3"><NOBR>1974–2014</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td72"><P class="p16 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p16 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p16 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p16 ft82">(procent)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td76"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td58"></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p209 ft3">Mycket glesa</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td81"><P class="p19 ft3">0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td73"><P class="p19 ft3">15</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td82"><P class="p31 ft3">0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td83"><P class="p227 ft3"><NOBR>-27</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td80"><P class="p209 ft82">landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr17 td83"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td80"><P class="p209 ft50">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p19 ft3">36</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p31 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p227 ft3"><NOBR>-13</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td58"></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p209 ft3">Tätortsnära</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td81"><P class="p19 ft3">34</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td73"><P class="p19 ft3">28</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td82"><P class="p31 ft3">8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td83"><P class="p227 ft3">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td80"><P class="p209 ft82">landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"></TD>
<TD class="tr27 td81"><P class="p16 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td73"><P class="p16 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p16 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td83"><P class="p16 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td80"><P class="p209 ft50">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">8</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p19 ft3">14</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p31 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p227 ft3"><NOBR>-3</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td58"></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p209 ft3">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p19 ft3">69</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p19 ft3">27</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p31 ft3">7</P></TD>
<TD class="tr9 td83"><P class="p227 ft3">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td80"><P class="p209 ft3">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">29</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p19 ft3">0</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p31 ft3">0</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p227 ft3">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td58"></TD>
<TD class="tr6 td84"><P class="p209 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p19 ft3">146</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p19 ft3">120</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p19 ft3">24</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p227 ft3">19</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p228 ft9">Det är framför allt kommuner av typen mycket glesa och glesa landsbygdskommuner som har haft en minskande befolkning. Samt- liga 15 kommuner som vi definierar som mycket glesa landsbygds- kommuner har minskat i befolkningsstorlek under perioden. Det är raka motsatsen mot gruppen storstadskommuner där samtliga 29 kommuner har haft en positiv befolkningsutveckling under peri- oden. I merparten av kommuntypen glesa landsbygdskommuner (36 kommuner) har befolkningen minskat. Sex kommuner i denna kommuntyp har dock haft en positiv befolkningsutveckling.</P>
<P class="p47 ft9">Av Sveriges 290 kommuner har 92 kommuner haft en befolk- ningstillväxt som ligger över rikets befolkningsutveckling (19,2 pro- cent). Av dessa kommuner har 90 kommuner det gemensamt att minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Det rör sig alltså om för- ortskommuner till Göteborg, Malmö och Stockholm samt kommu- ner som har en större tätort nära sig. Två av kommunerna (Öckerö och Strömstad) är dock att betrakta som landsbygdskommuner. Av de 133 kommuner som har haft en negativ befolkningsutveckling är merparten landsbygdskommuner (104 kommuner) även om det också finns täta blandade kommuner som har haft en negativ befolk- ningsutveckling.</P>
<P class="p229 ft22">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft9">Tabell 3.2 visar utvecklingen över en längre tidsperiod. Det kan också vara intressant att titta närmare på utvecklingen i närtid eftersom Sverige har haft en rekordstor befolkningstillväxt under de senaste två åren. Detta till följd av en ökad invandring och att det har fötts många barn. Mellan 2013 och 2014 ökade befolk- ningen i 248 av landets 290 kommuner, vilket är att betrakta som trendbrott om vi ser till de senaste tio årens befolkningsutveckling. År 2013 var det 205 kommuner som hade en positiv befolknings- utveckling. Sett till den senaste tioårsperioden har annars ungefär hälften av Sveriges kommuner haft en negativ årlig utveckling. Givet den fortsatt höga invandringen till Sverige kommer vi sanno- likt att se en fortsatt utveckling med fler kommuner som ökar sin befolkning i framtiden. Det gäller såväl landsbygdskommuner som storstadskommuner.</P>
<P class="p230 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Skilda förutsättningar i olika delar av landet</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Som vi tidigare har konstaterat har befolkningsutvecklingen och befolkningens sammansättning i en kommun stor betydelse. Den påverkar allt från skattebas till förutsättningar för en hållbar kompe- tensförsörjning och behov av kommunal service. En kommun med en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder har andra förut- sättningar än en kommun som har en hög andel barn eller äldre. I figur 3.3 redovisar vi andelen av befolkningen i yrkesaktiv ålder under perioden 1974 till 2014 i de sex kommuntyperna.</P>
<P class="p231 ft22">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32674x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft50">Figur 3.3 Andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder <NOBR>(20–64</NOBR> år) inom respektive kommuntyp samt landet som helhet <NOBR>1974–2014</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td88"><P class="p233 ft77">64%</P></TD>
<TD class="tr28 td89"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td88"><P class="p233 ft77">62%</P></TD>
<TD class="tr29 td89"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td88"><P class="p233 ft77">60%</P></TD>
<TD class="tr30 td89"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td88"><P class="p233 ft77">58%</P></TD>
<TD class="tr29 td89"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td88"><P class="p233 ft77">56%</P></TD>
<TD class="tr30 td89"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td88"><P class="p233 ft77">54%</P></TD>
<TD class="tr29 td89"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td88"><P class="p233 ft77">52%</P></TD>
<TD class="tr30 td89"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td90"><P class="p234 ft75">1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td88"><P class="p42 ft77">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr28 td89"><P class="p16 ft77">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p42 ft77">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr19 td89"><P class="p16 ft77">Glesa blandade kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p42 ft77">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr19 td89"><P class="p16 ft77">Storstadskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td88"><P class="p42 ft77">Sverige (totalt)</P></TD>
<TD class="tr19 td89"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p228 ft9">Som framgår av figur 3.4 finns det stora skillnader mellan olika kommuner och kommuntyper när det gäller befolkningens ålderstruk- tur. I denna fråga är storstadsregionerna och de glesa landsbygd- erna varandras motpoler. Det är också tydligt att landsbygderna har en lägre andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder än vad stor- stadskommunerna och de större tätortskommunerna har. Utveck- lingen är dock snarlik i fem av kommuntyperna även om det finns vissa nivåskillnader. För de mycket glesa landsbygdskommunerna har utvecklingen varit negativ under hela perioden 1974 till 2014.</P>
<P class="p47 ft9">I dag består befolkningen av en stor andel personer i ålders- grupperna <NOBR>20–24,</NOBR> <NOBR>25–29,</NOBR> <NOBR>40–44,</NOBR> <NOBR>45–49</NOBR> och <NOBR>65–69</NOBR> år. Inom de när- maste åren kommer en större andel av befolkningen att vara i pen- sionsåldern, vilket kommer att påverka den så kallade försörjnings- kvoten. Försörjningskvoten är ett mått som beskriver antalet barn och äldre i förhållande till antal personer i yrkesaktiv ålder.<SPAN class="ft38">9</SPAN></P>
<P class="p236 ft5"><SPAN class="ft46">9 </SPAN>Måttet beräknas genom att dela den totala befolkningen med antalet personer i yrkesför ålder.</P>
<P class="p99 ft22">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32675x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft9">I Sverige har försörjningskvoten varit relativt konstant sedan <NOBR>1960-talet.</NOBR> År 2014 hade Sverige en kvot på 1,73. Kvoten kan tolkas som att varje person i yrkesaktiv ålder i genomsnitt behöver försörja sig själv och 0,73 personer i åldrarna <NOBR>0–19</NOBR> år och 65 år eller äldre. Enligt Statistiska centralbyråns prognoser kommer försörj- ningskvoten att öka och 2020 beräknas den uppgå till 1,78. Om- kring 2050 beräknas försörjningskvoten i Sverige ligga omkring 1,86.<SPAN class="ft38">10 </SPAN>Den senaste långtidsutredningens prognoser visar på ungefär samma utveckling över tid.<SPAN class="ft38">11</SPAN></P>
<P class="p237 ft3">Tabell 3.3 Försörjningskvot inom respektive kommuntyp 1974, 1994 och 2014</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr5 td91"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td92"><P class="p19 ft3">1974</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p19 ft3">1994</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p220 ft3">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td94"><P class="p16 ft3">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p19 ft3">1,78</P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p19 ft3">1,86</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p220 ft3">1,89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td94"><P class="p16 ft3">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p19 ft3">1,82</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">1,85</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p220 ft3">1,85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td94"><P class="p16 ft3">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p19 ft3">1,84</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">1,83</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p220 ft3">1,85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td94"><P class="p16 ft3">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p19 ft3">1,78</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p19 ft3">1,79</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p220 ft3">1,81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td94"><P class="p16 ft3">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p19 ft3">1,74</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">1,73</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p220 ft3">1,75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td94"><P class="p16 ft3">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p19 ft3">1,64</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">1,65</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p220 ft3">1,63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td94"><P class="p16 ft3">Sverige</P></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p19 ft3">1,73</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p19 ft3">1,73</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p220 ft3">1,73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td91"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td92"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td93"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p239 ft9">Som framgår av tabell 3.3 har spännvidden mellan de olika kom- muntyperna ökat över tid. Storstadskommuner och täta blandade kommuner har haft de lägsta försörjningskvoterna av de sex kom- muntyperna. I dessa kommuner har kvoten också varit mer eller mindre oförändrad under perioden. Om vi i stället ser till grupperna glesa och mycket glesa landsbygdskommuner så ser vi att försörj- ningskvoten redan i dag ligger i nivå med prognoserna för riket 2050. I dessa kommuner är alltså situationen redan i dag att be- trakta som allvarlig, då förmågan att klara service, välfärd och arbetskraftsförsörjning påtagligt har försvagats. Detsamma kan sägas gälla för gruppen tätortsnära landsbygdskommuner. Försörj- ningskvoten kommer även fortsättningsvis att variera mellan kom- muntyperna. I samtliga kommuntyper kommer kvoten att öka fram</P>
<P class="p143 ft42"><SPAN class="ft55">10</SPAN><SPAN class="ft57">Statistiska centralbyrån (2015), </SPAN>Försörjningskvot 1960<SPAN class="ft49">−</SPAN>2014 och prognos 2015<SPAN class="ft49">−</SPAN>2060. <NOBR><SPAN class="ft5">2015-05-19.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">11</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:101, </SPAN><SPAN class="ft42">Demografins regionala utmaningar</SPAN>, bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015.</P>
<P class="p114 ft22">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32676x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">till 2050, men från helt olika nivåer. Nivåskillnaden mellan stor- städer och glesa och mycket glesa landsbygdskommuner har ökat successivt under de senaste 40 åren.<SPAN class="ft38">12</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">De växande demografiska skillnaderna mellan täta miljöer och mer glesa miljöer kan också illustreras genom att beskriva utveck- lingen av antalet personer i åldrarna <NOBR>0–19</NOBR> år och <NOBR>20–34</NOBR> år i glesa och mycket glesa landsbygdskommuner (figur 3.4).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr10 td96"><P class="p240 ft3">Figur 3.4</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td97"><P class="p16 ft3">Antal personer i åldrarna <NOBR>0–19</NOBR> år och <NOBR>20–34</NOBR> år fördelat på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td96"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td97"><P class="p16 ft50">kvinnor och män i glesa och mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p16 ft3"><NOBR>1974–2014</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p241 ft85">225000</P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p241 ft85">200000</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td96"><P class="p241 ft85">175000</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p241 ft85">150000</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p241 ft85">125000</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p241 ft85">100000</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p241 ft85">75000</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td96"><P class="p241 ft85">50000</P></TD>
<TD class="tr9 td98"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p241 ft85">25000</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p241 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p242 ft65">0‐19 år</P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p16 ft65">Flickor 0‐19 år</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p16 ft65">Pojkar 0‐19 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td96"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p242 ft65">20‐34 år</P></TD>
<TD class="tr22 td99"><P class="p16 ft65">Kvinnor 20‐34 år</P></TD>
<TD class="tr22 td100"><P class="p16 ft65">Män 20‐34 år</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p181 ft9">I dessa kommuner har antalet personer i åldrarna <NOBR>0–19</NOBR> år minskat från drygt 200 000 till omkring 130 000 under perioden 1974 till 2014. Under mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> skedde ett trendbrott och under ett par år ökade antalet personer i åldrarna <NOBR>0–19</NOBR> år i dessa kom- muner. Från mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock minskningstakten varit tämligen hög. Om vi jämför denna utveckling med storstäderna och de täta blandade kommunerna ser vi att det är stora skillnader mellan</P>
<P class="p243 ft42"><SPAN class="ft46">12 </SPAN><SPAN class="ft5">Anderstig, C. (2012), </SPAN>Försörjningskvoten i olika delar av Sverige – scenarier till år 2050<SPAN class="ft5">, Underlagsrapport 8 till Framtidskommissionen.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">grupperna. I storstäderna har antalet personer i åldrarna <NOBR>0–19</NOBR> år i stället ökat med drygt 140 000 personer under samma period.</P>
<P class="p14 ft9">Ser vi till personer i åldrarna <NOBR>20–34</NOBR> år ser vi att det även här har skett en minskning över tid, men att det tycks ha skett en form av trendbrott under senare delen av <NOBR>2000-talet.</NOBR> I början av perioden ökade antalet personer i åldrarna <NOBR>20–34</NOBR> år från drygt 142 000 till cirka 147 000 i de glesa landsbygdskommunerna. Mellan 1978 och 2008 minskade sedan antalet personer från strax över 147 000 till cirka 93 000. Från och med 2009 ökade dock antalet personer i dessa åldrar från 93 000 till strax över 101 000 personer 2014.</P>
<P class="p118 ft9">Som framgår av figuren ökade båda antalet kvinnor och män i åldrarna <NOBR>20–34</NOBR> år under perioden <NOBR>2009–2014.</NOBR> Antalet män ökade dock något mer än antalet kvinnor vilket påverkar könsfördelningen i åldrarna <NOBR>20–34</NOBR> år i dessa kommuner. Av befolkningen i åldrarna <NOBR>20–34</NOBR> år var 46 procent kvinnor och 54 procent män 2014, vilket kan jämföras med 1974 då 46,2 procent var kvinnor och 53,8 pro- cent var män. Under perioden är det endast små variationer i könsfördelningen och relationen mellan kvinnor och män i åldrarna <NOBR>20–34</NOBR> år har varit förhållandevis stabil i dessa kommuntyper. Det finns dock relativt markanta skillnader mellan kommunerna i de två kommuntyperna när det gäller fördelningen mellan kvinnor och män där vissa kommuner har en jämnare fördelning medan andra har en relativt ojämn fördelning.</P>
<P class="p118 ft9">I sammanhanget är det dock viktigt att påpeka att minskningen av antalet unga inte är något unikt för de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna utan något som delas av många av Sveriges kommuner. Det kan illustreras genom att titta på antalet <NOBR>18-åringar</NOBR> som fanns i en kommun vid en viss tidpunkt och jämföra det med antalet <NOBR>25-åringar</NOBR> i kommunen sju år senare. Om vi ser till 2014 framgår det att endast 36 kommuner hade lika många individer i åldersgruppen sju år senare. Det betyder att i 254 av 290 kommuner var det färre individer kvar i denna grupp 2014. Gemensamt för de kommuner där åldersgruppen bibehålls eller växer är att de är stor- stadskommuner eller kommuner där det finns ett universitet eller en högskola. Sett över tid är detta av allt att döma en tendens som håller i sig vilket gör att antalet yngre kommer att fortsätta att minska i en stor del av Sveriges kommuner.</P>
<P class="p53 ft14">Givet den generella utvecklingen och skillnaderna mellan kom- munerna står de inför något olika demografiska utmaningar och</P>
<P class="p244 ft22">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32678x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">möjligheter. Färre yngre personer (grupperna <NOBR>0–19</NOBR> år och <NOBR>20–34</NOBR> år) innebär också att vi kan vänta oss att utflyttningarna från de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna kommer att mattas av ytterligare under kommande år.</P>
<P class="p245 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Urbaniseringen av Sverige</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Hur koncentrerad en befolkning är till en viss del av ett territorium går att beskriva på flera olika sätt. I Sverige kan vi till exempel se att 85 procent av befolkningen i dag bor i tätorter.<SPAN class="ft38">13 </SPAN>Och på det sättet har det sett ut sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> även om andelen som bor i tätorter har ökat något över tid. Sverige har i dag sju tätorter med mer än 100 000 invånare. I dessa tätorter bor 28 procent av befolkningen.</P>
<P class="p50 ft9">På kommunal nivå har urbaniseringen inneburit att framför allt storstadskommuner, täta blandade kommuner och tätortsnära lands- bygdskommuner växer, medan många glesa kommuner fått leva med att befolkningen gradvis minskar.<SPAN class="ft38">14 </SPAN>I dag bor 35 procent av befolkningen i någon av de 15 kommuner som har mer än 100 000 invånare. Det är en ökning med tre procentenheter, eller två kom- muner, sedan 2010.</P>
<P class="p50 ft9">Sveriges befolkning är också starkt koncentrerad till ett antal regioner. År 2014 bodde 87 procent av befolkningen i någon av de 23 funktionella analysregioner som har mer än 100 000 invånare. I de tre regionerna Göteborg, Malmö och Stockholm bor i dag om- kring 50 procent av befolkningen.</P>
<P class="p47 ft9">Utvecklingen mot en allt högre koncentration av befolkningen till ett antal allt större regioner kommer enligt <SPAN class="ft47">Långtidsutredningen 2015 </SPAN>att fortsätta. Av Sveriges beräknade befolkningstillväxt på 1,4 miljoner personer till 2040 antar utredningen att 87 procent kommer att ske i storstadsregionerna. Resterande del av ökningen förväntas ske i regioner som har nära till en ort med minst 50 000 invånare. Samtidigt räknar utredningen med att befolkningen i mer-</P>
<P class="p246 ft7"><SPAN class="ft55">13</SPAN><SPAN class="ft40">Statistiska centralbyrån (2015), </SPAN><SPAN class="ft6">Urbanisering – från land till stad</SPAN>, Nr. 2015:96 Publicerad: <NOBR>2015-03-03.</NOBR></P>
<P class="p247 ft70"><SPAN class="ft55">14</SPAN><SPAN class="ft69">Syssner, J. (2014), </SPAN>Strategier för kommuner som krymper – Om lokal anpassningspolitik som komplement till lokal tillväxtpolitik<SPAN class="ft71">, i Hermelin, B. (2014), </SPAN>Kommunstrategiska perspektiv – Demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring<SPAN class="ft71">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft71">CKS-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> 2014:1.</SPAN></P>
<P class="p51 ft22">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32679x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft14">parten (42 av 49 regioner) av de regioner som i dag har färre än 100 000 invånare kommer att minska (tabell 3.4).<SPAN class="ft51">15</SPAN></P>
<P class="p248 ft3">Tabell 3.4 Befolkningsandelar fördelade efter Tillväxtanalys funktionella analysregiongrupper 1990, 2013 och 2040</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p31 ft3">1990</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p31 ft3">2013</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p220 ft3">2040 (framskrivning)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td104"><P class="p16 ft3">Storstadsregioner</P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p19 ft3">43,8</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p19 ft3">49,4</P></TD>
<TD class="tr13 td105"><P class="p220 ft3">54,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p16 ft3">Täta regioner nära en större stad</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p31 ft3">36,3</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p31 ft3">34</P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p220 ft3">31,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td104"><P class="p16 ft3">Avlägset belägna täta regioner</P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p19 ft3">7,2</P></TD>
<TD class="tr10 td60"><P class="p19 ft3">6,2</P></TD>
<TD class="tr10 td105"><P class="p220 ft3">5,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td104"><P class="p16 ft50">Landsbygdsregioner nära en större stad</P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p31 ft3">5,6</P></TD>
<TD class="tr10 td60"><P class="p19 ft3">5</P></TD>
<TD class="tr10 td105"><P class="p220 ft3">4,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p16 ft3">Avlägset belägna landsbygdsregioner</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p31 ft3">6,0</P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p19 ft3">4,8</P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p220 ft3">3,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td104"><P class="p16 ft86">Mycket avlägset belägna landsbygdsregioner</P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p31 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr10 td60"><P class="p31 ft3">0,7</P></TD>
<TD class="tr10 td105"><P class="p220 ft3">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p16 ft3">Sverige (antal miljoner)</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p19 ft3">8,6</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p19 ft3">9,6</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p220 ft3">11,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>SOU 2015:101, <SPAN class="ft49">Demografins regionala utmaningar, </SPAN>bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015.</P>
<P class="p173 ft9">Oberoende av avgränsning kan vi med andra ord konstatera att Sverige har en relativt hög geografisk koncentration av befolkningen och att mycket talar för att koncentrationen kommer att öka över tid. Det här kommer att innebära utmaningar såväl för de kommuner och regioner som växer som för de som minskar.</P>
<P class="p118 ft9">Enligt Statistiska centralbyrån har urbaniseringen i Sverige skett i tre faser. Den första fasen inleddes vid <NOBR>1800-talets</NOBR> början då 90 procent av befolkningen bodde i landsbygderna. Vid den här tiden fanns det relativt få städer och de flesta städer var med dagens mått mätt att betrakta som små.<SPAN class="ft38">16 </SPAN>Under den andra fasen skedde det en snabb inflyttning till städerna, bland annat som en följd av industrialiseringen. På mindre än 100 år ökade tätortsgraden<SPAN class="ft38">17 </SPAN>i Sverige från 15 till 80 procent. Omkring 1930 bodde det lika många människor i Sveriges landsbygder som det gjorde i städerna. Miljonprogrammet under <NOBR>1960-talet</NOBR> och flyttningsbidrag kom sedan att bidra ytterligare till att människor flyttade från landsbygderna till storstadsregioner och andra större tätorter.<SPAN class="ft38">18 </SPAN>Figur 3.5 visar hur</P>
<P class="p249 ft5"><SPAN class="ft55">15</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:101, </SPAN><SPAN class="ft42">Demografins regionala utmaningar</SPAN>, bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015.</P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">16</SPAN><SPAN class="ft43">Statistiska centralbyrån (2015), </SPAN><SPAN class="ft44">Urbanisering – från land till stad</SPAN>, Nr. 2015:96 Publicerad: <NOBR>2015-03-03.</NOBR></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">17</SPAN><SPAN class="ft56">Med tätortsgrad avses andel av befolkningen som bor i tätort.</SPAN></P>
<P class="p134 ft5"><SPAN class="ft55">18</SPAN><SPAN class="ft41">Statistiska centralbyrån (2015), </SPAN><SPAN class="ft42">Urbanisering – från land till stad</SPAN>, Nr. 2015:96, Publicerad: <NOBR>2015-03-03.</NOBR></P>
<P class="p56 ft22">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32680x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft14">befolkningen har utvecklas mot att koncentrera sig allt mer till ett mindre antal regioner i landet.</P>
<P class="p250 ft3">Figur 3.5 Befolkningens koncentration <NOBR>1968–2014</NOBR> på <NOBR>kommun-,</NOBR> lokal arbetsmarknadsregions- och länsnivå (Hooverindex)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr5 td106"><P class="p251 ft87">65</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td106"><P class="p251 ft87">60</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td106"><P class="p251 ft87">55</P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td106"><P class="p251 ft87">50</P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td106"><P class="p251 ft87">45</P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td7"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td106"><P class="p251 ft87">40</P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td7"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td3"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:7px;margin-right:-18px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1968</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1970</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1972</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1974</P></TD>
<TD class="tr8 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-10px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1976</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1978</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1980</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1982</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1984</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1986</P></TD>
<TD class="tr8 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-10px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1988</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:7px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1992</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1994</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p253 ft89"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p253 ft89"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p253 ft89"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr8 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p253 ft89"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p253 ft89"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p253 ft89"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr8 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-10px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>2010</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>2012</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p252 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:14px;" class="p252 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:7px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p252 ft88"><![endif]>2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td106"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td49"><P class="p254 ft90">Kommun</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td109"><P class="p255 ft88">LA98</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p256 ft90">Län</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft92">Källa: <SPAN class="ft91">Amcoff, J. (2015), </SPAN>Befolkningens geografiska omfördelning i Sverige i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> <SPAN class="ft91">i Sveriges kommuner och landsting (2015), Urbanisering. Utmaningar för kommuner med växande och minskande befolkning.</SPAN></P>
<P class="p258 ft91"><SPAN class="ft92">Kommentar: </SPAN>Hooverindex är ett mått på en befolknings koncentration. Om en befolkning är jämt spridd över ett lands yta antar indexet värdet 0, men om befolkningen i stället är helt koncentrerad till en enda region antar indexet värdet 100.</P>
<P class="p259 ft9">Av figuren framgår att urbaniseringen har fortsatt även efter 1960- talet. Under <NOBR>1970-talet</NOBR> skedde också omflyttningar från Sveriges landsbygder till storstadsregionerna och de större städerna. Efter detta mattades dock utvecklingen av under <NOBR>1980-talet.</NOBR> Och i dag är av allt att döma de stora omflyttningarna från land till stad av- slutade.<SPAN class="ft38">19 </SPAN>I vissa typer av landsbygder (framför allt glesa lands- bygdskommuner och mycket glesa landsbygdskommuner) minskar förvisso fortfarande befolkningen. Detta beror dock inte i första</P>
<P class="p57 ft7"><SPAN class="ft46">19 </SPAN>Se exempelvis SOU 2015:101 <SPAN class="ft6">Demografins regionala utmaningar</SPAN>, bilaga 7 till Långtidsutred- ningen 2015 eller Amcoff, J. (2015), <SPAN class="ft6">Befolkningens geografiska omfördelning i Sverige i början av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">2000-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> </SPAN>i Sveriges kommuner och landsting (2015), <SPAN class="ft6">Urbanisering. Utmaningar för kom- muner med växande och minskande befolkning</SPAN>.</P>
<P class="p51 ft22">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32681x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">hand på att människor väljer att flytta från dessa kommuner utan på att det föds få barn i dessa kommuner.</P>
<P class="p14 ft9">Den urbanisering som pågår i dag sker alltså inte i första hand på landsbygdernas bekostnad. I stället växer storstadsregionerna och de större städerna genom ökad invandring och att det föds fler människor än vad som dör. Sett till landsbygderna som helhet och räknat i absoluta tal minskar inte landsbygdens befolkning mer än marginellt.</P>
<P class="p123 ft9">Som vi tidigare har konstaterat finns det dock skillnader mellan olika typer av landsbygder. Den tätortsnära landsbygden har haft en positiv befolkningsutveckling under senare år. Andra typer av mer glesbefolkade landsbygdskommuner har haft en kontinuerlig minskning av befolkning.</P>
<P class="p118 ft9">Sett till graden av urbanisering så har det egentligen inte skett någon större förändring sedan <NOBR>1970-talet.</NOBR> År 1970 bodde 81 pro- cent av befolkningen i tätort vilket ska jämföras med 85 procent av befolkningen vid den senaste tätortsavgränsningen som gjordes 2010.</P>
<P class="p118 ft9">På regional nivå har det dock hänt en del. Under 1970- och <NOBR>1980-talet</NOBR> skedde en lokal utspridning av befolkningen i merparten av Sveriges län. År 1990 bröts dock denna trend och under peri- oden därefter har det varit en ökad koncentration av befolkningen i nästan samtliga län. De större centralorterna har stärkt sin drag- ningskraft under senare år. I dag bor en större andel av respektive läns befolkning i länets största tätort. Det finns också en ihållande trend där befolkningen utvecklas i riktning mot en ökad koncen- tration till ett mindre antal regioner i landet. Under de senaste decennierna har också fördelningen utvecklats i riktning mot ytter- ligare koncentration för varje år som gått. I sammanhanget är det dock viktigt att påpeka att sett i ett europeiskt perspektiv är takten på urbaniseringen i Sverige inte anmärkningsvärt hög utan något långsammare än genomsnittet i EU.<SPAN class="ft38">20</SPAN></P>
<P class="p260 ft42"><SPAN class="ft46">20 </SPAN><SPAN class="ft5">Amcoff, J. (2015), </SPAN>Befolkningens geografiska omfördelning i Sverige i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> <SPAN class="ft5">i Sveriges kommuner och landsting (2015), </SPAN>Urbanisering. Utmaningar för kommuner med väx- ande och minskande befolkning.</P>
<P class="p102 ft22">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32682x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft31"><SPAN class="ft29">3.2</SPAN><SPAN class="ft72">Flyttmönster och barnafödande förklarar utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Hur befolkningen utvecklar sig beror på två faktorer. Det handlar dels om relationen mellan de som flyttar till ett område och de som väljer att flytta därifrån, dels om balansen mellan hur många män- niskor som föds och hur många som dör. I och med att yngre människor flyttar i större utsträckning än äldre kan det påverka åldersstrukturen i olika delar av landet. Flyttmönstren kan på så vis förstärka eller försvaga de demografiska utmaningar och utveck- lingstendenser som vi har redogjort för.</P>
<P class="p47 ft9">I tabell 3.5 visar vi den huvudsakliga förklaringen till befolk- ningsökning och befolkningsminskning i de sex kommuntyperna under perioden 2010 till 2014. Av tabellen framgår hur de olika komponenterna har bidragit till befolkningskoncentrationen under de senaste åren.</P>
<P class="p262 ft3">Tabell 3.5 Antal kommuner fördelade efter huvudsaklig förklaring till befolkningsförändring <NOBR>2010–2014</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr22 td110"><P class="p209 ft50">Huvudsaklig</P></TD>
<TD class="tr22 td111"><P class="p220 ft93">Totalt</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p16 ft50">Mycket</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p16 ft50">Glesa</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p16 ft50">Tätortsnära</P></TD>
<TD class="tr22 td112"><P class="p16 ft50">Glesa</P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p16 ft50">Täta</P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p16 ft50">Storstads-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td110"><P class="p209 ft94">förklaring</P></TD>
<TD class="tr28 td111"><P class="p16 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr28 td73"><P class="p16 ft94">glesa</P></TD>
<TD class="tr28 td73"><P class="p16 ft86">landsbygds-</P></TD>
<TD class="tr28 td73"><P class="p16 ft86">landsbygds-</P></TD>
<TD class="tr28 td112"><P class="p16 ft94">blandade</P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p16 ft94">blandade</P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p16 ft94">kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td110"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p16 ft86">landsbygds-</P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p16 ft50">kommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p16 ft50">kommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p16 ft50">kommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p16 ft50">kommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td114"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td77"><P class="p16 ft50">kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td77"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td77"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td117"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td117"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td110"><P class="p209 ft49">Befolkningsökning</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p220 ft49">185</P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p220 ft49">0</P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p220 ft49">9</P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p220 ft49">39</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p219 ft49">17</P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p219 ft49">91</P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p220 ft49">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td110"><P class="p209 ft50">Flyttöverskott</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p220 ft50">169</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p220 ft50">0</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p220 ft50">9</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p220 ft50">34</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p219 ft50">17</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p219 ft50">82</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p220 ft50">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td110"><P class="p209 ft50">Födelseöverskott</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p220 ft50">16</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p220 ft50">0</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p220 ft50">0</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p220 ft50">5</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p219 ft50">0</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p219 ft50">9</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p219 ft50">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td110"><P class="p209 ft96">Befolkningsminskning</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p220 ft49">105</P></TD>
<TD class="tr1 td73"><P class="p220 ft49">15</P></TD>
<TD class="tr1 td73"><P class="p220 ft49">36</P></TD>
<TD class="tr1 td73"><P class="p220 ft49">31</P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p219 ft49">11</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p219 ft49">12</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p220 ft49">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td110"><P class="p209 ft50">Flyttunderskott</P></TD>
<TD class="tr22 td111"><P class="p220 ft50">13</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p220 ft50">3</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p220 ft50">3</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p220 ft50">5</P></TD>
<TD class="tr22 td112"><P class="p219 ft50">2</P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p219 ft50">0</P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p219 ft50">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p209 ft50">Födelseunderskott</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p220 ft50">92</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p220 ft50">12</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p220 ft50">33</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p220 ft50">26</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p219 ft50">9</P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p219 ft50">12</P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p220 ft50">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td110"><P class="p209 ft50">Totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p220 ft50">290</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p219 ft50">15</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p220 ft50">45</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p220 ft50">70</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p219 ft50">28</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p219 ft50">103</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p219 ft50">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td114"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p181 ft9">Under perioden 2010 till 2014 ökade befolkningen i 185 av 290 kom- muner, medan den minskade i 105 kommuner. Mönstret i tidigare analyser återkommer även här på så vis att det framför allt var i olika typer av landsbygdskommuner som befolkningen minskade. Av de 105 kommuner där befolkningen minskade var 93 landsbygds- kommuner.</P>
<P class="p264 ft22">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft9">Den huvudsakliga förklaringen till att en kommun växer är att det är fler som flyttar till kommunen än som flyttar därifrån. Av de kommuner som hade en befolkningsökning under perioden var det 169 kommuner som växte framför allt till följd av ett positivt flytt- netto. Merparten av dessa kommuner hade förvisso också ett födelseöverskott, men den huvudsakliga förklaringsfaktorn var att inflyttningen översteg utflyttningen. Flyttöverskottet i dessa kom- muner förklaras i sin tur till största delen av en ökad invandring till Sverige under perioden. Ökningen skedde alltså bara i liten ut- sträckning som en följd av omflyttning av befolkningen inom landet.</P>
<P class="p118 ft9">Tittar vi i stället på de 105 kommuner där befolkningen min- skade under perioden så ser vi att för 92 av dessa var den huvud- sakliga förklaringen till minskningen att det föddes för få barn. Flera av dessa kommuner hade också en mindre nettoutflyttning under perioden. Det rörde sig då framför allt om flyttningar inom landet. I samtliga av dessa kommuner var utrikes flyttnettot posi- tivt. I 13 av kommunerna (samtliga definierade som landsbygds- kommuner) var den huvudsakliga förklaringen till befolknings- minskning ett flyttunderskott och då framför allt orsakat av flytt- ningar inom landet.</P>
<P class="p123 ft9">De krympande kommunernas födelseunderskott beror av allt att döma på att dessa kommuner som en följd av tidigare perioder av hög utflyttning har en ogynnsam befolkningsstruktur i form av få unga och många äldre människor. Med utgångspunkt i detta resone- mang kan vi dra slutsatsen att det finns en risk för att den negativa utvecklingen i dessa kommuner kommer att fortsätta även i fram- tiden. Detta eftersom dessa kommuner har en befolkningssamman- sättning med få människor i barnafödande åldrar och allt fler äldre. Att bryta en sådan utveckling kan komma att bli en stor utmaning och en mycket svår uppgift för dessa kommuner. Här kan dock de senaste årens ökade invandring till Sverige vara till hjälp eftersom dessa kommuner är i stort behov av befolkning i arbetsför ålder. Utan ett sådant tillskott kan det bli svårt att upprätthålla den grund- lägganade struktur och service som krävs för en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p265 ft22">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32684x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft29"><SPAN class="ft29">3.3</SPAN><SPAN class="ft54">Människor väljer att flytta av olika anledningar</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Det blir allt vanligare att människor flyttar och byter bostads- eller arbetsort. I genomsnitt flyttar en person elva gånger under sin livstid. De allra flesta väljer dock att bo kvar i eller återvända till det län där de är födda.<SPAN class="ft38">21 </SPAN>Merparten av alla flyttningar sker också inom en kommun och mellan närliggande bostäder.<SPAN class="ft38">22</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Även om vi framför allt flyttar inom en kommun har flyttningar inom landet (det vill säga flyttningar mellan kommuner och regio- ner) betydelse för befolkningsstrukturen och dess utveckling. Det kan därför vara intressant att försöka ge en bild av vad det är som ligger bakom att människor väljer att bryta upp och flytta mellan olika delar av landet. Detta för att vi ska kunna förstå vad det är som driver flyttrörelserna inom landet.</P>
<P class="p50 ft9">Under senare år har det vuxit fram en relativt omfattande dis- kussion inom forskningen om det är ekonomiska möjligheter eller andra typer av faktorer (så kallade ameniteter – faktorer som under- lättar, förenklar eller som ger nytta eller nöje) som driver regional befolkningstillväxt och flyttmönster. Richard Florida och Edward Glaeser har till exempel pekat på betydelsen av andra faktorer än den regionala arbetsmarknaden för en regions befolkningsutveck- ling.<SPAN class="ft38">23 </SPAN>Det kan röra sig om faktorer som boendemiljö, utbudet av kommersiell och offentlig service eller tillgången till kultur- eller fritidsaktiviteter.<SPAN class="ft38">24</SPAN></P>
<P class="p140 ft9">Det finns förstås många olika anledningar till och faktorer bakom att människor väljer att flytta till en ny plats. Det kan vara såväl studie- och arbetsmarknadsrelaterade som familje- och känslomässiga skäl. Skälen till att vi väljer att flytta skiljer sig också åt mellan män- niskor med olika kön, ålder, utbildning och yrke. Människors be- nägenhet att flytta påverkas också av avståndet som en eventuell flytt kräver.</P>
<P class="p266 ft42"><SPAN class="ft55">21</SPAN><SPAN class="ft57">Boverket (2012), </SPAN>Visionen för Sverige 2025<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">22</SPAN><SPAN class="ft43">Statistiska centralbyrån (2015), </SPAN>Dagens urbanisering – inte på landsbygdens bekostnad<SPAN class="ft45">, Nr. 2015:124, Publicerad: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">2015-06-09.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p98 ft45"><SPAN class="ft55">23</SPAN><SPAN class="ft43">Florida, R. (2002), </SPAN><SPAN class="ft44">The rise of the creative class; </SPAN>och Glaeser, E.L. m.fl. (2001), <SPAN class="ft44">Consumer city</SPAN>, i Journal of economic geography 1, vol. 1, s. <NOBR>27–50.</NOBR></P>
<P class="p98 ft6"><SPAN class="ft55">24</SPAN><SPAN class="ft40">Tillväxtanalys (2014), </SPAN>Varför är vissa platser mer attraktiva än andra? – en forskningsöversikt om de faktorer som skapar boendeattraktivitet<SPAN class="ft7">, Dnr: 2014/008; och Nieodmysl, T. och Clark, W.A.V. (2014), </SPAN>What matters for internal migration, jobs or amenities<SPAN class="ft7">, i Migrations letters, vol. 11, nr. 3, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">377–386.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p110 ft22">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32685x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft9">En människas benägenhet att flytta skiljer sig åt mellan olika tidpunkter i livet. Ju äldre människor blir desto mindre benägna att flytta blir de. Generellt sett är människor mer benägna att flytta i tidig ålder i samband med studier och innan de bildar familj. Flytt- benägenheten är som störst mellan 20 och 30 års ålder. Därefter minskar benägenheten att flytta fortlöpande för att stabilisera sig på en förhållandevis låg nivå för personer över 35 år. Det finns dock studier som visar att vissa grupper tenderar att flytta efter att de har gått i pension.<SPAN class="ft38">25</SPAN></P>
<P class="p14 ft9">Även utbildningsnivå har betydelse för hur pass benägen att flytta en person är. Personer med eftergymnasial utbildning har visat sig vara mer rörliga än personer med lägre utbildning (gymnasial eller lägre). Högutbildade personer flyttar också längre avstånd än per- soner med lägre utbildningsnivå.<SPAN class="ft38">26</SPAN></P>
<P class="p267 ft9">Barnfamiljer är mindre benägna att flytta än <NOBR>icke-barnfamiljer.<SPAN class="ft38">27</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>Samtidigt finns det studier som visar att hushåll med barn i större utsträckning säger att de vill flytta till landsbygderna jämfört med personer utan barn, och att en större andel av barnfamiljerna fak- tiskt också flyttar till landsbygderna jämfört med personer utan barn.<SPAN class="ft38">28</SPAN></P>
<P class="p268 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Arbetsmarknadens betydelse för människors val av bostadssort</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Om vi vill veta vad det är som gör att människor väljer att flytta mellan olika delar av landet kan vi antingen fråga dem varför de väljer att flytta eller så kan vi studera deras faktiska ageranden. Be- roende på vilket angreppssätt vi väljer skiljer sig svaren åt en aning. Det är sannolikt därför som forskningen inom området också är något tvetydig.</P>
<P class="p269 ft44"><SPAN class="ft55">25</SPAN><SPAN class="ft43">Amcoff, J. m.fl. (2011), </SPAN>Pensionspuckeln: 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen<SPAN class="ft45">. Demografisk rapport 2011:2, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Stockholms läns lands- ting; och Andersson, E. och Abrahamsson, M. (2012), </SPAN>Changing residential mobility rates of older people in Sweden, <SPAN class="ft45">i Ageing & Society 32, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">963–982.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p270 ft5"><SPAN class="ft55">26</SPAN><SPAN class="ft57">Nordiska ministerrådet (2002), </SPAN><SPAN class="ft42">Nöjda så in i Norden</SPAN>, Nord 2002:6.</P>
<P class="p206 ft64"><SPAN class="ft55">27</SPAN><SPAN class="ft61">Amcoff, J. och Nieodmysl, T. (2013), </SPAN>Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000<SPAN class="ft62">, Demo- grafisk rapport 2013:4, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting.</SPAN></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">28</SPAN><SPAN class="ft41">Niedomysl, T. & Amcoff, J. (2010), </SPAN>Is there hidden potential for rural population growth in Sweden? <SPAN class="ft5">i Rural Sociology 76, nr. 2, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">257–279.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p56 ft22">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32686x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Historiskt sett har människor flyttat till platser där det har funnits goda förutsättningar att försörja sig. Under <NOBR>1800-talet</NOBR> och första hälften av <NOBR>1900-talet</NOBR> flyttade människor till de platser där nya näringar och arbetstillfällen skapades. Under <NOBR>1990-talets</NOBR> andra hälft när Sverige genomgick en relativt kraftig urbanisering fick vi en tydligare uppdelning i bostadsområden och arbetsområden. Detta tycks dock inte ha fått till följd att arbetsmarknadens betydelse för flyttrörelserna mellan regioner och kommuner har minskat.</P>
<P class="p50 ft9">Det finns flera studier som pekar på att arbetsmarknaden har stor betydelse för flyttströmmarna inom Sverige. Generellt sett går flyttströmmarna från regioner med sämre arbetsmarknadsläge till regioner med bättre arbetsmarknadsläge. Regioner med hög arbets- löshet, få vakanser och en stor andel av befolkningen i arbets- marknadspolitiska program kämpar därmed i motvind i och med att de har regionala egenskaper som kan sägas fungera frånstötande för människor i arbetsför ålder. Detta till skillnad från arbetsmarknads- regioner med större befolkningsunderlag, fler vakanser och ökad tillgång till utbildningsplatser som i stället har egenskaper som drar till sig människor och arbetskraft.<SPAN class="ft38">29</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Sett över tid har också de regionala skillnaderna i arbetslöshet minskat, vilket ytterligare talar för arbetsmarknadens betydelse för flyttmönstren. Flyttströmmarna går också till regioner där det finns ett universitet eller en högskola och från de mindre regionerna till de större.<SPAN class="ft38">30 </SPAN>En förklaring till detta är att en större region generellt sett har ett mer varierat näringsliv och en bredare arbetsmarknad och därmed antas kunna erbjuda större möjligheter till lokal jobbrörlig- het.<SPAN class="ft38">31</SPAN></P>
<P class="p58 ft9">Arbetsmarknadens betydelse varierar också mellan olika grupper av människor. Till exempel så tycks högutbildade fästa särskilt stor vikt vid jobb och karriär vid beslut om bosättningsort.<SPAN class="ft38">32</SPAN></P>
<P class="p271 ft45"><SPAN class="ft55">29</SPAN><SPAN class="ft43">SOU 2007:35, </SPAN><SPAN class="ft44">Flyttning och pendling i Sverige</SPAN>, bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008; Lundholm, E. (2010), <SPAN class="ft44">Interregional migration propensity and labour market size in Sweden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">1970–2001,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> </SPAN>i Regional studies 44, s. <NOBR>455–464;</NOBR> och Gärtner, S. (2014), <SPAN class="ft44">New macroeconomic evidence on internal migration in Sweden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">1967–2003</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p272 ft5"><SPAN class="ft55">30</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2007:35, </SPAN><SPAN class="ft42">Flyttning och pendling i Sverige</SPAN>, bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008.</P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">31</SPAN><SPAN class="ft43">Tillväxtanalys (2014), </SPAN>Varför är vissa platser mer attraktiva än andra? – en forskningsöversikt om de faktorer som skapar boendeattraktivitet<SPAN class="ft45">, Dnr: 2014/008.</SPAN></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">32</SPAN><SPAN class="ft41">Niedomysl, T. och Hansen, H.K. (2010), </SPAN>What matters for the decision to move: jobs versus amenities<SPAN class="ft5">, i Environment and Planning A, vol. 42, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">1636–1649.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p110 ft22">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32687x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft9">Det finns samtidigt exempel på studier som tonar ned arbets- marknadens betydelse för flyttströmmarna. Till exempel har Richard Florida ifrågasatt arbetsmarknadens betydelse för människors val av bostadsort genom att peka på att faktorer som kultur och nöjen faktiskt är viktigare för att attrahera människor och skapa regional tillväxt.<SPAN class="ft38">33 </SPAN>I sammanhanget är det dock viktigt att påpeka att Floridas tes i synnerhet gäller personer med högre utbildning som är verk- samma inom kunskapsintensiva branscher.</P>
<P class="p14 ft9">Det finns även svenska studier som tonar ned arbetsmarknadens betydelse. Enligt en studie som genomfördes i anslutning till den regionalpolitiska utredningen 2000 var det endast en femtedel av befolkningen som flyttade av arbetsmarknadsrelaterade skäl. De svarande lyfte snarare fram studiemässiga, sociala eller boendemiljö- relaterade skäl för sina val av bostadsort.<SPAN class="ft38">34</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Vi kan alltså konstatera att forskningen på området går isär. En rimlig förklaring till detta är att de allra flesta människor sannolikt har fler skäl till att flytta än ett enda och att dessa faktorer sam- verkar i beslutsfattandet. Thomas Niedomysl har med utgångs- punkt i ett sådant resonemang presenterat en modell där behov av försörjning ses som en grundläggande förutsättning som måste vara uppfylld innan övriga faktorer kommer i spel.<SPAN class="ft38">35</SPAN></P>
<P class="p223 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Andra faktorers betydelse för flyttströmmarna</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Även om arbetsmarknaden har betydelse för människors val av bosättningsort så spelar sociala faktorer som närhet till familj, släkt och vänner fortfarande stor roll för människors flyttbeslut.<SPAN class="ft38">36 </SPAN>En majoritet av svenskarna har också bosatt sig inom fem mil från sina barn eller sina föräldrar, vilket ytterligare talar för de sociala fak- torernas betydelse.<SPAN class="ft38">37 </SPAN>Kvinnor fäster större vikt vid sociala faktorer</P>
<P class="p273 ft42"><SPAN class="ft55">33</SPAN><SPAN class="ft57">Florida, R. (2002), </SPAN>The rise of the creative class<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">34</SPAN><SPAN class="ft43">Garvill, J, Malmberg, G. och Westin, K. (2000), </SPAN><SPAN class="ft44">Värdet av att flytta och att stanna – om flyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden</SPAN>.</P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft55">35</SPAN><SPAN class="ft43">Niedomysl, T. (2010), </SPAN>Towards a conceptual framework of place attractiveness: a migration perspective<SPAN class="ft45">, i Geografiska annaler B, vol. 92, nr. 1, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">97–109.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">36</SPAN><SPAN class="ft43">Garvill, J, Malmberg, G. och Westin, K. (2000), </SPAN><SPAN class="ft44">Värdet av att flytta och att stanna – om flyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden</SPAN>; och Niedomysl, T. (2010), <SPAN class="ft44">Towards a con- ceptual framework of place attractiveness: a migration perspective</SPAN>. i Geografiska annaler B, vol. 92, nr. 1, s. <NOBR>97–109.</NOBR></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">37</SPAN><SPAN class="ft41">Malmberg, G. och Pettersson, A. (2007), </SPAN>Distance to elderly parents: Analyses of Swedish register data<SPAN class="ft5">, i Demographic research 17, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">679–703.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p56 ft22">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32688x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft9">vid val av bosättningsort än andra.<SPAN class="ft38">38 </SPAN>Ungefär var fjärde flytt är dess- utom en återflytt till en plats där en person har bott tidigare i livet. En social koppling till en plats i form av familj, släkt eller vänner ökar sannolikheten för inflyttning.<SPAN class="ft38">39</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Människor tycks vidare värdera goda möjligheter till vård, om- sorg och kommunikationer, friluftsliv och tillgång till vatten och natursköna omgivningar vid val av bosättningsort. Det lokala ut- budet av idrott, kultur och nöjen verkar dock inte påverka valet av att flytta till den ena eller den andra platsen. Det finns dock varia- tioner mellan olika grupper, till exempel fäster högutbildade större vikt vid kulturutbud vid val av bosättningsort än andra grupper.<SPAN class="ft38">40</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">När det gäller frågan om den offentliga servicens betydelse för människors val av bostadsplats har Jan Amcoff med flera studerat betydelsen av butiker och skolor i landsbygderna. Av dessa studier framgår att det inte tycks finnas något samband mellan vare sig inflyttning eller utflyttning och nedläggning av butiker och skolor i landsbygderna. Detta gäller även för de grupper som kan antas ha ett särskilt behov av just den typen av service.<SPAN class="ft38">41</SPAN></P>
<P class="p275 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft58">Finns det en potential för en mer omfattande inflyttning till landsbygderna?</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Det finns fler studier av inflyttningen från städerna till landsbygd- erna än av inflyttning från landsbygderna till städerna. Tidigare stu- dier har visat att de som väljer att flytta till landsbygderna tenderar att vara äldre, svenskfödda, mindre välbeställda, ha lägre utbildning, ensamstående och arbetslösa jämfört med andra flyttare.<SPAN class="ft38">42</SPAN></P>
<P class="p276 ft44"><SPAN class="ft55">38</SPAN><SPAN class="ft43">Niedomysl, T. (2008), </SPAN>Residential preferences for interregional migration in Sweden: demo- graphic, socioeconomic, and geographical determinanit<SPAN class="ft45">. i Environment and Planning A, vol. 40, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">1109–1131.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p277 ft6"><SPAN class="ft55">39</SPAN><SPAN class="ft40">Lundholm, E (2012), </SPAN>Returning Home? Migration to Birthplace among Migrants after Age 55<SPAN class="ft7">, i Population, Space and Place vol. 18, nr. 1, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">74–84.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p98 ft6"><SPAN class="ft55">40</SPAN><SPAN class="ft40">Niedomysl, T. (2010), </SPAN>Towards a conceptual framework of place attractiveness: a migration perspective<SPAN class="ft7">, Geografiska Annaler, series B, vol. 92, nr. 1, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">97–109.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p278 ft64"><SPAN class="ft55">41</SPAN><SPAN class="ft61">Amcoff, J. (2012), </SPAN>Do Rural Districts Die When Their Schools Close? Evidence from Sweden around 2000<SPAN class="ft62">, i Educational Planning, vol. 20, nr. 3, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">47–60;</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> och Amcoff, J, m.fl. (2011), </SPAN>The (un)importance of the closure of village shops to rural migration patterns<SPAN class="ft62">, i The International Review of Retail, Distribution and Consumer Research vol. 21, nr. 2, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">129–143.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">42</SPAN><SPAN class="ft41">Lindgren, U (2003), </SPAN>Who is the <NOBR>Counter-Urban</NOBR> Mover? Evidence from the Swedish Urban System<SPAN class="ft5">, i International Journal of Population Geography, vol. 9, nr. 5, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">399–418.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p110 ft22">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32689x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td47"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p16 ft73">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft9">Niedomysl och Amcoff har studerat skillnaderna hos individer som flyttat till antingen en stad eller till landsbygderna. Enligt denna studie är det en större andel som säger sig vilja flytta till landsbygderna än som faktiskt gör det. Detta skulle tala för att det finns en potential till ökad inflyttning till landsbygderna. Studien visar att det är samma grupper av människor som redan flyttar till landsbygderna som uttrycker en önskan om att flytta dit. Att skill- naderna mellan de som säger sig vilja flytta till landet och de som faktiskt gör det är så pass små innebär att det sannolikt inte finns en dold potential till ökad inflyttning. Detta tyder, enligt Niedomysl och Amcoff, på att människor inte alltid agerar på det sätt som de säger sig vilja agera snarare än att det saknas förutsättningar för människor att flytta till landsbygderna. Studien visar vidare att de som säger sig vilja flytta till landet och de som också gör det är i större utsträckning medelålders eller äldre, har i regel barn och är i större utsträckning egenföretagare. Detta skiljer sig från de som säger sig vilja flytta till staden. Dessa är i allmänhet yngre och har en hög inkomst och hög utbildning.<SPAN class="ft38">43</SPAN></P>
<P class="p230 ft29"><SPAN class="ft29">3.4</SPAN><SPAN class="ft54">De demografiska utmaningarna</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">Den demografiska utvecklingen är en viktig, men också svår fråga att hantera för många kommuner. Stora delar av Sverige står inför stora utmaningar relaterade till den demografiska utvecklingen. Den fortsatta koncentrationen av människor till tätorterna och ett fåtal större regioner innebär att de täta miljöerna och de glesa lands- bygderna har olika demografiska strukturer. Givet detta står de också inför olika utmaningar.</P>
<P class="p12 ft9">Som framgått av beskrivningarna i detta kapitel krymper många av de glesa och mycket glesa landsbygdskommuner och har så gjort under en längre period. Detta påverkar den kommunala ekonomin och kommunens förmåga att attrahera människor och företag samt behålla och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Många av dessa kommuner har redan i dag problem med eller kommer att få problem med att klara av sina åtaganden inom välfärdsuppdraget.</P>
<P class="p279 ft42"><SPAN class="ft46">43 </SPAN><SPAN class="ft5">Niedomysl, T. och Amcoff, J. (2011), </SPAN>Is the a hidden potential for rural population growth in Sweden? <SPAN class="ft5">i Rural sociology 76, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">257–279.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p56 ft22">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Befolkningsutvecklingen i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft9">I dessa delar av landet kommer det på längre sikt också att bli svårt att upprätthålla kompetensförsörjningen inom offentlig och privat sektor. På vissa platser är detta redan i dag en i allra högsta grad verklig utmaning.</P>
<P class="p47 ft9">Många glesa och mycket glesa landsbygdskommuner har en ålders- struktur som är mycket ofördelaktig för en långsiktig befolknings- tillväxt. Detta till följd av att framför allt unga vuxna av olika skäl har valt att flytta från dessa kommuner.</P>
<P class="p47 ft9">Den här något dystra bilden behöver dock nyanseras en aning. I de tätortsnära landsbygderna och i vissa delar av de glesa lands- bygderna, till exempel där man har tillgång till platsbundna tillgångar, har vi kunnat se en annan utveckling. Här ökar befolkningen och många av dessa kommuner har såväl ett positivt flyttnetto som ett positivt födelsenetto. På sikt kommer även dessa kommuner att ställas inför demografiska utmaningar kopplade till en ökad försörj- ningskvot, men det gäller i stort sett alla Sveriges kommuner.</P>
<P class="p281 ft22">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<P class="p282 ft33"><SPAN class="ft8">4</SPAN><SPAN class="ft32">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p204 ft9">Den ekonomiska och sociala utvecklingen bygger i hög grad på att det finns möjligheter för människor att försörja sig och hitta men- ingsfull sysselsättning i arbetsliv och på fritiden. I Sveriges lands- bygder är utveckling och tillväxt därför starkt kopplad till i vilken utsträckning arbetstillfällen växer fram och vilken tillgång företag har till rätt arbetskraft. Ett annat exempel på en förutsättning för god utveckling och tillväxt i landsbygderna är att det finns en bred näringslivsstruktur och lokal köpkraft.</P>
<P class="p14 ft9">I detta kapitel gör vi en översiktlig beskrivning av det svenska företagandets och arbetslivets utveckling i Sveriges landsbygder. Kapitlet fokuserar på skillnader i utveckling mellan olika regioner såväl som mellan städer och landsbygder. Vi inleder kapitlet med en beskrivning av strukturomvandlingen i Sveriges landsbygder. Där- efter redogör vi för hur näringslivet och företagandet har utvecklats i de olika kommuntyperna mellan 1990 och 2010. Vidare beskriver vi sysselsättning i landsbygderna och hur utvecklingen har påverkat efterfrågan på och tillgången till kunskap och högutbildad arbets- kraft. Avslutningsvis diskuterar vi hur näringsliv och kompetens- försörjning sammantaget påverkar förutsättningarna för landsbygd- erna och vilka hinder och möjligheter vi ser för utveckling i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p283 ft22">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32692x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft31"><SPAN class="ft29">4.1</SPAN><SPAN class="ft72">Från en råvarubaserad till en kunskapsintensiv ekonomi</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Sverige har under en längre tid gått från att vara ett landsbygds- baserat jordbrukssamhälle till en urbaniserad kunskapsekonomi.<SPAN class="ft38">1 </SPAN>När jord- och skogsbruket mekaniserades i slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> uppstod ett överskott av arbetskraft i landsbygderna samtidigt som industrialiseringen drog till sig detta överskott. Denna struktur- omvandling medförde en omflyttning av människor från landsbyg- der till tätorter som pågick fram till <NOBR>1970-talet.<SPAN class="ft38">2</SPAN></NOBR></P>
<P class="p47 ft9">Tillverkningsindustrin var inledningsvis direkt relaterad till råvaru- produktionen, såsom järnindustri och sågvirke, och växte fram runt sågverk och järnbruk. Den framväxande mer högförädlande tillverk- ningsindustri minskade industrins koppling till den inhemska råvaru- produktionen. Denna industri koncentrerades i stället till större och växande orter. En tjänstesektor växte samtidigt fram på dessa platser.</P>
<P class="p50 ft9">Från <NOBR>1970-talet</NOBR> har tillverkningsindustrin blivit mer och mer driven av kunskap och forskning och dragits mot större orter. Under lågkonjunkturen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> minskade sysselsättningen framför allt i den lågförädlande tillverkningsindustrin och i offent- lig sektor. Det medförde att en stor andel jobb på många mindre orter i Sverige försvann. Flyttströmmarna från mindre orter till större städer med större utbud av högre utbildning och större marknader för tillväxtbranscher inom service och handel förstärktes.</P>
<P class="p50 ft9">Tillverkningsindustrin har under lång tid både specialiserat sig samt förändrat sina produktions- och affärssystem, inte minst genom robotisering och automatisering. I vissa branscher har denna för- ändring inneburit att många arbetstillfällen har försvunnit. Det väx- ande kunskapsinnehållet i ekonomin innebär att allt fler människor arbetar med tjänsterelaterade uppgifter, även inom tillverknings- industrin.</P>
<P class="p47 ft9">I dagens ekonomi sysselsätts alltså allt fler människor inom tjänste- sektorerna. Närheten till marknaden spelar en större roll i tjänste- sektorer jämfört med den traditionella tillverkningsindustrin, vilket innebär att en allt större andel av den ekonomiska aktiviteten kon-</P>
<P class="p49 ft6"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft40">Statens jordbruksverk (2012), </SPAN>Arbete och liv på landsbygden – landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin<SPAN class="ft7">, Rapport 2012:19.</SPAN></P>
<P class="p277 ft42"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft41">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft5">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32693x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">centreras till storstadsregionerna. Att produktionen blir mer kun- skapsintensiv förstärker denna utveckling. Detta beror på att kun- skapsintensiva aktiviteter gynnas av samlokalisering och kunskaps- täta miljöer växer därför främst i urbana områden. Den kunskaps- baserade ekonomin har således medfört en stark koncentration av tjänstesektorer till urbana miljöer och minskande sysselsättning i landsbygderna. Den pågående strukturomvandlingen mot en mer kunskapsbaserad ekonomi innebär att utvecklingstrenderna med ökad urbanisering och förtätning ser ut att fortsätta även i framtiden. Det finns samtidigt regioner som specialiserar sig inom en för regio- nen specifik bransch. Sådan specialisering svarar inte på samma sätt på koncentrationskrafterna som de mer tjänsteintensiva sektorerna gör då specialiseringen ofta bygger på mer platsbundna och trög- rörliga produktionsfaktorer.<SPAN class="ft38">3 </SPAN>Det kan till exempel gälla jordbruks- produktion eller gruvnäring. Samtidigt erbjuder det digitala samhällets framväxt nya möjligheter att leva, arbeta och driva företag i lands- bygderna.</P>
<P class="p285 ft31"><SPAN class="ft29">4.2</SPAN><SPAN class="ft72">Sysselsättningens och näringslivets utveckling 1990 till 2010</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Under perioden 1990 till 2010 har den huvudsakliga tillväxten i sysselsättningen skett i den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den totala nettosysselsättningen sjönk med drygt 100 000 arbetstillfällen under perioden. Sysselsättningen ökade i de större städerna sam- tidigt som den minskade i landsbygderna.<SPAN class="ft38">4</SPAN></P>
<P class="p14 ft9">I dag sysselsätter tjänstesektorn mer än 80 procent av landets befolkning. Tjänstesektorn består dels av så kallade hushållnära tjänster, såsom bygg, handel, transport och hotell- och restaurang- verksamhet, dels av avancerade tjänster, till exempel vård- och utbildningssektorn. De hushållsnära tjänsterna sysselsätter en ökande andel av arbetskraften, men den största ökningen finns emellertid inom de avancerade tjänsterna. Andelen sysselsatta inom råvaru- produktion och tillverkningsindustri har sjunkit totalt sett och det är inom den lågteknologiska tillverkningsindustrin som sysselsätt-</P>
<P class="p286 ft5"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 2007:25, </SPAN><SPAN class="ft42">Plats för tillväxt</SPAN>, bilaga 2 till Långtidsutredningen 2008.</P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft41">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft5">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p56 ft22">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32694x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">ningen har gått tillbaka mest. Minskningen i tillverkningsindustrin har varit kraftigare i storstäderna än i landsbygderna. Det innebär att andelen sysselsatta i tillverkningsindustrin är större i landsbygd- erna eftersom en stor del av denna industri främst återfinns i lands- bygdskommunerna.<SPAN class="ft38">5</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Näringslivsstruktur och sysselsättning skiljer sig åt mellan städer och landsbygder liksom mellan olika typer av landsbygder. Tabell 4.1 visar andel av samtliga sysselsatta i olika sektorer 1990 och 2010.</P>
<P class="p287 ft3">Tabell 4.1 Kommuntypers andel av samtliga sysselsatta i olika sektorer, 1990 och 2010 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr22 td58"></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p242 ft98">Mycket</P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p288 ft93">Glesa</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td73"><P class="p288 ft86">Tätortsnära</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p288 ft93">Glesa</P></TD>
<TD class="tr22 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p289 ft50">Täta</P></TD>
<TD class="tr22 td21"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td73"><P class="p219 ft86">Storstads-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td122"><P class="p290 ft93">Andel av total</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td58"></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p242 ft50">glesa</P></TD>
<TD class="tr11 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td73"><P class="p288 ft93">landsbygds-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td73"><P class="p288 ft93">landsbygds-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td123"><P class="p288 ft50">blandade</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td124"><P class="p289 ft50">blandade</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td73"><P class="p291 ft50">kommuner</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td122"><P class="p220 ft93">sysselsättning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td58"></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td73"><P class="p242 ft93">landsbygds-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td73"><P class="p288 ft50">kommuner</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td73"><P class="p288 ft50">kommuner</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td123"><P class="p288 ft50">kommuner</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td124"><P class="p289 ft50">kommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td106"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td58"></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td73"><P class="p242 ft50">kommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td58"></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td132"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td133"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td70"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr33 td134"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td58"></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p242 ft50">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p292 ft98">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p242 ft50">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p292 ft93">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p242 ft93">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p292 ft50">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p292 ft93">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p293 ft93">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p293 ft50">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p293 ft50">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td106"><P class="p19 ft50">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p292 ft50">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p255 ft50">1990</P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p294 ft50">2010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td128"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td130"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td128"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td130"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td130"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td134"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td58"></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p209 ft50">Areella</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td106"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td58"></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p209 ft50">näringar</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p220 ft50">6,4</P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p256 ft50">6,4</P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p292 ft50">7,3</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p256 ft50">5,6</P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p19 ft50">8,0</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p256 ft50">5,6</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p292 ft50">4,9</P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p293 ft50">3,3</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p293 ft50">3,3</P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p293 ft50">2,1</P></TD>
<TD class="tr13 td106"><P class="p19 ft50">0,5</P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p292 ft50">0,3</P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p19 ft50">3,2</P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p219 ft50">2,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td58"></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p209 ft50">och fiske</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td106"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p209 ft86">Övrig råvaru-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p220 ft50">2,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p256 ft50">2,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p292 ft50">1,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p256 ft50">0,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p19 ft50">1,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p256 ft50">1,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p292 ft50">2,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p293 ft50">2,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p293 ft50">0,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td21"><P class="p293 ft50">0,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td106"><P class="p19 ft50">0,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td125"><P class="p292 ft50">0,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p19 ft50">1,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td126"><P class="p219 ft50">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td120"><P class="p209 ft50">och energi</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td21"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td106"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p209 ft93">Lågteknologisk</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p220 ft50">11,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p256 ft50">8,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p292 ft50">19,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p256 ft50">16,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p19 ft50">19,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p256 ft50">15,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p292 ft50">16,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p293 ft50">12,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p293 ft50">13,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td21"><P class="p293 ft50">8,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td106"><P class="p19 ft50">6,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td125"><P class="p292 ft50">3,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p19 ft50">12,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td126"><P class="p220 ft50">8,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td120"><P class="p209 ft50">tillverkning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td21"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td106"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p209 ft50">Avancerad</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p220 ft50">2,14</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p256 ft50">2,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p292 ft50">6,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p256 ft50">4,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p19 ft50">8,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p256 ft50">8,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p292 ft50">9,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p293 ft50">8,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p293 ft50">9,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td21"><P class="p293 ft50">6,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td106"><P class="p19 ft50">7,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td125"><P class="p292 ft50">5,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p19 ft50">8,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td126"><P class="p219 ft50">6,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td120"><P class="p209 ft50">tillverkning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td21"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td106"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p209 ft50">Hushållsnära</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p220 ft50">41,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p256 ft93">36,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p292 ft50">27,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p256 ft50">29,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p19 ft50">28,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p256 ft50">30,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p292 ft50">27,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p293 ft50">28,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p293 ft50">30,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td21"><P class="p293 ft50">32,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td106"><P class="p19 ft50">37,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td125"><P class="p292 ft50">34,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p19 ft50">31,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td126"><P class="p219 ft50">32,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td120"><P class="p209 ft50">tjänster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td21"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td106"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p209 ft50">Avancerade</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p220 ft50">32,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p256 ft93">42,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p292 ft50">34,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p256 ft50">41,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p19 ft50">31,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p256 ft50">37,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p292 ft50">37,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p293 ft50">44,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p293 ft50">40,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td21"><P class="p293 ft50">49,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td106"><P class="p19 ft50">44,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td125"><P class="p292 ft50">54,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p19 ft50">40,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td126"><P class="p219 ft50">49,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td120"><P class="p209 ft50">tjänster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td21"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td106"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p209 ft93">Andel av total</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p220 ft50">1,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p256 ft50">0,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td63"><P class="p292 ft50">6,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p256 ft50">5,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p19 ft50">8,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td121"><P class="p256 ft50">8,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p292 ft50">7,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td4"><P class="p293 ft50">7,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td40"><P class="p293 ft50">42,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td21"><P class="p293 ft50">41,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td106"><P class="p19 ft50">33,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td125"><P class="p292 ft50">37,8</P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr10 td126"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td120"><P class="p209 ft86">sysselsättning</P></TD>
<TD class="tr27 td63"><P class="p16 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p16 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td4"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td21"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td106"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td128"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td130"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td128"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td130"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td129"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td130"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td131"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td132"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td134"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p295 ft42"><SPAN class="ft46">5 </SPAN><SPAN class="ft5">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft5">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32695x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">Olika regioner har olika förmåga att skapa tillväxt i sysselsättning. De mönster som kan urskiljas av tabellen ovan är att landsbygds- kommuner är mer specialiserade inom areella näringar och lågtek- nologisk tillverkningsindustri. Många av dessa branscher befinner sig i en rationaliseringsfas där sysselsättningen minskar. Vi kan utifrån denna utveckling konstatera att landsbygdernas sämre utveckling i sysselsättningen sannolikt beror på näringslivsstrukturen.</P>
<P class="p13 ft9">Samtidigt har många branscher samma utveckling oavsett lokali- sering. Detta är ett mönster som gäller både för de branscher som är inne i en stark tillväxtfas som för branscher som befinner sig i nedgång. Branscher som växer starkt i sysselsättning återfinns i hög grad inom tjänstesektorer såsom utbildning, företagstjänster, turism, handel och transport, men även inom näringar som kopplar till natur- resurser. Dessa branscher har under början av <NOBR>2000-talet</NOBR> vuxit i både landsbygds- och stadskommuner.</P>
<P class="p13 ft9">Sysselsättningstillväxten har alltså i stora drag samma innehåll i stad och landsbygd. Det finns dock några verksamheter som har vuxit starkare i landsbygdskommuner än i stadskommuner. Dessa återfinns till exempel inom lågteknologisk tillverkning såsom stål- och metallproduktion eller inom mer avancerade tjänster inom finans, försäkring samt forskning och utveckling. Detta visar att lands- bygdens näringslivsstruktur även koncentreras kring kunskapsinten- siva verksamheter, såsom företagstjänster och forskning.<SPAN class="ft38">6</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">Skälen till ökning eller minskning i sysselsättning i en bransch kan vara olika. Branscher har minskat sin sysselsättning som en följd av att produktionsprocesser moderniseras och maskiner ersätter mänsklig arbetskraft. För ekonomisk tillväxt och ökat välstånd är sådan produktivitetsutveckling nödvändig eftersom den ökar produk- tionsvärdet per arbetad timme och stärker företagens konkurrens- kraft. En annan orsak kan vara att en hel bransch är på tillbakagång på grund av försämrad konkurrenskraft.</P>
<P class="p14 ft9">Även för tillväxt i förädlingsvärde per anställd är utvecklingen inom branscherna likartad mellan stad och land. Dessa likheter är dock inte lika tydliga som för sysselsättning.<SPAN class="ft38">7 </SPAN>Som vi har nämnt tidigare kan en stark produktivitetstillväxt och förbättrat förädlings-</P>
<P class="p192 ft6"><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft40">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft7">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p296 ft5"><SPAN class="ft39">7</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p114 ft22">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32696x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">värde leda till en minskning i antalet arbetstillfällen (åtminstone på kort sikt). Det kan vara särskilt negativt för regioner som har svårt att attrahera nya verksamheter inom sektorer som är på frammarsch. Det senare kan tänkas vara fallet för många mindre kommuner i landsbygderna där tillverkningsindustrin dominerar sysselsättningen, men där en sämre tillgång på utbildad arbetskraft och avancerade företagstjänster kombinerat med en svag köpkraftsutveckling på lokala marknader gör det svårt för nya verksamheter att etablera sig.</P>
<P class="p50 ft9">I såväl städer som landsbygder sker sysselsättningstillväxten i hög grad i kunskapsintensiva branscher med högt förädlingsvärde per anställd, vilket är positivt för konkurrenskraft, reallöneutveck- ling och ekonomiskt välstånd på lång sikt. Landsbygderna har dock svårare än städer att attrahera kunskapsbaserade verksamheter, varför betydligt färre arbetstillfällen växer fram utanför de urbana region- erna.</P>
<P class="p297 ft9">En annan förutsättning för ekonomisk utveckling är att det finns en mångfald<SPAN class="ft38">8 </SPAN>i den regionala ekonomiska miljön. Detta beror på att mångfald minskar sårbarheten i en lokal ekonomi som annars kan vara mer beroende av ett fåtal aktörer eller branscher. Regioner med större mångfald har därför lättare att hantera perioder av eko- nomisk nedgång än regioner som nästan uteslutande är beroende av ett fåtal företag eller en enda bransch.</P>
<P class="p50 ft9">Miljöer med stor mångfald har också bättre förutsättningar för innovation och förnyelse eftersom sådana miljöer generellt sett samlar individer med olika perspektiv, erfarenheter och kunskaps- baser. De glesa och mycket glesa landsbygderna har en liten mång- fald av branscher och liten mångfald i arbetskraften vilket kan hämma tillväxten i den lokala ekonomin. Forskning visar också att mång- fald i både näringslivsstruktur liksom i arbetskraftens utbildnings- bakgrund har en positiv effekt på antal arbetsställen. Detta förklarar varför storstadskommuner visar en starkare ökning i antal arbets- ställen än övriga kommuntyper.<SPAN class="ft38">9</SPAN></P>
<P class="p298 ft5"><SPAN class="ft39">8</SPAN><SPAN class="ft41">Mångfald kan ses som en bred tolkning av diversitet, både i näringslivet och i arbetskraften.</SPAN></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft41">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft5">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32697x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Koncentration av ekonomisk aktivitet</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">De delar av ekonomin som utsätts för konkurrens från utländska aktörer ökar över hela landet. Företag har svårt att hävda sig när konkurrensen kommer från länder med avsevärt lägre arbetskrafts- kostnader och billigare insatsvaror. Därför måste produkter och tjänster tillföras andra unika produktegenskaper och teknologiskt innehåll för att klara konkurrensen. Forskning och utveckling och förmågan att attrahera investeringar blir därför alltmer avgörande för den ekonomiska utvecklingen.</P>
<P class="p13 ft9">Tabell 4.2 visar koncentration av sysselsättning, företag och hög- utbildad arbetskraft i de sex kommuntyperna. Av tabellen framgår att merparten av landets sysselsättning och företag koncentreras till storstadskommuner och de täta kommunerna nära en större stad.</P>
<P class="p299 ft3">Tabell 4.2 Koncentration av sysselsättning och ekonomisk aktivitet, 2013 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td135"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td136"><P class="p16 ft3">Andel av total</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td137"><P class="p16 ft3">Andel av totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p16 ft3">Andel av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"></TD>
<TD class="tr17 td135"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td75"><P class="p16 ft3">högutbildad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"></TD>
<TD class="tr15 td135"><P class="p16 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr15 td136"><P class="p16 ft104">sysselsättning</P></TD>
<TD class="tr15 td137"><P class="p16 ft105">antal arbetsställen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td58"></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p16 ft107">arbetskraft*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td58"></TD>
<TD class="tr22 td135"><P class="p16 ft3">Mycket glesa</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td136"><P class="p300 ft3">0,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td137"><P class="p301 ft3">1,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td75"><P class="p301 ft3">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td135"><P class="p16 ft82">landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td58"></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p16 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td137"><P class="p16 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p16 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td58"></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p16 ft3">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td136"><P class="p300 ft3">5,5</P></TD>
<TD class="tr9 td137"><P class="p301 ft3">7,9</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p301 ft3">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td135"><P class="p16 ft86">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p300 ft3">7,9</P></TD>
<TD class="tr10 td137"><P class="p301 ft3">11,8</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p301 ft3">6,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td135"><P class="p16 ft3">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p300 ft3">7,2</P></TD>
<TD class="tr10 td137"><P class="p301 ft3">7,4</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p301 ft3">5,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td58"></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p16 ft3">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td136"><P class="p300 ft3">40,9</P></TD>
<TD class="tr9 td137"><P class="p301 ft3">38,5</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p301 ft3">39,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"></TD>
<TD class="tr10 td135"><P class="p16 ft3">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p300 ft3">37,9</P></TD>
<TD class="tr10 td137"><P class="p301 ft3">32,8</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p301 ft3">45,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"></TD>
<TD class="tr24 td138"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td140"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft109"><SPAN class="ft108">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder. <SPAN class="ft108">Kommentar: </SPAN>*Personer i arbetskraften med minst tre års universitetsutbildning.</P>
<P class="p303 ft9">Tabellen visar också att den högutbildade arbetskraften är än mer koncentrerad till storstadskommuner än sysselsättningen totalt sett. Detta pekar på att de kvalificerade arbetstillfällena koncentreras till de mest urbana miljöerna. Denna utveckling beror på att kunskaps- intensiva verksamheter drar mest nytta av att befinna sig i täta regioner, eftersom kunskap ofta frodas bäst då den koncentreras. Den ökande koncentrationen av de mest kvalificerade arbetstillfäll- ena och den mest kvalificerade arbetskraften till de större städerna har vidare i hög grad påverkat näringslivsstrukturerna.</P>
<P class="p304 ft22">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32698x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">De areella näringarna och livsmedelsindustrin</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">De areella näringarna har historiskt sett varit viktiga för Sveriges landsbygder. Numera sysselsätter de areella näringarna endast ett par procent av den totala arbetskraften i landet. I vissa landsbygds- kommuner står dock de areella näringarna för upp emot 10 procent av sysselsättningen. Figur 4.1 visar förändringen i antal sysselsatta i areella näringar och därtill kopplade förädlingsindustrier 1990 och 2010.</P>
<P class="p306 ft3">Figur 4.1 Sysselsättning i areella näringar och förädlingsindustrier 1990 och 2010</P>
<P class="p307 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p228 ft9">I alla dessa näringar har sysselsättningen minskat mellan <NOBR>1990–2010.</NOBR> Allra mest har den minskat inom jordbruket, där den nästan har halverats under perioden. Minst tillbakagång kan man observera i skogsbruket.</P>
<P class="p47 ft9">Trots att sysselsättningen i de areella näringarna har minskat över tid är det möjligt att dessa näringar ändå bidragit till att stimu- lera sysselsättning inom andra näringar i landsbygderna. Detta efter- som närhet till primärproduktionen kan ge lokaliseringsfördelar för</P>
<P class="p308 ft22">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B32699x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft9">relaterade näringar.<SPAN class="ft38">10 </SPAN>Samlokalisering av företag inom samma näring eller inom relaterade näringar ger upphov till specialiserade kluster. Sådan geografisk specialisering kan bidra till att öka produktivi- teten hos företagen som ingår i klustret. Genom att ta hänsyn till industrisammansättning och specialisering kan kluster i landsbygd- erna ge lika stora produktivitetseffekter som kluster i urbana regio- ner.<SPAN class="ft38">11 </SPAN>Detta indikerar att primärproduktion kan ge lokaliserings- fördelar för verksamheter som är direkta användare av de primär- produkter som de areella näringarna levererar.</P>
<P class="p118 ft9">En stor del av sysselsättningsminskningen inom de areella när- ingarna är en följd av teknikutvecklingen. Det är därför relevant att titta på hur sysselsättningen inom de areella näringarna har utveck- lats i förhållande till förändringar i produktions- och förädlingsvärde.</P>
<P class="p310 ft37">Jordbruket</P>
<P class="p55 ft9">Inom jordbruket har sysselsättningen minskat i samtliga kommun- typer, men minskningen har varit minst i storstadskommunerna. Detta beror sannolikt på att dessa regioner har förhållandevis goda förutsättningar för jordbruk, eftersom den bördigaste åkermarken finns i dessa regioner.<SPAN class="ft38">12 </SPAN>Den närhet till kunder och stora utbud av leverantörer och andra aktörer som finns i storstadsområdena ger goda förutsättningar för jordbruksföretagen att utveckla olika typer av kombinationsverksamheter, vilket kan stärka företagens lönsam- het. I övriga regioner har minskningen i sysselsättning varit ungefär lika stor. I regionerna utanför storstäderna har dock tillväxt i om- sättning och förädlingsvärde varit högre än i storstadskommunerna.</P>
<P class="p12 ft9">Ökningen i sektorns omsättning har varit stark i alla kommun- typer utom i storstäderna trots att sysselsättningen har minskat kraftigt. Detta pekar på att det har skett en teknikutveckling i jord- bruksföretagen där arbetskraft ersatts med maskinkraft. En ökad produktivitet har också stimulerat tillväxten i förädlingsvärde. Att</P>
<P class="p311 ft6"><SPAN class="ft55">10</SPAN><SPAN class="ft40">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft7">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">11</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">12</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p114 ft22">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft14">förädlingsvärdet i jordbrukssektorn har stigit är sannolikt ett resul- tat av en mer effektiv användning av resurser.<SPAN class="ft51">13</SPAN></P>
<P class="p91 ft37">Skogsnäringen</P>
<P class="p77 ft9">Mellan 1990 och 2010 har sysselsättningen i skogssektorn vuxit i storstadskommuner och i tätortsnära landsbygdskommuner. Omsätt- ning och förädlingsvärde har dock utvecklats starkast i de mer glesa landsbygdskommunerna. I jämförelse med jordbruket har skogs- bruket haft en starkare ökning i omsättning och förädlingsvärde, vilket förklarar varför sysselsättningen inte minskat på samma vis i skogsnäringen som i jordbruket.<SPAN class="ft38">14</SPAN></P>
<P class="p117 ft37">Fiskerinäringen</P>
<P class="p49 ft9">Fiskerinäringen sysselsätter endast ett par tusen personer i Sverige. Mellan 1990 och 2010 har sysselsättningen inom näringen minskat över hela landet. Samtidigt som sysselsättningen har minskat har såväl omsättning som förädlingsvärde ökat under perioden. Detta antyder att det finns möjligheter till fortsatt utveckling inom fiskeri- näringen. Ökningen i förädlingsvärdet har varit särskilt kraftig i tät- ortsnära landsbygdskommuner och glesa blandade kommuner.<SPAN class="ft38">15</SPAN></P>
<P class="p117 ft37">Livsmedelsindustrin i landsbygderna</P>
<P class="p77 ft9">Svensk livsmedelsindustri är i dag mindre koncentrerad till städerna än vad som var fallet under <NOBR>2000-talets</NOBR> början. I dagsläget är arbets- tillfällena i industrin tämligen jämt fördelade mellan städer och landsbygder (figur 4.2). Denna utveckling kan till viss del förklaras av att den mer storskaliga livsmedelsindustrin blivit mer export- orienterad under det senaste årtiondet. Den storskaliga produk- tionen är därmed inte enbart inriktad på den inhemska marknaden vilket minskat behovet av att vara lokaliserad i närheten av stor-</P>
<P class="p312 ft6"><SPAN class="ft55">13</SPAN><SPAN class="ft110">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft7">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">14</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">15</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">städerna. Produktionen kan därför i större utsträckning placeras i mindre orter där markpriserna är lägre, tillgången till arbetskraft god och där tillgängligheten till inhemska och utländska marknader via vägtransport fungerar väl.</P>
<P class="p14 ft9">Skattningar som Statens jordbruksverk har gjort pekar på att det finns ett samband mellan andelen sysselsatta i primärproduktion och livsmedelsindustrins storlek på regional nivå. Detta tyder på att det finns fördelar för företag inom livsmedelsförädling att lokalisera sig nära primärproduktionen. En region som är specialiserad mot jordbruk tenderar därför att ha en stor livsmedelsindustri.<SPAN class="ft38">16</SPAN></P>
<P class="p113 ft3">Figur 4.2 Andel sysselsatta i livsmedelsindustri 2011 (procent)</P>
<P class="p313 ft22">Andel sysselsatta inom</P>
<P class="p314 ft22">Livsmedelsindustrin per FA (72)</P>
<P class="p315 ft66">0,0002 - 0,0035</P>
<P class="p315 ft66">0,0036 - 0,0044</P>
<P class="p315 ft66">0,0045 - 0,0050</P>
<P class="p315 ft66">0,0051 - 0,0106</P>
<P class="p315 ft66">0,0107 - 0,1637</P>
<P class="p316 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p198 ft42"><SPAN class="ft46">16 </SPAN><SPAN class="ft5">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft5">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">Den småskaliga livsmedelsförädlingen sker ofta i direkt anslutning till primärproduktion och kan därmed sägas vara direkt länkad till jordbrukssektorn. Samtidigt är den småskaliga livsmedelsproduk- tionen beroende av närhet till en lokal marknad med stark köpkraft. Detta förklarar varför de småskaliga livsmedelsföretagen i Sverige i hög grad är koncentrerade till storstadsregionerna och till områden som attraherar många besökare.<SPAN class="ft38">17</SPAN></P>
<P class="p117 ft37">Besöksnäringar i landsbygderna</P>
<P class="p49 ft9">Det finns studier som talar för att det finns samband mellan besöks- näring, livsmedelsförädling och upplevelseindustrier knutna till mat och måltid. Mat och upplevelser kopplade till mat kan därmed vara en stor tillgång för lokal ekonomisk utveckling. Detta gäller i synner- het i landsbygderna.<SPAN class="ft38">18 </SPAN>Turism kopplad till mat och matrelaterade upplevelser har blivit ett väletablerat koncept. Det finns ett sam- band mellan antal högklassiga restauranger, antal småskaliga livs- medelsförädlare och besöksnäringens storlek i svenska regioner.<SPAN class="ft38">19 </SPAN>Sammantaget tyder detta på att såväl turism som livsmedelsföräd- ling många gånger är viktigare för sysselsättningen i landsbygden än vad de är i städerna. Figur 4.3 ger en bild av andel sysselsatta i besöksnäringen i Sveriges kommuner.</P>
<P class="p318 ft6"><SPAN class="ft55">17</SPAN><SPAN class="ft40">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft7">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p98 ft6"><SPAN class="ft55">18</SPAN><SPAN class="ft40">Tregear, A. m.fl. (2007), </SPAN>Regional foods and rural development: The role of product quali- fication<SPAN class="ft7">, i Journal of rural studies, nr. 23.</SPAN></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">19</SPAN><SPAN class="ft41">Johansson, S. och Pettersson, L. (2014), </SPAN><NOBR>Small-scale</NOBR> food production and location of gour- met restaurants in rural Sweden<SPAN class="ft5">, CESIS working paper serie, nr. 382.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B326103x1.jpg" style="width:433px;height:670px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft3">Figur 4.3 Andel sysselsatta i besöksnäring 2011 (procent)</P>
<P class="p319 ft111">Andel anställda inom turismrelaterade näringar 2011</P>
<P class="p320 ft66">2 - 5</P>
<P class="p321 ft66">6 - 10</P>
<P class="p321 ft66">11 - 20</P>
<P class="p321 ft66">21 - 20</P>
<P class="p321 ft66">21 - 40</P>
<P class="p322 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p323 ft9">Besöksnäringen har länge varit en växande och arbetsintensiv bransch av särskild betydelse för landsbygderna. I många landsbygder är besöksnäringen viktigare för sysselsättningen än andra branscher. Landsbygdernas natur- och kulturmiljöer har mycket att erbjuda såväl svenska som utländska besökare.<SPAN class="ft38">20 </SPAN>Besöksnäringen växer för- visso snabbast i storstäderna, men har av allt att döma även poten- tial att växa i Sveriges landsbygder. Såväl prisutvecklingen för fritids-</P>
<P class="p324 ft42"><SPAN class="ft46">20 </SPAN><SPAN class="ft5">Statens jordbruksverk (2012), </SPAN>Arbete och liv på landsbygden – Landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin<SPAN class="ft5">, Rapport 2012:19.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft14">hus som antalet besöksnätter har ökat över tid vilket också talar för en efterfrågan av varor och tjänster från landsbygderna och besöks- näringens potential.</P>
<P class="p160 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Produktionsvärden och lönesummor i landsbygderna</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Ett sätt att belysa landsbygdernas utveckling och tillväxt är att beskriva utvecklingen av lönesummor över tid. Lönesummorna bokförs i den kommun där en person bor (nattbefolkning) och inte där personen arbetar. Det gör att lönesummorna inte alltid samman- faller geografiskt med den produktion som lönen avser att ge ersätt- ning för. I figur 4.4 visar vi utveckling av lönesummor i de olika kommuntyperna för perioden 2002 till 2010.</P>
<P class="p325 ft3">Figur 4.4 Utvecklingen av lönesummor <NOBR>2002–2010</NOBR></P>
<P class="p326 ft50">Index, 2002 = 100</P>
<P class="p327 ft74">145</P>
<P class="p328 ft74">140</P>
<P class="p329 ft74">135</P>
<P class="p328 ft74">130</P>
<P class="p328 ft74">125</P>
<P class="p328 ft74">120</P>
<P class="p329 ft74">115</P>
<P class="p328 ft74">110</P>
<P class="p328 ft74">105</P>
<P class="p329 ft74">100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr16 td141"><P class="p19 ft75">2002</P></TD>
<TD class="tr16 td17"><P class="p19 ft74">2003</P></TD>
<TD class="tr16 td74"><P class="p330 ft74">2004</P></TD>
<TD class="tr16 td142"><P class="p331 ft74">2005</P></TD>
<TD class="tr16 td106"><P class="p19 ft74">2006</P></TD>
<TD class="tr16 td17"><P class="p19 ft74">2007</P></TD>
<TD class="tr16 td74"><P class="p332 ft74">2008</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p333 ft74">2009</P></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p19 ft74">2010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td141"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td59"><P class="p334 ft77">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td143"><P class="p335 ft77">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td141"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td59"><P class="p334 ft77">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td143"><P class="p335 ft77">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td141"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td144"><P class="p334 ft77">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td142"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td144"><P class="p335 ft77">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr15 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p181 ft9">Under perioden 2002 till 2010 har lönesummorna vuxit starkare i landsbygdskommuner än i stadskommuner. Allra starkast har löne- summorna vuxit i landets mest perifera regioner. Utvecklingen kan delvis förklaras av en ökad efterfrågan på råvaror. Detta har bland att lett till att sysselsättningen har ökat inom flera av de sektorer som har stor betydelse i dessa delar av landet. Den ökade efter-</P>
<P class="p337 ft22">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">frågan har också resulterat i stigande råvarupriser, vilket i sin tur har gett utrymme för ökande löner inom dessa sektorer. Råvaru- priserna har dock sjunkit de senaste åren. De globala livsmedels- priserna är till exempel i dag på samma nivåer som de var 2009.<SPAN class="ft38">21 </SPAN>I vissa fall är det också möjligt att koppla tillväxten i lönesummor till en god produktivitetstillväxt i vissa sektorer som är överrepresen- terade i landsbygderna.</P>
<P class="p12 ft9">Eftersom förädlingsvärdet per anställd delvis beror på hur mycket kapital produktionen kräver är det intressant att studera förhåll- andet mellan produktionsvärde och lönesummor. Av naturliga skäl kräver olika typer av produktion olika nivåer av kapital. Många av de sektorer som är överrepresenterade i landsbygderna är kapital- intensiva.<SPAN class="ft38">22 </SPAN>En del industrier behöver mycket kunskap, medan andra kräver mer kapital. Detta gör att nivåerna på produktionsvärden inte alltid sammanfaller med nivåerna på lönesummor. Kommuner vars näringsliv har en mer kapitalintensiv industri får en högre bruttoregionalprodukt per sysselsatt<SPAN class="ft38">23 </SPAN>jämfört med kommuner vars näringsliv har en lägre andel kapitalintensiv produktion. En stor och kapitalintensiv basindustri gör därför att många landsbygds- kommuner och främst kommuner i Norrland har en hög brutto- regionalprodukt per sysselsatt. I dessa delar av landet finns plats- bundna och kapitalintensiva industrier, till exempel gruvor och vatten- kraft, som skapar stora produktionsvärden trots att de sysselsätter relativt få personer.</P>
<P class="p123 ft9">Det finns också områden i andra delar av Sverige som har höga produktionsvärden per sysselsatt, bland annat inom de kunskaps- intensiva näringarna. I sådana regioner sammanfaller däremot ofta höga produktionsvärden med höga lönesummor. Den geografiska fördelningen av lönesummor per capita har alltså en större samvaria- tion med produktionsvärdena i städerna och de kunskapsintensiva näringarna.</P>
<P class="p338 ft5"><SPAN class="ft55">21</SPAN><SPAN class="ft57">Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) livsmedelsprisindex</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft45">4</SPAN><SPAN class="ft43">februari 2016.</SPAN></P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft55">22</SPAN><SPAN class="ft43">Statens jordbruksverk (2012) </SPAN>Arbete och liv på landsbygden – Landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin<SPAN class="ft45">, Rapport 2012:19.</SPAN></P>
<P class="p134 ft5"><SPAN class="ft55">23</SPAN><SPAN class="ft41">Bruttoregionalprodukt visar en regions förädlingsvärde, det vill säga värdet av alla färdiga varor och tjänster.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft3">Figur 4.5 Kvot mellan produktionsvärde och lönesummor, 2012</P>
<P class="p339 ft22">(BRP/dagbefolkning)/ (Lönesumma/nattbefolkning) 2012</P>
<P class="p340 ft66">3,61 - 4,71</P>
<P class="p341 ft66">4,72 - 5,09</P>
<P class="p340 ft66">5,10 - 5,66</P>
<P class="p341 ft66">5,67 - 14,63</P>
<P class="p342 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p343 ft9">Figur 4.5 visar att produktionsvärden och lönesummor inte alltid följer samma geografiska fördelning. Kvoten mellan produktions- värde och lönesummor tenderar att vara lägre i urbana regioner och jämförelsevis hög i många kommuner i norra och mellersta Sverige. Det indikerar att landsbygderna levererar stora värden till de mer tätbefolkade områdena i form av råvaror och energi, vilket bidrar till konkurrenskraft och lönsamhet i andra sektorer. Detta sker dock utan att denna produktion ger något starkt avtryck i den lokala eller regionala köpkraften. Produktionen skapar inte heller särskilt mycket lokal tillväxt eftersom resurser överförs från landsbygderna till de mer tätbefolkade och urbana områden av landet.</P>
<P class="p344 ft22">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft58">Företagande och nyföretagande</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">En viktig förutsättning för utveckling och långsiktig tillväxt är att det sker en kontinuerlig förnyelse av näringslivet i form av inno- vationer och etableringar av nya företag.<SPAN class="ft38">24 </SPAN>Nyföretagandets omfatt- ning ger en bild av ett områdes innovationskraft och dynamik. Kommuner med en hög andel nyföretagande har större dynamik och därmed större potential till förnyelse och förändring. Under de senaste åren har dock etableringen av nya företag i förhållande till befolkningen minskat i hela landet. I figur 4.6 redovisar vi genom- snittligt antal nystartade företag per 1 000 invånare per kommun- typ mellan 2011 och 2013.</P>
<P class="p345 ft3">Figur 4.6 Genomsnittligt antal nystartade företag per 1000 invånare fördelat per kommuntyp under perioden <NOBR>2011–2013</NOBR></P>
<P class="p346 ft85">Mycket glesa landsbygdskommuner</P>
<P class="p347 ft85">Glesa landsbygdskommuner</P>
<P class="p348 ft85">Tätortsnära landsbygdskommuner</P>
<P class="p349 ft85">Glesa blandade kommuner</P>
<P class="p350 ft85">Täta blandade kommuner</P>
<P class="p351 ft85">Storstadskommuner</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr28 td145"><P class="p19 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p19 ft85">2</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p19 ft85">4</P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p19 ft85">6</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p19 ft85">8</P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p19 ft85">10</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p19 ft85">12</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p19 ft85">14</P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p19 ft85">16</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p173 ft9">Figuren visar att storstadskommunerna utmärker sig med en högre etableringsfrekvens än övriga kommuntyper. När det gäller lands- bygdskommunerna finns det inga stora skillnader mellan kommun- typerna. För att få en bättre förståelse för hur nyföretagandet ser ut i olika delar av landet visar vi andelen nya företag i förhållande till alla företag i kommunen i figur 4.7. Den vänstra kartan i figuren</P>
<P class="p55 ft42"><SPAN class="ft46">24 </SPAN><SPAN class="ft5">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft5">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B326108x1.jpg" style="width:433px;height:500px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">visar andel nya företag i förhållanden till det totala antalet företag och den högra visar andelen egenföretagande bland personer i arbetsför ålder.<SPAN class="ft38">25 </SPAN>En mörkare färg i kartorna indikerar en högre andel nyföre- tagande respektive egenföretagande.<SPAN class="ft38">26</SPAN></P>
<P class="p262 ft3">Figur 4.7 Andelen nyföretagande och egenföretagande i Sveriges kommuner 2011</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr22 td146"><P class="p16 ft73">Andel nyföretagande</P></TD>
<TD class="tr22 td147"><P class="p16 ft73">Andel egenföretagande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td146"><P class="p23 ft112">Mycket låg</P></TD>
<TD class="tr18 td147"><P class="p23 ft112">Mycket låg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td146"><P class="p23 ft112">Låg</P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p23 ft112">Låg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td146"><P class="p23 ft112">Medel</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p23 ft112">Medel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td146"><P class="p23 ft112">Hög</P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p23 ft112">Hög</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td146"><P class="p23 ft112">Mycket hög</P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p23 ft112">Mycket hög</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p181 ft14">Som framgår av figurerna finns det vissa skillnader mellan olika delar av landet och olika landsbygder. Norra Sverige uppvisar både en hög andel nyföretagande och egenföretagande, medan de södra delarna</P>
<P class="p353 ft45"><SPAN class="ft55">25</SPAN><SPAN class="ft43">I sammanhanget vill vi peka på att egenföretagande inte är ett optimalt mått på förnyelse eftersom egenföretagande i många fall inte är individens förstahandsval utan kan vara en följd av begränsade anställningsmöjligheter. Detta gäller i synnerhet glesbefolkade områden där möjligheterna till en traditionell anställning kan vara begränsade.</SPAN></P>
<P class="p354 ft5"><SPAN class="ft55">26</SPAN><SPAN class="ft41">Nyföretagande och egenföretagande mäts som andelar där antal nya företag delas med det totala antalet företag i en kommun och antal individer som är egenföretagare mäts som andel av totala antalet invånare i en kommun.</SPAN></P>
<P class="p337 ft22">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">av landet har en lägre andel nyföretagande och egenföretagande. De höga andelarna i norra Sverige kan bero på ett stort antal nya före- tag eller ett högt antal egenföretagare relativt totala antalet invånare i kommunen, men det kan också bero på ett lägre antal företag eller invånare i kommunerna. Andelen jordbruksföretag och företag med få eller inga anställda är högre i landsbygderna.<SPAN class="ft38">27</SPAN></P>
<P class="p14 ft9">Det finns studier som visar att utrikesfödda kan vara mer benäg- na att starta företag eller bli egenföretagare på grund av diskrimi- nering på arbetsmarknaden, specifika språkkunskaper och affärskon- takter. Det finns flest företagare som är utrikes födda i och om- kring storstadsområdena och i gränskommunerna Strömstad och Haparanda.</P>
<P class="p142 ft14">Andelen företagare av den totala befolkningen är cirka 12 procent, medan andelen bland kvinnor uppgår till 7,5 procent. Mellan 1990 och 2011 har emellertid andelen kvinnliga företagare ökat (tabell 4.3).</P>
<P class="p10 ft3">Tabell 4.3 Andelen företagare, uppdelat på kön, 1990 och 2011 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td148"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td149"><P class="p16 ft3">Andel av kvinnor</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p242 ft93">Andel av män</P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p355 ft93">Andel av</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td148"><P class="p16 ft83"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td149"><P class="p16 ft82">som är företagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td151"><P class="p242 ft82">som är företagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td152"><P class="p355 ft82">företagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td153"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td128"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td157"><P class="p355 ft50">som är kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td153"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td128"><P class="p356 ft93">1990</P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p357 ft93">2011</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p358 ft93">1990</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p219 ft3">2011</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p30 ft3">1990</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p30 ft50">2011</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td148"><P class="p16 ft3">Mycket glesa</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td29"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td148"><P class="p16 ft50">landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p356 ft93">2,8</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p357 ft93">8,7</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p359 ft93">6,5</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p360 ft50">17,6</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p28 ft82">28,6</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p360 ft82">31,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td148"><P class="p16 ft3">Glesa</P></TD>
<TD class="tr10 td121"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td29"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td148"><P class="p16 ft50">landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p356 ft93">2,2</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p357 ft93">6,3</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p359 ft93">5,1</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p360 ft50">13,6</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p28 ft82">29,8</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p360 ft82">31,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td148"><P class="p16 ft3">Tätortsnära</P></TD>
<TD class="tr10 td121"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td29"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td148"><P class="p16 ft50">landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p356 ft93">2,4</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p357 ft93">5,7</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p359 ft93">5,1</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p360 ft50">13,2</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p28 ft82">31,3</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p360 ft82">30,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td148"><P class="p16 ft3">Glesa blandade</P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td29"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td150"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td34"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td148"><P class="p16 ft82">kommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p356 ft93">1,8</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p357 ft93">4,7</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p359 ft93">4,2</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p360 ft50">10,4</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p28 ft82">30,2</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p360 ft82">31,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td148"><P class="p16 ft3">Täta blandade</P></TD>
<TD class="tr10 td121"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td29"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td148"><P class="p16 ft82">kommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p356 ft93">1,8</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p357 ft93">3,9</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p359 ft93">4,0</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p360 ft82">9,0</P></TD>
<TD class="tr11 td150"><P class="p28 ft82">32,2</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p360 ft82">30,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td148"><P class="p16 ft50">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td121"><P class="p356 ft93">1,9</P></TD>
<TD class="tr10 td29"><P class="p357 ft93">4,2</P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p359 ft93">4,3</P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p360 ft3">8,7</P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p28 ft3">32,9</P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p360 ft3">33,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td153"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td128"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td154"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td155"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td156"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td158"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td102"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p239 ft14">Av tabellen framgår att andelen av alla företagare som är kvinnor är något högre i storstäderna, men att andelen har ökat något mer i landsbygderna än i storstadskommunerna och de blandade kom-</P>
<P class="p63 ft42"><SPAN class="ft46">27 </SPAN><SPAN class="ft5">Statens jordbruksverk (2009), </SPAN>Företagandet på landsbygden Stad eller land, gör det någon skill- nad? <SPAN class="ft5">Rapport 2009:2.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">munerna under perioden 1990 till 2011. Det finns inga stora skill- nader i andelen kvinnliga företagare i städer jämfört med lands- bygder. Andelen kvinnliga företagare är cirka hälften jämfört med männen.</P>
<P class="p361 ft31"><SPAN class="ft29">4.3</SPAN><SPAN class="ft72">Kompetensförsörjningen är avgörande för tillväxt och utveckling</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Vi har kunnat visa att det delvis råder vissa likheter mellan städer- nas respektive landsbygdernas utvecklingsmönster. En sådan likhet är att den ekonomiska utvecklingen främst drivs av de kunskaps- intensiva tjänstesektorerna. För att fördjupa bilden av landsbygd- ernas närings- och arbetsliv beskriver vi i detta avsnitt hur kompe- tensförsörjningen har utvecklats. En stor del av regioners tillväxt och utveckling är nämligen beroende av individers möjligheter att hitta sysselsättning och företags möjligheter att hitta arbetskraft.</P>
<P class="p47 ft9">Genom att dela in landet i lokala arbetsmarknadsregioner är det möjligt att beskriva arbetsmarknaders funktionssätt och utveckling inom vissa geografiska områden. De lokala arbetsmarknadsregionerna är baserade på den dagliga arbetspendlingen över kommungräns- erna.<SPAN class="ft38">28 </SPAN>Antalet lokala arbetsmarknadsregioner har nära halverats sedan mitten på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Denna utveckling har gått fortare i södra och mellersta Sverige än i norra Sverige, där pendlingsavstån- den redan från början varit betydligt längre. Allra snabbast har ut- vecklingen varit runt de tre storstadsregionerna samt universitets- och högskoleorterna. De längre avstånden i norra Sverige försvårar naturligtvis möjligheterna för lokala arbetsmarknadsregioner att växa och ansluta till större marknader på samma sätt som i södra Sverige.</P>
<P class="p362 ft7"><SPAN class="ft46">28 </SPAN>Tillväxtanalys indelning av funktionella analysregioner ska inte förväxlas med Statistiska centralbyråns indelning i lokala arbetsmarknader. Arbetspendlingen över kommungränserna är grunden i båda, men de funktionella analysregionerna bygger på en prognos av hur de lokala arbetsmarknadsregionerna kommer att se ut i framtiden.</P>
<P class="p51 ft22">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Lägre förvärvsgrad i de avlägsna landsbygderna</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">För att studera utvecklingen av brist på och överskott av arbets- kraft, det vill säga utvecklingen av efterfrågan på arbetskraft, är för- värvsgraden intressant. Förvärvsarbetande är den i arbetsför ålder som har sysselsättning, till exempel genom arbete eller utbildning. I figur 4.8 redogör vi för utvecklingen av andelen förvärvsarbetande av den arbetsföra befolkningen mellan 1985 och 2013 uppdelat på de sex kommuntyperna.</P>
<P class="p363 ft3">Figur 4.8 Andelen förvärvsarbetande av den arbetsföra befolkningen <NOBR>(20–64</NOBR> år) <NOBR>1985–2013</NOBR></P>
<P class="p364 ft113">0,9</P>
<P class="p365 ft113">0,85</P>
<P class="p366 ft113">0,8</P>
<P class="p365 ft113">0,75</P>
<P class="p367 ft113">0,7</P>
<P class="p365 ft113">0,65</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr28 td159"><P class="p16 ft77">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr28 td160"><P class="p16 ft77">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td159"><P class="p16 ft77">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr28 td160"><P class="p16 ft77">Täta blandade kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td159"><P class="p16 ft77">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p16 ft77">Storstadskommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p239 ft9">Sett till perioden som helhet är den övergripande bilden att utveck- lingen har försämrats i hela riket. Utvecklingen i landsbygdskom- munerna och i de täta kommunerna följer varandra tämligen väl. Storstadskommunerna har högst förvärvsgrad, medan de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna har lägst förvärvsgrad sett över perioden. Av figuren framgår också att fluktuationerna har varit något större och att toppar och dalar har uppstått mer frekvent</P>
<P class="p368 ft22">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">i landsbygdskommunerna, medan de täta kommunerna har en något jämnare utvecklingskurva. En förklaring till detta kan vara en större och mer varierad arbetsmarknad i tätare regioner. Med en större variation kan individer parera en nedgång i en bransch med att skaffa sig sysselsättning i en annan. Denna möjlighet kan vara mer begrän- sad i de glesa och mycket glesa landsbygderna eftersom dessa många gånger har färre arbetsgivare och ett mindre diversifierat närings- liv.<SPAN class="ft38">29</SPAN></P>
<P class="p140 ft9">I sammanhanget är det värt att notera att de mycket glesa lands- bygdskommunerna sedan 2010 har en något högre andel förvärvs- arbetande jämfört med de glesa landsbygdskommunerna. Det är svårt att slå fast orsaken till denna skillnad i förvärvsgrad. Vi be- höver följa utvecklingen under kommande år för att se om det är en ihållande trend. En möjlig delförklaring kan vara den finanskris som bröt ut 2008. Finanskrisen medförde stora varsel inom industrier vars produktion vanligtvis inte är lokaliserad till de allra mest glesa delarna av landet. Samtidigt har besöksnäringen ökat kraftigt under och efter finanskrisen och turismen har i dag en relativt stark posi- tion i de mycket glesa landsbygdskommunerna.</P>
<P class="p47 ft14">Givet den utveckling som vi har beskrivit i kapitel 3 är det sanno- likt att skillnaderna i förvärvsgraden mellan stads- och landsbygds- kommuner kommer att öka.</P>
<P class="p160 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Tillgänglighet till arbetsställen</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Tillgängligheten till arbetsställen visar hur man når ett arbetsställe givet avstånd och restider. Transportinfrastrukturen kan skapa till- gänglighet och förutsättningar för interaktioner inom och mellan regioner. Forskare inom ekonomisk geografi påtalar att transport- infrastrukturen har stor inverkan på den geografiska fördelningen av ekonomisk verksamhet.<SPAN class="ft38">30 </SPAN>Det är tydligt att det sker en koncen- tration av ekonomisk aktivitet kring de största marknaderna men också kring viktiga noder i transportsystemet. I figur 4.9 visar vi utvecklingen av tillgängligheten till arbetstillfällen i alla kommuner 1990 och 2011.</P>
<P class="p369 ft6"><SPAN class="ft55">29</SPAN><SPAN class="ft40">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft7">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p201 ft5"><SPAN class="ft55">30</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B326113x1.jpg" style="width:386px;height:363px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft3">Figur 4.9 Tillgänglighet till arbetsställen 1990 och 2011</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td161"><P class="p16 ft73">Total tillgänglighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td162"><P class="p370 ft73">Total tillgänglighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td161"><P class="p16 ft73">till arbetsställen 1990</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td162"><P class="p370 ft73">till arbetsställen 2011</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td161"><P class="p234 ft112">241 - 1702</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td162"><P class="p371 ft112">316 - 2169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td111"><P class="p234 ft112">1703</P></TD>
<TD class="tr15 td163"><P class="p372 ft112">- 2968</P></TD>
<TD class="tr15 td100"><P class="p371 ft112">2170</P></TD>
<TD class="tr15 td164"><P class="p372 ft112">- 3718</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td111"><P class="p234 ft112">2969</P></TD>
<TD class="tr15 td163"><P class="p372 ft112">- 4216</P></TD>
<TD class="tr15 td100"><P class="p371 ft112">3719</P></TD>
<TD class="tr15 td164"><P class="p372 ft112">- 5324</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td111"><P class="p234 ft112">4217</P></TD>
<TD class="tr16 td163"><P class="p372 ft112">- 7662</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p371 ft112">5325</P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p372 ft112">- 9692</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td111"><P class="p234 ft112">7663</P></TD>
<TD class="tr15 td163"><P class="p372 ft112">- 52126</P></TD>
<TD class="tr15 td100"><P class="p371 ft112">9693</P></TD>
<TD class="tr15 td164"><P class="p372 ft112">- 68615</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p374 ft9">Av figur 4.9 går att dra två slutsatser. Den första är att tillgäng- ligheten är störst i södra och mellersta Sverige i allmänhet och i de tre storstadsområdena i synnerhet. Den andra slutsatsen är att för- hållandet mellan kommuner har ändrats mycket lite mellan 1990 och 2011. De regioner med stor tillgänglighet 1990 är även de som har störst tillgänglighet 2011. Skillnaden är att all tillgänglighet har ökat under perioden, även om ökningarna är större i vissa av kommun- typerna än andra. Det framgår av tabell 4.4, som visar andelen pendlare över kommungräns i samtliga kommuntyper mellan 1990 och 2011.</P>
<P class="p375 ft22">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p5 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder SOU 2016:26</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr10 td165"><P class="p376 ft3">Tabell 4.4</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td166"><P class="p16 ft3">Andelen pendlare över kommungräns per kommuntyp,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td162"><P class="p16 ft3">1990 och 2011</P></TD>
<TD class="tr13 td167"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td169"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr17 td130"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr17 td170"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr17 td171"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr17 td172"><P class="p16 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td169"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td170"><P class="p377 ft93">Andel pendlare 1990</P></TD>
<TD class="tr9 td171"><P class="p378 ft93">Andel pendlare 2011</P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p379 ft86">Ökning (procent)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td165"><P class="p209 ft3">Mycket glesa</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td173"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td167"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td168"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td174"><P class="p209 ft50">landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p377 ft93">0,14</P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p380 ft93">0,16</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p379 ft93">14,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td165"><P class="p209 ft3">Glesa</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td167"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td168"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td174"><P class="p209 ft50">landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p377 ft93">0,19</P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p380 ft93">0,25</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p379 ft93">31,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td165"><P class="p209 ft3">Tätortsnära</P></TD>
<TD class="tr10 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td174"><P class="p209 ft50">landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p377 ft93">0,29</P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p380 ft93">0,39</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p379 ft93">34,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td165"><P class="p209 ft50">Glesa blandade</P></TD>
<TD class="tr10 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td165"><P class="p209 ft82">kommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p380 ft93">0,15</P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p380 ft93">0,21</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p379 ft93">40,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td165"><P class="p209 ft3">Täta blandade</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td167"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td168"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td165"><P class="p209 ft82">kommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr11 td173"><P class="p380 ft93">0,26</P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p380 ft93">0,36</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p379 ft93">38,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td174"><P class="p209 ft50">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p380 ft93">0,55</P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p380 ft93">0,61</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p379 ft93">11,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td169"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td130"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td170"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td171"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td172"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p228 ft9">Enligt vad som kan förväntas så är andelen pendlare störst i stor- stadskommuner, täta blandade kommuner och tätortsnära lands- bygdskommuner. Däremot är ökningen av pendlingen minst i stor- stadskommunerna och i de mycket glesa landsbygdskommunerna. Förklaringen till detta skiljer sig sannolikt åt mellan de två kommun- typerna. Storstadskommunerna är ofta små till ytan och antalet passager över en kommungräns blir lättare större. I dessa kommu- ner har förtätningen och integrationen med närliggande kommuner pågått under relativt lång tid. Som en följd av detta har arbetspend- lingen etablerats under lång tid. För de mycket glesa landsbygds- kommunerna är möjligheterna till pendling över kommungränserna av naturliga skäl svårare. Kommunerna är ofta vidsträckta och de geografiska avstånden till arbetsmarknaderna är många gånger så pass stora att förtätningen och integrationen med omkringliggande kommuner går mycket långsamt.</P>
<P class="p47 ft14">Under 2011 pendlade 44 000 svenskar till Norge och Danmark och av dessa var 40 procent under 30 år. Det är företrädelsevis män som pendlar.<SPAN class="ft51">31</SPAN></P>
<P class="p381 ft5"><SPAN class="ft46">31 </SPAN>Statistiska centralbyrån (2014), <SPAN class="ft42">Många svenska ungdomar pendlar till Norge</SPAN>, Artikel 2014:1, publicerad 2 februari 2014.</P>
<P class="p110 ft22">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft37">Stor utpendling från den tätortsnära landsbygden</P>
<P class="p55 ft9">Ett ytterligare perspektiv på sysselsättningen på kommunal nivå är relationen mellan dag- och nattbefolkning. Något förenklat kan man säga att kommuner som har en större dag- än nattbefolkning är arbetskommuner medan kommuner som har en större natt- än dag- befolkning är att betrakta som boendekommuner.</P>
<P class="p118 ft9">Sett till de analyser som vi har gjort har storstadskommunerna en markant större dag- än nattbefolkning. Det betyder att många människor pendlar in till dessa kommuner för arbete och pendlar sedan därifrån för boende. Sannolikt bor en relativt stor andel av dessa pendlare i någon av de närliggande landsbygdskommunerna. Dessa landsbygdskommuner har en liten dagbefolkning i förhåll- ande till nattbefolkning. Det betyder att många människor pendlar ut från dessa kommuner för arbete, och pendlar sedan tillbaka för boende. Det här mönstret understryker det ömsesidiga beroende mellan storstäderna och de tätortsnära landsbygderna som vi har pekat på tidigare. För de övriga kommuntyperna finns det inga tyd- liga mönster för vare sig ut- eller inpendling.</P>
<P class="p223 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft58">Utbildningsnivå och högre utbildning</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Arbetsgivare är beroende av tillgång och tillgänglighet till rätt ut- bildad arbetskraft. I detta avsnitt inleder vi med att beskriva utbild- ningsnivå för att sedan beskriva utvecklingen av tillgången till högre utbildning. I figurerna 4.10 och 4.11 åskådliggör vi andelen av den arbetsföra befolkningen per utbildningsnivå och hur den har utveck- lats under åren 1990, 2000 och 2013.</P>
<P class="p382 ft22">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft50">Figur 4.10 Andel befolkning <NOBR>(20–74</NOBR> år) per utbildningsnivå storstadskommuner och täta blandade kommuner</P>
<P class="p384 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p181 ft9">I storstadskommunerna och de täta blandade kommunerna har an- delen med enbart förgymnasial utbildning minskat under tidsperi- oden samtidigt som övriga utbildningsnivåerna har ökat. Utvecklingen i landsbygderna är ungefär densamma. I jämförelse med städerna är det dock en något lägre andel av den arbetsföra befolkningen i lands- bygderna som har eftergymnasial utbildning. Samtidigt är det en högre andel som enbart har förgymnasial utbildning.</P>
<P class="p385 ft22">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft3">Figur 4.11 Andel befolkning <NOBR>(20–74</NOBR> år) per utbildningsnivå i landsbygdskommunerna och glesa blandade kommunerna (procent)</P>
<P class="p387 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och näringsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p303 ft9">Som vi redan har visat är arbetskraften rörlig. Tillgängligheten till högutbildade har totalt sett ökat de senaste tjugo åren. En arbets- givare är därmed inte begränsad till det utbud av kompetens som finns inom en särskild kommun eller på en viss plats.<SPAN class="ft38">32</SPAN></P>
<P class="p137 ft9">En viktig faktor som påverkar tillgängligheten till högutbildad<SPAN class="ft38">33 </SPAN>arbetskraft är möjligheten att utbilda sig och närheten till univer- sitet och högskola. Under andra halvan av <NOBR>1900-talet</NOBR> genomförde Sverige ett antal reformer som syftade till att öka kompetensför- sörjningen och utjämna skillnader i tillgång till högutbildad arbets- kraft mellan olika delar av landet. Högskolereformen 1993 innebar en decentralisering av lärosäten och en betydande avreglering och decentralisering av beslut inom den högre utbildningen. I figur 4.12 visar vi den procentuella tillväxten av högutbildade i Sveriges kom- muner och vilka kommuner som i dag har en högskola eller ett uni- versitet.</P>
<P class="p388 ft6"><SPAN class="ft55">32</SPAN><SPAN class="ft40">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft7">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p296 ft5"><SPAN class="ft55">33</SPAN><SPAN class="ft57">Med högre utbildning avses minst tre års eftergymnasiala studier.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B326118x1.jpg" style="width:433px;height:656px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p390 ft3">Figur 4.12 Andel av Sveriges alla högutbildade: procentuell tillväxt mellan <NOBR>1990–2013</NOBR> och lokalisering av lärosäten</P>
<P class="p391 ft73">Procentuell tillväxt <NOBR>1990-2013:andel</NOBR> av Sveriges alla högutbildade</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr16 td175"><P class="p392 ft114"><NOBR>-46,8</NOBR> - <NOBR>-30,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td176"><P class="p393 ft114">Har ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td175"><P class="p392 ft114"><NOBR>-29,9</NOBR> - <NOBR>-15,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td176"><P class="p393 ft114">Har universitet/högskola</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft114"><INGENBILD zsrc="H4B326118xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="H4B326118xi3.jpg/" id="inl_img2"> <NOBR>-14,9</NOBR> - 0,0</P>
<P class="p395 ft114"><INGENBILD zsrc="H4B326118xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="H4B326118xi5.jpg/" id="inl_img4"> 0,1 - 15,0</P>
<P class="p396 ft115"><INGENBILD zsrc="H4B326118xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="H4B326118xi7.jpg/" id="inl_img6"> 15,1 - 30,0 <INGENBILD zsrc="H4B326118xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="H4B326118xi9.jpg/" id="inl_img8"> 30,1 - 70,0</P>
<P class="p397 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och näringslivs i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p398 ft9">I södra Sverige är lokaliseringen av högskolor och universitet rela- tivt jämnt fördelad i geografin. I de glesare delarna i norra Sverige finns enbart ett fåtal lärosäten. Merparten av dessa ligger i de större städerna längs med kusten.</P>
<P class="p47 ft9">Frågan är då om detta har bidragit till att tillgången av hög- utbildad arbetskraft i dag är mer jämnt fördelad över landet. Mycket talar för att det har skett en utjämning, framför allt under 2000- talet. Samtidigt har många högutbildade valt att bosätta sig i stor- stadsregionerna och längs med Norrlandskusten. Vissa kommuner har också minskat sina andelar av Sveriges alla högutbildade per- soner och därmed tappat kompetens mellan 1990 och 2013.<SPAN class="ft38">34</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Denna bild blir mer tydlig om vi också ser till vilka kommuner som har varit bäst på att attrahera högutbildade (den vänstra kartan</P>
<P class="p312 ft42"><SPAN class="ft46">34 </SPAN><SPAN class="ft5">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft5">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">i figur 4.12). Av figuren framgår att trots att antalet högutbildade inte har minskat i absoluta tal så har den minskat i relativa termer i de flesta kommuner. Ju ljusare blå nyans i kartan desto större minskad andel av Sveriges högutbildade. De ljusaste blå kommunerna är de kommuner som har haft den största relativa minskningen. De kom- munerna som är mörkblå är de kommuner vars andel av Sveriges högutbildade som har ökat.</P>
<P class="p14 ft9">Särskilt intressant blir det om vi jämför de mörkblåfärgade kom- munerna i den vänstra kartan med den högra kartan i figuren som visar var lärosätena ligger. Vid jämförelsen framgår att kommuner med ökande andel högutbildade antingen är kommun med ett läro- säte eller en angränsande kommun.</P>
<P class="p118 ft9">Som visas i tabell 4.5 är kvinnor i landsbygderna i högre grad högutbildade jämfört männen.</P>
<P class="p399 ft3">Tabell 4.5 Andelen högutbildade fördelat på kön i de sex kommuntyperna, 1993 och 2013</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td177"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td178"><P class="p30 ft50">Andel högutbildade 1993</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td179"><P class="p400 ft93">Andel högutbildade 2013</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td180"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td181"><P class="p401 ft3">Män</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p219 ft3">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr13 td181"><P class="p360 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td182"><P class="p333 ft3">Män</P></TD>
<TD class="tr13 td183"><P class="p402 ft93">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p403 ft50">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td180"><P class="p16 ft3">Mycket glesa</P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td182"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td180"><P class="p16 ft82">landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td181"><P class="p30 ft82">4,7</P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p404 ft82">6,3</P></TD>
<TD class="tr11 td181"><P class="p331 ft82">5,4</P></TD>
<TD class="tr11 td182"><P class="p333 ft82">8,9</P></TD>
<TD class="tr11 td183"><P class="p405 ft93">21,7</P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p403 ft93">14,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td180"><P class="p16 ft50">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p30 ft3">6,3</P></TD>
<TD class="tr10 td164"><P class="p404 ft3">6,6</P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p331 ft3">6,4</P></TD>
<TD class="tr10 td182"><P class="p333 ft3">11,9</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p405 ft93">22,4</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p403 ft93">16,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td180"><P class="p16 ft3">Tätortsnära</P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td182"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td180"><P class="p16 ft82">landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td181"><P class="p30 ft82">6,7</P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p404 ft82">7,0</P></TD>
<TD class="tr11 td181"><P class="p331 ft82">6,8</P></TD>
<TD class="tr11 td182"><P class="p333 ft82">13,1</P></TD>
<TD class="tr11 td183"><P class="p405 ft93">23,1</P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p403 ft93">18,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td180"><P class="p16 ft50">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p30 ft3">7,9</P></TD>
<TD class="tr10 td164"><P class="p404 ft3">7,7</P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p331 ft3">7,8</P></TD>
<TD class="tr10 td182"><P class="p333 ft3">15,5</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p405 ft93">25,9</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p403 ft93">20,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td180"><P class="p16 ft50">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p30 ft3">10,6</P></TD>
<TD class="tr10 td164"><P class="p404 ft3">9,7</P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p331 ft3">10,1</P></TD>
<TD class="tr10 td182"><P class="p333 ft3">20,7</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p405 ft93">30,0</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p403 ft93">25,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td177"><P class="p16 ft3">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p30 ft3">17,3</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p404 ft3">14,7</P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p331 ft3">16,0</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p333 ft3">32,7</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p405 ft93">38,9</P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p403 ft93">35,8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p406 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft58">Tillgänglighet till kunskapsintensiva tjänster</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">En viktig del av svensk näringslivsutveckling är den ökande andelen kunskapsintensiva företagstjänster. Dessa är viktiga ur ett företags- perspektiv eftersom de är stödtjänster till tillverkningsindustrin och en grund för entreprenörskap och förnyelse. Dessa kunskapsinten-</P>
<P class="p407 ft22">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">siva företag skapar också sysselsättningstillfällen till en stor del av den högutbildade delen av arbetskraften.<SPAN class="ft38">35</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv finns det därför ett sär- skilt intresse att titta på tillgängligheten till den typen av tjänster. Tillgängligheten till sådana tjänster kan ses som ett mått på hur stor diversiteten är i utbudet av kunskap som förmedlas via tjänstemark- naden. Tillgängligheten visar också en högutbildad individs möjlig- het att nå sådana jobb.</P>
<P class="p47 ft9">God tillgänglighet skapar större möjligheter för en individ att matcha sin kompetens med det jobb som passar individen och dess kompetens bäst. Kommuner som ligger nära större städer har en bättre tillgänglighet till kunskapsintensiva företagstjänster än kom- muner som har längre restidsavstånd till större städer.<SPAN class="ft38">36</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Näringar som har stor intern kunskapsmassa har bättre förmåga att absorbera extern kunskap, vilket är kunskap som kan tillhanda- hållas genom företagstjänster.<SPAN class="ft38">37 </SPAN>Tillgänglighet till högutbildad arbets- kraft liksom till kunskapsintensiva företagstjänster är till exempel av särskilt stor vikt för att stimulera exporttillväxt. Exporttillväxten varierar mellan olika kommuner i landet och är stark i de områden där det finns god tillgång på kunskap. Exporttillväxten har även varit stark i flera kommuner i Norrlands inland, vilket delvis kan förklaras av ökad global efterfrågan på råvaror, stigande råvarupriser och ökad förädlingsgrad.<SPAN class="ft38">38</SPAN></P>
<P class="p245 ft29"><SPAN class="ft29">4.4</SPAN><SPAN class="ft54">Tillgänglighet till internationella marknader</SPAN></P>
<P class="p49 ft9">Exportens och importens strukturer är också intressanta att studera. Exportföretagen är i dag relativt utspridda geografiskt medan im- porten är mer orienterad till städerna. Detta beror på att en stor andel av importen utgörs av konsumtionsvaror som riktas direkt till slutkonsumenter. Sådana varor importeras av företag som finns i de områden där den inhemska marknaden är som störst. Exporten är i högre grad lokaliserad i anslutning till landets tillverknings-</P>
<P class="p398 ft6"><SPAN class="ft55">35</SPAN><SPAN class="ft40">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder<SPAN class="ft7">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">36</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">37</SPAN><SPAN class="ft56">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">38</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B326121x1.jpg" style="width:374px;height:346px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">industri, som främst återfinns utanför storstadsområdena. Det inne- bär att exportföretagen inte har lika stark koncentration till stor- stadsregionerna som näringslivet i övrigt.</P>
<P class="p14 ft9">Om vi ser till hur stor andel av alla företag i en kommun som exporterar kan vi konstatera att exportdeltagandet tenderar att vara högre i landsbygden (figur 4.13). Detta mönster har också för- stärkts under början av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Mönstret kan delvis förklaras av skillnaden i näringslivstruktur mellan städer och landsbygder där den mindre exportorienterade tjänsteproduktionen i hög grad finns i städer medan den mer storskaliga exportbenägna tillverknings- industrin återfinns i landsbygdskommunerna.</P>
<P class="p113 ft3">Figur 4.13 Andel av företagen i kommunen som exporterar, 2000 och 2011</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td188"><P class="p16 ft73">Andel exportföretag 2000</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td0"><P class="p408 ft116">Andel exportföretag 2011</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td81"><P class="p234 ft114">1,195219</P></TD>
<TD class="tr18 td98"><P class="p209 ft114">- 5,052632</P></TD>
<TD class="tr18 td160"><P class="p409 ft114">1,406121</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p372 ft114">- 3,021148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td81"><P class="p234 ft114">5,052633</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p209 ft114">- 6,944444</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td0"><P class="p409 ft114">3,021149 - 4,223228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td81"><P class="p234 ft114">6,944445</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p209 ft114">- 9,135560</P></TD>
<TD class="tr16 td160"><P class="p409 ft114">4,223229</P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p372 ft114">- 5,343511</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td81"><P class="p234 ft114">9,135561</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p209 ft114">- 13,054187</P></TD>
<TD class="tr16 td160"><P class="p409 ft114">5,343512</P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p372 ft114">- 6,754772</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td188"><P class="p234 ft114">13,054188 - 21,972735</P></TD>
<TD class="tr15 td160"><P class="p409 ft114">6,754773</P></TD>
<TD class="tr15 td112"><P class="p372 ft114">- 10,688304</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td188"><P class="p234 ft114">21,972736 - 34,188034</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td0"><P class="p409 ft114">10,688305 - 23,702422</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p205 ft9">Kartorna i figur 4.13 visar vidare att exportintensiteten minskade i regioner med växande tjänstesektorer samtidigt som den ökade i regioner med stark tillverkningsindustri mellan 2000 till 2011.</P>
<P class="p118 ft14">Den regionala fördelningen av landets exportvärde och export- företag visar att tillverkningsindustrins förmåga att konkurrera på</P>
<P class="p411 ft22">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">internationella marknader har stor betydelse för sysselsättning och ekonomisk tillväxt i olika typer av landsbygder. I figur 4.14 visar vi också den procentuella tillväxten i totalt exportvärde i landets kom- muner.</P>
<P class="p412 ft3">Figur 4.14 Tillväxt i exportvärde i Sveriges kommuner 2011</P>
<P class="p413 ft22">Exportvärdetilläxt <NOBR>2000-2011</NOBR> (%)</P>
<P class="p414 ft117"><NOBR>-99</NOBR> - <NOBR>-22</NOBR> <NOBR>-21</NOBR> - 23 24 - 56 57 - 112</P>
<P class="p415 ft66">113 - 6822</P>
<P class="p416 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder.</P>
<P class="p96 ft9">Sverige har under lång tid haft ett mycket exportorienterat närings- liv och exporten fortsätter alltjämt att öka. Exporten har vuxit starkt i många regioner utanför storstäderna, inte minst i områden med stor råvaruutvinning. Denna tillväxt har i stor utsträckning drivits av den starka tillväxten i den globala ekonomin under <NOBR>2000-talets</NOBR> inledning, vilket resulterat i en mycket stark internationell efter-</P>
<P class="p344 ft22">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft9">frågan på råvaror. Denna efterfrågeökning har resulterat i stigande råvarupriser, vilket har bidragit ytterligare till en stark tillväxt i export- värde. Trenden har emellertid brutits under senare tid då råvaru- priserna sjunkit.</P>
<P class="p14 ft9">Forskning visar att import är en viktig källa till ny kunskap som kan skapa förnyelse i näringslivet och bidra till tillväxten.<SPAN class="ft38">39 </SPAN>Sveriges andel av de globala utgifterna för forskning och utveckling är mycket liten, vilket betyder att ny kunskap, ny teknik, och nya produkter ofta kommer utifrån genom import av varor och tjänster. Import- stimulanserna kan genom att de kombineras med egen forskning och utveckling ofta leda till att det startas konkurrerande produk- tion på hemmamarknaden som efter hand utvecklas till en grund för ny export.</P>
<P class="p418 ft31"><SPAN class="ft29">4.5</SPAN><SPAN class="ft72">Diskussion om möjligheter och identifierade hinder</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">Vi har i detta kapitel beskrivit flera perspektiv på näringslivsstruk- tur och kompetensförsörjning. Analyserna visar på flera likartade utvecklingsmönster i städer och landsbygder. En av dessa likheter är att den ekonomiska utvecklingen främst drivs av tjänstesektorerna. De kunskapsintensiva tjänsterna är de som växer snabbt medan hus- hållsnära tjänster varit tämligen konstanta över tid. Sysselsättningen inom tillverkningsindustri och råvaruproduktion har minskat. Sam- tidigt har vi kunnat konstatera att landsbygderna har fördelar som gör att näringar lokaliserar sig där. Att den ekonomiska tillväxten ändå skiljer sig åt mellan olika kommuntyper beror i stor utsträck- ning på att det finns initiala strukturella skillnader mellan olika delar av landet.</P>
<P class="p419 ft37">Stora strukturella skillnader</P>
<P class="p100 ft14">Storstadskommunerna och de täta blandade kommunerna har till stor del en ökande befolkning, omfattande inpendling och en stark koncentration av högutbildad arbetskraft. Detta skapar goda tillväxt-</P>
<P class="p100 ft42"><SPAN class="ft46">39 </SPAN><SPAN class="ft5">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), </SPAN>Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stads- bygder<SPAN class="ft5">, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">möjligheter för dessa kommuner, men medför samtidigt utman- ingar relaterade till förtätning, bostadsmarknad, kollektivtrafik och en ökande segregation.</P>
<P class="p47 ft9">De glesa och mycket glesa landsbygderna kännetecknas i stället av långa avstånd och en minskande och åldrande befolkning. I mer- parten av dessa kommuner har försörjningskvoten ökat över tid. På grund av glesheten och de långa avstånden har dessa kommuner också en relativt låg rörlighet och därmed sämre förutsättningar för en effektiv kompetensförsörjning.</P>
<P class="p50 ft9">Det är samtidigt viktigt att påpeka att den gleshet som känne- tecknar mycket av landsbygderna också innebär möjligheter för tillväxt inom verksamheter som är uppbyggda kring de platsbundna naturresurserna och natur- och kulturmiljöerna såsom besöksnäringen och viss tillverkning. Landsbygdskommunerna erbjuder också lokali- seringsfördelar för mer standardiserad produktion som till exempel kan ha nytta av låga markpriser. Sådana verksamheter är inte sällan exportorienterade och lokaliseras därför med fördel på platser där det är enkelt att nå globala marknader via land- eller sjötransport.</P>
<P class="p47 ft9">De tätortsnära landsbygderna kan i stort karaktäriseras som kom- muner med god tillgänglighet till täta miljöer. Som en följd av detta pendlar också en stor del av befolkningen i denna typ av landsbygd ut från den egna kommunen för arbete i en annan kommun inom arbetsmarknadsregionen. Dessa kommuner har därmed bättre förut- sättningar för sysselsättning och kompetensförsörjning. Samtidigt kan den inomkommunala sysselsättningstillväxten vara svag då dessa kommuner i hög grad har utvecklats till boendekommuner.</P>
<P class="p117 ft37">Ett ökande kunskapsgap</P>
<P class="p49 ft9">Den alltmer kunskapsintensiva ekonomin innebär att tillgången till kunskap och kompetens är av central betydelse för regional och lokal tillväxt och utveckling. Ur ett nationellt perspektiv har utbild- ningsnivån hos befolkningen ökat i såväl städerna som i landsbygd- erna. Utbildningsnivån är dock generellt sett lägre i landsbygderna, vilket kan ha bidragit till den svagare tillväxten i sysselsättning i många landsbygdskommuner.</P>
<P class="p50 ft14">Landsbygder som har en stor bas- och tillverkningsindustri har utvecklats långsammare än landsbygder med mer varierad närings-</P>
<P class="p51 ft22">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p16 ft26">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">livssammansättning och med närhet till lärosäten. Landsbygder som har ett mer diversifierat näringsliv och landsbygder där tjänste- sektorn har vuxit har också bättre förutsättningar för långsiktig till- växt.</P>
<P class="p74 ft9">Produktiviteten och de högre lönenivåerna i städerna gynnar ut- vecklingen av kunskapstäta miljöer, vilka är av central betydelse för forskning och innovation som i sin tur är avgörande för Sverige i den globala konkurrensen. Urbaniseringen stärker den ekonomiska omvandlingen och attraherar högutbildade till de täta miljöerna. Detta är en utveckling som är svår att påverka på ett sådant sätt att den dämpas, stannar av eller vänder. De minskande landsbygdskom- munernas utmaning handlar därmed om att möta utvecklingen och få högutbildade att stanna och vidare kunna attrahera rätt och ut- bildad arbetskraft. Detta krävs inte minst för att upprätthålla kon- kurrenskraften, säkra kompetensförsörjningen samt utveckla och bredda näringslivet.</P>
<P class="p420 ft37">Långa avstånd är en utmaning för landsbygderna</P>
<P class="p81 ft9">Utmaningarna och behoven i landsbygderna skiljer sig åt och Sveriges geografi skapar olika förutsättningar att interagera över kommun- och regiongränserna.</P>
<P class="p14 ft9">Tätortsnära landsbygdskommuner är i mångt och mycket inte- grerade med de urbana miljöerna vilket ger befolkningen i dessa kommuner tillgång till en mer diversifierad arbetsmarknad med bättre matchningsmöjligheter. Dynamiken mellan de större städerna och den tätortsnära landsbygden är av stor betydelse för tillväxten och utvecklingen i dessa regioner. Den tätortsnära landsbygdens attrak- tivitet skapas inte primärt med hjälp av sysselsättning på orten utan med hjälp av god tillgänglighet till större arbetsmarknader tillsam- mans med attraktiva boendemiljöer och möjligheter till distansarbete. Detta gör det möjligt för tätortsnära landsbygder att öka såväl be- folkning som lönesummor.</P>
<P class="p14 ft9">Långa transportavstånd och brister i bland annat digital infra- struktur i de mer glesa landsbygderna är faktorer som har bidragit till att det i dagsläget är svårt för landets mest glesa områden att matcha behovet i näringslivet med kompetens. För att möjliggöra ökad rörlighet behövs bland annat en ökad tillgänglighet. Verksam-</P>
<P class="p421 ft22">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Företagande och arbetsliv i Sveriges landsbygder</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">heter inom dessa kommuntyper behöver också använda de fördelar platsen för med sig, såsom platsbundna tillgångar eller lägre kost- nadsnivåer. Det kan vidga näringslivets struktur och därmed minska sårbarheten i dessa områden, samtidigt som attraktiviteten ökar.</P>
<P class="p117 ft37">Det fortsatta arbetet bör inriktas mot förutsättningar för företagande</P>
<P class="p121 ft9">Det finns höga produktionsvärden i landsbygderna med platsbundna tillgångar och basindustrier som är viktig för hela landet. Produk- tionsvärdena tenderar emellertid att hamna på helt andra platser än i den lokala ekonomin, ofta utanför landsbygderna och ibland även utanför landet. De kapitalintensiva industrierna är överrepresen- terade i landsbygderna medan de humanintensiva tjänstesektorerna är koncentrerade till de täta miljöerna. Kunskap och humankapital har fått en större roll i produktionssystemet. I detta system används mer av förädlingsvärdet till löner. Den stora utmaningen tycks där- med vara att länka utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv eko- nomi med den mer kapitalintensiva produktionen och att detta sprids mer jämnt över landet.</P>
<P class="p422 ft9">Mot bakgrund av detta finns det anledning att fokusera på förut- sättningarna för företagande i det fortsatt arbetet. Som vi har kunnat visa är det fler som startar eller driver företag i vissa landsbygder. Sambandet mellan förändringen av nya företag och den totala ut- vecklingen av arbetsställen är starkare i vissa landsbygder i jämför- else med städerna. Detta tyder på att en av flera möjliga vägar för landsbygderna att möta utvecklingen kan vara genom nyföretag- ande, även i de växande och kunskapsintensiva näringarna. De befint- liga såväl som de framtida och växande näringarna behöver tillgång till högutbildad arbetskraft och mer kunskapsintensiva stödtjänster, även i de mer glesa landsbygderna.</P>
<P class="p423 ft22">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<P class="p424 ft60"><SPAN class="ft8">5</SPAN><SPAN class="ft59">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</SPAN></P>
<P class="p130 ft9">Den ekonomiska och den demografiska utvecklingen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige. Inom ett fåtal regioner ökar såväl befolk- ning som inkomster, sysselsättning och företagande. Samtidigt har vi flera regioner där befolkning, sysselsättning och antal arbets- ställen minskar. Mellan dessa två ytterligheter finner vi flera andra typer av regioner som visar prov på både starka och svaga sidor. I detta kapitel beskriver vi utvecklingen inom ett antal områden som vi bedömer är särskilt viktiga för att bevara och utveckla långsiktigt hållbara och attraktiva miljöer i olika landsbygder. Det rör sig om områdena transportinfrastruktur, digital infrastruktur, samhällsplane- ring och boende, kommersiell och offentlig service samt kapitalför- sörjning.</P>
<P class="p230 ft29"><SPAN class="ft29">5.1</SPAN><SPAN class="ft54">Transportinfrastrukturen i Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p61 ft9">Gles bebyggelse och långa avstånd är några av landsbygdens utmärk- ande kännetecken. Transportsystemet och den tillhörande infrastruk- turen är därför viktig för landsbygdernas fortlevnad och utveckling. Det gäller såväl tätortsnära som gles landsbygd. Behov och rörelse- mönster skiljer sig dock åt mellan olika landsbygder. I det här av- snittet belyser vi därför statliga investeringar i transportinfrastruk- turen i olika delar av landet, infrastrukturens kvalitet och hur till- gängligheten har förändrats över tid.</P>
<P class="p425 ft22">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Transportinfrastrukturen består av vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och farleder</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Den svenska transportinfrastrukturen består av vägnät, järnvägsnät, flygplatser, hamnar och farleder, med statligt, kommunalt och pri- vat ägande. Det svenska vägnätet består av cirka 98 500 kilometer statliga allmänna vägar, 42 200 kilometer kommunala gator och vägar samt 430 000 kilometer enskilda vägar.<SPAN class="ft38">1 </SPAN>Av de enskilda vägarna erhåller 23 500 vägsamfälligheter och 76 200 kilometer statligt stöd. För 2016 är bidraget 1 143 miljoner kronor, inkluderat 107 miljoner kronor till färjor. Även kommunerna medfinansierar enskilda vägar.</P>
<P class="p47 ft9">Det svenska järnvägsnätet består av 16 500 kilometer spår. Trafik- verket förvaltar ungefär 90 procent av nätet. Därutöver finns cirka 50 hamnar öppna för gods- och persontrafik och cirka 50 industri- hamnar samt 44 flygplatser. Staten är inte ägare eller ansvarig för några av de hamnar som finns i Sverige. Det statliga bolaget Swedavia driver 10 flygplatser. Resterande flygplatser ägs i de flesta fall av kom- muner och landsting.</P>
<P class="p47 ft9">På grund av de olika ansvars- och ägarstrukturerna är det svårt att ta reda på exakt hur mycket infrastruktur vi har i Sverige och hur mycket pengar som läggs på investeringar liksom på drift och underhåll. Staten är emellertid ansvarig för den största delen av transportinfrastrukturen och därmed också dess planering och skötsel.</P>
<P class="p245 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Transportinfrastruktur för tillväxt och utveckling</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Infrastrukturen och transportsystemet är en förutsättning för att företag ska kunna verka och för att människor ska kunna bo och leva i hela landet. Samtidigt som ekonomin växer så ökar behoven av att kunna transportera varor, tjänster och personer.</P>
<P class="p47 ft9">Investeringar som stärker transportsystemets kapacitet innebär att fler människor och varor kan transporteras till lägre kostnader och med större tillförlitlighet. Detta skapar en rad positiva följd- effekter. När varor kan transporteras snabbare, billigare och mer tillförlitligt kan till exempel företagens logistik effektiviseras. Lägre transportkostnader och mer tillförlitliga transporter innebär vidare</P>
<P class="p427 ft5"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>En stor del av de enskilda vägarna, cirka 200 000 kilometer, är skogsbilvägar med begränsad tillgänglighet för allmänheten.</P>
<P class="p110 ft22">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">att specialiseringen kan drivas längre och att företag kan dra nytta av skalfördelar.</P>
<P class="p14 ft9">Investeringar i ett fungerande transportnät skapar också bättre möjligheter för företag att hitta arbetstagare med rätt komptens oavsett kommuntillhörighet. En utbyggt transportsystem gör det också möjligt för företag att konkurrera på fler och större mark- nader, även internationellt.</P>
<P class="p14 ft9">Lägre transportkostnader kan också ge upphov till lokaliserings- effekter. Ett sådant exempel är att god tillgång till fungerande transporter gör att företag kan dra nytta av att lokalisera sig i geo- grafiska kluster där kunskap enklare kan överföras mellan företag. Detta gäller för hela näringslivet, men framför allt för kunskaps- intensiva företag.</P>
<P class="p223 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Långsiktig planering av transportinfrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p162 ft9">Investeringar i transportinfrastruktur planeras långsiktigt, framför allt genom den nationella planen för transportsystemet. Innan plan- läggningsprocessen för ett infrastrukturprojekt påbörjas, görs en långsiktig ekonomisk planering av det samlade transportsystemet för väg, järnväg, sjöfart och luftfart i den nationella transportplanen. Planen är tolvårig och innehåller bland annat uppgifter om tillgäng- liga medel, vad som ska göras och vilka geografiska områden det rör sig om. Det kan handla om såväl nya järnvägar, vägar eller far- leder som ombyggnader, drift och underhåll, samt åtgärder för trafik- säkerhet eller miljö.</P>
<P class="p14 ft9">Utgångspunkten för planen är det övergripande transportpoli- tiska målet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och lång- siktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och närings- livet i hela landet. Fördelen med denna planering är att den bland annat skapar möjligheter för staten att tillgodose landsbygdernas olika behov och styra direkt mot dessa.</P>
<P class="p14 ft9">För att det ska vara möjligt att hitta gemensamma lösningar på olika transportutmaningar sker planeringen av infrastruktursats- ningar ofta i samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå. Det avspeglar sig bland annat i att länen själva ansvarar för att planera den regionala transportinfrastrukturen i form av så kallade länsplaner. Samverkan kan dock försvåras av att de olika aktörerna</P>
<P class="p421 ft22">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">och nivåerna kan ha olika målsättningar och behov av satsningar. Målen och behoven behöver inte gå hand i hand med ansvaret för finansieringen.<SPAN class="ft38">2 </SPAN>Till exempel kan en kommun planera en nyetable- ring av ett område medan det är staten som behöver finansiera vägnätet och regionen som ska planera kollektivtrafiken. Det ställer krav på flernivåsamverkan och dialog för en fungerande planering.</P>
<P class="p117 ft37">Transportpolitikens målsättningar</P>
<P class="p49 ft9">Målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande transportpolitiska målet är uppdelat i två mål:</P>
<P class="p105 ft9">Funktionsmålet för tillgänglighet – transportsystemets utform- ning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.</P>
<P class="p104 ft9">Hänsynsmålet om säkerhet, miljö och hälsa – transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitets- målen uppnås och till ökad hälsa.</P>
<P class="p427 ft9">Utformningen av transportsystemet ska bidra till den grundlägg- ande tillgängligheten och till utvecklingskraft i hela landet. Det främsta styrmedlet för transportpolitiken är som sagt den natio- nella transportplanen. Den nationella planen för 2014 omfattade 522 miljarder kronor. Utöver dessa medel tillkommer olika satsningar, till exempel 85 miljarder kronor kommunal medfinansiering för plan- perioden.</P>
<P class="p50 ft14">År 2016 är 1 750 miljoner kronor anslagna för särskilda sats- ningar i landsbygd, såsom förstärkt järnvägsunderhåll och bättre fungerande kollektivtrafik.<SPAN class="ft51">3 </SPAN>Den nationella planen kompletteras av</P>
<P class="p121 ft7"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">Anderstig, C. och Joyce, P. (2015), </SPAN><SPAN class="ft6">Transportinfrastruktur och tillgänglighet</SPAN>, Underlags- rapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</P>
<P class="p201 ft5"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringens proposition 2015/16:1.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">länsplanerna vilka upprättas av de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna. Investeringsdelen i enskilda vägar gick 2010 över till läns- planeupprättarna. Detta har lett till stora olikheter över landet. Regeringen fattar beslut om fördelningen mellan länen.<SPAN class="ft38">4</SPAN></P>
<P class="p54 ft15">5.1.4 Utveckling av investeringar i transportinfrastrukturen</P>
<P class="p211 ft37">Vägnätet och dess användning</P>
<P class="p55 ft9">I de glesa kommunerna är bilen det dominerande färdsättet. I dessa delar av landet blir vägnätet därför särskilt viktigt.<SPAN class="ft38">5 </SPAN>Investeringarna i vägnätet har fördelats ojämnt över landet sett till investeringar per capita (figur 5.1).</P>
<P class="p428 ft42"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringens proposition 2012/13:25 </SPAN>Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft41">Trafikanalys (2014), </SPAN>Skilda landsbygders tillgänglighet och transportpolitiska utmaningar<SPAN class="ft5">, Rapport 2014:16.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft3">Figur 5.1 Summa statliga väginvesteringar <NOBR>1985–2014</NOBR> per län, löpande priser, 1000 kr per capita. Medeltal för länets befolkning 1985 och 2014</P>
<P class="p430 ft118">Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Norrbottens län Hallands län Stockholms län</P>
<P class="p431 ft118">Södermanlands län Riket Uppsala län</P>
<P class="p432 ft119">Östergötlands län Kalmar län Gävleborgs län Blekinge län Jönköpings län Värmlands län Dalarnas län Kronobergs län Skåne län Gotlands län</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr11 td145"><P class="p19 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p19 ft65">10</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft65">20</P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p19 ft65">30</P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p19 ft65">40</P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p19 ft65">50</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p19 ft65">60</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p433 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, Statistisk årsbok, Trafikverket och WSP group.</P>
<P class="p181 ft9">Under perioden 1985 till 2014 har Västernorrland, Jämtland och Västerbotten haft de högsta väginvesteringarna i landet, med investe- ringsbelopp på mer än 45 000 kronor per capita. Lägst har investe- ringarna varit i Kronoberg, Skåne och på Gotland. Utfallet påverkas dock av länens befolkning och dess förändring. I Västernorrland och Jämtland har befolkningen minskat snabbare än i andra län.</P>
<P class="p50 ft9">De tre län med högre investeringsbelopp per capita jämfört med riksgenomsnittet – Västernorrland, Jämtland och Västerbotten – har en hög andel befolkning som bor i landsbygderna, en låg befolk- ningstäthet och stora geografiska ytor. I merparten av länen med hög andel landsbygdsbefolkning ligger dock investeringarna per capita på en lägre nivå än genomsnittet för riket. Även om invånarantalet</P>
<P class="p117 ft22">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft9">kan ge en fingervisning om hur intensivt vägar används framgår alltså inte hur stor den direkta efterfrågan av till exempel gods- transporter eller besöksnäring är. Flera av de län som hamnar högt i figur 5.1 har ett näringsliv med behov av många och tunga trans- porter. Därutöver finns skillnader i geologiska och geografiska förut- sättningar för byggande av infrastruktur.</P>
<P class="p435 ft9">Statens totala investeringar mellan <NOBR>1985–2014</NOBR> ger en annan, kom- pletterande bild, vilken visar att staten främst har investerat i de mer tätbefolkade regionerna (figur 5.2).<SPAN class="ft38">6 </SPAN>Sammantaget visar figurerna att Gotlands län har en genomgående låg nivå av statliga investeringar.</P>
<P class="p436 ft3">Figur 5.2 Summa statliga väginvesteringar <NOBR>1985–2014</NOBR> per län, löpande priser, miljoner kronor per kilometer statlig väg 2010</P>
<P class="p437 ft118">Stockholms län Västra Götalands län Västmanlands län Örebro län Västernorrlands län Södermanlands län Hallands län Riket Uppsala län</P>
<P class="p438 ft118">Östergötlands län Blekinge län Skåne län Gävleborgs län Jönköpings län Kalmar län Jämtlands län Värmlands län Västerbottens län Dalarnas län Norrbottens län Kronobergs län Gotlands län</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr11 td145"><P class="p19 ft85">0</P></TD>
<TD class="tr11 td191"><P class="p19 ft65">2</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p19 ft65">4</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p19 ft65">6</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p19 ft65">8</P></TD>
<TD class="tr11 td17"><P class="p19 ft65">10</P></TD>
<TD class="tr11 td191"><P class="p19 ft65">12</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p19 ft65">14</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p439 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, Statistisk årsbok, Trafikverket och WSP group.</P>
<P class="p440 ft5"><SPAN class="ft46">6 </SPAN>Anderstig, C. och Joyce, P. (2015), <SPAN class="ft42">Transportinfrastruktur och tillgänglighet</SPAN>, Underlags- rapport till Parlamentariska landsbygdskommittén, december 2015.</P>
<P class="p441 ft22">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B326134x1.jpg" style="width:436px;height:491px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">När ekonomin växer ökar behovet av transporter och därför är det rimligt att investeringarna ökar. I och med att det finns ett sam- band mellan transportinfrastruktur och ekonomisk aktivitet i sam- hället kan investeringsvolymen mätas i bruttonational- eller brutto- regionalprodukten. Även här skiljer sig utfallet mellan länen (fi- gur 5.3). Skälen för investeringarna kan dock vara andra än att öka den ekonomiska aktiviteten.</P>
<P class="p442 ft3">Figur 5.3 Statliga väginvesteringar per län, genomsnittlig andel av länets bruttoregionalprodukt <NOBR>1993–2003,</NOBR> <NOBR>2003–2013.</NOBR> Procentuell andel i löpande priser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr10 td104"><P class="p443 ft85">1,4%</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p443 ft85">1,2%</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p443 ft85">1,0%</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p443 ft85">0,8%</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p443 ft85">0,6%</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p443 ft85">0,4%</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p443 ft85">0,2%</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td104"><P class="p443 ft85">0,0%</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td104"><P class="p444 ft65">1993‐2003</P></TD>
<TD class="tr34 td31"><P class="p16 ft85">2003‐2013</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, Statistisk årsbok, nationalräkenskaperna, Trafikverket och WSP group.</P>
<P class="p181 ft9">Vägkvaliteten mäts för att kontrollera vägars underhållsstandard. Problem med vägkvaliteten skiljer sig mellan olika kommuntyper. Vägarna i landsbygdskommunerna avviker från underhållsstandarden när det gäller ojämnheter i vägen jämfört med täta blandade kom- muner och storstäder. En ojämn vägyta upplevs som mer obekväm och osäker.<SPAN class="ft38">7</SPAN></P>
<P class="p427 ft42"><SPAN class="ft46">7 </SPAN><SPAN class="ft5">Trafikanalys (2014), </SPAN>Skilda landsbygders tillgänglighet och transportpolitiska utmaningar<SPAN class="ft5">, Rapport 2014:16.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft9">Mest bil körs i tätortsnära landsbygdskommuner då boende i dessa kommuner pendlar i högre utsträckning än boende i andra kom- muntyper. Resor med bil i de tre glesa kommuntyperna är avsevärt kortare än de i övriga kommuntyperna, de flesta resor klaras av på 10 minuter. Boende i tätortsnära landsbygdskommuner gör relativt långa resor.<SPAN class="ft38">8</SPAN></P>
<P class="p14 ft9">Förutom att det är en brist på ett bra utbud av kollektivtrafik i landsbygderna fyller den inte heller samma funktion i landsbygds- kommunerna som i de täta kommunerna. I landsbygderna ses kollektivtrafik mer som ett komplement till bilen och inte dess er- sättning och fungerar i många kommuner främst som skolskjuts.<SPAN class="ft38">9 </SPAN>Det kan därför vara viktigt att titta på andra former för sam- transporter för att förbättra tillgängligheten för människor utan bil och för att minska beroendet av egen bil.</P>
<P class="p310 ft37">Järnvägarna och dess användning</P>
<P class="p55 ft9">Precis som för vägnätet varierar investeringarna i järnvägsnätet. Det är främst i mellersta Sverige<SPAN class="ft38">10 </SPAN>som de stora investeringarna har gjorts över tid. Mellan <NOBR>1993–2007</NOBR> har investeringarna i förhållande till bruttonationalprodukten legat på 0,3 procent.<SPAN class="ft38">11 </SPAN>De regionala variationerna mellan Trafikverkets indelning av regioner sträcker sig från 0,2 procent i genomsnitt till 0,8 procent. Detta åskådliggörs vidare på länsnivå mellan <NOBR>2008–2013</NOBR> i figur 5.4 nedan.</P>
<P class="p446 ft6"><SPAN class="ft39">8</SPAN><SPAN class="ft40">Trafikanalys (2014), </SPAN>Skilda landsbygders tillgänglighet och transportpolitiska utmaningar<SPAN class="ft7">, Rapport 2014:16.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">10</SPAN><SPAN class="ft56">Gävleborg, Jämtland och delar av Örebro och Västernorrland.</SPAN></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">11</SPAN><SPAN class="ft41">Anderstig, C. och Joyce, P. (2015), </SPAN>Transportinfrastruktur och tillgänglighet<SPAN class="ft5">, Underlags- rapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft3">Figur 5.4 Statliga järnväginvesteringar per län, genomsnittlig andel av länets bruttoregionalprodukt <NOBR>2008–2013.</NOBR> Procentuell andel i löpande priser</P>
<P class="p448 ft65">1,4%</P>
<P class="p449 ft65">1,2%</P>
<P class="p450 ft65">1,0%</P>
<P class="p449 ft65">0,8%</P>
<P class="p450 ft65">0,6%</P>
<P class="p449 ft65">0,4%</P>
<P class="p450 ft65">0,2%</P>
<P class="p449 ft65">0,0%</P>
<P class="p451 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, nationalräkenskaperna.</P>
<P class="p228 ft9">De genomsnittliga investeringarna i Norrbotten ligger på 1,2 pro- cent. Det är också ett län med omfattande och tunga transporter i näringslivet. Andelen i flera andra län ligger under 0,2 procent. Användningen av tågbanorna har ökat. Tillsammans med ett efter- satt underhåll leder det till fel i anläggningarna vilket förorsakar förseningar.<SPAN class="ft38">12 </SPAN>Den genomsnittliga förseningen till station i mycket glesa landsbygdskommuner är högre, 13 minuter, jämfört andra kommuntyper. Antalet tåg som stannar vid stationer i mycket gles landsbygd är däremot avsevärt färre så summan förseningstid och därtill hörande kostnader för förseningar blir större i andra kom- muntyper.<SPAN class="ft38">13</SPAN></P>
<P class="p452 ft5"><SPAN class="ft55">12</SPAN><SPAN class="ft57">Även tågstandarden bidrar till förseningar.</SPAN></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">13</SPAN><SPAN class="ft41">Trafikanalys (2014), </SPAN>Skilda landsbygders tillgänglighet och transportpolitiska utmaningar<SPAN class="ft5">, Rapport 2014:16.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft37">Flyg och flygplatser</P>
<P class="p453 ft9">Flyget är viktigt för att nå de mer avlägsna platserna i Sverige med såväl person- som varutransporter. Flera av flyglinjerna, inkluderat till landsbygdsområden, är dock inte kommersiellt gångbara och där- med beroende av offentligt stöd både för att upprätthålla trafiken och för att bedriva flygplatsverksamhet. Statligt stöd ges bland annat i form av driftsstöd till <NOBR>icke-statliga</NOBR> flygplatser för att möjliggöra öppethållande och drift. Staten genom Trafikverket ingår även trafik- avtal för interregional kollektivtrafik.</P>
<P class="p118 ft9">Trafikanalys mäter tillgängligheten mellan regioner i Sverige i ett tillgänglighetsindex. De mycket glesa kommunerna når endast två av de åtta kriterierna för god tillgänglighet och Sorsele, Strömsund, Jokkmokk och Övertorneå uppfyller inga av kriterierna.<SPAN class="ft38">14 </SPAN>Detta belyser även flygets betydelse för dessa delar av landet. Endast ett fåtal flygplatser når destinationer utanför Sverige. För europaflyget är det endast 8 stycken.</P>
<P class="p118 ft9">De flesta personer i Sverige kan nå en flygplats inom två timmar. Personer som är bosatta i och i närheten av fjällkedjan, men också enstaka delar av Gävleborg har restider som överstiger två timmar. För att resa med flyg över dagen kan en restid på två timmar till flygplatsen av de flesta anses som en alltför lång restid, medan en timme kan vara rimlig om den rena flygtiden uppgår till maximalt en timme. Med denna tidsgräns kan 90 procent av befolkningen nå en trafikerad flygplats.<SPAN class="ft38">15</SPAN></P>
<P class="p230 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.5</SPAN><SPAN class="ft58">Tillgänglighet till arbetsmarknad</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">Resor till arbete och utbildning är de i särklass vanligaste skälen till resor oavsett var i landet som en individ bor.<SPAN class="ft38">16 </SPAN>I regel har våra pend- lingsmönster ändrats mot större lokala eller funktionella arbetsmark- nadsregioner. Hur stor arbetsmarknadsregionen är för en kommun beror på hur många arbetsplatser i den egna kommunen och andra</P>
<P class="p303 ft6"><SPAN class="ft55">14</SPAN><SPAN class="ft40">Anderstig, C. och Joyce, P. (2015), </SPAN>Transportinfrastruktur och tillgänglighet<SPAN class="ft7">, Underlags- rapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">15</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">16</SPAN><SPAN class="ft41">Trafikanalys (2014), </SPAN>Skilda landsbygders tillgänglighet och transportpolitiska utmaningar<SPAN class="ft5">, Rapport 2014:16.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">kommuner som är möjliga att nå inom rimlig tid och till en rimlig kostnad.</P>
<P class="p47 ft9">Tillgänglighet till arbetsplatser kan ses som ett uttryck för en kommuns marknadspotential. Potentialen förändras när antalet arbetsplatser eller kostnaderna för resor förändras.</P>
<P class="p47 ft9">Enligt beräkningar för perioden <NOBR>1985–2013</NOBR> har reskostnaderna minskat i samtliga kommungrupper i Sverige utom i storstäderna. Minskningen i de mycket glesa landsbygdskommunerna är dock marginell. Dessa kommuner avviker också genom att antalet arbets- platser har minskat under tidsperioden vilket resulterat i en minskad marknadspotential. Den här gruppen av kommuner hade en liten potential redan 1985 och beräkningarna visar att de inte har för- bättrat sin position. Det omvända gäller för de kommuner som hade stor potential redan 1985.</P>
<P class="p50 ft9">De redan långa avståndens betydelse för möjligheterna till region- förstoring blir tydliga i figur 5.5.<SPAN class="ft38">17 </SPAN>Det grundläggande problemet för glesa kommuner är att avstånden är alltför långa för att kom- munernas marknadspotential på ett avgörande sätt skulle kunna på- verkas av ekonomiskt försvarbara<SPAN class="ft38">18 </SPAN>åtgärder i transportsystemet.</P>
<P class="p454 ft6"><SPAN class="ft55">17</SPAN><SPAN class="ft40">Anderstig, C. och Joyce, P. (2015), </SPAN>Transportinfrastruktur och tillgänglighet<SPAN class="ft7">, Underlags- rapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p98 ft7"><SPAN class="ft55">18</SPAN><SPAN class="ft40">Forskning pekar på att det finns ett svagt samband mellan samhällsekonomisk lönsamhet och investeringar, se Börjesson, M., Eliasson, J. och Isacsson, G. (2013), </SPAN><SPAN class="ft6">Infrastrukturens påverkan på ekonomisk tillväxt</SPAN>, i Konjunkturinstitutet (2013), <SPAN class="ft6">Tillväxt- och sysselsättnings- effekter av infrastrukturinvesteringar, FoU och utbildning – En litteraturöversikt</SPAN>, Specialstudier Nr 37.</P>
<P class="p51 ft22">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B326139x1.jpg" style="width:434px;height:552px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p455 ft3">Figur 5.5 Lokala arbetsmarknadsregioner i södra och norra Sverige 1970 och 2007</P>
<P class="p456 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån (RAMS), WSP group bearbetning.</P>
<P class="p239 ft9">Figuren visar tydligt hur de lokala arbetsmarknadsregionerna i södra Sverige har blivit större under de senaste 40 åren medan de i norra Sverige endast har ändrats marginellt. De tre storstadsregionernas arbetsmarknader har blivit allt större, vilket i hög grad har bidragit till att antalet lokala arbetsmarknadsregioner i södra delen av Sverige</P>
<P class="p457 ft22">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">har minskat kraftigt (från 132 till 47 mellan 1970 och 2007). I norra Sverige har antalet lokala arbetsmarknadsregioner minskat betyd- ligt mindre (från 41 till 31). Det kan emellertid pågå processer i de ytstora kommunerna i norra Sverige som inte syns i statistiken. De längre avstånden och den glesare bebyggelsestrukturen i norra Sverige är likväl ett hinder för att befintliga lokala arbetsmarknadsregioner ska kunna växa samman till större marknader på samma sätt som i södra Sverige.<SPAN class="ft38">19</SPAN></P>
<P class="p458 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.6</SPAN><SPAN class="ft58">Landsbygdernas utmaningar kräver tvärsektoriella lösningar</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Transportpolitiken och dess utformning innefattar några inbyggda målkonflikter som kan försvåra för beslut eller få icke önskvärda effekter i landsbygderna. En utmaning för transportpolitiken och dess utformning är att hitta en balans mellan det samhällsekono- miskt effektiva och samtidigt säkerställa grundläggande tillgänglig- het för alla i hela landet. I mycket glesa områden där trafikflödena är små blir en vägutbyggnad eller järnvägssatsning mycket kostsam per capita eller per använd kilometer. Det gör att stora investe- ringar såsom järnvägsutbyggnad blir svåra att försvara ekonomiskt, särskilt i de delar av landet där befolkningen minskar. Samtidigt kan underhåll av befintlig infrastruktur antagligen göra större nytta än nyinvesteringar i vissa delar av Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p50 ft9">En förbättrad transportinfrastruktur hjälper till att minska reskost- nader och öka tillgängligheten till olika marknader i olika delar av landet. För de glesa och geografiskt stora kommunerna är emeller- tid avstånden så pass långa att marknadspotentialen inte går att öka med hjälp av investeringar i transportsystemet så som det ser ut i dag. Frågan är vilka samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som är möjliga att vidta för att öka dessa landsbygdskommuners mark- nadspotential.</P>
<P class="p58 ft9">Frågan om regionförstoring och ökad marknadspotential rym- mer också en miljöaspekt. Eftersom kollektivtrafiken inte är anpassad efter behoven i de glesa landsbygderna finns det en risk för att en regionförstoring bidrar till fler och längre biltransporter och för-</P>
<P class="p77 ft42"><SPAN class="ft46">19 </SPAN><SPAN class="ft5">Anderstig, C. och Joyce, P. (2015), </SPAN>Transportinfrastruktur och tillgänglighet<SPAN class="ft5">, Underlags- rapport till Parlamentariska landsbygdskommittén.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">sämrad tillgänglighet för de utan bil. Transportpolitikens hänsyns- mål syftar även till att öka säkerheten och ett sätt att göra detta är att sänka hastigheten. Samtidigt innebär en sänkt hastighet längre restider och därmed försämrad tillgänglighet. Säkrare vägar kan vara ett sätt att möta både krav på ökad säkerhet och önskemål om att minska körtiden.</P>
<P class="p12 ft9">Kollektivtrafiken är i dagsläget inte anpassad till landsbygdernas mer glesa strukturer och långa avstånd. Samtidigt finns det fort- farande ett stort behov av transporter av varor, tjänster eller per- soner utan bil i dessa delar av landet. Det finns därför anledning att se över möjligheterna att hitta andra former av trafiklösningar för kollektivtrafik i landsbygderna. Det kan handla om olika typer av samlösningar för taxi, färdtjänst, skolskjuts med mera. Flera av dessa transporttjänster finansieras av offentliga medel, men regleras i sepa- rata lagar och förordningar, och hanteras av olika offentliga aktörer. Planeringen av transporterna sker därför fristående från varandra och samverkan mellan de olika färdmedlen och aktörerna försvåras. Ett sätt att åstadkomma en bättre fungerande kollektivtrafik i landsbygderna skulle därför kunna vara insatser som syftade till att skapa bättre förutsättningar för samordning och samplanering mellan olika aktörer och transporter. För att detta ska bli möjligt krävs dock vissa förändringar av de nu gällande regelverken på områdena. Ett annat sätt kan vara nya innovationer och transportlösningar som underlättar kollektivt resande.</P>
<P class="p12 ft9">Tillgänglighet handlar dock inte bara om infrastrukturens kvalitet och restider utan också om vilka typer av service och arbetsplatser som finns inom en region. I vissa områden kan det därför vara mer kostnadseffektivt att genomföra andra former av insatser – till exempel ökat stöd till en viss typ av kommersiell service – än att göra investeringar i transportinfrastrukturen för att förbättra tillgäng- ligheten. Tvärsektoriella angreppssätt och möjligheter till avvägningar mellan olika sektorer är därför avgörande för om samhället ska klara av att hantera de glesa landsbygdernas utmaningar.</P>
<P class="p459 ft22">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p460 ft31"><SPAN class="ft29">5.2</SPAN><SPAN class="ft72">Bredbandsmarknaden och den digitala infrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">I takt med att allt fler tjänster i samhället blir digitala behöver före- tag och hushåll runt om i hela landet kunna ta del av dessa.<SPAN class="ft38">20 </SPAN>Tillgången till bredband och annan digital infrastruktur är en nyckel- faktor för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i Sveriges landsbygder. Det är också en grundläggande förutsättning för att överbrygga den gleshet som präglar vissa typer av landsbygder och minska den digitala klyftan mellan stad och land. En utbyggnad av digital infrastruktur med hög överföringskapacitet kan också göra det möjligt att höja kvaliteten i till exempel vård, skola, omsorg och utveckla en digitalt samverkande statsförvaltning.<SPAN class="ft38">21 </SPAN>Betydelsen av tillgång till bredband och statens roll för dess utbyggnad i hela landet är jämförbar med elförsörjningen och statens roll vid utbyggnaden av elnäten och vattenkraftverken i början av <NOBR>1900-talet.</NOBR> I detta av- snitt beskriver vi utvecklingen av tillgången till digital infrastruktur med fokus på bredbandsmarknaden ur ett landsbygdsperspektiv.</P>
<P class="p116 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">EU:s och Sveriges mål för bredband</SPAN></P>
<P class="p70 ft47"><SPAN class="ft9">I EU:s strategi för tillväxt </SPAN>Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla <SPAN class="ft9">understryker </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">EU-kommissionen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> att bredbands- infrastruktur är en förutsättning för social integration och kon- kurrenskraft.</SPAN><SPAN class="ft38">22 </SPAN><SPAN class="ft9">I den digitala agendan som följer av strategin är det övergripande målet att 100 procent av hushållen i Europa ska ha till- gång till bredband med hastigheter på över 30 Mbit/s senast 2020.</SPAN><SPAN class="ft38">23</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Sverige har i vissa delar en högre ambitionsnivå än EU. Sverige är också ett av de länderna i EU som ligger längst fram när det gäller utbyggnad av bredband.<SPAN class="ft38">24 </SPAN>Sverige ska vidare vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.<SPAN class="ft38">25</SPAN></P>
<P class="p461 ft42"><SPAN class="ft55">20</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:9, </SPAN>Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">21</SPAN><SPAN class="ft43">Regeringskansliet (2012), </SPAN>Med medborgaren i centrum. Regeringens strategi för en digitalt sam- verkande statsförvaltning<SPAN class="ft45">, N2012.37.</SPAN></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">22</SPAN><SPAN class="ft43">Europeiska kommissionen (2010), </SPAN>Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla<SPAN class="ft45">, (03/03/2010).</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">23</SPAN><SPAN class="ft56">Europeiska kommissionen (2010), </SPAN><SPAN class="ft44">En digital agenda för Europa</SPAN>.</P>
<P class="p98 ft45"><SPAN class="ft55">24</SPAN><SPAN class="ft43">Europeiska kommissionen (2014), </SPAN><SPAN class="ft44">Digital Agenda Targets Progress report</SPAN>, Digital Agenda Targets.</P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">25</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2011/12:1.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft14">I <SPAN class="ft48">Bredbandsstrategi för Sverige </SPAN>har regeringen satt upp nationella mål för bredbandsområdet.<SPAN class="ft51">26</SPAN></P>
<P class="p85 ft12">Sverige ska ha bredband i världsklass.</P>
<P class="p463 ft9">År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.</P>
<P class="p83 ft14">Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällsomfattande tjänster via bredband.</P>
<P class="p464 ft9">De nuvarande bredbandsmålen är teknikneutrala. Utgångspunkten är därmed att bredband byggs ut med de tekniker som möjliggör överföringshastigheter i enlighet med de fastställda målen. Bred- band är därmed egentligen ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information. Den digitala infra- strukturen består och kommer att behöva bestå av olika tekniker i högre grad än i dag.</P>
<P class="p13 ft9">Under hösten 2015 tog regeringen initiativ till en översyn av bred- bandsstrategin. För att säkerställa att strategin fortsätter att vara relevant och framåtblickande utgår översynen från de mål som finns formulerade i <SPAN class="ft47">Bredbandsstrategi för Sverige </SPAN>från 2009. Översynen beräknas vara klar våren 2016.</P>
<P class="p14 ft9">Den regionala och lokala nivåns engagemang är viktigt för att Sverige ska nå bredbandsstrategins mål. Tidigare erfarenheter visar att i de områden där den regionala och lokala nivån har tagit ansvar för att driva och operativt projektera bredbandsutbyggnad har också effekterna och förutsättningarna för samtliga involverade aktörer blivit bättre. Alla län ska genom de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna ta fram regionala digitala agendor som bland annat kan innefatta regionala bredbandsstrategier. I dag saknar emellertid sju län fortfarande regional digital agenda, och två län saknar en regio- nal bredbandsstrategi.<SPAN class="ft38">27 </SPAN>Lokala strategier är i sin tur viktiga för att svara mot de nationella och regionala målen för utbyggnaden av bredband.</P>
<P class="p465 ft5"><SPAN class="ft55">26</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringskansliet (2009), </SPAN><SPAN class="ft42">Bredbandsstrategi för Sverige</SPAN>, N2009/8317/ITP.</P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">27</SPAN><SPAN class="ft57">Muntlig uppgift från Post- och telestyrelsen (2015).</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Den offentligt ägda infrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Den statligt ägda telekominfrastruktur finns i huvudsak i stam- och mellanortsnäten för långa avstånd. Staten äger infrastruktur genom Affärsverket svenska kraftnät, Trafikverket, Vattenfall AB och Teracom AB. De statliga aktörerna har dock inte tillgång till egna fysiska accessnät annat än för att ansluta sina egna anläggningar. Infrastrukturen används på olika sätt och vissa av de statliga aktö- rerna erbjuder tjänster och produkter på marknaden.</P>
<P class="p50 ft9">I dag finns närmare 200 kommuner som äger stadsnät och 85 pro- cent av stadsnäten är kommunalt ägda. Stadsnäten skiljer sig åt be- roende på var i värdekedjan de agerar. Vissa är enbart nätägare och hyr ut svartfiber, medan andra driver ett aktivt nät som kommu- nikationsoperatör. Cirka 80 procent av stadsnäten har förbindelser som kopplar ihop kommunens huvudort med mindre närliggande orter och även med andra kommuner.<SPAN class="ft38">28</SPAN></P>
<P class="p117 ft37">Kommunernas och länsstyrelsernas roller och funktioner</P>
<P class="p77 ft9">Kommunernas roll i bredbandsutbyggnaden kan bland annat handla om att samordna olika aktörer, bygglov och att stötta byanäts- föreningar. Om det finns en bredbandssamordnare i kommunen kan denne verka för att aggregera efterfrågan så att marknads- aktörer blir intresserade av att bygga ut bredband inom kommu- nen. Kommunerna kan också behöva göra ekonomiska åtaganden i form av vara borgen för lokala fiberföreningar (så kallade byanäts- föreningar). En annan viktig roll är den som användare och beställare.</P>
<P class="p50 ft9">I plan- och bygglagen har det förts in en bestämmelse om att kommunerna ska ta hänsyn till elektronisk kommunikation vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. Bestäm- melserna innebär att kommunen ska ta hänsyn till dessa aspekter och väga dem mot andra allmänna intressen.</P>
<P class="p47 ft9">Enligt plan- och bygglagen ska länsstyrelsen bistå kommunerna med planeringsunderlag. Länsstyrelsen ska verka för att de natio- nella och regionala målen och perspektiven får genomslag på kom- munal nivå. Länsstyrelsen hanterar och följer upp de statliga bred- bandsstöden och följer utvecklingen i länet inom <NOBR>IT-infrastruktur-</NOBR></P>
<P class="p336 ft42"><SPAN class="ft46">28 </SPAN><SPAN class="ft5">Svenska stadsnätsföreningen (2014), </SPAN>Stadsnätens roll – skapa konkurrens och låga priser<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">området. I utbyggnaden av den digitala infrastrukturen kan läns- styrelserna också hjälpa kommunerna genom olika former av sam- ordningsinsatser och stöd vid upphandling.</P>
<P class="p14 ft9">Regeringen har också gett vissa länsstyrelser i uppdrag och er- bjudit vissa landsting och samverkansorgan samt en kommun att i respektive län upprätthålla en funktion som regional bredbands- koordinator under perioden <NOBR>2015–2020.</NOBR> Syftet med de regionala koordinatorerna är att öka samordningen och effektivisera arbetet med utbyggnad av bredband på regional nivå. Koordinatorerna ska fungera som kontaktpunkt för bredbandsfrågor i länet för både offentliga och privata aktörer och stödja och främja kommunernas arbete med bredbandsfrågor samt underlätta lokala initiativ.<SPAN class="ft38">29</SPAN></P>
<P class="p466 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Bredbandsmarknadens och politikens utveckling</SPAN></P>
<P class="p162 ft9">Telekommunikationsmarknaden i Sverige har aldrig varit ett lag- stadgat monopol. Fram till 1993 ägde och drev Televerket de natio- nella näten för tele, TV och mobilkommunikation. I samband med omregleringen av marknaden ombildades Televerket till Post- och telestyrelsen och de statliga bolagen Telia och Teracom. Målsätt- ningen med reformen var att uppnå effektivare konkurrens och större valfrihet.<SPAN class="ft38">30</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">År 1999 presenterade regeringen propositionen <SPAN class="ft47">Ett informations- samhälle för alla </SPAN>med en omfattande bredbandssatsning. Det inne- bar statliga anslag och subventioner på drygt 5 miljarder kronor inom stomnät, ortssammanbindande nät och accessnät.<SPAN class="ft38">31 </SPAN>I samband med detta fick länsstyrelserna också i uppdrag att ta fram en lista på prioriterade orter för stöd till utbyggnad av bredband. Kort där- efter tillsatte regeringen Bredbandsutredningen som ledde fram till betänkandet <NOBR><SPAN class="ft47">IT-infrastruktur</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> för stad och land</SPAN>.<SPAN class="ft38">32 </SPAN>Med utgångspunkt i betänkandet fattade regeringen beslut om bland annat stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät och stöd till kommuner för upprättande av <NOBR>IT-infrastukturprogram.</NOBR> För att</P>
<P class="p467 ft6"><SPAN class="ft55">29</SPAN><SPAN class="ft40">Regeringskansliet (2015), </SPAN>Uppdrag respektive erbjudande om regionala bredbandskoordi- natorer<SPAN class="ft7">, Regeringsbeslut N2015/4465/ITP.</SPAN></P>
<P class="p120 ft42"><SPAN class="ft55">30</SPAN><SPAN class="ft57">Statskontoret (2012), </SPAN>Utvärderingar av om- och avregleringar – en kartläggning<SPAN class="ft5">, 2012:10.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">31</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringens proposition 1999/2000:86 </SPAN><SPAN class="ft44">Ett informationssamhälle för alla</SPAN>.</P>
<P class="p120 ft42"><SPAN class="ft55">32</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2000:111, </SPAN><NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> för stad och land<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">få igång utbyggnaden av bredband i områden där marknaden inte ville ge sig in initierade regeringen också stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Flera kommuner tog därefter initiativ till att bilda stadsnät för att främja konkurrensen såväl som för att få fibernät utbyggda för eget behov och främja utvecklingen i kom- munerna generellt.</P>
<P class="p50 ft9">Sverige var ett av de första länderna inom EU som avreglerade telekommarknaden och den nuvarande lagen (2003:389) om elek- tronisk kommunikation trädde i kraft 2003. Lagen syftade till att samla politiken och de politiska målen för all elektronisk kommu- nikation inom ett och samma område. Sammantaget innebar det bland annat att stat och kommun tog ansvar för att etablera öppna fibernät som marknaden kunde använda för att göra investeringar i. Det blev därmed tydligt att det primärt var marknadens uppgift att göra investeringar i infrastruktur.</P>
<P class="p50 ft9">Efter omregleringen av telekommarknaden skedde en snabb ut- veckling. I propositionen <SPAN class="ft47">Från </SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">IT-politik</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> för samhället till politik för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">IT-samhället</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> </SPAN>var målet att det skulle finnas säker <NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> med hög överföringskapacitet tillgänglig i hela landet.<SPAN class="ft38">33 </SPAN>Genom att staten upplät utrymme för marknaden i den statliga infrastrukturen underlättades utbyggnaden av nät med hög överföringskapacitet. Investeringarna till utbyggnaden av bredband har därefter fortsatt successivt.</P>
<P class="p47 ft9">De nuvarande målen för utbyggnad av bredband formulerades i samband med att den nuvarande bredbandsstrategin togs fram. I betänkandet <SPAN class="ft47">Bredband för Sverige in i framtiden </SPAN>gjordes en uppfölj- ning av hur tillgången till bredband har utvecklats i förhållande till målen i strategin. Av betänkandet framgår att åsikterna går isär om bredbandsmålen nås till 2020 eller inte. Samtidigt konstaterade man att det fanns stora geografiska variationer i tillgången till bredband med höga hastigheter. Utredaren konstaterade också att den hittills- varande utbyggnaden hade koncentrerats till stora företagskunder och flerfamiljshus i tätorter. En konsekvens av detta är att utbygg- nad till återstående företag och hushåll kommer att innebära en högre kostnad per ansluten slutkund.<SPAN class="ft38">34</SPAN></P>
<P class="p468 ft42"><SPAN class="ft55">33</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2004/05:175 </SPAN>Från <NOBR>IT-politik</NOBR> för samhället till politik för <NOBR>IT-samhället<SPAN class="ft5">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">34</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2014:21, </SPAN>Bredband för Sverige in i framtiden<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft9">I betänkandet föreslog utredaren också en ny organisation för samverkan och kompetensstöd i syfte att stimulera kommunernas engagemang för digitalisering och utbyggnad av bredbandsinfrastruk- tur.<SPAN class="ft38">35 </SPAN>Delar av förslagen har realiserats bland annat genom de ny- inrättade regionala bredbandskoordinatörerna och ett nationellt sam- ordningssekretariat.<SPAN class="ft38">36</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">Som en följd av Europaparlamentets och rådets direktiv om åt- gärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighets- nät för elektronisk kommunikation (det så kallade utbyggnadsdirek- tivet) kan en utveckling av utbyggnaden åter förväntas ta fart.<SPAN class="ft38">37 </SPAN>Direktivet syftar till att sänka kostnaderna för utbyggnad av nät för såväl fast som trådlöst bredband. Det förväntas ske genom att be- fintlig fysisk infrastruktur lättare ska kunna används för utbyggnad, genom en ökad samordning av bygg- och anläggningsprojekt och genom att byggnader utrustas med infrastruktur för att underlätta installation av bredband.</P>
<P class="p74 ft9">I december 2015 lade regeringen i enlighet med direktivet fram ett förslag till en ny lag om åtgärder för utbyggnad av bredbands- nät. Enligt förslaget ska den som tillhandahåller ett allmänt kommu- nikationsnät eller viss infrastruktur vara skyldig att under vissa förutsättningar låta den som bygger ut bredbandsnät få tillträde till infrastrukturen. Vidare innebär förslaget att ett offentligt organ som utför ett bygg- eller anläggningsprojekt i högre utsträckning ska samordna projektet med utbyggnad av bredbandsnät. Den före- slagna lagen och de ändringar som föreslås i väglagen, lednings- rättslagen och i lagen om elektronisk kommunikation föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Ändringen i plan- och bygglagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2017.</P>
<P class="p466 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft58">Tillgången till bredband</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Utvecklingen av tillgången till bredband kan beskrivas genom anta- let abonnenter på internettjänster. Det ger en indikation om mark- naden, efterfrågan och hur Sverige ligger till i relation till bred-</P>
<P class="p143 ft42"><SPAN class="ft55">35</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2014:21, </SPAN>Bredband för Sverige in i framtiden<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">36</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringsbeslut N2015/4465/ITP.</SPAN></P>
<P class="p469 ft71"><SPAN class="ft55">37</SPAN><SPAN class="ft69">Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att minska kostnaderna för utbygg- nad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation 2014/61/EU av den 15 maj 2014.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">bandsmålen. Antalet aktiva abonnemang till internettjänster har ökat från 2 miljoner till cirka 12 miljoner mellan <NOBR>1994–2014.</NOBR> Av dessa var cirka en fjärdedel fast bredband via fiber. De senaste åren är det fiber som har stått för det mesta av tillväxten av abonnemangen på fast bredband.</P>
<P class="p47 ft9">Tillgången till bredband och antalet internetabonnemang påver- kar i förlängningen tillgången till telefoni och den mobila täcknings- graden genom att fler hushåll och företag överger den traditionella fasta telefonin till förmån för bredbandstelefoni. Nästan hälften av samtliga abonnemang på fast telefoni<SPAN class="ft38">38 </SPAN>för privatpersoner är i dag <NOBR>IP-baserade.</NOBR></P>
<P class="p95 ft9">Tillgången till mobila kommunikationsnät ligger vidare på 83 pro- cent av landets totala yta.<SPAN class="ft38">39 </SPAN>De snabbaste mobila bredbandsnäten (30 Mbit/s) har dock företrädesvis byggts ut där folk bor och ver- kar. I dag täcker näten cirka 60 procent av befolkningen, vilket mot- svarar ett par procent av landets yta.<SPAN class="ft38">40 </SPAN>Sedan 2013 har det enbart tillkommit ett fåtal helt nya mastplatser som bidrar till ökad yt- täckning. Detta skapar förutsättningar för att tillgången till snabbt bredband ska öka ytterligare under de närmaste åren.</P>
<P class="p47 ft9">Sammanlagt har marknaden under årens lopp gjort omfattande investeringar i utbyggnaden av bredband genom anläggning av elek- troniska kommunikationsnät. Investeringarna innefattar utöver fiber annan infrastruktur för trådlös kommunikation. Mellan 2008 och 2014 har operatörerna sammanlagt investerat cirka 55 miljarder kronor i fasta och mobila bredbandsnät.<SPAN class="ft38">41</SPAN></P>
<P class="p117 ft37">Utbyggnaden av bredband i landsbygderna</P>
<P class="p49 ft9">När det gäller fast bredband så kan alltså mer än 60 procent av befolkningen teckna ett abonnemang med en överföringshastighet på minst 100 Mbit/s i dag. Andelen som har tillgång till bredband med en hastighet med 100 Mbit/s i glest bebyggda områden är</P>
<P class="p125 ft5"><SPAN class="ft55">38</SPAN><SPAN class="ft57">År 2014 fanns det knappt 3,8 miljoner fasta telefoniabonnemang.</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">39</SPAN><SPAN class="ft56">Med antagandet att mobiltelefonen hålls i handen eller mot huvudet utomhus.</SPAN></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">40</SPAN><SPAN class="ft43">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät<SPAN class="ft45">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">PTS-ER-2015:7.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">41</SPAN><SPAN class="ft41">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2015<SPAN class="ft5">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">PTS-ER-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> 2015:16.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft9">emellertid bara 13 procent.<SPAN class="ft38">42 </SPAN>I tabellen nedan beskriver vi andelen av befolkningen med tillgång till bredband per kommuntyp (tabell 5.1).</P>
<P class="p470 ft3">Tabell 5.1 Andel av befolkning med tillgång till bredband 2010 och 2015 fördelat på Tillväxtanalys kommuntyper</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr5 td192"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td193"><P class="p241 ft3">2010</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td194"><P class="p471 ft3">2015</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td195"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr22 td196"><P class="p401 ft3">10 Mbit</P></TD>
<TD class="tr22 td31"><P class="p219 ft50">100 Mbit</P></TD>
<TD class="tr22 td31"><P class="p294 ft50">10 Mbit</P></TD>
<TD class="tr22 td112"><P class="p294 ft50">100 Mbit</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td192"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td197"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td66"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td66"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td195"><P class="p16 ft3">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td196"><P class="p251 ft3">75</P></TD>
<TD class="tr13 td31"><P class="p30 ft3">21</P></TD>
<TD class="tr13 td31"><P class="p251 ft3">94</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p251 ft3">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td195"><P class="p16 ft3">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td196"><P class="p251 ft3">78</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p30 ft3">11</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p251 ft3">99</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p251 ft3">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p16 ft3">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p251 ft3">80</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p30 ft3">13</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p251 ft3">99</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p251 ft3">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td195"><P class="p16 ft3">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td196"><P class="p251 ft3">84</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p30 ft3">31</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p251 ft3">99</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p251 ft3">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td195"><P class="p16 ft3">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td196"><P class="p251 ft3">87</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p30 ft3">39</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p251 ft3">99</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p251 ft3">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p16 ft3">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p251 ft3">93</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p30 ft3">63</P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p251 ft3">100</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p333 ft3">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td195"><P class="p16 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td196"><P class="p251 ft3">86,93</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p30 ft3">41,57</P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p333 ft3">99,79</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p333 ft3">57,48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td192"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td197"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td66"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td66"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p472 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Post- och telestyrelsen (2015).</P>
<P class="p473 ft9">I tabellen framträder den digitala klyftan mellan stad och land. Samtliga kommunkategorier med uttalad landsbygd har en lägre tillgång till bredband med hög överföringskapacitet än de täta kom- munerna. I storstadskommunerna har 78 procent tillgång till bred- band om minst 100 Mbit/s, medan bara 28 procent har det i tätorts- nära landsbygdskommuner. I glesa landsbygdskommuner har 32 pro- cent tillgång till bredband och i mycket glesa landsbygdskommuner har 38 procent tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.</P>
<P class="p118 ft9">Det finns också exempel på regioner och kommuner som trots utmaningar kopplade till geografiskt långa avstånd och ogynnsamma mark- och klimatförhållanden har hanterat dessa och därmed möj- liggjort tillgång till bredband även i de glesare delarna av regionen eller kommunen.</P>
<P class="p14 ft9">Post- och telestyrelsens rapport <SPAN class="ft47">Bredbandskartläggning 2014 </SPAN>visar att alla hushåll och företag har möjlighet att teckna bredbands- abonnemang om minst 1 Mbit/s. Sett till målet om möjligheten att använda sig av samhällsomfattande tjänster med en överförings- kapacitet på 1 Mbit per/s når Sverige i princip de flesta hushåll och företag runt om i landet. Det finns dock områden där det varken</P>
<P class="p474 ft5"><SPAN class="ft46">42 </SPAN>Post- och telestyrelsen, <SPAN class="ft42">Statistikportalen </SPAN>2015, utifrån Statens jordbruksverks definition av landsbygd.</P>
<P class="p317 ft22">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">finns fast eller trådlöst bredband. Enligt Post- och telestyrelsens uppskattning saknar i dag ungefär 300 hushåll och företag i Sverige helt möjlighet att koppla upp sig till internet.<SPAN class="ft38">43</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Den nuvarande målsättningen inom bredbandsstrategin omfattar inte 10 procent av landets befolkning och insatser saknas därmed för att nå dessa. Det är också 10 procent av landets totala befolk- ning som är boende i de glesa och mycket glesa landsbygderna. Dessa behöver förstås inte vara samma människor, men det är troligt att det till stora delar är det. Det innebär i praktiken att befolkningen i landsbygderna därmed är hänvisade till EU:s mål om 30 Mbit/s. Men även när det gäller EU:s mål har Sverige en bit kvar för att nå detta. År 2014 nådde 16 procent i glesbebyggda områden upp till 30 Mbit/s till skillnad från 85 procent i tätbebyggda områden. Post- och telestyrelsen har gjort bedömningen att 2020 kommer 96– 99 procent av hushåll och företag ha tillgång till 30 Mbit/s.<SPAN class="ft38">44 </SPAN>Ut- vecklingen är dock inte given och även om bedömningen håller så lämnas en del av landsbygdsbefolkningen utanför.</P>
<P class="p475 ft37">Aktörer på och alternativa tekniker för landsbygderna</P>
<P class="p77 ft9">Det finns i dag aktörer på marknaden som erbjuder helhetslösningar och lokala mindre aktörer som i huvudsak fiberansluter i lands- bygderna. Utmaningen för aktörerna är emellertid områden med omfattande gleshet. Operatörernas bedömning är att man inte en- samt kan motivera utbyggnad i de glesare landsbygderna utan ytter- ligare bredbandsstöd. Stöden är nödvändiga som en följd av gles- heten både i relation till befolkning och till avstånd.<SPAN class="ft38">45</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Med utgångspunkt i Sveriges teknikneutrala hållning och de höga investeringskostnaderna förknippade med att bygga ut i gles lands- bygd kan alternativa eller komplementära bredbandslösningar till fiber bli aktuella. Samtidigt kommer kraven på allt högre över- föringskapacitet att öka. Enligt Post- och telestyrelsens uppskatt- ningar kommer ungefär 500 000 svenska hushåll sakna tillgång till bredband med en överföringshastighet om 30 Mbit/s via trådbundna</P>
<P class="p476 ft5"><SPAN class="ft55">43</SPAN><SPAN class="ft57">Bredbandskartan (2015).</SPAN></P>
<P class="p98 ft44"><SPAN class="ft55">44</SPAN><SPAN class="ft43">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2015<SPAN class="ft45">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">PTS-ER-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> 2015:16.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">45</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">tekniker 2020. Olika former av trådlösa tekniker bedöms därför kunna utgöra ett viktigt komplement för att kunna erbjuda bred- bandstjänster i de områden som inte får bredband med hög över- föringshastighet via trådbundna tekniker.<SPAN class="ft38">46</SPAN></P>
<P class="p14 ft9">Regeringen beslutade i februari 2014 att frigöra frekvensutrymme i 700 <NOBR>MHz-bandet</NOBR> (utrymmet för marksänd <NOBR>digital-TV)</NOBR> för annan användning från och med 2017. Regeringen gav sedan Post- och telestyrelsen i uppdrag att utreda den framtida användningen av 700 <NOBR>MHz-bandet.</NOBR> Post- och telestyrelsens analys visar att mobilt bredband för kommersiella tjänster är den användning som i dags- läget bedöms generera högst samhällsnytta.<SPAN class="ft38">47 </SPAN>För tillfället bedriver Post- och telestyrelsen vidare ett försöksprojekt som bland annat testar <NOBR>IP-telefoni</NOBR> och bredband via satellit, vilket skulle kunna bli en lösning för dem som bor eller arbetar i glesare miljöer och mer avlägsna platser.<SPAN class="ft38">48</SPAN></P>
<P class="p54 ft37">Statligt stöd och bredband</P>
<P class="p61 ft9">Staten har haft en viktig roll för att placera Sverige i den ledande position som landet har i dag. Under perioden 2001 till 2007 fanns det ett nationellt bredbandsstöd för kompletterande utbyggnad av digital infrastruktur där marknaden inte bedömdes kunna bygga ut på kommersiell grund. Sedan 2008 har det genomförts flera riktade insatser i form av förstärkningar av bredbandsåtgärder genom på- fyllnad av nationella medel i landsbygdsprogrammet, kanalisations- stöd och medfinansieringsmedel.</P>
<P class="p477 ft11">I landsbygdsprogrammet har stöd till utbyggnad av bredband funnits sedan 2007 och längre tillbaka inom regionalfonden. Sverige har fått möjlighet att utnyttja medel ur <SPAN class="ft10">Europeiska regionala utveck- lingsfonden </SPAN>och <SPAN class="ft10">Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling </SPAN>för utbyggnad av bredband under perioden 2014 till 2020.<SPAN class="ft120">49</SPAN></P>
<P class="p478 ft5"><SPAN class="ft55">46</SPAN><SPAN class="ft57">Post- och telestyrelsen (2014), </SPAN><SPAN class="ft42">PTS åtgärder för ökad mobiltäckning</SPAN>, Promemoria.</P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">47</SPAN><SPAN class="ft56">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Rapport av uppdrag att utreda den framtida användningen av</P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft64">700</SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">MHz-bandet</SPAN></NOBR> <NOBR>(694-790</NOBR> MHz)<SPAN class="ft45">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">PTS-ER-2015:15.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">48</SPAN><SPAN class="ft43">Annan befintlig teknik, till exempel satellit, bedöms dock enligt muntliga uppgifter från Post- och telestyrelsen först vara ett alternativ på längre sikt. Branschen är fortfarande omogen i Sverige med både få tjänster till konsumenterna och osäkerhet då en mer omfattande ut- byggnad förutsätter betydande energiinvesteringar.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">49</SPAN><SPAN class="ft57">Genom partnerskapsöverenskommelsen med </SPAN><NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></P>
<P class="p389 ft22">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Den svenska modellen för stöd till investeringar i utbyggnad av bredband bygger på att identifiering av områden och projekt sker genom efterfrågan på lokal och regional nivå och att den aktör som beslutar om stöd säkerställer att regelverk och upphandlingspro- cesser följs. Stödmedel fördelas både nationellt och regionalt, men prioriteringarna görs regionalt. Stöd som ges inom landsbygds- programmet och regionalfondsprogrammet fokuserar på att möjlig- göra investeringar där det saknas kommersiell grund för en utbygg- nad i enlighet med statsstödsregelverket. Stödet syftar bland annat till att främja utvecklingskraften i glesbygd och bidra till mer levande landsbygder genom att också marknaden ökar sina investeringar.</P>
<P class="p117 ft37">Landsbygdsprogrammet <NOBR>2007–2013</NOBR></P>
<P class="p479 ft9">Inom landsbygdsprogrammet <NOBR>2007–2013<SPAN class="ft38">50</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>avsattes cirka 1,1 miljar- der kronor i statliga stöd till utbyggnad av bredband. Totalt fick 730 projekt stöd och de sista projekten slutfördes under 2015. Med- finansieringen inkluderad satsades cirka 3 miljarder kronor. Det har inneburit att 190 000 personer fått tillgång till bredband som en följd av stöden. I tre av fyra fall skedde utbyggnaden genom konsument- drivna föreningsinitiativ som lokala byanätsföreningar. Under peri- oden upphandlades en tredjedel av samtliga projekt i enlighet med föreskrifterna och kraven om konkurrensutsättning. För många bya- nätsföreningar har dock procedurerna för konkurrensutsättning varit betungande. Detta tillsammans med att det har saknats krav om robusthet och hur näten ska byggas har skapat viss osäkerhet för vissa byanätsföreningar. I de flesta län kom dock en aktiv utbygg- nad igång under 2010 och 2011. I slutet av programperioden fanns det i många län flera planerade projekt som fortfarande saknade finan- sering.</P>
<P class="p480 ft37">Regionalfondprogram och landsbygdsprogrammet <NOBR>2014–2020</NOBR></P>
<P class="p49 ft9">Under programperioden 2014 till 2020 möjliggörs satsningar på 600 miljoner kronor till ortssammanbindande bredbandsnät i de tre nordligaste regionalfondsprogrammen. Till detta kommer en lika stor</P>
<P class="p481 ft42"><SPAN class="ft46">50 </SPAN><SPAN class="ft5">Näringsdepartementet (2012), </SPAN>Landsbygdsprogram för Sverige år <NOBR>2007–2013.</NOBR></P>
<P class="p99 ft22">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">summa i medfinansiering vilket betyder att den totala omfattningen på bredbandsinvesteringarna kommer att vara 1,2 miljarder kronor under perioden. Precis som under tidigare programperiod kan stöd genom både regionalfondsprogrammen och landsbygdsprogrammet enbart ges i enlighet med statsstödsregelverket.<SPAN class="ft38">51</SPAN></P>
<P class="p14 ft9">Landsbygdsprogrammet ska ge stöd till utbyggnaden av de så kallade accessnäten. Stödet får lämnas med minst 40 och högst 90 procent av de stödberättigande utgifterna.<SPAN class="ft38">52</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Stödet är konstruerat så att det ska vara möjligt att driva projekt utifrån lokala initiativ såväl som utifrån kommunal planering och intresse från kommersiella aktörer. Under perioden uppgår stödet i landsbygdsprogrammet till accessnät till totalt 3,25 miljarder kronor. Till detta tillkommer medfinansiering.</P>
<P class="p118 ft9">I november 2015 var alla medel sökta inom landsbygdsprogram- met. Det fanns då ansökningar som sammanlagt omfattade cirka 7 miljarder kronor i utgifter.<SPAN class="ft38">53</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">I dag finns det fler än 1 000 byanätsföreningar som förlägger bred- band i landsbygderna med hjälp av ideellt arbete och bredbands- stöd. Precis som under föregående programperiod står dessa fören- ingar för merparten av ansökningarna (60 procent). Sett till den tidi- gare programperioden står dock föreningarna för en mindre andel av ansökningarna under denna programperiod. Övriga aktörer som söker stöd till utbyggnad av bredband ur landsbygdsprogrammet är kommuner, kommunala bolag och marknadsaktörer.</P>
<P class="p14 ft9">Under nuvarande programperiod ställs vidare högre krav om att merparten av projektens delar inom både anläggning och drift ska genomföras genom en konkurrensutsatt inköpsprocess.<SPAN class="ft38">54 </SPAN>Under programperioden fram till 2020 förväntas projekten bli både färre och större än i föregående programperiod. Kommuner, marknaden och stadsnäten tar ett större ansvar, bland annat genom att gå in som projektägare. Samtidigt är majoriteten av stödmottagarna bya- nätsföreningar. Behovet av vägledning vid konkurrensutsättning kan således öka i betydelse, inte minst för byanätsföreningarna.</P>
<P class="p482 ft42"><SPAN class="ft55">51</SPAN><SPAN class="ft57">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Kommersiella förutsättningar för utbyggnad av accessnät<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">52</SPAN><SPAN class="ft56">Förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder, bilaga 1.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">53</SPAN><SPAN class="ft56">Beräkningar från Statens jordbruksverk (2015).</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">54</SPAN><SPAN class="ft57">Statens jordbruksverk, SJVFS 2015:50.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft21"><SPAN class="ft15">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft36">Behov av insatser och investeringar för att alla ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">I och med att de glesare landsbygderna har lägre befolkningstäthet finns det färre kunder för nätägarna att slå ut sina investerings- kostnader på. I många av dessa områden är det också större avstånd mellan hushållen vilket gör att det kostar mer för aktörerna att gräva ned fiber. I vissa delar av landet medför ogynnsamma mark- förhållanden också högre kostnader.<SPAN class="ft38">55 </SPAN>Det är därmed svårt att på marknadsmässig grund bygga ut den infrastruktur som krävs för att även lands- och glesbygderna ska få tillgång till bredband med hög överföringskapacitet.</P>
<P class="p47 ft9">På sikt kommer också utmaningarna att bli större när det gäller kapaciteten i det existerande stomnätet på långa distanser.<SPAN class="ft38">56 </SPAN>Det gäller såväl möjligheter för utbyggnad som hastigheten i näten. Be- hoven av kapacitet kommer att öka i takt med att accessnät byggs ut och det tillkommer nya tjänster.</P>
<P class="p50 ft9">Sammantaget kommer detta att innebära ett fortsatt behov av investeringar i utbyggnad av bredband. Precis som tidigare kommer marknaden och de kommersiella aktörerna att spela en viktig roll i denna process. Det är dock inte sannolikt att marknadens aktörer kommer att stå för de investeringar som krävs för att bygga ut i de glesa landsbygderna. Det kommer därför även fortsättningsvis att krävas insatser och investeringar från det offentligas sida för att hela landet ska kunna ta del av och dra nytta av digitaliseringens möj- ligheter.<SPAN class="ft38">57</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Det har gjorts olika bedömningar av hur stora investeringar som kommer att krävas för att Sverige ska nå målet om att 90 procent av alla företag och hushåll bör ha tillgång till bredband med hög över- föringskapacitet till 2020. Osäkerhetsfaktorerna är dock många och ökar med tiden. För att klara utbyggnaden kan ett sätt vara att räkna på tätare och glesare områden i ett och samma projekt. Fram till nu har mycket av utbyggnaden skett från de tätaste områdena (centrum av större städer) och utåt. Samverkan och samarbete kommer att vara avgörande, liksom ett fortsatt stort engagemang</P>
<P class="p427 ft6"><SPAN class="ft55">55</SPAN><SPAN class="ft40">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi <SPAN class="ft7">2015, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">PTS-ER-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> 2015:16.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">56</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2016:1, </SPAN>Statens infrastruktur som resurs.</P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">57</SPAN><SPAN class="ft57">Statens jordbuksverk, SJVFS 2015:50.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p483 ft9">för bredbandsfrågorna hos alla inblandade aktörer och en fortsatt hög efterfrågan.<SPAN class="ft38">58</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">Beräkningar av merkostnaden per fiberanslutning, som Post- och telestyrelsen har gjort, visar att kostnaden ökar exponentiellt för nivåer över 90 procent jämfört med kostnaden per anslutning för 90 procent. Redan vid en ökning från 90 till 90,5 procent ökar kost- naden per anslutning med i genomsnitt cirka 10 procent. På mot- svarande sätt blir varje anslutning för att gå från 90 till 95 procent i genomsnitt 25 procent dyrare än kostnaden per anslutning vid mål- uppfyllelsen (90 procent). Vid 98 procent återstår endast mycket glest befolkade områden varför varje anslutning snabbt blir betydligt dyrare än den föregående (figur 5.6).</P>
<P class="p113 ft3">Figur 5.6 Merkostnad per fiberanslutning efter 90 procent</P>
<P class="p484 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Post- och telestyrelsen (2015).</P>
<P class="p239 ft47"><SPAN class="ft9">I rapporten </SPAN>Framtida fiberinvesteringar i Sverige <SPAN class="ft9">konstaterar man att det skulle kosta uppemot 70 miljarder kronor för att förse alla Sveriges hushåll och företag med en bredbandsuppkoppling. Den analysen utgår från en hastighet om minst 100 Mbit/s med de access-</SPAN></P>
<P class="p485 ft42"><SPAN class="ft46">58 </SPAN><SPAN class="ft5">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2015<SPAN class="ft5">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">PTS-ER-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> 2015:16.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft12">tekniker som finns tillgängliga i dag.<SPAN class="ft122">59 </SPAN>Denna beräkning inkluderar alltså även de 10 procent som i dag inte är inkluderade i bredbands- målet.</P>
<P class="p486 ft9">Utbyggnaden av bredband i Sveriges landsbygder kommer med andra ord att kräva stora resurser. Enligt Byanätgruppens slutrapport omfattar utbyggnaden 450 000 hushåll fördelade på cirka 8 000 byar. Kostnaden för att bygga ut bredband till dessa byar och hushåll uppskattar man i rapporten till cirka 15 miljarder kronor.<SPAN class="ft38">60</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Statens jordbruksverk har gjort beräkningar för hur många per- soner som antas få tillgång till bredband under den nuvarande pro- gramperioden <NOBR>(2014–2020).</NOBR> Enligt dessa beräkningar kommer stöden göra att cirka 520 000 personer får tillgång till bredband med hög överföringskapacitet som inte tidigare har haft det. Det innebär, enligt myndighetens beräkningar, att det efter 2020 kommer finnas cirka 600 000 personer som fortfarande inte har tillgång till bred- band i enlighet med bredbandsstrategins mål om 100 Mbit/s. Samt- liga dessa personer bor, enligt myndighetens beräkningar, utanför tät- ort.<SPAN class="ft38">61</SPAN></P>
<P class="p58 ft9">Givet detta kan vi konstatera att den digitala klyftan mellan de tätare miljöerna och landsbygderna sannolikt kommer att fortsätta att öka fram till och med 2020 om inget görs. Viss marknadsmässig utbyggnad kommer att ske i en del landsbygdsområden under förutsättning att aktörer bygger i både glesare och tätare områden samtidigt. Parlamentariska landsbygdskommittén anser dock att Sverige behöver höja ambitionen när det gäller utbyggnaden av bredband i Sveriges landsbygder. Detta inte minst för att utbygg- naden av en digital infrastruktur med hög överföringskapacitet också är viktigt för att förstärka mobilnätens kapacitet i gles- och lands- bygder.</P>
<P class="p58 ft9">Bredbandsstödet har varit viktigt för utbyggnaden i Sveriges landsbygder och kommer så även fortsättningsvis att vara. Det är därför centralt att ytterligare medel avsätts för bredbandsstöd och att projekt omfattar utbyggnad i både glesare och tätare miljöer.</P>
<P class="p50 ft14">Det finns också ett behov av att förstärka arbetet genom en ökad helhetssyn i den kommunala planeringen och en bättre sam-</P>
<P class="p487 ft42"><SPAN class="ft55">59</SPAN><SPAN class="ft57">EY (2014), </SPAN>Framtida fiberinvesteringar i Sverige.</P>
<P class="p97 ft44"><SPAN class="ft55">60</SPAN><SPAN class="ft56">Bredbandsforum (2014), </SPAN>Bredband i hela landet – Slutrapport från Byanätsgruppen<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p98 ft5"><SPAN class="ft55">61</SPAN><SPAN class="ft41">Enligt beräkningar som Statens jordbruksverk har gjort åt Parlamentariska landsbygds- kommitténs sekretariat </SPAN><NOBR>2016-02-05.</NOBR></P>
<P class="p110 ft22">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">ordning av utbyggnaden i kommunerna. Detta för att aktiviteter inom ett geografiskt område ska kunna koordineras bättre och göra det möjligt att dra nytta av olika former av stordriftsfördelar. Sam- ordningen är inte minst viktig för att de lokala näten (byanäten) inte ska bli till isolerade öar. Kommunerna behöver därför bland annat bistå de lokala föreningarna med uppgifter om de statliga transportnäten och planerade sträckningar så att arbetet kan sam- ordnas bättre inom kommunen. Det kan också finnas behov av att se över de krav som ställs på återställning i samband med fiber- nedläggning. Det lokala arbetet i form av fiberföreningar behöver också utvecklas och stödjas i större utsträckning än vad som sker i dag. I och med att en stor del av detta arbete bedrivs av ideella krafter kan hanteringen av ansökningar, upphandlingar och tillstånds- villkor utgöra ett hinder för utbyggnad. Det finns därför enligt vår bedömning behov av att utveckla stöd för konkurrensutsättning. Det finns också anledning för myndigheter att se över olika bestäm- melser och ansökningsprocesser så att dessa inte är administrativt betungande.</P>
<P class="p230 ft29"><SPAN class="ft29">5.3</SPAN><SPAN class="ft54">Samhällsplanering och bostadsbyggande</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">Bostäder och en god levnadsmiljö är en förutsättning för att män- niskor ska vilja bo och leva på en plats. Samtidigt är levnadsmiljön och tillgång till bostäder i sig ingen garanti för tillväxt och utveck- ling.<SPAN class="ft38">62</SPAN></P>
<P class="p123 ft9">I takt med att vissa landsbygders utmaningar och behov av att locka till sig människor, företag och kompetens uppenbarar sig kom- mer också olika målkonflikter att göra sig påminda. Det kan till exempel röra sig om konflikter mellan olika former av tillväxtmål och miljömål. Samhällsplanering handlar om att väga samman olika och i många fall motstridiga målsättningar och intressen för att upp- nå en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt. Frågor om plane- ringen blir därmed viktiga för vår förståelse av landsbygdernas lång- siktiga utveckling, möjligheter och utmaningar.</P>
<P class="p488 ft42"><SPAN class="ft46">62 </SPAN><SPAN class="ft5">Tillväxtanalys (2012), </SPAN>Rural Housing <SPAN class="ft5">– </SPAN>Landsbygdsboende i Norge, Sverige och Finland<SPAN class="ft5">, Rapport 2012:05.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">I detta avsnitt beskriver vi därför översiktligt samhällsplane- ringens betydelse för landsbygderna. Vi beskriver också bostads- byggandets utveckling över tid och de möjligheter som uppkommit genom de senaste årens omfattande invandring till Sverige.</P>
<P class="p245 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Landsbygdsutveckling i samhällsplaneringen</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Frågor om landsbygden och landsbygdsutveckling började uppmärk- sammas i samhällsplanering i samband med kommunsamman- slagningarna i början av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Detta eftersom många kommu- ner blev tvungna att inventera de landsbygdsområden som inför- livades i kommunen. I översiktsplanerna behandlas därför även ut- vecklingen på de mark- och vattenområden som inte består av tät- orter. I takt med att förändrade boendemönster har vuxit fram och kraven på att skydda landskap och natur har skärpts har också behovet av att behandla frågor om landsbygdernas utveckling i sam- hällsplaneringen ökat.</P>
<P class="p117 ft37">Planeringsansvaret och hushållningen med mark</P>
<P class="p77 ft9">I plan- och bygglagen finns bestämmelserna om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att främja en samhällsplanering som ska leda till goda sociala levnadsförhåll- anden i dag och i framtiden. Enligt lagen har kommunerna ansvar för att ta fram en kommuntäckande översiktsplan, tillägg till över- siktsplaner i form av tematiska delar eller för ett visst begränsat geografiskt område, detaljplaner och områdesbestämmelser.</P>
<P class="p47 ft9">Enligt plan- och bygglagen ska mark- och vattenområden använ- das för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för. Företräde ska ges för sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning enligt vissa bestämmelser i miljöbalken. I miljöbalken ställs krav på hantering av, och krav på att vid plan- läggning redovisa om en exploatering kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan och i så fall att en och miljökonsekvensbeskriv- ning ska redovisas.</P>
<P class="p47 ft9">I sin planering ska kommunerna ta hänsyn till hushållningskraven och miljökvalitet. Länsstyrelserna har i uppgift att bland annat bevaka de statliga riksintressena och frågor om hälsa och säkerhet.</P>
<P class="p489 ft22">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">Inom ramen för detta har länsstyrelserna ansvaret för tillsynen av de kommunala besluten.</P>
<P class="p12 ft9">Plan- och bygglagen innehåller också vissa undantag för bygglov för jord- och skogsbrukets ekonomibyggnader. Detta gäller så länge ekonomibyggnaden ligger utanför detaljplanerat område och behövs för näringens behov.</P>
<P class="p54 ft37">Många inaktuella planer med begränsat landsbygdsperspektiv</P>
<P class="p55 ft9">Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som täcker hela kom- munens yta. Översiktsplanen ska fungera som ett sektorsövergrip- ande, strategiskt dokument för kommunens långsiktiga utveckling och samordnas med nationella och regionala mål, planer och pro- gram av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.<SPAN class="ft38">63 </SPAN>I översiktplanen redovisar kommunen de avvägningarna av mark- och vattenanvändningen som den har gjort. Översiktsplanen är inte bindande utan bara vägledande för efterkommande beslut.</P>
<P class="p118 ft9">År 2014 hade en tredjedel av landets kommuner översiktsplaner som antagits under den senaste mandatperioden. Av landets kom- muner hade 35 procent översiktsplaner som var äldre än tio år och nästan 70 procent hade planer som var äldre än fem år. Merparten av de äldre planerna finns i kommuner med en befolkning med mindre än 25 000 invånare och med begränsade resurser för fysisk planering.<SPAN class="ft38">64</SPAN></P>
<P class="p131 ft9">Trots den strategiska betydelsen och samordningen med annan planering saknar många kommuner också rekommendationer för landsbygdsutveckling i sina planeringsdokument. En förklaring till detta är att kommunerna generellt sett har satsat på stadsutveckling och inte på utveckling av de landsbygder som finns inom kom- munen. I många kommuner kan detta anses fullt rimligt med tanke på att större delen av befolkningen bor i eller mycket nära tätorterna.</P>
<P class="p490 ft5"><SPAN class="ft55">63</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2009/10:170 </SPAN><SPAN class="ft42">En enklare plan- och bygglag.</SPAN></P>
<P class="p120 ft42"><SPAN class="ft55">64</SPAN><SPAN class="ft57">Boverket (2012), </SPAN>Kommunernas översiktsplaner<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> förändrades de finansiella förutsättningarna för bostadsförsörjningen i Sverige i och med riksdagens beslut om att avskaffa vissa stöd för bostadsproduktion.<SPAN class="ft38">65 </SPAN>Staten har dock genom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar understrukit betydelsen av att varje kommun ska ha en strategi för hur den ska utveckla bostadsbyggandet och boendet i kommunen. Varje kom- mun ska ta fram riktlinjer där man redovisar vilken hänsyn som kommunen har tagit till nationella och regionala mål och till andra planeringsområden som har betydelse för bostadsförsörjningen.<SPAN class="ft38">66 </SPAN>Riktlinjerna ska vara underlag för kommunerna i deras uppgift att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet i sitt arbete med planläggning och översiktplanering. Sedan 2014 är vidare bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet ett utpekat allmänt intresse i plan- och bygglagen.</P>
<P class="p47 ft9">I dagsläget har ungefär 40 procent av kommunerna riktlinjer för bostadsförsörjning. Tidigare har många små kommuner inte ansett sig behöva sådana riktlinjer, men under senare tid har flera kom- muner med färre än 25 000 invånare också tagit fram riktlinjer. Knappt en tredjedel av dessa kommuner har i dag riktlinjer antagna under innevarande eller föregående mandatperiod. Vidare är det framför allt kommuner med underskott på bostäder som arbetar strategiskt med boendeplanering.<SPAN class="ft38">67</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Under senare år har ett flertal utredningar presenterat förslag på möjligheter för ett ökat bostadsbyggande, bland annat i form av förkortade planprocesser, finansieringsförutsättningar och bättre sam- ordning mellan olika planeringsslag. I betänkandet <SPAN class="ft47">En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning </SPAN>föreslår utredningen en regional fysisk planering som bättre ska tillgodose bostadsförsörjning och en hållbar utveckling i hela landet.<SPAN class="ft38">68</SPAN></P>
<P class="p491 ft5"><SPAN class="ft55">65</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 1990/91:100 utgiftsområde 13.</SPAN></P>
<P class="p278 ft62"><SPAN class="ft55">66</SPAN><SPAN class="ft61">Andra planeringsområden kan vara energi- och klimatanpassning, hushållning med havsområ- den, planering för dricksvattenförsörjning, kulturmiljö, kollektivtrafikförsörjning, transportinfra- struktur, regionalt tillväxtarbete och digital agenda/infrastruktur med mera.</SPAN></P>
<P class="p97 ft44"><SPAN class="ft55">67</SPAN><SPAN class="ft56">Boverket (2015), </SPAN>Bostadsmarknadsenkäten 2015.</P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">68</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:59, </SPAN>En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft58">Svårt att hantera avvägningar mellan olika mål och intressen</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">I vissa fall kan landsbygdsboende och landsbygdskommuner upp- leva att samhällsplaneringens regelverk utgör ett hinder för lands- bygdsutveckling. Ofta handlar det om målkonflikter kopplade till frågor om attraktivitet, hushållning av resurser och hållbar utveck- ling och tillväxt. Det kan också handla om översiktsplaner som inte tar hänsyn till möjlig landsbygdsutveckling på platser och marker som ligger utanför redan beslutade planeringsstråk. I det följande beskriver vi kortfattat delar av det regelverk som gör avvägningarna mellan olika mål och intressen komplicerade.</P>
<P class="p54 ft37">Bestämmelser om områden av riksintresse</P>
<P class="p81 ft9">Bestämmelserna om riksintressen innebär att det är möjligt för staten att ha ett visst inflytande över mark- och vattenanvändningen i kom- munerna. Syftet med bestämmelserna är att främja en hållbar ut- veckling genom att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används för att trygga en från ekologisk, social, kulturell och samhällseko- nomisk synpunkt långsiktigt god hushållning.<SPAN class="ft38">69 </SPAN>Riksintressena innebär inte att förändringar av markanvändningen är förbjudna, utan att det i varje enskilt fall ska göras en bedömning om förändringen kommer att innebära en påtaglig skada på intresset. Kommunen redovisar riksintressena i översiktsplanen och gör en bedömning av på vilket sätt det är möjligt att tillgodose de olika överlappande in- tressena i den vidare planläggningen. Länsstyrelserna har till upp- gift att bevaka att riksintressena tillgodoses i planering och beslut.</P>
<P class="p53 ft9">I dagsläget finns det många områden som är utpekade som riks- intressen. Under senare decennier har det också skett en ökning av antalet områden. Om man lägger samman alla riksintressen täcks en betydande del av Sveriges yta. Det är dock så att många riks- intressen överlappar varandra. Om man ser till riksintressen för naturvård så har 30 procent av landets yta bedömts som riksintresse. Samtidigt har 1 600 områden bedömts vara riksintressanta kultur- miljöer. Vidare är cirka 30 procent av landets yta riksintressant för friluftslivet (här finns dock en överlappning med riksintresset för</P>
<P class="p216 ft42"><SPAN class="ft46">69 </SPAN><SPAN class="ft5">SOU 2015:99, </SPAN>Planering och beslut för hållbar utveckling<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">naturvård). Om vi dessutom lägger till riksintressena för vindkraft, gruvbrytning och rennäring blir de kvarvarande ytorna för bebyggelse- utveckling begränsade.<SPAN class="ft38">70 </SPAN>Olika riksintressen kan stå i konflikt med varandra och vid planläggning och lovärenden måste sådana kon- flikter redas ut. Det måste också avgöras om en enskild exploa- tering är förenlig med det eller de utpekade intressena. Dessa kon- flikter avgörs alltså inte i översiktsplanen utan i stället i varje en- skilt exploateringsärende.</P>
<P class="p117 ft37">Strandskydd</P>
<P class="p77 ft9">Strandskyddet kom till under <NOBR>1950-talet</NOBR> i syfte att bevara allmän- hetens möjlighet att röra sig längs stränderna på land och i vattnet. I dag har strandskyddet också till uppgift att skydda värdefull och känslig flora och fauna längs stränderna. Strandskydd gäller samt- liga stränder vid hav, sjöar och vattendrag i hela landet och sträcker sig 100 meter upp på land och lika långt ut i vattnet. På vissa sär- skilt känsliga platser är strandskyddet utökat upp till 300 meter. Strandskyddet kan upphävas genom beslut av kommunen och läns- styrelsen. Länsstyrelserna har i uppgift att se till så att strandskyddet följs i den kommunala planeringen. En svårighet i detta arbete är bland annat att planeringen omfattar flera skyddande lagstiftningar som ska hanteras i anslutning till mål om utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p47 ft9">År 2010 infördes bestämmelserna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade <NOBR>LIS-områden.<SPAN class="ft38">71</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>Bestämmelserna syftar till att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till strand. Det handlar framför allt om områ- den som inte ligger i närheten av större tätorter. Tanken är att kommunerna ska kunna göra undantag från strandskyddet i vissa områden för att skapa arbetstillfällen eller locka människor att bo- sätta sig på platsen.</P>
<P class="p58 ft9">Kommunerna ska redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i sina översiktsplaner. Det finns dock inte något formellt krav på att ett visst område ska vara utpekat som ett om- råde för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i en översiktsplan</P>
<P class="p493 ft42"><SPAN class="ft55">70</SPAN><SPAN class="ft123">Cars, G. m.fl. (2013), </SPAN>Nya regler för ökat bostadsbyggande och bättre infrastruktur<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">71</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2010/11:64 </SPAN><SPAN class="ft42">Två strandskyddsfrågor.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">för att de särskilda reglerna ska kunna tillämpas. Det är först vid prövningen i varje enskilt fall som det på ett rättsligt bindande sätt avgörs om den tänkta platsen uppfyller kriterierna eller inte.<SPAN class="ft38">72 </SPAN>Under 2014 infördes ytterligare lättnader i kriterierna för att upphäva strandskyddet och ge dispens vid små sjöar och vattendrag. Genom lättnaderna ville regeringen göra det enklare att bygga i strandnära lägen i glesbefolkade områden med lågt bebyggelsetryck.<SPAN class="ft38">73</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">I budgetpropositionerna för 2012 och 2013 pekade regeringen på att de strandskyddsregler som trädde i kraft 2009 och 2010 med syfte att bland annat underlätta för viss byggnation i strandnära lägen inte hade fyllt sitt syfte, hade tillämpats olika över landet och hade lett till oavsedda effekter.<SPAN class="ft38">74 </SPAN>I mars 2013 tillsatte regeringen Strandsskyddsdelegationen med uppdrag att utföra och samordna en informations- och kunskapsinsats gällande tillämpningen av strand- skyddsreglerna. Syftet med delegationens arbete var att bidra till kompetensutveckling när det gäller tillämpningen av strandskydds- reglerna i miljöbalken och plan- och bygglagen och förutsättningar för en nationellt harmoniserad tillämpning av strandskyddsreglerna.<SPAN class="ft38">75</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">Strandskyddsdelegationen lämnade sitt slutbetänkande, <SPAN class="ft47">Strand- skydd i praktiken</SPAN>, i december 2015. I betänkandet gör delegationen bedömningen att de genomförda insatserna har bidragit till en för- stärkt samverkan samt till en mer enhetlig, effektiv och kunskaps- underbyggd tillämpning av strandskyddsreglerna. Delegationen pekar dock på att förändring av stora system kan ta tid och att delar av arbetet därför bör fortsätta.<SPAN class="ft38">76</SPAN></P>
<P class="p223 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft58">Bostadsförsörjningen på olika marknader</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">Bostadsförsörjningen på olika marknader kan beskrivas på flera olika sätt och med olika detaljeringsnivå. Den övergripande berättelsen handlar i huvudsak om bostadsbrist i storstäderna och i universi- tetsstäderna och om överskott på bostäder och rivningar i de krymp-</P>
<P class="p494 ft6"><SPAN class="ft55">72</SPAN><SPAN class="ft40">SOU 2015:108, </SPAN>Strandskydd i praktiken<SPAN class="ft7">. </SPAN>Slutrapport från Strandskyddsdelegationen nationell arena för samverkan<SPAN class="ft7">.</SPAN></P>
<P class="p120 ft42"><SPAN class="ft55">73</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringens proposition 2013/14:214 </SPAN>Strandskydd vid små sjöar och vattendrag.</P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">74</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringens proposition 2011/12:1 och 2012/13:1.</SPAN></P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft55">75</SPAN><SPAN class="ft43">Regeringskansliet (2013), </SPAN>Delegationen för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna<SPAN class="ft45">, Dir. 2013:27.</SPAN></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">76</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 2015:108, </SPAN>Strandskydd i praktiken. Slutrapport från Strandskyddsdelegationen nationell arena för samverkan<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">ande kommunerna. En mer högupplöst bild synliggör dock att förut- sättningarna för bostadsmarknaden ser olika ut i olika delar av landet och det finns problem med bostadsbrist och bostadsfinansiering i många av Sveriges landsbygder samtidigt som många områden har ett bostadsöverskott.</P>
<P class="p47 ft9">Av en rapport från Sveriges kommuner och landsting framgår att det finns bostadsproduktion på såväl större som på mindre orter. I rapporten konstaterar författarna att bostadsbyggandet varierar kraftigt över tid och att bostadsbyggandet inte bara äger rum i de mest centralt belägna kommunerna. Under vissa år har de mer av- lägset belägna kommunerna inom en region byggt fler bostäder än de centralt belägna kommunerna.<SPAN class="ft38">77</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Samtidigt ser vi att vissa delar av landsbygderna i dagsläget har svaga bostadsmarknader. En svag bostadsmarknad kännetecknas bland annat av långa pendlingsavstånd till arbetsmarknader samt låga marknadsvärden för nyproduktion och därmed ett högt risktagande inte minst för hushållen. På mindre orter och i vissa typer av lands- bygder är utmaningarna sedan flera år tillbaka att anpassa bostads- beståndet till de nya behov som finns och en förändrad efterfrågan. Det handlar bland annat om att få fram billiga hyresrätter, förut- sättningar för finansiering av nyproduktion eller renovering och att tillgänglighetsanpassa bostadsbeståndet efter den åldrande befolk- ningens behov. För att klara av de demografiska utmaningarna, framtida behov av kompetensförsörjning och bostadsförsörjning i vissa landsbygder samt hållbar tillväxt och utveckling behöver fler kommuner kunna erbjuda attraktiva boenden.</P>
<P class="p245 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft58">Utvecklingen av bostadsbyggandet i landsbygderna</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Bostadsbyggandets utveckling bestäms bland annat av efterfrågan på bostäder, utbudet av mark, kommunernas planeringsarbete och marknadens intresse för att bygga. Efterfrågan påverkas av hushåll- ens förväntningar som är förenade med villkoren för att bo och leva i olika delar av landet. Villkoren hänger i sin tur samman med arbets- marknadens utveckling, möjligheter till pendling och finansiering</P>
<P class="p495 ft42"><SPAN class="ft46">77 </SPAN><SPAN class="ft5">Florén, P. m.fl. (2013), </SPAN>Analys av förutsättningarna för byggande av hyreshus utanför stor- städerna<SPAN class="ft5">, Sveriges kommuner och landsting.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft9">genom lån samt möjligheter till utbildning med mera. I hushållens sammansatta bedömningar ingår också överväganden om riskerna på bostadsmarknaden. Det gäller även ekonomiska risker förenade med att låna och använda besparingar för att bo och behålla en bostad.<SPAN class="ft38">78</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">Under perioden 1990 till 2014 har antalet bostäder i landsbygderna ökat med i genomsnitt 4 procent. I storstadskommunerna och i täta blandade kommuner var ökningen 20 procent under samma period.</P>
<P class="p12 ft9">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> skedde en dramatisk förändring i landsbygd- erna. Av det totala bostadsbyggandet minskade antalet färdigställda bostäder från 30 till 10 procent. Detta bland annat som en konse- kvens av att den statliga finansieringen i princip avskaffades. I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> började bostadsbyggandet återigen att öka. Ökningen skedde framför allt i storstadskommunerna och i de täta blandade kommunerna. I dag står landbygderna fortfarande bara för cirka 12 procent av antalet färdigställda bostäder i landet. I figur 5.7 beskri- ver vi utvecklingen av antalet färdigställda bostäder under perioden 1990 till 2014.</P>
<P class="p496 ft3">Figur 5.7 Antal färdigställda bostadshus under perioden 1990 till 2014 fördelat på Tillväxtanalys kommuntyper</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr18 td61"><P class="p444 ft75">35000</P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td61"><P class="p444 ft75">30000</P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td61"><P class="p444 ft75">25000</P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td61"><P class="p444 ft75">20000</P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td61"><P class="p444 ft75">15000</P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td61"><P class="p444 ft75">10000</P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td61"><P class="p444 ft75">5000</P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr29 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td61"><P class="p444 ft75">0</P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr30 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><P class="p19 ft75">1991</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1992</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1993</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1994</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1995</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1996</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1997</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1999</P></TD>
<TD class="tr17 td107"><P class="p19 ft75">2000</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2001</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2002</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2003</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2004</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2005</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2006</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2007</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2008</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2009</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2010</P></TD>
<TD class="tr17 td107"><P class="p19 ft75">2011</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2012</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2013</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2014</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr15 td174"><P class="p16 ft74">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td167"><P class="p16 ft74">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td152"><P class="p16 ft75">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td174"><P class="p16 ft74">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr16 td167"><P class="p16 ft74">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr16 td152"><P class="p16 ft74">Storstadskommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p497 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p498 ft42"><SPAN class="ft46">78 </SPAN><SPAN class="ft5">SOU 2015:58, </SPAN>Svaga bostadsmarknader, bilaga 2<SPAN class="ft5">, Evidens, 2014.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B326166x1.jpg" style="width:403px;height:255px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">Av alla färdigställda bostäder under perioden <NOBR>1990–2014</NOBR> tillkom 23 procent mellan 2010 och 2014. Åren med störst färdigställande efter 1994 var dock <NOBR>2006–2008.</NOBR> I sammanhanget är det dock viktigt att notera att ökningarna inte har omfattat landsbygderna utan där har utvecklingen stått stilla under hela den beskrivna perioden. Att så är fallet är inte så förvånande med tanke på att många av dessa kommuner minskat i befolkning under samma tidsperiod och möj- ligheterna att låna pengar för att bygga är begränsade.</P>
<P class="p47 ft9">År 2014 fanns det enligt Statistiska centralbyrån drygt 4 669 000 bostäder i Sverige. Knappt hälften av dessa var småhus och hälften lägenheter i flerbostadshus. Resterande del utgjordes av special- bostäder. I figur 5.8 redogör vi för utvecklingen av fördelningen av färdigställda bostäder i landsbygdskommunerna under perioden 1991– 2014.</P>
<P class="p499 ft3">Figur 5.8 Utvecklingen av fördelning av färdigställda bostäder landsbygdskommuner och glesa blandade kommuner <NOBR>1991–2014</NOBR> (procent)</P>
<P class="p500 ft77">100%</P>
<P class="p501 ft77">90%</P>
<P class="p502 ft77">80%</P>
<P class="p501 ft77">70%</P>
<P class="p501 ft77">60%</P>
<P class="p501 ft77">50%</P>
<P class="p501 ft77">40%</P>
<P class="p501 ft77">30%</P>
<P class="p501 ft77">20%</P>
<P class="p501 ft77">10%</P>
<P class="p503 ft77">0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr33 td198"><P class="p16 ft124"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr16 td137"><P class="p372 ft77">Hyresrätt flerbostadshus</P></TD>
<TD class="tr33 td145"><P class="p16 ft124"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr16 td199"><P class="p372 ft77">Bostadsrätt flerbostadshus</P></TD>
<TD class="tr33 td145"><P class="p16 ft124"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr16 td21"><P class="p372 ft77">Småhus</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td200"><P class="p16 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr35 td201"><P class="p16 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr35 td202"><P class="p16 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td198"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td145"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td145"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p181 ft9">Av figuren framgår att byggandet av flerbostadshus sjönk under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och fram till tidigt <NOBR>2000-tal.</NOBR> Under perioden 2000 till 2009 ökade också andelen färdigställda småhus i Sveriges lands-</P>
<P class="p236 ft22">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">bygder. Mellan 2003 och 2007 ökade byggandet av flerbostadshus i landsbygderna för att sedan falla tillbaka mellan 2009 och 2011. Därefter har byggandet återigen ökat. I sammanhanget är det också värt att notera att det främst är andelen flerbostadshus i form av bostadsrätter som har ökat i nyproduktionen, medan nyproduk- tionen av hyresrätter har minskat i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p14 ft9">Utvecklingen på bostadsmarknaden följer också befolknings- utvecklingen. Som vi har redovisat tidigare har strax över 40 procent av Sveriges kommuner haft en minskande befolkning under peri- oden 1974 till 2014. En konsekvens av detta är att antalet boende per bostad har minskat i Sveriges landsbygder mellan 1990 och 2014.</P>
<P class="p267 ft12">Utvecklingen av fritidshusbeståndet<SPAN class="ft122">79 </SPAN>har varit tämligen konstant över tid. Mellan 2007 och 2014 har beståndet av fritidshus ökat med sex procent i de glesa och tätortsnära landsbygderna. Det är därmed i landsbygderna som fritidshusen byggs och där småhus omvandlas till fritidshus, vilket också bekräftas av bygglovsstatistiken.</P>
<P class="p504 ft9">I vissa typer av landsbygd är efterfrågan på fritidshus mycket hög. Det gäller i synnerhet landsbygdskommuner där det finns fritidshus i kust- och strandnära lägen. I sådana kommuner kan fastighetspriserna vara relativt höga vilket kan försvåra både inflytt- ning och möjligheten för unga att stanna kvar, och därmed påverka förutsättningarna för kommersiell och offentlig service. I vilken utsträckning fritidshusturism förorsakar en undanträngning av lokal- befolkningen i attraktiva områden i Sverige är dock inte helt klar- lagt. Fritidshusturism kan nämligen också ses som en resurs i och med att den ger dessa områden ökade inkomstmöjligheter genom ökad lokal efterfrågan på varor och tjänster.<SPAN class="ft38">80 </SPAN>Fritidsboenden kan också utvecklas till längre vistelsetider och så småningom perma- nentboende. Tillväxtanalys har till exempel konstaterat att många personer har dubbelt boende och att dessa personer spenderar betyd- ande vistelsetid även i det andra boendet. I och med att många del- tidsboende personer konsumerar i kommunen bidrar de på olika sätt till den lokala utvecklingen och ekonomin.<SPAN class="ft38">81</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">Vid sidan av fritidsboendet spelar utboägande (till exempel per- son som äger en skogsfastighet i en kommun, men som bor i en</P>
<P class="p286 ft5"><SPAN class="ft55">79</SPAN><SPAN class="ft57">Hus som saknar folkbokförd befolkning.</SPAN></P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">80</SPAN><SPAN class="ft56">Marjavaara, R. (2008), </SPAN>Second Home Tourism: The Root to Displacement in Sweden?</P>
<P class="p505 ft42"><SPAN class="ft55">81</SPAN><SPAN class="ft41">Tillväxtanalys (2012), </SPAN>Rural Housing – landsbygdsboende i Sverige, Norge och Finland<SPAN class="ft5">. Rapport 2012:05.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">annan kommun) roll i vissa delar av landet. Ungefär en tredjedel (drygt 100 000 fastigheter) av alla skogsfastigheter i Sverige är utbo- ägda.<SPAN class="ft38">82 </SPAN>Ärvda gårdar eller hus där ägarna har sitt eget permanent- boende någon annanstans, ofta i andra landsdelar, kan stå obebodda under långa perioder, kanske med undantag för några sommar- veckor. Givet att skogsfastigheterna ligger i landsbygderna och genom att addera fritidshusen i Sveriges landsbygder skulle det kunna inne- bära att cirka var femte hus på Sveriges landsbygder står tomma under stora delar av året.</P>
<P class="p117 ft37">Bankernas långivning till boende i landsbygderna</P>
<P class="p77 ft9">Tillväxtanalys har studerat förutsättningarna för enskilda hushåll att finansiera bostadsbyggande i landsbygderna. Av studien framgår bland annat att betalningsförmåga och värdet på fastigheten är av- görande för bankernas beslut om kreditgivning. I landsbygderna blir bostadslånet lägre, räntorna blir högre, den egna insatsen måste vara större och amorteringstakten högre. Studien visar också att låntagarens bindning till orten och omfattningen på andrahands- marknaden är viktig vid lån till nybyggnation i glesbygd.</P>
<P class="p47 ft9">Vidare pekar studien på att nästan inga banker använder sig av de statliga kreditgarantierna.<SPAN class="ft38">83 </SPAN>En förklaring till detta är att en indi- viduell prövning görs enligt konsumentkreditlagen och medger inte utlåning till personer som bedöms sakna återbetalningsförmåga. Kreditgarantier som enbart avlastar bankens risktagande möjliggör alltså inte sådan långivning.<SPAN class="ft38">84 </SPAN>Den låga användningen av garantierna bekräftas också av statistiken. Under hela 2014 färdigställdes drygt 300 lägenheter med stöd av garantierna. Av statistiken framgår dock inte om dessa garantier har gått till landsbygderna eller inte.</P>
<P class="p506 ft42"><SPAN class="ft55">82</SPAN><SPAN class="ft57">Skogsstyrelsen (2014), </SPAN>Skogsstatistisk årsbok 2014.</P>
<P class="p507 ft44"><SPAN class="ft55">83</SPAN><SPAN class="ft43">Tillväxtanalys (2012), </SPAN>Rural Housing – landsbygdsboende i Sverige, Norge och Finland<SPAN class="ft45">, Rapport 2012:05.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">84</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:58, </SPAN>EU och kommunernas bostadspolitik.</P>
<P class="p99 ft22">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft58">Utvecklingen av hyresbostäder</SPAN></P>
<P class="p61 ft9">Hyresbostäderna utgör ungefär 40 procent av det totala bostads- beståndet. Trots att det under en längre tid tillkommit fler bostads- rätter än hyresrätter utgör hyresrätterna ändå 60 procent av det totala bostadsbeståndet i flerbostadshus.</P>
<P class="p118 ft9">I 260 av landets 290 kommuner är också hyresrätten den domi- nerande boendeformen. Endast i 30 kommuner finns det fler bostads- rätter än hyresrätter och mer än hälften av dessa kommuner ligger i Stockholms län.</P>
<P class="p118 ft9">Hyresrätten är en viktig boendeform i hela landet och inte minst i landsbygderna. I många landsbygdskommuner har det dock inte byggts några nya hyreslägenheter under flera decennier. Under 1990- talet sjönk andelen färdigställda hyresrätter inom allmännyttan i landsbygderna från 40 procent till under 10 procent 2002.</P>
<P class="p13 ft9">Under perioden 2010 till 2013 har det allmännyttiga bostadsbestån- det minskat med omkring 5 000 bostäder per år.<SPAN class="ft38">85 </SPAN>Detta som en följd av försäljningar, nybyggnationer och rivningar. Under 2014 trap- pades försäljningstakten ner något inom allmännyttan, vilket resul- terade i att det allmännyttiga beståndet ökade med drygt 2 400 bo- städer. Ökningen skedde dock främst i täta blandade kommuner. I figur 5.9 beskriver vi utvecklingen av antalet färdigställda hyresrätter inom allmännyttan under perioden 1991 till 2014.</P>
<P class="p508 ft5"><SPAN class="ft46">85 </SPAN>I huvudsak rör minskningarna under <NOBR>2000-talet</NOBR> sig om Stockholms stad och i någon mån Stockholms län.</P>
<P class="p317 ft22">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p509 ft3">Figur 5.9 Antalet färdigställda hyresrätter inom allmännyttan per kommuntyp <NOBR>1991–2014</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr18 td121"><P class="p444 ft126">16000</P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td121"><P class="p444 ft126">14000</P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td121"><P class="p444 ft126">12000</P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td121"><P class="p444 ft126">10000</P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td121"><P class="p444 ft75">8000</P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td121"><P class="p444 ft75">6000</P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td121"><P class="p444 ft75">4000</P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td121"><P class="p444 ft75">2000</P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td121"><P class="p444 ft75">0</P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td121"><P class="p19 ft75">1991</P></TD>
<TD class="tr17 td107"><P class="p19 ft75">1992</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1993</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1994</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1995</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1996</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1997</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">1999</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2000</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2001</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2002</P></TD>
<TD class="tr17 td107"><P class="p19 ft75">2003</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2004</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2005</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2006</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2007</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2008</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2009</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2010</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2011</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2012</P></TD>
<TD class="tr17 td10"><P class="p19 ft75">2013</P></TD>
<TD class="tr17 td107"><P class="p19 ft75">2014</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr16 td203"><P class="p16 ft75">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr16 td151"><P class="p16 ft75">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p16 ft75">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td203"><P class="p16 ft75">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td151"><P class="p16 ft75">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p16 ft75">Storstadskommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p510 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p181 ft9">Under 2014 och 2015 har antalet påbörjade hyresrätter ökat jäm- fört med tidigare år. Samtidigt upplever många små kommuner att bostadsbyggande är förenat med långsiktiga och stora marknads- mässiga risker. Enligt Sveriges allmännyttiga bostadsföretag före- faller det också som om fastighetsföretag på mindre svaga bostads- marknader har låg eller ingen förväntan alls om värdetillväxt på fastigheterna inom deras bestånd.<SPAN class="ft38">86 </SPAN>Detta har till viss del gjort att kommunala bostadsföretag i kommuner med en minskande befolk- ning avstått från att ta risker och bygga nya hyresbostäder. Som en följd av detta är en stor del av beståndet föråldrat.</P>
<P class="p47 ft9">Även om de i dagsläget är få så finns det också kommuner som har ett överskott på bostäder. I figur 5.10 redogör vi för andelen outhyrda hyresrätter i allmännyttan mellan 1983 och 2013. För att en bostadsmarknad ska vara i balans brukar man tala om en total</P>
<P class="p511 ft42"><SPAN class="ft46">86 </SPAN><SPAN class="ft5">Nordlund, B. (2012), </SPAN>Marknadsmässiga avkastningskrav och allmännyttiga kommunala bostads- aktiebolag<SPAN class="ft5">, SABO.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B326171x1.jpg" style="width:433px;height:589px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft9">bostadsreserv på ungefär två procent.<SPAN class="ft38">87 </SPAN>Boverket utgår från en bostads- reserv på en procent.</P>
<P class="p512 ft3">Figur 5.10 Andelen outhyrda hyresrätter inom allmännyttan per kommuntyp <NOBR>1983–2013</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr19 td111"><P class="p404 ft77">12%</P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td205"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td206"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td111"><P class="p404 ft77">10%</P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td205"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td141"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td206"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td111"><P class="p404 ft77">8%</P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td205"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td141"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td206"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td111"><P class="p404 ft77">6%</P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td205"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td141"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td206"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td111"><P class="p404 ft77">4%</P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td205"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td141"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td206"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td111"><P class="p404 ft77">2%</P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td205"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td141"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td206"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td111"><P class="p404 ft77">0%</P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td10"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td205"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td141"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td206"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr36 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td111"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:21px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:17px;margin-top:4px;margin-right:-25px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1983</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1984</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1985</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1986</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1987</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1988</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1989</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1991</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1992</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1993</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:4px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1994</P></TD>
<TD class="tr9 td205"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:4px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1995</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1997</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>1999</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2001</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2003</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2007</P></TD>
<TD class="tr9 td141"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:4px;margin-right:-8px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr9 td206"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:4px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2009</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2010</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2011</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2012</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p513 ft77"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p513 ft77"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p513 ft77"><![endif]>2013</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td111"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr19 td175"><P class="p293 ft77">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr19 td205"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr19 td57"><P class="p256 ft77">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr19 td206"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p16 ft77">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p16 ft77">Glesa blandade kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td207"><P class="p16 ft77">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr19 td208"><P class="p16 ft77">Storstadskommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p514 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, egna bearbetningar.</P>
<P class="p173 ft9">Som framgår av figuren har andelen outhyrda lägenheter minskat sedan 2000 i alla typer av kommuner. Under finanskrisen 2009 ökade dock andelen outhyrda lägenheter, men bara för en kort period. I de täta kommunerna och storstadskommunerna var andelen outhyrda lägenheter 2013 under en procent. I de glesa och mycket glesa lands- bygdkommunerna var andelen outhyrda hyresrätter något högre, vilket också indikerar att det är i den här typen av områden som bostäder rivs.</P>
<P class="p515 ft42"><SPAN class="ft46">87 </SPAN><SPAN class="ft5">Boverket (2015), </SPAN>Behov av bostadsbyggande – Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025<SPAN class="ft5">, Rapport 2015:18.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft37">En ny bosituation med möjligheter för landsbygderna</P>
<P class="p49 ft9">Personer som har sökt asyl i Sverige och väntar på beslut om uppe- hållstillstånd får i dag välja om de vill ordna eget boende eller bo i Migrationsverkets anläggningsboenden. Asylsökanden som väljer att bosätta sig på egen hand i mindre kommuner är dock relativt få.</P>
<P class="p50 ft9">Boverket har på regeringen uppdrag kartlagt och analyserat asyl- sökandes och nyanländas boendesituation. Situationen skiljer sig åt mellan de båda grupperna och olika delar av landet. I storstäderna och de större städerna där det ofta råder brist på bostäder finns det risk för att etableringen i det svenska samhället försenas på grund av att man tvingas bo trångt eller tvingas flytta runt mellan lägen- heter. I de delar av landet där bostadssituationen är något bättre finns inte dessa risker för boendesociala problem. Det kan till och med vara så att nyanlända som väljer att ordna eget boende i en landsbygdskommun lyckas bättre i form av social inkludering. Detta innebär förstås en möjlighet för många av de landsbygdskommuner som under många år upplevt en krympande befolkning.<SPAN class="ft38">88</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Asylsökande och nyanlända skapar därmed till viss del en ny situation för många av Sveriges kommuner. I tabell 5.2 visar vi inskrivna personer i Migrationsverkets mottagningssystem utifrån de olika kommunkategorierna. Av dessa bodde 66 procent i anlägg- ningsboende, 31 procent i eget boende och 3 procent i övrigt boende.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr10 td42"><P class="p209 ft3">Tabell 5.2</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td209"><P class="p16 ft3">Personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p16 ft83"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td209"><P class="p16 ft82">fördelat på Tillväxtanalys sex kommuntyper (februari 2016)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td210"><P class="p16 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p16 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr18 td117"><P class="p16 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr18 td211"><P class="p16 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td210"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td139"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p251 ft3">Antal</P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p220 ft86">Andel av totalt antal inskrivna (procent)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td212"><P class="p209 ft93">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p30 ft3">3 724</P></TD>
<TD class="tr13 td213"><P class="p516 ft3">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td212"><P class="p209 ft3">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p360 ft3">29 563</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p516 ft3">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td212"><P class="p209 ft86">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p360 ft3">27 904</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p516 ft3">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td212"><P class="p209 ft3">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p360 ft3">17 463</P></TD>
<TD class="tr9 td213"><P class="p516 ft3">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td212"><P class="p209 ft3">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p30 ft3">68 182</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p516 ft3">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td212"><P class="p209 ft3">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p360 ft3">33 793</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p516 ft3">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><P class="p209 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td136"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p220 ft50">180 651*</P></TD>
<TD class="tr9 td213"><P class="p516 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td210"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td139"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td211"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Migrationsverket, egna bearbetningar.</P>
<P class="p517 ft50"><SPAN class="ft49">Kommentar: </SPAN>Tabellen innehåller boende i anläggningsboende, eget boende och övrigt boende. * För 22 personer saknas uppgift om län och/eller kommun.</P>
<P class="p518 ft42"><SPAN class="ft46">88 </SPAN><SPAN class="ft5">Boverket (2015), </SPAN>Slutrapport: Boendesituationen för nyanlända<SPAN class="ft5">, 2015:40.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">Utöver de asylsökande som är inskrivna i Migrationsverkets mot- tagningssystem har ytterligare drygt 50 000 nyanlända som fått per- manent uppehållstillstånd blivit kommunmottagna under 2015. I tabell 5.3 visar vi personer mottagna i kommun efter beviljat uppe- hållstillstånd fördelat på de olika kommuntyperna.</P>
<P class="p519 ft50">Tabell 5.3 Personer mottagna i kommun efter beviljat uppehållstillstånd fördelat på Tillväxtanalys sex kommuntyper (december 2015)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr5 td138"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td214"><P class="p333 ft3">Antal</P></TD>
<TD class="tr5 td215"><P class="p219 ft93">Andel av totalt antal mottagna (procent)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td135"><P class="p16 ft93">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr22 td191"><P class="p220 ft3">681</P></TD>
<TD class="tr22 td159"><P class="p520 ft3">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p16 ft3">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p220 ft3">6 480</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p400 ft93">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p16 ft86">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p220 ft3">7 039</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p400 ft93">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td135"><P class="p16 ft3">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p220 ft3">4 436</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p400 ft93">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p16 ft3">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p220 ft50">22 204</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p400 ft93">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p16 ft3">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p220 ft50">10 023</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p400 ft93">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td138"><P class="p16 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p219 ft50">50 863</P></TD>
<TD class="tr6 td215"><P class="p400 ft93">101*</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Migrationsverket, egna bearbetningar.</P>
<P class="p521 ft50"><SPAN class="ft49">Kommentar: </SPAN>*Kolumnen summerar till 101 på grund av avrundning.</P>
<P class="p173 ft9">De båda tabellerna (5.2 och 5.3) visar att landsbygdskommunerna tar emot och har tagit emot en stor del av de människor som har sökt asyl eller invandrat till Sverige under senare år. När det gäller per- soner inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har de kom- muner som vi har kategoriserat som landsbygdskommuner tagit emot 43 procent av dessa. Landsbygdskommunernas andel av personer som har fått beviljat uppehållstillstånd är något lägre, 37 procent.</P>
<P class="p118 ft9">Antalet kommuner som uppger att de har ett underskott på bostäder för nyanlända har ökat under senare år. År 2014 uppgav 244 kommuner att de hade ett underskott på sådana bostäder, vil- ket var 48 kommuner fler jämfört med föregående år.<SPAN class="ft38">89 </SPAN>Som en följd av den ökade invandringen ökade antalet nyanlända som valde att bosätta sig på egen hand mellan 2013 och 2014. I väntan på att ett ökat bostadsbyggande ska ta fart och för att möta det ökade be- hovet använder kommunerna sig i dagsläget av modullösningar eller andra mindre permanenta bostadslösningar för att öka tillgången på bostäder för nyanlända. Trots sådana lösningar kommer behovet av</P>
<P class="p188 ft42"><SPAN class="ft46">89 </SPAN><SPAN class="ft5">Boverket (2015), </SPAN>Bostadsmarknadsenkäten 2015.</P>
<P class="p389 ft22">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">bostäder även fortsättningsvis att vara stort även i flera av lands- bygdskommunerna. Den nya bosituationen innebär både möjlig- heter och utmaningar för Sveriges landsbygder. För att det ska vara möjligt att ta till vara de möjligheter som invandringen kan inne- bära behövs långsiktiga perspektiv på frågor om mottagande och etablering samt statliga insatser som stöttar ett bostadsbyggande i landsbygderna för att fler ska kunna leva, bo och verka där.</P>
<P class="p245 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.7</SPAN><SPAN class="ft58">Landsbygdernas potential behöver realiseras</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Potentialen att bygga bostäder eller renovera befintliga bostäder i attraktiva lägen är i grunden god i Sveriges landsbygder. Samtidigt finns det också en stor utvecklingspotential. Jämfört med tätbebyggda stadsmiljöer är landsskapsbilden, rekreationsmöjligheterna och det fysiska utrymmet landsbygdernas komparativa fördelar. Det är där- för viktigt att den kommunala planeringen förmår fånga upp dessa fördelar samtidigt som den hanterar de avvägningar som krävs för att balansera och kombinera attraktiva boenden med bevarande av skyddade områden och miljöhänsyn.</P>
<P class="p47 ft9">Bostadsplaneringen behöver samordnas i större utsträckning med annan planeringsverksamhet på framför allt lokal och regional, vilket också konstateras i betänkandet <SPAN class="ft47">En nya regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning</SPAN>.<SPAN class="ft38">90 </SPAN>För att öka den lokala och regionala konkurrens- och attraktionskraften behöver planer och strategier på olika samhällsnivåer samspela och förstärka varandra. Det gäller även samordningen med det regionala tillväxt- och utveck- lingsarbetet.</P>
<P class="p47 ft9">En viktig utmaning för landsbygderna handlar om finansiering. Marknadens funktionssätt och landsbygdernas förutsättningar leder många gånger till ett svagt intresse från marknaden för både ny- produktion och renoveringar. Efterfrågan på bostäder finns i dag över hela landet, men i många delar av landet saknas det aktörer som är villiga att finansiera och bygga dessa bostäder. I betänk- andet <SPAN class="ft47">EU och kommunernas bostadspolitik </SPAN>görs bedömningen att en framtida ökad bostadsproduktion kan skapa flyttkedjor som löser vissa bostadsbehov, men att marknaden inte kan förväntas lösa</P>
<P class="p522 ft42"><SPAN class="ft46">90 </SPAN><SPAN class="ft5">SOU 2015:59, </SPAN>En nya regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft9">behoven på de svagare bostadsmarknaderna.<SPAN class="ft38">91 </SPAN>I betänkandet disku- teras dock inte hur ett offentligt åtagande skulle behöva se ut för att möta en sådan utveckling. Parlamentariska landsbygdskommittén har därför för avsikt att återkomma till denna fråga under arbetet med slutbetänkandet.</P>
<P class="p523 ft31"><SPAN class="ft29">5.4</SPAN><SPAN class="ft72">Kommersiell och offentlig service i Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service är betydelsefullt för attraktivitet, utveckling och tillväxt. Sveriges geografi och demo- grafi skapar dock skilda förutsättningar för service i närområdet i olika delar av landet.</P>
<P class="p12 ft9">Genom åren har staten genomfört flera insatser för att öka och stödja tillgängligheten till olika typer av service i glesbefolkade om- råden och i områden med minskande befolkning. Exempel på insat- ser är satsningar riktade till dagligvarubutiker i områden med långa avstånd eller särskilda uppdrag till vissa statliga bolag för att för- säkra viss tillgång i vissa områden. Samtidigt ger digitaliseringen stora möjligheter till likvärdig service för alla.<SPAN class="ft38">92</SPAN></P>
<P class="p14 ft9">I detta avsnitt redogör vi för utvecklingen av tillgänglighet till kommersiell och offentlig service och de statliga insatser som är specifikt riktade till sådan service. Vi beskriver också översiktligt den statliga servicen och statliga myndigheters närvaro i olika delar av landet.</P>
<P class="p223 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Utvecklingen av kommersiell service i landsbygd</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Den grundläggande nivån av kommersiell service kan anses tillgodo- sedd när servicen är så tillgänglig att vardagen fungerar på ett tillfredställande sätt för människor och företag.<SPAN class="ft38">93 </SPAN>Med kommersiell service avser vi i detta avsnitt försäljning av dagligvaror och driv- medel, post- och apoteksservice liksom dess ombudsfunktioner i</P>
<P class="p524 ft42"><SPAN class="ft55">91</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:58, </SPAN>EU och kommunernas bostadspolitik<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">92</SPAN><SPAN class="ft56">SOU 2015:9, </SPAN>Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p120 ft42"><SPAN class="ft55">93</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:35, </SPAN>Service i glesbygd<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">bred bemärkelse samt grundläggande betaltjänster och viss kontant- hantering.</P>
<P class="p47 ft9">Inom dessa områden tillhandahålls servicen av aktörer som age- rar på kommersiell basis på marknadsmässiga grunder. För att verk- samheterna ska kunna överleva och servicen finnas kvar på en viss plats behövs ett tillräckligt befolkningsunderlag. I mycket glest be- folkade områden är det därför ofta svårt för kommersiella verk- samheter att överleva eftersom underlaget många gånger är litet.</P>
<P class="p50 ft9">Tillväxtanalys följer utvecklingen av kommersiell service. Utveck- lingen mäts i avstånd inom fem tillgänglighetskategorier: mycket låg, låg, mellan, hög och mycket hög tillgänglighet.<SPAN class="ft38">94 </SPAN>Utifrån denna klassificering hade 67 472 personer mer än tio minuters avstånd till de fem servicesslagen dagligvarubutik, drivmedelsstation, grundskola, apotek och vårdscentral. Ett till tre servicesslag låg inom 10 minuters resväg för 636 166 personer. Resterande befolkning, 8 935 246 per- soner, hade fyra eller fem typer av service inom tio minuters res- väg.<SPAN class="ft38">95</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Utvecklingen av service i landsbygderna har genomgått stora förändringar sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Drivmedels- och dagligvaru- handeln har omstrukturerats och antalet försäljningsställen har min- skat i alla delar av landet. Utvecklingen går mot färre och större butiker och drivmedelsstationer. I och med att avstånden blir längre försämras den fysiska tillgängligheten till kommersiell service i vissa typer av landsbygder.<SPAN class="ft38">96</SPAN></P>
<P class="p117 ft37">Utvecklingen av tillgänglighet till dagligvarubutiker</P>
<P class="p49 ft9">I tabell 5.4 redovisar vi hur förändringen har sett ut i olika typer av områden under perioden 2004 till 2014. Av tabellen framgår att det har blivit färre butiker i alla delar av landet. Störst har förändringen varit i tätortsnära landsbygd. Där har minskningen av antalet dag-</P>
<P class="p181 ft45"><SPAN class="ft55">94</SPAN><SPAN class="ft43">För en mer utförlig beskrivning av kategorierna se Tillväxtanalys (2015), </SPAN><SPAN class="ft44">Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014</SPAN>. Rapport 2015:04. I och med att Glesbygdsverket, som följde utveckling på området tidigare, använde en annan indelning är det inte alltid möjligt att göra jämförelser mellan olika perioder. Den tidigare indelningen utgick från tre kategorier; glesbygd, tätortsnära landsbygder och tätorter.</P>
<P class="p272 ft42"><SPAN class="ft55">95</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014. <SPAN class="ft5">Rapport 2015:04.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">96</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft14">ligvarubutiker varit 28 procent under den senaste tioårsperioden. I glesbygd var minskningen 21 procent under samma period.<SPAN class="ft51">97</SPAN></P>
<P class="p525 ft3">Tabell 5.4 Antal dagligvarubutiker per områdestyp 2004, 2013 och 2014 utifrån Glesbygdsverkets och Tillväxtanalys indelning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr5 td216"><P class="p16 ft3">Områdestyp/tillgänglighetsklass</P></TD>
<TD class="tr5 td210"><P class="p19 ft3">2004</P></TD>
<TD class="tr5 td217"><P class="p19 ft3">2013</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p220 ft3">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"><P class="p16 ft3">Glesbygd</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p19 ft3">406</P></TD>
<TD class="tr13 td219"><P class="p19 ft3">318</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p220 ft3">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p16 ft3">Tätortsnära landsbygd</P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p19 ft3">1 586</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p19 ft3">1 161</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p220 ft3">1 138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td218"><P class="p16 ft3">Tätort</P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p19 ft3">4 247</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p19 ft3">3 757</P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p220 ft3">3 728</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td216"><P class="p16 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td210"><P class="p19 ft3">6 239</P></TD>
<TD class="tr6 td217"><P class="p19 ft3">5 236</P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p220 ft3">5 186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td218"><P class="p16 ft82">Mycket hög tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p19 ft82">2 755</P></TD>
<TD class="tr11 td219"><P class="p19 ft82">2 430</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p220 ft82">2 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p16 ft3">Hög tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p19 ft3">1 803</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p19 ft3">1 525</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p220 ft3">1 511</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td218"><P class="p16 ft3">Mellan tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p19 ft3">1 179</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p19 ft3">900</P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p220 ft3">893</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td218"><P class="p16 ft3">Låg tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p19 ft3">341</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p19 ft3">250</P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p220 ft3">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td218"><P class="p16 ft3">Mycket låg tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p19 ft3">160</P></TD>
<TD class="tr9 td219"><P class="p19 ft3">131</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p220 ft3">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td218"><P class="p16 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p19 ft3">6 239</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p19 ft3">5 236</P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p219 ft3">5 186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td216"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td210"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td217"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td155"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p472 ft49">Källa: <SPAN class="ft50">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014.</P>
<P class="p473 ft9">I de områden som Tillväxtanalys har klassificerat som områden med låg eller mycket låg tillgänglighet fanns det 382 dagligvarubutiker 2014, vilket är en minskning med 119 butiker eller 24 procent sedan 2004. Enligt uppgift går flera av dessa butiker med förlust eller har för låg omsättning för att kunna överleva på längre sikt vilket kom- mer att påverka tillgängligheten på längre sikt.<SPAN class="ft38">98 </SPAN>År 2014 var det totalt 1 700 personer som hade mer än 30 minuter till närmsta dag- ligvarubutik.<SPAN class="ft38">99</SPAN></P>
<P class="p131 ft9">Det finns två samhällsförändringar som ligger bakom många butiksnedläggningar. Den ena gäller nedgången i arbetstillfällen i mindre orter och den andra gäller den ökade rörligheten i samhället där vi i dag reser längre sträckor än tidigare.<SPAN class="ft38">100</SPAN></P>
<P class="p14 ft14">En lanthandel har ofta fler funktioner varför en nedläggning inte bara ökar avstånden till nästa inköpsställe utan även till post- och apoteksombud, betalningsställe, pakethantering med mera.<SPAN class="ft51">101 </SPAN>En</P>
<P class="p526 ft42"><SPAN class="ft55">97</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014. <SPAN class="ft5">Rapport 2015:04.</SPAN></P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">98</SPAN><SPAN class="ft56">SOU 2015:35, </SPAN>Service i glesbygd<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">99</SPAN><SPAN class="ft56">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014<SPAN class="ft45">. Rapport 2015:04.</SPAN></P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">100</SPAN><SPAN class="ft43">SOU 2015:35, </SPAN>Service i glesbygd.</P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">101</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid</SPAN><SPAN class="ft42">.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">nedlagd butik får därmed större konsekvenser för människor i områden med låg och mycket låg tillgänglighet än vad den får i tät- ortsområden eller i tätortsnära landsbygd.</P>
<P class="p47 ft9">Många av butikerna i landsbygderna kan dessutom komma att uppleva ökad konkurrens från <NOBR>e-handel</NOBR> i framtiden. Digitaliseringen kan dock också öka möjligheterna för lanthandlarna att bredda sitt utbud genom post- och pakethantering. <NOBR>E-handeln</NOBR> är som störst i de glesaste kommunerna, särskilt i Norrbotten. Vissa lanthandlare har även påbörjat försök med <NOBR>e-lanthandel.<SPAN class="ft38">102</SPAN></NOBR></P>
<P class="p117 ft37">Utvecklingen av tillgängligheten till drivmedelsstationer</P>
<P class="p49 ft9">Långa avstånd och avsaknad av en väl utbyggd kollektivtrafik gör att det i vissa typer av landbygder saknas alternativ till bilen. Det gäller oavsett om en person ska till sitt arbete, utbildning, fritidssyssel- sättning eller uträtta ett ärende. Tillgänglighet till försäljningsställen av drivmedel blir därmed en viktig förutsättning för boende och före- tag.<SPAN class="ft38">103</SPAN></P>
<P class="p412 ft3">Tabell 5.5 Antal drivmedelsstationer per områdestyp 2009, 2013 och 2014</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr5 td220"><P class="p209 ft3">Områdestyp/tillgänglighetsklass</P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p19 ft3">2009</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p19 ft3">2013</P></TD>
<TD class="tr5 td221"><P class="p219 ft3">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td222"><P class="p209 ft3">Glesbygd</P></TD>
<TD class="tr22 td120"><P class="p19 ft3">221</P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p19 ft3">215</P></TD>
<TD class="tr22 td223"><P class="p219 ft3">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td222"><P class="p209 ft3">Tätortsnära landsbygd</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p19 ft3">1 004</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p19 ft3">858</P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p219 ft3">860</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td222"><P class="p209 ft3">Tätort</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p19 ft3">2 432</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p19 ft3">2 086</P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p219 ft3">2 091</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td220"><P class="p209 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p19 ft3">3 657</P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p19 ft3">3 159</P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p219 ft3">3 174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td222"><P class="p209 ft3">Mycket hög tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p19 ft3">1 315</P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p19 ft3">1 106</P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p219 ft3">1 108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td222"><P class="p209 ft3">Hög tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p19 ft3">1 319</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p19 ft3">1 112</P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p219 ft3">1 114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td222"><P class="p209 ft3">Mellan tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p19 ft3">730</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p19 ft3">662</P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p219 ft3">668</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td222"><P class="p209 ft3">Låg tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p19 ft3">208</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p19 ft3">193</P></TD>
<TD class="tr9 td223"><P class="p219 ft3">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td222"><P class="p209 ft3">Mycket låg tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p19 ft3">85</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p19 ft3">86</P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p219 ft3">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td220"><P class="p209 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p19 ft3">3 657</P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p19 ft3">3 159</P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p219 ft3">3 174</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft49">Källa: <SPAN class="ft50">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014.</P>
<P class="p527 ft42"><SPAN class="ft55">102</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:35, </SPAN>Service i glesbygd.</P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">103</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014<SPAN class="ft5">. Rapport 2015:04.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">Situationen för drivmedelsstationer i glesa områden har varit rela- tivt stabil sedan 2009. Minskningar har förvisso skett i hela landet, men de stora förändringarna har framför allt skett i tätort och tätortsnära landsbygd (tabell 5.5). Sett över en längre tid har dock antalet försäljningsställena av drivmedel minskat i Sveriges lands- bygder. Det saknas förvisso tillförlitlig statistik för tiden innan 2009, men ett stort antal stationer i områden med låg eller mycket låg tillgänglighet lades ned innan dess. År 2013 var antalet försälj- ningsställen i glesbygd 215 stycken jämfört med 221 stycken 2009. Drygt 4 400 personer hade mer än 30 minuter till närmaste försälj- ningsställe. Det är en ökning med 300 personer sedan 2009.<SPAN class="ft38">104</SPAN></P>
<P class="p267 ft9">Den så kallade pumplagen<SPAN class="ft38">105 </SPAN>kan i vissa fall ha bidragit till ned- läggning av små drivmedelsstationer. Pumplagen har däremot inte ensamt föranlett nedläggningarna utan det finns flera olika orsaker till att stationer har lagts ned. Trots det har lättnader i pumplagen beslutats avseende skyldigheten att tillhandahålla förnybara driv- medel för små försäljningsställen liksom att dispenser i enskilda fall mer eller mindre har permanentas.<SPAN class="ft38">106</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">Under senare år har marknaden för drivmedel omstrukturerats. Många bolag har förändrat sitt stationsnät och lagt ner mindre lön- samma stationer. Som en följd av detta har många lokala lösningar kommit till stånd. Till exempel finns det i dag mellan 300 och 400 för- säljningsställen som inte är knutna till någon etablerad försäljnings- kedja. Dessa stationer finns många gånger i landsbygderna och i mindre samhällen och har olika lösningar på exempelvis ägande eller drivmedelsutrustning.</P>
<P class="p14 ft9">Samtidigt medför dagens mer bränslesnåla bilar ett minskat be- hov av ett finmaskigt nät av drivmedelsstationer. Fordonsutveck- lingen kommer sannolikt också ställa andra krav på framtidens driv- medelsstationer. De senaste årens utveckling med låga volymer och låg omsättning hos flera små försäljare och den framtida teknik- utvecklingen gör strukturen sårbar.</P>
<P class="p528 ft42"><SPAN class="ft55">104</SPAN><SPAN class="ft41">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014<SPAN class="ft5">. Rapport 2015:04.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">105</SPAN><SPAN class="ft43">Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel.</SPAN></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">106</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringens proposition 2013/14:181 </SPAN>Lättnad i lagen om skyldighet att tillhandahålla för- nybara drivmedel<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft37">Utvecklingen av tillgänglighet till apotek och apoteksombud</P>
<P class="p49 ft9">Antalet apotek har ökat i samtliga län i Sverige mellan <NOBR>2009–2015.</NOBR> Trots det är avstånden mellan apoteken på vissa orter långa. I maj 2015 hade 126 apotek mer än 20 kilometer till nästa apotek.<SPAN class="ft38">107 </SPAN>I tabell 5.6 redogör vi för antalet öppenvårdsapotek per tillgänglighets- klass.</P>
<P class="p475 ft3">Tabell 5.6 Antalet öppenvårdsapotek per tillgänglighetsklass <NOBR>2007–2014</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr5 td224"><P class="p209 ft3">Tillgänglighetsklass</P></TD>
<TD class="tr5 td225"><P class="p31 ft3">2007</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p19 ft3">2009</P></TD>
<TD class="tr5 td158"><P class="p19 ft3">2011</P></TD>
<TD class="tr5 td226"><P class="p19 ft3">2013</P></TD>
<TD class="tr5 td227"><P class="p219 ft3">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td228"><P class="p209 ft3">Mycket hög</P></TD>
<TD class="tr13 td229"><P class="p31 ft3">387</P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p19 ft3">422</P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p19 ft3">640</P></TD>
<TD class="tr13 td123"><P class="p19 ft3">667</P></TD>
<TD class="tr13 td230"><P class="p219 ft3">690</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td228"><P class="p209 ft3">Hög</P></TD>
<TD class="tr9 td229"><P class="p31 ft3">316</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p19 ft3">327</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p19 ft3">403</P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p19 ft3">426</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p219 ft3">431</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td228"><P class="p209 ft3">Mellan</P></TD>
<TD class="tr10 td229"><P class="p31 ft3">145</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p19 ft3">145</P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p19 ft3">162</P></TD>
<TD class="tr10 td123"><P class="p19 ft3">166</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p219 ft3">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td228"><P class="p209 ft3">Låg</P></TD>
<TD class="tr10 td229"><P class="p31 ft3">24</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p19 ft3">24</P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p19 ft3">24</P></TD>
<TD class="tr10 td123"><P class="p19 ft3">23</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p219 ft3">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td228"><P class="p209 ft3">Mycket låg</P></TD>
<TD class="tr9 td229"><P class="p31 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p19 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr9 td150"><P class="p19 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p19 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p219 ft3">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td228"><P class="p209 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td229"><P class="p19 ft3">878</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p19 ft3">924</P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p19 ft3">1 235</P></TD>
<TD class="tr10 td123"><P class="p19 ft3">1 288</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p219 ft3">1 319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td224"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td225"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td93"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td158"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td226"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td227"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft49">Källa: <SPAN class="ft50">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014.</P>
<P class="p228 ft9">Som framgår av tabellen har det inte skett så stora förändringar mellan 2007 och 2014. I områden med låg tillgänglighet har antalet apotek minskat med ett sedan 2009. År 2014 hade 127 000 personer mer än 20 minuters restid till närmaste apotek.</P>
<P class="p50 ft9">Under 2009 fattade riksdagen ett antal beslut som syftade till att omreglera den svenska apoteksmarknaden. Efter omregleringen blev det möjligt för andra aktörer än det statliga bolaget Apoteket AB att få tillstånd att driva apotek. Syftet med reformen var bland annat att verksamheterna framöver skulle bedrivas på konkurrens- utsatta marknader och att det skulle öka tillgänglighet och service i hela landet. Reformen har framför allt lett till att nya apoteken har etablerats i tätorter. Enligt Statskontorets utvärdering av reformen har inga apotek etablerats i glesbygd, medan det har blivit sex fler apotek i tätortsnära landsbygd.<SPAN class="ft38">108</SPAN></P>
<P class="p47 ft14">Av tabellen framgår också att nyetablering framför allt har skett i områden med mycket hög och hög tillgänglighet till tätorter. Över 90 procent av nyetableringarna har skett i sådana områden. Endast</P>
<P class="p529 ft7"><SPAN class="ft55">107</SPAN><SPAN class="ft127">Tand- och läkemedelsförmånsverket (2015), </SPAN><SPAN class="ft6">Redovisning av uppdrag att följa upp och ut- värdera statsbidrag till apotek i glesbygd</SPAN>, Diarienummer: 3781/2015.</P>
<P class="p201 ft42"><SPAN class="ft55">108</SPAN><SPAN class="ft57">Statskontoret (2013), </SPAN>En omreglerad apoteksmarknad, Slutrapport<SPAN class="ft5">, 2013:7.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">1,6 procent har nyetablerats där det är mer än 6 kilometer till nästa apotek, det vill säga i glesa områden.<SPAN class="ft38">109</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">Apoteksombud utgör ett komplement till apoteken och sköts av Apoteket AB.<SPAN class="ft38">110 </SPAN>Antalet apotek i områden med låg eller mycket låg tillgänglighet var 2014 endast 29 stycken. Samtidigt var antalet om- bud 199 stycken. De flesta apoteksombud låg fram till 2013 främst i tätortsnära landsbygd. Det är också i dessa områden som flest antal ombud har försvunnit. I områden med låg och mycket låg till- gänglighet har 33 ombud försvunnit mellan 2007 och 2013. Orsaken till att ombud lägger ner följer troligen av nedläggning av daglig- varubutiker. Totalt sett har dock tillgängligheten inte försämrats.</P>
<P class="p13 ft9">Läkemedelsverket har följt upp ombudens verksamhet ur ett landsbygdsperspektiv. Ombudens roll att serva områden där det inte är lönsamt att driva apotek anses vara viktig. I rapporten konsta- terar Läkemedelsverket att andra lösningar som distansförsäljning inte har utvecklas i större omfattning. Läkemedelsverket föreslår vidare att systemet med apoteksombud bör få finnas kvar och att tjänsten ska kunna erbjudas av samtliga legitimerade aktörer på mark- naden.<SPAN class="ft38">111 </SPAN>Förslaget kommer att behandlas av utredningen <SPAN class="ft47">Ökat fokus på kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden.</SPAN><SPAN class="ft38">112 </SPAN>Det nuvarande sys- temet har förlängts till 30 juni 2016.</P>
<P class="p14 ft9">Enligt Läkemedelsverkets föreskrifter får läkemedel distribueras hem till kund eller avhämtningsställe. Sådan distanshandel med läke- medel erbjuds av i stort sett samtliga aktörer, men användningen är fortfarande låg. Området är däremot under utveckling och försälj- ningen ökar.<SPAN class="ft38">113</SPAN></P>
<P class="p530 ft47">Utvecklingen av tillgänglighet till postombud och andra serviceställen för post och paket</P>
<P class="p73 ft14">Systemet för serviceställen och post förändrades i början av 2000- talet. Posten, nuvarande PostNord, ersatte då sina postkontor med ombud. Sedan dess har PostNord slutit avtal med flera aktörer i</P>
<P class="p531 ft42"><SPAN class="ft55">109</SPAN><SPAN class="ft41">Tillväxtanalys </SPAN>(2015), Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014.</P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">110</SPAN><SPAN class="ft43">Tand- och läkemedelsförmånsverket (2015), </SPAN><SPAN class="ft44">Redovisning av uppdrag att följa upp och ut- värdera statsbidrag till apotek i glesbygd</SPAN>, Diarienummer: 3781/2015.</P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">111</SPAN><SPAN class="ft43">Läkemedelsverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft44">Apoteksombud</SPAN>, Rapport från Läkemedelverket <NOBR>2014-04-29.</NOBR></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">112</SPAN><SPAN class="ft43">Dir. 2015:118 beslutad 19 november 2015.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">113</SPAN><SPAN class="ft41">Läkemedelsverket (2014), </SPAN><SPAN class="ft42">Apoteksombud</SPAN>, Rapport från Läkemedelverket <NOBR>2014-04-29.</NOBR></P>
<P class="p389 ft22">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">framför allt dagligvarubranschen. Då ombud tog över uppgifter från de traditionella postställena ledde det till en markant ökning av an- tal serviceställen. Så även om antalet postombud har minskat på senare tid har tillgänglighet och flexibilitet sedan <NOBR>2000-talet</NOBR> ökat i vissa områden. Utöver PostNords servicenät hanteras paketdistributions- tjänster numera också i konkurrerande distributionsföretags service- nät. Antalet ombud för dessa företag var 2015 cirka 3 500 stycken.</P>
<P class="p193 ft9">Antalet postserviceställen<SPAN class="ft38">114 </SPAN>har minskat i alla delar av landet under de senaste åren (tabell 5.7). Mellan 2009 och 2014 har antalet post- serviceställen i områden med låg och mycket låg tillgänglighet min- skat med knappt 18 procent, vilket i relativa mått är i paritet med minskningen i områden med mycket hög tillgänglighet. År 2014 hade 7 900 personer mer än 30 minuter till närmaste postserviceställe.<SPAN class="ft38">115</SPAN></P>
<P class="p532 ft3">Tabell 5.7 Antalet postserviceställen (postombud och företagscenter) per tillgänglighetsklass <NOBR>2009–2014</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr9 td84"><P class="p209 ft3">Tillgänglighetsklass</P></TD>
<TD class="tr9 td231"><P class="p31 ft3">2009</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p19 ft3">2014</P></TD>
<TD class="tr9 td233"><P class="p219 ft50">Förändring <NOBR>2009–2014</NOBR> (procent)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td80"><P class="p209 ft3">Mycket hög tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p31 ft3">863</P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p19 ft3">705</P></TD>
<TD class="tr13 td234"><P class="p533 ft3"><NOBR>-18</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td80"><P class="p209 ft3">Hög tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p19 ft3">693</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p19 ft3">622</P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p533 ft3"><NOBR>-10</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td80"><P class="p209 ft3">Mellan tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p19 ft3">416</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p19 ft3">363</P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p533 ft3"><NOBR>-13</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td80"><P class="p209 ft3">Låg tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p31 ft3">94</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p19 ft3">77</P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p533 ft3"><NOBR>-18</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td80"><P class="p209 ft3">Mycket låg tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p19 ft3">36</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p19 ft3">30</P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p533 ft3"><NOBR>-17</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td84"><P class="p209 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p19 ft3">2 102</P></TD>
<TD class="tr6 td232"><P class="p19 ft3">1 797</P></TD>
<TD class="tr6 td233"><P class="p533 ft3"><NOBR>-15</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft49">Källa: <SPAN class="ft50">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014.</P>
<P class="p228 ft9">Lantbrevbäraren uppfyller viktiga funktioner för boende och företag i Sveriges landsbygder. Lantbrevbärare ger service till drygt 750 000 hushåll och drygt 75 000 företag utmed sina 2 000 lantbrevbärar- linjer.</P>
<P class="p58 ft14">Postlagstiftningen ses i dagsläget över i ljuset av den ökade digi- taliseringen. Utredningen ska redovisa sitt betänkande senast 31 aug- usti 2016.<SPAN class="ft51">116</SPAN></P>
<P class="p534 ft5"><SPAN class="ft55">114</SPAN><SPAN class="ft57">Inkluderar både företagscenter och ombud.</SPAN></P>
<P class="p97 ft44"><SPAN class="ft55">115</SPAN><SPAN class="ft56">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014<SPAN class="ft45">, Rapport 2015:04.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">116</SPAN><SPAN class="ft57">Dir. 2015:87 </SPAN>En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p535 ft47">Utvecklingen av tillgänglighet till betaltjänster och viss kontanthantering</P>
<P class="p198 ft9">Avvecklingen av det statliga bolaget Svensk Kassaservice AB 2008 grundade sig i den snabba tekniska utvecklingen av betaltjänster. Digitaliseringen av betaltjänster har fortsatt och betaltjänstmark- naden förändras snabbt. Dessvärre har inte anpassningen till denna utveckling gått lika fort varför utvecklingen av betaltjänster har lett till problem för vissa grupper och vissa områden. För att komma tillrätta med sådana problem har länsstyrelsen i Dalarna med del- finansiering av Verket för innovationssystem undersökt möjligheten att göra en innovationsupphandling för att hitta nya lösningar och modeller.<SPAN class="ft38">117</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">I dagsläget har närmare 53 000 personer längre än 30 kilometer till sin närmaste betalningsförmedling. Drygt 1 100 arbetsställen har längre än 30 kilometer till sitt närmaste serviceställe för dagskasse- hantering.<SPAN class="ft38">118 </SPAN>Så länge kontanthanteringen finns är det viktigt för såväl företag som ideella föreningar att kunna lämna in sin dag- kassa. Flera mil till närmaste kontanthanterande bank försvårar inläm- ning av dagskassan varför den i stället förvaras i butiken eller hemma vilket kan öka säkerhetsriskerna.</P>
<P class="p118 ft9">Många betaltjänster tillhandahålls sedan Svensk kassaservice av- veckling på rent kommersiella grunder. För att dessa funktioner ska ha fullgod funktion är en förutsättning att det finns tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet i hela landet.</P>
<P class="p12 ft9">Enligt ett nytt direktiv från EU ska banker tillhandahålla betal- konton och betalkort och därmed ge alla rätt att öppna konto till vilka grundläggande betaltjänster är kopplade.<SPAN class="ft38">119 </SPAN>Betalkontodirektivet ska vara genomfört i nationell rätt senast den 18 september 2016.<SPAN class="ft38">120</SPAN></P>
<P class="p536 ft6"><SPAN class="ft55">117</SPAN><SPAN class="ft40">Länsstyrelserna (2015), </SPAN>Bevakning av grundläggande betaltjänster<SPAN class="ft7">. </SPAN>Länsstyrelsernas årsrapport 2015<SPAN class="ft7">.</SPAN></P>
<P class="p120 ft42"><SPAN class="ft55">118</SPAN><SPAN class="ft41">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgång till grundläggande betaltjänster – slutrapport<SPAN class="ft5">, Rapport 2015:20.</SPAN></P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft55">119</SPAN><SPAN class="ft43">Direktiv 2014/92/EU, </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">120</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 2015:02, </SPAN>Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner. <SPAN class="ft5">Delrapport 2 från 2015 års betaltjänstutredning (Fi 2015:02).</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">Offentliga aktörer, statliga bolag och statliga stöd inom området för kommersiell service</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Kommersiell service tillhandahålls av aktörer på en konkurrens- utsatt marknad. Samtidigt identifieras viss kommersiell service som grundläggande för lokalsamhällets funktion. I vissa områden i Sverige sviktar kundunderlaget i sådan omfattning att det blir ekonomiskt olönsamt för kommersiella aktörer att verka. Då marknaden blivit för liten för aktörerna att tillhandahålla servicen kan det finnas skäl för offentliga ingripanden för att upprätthålla service, till exempel genom stöd eller ägaranvisningar. Ett stöd till kommersiell service infördes i Sverige 1973 och byggde redan då på samverkan mellan statliga, kommunala och kommersiella intressen.<SPAN class="ft38">121 </SPAN>Nedan beskri- ver vi övergripande delar av de statliga insatserna inom området.</P>
<P class="p117 ft37">Regionala serviceprogram, regional samordning och kommuner</P>
<P class="p77 ft9">Regeringen har beslutat att varje län ska ta fram ett regionalt serviceprogram med insatser för att stärka tillgången till service. Programmen ska utgå från tillgången till service i länet och tas fram i samverkan med kommuner och berörda aktörer. Ambitionen är att programmen även ska samverka med övriga regionala strategier och program för regional tillväxt såsom de regionala utvecklings- strategierna. Tillväxtverket har det nationella samordningsansvaret för kommersiell service och följer upp programmen och deras genom- förande.</P>
<P class="p50 ft9">Lärdomarna från förra programperioden är genomgående posi- tiva då programmet har skapat förutsättningar för en sammanhållen syn på servicen i länen. Programmen har också fungerat som stöd för genomförandet av specifika insatser.<SPAN class="ft38">122</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Beslut om stöd till kommersiell service inom ramen för an- slag 1:1 <SPAN class="ft47">Regionala tillväxtåtgärder </SPAN>fattas av landsting med regionalt utvecklingsansvar, samverkansorganet i Kalmar och länsstyrelserna. Det är samtidigt den enskilda kommunen som ansvarar för plane- ring och bedömning av behov av kommersiell service i kommunen. Kommunen ansvarar även för att tillhandahålla viss offentlig service</P>
<P class="p538 ft42"><SPAN class="ft55">121</SPAN><SPAN class="ft57">Konsumentverket (2008), </SPAN>Kommersiell service i alla delar av landet<SPAN class="ft5">, Rapport 2008:6.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">122</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtverket (2014), </SPAN>Slutrapport Regionala serviceprogram <NOBR>2009–2013<SPAN class="ft5">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> Rapport 0164.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">åt sina medborgare. I de fall den kommunala verksamheten på en ort är liten kan kommunen sluta avtal med exempelvis en lanthand- lare om att erbjuda vissa kommunala tjänster. Kommunens engage- mang i utveckling av servicelösningar är därför central.</P>
<P class="p539 ft47">Statliga bolag och ersättning till ombud för utförande av bolagens tjänster</P>
<P class="p73 ft9">Som vi har nämnt tidigare har vissa statliga bolag ombudsverk- samhet i glesbygd. Apoteksombud säljer receptfria läkemedel och lämnar ut receptbelagda läkemedel. Ombuden får en viss ersättning för tjänsten och per utlämnat paket samt provision på försäljningen av receptfria läkemedel.</P>
<P class="p118 ft9">PostNord AB har ett samhällsuppdrag att svara för den samhälls- omfattande posttjänsten.<SPAN class="ft38">123 </SPAN>För att göra detta har bolaget etablerat ett ombudsnät och ingått ramavtal med olika dagligvaruhandlare. Avtalen är femåriga och ombuden ersätts med en i största delen rörlig ersättning.</P>
<P class="p267 ft9">För åren 2013 och 2014 var antalet ombud för de fyra statliga bolagen<SPAN class="ft38">124 </SPAN>totalt 5 598 stycken, varav 534 stycken låg i områden med låg och mycket låg tillgänglighet. Försök har tidigare genom- förts för att öka samverkan mellan de statliga bolagens ombuds- verksamhet. Försöken har också fallit väl ut. I dag finns ett centralt samordningsforum för detta arbete som hålls samman av Tillväxt- verket. Forumen syftar framför allt till att förbättra erfarenhets- utbyten mellan aktörerna.</P>
<P class="p540 ft71"><SPAN class="ft55">123</SPAN><SPAN class="ft69">Den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige regleras i postlagen (2010:1045), postför- ordningen (2010:1049) och i de tillståndsvillkor som utfärdas av Post- och telestyrelsen (PTS).</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">124</SPAN><SPAN class="ft41">Apoteket AB, PostNord AB, Systembolaget och Svenska spel.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft37">Utveckling av stöd till kommersiell service</P>
<P class="p49 ft9">Tillgången till kommersiell service är av stor betydelse för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder och en förutsättning för hållbar tillväxt i alla delar av landet.<SPAN class="ft38">125 </SPAN>I dag finns det ett antal stat- liga stöd till kommersiell service.</P>
<P class="p105 ft9">Stöd enligt förordning (2000:284) om stöd till kommersiell ser- vice i form av investeringsbidrag, servicebidrag och hemsändnings- bidrag samt investeringslån med finansiering från anslag 1:1 <SPAN class="ft47">Regio- nala tillväxtåtgärder</SPAN>.</P>
<P class="p104 ft14">Stöd enligt förordning (2003:596) om bidrag för projektverk- samhet.</P>
<P class="p541 ft9">Särskilda insatser med finansiering från anslag 1:1 <SPAN class="ft47">Regionala till- växtåtgärder</SPAN>. Exempelvis 35 miljoner kronor årligen <NOBR>2016–2019</NOBR> till stöd till kommersiell service i de glesbygdsområden som är sär- skilt sårbara och utsatta.</P>
<P class="p104 ft9">Stöd i landsbygdsprogrammet <NOBR>2014–2020</NOBR> bland annat i form av investeringsstöd och stöd till lokal serviceutveckling.</P>
<P class="p312 ft9">Under perioden 2009 till 2014 har staten gjort extra satsningar till kommersiell service om sammanlagt 144 miljoner kronor, vilka finan- sierats genom anslag 1:1 <SPAN class="ft47">Regionala tillväxtåtgärder</SPAN>. De består av öronmärkta stöd till kommersiell service som syftar till att skapa lokala servicelösningar och hitta innovativa former för ökad samver- kan med andra serviceaktörer.</P>
<P class="p542 ft42"><SPAN class="ft46">125 </SPAN><SPAN class="ft5">Tillväxtverket (2015),</SPAN>Uppdrag att fördela medel till insatser inom området kommersiell ser- vice i gles- och landsbygder, <NOBR>2011–2014<SPAN class="ft5">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> Info 0612.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p543 ft3">Tabell 5.8 Stöd till kommersiell service enligt förordning 2000:284, fördelat på stödform, beviljat år <NOBR>2008–2014,</NOBR> miljoner kronor (inklusive utökade medel för <NOBR>2009–2010</NOBR> och <NOBR>2011–2014)</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr5 td235"><P class="p16 ft3">Stödform</P></TD>
<TD class="tr5 td185"><P class="p19 ft3">2008</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p19 ft3">2009</P></TD>
<TD class="tr5 td214"><P class="p19 ft3">2010</P></TD>
<TD class="tr5 td214"><P class="p19 ft3">2011</P></TD>
<TD class="tr5 td214"><P class="p19 ft3">2012</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p19 ft3">2013</P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p220 ft3">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td236"><P class="p16 ft3">Servicebidrag</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p19 ft3">4,19</P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p19 ft3">7,89</P></TD>
<TD class="tr13 td191"><P class="p19 ft3">7,38</P></TD>
<TD class="tr13 td191"><P class="p19 ft3">8,47</P></TD>
<TD class="tr13 td191"><P class="p19 ft3">9,02</P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p19 ft3">10,08</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p220 ft3">9,45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td236"><P class="p16 ft50">Hemsändningsbidrag</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p19 ft3">11,22</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p19 ft3">10,95</P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p19 ft3">11,80</P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p19 ft3">10,92</P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p19 ft3">10,26</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p19 ft3">11,70</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p220 ft3">11,10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td236"><P class="p16 ft3">Investeringsbidrag</P></TD>
<TD class="tr10 td164"><P class="p19 ft3">18,65</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">28,78</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p19 ft3">38,53</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p19 ft3">27,90</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p19 ft3">22,07</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">31,09</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p220 ft3">40,28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td236"><P class="p16 ft3">Investeringslån</P></TD>
<TD class="tr10 td164"><P class="p19 ft3">0,45</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p19 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p19 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p19 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">0,20</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p220 ft3">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td236"><P class="p16 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p19 ft3">34,5</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p19 ft3">47,6</P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p19 ft3">57,8</P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p19 ft3">47,3</P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p19 ft3">41,4</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p19 ft3">53,1</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p220 ft3">60,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td236"><P class="p16 ft3">Varav utökade medel</P></TD>
<TD class="tr10 td164"><P class="p19 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">*6,9</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p19 ft3">*12,7</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p19 ft3">11,8</P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p19 ft3">7,9</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p19 ft3">14,5</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p220 ft3">21,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td235"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td185"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td214"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td214"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td214"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p544 ft49">Källa: <SPAN class="ft50">Tillväxtverket (2015), </SPAN>Uppdrag att fördela medel till insatser inom området kommersiell service i gles- och landsbygder, <NOBR>2011–2014.</NOBR></P>
<P class="p3 ft50"><SPAN class="ft49">Kommentar: </SPAN>*Avser regeringens tidigare extra stöd till kommersiell service för åren <NOBR>2009–2010.</NOBR></P>
<P class="p239 ft9">I tabell 5.8 visar vi stöden till kommersiell service mellan 2008 till 2014. Av tabellen framgår att 75 procent av stöden har gått till in- vesteringsbidrag. Av de totala stöden går 75 procent till dagligvaru- handel, resterande del går till drivmedelstationer.</P>
<P class="p13 ft9">Under perioden 2011 till 2013 har totalt 487 olika företag tagit emot ett eller flera stöd. Av dessa ligger 38 procent i områden klassi- ficerade med låg eller mycket låg tillgänglighet till tätort, medan 60 procent bedriver sin verksamhet i områden med hög eller mellan tillgänglighet. Efterfrågan på servicebidraget har ökat sedan 2008 vilket kan bero på både ökade medel och lönsamhetsproblem bland butiker.<SPAN class="ft38">126</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Hemsändningsbidraget, vilket ges till kommuner som bekostar hemsändning av varor, ligger relativt konstant under perioden, men förväntas öka då många orter står inför en åldrande befolkning med mindre möjligheter att ta sig till affären.</P>
<P class="p12 ft9">Kriterierna för stöden är framför allt reglerade i förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. Det finns dock regio- nala skillnader i dess tillämpning, till exempel när det gäller minsta avståndsbedömning. Det är även möjligt att göra individuella bedöm- ningar av butikernas situation, bland annat beroende på länens spe- cifika utmaningar och behov. Kommunerna beslutar om ersättning för hemsändning och där varierar belopp och kriterier mellan kom-</P>
<P class="p545 ft42"><SPAN class="ft46">126 </SPAN><SPAN class="ft5">SOU 2015:35, </SPAN>Service i glesbygd<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">muner, men förutsättningarna skiljer sig också mellan kommuner. Även när det gäller de utökade medlen har användningen skilt sig mellan länen.<SPAN class="ft38">127</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Enligt uppföljningen av stöden kan de ha bidragit till att bromsa en negativ trend med nedläggningar av butiker och drivmedels- stationer. Medlen har visat sig vara betydelsefulla och ibland avgör- ande för länens arbete att utveckla och samordna kommersiell och offentlig service. Även nyutvecklade insatser har genomförts, som till exempel servicepunkter.<SPAN class="ft38">128</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Framöver kommer investeringsstöden till kommersiell service att hanteras inom ramen för landsbygdsprogrammet för <NOBR>2014–2020.</NOBR> Inom programmet kommer det vara möjligt att få stöd för investe- ringar i befintliga eller nyöppnade verksamheter som dagligvaru- handel, drivmedelsstation eller serviceställen.<SPAN class="ft38">129 </SPAN>Även stöd till logi- stik och distributionslösningar kommer att ingå.</P>
<P class="p47 ft9">Som vi har redogjort för tidigare är det länsstyrelserna som hand- lägger investeringsstödet till kommersiell service inom landsbygds- programmet. Tillväxtverket är stödmyndighet och Statens jord- bruksverk är förvaltande myndighet för dessa stöd. Stöd inom an- slag 1:1 handläggs av landsting som har regionalt utvecklingsansvar, region Gotland och regionförbundet i Kalmar. I övrigt är det läns- styrelser som handägger dessa stöd.<SPAN class="ft38">130 </SPAN>Stödordningarna ställer krav på samverkan mellan aktörer på nationell nivå, men framför allt på regional samverkan.</P>
<P class="p117 ft37">Särskilt stöd till apotek i glesbygd</P>
<P class="p49 ft9">År 2013 införde regeringen ett särskilt stöd för apotek i glesbygd med låg omsättning och långt avstånd till nästa apotek. Syftet med stödet var att skapa förutsättningar för god läkemedelsförsörjning och farmaceutisk kompetens i glesbygd.</P>
<P class="p259 ft6"><SPAN class="ft55">127</SPAN><SPAN class="ft127">Tillväxtverket (2015), </SPAN>Uppdrag att fördela medel till insatser inom området kommersiell ser- vice i gles- och landsbygder, <NOBR>2011–2014<SPAN class="ft7">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Info 0612.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">128</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p98 ft45"><SPAN class="ft55">129</SPAN><SPAN class="ft56">Med serviceställen avses en kombination av kommersiell service med annan offentlig ser- vice som bibliotek, medborgarinformation eller apotek.</SPAN></P>
<P class="p98 ft5"><SPAN class="ft55">130</SPAN><SPAN class="ft57">Länsstyrelserna i Blekinge, Dalarna, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Norrbotten, Stockholm, Västernorrland och Västmanland.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft9">År 2014 betalades de första stöden ut av Tandvårds- och läke- medelsförmånsverket. Sedan stödets infördes har fyra apotek i gles- bygd lagts ner. Gemensamt för de fyra var begränsat kundunder- lag.<SPAN class="ft38">131 </SPAN>Stöd har betalats ut till 29 apotek i 12 län till en kostnad av cirka 9 miljoner kronor. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har på uppdrag av regeringen utrett alternativ till det nuvarande bidra- get (tjänstekoncession, enhetlig basersättning och ett utökat upp- drag till Apoteket AB). Myndigheten menar dock att det existe- rande stödet är det mest ändamålsenliga och förordar därför att det ska finnas kvar, men med vissa justeringar. Enligt myndigheten har stödet bidragit till att skapa ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet i orter med litet eller minskande kundunderlag.<SPAN class="ft38">132</SPAN></P>
<P class="p546 ft47">Stöd till insatser och ombud som tillhandahåller grundläggande betaltjänster</P>
<P class="p81 ft9">Alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster. I de delar av landet där marknaden inte tillgodoser behovet av grund- läggande betaltjänster finns det möjlighet för staten att gå in med stödjande insatser eller ekonomiska bidrag. Insatserna hanteras regionalt genom länsstyrelserna och det är länsstyrelsernas roll att bedöma vilka insatser som ska genomföras för att motsvara sam- hällets behov. Ombud som tillhandahåller grundläggande betaltjänster kan få ekonomisk ersättning för tjänsten. Ersättningen betalas ut av länsstyrelserna.<SPAN class="ft38">133 </SPAN>Liksom för andra stöd är avstånd en faktor för stöd, men även antalet användare.</P>
<P class="p14 ft9">Sedan 2012 har arbetet med grundläggande betaltjänster fått en sådan bredd att det utöver det arbete som utförs regionalt även behöver ske på nationell och kommunal nivå. Arbetet förutsätter att berörda aktörer på nationell, regional och kommunal nivå kan utveckla ett effektivt samarbete inom ramen för flernivåsamverkan. Post- och telestyrelsen har i uppdrag att i samverkan med Till- växtverket och Tillväxtanalys samt länsstyrelsen i Dalarnas län stödja</P>
<P class="p156 ft7"><SPAN class="ft55">131</SPAN><SPAN class="ft40">Tand- och läkemedelsförmånsverket (2015), </SPAN><SPAN class="ft6">Redovisning av uppdrag att följa upp och utvärdera statsbidrag till apotek i glesbygd</SPAN>, Diarienummer: 3781/2015.</P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">132</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">133</SPAN><SPAN class="ft41">Förordning (2014:139) om statligt stöd till tillhandahållare av grundläggande betaltjänster.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft14">länsstyrelsernas arbete med att utforma och genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser.<SPAN class="ft51">134</SPAN></P>
<P class="p91 ft37">Utredningen Service i glesbygd har föreslagit nya stödformer</P>
<P class="p121 ft9">I januari 2014 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att undersöka förutsättningarna för ett stöd riktat till kommersiell service och viss offentlig service i de glesbygdsområden som är särskilt sårbara och utsatta.<SPAN class="ft38">135 </SPAN>I betänkandet föreslår utredaren två nya stödformer. Dels ett stöd till dagligvaruställen med ett mång- sidigt utbud av dagligvaror, dels ett stöd till små försäljningsställen med mindre utbud och låg omsättning, men som ändå anses be- tydelsefulla för annan kommersiell service. Stöden ska utgå i områ- den med mycket låg eller låg tillgänglighet till service eller angrän- sande områden. Butikernas årliga omsättning ska vara mellan 2– 11 miljoner kronor. Utredningen bedömer också att avståndet mellan butiker bör vara 15 kilometer. Det finns i dag 134 butiker som skulle kunna bli föremål för stödprövning med denna gräns. Stödet ska vara högst 300 000 kronor per år och utformat i en först stigande sedan fallande stödnivå för att undvika konkurrenssnedvridningar och stödoptimerande beteenden.<SPAN class="ft38">136</SPAN></P>
<P class="p422 ft9">I december 2015 fattade regeringen beslut om 35 miljoner kronor per år under perioden <NOBR>2016–2019</NOBR> för stöd till kommersiell service i de glesbygdsområden som är särskilt sårbara och utsatta. Medlen ska fördelas av Tillväxtverket till de aktörer på länsnivå som ansvarar för insatser inom området stöd till kommersiell service.<SPAN class="ft38">137</SPAN></P>
<P class="p245 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft58">Offentlig service</SPAN></P>
<P class="p121 ft14">Det är i dag inte klarlagt vad som utgör som offentlig service. Det huvudsakliga kriteriet är att servicen ska vara finansierad av statliga, landstingskommunala eller kommunala medel, oavsett vem som är</P>
<P class="p354 ft6"><SPAN class="ft55">134</SPAN><SPAN class="ft127">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Återrapportering av PTS regeringsuppdrag inom Grund- läggande betaltjänster.</P>
<P class="p98 ft6"><SPAN class="ft55">135</SPAN><SPAN class="ft127">Direktiv 2014:4, </SPAN>Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden, <SPAN class="ft7">23 januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p97 ft44"><SPAN class="ft55">136</SPAN><SPAN class="ft56">SOU 2015:35, </SPAN>Service i glesbygd<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">137</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringsbeslut (2015), </SPAN>Uppdrag att fördela medel för stöd till kommersiell service i särskilt sårbara och utsatta glesbygdsområden<SPAN class="ft5">, N2015/08916/HL.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">utförare. Bland de viktigaste kommunala åtagandena finns grund- skola, förskola, socialtjänst och äldreomsorg. Hälso- och sjukvården är ett landstingskommunalt åtagande. Inom statens ansvar gentemot medborgarna återfinns service och välfärdstjänster som till exempel Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsförmed- lingen, Polismyndigheten och Pensionsmyndigheten tillhandahåller.</P>
<P class="p54 ft37">Grundskolor</P>
<P class="p55 ft9">Tillgänglighet till grundskolor är viktig för barnfamiljer vid val av bostadsort. Under större delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> minskade antalet grund- skolor. Minskningen var särskilt tydlig i vissa typer av landsbygder. I början av <NOBR>2000-talet</NOBR> avtog dock minskningen. Antalet skolor i områden med låg och mycket låg tillgänglighet har dock fortsatt minska under perioden <NOBR>2004–2014</NOBR> (tabell 5.9).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p16 ft3">Tabell 5.9</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td237"><P class="p240 ft50">Antal grundskolor per tillgänglighetsklass 2004 och 2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td238"><P class="p16 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr25 td156"><P class="p16 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr25 td239"><P class="p16 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p16 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr25 td240"><P class="p16 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td241"><P class="p16 ft50">Tillgänglighetsklass</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft3">2004</P></TD>
<TD class="tr13 td242"><P class="p290 ft3">Skolor med 50 eller</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p19 ft3">2014</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p220 ft3">Skolor med 50 eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td242"><P class="p290 ft3">färre elever</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p220 ft3">färre elever</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td243"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td244"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td156"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td239"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td240"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft3">Mycket hög</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p19 ft3">2 179</P></TD>
<TD class="tr13 td242"><P class="p290 ft3">278</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p19 ft3">2 283</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p220 ft3">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td96"><P class="p16 ft3">Hög</P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft3">1 610</P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p290 ft3">205</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p19 ft3">1 575</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p220 ft3">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td96"><P class="p16 ft3">Mellan</P></TD>
<TD class="tr10 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p19 ft3">1 005</P></TD>
<TD class="tr10 td242"><P class="p290 ft3">231</P></TD>
<TD class="tr10 td61"><P class="p19 ft3">865</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p220 ft3">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td96"><P class="p16 ft3">Låg</P></TD>
<TD class="tr10 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p19 ft3">213</P></TD>
<TD class="tr10 td242"><P class="p290 ft3">98</P></TD>
<TD class="tr10 td61"><P class="p19 ft3">149</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p220 ft3">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td96"><P class="p16 ft3">Mycket låg</P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p19 ft3">69</P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p290 ft3">53</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p19 ft3">38</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p220 ft3">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td96"><P class="p16 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p19 ft3">5 076</P></TD>
<TD class="tr10 td242"><P class="p220 ft3">865</P></TD>
<TD class="tr10 td61"><P class="p19 ft3">4 910</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p219 ft3">975</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td243"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td244"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td156"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td239"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td68"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td240"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft49">Källa: <SPAN class="ft50">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014.</P>
<P class="p239 ft9">Många mindre skolor har försvunnit. Detta bland annat som en följd av att vissa skolor har vuxit. Skälen till det minskande antalet små skolor kan vara svåra att identifiera eftersom de kan följa av så- väl kommunekonomiska faktorer som ett minskat elevunderlag. Med färre skolor ökar avstånden. Vissa kommuner väljer att lösa de ökade avstånden med skolskjuts. År 2014 hade över 600 elever i årskurs <NOBR>1-6</NOBR> mer än 20 minuters resa till skolan. Dessa barn bodde</P>
<P class="p547 ft22">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">främst i de nordligaste länen samt i Stockholms och Västra Götalands läns skärgårdar.<SPAN class="ft38">138</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">För grundskolor i landsbygderna kan även rekrytering av behö- riga lärare vara ett problem. Sedan 1 juli 2015 kan dock en skol- huvudman träffa avtal med staten om viss fjärrundervisning i ämnena modersmål, samiska i sameskolan, moderna språk och teckenspråk. Exempelvis erbjuder Sameskolstyrelsen fjärrundervisning i samiska.<SPAN class="ft38">139 </SPAN>Det är regeringen som fattar beslut om vilka ämnen som får om- fattas av fjärrundervisning. Skolverket bedriver ytterligare försök med fjärrundervisning inom fler ämnesområden dock med ett antal begränsningar.<SPAN class="ft38">140 </SPAN>Försöksverksamheten regleras i förordningen (2015:481) om försöksverksamhet med fjärrundervisning. Denna upphör i juni 2018.<SPAN class="ft38">141</SPAN></P>
<P class="p117 ft37">Vårdcentraler</P>
<P class="p49 ft9">Utbudet av vårdcentraler och filialer har ökat totalt i landet, mest i de tätbefolkade delarna. Utvecklingen i glesbygd har varit i stort sett oförändrad sedan 2002 och vårdvalsreformen verkar inte ha på- verkat utbudet.<SPAN class="ft38">142 </SPAN>En procent av befolkningen har mer än 20 minuters resväg till närmsta vårdcentral. Konkurrensverket har i en rapport konstaterat att det behövs fler vårdcentraler i de glesa områdena för att de boende i dessa delar av landet ska erbjudas vård på liknande villkor. Av vårdcentralerna ligger tre procent i glesa områden. I dessa områden bor 0,4 procent av befolkningen.<SPAN class="ft38">143 </SPAN>Tillgänglighet till en vårdcentral behöver emellertid inte innebära att behovet av den efter- frågade vården är täckt.</P>
<P class="p548 ft42"><SPAN class="ft55">138</SPAN><SPAN class="ft57">Tillväxtanalys (2015), </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014<SPAN class="ft5">, Rapport 2015:04.</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">139</SPAN><SPAN class="ft56">www.sameskolstyrelsen.se</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">140</SPAN><SPAN class="ft56">www.skolverket.se</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">141</SPAN><SPAN class="ft56">Förordning (2015:481) om försöksverksamhet med fjärrundervisning.</SPAN></P>
<P class="p97 ft44"><SPAN class="ft55">142</SPAN><SPAN class="ft56">Tillväxtanalys rapporter </SPAN>Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2010, 2011, 2012<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">143</SPAN><SPAN class="ft57">Konkurrensverket (2014), </SPAN>Etablering och konkurrens bland vårdcentraler<SPAN class="ft5">, Rapport 2014:2.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft58">Statlig närvaro och service</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">Under senare år har det förekommit en relativt livlig debatt om statens närvaro i hela landet och att staten driver på urbaniseringen och avfolkningen av Sveriges landsbygder. Inom ramen för arbetet med delbetänkandet har vi därför ägnat frågan om statlig närvaro viss uppmärksamhet. Samtidigt har Statskontoret fått i uppdrag att kartlägga den statliga närvaron regionalt och lokalt samt följa upp vilken påverkan statliga myndigheters beslut om lokalisering har på lokal och regional arbetsmarknad.<SPAN class="ft38">144 </SPAN>Mot bakgrund av Statskonto- rets pågående uppdrag har vi valt att inte göra några mer utförliga analyser gällande statlig närvaro i detta betänkande.</P>
<P class="p549 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft58">Statliga myndigheter och arbetstillfällen finns främst i Stockholm</SPAN></P>
<P class="p198 ft9">Den statliga förvaltningen och sysselsättningen i förvaltningen är spridd över hela landet. Som framgår av tabell 5.10 finns det dock stora regionala skillnader när det gäller var i landet som de statliga arbetstillfällena finns. De statliga och regionala<SPAN class="ft38">145 </SPAN>arbetstillfällena koncentreras också allt mer till storstadsregionerna och de regio- nala centralorterna. Detta är delvis en följd av förvaltningspolitiken som under lång tid har varit inriktad mot effektivisering och olika former av reformer som syftar till att dra nytta av stordrift.</P>
<P class="p550 ft6"><SPAN class="ft55">144</SPAN><SPAN class="ft40">Finansdepartementet (2015), </SPAN>Uppdrag till Statskontoret avseende statliga myndigheters beslut om lokalisering<SPAN class="ft7">. Fi2015/2870 (delvis).</SPAN></P>
<P class="p551 ft5"><SPAN class="ft55">145</SPAN><SPAN class="ft41">Kulturgeograferna John Östh och Jan Amcoff vid Uppsala universitet och Thomas Niedomysl vid Lunds universitet pekar på en sådan utveckling i en ännu inte publicerad studie av de offentliga arbetstillfällenas lokalisering.</SPAN></P>
<P class="p552 ft22">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p5 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital SOU 2016:26</P>
<P class="p232 ft3">Tabell 5.10 Fördelning av arbetstillfällen vid statliga myndigheter mellan länen 1990, 1995, 2000, 2004 och 2014 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr9 td245"><P class="p209 ft3">Län</P></TD>
<TD class="tr9 td227"><P class="p19 ft3">1990</P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p19 ft3">1995</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p31 ft3">2000</P></TD>
<TD class="tr9 td246"><P class="p19 ft3">2004</P></TD>
<TD class="tr9 td247"><P class="p219 ft3">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td248"><P class="p209 ft3">Stockholms län</P></TD>
<TD class="tr13 td230"><P class="p19 ft3">26</P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p19 ft3">27</P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p31 ft3">28</P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p19 ft3">28</P></TD>
<TD class="tr13 td250"><P class="p219 ft3">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Västra Götalands län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">14</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">13</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">13</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">13</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td248"><P class="p209 ft3">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p19 ft3">11</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">12</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p31 ft3">11</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">11</P></TD>
<TD class="tr9 td250"><P class="p219 ft3">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Uppsala län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">5</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Östergötlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">5</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">5</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">5</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">5</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td248"><P class="p209 ft3">Norrbottens län</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p19 ft3">5</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">4</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p31 ft3">4</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">4</P></TD>
<TD class="tr9 td250"><P class="p219 ft3">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Västerbottens län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">4</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">4</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">4</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Örebro</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td248"><P class="p209 ft3">Västernorrlands län</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p19 ft3">4</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p31 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr9 td250"><P class="p219 ft3">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Jönköpings län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Gävleborgs län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td248"><P class="p209 ft3">Blekinge län</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p31 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr9 td250"><P class="p219 ft3">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Dalarnas län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Värmlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td248"><P class="p209 ft3">Västmanlands län</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p31 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr9 td250"><P class="p219 ft3">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Södermanlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Hallands län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p31 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td248"><P class="p209 ft3">Kalmar län</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p31 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr9 td250"><P class="p219 ft3">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Kronobergs län</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p31 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td248"><P class="p209 ft3">Gotlands län</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p19 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p31 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p19 ft3">1</P></TD>
<TD class="tr9 td250"><P class="p219 ft3">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p209 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p19 ft3">100</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">100</P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p19 ft3">100</P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p19 ft3">100</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p219 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td227"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td246"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td246"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr24 td247"><P class="p16 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statskontoret (2005) Statsförvaltningens utveckling <NOBR>1990–2005</NOBR> (2005:31) och Arbetsgivarverket.</P>
<P class="p228 ft9">I dag (2014) finns över hälften (54 procent) av de statligt syssel- satta i de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Om vi dessutom lägger till de två län som ligger inom pendlings- avstånd från Stockholm, det vill säga Östergötland och Uppsala, finns 67 procent av de statligt sysselsatta i dessa fem län. Vi kan med andra ord konstatera att de statliga arbetstillfällena är koncen- trerade till ett fåtal län, men att också 60 procent av Sveriges befolk- ning bor i dessa län.</P>
<P class="p58 ft9">Stockholms län har en särställning när det gäller de statliga arbets- tillfällena. Det finns flera förklaringar till detta, bland annat att det finns många myndigheter som har ett behov av en närhet till reger- ing och riksdag. I andra fall handlar det mer om tillfälligheter och</P>
<P class="p117 ft22">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">bristande kunskap om andra alternativ att myndigheten har blivit lokaliserad till Stockholms län. Stockholms läns andel av sysselsätt- ningen har också ökat under perioden 1990 till 2014. År 1990 var 26 procent av de statligt sysselsatta verksamma i Stockholms län och i dag är 30 procent verksamma i länet. Med undantag av Uppsala, Västerbotten och Östergötland hade övriga län en mindre andel av den statliga sysselsättningen 2014 än vad de hade 1990.<SPAN class="ft38">146</SPAN></P>
<P class="p553 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.6</SPAN><SPAN class="ft58">Statliga myndigheter ska förmedla service till medborgare och företag</SPAN></P>
<P class="p198 ft9">De offentliga myndigheterna är enligt förvaltningslagen (1986:223) skyldiga att förmedla service till medborgare och företag. Myndig- heterna ska ge enskilda upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp som rör myndighetens verksamhetsområde. Service ska ges i den grad som behövs med tanke på frågans art och den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhetsområde.</P>
<P class="p14 ft9">Även frågan om myndigheternas tillgänglighet är reglerad i lag. Kraven på tillgänglighet innebär att medborgare och företag ska ha möjlighet att ta del av den service myndigheter ger. Myndigheterna ska ta emot besök och telefonsamtal och se till att enskilda kan komma i kontakt med myndigheten.</P>
<P class="p137 ft12">En myndighet har dock vissa möjligheter att begränsa tillgäng- ligheten.<SPAN class="ft122">147 </SPAN>Detta kan till exempel ske genom att myndigheten min- skar öppettiderna på ett kontor i syfte att minska antalet spontana besök samtidigt som den har generösa telefontider.</P>
<P class="p554 ft9">Enligt regeringen är det upp till de enskilda myndigheterna att utveckla servicen utifrån principen om att medborgare och företag ska ha tillgång till likvärdig service oavsett var i landet som de bor och verkar. I den förvaltningspolitiska propositionen betonar reger- ingen framför allt geografisk och social likvärdighet.<SPAN class="ft38">148 </SPAN>Geografisk likvärdighet kan innebära att oavsett var i landet som en person bor så bör hen vara garanterad viss tillgång till myndighetsservice när det gäller avstånd eller öppettider. Med social likvärdighet avses att</P>
<P class="p555 ft7"><SPAN class="ft55">146</SPAN><SPAN class="ft40">Blekinge, Gotland, Halland, Skåne, Södermanland och Västmanland hade samma andel av de statligt sysselsatta 1990 som 2014 om vi ser till avrundade procentsatser.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">147</SPAN><SPAN class="ft41">Hellners, T och Malmqvist, B (2007), </SPAN><SPAN class="ft42">Förvaltningslagen med kommentarer</SPAN>.</P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">148</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringens proposition 2009/10:175 </SPAN>Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">alla grupper i samhället ska ha samma förutsättningar. Det innebär att även mindre resursstarka grupper eller människor med särskilda behov har rätt att få tillgång till myndigheternas service. Och det oavsett var i landet som personen i fråga bor. Detta ställer krav på myndigheter att erbjuda möjligheter till fysiska möten med mera även i områden präglade av mer glesa strukturer.</P>
<P class="p275 ft21"><SPAN class="ft15">5.4.7</SPAN><SPAN class="ft36">Vi saknar i dag information om hur tillgänglig de statliga myndigheternas service är</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">I dag förmedlar de statliga myndigheterna sin service främst via tele- fon, internet och olika former av digitala tjänster. Ett antal myn- digheter med mer omfattande kontaker med medborgare, allmän- het och företag har också lokala kontor där de erbjuder service.</P>
<P class="p50 ft9">Det finns i dagsläget ingen sammanställning över hur pass till- gänglig statliga myndigheters service är. Det gäller särskilt möjlig- heter till fysiska möten. Anledningen till detta är att det inte finns någon förteckning över vilka myndighetskontor runt om i landet som tar emot personliga besök i syfte att ge service till allmänhet och företag.</P>
<P class="p58 ft9">Kulturgeograferna Daniel Brandt och Erik Westholm har visat hur den statliga servicen förändrades mellan 1993 och 2003. Enligt rapporten hade medborgare, oavsett var i landet de bodde men framför allt i norra Sverige, fått en försämrad tillgång till myndig- heternas service. Statliga myndigheters tillgänglighet eller snarare möjligheten att träffa myndigheter i fysiska möten hade minskat för de allra flesta. För merparten av dessa var det inte något stort problem eftersom möjligheterna att kontakta myndigheter via andra kanaler hade ökat.<SPAN class="ft38">149</SPAN></P>
<P class="p58 ft9">Vi kan också konstatera att sett till allmänhetens och företagens möjlighet att få kontakt med myndigheter är servicen – som en följd av utvecklade tekniska lösningar – relativt likvärdig över hela landet. Genom att fler kan ta del av myndigheternas information och service utan att besöka myndigheten så kan man utifrån detta perspektiv hävda att likvärdigheten till service har ökat. De stora delar av befolkningen och företagen som har tillgång till telefon</P>
<P class="p518 ft5"><SPAN class="ft46">149 </SPAN>Brandt, D. och Westholm, E. (2006), <SPAN class="ft42">Statens nya geografi</SPAN>, Ansvarskommitténs skriftserie.</P>
<P class="p99 ft22">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">och internet har goda möjligheter att via dessa kanaler ta del av myndigheternas service. I de delar av landet där tillgången till internet är sämre och där det också finns problem med det mobila telefon- nätet (i takt med att det analoga nätet har stängts ned) finns dock inte dessa möjligheter. Boende i dessa delar av landet har därmed inte samma tillgång till myndigheternas service.</P>
<P class="p14 ft9">När det gäller möjligheten att personligen möta företrädare för myndigheter kan vi alltså konstatera att den geografiska likvärdig- heten varierar. För vissa grupper innebär det att möjligheten att få del av myndigheternas service har försvårats eller helt saknas. Det rör i första hand grupper som har svårighet att ta del av service via internet och telefon. För att myndigheternas service ska anses lik- värdig för dessa grupper krävs möjlighet till fysiska möten.</P>
<P class="p223 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.8</SPAN><SPAN class="ft58">Myndigheterna kan samverka i servicegivandet</SPAN></P>
<P class="p162 ft9">För att klara sin serviceskyldighet kan myndigheter, landsting och kommuner ingå samtjänstavtal vid medborgarkontor i enlighet med lag (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor. Avtalen kan om- fatta allmänna service- och rådgivningsärenden och enklare myndig- hetsutövning. Samtjänstlagen instiftades för att göra det möjligt för statliga och kommunala myndigheter att lämna upplysningar, väg- ledning, råd och annan hjälp till enskilda och handlägga enklare ärenden för varandras räkning.</P>
<P class="p14 ft9">Ett antal myndigheter har ingått avtal om samtjänst. I december 2015 fanns det 37 samtjänstavtal. Ett av dessa avtal är mellan För- säkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Dessa tre myndigheter driver 103 så kallade servicekontor runt om i landet. Kontoren hjälper med allmän vägledning och enklare handläggnings- ärenden.</P>
<P class="p14 ft9">Övriga 36 avtal är träffade mellan Polismyndigheten och olika kommuner. Det finns i dag 53 avslutade samtjänstavtal.<SPAN class="ft38">150</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Statskontoret har belyst frågan om service i samverkan. I rappor- ten konstaterar man att det är svårt att uttala sig om hur omfatt- ande behoven av service via fysiska möten är och var i landet som det finns grupper med behov av sådan service. Trots detta menar</P>
<P class="p556 ft42"><SPAN class="ft46">150 </SPAN><SPAN class="ft5">Kammarkollegiet </SPAN><NOBR><SPAN class="ft5">(2015-12-07),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft5"> </SPAN>Ärendeförteckning över öppna och stängda samtjänstavtal<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">myndigheten att samverkan mellan myndigheter sannolikt har lett till bättre service och ökad tillgänglighet för medborgare och före- tag. Det finns dock även här stora skillnader mellan olika delar av landet. Till exempel har en individ med behov av att få service via ett fysiskt möte boende på en mindre ort i en gles landsbygds- kommun där myndigheterna inte har lokal närvaro sämre förut- sättningar att få sina behov tillgodosedda än en individ boende i en tätort. I rapporten konstaterar Statskontoret också att myndig- heterna menar att servicekontoren och serviceplatserna har medfört att de i dag finns på fler orter än tidigare. På så vis har samverkan ökat tillgängligheten och förutsättningarna för att tillgodose med- borgares och företags behov av fysiska möten förbättrats.<SPAN class="ft38">151</SPAN></P>
<P class="p117 ft37">Utlokalisering av myndighetsuppgifter</P>
<P class="p77 ft9">Statens servicecenters uppdrag är att stödja andra myndigheter under regeringen. I budgetpropositionen för 2016 tillkännagav regeringen att vissa myndighetsfunktioner bör utlokaliseras från Stockholm och att Statens servicecenter bör få i uppdrag att föreslå vilka myn- dighetsfunktioner inom de statliga myndigheterna som är lämpliga att utlokalisera.<SPAN class="ft38">152</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">I januari 2016 gav regeringen Statens servicecenter i uppdrag att analysera och föreslå vilka funktioner inom de statliga myndig- heterna som kan vara lämpliga att bedriva samordnat i staten och utanför storstadsområdena. Statens servicecenter ska delrapportera uppdraget den 1 juni 2016 och slutrapportera det den 15 april 2017.<SPAN class="ft38">153</SPAN></P>
<P class="p557 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.9</SPAN><SPAN class="ft58">Digitalisering och stöd viktigt för en fungerande service i Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Utbudet av kommersiell service är i stort sett helt beroende av vilket kundunderlag som finns. Avfolkning, långa avstånd till annan service, förändrade pendlingsmönster, kollektivtrafikens utbyggnad och mer bensinsnåla bilar är exempel på omständigheter som påver-</P>
<P class="p558 ft42"><SPAN class="ft55">151</SPAN><SPAN class="ft57">Statskontoret (2012), </SPAN>Service i medborgarnas och företagens tjänst<SPAN class="ft5">, Rapport 2012:13.</SPAN></P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">152</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringens proposition 2015/16:1, utgiftsområde 2.</SPAN></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">153</SPAN><SPAN class="ft57">Regeringsbeslut Fi2016/00247/SFÖ </SPAN>Uppdrag till Statens servicecenter att föreslå myndighets- funktioner som är lämpliga att samordna och omlokalisera.</P>
<P class="p110 ft22">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">kar lönsamheten för en butik eller en drivmedelsstation. Det är ofta strukturella faktorer som ligger utanför vad som kan påverkas av regionala serviceprogram och kommunala program eller i de åtgär- der som finns för att stärka serviceutbudet eller tillgängligheten.</P>
<P class="p14 ft9">Genom teknisk utveckling kommer vissa av problemen att kunna lösas, till exempel kan vissa tjänster utföras på distans och behovet av kontanter kommer sannolikt att fortsätta minska. Samtidigt är det viktigt att understryka att vissa av problemen som är förknippade med gleshet och långa fysiska avstånd kommer att bestå. En av ut- maningarna för tillgången till exempelvis grundläggande betaltjänster är bristerna i den digitala infrastrukturen med hög överföringskapa- citet.</P>
<P class="p131 ft9">Mycket av den grundläggande servicen är en förutsättning för att skapa attraktiva miljöer där människor och företag vill bo, leva och verka. I de områden där det i dag saknas förutsättningarna för en fortsatt lönsam verksamhet inom kommersiell service finns det särskilda skäl för staten att vidta aktiva åtgärder. Det kan röra sig om åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för kom- mersiell service eller att skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan offentliga och kommersiella servicegivare. Detta kan ske an- tingen genom någon form av tjänstesamverkan eller genom att aktö- rerna delar lokaler.</P>
<P class="p14 ft9">Det är samtidigt viktigt med en realistisk förväntan på vad som är möjligt att åstadkomma med den här typen av åtgärder. Detta eftersom den demografiska utvecklingen drivs av strukturella för- ändringar och mer övergripande faktorer än tillgång till service. Staten är inte heller skyldig att garantera befolkningen full tillgäng- lighet till olika typer av kommersiell service i alla delar av landet. Eventuella stöd och insatser måste med andra ord anpassa sig till de ekonomiska aktörernas vilja och förmåga att driva verksamheter snarare än att de kommersiella aktörerna anpassar sig till stöden. Utformningen av ett stöd måste komplettera andra finansierings- lösningar.</P>
<P class="p74 ft9">Åtgärder för att förbättra förutsättningarna för kommersiell ser- vice bör undvika inlåsningseffekter och inte hämma en framtida teknisk utveckling. Det måste också vara möjligt att ta tillvara digi- taliseringens möjligheter liksom andra former av samverkanslösningar och tekniska innovationer. Försök med innovationsupphandling och lokala servicepunkter är exempel på två lösningar som prövas.</P>
<P class="p559 ft22">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Det finns också andra faktorer som påverkar förutsättningarna för att upprätthålla viktig kommersiell och offentlig service på Sveriges landsbygder. Ett sådant exempel är möjligheterna att rek- rytera personal med rätt kompetens. Kompetensförsörjningen är redan i dag en av de stora utmaningarna på platser med låg befolk- ningstäthet och långa avstånd. Att driva ett apotek kräver exem- pelvis en farmaceut, försäljning av spel eller alkohol kräver personal med kunskap om relevanta lagar och regler. Staten kan inte heller här garantera de kommersiella aktörerna utbildad personal med rätt kompetens, men kan skapa möjligheter för personer att utbilda sig och bo i hela landet.</P>
<P class="p140 ft9">De stöd som finns till kommersiell service inkluderar många offentliga aktörer liksom stödordningar. Viss planering ska utföras på den kommunala nivån och såväl länsstyrelser som regionalt ut- vecklingsansvariga har ett ansvar för samordning, program och vissa stödbeslut. De regionala serviceprogrammen antas av länsstyrelser, landsting, samverkansorganet i Kalmar och Gotlands kommun. Till- växtverket, Statens jordbruksverk, Post- och telestyrelsen, Läke- medelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har vik- tiga roller som förvaltande myndigheter och stödmyndigheter. Till- växtverket ansvarar för uppföljning av de regionala serviceprogram- men och ekonomisk uppföljning av stöd inom förordningen om stöd till kommersiell service. Tillväxtanalys följer upp tillgängligheten till kommersiell service. I elva län ligger ansvaret för det regionala serviceprogrammet på regionen (landstinget och samverkansorganet i Kalmar). I övriga tio län ligger både ansvaret för de regionala serviceprogrammen och statliga stöd på länsstyrelsen. Att statliga stöd som verkar inom vissa territorier handläggs av olika nationella myndigheter och regionala och kommunala aktörer är inte unikt för just stöd till service, men aktörskartan när det gäller stöd till service är sannolikt mer komplex än för många andra offentliga stöd. Det ställer höga krav på samverkan mellan aktörerna. Denna samverkan har också lyfts fram som avgörande för positiva resultat för stöden, både i uppföljningar och tidigare utvärderingar.<SPAN class="ft38">154</SPAN></P>
<P class="p422 ft14">Samverkan behövs även fortsättningsvis med medborgare och leverantörer liksom uppsökande verksamhet för att hitta nya lös-</P>
<P class="p139 ft42"><SPAN class="ft46">154 </SPAN><SPAN class="ft5">SOU 2009:92, </SPAN>Se medborgaren – för bättre offentlig service<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">ningar. Kommunerna bör fortsatt bistå den regionala nivån i utform- andet och genomförandet av de regionala serviceprogrammen.</P>
<P class="p14 ft9">Samlokalisering av flera fysiska tjänster inom en och samma lokal är i dag möjligt, men det är sannolikt möjligt att skapa ännu bättre förutsättningar för detta. Det pågår ett utbyte mellan olika aktörer, särskilt mellan de som är verksamma inom de regionala serviceprogrammen. Lösningar där kommunal verksamhet och annat serviceutbud möts har kunnat falla väl ut. Detta kräver dock att det finns resurser för att söka upp lämpliga entreprenörer och hitta en gemensam och kommersiellt gångbar överenskommelse. Det är sam- tidigt viktigt att ha en insikt om vilka typer av tjänster som faktiskt efterfrågas, vilka behoven är och att dessa är av sådan karaktär så ett begränsat och mycket litet fysiskt kontor klarar av att leverera den service som krävs och efterfrågas.</P>
<P class="p466 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.10</SPAN><SPAN class="ft129">Staten har dragit sig tillbaka från landsbygderna</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Under vårt arbete med att beskriva och analysera utvecklingen på Sveriges landsbygder har vi sett att de statliga myndigheterna precis som mycket annan verksamhet har blivit allt mer koncentrerad till de större städerna, i synnerhet till Stockholm. Denna utveckling är till viss del en konsekvens av den förda förvaltningspolitiken där vissa frågor om statens egen organisering har delegerats till de en- skilda myndigheterna. Som en följd av att de statliga myndig- heterna har krav på sig att kontinuerligt effektivisera sin verksam- het har många myndigheter valt att organisera sig i större enheter och koncentrera sin verksamhet till ett mindre antal platser i landet.</P>
<P class="p14 ft9">Enligt vår bedömning har detta bidragit till att staten och de statliga myndigheternas ageranden har blivit ytterligare en faktor som driver på urbaniseringen.<SPAN class="ft38">155 </SPAN>Detta trots att möjligheterna för statliga myndigheter att vara närvarande i hela landet är bättre i dag än vad de har varit tidigare. Utvecklingen har bidragit till att de akademiska jobben ute i landet minskar till antalet och att förvalt-</P>
<P class="p269 ft62"><SPAN class="ft63">155 </SPAN>Kommittén har dock enbart gjort översiktliga sammanställningar och analyser av de stat- liga myndigheternas lokalisering och konsulterat forskare som studerat frågan samt tagit del av befintliga underlag i frågan. Detta med anledning av att Statskontoret för tillfället har i uppdrag att ta fram ett underlag om statliga myndigheters lokalisering och beslut om lokali- sering. Statskontoret kommer att lämna sin rapport till regeringen den 1 april 2016.</P>
<P class="p560 ft22">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft14">ningen får sämre kännedom om hur behov, förutsättningar, möj- ligheter och utmaningar skiljer sig åt mellan olika delar av landet och mellan större tätorter och de mycket glesa landsbygderna.</P>
<P class="p561 ft31"><SPAN class="ft29">5.5</SPAN><SPAN class="ft72">Kapitalförsörjningens utveckling på Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Förutsättningarna för att starta, utveckla och driva företag är inte desamma över hela Sverige. I landsbygderna är finansieringen i tidiga skeden särskilt problematisk. Det följer bland annat av låga fastighetspriser och de ökade informationsbarriärer mellan låntagare och långivare som avstånd kan innebära. Bankernas lokalisering, ökade kapitaltäckningskrav och omfattande processer för kreditgiv- ning påverkar också företag verksamma i Sveriges landsbygder. I detta avsnitt beskriver vi kapitalförsörjningens utveckling och dess betydelse för landsbygdernas företag. Avsnittet är avgränsat till finansiering av företag i tidiga skeden, men tangerar även risk- kapital. I avsnittet har vi också valt att fokusera på bankernas ut- låning och lokalisering. Företag verksamma i Sveriges landsbygder drar vidare nytta av generella förbättringar som görs för kapital- försörjningen i hela landet. Vi beskriver därför också delar av detta arbete.</P>
<P class="p164 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft58">Finansieringsformer för företag i tidiga skeden</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Det finns ett flertal finansieringsformer för företag i tidiga skeden. Det kan vara i form av lån och krediter från banker, offentliga myndigheter eller olika former av riskkapital. Lån från kommer- siella banker är den vanligaste externa finansieringsformen för små företag.<SPAN class="ft38">156 </SPAN>Lån från banker ger stora möjligheter till relativt låga lånekostnader för företagaren och låga kreditförluster för bankerna. Finansiering genom banklån gör det dock framför allt möjligt för en ägare av ett företag att själv behålla kontrollen över sitt företag.</P>
<P class="p47 ft14">Som komplement till den privata lånemarknaden finns andra former av villkorslån, mjuka lån<SPAN class="ft51">157</SPAN>, och krediter från offentliga ak-</P>
<P class="p487 ft42"><SPAN class="ft55">156</SPAN><SPAN class="ft57">OECD (2013), </SPAN>Financing SMEs and Entrepreneurs 2013: An OECD Scoreboard<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p97 ft5"><SPAN class="ft55">157</SPAN><SPAN class="ft57">Utvecklingskrediter som ges med särskilt förmånliga villkor.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">törer. Statliga kreditgarantier är ett finansieringsinstrument som har en stor internationell spridning.<SPAN class="ft38">158 </SPAN>Kreditgarantier kan jämföras med en försäkring i och med att en del av risken för en kredit- förlust flyttas från långivaren till garanten. Målgruppen för kredit- garantier är vanligtvis små företag, i vissa fall med en avgränsning baserad på geografi, bransch eller utvecklingsfas.<SPAN class="ft38">159</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Med riskkapital avses finansiering genom externt ägarkapital. Det kan till exempel vara kapital i form av en mindre investering i ett onoterat företag, med ett aktivt tidsbegränsat engagemang från både offentliga och privata aktörer och affärsänglar (så kallat ven- ture capital).<SPAN class="ft38">160 </SPAN>EU och den svenska staten tillhandahåller även olika former av företagsstöd och projektmedel för företag, i tidiga skeden. Företags- och projektstöd utgör en viktig form av kapitalförsörj- ning. Sådana stöd finns bland annat inom de regionala struktur- fondsprogrammen och landsbygdsprogrammet såväl som inom de regionala tillväxtåtgärderna.</P>
<P class="p14 ft9">Det finns också exempel på andra finansieringslösningar som kreditgarantiföreningar och initiativ som Mikrofonden Sverige. Mikrofonden Sverige är ett initiativ för att utveckla den sociala och lokala ekonomin.<SPAN class="ft38">161 </SPAN>Denna typ av initiativ kan vara en följd av att kapitalmarknaden inte fullt täcker de behov av finansiering som före- tagen i vissa delar av landet eller vissa målgrupper har.</P>
<P class="p223 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft58">Den statliga finansieringen och dess utveckling</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">De privata investerarnas roll är central när det gäller utvecklingen av företag och näringsliv. Det kan dock också finnas behov av kom- pletterade insatser från det offentligas sida. Den statliga kapital- försörjningen ska vara förenlig med EU:s regler om statligt stöd och utgöra ett komplement till det privata finansieringsutbudet.<SPAN class="ft38">162</SPAN></P>
<P class="p562 ft6"><SPAN class="ft55">158</SPAN><SPAN class="ft40">Green, A. (2003), </SPAN>Credit Guarantee Schemes for Small Enterprises: An effective Instrument to Promote Private <NOBR>Sector-led</NOBR> Growth?, <SPAN class="ft7">UNIDO, Working Paper No. 10.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">159</SPAN><SPAN class="ft41">Almi och Norrlandsfonden tillhandahåller garantier och villkorslån i begränsad omfattning.</SPAN></P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">160</SPAN><SPAN class="ft43">Riskkapital är också andra längre och ofta mer omfattande investeringar i onoterade före- tag, men detta behandlas inte i detta delbetänkande.</SPAN></P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">161</SPAN><SPAN class="ft43">Mikrofonden Sverige är ett finansiellt institut registrerat hos Finansinspektionen. Mikro- fonden Sverige ställer ut garantier till medlemmar i regionala föreningar. Bakom initiativet står Hela Sverige ska leva, Coompanion, Ekobanken och </SPAN><NOBR>JAK-banken.</NOBR></P>
<P class="p134 ft5"><SPAN class="ft55">162</SPAN><SPAN class="ft41">Artikel 107.1 i </SPAN><NOBR>EUF-fördraget,</NOBR> Förordning (2012:872) om statlig finansiering genom regio- nala utvecklingsbolag.</P>
<P class="p317 ft22">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">Motiven för statlig finansiering bygger på ett antagande om att marknadsmisslyckanden har resulterat i ett finansieringsgap för företag i tidiga utvecklingsskeden. Ett annat motiv till insatser kan vara att det finns olika möjligheter för företag att få finansiering i olika delar av landet. Detta som en följd av de krav på säkerheter som långivare i olika delar av landet ställer. Den förra landsbygds- kommittén behandlade bland annat denna fråga och konstaterade då att staten historiskt sett har underskattat finansieringshindren och marknadsmisslyckanden.<SPAN class="ft38">163</SPAN></P>
<P class="p117 ft37">Förslag till ny statlig fondstruktur med kreditgarantier</P>
<P class="p77 ft47"><SPAN class="ft9">I betänkandet </SPAN>En fondstruktur för innovation och tillväxt <SPAN class="ft9">föreslår utredaren att en ny statlig fond ska inrättas med uppdrag att till- sammans med privat kapital investera i svenska innovativa företag med hög tillväxtpotential. Fonden föreslås få ett kapital om 3 mil- jarder kronor som ska investeras i ett antal underliggande fonder med olika inriktning.</SPAN><SPAN class="ft38">164</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Utredningen föreslår vidare ett statligt garantisystem i syfte att stödja bankernas utlåning till små företag. Anledningen till detta är att möjligheterna för små och mellanstora företag att få banklån har försvårats. Den föreslagna garantin ska täcka lån mellan <NOBR>2–20</NOBR> mil- joner kronor och distribueras via certifierade kommersiella banker. Enligt förslaget ska garantisystemet hanteras inom ramen för den nya fondens verksamhet.<SPAN class="ft38">165 </SPAN>Regeringen har aviserat att den kommer att lämna en proposition om en ny struktur för finansiering av inno- vation och tillväxt till riksdagen under våren 2016.<SPAN class="ft38">166</SPAN></P>
<P class="p563 ft6"><SPAN class="ft55">163</SPAN><SPAN class="ft127">SOU 2006:106, </SPAN>Fakta – omvärld – inspiration. Underlagsrapporter i arbetet med en strategi för hållbar landsbygdsutveckling<SPAN class="ft7">.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">164</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 2015:64, </SPAN>En fondstruktur för innovation och tillväxt.</P>
<P class="p97 ft45"><SPAN class="ft55">165</SPAN><SPAN class="ft56">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">166</SPAN><SPAN class="ft57">Statsrådsberedningen (2016), </SPAN>Propositionsförteckning våren 2016 – Riksmötet 2015/16<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft58">Statens aktörer och dess olika stödåtgärder</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">Almi är den största statliga aktören för att stärka de små och medel- stora företagens tillgång till lån och krediter i Sverige.<SPAN class="ft38">167 </SPAN>Uppdraget är brett och omfattar bland annat förmedling av lån, ägarkapital och rådgivning till företag. Verksamheten ska kunna variera beroende på geografiska förutsättningar. Almi har i nuläget inget särskilt upp- drag gentemot företag i Sveriges landsbygder. Almi har dock upp- drag att nå ut till kvinnor och entreprenörer med utländsk bak- grund.<SPAN class="ft38">168</SPAN></P>
<P class="p564 ft9">Inom ramen för sitt uppdrag har Almi utvecklat särskilda vill- korslån för innovativa projekt och företag.<SPAN class="ft38">169 </SPAN>Under 2014 tecknade Almi också ett samarbetsavtal med Europeiska investeringsfonden som ger dem en möjlighet erbjuda mikrolån på upp till 250 000 kro- nor.<SPAN class="ft38">170 </SPAN>Det nya lånet har inga krav på medfinansiering och ger större möjligheter för entreprenörer som vill starta och utveckla mikroföretag att få finansiering. År 2014 beviljades 1 300 företag mikrolån för 200 miljoner.<SPAN class="ft38">171 </SPAN>Innovationslån är en annan form av villkorslån som är avsedda för innovationsprojekt i tidiga skeden.</P>
<P class="p14 ft9">För att undvika oönskad konkurrens med de privata bankerna är räntan på lån från Almi högre än på den privata marknaden. Det är därför rimligt att tro att entreprenörer som sökt finansiering från Almi har haft banklån som sitt förstahandsval, men att banken har avslagit låneansökan alternativt begärt medfinansiering från Almi.<SPAN class="ft38">172 </SPAN>Samtidigt ställer Almi lägre krav på personliga säkerheter vilket talar för att Almi i vissa fall kan vara företags och entreprenörers förstahandsval.<SPAN class="ft38">173</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">Almis verksamhet ska alltså kunna variera beroende på geogra- fiska förutsättningar. Riskkapitalverksamheten är därför uppdelad på åtta regionala riskkapitalbolag med uppdrag att göra investe-</P>
<P class="p478 ft42"><SPAN class="ft55">167</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 2015:64, </SPAN>En fondstruktur för innovation och tillväxt.</P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">168</SPAN><SPAN class="ft43">Ägaranvisning för Almi Företagspartner AB, 2015.</SPAN></P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">169</SPAN><SPAN class="ft43">Almis lånefond uppgår till 5,5 miljarder kronor. Under 2014 beviljades lån på totalt 2,4 mil- jarder kronor till 4 000 företag. Ett nytt tillväxtlån för innovativa företag avser större belopp, från 250 000 kronor. Tillväxtlånet har en total ram på 1,2 miljarder fram till 2020 inklusive finansiering från Europeiska investeringsfonden.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">170</SPAN><SPAN class="ft43">Ett mikroföretag har färre än tio anställda.</SPAN></P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">171</SPAN><SPAN class="ft43">Almi (2014, </SPAN>Årsredovisning 2014<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p120 ft44"><SPAN class="ft55">172</SPAN><SPAN class="ft43">OECD (2015), </SPAN>Financing SMEs and Entrepreneurs 2015: An OECD Scoreboard<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">173</SPAN><SPAN class="ft41">Söderblom, A. (2012), </SPAN>The current state of the venture capital industry in relation to other financing sources for startup firms<SPAN class="ft5">, Entreprenörsskapsforum.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">ringar med mindre belopp. De regionala fonderna gör investeringar i samverkan med privata och offentliga aktörer med i huvudsak regional förankring samt med medel från europeiska regionala ut- vecklingsfonden.</P>
<P class="p47 ft9">Vid sidan om Almi finns Norrlandsfonden som syftar till att erbjuda finansiering till etablering, utveckling och expansion till små och medelstora företag i Norrbottens, Västerbottens, Västernorr- lands, Jämtlands och Gävleborgs län samt särskild uppmärksamhet på Norrlands inland. Fondens verksamhet ska vara marknads- kompletterande och fonden har därför etablerat ett nära samarbete med bankerna i regionen.<SPAN class="ft38">174 </SPAN>Tillsammans med Almi invest äger Norrlandsfonden också riskkapitalbolaget Partnerinvest som är ak- tivt i Västerbotten och Norrbotten.</P>
<P class="p50 ft9">Fouriertransform AB är ett annat statligt ägt riskkapitalbolag. Bolaget hade ursprungligen ett uppdrag att stödja fordonsindustrin men 2013 utvidgades uppdraget till att även omfatta andra delar av tillverkningsindustrin och närliggande tjänstenäringar.</P>
<P class="p47 ft9">Inlandsinnovation AB är ett statligt ägt riskkapitalbolag som bildades 2010 med uppgift att främja företagande och utveckling i norra Sveriges inland. Bakgrunden var bedömningen att tillgången på riskvilligt kapital i norra Sveriges inland behövde öka för att ta tillvara tillväxtpotentialen och stärka den internationella konkurrens- kraften hos företag i regionen. Bolaget fick ett vidgat uppdrag 2013 och ska sedan dess komplettera den privata marknaden i delar av landet där det tidigare inte har funnits riskkapital.</P>
<P class="p117 ft37">Generella och selektiva stöd till landsbygdsföretag</P>
<P class="p49 ft9">Det finns numera en mängd statliga företagsstöd på flera olika nivåer och med både offentliga och privata aktörer inblandade. Företags- stöden beviljas i hela eller delar av landet beroende på stödform.</P>
<P class="p50 ft9">Verket för innovationssystem ska verka för nyttiggörande av forskning för att uppnå hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft i Sverige. Vinnovas program för innovationsdriven tillväxt i små och</P>
<P class="p565 ft71"><SPAN class="ft130">174 </SPAN>Norrlandsfondens kapital om drygt en miljard kronor är förstärkt från Inlandsinnovation AB. Det är en förutsättning för fonden att kunna tillgodose riskvilliga topplån.</P>
<P class="p99 ft22">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">medelstora företag omfattar olika former av generella stöd om unge- fär 400 miljoner kronor per år.<SPAN class="ft38">175</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">Inom ramen för den regionala tillväxtpolitiken finns det olika typer av marknadskompletterande stöd genom EU:s strukturfon- der och regionala tillväxtåtgärder.<SPAN class="ft38">176 </SPAN>Under våren 2015 fattade reger- ingen beslut om nya stödförordningar för de regionala företags- stöden.<SPAN class="ft38">177 </SPAN>Regionalt investeringsstöd syftar till ökad tillväxt och en balanserad regional utveckling.<SPAN class="ft38">178 </SPAN>Stödet riktas bland annat till Norrland och delar av Dalarna, Värmland, Dalsland och Västra Götaland.<SPAN class="ft38">179 </SPAN>Därutöver fanns fram till förordningsändringen ett regio- nalt bidrag för företagsutveckling vilket syftar till att främja utveck- lingen i små och medelstora företag och kan betalas ut i form av investeringsbidrag, konsultcheck, samverkansprojekt eller mikro- bidrag. Motsvarande stöd finns numera fördelat på de två stödför- ordningarna om statligt stöd till regionala investeringar och om stat- ligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag. Regionalt bidrag till företagsutveckling, numera statligt stöd till regio- nala investeringar, får sedan 2014 beviljas i alla län, men är delvis geografiskt begränsat till lands- och glesbygd. Under 2014 beviljades drygt 200 miljoner kronor. Det totala utbetalade beloppet för peri- oden <NOBR>2007–2013</NOBR> var 1,6 miljarder kronor. Hälften av de beviljade stöden har gått till täta blandade kommuner och glesa landsbygds- kommuner (figur 5.11).</P>
<P class="p566 ft6"><SPAN class="ft55">175</SPAN><SPAN class="ft40">Tillväxtverket (2014), </SPAN>Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet<SPAN class="ft7">, Rapport 0192.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">176</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p134 ft45"><SPAN class="ft55">177</SPAN><SPAN class="ft43">Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar, förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag och förordning (2015:212) om statligt stöd inom Europeiska regionala utvecklingsfonden.</SPAN></P>
<P class="p567 ft45"><SPAN class="ft55">178</SPAN><SPAN class="ft43">Förordningen (2007:61) om regionalt investeringsstöd. Under budgetåret 2014 uppgick det totalt beviljade regionala investeringsstödet till 310 miljoner kronor avseende investeringar på nästan 3 miljarder kronor totalt.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">179</SPAN><SPAN class="ft41">Förordning (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd; SFS 2015:431.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p568 ft3">Figur 5.11 Företagsutveckling <NOBR>2007–2013,</NOBR> fördelning av företagsstöd fördelat på kommuntyp (procent)</P>
<P class="p569 ft74">30</P>
<P class="p570 ft74">25</P>
<P class="p571 ft74">20</P>
<P class="p571 ft74">15</P>
<P class="p571 ft74">10</P>
<P class="p572 ft74">5</P>
<P class="p573 ft74">0</P>
<P class="p451 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Tillväxtverket 2015, egna bearbetningar.</P>
<P class="p181 ft9">Såddfinansiering är ytterligare en stödform för innovativa tjänster och varor i små och medelstora företags inledande utvecklingsfas.<SPAN class="ft38">180 </SPAN>Under budgetåret 2014 beviljades 65 miljoner kronor som bidrag och villkorslån. Av såddfinansieringen under perioden <NOBR>2007–2013</NOBR> gick mindre än en fjärdedel av de beviljade anslagen till landsbygderna.</P>
<P class="p574 ft5"><SPAN class="ft46">180 </SPAN>Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar, förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag</P>
<P class="p110 ft22">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p575 ft3">Figur 5.12 Såddfinansiering <NOBR>2007–2013,</NOBR> fördelning av företagsstöd fördelat på kommuntyp (procent)</P>
<P class="p576 ft77">60</P>
<P class="p577 ft77">50</P>
<P class="p577 ft77">40</P>
<P class="p577 ft77">30</P>
<P class="p578 ft77">20</P>
<P class="p577 ft77">10</P>
<P class="p579 ft77">0</P>
<P class="p580 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Tillväxtverket 2015, egna bearbetningar.</P>
<P class="p473 ft9">Tillväxtverket bedriver även projektfinansiering genom innovations- bidrag till små och medelstora företag främst i form av de så kallade affärsutvecklingscheckarna. Affärsutvecklingscheckarna är bara en liten del av det omfattande anslaget 1:1 <SPAN class="ft47">Regionala tillväxtåtgärder</SPAN>. Även när det gäller de beviljade anslagen inom stora delar av pro- jektverksamheten går endast en fjärdedel av anslagen till landsbygd- erna.<SPAN class="ft38">181</SPAN></P>
<P class="p137 ft9">Det finns också möjligheter till garantier via EU:s stöd till före- tagsutveckling.<SPAN class="ft38">182 </SPAN>Inom ramen för de åtta regionala strukturfonds- programmen fanns för perioden <NOBR>2007–2013</NOBR> insatser för att öka det regionala utbudet av riskkapital till nya och växande små och medel- stora företag.<SPAN class="ft38">183</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">Inom ramen för landsbygdsprogrammet är det också möjligt att bevilja företags- och projektstöd. Stöden går i stor utsträckning till jordbruksföretag genom bland annat investeringsstödet för jordbruket eller startstöd för unga jordbrukare, men även till andra mottagare genom till exempel förädlingsstödet, diversifieringsstödet eller stöd för turistsatsningar.</P>
<P class="p581 ft42"><SPAN class="ft55">181</SPAN><SPAN class="ft41">Tillväxtverket (2015), </SPAN>Projektverksamheten <NOBR>2007–2013.</NOBR></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">182</SPAN><SPAN class="ft43">Förordningen (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling.</SPAN></P>
<P class="p120 ft5"><SPAN class="ft55">183</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringens proposition 2014/15:1.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft58">Utmaningar med företagsstöd och statlig finansiering</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Syftet med företagsstöd och annan statlig finansiering inom den regionala tillväxtpolitiken är att bidra till sysselsättning och tillväxt. De statliga insatserna har emellertid ifrågasatts bland annat som en följd av att det har varit svårt att visa vad stöden har fått för effekt. Det finns samtidigt andra resultat som talar för att företagsstöd, framför allt investeringsstödet, har haft positiva effekter.<SPAN class="ft38">184 </SPAN>Utvär- deringar inom landsbygdsprogrammet visar vidare att vissa selektiva företagsstöd till näringslivet har haft undanträngningseffekter.<SPAN class="ft38">185</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Annan kritik riktad mot företagsstöden handlar om kompli- cerade ansökningsprocesser för stöden. Företagen saknar många gånger den tid som krävs för att göra en ansökan eftersom man primärt behöver prioritera det operativa arbetet i verksamheten.<SPAN class="ft38">186</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Riksrevisionen har även i en granskning av statens riskkapital- försörjning konstaterat att de statliga insatserna i högre grad borde styras mot tidiga investeringsfaser där privata finansiärer inte ver- kar i tillräcklig utsträckning. En annan kritik, som också går i linje med problemen med företagsstöden, gäller regeringens styrning av det statliga kapitalutbudet mot vissa geografiska områden och branscher. Detta är en kritik som bekräftas av den del av forsk- ningen som menar att fonder inte bör begränsas till branscher och geografiska områden då det riskerar att minska de samhällsekono- miska effekterna.<SPAN class="ft38">187</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">Samtidigt visar en annan del av forskningen att väl utformade kreditgarantisystem med tydligt fastlagda mål, geografisk avgräns- ning och aktiv styrning kan ha en betydande positiv effekt på före- tagens tillväxt.<SPAN class="ft38">188</SPAN></P>
<P class="p582 ft6"><SPAN class="ft55">184</SPAN><SPAN class="ft127">Tillväxtanalys (2011), </SPAN>Regionalt investeringsstöd – En effektutvärdering i en värld med många företagsstöd.</P>
<P class="p98 ft7"><SPAN class="ft55">185</SPAN><SPAN class="ft127">Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2013), </SPAN><SPAN class="ft6">Bonde söker bidrag – En </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> om effektiviteten i det svenska landsbygdsprogrammet</SPAN>, 2013:6.</P>
<P class="p97 ft44"><SPAN class="ft55">186</SPAN><SPAN class="ft56">Ramböll (2014), </SPAN>Förutsättningar och tillgång till kapital<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p97 ft44"><SPAN class="ft55">187</SPAN><SPAN class="ft56">Svensson, R. (2014), </SPAN>Statlig finansiering till småföretag<SPAN class="ft45">, Timbro.</SPAN></P>
<P class="p98 ft42"><SPAN class="ft55">188</SPAN><SPAN class="ft57">Cawling, M., Siepel, J. (2012), </SPAN>Public intervention in UK small firm credit markets: Value- <NOBR>for-money</NOBR> or waste of scarce resources<SPAN class="ft5">?, Science Policy Research Unit, University of Sussex, Brighton.</SPAN></P>
<P class="p337 ft22">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.5</SPAN><SPAN class="ft58">Begränsat med riskkapital i landsbygderna</SPAN></P>
<P class="p61 ft9">De privata investeringarna utgör majoriteten av de totala svenska riskkapitalinvesteringarna. De offentliga investeringarna utgör mindre än 3 procent.<SPAN class="ft38">189 </SPAN>Mellan 2007 och 2013 har de privata riskkapital- investeringarna minskat med närmare 60 procent. Minskningen gick från 3,4 miljarder kronor 2007 till 1,4 miljarder kronor 2012.<SPAN class="ft38">190 </SPAN>I figur 5.13 beskriver vi utvecklingen över tillgången till offentligt och privat riskkapital.</P>
<P class="p583 ft3">Figur 5.13 Privata (venture capital) och offentliga investeringar i tidiga skeden <NOBR>2007–2014</NOBR> (miljoner kronor)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-113px;margin-bottom:0px;" class="p584 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-113px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:113px;" class="p584 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-57px;margin-top:57px;margin-right:-56px;margin-bottom:56px;" class="p584 ft88"><![endif]>Milj kr</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p5 ft90">5 000</P>
<P class="p238 ft90">4 500</P>
<P class="p238 ft90">4 000</P>
<P class="p238 ft90">3 500</P>
<P class="p238 ft90">3 000</P>
<P class="p238 ft90">2 500</P>
<P class="p521 ft90">2 000</P>
<P class="p238 ft90">1 500</P>
<P class="p585 ft90"><SPAN class="ft90">1</SPAN><SPAN class="ft131">000</SPAN></P>
<P class="p586 ft90">500</P>
<P class="p587 ft90">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr11 td251"><P class="p19 ft90">2007</P></TD>
<TD class="tr11 td252"><P class="p19 ft90">2008</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p444 ft90">2009</P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p19 ft90">2010</P></TD>
<TD class="tr11 td181"><P class="p19 ft90">2011</P></TD>
<TD class="tr11 td181"><P class="p19 ft90">2012</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p333 ft90">2013</P></TD>
<TD class="tr11 td62"><P class="p19 ft90">2014</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td251"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td253"><P class="p292 ft85">Privata investeringar</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td254"><P class="p294 ft85">Offentliga investeringar</P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p5 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Svenska riskkapitalföreningen.</P>
<P class="p239 ft9">Det investerade kapitalet registreras utifrån huvudkontorets lokali- sering. Det går således endast att hänföra investeringen till den plats där huvudkontoret är förlagt. Det innebär att det finns före- tag i andra län och orter i Sverige som tar del av en investering även om det inte ser ut så i statistiken. Som en följd av detta ser det ut som om investeringarna i stor utsträckning endast går till storstads-</P>
<P class="p588 ft5"><SPAN class="ft55">189</SPAN><SPAN class="ft41">Inga företagsstöd eller andra former av bidrag är inkluderade.</SPAN></P>
<P class="p134 ft5"><SPAN class="ft55">190</SPAN><SPAN class="ft41">Här ingår inte </SPAN><NOBR>buy-out,</NOBR> det vill säga inte majoritetsinvesteringar i onoterade företag med ett aktivt tidsbegränsat ägande. Affärsänglar och industriella aktörer som investerar utan tids- begränsat engagemang ingår inte heller.</P>
<P class="p552 ft22">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft14">regionerna. Den totala riskkapitalförsörjningen per kommunkategori <NOBR>2007–2013</NOBR> visas i figuren 5.14.</P>
<P class="p589 ft3">Figur 5.14 Den totala riskkapitalförsörjningen per kommuntyp <NOBR>2007–2013</NOBR> (miljoner kronor)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p19 ft77">25000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td4"><P class="p19 ft77">20000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td4"><P class="p19 ft77">15000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td4"><P class="p19 ft77">10000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td4"><P class="p19 ft78">5000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td4"><P class="p19 ft78">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr19 td251"><P class="p19 ft78">2007</P></TD>
<TD class="tr19 td255"><P class="p590 ft78">2008</P></TD>
<TD class="tr19 td81"><P class="p591 ft78">2009</P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft78">2010</P></TD>
<TD class="tr19 td150"><P class="p19 ft78">2011</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p240 ft78">2012</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p19 ft78">2013</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr28 td256"><P class="p16 ft78">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td257"><P class="p592 ft78">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr28 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td256"><P class="p16 ft78">Täortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td257"><P class="p592 ft78">Glesa blandande kommuner</P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td148"><P class="p16 ft78">Täta blandanade kommuner</P></TD>
<TD class="tr28 td81"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td257"><P class="p592 ft78">Storstadskommuner</P></TD>
<TD class="tr28 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Tillväxtanalys, egna bearbetningar.</P>
<P class="p228 ft9">Som framgår av figuren hamnar större delen av riskkapitalet i de tätbefolkade områdena. Sett över tid har dessa miljöers andel av det totala riskkapitalet också ökat. Det är viktigt att beakta att andelen av det totala riskkapitalet i de glesa landsbygderna fördelar sig rela- tivt jämnt mellan offentligt och privat riskkapital.</P>
<P class="p47 ft9">Enligt statistiken är 80 procent av det totala svenska riskkapi- talet lokaliserat till Stockholm, Malmö och Göteborg. Med undan- tag från Stockholms, Västra Götalands och Skåne län finns det stora skillnader mellan länen i hur mycket privata investeringar man lyckas locka till sig (figur 5.15).</P>
<P class="p594 ft22">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p595 ft3">Figur 5.15 Privata investeringar per län <NOBR>2007–2014,</NOBR> exklusive Stockholms län, Västra Götaland och Skåne</P>
<P class="p596 ft65">8 000</P>
<P class="p597 ft65">7 000</P>
<P class="p598 ft65">6 000</P>
<P class="p597 ft65">5 000</P>
<P class="p597 ft65">4 000</P>
<P class="p597 ft65">3 000</P>
<P class="p597 ft65">2 000</P>
<P class="p598 ft65">1 000</P>
<P class="p599 ft65">0</P>
<P class="p600 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Svenska riskkapitalföreningen.</P>
<P class="p150 ft9">Uppsala, Jönköping och Östergötland ligger på en högre nivå i jäm- förelse med övriga län. Sett till tidigare analyser har dessa län ett diversifierat näringsklimat med både kluster och stora företag som bidrar till avknoppningar.</P>
<P class="p12 ft9">Intresset för finansiering genom Almis regionala riskkapitalfonder inom regionalfondsprogrammen har varit stort under hela perioden <NOBR>2007–2013.</NOBR> Andelen förfrågningar eller ansökningar som resulterat i en investering är nästan dubbelt så hög i landsbygderna som i storstadsregionerna.<SPAN class="ft38">191 </SPAN>De vanligaste branscherna i glesbygdsregio- ner är handel, turism och industri och transport. I städerna är an- delen investeringar störst i branscherna IT och telekom samt life science.<SPAN class="ft38">192 </SPAN>Beräkningar pekar dock på att investeringarna i glesbygds- regionerna fram till nu har gett ett sämre utfall än investeringarna i storstadsregionerna.<SPAN class="ft38">193 </SPAN>Detta kan bland annat bero på färre lämpliga investeringsobjekt, vilket kan ha lett till en större andel investeringar i mer traditionella företag i senare utvecklingsskeden.</P>
<P class="p601 ft42"><SPAN class="ft55">191</SPAN><SPAN class="ft41">Tillväxtverket (2016), </SPAN>Regionala riskkapitalfonder – slututvärdering 2015<SPAN class="ft5">, Ramböll.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">192</SPAN><SPAN class="ft43">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p134 ft5"><SPAN class="ft55">193</SPAN><SPAN class="ft41">Det är emellertid för tidigt att uttala sig om detta kommer att vara det slutliga och totala resultatet av Almis portfölj. Det beror bland annat på att de flesta satsningarna ännu inte av- yttrat sina investeringar.</SPAN></P>
<P class="p552 ft22">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.6</SPAN><SPAN class="ft58">Bankernas utlåning och lokalisering</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Bankernas utlåning till företag på den privata marknaden var 20 pro- cent av den totala utlåningen år 2014. Mellan 2008 och 2014 ökade bankernas utlåning till allmänheten som helhet. Bankernas utlåning till företag minskade dock med 40 procent under samma period.<SPAN class="ft38">194 </SPAN>En liten del av denna utlåning går till små företag, och en ännu mindre del till små företag i Sveriges landsbygder. Den minskade utlåningen beror bland annat på ökade upplåningskostnader för bankerna som en följd av nya bankregleringar. Sedan den ekonomiska krisen på <NOBR>1990-talet</NOBR> har små och medelstora företag fått svårare att få lån genom banker.<SPAN class="ft38">195</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">När det gäller utlåningen till små företag och hur de regionala variationerna ser ut finns ingen statistik att tillgå. Detta gör det svårt att uttala sig om utvecklingen med hänsyn till företagen i lands- bygderna. Det finns dock uppgifter om att hälften av alla små före- tag har banklån. När det gäller nya företag i uppstartsfasen uppges att cirka 14 procent finansierar sin verksamhet med banklån.<SPAN class="ft38">196</SPAN></P>
<P class="p47 ft9">De ökade bankregleringarna, ökad konkurrens och ökade avkast- ningskrav har fått många banker att eftersträva en högre kostnads- effektivitet. I och med detta kan lån till små företag framstå som allt för kostsamma för bankerna att erbjuda. Bankerna kompen- serar sig för detta genom att bland annat ta ut ett högre pris för samma risk eller genom att behålla priset oförändrat men sänka risken. Med utgångspunkt från hur de stora bankerna redovisar sina kreditrisker så beviljas normalt inte lånet om risken för att inte kunna betala tillbaka det är över cirka två procent.</P>
<P class="p47 ft9">Bankerna kompenserar sig även för asymmetrisk information och brist på säkerheter. Företagare som saknar privata säkerheter kan därmed få problem när man söker finansiering via en bank. I dessa situationer blir möjligheten att belåna den egna bostaden avgör- ande för om företagaren ska få finansiering eller inte. I de delar av landet där andrahandsvärden på fastigheter och anläggningar är låga är en sådan lösning svårare att få till stånd. Studier av Glesbygds- verket har visat att detta tidigare har varit särskilt bekymmersam i</P>
<P class="p141 ft5"><SPAN class="ft55">194</SPAN><SPAN class="ft57">Statistiska centralbyrån (2015), </SPAN><SPAN class="ft42">Finansmarknadsstatistik</SPAN>, september 2015.</P>
<P class="p98 ft45"><SPAN class="ft55">195</SPAN><SPAN class="ft56">Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2014), </SPAN><SPAN class="ft44">Kapital på krita? En </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> om företagandets finansiering</SPAN>, 2014:4.</P>
<P class="p97 ft42"><SPAN class="ft55">196</SPAN><SPAN class="ft57">Kontigo (2011), </SPAN>Små företags behov av krediter och system för att tillgodose dem<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p483 ft9">delar av Värmland, Dalarna, Mellannorrland och inlandet längst i norr.<SPAN class="ft38">197</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Sedan finanskrisen har skillnaderna i fastighetspriser mellan olika delar av landet ökat markant. Sedan 1995 har köpeskillingen i stor- städerna ökat med mer än 200 procent i jämförelse med köpe- skillingen i den mycket glesa landsbygden.</P>
<P class="p602 ft3">Figur 5.16 Utveckling av köpeskilling för permanenthus <NOBR>1995–2011</NOBR> per kommuntyp, indexerad med basår 1995</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr28 td126"><P class="p240 ft77">400</P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr28 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td126"><P class="p240 ft77">350</P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><P class="p240 ft77">300</P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td126"><P class="p240 ft77">250</P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><P class="p240 ft77">200</P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><P class="p240 ft77">150</P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td126"><P class="p240 ft77">100</P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><P class="p240 ft78">50</P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td126"><P class="p240 ft78">0</P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td24"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td126"><P class="p19 ft78">1995</P></TD>
<TD class="tr15 td24"><P class="p19 ft78">1996</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">1997</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">1998</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">1999</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">2000</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">2001</P></TD>
<TD class="tr15 td24"><P class="p19 ft78">2002</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">2003</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">2004</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">2005</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">2006</P></TD>
<TD class="tr15 td24"><P class="p19 ft78">2007</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">2008</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">2009</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">2010</P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p19 ft78">2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr28 td259"><P class="p16 ft78">Mycket glesa landsbygdskommuner</P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p16 ft78">Glesa landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td259"><P class="p16 ft78">Glesa blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td99"><P class="p16 ft77">Tätortsnära landsbygdskommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td259"><P class="p16 ft78">Täta blandade kommuner</P></TD>
<TD class="tr15 td99"><P class="p16 ft78">Storstadskommuner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska centralbyrån, bearbetning av Internationella handelshögskolan i Jönköping.</P>
<P class="p150 ft9">Företagare som saknar privata säkerheter och med lågt värderade bostäder kan följaktligen ha svårt att få lån. Dessa företagare är där- med hänvisade till andra former av finansiering eller att helt avstå från att göra sina företagsidéer till verklighet.</P>
<P class="p603 ft42"><SPAN class="ft46">197 </SPAN><SPAN class="ft5">Glesbygdsverket (2006), </SPAN>Småföretagandets villkor i gles- och landsbygder.</P>
<P class="p389 ft22">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B326/H4B326216x1.jpg" style="width:323px;height:387px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft37">Närhet till en bank underlättar finansiering</P>
<P class="p49 ft9">Banker är viktiga lokala institutioner. De fyller en viktig funktion för finansiering och nyföretagande och för att möjliggöra inno- vationer. Detta gäller inte minst i Sveriges landsbygder. En allt mer centraliserad bankstruktur och långa avstånd kan försvåra möjlig- heterna för företag att få kapitalförsörjning. Under de senaste åren har antalet bankkontor minskat med cirka 100 kontor om året. År 2014 fanns det 1 100 bankkontor i Sverige. Utanför storstadskommunerna har antalet bankkontor halverats under de senaste tio åren.</P>
<P class="p50 ft14">I figur 5.17 redogör vi för det totala antalet bankkontor i Sverige. Som framgår av figuren fanns det 2010 ett bankkontor i varje kom- mun.</P>
<P class="p604 ft3">Figur 5.17 Antal bankkontor totalt i Sverige 2010 fördelat på sparbanker (rött) och affärsbanker (svart)</P>
<P class="p605 ft50"><SPAN class="ft49">Källa: </SPAN>Statistiska Centralbyrån, bearbetning av Internationella handelshögskolan i Jönköping.</P>
<P class="p213 ft22">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td189"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">I dagsläget finns det 240 lokala sparbankskontor i landet. Av dessa kontor är det 90 stycken som utgör det enda lokala bankkontoret på orten. De lokala sparbankernas verksamhet regleras av sparbanks- lagen.<SPAN class="ft38">198 </SPAN>Precis som andra banker gör de lokala sparbankerna vinst på sin utlåning. Samtidigt är de lokala sparbankerna en del av det lokala samhället på ett annat sätt än nischbankerna och de stora affärsbankerna.</P>
<P class="p14 ft9">Enligt Konkurrensverket saknar dock de mindre aktörerna till- räckliga resurser för att kunna utveckla och erbjuda den finansiella infrastruktur som är nödvändig för de ska kunna konkurrera med storbankerna och samtidigt följa det finansiella regelverket.<SPAN class="ft38">199 </SPAN>De fyra stora affärsbankerna står i dag för mer än 75 procent av mark- naden i landet. Utvecklingen går mot en ökad centralisering. Av detta följer bland annat att bankernas verksamhet allt mer har kon- centrerats till de större städerna. Detta är särskilt intressant att be- lysa i ljuset av den forskning som visar att närheten till en bank har betydelse vid finansieringsbeslut.<SPAN class="ft38">200 </SPAN>Annan forskning visar att till- gången till ett bankkontor kan leda till att företagandet ökar och företag växer i ett område.<SPAN class="ft38">201 </SPAN>Forskning visar även att närheten till en bank är viktig för att nya företag över huvud taget ska startas.<SPAN class="ft38">202</SPAN></P>
<P class="p606 ft21"><SPAN class="ft15">5.5.7</SPAN><SPAN class="ft36">Det finns ett visst behov av förbättrad kapitalförsörjning i Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p453 ft9">Av den ovanstående beskrivningen framgår att det inte är helt lätt att avgöra hur situationen ser när det gäller behov av och tillgången till kapital för företag verksamma i Sveriges landsbygder. Tillväxt- verket har också pekat på att det framför allt är brist på konkurrens, tillgång till arbetskraft och lagar och myndighetsregler som hindrar företags tillväxt och utveckling.<SPAN class="ft38">203 </SPAN>Finansiella hinder är inte lika fram-</P>
<P class="p588 ft5"><SPAN class="ft55">198</SPAN><SPAN class="ft41">Sparbankslag (1987:619), SFS 2014:972.</SPAN></P>
<P class="p567 ft44"><SPAN class="ft55">199</SPAN><SPAN class="ft43">Konkurrensverket (2013), </SPAN>Konkurrensen på den finansiella tjänstemarknaden – inlåning, bolån och fonder<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft55">200</SPAN><SPAN class="ft43">Backman, M. (2013), </SPAN>Regions, Human Capital and New Firm Formation<SPAN class="ft45">, Jönköping Inter- national Business School.</SPAN></P>
<P class="p120 ft45"><SPAN class="ft55">201</SPAN><SPAN class="ft43">Pettersson, T. (2006), </SPAN><SPAN class="ft44">När banken lämnade byn</SPAN>, Uppsala Universitet.</P>
<P class="p134 ft44"><SPAN class="ft55">202</SPAN><SPAN class="ft43">Anstein Dobloug, T. (2012), </SPAN>Høyvekstbedrifter og regionale finansieringssystemer<SPAN class="ft45">, Lunds Universitet.</SPAN></P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft55">203</SPAN><SPAN class="ft41">Tillväxtverket (2014), </SPAN>Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag. Företagens villkor och verklighet 2014<SPAN class="ft5">, Info 0563.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas förutsättningar, infrastruktur, boende, service och kapital</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">trädande och vanligt förekommande. Det finns också studier som pekar på att det inte finns några specifika problem kopplade till behovet av särskild finansiering i landsbygderna.<SPAN class="ft38">204 </SPAN>Samtidigt har vi i avsnittet också visat att det finns ett antal studier som pekar på att det finns ett kapitalförsörjningsproblem i landsbygderna och att ett marknadsmisslyckande existerar. Detta innebär att det sannolikt finns idéer och projekt som inte genomförs eftersom entreprenörer och företag inte kan få låna pengar eller få tillgång till annat externt kapital.</P>
<P class="p140 ft9">Det finns flera orsaker till denna utveckling. En förklaring är ned- läggningen av lokala bankontor och de brister på kunskap och för- ståelse för lokala förhållanden och förutsättningar som följer av nedläggningarna. Studier har till exempel visat att möjligheten att få lån minskar med avståndet till närmaste bankkontor. En annan or- sak till denna utveckling kan vara att företag i Sveriges landsbygder har sämre möjligheter att erbjuda säkerheter för banklån än företag i tätare miljöer eftersom andrahandsvärdet på vissa typer av rörelser och fastigheter är lägre i landsbygderna.</P>
<P class="p47 ft9">Sammantaget kan vi alltså konstatera att ett visst kapitalförsörj- ningsproblem föreligger, men att det är svårt att uppskatta problemets storlek och vilka företag och delar av landet som är särskilt berörda. Givet detta är det också svårt att säga något om vilken typ av åtgär- der som behövs och var sådana åtgärder bör sättas in. Detta är sär- skilt viktigt att beakta med tanke på att det framför allt är faktorer som har att göra med svag lönsamhet, avstånd till marknader eller brist på infrastruktur som lyfts fram när man diskuterar hinder för företagens tillväxt och utveckling i landsbygderna.</P>
<P class="p607 ft42"><SPAN class="ft46">204 </SPAN><SPAN class="ft5">Verket för näringslivsutveckling (2006), </SPAN>Kapitalförsörjning i småföretag: extern finansiering</P>
<P class="p127 ft42">– efterfrågan och tillgång för småföretagen<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p608 ft33"><SPAN class="ft8">6</SPAN><SPAN class="ft32">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</SPAN></P>
<P class="p130 ft9">I detta kapitel diskuterar vi den utveckling som vi tycker oss ha sett under de senaste 40 åren, hur den förda politiken har förändrats över tid och vilka konsekvenser detta har haft för landsbygdernas utveckling och tillväxt. Vi redogör också för och diskuterar de möj- ligheter till en positiv utveckling i Sveriges landsbygder som vi tycker oss kunna se.</P>
<P class="p609 ft31"><SPAN class="ft29">6.1</SPAN><SPAN class="ft72">Den samlade politiken har blivit mer ambitiös men också mer fragmenterad</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">Den nuvarande samlade politiken syftar till ökad hållbar tillväxt och att bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. Människor ska kunna bo, arbeta och driva näringar i alla delar av landet. Det är en tämligen ambitiös, men också för- hållandevis abstrakt målsättning. Över tid har också kopplingen mellan politikens mål och medel försvagats. Trots att ambitionerna har höjts och målsättningarna har spetsats till har medlen i mångt och mycket förblivit desamma.</P>
<P class="p14 ft9">Den regionala tillväxtpolitiken har blivit allt mer visionär och tillväxt- och utvecklingsorienterad, men samtidigt mindre inriktad mot utjämning och mindre riktad enbart mot platser med stora ut- maningar. Den regionala tillväxt- och utvecklingspolitiken har gått från att vara en politik för vissa utpekade regioner med väl defi- nierade utmaningar och konkreta problem till att bli en bred politik för alla regioner i hela landet.<SPAN class="ft38">1 </SPAN>Politiken innefattar i dag precis som</P>
<P class="p610 ft42"><SPAN class="ft46">1 </SPAN><SPAN class="ft5">Tillväxtanalys (2012), </SPAN>Från aktiv lokaliseringspolitik till regional politik, <SPAN class="ft5">Working paper/PM 2012:18.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">tidigare, åtgärder inom ett stort antal politikområden. Hur de olika åtgärderna hänger ihop och är tänkta att samverka är dock inte alltid helt tydligt. Systemet för politikens genomförande har blivit allt mer komplext och beroende av en fungerande sektorssamord- ning och flernivåstyrning och olika typer av samverkan, partner- skap och överenskommelser. Som en följd av detta framstår den nuvarande nationella politiken mer som en lista över allt som man vill genomföra inom ramen för politiken än som ett genomtänkt paket av åtgärder som syftar till att ta sig an konkreta utmaningar. Om vi jämför detta med föregående perioder så framstår det som att den tidigare politiken innehöll mer centralt bestämda åtgärder som mer konkret syftade till att lösa specifika regionala problem. Så är alltså inte längre fallet. I dag har staten överlämnat en stor del av inflytandet att identifiera möjligheter, utmaningar och behov till den regionala nivån.</P>
<P class="p486 ft9">Förändringen från en politik riktad till vissa områden med speci- fika utmaningar till en tillväxt- och utvecklingsorienterad politik för hela landet är väl motiverad. Sett ur ett landsbygdsperspektiv kan förändringen dock framstå som något mer problematisk och kom- plicerad. Detta gäller åtminstone för vissa typer av landsbygder eftersom de utmaningar som de glesa landsbygderna står inför i dag i mångt och mycket är desamma som för 50 år sedan. Avfolkningen av dessa landsbygder pågår till viss del fortfarande samtidigt som vi har en stark befolkningstillväxt i storstäderna och de större tät- orterna. Drivkrafterna bakom befolkningsutvecklingen är dock annor- lunda i dag vilket en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling måste beakta om den vill åstadkomma verklig förändring.</P>
<P class="p47 ft9">Politiken för areella näringar, landsbygd och livsmedel identi- fierar behovet av en livskraftig, hållbar och aktiv landsbygd.<SPAN class="ft38">2 </SPAN>Lands- bygdsprogrammet är finansiellt viktigt för att främja företag och attraktiva miljöer. Programmet omfattar stora belopp med flera relevanta landsbygdssatsningar såsom stöd till bredbandsutbyggnad och kommersiell service i lands- och glesbygd. Det går samtidigt inte att bortse från programmets starka kopplingar till jordbruks- sektorn och dess produktion av varor och tjänster. En stor del av programmets medel fördelas till de areella näringarna och särskilt jordbruket. Även om regelverket som sätter ramarna för program-</P>
<P class="p433 ft5"><SPAN class="ft46">2 </SPAN>Regeringens proposition 2016:1, utgiftsområde 23.</P>
<P class="p99 ft22">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td260"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td261"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">met till viss del begränsar det nationella handlingsutrymmet finns det fortfarande utrymme att göra nationella val när det gäller för- delning av medlen, val av åtgärder liksom val av genomförare och mottagargrupper. Dagens utformning av programmet är mycket en följd av de övergripande val nuvarande regering och tidigare regeringar har gjort. En konsekvens av detta är att programmet därmed har ett mer begränsat regionalt rörelseutrymme jämfört med den regionala tillväxtpolitiken.</P>
<P class="p12 ft9">Sammantaget agerar staten olika i de två politikområdena, där staten antar rollen som förhandlare inom ramen för den regionala tillväxtpolitiken<SPAN class="ft38">3 </SPAN>medan staten är mer direkt styrande inom ramen för landsbygdspolitiken. Dessa skillnader och perspektiv behöver man ha förståelse för i konstruktionen av en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling.</P>
<P class="p611 ft35"><SPAN class="ft29">6.2</SPAN><SPAN class="ft34">Många politikområden saknar landsbygdsperspektiv</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Landsbygdsutveckling handlar bland annat om att förbättra jord- och skogsbrukssektorernas konkurrenskraft och förbättra miljön och landskap. Det handlar också om att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden, främja en diversifiering av landsbygdernas eko- nomi, stärka näringslivet och bygga upp lokal kapacitet för syssel- sättning.<SPAN class="ft38">4 </SPAN>Landsbygdernas utveckling och tillväxt är i dag allas an- svar. De politiska målsättningarna ska därmed främst nås med hjälp av resurser och insatser inom andra politikområden än politiken för areella näringar, landsbygd och livsmedel samt den regionala tillväxt- politiken. Detta ställer krav på att olika politikområden samordnas och tar hänsyn till landsbygdernas särskilda förutsättningar och behov. Över tid har dock den territoriella dimensionen och lands- bygdsperspektivet tonats ned inom många politikområden. Den nationella politiken inom flera områden och den statliga förvalt- ningen har under en längre tid avterritorialiserats.<SPAN class="ft38">5 </SPAN>Få nationella</P>
<P class="p612 ft6"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft40">Rosén, M. (2002), </SPAN>Förhandlingar med förhinder. En studie av de regionala tillväxtavtalen i Skåne och Kalmar län. <SPAN class="ft7">Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p134 ft6"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft40">Regeringens skrivelse 2008/09:167 </SPAN>En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 2007:10 </SPAN>Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft <SPAN class="ft5">och SOU 2012:81 </SPAN>Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen reform<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">myndigheter har i dag en regional organisation och de som har det har inte en organisation som överensstämmer med varandra vilket försvårar samordning och samverkan på regional nivå. Länsstyrel- sen är i dag den enda statliga myndighet som har territoriet och inte de enskilda verksamhetsområdena som organisatorisk utgångs- punkt. När det gäller politiken utgör den regionala tillväxtpolitiken ett undantag på så vis att den har gått mot ökad decentralisering och därmed skapat bättre förutsättningar för regional anpassning. Graden av platsorientering varierar dock mellan olika regionalt ut- vecklingsansvarig aktörer.</P>
<P class="p50 ft9">Den ökade sektoriseringen har, enligt vår bedömning, bland annat att lett till att många politikområden i dag saknar ett landsbygds- perspektiv. Inom den regionala tillväxtpolitiken har vi till exempel sett att gles- och landsbygdsdimensionen undan för undan har tonats ned, medan andra perspektiv som hela landet har tonats upp. Många verktyg och särskilt riktade insatser till gles- och landsbygds- regioner finns dock kvar. Dessa detaljstyrs inte centralt av staten utan ansvaret har delegerats till den regionala nivån för att skapa bättre förutsättningar för territoriell och regional anpassning.</P>
<P class="p47 ft9">Som en följd av utvecklingen tenderar politiken inom många om- råden att utgå från och utformas utifrån de täta miljöernas förut- sättningar och behov. Samtidigt saknas ofta beskrivningar och ana- lyser av förslags konsekvenser för olika typer av landsbygder – i synnerhet de mycket glesa landsbygderna. Allt för sällan beaktas hur olika reformer och skeenden påverkar landsbygdernas möjlighet att fortsätta att vara funktionella och attraktiva för både kvinnor och män liksom för företag. Detta har givetvis haft betydelse för landsbygdernas utveckling och kommer också att få konsekvenser för den framtida utvecklingen.</P>
<P class="p47 ft9">En konsekvens av detta är att många insatser och stöd hamnar i storstäderna och i de tätare miljöerna. En annan konsekvens är att det finns en risk att olika typer av politiska reformer och åtgärder slår fel och snarare får negativa än positiva konsekvenser för lands- bygdernas långsiktiga utveckling. Ett exempel är de senaste decen- niernas reformer som har syftat till att genom olika avregleringar och marknadslösningar öka konkurrensen inom ett område. I de mer glesbefolkade delarna av landet och där det saknas tillräckliga befolkningsunderlag för fungerande marknader kan dessa reformer medföra problem och att förutsättningarna för människor att bo</P>
<P class="p613 ft22">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td260"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td261"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">och leva på dessa platser försämras. Detta har inte beaktats i till- räckligt hög utsträckning i den förda politiken.</P>
<P class="p12 ft9">Att politiken och den statliga förvaltningen har avterritoriali- serats har också lett till att det i dag saknas en regional och lokal struktur som kan genomföra och realisera statens ambitioner. I stället för att politikens insatser och organisering utgår från geografiska utgångspunkter och förutsättningar har sektorstänkandet kommit att bli alltmer dominerande. Tvärsektoriella angreppssätt har haft svårt att få gehör nationellt och tvärsektoriella ambitioner i poli- tiken har ofta kommit på undantag. Den nationella politiken och dess genomförande har i hög grad utgått från att alla medborgare och företag lever i samma verklighet och att en och samma lösning passar alla.</P>
<P class="p131 ft9">Vidare har förhållandet mellan den statliga förvaltningen och allmänheten och företagen utvecklats till att vara en fråga mellan den enskilde individen eller företaget och sektorsmyndigheten. Varje fråga hanteras inom respektive ”stuprör” och utan att hänsyn tas till hur detta påverkar andra sakområden eller till hur medborgare och företag, men också kommuner, landsting och civilsamhälle, på- verkas av statens samlade agerande. För landsbygderna har detta inte sällan inneburit mer av negativa konsekvenser än för tätbebyggda områden.</P>
<P class="p123 ft9">Vi menar att stuprörstänkande och fragmentisering allt för länge har präglat politiken och förvaltningens organisering och att det därför finns ett behov av att ”återsamla” staten. Det finns ett behov av platsspecifika perspektiv i politiken och i den statliga förvalt- ningen för att staten ska kunna samordna sig själv. Men också för att den ska kunna samverka med kommuner, regionala företrädare, företag och civilsamhället på ett någorlunda acceptabelt sätt.</P>
<P class="p614 ft31"><SPAN class="ft29">6.3</SPAN><SPAN class="ft72">Ett effektivt genomförande förutsätter samarbete och samverkan</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">För att dagens generella politiska mål om ökad hållbar tillväxt och att bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet ska bli verklighet behövs insatser och samverkan inom och mellan olika sektorer och samhällsnivåer. Det är därför viktigt att det finns ett fungerande samarbete mellan nationella och</P>
<P class="p615 ft22">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">regionala aktörer med ansvar för politikens genomförande, liksom lokala aktörer.</P>
<P class="p47 ft9">Av kommitténs enkätundersökning om hur de olika regionala aktörerna samarbetar och hur olika åtgärder samverkar framgår att det finns skillnader mellan olika regioner och aktörer. Samarbetet mellan aktörerna ökar förvisso, men det finns också behov av ökad samverkan i frågor som rör landsbygdernas utveckling. Samarbetet mellan de ansvariga för genomförandet av åtgärderna inom den regionala tillväxtpolitiken och strukturfondsprogrammen fungerar tämligen väl. Detta är kanske inte så förvånande då de regionala till- växtåtgärderna och de regionala strukturfonderna bland annat syf- tar till att medfinansiera varandra.</P>
<P class="p47 ft9">En stor del av samarbetet bygger på att det finns väl utvecklade relationer mellan dem som arbetar vid de berörda myndigheterna och organisationerna. Det finns dock olika faktorer som försvårar samarbete och samverkan mellan aktörer och åtgärder. Ett sådant exempel är att skillnader i de olika programmens, åtgärdernas och strategiernas detaljeringsnivå försvårar i vilken utsträckning som aktörerna har möjlighet att samarbeta med varandra i förberedel- serna och genomförandet av programmen, åtgärderna och strate- gierna. Programmen har även olika möjligheter till regionala priori- teringar och geografiska räckvidd vilket påverkar förutsättningarna för samarbete och samverkan. I och med att landsbygdsprogram- mets mål, prioriteringar och val av åtgärder till viss del styrs från central nivå tycks också utrymmet för samarbete och samverkan med andra aktörer och program ha minskat.</P>
<P class="p47 ft9">Vår kartläggning visar vidare att frågor om landsbygdernas utveck- ling inte alltid har en självklar plats i det regionala tillväxt- och ut- vecklingsarbetet. Frågorna kan ha svårt att hävda sig i konkurrensen om utrymme och resurser på den regionala nivån. Vi kan också kon- statera att de aktörer som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet inte heller har fått någon tydlig roll när det gäller arbetet med lands- bygdernas utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p616 ft22">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td260"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td261"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p617 ft29"><SPAN class="ft29">6.4</SPAN><SPAN class="ft54">Olika utveckling i olika delar av landet</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">Av beskrivningarna och analyserna av landsbygdernas utveckling framgår det att det finns markanta strukturella skillnader mellan de olika kommungrupperna. På flera sätt är storstäderna och de täta kommunerna respektive de glesa landsbygdskommunerna varandras motsatser.</P>
<P class="p12 ft9">Närheten till storstäder och större tätorter samt en fungerande integration med en större lokal eller regional arbetsmarknad har stor betydelse för en kommuns utveckling. Detta blir särskilt tydligt om vi tittar på befolkningsutvecklingen och befolkningssammansätt- ningen på kommunnivå. Här går gränsen av allt att döma inte mellan stad och landsbygd utan mellan de mer glesa kommunerna och de kommuner som antingen har en större tätort i kommunen eller som ligger inom pendlingsavstånd från en större tätort.</P>
<P class="p13 ft9">Sveriges kommuner har under de senaste 40 åren haft en olik- artad befolkningsutveckling. Som ett exempel på skillnaden mellan olika kommuner kan nämnas att befolkningen i ett antal av stor- städernas förortskommuner har fördubblats, medan invånarantalen i vissa mycket glesa landsbygdskommuner har halverats. En stor del av de kommuner som har ökat i befolkning är med andra ord antingen stadsnära kommuner eller landsbygdskommuner nära större stad.</P>
<P class="p118 ft9">Det är samtidigt viktigt att understryka att det finns landsbygds- kommuner som har haft en positiv utveckling och tillväxt under de senaste decennierna. Det gäller såväl befolkning som sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Detta gäller huvudsakligen de tätortsnära landsbygderna och viss gles landsbygd med specifika naturresurser, klimatförutsättningar och naturmiljöer.</P>
<P class="p14 ft9">Samtidigt står de glesa landsbygderna inför stora demografiska utmaningar. Detta är en följd av att tidigare perioder med hög ut- flyttning av framför allt yngre människor har lett till en ogynnsam befolkningsstruktur i kommunen. Med en allt mindre andel av be- folkningen i arbetsför ålder minskar skattebasen och underlaget för olika typer av offentlig och kommersiell service. På sikt kommer kommuner i dessa delar av de mer glesbefolkade landsbygderna att få svårt att upprätthålla och bedriva verksamhet och service och er- bjuda anpassade bostäder.</P>
<P class="p618 ft22">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft15"><SPAN class="ft15">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Städernas och landsbygdernas tillväxt har även likheter</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Samtidigt som stad och landsbygd framstår som varandras mot- satser inom vissa områden kan vi också se att det finns utvecklings- mönster som är likartade över landet. En sådan likhet är att det i stor utsträckning är tjänstesektorerna som driver utvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De kunskapsintensiva tjänsterna växer snabbt. Inom de areella näringarna, tillverkningsindustrin och råvaru- produktion har sysselsättningen minskat. Dessa sektorer är relativt mer vanligt förekommande i landsbygderna. Ett tämligen stort antal arbetstillfällen i tillverkningsindustrin har också försvunnit i lands- bygdskommunerna. I stadskommunerna har den friställda arbets- kraften kunnat absorberas av de växande tjänstesektorerna, vilket inte varit fallet i många landsbygdskommuner där näringsstruk- turen har liten mångfald och färre verksamheter. I landsbygds- kommunerna har inte tjänstesektorerna vuxit sig lika starka vilket kan vara en av orsakerna till att kvinnor och män i arbetsför ålder har flyttat från dessa delar av landet.</P>
<P class="p47 ft9">Slutsatsen av detta är att den svagare tillväxten i sysselsättning i många landsbygdskommuner främst är ett resultat av den existerande näringslivsstrukturen. Trots att det generellt sett är tjänstesektorerna som växer är den relativa betydelsen av tillverkningsindustrin och råvaruproduktion fortfarande stor i delar av Sveriges landsbygder. I de landsbygder där tjänstesektorn i stället har vuxit fram och delvis ersatt tillverkningen och råvaruproduktionen har sysselsättnings- tillväxten och befolkningsutvecklingen varit relativt god. En fram- tida utmaning är därför hur vi ska klara av att utveckla och stärka tjänstesektorerna i Sveriges landsbygder samtidigt som vi har en ut- veckling där landsbygdernas befolkning minskar.</P>
<P class="p116 ft15"><SPAN class="ft15">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">Landsbygdernas framtid i kunskapsekonomin</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">I takt med att tjänstesektorerna och de kunskapsintensiva sektor- erna blir allt viktigare för sysselsättningen och tillväxten ökar de tätare miljöerna sin dragningskraft för människor, kompetens och kapital. Förklaringen till detta är tämligen enkel och har att göra med att det framför allt är kunskapsintensiva verksamheter som tjänar på att vara lokaliserade nära varandra i områden där tillgängligheten är relativt god. En ökad tjänsteproduktion leder till att verksam-</P>
<P class="p619 ft22">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td260"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td261"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">heter söker sig till tätare regioner, drivet av stordrifts- och trans- aktionsfördelar. Närhet till marknader liksom närhet mellan eko- nomiska aktörer blir allt viktigare för lokaliseringsval. I kunskaps- intensiva branscher blir det särskilt uttalat. Som en följd av detta drar storstadsregionerna och de större täta kommunerna till sig en stor del av den högutbildade arbetskraften och de kvalificerade arbets- tillfällena.</P>
<P class="p118 ft9">På så sätt driver den kunskapsbaserade ekonomin på en urbani- sering där befolkningen, särskilt den yngre arbetsföra befolkningen, flyttar från de mindre täta miljöerna och landsbygderna till landets mer tätbefolkade orter och storstadsområden. Den växande befolk- ningen i städer och tätorter innebär i sin tur att det skapas fler arbetstillfällen i tjänstesektorerna i dessa delar av landet. De goda möjligheterna till utpendling till urbana miljöer gör att även den tätortsnära landsbygden kan ta del av denna utveckling.</P>
<P class="p12 ft9">Det är svårare för de mindre täta miljöerna och de glesa lands- bygderna att dra nytta av denna utveckling. Dessa områden be- höver därför ha andra strategier än att attrahera verksamheter vars pådrivande krafter är mycket starka och svåra att påverka. Annars riskerar utvecklingen snarare bli den omvända eftersom det minsk- ande befolkningsunderlaget innebär att färre arbetstillfällen skapas inom olika servicenäringar. Styrkan och möjligheterna i dessa om- råden finns emellertid där i fråga om naturresurser, rekreations- möjligheter, odlingsbar mark och andra platstillgångar.</P>
<P class="p13 ft9">Det finns i dag ett starkt ömsesidigt beroende mellan stad och land. Staden är i behov av landsbygdens varor, tjänster och nyttor för att utvecklas på ett hållbart sätt. Det handlar bland annat om behovet av och tillgången till livsmedel, förnyelsebar energi, öppna landskap, rekreation, ekosystemtjänster med mera. Samtidigt fungerar storstäderna och de tätare miljöerna som motorer för såväl inno- vation som för ekonomisk tillväxt. Urbanisering är således en pro- cess som stärker den ekonomiska omvandlingen och tillväxten i den totala ekonomin vilket har såväl positiva som ogynnsamma följder för Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p14 ft9">Samtidigt understryker detta betydelsen av insatser som syftar till att öka tillgängligheten och rörligheten mellan olika delar av landet. Genom att på olika sätt binda samman landsbygderna och de urbana miljöerna är det möjligt att skapa bättre förutsättningar för ömse- sidig hållbar utveckling och tillväxt. Detta ställer dock krav på rela-</P>
<P class="p559 ft22">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">tivt omfattande investeringar i digital infrastruktur med hög över- föringskapacitet och nya lösningar för att överbrygga de långa av- stånden vilka inte enbart kan lösas av investeringar i transportinfra- strukturen.</P>
<P class="p47 ft9">Som en följd av de täta miljöernas dragningskraft har vissa delar av landsbygderna haft svårt att attrahera kunskapsintensiva verk- samheter och bredda sitt näringsliv. Samtidigt har kraven på ut- bildad arbetskraft och kompetens ökat även inom de näringsgrenar som återfinns i landsbygderna. En stor framtida utmaning för Sverige är därför hur man ska skapa bättre förutsättningar för landsbygd- erna att behålla befintlig kompetens och högutbildad arbetskraft samt attrahera och locka till sig den kompetens som krävs för att de platsbundna näringarna och andra näringar ska kunna upprätthålla och stärka sin konkurrenskraft nationellt och globalt.</P>
<P class="p620 ft31"><SPAN class="ft29">6.5</SPAN><SPAN class="ft72">Förutsättningar för långsiktig hållbar utveckling i Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Även om vi har konstaterat att Sveriges landsbygder står inför ett antal utmaningar menar vi att det finns förutsättningar för en posi- tiv utveckling och tillväxt på längre sikt. Sveriges landsbygder har många potentialer som behöver tas om hand och realiseras. Många av dessa är kopplade till de naturresurser och kulturvärden som finns i våra landsbygder. Landsbygdernas näringar har en avgörande roll för samhällets omställning till en biobaserad och klimatanpassad ekonomi. Det gäller särskilt varor och tjänster från de areella när- ingarna. I och med att mycket av landsbygdernas näringar är plats- bundna – jordbruket, skogen, råvaruindustrin, besöksnäringen och testverksamheter – finns potential för en stärkt utvecklingskraft. En viktig uppgift för en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling är därför att skapa bättre förutsättningar för de areella näringarna och andra platsbundna näringar att utvecklas och stärkas.</P>
<P class="p621 ft22">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td260"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td261"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft58">En ljus framtid för Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">Det finns flera skäl till att vi bedömer de långsiktiga möjligheterna till utveckling och tillväxt för landsbygderna som goda. Landsbygderna – och då kanske särskilt de glesa landsbygderna – är för det första rika på naturresurser och råvaror.</P>
<P class="p118 ft9">Enligt vår bedömning står vi i dag inför en framtid där betyd- elsen av varor och tjänster från jord- och skogbruk kommer att öka.<SPAN class="ft38">6 </SPAN>Sverige har goda förutsättningar för att kunna dra nytta av en ökad efterfrågan på de varor och tjänster som produceras i lands- bygderna bland annat eftersom Sverige har relativt gott om både naturresurser och kompetens. Under de kommande 15 åren förvän- tas jordens befolkning öka med drygt en miljard människor. Allt fler av dessa kommer med all sannolikhet att tillhöra en medelklass som ställer höga krav på en hög levnadsstandard och en viss typ av konsumtion.</P>
<P class="p131 ft9">Parallellt med denna utveckling kommer klimatförändringarna att medföra försämrade produktionsförhållanden i många delar av världen. Klimatförändringarna innebär dessutom att samhället be- höver ställa om från fossila råvaror till förnybara resurser. De gröna näringarna har inom ramen för en biobaserad ekonomi stora möj- ligheter att komplettera traditionella produkter genom nya värde- kedjor kopplade till jordbruk, skogsbruk, energi, fiske och vatten- bruk. Sammantaget kan detta innebära att Sveriges landsbygder och de areella näringarna bör kunna gå en tämligen ljus framtid till mötes.</P>
<P class="p118 ft9">I takt med att världens befolkning ökar, världsekonomin växer och samhället förändras kommer efterfrågan på varor och tjänster som är baserade på resurser som är specifika för landsbygderna att öka. På sikt bör detta skapa synnerligen goda förutsättningar för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och tillväxt på Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p14 ft9">Även om de areella näringarna och andra platsbundna näringar är centrala för landsbygdernas framtida utveckling är det också vik- tigt att vi knyter samman dessa näringar med de mer kunskaps- intensiva tjänstesektorerna. En sådan utveckling är av allt att döma nödvändig för att diversifiera den lokala ekonomin och för att det</P>
<P class="p622 ft42"><SPAN class="ft46">6 </SPAN><SPAN class="ft5">Se exempelvis SOU 2015:15, </SPAN>Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrens- kraftig jordbruks- och trädgårdsnäring<SPAN class="ft5">.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">på sikt ska vara möjligt att bevara globalt konkurrenskraftiga lands- bygdsnäringar. För att detta ska vara möjligt behöver företagandets villkor och den framtida kompetensförsörjningen förbättras. En sådan utveckling kräver en politik som skapar bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning och nyföretagande i Sveriges landsbygder samtidigt som innovation och teknisk utveck- ling främjas inom och i anslutning till landsbygdernas näringar. Enligt vår bedömning har de glesa landsbygderna i dag sämre förut- sättningar för att möta de utmaningar relaterade till näringsliv och sysselsättning som de står inför.</P>
<P class="p623 ft21"><SPAN class="ft15">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft36">Natur- och kulturmiljöerna skapar förutsättningar för kvinnors och mäns företagande och inflyttning</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Sveriges landsbygder har särskilda tillgångar i form av natur- och kulturlandskapet. Det brukade landskapet och de höga natur- och kulturvärdena som är utmärkande för en stor del av landsbygderna är något som många människor upplever som attraktivt. Lands- bygderna erbjuder andra egenskaper och värden än vad storstäderna och de tätare miljöerna gör. Glesheten och den många gånger orörda naturen står i skarp kontrast mot och erbjuder attraktiva alternativ till den trängsel och täta bebyggelse som präglar storstäderna och de tätare miljöerna. I många av Sveriges landsbygder finns också världsunika platser och upplevelser.</P>
<P class="p47 ft9">Klimatet, landskapet och de attraktiva natur- och kulturmiljöerna gör att det finns goda möjligheter för utveckling och tillväxt inom besöksnäringen i Sveriges landsbygder. Ett antal av de glesa lands- bygdskommuner som har haft en positiv befolkningsutveckling under senare år har också realiserat sådana potentialer.</P>
<P class="p50 ft9">Sveriges landsbygder har goda förutsättningar för såväl vinter- som sommarturism. Klimatet i stora delar av Sverige ger konkurrens- fördelar gentemot andra länder när det gäller vinterturism. Detta kan dock komma att förändras i och med klimatförändringarna, men utvecklingen är i nuläget svår att förutsäga. Klimatförändringarna kan också komma att medföra förändrade res- och turismmönster inom Europa som kan vara till Sveriges fördel. Sveriges landsbygder har också stora möjligheter när det gäller sommarturism. Den svenska fisketurismen och andra former av upplevelseturism har utvecklats</P>
<P class="p166 ft22">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td260"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td261"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">väl under senare år och bör också ha goda möjligheter till fortsatt utveckling.</P>
<P class="p14 ft9">I takt med att besöksnäringen växer globalt kommer sannolikt efterfrågan på nya destinationer och upplevelser att öka och för- ändras. Ett ökat intresse för konsumtion av naturupplevelser och upplevelser kopplade till mat kan också stärka de svenska lands- bygdernas attraktionskraft. Ökad matturism skulle kunna vara en väg för att skapa fler arbetstillfällen i landsbygderna i framtiden. Besöksnäringarna kommer att vara viktiga framtidsnäringar i många av Sveriges landsbygder. Detta förutsätter dock att nödvändig infra- struktur och kommersiell och offentlig service finns på plats. Vidare finns ett behov av ett stärkt arbete för att utveckla och stödja besöksnäringen och destinationsutvecklingen i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p118 ft9">Kultur och kulturarv är en av flera anledningar till att människor väljer att besöka olika platser och kan därför vara en viktig del i besöksnäringens fortsatta utveckling. Inom ramen för detta arbete finns det därför skäl för staten att uppmärksamma kulturarvets och kulturmiljöns betydelse för utvecklingen av ett diversifierat närings- liv i landsbygderna.</P>
<P class="p14 ft9">Även om huvuddelen av Sveriges befolkning har valt att bo i stadsmiljöer är det tydligt att det också finns grupper som vill bo i landsbygderna. Många människor har till exempel fritidshus i någon av våra landsbygder och allt fler människor delar numera sin tid mellan stad och land.<SPAN class="ft38">7 </SPAN>Detta talar för att landsbygderna har vissa kvaliteter som många människor finner attraktiva. Det borde därför finnas förutsättningar för en annan modell för att uttrycka befolk- ningsutveckling än den som baseras på formell folkbokföringsadress.</P>
<P class="p12 ft9">Förändrade värderingar och livsmönster talar också för att en sådan utveckling kan vara möjlig. I takt med att människors miljö- medvetenhet och intresset för hållbar livsstil och konsumtion växer<SPAN class="ft38">8</SPAN>, tillsammans med att arbetslivet blir mer gränslöst, kommer sanno- likt landsbygdernas attraktionskraft att öka. De senaste decennier- nas tekniska utveckling har förbättrat människors möjligheter att bo och arbeta på olika orter. De traditionella gränserna mellan arbete</P>
<P class="p624 ft71"><SPAN class="ft39">7</SPAN><SPAN class="ft69">Müller D.K. (2007), </SPAN><SPAN class="ft70">Second homes</SPAN>, i Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, vol. 7, nr. 3 och Marjavaara, R. (2008), <SPAN class="ft70">Second Home Tourism: The Root to Displacement in Sweden?</SPAN></P>
<P class="p120 ft45">Umeå universitet.</P>
<P class="p134 ft42"><SPAN class="ft39">8</SPAN><SPAN class="ft41">Ulver, S. (2012), </SPAN>Den nygröna människan. En översikt av landsbygdens status i förändring<SPAN class="ft5">. Statens jordbruksverk.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">och fritid är inte heller längre lika givna. En fjärdedel av alla an- ställda jobbar numera hemifrån flera timmar per vecka och hälften av alla företag har anställda som arbetar på distans.<SPAN class="ft38">9 </SPAN>Enligt vår bedöm- ning är detta sammantaget möjligheter som borde utnyttjas mer för att främja en växande befolkning i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p47 ft9">För att en utveckling med en växande befolkning i Sveriges landsbygder ska bli verklighet måste det vara möjligt för både kvin- nor och män att försörja sig, få vardagslivet att fungera och att ha en meningsfull fritid även om de väljer att bo i olika typer av lands- bygder. I vilken utsträckning detta är möjligt finns det dock vissa frågetecken kring, som tidigare kapitel har visat.</P>
<P class="p625 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft58">Landsbygderna är rika på engagemang och socialt kapital</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">En annan faktor som vi menar talar för en positiv utveckling i Sveriges landsbygder är alla de kvinnor och män som har valt att bo- sätta sig, leva och driva verksamhet där. Det finns många exempel på att landsbygderna är fulla av engagerade, kreativa och aktiva människor och företag. Landsbygderna har därmed en stor rike- dom i form av socialt kapital.<SPAN class="ft38">10</SPAN></P>
<P class="p50 ft9">Engagemanget syns inte minst i att enskilda personer, byalag, intresseföreningar och andra typer av organisationer många gånger går in och tar över driften av verksamheter och service när kom- mersiella eller offentliga aktörer bestämmer sig för att dra sig till- baka eller lämna en plats. Det kan vara att ta över skolan eller livsmedelsbutiken, bygga ett vindkraftverk eller arbeta med lokal turism. Företagare i landsbygderna uppvisar även fler drivkrafter bakom sitt företagande än att enbart företaget ska gå bra. Där är företagen, familjen och bygden sammanflätade institutioner som till- sammans stärker det sociala kapitalet och främjar utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p486 ft14">I dag finns det cirka 5 000 utvecklingsgrupper runt om i landet vars arbete syftar till att stärka lokalsamhället. Gemensamt för dessa</P>
<P class="p312 ft6"><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft40">Arnfalk, P. (2013), </SPAN>Arbete, studier och möten på distans – hur påverkas resandet? <SPAN class="ft7">Underlags- rapport till </SPAN>Utredningen om fossilfri fordonstrafik<SPAN class="ft7">.</SPAN></P>
<P class="p277 ft42"><SPAN class="ft55">10</SPAN><SPAN class="ft41">Putnam, R. D. (1993), </SPAN>Making Democracy Work. Civic Traditions in Modern Italy<SPAN class="ft5">, Princeton University Press.</SPAN></P>
<P class="p110 ft22">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td260"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td261"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">grupper är att de arbetar med det som är viktigt för människorna på en plats eller i ett närområde. Tillsammans står de för ett socialt kapital som är en viktig grundstomme för landsbygderna och inte minst för den långsiktiga samhällsutvecklingen i dessa delar av landet.</P>
<P class="p118 ft9">Den platsrelaterade gemenskapen ger en kollektiv identitet och en plattform för kollektiv handling som invånarna använder i mötet med omvärlden. Den starka gemenskapen visar sig också i forsk- ningen som handlar om tillit och tolerans.<SPAN class="ft38">11 </SPAN>Lokalsamhällestillit handlar om tillit till människor man känner eller om erfarenheter från det område där man bor. Lokalsamhälletilliten är som störst i kommuner där det bor relativt sett få människor. Många av dessa kommuner med starkt socialt kapital och hög grad av tillit känne- tecknas dock också av minskande befolkning och utflyttning. Det finns också vissa mindre kommuner där lokalsamhälletillit är något lägre. Det är till exempel bruksorter eller kommuner med en domi- nerande industri.<SPAN class="ft38">12</SPAN></P>
<P class="p626 ft9">Gemensamt för de glesa landsbygderna är befolkningssituationen. Ett sätt att möta utvecklingen och de demografiska utmaningarna är genom insatser som syftar till att stärka det lokala utvecklings- arbetet och det sociala kapitalet. Sådana insatser kan ha stor betyd- else för människors engagemang, delaktighet, framtidstro och livs- kvalitet vilket också kan bidra till en ökad attraktivitet på platsen. De regionala tillväxtavtalen i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> mobiliserade på ett konkret sätt för ett stärkt socialt kapital i lokalsamhället, bland annat genom ökad samverkan. Denna lokala mobilisering var ett sätt att etablera en ny idé om platsens betydelse. Vi menar därför att en viktig uppgift för staten är att fortsatt bevara styrkorna hos lands- bygderna och skapa goda förutsättningar för ideella krafter att bi- dra till lokal utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p466 ft15"><SPAN class="ft15">6.5.4</SPAN><SPAN class="ft58">Fler nyanlända kan innebära möjligheter för hela landet</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Under 2015 har Sverige haft en rekordstor invandring. En stor del av de människor som har kommit till Sverige under det senaste året bor i dag i någon av Sveriges landsbygdskommuner. Den ökade</P>
<P class="p55 ft7"><SPAN class="ft55">11</SPAN><SPAN class="ft40">Trägårdh, L. m.fl. (2013), Den svenska svala tilliten – förutsättningar och utmaningar, SNS Förlag.</SPAN></P>
<P class="p296 ft5"><SPAN class="ft55">12</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p389 ft22">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">invandringen kan innebära en möjlighet för många kommuner som behöver tas tillvara eftersom den kan ha stor betydelse för den lång- siktiga utvecklingen och tillväxten i dessa delar av landet. Invand- ringen kan också medföra vissa utmaningar eftersom ett kraftigt och relativt plötsligt tillskott av befolkning ökar behovet av och efter- frågan på kommunal service och lediga bostäder.</P>
<P class="p47 ft9">För att det ska vara möjligt att ta till vara de möjligheter som följer av invandringen behöver man dock snabbt och effektivt ta tillvara de människor som nu kommer till Sverige och säkerställa att det finns arbetstillfällen och möjligheter till utbildning och vali- dering även i Sveriges landsbygder. Studier av utrikes föddas situa- tion på arbetsmarknaden visar att efter tio år är närmare 70 procent av männen och drygt 60 procent av kvinnorna sysselsatta. Det finns dock variationer mellan olika grupper av utrikes födda. Personer som har fått asyl är sysselsatta i lägst utsträckning och skillnaden i sysselsättning mellan olika grupper är särskilt stor under den första tiden i landet. Speciellt låg är sysselsättningen bland personer som har fått asyl och som enbart har en förgymnasial utbildning.<SPAN class="ft38">13 </SPAN>Att det finns goda möjligheter att skaffa sig kompetens som matchar behoven på arbetsmarknaden blir därmed särskilt viktigt för att säkerställa en effektiv etablering för de som nu har kommit till Sverige. En så pass stor uppgift kan dock inte uteslutande ligga på de enskilda kommunerna utan här behöver staten ta ansvar för att skapa goda förutsättningar för ett väl fungerande mottagande och etablering i det svenska samhället. En väl fungerande etablering förut- sätter också att landsbygdernas näringsliv får bättre förutsättningar för att investera och anställa.</P>
<P class="p58 ft9">Den tillgång till socialt kapital som finns i landsbygderna kan också vara viktig i en tid då många nyanlända kommer till Sverige. Forskning visar att människor som kommer från platser med låg tillit och slår sig ner på en plats med hög tillit också absorberar den höga tilliten. Detta samband stärks ytterligare om det finns en god relation till beslutsfattare och ett gott bemötande från myndig- heter.<SPAN class="ft38">14 </SPAN>Mot denna bakgrund är det också viktigt att centrala stat-</P>
<P class="p627 ft6"><SPAN class="ft55">13</SPAN><SPAN class="ft40">Statistiska centralbyrån (2009), </SPAN>Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden<SPAN class="ft7">, Integration: rapport 2.</SPAN></P>
<P class="p247 ft70"><SPAN class="ft55">14</SPAN><SPAN class="ft69">Dinesen, P.T. (2011), </SPAN>When in Rome, do as the romans do? An analysis of the acculturation of generalized trust of <NOBR>non-western</NOBR> immigrants in Western Europe<SPAN class="ft71">; och Nannestad, P. m.fl. (2014), </SPAN>Do Institutions or Culture Determine the Level of Social Trust? The Natural Experi-</P>
<P class="p51 ft22">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td260"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td261"><P class="p16 ft26">Landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">liga myndigheter – som till exempel Arbetsförmedlingen – är när- varande i alla delar av landet, även i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p14 ft9">En del av de nyanlända har utbildning från sina hemländer. Ut- bildningsnivån för personer som invandrar till Sverige varierar dock mycket beroende på vilka länder varifrån utvandring har skett.<SPAN class="ft38">15 </SPAN>Nyanlända med hög utbildning och utbildning inom bristyrken kan innebära möjligheter för hela landet och inte minst för vissa typer av landsbygdskommuner. Dessa kommuner behöver öka tillgången till högutbildade i det egna närområdet, inte minst för att täcka framtida behov av kompetensförsörjning. För att alla kommuner ska ha en rimlig chans att ta till vara de människor som nu bosätter sig i kommunen bör staten särskilt uppmärksamma de mindre lands- bygdskommunerna. Detta för att dessa kommuner ska ha goda förutsättningar att fungera som attraktiva platser för nyanlända att stanna på eller flytta till.</P>
<P class="p628 ft6">ment of Migration from Nonwestern to Western Countries<SPAN class="ft7">, i Journal of Ethnic and Migration Studies, vol. 40, nr. 4.</SPAN></P>
<P class="p7 ft5"><SPAN class="ft46">15 </SPAN>Statistiska centralbyrån (2014), <SPAN class="ft42">Temarapport 2014:6 Utbildning</SPAN>.</P>
<P class="p389 ft22">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
</DIV>
<DIV id="page_237">
<P class="p629 ft33"><SPAN class="ft8">7</SPAN><SPAN class="ft32">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</SPAN></P>
<P class="p630 ft29"><SPAN class="ft29">7.1</SPAN><SPAN class="ft54">Hög tid för en ny politik för Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p61 ft9">Parlamentariska landsbygdskommittén menar att levande och växande landsbygder är en förutsättning för Sveriges långsiktiga utveckling och tillväxt. Samtidigt har vi i tidigare kapitel pekat på att staten och den nationella politiken inte alltid har mäktat med att skapa tillräckliga förutsättningar för olika aktörer att ta tillvara på möjlig- heter till hållbar utveckling och tillväxt samt hantera de utmaningar som delar av Sveriges landsbygder står inför. Vi menar också att den ökade sektoriseringen och nedtoningen av ett landsbygdsperspek- tiv i politiken har lett till att vissa landsbygders potential och möj- ligheter till hållbar utveckling och tillväxt inte har realiserats.</P>
<P class="p118 ft9">En långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder kräver att vissa grundläggande förutsättningar blir tillgodosedda i hela landet. Staten har ett ansvar för att säkerställa och skapa förutsättningar för att så också blir fallet.</P>
<P class="p12 ft9">Enligt Parlamentariska landsbygdskommittén kräver detta en mer sammanhållen och aktiv politik för landsbygderna än den som har förts under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Staten behöver samla sig och ha ett tydligare helhetsperspektiv när det gäller hanteringen av landsbygd- ernas möjligheter och utmaningar. En framgångsrik landsbygds- utveckling förutsätter ett systemperspektiv där enskilda insatser och åtgärder sätts in i ett sammanhang som utgår från och tar hän- syn till olika platsers behov, möjligheter och utmaningar.</P>
<P class="p631 ft22">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft22">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Regeringen har en avgörande roll i detta arbete när det gäller att, tillsammans med riksdagen, formulera långsiktiga politiska mål för utvecklingen i Sveriges landsbygder. Regeringen behöver också förtydliga och konkretisera sin styrning mot landsbygdspolitiska mål. Det handlar bland annat om att understryka betydelsen av att ta hänsyn till olika områdens specifika förutsättningar, utmaningar och behov i genomförandet av politiken. En annan viktig del i en utveckling mot en ökad helhetssyn är att tydliggöra olika myndig- heters roll och ansvar i det samlade uppdraget att skapa förutsätt- ningar för långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt i Sveriges lands- bygder.</P>
<P class="p58 ft9">Om det ska finnas levande, aktiva och växande landsbygder i Sverige måste vi skapa mer likvärdiga livsvillkor i hela landet. Sådana villkor är att betrakta som långsiktiga investeringar i Sveriges fram- tid. Det innebär till exempel att det behöver finnas fungerande infra- struktur i form av vägar, järnvägar, flygplatser, sjöfart, kollektiv- trafik och nya former av trafiklösningar i hela landet. Lands- och glesbygderna behöver också ha likvärdig tillgång till digital infra- struktur med hög överföringskapacitet, kommersiell och offentlig service, bostäder och utbildningsmöjligheter som boende i de mer tätbefolkade delarna av landet. Detta är något som tidigare och nu- varande politik inte har klarat av att leverera trots att det periodvis har gjorts stora satsningar på regional utveckling. I stället har utveck- lingen inom en rad områden snarare gått i riktning mot en minskad likvärdighet mellan stad och land. I vissa landsbygdskommuner är de demografiska och ekonomiska utmaningarna i dag så pass stora att läget är allvarligt. Det är därför hög tid för en ny politik för Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p47 ft9">I detta avslutande kapitel presenterar vi ett antal bedömningar och ställningstaganden utifrån analysen av den förda politiken och landsbygdernas utveckling. Vi pekar också ut ett antal frågor som vi menar är särskilt viktiga eftersom de kräver långsiktiga politiska avvägningar mellan olika samhällsmål. Syftet med kapitlet är att lägga en grund för en ny politik för Sveriges landsbygder och att peka ut riktningen för vårt fortsatta arbete.</P>
<P class="p632 ft22">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td175"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td262"><P class="p16 ft26">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p633 ft35"><SPAN class="ft29">7.2</SPAN><SPAN class="ft34">Sveriges landsbygder har skilda förutsättningar och står inför olika utmaningar</SPAN></P>
<P class="p198 ft9">En slutsats som vi kan dra från analyserna av landsbygdernas utveck- ling är att det inte finns en enda landsbygd utan flera olika lands- bygder. Det är också viktigt att understryka att Sveriges lands- bygder har skilda förutsättningar och står inför olika utmaningar. Möjligheterna till utveckling och tillväxt skiljer sig också åt mellan de olika landsbygderna. Det är därför viktigt att politiken tar hän- syn till detta så att alla Sveriges landsbygder kan nå sin fulla poten- tial.</P>
<P class="p131 ft9">Skillnaderna mellan olika landsbygder hänger delvis samman med att avståndet till de tätare miljöerna skiljer sig åt i olika delar av landet. I och med att tillväxten på en plats till viss del beror på tillgängligheten till olika marknader liksom till hur lätt det är för aktörer inom en region att interagera med varandra spelar det geo- grafiska läget roll. De glesa strukturerna som präglar landsbygderna gör att det finns färre företag och organisationer inom ett rimligt avstånd vilket försvårar möjligheterna att bygga upp och dra nytta av ett gemensamt lärande. Det är dock samtidigt viktigt att under- stryka att platsberoende verksamheter inte är synonymt med nega- tiv utveckling. Politiken måste därför klara av att skapa förutsätt- ningar utifrån verksamheters skilda behov så att det skapas möjlig- heter till hållbar utveckling och tillväxt även i glesare miljöer.</P>
<P class="p12 ft9">Många tillväxtskapande komponenter och processer är självför- stärkande. Befolknings- och sysselsättningstillväxt är exempel på områden där kommuner som hade en stark tillväxt för tio år sedan fortfarande har en stark tillväxt i dag. Många av de ekonomiska strukturerna skiljer sig därmed åt mellan olika typer av regioner. Strukturerna är dessutom trögrörliga över tid. Med detta infinner sig en rad möjligheter, men även utmaningar för såväl olika typer av landsbygdskommuner som för tätortskommuner. En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder behöver därför utgå från och ta hänsyn till att olika regioner och områden har olika förutsättningar att utvecklas.</P>
<P class="p14 ft9">Analyserna av befolkning, företagande och näringsliv tyder på att vi något förenklat kan tala om tre grupper av kommuner. De tre grupperna har delvis olika möjligheter och står inför något olika utmaningar. En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder bör</P>
<P class="p634 ft22">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft22">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft14">utformas så att den gör det möjligt att hantera de möjligheter och utmaningar som olika typer av landsbygder har.</P>
<P class="p91 ft37">Tre typer av landsbygdskommuner</P>
<P class="p77 ft9">Vår analys har alltså landat i att man i grova drag kan tala om tre typer av kommuner. Den första gruppen består av de glesa och mycket glesa landsbygdskommunerna. Det rör sig om kommuner som ligger relativt långt från en större tätort<SPAN class="ft38">1 </SPAN>och där kommun- gränsen många gånger sammanfaller med gränsen för den lokala arbetsmarknadsregionen. De glesa landsbygdernas utmaningar kan till stor del sammanfattas med att de har en liten befolkning, gles bebyggelse och långa avstånd. Flera av dessa kommuner har också en minskande och åldrande befolkning. Befolkningsutvecklingen har medfört att den arbetsföra befolkningen behöver försörja en allt större andel äldre samtidigt som behoven av kommunal service har ökat över tid. Mot bakgrund av den senaste långtidsutredningens analyser finns det också mycket som talar för att denna utveckling kommer att fortsätta även i framtiden. Dessa kommuner har också en relativt låg in- och utpendling, problem med kompetensförsörj- ning och sämre förutsättningar för ekonomisk omvandling och för- nyelse. Sammantaget skapar detta tillväxtutmaningar. I denna typ av landsbygder behöver förutsättningar för kvinnors och mäns företagande och entreprenörskap stå i centrum eftersom de glesa landsbygderna många gånger behöver stimulera tillväxt i sysselsätt- ning för att skapa en positiv befolkningsutveckling. De naturresur- ser som finns i dessa områden och de glesa strukturer som känne- tecknar dessa landsbygder innebär att det finns en stor utvecklings- potential. Detta eftersom det på dessa platser finns särskilda möj- ligheter för tillväxt inom verksamheter som är uppbyggda kring de platsbundna resurserna.</P>
<P class="p422 ft9">Den andra gruppen av kommuner består av de mer tätortsnära landsbygderna. Dessa kan i stort sett karaktäriseras som kommuner med stor tillgänglighet till täta miljöer och därmed stor utpendling till och integration med närliggande städer. Vår analys har visat att flera av dessa kommuner har mindre problem med minskande befolk-</P>
<P class="p522 ft5"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Med större tätort avser vi här en tätort med mer än 50 000 invånare.</P>
<P class="p99 ft22">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td175"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td262"><P class="p16 ft26">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">ning och kompetensförsörjning samtidigt som de har en svag inom- kommunal sysselsättningstillväxt. De tätortsnära landsbygdskom- munerna har i större grad utvecklats till boendekommuner och är därför mycket beroende av en väl fungerande infrastruktur som kopplar ihop dem med de tätare miljöerna.</P>
<P class="p12 ft9">Den tredje gruppen av kommuner består av de tre storstads- områdena och de större täta kommunerna. Generellt sett har dessa kommuner en ökande befolkning, en stor inpendling och en stark koncentration av högutbildad arbetskraft. Allt detta skapar goda möjligheter för utveckling och tillväxt, men medför också utman- ingar relaterade till bostadsmarknad, transportinfrastruktur och ökan- de segregation.</P>
<P class="p310 ft37">Störst fokus på de landsbygder som har störst behov</P>
<P class="p100 ft9">En ny politik för Sveriges landsbygder måste ta sikte på och om- fatta samtliga Sveriges landsbygder och fokusera på såväl möjlig- heter som utmaningar för hållbar utveckling och uthållig tillväxt. Det är endast då landsbygdernas potential kan realiseras fullt ut och hela landet får mer likvärdiga förutsättningar att bidra till Sveriges samlade tillväxt.</P>
<P class="p74 ft9">Med detta sagt menar vi att det finns skäl för att främst rikta in det fortsatta arbetet med att ta fram förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för utveckling och tillväxt till de glesa och mycket glesa landsbygderna eftersom utmaningarna är störst där. Många av dessa delar av landet står redan i dag inför stora demografiska och kommunalekonomiska utmaningar. Vi menar där- för att det finns ett behov för staten att vidta åtgärder för att säker- ställa mer likvärdiga livsvillkor för både kvinnor och män jämfört med övriga landet och för att skapa bättre förutsättningar för kom- munerna att klara av sina åtaganden gentemot medborgare och företag. Samtidigt finns det möjligheter och potential till hållbar utveckling och tillväxt i dessa delar av landet som vi behöver ta till vara på ett bättre sätt än vad som har gjorts tidigare. Enligt vår bedömning kommer det därför att behövas såväl riktade åtgärder och resurser för att möta de demografiska utmaningarna, som sats- ningar och investeringar för att realisera och ta till vara dessa lands-</P>
<P class="p635 ft22">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft22">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">bygders potential. Detta för att dessa delar av landet ska ges bättre förutsättningar att bidra till Sveriges utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p47 ft9">För den tätortsnära landsbygden är vår bedömning att den gene- rella politiken har fungerat tämligen väl. Dessa landsbygder har delvis andra förutsättningar än de mer glesbefolkade landsbygderna och kan därför dra nytta av mer generella insatser och åtgärder. Åtgärder som syftar till att stärka och utveckla de arbetsmarknads- regioner som dessa landsbygder ingår i kommer därför att vara prioriterade i det fortsatta arbetet. Samtidigt har dessa landsbygder också särskilda förutsättningar och utmaningar som måste beaktas i en sammanhållen politik. Det handlar om konkurrens om <NOBR>natur-,</NOBR> vatten- och markresurser kopplade till städernas utbredning och risker relaterade till att dessa delar av landet riskerar att bli ren boendelandsbygd vilket kan leda till svagare social sammanhållning och ett mindre livskraftigt lokalsamhälle.</P>
<P class="p636 ft35"><SPAN class="ft29">7.3</SPAN><SPAN class="ft34">Sverige behöver en sammanhållen målstruktur för landsbygdernas hållbara utveckling</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Vi menar att Sverige i mångt och mycket saknar en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling. Landsbygdernas utveckling och tillväxt är beroende av de flesta politikområden. I dagsläget ut- formas politiken inom dessa områden främst utifrån de enskilda sektorernas prioriteringar och mål och oftast utan att landsbygdernas specifika förutsättningar och behov beaktas. Politiken utformas under skilda departement för att sedan genomföras av ett mycket stort antal myndigheter och aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Detta ställer stora krav på en fungerande nationell samordning, fler- nivåstyrning samt samordning och samverkan mellan olika sektorer och nivåer.</P>
<P class="p47 ft9">Avsaknaden av tvärsektoriella angreppssätt och begränsade möj- ligheter att ta hänsyn till landsbygdernas särskilda förutsättningar är enligt vår mening en allvarlig brist som försvårar avvägningar och prioriteringar mellan olika behov och politiska mål. Detta kombi- nerat med den förda politikens innehåll och utformning, den svenska förvaltningsmodellen med organisatoriskt fristående myndigheter och avsaknaden av en modell för landsbygdssäkring av beslut, åt- gärder och insatser har medfört att landsbygdernas potential inte</P>
<P class="p67 ft22">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td175"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td262"><P class="p16 ft26">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">tas till vara och realiseras. Sammantaget riskerar detta att leda till en ineffektiv användning av samhällets resurser och en icke önskvärd utveckling i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p14 ft9">Behovet av en sammanhållen politik, regional samordning, tvär- sektoriella angreppssätt och förbättrade möjligheter till territoriell hänsyn framgår också av analysen av hur åtgärder inom olika politik- områden har samverkat för att främja landsbygdernas utveckling. Frågor om landsbygdernas utveckling har inte heller alltid haft en självklar plats i det regionala utvecklingsarbetet. I många regioner konkurrerar frågor om landsbygdernas utveckling om utrymme och resurser med andra frågor.</P>
<P class="p14 ft9">Enligt vår bedömning har en stor del av den förda politiken varit allt för kortsiktig, fragmenterad, sektoriell och inte tagit tillräcklig hänsyn till de utmaningar som många regioner och kommuner står inför för att åstadkomma en positiv utveckling i Sveriges lands- bygder. Genom ett allt för stort fokus på generella åtgärder och lösningar, svag samordning mellan sektorer och administrativa nivåer och för litet utrymme för regional anpassning har politiken inom ett antal områden<SPAN class="ft38">2 </SPAN>främst utformats utifrån de täta miljöernas förut- sättningar. Politiken har helt enkelt inte tagit tillräckligt stor hän- syn till att förutsättningarna skiljer sig åt mellan täta miljöer och vissa typer av landsbygder. Lösningar och modeller som fungerar i täta miljöer har många gånger inte fått avsedd eller i vissa fall till och med motsatt effekt i gles eller mycket gles landsbygd. Resul- tatet har bland annat blivit att befolkningen har minskat under lång tid i vissa delar av Sveriges landsbygder och att dessa därmed också tappat underlag för bland annat bostäder, infrastruktur och kommer- siell och offentlig service.</P>
<P class="p419 ft37">Politiken ska bidra till goda framtidsutsikter i hela landet</P>
<P class="p55 ft9">Politikens fokus på sådan tillväxt som uppmuntrar förtätning av verksamheter och miljöer och allt för kortsiktiga målsättningar har resulterat i att de glesa och mycket glesa landsbygderna har ut- målats som problematiska. Detta har sannolikt bidragit till att det</P>
<P class="p212 ft5"><SPAN class="ft46">2 </SPAN>Detta gäller dock av förståeliga skäl inte politiken för landsbygdernas utveckling och den regionala tillväxtpolitiken utan syftar på den förda politiken inom ett antal av de andra om- råden som har stor betydelse för landsbygdernas långsiktiga utveckling.</P>
<P class="p552 ft22">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft22">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">har uppstått en urban norm där de tätbefolkade regionerna fram- står som positiva och kreativa miljöer med goda framtidsutsikter, medan landsbygderna framträder som negativa och stagnerande miljöer utan några större framtidsutsikter. Vi håller det inte för omöjligt att politiken på så vis har bidragit till en fortsatt avfolk- ning av vissa delar av landet. Detta är särskilt allvarligt i ljuset av att Sverige kommer att ha ett stort behov av befolkade, aktiva och växande landsbygder i framtiden. Landsbygdernas befolkning, före- tag och de platsbundna naturresurserna är en förutsättning för att Sverige ska klara av att ta till vara framtida möjligheter till hållbar tillväxt och möta de utmaningar som följer av förändringar i klimatet och behovet av att ställa om till en mer biobaserad ekonomi.</P>
<P class="p50 ft9">För att en sådan anpassning och omställning ska vara möjlig måste det finnas kvinnor och män som vill bo, verka och investera i Sveriges landsbygder. Som analyserna i betänkandet har visat kom- mer dock stora delar av Sveriges landsbygder ha stora behov av kompetensförsörjning i framtiden. Bristen på framtida arbetskraft kan till viss del lösas genom ökad inflyttning och invandring till Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p47 ft9">Det är därför möjligt att se de senaste årens ökade migration som en historisk möjlighet att möta de arbetskraftsbehov som Sverige kommer att ha framöver. Detta förutsätter dock att de kvinnor och män som kommer till Sverige har den kompetens som efterfrågas eller att de kan erbjudas utbildning och validering så att de snabbt kan komma i arbete och etablera sig i det svenska samhället. Det kräver också att näringslivet i landsbygderna ges förutsättningar för att investera och anställa. Om Sverige ska kunna utnyttja denna möjlighet behöver vi snabbt och effektivt ta tillvara de människor som nu kommer till Sverige och som många gånger inledningsvis bosätter sig i landsbygdskommuner. Tidigare perioder med hög in- vandring har dock visat att invandrarnas senare omflyttning bidragit till flyttunderskott i många mindre och glesa landsbygdskommuner. För att motverka en sådan framtida utveckling krävs en samman- hållen och kraftfull politik för landsbygdernas utveckling, bättre samordning och riktade åtgärder och insatser inom en rad sektorer. Utan detta finns det en risk att den ökade migrationen ytterligare driver på urbaniseringen och de problem och utmaningar relaterade till bostadsmarknad och ökande segregation som kan följa av en sådan utveckling.</P>
<P class="p637 ft22">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td175"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td262"><P class="p16 ft26">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft47">En sammanhållen målstruktur och en stärkt statlig regional organisation</P>
<P class="p198 ft9">En politik för landsbygdernas långsiktiga utveckling och tillväxt måste klara av att hantera ett flertal svårlösta samhällsfrågor och målkonflikter. Svårlösta samhällsfrågor karaktäriseras av att de är komplexa, omöjliga att lösa en gång för alla, svåra att hantera genom avgränsade uppdrag och att de lösningar som man har provat tidi- gare inte har fungerat.<SPAN class="ft38">3 </SPAN>Det är en typ av samhällsfrågor som kräver särskilda lösningar i form av system (en sammanhållen målstruktur och organisering) som löpande och relativt självständigt klarar av att fånga upp, formulera och hantera de utmaningar och målkonflik- ter som ryms inom området.</P>
<P class="p12 ft9">För att det ska vara möjligt att åstadkomma en långsiktigt håll- bar utveckling och tillväxt i Sveriges landsbygder krävs ett tydligare helhetsperspektiv på statens agerande än vad som finns i dag. Statens hantering av landsbygdernas möjligheter och utmaningar och age- rande på den regionala nivån måste hänga ihop på ett bättre sätt. En framgångsrik landsbygdsutveckling kräver ett statligt systemperspek- tiv.</P>
<P class="p118 ft9">Sverige behöver en politik som är anpassad till dagens situation och till de möjligheter och utmaningar som landsbygderna står in- för. En sådan politik behöver omfatta distinkta och differentierade mål för landsbygdernas utveckling liksom en genomtänkt organise- ring med tydliga roller och ansvar inom och mellan de olika admini- strativa nivåerna. Detta gäller inte minst de statliga myndigheterna och statens förmåga att agera samordnat på regional nivå. En viktig del i det fortsatta arbetet är därför att tydliggöra de statliga myndig- heternas roller i det samlade uppdraget att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt i Sveriges landsbygder. I slutbetänkandet kommer vi därför att lämna förslag till en ny målstruktur för och organisering av arbetet med landsbygdernas utveckling.</P>
<P class="p14 ft9">Inom ramen för det fortsatta arbetet kommer vi att föreslå över- gripande mål för landsbygdernas utveckling. Vi kommer att identi- fiera och peka ut ett antal politikområden som vi bedömer som sär- skilt viktiga för landsbygdernas långsiktiga utveckling och tillväxt.</P>
<P class="p639 ft42"><SPAN class="ft46">3 </SPAN><SPAN class="ft5">SOU 2013:40, </SPAN>Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet<SPAN class="ft5">. Slutbetänkande från Innovationsrådet.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft22">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">Det handlar om områden där vi menar att landsbygdsperspektivet behöver stärkas eller där utvecklingen har gått åt fel håll eller där marknadslösningar har visat sig vara otillräckliga och det därför be- hövs insatser för att skapa mer likvärdiga livsvillkor och förutsätt- ningar för tillväxt i hela landet. Inom dessa områden har vi för avsikt att lämna förslag till såväl långsiktiga som mer kortsiktiga mål för landsbygdernas utveckling. De kortare målen ska fungera som steg på vägen mot de övergripande och långsiktiga målen och fungera som riktmärken och viktiga milstolpar i arbetet för hållbar utveckling och tillväxt i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p47 ft9">För dessa områden behöver det också utses sektorsmyndigheter bland befintliga nationella myndigheter. Dessa myndigheter bör få i uppgift att inom sina respektive verksamhetsområden arbeta för att de landsbygdspolitiska målen inom området nås. I myndigheternas uppdrag kan även ingå att följa upp och beskriva utvecklingen inom sektorn i olika typer av landsbygder. Sektorsmyndigheterna behöver också få uppdrag att samverka och samordna åtgärder på regional nivå utifrån landsbygdernas behov och förutsättningar. Områden där detta kan bli aktuellt är boende och samhällsplanering, infra- struktur, kommersiell och offentlig service, kompetensförsörjning samt näringsliv och företagande. I och med detta kommer det också bli viktigt att i det fortsatta arbetet analysera hur områden som näringspolitiken, bostadspolitiken, utbildningspolitiken och arbets- marknadspolitiken kan aktiveras i en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Utöver detta anser vi att jämställdhetspoli- tiken och miljöpolitiken också behöver ingå i strukturen.</P>
<P class="p50 ft9">Syftet med en sammanhållen målstruktur är att tydliggöra poli- tikens inriktning och precisera vad som behöver göras, inom vilka områden och vem som har ansvar för att det blir gjort. En samman- hållen målstruktur skapar också bättre förutsättningar för en effek- tiv styrning och uppföljning. Genom ökad tydlighet och överskåd- lighet bidrar en sammanhållen målstruktur till ett bredare samför- stånd om politikens mål och landsbygdernas möjligheter och ut- maningar mellan olika administrativa nivåer och aktörer.</P>
<P class="p47 ft9">Det är samtidigt viktigt att påminna om att en stor del av sam- hällsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten drivs av en rad faktorer som ligger bortom den nationella politikens räckvidd. Vissa samhällsförändringar är det därför svårt för politiken att påverka. Vi menar därför att det är viktigt att ha rimliga förväntningar på</P>
<P class="p613 ft22">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td175"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td262"><P class="p16 ft26">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">politikens förmåga att påverka eller vända en viss typ av utveckling. Det gäller till exempel en del av de faktorer som leder till att eko- nomisk och kunskapsintensiv verksamhet koncentreras till täta mil- jöer och den därpå ökande urbaniseringen. En sammanhållen politik för landsbygdernas långsiktiga utveckling behöver därför fokusera på påverkbara faktorer och de områden där politiken har kapacitet att åstadkomma förändring.</P>
<P class="p118 ft9">Ett viktigt område för att skapa verkliga förutsättningar för att genomföra en nationell politik för utveckling i hela Sverige är den statliga organisationen. Detta eftersom staten först och främst ver- kar genom sina myndigheter. En framgångsrik landsbygdsutveckling förutsätter att det finns arbetssätt och verktyg som gör det möjligt att samordna åtgärder inom olika politikområden. Den statliga för- valtningens organisation och hur den fungerar och samordnar sig på regional nivå kommer enligt vår mening att vara helt avgörande för om en ny politik ska leda till hållbar utveckling och tillväxt i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p12 ft9">Enligt vår bedömning saknas det i dagsläget ett samlat politiskt grepp för hur staten ska möta och samverka med medborgare, före- tag, kommuner, regioner och ideella krafter. I det fortsatta arbetet kommer vi därför att ingående diskutera och söka lösningar på hur staten bör vara organiserad för ett effektivt genomförande av politiken för landsbygdernas utveckling. Vi kommer därför med utgångspunkt i den föreslagna målstrukturen och analysen av den förda politiken att lämna förslag till hur politikområdet bör orga- niseras och hur ansvar och roller bör fördelas mellan myndigheter och organisationer på nationell, regional och lokal nivå samt hur dessa bör samverka. Inom ramen för detta arbete kommer vi att be- handla frågan om behovet av en fungerande samordning inom Reger- ingskansliet. Vi kommer även se på behovet av sektorssamordning på alla nivåer i samhället. Inom ramen för vårt arbete kommer vi också att analysera behovet av och förutsättningarna för att ta fram samordnade regionala kunskaps- och planeringsunderlag som gör det möjligt att göra prioriteringar och avvägningar mellan olika poli- tiska målsättningar på regional och nationell nivå.</P>
<P class="p407 ft22">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft22">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p640 ft31"><SPAN class="ft29">7.4</SPAN><SPAN class="ft72">Hela landet måste kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">En väl fungerande infrastruktur är en av de viktigaste förutsätt- ningarna för att skapa hållbar utveckling och tillväxt. Vi anser att företag och hushåll i alla delar av landet måste kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Detta för att det ska vara möjligt för nya tjänster, affärsmodeller och beteenden att växa fram. En hög användning av informationsteknologi kan bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle och hjälpa oss att möta utmaningar i form av en ökad globalisering och en åldrande befolkning i ett glest bebyggt land.</P>
<P class="p140 ft9">En förutsättning för att Sverige ska klara av att möta dessa utmaningar är att det finns tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet i hela landet. Sverige har också satt upp ambitiösa mål för bredbandsutbyggnaden. Senast 2020 bör 90 pro- cent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Sverige har valt en modell där marknaden ska tillhanda- hålla elektroniska kommunikationstjänster och bredband. Statens uppgift är att skapa goda förutsättningar för marknaden och undan- röja hinder för utvecklingen.</P>
<P class="p47 ft9">Hittills tycks också utbyggnaden av bredband ha fungerat väl och av allt att döma kommer Sverige att nå bredbandsmålet till 2020. Analyser av utbyggnaden visar dock att det finns en relativt tydlig skillnad mellan mer täta miljöer och glesbefolkade lands- bygder. Marknadens aktörer har framför allt koncentrerat sig till de täta miljöer där det bor många människor och där det har varit eko- nomiskt lönsamt att bygga ut. När det gäller landsbygdernas möj- ligheter att dra nytta av digitaliseringen tycks det inte fungera med marknadslösningar utan här krävs av allt att döma särskilda insatser och att staten tar ett större ansvar. Detta inte minst för att utbygg- naden av en digital infrastruktur med hög överföringskapacitet också är viktig för att förstärka mobilnätens kapacitet i gles- och landsbygder.</P>
<P class="p58 ft9">I grunden är tillgången till digital infrastruktur med hög över- föringskapacitet en demokrati- och rättighetsfråga. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla, oavsett var i landet man bor, ha goda möjligheter att använda sig av digitala samhällstjänster och service. Så är dock inte fallet i dag. Givet detta menar vi att</P>
<P class="p641 ft22">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td175"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td262"><P class="p16 ft26">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft14">Sverige behöver formulera ett nytt mål för utbyggnaden av digital infrastruktur med hög överföringskapacitet.</P>
<P class="p642 ft37">Nytt bredbandsmål och ett femte transportslag</P>
<P class="p100 ft9">Om inte landsbygderna ska halka efter ytterligare och vi ska få ännu en faktor som driver på upplevelsen av ett tudelat land bör Sverige formulera ett mål om att hela befolkningen (100 procent) ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet senast 2025. Vi anser att regeringen så snart som möjligt bör ta fram ett förslag till ny målformulering som särskilt inkluderar landsbygd- erna och en plan för hur en hundraprocentig utbyggnad ska gå till.</P>
<P class="p118 ft9">I anslutning till detta bör regeringen också ge berörda myndig- heter i uppdrag att se över bredbandsstödet så att detta används så effektivt som möjligt. Regeringen bör vidare ge ansvariga myndig- heter i uppdrag att se över de krav på återställningsåtgärder som kommunerna ställer och hur det är möjligt att få till en bättre hel- hetssyn i den kommunala planeringen och styrningen av utbygg- naden. Kommunerna behöver bland annat ta ett större helhetsansvar för utbyggnaden inom kommunen så att utbyggnaden i större ut- sträckning sker parallellt i glesa och täta områden.</P>
<P class="p14 ft9">Det är dessutom viktigt att säkerställa att alla nät har en till- räcklig förmåga att stå emot störningar till följd av såväl inre som yttre påverkan – det vill säga att näten är robusta. I dagsläget finns det många gånger stora skillnader i robusthet mellan de nät som byggs ut av kommersiella aktörer och de nät som byggs ut av bya- lag. Krav på robusthet är inte minst viktigt eftersom det till exem- pel kan påverka hur intresserade operatörer är av att ta över, hyra kapacitet och garantera tjänstekvalitet i näten.</P>
<P class="p14 ft9">Vi menar också att det finns ett behov av en samlad bild av den statliga digitala infrastrukturen. Detta för att göra det enklare för olika aktörer som byanätsföreningar, regioner och operatörer att se var det finns möjlighet att ansluta sig till näten.</P>
<P class="p118 ft9">Utöver detta menar vi att det finns behov av att utveckla och tillhandahålla vägledning och stöd vid överlåtelser av bredbands- investeringar som genomförts med stöd från landsbygdsprogram- met. Många mindre aktörer saknar erfarenhet av att konkurrens-</P>
<P class="p643 ft22">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft22">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">utsätta inköp av varor och tjänster och upplever förfarandet som komplicerat och försvårande.</P>
<P class="p47 ft9">Sverige behöver en digital infrastruktur med hög överförings- kapacitet som är enkel och säker att använda och som skapar nytta för användaren. Vi menar därför att Sverige i större utsträckning än vad som sker i dag bör betrakta informationsteknologi som ett femte transportslag vid infrastrukturplanering. Detta eftersom teknologin har potential att fungera som ett komplement till vägtrafik, järnväg, sjöfart och luftfart. Informationsteknologi bör därför ses som en integrerad del av transportsystemet och finnas med när planerande myndigheter bedömer vilka åtgärder som krävs för fungerande trans- porter.</P>
<P class="p644 ft53"><SPAN class="ft29">7.5</SPAN><SPAN class="ft52">Bättre möjligheter till högre utbildning på lokal nivå är viktigt för att vända utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p121 ft9">Högre utbildning blir allt viktigare i samhället. Detta märks inte minst i form av att även lågteknologiska sektorer i dag kräver mer kunskap än vad de har gjort tidigare. Behovet av och efterfrågan på kvinnor och män med eftergymnasial kompetens är redan stort och kommer sannolikt att öka framöver. Detta gäller oavsett om vi ser till tätorterna eller till landsbygderna. Kartläggningar visar också att det på längre sikt finns ett stort behov av högre utbildad personal inom tillverkningsindustrin, de areella näringarna och offentlig sek- tor. Samtidigt har vi under de senaste årtiondena sett en utveckling där unga människor, kunskap och kunskapsintensiva verksamheter allt mer koncentreras till universitets- och högskolestäder eller till områden inom pendlingsavstånd till dessa städer. Det är framför allt i större arbetsmarknadsregioner och i regionala centrum med större satsningar på högre utbildning som det kan väntas uppkomma ett överskott på arbetskraft i framtiden.</P>
<P class="p47 ft9">På sikt är den långsiktiga kompetensförsörjningen en av de största utmaningarna för många mindre landsbygdskommuner. Detta till följd av att många unga människor måste flytta till en universitets- och högskoleort för att skaffa sig en högre utbildning. I och med att dessa personer i allt mindre grad väljer att flytta tillbaka leder utflyttningen till en förändrad befolkningsstruktur och framtida brist på kompetens och arbetskraft. I många av dessa kommuner</P>
<P class="p67 ft22">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td175"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td262"><P class="p16 ft26">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">har företag och offentlig sektor redan i dag svårt att hitta personal med rätt utbildning. Närhet till högre utbildning och forsknings- miljöer är också viktigt för näringslivets innovations- och konkurrens- kraft. I ett längre perspektiv hotas därmed landsbygdskommun- ernas utveckling och tillväxt av den högre utbildningens och forsk- ningens centralisering och bristen på möjligheter till högre utbild- ning i landsbygderna.</P>
<P class="p123 ft9">Bättre möjligheter för människor att utbilda sig på eller nära platsen där de bor och en större spridning av högskoleplatserna mellan regionerna kan vara ett sätt att motverka utflyttningen av unga människor från Sveriges landsbygder. Det kan också vara ett sätt att råda bot på den brist på kompetens som råder inom vissa yrkesområden i vissa delar av landet.</P>
<P class="p118 ft9">Det är viktigt för innovation och kunskapsbildning att också verksamheter (inom näringsliv och offentlig sektor) på avstånd från orter med högre utbildning kan ha kontakt med, påverka och vara involverade i såväl akademisk utbildning som i kunskapsutveckling och kunskapsdriven innovation. Genom utvecklade pedagogiska angreppssätt som ansluter till entreprenörskap och fokusering på arbetsintegrerat lärande kan avancerad kunskap i verksamheterna knytas till utbildningar. En sådan ansats skapar potential för ytter- ligare kunskapsutveckling och för bredare tillämpning.</P>
<P class="p13 ft9">Enligt vår bedömning har utbyggnaden av den högre utbild- ningen haft stor betydelse för de omkringliggande landsbygdernas utveckling och tillväxt. En stor del av den tätortsnära landsbygden har också haft en relativt positiv utveckling under de senaste år- tiondena. Vi menar dock att möjligheterna att skaffa sig högre ut- bildning oberoende av var i landet som en individ bor behöver förstärkas ytterligare. Inom ramen för arbetet med slutbetänkandet kommer vi därför att analysera vilken betydelse möjligheter till högre utbildning har för var individer väljer att bosätta sig. Vi kommer också att analysera om en utbyggnad av regionala högskolor, campus och lärcenter kan göra så att kompetensförsörjningen kan klaras även i landsbygdskommuner.</P>
<P class="p123 ft9">Under senare år har det skett en viss centralisering av den högre utbildningen. Neddragningar av distansutbildningar har betydelse för utvecklingen och tillväxten i de arbetsmarknadsregioner som saknar närhet till en universitets- eller högskoleort. Som en följd av detta behöver många regioner bättre förutsättningar för att möta</P>
<P class="p559 ft22">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft22">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">kommande utmaningar inom kompetensförsörjningen. Vi menar därför att Sverige behöver satsa på en utveckling av mer flexibla utbildningslösningar som syftar till att minska betydelsen av närhet till en universitets- eller högskoleort.</P>
<P class="p47 ft9">Sverige behöver enligt vår mening skapa förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning i hela landet. Detta för att säkra den långsiktiga tillgången till kompetent arbetskraft och motverka fortsatt utflyttning från Sveriges landsbygder. Vi behöver kunna erbjuda de kvinnor och män som vill bo kvar i Sveriges landsbygder ett tydligt alternativ till att flytta till en större stad för att skaffa sig en högre utbildning. Ett sätt att göra det är genom olika former av flexibla och platsoberoende utbildningslösningar. Det kan röra sig om förbättrade möjligheter till distansutbildning eller om vidare- utveckling av lokala kompetens- och lärcentrum. Vi menar att så- dana möjligheter till högre utbildning kan och bör utvecklas och stärkas ytterligare genom att universitet och högskolor får ett för- tydligat uppdrag att tillhandahålla mer flexibla utbildningslösningar och samverka med lokala och regionala aktörer. Ett sådant utökat uppdrag bör även omfatta yrkeshögskolan. Sådana lösningar med stark lokal förankring och förmåga att anpassa utbildningsutbudet utifrån arbetsmarknadsregionens behov av kompetens kan bidra till fler människor med högskoleutbildning, bättre matchning på arbets- marknaden och minskad utflyttning.</P>
<P class="p116 ft29"><SPAN class="ft29">7.6</SPAN><SPAN class="ft54">Staten bör vara närvarande i alla delar av landet</SPAN></P>
<P class="p200 ft9">I vårt arbete med att analysera landsbygdernas utveckling har vi sett att de statliga myndigheterna precis som mycket annan kunskaps- intensiv verksamhet blir allt mer koncentrerad till de större tätort- erna. Denna utveckling är delvis en följd av den förda förvaltnings- politiken där vissa frågor om statens egen organisering har dele- gerats till de enskilda myndigheterna. I stället för att hantera orga- niseringen strategiskt och med landets alla delar för ögonen har myndighetsledningarna fått i uppdrag att sköta sin begränsade del av det samlade statliga ansvaret gentemot medborgare och företag. Detta samtidigt som myndigheterna har haft krav på sig att effek- tivisera sin verksamhet, vilket har lett till att många myndigheter har valt att organisera sig i större enheter och koncentrera verksam-</P>
<P class="p51 ft22">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td175"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td262"><P class="p16 ft26">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">het till ett mindre antal större tätorter och framför allt städer. Det här har inneburit att även om alla myndigheter gör rätt utifrån sitt upp- drag blir det samlade resultatet långt ifrån det bästa för att stimu- lera till hållbar utveckling och tillväxt i hela landet. Enligt vår bedöm- ning har detta bidragit till att staten och den statliga förvaltnings- politiken har blivit ytterligare en faktor som driver på urbaniseringen.</P>
<P class="p12 ft9">Att staten snarare driver på än motverkar urbaniseringen är dock ingen självklarhet. Danmark har till exempel valt att gå en annan väg. I oktober 2015 introducerade den danska regeringen en relativt omfattande omlokalisering av statliga myndigheter från Köpenhamns- regionen till cirka 40 mindre orter runt om i landet. Omlokalise- ringen omfattar såväl hela myndigheter som delar av myndigheter. Totalt är det strax över tio procent av de statliga arbetstillfällena i Köpenhamn som flyttas ut till regionerna.<SPAN class="ft38">4</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Syftet med reformen är att åstadkomma ett mer geografiskt balanserat land och beslutet motiveras med att de statliga myndig- heterna och arbetstillfällena behöver komma närmare medborgare och företag. En ökad närhet till medborgare och företag antas göra det lättare för myndigheterna att utföra sina uppgifter. Reformen motiveras vidare av att staten har ett ansvar för att genom de stat- liga arbetstillfällena bidra till aktivitet och arbetstillfällen i hela landet. Myndigheterna ska lokaliseras så att de kan dra nytta av var- andra och den kompetens som redan finns inom den region dit de omlokaliseras. På så vis ska lokaliseringen också främja synergier mellan statliga myndigheter, universitet och näringsliv inom en region.<SPAN class="ft38">5</SPAN></P>
<P class="p123 ft9">Enligt Parlamentariska landsbygdskommittén finns det skäl för Sverige att välja samma väg som man har gjort i Danmark. Vi menar att staten behöver bli mer närvarande i hela landet och att staten som arbetsgivare måste ta sitt regionala ansvar. Detta eftersom det även i Sverige finns ett tydligt behov av en bättre balans när det gäller hur de statliga myndigheterna och arbetstillfällena är för- delade över landet. Riksdag och regering har i många sammanhang betonat vikten av statens närvaro i landets olika delar, men utan att detta har fått någon större betydelse för myndigheternas lokali-</P>
<P class="p73 ft6"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft40">Finansministeriet (2015), </SPAN>Bedre balance – statslige arbejdspladser taettere på borgere og virk- somheder<SPAN class="ft7">, 2015/16:2.</SPAN></P>
<P class="p551 ft42"><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft41">Finansministeriet (2015), </SPAN>Bedre balance – statslige arbejdspladser taettere på borgere og virk- somheder<SPAN class="ft5">, 2015/16:2.</SPAN></P>
<P class="p317 ft22">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft22">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">sering. Mot denna bakgrund menar vi att det finns anledning för Sverige att omlokalisera statliga myndigheter från storstäderna och de större tätorterna så att de kan bidra till tillväxt och utveckling i hela landet.</P>
<P class="p50 ft9">En ökad statlig närvaro i hela landet kan bidra till landsbygd- ernas utveckling på flera olika sätt. Statliga arbetstillfällen kan till exempel stötta regioner i behov av arbetstillfällen och öka mängden akademiska jobb i Sveriges landsbygder. Under vårt arbete har vi sett exempel på landsbygdskommuner vars näringsliv fått problem med kompetensförsörjningen efter att en statlig myndighet har läm- nat kommunen. Detta eftersom flytten lett till sämre möjligheter för medflyttande familjemedlemmar att hitta sysselsättning på orten. Vi menar därför att statens närvaro är viktig för att skapa bättre förutsättningarna för kompetensförsörjning och rörlighet på arbets- marknader runtom i landet. I många kommuner saknas det i dag akademiska jobb vilket skapar sämre förutsättningar för utflyttning från storstäderna och de större städerna.</P>
<P class="p422 ft9">I ett längre perspektiv bör staten som helhet tjäna på en större spridning av de statliga myndigheterna och arbetstillfällen över landet. Erfarenheter från hela landets vardagsliv leder till att för- valtningen är mer bekant med förhållandena i landets olika delar och därmed kan utveckla en förmåga att ta hänsyn till detta i genom- förandet av politiken. På sikt bör detta stärka medborgarnas och företagens förtroende för förvaltningen samt den förda politikens och förvaltningens legitimitet.</P>
<P class="p47 ft9">Staten har även annat att tjäna på en god närvaro i hela landet. Fler myndigheter lokaliserade utanför storstäderna och de större städerna skulle till exempel kunna sänka kostnaderna för förvalt- ningen på längre sikt eftersom hyror och andra kostnader är lägre utanför de största städerna. I de mindre städerna är personalrörlig- heten många gånger mindre och inom vissa kompetensområden är mindre städer ofta konkurrenskraftiga jämfört med överhettade storstadsområden.</P>
<P class="p140 ft9">Möjligheterna för statliga myndigheter att vara närvarande i hela landet har dessutom aldrig varit bättre. Digitaliseringens möjlig- heter gör att det i dag krävs allt mindre fysisk närvaro till regering och riksdag. Det finns av den anledningen inga starka skäl för att merparten av de statliga myndigheterna och de statliga jobben ska finnas i Stockholmsregionen.</P>
<P class="p613 ft22">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td175"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td262"><P class="p16 ft26">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p196 ft9">Vi anser därför att regeringen så snart som möjligt bör ta initiativ till en omlokalisering av statliga myndigheter och arbetstillfällen. Ett sådant initiativ tar lämpligen sin utgångspunkt i det uppdrag om att lämna förslag på myndighetsuppgifter som kan omlokaliseras som Statens servicecenter nyligen har fått och den utredning om statliga myndigheters beslut för lokalisering som Statskontoret ska lämna till regeringen den 1 april 2016.</P>
<P class="p14 ft9">I anslutning till diskussionen om den statliga närvaron i hela landet vill kommittén också peka på att även regioner och kom- muner har en viktig roll att spela när det gäller lokaliseringen av de offentliga arbetstillfällena. Regioner och kommuner har ett ansvar för att hela den egna geografin ska ha långsiktiga möjligheter till tillväxt. Samtidigt tenderar även den här typen av arbetstillfällen att koncentreras till de större tätorterna. Inom varje region kan det därför finnas skäl att se över hur de offentliga arbetstillfällena är lokaliserade och överväga omlokaliseringar för att åstadkomma en bättre närvaro i hela regionen.</P>
<P class="p645 ft31"><SPAN class="ft29">7.7</SPAN><SPAN class="ft72">Andra frågor som kommittén menar är särskilt viktiga i det fortsatta arbetet</SPAN></P>
<P class="p100 ft9">I detta kapitel har vi gjort ett antal bedömningar och ställnings- taganden i frågor som vi menar är särskilt viktiga för landsbygd- ernas långsiktiga utveckling. Utöver dessa frågor finns det ett antal ytterligare frågor som vi behöver ägna uppmärksamhet under arbetet med slutbetänkandet. Det rör sig dels om frågor och utmaningar som följer av en långvarig utveckling med en krympande befolk- ning, dels om frågor kopplade till de möjligheter som globaliseringen och digitaliseringen för med sig. Vi ser också ett behov av att en politik för Sveriges landsbygder bidrar till omställningen till en bio- baserad ekonomi och att Sverige kan ta sitt ansvar för miljön och klimatet liksom för den framtida livsmedelsproduktionen, men att detta kan kräva avvägningar mellan olika samhällsmål. Sverige har god kunskap om hållbar produktion av varor och tjänster från jord- bruket och kan fylla en viktig roll som föregångsland när det gäller förutsättningarna för att klara den globala livsmedelsförsörjningen. Sveriges klimatåtaganden i Paris 2015 liksom miljökvalitetsmålen är något som påverkar landsbygderna. Det är därför viktigt att lyfta</P>
<P class="p615 ft22">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft22">Parlamentariska landsbygdskommitténs bedömningar och ställningstaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p646 ft9">vårt gemensamma miljö- och klimatansvar i de frågor som kom- mittén kommer att behandla under arbetet med slutbetänkandet.</P>
<P class="p647 ft14">I det fortsatta arbetet kommer kommittén särskilt att fokusera på följande frågor:</P>
<P class="p648 ft14">Hur kan och bör staten agera för att skapa förutsättningar och verktyg för kommuner att hantera demografiska utmaningar och öka sin attraktivitet för kvinnor och män samt för företag?</P>
<P class="p649 ft9">Vilket ansvar har staten och vilka åtgärder kan den vidta för att säkerställa en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning i Sveriges landsbygder?</P>
<P class="p650 ft12">Hur kan en framtida modell för effektiv landsbygdssäkring se ut?</P>
<P class="p104 ft14">Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för landsbygderna att utnyttja de möjligheter som följer av ökad globalisering och digi- talisering?</P>
<P class="p649 ft14">Hur skapas möjligheter för näringslivsbaserad tillväxt som tar hänsyn till de olika territoriella och demografiska grundförut- sättningarna som landets olika delar har?</P>
<P class="p649 ft9">Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för att ta tillvara den kraft och det engagemang som finns i Sveriges landsbygder – i form av de kvinnor och män som lever där och de organisationer som är verksamma där – i arbetet för en uthållig utveckling och tillväxt?</P>
<P class="p651 ft9">Behöver staten slå fast en form av miniminivå när det gäller till- gängligheten till kommersiell och offentlig service och vilket ansvar har i sådana fall staten när olika aktörer inte klarar av att leva upp till dessa nivåer?</P>
<P class="p652 ft22">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<P class="p5 ft8">Litteratur- och källförteckning</P>
<P class="p653 ft14">AgriFood economics centre (2015), <SPAN class="ft48">Landsbygdsnytta – som motiv för stöd till landsbygden</SPAN>, Rapport 2015:1.</P>
<P class="p7 ft37"><SPAN class="ft12">Almi (2014), </SPAN>Årsredovisning 2014<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p654 ft47"><SPAN class="ft9">Amcoff, J. m.fl. (2011), </SPAN>Pensionspuckeln: 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen<SPAN class="ft9">, Demografisk rapport 2011:2, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting.</SPAN></P>
<P class="p655 ft47"><SPAN class="ft9">Amcoff, J, m.fl. (2011), </SPAN>The (un)importance of the closure of village shops to rural migration patterns<SPAN class="ft9">, i The International Review of Retail, Distribution and Consumer Research vol. 21, nr. 2, s. 129– 143.</SPAN></P>
<P class="p656 ft48"><SPAN class="ft14">Amcoff, J. (2012), </SPAN>Do Rural Districts Die When Their Schools Close? Evidence from Sweden around 2000<SPAN class="ft14">, i Educational Planning vol. 20, nr. 3, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">47–60.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p657 ft14">Amcoff, J. och Nieodmysl, T. (2013), <SPAN class="ft48">Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000</SPAN>, Demografisk rapport 2013:4, Tillväxt- och region- planeförvaltningen Stockholms läns landsting.</P>
<P class="p657 ft14">Andersson, E. och Abrahamsson, M. (2012), <SPAN class="ft48">Changing residential mobility rates of older people in Sweden, </SPAN>i Ageing & Society 32, s. <NOBR>963–982.</NOBR></P>
<P class="p658 ft48"><SPAN class="ft14">Anderstig, C. (2012), </SPAN>Försörjningskvoten i olika delar av Sverige – scenarier till år 2050<SPAN class="ft14">. Underlagsrapport 8 till Framtidskommissio- nen.</SPAN></P>
<P class="p659 ft9">Anderstig, C. och Joyce, P. (2015), <SPAN class="ft47">Transportinfrastruktur och till- gänglighet</SPAN>, Underlagsrapport till Parlamentariska landsbygdskom- mittén.</P>
<P class="p655 ft47"><SPAN class="ft9">Anstein Dobloug, T. (2012), </SPAN>Høyvekstbedrifter og regionale finan- sieringssystemer<SPAN class="ft9">, Lunds Universitet.</SPAN></P>
<P class="p660 ft22">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p661 ft48"><SPAN class="ft14">Arnfalk, P. (2013), </SPAN>Arbete, studier och möten på distans – hur påverkas resandet? <SPAN class="ft14">Underlagsrapport till Utredningen om fossilfri fordons- trafik</SPAN>.</P>
<P class="p662 ft48"><SPAN class="ft14">Backman, M. (2013), </SPAN>Regions, Human Capital and New Firm For- mation<SPAN class="ft14">, Jönköping International Business School.</SPAN></P>
<P class="p663 ft9">Bjerke, L. och Johansson, S. (2015), <SPAN class="ft47">Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder</SPAN>, Underlagsrapport till Parlamentariska lands- bygdskommittén.</P>
<P class="p664 ft37"><SPAN class="ft12">Boverket (2012), </SPAN>Kommunernas översiktsplaner.</P>
<P class="p665 ft10"><SPAN class="ft11">Boverket (2015), </SPAN>Behov av bostadsbyggande – Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025<SPAN class="ft11">, Rapport 2015:18.</SPAN></P>
<P class="p666 ft37"><SPAN class="ft12">Boverket (2015), </SPAN>Bostadsmarknadsenkäten 2015.</P>
<P class="p667 ft37"><SPAN class="ft12">Boverket (2015), </SPAN>Slutrapport: Boendesituationen för nyanlända<SPAN class="ft12">, 2015:40.</SPAN></P>
<P class="p668 ft14">Brandt, D. och Westholm, E. (2006), <SPAN class="ft48">Statens nya geografi</SPAN>, Ansvars- kommitténs skriftserie.</P>
<P class="p669 ft48"><SPAN class="ft14">Bredbandsforum (2014), </SPAN>Bredband i hela landet – Slutrapport från Byanätsgruppen.</P>
<P class="p662 ft9">Börjesson, M., Eliasson, J. och Isacsson, G. (2013), <SPAN class="ft47">Infrastrukturens påverkan på ekonomisk tillväxt</SPAN>, i Konjunkturinstitutet (2013),</P>
<P class="p670 ft10">Tillväxt- och sysselsättningseffekter av infrastrukturinvesteringar, FoU och utbildning – En litteraturöversikt<SPAN class="ft11">, Specialstudier Nr 37.</SPAN></P>
<P class="p669 ft48"><SPAN class="ft14">Cars, G. m.fl. (2013), </SPAN>Nya regler för ökat bostadsbyggande och bättre infrastruktur.</P>
<P class="p671 ft48"><SPAN class="ft14">Cawling, M., Siepel, J. (2012), </SPAN>Public intervention in UK small firm credit markets: <NOBR>Value-for-money</NOBR> or waste of scarce resources?<SPAN class="ft14">, Science Policy Research Unit, University of Sussex, Brighton.</SPAN></P>
<P class="p669 ft47"><SPAN class="ft9">Dinesen, P.T. (2011), </SPAN>When in Rome, do as the romans do? An ana- lysis of the acculturation of generalized trust of <NOBR>non-western</NOBR> immi- grants in Western Europe.</P>
<P class="p664 ft12">Europeiska kommissionen (2010), <SPAN class="ft37">En digital agenda för Europa</SPAN>.</P>
<P class="p668 ft9">Europeiska kommissionen (2010), <SPAN class="ft47">Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla</SPAN>, (03/03/2010).</P>
<P class="p672 ft14">Europeiska kommissionen (2011), <SPAN class="ft48">Common Agriculture Policy towards 2020</SPAN>, SEC (2011) 1154 final/2.</P>
<P class="p213 ft22">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td263"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p16 ft26">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p673 ft14">Europeiska kommissionen (2014), <SPAN class="ft48">Digital Agenda Targets Progress report</SPAN>, Digital Agenda Targets.</P>
<P class="p674 ft14">Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2013), <SPAN class="ft48">Bonde söker bidrag – En </SPAN><NOBR><SPAN class="ft48">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft48"> om effektiviteten i det svenska lands- bygdsprogrammet</SPAN>, ESO 2013:6.</P>
<P class="p674 ft9">Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2014), <SPAN class="ft47">Kapital på krita? En </SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> om företagandets finansiering</SPAN>, 2014:4.</P>
<P class="p675 ft37"><SPAN class="ft12">EY (2014), </SPAN>Framtida fiberinvesteringar i Sverige<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p676 ft47"><SPAN class="ft9">Finansministeriet (2015), </SPAN>Bedre balance – statslige arbejdspladser taettere på borgere og virksomheder<SPAN class="ft9">, 2015/16:2.</SPAN></P>
<P class="p677 ft10"><SPAN class="ft11">Florén, P. m.fl. (2013), </SPAN>Analys av förutsättningarna för byggande av hyreshus utanför storstäderna<SPAN class="ft11">, Sveriges kommuner och landsting.</SPAN></P>
<P class="p7 ft37"><SPAN class="ft12">Florida, R. (2002), </SPAN>The rise of the creative class.</P>
<P class="p678 ft11">Garvill, J, Malmberg, G. och Westin, K. (2000), <SPAN class="ft10">Värdet av att flytta och att stanna – om flyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden.</SPAN></P>
<P class="p674 ft14">Glaeser, E.L. m.fl. (2001), <SPAN class="ft48">Consumer city</SPAN>, i Journal of economic geo- graphy 1, vol. 1, s. <NOBR>27–50.</NOBR></P>
<P class="p7 ft37"><SPAN class="ft12">Glesbygdsverket (2001), </SPAN>Slutlig utvärdering Leader II. Vitbok.</P>
<P class="p676 ft48"><SPAN class="ft14">Glesbygdsverket (2004), </SPAN>Landsbygdsdimensionen i det regionala ut- vecklingsarbetet<SPAN class="ft14">, delrapport september 2004.</SPAN></P>
<P class="p674 ft48"><SPAN class="ft14">Glesbygdsverket (2006), </SPAN>Småföretagandets villkor i gles- och lands- bygder.</P>
<P class="p674 ft48"><SPAN class="ft14">Green, A. (2003), </SPAN>Credit Guarantee Schemes for Small Enterprises: An effective Instrument to Promote Private <NOBR>Sector-led</NOBR> Growth?<SPAN class="ft14">, UNIDO, Working Paper No. 10.</SPAN></P>
<P class="p674 ft47"><SPAN class="ft9">Gärtner, S. (2014), </SPAN>New macroeconomic evidence on internal migra- tion in Sweden <NOBR>1967–2003<SPAN class="ft9">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> Regional studies.</SPAN></P>
<P class="p655 ft9">Hellners, T och Malmqvist, B (2007), <SPAN class="ft47">Förvaltningslagen med kom- mentarer</SPAN>.</P>
<P class="p656 ft9">Johansson, S. och Pettersson, L. (2014), <NOBR><SPAN class="ft47">Small-scale</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> food production and location of gourmet restaurants in rural Sweden</SPAN>, CESIS working paper serie, nr. 382.</P>
<P class="p655 ft48"><SPAN class="ft14">Konkurrensverket (2013), </SPAN>Konkurrensen på den finansiella tjänste- marknaden – inlåning, bolån och fonder.</P>
<P class="p679 ft22">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p661 ft48"><SPAN class="ft14">Konkurrensverket (2014), </SPAN>Etablering och konkurrens bland vårdcen- traler<SPAN class="ft14">, Rapport 2014:2.</SPAN></P>
<P class="p669 ft48"><SPAN class="ft14">Konsumentverket (2008), </SPAN>Kommersiell service i alla delar av landet<SPAN class="ft14">, Rapport 2008:6.</SPAN></P>
<P class="p669 ft48"><SPAN class="ft14">Kontigo (2011), </SPAN>Små företags behov av krediter och system för att till- godose dem.</P>
<P class="p663 ft9">Lantbrukarnas riksförbund (2009), <SPAN class="ft47">Den onsynliga entreprenören – Genus och företagande i de gröna näringarna.</SPAN></P>
<P class="p672 ft47"><SPAN class="ft9">Lindgren, U. (2003), </SPAN>Who is the <NOBR>Counter-Urban</NOBR> Mover? Evidence from the Swedish Urban System<SPAN class="ft9">, i International Journal of Popu- lation Geography, vol. 9, nr. 5, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">399–418.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p672 ft9">Livsmedelekonomiska institutet (2004), <SPAN class="ft47">En levande landsbygd – vad kan politik åstadkomma? </SPAN>Rapport 2004:3.</P>
<P class="p680 ft10"><SPAN class="ft11">Lundholm, E. (2010), </SPAN>Interregional migration propensity and labour market size in Sweden <NOBR>1970–2001<SPAN class="ft11">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> Regional studies 44, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">455–464.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p669 ft48"><SPAN class="ft14">Lundholm, E. (2012), </SPAN>Returning Home? Migration to Birthplace among Migrants after Age 55<SPAN class="ft14">, i Population, Space and Place vol. 18, nr. 1, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">74–84.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p662 ft14">Läkemedelsverket (2014), <SPAN class="ft48">Apoteksombud</SPAN>, Rapport från Läkemedels- verket <NOBR>2014-04-29.</NOBR></P>
<P class="p669 ft48"><SPAN class="ft14">Länsstyrelserna (2015), </SPAN>Bevakning av grundläggande betaltjänster. Länsstyrelsernas årsrapport 2015.</P>
<P class="p669 ft14">Malmberg, G. och Pettersson, A. (2007), <SPAN class="ft48">Distance to elderly parents: Analyses of Swedish register data</SPAN>, Demographic research 17, s. 679– 703.</P>
<P class="p669 ft47"><SPAN class="ft9">Marjavaara, R. (2008), </SPAN>Second Home Tourism: The Root to Displace- ment in Sweden?</P>
<P class="p672 ft9">Müller D.K. (2007), <SPAN class="ft47">Second homes</SPAN>, i Scandinavian Journal of Hos- pitality and Tourism, vol. 7, nr. 3 och Marjavaara, R. (2008),</P>
<P class="p681 ft37">Second Home Tourism: The Root to Displacement in Sweden?</P>
<P class="p103 ft12">Umeå universitet.</P>
<P class="p667 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2010),</P>
<P class="p103 ft37">Städer och tillväxt – Vad säger forskningen? <SPAN class="ft12">Dnr 2010/065.</SPAN></P>
<P class="p664 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2011),</P>
<P class="p682 ft37">Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service<SPAN class="ft12">, Rapport 2011:10.</SPAN></P>
<P class="p683 ft22">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td263"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p16 ft26">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p684 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2011),</P>
<P class="p685 ft48">Regionalt investeringsstöd – En effektutvärdering i en värld med många företagsstöd. <SPAN class="ft14">Working paper/PM 2012:16.</SPAN></P>
<P class="p3 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2012),</P>
<P class="p685 ft48">Rural Housing <SPAN class="ft14">– </SPAN>Landsbygdsboende i Norge, Sverige och Finland<SPAN class="ft14">, Rapport 2012:05.</SPAN></P>
<P class="p686 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2012),</P>
<P class="p687 ft47">Från aktiv lokaliseringspolitik till regional politik<SPAN class="ft9">, Working paper/ PM 2012:18.</SPAN></P>
<P class="p675 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2013),</P>
<P class="p688 ft10">Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2012. Analys av utvecklingen i landets olika regioner<SPAN class="ft11">, Rapport 2013:04.</SPAN></P>
<P class="p7 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2013),</P>
<P class="p689 ft37">Att utveckla regioners lärande<SPAN class="ft12">, Rapport 2013:02.</SPAN></P>
<P class="p675 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2014),</P>
<P class="p690 ft48">Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik<SPAN class="ft14">, Rapport 2014:04.</SPAN></P>
<P class="p3 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2014),</P>
<P class="p691 ft37">Samverkan inom ramen för flernivåstyrning<SPAN class="ft12">, PM 2014:09.</SPAN></P>
<P class="p675 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2014),</P>
<P class="p692 ft10">Varför är vissa platser mer attraktiva än andra? – en forsknings- översikt om de faktorer som skapar boendeattraktivitet<SPAN class="ft11">, PM 2014/13.</SPAN></P>
<P class="p3 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2015),</P>
<P class="p685 ft48">Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014, <SPAN class="ft14">Rapport 2015:04.</SPAN></P>
<P class="p686 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2015),</P>
<P class="p687 ft47">Tillgång till grundläggande betaltjänster – slutrapport<SPAN class="ft9">, Rapport 2015:20.</SPAN></P>
<P class="p675 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2015),</P>
<P class="p689 ft37">Funktionella analysregioner – revidering 2015<SPAN class="ft12">, PM 2015:22.</SPAN></P>
<P class="p521 ft12">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2016),</P>
<P class="p693 ft47">Regional tillväxt 2015 – trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft<SPAN class="ft9">, Rapport 2016:1.</SPAN></P>
<P class="p694 ft22">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p661 ft47"><SPAN class="ft9">Nannestad, P. m.fl. (2014), </SPAN>Do Institutions or Culture Determine the Level of Social Trust? The Natural Experiment of Migration from Nonwestern to Western Countries<SPAN class="ft9">, i Journal of Ethnic and Migration Studies, vol. 40, nr. 4.</SPAN></P>
<P class="p680 ft10"><SPAN class="ft11">Niedomysl, T. (2008), </SPAN>Residential preferences for interregional migra- tion in Sweden: demographic, socioeconomic, and geographical determinanit<SPAN class="ft11">, i Environment and Planning A, vol. 40, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">1109–1131.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p669 ft47"><SPAN class="ft9">Niedomysl, T. (2010), </SPAN>Towards a conceptual framework of place attractiveness: a migration perspective<SPAN class="ft9">, i Geografiska annaler B, vol. 92, nr. 1, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">97–109.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p672 ft9">Niedomysl, T. & Amcoff, J. (2010), <SPAN class="ft47">Is there hidden potential for rural population growth in Sweden? </SPAN>i Rural Sociology 76, nr. 2, s. <NOBR>257–279.</NOBR></P>
<P class="p672 ft14">Niedomysl, T. och Hansen, H.K. (2010), <SPAN class="ft48">What matters for the deci- sion to move: jobs versus amenities</SPAN>, i Environment and Planning A, vol. 42, s. <NOBR>1636–1649.</NOBR></P>
<P class="p662 ft14">Nieodmysl, T. och Clark, W.A.V. (2014), <SPAN class="ft48">What matters for internal migration, jobs or amenities</SPAN>, i Migrations letters, vol. 11, nr. 3, s. <NOBR>377–386.</NOBR></P>
<P class="p662 ft48"><SPAN class="ft14">Nilsson, K. (2003), </SPAN>Moving into the City and Moving Out Again: Swedish Evidence from the Cohort Born in 1968, <SPAN class="ft14">i Urban Studies vol. 40, nr. 7, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">1243–1258.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p695 ft133">Nordiska ministerrådet (2002), <SPAN class="ft132">Nöjda så in i Norden</SPAN>, Nord 2002:6. Nordiska ministerrådet (2011), <SPAN class="ft132">Megatrends</SPAN>.</P>
<P class="p696 ft47"><SPAN class="ft9">Nordlund, B. (2012), </SPAN>Marknadsmässiga avkastningskrav och allmän- nyttiga kommunala bostadsaktiebolag<SPAN class="ft9">, SABO.</SPAN></P>
<P class="p697 ft10"><SPAN class="ft11">Näringsutskottet (2015), </SPAN>Näringsutskottets betänkande 2014/15:NU8 Riksrevisionens rapport om förvaltningen av regionala projektmedel.</P>
<P class="p698 ft9">OECD (2011), <SPAN class="ft47">OECD regional typology</SPAN>, June 2011, Directorate for Public Governance and Territorial Development.</P>
<P class="p699 ft47"><SPAN class="ft9">OECD (2013), </SPAN>Financing SMEs and Entrepreneurs 2013: An OECD Scoreboard.</P>
<P class="p699 ft48"><SPAN class="ft14">OECD (2015), </SPAN>Financing SMEs and Entrepreneurs 2015: An OECD Scoreboard.</P>
<P class="p666 ft12">Pettersson, T. (2006), <SPAN class="ft37">När banken lämnade byn</SPAN>, Uppsala Universitet.</P>
<P class="p683 ft22">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td263"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p16 ft26">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p673 ft48"><SPAN class="ft14">Post- och telestyrelsen (2014), </SPAN>PTS åtgärder för ökad mobiltäck- ning<SPAN class="ft14">, Promemoria.</SPAN></P>
<P class="p674 ft48"><SPAN class="ft14">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Kommersiella förutsättningar för ut- byggnad av accessnät.</P>
<P class="p700 ft10"><SPAN class="ft11">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät<SPAN class="ft11">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">PTS-ER-2015:7.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p701 ft47"><SPAN class="ft9">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Rapport av uppdrag att utreda den framtida användningen av 700 <NOBR>MHz-bandet</NOBR> <NOBR>(694–790</NOBR> MHz)<SPAN class="ft9">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">PTS-ER-2015:15.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p656 ft9">Post- och telestyrelsen (2015), <SPAN class="ft47">Uppföljning av regeringens bredbands- strategi 2015</SPAN>, <NOBR>PTS-ER-2015:16.</NOBR></P>
<P class="p655 ft47"><SPAN class="ft9">Post- och telestyrelsen (2015), </SPAN>Återrapportering av PTS regerings- uppdrag inom Grundläggande betaltjänster.</P>
<P class="p655 ft48"><SPAN class="ft14">Putnam, R. D. (1993), </SPAN>Making Democracy Work. Civic Traditions in Modern Italy<SPAN class="ft14">, Princeton University Press.</SPAN></P>
<P class="p7 ft37"><SPAN class="ft12">Ramböll (2014), </SPAN>Förutsättningar och tillgång till kapital.</P>
<P class="p702 ft133">Regeringens proposition 1989/90:146, <SPAN class="ft132">Om livsmedelspolitiken</SPAN>. Regeringens proposition 1990/91:100.</P>
<P class="p703 ft14">Regeringens proposition 1993/94:140, <SPAN class="ft48">Bygder och regioner i utveck- ling.</SPAN></P>
<P class="p704 ft133">Regeringens proposition 1994/95:1. Regeringens proposition 1994/95:100.</P>
<P class="p703 ft14">Regeringens proposition 1997/98:62, <SPAN class="ft48">Regional tillväxt – för arbete och välfärd.</SPAN></P>
<P class="p705 ft11">Regeringens proposition 1997/98:142, <SPAN class="ft10">Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska Unionen.</SPAN></P>
<P class="p706 ft9">Regeringens proposition 1999/2000:86, <SPAN class="ft47">Ett informationssamhälle för alla</SPAN>.</P>
<P class="p707 ft9">Regeringens proposition 2001/02:4, <SPAN class="ft47">En politik för tillväxt och livs- kraft i hela landet.</SPAN></P>
<P class="p707 ft9">Regeringens proposition 2004/05:175, <SPAN class="ft47">Från </SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">IT-politik</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> för samhället till politik för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">IT-samhället.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p708 ft133">Regeringens proposition 2005/06:1. Regeringens proposition 2007/08:1<SPAN class="ft132">.</SPAN></P>
<P class="p709 ft22">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p661 ft14">Regeringens proposition 2007/08:78, <SPAN class="ft48">En effektivare förvaltnings- struktur inom politikområden med strategisk betydelse för nationell och regional konkurrenskraft.</SPAN></P>
<P class="p710 ft12">Regeringens proposition 2009/10:170, <SPAN class="ft37">En enklare plan- och bygglag.</SPAN></P>
<P class="p668 ft14">Regeringens proposition 2009/10:175, <SPAN class="ft48">Offentlig förvaltning för demo- krati, delaktighet och tillväxt.</SPAN></P>
<P class="p711 ft135">Regeringens proposition 2010/11:64, <SPAN class="ft134">Två strandskyddsfrågor. </SPAN>Regeringens proposition 2011/12:1.</P>
<P class="p666 ft12">Regeringens proposition 2011/12:1.</P>
<P class="p712 ft9">Regeringens proposition 2012/13:25, <SPAN class="ft47">Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem.</SPAN></P>
<P class="p664 ft12">Regeringens proposition 2012/13:1.</P>
<P class="p712 ft9">Regeringens proposition 2013/14:181, <SPAN class="ft47">Lättnad i lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel.</SPAN></P>
<P class="p699 ft14">Regeringens proposition 2013/14:214, <SPAN class="ft48">Strandskydd vid små sjöar och vattendrag.</SPAN></P>
<P class="p713 ft133">Regeringens proposition 2014/15:1. Regeringens proposition 2015/16:1.</P>
<P class="p714 ft14">Regeringens skrivelse 2008/09:167, <SPAN class="ft48">En strategi för att stärka utveck- lingskraften i Sveriges landsbygder</SPAN>, Skr. 2008/09:167.</P>
<P class="p698 ft14">Regeringens skrivelse 2014/15:12, <SPAN class="ft48">Riksrevisionens rapport om förvalt- ningen av regionala projektmedel</SPAN>, Skr. 2014/15:12.</P>
<P class="p715 ft10"><SPAN class="ft11">Regeringskansliet (2007), </SPAN>En nationell strategi för regional kon- kurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning <NOBR>2007–2013<SPAN class="ft11">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> N6051.</SPAN></P>
<P class="p716 ft47"><SPAN class="ft9">Regeringskansliet (2009), </SPAN>Bredbandsstrategi för Sverige<SPAN class="ft9">, N2009/8317/ ITP.</SPAN></P>
<P class="p697 ft47"><SPAN class="ft9">Regeringskansliet (2012), </SPAN>Med medborgaren i centrum. Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning<SPAN class="ft9">, N2012.37.</SPAN></P>
<P class="p699 ft47"><SPAN class="ft9">Regeringskansliet (2015), </SPAN>En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft <NOBR>2015–2020<SPAN class="ft9">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> Dnr N2015/5297/RT.</SPAN></P>
<P class="p697 ft47"><SPAN class="ft9">Regeringskansliet (2015), </SPAN>Uppdrag respektive erbjudande om regio- nala bredbandskoordinatorer<SPAN class="ft9">, Regeringsbeslut N2015/4465/ITP.</SPAN></P>
<P class="p699 ft48"><SPAN class="ft14">Riksrevisionen (2014), </SPAN>Förvaltning av regionala projektmedel – delat ansvar, minskad tydlighet? <SPAN class="ft14">RiR 2014:10.</SPAN></P>
<P class="p717 ft22">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td263"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p16 ft26">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p718 ft48"><SPAN class="ft14">Rosén, M. (2002), </SPAN>Förhandlingar med förhinder. En studie av de regio- nala tillväxtavtalen i Skåne och Kalmar län. <SPAN class="ft14">Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p719 ft137"><SPAN class="ft136">Skogsstyrelsen (2014), </SPAN>Skogsstatistisk årsbok 2014. <SPAN class="ft136">SOU 2000:111, </SPAN><NOBR>IT-infrastruktur</NOBR> för stad och land. <SPAN class="ft136">SOU 2003:29, </SPAN>Mot en ny landsbygdspolitik.</P>
<P class="p3 ft37"><SPAN class="ft12">SOU 2006:101, </SPAN>Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier.</P>
<P class="p720 ft47"><SPAN class="ft9">SOU 2006:106, </SPAN>Fakta – omvärld – inspiration. Underlagsrapporter i arbetet med en strategi för hållbar landsbygdsutveckling.</P>
<P class="p675 ft37"><SPAN class="ft12">SOU 2007:10, </SPAN>Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft.</P>
<P class="p521 ft12">SOU 2007:25, <SPAN class="ft37">Plats för tillväxt</SPAN>, bilaga 2 till Långtidsutredningen 2008.</P>
<P class="p721 ft9">SOU 2007:35, <SPAN class="ft47">Flyttning och pendling i Sverige</SPAN>, bilaga 3 till Långtids- utredningen 2008.</P>
<P class="p722 ft137"><SPAN class="ft136">SOU 2009:92, </SPAN>Se medborgaren – för bättre offentlig service. <SPAN class="ft136">SOU 2014:21, </SPAN>Bredband för Sverige in i framtiden.</P>
<P class="p703 ft48"><SPAN class="ft14">SOU 2012:81, </SPAN>Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen reform.</P>
<P class="p723 ft10"><SPAN class="ft11">SOU 2013:40, </SPAN>Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet. <SPAN class="ft11">Slutbetänkande från Innovationsrådet.</SPAN></P>
<P class="p3 ft37"><SPAN class="ft12">SOU 2015:02, </SPAN>Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner.</P>
<P class="p691 ft12">Delrapport 2 från 2015 års betaltjänstutredning (Fi 2015:02).</P>
<P class="p721 ft48"><SPAN class="ft14">SOU 2015:9, </SPAN>Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för fram- tiden.</P>
<P class="p706 ft48"><SPAN class="ft14">SOU 2015:15, </SPAN>Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en kon- kurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring.</P>
<P class="p686 ft37"><SPAN class="ft12">SOU 2015:35, </SPAN>Service i glesbygd.</P>
<P class="p521 ft37"><SPAN class="ft12">SOU 2015:58, </SPAN>EU och kommunernas bostadspolitik.</P>
<P class="p721 ft47"><SPAN class="ft9">SOU 2015:59, </SPAN>En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning.</P>
<P class="p724 ft137"><SPAN class="ft136">SOU 2015:64, </SPAN>En fondstruktur för innovation och tillväxt. <SPAN class="ft136">SOU 2015:99, </SPAN>Planering och beslut för hållbar utveckling.</P>
<P class="p725 ft47"><SPAN class="ft9">SOU 2015:101, </SPAN>Demografins regionala utmaningar<SPAN class="ft9">, bilaga 7 till Lång- tidsutredningen 2015.</SPAN></P>
<P class="p675 ft37"><SPAN class="ft12">SOU 2015:108, </SPAN>Strandskydd i praktiken.</P>
<P class="p552 ft22">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft37"><SPAN class="ft12">SOU 2016:1, </SPAN>Statens infrastruktur som resurs.</P>
<P class="p668 ft48"><SPAN class="ft14">Statens jordbruksverk (2009), </SPAN>Företagandet på landsbygden – Stad eller land, gör det någon skillnad? <SPAN class="ft14">Rapport 2009:2.</SPAN></P>
<P class="p671 ft10"><SPAN class="ft11">Statens jordbruksverk (2012), </SPAN>Arbete och liv på landsbygden – Lands- bygdens förutsättningar i kunskapsekonomin<SPAN class="ft11">, Rapport 2012:19.</SPAN></P>
<P class="p663 ft9">Statens jordbruksverk (2013), <SPAN class="ft47">Sysselsättning i jordbruket 2013, </SPAN>Sta- tistiska meddelanden JO 30 SM 1401.</P>
<P class="p664 ft12">Statens jordbruksverk (2013), <SPAN class="ft37">Så gjorde vi Allt om landet</SPAN>.</P>
<P class="p668 ft9">Statistiska centralbyrån (2009), <SPAN class="ft47">Integration – utrikes födda på arbets- marknaden</SPAN>, Integration: rapport 2.</P>
<P class="p672 ft9">Statistiska centralbyrån (2014), <SPAN class="ft47">Många svenska ungdomar pendlar till Norge</SPAN>. Artikel 2014:1, publicerad 2 februari 2014.</P>
<P class="p664 ft12">Statistiska centralbyrån (2014), <SPAN class="ft37">Temarapport 2014:6 Utbildning</SPAN>.</P>
<P class="p668 ft14">Statistiska centralbyrån (2015), <SPAN class="ft48">Urbanisering – från land till stad</SPAN>. Nr. 2015:96, Publicerad: <NOBR>2015-03-03.</NOBR></P>
<P class="p669 ft14">Statistiska centralbyrån (2015), <SPAN class="ft48">Nu är männen fler än kvinnorna</SPAN>, pressmeddelande <NOBR>2015-03-27.</NOBR></P>
<P class="p669 ft14">Statistiska centralbyrån (2015), <SPAN class="ft48">Försörjningskvot 1960</SPAN><SPAN class="ft138">−</SPAN><SPAN class="ft48">2014 och prog- nos 2015</SPAN><SPAN class="ft138">−</SPAN><SPAN class="ft48">2060. </SPAN><NOBR>2015-05-19.</NOBR></P>
<P class="p669 ft14">Statistiska centralbyrån (2015), <SPAN class="ft48">Dagens urbanisering – inte på lands- bygdens bekostnad</SPAN>, Nr. 2015:124, Publicerad: <NOBR>2015-06-09.</NOBR></P>
<P class="p726 ft48"><SPAN class="ft14">Statskontoret (2012), </SPAN>Utvärderingar av om- och avregleringar – en kartläggning<SPAN class="ft14">, 2012:10.</SPAN></P>
<P class="p669 ft48"><SPAN class="ft14">Statskontoret (2012), </SPAN>Service i medborgarnas och företagens tjänst<SPAN class="ft14">, Rapport 2012:13.</SPAN></P>
<P class="p663 ft47"><SPAN class="ft9">Statskontoret (2013), </SPAN>En omreglerad apoteksmarknad, Slutrapport<SPAN class="ft9">, 2013:7.</SPAN></P>
<P class="p672 ft9">Svenska stadsnätsföreningen (2014), <SPAN class="ft47">Stadsnätens roll – skapa kon- kurrens och låga priser</SPAN>.</P>
<P class="p664 ft37"><SPAN class="ft12">Svensson, R. (2014), </SPAN>Statlig finansiering till småföretag<SPAN class="ft12">, Timbro.</SPAN></P>
<P class="p668 ft9">Sveriges kommuner och landsting (2010), <SPAN class="ft47">Kommungruppsindelning 2011. Revidering av Sveriges kommuner och landstings kommun- gruppsindelning</SPAN>.</P>
<P class="p672 ft14">Sveriges kommuner och landsting (2015), <SPAN class="ft48">Urbanisering. Utmaningar för kommuner med växande och minskande befolkning</SPAN>.</P>
<P class="p489 ft22">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td263"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p16 ft26">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p727 ft10"><SPAN class="ft11">Syssner, J. (2014), </SPAN>Strategier för kommuner som krymper – Om lokal anpassningspolitik som komplement till lokal tillväxtpolitik<SPAN class="ft11">, i Hermelin, B. (2014), </SPAN>Kommunstrategiska perspektiv – Demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring<SPAN class="ft11">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">CKS-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> 2014:1.</SPAN></P>
<P class="p728 ft48"><SPAN class="ft14">Söderblom, A. (2012), </SPAN>The current state of the venture capital in- dustry in relation to other finaning sources for startup firms<SPAN class="ft14">, Entre- prenörsskapsforum.</SPAN></P>
<P class="p674 ft9">Tand- och läkemedelsförmånsverket (2015), <SPAN class="ft47">Redovisning av uppdrag att följa upp och utvärdera statsbidrag till apotek i glesbygd</SPAN>, Diarie- nummer: 3781/2015.</P>
<P class="p655 ft47"><SPAN class="ft9">Tillväxtverket (2012), </SPAN>Med örat mot marken – om myndigheternas medverkan i det regionala tillväxtarbetet<SPAN class="ft9">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">012-2012-1506.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p655 ft47"><SPAN class="ft9">Tillväxtverket (2014), </SPAN>Slutrapport Regionala serviceprogram 2009– 2013<SPAN class="ft9">, Rapport 0164.</SPAN></P>
<P class="p655 ft48"><SPAN class="ft14">Tillväxtverket (2014), </SPAN>Trender och mönster i det regionala tillväxt- arbetet 2013<SPAN class="ft14">, Rapport 0174.</SPAN></P>
<P class="p674 ft48"><SPAN class="ft14">Tillväxtverket (2014), </SPAN>Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet<SPAN class="ft14">, Rapport 0192.</SPAN></P>
<P class="p674 ft48"><SPAN class="ft14">Tillväxtverket (2014), </SPAN>Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag. Företagens villkor och verklighet 2014<SPAN class="ft14">, Info 0563.</SPAN></P>
<P class="p674 ft48"><SPAN class="ft14">Tillväxtverket (2015), </SPAN>Uppdrag att fördela medel till insatser inom området kommersiell service i gles- och landsbygder, <NOBR>2011–2014<SPAN class="ft14">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> Info 0612.</SPAN></P>
<P class="p3 ft37"><SPAN class="ft12">Tillväxtverket (2015), </SPAN>Projektverksamheten <NOBR>2007–2013.</NOBR></P>
<P class="p654 ft47"><SPAN class="ft9">Tillväxtverket (2016), </SPAN>Regionala riskkapitalfonder – slututvärdering 2015<SPAN class="ft9">, Ramböll.</SPAN></P>
<P class="p655 ft47"><SPAN class="ft9">Trafikanalys (2014), </SPAN>Skilda landsbygders tillgänglighet och transport- politiska utmaningar<SPAN class="ft9">, Rapport 2014:16.</SPAN></P>
<P class="p677 ft47"><SPAN class="ft9">Tregear, A. m.fl. (2007), </SPAN>Regional foods and rural development: The role of product qualification<SPAN class="ft9">, i Journal of rural studies, nr. 23.</SPAN></P>
<P class="p655 ft47"><SPAN class="ft9">Trägårdh, L. m.fl. (2013), </SPAN>Den svenska svala tilliten – förutsättningar och utmaningar<SPAN class="ft9">, SNS Förlag.</SPAN></P>
<P class="p656 ft48"><SPAN class="ft14">Ulver, S. (2012), </SPAN>Den nygröna människan. En översikt av landsbygdens status i förändring<SPAN class="ft14">, Statens jordbruksverk.</SPAN></P>
<P class="p674 ft14">United nations Department of economics and social affairs Popu- lation division (2014), <SPAN class="ft48">Urban & rural areas 2014</SPAN>.</P>
<P class="p457 ft22">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Litteratur- och källförteckning</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p661 ft14">Verket för näringslivsutveckling (2006), <SPAN class="ft48">Kapitalförsörjning i små- företag: extern finansiering – efterfrågan och tillgång för småföre- tagen</SPAN>.</P>
<P class="p662 ft48"><NOBR><SPAN class="ft14">Wigren-Kristoferson,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> C. (2013), </SPAN>Jämställdhet – företagsstöd inom landsbygdsprogrammet <NOBR>2007–2013<SPAN class="ft14">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p729 ft22">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<P class="p730 ft23">Bilaga</P>
<P class="p731 ft8">Kommittédirektiv 2015:73</P>
<P class="p732 ft29">En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder</P>
<P class="p733 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015</P>
<P class="p734 ft139">Sammanfattning</P>
<P class="p735 ft9">En parlamentariskt sammansatt kommitté ska lämna förslag till inrikt- ning och utformning av en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder.</P>
<P class="p736 ft9">Politiken ska bidra till att landsbygdens företag är livskraftiga och innovativa, att attraktiva livs- och boendemiljöer kan erbjudas och att naturresurserna används hållbart. Landsbygdens möjligheter ska tas tillvara och en miljömässigt hållbar utveckling ska förenas med ekonomisk tillväxt – en grön tillväxt – som ger förutsättningar för sysselsättning och framtidstro i hela landet. Viktiga utgångs- punkter för kommitténs arbete är målsättningen att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 och de för landsbygden mest relevanta nationella miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p737 ft9">Kommittén ska bl.a. belysa utvecklingen och framtida utman- ingar och möjligheter för olika typer av landsbygder. Kommittén ska lämna förslag till en politik som skapar förutsättningar för tillväxt, företagande, sysselsättning, attraktivitet och boende på lands- bygden. Ett jämställdhetsperspektiv ska anläggas i analysarbetet.</P>
<P class="p738 ft14">Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2017. En delredo- visning ska lämnas senast den 31 mars 2016.</P>
<P class="p739 ft22">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Bilaga</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft139">Behovet av en ny politik för landsbygden</P>
<P class="p77 ft9">Landsbygdernas förutsättningar har förändrats gradvis under många år och inflyttningen till städer från gles- och landsbygder har pågått under lång tid. En likartad utveckling pågår i hela västvärlden. Sveriges landsbygder och de människor som bor och verkar där är en resurs och tillgång för hela landet. Stad och landsbygd har ett ömsesidigt utbyte och är beroende av varandra. Landsbygderna har många förutsättningar för utveckling men det finns också utman- ingar och problem. Det offentliga åtagandet med koppling till lands- bygdens utveckling kan behöva tydliggöras. Marknadslösningar som fungerar i tätbebyggda miljöer kan i landsbygdsområden behöva kompletteras med politiska insatser. I dag saknas en sammanhållen nationell politik för landsbygden som på ett tydligt sätt tar avstamp i de utmaningar och möjligheter som landsbygden står inför. En sådan politik är nödvändig för att möjliga synergieffekter av dagens åtgärder riktade till landsbygden ska realiseras.</P>
<P class="p47 ft9">En förnyad, sammanhållen politik för landsbygden ska utgå från de strukturella frågor, utmaningar och möjligheter som landsbygden möter. Det ska vara en långsiktig politik som skapar incitament för utveckling och förändring av den framtida svenska landsbygden. En politik för landsbygden behöver byggas utifrån ett bredare perspek- tiv än de areella näringarna. Politiken ska ta avstamp i nuläget med avsikt att möta inte bara nuvarande utan även kommande utman- ingar och möjligheter.</P>
<P class="p47 ft9">Landsbygden i Sverige och i många andra länder genomgår sedan länge en strukturomvandling där tjänstesektorn får en allt större betydelse och där besöksnäring, rekreation, småskalig tillverkning och annan företagsamhet ökar i betydelse för ekonomin och syssel- sättningen. Jordbruket och skogsbruket bidrar inte längre i samma utsträckning till landsbygdsbornas försörjning, även om näringarna är fortsatt viktiga för ekonomin. Natur- och kulturresurser på landsbygden får nya och utvecklade användningsområden. Efter- frågan på hållbara turismupplevelser ökar. Utvecklingen av globala värdekedjor bidrar ytterligare till att förändra förutsättningarna för företagen på landsbygden. Kunskapssamhället och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik öppnar nya möjligheter. Klimatförändringar och urbaniseringen i Sverige och omvärlden medför att den svenska landsbygden blir intressant, inte minst för</P>
<P class="p99 ft22">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td264"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p16 ft26">Bilaga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft9">livsmedels- och energiförsörjningen, även globalt. Det här är för- ändringar som påverkar de ekonomiska drivkrafterna och möjlig- heterna att bo och verka på landsbygden.</P>
<P class="p14 ft9">Den nationella politikens närvaro i landsbygdens frågor och som riktningsgivare för den framtida utvecklingen har också stor betydelse för ett Sverige som håller ihop och där alla är delaktiga. En förnyad politik för landsbygden behöver vara inkluderande och tydligare uppmärksamma landsbygdsbornas delaktighet i samhälls- utvecklingen. Det lokala engagemang som många gånger är avgör- ande för utvecklingskraften på landsbygden måste värnas och stär- kas. Samtidigt behöver samverkan mellan offentliga aktörer på natio- nell, regional och kommunal nivå förbättras.</P>
<P class="p12 ft9">En tredjedel av Sveriges befolkning bor i landsbygdskommuner enligt Statens Jordbruksverks definition. Nästan alla, oavsett bostads- ort, har dessutom på något sätt en relation till landsbygden. Det kan vara från uppväxten, via släkten eller genom ett deltids- eller fritidsboende. Av Sveriges företag har 37 procent sin verksamhet i landsbygdskommuner och 30 procent av alla sysselsatta arbetar i verksamheter som finns på landsbygden. Det innebär att många människor och verksamheter berörs och är beroende av utveck- lingen på landsbygden. De verktyg och insatser som finns i dag för att främja utvecklingen är samtidigt alltför splittrade och löser inte de problem som finns på grund av de strukturella förändringarna. Möjligheter behöver också tas tillvara i större utsträckning än hittills. Sammantaget innebär detta att det finns ett behov av en utveck- lingsinriktad politik för landsbygden, som kan hantera de utman- ingar som varken marknaden eller den befintliga politiken klarar.</P>
<P class="p740 ft140">Uppdraget att lämna förslag på en sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder</P>
<P class="p73 ft9">Sverige är, i en europeisk jämförelse, ett ”landsbygdsland”; stort till ytan, glest befolkat och med ett fåtal större städer. I landsbygds- begreppet ingår såväl tätortsnära landsbygd, glesbygd, skärgårdar och andra landsbygder samt mindre tätorter, vilket gör att det är berättigat att tala om olika <SPAN class="ft47">landsbygder</SPAN>. Med landsbygder avses i dessa direktiv alla områden utom stora och medelstora städer med närliggande områden.</P>
<P class="p560 ft22">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Bilaga</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Hållbar utveckling innebär att människors ekonomiska och soci- ala behov tillgodoses utan att miljötillståndet försämras. Förutsätt- ningar för tillväxt, företagande, sysselsättning, attraktivitet och boende i Sveriges landsbygder skapas samtidigt som miljömålen be- aktas. Hänsyn tas således till de ekonomiska, sociala och miljö- mässiga dimensionerna av hållbar utveckling.</P>
<P class="p47 ft9">Viktiga utgångspunkter för kommitténs arbete är målsättningen att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 och de för lands- bygden mest relevanta nationella miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p135 ft37">Hur har landsbygderna utvecklats de senaste <NOBR>40–50</NOBR> åren?</P>
<P class="p77 ft9">Befolkningsutvecklingen varierar kraftigt över landet, med en väx- ande och yngre befolkning i huvudsak i storstadsregioner och regio- nala centrum. Stora delar av landsbygderna har en motsatt utveck- ling, särskilt tydligt är det i Norrlands inland. Kvinnor, och särskilt unga kvinnor, väljer i högre utsträckning än män staden framför landsbygden. Samtidigt har den tätortsnära landsbygden en relativt positiv utveckling, vad gäller befolkningsutveckling, företagande och framtidstro.</P>
<P class="p47 ft9">I ett modernt samhälle är rörlighet för jobb och utbildning och en viss utflyttning från gles- och landsbygder till städer naturligt. Boendemönster ser annorlunda ut jämfört med tidigare. Många kvinnor och män är mer mobila och har ett fritids- eller delårs- boende på landsbygden. I vissa attraktiva områden, i synnerhet längs kusterna, har det ökade fritids- och delårsboendet lett till höjda fastighetspriser. Samtidigt är den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning en stor utmaning för många landsbygder. Utvecklingen leder bl.a. till problem med att klara arbetskrafts- försörjning, kommunal ekonomi och samhällsservice till medborg- arna.</P>
<P class="p58 ft9">För att analysera den framtida utvecklingen som grund för en ny politik behövs en kartläggning av samhällsutvecklingen, utveck- lingen på landsbygden och dess orsaker. Viktiga aspekter är t.ex. demografisk utveckling, ekonomisk utveckling, näringslivets utveck- ling, medborgarnas och företagens villkor, natur- och kulturland- skapets förändring och mark- och vattenanvändningens miljöeffek- ter.</P>
<P class="p741 ft22">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td264"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p16 ft26">Bilaga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p742 ft12">Kommittén ska därför</P>
<P class="p463 ft14">redogöra för de senaste <NOBR>40–50</NOBR> årens utveckling, för befolkningen och för företagen, både för landsbygden som helhet och för olika landsbygder,</P>
<P class="p743 ft9">identifiera hinder för hållbar utveckling och tillväxt på lands- bygden, och</P>
<P class="p83 ft14">belysa demografiska utmaningar, t.ex. effekterna av att unga kvinnor i högre grad än unga män lämnar eller inte vill flytta till landsbygden.</P>
<P class="p744 ft47">Vilka effekter och vilken betydelse har den förda politiken haft för landsbygden?</P>
<P class="p81 ft9">För att bo och verka på eller besöka landsbygden behövs vissa grund- läggande strukturer, som infrastruktur, transporter och samhälls- service. För sådana grundläggande förutsättningar har staten ett övergripande ansvar i hela landet. Glesheten och de långa avstånden på landsbygden gör att marknadslösningar kan behöva kompletteras med offentliga åtgärder och regler kan behöva ändras. Det finns ett statlig åtagande att främja ett gott näringslivsklimat i hela landet och tillgång till offentlig service. Det sker bl.a. genom insatser som bidrar till ökat företagande, stärkt entreprenörskap, utbyggd infra- struktur, forskning av hög kvalitet, fler innovationer och en god kompetensförsörjning. Likaså finns behov av särskilda insatser för vissa geografiska områden och insatser för <NOBR>natur-,</NOBR> kultur- och boende- miljöer som bas för affärsmöjligheter och en god livsmiljö på lands- bygden.</P>
<P class="p118 ft9">Den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdens utveckling är hörnstenar för de strategiska insatser som finns i dag för att främja tillväxt och utveckling på landsbygden. Båda dessa politikområden har ett territoriellt angreppssätt och ett tvärsek- toriellt perspektiv, som innebär en sammanhållande funktion i sam- arbetet mellan politikområden av betydelse för landsbygden. Den regionala tillväxtpolitiken omfattar samtliga geografier, dvs. gles- och landsbygder, små och medelstora städer samt storstäder.</P>
<P class="p12 ft14">Systemet för kommunalekonomisk utjämning har också indirekt stor betydelse för utvecklingen på landsbygden, liksom generella</P>
<P class="p745 ft22">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Bilaga</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">åtgärder inom flera olika politikområden som riktas mot företag och medborgare.</P>
<P class="p47 ft9">Analysen av effekter och betydelse av den förda politiken ska inkludera den regionala tillväxtpolitiken och politiken för lands- bygdens utveckling, men också annan nationell politik av betydelse för landsbygden. Viktiga aspekter är hur politikens åtgärder har kompletterat varandra, men också hur de kan ha överlappat eller motverkat varandra.</P>
<P class="p103 ft12">Kommittén ska</P>
<P class="p104 ft14">analysera hur tidigare och nuvarande politik har påverkat lands- bygdens utveckling och tillväxt, och</P>
<P class="p648 ft14">analysera hur åtgärder inom berörda politikområden har sam- verkat för att främja livskraftiga och hållbara landsbygder.</P>
<P class="p91 ft37">Hur ser den framtida utvecklingen ut och hur påverkas landsbygden?</P>
<P class="p77 ft9">För att möta utvecklingen behöver landsbygden, precis som övriga samhället, anpassa sig till nya förhållanden. Landsbygdens förut- sättningar ska beaktas och människors kreativitet ska tas tillvara. En livskraftig landsbygd som bidrar till samhällets tillväxt och ut- veckling behöver människor som vill leva, vistas, arbeta och driva företag där.</P>
<P class="p58 ft9">Landsbygden har goda förutsättningar att kunna stärka Sveriges utveckling mot en grön ekonomi genom framväxten av en bio- baserad ekonomi och en miljödriven näringslivsutveckling. De höga värden i attraktiva natur- och kulturmiljöer som finns i många landsbygder är en resurs för hela landet. Genom att de bevaras, vårdas och på ett hållbart sätt används och utvecklas bidrar de till landsbygdens utvecklingspotential. Utvecklingen på landsbygden kan också få stor betydelse för att de globala och nationella växt- husgasutsläppen ska kunna begränsas i enlighet med klimatmålen.</P>
<P class="p50 ft9">Aktivitet på landsbygden och en resurseffektiv markanvänd- ning, bl.a. genom ett hållbart brukande av skogs- och odlingsland- skapet, är viktigt för Sveriges och landsbygdens attraktionskraft. Jordbruket står för och utgör förutsättning för ett öppet och varierat landskap, vilket är positivt för biologisk mångfald och levande kul- turmiljöer. Ansvaret för de biologiska produktionsresurserna och markens produktivitet blir allt större i ett globalt perspektiv, sär-</P>
<P class="p91 ft22">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td264"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p16 ft26">Bilaga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">skilt med tanke på klimatförändringarna. I omställningen till ett hållbart samhälle kan förvaltningen och nyttjandet av landsbygdens resurser medföra möjligheter till effektiva lösningar och innova- tioner samt nya affärsmöjligheter för företag på landsbygden. Sam- tidigt måste riskerna för ett överutnyttjande och problem som för- luster av biologisk mångfald uppmärksammas och hanteras. En hel- hetssyn på landsbygdernas natur- och kulturresurser där håll- barhetsperspektivet ingår behövs. Den utvecklingspotential för näringsverksamheter som baseras på nyttjande av biologisk mång- fald och ekosystemtjänster i bl.a. natur- och kulturmiljöer bör tas till vara samtidigt som natur- och kulturvärdena bevaras.</P>
<P class="p118 ft9">De gröna näringarna har fått ökad uppmärksamhet för sin be- tydelse i arbetet för ett hållbart samhälle och en hållbar tillväxt. En biobaserad ekonomi innebär en smartare och grönare tillväxt där bland annat landsbygdens näringar har stora möjligheter att kom- plettera traditionella produkter genom nya värdekedjor kopplade till jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk. Detta medför möj- ligheter för landsbygden och de gröna näringarna att utvecklas och bidra till Sveriges samlade tillväxt och nya jobb i hela landet.</P>
<P class="p14 ft9">Brist på arbetskraft med rätt kompetens är ett av de största hindren för företagens tillväxt. Företag och offentlig verksamhet som behöver anställa måste kunna säkra sin kompetensförsörjning genom människor som vill arbeta på orten eller i bygden. Kvinnor och män från andra länder har stor betydelse för kompetens- försörjningen på landsbygden. Ett väl fungerande mottagande av nyanlända innebär en möjlighet för landsbygdens näringsliv och ett Sverige som håller ihop. Det är också viktigt att det finns tillgång till utbildning med hög kvalitet på alla utbildningsnivåer i hela landet.</P>
<P class="p118 ft9">Landsbygden har en större andel mikro- och småföretag än städerna. Förutsättningarna för små företag behöver analyseras och beaktas särskilt, liksom möjligheter för företag att kunna utvecklas, växa och anställa. För många små och medelstora företag är det i dag svårt att få finansiering för investeringar från banker eller den statliga kapitalförsörjningen. Innovation och ett högt kunskaps- innehåll i produkter och tjänster kan vara avgörande för företagens konkurrenskraft. Behov och förutsättningar för smart specialisering behöver beaktas i högre grad.</P>
<P class="p14 ft14">En attraktiv boende- och livsmiljö måste kunna erbjuda grund- läggande strukturer men också ett utbud av nöjen, kultur och fri-</P>
<P class="p746 ft22">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Bilaga</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">tidsaktiviteter. En attraktiv och tillgänglig landsbygd skapar också förutsättningar för att människor ska komma på besök för att bo, äta och uppleva och på så sätt bidra till den lokala ekonomin. Det kan vara svårt att kombinera glest boende med tillgänglighet till service och hållbara transportalternativ. Samhällsplanering, andra insatser för fortsatt tillgänglighet och utveckling av hållbara lös- ningar för transporter, kommunikationer och infrastruktur är därför viktigt för att människor ska kunna bo och verka på eller besöka landsbygden och för att näringslivet ska kunna utvecklas.</P>
<P class="p50 ft9">En väl utbyggd bredbandsinfrastruktur är viktig för att kunna bo och driva företag på landsbygden. Tillgången till bredband är generellt sett mycket god i Sverige, men tillgången till bredband med högre överföringshastigheter är ojämnt fördelad mellan tätorter och gles- och landsbygder. Nya behov och möjligheter har skapats och fortsätter utvecklas genom digitalisering och annan modern teknik. Digitala lösningar kan bidra till en resurseffektiv ekonomi. Det saknas dock en samlad bild av på vilket sätt samhällets digi- talisering kan bidra till en livskraftig landsbygd.</P>
<P class="p47 ft9">God tillgång till kommersiell och offentlig service, grundlägg- ande betaltjänster, kontanthantering och post är nödvändigt för att attrahera boende, företag och besökare till landsbygden. Ett annat viktigt område är bostadsförsörjning. Det finns en efterfrågan på nya bostäder i mindre tätorter runt om i landet, men det är ofta svårt att finansiera nybyggnation. Särskilt attraktiva boendemiljöer finns i många landsbygder och skulle kunna erbjudas i större ut- sträckning. Det skulle ge förutsättningar för stärkt attraktivitet och ökad inflyttning och besöksgrad i delar av landet som i dag avfol- kas. Det är samtidigt en utmaning att tillvarata äldre byggnads- bestånd samt att bevara och utveckla kulturlandskapets värden.</P>
<P class="p47 ft9">Det är många faktorer i omvärlden som påverkar den framtida utvecklingen och det krävs en analys av tänkbara utvecklingsvägar för att kunna bedöma hur en politik för långsiktigt hållbar utveck- ling på landsbygden ska se ut. Bedömningen av framtida utveckling ska baseras på förväntade omvärldsförändringar som demografisk utveckling och boendemönster, migrationsmönster, ett förändrat klimat, arbetsmarknadens dynamik, utveckling av näringslivet med hänsyn till handel och marknad samt globala värdekedjor. Andra arbeten och processer som innehåller framtidsbedömningar eller scenarioanalyser, t.ex. Långtidsutredningens analyser, ska användas</P>
<P class="p613 ft22">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td264"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p16 ft26">Bilaga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft9">som utgångspunkt. Regionala analyser av landsbygden och dess fram- tida utveckling ska beaktas i arbetet, liksom att förutsättningarna varierar mellan olika typer av landsbygder. I analysen behöver också den inverkan som landsbygdens utveckling kan ha på målsättningar inom andra politikområden synliggöras.</P>
<P class="p689 ft12">Kommittén ska</P>
<P class="p82 ft14">redovisa en trolig utveckling för svenska landsbygder fram till år 2050,</P>
<P class="p747 ft14">analysera hur olika landsbygder, företag och medborgare, kan dra nytta av omvärldsfaktorer som globalisering, digitalisering och urbanisering,</P>
<P class="p743 ft9">utreda förutsättningar och möjligheter för att bevara och ut- veckla långsiktigt hållbara och attraktiva <NOBR>livs-,</NOBR> boende- och verk- samhetsmiljöer i olika landsbygder, med beaktande av behovet att bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer och allmänhetens tillgång till naturen,</P>
<P class="p82 ft9">redogöra för statens ansvar för att bidra till god tillgång till kommersiell och offentlig service, grundläggande betaltjänster, kontanthantering och post på landsbygden,</P>
<P class="p83 ft14">analysera hur kompetensförsörjningen fungerar för privata och offentliga verksamheter på landsbygden och vid behov lämna för- slag på hur den kan stärkas, och</P>
<P class="p743 ft14">belysa landsbygdens möjligheter att bidra till en grön tillväxt och hur den kan påverka landsbygdens hållbara utveckling samtidigt som de för landsbygden mest relevanta miljömålen beaktas.</P>
<P class="p60 ft37">Hur ska en ny politik för landsbygden se ut?</P>
<P class="p100 ft9">Det finns sedan lång tid tillbaka olika insatser som har betydelse för landsbygdens utveckling. Det handlar bl.a. om de prioriterade områdena sysselsättning, jämställdhet och miljö. Etablering av en sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling på lands- bygden skulle innebära att politiken på den nationella nivån tar ett tydligt och nödvändigt ansvar för de utmaningar som landsbygden står inför. Under åren har strukturer och politik utvecklats för in- flytande och genomförande på lokal såväl som regional nivå, exem-</P>
<P class="p411 ft22">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Bilaga</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">pelvis inom den regionala tillväxtpolitiken och initiativ för lokal utveckling. Men det behövs ett övergripande nationellt ansvar för landsbygden och dess välfärd, villkor och förutsättningar för ut- veckling och tillväxt. Samhälleliga lösningar som fungerar i täta stadsområden kan behöva utformas på annat sätt för att fungera för den mindre skala och de glesa strukturer som karaktäriserar lands- bygderna.</P>
<P class="p50 ft9">Det finns anledning att närmare analysera på vilket sätt den nu- varande politiken för landsbygden behöver förändras. Ett alternativ till dagens politik kan vara att utforma en politik som tydligare beaktar att landsbygdens förutsättningar ser olika ut i landet. En sådan politik kan t.ex. tydligare hantera utformning av nationella åtgärder för landsbygdsområden som visar på olika typer av var- aktiga problem respektive för landsbygdsområden där tillväxtförut- sättningarna är goda. Utmaningar kopplade till områden med minsk- ande befolkning och obalanserad åldersstruktur behöver belysas särskilt.</P>
<P class="p58 ft9">Ett begrepp som ofta används är landsbygdssäkring, vilket inne- bär att andra politikområden i de frågor då det är relevant på olika sätt ska beakta landsbygdens förutsättningar och hur statliga beslut påverkar landsbygden respektive staden. Det återstår fortfarande mycket arbete innan ett sådant angreppssätt kan sägas vara i kraft. I sammanhanget bör även de statliga myndigheternas närvaro i hela landet uppmärksammas.</P>
<P class="p47 ft9">Kommittén ska därför, utifrån genomförda analyser och baserat på slutsatser från tidigare faser av arbetet,</P>
<P class="p105 ft14">lämna förslag på en sammanhållen nationell politik för långsik- tigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder,</P>
<P class="p748 ft12">föreslå övergripande mål för en sådan politik, och</P>
<P class="p749 ft9">tydliggöra och föreslå hur politikområden som är viktiga för lands- bygdens utveckling kan aktiveras i en sammanhållen politik.</P>
<P class="p135 ft37">Vilka åtgärder behövs för att uppnå målen?</P>
<P class="p49 ft9">En viktig fråga är hur statens resurser ska disponeras mest effek- tivt. En analys av vilka åtgärder som är effektiva för att främja till- växt, företagande och sysselsättning, bidra till att relevanta miljömål</P>
<P class="p613 ft22">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td264"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p16 ft26">Bilaga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">nås samt främja attraktivitet och boende i landsbygdsområden be- höver göras. Behovet av åtgärder ska baseras på en bedömning av marknadens funktionssätt och det offentliga åtagandet för lands- bygden och dess utveckling. Kommittén ska inte utvärdera eller föreslå ändringar av strandskyddslagstiftningen.</P>
<P class="p14 ft9">Med utgångspunkt i genomförda analyser och de mål för en sammanhållen politik för landsbygden som föreslås ska kommittén</P>
<P class="p83 ft14">analysera vilka statliga åtgärder som är effektiva för att förbättra förutsättningarna för utveckling på olika landsbygder,</P>
<P class="p747 ft14">lämna förslag på statliga åtgärder som ska inkludera såväl med- borgar- som företagsperspektiv på hållbar utveckling och tillväxt på landsbygden, och</P>
<P class="p743 ft9">synliggöra både kvinnors och mäns villkor och förutsättningar i de frågeställningar som behandlas.</P>
<P class="p310 ft139">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p61 ft9">Kommittén ska bedöma samhällsekonomiska och andra konsekven- ser av de förslag som lämnas. Om förslagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting eller företag ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas. Om förslagen leder till ökade kostnader för staten, kommuner eller landsting ska kom- mittén föreslå hur dessa ska finansieras.</P>
<P class="p14 ft9">Kommittén ska också redovisa om förslagen leder till konse- kvenser för jämställdheten eller miljön och vilka effekter förslagen får för små- och medelstora företag. Om förslagen innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen, ska kommittén ut- forma förslagen så att de inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till deras ändamål. EU:s statsstödsregler och annan relevant lagstiftning ska beaktas.</P>
<P class="p54 ft139">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p55 ft9">Kommittén ska följa andra pågående arbeten och processer med koppling till landsbygdens utveckling och hållbara tillväxt samt föra en dialog med berörda myndigheter. Erfarenheter från andra rele- vanta länder ska studeras och beaktas i arbetet. I uppdraget ingår</P>
<P class="p750 ft22">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p16 ft23">Bilaga</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p16 ft23">SOU 2016:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft9">också att medverka till dialog om landsbygden, dess förutsättningar och framtid med berörda aktörer.</P>
<P class="p47 ft9">Kommittén ska lämna ett delbetänkande senast den 31 mars 2016. Delbetänkandet ska bl.a. innehålla överväganden och slutsatser som baseras på genomförda analyser och kunskapssammanställningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2017.</P>
<P class="p751 ft12">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p752 ft22">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p5 ft8">Statens offentliga utredningar 2016</P>
<P class="p497 ft141">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p753 ft5"><SPAN class="ft62">1.</SPAN><SPAN class="ft41">Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. N.</SPAN></P>
<P class="p754 ft5"><SPAN class="ft62">2.</SPAN><SPAN class="ft41">Effektiv vård. S.</SPAN></P>
<P class="p755 ft5"><SPAN class="ft62">3.</SPAN><SPAN class="ft41">Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. N.</SPAN></P>
<P class="p756 ft5"><SPAN class="ft62">4.</SPAN><SPAN class="ft41">Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. U.</SPAN></P>
<P class="p757 ft5"><SPAN class="ft62">5.</SPAN><SPAN class="ft41">Låt fler forma framtiden! Del A + B. Ku.</SPAN></P>
<P class="p758 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft40">Framtid sökes – Slutredovisning från</SPAN></P>
<P class="p759 ft5">den nationella samordnaren för utsatta <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> S.</P>
<P class="p760 ft5"><SPAN class="ft142">7.</SPAN><SPAN class="ft41">Integritet och straffskydd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p761 ft7"><SPAN class="ft62">8.</SPAN><SPAN class="ft40">Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningstvättsdirektivet – samordning</SPAN></P>
<P class="p762 ft7">– ny penningtvättslag – m.m.</P>
<P class="p763 ft5">Del 1 + 2. Fi.</P>
<P class="p764 ft5"><SPAN class="ft62">9.</SPAN><SPAN class="ft41">Plats för nyanlända i fler skolor. U.</SPAN></P>
<P class="p765 ft5"><SPAN class="ft62">10.</SPAN><SPAN class="ft41">EU på hemmaplan. Ku.</SPAN></P>
<P class="p766 ft5"><SPAN class="ft62">11.</SPAN><SPAN class="ft41">Olika vägar till föräldraskap. Ju.</SPAN></P>
<P class="p767 ft5"><SPAN class="ft62">12.</SPAN><SPAN class="ft41">Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. U.</SPAN></P>
<P class="p768 ft5"><SPAN class="ft62">13.</SPAN><SPAN class="ft41">Palett för ett stärkt civilsamhälle. Ku.</SPAN></P>
<P class="p769 ft5"><SPAN class="ft62">14.</SPAN><SPAN class="ft41">En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk.S.</SPAN></P>
<P class="p768 ft7"><SPAN class="ft62">15.</SPAN><SPAN class="ft40">Arbetsklausuler och sociala hänsyn</SPAN></P>
<P class="p763 ft5">i offentlig upphandling</P>
<P class="p770 ft5">– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. Fi.</P>
<P class="p771 ft5"><SPAN class="ft62">16.</SPAN><SPAN class="ft41">Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2016. Risker, osäkerheter och framtidsutmaningar. M.</SPAN></P>
<P class="p772 ft5"><SPAN class="ft142">17.</SPAN><SPAN class="ft41">EU:s reviderade insolvensförordning m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p766 ft5"><SPAN class="ft62">18.</SPAN><SPAN class="ft41">En ny strafftidslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p773 ft5"><SPAN class="ft62">19.</SPAN><SPAN class="ft41">Barnkonventionen blir svensk lag. S.</SPAN></P>
<P class="p296 ft5"><SPAN class="ft62">20.</SPAN><SPAN class="ft41">Föräldraledighet för statsråd? Fi.</SPAN></P>
<P class="p774 ft5"><SPAN class="ft62">21.</SPAN><SPAN class="ft41">Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. M.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p775 ft5"><SPAN class="ft62">22.</SPAN><SPAN class="ft41">Möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige. M.</SPAN></P>
<P class="p776 ft5"><SPAN class="ft62">23.</SPAN><SPAN class="ft41">Beskattning av incitamentsprogram. Fi.</SPAN></P>
<P class="p777 ft5"><SPAN class="ft62">24.</SPAN><SPAN class="ft41">En ändamålsenlig kommunal redovisning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p778 ft7"><SPAN class="ft62">25.</SPAN><SPAN class="ft40">Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system</SPAN></P>
<P class="p762 ft5">för kunskapsbedömning. Del 1 + 2. U.</P>
<P class="p779 ft5"><SPAN class="ft62">26.</SPAN><SPAN class="ft41">På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar. N.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B326282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p5 ft8">Statens offentliga utredningar 2016</P>
<P class="p497 ft141">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p5 ft50">Finansdepartementet</P>
<P class="p780 ft7">Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningtvättsdirektivet – samordning</P>
<P class="p781 ft5">– ny penningtvättslag – m.m. Del 1 + 2. [8]</P>
<P class="p782 ft7">Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling</P>
<P class="p783 ft5">– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. [15]</P>
<P class="p784 ft143">Föräldraledighet för statsråd? [20] Beskattning av incitamentsprogram. [23]</P>
<P class="p785 ft5">En ändamålsenlig kommunal redovisning. [24]</P>
<P class="p17 ft50">Justitiedepartementet</P>
<P class="p786 ft143">Integritet och straffskydd. [7] Olika vägar till föräldraskap. [11]</P>
<P class="p787 ft5">EU:s reviderade insolvensförordning m.m. [17]</P>
<P class="p7 ft5">En ny strafftidslag. [18]</P>
<P class="p17 ft50">Kulturdepartementet</P>
<P class="p788 ft143">Låt fler forma framtiden! Del A + B. [5] EU på hemmaplan. [10]</P>
<P class="p675 ft5">Palett för ett stärkt civilsamhälle. [13]</P>
<P class="p17 ft50">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p789 ft7">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2016. Risker, osäkerheter</P>
<P class="p790 ft5">och framtidsutmaningar. [16]</P>
<P class="p791 ft5">Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. [21]</P>
<P class="p792 ft7">Möjlighet att begränsa eller förbjuda od- ling av genetiskt modifierade</P>
<P class="p790 ft5">växter i Sverige. [22]</P>
<P class="p793 ft50">Näringsdepartementet</P>
<P class="p794 ft5">Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. [1]</P>
<P class="p795 ft5">Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. [3]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p796 ft5">På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveck- ling, möjligheter och utmaningar. [26]</P>
<P class="p188 ft50">Socialdepartementet</P>
<P class="p686 ft5">Effektiv vård. [2]</P>
<P class="p797 ft5">Framtid sökes – Slutredovisning från den nationella samordnaren för utsatta <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> [6]</P>
<P class="p798 ft5">En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk. [14]</P>
<P class="p7 ft5">Barnkonventionen blir svensk lag. [19]</P>
<P class="p793 ft50">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p799 ft5">Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. [4]</P>
<P class="p7 ft5">Plats för nyanlända i fler skolor. [9]</P>
<P class="p800 ft5">Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. [12]</P>
<P class="p801 ft5">Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskaps- bedömning. Del 1 + 2. [25]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H4B326SOU_2016__26.pdf4847936pdfPå väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder - landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar https://data.riksdagen.se/fil/F0342AC7-4CB4-49AD-A3D9-59233B2808EF