0 H4B315 2016 15 sou sou Statens offentliga utredningar 2016:15 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 15 0 2016-03-01 00:00:00 2016-03-16 08:35:00 2016-03-01 00:00:00 Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/H4B315/text https://data.riksdagen.se/dokument/H4B315 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H4B315 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:39px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:611px;left:420px;z-index:-1;width:126px;height:69px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:83px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 28px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 47px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1166px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_6 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_8 #id_3 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1037px;} #page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 992px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:53px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:48px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:556px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:320px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:320px;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:320px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:637px;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:637px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:543px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:181px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:181px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:613px;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:613px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:599px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:290px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:410px;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:410px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:561px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:139px;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:413px;height:139px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:561px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:103px;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:413px;height:103px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:489px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:625px;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:625px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:175px;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:413px;height:175px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:517px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:102px;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:709px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:272px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:452px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:452px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:525px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:157px;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:413px;height:157px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:561px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:151px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:151px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:521px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:191px;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:191px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:623px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:586px;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:586px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:43px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:104px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:157px;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:413px;height:157px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:218px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:434px;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:434px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:417px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:66px;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:597px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:67px;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:413px;height:67px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:102px;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:33px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:193px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:85px;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:413px;height:85px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:43px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:247px;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:413px;height:247px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:576px;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:413px;height:576px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_107 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;} #page_107 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:59px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_110 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_114 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_115 #id_2 {border:none;z:b;margin:37px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_116 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_117 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:640px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_120 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_123 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_125 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_127 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_128 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_129 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_130 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_131 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_137 #dimg1z{position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_138 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_139 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:205px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:483px;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:483px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_140 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_140 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_141 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_142 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_142 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_142 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_143 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_143 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_146 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_147 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_147 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_148 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_148 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_149 #id_2 {border:none;z:b;margin:95px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:48px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_154 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_154 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_155 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_155 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_156 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_156 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_157 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_157 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_158 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_158 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_158 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_159 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_159 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_160 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_160 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_161 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_161 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_162 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_162 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_163 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_163 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_164 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_165 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_165 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_165 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_166 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_166 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_167 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_167 #id_2 {border:none;z:b;margin:31px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_168 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_168 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_169 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_169 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_169 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_170 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_170 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_171 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_171 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_171 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_172 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_172 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_173 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_173 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_174 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_174 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_174 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_175 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_175 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_176 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_176 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_177 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_177 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_178 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_179 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_179 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_179 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_180 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_180 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_180 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_181 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_181 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_181 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_182 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_182 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_182 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_183 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_183 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_183 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_184 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_184 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_185 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_185 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_185 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_186 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_186 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_187 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_187 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_187 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_188 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_188 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_189 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_189 #id_2 {border:none;z:b;margin:32px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_190 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_190 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_190 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_191 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_191 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_192 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_192 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_192 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_193 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_193 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_193 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_194 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_194 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_195 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_195 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_196 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_196 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_196 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_197 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_197 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_197 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_198 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_198 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_198 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_199 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_199 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_200 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_200 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_200 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_201 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_201 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_202 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_202 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_203 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_203 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_204 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_204 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_205 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_205 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_206 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_206 #id_2 {border:none;z:b;margin:41px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_207 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_207 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_208 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_208 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_209 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_209 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_210 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_210 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_211 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_211 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_212 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_212 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_213 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_213 #id_2 {border:none;z:b;margin:33px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_214 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_214 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_215 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_215 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_216 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_216 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_217 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_217 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_218 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_218 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_219 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_219 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_220 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_220 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_221 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_221 #id_2 {border:none;z:b;margin:71px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_223 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_223 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_223 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_224 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_224 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_224 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_225 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_225 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_226 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_226 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_226 #id_3 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_227 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_227 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_228 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_228 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_228 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_229 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_229 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_230 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_230 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_230 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_231 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_231 #id_2 {border:none;z:b;margin:64px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_233 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_233 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_234 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_234 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_234 #id_3 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_235 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_235 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_236 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_236 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_236 #id_3 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_237 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_237 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_238 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_238 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_238 #id_3 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_239 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_239 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_240 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_240 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_240 #id_3 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_241 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_241 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_243 #dimg1z{position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;} #page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_244 #dimg1z{position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;} #page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:24px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft3{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft7{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft9{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft11{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft16{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft17{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 170px;l-h: 0px;} .ft22{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft23{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;} .ft27{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft28{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 17px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;} .ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft35{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft36{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft38{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;} .ft44{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft45{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft46{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft64{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft70{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft73{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft74{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 21px;} .ft75{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft76{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft77{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft78{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft79{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft81{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft82{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft83{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft84{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft85{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft86{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft87{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft88{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft89{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;} .ft90{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft91{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft92{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft93{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;} .ft94{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;} .ft95{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft96{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft97{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft99{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 18px;} .ft100{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft101{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft102{font: 12px 'Verdana' !important;color: #222222;l-h: 18px;} .ft103{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft104{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft105{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft106{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft107{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft108{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft109{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft110{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft111{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft112{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft113{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft114{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;} .ft115{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft116{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft117{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft118{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft119{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft120{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft121{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;} .ft122{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft123{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: 10px;} .ft124{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft125{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 18px;} .ft126{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft127{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;} .ft128{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft129{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft130{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;} .ft131{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft132{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft133{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft134{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft135{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;} .ft136{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft137{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft138{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft139{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft140{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft141{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft142{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft143{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft144{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft145{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft146{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .p0{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 428px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p12{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p13{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p14{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p22{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p23{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p24{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p25{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: right;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p47{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p55{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p57{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p69{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p71{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p81{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p84{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p92{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p99{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p108{text-align: left;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p119{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p158{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p159{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p175{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p183{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p185{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p211{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p218{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p229{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p236{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p242{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p247{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p248{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p260{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p274{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p289{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p291{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p293{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 22px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p298{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p300{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p302{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p306{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p328{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p330{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p331{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p347{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p356{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 51px;} .p364{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p399{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p414{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p417{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p421{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p435{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p442{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p457{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p458{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p469{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p470{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p480{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.21px;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.20px;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p505{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p506{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p507{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p508{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p509{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p515{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p518{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p519{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p520{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p521{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.20px;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p529{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p531{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p532{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p534{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p535{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p536{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p537{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p538{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p539{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p540{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p542{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p544{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p545{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p546{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p552{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p553{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p554{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p555{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p557{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p558{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p560{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p561{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p563{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p564{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p566{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p567{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p570{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p571{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.20px;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p587{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p588{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p589{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p590{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p591{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p594{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p597{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p598{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p599{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p600{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.20px;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p608{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p610{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p611{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p612{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p613{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p614{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p615{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p616{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p617{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p618{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p620{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p621{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p622{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p623{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p627{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p628{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p629{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p630{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p631{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p632{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p633{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p634{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p635{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p638{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p639{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p640{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: -1px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 18px;} .tr1{heightzzz: 21px;} .tr2{heightzzz: 38px;} .tr3{heightzzz: 27px;} .tr4{heightzzz: 30px;} .tr5{heightzzz: 37px;} .tr6{heightzzz: 398px;} .tr7{heightzzz: 0px;} .tr8{heightzzz: 298px;} .tr9{heightzzz: 14px;} .tr10{heightzzz: 19px;} .tr11{heightzzz: 17px;} .tr12{heightzzz: 20px;} .tr13{heightzzz: 28px;} .tr14{heightzzz: 15px;} .tr15{heightzzz: 50px;} .tr16{heightzzz: 566px;} .tr17{heightzzz: 438px;} .tr18{heightzzz: 402px;} .t0{width: 458px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 148px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 960px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 15px;f:1px 'Verdana' !important;} .t4{width: 627px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t6{width: 415px;margin-leftZ: 38px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 415px;margin-leftZ: 38px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t9{width: 353px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t10{width: 456px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 415px;margin-leftZ: 37px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 353px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 1px;f:14px 'Verdana' !important;} .t13{width: 353px;margin-leftZ: 95px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t14{width: 457px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 535px;f:13px 'Verdana' !important;} .t16{width: 944px;f:1px 'Verdana' !important;} .t17{width: 514px;margin-leftZ: 94px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 514px;f:1px 'Verdana' !important;} .t19{width: 388px;margin-leftZ: 94px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B3151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling</P> <P class="p1 ft1">– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse</P> <P class="p2 ft2">Slutbetänkande av Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal</P> <P class="p3 ft3">Stockholm 2016</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft4">SOU 2016:15</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p5 ft5">SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P> <P class="p4 ft6"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@wolterskluwer.se</P> <P class="p6 ft6">Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer</P> <P class="p7 ft6">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p4 ft7">Svara på remiss – hur och varför</P> <P class="p4 ft7">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P> <P class="p4 ft8">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P> <P class="p4 ft6">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P> <P class="p8 ft6">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P> <P class="p6 ft6">Omslag: Elanders Sverige AB</P> <P class="p6 ft6">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016</P> <P class="p9 ft6">ISBN <NOBR>978-91-38-24416-6</NOBR></P> <P class="p6 ft6">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p4 ft9">Till statsrådet Ardalan Shekarabi</P> <P class="p10 ft10">Regeringen beslutade den 22 december 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i de kommande upphandlingslagarna och lämna förslag på hur sådana bestämmelser ska utformas. Utredaren ska vidare analysera hur krav kan ställas på att varor, tjänster och byggentreprenader produceras, tillhandahålls och utförs under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs, om det inte utförs i Sverige, tillämpas för arbetet samt föreslå hur detta ska göras vid upphandlingar.</P> <P class="p11 ft11">Den 22 januari 2015 förordnades professor Niklas Bruun som särskild utredare.</P> <P class="p12 ft10">Som sakkunniga förordnades från och med den 28 januari 2015 ämnessakkunnige Mattias Almqvist, Finansdepartementet, och departementssekreteraren Karin Sandkull, Arbetsmarknadsdepartementet.</P> <P class="p13 ft10">Som experter i utredningen förordnades från och med den 28 januari 2015 juris doktorn Kerstin Ahlberg, Stockholms Universitet, juristen Ulrica Dyrke, Företagarna, juristen Torbjörn Eklund, Arbetsgivarverket, samhällspolitiske chefen Samuel Engblom, TCO, arbetsrättsjuristen Lars Gellner, Svenskt Näringsliv, näringspolitiske experten Stefan Holm, Almega, chefsjuristen Lena Maier Söderberg, SACO, kanslirådet Erik Murray, Näringsdepartementet, juristen Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, juristen Sofie Rehnström, LO, utredaren Sara Sandelius, Kommerskollegium, sakkunnige Lisa Sennström, Konkurrensverket, biträdande professorn Grith Skovgaard Ølykke, Copenhagen Business School, arbetsrättsjuristen Anna Svanestrand, Sveriges Kommuner och Landsting, processrådet Kristoffer Sällfors, Konkurrensverket, juristen Oskar Taxén, Kommunalarbetareförbundet och departementssekreteraren Fredrik Woods, Utrikesdepartementet. Departementssekreteraren Fredrik</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p14 ft12">Woods, Utrikesdepartementet, entledigades från sitt uppdrag som expert i utredningen från och med den 28 maj 2015.</P> <P class="p15 ft12">Som experter i utredningen förordnades från och med den 9 okto-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft12">ber 2015 departementssekreteraren</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft12">Gudridur M Kristjansdottir,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p16 ft13">Statsrådsberedningen, <NOBR>EU-rättsjuristen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p17 ft12">Sofia Råsmar, TCO och</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft14">arbetsrättsjuristen Niklas Beckman, Svenskt näringsliv. Den 9 oktober 2015 entledigades Samuel Engblom, TCO, och Lars Gellner,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p16 ft12">Svenskt näringsliv.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p19 ft12">Som sekreterare i utredningen anställdes</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p16 ft12">från</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p17 ft12">och med den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p16 ft12">20 januari 2015 ämnesrådet Hanna Björknäs</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p20 ft12">och</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p17 ft12">kammarrätts-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p16 ft12">assessorn Camilla Molina.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft11">Utredningen har antagit namnet Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal.</P> <P class="p22 ft10">Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 20 augusti 2013 (dir. 2015:90) ska utredaren analysera de unionsrättsliga förutsättningarna för Sverige att ratificera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 94 samt kartlägga och redovisa hur sociala och arbetsmarknadsrelaterade krav används i andra nordiska länder och EU- länder som i detta hänseende är jämförbara med Sverige.</P> <P class="p23 ft12">Utredningen överlämnade delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) den 1 september 2015.</P> <P class="p24 ft11">Utredningen får härmed överlämna slutbetänkandet Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling – ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse, SOU 2016:15. Utredningens uppdrag är härmed slutfört.</P> <P class="p25 ft12">Stockholm i februari 2016</P> <P class="p26 ft12">Niklas Bruun</P> <P class="p27 ft12">/Hanna Björknäs</P> <P class="p28 ft12">Camilla Molina</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p29 ft9">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td5"><SPAN class="p16 ft16">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p17 ft16">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p16 ft16">1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p30 ft16">Inledning..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p17 ft16">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p16 ft12">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p30 ft4">Uppdraget................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p31 ft12">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p16 ft12">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p30 ft4">Avgränsning av uppdraget ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p31 ft12">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p16 ft12">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p30 ft4">Utredningens arbete ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p31 ft12">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft12">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p30 ft4">Terminologi.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p31 ft12">18</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td5"><SPAN class="p16 ft17">Del 1 Ratifikation av ILO:s konvention nr 94.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p17 ft16">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft16">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p19 ft16">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td9"><SPAN class="p19 ft16">ratificering i Sverige ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft16">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft18">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p19 ft12">ILO</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft19">..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p31 ft12">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p16 ft20">2.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft20">ILO:s organisation ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p31 ft19">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p17 ft19">2.1.2 .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft20">ILO och dess uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p31 ft19">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p17 ft19">2.1.3 ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p16 ft20">ILO:s normverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p31 ft19">24</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft20"><SPAN class="ft19">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft21">Efterlevnad och uppföljning av ILO:s</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p16 ft20">konventioner............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft19">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p17 ft19">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p16 ft20">ILO:s konvention nr 94..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft19">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p16 ft20">2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p16 ft20">Konventionens tillämpningsområde ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft19">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p16 ft20">2.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p16 ft20">Arbetsklausuler........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft19">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p16 ft20">2.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p16 ft20">Regler om effektivt genomförande ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft19">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p16 ft20">2.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p16 ft20">Sanktioner ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft19">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p16 ft20">2.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p16 ft20">Uppsägning av konventionen .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft19">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p17 ft19">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p16 ft20">Konventionen anses fortfarande relevant..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft19">42</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft22">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p32 ft12"><SPAN class="ft18">2.4</SPAN><SPAN class="ft24">Tidigare utredningar om en svensk ratifikation av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td19"><SPAN class="p19 ft4">ILO:s konvention nr 94 .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft12">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">2.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p34 ft4">Proposition 1950 nr 188 .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft12">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">2.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p34 ft18">Rapport på uppdrag av <NOBR>ILO-kommittén</NOBR> 1996 ......</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft12">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">2.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p34 ft18">NOU:s utredning 1997 ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft12">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">2.4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p34 ft4">SOU 2006:28 ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft12">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p19 ft12">2.4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p34 ft4">Senare behandling av frågan ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p17 ft12">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p16 ft16">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p19 ft17">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten ....................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft16">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft18">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p19 ft18">Konventionen i jämförelse med upphandlingsdirektiven ....</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft12">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft12"><SPAN class="ft18">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft25">Arbetsrättsliga hänsyn i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p34 ft18">upphandlingsdirektiven ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p17 ft12">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p36 ft18">3.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p34 ft4">Tillämpningsområdet ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p17 ft12">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p36 ft18">3.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p34 ft18">Underleverantörer...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p17 ft12">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p36 ft18">3.1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p34 ft4">Undantag .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td23"><SPAN class="p17 ft12">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p36 ft18">3.1.5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p34 ft4">Arbetsklausuler .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p17 ft12">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p36 ft18">3.1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p34 ft18">Regler om effektivt genomförande ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p17 ft12">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p36 ft18">3.1.7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p34 ft4">Sanktioner................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p17 ft12">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p36 ft18">3.1.8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p34 ft4">Övriga artiklar .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p17 ft12">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p36 ft18">3.1.9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p34 ft4">Sammanfattande slutsats.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td23"><SPAN class="p17 ft12">58</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft18">3.2</SPAN><SPAN class="ft26">Konventionen i jämförelse med reglerna om fri rörlighet</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p16 ft18">för tjänster och utstationeringsdirektivet...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td23"><SPAN class="p17 ft12">59</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft12"><SPAN class="ft18">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft25">Den fria rörligheten för tjänster och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p34 ft18">utstationeringsdirektivet.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft12">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">3.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p34 ft18">Rättsläget efter målen Rüffert och RegioPost ......</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft12">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">3.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p34 ft13">Ur vilket kollektivavtal ska villkor hämtas ............</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft12">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p19 ft12">3.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p34 ft18">Innehållet i arbetsklausulerna.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p17 ft12">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft18">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p19 ft18">Konventionen i förhållande till annan sekundärrätt ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft12">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">3.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p34 ft4">Arbetsskadeförsäkring............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft12">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">3.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p34 ft18">Information till arbetstagare ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p17 ft12">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p16 ft16">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td19"><SPAN class="p19 ft17">Jämförelse med svenska förhållanden ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p17 ft16">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft18">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p19 ft4">Inledning .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft12">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft18">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p19 ft18">Konventionen och nuvarande upphandlingslagar ................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft12">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p16 ft18">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td19"><SPAN class="p19 ft18">Konventionen och den svenska arbetsmarknadsmodellen ....</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p17 ft12">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p19 ft12">4.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td20"><SPAN class="p34 ft18">Den svenska arbetsmarknadsmodellen ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p17 ft12">81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">6</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p16 ft28">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft12"><SPAN class="ft18">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft25">Utstationeringsdirektivets relevans för</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p16 ft18">offentlig upphandling ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p17 ft18">83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft18">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft25">Genomförandet av utstationeringsdirektivet i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p34 ft4">Sverige ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p31 ft12">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">4.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p34 ft12">Konventionen och den svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p34 ft4">arbetsmarknadsmodellen .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p31 ft12">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p16 ft18">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td30"><SPAN class="p19 ft4">Utredningens betänkande SOU 2015:78 ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p31 ft12">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">4.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p34 ft12">Delbetänkandet i jämförelse med</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p34 ft4">konventionen .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p31 ft12">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p16 ft16">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td30"><SPAN class="p19 ft16">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td30"><SPAN class="p19 ft16">internationella avtal..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p17 ft16">109</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft12"><SPAN class="ft18">5.1</SPAN><SPAN class="ft24">Den svenska grundlagens regler om ingående av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td31"><SPAN class="p19 ft4">internationella avtal...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p17 ft18">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td31"><SPAN class="p19 ft18">Följden av medlemskap i ILO..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p17 ft18">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft18">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td31"><SPAN class="p19 ft4">Följden av medlemskap i EU ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p17 ft18">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p17 ft18">5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td31"><SPAN class="p19 ft18">EU och kompetensfördelningen..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p17 ft18">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">5.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p34 ft18">EU:s befogenhet att ingå internationella avtal ....</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">111</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft12"><SPAN class="ft18">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft25">Fördelning av befogenhet mellan EU och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p34 ft4">medlemsstaterna ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p36 ft18">5.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p34 ft4">Lojalitetsprincipen.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">112</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft12"><SPAN class="ft18">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft25">Några yttranden och avgöranden från EU-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p34 ft4">domstolen ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p36 ft18">5.4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p34 ft18">Exklusiv befogenhet för EU .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p36 ft18">5.4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p34 ft4">Delad befogenhet...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">126</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft12"><SPAN class="ft18">5.4.7</SPAN><SPAN class="ft25">Hur det avgörs om kompetensen är exklusiv</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p31 ft4">eller delad ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td35"><SPAN class="p31 ft18">5.5 EU och ILO ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p17 ft18">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p36 ft12">5.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p31 ft18">Samarbete och samverkan .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p36 ft12">5.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p31 ft13"><NOBR>EU-staternas</NOBR> samarbete i ILO..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">129</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft12"><SPAN class="ft18">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft25">När nationella regler som genomför ILO-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p16 ft13">konventioner strider mot <NOBR>EU-rätten....................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">130</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft12"><SPAN class="ft18">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft29">EU:s förhållningssätt när medlemsstater</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p34 ft4">förhandlar i ILO.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p36 ft18">5.5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p34 ft18">Förfarande vid nya konventionsåtaganden ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p36 ft18">5.5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p34 ft18">Förfarande vid äldre konventionsåtaganden ........</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p17 ft18">137</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p32 ft12"><SPAN class="ft18">5.6</SPAN><SPAN class="ft24">Befogenhet att ratificera ILO:s konvention nr 94 för en</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p19 ft4">medlemsstat i EU .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p17 ft12">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">5.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p34 ft4">Vad innebär ett nära samarbete? ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p17 ft12">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p16 ft16">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p19 ft16">Sammanfattande slutsatser avseende ILO:s</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p19 ft16">konvention nr 94 .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td29"><SPAN class="p17 ft16">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft18">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft4">Inledning ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p17 ft12">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft18">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft4">Konventionens relevans .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p17 ft12">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p16 ft18">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td8"><SPAN class="p19 ft18">Förutsättningarna för en svensk ratificering ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft12">146</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft12"><SPAN class="ft4">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft30">De upphandlingsrättsliga förutsättningarna för</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p16 ft4">ratifikation..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p17 ft12">147</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft12"><SPAN class="ft18">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft25">De arbetsrättsliga förutsättningarna för</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p34 ft4">ratifikation .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p17 ft12">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft18">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft4">Sammanfattande slutsatser...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p17 ft12">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td40"><SPAN class="p16 ft17">Del 2 Internationell jämförelse av sociala villkor i offentlig</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p19 ft16">upphandling............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p17 ft16">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p16 ft16">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p19 ft16">Internationell jämförelse...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p17 ft16">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft18">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft4">Uppdraget .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p17 ft12">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p16 ft18">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p19 ft4">Urval och metod...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p17 ft12">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p16 ft18">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td8"><SPAN class="p19 ft4">Danmark................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft12">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft12">7.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p34 ft4">Ramarna .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p17 ft12">155</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft12"><SPAN class="ft18">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft25">Sociala hänsyn i upphandlingsprocedurens</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p16 ft4">olika faser...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p17 ft12">158</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft12"><SPAN class="ft18">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft25">Upphandlingar som inte omfattas av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p16 ft4">direktiven ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p17 ft12">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p19 ft12">7.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p16 ft18">Exemplet Köpenhamns kommun ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p17 ft12">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p17 ft18">7.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p19 ft31">Norge ....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p17 ft12">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p19 ft12">7.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p16 ft4">Regelverket ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p17 ft12">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p19 ft12">7.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p16 ft4">Socialt ansvar .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p17 ft12">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p19 ft12">7.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p16 ft4">Lärlingsklausuler ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p17 ft12">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p17 ft18">7.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p19 ft31">Finland ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p17 ft12">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td18"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p19 ft12">7.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td38"><SPAN class="p16 ft4">Exemplet Esbo stad...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p17 ft12">175</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr14 td42"><SPAN class="p43 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td36"><SPAN class="p16 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td43"><SPAN class="p17 ft23">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p43 ft12">7.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p31 ft4">Exemplet Vanda stad .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p44 ft18">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p43 ft12">7.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p31 ft18">Exemplet Tammerfors stad...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td43"><SPAN class="p44 ft18">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p43 ft12">7.5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p31 ft18">Erfarenheter från Finland .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td43"><SPAN class="p44 ft18">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p43 ft12">7.5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p31 ft4">Två rättsliga avgöranden .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td43"><SPAN class="p44 ft18">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td35"><SPAN class="p31 ft18">7.6 Nederländerna.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td43"><SPAN class="p44 ft18">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p43 ft12">7.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p31 ft18">Förutsättningar för att ställa sociala villkor .........</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td43"><SPAN class="p44 ft18">181</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft12"><SPAN class="ft18">7.6.2</SPAN><SPAN class="ft25">Sociala villkor kan användas i hela</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p34 ft18">upphandlingsproceduren.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p36 ft18">7.6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p34 ft18">Utvärdering av pilotprojektet ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p17 ft18">184</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft12"><SPAN class="ft18">7.6.4</SPAN><SPAN class="ft25">Särskilt om sociala villkors effekt på små och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p16 ft33">medelstora företag .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p17 ft18">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p17 ft18">7.7</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p19 ft12">Belgien</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p31 ft31">...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p17 ft18">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p19 ft12">7.7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td45"><SPAN class="p16 ft34">Exemplet Vallonien ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td32"><SPAN class="p17 ft18">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p17 ft12">7.7.2 .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p16 ft20">Exemplet Ghent</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p17 ft18">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p17 ft19">7.7.3 ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p16 ft20">Exemplet Bryssel</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft19">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p17 ft19">7.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p16 ft20">Storbritannien .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft19">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p17 ft19">7.8.1 ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p16 ft20">Exemplet MTR</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft19">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p17 ft19">7.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td31"><SPAN class="p16 ft20">Skottland................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft19">196</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft20"><SPAN class="ft19">7.9.1</SPAN><SPAN class="ft21">En särskild metod för att säkerställa sociala</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p16 ft20">värden i upphandling .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p17 ft19">197</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft20"><SPAN class="ft19">7.9.2</SPAN><SPAN class="ft21">Exemplet Glasgow och Commonwealth</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td47"><SPAN class="p31 ft19">Games.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p17 ft19">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td35"><SPAN class="p31 ft19">7.9.3 Exemplet New South Glasgow Hospitals............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft19">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td35"><SPAN class="p31 ft19">7.10 Sammanfattande slutsatser ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft19">204</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p16 ft35">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p16 ft20">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p31 ft19">Kommittédirektiv 2014:162 .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft19">207</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p16 ft20">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p31 ft19">Kommittédirektiv 2015:90 ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft19">219</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td35"><SPAN class="p16 ft20">Bilaga 3 Konvention (nr 94) angående arbetsklausuler i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p31 ft19">kontrakt däri offentlig myndighet är part ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft19">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p16 ft20">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p46 ft19">C094 – Labour Clauses (Public Contracts)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p16 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p31 ft19">Convention, 1949 (No. 94)..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p17 ft19">233</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft22">9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> </DIV> <DIV id="page_11"> <P class="p4 ft9">Sammanfattning</P> <P class="p47 ft11">Utredningen har haft i uppdrag att dels utreda förutsättningarna för en svensk ratifikation av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 94, dels göra en internationell jämförelse av användningen av sociala villkor vid offentlig upphandling. Betänkande består därför av två delar. I den första delen analyseras förutsättningarna för Sverige att ratificera ILO:s konvention nr 94. I den andra delen görs den internationella jämförelsen.</P> <P class="p48 ft16">Del 1</P> <P class="p49 ft36">Ratifikation av ILO:s konvention nr 94</P> <P class="p50 ft37">ILO:s konvention nr 94 innebär en skyldighet för ratificerande stater att se till att det i statliga myndigheters offentliga upphandling ska anges s.k. arbetsklausuler i kontraktsvillkoren. Arbetsklausulerna anger de villkor som leverantören ska tillförsäkra de arbetstagare som sysselsätts i uppdrag enligt upphandlingskontraktet. Enligt konventionen ska arbetsklausuler ange villkor som tillförsäkrar arbetstagare lön, inklusive olika slags tillägg, arbetstid och övriga villkor. Utredningen har bedömt att övriga villkor avser de villkor som anses centrala i respektive land utifrån hur arbetsmarknaden i landet är reglerad. När det gäller villkor om lön anser utredningen att det är förenligt med konventionen att ställa krav på en kollektivavtalad minimilön i arbetsklausulerna, så länge den motsvarar den lägsta lön som gäller för arbete av samma art inom vederbörande yrke eller näringsgren i det område där arbetet utförs. Det är således utredningens bedömning att konventionen inte innebär ett krav på lön enligt s.k. normalnivå.</P> <P class="p51 ft27">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft11">Utredningen har vidare kommit fram till att konventionen sannolikt innebär att arbetstagare som utför arbete i offentlig upphandling ska garanteras ersättning vid arbetsskada.</P> <P class="p53 ft14">Utredningen har även analyserat konventionen och jämfört den med 2014 års upphandlingsdirektiv och konstaterat att det är förenligt med upphandlingsdirektiven att införa bestämmelser med ett obligatorium för statliga myndigheter att använda arbetsklausuler, under förutsättning att sådana bestämmelser anses proportionerliga i förhållande till syftet med bestämmelserna. Det är också förenligt med upphandlingsdirektiven att införa bestämmelser med ett obligatorium om att arbetsklausuler även ska gälla för underleverantörer. Utredningen har också bedömt att det är förenligt med direktiven att vid ett genomförande av konventionen införa nationella bestämmelser om sanktioner vid överträdelse av arbetsklausuler under förutsättning att dessa sanktioner är proportionerliga i förhållande till syftet med dem och i övrigt är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna och <NOBR>EU-rätten</NOBR> i övrigt. Sammanfattningsvis är det utredningens bedömning att 2014 års upphandlingsdirektiv inte utgör ett hinder för att Sverige ska kunna ratificera konventionen och införa arbetsklausuler i offentlig upphandling.</P> <P class="p54 ft10">I betänkandet har möjligheten att använda arbetsklausuler också analyserats i förhållande till den fria rörligheten för tjänster (artikel 56 i <NOBR>FEU-fördraget),</NOBR> direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (utstationeringsdirektivet) samt <NOBR>EU-domstolens</NOBR> avgöranden i målen Rüffert, <NOBR>C-346/06,</NOBR> och RegioPost, <NOBR>C-115/14.</NOBR> Utredningen har ansett att arbetsklausuler kan användas i offentlig upphandling utan att det utgör ett hinder för den fria rörligheten för tjänster så länge villkoren hämtas ur det regelverk (lag, kollektivavtal eller skiljedom) genom vilket medlemsstaten genomfört utstationeringsdirektivet. Utförs arbete med utstationerad arbetskraft måste villkoren begränsas till de villkor som omfattas av utstationeringsdirektivets s.k. hårda kärna och avse den miniminivå som gäller enligt det direktivet. För svenska förhållanden innebär det enligt utredningens bedömning att villkoren i offentlig upphandling kan hämtas ur sådana centrala kollektivavtal som pekas ut i utstationeringslagen. Utredningen har också bedömt att det vid ett genomförande av konventionen är möjligt att begränsa förmånerna i arbetsklausulen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">12</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td48"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td49"><SPAN class="p16 ft28">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft14">till sådana förmåner som har en motsvarighet i den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. Även vad som ska definieras som lön kan anpassas till direktivet. När det gäller arbetsskadeförsäkring har utredningen bedömt att <NOBR>EU-rätten</NOBR> inte hindrar att det föreskrivs att utsända arbetstagare ska omfattas av arbetsskadeförmåner i Sverige. Däremot får en sådan reglering medföra att utstationerade arbetsgivare åläggs kostnader eller andra skyldigheter endast under förutsättning att arbetsskadeförmåner får anses ingå i den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet.</P> <P class="p22 ft11">Utredningen har vidare analyserat konventionen i förhållande till gällande rätt och konstaterat att det är möjligt att använda särskilda kontraktsvillkor i form av arbetsklausuler motsvarande de som anges i ILO:s konvention nr 94 under förutsättning att arbetsklausulerna utformas på ett sådant sätt att de är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna om proportionalitet, likabehandling, <NOBR>icke-diskri-</NOBR> minering, öppenhet och ömsesidighet samt i övrigt är förenliga med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Utredningen har också bedömt att konventionen kan genomföras med respekt för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vid ett genomförande måste det troligen införas regler som säkerställer att arbetstagare som utför arbete i Sverige omfattas av arbetsskadeförsäkring.</P> <P class="p56 ft10">I betänkandet har konventionen även analyserats i förhållande till det förslag som utredningen presenterade i sitt delbetänkande den 1 september 2015, SOU 2015:78. Utredningen har konstaterat att förslaget i delbetänkandet i stora delar tillgodoser konventionens krav på tillämpningen av arbetsklausuler. Den större justering som behöver göras är att det måste göras obligatoriskt för statliga myndigheter att använda arbetsklausuler i alla upphandlingar.</P> <P class="p57 ft10">Som medlem i EU måste Sverige beakta de skyldigheter som följer av <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> när internationella överenskommelser ingås. I betänkandet har utredningen konstaterat att konventionen rör ett rättsligt område där EU i vissa delar har exklusiv befogenhet att ingå internationella avtal. I andra delar rör konventionen ett område där EU och medlemsstaterna har delad befogenhet. Utredningen har bedömt att ratificering måste ske i nära samarbete med EU. Ett sådant nära samarbete innebär i detta fall att en medlemsstat endast kan ratificera konventionen med stöd av ett bemyndigande av EU.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">13</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft14">Sammanfattningsvis har utredningen ansett att det mervärde som en ratifikation innebär är begränsat. En ratifikation av konventionen utvidgar inte det befintliga utrymmet att ställa arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. Trots detta har utredningen ansett att en ratifikation är en kraftfull och tydlig markering för att Sverige tar aktiv ställning för goda arbetsvillkor och ställer sig bakom de grundläggande normer och värderingar som avspeglas i ILO:s normsystem. Utredningen förordar därför en ratifikation. Den bedömer att ett arbete bör initieras i <NOBR>ILO-kommittén</NOBR> för att diskutera en ratificering av konventionen och att Sverige därefter bör ta kontakt med kommissionen för att närmare diskutera de olika frågor som ansluter sig till denna fråga.</P> <P class="p59 ft16">Del 2</P> <P class="p60 ft36">Internationell jämförelse av sociala villkor i offentlig upphandling</P> <P class="p61 ft10">Utredningen har när det gäller den internationella jämförelsen valt att fokusera på arbetsmarknadsrelaterade villkor i offentlig upphandling. Det handlar om villkor om att leverantörer som utför uppdrag inom ramen för offentlig upphandling t.ex. ska erbjuda sysselsättning för långtidsarbetslösa eller praktikanter. Utredningen beskriver exempel från ett antal länder och redogör för de rättsliga förutsättningarna för att ställa sådana villkor. Utredningen har fokuserat på Danmark, Norge, Finland, Storbritannien, Nederländerna och Belgien.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">14</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31515x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft9">1 Inledning</P> <P class="p62 ft38"><SPAN class="ft38">1.1</SPAN><SPAN class="ft39">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p50 ft14">Den 20 augusti 2015 beslutade regeringen kommittédirektiv 2015:90<SPAN class="ft40">1</SPAN>, ett tilläggsdirektiv till Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Enligt tilläggsdirektivet skulle utredningen dels analysera de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> förutsättningarna för Sverige att ratificera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 94 angående arbetsklausuler i kontrakt däri offentlig myndighet är part, dels kartlägga och redovisa hur sociala och arbetsmarknadsrelaterade krav används i andra nordiska länder och <NOBR>EU-länder</NOBR> som i detta hänseende är jämförbara med Sverige.</P> <P class="p13 ft14">När det gäller frågan om ratificering av konventionen angavs i kommittédirektiven att det efter inträdet i EU är oklart om Sverige kan ratificera konventionen. Utredaren skulle därför analysera de unionsrättsliga förutsättningarna för en ratifikation. Om bedömningen gjordes att konventionen skulle kunna ratificeras av Sverige, skulle utredaren även föreslå hur bestämmelserna i de kommande upphandlingslagarna skulle kunna anpassas till konventionen. Oavsett om Sverige kan ratificera konventionen eller inte skulle utredaren analysera vilket unionsrättsligt utrymme det finns för att så långt som möjligt anpassa upphandlingslagarna till konventionen. Om det finns bestämmelser som inte är förenliga med konventionen skulle utredaren vidare analysera vilket utrymme det finns för att anpassa dessa till konventionen.</P> <P class="p13 ft37">Utredaren skulle även beakta hur en anpassning av bestämmelserna förhåller sig till <NOBR>EU-rätten</NOBR> och internationella åtaganden i övrigt samt den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vid genomföran-</P> <P class="p48 ft42"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>Se bilaga 2.</P> <P class="p63 ft27">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft12">det av uppdraget skulle utredaren också beakta relevanta erfarenheter från andra nordiska länder och <NOBR>EU-länder.</NOBR></P> <P class="p65 ft11">När det gäller den andra delen av uppdraget, kartläggning och redovisning av hur sociala och arbetsmarknadsrelaterade krav används i andra länder, angavs i kommittédirektivet att regeringen avser att stärka den strategiska användningen av offentlig upphandling. Utredningens kartläggning och redovisning angavs vara ett led i detta arbete.</P> <P class="p66 ft38"><SPAN class="ft38">1.2</SPAN><SPAN class="ft39">Avgränsning av uppdraget</SPAN></P> <P class="p67 ft10">2014 års upphandlingsdirektiv ska vara genomförda i Sverige under våren 2016. Under utredningens arbete har den upphandlingsrättsliga lagstiftningen således varit under omarbetning. Ett led i arbetet med genomförandet av upphandlingsdirektiven och den kommande upphandlingslagstiftningen var det delbetänkande som utredningen lämnade den 1 september 2015 med förslag på hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i de tre kommande upphandlingslagarna (SOU 2015:78).</P> <P class="p68 ft10">Eftersom det inte stått klart hur den kommande upphandlingslagstiftningen kommer att se ut när genomförandet av upphandlingsdirektiven är klart har utredningen inte kunnat analysera konventionen i förhållande till den kommande lagstiftningen. Utredningen har därför inte lagt några konkreta lagförslag i förhållande till denna. Utredningen har i stället analyserat hur konventionen förhåller sig till upphandlingsdirektiven, gällande svensk upphandlingslagstiftning, förslagen i utredningens delbetänkande samt annan <NOBR>EU-rätt</NOBR> och svensk rätt. I betänkandet framgår att utredningen anser att förslagen i delbetänkandet till stora delar tillgodoser de lagändringar som skulle behöva vidtas om konventionen skulle genomföras i svensk rätt. Endast mindre justeringar skulle behöva göras av förslagen i delbetänkandet. Mot den bakgrunden har utredningen valt att inte lägga fram alternativa förslag om hur konventionen ska genomföras. De justeringar som krävs av förslagen i utredningens delbetänkande presenteras i texten. Som en följd av att utredningen inte lägger några konkreta lagförslag har utredningen inte heller gjort någon konsekvensanalys. Genomförandet av konventionen skulle i huvudsak få samma påverkan som utredningens delbetän-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">16</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td50"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p16 ft28">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft12">kande. Därför får i stället hänvisas till konsekvensanalysen i delbetänkandet.</P> <P class="p70 ft14">När det gäller uppdraget att kartlägga och redovisa hur andra länder använder sociala villkor i offentlig upphandling har utredningen, mot bakgrund av de övergripande syftena med utredningen, dvs. dels att utreda och analysera möjligheten att ställa arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling, dels att stärka den strategiska användningen av offentlig upphandling, valt att låta fokus ligga på arbetsmarknadsrelaterade hänsyn. Med hänsyn till utredningens begränsade tid har utredningen gjort ett urval och granskat länder med liknande förhållanden som Sverige där det varit möjligt att få tillgång till aktuellt material. Flera större <NOBR>EU-länder,</NOBR> som t.ex. Tyskland och Frankrike, har dessvärre inte kunnat uppmärksammas i kartläggningen på grund av att utredningen haft svårigheter att få tillgång till relevant underlag. Utredningen har utifrån dessa givna förhållanden valt att fokusera på Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Belgien och Storbritannien. Det har inte varit möjligt för utredningen att göra en uttömmande och fullständig beskrivning av rättsliga förhållanden och möjligheten att använda arbetsmarknadsrelaterade hänsyn i offentlig upphandling i dessa länder. Redogörelsen får i stället ses som en beskrivning av ett antal exempel och den kontext i vilken dessa använts. Beskrivningen av förhållandena i de olika länderna skiljer sig också åt till följd av att det inte varit möjligt att hitta likartad information avseende förhållandena i alla länder. I vissa fall ligger fokus därför på de aktuella exemplen och i andra fall får den rättsliga och politiska bakgrunden ett större utrymme.</P> <P class="p71 ft38"><SPAN class="ft38">1.3</SPAN><SPAN class="ft39">Utredningens arbete</SPAN></P> <P class="p72 ft14">Utredningen har haft tre gemensamma möten med de experter och sakkunniga som biträtt utredningen. Därtill har utredningen träffat ILO:s experter på ILO:s konvention nr 94 på ILO:s arbetsbyrå i Genève. Vid mötet diskuterades innebörden och tolkningen av vissa artiklar i konventionen. Det bör observeras att det experterna från ILO sagt vid ett sådant möte inte ger uttryck för ILO:s formella inställning i frågan. Utredningens uppfattning efter mötet är dock</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">17</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31518x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft12">att det i flera tolkningsfrågor finns en fast praxis inom ILO som bekräftar utredningens ställningstaganden.</P> <P class="p73 ft14">Utredningen har även besökt <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> för att närmare utreda förfarandet när en <NOBR>EU-medlemsstat</NOBR> ska ratificera en äldre konvention. Även detta var ett informellt möte. Representanter för alla relevanta enheter inom kommissionen deltog.</P> <P class="p74 ft11">När det gäller uppdraget att kartlägga och redovisa andra länders användning av sociala villkor har utredningen inhämtat både skriftlig information och besökt representanter från diverse myndigheter, organisationer och företag i flera av de länder som kartläggningen har omfattat. Utredningen har genomfört sådana besök i Finland, Danmark, Belgien, England och Skottland.</P> <P class="p75 ft38"><SPAN class="ft38">1.4</SPAN><SPAN class="ft39">Terminologi</SPAN></P> <P class="p76 ft10">ILO:s konvention nr 94 är på engelska. Vid riksdagens ställningstagande till ratifikation år 1950 översattes konventionen till svenska och publicerades i propositionen.<SPAN class="ft43">2 </SPAN>I översättningen används ett språk som i dag framstår som ålderdomligt och något svårtillgängligt. Det finns dock inte någon senare officiell översättning av konventionen. Mot denna bakgrund och eftersom det är fråga om en icke ratificerad konvention har utredningen tagit sig friheten att i texten använda mer tidsenliga svenska uttryck för vissa av de begrepp som avses i konventionen. Konventionen bifogas betänkandet både i en engelsk version och i den svenska versionen från 1950.</P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft41">2 </SPAN>Prop. 1950 nr 188.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">18</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <P class="p78 ft9">DEL 1</P> <P class="p79 ft9">Ratifikation av ILO:s konvention nr 94</P> </DIV> <DIV id="page_20"> </DIV> <DIV id="page_21"> <P class="p80 ft45"><SPAN class="ft9">2</SPAN><SPAN class="ft44">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN></P> <P class="p81 ft38"><SPAN class="ft38">2.1</SPAN><SPAN class="ft39">ILO</SPAN></P> <P class="p82 ft16"><SPAN class="ft16">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft46">ILO:s organisation</SPAN></P> <P class="p50 ft11">Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Organisationen grundades 1919. Sedan 1946 är ILO knutet till Förenta nationerna, FN, genom ett särskilt avtal. Avtalet reglerar de inbördes relationerna mellan de två organisationerna. Förenklat uttryckt innebär avtalet att ILO har ett autonomt ansvar för arbetslivsfrågor medan FN ägnar sig åt frågor av mer allmän politisk natur.</P> <P class="p83 ft14">ILO har i dag 185 stater som medlemmar. Det är endast stater som kan vara medlemmar i ILO. Sverige har varit medlem sedan 1920. En anslutning till ILO sker oberoende av medlemskap i FN.</P> <P class="p12 ft10">ILO är en trepartsorganisation som består av representanter från medlemsländers regeringar, arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer. Denna s.k. trepartsprincip framgår av ILO:s stadgar och är styrande för hela organisationens verksamhet. Ett uttryck för trepartismen är den s.k. sociala dialogen som syftar till att främja konsensus och demokratiskt deltagande av berörda parter i arbetslivet. Enligt ILO:s definition av den sociala dialogen innefattar den alla former av förhandling, samråd och informationsutbyte mellan regeringar och arbetsgivare och arbetstagare. ILO:s arbetskonferens antog 1976 en konvention om samråd på trepartsbasis i <NOBR>ILO-frågor</NOBR> i syfte att uppmuntra det trepartiska samarbetet i</P> <P class="p84 ft27">21</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31522x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft11">medlemsstaterna.<SPAN class="ft47">1 </SPAN>Ett flertal av ILO:s konventioner förutsätter också samverkan mellan regeringen och arbetsmarknadens parter i den aktuella staten.<SPAN class="ft47">2</SPAN></P> <P class="p68 ft10">ILO:s arbete bedrivs huvudsakligen genom tre organ, internationella arbetskonferensen, styrelsen och internationella arbetsbyrån som alla består av de tre intressegrupperna (dvs. representanter från regeringar, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer).</P> <P class="p68 ft10">Arbetskonferensen är det högsta beslutande organet och har till uppgift att besluta bl.a. om ILO:s budget och arbetsprogram, välja styrelse och anta konventioner, rekommendationer och resolutioner. Arbetskonferensen äger rum under två veckor varje sommar i Genève. Konferensen fungerar även som ett forum för att diskutera olika arbetsmarknadsrelaterade och socialpolitiska frågor. Varje medlemsstat representeras av en delegation bestående av två regeringsombud och ett ombud från arbetsgivarorganisationerna och ett från arbetstagarorganisationerna. Företrädarna från organisationerna är autonoma i förhållande till sina regeringar och i förhållande till varandra.</P> <P class="p68 ft14">Styrelsen är ILO:s verkställande organ och sammanträder tre gånger per år. Styrelsen fastställer dagordningen för arbetskonferensen samt beslutar om arbetsbyråns verksamhet och utser arbetsbyråns generaldirektör. Internationella arbetsbyrån svarar för organisationens sekretariat och forskningsverksamhet.</P> <P class="p86 ft11">Styrelsen och arbetsbyrån stöds av kommittéer sammansatta enligt trepartsprincipen som täcker de största industriområdena och av expertkommittéer på olika områden som t.ex. arbetsmiljö, arbetstagares utbildning och frågor som speciellt rör unga. I medlemsstaterna finns också regionala kommittéer som ansvarar för frågor som rör respektive land.</P> <P class="p74 ft49">Den svenska <NOBR>ILO-kommittén</NOBR> har funnits sedan 1927.<SPAN class="ft48">3 </SPAN>En av kommitténs centrala arbetsuppgifter är att lämna underlag för regeringens yttranden vid utarbetandet av nya konventioner och rekommendationer samt för ställningstaganden i ratifikationsfrågor. <NOBR>ILO-kommittén</NOBR> behandlar också frågor som uppstår i sam-</P> <P class="p87 ft52"><SPAN class="ft50">1</SPAN><SPAN class="ft51">ILO:s konvention nr 144 om samråd på trepartsbasis i </SPAN><NOBR>ILO-frågor</NOBR> från 1976 och ILO:s rekommendation nr 113 från 1960 om samråd och samverkan ska bidra till att främja samarbetet mellan myndigheterna och arbetsmarknadens parter på nationell nivå och branschnivå.</P> <P class="p88 ft55"><SPAN class="ft53">2</SPAN><SPAN class="ft54">Så är bl.a. fallet med ILO:s konvention nr 94.</SPAN></P> <P class="p89 ft42"><SPAN class="ft53">3</SPAN><SPAN class="ft56">Kommittén hette ursprungligen Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft12">band med att Sverige rapporterar till ILO om tillämpningen av de konventioner som ratificerats.</P> <P class="p91 ft11">I Sverige har Arbetsmarknadsdepartementet huvudansvaret för det löpande samarbetet med ILO och ansvarar för sekretariatsarbetet i den svenska <NOBR>ILO-kommittén.</NOBR> Utrikesdepartementet har ett särskilt ansvar för de av ILO:s frågor som rör utrikes- och handelspolitik och utvecklingspolitik. Sida ansvarar för frågor som rör utvecklingssamarbete och analys och uppföljning av svenskt stöd till ILO- program.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft46">ILO och dess uppdrag</SPAN></P> <P class="p93 ft10">ILO:s mandat regleras huvudsakligen i organisationens stadga från 1919 och i den så kallade Philadephiadeklarationen från 1944 då organisationens syften och målsättningar samt stadgan uppdaterades. Organisationens huvudsakliga mål är att arbeta för arbetstagares rättigheter, skäliga arbetsvillkor, social trygghet och att stärka dialogen i arbetsrelaterade frågor. I ILO:s stadga är fastslaget att organisationens huvuduppgift ska vara att främja förbättrade <NOBR>arbets-,</NOBR> levnads- och utbildningsvillkor för arbetstagare.</P> <P class="p13 ft10">ILO har både normgivande och operativa uppgifter. Som normgivare verkar organisationen för att träffa internationella överenskommelser och standarder på arbetslivets område. Genom konventioner och rekommendationer fastställer ILO ett internationellt normsystem för grundläggande skydd för arbetstagare. Dessa normsystem har till syfte att fungera som förebilder för medlemsstaternas lagstiftning och praxis och bidra till att skapa stabilitet, social rättvisa och goda levnads- och arbetsförhållanden.</P> <P class="p12 ft10">Till ILO:s operativa uppgifter hör att bidra med ekonomiskt och personellt stöd på ett flertal områden såsom arbetarskydd, yrkesutbildning, uppbyggnaden av arbetsmarknadsstatistik och utveckling av arbetsrätten. Organisationen stöder även framväxten av oberoende arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Andra uppgifter är kapacitetsutveckling och olika former av stöd till program och projekt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">23</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31524x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft16"><SPAN class="ft16">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft46">ILO:s normverksamhet</SPAN></P> <P class="p95 ft10">ILO har sedan 1919 antagit en mängd konventioner och rekommendationer som syftar till att bekämpa fattigdom, främja social rättvisa, sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen samt värna om fackliga fri- och rättigheter. I januari 2016 hade 189 konventioner och 204 rekommendationer antagits. Sverige har ratificerat över 90 av ILO:s konventioner varav 66 fortfarande gäller.<SPAN class="ft43">4</SPAN></P> <P class="p68 ft37">Konventioner och rekommendationer utarbetas mellan de tre parterna (dvs. regeringarna, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna) inom ILO och antas på den årliga arbetskonferensen under förutsättning att <NOBR>2/3-majoritet</NOBR> av konferensens plenum röstar för ett antagande. Medlemsstaterna ska presentera antagna konventioner för behörig instans, normalt den parlamentariska församlingen, för övervägande om ratificering genom lagstiftning eller andra åtgärder inom tolv månader efter antagandet, i undantagsfall 18 månader (artikel 19.5 i ILO:s stadga). Medlemsstaterna är dock inte skyldiga att ratificera en konvention utan det är upp till varje enskild stat att ta ställning till om ratifikation ska ske eller inte. Väljer ett land att ratificera konventionen träder den i normala fall i kraft ett år efter att ratifikationen registrerats.</P> <P class="p96 ft10">En ratifikation innebär att en medlemsstat har skyldighet att genomföra alla bestämmelser i konventionen om det inte uttryckligen anges i konventionen att det är möjligt att avstå från att tillämpa vissa bestämmelser. Dessutom innebär en ratifikation att staten åtar sig att regelbundet rapportera om tillämpningen av konventionen till ILO. En ratifikation medför även en förpliktelse att underkasta sig ILO:s övervakningsmaskineri. Om en medlemsstat agerar på ett sätt som innebär en överträdelse av en ratificerad konvention finns även en möjlighet att klaga på staten (se avsnitt 2.1.4).</P> <P class="p97 ft42"><SPAN class="ft41">4 </SPAN>Enligt uppgifter från ILO:s webbplats, www.ilo.org, i januari 2016.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31525x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft10">Medlemsstaterna är sedan 1998 även skyldiga att rapportera om tillämpningen av de åtta kärnkonventionerna oavsett om dessa ratificerats eller inte.<SPAN class="ft43">5 </SPAN>Detta hör samman med att dessa konventioner anses bindande för alla medlemsstater oavsett ratificering.<SPAN class="ft43">6</SPAN></P> <P class="p12 ft10">ILO antar rekommendationer när frågan eller en del av denna inte anses lämplig att ingå i en konvention (artikel 19.1 ILO:s stadga). En rekommendation kan komplettera en konvention med anvisningar om hur konventionen är tänkt att tillämpas eller innehålla mer långtgående bestämmelser avseende frågor som parterna inför antagandet av konventionen inte kunde enas om.<SPAN class="ft43">7 </SPAN>De är därför ofta mer detaljerade än konventioner. Till skillnad från konventioner är rekommendationer inte juridiskt bindande instrument och de är inte heller föremål för ratifikation. Precis som fallet med konventioner ska rekommendationer dock läggas fram för den lagstiftande församlingen i medlemsstaten (artikel 19.6 i ILO:s stadgar). Rapporteringsskyldighet gäller även för rekommendationer.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft46">Efterlevnad och uppföljning av ILO:s konventioner</SPAN></P> <P class="p99 ft11">ILO följer regelbundet upp medlemsstaternas tillämpning av ratificerade konventioner och föreslår vid behov förbättringar. Medlemsstaterna ska vartannat år rapportera om huruvida de följer de åtta kärnkonventionerna och fyra andra prioriterade konventioner. För övriga konventioner, bl.a. konvention nr 94, lämnas rapporter vart femte år.</P> <P class="p13 ft37">En expertkommitté bestående av 20 oberoende arbetsrättsjurister har till uppgift att granska medlemsstaternas rapporter om tillämpningen av konventionerna och därefter lämna en egen rapport om vad som framkommit vid granskningen. Expertkommitténs rapport läggs därefter fram för internationella arbetskonferensens plenum</P> <P class="p100 ft58"><SPAN class="ft50">5</SPAN><SPAN class="ft57">Detta följer av ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet som antogs av arbetskonferensen 1998.</SPAN></P> <P class="p101 ft52"><SPAN class="ft50">6</SPAN><SPAN class="ft59">Kärnkonventionerna är: nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, antagen 1948, nr 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, antagen 1949, nr 29 om tvångs- eller obligatoriskt arbete, antagen 1930, nr 105 om avskaffande av tvångsarbete, antagen 1957, nr 138 om minimiålder för barnarbete, antagen 1973, nr 182 om avskaffande av de värsta formerna av barnarbete, antagen 1999, nr 100 om lika lön mellan män och kvinnor, antagen 1951 och nr 111 om diskriminering i anställning och yrkesutövning, antagen 1958.</SPAN></P> <P class="p102 ft42"><SPAN class="ft50">7</SPAN><SPAN class="ft60">Bernhard Boockmann, </SPAN><NOBR>Decision-Making</NOBR> on ILO Conventions and Recommendations: Legal Framework and Application, Dokumentation Nr. <NOBR>00-03,</NOBR> IINS Research Paper No. 2, Centre for European Economic Research (ZEW), s. 9.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31526x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft14">och granskas av ett särskilt trepartiskt utskott. Om utskottet anser det nödvändigt att närmare studera förhållandena i en viss medlemsstat kan regeringen i denna stat uppmanas att avge en förklaring inför utskottet. Expertkommittén lämnar också särskilda kommentarer till staterna i form av iakttagelser (observations) och direkta förfrågningar (direct requests). Iakttagelser lämnas när förpliktelserna i konventionen inte har uppfyllts. Förfrågningar används när kommittén behöver närmare information för att veta om en stat lever upp till sina åtaganden enligt konventionen.</P> <P class="p53 ft14">En arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation kan när som helst rikta anmärkningar mot en medlemsstat som inte iakttar bestämmelserna i en ratificerad konvention (artikel 24 i ILO:s stadga). Anmärkningen ges in till internationella arbetsbyrån och prövas i ILO:s styrelse. Styrelsen kan då tillsätta en särskild trepartisk granskningskommitté. Gäller klagomålen ILO:s konventioner om föreningsfrihet och organisations- och förhandlingsrätten (nr 87 och 98) kan frågan behandlas i ILO:s organ för föreningsfriheten, föreningsfrihetskommittén, innan frågan tas upp i ILO:s styrelse.</P> <P class="p54 ft37">Klagomål om bristande tillämpning och efterlevnad av ratificerade konventioner kan väckas av en medlemsstat, arbetsmarknadens parter eller en enskild delegat vid ILO:s internationella arbetskonferens. ILO har inga möjligheter att besluta om sanktioner som t.ex. böter eller vite. Ett klagomål kan i sista hand hänskjutas till Internationella domstolen i Haag. Denna möjlighet har dock aldrig använts. De länder som inte följer konventionerna kan dock till följd av detta drabbas av sanktioner inom den gemensamma handelspolitiken som indirekt kan få ekonomiska effekter. Iakttagandet av ILO:s kärnkonventioner är en förutsättning för att EU ska erbjuda utvecklingsländer extra förmånligt marknadstillträde inom ramen för GSP+ (se avsnitt 5.5.1).<SPAN class="ft61">8 </SPAN>Följer en stat inte dessa konventioner kan det leda till att EU drar in förmånerna, vilket betraktas som en kraftfull ekonomisk sanktion.</P> <P class="p104 ft42"><SPAN class="ft41">8 </SPAN>Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008, EUT L 303, 31.10.2012, s. <NOBR>1–82.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31527x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft38"><SPAN class="ft38">2.2</SPAN><SPAN class="ft39">ILO:s konvention nr 94</SPAN></P> <P class="p106 ft11">ILO:s konvention nr 94 angående arbetsklausuler i kontrakt antogs vid ILO:s arbetskonferens 1949. ILO ansåg att frågan om arbetsförhållanden vid utförande av offentliga kontrakt hade fått ökad betydelse under åren före antagandet. Detta mot bakgrund av att många av ILO:s medlemsstater vid denna tidpunkt befann sig i ett läge av uppbyggnad efter andra världskriget och på grund av behovet av att utveckla underutvecklade länder och regioner.<SPAN class="ft47">9 </SPAN>Till exempel hade Storbritannien genom the British Colonial Development and Welfare Act 1940 ställt som villkor för stöd till utvecklingen av sina kolonier att mottagaren av bidragen skulle upprätthålla skäliga arbetsvillkor. USA hade också ställt motsvarande villkor vid upphandling av strategiskt material från andra länder under andra världskriget.</P> <P class="p107 ft11">ILO:s konvention nr 94 reglerar arbetsklausuler där en offentlig myndighet är part och syftar till att dels förhindra att arbetsvillkor dumpas i syfte att vinna offentliga kontrakt, dels säkerställa att offentliga kontrakt inte generellt medför en press nedåt på löner och andra arbetsvillkor.<SPAN class="ft47">10</SPAN></P> <P class="p13 ft14">Vid antagandet av konventionen i ILO röstade de svenska ledamöterna från regeringen och arbetstagarsidan för konventionen medan de svenska arbetsgivarledamöterna lade ner sina röster.</P> <P class="p12 ft10">Samtidigt som ILO antog konventionen antogs en rekommendation, rekommendation nr 84 om kompletterande bestämmelser till konventionen. Rekommendationen innehåller mer detaljerade regler om vilka förmåner som bör garanteras genom arbetsklausuler, t.ex. anges att semester och sjukledighet bör inkluderas i arbetsklausulerna. Vissa bestämmelser som preciserar vad som utgör lön finns också i rekommendationen (se avsnitt 2.2.2).</P> <P class="p107 ft11">ILO har även utarbetat en praktisk vägledning till konventionen och rekommendationen.</P> <P class="p108 ft55"><SPAN class="ft50">9</SPAN><SPAN class="ft62">Report VI (B) (1) International Labour Conference 31</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>session, 1948, s. 4 f.</P> <P class="p109 ft42"><SPAN class="ft50">10</SPAN><SPAN class="ft60">Labour clauses in public contracts, Integrating the social dimension into procurement policies and practices, ILO 1998, s. xiii.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31528x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft10">Mellan 1995 och 2002 gick ILO igenom alla konventioner som antagits före 1985 och kontrollerade om de behövde uppdateras. Vid översynen slogs fast att konvention nr 94 fortfarande var relevant.<SPAN class="ft43">11</SPAN></P> <P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft46">Konventionens tillämpningsområde</SPAN></P> <P class="p111 ft11">Konventionen är tillämplig på kontrakt där en offentlig myndighet är part (artikel 1 d) och är bindande för centrala myndigheter. I ett informellt yttrande från ILO:s Standard Department den 22 mars 1996 framgår att med centrala myndigheter avses sådana myndigheter som lyder under regeringen i den ratificerande staten.<SPAN class="ft47">12 </SPAN>Enligt svensk förvaltningstradition avses med begreppet central myndighet de centrala förvaltningsmyndigheterna som lyder under regeringen och som regeringen har instruktionsrätt över. Denna tolkning av begreppet central myndighet i konventionen har även gjorts i Danmark och Norge.<SPAN class="ft47">13</SPAN></P> <P class="p68 ft10">Ratificerande stater kan själva välja i vilken utsträckning och under vilka förhållanden konventionen ska tillämpas på andra än centrala myndigheter (artikel 1.2).<SPAN class="ft43">14 </SPAN>Med sådana myndigheter avses i första hand lokala myndigheter som t.ex. provinser, regioner och kommuner i enlighet med vad som gäller i det aktuella landet.<SPAN class="ft43">15 </SPAN>Konventionen kan också tillämpas på kontrakt mellan offentliga myndigheter.<SPAN class="ft43">16 </SPAN>Däremot är konventionen inte tillämplig på anställningsavtal mellan offentliga myndigheter och deras arbetstagare.</P> <P class="p112 ft11">Ytterligare förutsättningar för att konventionen ska vara tillämplig är att fullgörande av kontrakt sker med allmänna medel och att leverantören fullgör kontraktet med arbetstagare (artikel 1.1 b).</P> <P class="p111 ft58"><SPAN class="ft50">11</SPAN><SPAN class="ft63">Se en sammanfattande beskrivning av bedömningen av konventionens relevans med hänvisningar i International Labour Conference 97</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>Session, 2008, Report III (Part 1B). General Survey concerning the Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), s. 11 f.</P> <P class="p113 ft58"><SPAN class="ft50">12</SPAN><SPAN class="ft63">MariAnn Olsson, ILO:s konvention nr 94, Rapport om ratifikationsförutsättningar den 4 april 1996, s. 31.</SPAN></P> <P class="p114 ft58"><SPAN class="ft50">13</SPAN><SPAN class="ft63">MariAnn Olsson, ILO:s konvention nr 94, Rapport om ratifikationsförutsättningar den 4 april 1996, s. 31.</SPAN></P> <P class="p89 ft58"><SPAN class="ft50">14</SPAN><SPAN class="ft63">Av 1948 års rapport IV (b) (2), s. 42 från ILO:s 31:a arbetskonferens framgår att skälet till detta bl.a. var att möjliggöra för stater som inte har någon bestämmanderätt över lokala myndigheter att ratificera konventionen.</SPAN></P> <P class="p89 ft58"><SPAN class="ft50">15</SPAN><SPAN class="ft63">Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), A practical guide, september 2008, s. 17.</SPAN></P> <P class="p115 ft42"><SPAN class="ft50">16</SPAN><SPAN class="ft56">Krüger, Nielsen och Bruun, European Public Contracts in a Labour Law Perspective, DJØF Publishing, 1998, s. 217.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">28</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31529x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft12">Konventionen är tillämplig på kontrakt som sluts mellan offentliga myndigheter och enskilda arbetsgivare och som gäller</P> <P class="p117 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">uppförande, ombyggnad, reparation eller rivning av offentlig anläggning, eller</SPAN></P> <P class="p118 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">framställning, hopsättning, handhavande eller transport av material, förråd eller utrustning, eller</SPAN></P> <P class="p119 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">utförande eller tillhandahållande av tjänster (artikel 1.1 c).</SPAN></P> <P class="p120 ft10">Ovanstående tre punkter anger vilken typ av upphandling som konventionen är tillämplig på och kan förenklat anges som bygg- och anläggningsarbete, varor och tjänster. Vad gäller andra punkten, varor, framgår av ordalydelsen att det är fråga om produktion och transport av varor som avses och således inte inköp av redan färdiga varor.<SPAN class="ft43">17 </SPAN>Konventionen avser som nämnts dessutom endast arbete som utförs av de arbetstagare som sysselsätts i det uppdrag som avses i kontraktet. Det finns således inget krav på att arbetsklausuler ska ha tillämpats även vid framställningen av sådant som endast är en del av den vara som produceras enligt kontraktet.</P> <P class="p12 ft10">När ett land har ratificerat konventionen är den tillämplig på arbete som utförs i det aktuella landet. Även arbete som utförs inom landets gränser med arbetstagare från andra länder omfattas av konventionen, t.ex. kontrakt som utförs med utstationerade arbetstagare. Däremot omfattas inte upphandling som avser uppdrag som sker utanför landets gränser, t.ex. när en myndighet upphandlar en vara som tillverkas eller en tjänst som utförs i ett annat land.<SPAN class="ft43">18</SPAN></P> <P class="p13 ft10">Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att konventionen även gäller för underleverantörer eller den som förvärvat kontraktet efter överlåtelse (artikel 1.3). Vad som avses med lämpliga åtgärder avseende underleverantörer har lämnats till medlemsstaterna att avgöra.<SPAN class="ft43">19 </SPAN>ILO:s expertkommitté har uttalat att lämpliga åtgärder bör innebära att arbetsklausulen ska göras bindande</P> <P class="p121 ft58"><SPAN class="ft50">17</SPAN><SPAN class="ft57">Även i Danmark har det ansetts att köp av färdiga varor faller utanför konventionen. Se det danska genomförandet av konventionen i Beskæftigelsesministeriets Vejledning til cirkulære om arbejdsklausuler i offentlige kontrakter, VEJ nr 9472 af 30/06/2014 (Gældende) Udskriftsdato: 14. december 2015.</SPAN></P> <P class="p122 ft58"><SPAN class="ft50">18</SPAN><SPAN class="ft57">Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), A practical guide, september 2008, s. 18.</SPAN></P> <P class="p123 ft68"><SPAN class="ft50">19</SPAN><SPAN class="ft66">ILO 97</SPAN><SPAN class="ft67">th </SPAN>session, Report III (Part 1 B) General Survey concerning the Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Rekommendation (No. 84), 2008, s. 27.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">29</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31530x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft11">för underleverantörer och att det uttryckligen ska följa av den nationella regleringen.<SPAN class="ft47">20 </SPAN>Det är således inte tillräckligt att underleverantörer är skyldiga att följa de arbetsrättsliga regelverk som gäller i det aktuella landet.</P> <P class="p68 ft10">Undantag från tillämpningen av konventionen kan göras för upphandlingar som understiger ett visst belopp (artikel 1.4). Beloppet ska fastställas av staten efter hörande av berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Det framgår dock inte hur stort belopp som avses. Utifrån expertkommitténs frågor till vissa medlemsstater synes det vara så att gränsen ska sättas i relation till hur stor andel av landets offentliga upphandlingar som faller utanför tillämpningsområdet.<SPAN class="ft43">21 </SPAN>När 60 procent av upphandlingarna i en medlemsstat föll utanför tillämpningsområdet uppmanade expertkommittén staten i fråga att sänka gränsen för att fler upphandlingar skulle omfattas av kravet på arbetsklausuler.<SPAN class="ft43">22</SPAN></P> <P class="p68 ft10">Från konventionens tillämpningsområde kan även undantas personer i ledande ställning eller med tekniska eller vetenskapliga uppgifter vars anställningsvillkor inte regleras av lag, kollektivavtal eller skiljedom och som i regel inte utför manuellt arbete (artikel 1.5). Det följer av iakttagelser från expertkommittén att listan är uttömmande.<SPAN class="ft43">23 </SPAN>Av artikel 7 och 8 följer att ytterligare undantag från konventionen kan göras under extraordinära omständigheter. Dessa möjligheter har dock såvitt utredningen känner till aldrig använts.</P> <P class="p75 ft16"><SPAN class="ft16">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft46">Arbetsklausuler</SPAN></P> <P class="p95 ft14">I konventionens artikel 2.1 regleras att offentliga kontrakt ska innehålla klausuler som tillförsäkrar arbetstagare lön (inklusive olika slags tillägg), arbetstid och övriga arbetsvillkor, som inte är mindre förmånliga än de som fastställts i kollektivavtal eller annat erkänt förhandlingssystem, skiljedom eller den nationella lagstiftningen för arbete av samma art inom det aktuella yrket eller näringsgren i det</P> <P class="p125 ft52"><SPAN class="ft50">20</SPAN><SPAN class="ft51">Report of the Committé of Experts on the application of Conventions and Recommendations (Art 19 and 22 of the Constitution), Report III, part IV, 1956 UK/Guernsey.</SPAN></P> <P class="p89 ft58"><SPAN class="ft50">21</SPAN><SPAN class="ft63">Se Krüger, Nielsen och Bruun, European Public Contracts in a Labour Law Perspectives, DJØF Publishing, 1998, s. 223.</SPAN></P> <P class="p88 ft55"><SPAN class="ft50">22</SPAN><SPAN class="ft62">Direct request Malaysia, 1962.</SPAN></P> <P class="p89 ft42"><SPAN class="ft50">23</SPAN><SPAN class="ft56">Krüger, Nielsen och Bruun, European Public Contracts in a Labour Law Perspective, DJØF Publishing, 1998, s. 224 och Direct request Danmark 1995.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31531x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft10">område där arbetet utförs. Inför antagandet av konventionen föreslogs att en hänvisning i stället skulle göras till rådande villkor. Tanken med det var att villkoren i första hand skulle framgå av kollektivavtal eller skiljedomar och i andra hand, om sådana saknades, av lagstiftning eftersom det kunde antas att kollektivavtal och andra förhandlade lösningar normalt sett kunde antas innebära mer förmånliga villkor än vad som anges i lag. Därefter ändrades förslaget och kom i stället att innehålla uttrycket ”not less favourable than”.</P> <P class="p126 ft11">Avsikten är att det är det av regelverken kollektivavtal, skiljedom eller lag som innehåller de mest förmånliga villkoren som ska utgöra grunden för villkoren.<SPAN class="ft47">24</SPAN></P> <P class="p22 ft11">I konventionen finns en alternativ bestämmelse som ska användas i de fall arbetsvillkoren inte regleras i kollektivavtal eller annat erkänt förhandlingssystem, skiljedom eller den nationella lagstiftningen (artikel 2.2). I sådana fall ska arbetsklausulerna garantera antingen villkor som inte är mindre förmånliga än de som gäller enligt ett kollektivavtal, skiljedom eller lagstiftning för arbete av samma art inom vederbörande yrke eller näringsgren i närmast jämförbara område, eller den allmänna standard, som tillämpas av arbetsgivare i samma yrke eller näringsgren och som utövar sin verksamhet under liknande förhållanden.</P> <P class="p56 ft10">Av ILO:s vägledning till konventionen framgår att det är de villkor som gäller på den ort eller plats där arbetet utförs som ska stå modell för de villkor som anges i upphandlingskontraktet.<SPAN class="ft43">25 </SPAN>Detta kan synas stå i motsättning till att det i vägledningen också anges att de kollektivavtal som villkoren ska hämtas ur ska vara sådana avtal som täcker en väsentlig del av arbetsgivare och arbetstagare i en viss bransch.</P> <P class="p127 ft4">Only those collective agreements which cover a substantial proportion of the employers and workers in a particular trade or industry may be used as a reference. Collective agreements which are not generally applicable in a sector or a region but may apply to only one enterprise, or a limited group of enterprises, are not relevant for the assessment of applicable wages and working conditions. Where no relevant collective agreement exists in the region where the public contract is to be carried out, reference should be made to agreements concluded in the nearest</P> <P class="p128 ft58"><SPAN class="ft50">24</SPAN><SPAN class="ft57">ILO standards on public procurement – Review of national law and practice, ILO 97</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>Session, 2008, s. 35 f.</P> <P class="p129 ft42"><SPAN class="ft50">25</SPAN><SPAN class="ft60">Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), A practical guide, september 2008, t.ex. s. 14, s. 19 f och s. 22.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">31</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31532x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft18">region or to the general level of wages and other working conditions observed in the same industry by employers in a similar situation.<SPAN class="ft69">26</SPAN></P> <P class="p131 ft10">Utredningens bedömning är att konventionen avser att reglera att lönevillkoren i arbetsklausuler ska motsvara den högre lön som gäller på en viss ort om den lönen får anses gälla generellt på orten.</P> <P class="p68 ft10">Konventionen innebär att klausuler om arbetsvillkor ska tas in i upphandlingskontrakt. Expertkommittén har flera gånger uttalat att det inte är tillräckligt med lagstiftning som allmänt garanterar skäliga arbetsvillkor.<SPAN class="ft43">27 </SPAN>Av rekommendation nr 84, som förvisso inte är bindande, framgår att villkoren kan anges direkt i kontraktsvillkoren eller framgå genom att det i dessa hänvisas till t.ex. lag eller kollektivavtal.</P> <P class="p59 ft36">Vilka villkor som ska anges i arbetsklausulerna</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft70">Bedömning: </SPAN>I arbetsklausuler ska anges villkor som tillförsäkrar arbetstagare lön, inklusive olika slags tillägg, arbetstid och övriga villkor. Med övriga villkor avses de villkor som anses centrala i respektive land utifrån hur arbetsmarknaden i landet fungerar.</P> <P class="p133 ft10">I konventionens artikel 2 anges att offentliga kontrakt ska innehålla klausuler som tillförsäkrar arbetstagare lön, inklusive olika slags tillägg, arbetstid och övriga arbetsvillkor. Med begreppet olika slags tillägg avses alla delar som utgör en del av en arbetstagares ersättning.<SPAN class="ft43">28 </SPAN>Vad som avses med begreppet övriga arbetsvillkor är inte närmare definierat i konventionen. Av rekommendation 84 artikel 2 c får anses framgå att övriga arbetsvillkor avser villkor om semester och sjukledighet. Rekommendationen är dock inte rättsligt bindande.</P> <P class="p74 ft37">Mot bakgrund av konventionens flexibla lydelse är det utredningens bedömning att det har lämnats till medlemsstaterna att själva ta ställning till vilka övriga arbetsvillkor som ska ingå i arbets-</P> <P class="p134 ft58"><SPAN class="ft50">26</SPAN><SPAN class="ft63">Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), A practical guide, september 2008, s. 23.</SPAN></P> <P class="p135 ft52"><SPAN class="ft50">27</SPAN><SPAN class="ft51">Se till exempel Observation (CEACR) – adopted 2011, published 101</SPAN><SPAN class="ft71">th </SPAN>ILC session (2012) Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) – France (Ratification: 1951) samt ILO standards on public procurement – Review of national law and practice, ILO 97<SPAN class="ft71">th </SPAN>Session, 2008, s. 40. Se också Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), A practical guide, september 2008, s. 23.</P> <P class="p136 ft42"><SPAN class="ft50">28</SPAN><SPAN class="ft60">Record of Proceedings från ILC 31</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>Session 1948, s. 450.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31533x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft11">klausuler. Utifrån en sådan bedömning är det rimligt att anta att det handlar om de arbetsvillkor som anses centrala i respektive land utifrån hur arbetsmarknaden fungerar i det landet.</P> <P class="p137 ft36">Hur villkoren i arbetsklausuler bestäms</P> <P class="p72 ft10">I artikel 2.3 i konventionen anges att villkoren i arbetsklausulerna ska bestämmas av en myndighet på det sätt som är bäst förenligt i förhållande till nationella förhållanden. Det ankommer på ratificerande stater att själva bestämma vilken myndighet som ska fastställa villkoren. Innan villkoren fastställs ska myndigheten samråda med arbetsmarknadens parter. I ILO:s vägledning till konventionen anges att det ges betydande utrymme för medlemsstaterna att bestämma hur ett sådant samråd ska gå till. Konventionen innebär dock inget krav på att samråd ska ske inför varje upphandling. Det är tillräckligt att samråd hålls när myndigheten fastställer villkoren som ska tas in i arbetsklausulerna.<SPAN class="ft43">29</SPAN></P> <P class="p48 ft36">Anbudsgivare ska få kännedom om arbetsklausulernas innehåll</P> <P class="p50 ft10">I artikel 2.4 i konventionen anges att myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att anbudsgivare ska få kännedom om klausulernas innebörd. Av vägledningen till konventionen framgår att syftet med bestämmelsen är att anbudsgivare ska kunna ta hänsyn till villkoren när de beräknar kostnaden för uppdraget.<SPAN class="ft43">30 </SPAN>Utredningens bedömning är att detta innebär att arbetsklausulerna måste formuleras på ett sådant sätt att det tydligt framgår vad villkoren avser samt att villkoren ska anges redan i upphandlingsdokumenten.</P> <P class="p138 ft58"><SPAN class="ft50">29</SPAN><SPAN class="ft57">Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), A practical guide, september 2008, s. 22 f.</SPAN></P> <P class="p139 ft42"><SPAN class="ft50">30</SPAN><SPAN class="ft60">Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), A practical guide, september 2008, s. 23.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">33</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31534x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft36">Lön på miniminivå eller normalnivå</P> <P class="p132 ft37"><SPAN class="ft70">Bedömning: </SPAN>Det är förenligt med konventionen att genomföra denna genom att ange en kollektivavtalad minimilön eller motsvarande i arbetsklausulerna så länge den motsvarar den lägsta lön som gäller för arbete av samma art inom vederbörande yrke eller näringsgren i det område där arbetet utförs.</P> <P class="p141 ft11">Intentionen i konventionen är inte att bestämma det materiella innehållet i de förmåner som ingår i arbetsklausuler, utan endast att ange vilka villkor som ska anges i ett upphandlingskontrakt, dvs. lön, arbetstid och övriga arbetsvillkor. Inför antagandet av konventionen angavs följande:</P> <P class="p142 ft72">It may be useful at this juncture to point out that, in referring to the details of wages and other conditions of work, it is not intended that the international regulations should themselves lay down specific standards, for example, the duration of the working day or working week. Such specific conditions are to be laid down in the contracts themselves, rather than in international regulations, and this may be done, as will be seen below, either directly or by appropriate reference in the labour clauses to the provisions of collective agreements, arbitration awards or legislation.<SPAN class="ft69">31</SPAN></P> <P class="p143 ft11">Frågan om en mer detaljerad reglering av förmånerna väcktes dock under förhandlingarna inför antagandet av konventionen då vissa länder ansåg att en rekommendation borde antas om detta.<SPAN class="ft47">32 </SPAN>Detta skedde också. I rekommendation nr 84 som antogs samtidigt som konventionen år 1949 anges i artikel 2 a att arbetsklausuler bör, antingen omedelbart eller genom hänvisning till lag, skiljedom eller kollektivavtal, innehålla föreskrifter om normal lön och övertidsersättningar (inklusive olika slags tillägg) för skilda kategorier av ifrågakommande arbetstagare.</P> <P class="p144 ft37">Frågan om tolkningen av artikel 2 har diskuterats i utredningens expertgrupp. Det har därvid gjorts gällande att den gängse tolkningen av artikel 2 i konventionen är att den lön som ska anges i arbetsklausuler i offentlig upphandling ska avse en kollektivavtalad ”normalnivå” och inte miniminivå. Denna tolkning synes även varit rådande i</P> <P class="p145 ft55"><SPAN class="ft50">31</SPAN><SPAN class="ft62">Report VI (B) (2) Record of Proceedings från ILC 31</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>Session 1948 s. 49 f.</P> <P class="p136 ft42"><SPAN class="ft50">32</SPAN><SPAN class="ft60">Report VI (B) (2) Record of Proceedings från ILC 31</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>Session 1948 s. 50.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">34</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31535x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p146 ft10">betänkandet SOU 2006:28.<SPAN class="ft43">33 </SPAN>I detta sammanhang bör dock uppmärksammas att arbetsklausulernas faktiska innehåll, såsom vilken lönenivå som avses, inte problematiseras eller analyseras närmare i den utredningen. Inte heller finns i någon annan av de tidigare utredningarna någon djupare analys av hur lönenivån ska bestämmas.<SPAN class="ft43">34</SPAN></P> <P class="p147 ft11">Utredningen konstaterar att konventionen inte reglerar förmånernas innehåll. Den anger således inget om huruvida det krävs att en arbetsklausul innehåller en miniminivå av villkoren eller om det är någon form av genomsnittlig nivå som ska anges. Det finns yttranden från expertkommittén som kan tolkas som att det inte är tillräckligt med miniminivåer. Vid tolkning av dessa yttranden måste dock beaktas att de är utformade utifrån det aktuella landets ordning. I ett yttrande från 2013 rörande Ghana, som inte använde arbetsklausuler i kontrakt utan endast angav att konventionen uppfylldes genom en lag som föreskrev lägstalöner, skriver expertkommittén följande:<SPAN class="ft47">35</SPAN></P> <P class="p148 ft4">As the Committee has stated on a number of occasions, the legislation to which the Government refers in most cases lays down minimum standards, for instance as regards wage levels, and does not necessarily reflect the actual working conditions of workers. Thus, if the legislation lays down a minimum wage but workers in a particular profession are actually receiving higher wages, the Convention would require that any workers engaged in the execution of a public contract be entitled to receive the wage that is generally paid rather than the minimum wage prescribed in the legislation. In other terms, the application of the general labour legislation is not enough in itself to ensure the application of the Convention, inasmuch as the minimum standards fixed by law are often improved upon by means of collective agreement or otherwise.</P> <P class="p149 ft10">Yttrandet skulle kunna tolkas som att konventionen innebär att arbetsklausulerna ska ge rätt till högre löner än lagens miniminivåer, om sådana högre löner normalt utgår till arbetstagarna på orten där arbetet utförs. Enligt utredningen får det stå klart att detta yttrande dock inte gäller frågan om miniminivå i allmänhet utan det förhållandet att den nationella bestämmelsen i Ghana om lön inte uppfyllde artikelns krav rörande kopplingen mellan lön och yrke eller näringsgren. Enligt konventionen ska arbetsklausulerna innehålla</P> <P class="p150 ft55"><SPAN class="ft50">33</SPAN><SPAN class="ft62">Nya upphandlingsregler 2, SOU 2006:28, s. 363.</SPAN></P> <P class="p32 ft55"><SPAN class="ft50">34</SPAN><SPAN class="ft62">Se en beskrivning av dessa utredningar i avsnitt 2.4.</SPAN></P> <P class="p32 ft42"><SPAN class="ft50">35</SPAN><SPAN class="ft60">Yttrandet upprepar vad expertkommittén fört fram rörande Ghana 2012 och 2011.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">35</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31536x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft11">bestämmelser om lön som inte är mindre förmånliga än de som gäller för arbete av samma art inom vederbörande yrke eller näringsgren i det område där arbetet utförs. Expertkommittén synes därför vända sig mot att Ghana använt en minimilön som gäller allmänt utan att hänsyn tagits till arbetstagarnas yrke.</P> <P class="p74 ft10">Andra yttranden från expertkommittén tyder på att det är förenligt med konventionen att ha en ordning där det i arbetsklausuler hänvisas till att minimilöner ska utgå till arbetstagarna. I expertkommitténs iakttagelse 2012 angående Frankrikes genomförande av konventionen uttalar kommittén att arbetsklausuler som innehåller miniminivåer uppfyller syftet med konventionen.<SPAN class="ft43">36</SPAN></P> <P class="p151 ft18">Indeed, such clauses retain their full value in cases in which, as in France, the legislation only establishes minimum labour conditions which may be exceeded by general or sectoral collective agreements.</P> <P class="p152 ft14">Utredningen kan också konstatera att Finlands genomförande av konventionen inte ifrågasatts av ILO trots att konventionen genomförts genom hänvisning till miniminivåer i lag eller kollektivavtal.<SPAN class="ft40">37</SPAN></P> <P class="p68 ft10">Utredningen har också diskuterat frågan vid mötet med ILO:s experter på ILO:s arbetsbyrå.<SPAN class="ft43">38 </SPAN>Vid mötet framkom inget som har gett utredningen anledning att ompröva bedömningen att konventionen kan genomföras genom att det i arbetsklausulen anges en yrkesspecifik minimilön enligt kollektivavtal. Inte heller framkom något vid mötet som tyder på att rekommendationen innebär annat än att minimilönenivåer mycket väl kan uppfylla konventionens krav.</P> <P class="p153 ft10">Rekommendationens skrivning om ”the normal and overtime rate of wages (including allowances) to be paid to the various categories of workers concerned” (artikel 2 a) syftar till att förtydliga att det är sådant som normalt ingår i lönen som omfattas av lönebegreppet, inte att ange att lönenivån ska vara högre än miniminivå.</P> <P class="p154 ft11">Det står enligt utredningen vidare klart att konventionen innebär att det är det mest förmånliga av regelverken lag, skiljedom och kollektivavtal som ska väljas.</P> <P class="p155 ft58"><SPAN class="ft50">36</SPAN><SPAN class="ft63">Observation (CEACR) – adopted 2011, published 101</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>ILC session (2012) Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) – France (Ratification: 1951).</P> <P class="p89 ft58"><SPAN class="ft50">37</SPAN><SPAN class="ft63">ILO standards on public procurement – Review of national law and practice, ILO 97</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>Session, 2008, s. 37.</P> <P class="p156 ft42"><SPAN class="ft50">38</SPAN><SPAN class="ft60">Se avsnitt 1 för vidare information om detta möte.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p157 ft14">När det gäller frågan om huruvida konventionen kan genomföras genom att det i en arbetsklausul anges den lägsta lön som är tillåten enligt den aktuella lagen, skiljedomen eller kollektivavtalet eller om klausulen ska ange en normallön anser utredningen att det bör vara förenligt med konventionen att ange den lägsta lön som gäller för arbete av samma art. Den lägsta lönenivån måste därför anpassas till vilken typ av arbete som utförs. Om den lägsta lönen i en lag, en skiljedom eller ett kollektivavtal tar sikte på lärlingar är det följaktligen inte den lönen som ska anges som lägsta lön för arbetstagare som har flera års yrkeserfarenhet.</P> <P class="p57 ft37">Förutom de omständigheter som anges ovan anser utredningen att det även finns andra skäl som med styrka talar för att det är förenligt med konventionen att i arbetsklausuler hänvisa till de lägsta nivåer av lön som utgår för arbete av samma art enligt lag, skiljedom eller kollektivavtal. En motsatt tolkning skulle nämligen innebära att den angivna lönen i en arbetsklausul skulle motsvara vad som normalt utgår, dvs. att det i arbetsklausulen skulle ställas krav på att arbetstagare som arbetar i uppdraget skulle erhålla en genomsnittlig lön. En sådan ordning skulle vara orimlig redan mot bakgrund av att ett kollektivavtal i många fall inte innebär att alla arbetstagare har samma lön eller en genomsnittlig lön. En del arbetstagare har hög lön och andra lägre.</P> <P class="p158 ft10">Konventionen syftar till att förhindra att anbudsgivare i offentlig upphandling konkurrerar med hjälp av att pressa ner arbetstagares villkor på ett sätt som gör att deras villkor blir oskäliga. Löner som utgår enligt kollektivavtal kan enligt utredningen inte anses som oskäliga löner, även om det skulle vara fråga om en lön som är den som lägst kan betalas enligt kollektivavtalet. Att arbetstagare erhåller en sådan lägsta lön enligt kollektivavtal innebär därför inte heller en osund konkurrens i offentlig upphandling. En sådan lön bör därför mycket väl kunna användas i arbetsklausulen. Detta är även i överrensstämmelse med vad utredningen kommit fram till beträffande lönenivåer i delbetänkandet SOU 2015:78. Löneuppgifter kan inte heller generellt sett anses vara allmänt tillgängliga vilket även det talar mot att konventionen skulle innebära att en genomsnittslön ska anges.</P> <P class="p159 ft10">Utöver det ovan nämnda tillkommer att kollektivavtal normalt innehåller regler om hur lönesättningen ska gå till. I många fall handlar det om att lön sätts efter kompetens och erfarenhet. Skulle en arbetsklausul slå fast att alla arbetstagare som utför arbete i en</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">37</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft10">upphandling minst ska ha en viss angiven lön som beräknats utifrån genomsnittlig lön för arbete av samma art i ett visst yrke skulle detta kunna förhindra tillämpningen av normal lönesättning enligt kollektivavtalet. Utredningen anser att konventionen inte ska tolkas på det sättet. Ett sådant genomförande skulle dessutom, på grund av att det skulle kunna hindra tillämpningen av kollektivavtal, kunna innebära en kränkning av ILO:s kärnkonventioner <A href="http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020516/7b106686c1518f02a3f2abaffd2e9c78/ilo_87.pdf">nr 87 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten </A>och nr 98 <A href="http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020516/26ce63f923235e24266a38a06f47adfb/ilo_98.pdf">angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. </A>Det är utredningens uppfattning att ett genomförande av ILO:s konventioner måste göras på ett sätt som inte kränker de rättigheter som skyddas av kärnkonventionerna.</P> <P class="p53 ft10">I sammanhanget kan också noteras att konventionen inte ställer krav på att leverantörer ska vara bundna av kollektivavtal. Önskar en facklig organisation att lön ska utgå enligt det kollektivavtal som gäller på en viss arbetsplats får organisationen på sedvanligt sätt kräva att arbetsgivaren tecknar ett kollektivavtal. Därmed blir också hela löneavtalet och dess procedurer bindande för arbetsgivaren, oavsett vad som framgår av upphandlingskontraktet.</P> <P class="p54 ft14">Utredningen kan sammanfattningsvis konstatera att det i Sverige har rått viss oklarhet rörande frågan om konventionen kan uppfyllas genom hänvisning till minimilönenivåer i kollektivavtal eller inte. Utredningens bedömning är dock att det är förenligt med konventionen att genomföra denna genom att ange en kollektivavtalad minimilön eller motsvarande i arbetsklausulerna.</P> <P class="p160 ft36">Bedömningen av vad som är mest förmånligt av lag eller kollektivavtal</P> <P class="p161 ft10">Som nämnts anges i konventionen att arbetstagare som arbetar i offentlig upphandling ska tillförsäkras villkor enligt det regelverk, lag, skiljedom eller kollektivavtal som innebär bäst villkor för arbetstagarna. Frågan kan ställas om bedömningen av vilket regelverk som är mest förmånligt ska göras av samtliga villkor som en helhet eller av varje villkor för sig. Om villkoren ska hämtas ur kollektivavtal och det finns flera tillämpliga kollektivavtal kan frågan också uppkomma om konventionen innebär att villkoren ska hämtas ur det mest representativa kollektivavtalet, det mest förmånliga avtalet eller om villkoren kan hämtas ur vilket tillämpligt kollektivavtal som helst.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31539x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft23">SOU 2016:15 ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</P> <P class="p69 ft12">Vid utarbetande av konventionen synes man inte ha uppmärksammat dessa frågor.</P> <P class="p91 ft11">I detta sammanhang kan noteras att kollektivavtal i Sverige får anses vara det regelsystem där villkor generellt sett är mest förmånligt reglerade för arbetstagarna, inte minst på grund av att det endast är i kollektivavtal som lön regleras. Sett till enskilda villkor och särskilt arbetstidsförmåner kan emellertid kollektivavtal innehålla sämre förmåner än lagens nivåer.<SPAN class="ft47">39</SPAN></P> <P class="p12 ft10">Konventionstexten svarar inte på frågan om vilket regelverk som ska väljas om t.ex. lönen är mer förmånlig i kollektivavtal än i lag men arbetstiden är mer förmånligt reglerad i lagen än i kollektivavtalet. Ordalydelsen synes snarare utgå från att villkoren ska bedömas i sitt sammanhang. Vid ett sådant förhållande anser utredningen att det måste anses vara upp till varje ratificerande stat att hitta en lösning som är lämplig utifrån hur respektive nationellt system är utformat.</P> <P class="p12 ft11">När det gäller frågan om ur vilket tillämpligt kollektivavtal villkoren i arbetsklausulen ska hämtas om flera kollektivavtal är tillämpliga skulle artikel 2.1 a kunna tolkas som att villkoren ska hämtas ur det mest representativa kollektivavtalet. Eftersom det enligt artikel 2.3 framgår att arbetsklausulerna ska formuleras på ett sätt som är bäst förenligt med nationella förhållanden bedömer utredningen emellertid att medlemsstaterna även när det gäller detta kan genomföra konventionen på ett sätt som överensstämmer med hur det nationella regelverket är utformat.</P> <P class="p162 ft36">Villkor avseende rimliga och rättvisa skydds- och välfärdsförhållanden</P> <P class="p163 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Konventionen bör tolkas på så sätt att arbetstagare som utför arbete i offentlig upphandling ska garanteras ersättning vid arbetsskada.</P> <P class="p164 ft11">Om inte föreskrifter om arbetarskydd och välfärdsåtgärder redan gäller för arbetstagare som fullgör ett offentligt kontrakt i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal eller skiljedom, ska lämpliga åtgärder vidtas för att tillförsäkra arbetstagarna sådana villkor</P> <P class="p3 ft42"><SPAN class="ft41">39 </SPAN>För en beskrivning av detta se t.ex. delbetänkandet SOU 2015:78 s. 57, 140 och 200.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">39</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31540x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft10">(artikel 3). De villkor som avses i denna bestämmelse är framför allt regler som förebygger arbetsskador (olyckor och sjukdomar), dvs. arbetsmiljörelaterade regler. Även närliggande frågor som att arbetstagare ska ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetsskada tycks omfattas av bestämmelsen. ILO har i sin vägledning uttalat följande: <SPAN class="ft43">40</SPAN></P> <P class="p166 ft72">National authorities must take adequate measures to ensure fair and reasonable conditions of health, safety and welfare for the workers engaged in the execution of public contracts if such protection is not already afforded through national laws or regulations, collective agreements or arbitration awards. Those measures should aim at preventing occupational accidents or diseases. Therefore, requiring contractors to have insurance to guarantee the payment of worker compensation in case of occupational injury is not sufficient in itself to meet the requirements of the Convention.</P> <P class="p61 ft10">Utredningen bedömer att konventionen bör tolkas på så sätt att arbetstagare som utför arbete i offentlig upphandling ska garanteras ersättning vid arbetsskada. Däremot behöver bestämmelsen endast genomföras om lämpliga åtgärder inte redan gäller för arbetstagare som utför arbete i offentlig upphandling.<SPAN class="ft43">41 </SPAN>Gäller arbetsmiljölagstiftningen redan för alla arbetstagare behöver inga åtgärder vidtas. Inte heller behöver åtgärder vidtas om det finns en allmän rätt till ersättning vid arbetsskador, t.ex. genom särskilda arbetsskadeförsäkringar eller via landets allmänna socialförsäkringssystem.</P> <P class="p167 ft16"><SPAN class="ft16">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft46">Regler om effektivt genomförande</SPAN></P> <P class="p168 ft10">I artikel 4 anges att lagar, förordningar och andra föreskrifter som genomför konventionen ska delges alla berörda parter, ange de personer som är ansvariga för bestämmelsernas efterlevnad och föreskriva att anslag ska sättas upp i berörda anläggningar och arbetsställen för att informera arbetstagarna om gällande arbetsvillkor.</P> <P class="p74 ft37">Såvida inte andra åtgärder vidtagits för att garantera ett effektivt genomförande ska också bestämmelserna som genomför konventionen i nationell rätt föreskriva att arbetstagarnas arbetstid och lön ska registreras på lämpligt sätt och att ett lämpligt inspektionssystem ska upprätthållas för att trygga bestämmelsernas efterlevnad.</P> <P class="p115 ft58"><SPAN class="ft50">40</SPAN><SPAN class="ft63">Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), A practical guide, ILO 2008, s. 21.</SPAN></P> <P class="p169 ft52"><SPAN class="ft50">41</SPAN><SPAN class="ft51">ILO 97</SPAN><SPAN class="ft71">th </SPAN>Session, 2008, Report III (Part 1B) General Survey concerning the Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), s. 46.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">40</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31541x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft16"><SPAN class="ft16">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft46">Sanktioner</SPAN></P> <P class="p163 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Konventionens artikel 5.1 kan genomföras genom sanktioner som t.ex. uteslutning från framtida upphandlingar eller hävning av pågående kontrakt. Artikel 5.2 i konventionen innebär att det måste införas bestämmelser om att en upphandlande myndighet ska innehålla betalning för kontraktet eller vidta en liknande åtgärd om löner inte betalas ut till de arbetstagare som sysselsätts i uppdraget.</P> <P class="p170 ft11">Konventionen anger att lämpliga påföljder ska användas i de fall arbetsklausulerna inte iakttas och följs (artikel 5.1). Som exempel nämns att leverantören ska stängas av från kontrakt om arbetsklausulerna inte iakttagits.</P> <P class="p13 ft14">I fall när arbetstagare inte erhåller lön anger konventionen att lämpliga åtgärder ska vidtas genom att hålla inne med kontraktsenlig likvid eller annan åtgärd (artikel 5.2). ILO har uttalat att denna förpliktelse är oberoende av övriga sanktioner. Den ska ses som ytterligare en åtgärd som skyddar arbetstagare som inte har fått sin lön och som ska gälla oavsett om arbetstagare kan kräva lön enligt vad som allmänt gäller i den nationella rättsordningen.<SPAN class="ft40">42</SPAN></P> <P class="p12 ft10">Även om det förekommer exempel på åtgärder i artikel 5 så innehåller artikeln inget krav på en viss åtgärd. Det väsentliga synes vara att de sanktioner som tillämpas är lämpliga och effektiva. I övrigt finns det enligt utredningens bedömning ett stort handlingsutrymme för medlemsstaterna att själva utforma sanktionerna. Vid utredningens möte med experter från ILO:s arbetsbyrå framkom inget som fått utredningen att ompröva denna tolkning.<SPAN class="ft43">43</SPAN></P> <P class="p12 ft10">Mot denna bakgrund är det utredningens bedömning att konventionens artikel 5.1 kan genomföras genom sanktioner som t.ex. uteslutning från framtida upphandlingar eller hävning av pågående kontrakt. Det bör mot bakgrund av den frihet som finns för staterna att själva välja hur sanktioner ska utformas, vara tillfyllest att endast välja en sådan sanktion, t.ex. uteslutning för att konventionen ska</P> <P class="p170 ft58"><SPAN class="ft50">42</SPAN><SPAN class="ft57">International Labour Conference 97</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>Session, 2008, Report III (Part 1B), General Survey concerning the Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), s. 55.</P> <P class="p171 ft42"><SPAN class="ft50">43</SPAN><SPAN class="ft60">Se avsnitt 1.3 för närmare information om utredningens möte med ILO.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">41</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31542x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft10">anses genomförd. Artikel 5.2 ger dock inte utrymme för lika stor valfrihet. Det är utredningens bedömning att bestämmelsen innebär att det måste införas bestämmelser om att en upphandlande myndighet ska innehålla betalning för kontraktet eller vidta en liknande åtgärd om löner inte betalas ut till arbetstagarna som sysselsätts i uppdraget.</P> <P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft46">Uppsägning av konventionen</SPAN></P> <P class="p95 ft10">Konventionen kan sägas upp när tio år passerat sedan den först trädde i kraft och därefter vart tionde år (artikel 14). Tiden räknas från konventionens ikraftträdande 1952 och inte från varje enskild medlemsstats ratificerande av konventionen. Tidpunkten för när uppsägning kan ske är således densamma för alla medlemsstater. Sägs konventionen upp upphör bundenheten ett år efter att uppsägningen registrerats. Om konventionen inte sägs upp vid detta tillfälle är medlemsstaten bunden under ytterligare en tioårsperiod.</P> <P class="p75 ft38"><SPAN class="ft38">2.3</SPAN><SPAN class="ft39">Konventionen anses fortfarande relevant</SPAN></P> <P class="p61 ft10">ILO har sett över de äldre konventionerna för att kontrollera om de fortfarande äger giltighet och är relevanta. Mellan 1995 och 2002 gick ILO igenom alla konventioner som antagits före 1985 och kontrollerade om de behövde uppdateras. Vad gäller ILO:s konvention nr 94 ansågs den vara giltig och relevant.<SPAN class="ft43">44 </SPAN>Konventionens aktualitet understryks också av att det vid arbetskonferensen i juli 2007 antogs en slutsats om att ILO bör uppmuntra ratificering av bl.a. konvention nr 94.<SPAN class="ft43">45 </SPAN>Så sent som sommaren 2015 antogs på arbetskonferensen också enhälligt en resolution genom vilken medlemsstaterna uppmanades att ratificera och effektivt genomföra konventionen.<SPAN class="ft43">46 </SPAN>Att vissa länder inte uppfyllt sina åtaganden enligt konventionen hindrar inte att den fortfarande anses relevant.</P> <P class="p172 ft58"><SPAN class="ft50">44</SPAN><SPAN class="ft63">Se en sammanfattande beskrivning av bedömningen av konventionens relevans med hänvisningar i International Labour Conference 97</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>Session, 2008, Report III (Part 1B) General Survey concerning the Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94) and Recommendation (No. 84), s. 11 f.</P> <P class="p156 ft55"><SPAN class="ft50">45</SPAN><SPAN class="ft62">The promotion of sustainable enterprises, juni 2007, § 19.</SPAN></P> <P class="p173 ft42"><SPAN class="ft50">46</SPAN><SPAN class="ft56">International Labour Conference Provisional Record 104</SPAN><SPAN class="ft41">th </SPAN>Session, Geneva, June 2015, <NOBR>12-1,</NOBR> p. 21 (e).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">42</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31543x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft75"><SPAN class="ft38">2.4</SPAN><SPAN class="ft74">Tidigare utredningar om en svensk ratifikation av ILO:s konvention nr 94</SPAN></P> <P class="p99 ft11">Frågan om svensk ratifikation av ILO:s konvention nr 94 har tidigare varit föremål för ett antal utredningar. Nedan följer en beskrivning av innehållet i dessa.</P> <P class="p175 ft16"><SPAN class="ft16">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft46">Proposition 1950 nr 188</SPAN></P> <P class="p50 ft10">Första gången frågan om en ratifikation aktualiserades var i anslutning till att konventionen och rekommendationen hade antagits av ILO. Inför frågan om ratificering inhämtade Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet, dvs. dåvarande <NOBR>ILO-kommittén,</NOBR> yttrande från Socialstyrelsen, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Samtliga yttrade att de ansåg att det inte fanns något behov av att ratificera konventionen och den tillhörande rekommendationen då konventionen saknade intresse för svenskt vidkommande eftersom arbetstagares villkor redan säkerställdes genom att kollektivavtal gällde i princip över hela den svenska arbetsmarknaden.<SPAN class="ft43">47 </SPAN>Delegationen instämde i denna bedömning och anförde även att det fanns föreskrifter i konventionen, främst artikel 4, som var främmande för svenska förhållanden. Något behov av en svensk ratificering ansågs därför inte föreligga. I propositionen anslöt sig departementschefen till delegationens uppfattning.<SPAN class="ft43">48 </SPAN>Konventionen ratificerades därför inte av Sverige i samband med antagandet.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft46">Rapport på uppdrag av </SPAN><NOBR>ILO-kommittén</NOBR> 1996</P> <P class="p50 ft10">Frågan aktualiserades nästa gång 1993 inom ramen för den svenska <NOBR>ILO-kommitténs</NOBR> arbete. De fackliga organisationerna i kommittén drev frågan om en svensk ratificering av ILO:s konvention nr 94. Bakgrunden var bl.a. byggandet av Öresundsbron som befarades medföra social dumpning av anställningsvillkor. Det fanns från kommitténs sida en tanke om att en ratifikation av konventionen skulle kunna motverka social dumpning.</P> <P class="p176 ft55"><SPAN class="ft50">47</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 1950 nr 188, s. 9.</SPAN></P> <P class="p177 ft42"><SPAN class="ft50">48</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 1950 nr 188, s. 9 f.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">43</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31544x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft10">På uppdrag av <NOBR>ILO-kommittén</NOBR> gjordes en undersökning av Sveriges förutsättningar att ratificera konventionen. Resultatet av undersökningen redovisades i en rapport 1996.<SPAN class="ft43">49 </SPAN>Rapporten innehåller inte några förslag, i stället framhålls några frågor som särskilt oklara. Det är frågan om huruvida Sverige som medlem i EU har befogenhet att ratificera konventionen, frågan om konventionens förhållande till direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (utstationeringsdirektivet)<SPAN class="ft43">50 </SPAN>och konventionens tillämpning på gränsöverskridande upphandlingar av varor.</P> <P class="p68 ft11"><NOBR>ILO-kommittén</NOBR> inhämtande också yttranden från ett antal organisationer och myndigheter.<SPAN class="ft47">51 </SPAN>Arbetstagarsidan i form av LO och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) förespråkade ratifikation av konventionen medan bl.a. SAF motsatte sig ratifikation. Representanter för myndigheter såsom Sjöfartsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) var tveksamma till en ratifikation av konventionen och framhöll vissa upphandlingsrättsliga problem. Nämnden för offentlig upphandling (NOU) bedömde att EU- rättens regler om fri rörlighet inte innebar något hinder mot att en medlemsstat i EU kräver att lagstiftning om minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal ska gälla för alla som utför arbete i landet. NOU ansåg vidare att det inte krävdes någon ändring i den svenska upphandlingslagstiftningen för det fall konventionen skulle ratificeras.</P> <P class="p75 ft16"><SPAN class="ft16">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft46">NOU:s utredning 1997</SPAN></P> <P class="p95 ft37">Efter att NOU tillfrågats om en ratificering av ILO:s konvention nr 94 var förenlig med upphandlingsdirektiven i samband med ILO- kommitténs utredning av frågan utredde NOU frågan på nytt. Myndigheten vände sig då till kommissionen som inkom med ett svar på tjänstemannanivå.<SPAN class="ft61">52 </SPAN>Svaret kan inte anses utgöra kommissionens</P> <P class="p178 ft58"><SPAN class="ft50">49</SPAN><SPAN class="ft63">MariAnne Olsson, ILO:s konvention nr 94, Rapport om ratifikationsförutsättningar den 4 april 1996.</SPAN></P> <P class="p135 ft52"><SPAN class="ft50">50</SPAN><SPAN class="ft51">Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, EGT L 18, 21.1.1997, s. </SPAN><NOBR>1–6.</NOBR></P> <P class="p89 ft58"><SPAN class="ft50">51</SPAN><SPAN class="ft63">MariAnne Olsson, ILO:s konvention nr 94, Rapport om ratifikationsförutsättningar den 4 april 1996, s. 5 f.</SPAN></P> <P class="p136 ft42"><SPAN class="ft50">52</SPAN><SPAN class="ft60">DG XV/B3.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">44</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31545x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft28">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft10">officiella ståndpunkt i frågan. I svaret förklarade tjänstemännen att en konvention vars tillämpningsområde faller inom gemenskapens behörighetsområde kan ratificeras av medlemsstaten men att det kräver att gemenskapsinstitutionerna bemyndigar medlemsstaten att göra det.<SPAN class="ft43">53 </SPAN>Dessutom krävs att konventionen är förenlig med EU- rätten. I den senare frågan uttrycktes tveksamhet bl.a. på grund av svårigheter att förena konventionens krav på påföljder vid brott mot en arbetsklausul med upphandlingsdirektivens uttömmande reglering om påföljder och på grund av svårigheter att förena konventionens krav på arbetsklausuler med utstationeringsdirektivet och dess hårda kärna. NOU rapporterade detta till <NOBR>ILO-kommittén.</NOBR></P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft46">SOU 2006:28</SPAN></P> <P class="p99 ft11">Frågan aktualiserades åter i slutbetänkandet av Upphandlingsutredningen 2004, SOU 2006:28. Utredningen undersökte, som de formulerade sitt uppdrag, om det fanns några rättsliga hinder mot att Sverige ratificerade och tillämpade konventionen.</P> <P class="p12 ft37">I betänkandet jämfördes konventionen med fördraget, utstationeringsdirektivet och 2004 års upphandlingsdirektiv. Det konstaterades att det fanns vissa spänningar mellan dessa, bl.a. lyftes att upphandlingsdirektiven syftar till att undanröja hinder för den fria etableringsrätten och den fria rörligheten för tjänster, medan konventionens krav innebär att det är de arbetsvillkor som gäller där arbetet utförs som ska tillämpas. Upphandlingsutredningen menade att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har accepterat inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster om inskränkningarna motiveras av ett allmänt intresse och har godtagit att nationella bestämmelser om minimilön omfattar alla som utför arbete inom värdlandets territorium. EG- domstolen har dock inte, menade utredningen, tagit ställning till om konventionens krav på villkor som inte är mindre förmånliga än vad som följer av lag, kollektivavtal eller skiljedom (vilket i princip enligt utredningen avser mer än lönevillkor på miniminivå) också kan godtas.<SPAN class="ft61">54 </SPAN>I utredningen angavs dock att betydelsen av skillnaderna mellan <NOBR>EG-rätten</NOBR> och konventionen inte ska överdrivas.</P> <P class="p180 ft52"><SPAN class="ft50">53</SPAN><SPAN class="ft59">Nämnden för offentlig upphandling, dnr </SPAN><NOBR>36/96-21,</NOBR> Ratificering av <NOBR>ILO-konvention</NOBR> (nr 94) av 1949 angående arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part, <NOBR>1997-11-25.</NOBR></P> <P class="p177 ft42"><SPAN class="ft50">54</SPAN><SPAN class="ft60">Det bör observeras att betänkandet lämnades före domen i </SPAN><NOBR>Laval-målet</NOBR> <NOBR>C-341/05.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">45</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31546x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">ILO:s konvention nr 94 och diskussionen om dess ratificering i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft10">När det gäller frågan om Sverige i förhållande till EU har befogenhet att ratificera konventionen ansåg sig utredningen inte kunna dra någon mer bestämd slutsats annat än att det föreföll uteslutet att Sverige skulle ha exklusiv befogenhet att ingå internationella avtal inom hela det materiella område som konventionen täcker.</P> <P class="p68 ft10">Sammanfattningsvis ansåg Upphandlingsutredningen 2004 att det vid tiden för betänkandet fick anses osäkert om de krav konventionen ställer var förenliga med gemenskapsrätten. Utredningen tog inte ställning till om en ratifikation var lämplig utan angav att utredningen utgick ifrån att den frågan skulle komma att behandlas i ett annat sammanhang. Utredningen uttalade samtidigt att en ratifikation av ILO:s konvention inte är det enda sättet att åstadkomma att villkor motsvarande vad som gäller enligt svenska kollektivavtal ska tillämpas när arbete utförs inom ramen för offentlig upphandling. Samma resultat kan uppnås genom att införa krav på villkor av sådant slag i de svenska upphandlingslagarna, under förutsättning att lagstiftaren anser att kravet är förenligt med <NOBR>EU-rätten.<SPAN class="ft43">55</SPAN></NOBR></P> <P class="p75 ft16"><SPAN class="ft16">2.4.5</SPAN><SPAN class="ft46">Senare behandling av frågan</SPAN></P> <P class="p111 ft11">Frågan om möjligheten att ratificera konventionen har inte utretts i Sverige sedan 2006 års betänkande förrän den nuvarande utredningen fick sitt tilläggsuppdrag. Riksdagen har dock flera gånger tillkännagett för regeringen som sin mening att konventionen bör ratificeras (bet. 2005/06:AU3 och rskr. 2005/06:174 samt bet. 2010/11:AU10 och rskr. 2010/11:299).</P> <P class="p68 ft11">Det kan även nämnas att frågan om ILO:s konvention nr 94 och dess förenlighet med <NOBR>EU-rätten</NOBR> även togs upp under förhandlingarna om de nya upphandlingsdirektiven. I samband med förhandlingarna 2012 begärde Sverige ett yttrande av rådets rättstjänst i frågan om möjligheten att ta med konventionen i direktivet genom att lägga till denna konvention i bilagan X tillsammans med ILO:s åtta kärnkonventioner. Något officiellt yttrande lämnades inte. Inte heller togs konventionen in i bilagan.</P> <P class="p181 ft42"><SPAN class="ft41">55 </SPAN>SOU 2006:28, s. 365.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">46</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31547x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p182 ft77"><SPAN class="ft9">3</SPAN><SPAN class="ft76">Konventionen i jämförelse med </SPAN><NOBR>EU-rätten</NOBR></P> <P class="p183 ft10">Nedan följer en jämförelse mellan de mest väsentliga artiklarna i ILO:s konvention nr 94 och relevanta <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> regler. Först presenteras konventionen i förhållande till 2014 års upphandlingsdirektiv<SPAN class="ft43">1</SPAN>. Därefter diskuteras konventionens förhållande till EUF- fördragets regler om fri rörlighet för tjänster och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (utstationeringsdirektivet).<SPAN class="ft43">2 </SPAN>Syftet med dessa jämförelser är att undersöka om konventionen är förenlig med <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p184 ft79"><SPAN class="ft38">3.1</SPAN><SPAN class="ft78">Konventionen i jämförelse med upphandlingsdirektiven</SPAN></P> <P class="p185 ft16"><SPAN class="ft16">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft46">Arbetsrättsliga hänsyn i upphandlingsdirektiven</SPAN></P> <P class="p50 ft10">Den 26 februari 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling <NOBR>(LOU-direktivet),</NOBR> direktiv 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster <NOBR>(LUF-direk-</NOBR> tivet) och direktiv 2014/23/EU om tilldelning av koncessioner (LUK-</P> <P class="p186 ft58"><SPAN class="ft50">1</SPAN><SPAN class="ft57">Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, EUT L 94, 28.3.2014, s. </SPAN><NOBR>65–242,</NOBR> Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG, EUT L 94, 28.3.2014, s. <NOBR>243–374</NOBR> och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner, EUT L 94, 28.3.2014, s. <NOBR>1–64.</NOBR></P> <P class="p187 ft52"><SPAN class="ft50">2</SPAN><SPAN class="ft59">Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, EGT L 18, 21.1.1997, s. </SPAN><NOBR>1–6.</NOBR></P> <P class="p188 ft27">47</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft11">direktivet). De först nämnda direktiven ersätter tidigare direktiv på samma område medan <NOBR>LUK-direktivet</NOBR> är nytt. I betänkandet hänvisas fortsättningsvis huvudsakligen till bestämmelser i det nya LOU- direktivet. Motsvarande bestämmelser finns dock i stor omfattning även i 2014 års <NOBR>LUF-direktiv</NOBR> och <NOBR>LUK-direktiv.</NOBR></P> <P class="p190 ft11">Möjligheterna att ta <NOBR>miljö-,</NOBR> sociala- och arbetsrättsliga hänsyn har getts en mer framträdande roll i de nya direktiven i jämförelse med de äldre. Det finns numera ett uttryckligt utrymme att ta arbetsrättsliga hänsyn i offentlig upphandling. Den ökade fokuseringen på dessa hänsyn kommer tydligt till uttryck i skäl 37 i <NOBR>LOU-direktivet.</NOBR> I skälen anges bl.a. följande.</P> <P class="p191 ft4">I syfte att på ett lämpligt sätt integrera <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingsförfaranden är det av särskild vikt att medlemsstater och upphandlande myndigheter vidtar relevanta åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av de <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter som är tillämpliga på den ort där byggentreprenaden utförs eller tjänsterna tillhandahålls och som följer av lagar, författningar, dekret och beslut både på nationell nivå och unionsnivå, samt av kollektivavtal, förutsatt att dessa bestämmelser och deras tillämpning överensstämmer med unionsrätten. Likaså bör de skyldigheter som följer av internationella avtal som har ratificerats av alla medlemsstater och som förtecknas i bilaga XI tillämpas under fullgörandet av kontraktet. Detta bör dock inte på något sätt hindra att arbets- och anställningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna tillämpas.</P> <P class="p192 ft4">De relevanta åtgärderna bör tillämpas i överensstämmelse med de grundläggande principerna i unionsrätten, särskilt i syfte att säkerställa likabehandling. Sådana relevanta åtgärder bör tillämpas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG och på ett sätt som säkerställer likabehandling och inte direkt eller indirekt diskriminerar ekonomiska aktörer och arbetstagare från andra medlemsstater.</P> <P class="p193 ft37">Huvudbestämmelsen gällande miljösociala- och arbetsrättsliga hänsyn finns i artikel 18.2 <NOBR>LOU-direktivet</NOBR> och har följande lydelse.</P> <P class="p194 ft4">Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">48</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31549x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft12">I bilagan X räknas en rad internationella, sociala och miljörättsliga konventioner upp, bl.a. ILO:s åtta kärnkonventioner<SPAN class="ft80">3</SPAN>.</P> <P class="p91 ft11">ILO:s konvention nr 94 avser arbetsrättsliga kontraktsvillkor, s.k. arbetsklausuler. Upphandlingsdirektiven har en allmän bestämmelse som rör kontraktsvillkor men i övrigt saknas närmare reglering om sådana villkor, inklusive arbetsrättsliga villkor. Samtliga villkor som ställs i en offentlig upphandling måste vara förenliga med principerna om proportionalitet, likabehandling, <NOBR>icke-diskriminering,</NOBR> öppenhet och om ömsesidigt erkännande samt i övrigt vara förenliga med EU- rätten.<SPAN class="ft47">4</SPAN></P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft46">Tillämpningsområdet</SPAN></P> <P class="p196 ft10"><SPAN class="ft81">Bedömning: </SPAN>Konventionen innebär ett obligatorium att använda arbetsklausuler. Konventionen har dock ett snävare tillämpningsområde än upphandlingsdirektiven både vad gäller vilka myndigheter som omfattas och inom vilka områden den är tillämplig.</P> <P class="p197 ft37">Det är förenligt med upphandlingsdirektiven att införa bestämmelser med ett obligatorium för statliga myndigheter att använda arbetsklausuler, under förutsättning att sådana bestämmelser anses proportionerliga i förhållande till syftet med bestämmelserna.</P> <P class="p186 ft14"><NOBR>LOU-direktivet</NOBR> reglerar upphandlingar på områdena byggentreprenader, varor och tjänster. <NOBR>LUF-direktivet</NOBR> reglerar upphandlingar rörande byggentreprenader, varor eller tjänster avseende vatten, energi, transporter och posttjänster. <NOBR>LUK-direktivet</NOBR> gäller för tilldelning av byggkoncessioner eller tjänstekoncessioner.</P> <P class="p12 ft10">Konventionen gäller för upphandlingar som rör uppförande, ombyggnad, reparation eller rivning av offentlig anläggning, eller framställning, hopsättning, handhavande eller transport av material, förråd eller utrustning, eller utförande eller tillhandahållande av tjänster (artikel 1.1 c). Förenklat uttryckt är det fråga om bygg- och anläggningsarbeten, varor och tjänster. Som framgått av avsnitt 2.2.1 omfattar konventionen inte inköp av redan färdiga varor. Konven-</P> <P class="p150 ft55"><SPAN class="ft50">3</SPAN><SPAN class="ft62">Se avsnitt 2.1.3.</SPAN></P> <P class="p102 ft42"><SPAN class="ft50">4</SPAN><SPAN class="ft60">För närmare beskrivning av dessa principer se t.ex. utredningens delbetänkande SOU 2015:78, avsnitt 3.1.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">49</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31550x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft12">tionen omfattar således ett snävare område än upphandlingsdirektiven i detta avseende.</P> <P class="p198 ft11">Konventionen gäller endast för upphandlingar inom landet. Gränsöverskridande upphandlingar omfattas inte. Konventionen är vidare tillämplig på kontrakt där minst en offentlig myndighet är part. Därtill är konventionen endast bindande för centrala myndigheter, inte för lokala myndigheter som t.ex. kommuner.</P> <P class="p68 ft37">Upphandlingsdirektiven binder en vidare krets av offentliga myndigheter än konventionen. Med upphandlande myndighet avses enligt direktiven, statliga, regionala eller lokala myndigheter, offentligrättsliga organ eller sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter eller ett eller flera sådana organ.<SPAN class="ft61">5 </SPAN>Därtill omfattas upphandlande enheter i <NOBR>LUF-direktivet</NOBR> och <NOBR>LUK-direktivet.</NOBR> Som exempel på sådana enheter kan nämnas upphandlande myndigheter eller offentliga företag som bedriver verksamhet inom direktivens område, t.ex. gas och värme (artikel 8 LUF), el (artikel 9 LUF), vatten (artikel 10 LUF) och transporttjänster (artikel 11 LUF). Därtill omfattar LUF- och <NOBR>LUK-direktiven</NOBR> företag som inte är upphandlande myndigheter eller offentliga företag som bedriver angiven verksamhet som bygger på särskilda rättigheter eller ensamrätt som beviljats av en behörig myndighet i en medlemsstat.</P> <P class="p199 ft11">Upphandlingsdirektiven är inte begränsade till nationella inköp utan omfattar upphandlingar oavsett om de är gränsöverskridande eller inte.</P> <P class="p74 ft10">Sammanfattningsvis har konventionen ett snävare tillämpningsområde än upphandlingsdirektiven. Att tillämpningsområdet för konventionen är begränsat till statliga myndigheter innebär att endast en mindre del av alla offentliga upphandlingar måste omfattas av konventionen. I detta sammanhang kan nämnas att kommuner och deras bolag stod för sju av tio upphandlingar i Sverige under 2014.<SPAN class="ft43">6 </SPAN>Landstingen stod för en av tio upphandlingar. Endast två av tio upphandlingar sker således i statlig regi.</P> <P class="p74 ft37">Konventionen innebär att det ska vara obligatoriskt att använda sig av arbetsklausuler i samtliga statliga upphandlingar. Undantag kan endast göras för upphandlingar som understiger ett visst belopp</P> <P class="p200 ft55"><SPAN class="ft53">5</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 2.1 </SPAN><NOBR>LOU-direktivet,</NOBR> artikel 3.1 i <NOBR>LUF-direktivet</NOBR> och artikel 6.1 i <NOBR>LUK-direktivet.</NOBR></P> <P class="p201 ft52"><SPAN class="ft50">6</SPAN><SPAN class="ft51">Upphandlingsmyndighetens och Konkurrensverkets rapport Siffror och fakta om offentlig upphandling, Statistik om upphandlingar som genomförts under 2014, Rapport 2015:9 s. 29 f.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">50</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31551x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft11">som ska fastställas av staten efter hörande av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Undantag kan också göras för vissa särskilda personer, t.ex. personer i ledande ställning eller med tekniska och vetenskapliga arbetsuppgifter.</P> <P class="p12 ft37">Enligt upphandlingsdirektiven ska proportionalitetsprincipen beaktas vid varje åtgärd som följer av direktiven. Principen måste därför också beaktas när det avgöras om arbetsklausuler kan användas i offentlig upphandling. Proportionalitetsprincipen innebär att villkor som ställs i offentlig upphandling måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Dessutom måste kraven vara ägnade att leda till att den upphandlande myndighetens syfte med att ställa dem uppnås. Det kan ifrågasättas om ett obligatoriskt krav på arbetsklausuler för statliga myndigheter är förenligt med proportionalitetsprincipen. Avgörande för denna bedömning är förhållandet till det mål som anges med bestämmelserna. Om det t.ex. i en nationell upphandlingsstrategi finns ett tydligt angivet syfte om att arbetstagare alltid ska garanteras arbetsvillkor på viss nivå när arbete utförs i offentlig upphandling (på det sätt som avses i konventionen) torde en sådan målsättning väga tungt i en proportionalitetsbedömning.</P> <P class="p202 ft11">Utredningen anser därför att upphandlingsdirektiven inte innebär några hinder för att införa bestämmelser med ett obligatorium för statliga myndigheter att använda arbetsklausuler, under förutsättning att sådana bestämmelser anses proportionerliga i förhållande till syftet med bestämmelserna.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft46">Underleverantörer</SPAN></P> <P class="p196 ft14"><SPAN class="ft82">Bedömning: </SPAN>Till skillnad från konventionen innehåller upphandlingsdirektiven inga uttryckliga skyldigheter för underleverantörer vad gäller arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Däremot medger direktiven att underleverantörer åläggs samma skyldigheter som huvudleverantören. Det är förenligt med upphandlingsdirektiven att införa tvingande bestämmelser om att arbetsklausuler även ska gälla för underleverantörer.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">51</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31552x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft11">Konventionen innebär att arbetsklausuler ska tillämpas även när arbete utförs av underleverantörer och hos en förvärvare efter att ett kontrakt har överlåtits (artikel 1.3).</P> <P class="p68 ft37">I upphandlingsdirektiven anges att behöriga nationella myndigheter genom lämpliga åtgärder ska säkerställa att underleverantörerna iakttar de skyldigheter som avses i artikel 18.2 LOU, bl.a. arbetsrättsliga skyldigheter. Det finns ett flertal artiklar i direktiven som rör anlitandet av underleverantörer och som syftar till att främja goda anställningsvillkor. Det anges uttryckligen att medlemsstater som infört angivna åtgärder avseende underleverantörer kan begränsa tillämpligheten av åtgärderna till vissa typer av kontrakt, vissa typer av upphandlande myndigheter eller från och med vissa belopp (artikel 71.8 <NOBR>LOU-direktivet).</NOBR></P> <P class="p203 ft37">Vid en jämförelse mellan konventionen och upphandlingsdirektiven går konventionen längre i sina krav på medlemsstaterna. Direktiven innebär inte att medlemsstaterna måste ålägga underleverantörer att följa arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Ett sådant krav är frivilligt för medlemstaterna att genomföra. Det är utredningens bedömning att införande av sådana tvingande bestämmelser för underleverantörer enligt konventionen är förenligt med upphandlingsdirektiven så länge bestämmelserna är proportionerliga i förhållande till syftet med dem och så länge de i övrigt överensstämmer med de grundläggande upphandlingsrättliga principerna. Utredningen bedömer att detsamma får anses gälla för förvärvare efter överlåtelse av ett upphandlingskontrakt.</P> <P class="p204 ft16"><SPAN class="ft16">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft46">Undantag</SPAN></P> <P class="p205 ft49"><SPAN class="ft83">Bedömning: </SPAN>Konventionens reglerade undantag från skyldigheten att tillämpa arbetsklausuler strider inte mot upphandlingsdirektiven. Möjligheten till undantag kan bl.a. användas för att säkerställa att arbetsklausuler, i enlighet med upphandlingsdirektiven, endast används när det är proportionerligt.</P> <P class="p206 ft37">Konventionen innehåller vissa möjligheter till undantag. Det är möjligt att göra undantag från att tillämpa konventionen för upphandlingar som understiger visst belopp (artikel 1.4). Av konventionstexten framgår att beloppen ska fastställas av behörig myndighet i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">52</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31553x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft11">samråd med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Enligt konvention kan även personer i ledande ställning eller med tekniska eller vetenskapliga uppgifter vars anställningsvillkor inte regleras i lag, kollektivavtal eller skiljedom och som i regel inte utför manuellt arbete undantas vid tillämpning av konventionen (artikel 1.5). Det är dock upp till den ratificerande staten att bestämma om undantagen ska utnyttjas.</P> <P class="p12 ft10">Att införa undantag från skyldigheten att använda arbetsklausuler i vissa upphandlingar är inte oförenligt med direktiven, så länge undantagen inte är diskriminerande eller strider mot andra grundläggande upphandlingsrättsliga principer. Konventionens bestämmelse i artikel 1.4 strider därför inte mot upphandlingsdirektiven.</P> <P class="p11 ft11">Artikel 7 och 8 ger också möjlighet att avstå från att tillämpa arbetsklausuler för vissa territoriella områden och under extraordinära omständigheter. Upphandlingsdirektiven innehåller inga sådana undantagsmöjligheter. Bestämmelserna i konventionens artikel 7 och 8 är dock inte tvingande och det är därför enligt utredningens bedömning möjligt att genomföra konventionen utan att införa motsvarande bestämmelser i nationell rätt. Ett sådant genomförande skulle inte komma i konflikt med bestämmelserna i upphandlingsdirektiven.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft46">Arbetsklausuler</SPAN></P> <P class="p207 ft12"><SPAN class="ft16">Bedömning: </SPAN>Det är förenligt med upphandlingsdirektiven att införa krav på arbetsklausuler.</P> <P class="p208 ft10">Artikel 2 i konventionen innebär att arbetsklausuler ska tas in i upphandlingskontrakt. Villkoren ska avse de arbetstagare som sysselsätts i det uppdrag som avses i kontraktet. Artikel 2 anger vidare de villkor som ska omfattas av arbetsklausulerna: lön inklusive olika slags tillägg, arbetstid och övriga arbetsvillkor. Enligt artikel 2.4 ska upphandlande myndigheter vidta lämpliga åtgärder för att anbudsgivare ska få kännedom om arbetsklausulernas innebörd.</P> <P class="p12 ft37">Upphandlingsdirektiven innehåller inga bestämmelser om att en myndighet ska ange särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Sociala och arbetsrättsliga hänsyn har dock haft sin främsta plats i kontraktsvillkoren vilket överensstämmer med regleringen i konventionen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">53</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31554x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft11">I artikel 70 i <NOBR>LOU-direktivet</NOBR> anges att en upphandlande myndighet får ställa särskilda villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras, under förutsättning att de är kopplade till kontraktsföremålet och anges i upphandlingsdokumenten. Dessa krav får omfatta ekonomiska, innovationsrelaterade, <NOBR>miljö-,</NOBR> sociala- eller sysselsättningsrelaterade hänsyn. Att villkoren måste anges redan i upphandlingsdokumenten är ett uttryck för principen om öppenhet. Både konventionen och direktiven har således bestämmelser som kräver att potentiella anbudsgivare måste ha kännedom om vad som avses med de angivna villkoren.</P> <P class="p68 ft10">I upphandlingsdirektiven är det väsentligt att de villkor som ställs endast avser de arbetstagare som sysselsätts genom upphandlingskontraktet vilket överensstämmer väl med konventionen vars arbetsklausuler uttryckligen riktar sig till dessa arbetstagare.</P> <P class="p68 ft11">Det är enligt utredningens mening förenligt med upphandlingsdirektiven att uppställa arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Av EU- domstolens avgörande i målet RegioPost <NOBR>C-115/14<SPAN class="ft47">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> </SPAN>får numera också anses klarlagt att utstationeringsdirektivet inte hindrar användandet av arbetsklausuler (se vidare avsnitt 3.2).</P> <P class="p59 ft36">Villkor avseende rimliga och rättvisa skydds- och välfärdsförhållanden</P> <P class="p61 ft11">Om föreskrifter om arbetarskydd och välfärdsåtgärder inte redan gäller för arbetstagare som fullgör ett offentligt kontrakt i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal eller skiljedom, ska lämpliga åtgärder vidtas för att tillförsäkra arbetstagarna sådana villkor (artikel 3). Här avses framför allt arbetsmiljörelaterade regler (se avsnitt 2.2.2). Artikeln har ingen motsvarighet i upphandlingsdirektiven och står inte heller i konflikt med direktiven. Angående bestämmelsens förenlighet med annan <NOBR>EU-rätt</NOBR> se avsnitt 3.3.1.</P> <P class="p209 ft42"><SPAN class="ft41">7 </SPAN><NOBR>C-115/14,</NOBR> RegioPost GmbH & Co. KG mot Stadt Landau in der Pfalz, EU:C:2015:760.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">54</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31555x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft16"><SPAN class="ft16">3.1.6</SPAN><SPAN class="ft46">Regler om effektivt genomförande</SPAN></P> <P class="p163 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Upphandlingsdirektiven reglerar den faktiska upphandlingsproceduren och innehåller inga bestämmelser som motsvarar konventionens bestämmelser om att lagar, förordningar och andra föreskrifter som genomför konventionen ska delges alla berörda parter, att de personer som är ansvariga för bestämmelsernas efterlevnad ska anges och att anslag ska sättas upp i berörda anläggningar och arbetsställen för att informera arbetstagarna om gällande arbetsvillkor. Det föreligger dock ingen konflikt mellan konventionen och direktiven i detta avseende.</P> <P class="p170 ft11">Enligt konventionen ska lagar, förordningar och andra föreskrifter som genomför konventionen delges alla berörda parter, ange de personer som är ansvariga för bestämmelsernas efterlevnad, föreskriva att anslag ska sättas upp i berörda anläggningar och arbetsställen för att informera arbetstagarna om gällande arbetsvillkor (artikel 4).</P> <P class="p210 ft14">Upphandlingsdirektiven reglerar i huvudsak upphandlingsproceduren, dvs. förfarandet fram till tilldelning av ett kontrakt. Det finns således inga bestämmelser i direktiven som direkt avser det som regleras i artikel 4 i konventionen. Inte heller föreligger någon konflikt mellan artikeln och upphandlingsdirektiven.</P> <P class="p83 ft49">Beträffande förhållandet till rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet, upplysningsdirektivet,<SPAN class="ft48">8 </SPAN>se avsnitt 3.3.2.</P> <P class="p211 ft42"><SPAN class="ft41">8 </SPAN>Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet, EGT L 288, 18.10.1991, s. <NOBR>32–35.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">55</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31556x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft16"><SPAN class="ft16">3.1.7</SPAN><SPAN class="ft46">Sanktioner</SPAN></P> <P class="p132 ft14"><SPAN class="ft82">Bedömning: </SPAN>Upphandlingsregelverket innehåller, med undantag för vissa bestämmelser om uteslutning, inga bestämmelser om sanktioner för leverantörer som inte följer de särskilda kontraktsvillkoren. Utredningens bedömning är att det inte strider mot direktiven att införa nationella bestämmelser om sanktioner vid överträdelse av arbetsklausuler under förutsättning att dessa sanktioner är proportionerliga i förhållande till syftet med dem och i övrigt är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna och <NOBR>EU-rätten</NOBR> i övrigt.</P> <P class="p212 ft11">Konventionen anger att lämpliga påföljder ska användas i de fall arbetsklausulerna inte iakttas och följs (artikel 5.1). Som exempel anges att leverantörer ska stängas av från kontrakt med offentlig myndighet om arbetsklausulerna inte iakttagits. Vidare ska lämpliga åtgärder vidtas om arbetstagare inte får lön, t.ex. innehållande av betalning för kontraktets utförande (artikel 5.2).</P> <P class="p112 ft10">Upphandlingsdirektiven innehåller inga regler om sanktioner för leverantörers avtalsbrott. Det är i stället nationella regler om avtal som är styrande. I upphandlingsdirektiven finns dock bestämmelser om uteslutande av leverantörer som kan jämföras med den i konventionen angivna påföljden att avstänga en leverantör från kontrakt. Grunderna för uteslutning finns i artikel 57 i <NOBR>LOU-direktivet.</NOBR></P> <P class="p68 ft14">I artikel 57.1 finns bestämmelser om obligatorisk uteslutning av leverantörer på grund av brott. Till de obligatoriska uteslutningsgrunderna hör även obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter, under förutsättning att betalningsskyldigheten för skatten eller avgiften har fastställts genom ett domstolsavgörande eller ett administrativt beslut med slutlig och bindande verkan (artikel 57.2 <NOBR>LOU-direktivet).</NOBR> I övrigt får obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter medföra uteslutning, dvs. som en fakultativ grund. Det är dock tillåtet för medlemsstaterna att göra även detta till en obligatorisk grund för uteslutning. Artikel 57.2 ska dock inte tillämpas när en leverantör har fullgjort sina skyldigheter eller träffat en bindande överenskommelse om återbetalning av beloppet.</P> <P class="p112 ft49">Det finns möjlighet för medlemsstaterna att göra undantag från reglerna om uteslutning om det är nödvändigt med hänsyn till ett tvingande allmänintresse, såsom folkhälsa eller miljöskydd. Undan-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">56</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31557x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft12">tag från punkten 2 kan vidare göras om en uteslutning är klart oproportionerlig.</P> <P class="p70 ft10">Frivilliga, fakultativa, uteslutningsgrunder finns i artikel 57.4 första stycket <NOBR>LOU-direktivet.</NOBR> Dessa kan dock göras obligatoriska för de upphandlande myndigheterna. En upphandlande myndighet får enligt bestämmelserna utesluta eller kan åläggas av medlemsstaterna att utesluta en ekonomisk aktör från upphandlingsförfarandet i de angivna situationerna. Ett sådant fall är om den upphandlande myndigheten på något lämpligt sätt kan påvisa att en leverantör har åsidosatt de tillämpliga skyldigheter som avses i artikel 18.2, dvs. bristande efterlevnad av <NOBR>miljö-,</NOBR> sociala- eller arbetsrättsliga krav (artikel 57.4 a). Det är denna artikel som ligger närmast till hands vad gäller uteslutning och arbetsklausuler.</P> <P class="p11 ft11">En anbudsgivare som hotas av uteslutning ska ha möjlighet att bevisa att denna vidtagit tillräckliga åtgärder för att visa sin tillförlitlighet, trots att det föreligger skäl för uteslutning. Om bevisen anses vara tillräckliga ska anbudsgivaren inte uteslutas från upphandlingsförfarandet.</P> <P class="p147 ft11">De uteslutningsgrunder som anges i upphandlingsdirektiven är uttömmande vilket innebär att det inte är förenligt med direktiven att införa andra uteslutningsgrunder i nationell upphandlingslagstiftning.<SPAN class="ft47">9 </SPAN>Exemplet på påföljd i konventionens artikel 5.1 om uteslutning från deltagande i upphandling på grund av bristande efterlevnad av arbetsklausuler torde dock omfattas av uteslutningsgrunden i artikel 57.4 a i <NOBR>LOU-direktivet.</NOBR> Det skulle således vara förenligt med upphandlingsdirektiven att införa en bestämmelse om uteslutning på denna grund.</P> <P class="p12 ft10">Regler som motsvarar konventionens artikel 5.2, att lämpliga åtgärder ska vidtas om arbetstagare inte får lön, t.ex. innehållande av betalning för kontraktets utförande, saknas i upphandlingsdirektiven. Skulle en leverantör inte betala den lön som regleras i upphandlingskontraktet skulle detta vara ett avtalsbrott. Som ovan nämnts saknar upphandlingsdirektiven regler om sanktioner för leverantörers avtalsbrott. Det är i stället nationella regler om avtal som är styrande. Det skulle enligt utredningens bedömning dock vara möjligt i förhållande till <NOBR>EU-direktiven</NOBR> att införa regler som innebär att myndigheter ska innehålla betalning om löner inte utbetalas.</P> <P class="p213 ft42"><SPAN class="ft41">9 </SPAN>Jfr Beentjes mot Nederländerna, 31/87, EU:C:1988:422.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">57</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31558x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft14">I kapitel 2 framgår att det väsentliga vid genomförandet av konventionens artikel 5 är att det finns åtgärder vid överträdelse av arbetsklausulerna och att dessa är lämpliga och effektiva. Det är utredningens uppfattning att det, utöver vad som anförts ovan om grunder för uteslutning, inte strider mot upphandlingsdirektiven att införa bestämmelser om sanktioner vid överträdelse av arbetsklausulerna, dvs. kontraktsvillkoren, under förutsättning att dessa sanktioner är proportionerliga i förhållande till syftet med bestämmelsen och i övrigt är förenliga med upphandlingsrättsliga principer om <NOBR>EU-rätten</NOBR> i övrigt. En annan sak är att det framstår som något främmande att införa regler om sanktioner i upphandlingsregelverket när det gäller kontrakt eftersom detta dels endast reglerar upphandlingsproceduren fram till upprättande av kontraktet, dels är något som av tradition regleras av avtalsparterna med stöd av gällande avtalsrätt.</P> <P class="p75 ft16"><SPAN class="ft16">3.1.8</SPAN><SPAN class="ft46">Övriga artiklar</SPAN></P> <P class="p214 ft37">Konventionen innehåller ytterligare ett antal artiklar. Dessa har dock sin huvudsakliga betydelse för genomförandet av konventionen och medlemsstaternas förhållande till ratifikation. De är således inte av intresse när konventionen jämförs med upphandlingsdirektiven.</P> <P class="p94 ft16"><SPAN class="ft16">3.1.9</SPAN><SPAN class="ft46">Sammanfattande slutsats</SPAN></P> <P class="p215 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>2014 års upphandlingsdirektiv utgör inte något hinder för att Sverige ska kunna ratificera konventionen och införa lagstadgade krav på arbetsklausuler i offentlig upphandling, under förutsättning att upphandlingsdirektiven och dess principer beaktas vid genomförandet.</P> <P class="p216 ft10">Av jämförelsen ovan mellan konventionen och upphandlingsdirektiven framgår att även om det föreligger vissa skillnader mellan rättsakterna är det möjligt att genomföra konventionen i nationell rätt på ett sätt som är förenligt med direktiven. Upphandlingsdirektiven är vidare i sitt tillämpningsområde än konventionen och lämnar större utrymme för medlemsstaterna att själva avgöra hur de</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">58</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31559x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft11">vill genomföra arbetsrättsliga hänsyn i offentlig upphandling. Denna flexibilitet för medlemsstaterna möjliggör ett genomförande av den i vissa delar striktare konventionen.</P> <P class="p12 ft10">Till skillnad från upphandlingsdirektiven som huvudsakligen reglerar själva upphandlingsproceduren innehåller konventionen även bestämmelser om förfaranden som inte är direkt kopplade till denna procedur, såsom artikel 4 som innehåller krav på hur arbetsklausulernas innehåll ska tillhandahållas berörda parter och artikel 5 som reglerar sanktioner. Dessa och andra artiklar saknar motsvarighet i upphandlingsdirektiven. Utredningens uppfattning är dock att dessa artiklar i konventionen kan genomföras i nationell rätt på ett sätt som inte står i strid med direktiven.</P> <P class="p12 ft37">Utredningen anser således att det är förenligt med upphandlingsdirektiven att genomföra bestämmelser i nationell rätt som motsvarar konventionens bestämmelser om arbetsklausuler och sanktioner. Som förutsättning gäller givetvis att de grundläggande principer som följer av upphandlingsdirektiven och <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> beaktas.</P> <P class="p217 ft85"><SPAN class="ft38">3.2</SPAN><SPAN class="ft84">Konventionen i jämförelse med reglerna om fri rörlighet för tjänster och utstationeringsdirektivet</SPAN></P> <P class="p99 ft11">Ytterligare en förutsättning enligt upphandlingsdirektiven är att de arbetsrättsliga villkor som ställs är förenliga med <NOBR>EU-rätten</NOBR> i övrigt. Möjligheten att använda arbetsklausuler måste därför också analyseras i förhållande till framför allt den fria rörligheten för tjänster i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> och utstationeringsdirektivet.</P> <P class="p13 ft10">ILO:s konvention nr 94 har problematiserats i förhållande till EU- rätten rörande främst två delar, dels att <NOBR>EU-domstolens</NOBR> dom i målet Rüffert<SPAN class="ft43">10 </SPAN>tydliggjort att det föreligger en konflikt mellan EU:s regler om fri rörlighet för tjänster och konventionen, dels att utstationeringsdirektivet, som det tolkats av <NOBR>EU-domstolen</NOBR> i målet Rüffert, pekar ut vilken skyddsnivå som ska gälla för utstationerade arbetstagare och varifrån dessa villkor ska hämtas (i första hand lag eller allmängiltigförklarade kollektivavtal).<SPAN class="ft43">11 </SPAN>En studie utförd på uppdrag av <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har funnit att konventionens överens-</P> <P class="p218 ft55"><SPAN class="ft50">10</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">C-346/06,</SPAN></NOBR> Dirk Rüffert mot Land Niedersachsen, EU:C:2008:189.</P> <P class="p177 ft42"><SPAN class="ft50">11</SPAN><SPAN class="ft60">Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun, Upphandling och arbete i EU, Sieps 2010:3, s. 132 f.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">59</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31560x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft12">stämmelse med utstationeringsdirektivet kan ifrågasättas efter domen i målet Rüffert.<SPAN class="ft80">12</SPAN></P> <P class="p65 ft11">Ytterligare en frågeställning är om det föreligger problem att förena konventionen och utstationeringsdirektivet till följd av hur begreppet lön ska tolkas i de båda regelsystemen.<SPAN class="ft47">13 </SPAN>Dessa tre frågeställningar behandlas i detta kapitel.</P> <P class="p219 ft16"><SPAN class="ft16">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft46">Den fria rörligheten för tjänster och utstationeringsdirektivet</SPAN></P> <P class="p220 ft10">Frågan om <NOBR>EU-rätten</NOBR> tillåter att det ställs arbetsrättsliga villkor som t.ex. lön i offentlig upphandling är under ständig utveckling. Så sent som i november 2015 meddelade <NOBR>EU-domstolen</NOBR> dom i målet Regio- Post som nyanserar det rättsläge som rått sedan domen i målet Rüffert. Nedan redogörs inledningsvis för <NOBR>EU-rättens</NOBR> reglering på området, både när det gäller <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> regler om fri rörlighet för tjänster, utstationeringsdirektivet och de båda angivna domarna. Därefter analyseras konventionen i förhållande till dessa regler.</P> <P class="p59 ft36">Den fria rörligheten för tjänster</P> <P class="p76 ft10">Artikel 56 i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> innebär att medlemsstaterna är skyldiga att avskaffa all diskriminering på grund av nationalitet gentemot personer som tillhandahåller tjänster och som är etablerade i en annan medlemsstat. Enligt fast rättspraxis innebär artikeln inte bara att det är nödvändigt att avskaffa all form av diskriminering på grund av nationalitet av ett tjänsteföretag som är etablerat i en annan medlemsstat utan även att det är nödvändigt att avskaffa varje inskränkning, även om den är tillämplig på inhemska tjänsteföretag och tjänsteföretag från andra medlemsstater utan åtskillnad, som innebär att tjänster som tillhandahålls av ett tjänsteföretag som är</P> <P class="p221 ft58"><SPAN class="ft50">12</SPAN><SPAN class="ft63">Analysis – in the light of the European Union acquis – of ILO up to date Conventions, European Commission, </SPAN><NOBR>Directorate-General</NOBR> for Employment, Social Affairs and Inclusion, Unit A.4, June 2013. Se t.ex. s. 9.</P> <P class="p222 ft42"><SPAN class="ft50">13</SPAN><SPAN class="ft56">Se t.ex. Joakim Augeli Karlsen of Stein Evju, Tarifflike vilkår som </SPAN><NOBR>EØS-rettslig</NOBR> restriksjon <NOBR>ILO-konvention</NOBR> nr. 94 of tjenstefriheten i EU/EØS, 2011, s. 111.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">60</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31561x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p223 ft12">etablerat i en annan medlemsstat, där detta företag lagligen utför liknande tjänster, förbjuds, hindras eller blir mindre attraktiva.<SPAN class="ft80">14</SPAN></P> <P class="p70 ft10">Inskränkningar i den fria rörligheten för tjänster kan endast göras om de är motiverade av ett legitimt intresse som är förenligt med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> De måste också tillämpas lika för tjänstetillhandahållare etablerade utanför medlemsstaten som för dem i medlemsstaten, dvs. inte vara diskriminerande på grund av nationalitet. Inskränkningarna måste vidare vara proportionerliga, dvs. vara lämpliga och nödvändiga och inte kunna uppnås på ett mindre ingripande sätt. Dubbla ålägganden är heller inte tillåtna, vilket innebär att om ett företag redan är skyldigt att uppfylla vissa skyldigheter enligt regler i etableringslandet kan det inte också tvingas fullgöra motsvarande skyldigheter i det land där tjänsterna tillhandahålls.</P> <P class="p48 ft36">Utstationeringsdirektivet</P> <P class="p224 ft11">Utstationeringsdirektivet bygger på att en arbetsgivare som utstationerar en arbetstagare från en medlemsstat till en annan (värdlandet) ska säkerställa att arbetstagaren under den tid utstationeringen pågår får rätt till vissa grundläggande förmåner enligt rättsordningen i värdlandet.</P> <P class="p225 ft12">Med utstationering avses enligt direktivets artikel 1.3 tre gränsöverskridande åtgärder:</P> <P class="p226 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">När en arbetsgivare för egen räkning och under egen ledning sänder arbetstagare till en annan medlemsstat enligt avtal som arbetsgivaren har ingått med den i Sverige verksamma mottagaren av tjänsterna,</SPAN></P> <P class="p227 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">när en arbetsgivare sänder arbetstagare till en annan medlemsstat till en arbetsplats eller till ett företag som tillhör koncernen, eller</SPAN></P> <P class="p228 ft11"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft86">när en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande sänder arbetstagare till ett användarföretag som är etablerat i en annan medlemsstat eller som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat.</SPAN></P> <P class="p229 ft42"><SPAN class="ft41">14 </SPAN>Se t.ex. de förenade målen Arblade, <NOBR>C-369</NOBR> och 376/96, EU:C:1999:575, p. 33 och däri hänvisade avgöranden.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">61</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft10">Ett anställningsförhållande ska råda mellan arbetsgivaren och arbetstagaren under utstationeringstiden. De av värdlandets rättigheter som arbetstagaren har rätt till under utstationeringen anges i artikel 3 i utstationeringsdirektivet och kallas för ”den hårda kärnan”. Be- stämmelsen är utformad som en hänvisning till gällande rätt i värdlandet. De rättigheter som en medlemsstat ska se till att den utstationerande arbetsgivaren garanterar de utstationerade arbetstagarna enligt värdlandets rättsordning är följande:</P> <P class="p230 ft12"><SPAN class="ft18">a)</SPAN><SPAN class="ft87">Längsta arbetstid och kortaste vilotid.</SPAN></P> <P class="p231 ft12"><SPAN class="ft12">b)</SPAN><SPAN class="ft88">Minsta antal betalda semesterdagar per år.</SPAN></P> <P class="p232 ft11"><SPAN class="ft12">c)</SPAN><SPAN class="ft89">Minimilön, inbegripet övertidsersättning; denna punkt gäller dock inte yrkesanknutna tilläggspensionssystem.</SPAN></P> <P class="p233 ft11"><SPAN class="ft12">d)</SPAN><SPAN class="ft90">Villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft.</SPAN></P> <P class="p230 ft12"><SPAN class="ft12">e)</SPAN><SPAN class="ft91">Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen.</SPAN></P> <P class="p232 ft11"><SPAN class="ft12">f)</SPAN><SPAN class="ft92">Skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga.</SPAN></P> <P class="p232 ft12"><SPAN class="ft12">g)</SPAN><SPAN class="ft88">Lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om </SPAN><NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> behandling.</P> <P class="p234 ft10">För utstationerade uthyrda arbetstagare gäller motsvarande villkor som anges ovan, men förmånerna är inte begränsade till miniminivåer.</P> <P class="p68 ft10">Villkoren som den utstationerade arbetsgivaren ska se till att de utstationerade arbetstagarna får ska enligt direktivet vara fastställda i lag eller i allmängiltigförklarade kollektivavtal. Om det inte finns något system för att allmängiltigförklara kollektivavtal medger direktivet att en medlemsstat vid genomförandet av direktivet utgår från kollektivavtal eller skiljedomar som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området, och/eller kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">62</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31563x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft11">I det så kallade Lavalmålet, <NOBR>C-341/05<SPAN class="ft47">15</SPAN>,</NOBR> slog <NOBR>EU-domstolen</NOBR> fast att den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet utgör ett tak för vilka rättigheter enligt värdlandets rättsordning som ett land kan kräva att en utstationerande arbetsgivare ska tillhandahålla de utstationerade arbetstagarna.</P> <P class="p12 ft37">I syfte att skapa ett allmänt regelverk för utstationering med en bättre och mer enhetlig tillämpning av utstationeringsdirektivet antogs den 15 maj 2014 det så kallade tillämpningsdirektivet.<SPAN class="ft61">16 </SPAN>Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 18 juni 2016.</P> <P class="p236 ft36"><NOBR>EU-domstolens</NOBR> mål Rüffert, <NOBR>C-346/06</NOBR></P> <P class="p50 ft11">Målet Rüffert gällde en tvist mellan ett bolag, Objekt und Bauregie (företrätt av konkursförvaltaren Dirk Rüffert), och den tyska delstaten Niedersachsen om hävning av ett entreprenadavtal som delstaten ingått med bolaget. I målet prövades frågan om huruvida ett krav i delstatslagen om att upphandlande myndigheter vid offentlig upphandling av byggentreprenader endast fick sluta avtal med företag som betalade sina arbetstagare samma lön som gällde enligt kollektivavtal på orten där tjänsten utfördes var förenligt med <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p147 ft11">Företaget Objekt und Bauregie hade tilldelats ett kontrakt av delstaten för att utföra stomarbeten vid byggandet av en kriminalvårdsanstalt. Företaget anlitade i sin tur ett polskt bolag som underleverantör för vissa tjänster. Det polska företaget underlät att betala sina utstationerade arbetstagare den kollektivavtalsenliga lön som gällde på orten och delstaten hävde då avtalet med Objekt und Bauregie.</P> <P class="p12 ft11"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> inledde domen med att konstatera att utstationeringsdirektivet måste tillämpas även om den nationella lagstiftningen i fråga inte haft till syfte att reglera utstationering.<SPAN class="ft47">17</SPAN></P> <P class="p237 ft52"><SPAN class="ft50">15</SPAN><SPAN class="ft59">Laval un Partneri Ltd mot Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Byggnadsarbetareförbundets avdelning 1, Byggettan och Svenska Elektrikerförbundet, </SPAN><NOBR>C-341/05,</NOBR> EU:C:2007:809.</P> <P class="p238 ft52"><SPAN class="ft50">16</SPAN><SPAN class="ft59">Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden </SPAN><NOBR>(IMI-förordningen),</NOBR> EUT L 159, 28.5.2014, s. <NOBR>11–31.</NOBR></P> <P class="p177 ft42"><SPAN class="ft50">17</SPAN><SPAN class="ft60">Målet Rüffert, p. 20.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">63</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31564x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p239 ft14">Domstolen konstaterade att åtgärden i målet, att i en delstatslag kräva att en viss lön enligt kollektivavtalet på orten, byggavtalet, skulle betalas när ett offentligt kontrakt fullgörs, inte kunde anses innebära att lön fastställts på något av de sätt som anges i utstationeringsdirektivet. Delstatslagen kunde inte betraktas som en nationell minimilönelagstiftning eftersom den lagen i sig inte fastställde någon lägsta lönenivå. Byggavtalet var inte heller ett sådant allmängiltigt kollektivavtal genom vilket utstationeringsdirektivets krav på minsta lönenivåer genomförts. Ett sådant allmängiltigförklarat kollektivavtal med lönenivåer fanns redan i Tyskland. Därför var det också uteslutet att byggavtalet skulle kunna vara ett sådant avtal som avses i artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen (dvs. kollektivavtal som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området som gäller allmänt utan att vara allmängiltigförklarade). Den bestämmelsen är endast är tillämplig om det saknas ett system för allmängiltigförklaring. Domstolen menade också att det aktuella byggavtalet under alla omständigheter inte skulle kunna vara ett sådant kollektivavtal som avses i artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen. Byggavtalet var endast bindande inom en del av byggsektorn inom avtalets geografiska tillämpningsområde, dels eftersom den lagstiftning som ger kollektivavtalet en sådan verkan endast var tillämplig på offentliga kontrakt och inte privata kontrakt, dels eftersom kollektivavtalet inte hade allmängiltigförklarats.<SPAN class="ft40">18</SPAN></P> <P class="p240 ft11">Med hänvisning till domen i Lavalmålet konstaterade domstolen därefter att utstationeringsdirektivet hindrar att det ställs krav på villkor som går utöver den minimilön som anges i detta direktiv. En annan tolkning skulle enligt domstolen innebära att direktivet förlorade sin ändamålsenliga verkan.</P> <P class="p241 ft37">Domstolen anförde därefter att denna tolkning bekräftas när direktivet läses mot bakgrund av artikel 49 <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (nuvarande artikel 56 <NOBR>EUF-fördraget).</NOBR> Med hänvisning till generaladvokatens yttrande i målet konstaterade domstolen att det för utstationerande tjänsteleverantörer etablerade i medlemsstater där minimilöne-</P> <P class="p200 ft52"><SPAN class="ft71">18 </SPAN>I den svenska översättningen av målet anges privat upphandling. Utredningens uppfattning är dock att det som avses är kontrakt mellan privata aktörer, fortsättningsvis privata kontrakt. Denna uppfattning stöds också av den tyska och engelska översättningen av domen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">64</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31565x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft11">nivåerna är lägre, skulle kunna innebära en ekonomisk börda som kan medföra att deras tjänster förbjuds, hindras eller blir mindre attraktiva i värdmedlemsstaten om de skulle förpliktas att tillämpa den minimilön som fastställs i byggavtalet. Att kräva att byggavtalet ska följas i ett fall som det aktuella skulle utgöra en inskränkning i den fria rörligheten för tjänster (artikel 49 <NOBR>EG-fördraget).</NOBR> Domstolen konstaterade att en sådan åtgärd inte kan anses vara motiverad av målet att skydda arbetstagarna.</P> <P class="p11 ft11">Utredningen anser att målet Rüffert klargör att arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling inte kan fastställas på något annat sätt än vad som följer av den nationella ordning som genomför utstationeringsdirektivet. Domstolen synes mena att eftersom det i Tyskland redan fanns ett allmängiltigförklarat kollektivavtal med en minimilön som genomförde utstationeringsdirektivet var det också den minimilönen som skulle anges i offentlig upphandling. Utredningen anser att domen dessutom innebär att villkor om att en leverantör i offentlig upphandling ska tillerkänna sina arbetstagare en viss lägsta nivå när det gäller arbetsvillkor bör anses vara en godtagbar inskränkning av den fria rörligheten för tjänster om villkoren överensstämmer med vad som ryms i den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet.<SPAN class="ft47">19</SPAN></P> <P class="p13 ft10">Enligt utredningens mening utesluter inte domen att arbetsrättsliga villkor som ställs i offentlig upphandling kan hämtas ur andra regelverk än lag eller allmängiltigförklarade kollektivavtal. Enligt utredningens bedömning kan arbetsrättsliga villkor som ställs i offentlig upphandling hämtas ur alla de regelverk som erkänns i utstationeringsdirektivet så länge det regelverket är det som har använts av lagstiftaren för att genomföra utstationeringsdirektivet i det aktuella landet. Så länge detta är fallet kan uppställandet av arbetsrättsliga villkor utgöra en godtagbar inskränkning i den fria rörligheten för tjänster. Mot bakgrund av att Sverige har genomfört utstationeringsdirektivet genom tillämpning av sådana kollektivavtal som avses i artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen för att fastställa minimivillkoren är det utredningens bedömning att villkor i offentlig upphandling också kan hämtas ur sådana kollektivavtal.<SPAN class="ft43">20</SPAN></P> <P class="p242 ft55"><SPAN class="ft50">19</SPAN><SPAN class="ft62">Se även tolkningen av domen i delbetänkandet SOU 2015:78.</SPAN></P> <P class="p243 ft52"><SPAN class="ft50">20</SPAN><SPAN class="ft59">Artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen utstationeringsdirektivet avser kollektivavtal som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbe-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">65</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31566x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft10">Inte heller anser utredningen att målet Rüffert ska tolkas som att en förutsättning för att det ska vara en godtagbar inskränkning i den fria rörligheten att ställa lönevillkor i ett kontrakt i offentlig upphandling är att motsvarande villkor även måste anges i kontrakt när varor och tjänster handlas på den privata marknaden. Det skulle enligt utredningens uppfattning vara att dra för långtgående slutsatser av avgörandet och framstår som direkt orimligt. Det råder avtalsfrihet på den privata marknaden och aktörerna reglerar själva vad som ska omfattas av ett kontrakt. Det är dessutom endast offentlig upphandling som omfattas av EU:s regelverk.</P> <P class="p59 ft36"><NOBR>EU-domstolens</NOBR> mål RegioPost, <NOBR>C-115/14</NOBR></P> <P class="p95 ft10">Den 17 november 2015 meddelade <NOBR>EU-domstolen</NOBR> dom i ett mål om begäran av förhandsavgörande avseende en tvist mellan RegioPost GmbH & Co, RegioPost, och staden Landau i Pfalz, Tyskland. I målet hade staden Landau i en offentlig upphandling av posttjänster ställt upp villkor om att leverantören skulle betala en viss minsta lön till de arbetstagare som utförde tjänsterna. Anbudsgivarna ombads lämna in en skriftlig förklaring om att lönen skulle betalas till de arbetstagare som skulle utföra arbetet i kontraktet.</P> <P class="p86 ft11">Den aktuella lönen var fastställd i en delstatslag som reglerade arbetsvillkor i offentlig upphandling. Vid tidpunkten för upphandlingen fanns inte någon annan reglering avseende minimilön för arbetstagare som utför posttjänster i Tyskland. RegioPost lämnade anbud i upphandlingen men vägrade att inge den begärda förklaringen om att betala den i lagen fastställda minimilönen. Till följd av detta uteslöts RegioPost från upphandlingen och en annan leverantör tilldelades kontraktet.</P> <P class="p68 ft10">Den hänskjutande domstolen ställde två frågor till <NOBR>EU-domstolen.</NOBR> Den första frågan var om fördragets regler om den fria rörligheten för tjänster (artikel 56 <NOBR>EUF-fördraget)</NOBR> och utstationeringsdirektivet (artikel 3.1) utgjorde hinder för en upphandlande myndighet att endast anta anbud från anbudsgivare som åtar sig att betala en statlig fastställd minimilön som endast gäller för offentliga och inte privat-</P> <P class="p244 ft42">tet och inom det aktuella geografiska området som gäller allmänt utan att vara allmängiltigförklarade.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">66</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft11">rättsliga kontrakt om det inte finns en allmänt lagstadgad minimilön eller ett bindande kollektivavtal med allmän giltighet. Den andra frågan var om 2004 års <NOBR>LOU-direktiv,</NOBR> särskilt artikel 26, ska tolkas så att det hindrar en nationell bestämmelse enligt vilken en anbudsgivare kan uteslutas om den inte genom en särskild förklaring i anbudet åtar sig en viss skyldighet (att betala en viss minimilön) som den ändå skulle haft enligt avtalet.</P> <P class="p57 ft14">Ett antal länder som intervenerat i målet hade invänt att EU- domstolen inte skulle vara behörig att pröva frågan om åtgärden är förenlig med utstationeringsdirektivet och artikel 56 i fördraget eftersom frågan uppstått i en nationell tvist med nationella parter där det saknades gränsöverskridande omständigheter. Denna invändning godtogs inte av domstolen som menade att det inte kunde uteslutas att företag etablerade i andra medlemsstater skulle kunna vara intresserade av att delta i upphandlingen eftersom värdet av upphandlingen översteg tröskelvärdet i direktivet och därmed var av gränsöverskridande intresse. Sådana anbudsgivare skulle också på grund av den angivna minimilönen ha kunnat avstå från att lämna anbud om de var etablerade i länder där lönerna var lägre än i den aktuella delstaten.</P> <P class="p246 ft11">Vid bedömningen av sakfrågorna angav domstolen inledningsvis att en skyldighet för leverantörer och underleverantörer att betala en viss minimilön ska anses vara ett villkor om hur kontraktet ska fullgöras och som rör sådana sociala hänsyn som avses i artikel 26 i <NOBR>LOU-direktivet.</NOBR></P> <P class="p22 ft11">Villkoret hade angivits både i meddelandet om upphandling och i förfrågningsunderlaget och ansågs därför uppfylla upphandlingsdirektivets krav på tydlighet. Villkoret ansågs inte vara indirekt eller direkt diskriminerande.</P> <P class="p247 ft14">Därefter prövade domstolen om villkoret var förenligt med utstationeringsdirektivet. Domstolen ansåg att bestämmelsen i delstatslagen om att en viss lönenivå skulle följas när kontrakt utfördes i offentlig upphandling kunde anses vara en bestämmelse i lag i den mening som anges i utstationeringsdirektivet. Domstolen uppmärksammade särskilt att bestämmelsen i delstatslagen angav en minimilön och att det vid tidpunkten för upphandlingen inte fanns någon annan reglerad minimilön vare sig i nationell lag eller i allmängiltigförklarade kollektivavtal och att detta förhållande skiljde sig från förhållandena i målet Rüffert.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">67</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31568x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft10">Domstolen konstaterade att bedömningen att lönen i den aktuella delstatslagen är en sådan lön som avses i utstationeringsdirektivet inte påverkas av att den endast gäller i offentlig upphandling och inte för privata kontrakt. Detta eftersom kravet på att en reglering måste ha allmän giltighet i utstationeringsdirektivet endast gäller för kollektivavtal och skiljedomar som avses i artikel 3.1 första stycket andra strecksatsen i utstationeringsdirektivet (p. 63 i domen). Därefter lyfte domstolen fram att det inte heller kan krävas att kravet på att kontraktet ska fullgöras med beaktande av en viss lön ska gälla i andra fall än offentlig upphandling eftersom det är en följd av att det finns särskilda unionsbestämmelser på området offentlig upphandling (artikel 26 i <NOBR>LOU-direktivet).</NOBR> En regel om att en viss lön ska gälla vid fullgörande av kontrakt i offentlig upphandling kan därför mycket väl vara begränsad till just offentlig upphandling och behöver inte gälla även för privata kontrakt för att vara tillåten.<SPAN class="ft43">21</SPAN></P> <P class="p68 ft11">Därefter angav domstolen att en sådan bestämmelse som den i målet kan innebära en inskränkning av den fria rörligheten för tjänster. Domstolen konstaterade dock att en sådan inskränkning kan, i likhet med domstolens dom Bundesdruckerei, <NOBR>C-549/13<SPAN class="ft47">22</SPAN>,</NOBR> motiveras av målet att skydda arbetstagare. Till skillnad från vad som anges i målet Rüffert, där domstolen kom till motsatt slutsats, och där det var fråga om ett kollektivavtal som inte förklarats ha allmän giltighet, som bara var tillämpligt i byggsektorn och som inte omfattade privata kontrakt, var det här fråga om en minimilön som fastställts i lag och som i princip var allmänt tillämplig på alla offentlig upphandlingar i delstaten. Den tyska lagstadgade lönen gav dessutom ett socialt minimiskydd eftersom det vid tidpunkten för upphandlingen saknades en minimilön för postsektorn. Domstolen konstaterade att det därför är förenligt med <NOBR>EU-rätten</NOBR> att en värdmedlemsstat vid tilldelning av ett offentligt kontrakt föreskriver tvingande regler för minimiskydd på det sätt som var fallet i detta mål.</P> <P class="p112 ft37">När det gäller den andra frågan slog <NOBR>EU-domstolen</NOBR> fast att det är förenligt med upphandlingsdirektivet att en leverantör kan uteslutas från deltagande i upphandling om den inte i skriftlig förklaring i anbudet åtar sig att betala arbetstagarna den lagstadgade minimi-</P> <P class="p145 ft55"><SPAN class="ft50">21</SPAN><SPAN class="ft62">P. 64 i domen.</SPAN></P> <P class="p136 ft42"><SPAN class="ft50">22</SPAN><SPAN class="ft60">Bundesdruckerei GmbH mot Stadt Dortmund, </SPAN><NOBR>C-549/13,</NOBR> EU:C:2014:2235, p. 31.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">68</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31569x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft11">lönen. Uteslutandet var enligt domstolen inte att anse som en sanktion utan en följd av åsidosättandet av skyldigheten att bifoga de skriftliga åtagandena.</P> <P class="p12 ft14">Målet prövades utifrån 2004 års upphandlingsdirektiv. Enligt utredningens bedömning finns dock ingen tvekan om att de väckta frågorna äger aktualitet även i förhållande till 2014 års upphandlingsdirektiv. I de nya upphandlingsdirektiven föreskrivs en tydligare koppling mellan skyldigheten att uppfylla t.ex. arbetsrättsliga skyldigheter och möjligheten att utesluta anbudsgivare.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft46">Rättsläget efter målen Rüffert och RegioPost</SPAN></P> <P class="p196 ft37"><SPAN class="ft70">Bedömning: </SPAN>Mot bakgrund av vad som framkomit i EU- domstolens mål Rüffert och RegioPost står det klart att arbetsklausuler kan användas i offentlig upphandling utan att det utgör ett hinder för den fria rörligheten för tjänster så länge villkoren hämtas ur det regelverk (lag, kollektivavtal eller skiljedom) genom vilket medlemsstaten genomfört utstationeringsdirektivet och, för utstationerad arbetskraft, endast avser miniminivå och inte går utöver den s.k. hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. För svenska förhållanden innebär en sådan bedömning att villkoren i offentlig upphandling kan hämtas ur lag eller sådana centrala kollektivavtal som pekas ut i utstationeringslagen.</P> <P class="p248 ft11">Efter målet Rüffert uppkom frågan om det är förenligt med EU- rätten att ställa arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. En diskussion har förts om det ändå skulle vara möjligt att ställa sådana villkor under förutsättning att villkoren är förenliga med reglerna i utstationeringsdirektivet.<SPAN class="ft47">23</SPAN></P> <P class="p83 ft14">I målet RegioPost slog domstolen fast flera viktiga punkter och tydliggjorde rättsläget i förhållande till målet Rüffert. Efter domen står det klart att lönevillkor kan ställas i offentlig upphandling utan att det utgör ett hinder för den fria rörligheten för tjänster (artikel 56 <NOBR>EUF-fördraget).</NOBR> Även om sådana villkor kan anses vara en inskränkning i den fria rörligheten kan denna motiveras med</P> <P class="p3 ft42"><SPAN class="ft41">23 </SPAN>Se t.ex. utredningens delbetänkande SOU 2015:78.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">69</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31570x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft10">syftet att skydda arbetstagare. I detta avseende har det tydliggjorts att det inte finns någon konflikt mellan konventionen och EU- rätten. Utredningen anser också att <NOBR>EU-domstolen</NOBR> tar avstånd från uppfattningen att lönevillkor som ställs i offentliga kontrakt också måste anges i privata kontrakt för att vara förenliga med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> I punkterna 64 och 65 i målet RegioPost anför domstolen att det är naturligt att sådana kontraktsvillkor endast används i offentliga kontrakt och inte i privata kontrakt, eftersom det endast är offentlig upphandling som är reglerad i unionsrätten.</P> <P class="p74 ft14">I RegioPost var det fråga om lönevillkor som fastställts i lag. Det finns dock enligt utredningens bedömning ingen anledning att tro att <NOBR>EU-domstolen</NOBR> skulle se annorlunda på förhållandena om lönevillkoren hämtas ur kollektivavtal, under förutsättning att medlemsstaterna genomfört utstationeringsdirektivet genom bestämmelser som hänvisar till kollektivavtal. De villkor som ställs måste givetvis också, i vart fall för utstationerad arbetskraft, vara i enlighet med utstationeringsdirektivet, dvs. avse miniminivå och inte gå utöver den hårda kärnan. Har ett medlemsland genomfört utstationeringsdirektivet på ett visst sätt bör de villkor som ställs i offentlig upphandling för utstationerad arbetskraft därför inte överstiga de nivåer som gäller enligt det genomförandet. Det bör således vara fullt möjligt att använda villkor ur sådana kollektivavtal som pekas ut i utstationeringslagen i offentlig upphandling i Sverige.</P> <P class="p75 ft16"><SPAN class="ft16">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft46">Ur vilket kollektivavtal ska villkor hämtas</SPAN></P> <P class="p215 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Konventionens bestämmelse om att villkor i arbetsklausuler ska kunna hämtas ur alla kollektivavtal som är slutna mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som är representativa för en avsevärd del av arbetsgivarna och arbetstagarna inom det aktuella yrket eller näringsgrenen står inte i konflikt med utstationeringsdirektivet eftersom även detta medger att villkor hämtas ur andra kollektivavtal än sådana som är allmängiltigförklarade.</P> <P class="p125 ft11">En skillnad mellan ILO:s konvention nr 94 och utstationeringsdirektivet skulle kunna vara ur vilket kollektivavtal villkoren ska hämtas. Konventionen innebär att villkor i arbetsklausuler i offent-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">70</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31571x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft11">liga kontrakt kan hämtas ur alla kollektivavtal som är slutna mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som är representativa för en avsevärd del av arbetsgivarna och arbetstagarna inom det aktuella yrket eller näringsgrenen.</P> <P class="p11 ft11">Enligt utstationeringsdirektivet är det endast ur vissa typer av kollektivavtal som villkor kan hämtas för utstationerade arbetstagare (artikel 3.8 utstationeringsdirektivet). I första hand allmängiltigförklarade kollektivavtal och, i andra hand, om det saknas en ordning för detta, villkor ur kollektivavtal eller skiljedomar som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området, och/eller kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet.</P> <P class="p12 ft11">Tanken med villkoren i konventionen är att dessa ska motsvara vad som gäller på den ort där arbetet utförs. ILO:s expertkommitté har flera gånger ifrågasatt genomföranden av konventionen där medlemsstaterna endast hänvisar till att lönen ska bestämmas enligt ett allmängiltigförklarat kollektivavtal.<SPAN class="ft47">24 </SPAN>Utstationeringsdirektivet möjliggör dock även att villkor hämtas ur andra kollektivavtal än allmängiltigförklarade sådana. Denna möjlighet har använts av Sverige. Det torde därför inte föreligga någon konflikt mellan utstationeringsdirektivet i sig och konventionen. Oförenlighet kan dock uppstå beroende på hur utstationeringsdirektivet har genomförts i andra medlemsstater.</P> <P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft46">Innehållet i arbetsklausulerna</SPAN></P> <P class="p196 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Vid ett genomförande av konventionen är det möjligt att begränsa förmånerna i arbetsklausulerna till sådana förmåner som har en motsvarighet i den s.k. hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. Även vad som ska definieras som lön kan anpassas till direktivet. Konventionen kan i dessa delar genomföras på ett sätt som innebär att det inte uppstår någon konflikt i förhållande till utstationeringsdirektivet.</P> <P class="p250 ft42"><SPAN class="ft41">24 </SPAN>Se t.ex. expertkommitténs iakttagelser gällande Norge, observation 2012/83, och Frankrike, observation 2011/82.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">71</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31572x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft10">Frågan är vidare om innehållet i de arbetsklausuler som regleras i konventionen i sak skiljer sig från de förmåner som omfattas av hårda kärnan i artikel 3 i utstationeringsdirektivet. Enligt artikel 2.1 i konventionen ska villkor ställas på lön inklusive olika slags tillägg, arbetstid och övriga arbetsvillkor som inte är mindre förmånliga än vad som gäller för arbete av samma art i vederbörande yrke eller näringsgren i det område där arbetet utförs. Artikel 3 i utstationeringsdirektivet innehåller en uppräkning av vilka förmåner som en medlemsstat kan kräva att en utstationerande arbetsgivare iakttar. Det rör sig även i direktivet om regler om lön, arbetstid och andra villkor, men endast sådana villkor som räknas upp i artikeln. Listan är uttömmande. För utstationerade arbetstagare finns det inte något utrymme att ställa villkor utanför det som omfattas av den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. Konventionens regler om vilka förmåner som ska ingå i arbetsklausulen är som framgått inte särskilt utförliga. De villkor som anges uttryckligen, dvs. lön och arbetstid, har sin motsvarighet i den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. Mot bakgrund av att ordalydelsen i konventionen måste anses ge ett betydande utrymme för medlemsstaterna att själva bestämma vad som ska ingå i en arbetsklausul anser utredningen att det är möjligt att begränsa förmånerna som ska ingå i arbetsklausulen till sådana förmåner som har en motsvarighet i den hårda kärnan. Därmed finns utrymme att genomföra konventionen på ett sätt som överensstämmer med utstationeringsdirektivet och dess hårda kärna. Se vidare avsnitt 3.3.1 beträffande konventionens artikel 3 och arbetsskadeersättning i förhållande till utstationeringsdirektivet.</P> <P class="p251 ft10">När det gäller frågan om vad som utgör lön i utstationeringsdirektivet har <NOBR>EU-domstolen</NOBR> uttalat att det materiella innehållet i utstationeringsdirektivets regler om minimiskydd visserligen inte är harmoniserade men att direktivet ger viss information om detta.<SPAN class="ft43">25 </SPAN>Genom sin praxis har domstolen dock slagit fast att vissa ersättningar inte ska anses vara en del av minimilönen. Till exempel har sådana löneförhöjningar och tillägg som inte definieras som en del av minimilönen enligt nationell lagstiftning eller praxis i den medlemsstat där arbetstagaren är utstationerad, och som ändrar förhållandet mellan arbetstagarens prestation och det vederlag han eller</P> <P class="p252 ft42"><SPAN class="ft41">25 </SPAN>Sähköalojen ammattiliitto ry mot Elektrobudowa Spółka Akcyjna, <NOBR>C-396/13,</NOBR> EU:C:2015:86, p. 31.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">72</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31573x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft11">hon uppbär, inte ansetts utgöra en del av minimilönen enligt bestämmelserna i utstationeringsdirektivet.<SPAN class="ft47">26 </SPAN>I målet Elektrobudowa Spółka Akcyjna, <NOBR>C-396/13,</NOBR> slogs också fast att dagtraktamente, reseersättning och semesterersättning kan anses vara en del av minimilönen.</P> <P class="p12 ft37">Konventionen anger inte närmare vad som avses med lön. I artikel 2 anges att arbetstagare ska tillförsäkras lön inklusive tillägg. Rekommendationen nr 84 ger inte heller mycket mer ledning om vad som avses. I rekommendationen anges att arbetsklausuler ska innehålla normal lön och lön för övertid inklusive tillägg. Som framgår av avsnitt 2 är det utredningens bedömning att ratificerande stater har stor frihet att själva tolka vad som ska avses med lön i konventionen. Det är därför utredningens uppfattning att det är möjligt för en medlemsstat i EU att genomföra artikeln 2, när det gäller regleringen om lön, på ett sätt som är förenligt med EU- rätten förutsatt att reglerna utformas i enlighet med utstationeringsdirektivet och bl.a. inte omfattar lönedelar som ligger utanför den hårda kärnan. Detta särskilt mot bakgrund av att <NOBR>EU-domstolen</NOBR> genom domen i det nämnda målet Elektrobudowa Spółka Akcyjna visat att EU:s medlemsstater också har relativt stor frihet att bestämma vad som utgör lön i utstationeringsdirektivets mening.</P> <P class="p253 ft38"><SPAN class="ft38">3.3</SPAN><SPAN class="ft39">Konventionen i förhållande till annan sekundärrätt</SPAN></P> <P class="p82 ft16"><SPAN class="ft16">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft46">Arbetsskadeförsäkring</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft81">Bedömning: </SPAN><NOBR>EU-rätten</NOBR> hindrar inte att det föreskrivs att utsända arbetstagare ska omfattas av arbetsskadeförmåner i Sverige. Däremot får en sådan reglering medföra att utstationerande arbetsgivare åläggs kostnader eller andra skyldigheter endast under förutsättning att arbetsskadeförmåner ingår i den s.k. hårda kärnan i utstationeringsdirektivet.</P> <P class="p255 ft42"><SPAN class="ft41">26 </SPAN>Kommissionen mot Tyskland, <NOBR>C-341/02,</NOBR> EU:C:2005:220, punkt 39, och Tevfik Isbir mot DB Services GmbH, EU:C:2013:711, punkt 38.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">73</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31574x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft14">Enligt artikel 3 i konventionen ska lämpliga åtgärder vidtas för att tillförsäkra berörda arbetstagare rimliga och rättvisa skydds- och välfärdsförhållanden om sådana rättigheter inte redan tillkommer arbetstagarna. Som framgått av avsnitt 2.2.2 synes denna bestämmelse även kunna innefatta rätt till arbetsskadeförsäkring.</P> <P class="p241 ft10">För <NOBR>EU-medborgare</NOBR> gäller förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,<SPAN class="ft43">27 </SPAN>enligt vilken en arbetstagare som huvudregel kvarstår under socialförsäkringsskyddet i utsändningslandet om arbetet i Sverige inte förväntas pågå längre än 24 månader (artikel 12).<SPAN class="ft43">28 </SPAN>Under den tiden omfattas en arbetstagare inte av arbetsskadeförsäkringen i det land där arbetet utförs. Förordningen hindrar dock inte att medlemsländerna låter utsända arbetstagare omfattas av socialförsäkringsregelverket i arbetslandet. Någon konflikt föreligger därmed inte mellan förordningen och konventionen. Däremot kan en sådan bestämmelse bli komplicerad att införa i nationell rätt med hänsyn till andra förhållanden (se avsnitt 4.3.4).</P> <P class="p241 ft37">Som konstaterats i avsnitt 3.2.4 finns inget utrymme för att ställa villkor utanför det som omfattas av den hårda kärnan för utstationerade arbetstagare enligt utstationeringsdirektivet. Som anförs i avsnitt 4.3.4 har det i SOU 2015:83 ansetts att arbetsskadeförsäkring kan ingå i den hårda kärnan. I avsaknad av rättspraxis från EU- domstolen måste detta dock betecknas som omtvistat.<SPAN class="ft61">29 </SPAN>Så länge det inte är klarlagt att arbetsskadeförmåner ingår i den hårda kärnan är det ovisst om det är förenligt med utstationeringsdirektivet att genom arbetsklausuler i offentlig upphandling ålägga utstationerade arbetsgivare att se till att de utstationerade arbetstagarna omfattas av en arbetsskadeförsäkring. Det alternativ som då står till buds är att utsträcka det svenska lagstadgade skyddet vid arbetsskada till att omfatta även utstationerade arbetstagare.</P> <P class="p256 ft58"><SPAN class="ft50">27</SPAN><SPAN class="ft63">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, EUT L 166, 30.4.2004, s. </SPAN><NOBR>1–123.</NOBR></P> <P class="p257 ft52"><SPAN class="ft50">28</SPAN><SPAN class="ft51">En person som är anställd i en medlemsstat hos en arbetsgivare som normalt bedriver sin verksamhet där ska, när personens arbetsgivare sänder ut denne för att för arbetsgivarens räkning utföra ett arbete i en annan medlemsstat, fortsatt omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda medlemsstaten, under förutsättning att detta arbete inte förväntas vara längre än 24 månader och att personen inte sänds ut för att ersätta någon annan person.</SPAN></P> <P class="p258 ft42"><SPAN class="ft50">29</SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">EFTA-domstolen</SPAN></NOBR> har dock ansett att arbetsskadeförsäkring inte kan anses ingå i den hårda kärnan, se målet EFTA mot Island, <NOBR>E-12/10.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">74</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31575x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p16 ft28">Konventionen i jämförelse med <NOBR>EU-rätten</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft16"><SPAN class="ft16">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft46">Information till arbetstagare</SPAN></P> <P class="p163 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Konventionens bestämmelse om att arbetstagare ska upplysas om gällande arbetsvillkor genom att anslag ska sättas upp på framträdande plats på arbetsplatsen står inte i konflikt med <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p170 ft11">Enligt artikel 4 i konventionen ska arbetstagarna upplysas om gällande arbetsvillkor genom att anslag ska sättas upp på framträdande plats på arbetsplatsen.</P> <P class="p12 ft14">Bestämmelser om information till arbetstagare om arbetsvillkor finns även i <NOBR>EU-rätten,</NOBR> i upplysningsdirektivet, 91/533/EEG. Enligt direktivet ska arbetsgivaren informera arbetstagarna om bl.a. längden på betald semester, begynnelselön och andra avlöningsförmåner som arbetstagarna har rätt till och hur ofta utbetalning ska ske och längden på arbetstagarnas normala arbetsdag eller arbetsvecka. Upplysningarna ska ges i anställningsavtal eller en annan handling. I Sverige har genomförandet skett i 6 c § lagen (1982:80) om anställningsskydd där det föreskrivs att arbetsgivaren senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta ska lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Genom <NOBR>EU-rätten</NOBR> och det svenska genomförandet regleras redan i Sverige att arbetstagare ska ha rätt till information om sina arbetsvillkor.</P> <P class="p13 ft10">Konventionen får dock anses innebära att det är de villkor som anges i den aktuella arbetsklausulen som ska anslås på arbetsplatsen, inte varje enskild arbetstagares villkor som avses i upplysningsdirektivet och i anställningsskyddslagen. Konventionens regel om information till arbetstagarna om villkor synes därför inte reglera samma sak som upplysningsdirektivet. Oavsett detta föreligger ingen konflikt mellan direktivet och konventionen i detta avseende.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">75</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31577x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p259 ft45"><SPAN class="ft9">4</SPAN><SPAN class="ft44">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN></P> <P class="p260 ft38"><SPAN class="ft38">4.1</SPAN><SPAN class="ft39">Inledning</SPAN></P> <P class="p72 ft10">Enligt kommittédirektiven till denna utredning ska utredaren analysera vilket unionsrättsligt utrymme det finns för att så långt som möjligt anpassa upphandlingslagarna till konventionen. Av jämförelsen mellan konventionen och 2014 års upphandlingsdirektiv<SPAN class="ft43">1 </SPAN>i avsnitt 3.1 framkommer att konventionen inte står i strid med upphandlingsdirektiven under förutsättning att konventionen genomförs på ett sätt som beaktar direktiven och de principer som följer av dessa. För att kunna ta ställning till om en ratifikation av konventionen ska ske är det därtill väsentligt att närmare analysera konventionen i förhållande till de svenska upphandlingslagarna.</P> <P class="p225 ft11">De nya upphandlingsdirektiven ska genomföras i Sverige under våren 2016. Gällande upphandlingslagstiftning är således inom kort inaktuell. Trots detta beskrivs kort hur konventionen förhåller sig till denna.</P> <P class="p12 ft37">Den kommande lagstiftningen har varit föremål för flera offentliga utredningar. Regeringen beslutade den 27 september 2012 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till hur vissa bestämmelser i <NOBR>LOU-direktivet,</NOBR> <NOBR>LUF-direktivet</NOBR> och <NOBR>LUK-direktivet</NOBR> borde genomföras i svensk rätt. Utredningen antog namnet Genomförande-</P> <P class="p261 ft52"><SPAN class="ft71">1 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, EUT L 94, 28.3.2014, s. <NOBR>65–242</NOBR> (LOU- direktivet), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG, EUT L 94, 28.3.2014, s. <NOBR>243–374</NOBR> (LUF- direktivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner, EUT L 94, 28.3.2014, s. <NOBR>1–64</NOBR> <NOBR>(LUK-direktivet).</NOBR></P> <P class="p188 ft27">77</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31578x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft14">utredningen. Inom Regeringskansliet upprättades också en promemoria med förslag till genomförande av vissa av direktivens regler.<SPAN class="ft40">2</SPAN></P> <P class="p74 ft37">I Genomförandeutredningens betänkanden framhölls inte särskilt betydelsen av att upphandlade varor och tjänster produceras och utförs av arbetstagare i enlighet med villkor i kollektivavtal. Med tanke på den betydelsefulla roll kollektivavtalen och sådana villkor har i den svenska arbetsmarknadsmodellen ansåg regeringen att det fanns behov av att analysera hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal kunde föras in i de tre kommande upphandlingslagarna. Till följd av detta tillsattes aktuell utredning. Utredningen skulle analysera dels hur krav på villkor enligt kollektivavtal kunde föras in som uttryckliga bestämmelser om sådana krav och föreslå hur sådana bestämmelser skulle utformas i de kommande upphandlingslagarna, dels för vilka kontraktstyper krav på villkor enligt kollektivavtal kunde göras obligatoriskt och vilka villkor som kunde omfattas av ett sådant obligatorium för respektive kontraktstyp.<SPAN class="ft61">3 </SPAN>Den 1 september 2015 lämnade utredningen ett delbetänkande med förslag på hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i de tre kommande upphandlingslagarna.<SPAN class="ft61">4 </SPAN>Förslagen i delbetänkandet har relevans för hur konventionen skulle kunna genomföras i svensk rätt. Även om det för närvarande är oklart hur regering och riksdag avser att hantera förslagen i delbetänkandet analyseras konventionens regler därför även i förhållande till dessa förslag (se avsnitt 4.4).</P> <P class="p262 ft11">Förutom de gällande och kommande upphandlingslagarna kan en ratifikation av konventionen påverka andra regelsystem, t.ex. den svenska arbetsmarknadsmodellen. En analys av hur konventionen förhåller sig till dessa görs också.</P> <P class="p154 ft11">I det följande analyseras först konventionen i förhållande till gällande upphandlingslagstiftning respektive den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därefter analyseras hur ett genomförande av konventionen förhåller sig till det förslag som utredningen lagt i det tidigare delbetänkandet.</P> <P class="p263 ft55"><SPAN class="ft53">2</SPAN><SPAN class="ft54">Ds 2014:25.</SPAN></P> <P class="p88 ft55"><SPAN class="ft53">3</SPAN><SPAN class="ft54">Kommittédirektiv 2014:162.</SPAN></P> <P class="p88 ft42"><SPAN class="ft53">4</SPAN><SPAN class="ft56">SOU 2015:78.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31579x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft38"><SPAN class="ft38">4.2</SPAN><SPAN class="ft39">Konventionen och nuvarande upphandlingslagar</SPAN></P> <P class="p264 ft14"><SPAN class="ft82">Bedömning: </SPAN>Enligt gällande rätt är det möjligt att använda särskilda kontraktsvillkor i form av arbetsklausuler motsvarande de som anges i ILO:s konvention nr 94 under förutsättning att arbetsklausulerna utformas på ett sådant sätt att de är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna om proportionalitet, likabehandling, <NOBR>icke-diskriminering,</NOBR> öppenhet och ömsesidighet samt i övrigt är förenliga med <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p265 ft10">Offentlig upphandling regleras i lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, och lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF, vilka bygger på 2004 års upphandlingsdirektiv<SPAN class="ft43">5</SPAN>. De bestämmelser som har betydelse för sociala hänsyn (inklusive arbetsrättsliga hänsyn) är i princip identiska i både LOU och LUF. Några särskilda bestämmelser om arbetsklausuler finns dock inte i upphandlingslagarna. I stället finns en bestämmelse som anger förutsättningar för alla typer av villkor vid fullgörande av kontrakt, s.k. särskilda kontraktsvillkor.</P> <P class="p13 ft10">Av 6 kap. 13 § LOU följer att en upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras under förutsättning att villkoren anges i annonsen om upphandlingen eller i förfrågningsunderlaget. Motsvarande bestämmelse finns i LUF. Vid införandet av bestämmelsen framhöll regeringen särskilt att det fanns stora möjligheter att uppställa särskilda kontraktsvillkor av social karaktär.<SPAN class="ft43">6</SPAN></P> <P class="p11 ft11">Bestämmelsen har sin bakgrund i artikel 26 i 2004 års LOU- direktiv där det anges att en upphandlande myndighet får ställa särskilda krav, bl.a. sociala hänsyn och miljöhänsyn, för hur kontraktet ska fullgöras under förutsättning att de är förenliga med gemenskapsrätten samt att de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.</P> <P class="p266 ft52"><SPAN class="ft50">5</SPAN><SPAN class="ft59">Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, EUT L 134, 30.4.2004, s. </SPAN><NOBR>114–240</NOBR> och Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, EUT L 134, 30.4.2004, s. <NOBR>0001–0113.</NOBR></P> <P class="p177 ft42"><SPAN class="ft50">6</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 2006/07:128, del 1, s. 201.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">79</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31580x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft10">De särskilda kontraktsvillkoren måste vara förenliga med de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna och <NOBR>EUF-fördragets</NOBR> regler om den inre marknaden. Villkoren måste vidare vara kopplade till det uppdrag som avses i kontraktet, det s.k. kontraktsföremålet.</P> <P class="p68 ft11">Tillämpningsområdet för särskilda kontraktsvillkor inom det sociala området har ansetts naturligen begränsat till köp av tjänster och bygg- och anläggningsarbeten, vid blandade kontrakt<SPAN class="ft47">7 </SPAN>och vid varuupphandlingar där varan ännu inte tillverkats (dvs. när leverantören tillverkar varan på uppdrag av den upphandlande myndigheten). Detta med hänsyn till att det är fråga om villkor för uppdragets utförande. Vid varuupphandlingar har det ansetts att det finns risk för att klausuler med sociala krav påverkar organisationen eller verksamhetens policy och därmed är diskriminerande eller medför ett oberättigat handelshinder.<SPAN class="ft47">8</SPAN></P> <P class="p68 ft14">Det har i Sverige rått stor osäkerhet rörande förutsättningarna för att ställa krav om sociala hänsyn, inklusive arbetsrättsliga hänsyn i offentlig upphandling. Det är utredningens uppfattning att gällande upphandlingslagar medger kontraktsvillkor i form av arbetsklausuler motsvarande de som finns i ILO:s konvention nr 94 under förutsättning att arbetsklausulerna utformas på ett sådant sätt att de är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna om proportionalitet, likabehandling, <NOBR>icke-diskriminering,</NOBR> öppenhet och ömsesidighet, samt i övrigt är förenliga med <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p112 ft37">Därtill kommer att bestämmelserna måste utformas på ett sätt som stämmer överens med svensk rätt i övrigt. Regleringen av svensk arbetsmarknad innebär att det föreligger vissa motsättningar i förhållande till bl.a. de upphandlingsrättsliga principerna om öppenhet och likabehandling. Se mer om detta i avsnittet nedan.</P> <P class="p267 ft85"><SPAN class="ft38">4.3</SPAN><SPAN class="ft84">Konventionen och den svenska arbetsmarknadsmodellen</SPAN></P> <P class="p214 ft10">För att kunna ta ställning till hur konventionen förhåller sig till svensk rätt och om konventionen kan ratificeras måste hänsyn tas till hur den svenska arbetsmarknaden är reglerad. Det måste också</P> <P class="p268 ft58"><SPAN class="ft53">7</SPAN><SPAN class="ft63">Blandande kontrakt innefattar inslag av både tjänste- och varuupphandling eller bygg- och anläggningsarbete i kombination med varuupphandling.</SPAN></P> <P class="p156 ft42"><SPAN class="ft53">8</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 2006/07:128, del 1, s. 200 f.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">80</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31581x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft10">beaktas att det sätt på vilket Sverige genomfört Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, utstationeringsdirektivet,<SPAN class="ft43">9 </SPAN>påverkar möjligheten att genomföra konventionen.</P> <P class="p175 ft16"><SPAN class="ft16">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft46">Den svenska arbetsmarknadsmodellen</SPAN></P> <P class="p224 ft11">Reglerna på svensk arbetsmarknad finns i lag, kollektivavtal och enskilda anställningsavtal. Grundläggande bestämmelser finns i den arbetsrättsliga lagstiftningen. Lagstiftningen är tvingande på det sättet att det inte är möjligt att inskränka arbetstagares rättigheter genom avtal mellan en enskild arbetstagare och en arbetsgivare. Däremot är det normalt möjligt att avvika från bestämmelser i lag genom ett kollektivavtal. Detta möjliggör en anpassning av regelverket till förhållandena i varje enskild bransch eller, genom lokala kollektivavtal, till varje enskilt företag.</P> <P class="p12 ft10">Utmärkande för den svenska arbetsmarknadsmodellen är vidare att det saknas regler om lön i lag. Det finns varken en allmän minimilön i lag eller regler om allmängiltigförklaring av kollektivavtal, dvs. att kollektivavtal med bl.a. lönebestämmelser utsträcks till att gälla som norm i respektive bransch. Lön regleras i stället uteslutande i kollektivavtal eller i enskilda anställningsavtal i Sverige. En yttersta gräns för vilken lön som kan tillåtas finns dock genom att en oskälig lön kan angripas med stöd av 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, avtalslagen.</P> <P class="p13 ft10">Huvuddelen av alla arbetstagare i Sverige omfattas av kollektivavtal. År 2013 omfattades 89 procent av löntagarna i åldern <NOBR>16–64</NOBR> år av kollektivavtal.<SPAN class="ft43">10 </SPAN>Bland de små företagen är dock en lägre andel företag bundna av kollektivavtal.<SPAN class="ft43">11 </SPAN>Det finns omkring 685 olika centrala kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.<SPAN class="ft43">12 </SPAN>Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal kan inte med bindande verkan träffa överenskommelse som strider mot kollektiv-</P> <P class="p164 ft52"><SPAN class="ft50">9</SPAN><SPAN class="ft59">Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, EGT L 18, 21.1.1997, s. </SPAN><NOBR>1–6.</NOBR></P> <P class="p32 ft55"><SPAN class="ft50">10</SPAN><SPAN class="ft62">Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014, s. 30.</SPAN></P> <P class="p269 ft58"><SPAN class="ft50">11</SPAN><SPAN class="ft57">Enligt Företagarnas rapport ”Småföretagen och kollektivavtalen”, 2011 saknar omkring 60 procent av de små företagen </SPAN><NOBR>(1–49</NOBR> anställda) kollektivavtal. Enligt uppgifter från Företagarna var siffran densamma 2015.</P> <P class="p32 ft42"><SPAN class="ft50">12</SPAN><SPAN class="ft60">Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014, s. 19.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">81</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31582x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft11">avtalet (27 § lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, medbestämmandelagen). Många centrala kollektivavtal tillåter också avvikelser eller kompletteringar av avtalsbestämmelserna genom lokala kollektivavtal. Antalet kollektivavtal som reglerar förutsättningarna på arbetsplatser är därför långt fler än de 685 kollektivavtal som angivits ovan.</P> <P class="p74 ft10">Till följd av att det är möjligt att avvika från lag genom kollektivavtal är de centrala kollektivavtalen ofta omfattande. De innehåller i princip samma sorts regler som den arbetsrättsliga lagstiftningen och därtill en mängd andra regler som inte har motsvarighet i lag. Det handlar bl.a. om löner, tjänstepension och försäkringar samt detaljerade regler om bl.a. arbetstid, övertid och semesterförmåner.</P> <P class="p68 ft37">Kollektivavtal är privaträttsliga avtal som ägs av arbetsmarknadens parter. De är till för de avtalsslutande parterna och deras medlemmar. De är i allmänhet inte tillgängliga för andra än dessa. Det kan dock noteras att kollektivavtal ska lämnas in till Medlingsinstitutet inom ramen för dess uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning (47 § medbestämmandelagen). Kollektivavtalen blir därmed allmänna handlingar. Utstationeringskommittén har i SOU 2015:83 på denna grund ansett att kollektivavtalen är tillgängliga för alla.<SPAN class="ft61">13 </SPAN>Att flertalet kollektivavtal finns samlade på Medlingsinstitutet innebär emellertid inte enligt den här utredningens mening att de är allmänt tillgängliga på det sätt som skulle behövas för att upphandlande myndigheter ska kunna hämta villkor ur dem för att använda i offentlig upphandling. Medlingsinstitutet använder kollektivavtalen för sin verksamhet och har inte till uppgift att tillhandahålla avtalen till andra intressenter. Institutet har inte heller till uppgift att tolka kollektivavtalen eller svara på frågor om dess innehåll.</P> <P class="p270 ft10">Kollektivavtalens bestämmelser är inte heller alltid tydliga. Många kollektivavtal saknar uppgifter om minimilön. I vissa branscher är det vidare vanligt med avtal utan angivet löneutrymme och utan fastställda lönenivåer (s.k. sifferlösa avtal). Det kan i detta sammanhang framhållas att utredningen anser att kollektivavtal får anses reglera lön även om denna inte uttrycks i siffror. Sifferlösa kollektivavtal reglerar trots allt förutsättningar för lön vilket enligt utredningens uppfattning får anses vara en reglering av lön.</P> <P class="p271 ft42"><SPAN class="ft41">13 </SPAN>SOU 2015:83, s. 48.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">82</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft11">Avtalen tolkas först och främst utifrån partsavsikten. Det kan därför vara svårt för en utomstående att, även om denne har tillgång till avtalet, säkert säga hur en regel ska tolkas. För att veta vad som t.ex. är lägsta lön enligt ett visst kollektivavtal måste kontakt tas med avtalsparterna och det är inte säkert att de har samma uppfattning i en sådan fråga.</P> <P class="p22 ft11">Vilket kollektivavtal som gäller för vilket arbete framgår ofta av överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. På många arbetsplatser inom industrin gäller dessutom två kollektivavtal, ett för arbetare och ett för tjänstemän. Ibland förekommer dock att flera kollektivavtal kan vara tillämpliga på samma arbete. Det kan då vara svårt för en utomstående, t.ex. en upphandlande myndighet, att veta vilket kollektivavtal som är tillämpligt. Mot denna bakgrund krävs i normalfallet även att kontakt tas med de avtalsslutande parterna för att ta reda på vilket eller vilka kollektivavtal som är tillämpliga på ett visst arbete.</P> <P class="p273 ft17"><SPAN class="ft16">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft93">Utstationeringsdirektivets relevans för offentlig upphandling</SPAN></P> <P class="p274 ft10">Ett grundläggande mål med samarbetet inom EU är att upprätta en inre marknad med bl.a. fri rörlighet av tjänster. Den fria rörligheten för tjänster innebär att företag har rätt att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat (artikel 56 i <NOBR>EUF-fördraget).</NOBR> För att göra detta kan företaget tillfälligt sända ut sina arbetstagare (utstationera) till ett annat medlemsland (värdlandet) för att utföra tjänsten. Sådana utstationerade arbetstagare omfattas av utstationeringsdirektivet.</P> <P class="p57 ft14">Genom utstationeringsdirektivet och den praxis som rör detta direktiv har <NOBR>EU-rätten</NOBR> satt en högsta och en lägsta gräns för vilka av värdlandets arbets- och anställningsvillkor och vilken nivå av dessa villkor som en utstationerande arbetsgivare från en annan medlemsstat ska tillförsäkra sina utstationerade arbetstagare i värdlandet. Utstationeringsdirektivet får följden att det i offentliga upphandlingar inte kan ställas högre krav på anställningsvillkor än vad som anges i direktivet om arbetet som avses i upphandlingen kan komma att utföras av utstationerad arbetskraft.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">83</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31584x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft10">Även i skälen till 2014 års upphandlingsdirektiv refereras till utstationeringsdirektivet.<SPAN class="ft43">14 </SPAN>Där anges bl.a. att en medlemsstat och en myndighet som vidtar åtgärder för att stärka efterlevnaden av de sociala och arbetsrättsliga skyldigheterna, inte bara ska tillämpa dessa i enlighet med de principer som gäller i unionsrätten, utan också bör tillämpa dessa i enlighet med utstationeringsdirektivet.</P> <P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft46">Genomförandet av utstationeringsdirektivet i Sverige</SPAN></P> <P class="p275 ft11">Utstationeringsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, utstationeringslagen.<SPAN class="ft47">15 </SPAN>Regleringen innebär att en utstationerande arbetsgivare är skyldig att se till att arbetstagarna, under den tid de utstationeras till Sverige, får minst de minimivillkor som anges i lagen eller, om kollektivavtalet innehåller högre miniminivåer, minst dessa nivåer. För uthyrda utstationerade arbetstagare gäller att högre villkor ska tillförsäkras arbetstagarna.</P> <P class="p68 ft10">I utstationeringslagen hänvisas till vissa bestämmelser i semesterlagen (1977:480), föräldraledighetslagen (1995:584), lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, samt diskrimineringslagen (2008:567). Dessutom anges att den utstationerande arbetsgivaren är skyldig att tillämpa arbetsmiljölagen (1977:1160) och vissa delar av arbetstidslagen (1982:673), lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget, samt lagen (2008:475) om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik. Vid utstationering av uthyrda arbetstagare ska även vissa bestämmelser i lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare tillämpas. Det anges också uttryckligen i lagen att bestämmelserna inte hindrar att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser eller villkor som är mer förmånliga för arbetstagaren.</P> <P class="p144 ft49">Eftersom lön uteslutande regleras i kollektivavtal eller i enskilda avtal och eftersom det inte finns några lagregler om minimilön i Sverige finns inte heller någon sådan lön angiven i lagen. Utstationeringslagen innebär i stället att ett fackförbund under hot om</P> <P class="p276 ft55"><SPAN class="ft50">14</SPAN><SPAN class="ft62">Se t.ex. skäl 37 i </SPAN><NOBR>LOU-direktivet</NOBR> 2014/24/EU.</P> <P class="p136 ft42"><SPAN class="ft50">15</SPAN><SPAN class="ft60">För en närmare redogörelse för direktivet se avsnitt 3.2.1.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">84</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31585x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft11">stridsåtgärder, t.ex. strejk, kan kräva att arbetsgivaren tecknar kollektivavtal. Stridsåtgärder får dock, enligt 5 a § i utstationeringslagen, endast vidtas om de villkor som krävs motsvarar villkoren i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen, bara avser minimilön eller andra minimivillkor på de områden som avses i 5 §, och är förmånligare för arbetstagarna än det som följer av 5 §. I förarbetena till lagen förutsätts att vad som är miniminivå avseende lön bestäms av arbetsmarknadens parter.<SPAN class="ft47">16 </SPAN>Visar den utstationerande arbetsgivaren att arbetstagarna, när det gäller lön eller de minimivillkor på de områden som avses i 5 §, har villkor som i allt väsentligt är minst lika förmånliga som minimivillkoren i ett sådant centralt kollektivavtal som avses i 5 a § har den fackliga organisationen inte rätt att vidta stridsåtgärder.</P> <P class="p12 ft10">En arbetsgivare som vill freda sig från stridsåtgärder genom att betala minimivillkoren enligt det tillämpliga kollektivavtalet ska kunna vända sig till Arbetsmiljöverket. Enligt utstationeringslagen är tanken att en arbetstagarorganisation ska ge in sådana kollektivavtalsvillkor som organisationen kan komma att ta strid för till Arbetsmiljöverket (9 a § utstationeringslagen). I praktiken har dock endast ett fåtal avtal lämnats in till myndigheten, vilket fått till följd att bestämmelserna setts över.<SPAN class="ft43">17 </SPAN>Ansvaret för att godtagbara lönenivåer tillämpas ligger således på fackförbunden.</P> <P class="p13 ft10">I många fall regleras även övriga av de förmåner som räknas upp i den hårda kärnan i kollektivavtal. I vissa fall är miniminivåerna i kollektivavtalen högre än de som anges i lag. En facklig organisation kan då kräva att den utstationerande arbetsgivaren tillhandahåller arbetstagarna minimivillkoren enligt ett centralt kollektivavtal i stället för enligt lagen. Precis som när det gäller lön kan stridsåtgärder vidtas om arbetsgivaren inte kan visa att arbetstagarna redan har villkor som i allt väsentligt är minst lika förmånliga som minimivillkoren i ett sådant centralt kollektivavtal.</P> <P class="p12 ft37">Gäller det villkor för utstationerade uthyrda arbetstagare får stridsåtgärder vidtas för att få till stånd lön och villkor på samma områden som ryms inom den hårda kärnan även utöver miniminivå (5 b § utstationeringslagen). För utstationerade uthyrda arbetstagare</P> <P class="p277 ft55"><SPAN class="ft50">16</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2009/10:48 s. 57.</SPAN></P> <P class="p177 ft42"><SPAN class="ft50">17</SPAN><SPAN class="ft60">Översyn av lex Laval, SOU 2015:83.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">85</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden SOU 2016:15</P> <P class="p165 ft10">utgör därför inte utstationeringsdirektivets hårda kärna ett tak. I stället finns möjlighet för fackliga organisationer att kräva att uthyrda utstationerade arbetstagare ska få samma villkor som de som tillämpas för andra uthyrda arbetstagare i den medlemsstat inom vars territorium arbetet utförs. Detta följer av utstationeringsdirektivets artikel 3.9. På samma sätt som för andra utstationerade arbetstagare får stridsåtgärder inte vidtas om den utstationerande arbetsgivaren visar att arbetstagarna har förmåner som är minst lika förmånliga som villkoren i ett sådant centralt kollektivavtal som avses i 5 §. Utöver detta kan den utstationerande arbetsgivaren freda sig mot stridsåtgärderna genom att visa att arbetstagarna har minst lika förmånliga villkor som villkoren i det kollektivavtal som gäller i kundföretaget (dvs. det företag där de uthyrda arbetstagarna utför arbete).</P> <P class="p74 ft10">Vilka villkor är det då sammanfattningsvis som en utstationerande arbetsgivare måste räkna med att leva upp till enligt utstationeringslagen? En utstationerande arbetsgivare kan välja att teckna kollektivavtal och får då betala lön och utge andra förmåner i enlighet med vad som gäller enligt kollektivavtalet. Vill arbetsgivaren inte binda sig till ett kollektivavtal kan arbetsgivaren i princip utgå från lagens nivåer. För att säkerställa att stridsåtgärder inte vidtas bör arbetsgivaren se till att de utstationerade arbetstagarna, när det gäller lön och de övriga områden som avses i hårda kärnan, får minst de minimivillkor i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.</P> <P class="p112 ft49">Gäller det en utstationerande arbetsgivare som hyr ut personal ska arbetsgivaren erbjuda de uthyrda arbetstagarna samma villkor som de som tillämpas för andra uthyrda arbetstagare i Sverige alternativt minst lika förmånliga villkor som villkoren i det kollektivavtal som gäller i kundföretaget för att stridsåtgärder ska undvikas.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">86</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31587x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft16"><SPAN class="ft16">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft46">Konventionen och den svenska arbetsmarknadsmodellen</SPAN></P> <P class="p278 ft36">En myndighet fastställer arbetsklausulernas innehåll</P> <P class="p163 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Konventionen och upphandlingsregelverket kräver att det tydligt framgår vad som avses med de villkor som anges i arbetsklausuler. Konventionen innebär därtill en ordning där en myndighet ska fastställa gällande arbetsvillkor i offentlig upphandling. Även om det är nytt för svenska förhållanden att en myndighet fastställer arbetsvillkor är det möjligt att genomföra konventionen i denna del med respekt för den svenska arbetsmarknadsmodellen.</P> <P class="p279 ft11">Enligt konventionen ska villkoren i arbetsklausulerna bestämmas av en myndighet på det sätt som är bäst förenligt i förhållande till nationella förhållanden och efter samråd med arbetsmarknadens parter (artikel 2.3). Villkoren kan anges direkt i kontraktsvillkoren eller framgå genom att det i dessa hänvisas till t.ex. lag eller kollektivavtal (se avsnitt 2.2.2).</P> <P class="p12 ft10">Utredningen anser att det inte är möjligt att genomföra konventionen i Sverige genom att det enbart i en arbetsklausul hänvisas till att villkor enligt gällande kollektivavtal ska tillämpas i upphandlingen utan att villkorens närmare innehåll preciseras. Ett sådant genomförande av konventionen skulle inte uppfylla de krav på tydlighet som krävs enligt konventionen och upphandlingsregelverket (jfr avsnitt 2.2.2 och 3.1.5). Svenska kollektivavtal är inte allmänt tillgängliga och innehåller sällan tydliga fastställda miniminivåer för t.ex. lön. Därtill har endast ett fåtal kollektivavtal inlämnats till Arbetsmiljöverket med stöd av utstationeringslagen. Mot denna bakgrund är det utredningens bedömning att det inte är möjligt att uppnå sådan tydlighet som konventionen och upphandlingsregelverket kräver genom att i en arbetsklausul hänvisa till att villkor enligt kollektivavtal ska tillämpas. Detta måste antas vara fallet så länge kollektivavtalet i fråga inte är allmänt tillgängligt för alla anbudsgivare och innehåller en tydligt angiven lägsta lönenivå.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">87</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31588x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft10">En ordning som innebär att en myndighet ska fastställa gällande arbetsvillkor är, som utredningen påtalat i sitt delbetänkande SOU 2015:78, något nytt i förhållande till hur den svenska arbetsmarknadsmodellen är utformad.<SPAN class="ft43">18 </SPAN>Konventionens, liksom upphandlingsregelverkets, krav på att det tydligt ska framgå vad arbetsvillkoren innebär kräver enligt utredningens uppfattning att villkoren fastställs av en myndighet. Även om det tydligt skulle framgå av ett kollektivavtal vilka villkor som gäller så skulle det vara en nyordning i förhållande till den svenska arbetsmarknadsmodellen att en myndighet pekar ut att arbete i en viss offentlig upphandling ska följa vissa villkor i ett av myndigheten angivet kollektivavtal. Det är dock viktigt att framhålla att det här endast är fråga om att bestämma särskilda kontraktsvillkor i offentlig upphandling. Det är fortfarande arbetsmarknadens parter som förhandlar och fastställer de villkor som ska ingå i svenska kollektivavtal, avtal som sedan kommer att utgöra grund för de villkor som används i offentlig upphandling.</P> <P class="p68 ft10">Konsekvenserna för den svenska arbetsmarknadsmodellen och lönebildningen i denna del blir i princip desamma om konventionen skulle genomföras som om förslaget i utredningens tidigare delbetänkande skulle genomföras. Det hänvisas därför till delbetänkandet för en utförligare redovisning av konsekvenserna.<SPAN class="ft43">19 </SPAN>Det kan här anmärkas att förslagen i delbetänkandet har utformats med avsikt att så långt som möjligt värna den svenska arbetsmarknadsmodellen.</P> <P class="p280 ft11">Utredningens sammantagna bedömning är att även om det är nytt för svenska förhållanden att en myndighet fastställer arbetsvillkor i offentlig upphandling på delar av arbetsmarknaden är det möjligt att införa en sådan ordning med respekt för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den svenska modellen utgör således inget hinder för ratifikation. Utredningen har i sitt delbetänkande presenterat ett förslag på hur arbetsrättsliga villkor ska beaktas i offentlig upphandling som i många delar tillgodoser de krav som ställs i konventionen. Något annat förslag lämnas därför inte i detta betänkande.</P> <P class="p68 ft37">I detta sammanhang bör uppmärksammas att Utredningen om nya utstationeringsregler i två betänkanden har lämnat förslag rörande hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU om tillämpning</P> <P class="p281 ft55"><SPAN class="ft50">18</SPAN><SPAN class="ft62">Se t.ex. SOU 2015:78 avsnitt 8.11.</SPAN></P> <P class="p136 ft42"><SPAN class="ft50">19</SPAN><SPAN class="ft60">SOU 2015:78, avsnitt 8.11 och 8.12.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">88</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31589x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p146 ft10">av utstationeringsdirektivet, tillämpningsdirektivet<SPAN class="ft43">20</SPAN>, ska genomföras i svensk rätt.<SPAN class="ft43">21 </SPAN>Ytterligare en utredning, Utstationeringskommittén, har föreslagit att reglerna om utstationering ska ändras.<SPAN class="ft43">22 </SPAN>Om och hur de svenska utstationeringsreglerna ska ändras är ännu inte klart. Hur detta sker kan dock påverka möjligheten att genomföra konventionens artikel 2 om arbetsklausuler i svensk rätt.</P> <P class="p162 ft36">Ur vilket regelverk ska villkor i arbetsklausuler hämtas?</P> <P class="p163 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Konventionen ger stort utrymme för de ratificerande staterna att själva bedöma enligt vilket regelverk villkoren är mest förmånliga. Ett genomförande av konventionens bestämmelser ska ske på det sätt som är mest förenligt med nationella förhållanden. Mot denna bakgrund torde det vara förenligt med konventionen att, vid ett svenskt genomförande av konventionen, föreskriva att villkor i arbetsklausuler ska hämtas ur lag, eller om kollektivavtal innehåller mer förmånliga regler än lagen, ur kollektivavtal.</P> <P class="p164 ft10">Utredningen har tidigare konstaterat att ett genomförande av konventionen ska ske på det sätt som är bäst förenligt med nationella förhållanden (jfr artikel 2.4 och avsnitt 2.2.2). Detta innebär enligt utredningen att medlemsländerna ges stor flexibilitet när det gäller att bestämma ur vilket regelverk villkor i arbetsklausuler ska hämtas.</P> <P class="p13 ft10">Konventionen medger två alternativa sätt att fastställa de villkor som regleras i arbetsklausulerna (se avsnitt 2.2.2). I första hand ska villkoren som gäller för arbetet på orten i yrket hämtas ur kollektivavtal, lag eller skiljedom. Om det inte finns någon reglering av villkoren i dessa regelverk ska villkoren i andra hand fastställas enligt ett jämförbart kollektivavtal eller enligt den allmänna standard som tillämpas i yrket eller näringsgrenen. Det är utredningens uppfattning att de villkor som kan bli aktuella i arbetsklausuler i Sverige</P> <P class="p93 ft52"><SPAN class="ft50">20</SPAN><SPAN class="ft59">Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden </SPAN><NOBR>(IMI-förordningen),</NOBR> EUT L 159, 28.5.2014, s. <NOBR>11–31.</NOBR></P> <P class="p282 ft58"><SPAN class="ft50">21</SPAN><SPAN class="ft57">Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet, del 1 och 2, SOU 2015:13 och SOU 2015:38.</SPAN></P> <P class="p177 ft42"><SPAN class="ft50">22</SPAN><SPAN class="ft60">Översyn av lex Laval, SOU 2015:83.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">89</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft11">alltid regleras i lag eller kollektivavtal. Villkoren i arbetsklausuler kan därför i Sverige enligt utredningens uppfattning alltid bestämmas enligt huvudalternativet. Detta gäller även villkor om lön. Att ett kollektivavtal inte innehåller någon tydlig lönenivå eller är ett avtal utan angivet löneutrymme och utan fastställda lönenivåer (ett s.k. sifferlöst avtal) innebär enligt utredningens mening inte att avtalet saknar regler om lön. Att en myndighet i ett sådant fall måste samråda med kollektivavtalets parter för att kunna bestämma lönens nivå i arbetsklausulen är en annan sak.</P> <P class="p241 ft11">Den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen är tvingande till arbetstagarnas fördel. Det innebär att det alltid är tillåtet att avtala om bättre förmåner än vad som anges i lagen. Däremot kan en enskild arbetsgivare och arbetstagare inte avtala om sämre förmåner än vad som anges i lagen. Det är dock möjligt att avvika från bestämmelserna till arbetstagarens nackdel om avsteget görs i ett kollektivavtal. Det är endast arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal med en sådan avvikelse som får göra avsteg från lagens regler. Arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal måste följa de regler som framgår av lagen.</P> <P class="p54 ft10">Om det i ett kollektivavtal skett avsteg från en annars tvingande bestämmelse på ett sätt som innebär att arbetstagaren enligt kollektivavtalet minst ska tillförsäkras en förmån vars nivå understiger den nivå som anges i lag, t.ex. en veckoarbetstid som är längre än den som anges i arbetstidslagen, kan inte kollektivavtalets nivå tas in i arbetsklausulen som den nivå som måste följas vid fullgörande av ett upphandlingskontrakt. En sådan ordning vore missvisande eftersom det endast är den arbetsgivare som är bunden av just det kollektivavtalet som har rätt att tillämpa den nivån. En arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtalet skulle bryta mot arbetstidslagen om villkoret i arbetsklausulen följdes. För att undvika detta bör konventionen genomföras på samma sätt som utredningen föreslagit i sitt delbetänkande, dvs. att endast villkor i kollektivavtal som är mer förmånliga för arbetstagaren än tvingande bestämmelser i lag, kan läggas till grund för arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Det innebär alltså att arbetsvillkor bör hämtas ur lag om inte kollektivavtal innehåller mer förmånliga regler.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31591x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft36">Ur vilket kollektivavtal ska villkoren hämtas</P> <P class="p224 ft11">Villkoren i arbetsklausuler ska enligt konventionen hämtas ur det kollektivavtal som gäller för yrket på orten. Ur ett svenskt perspektiv föranleder detta flera frågar. För det första uppkommer frågan om vilket kollektivavtal som ska väljas om det finns flera kollektivavtal som är tillämpliga på samma yrkesgrupp på orten. För det andra uppkommer frågan om villkoren ska hämtas ur lokala eller centrala kollektivavtal.</P> <P class="p11 ft11">Som angivits i avsnitt 2.2.2 innebär konventionen enligt utredningens bedömning att varje ratificerande stat kan välja från vilket centralt kollektivavtal villkoren ska hämtas och anpassa genomförandet till hur det nationella systemet är utformat. Mot denna bakgrund och eftersom alla svenska kollektivavtal anses reglera arbetstagares förmåner på ett likvärdigt sätt anser utredningen att det bör vara förenligt med konventionen att den myndighet som fastställer villkoren i arbetsklausulerna kan välja vilket kollektivavtal som ska utgöra modell för villkoren så länge kollektivavtalet är tillämpligt på orten.<SPAN class="ft47">23</SPAN></P> <P class="p13 ft10">När det gäller frågan om konventionen innebär att villkoren ska hämtas ur centrala eller lokala kollektivavtal gör utredningen följande bedömning. Konventionen skulle kunna tolkas som att det är lokala kollektivavtal som pekas ut eftersom konventionen tar sikte på de villkor som gäller på orten. Utredningen har dock i avsnitt 2.2.2 bedömt att konventionen avser villkor som gäller generellt på orten. Lokala svenska kollektivavtal gäller endast på en viss arbetsplats och omfattar endast den arbetsgivare som ingått avtalet. Dessa kollektivavtal är därför inte generellt tillämpliga. Därtill framstår det som en mycket svårtillämpad ordning om konventionen skulle innebära att en myndighet ska fastställa villkor för varje enskild arbetsplats. Det är utredningens bedömning att det bör vara förenligt med konventionen att fastställa villkor i arbetsklausuler ur ett centralt kollektivavtal.</P> <P class="p13 ft10">Som framgått av avsnitt 3.2 har det tidigare ifrågasatts om konventionens krav på att villkor ska hämtas ur kollektivavtal som är representativa för en avsevärd del av arbetsgivarna respektive arbetstagarna inom vederbörande yrke eller näringsgren och avse villkoren</P> <P class="p285 ft42"><SPAN class="ft41">23 </SPAN>Se t.ex. utredningens delbetänkande SOU 2015:78, s. 142, angående frågan om varför alla kollektivavtal anses reglera arbetstagares förmåner på ett likvärdigt sätt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">91</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31592x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft10">på den ort där arbetet utförs möjligen kan komma i konflikt med utstationeringsdirektivet där det anges att villkoren i första hand ska hämtas ur ett allmängiltigförklarat kollektivavtal. På det sätt som Sverige genomfört utstationeringsdirektivet i utstationeringslagen torde dock risken för konflikt med konventionen vara liten. Enligt utstationeringslagen kan villkor som gäller för utstationerade hämtas ur varje centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på arbetstagarna i den aktuella branschen. Någon begränsning till ett särskilt allmängiltigförklarat kollektivavtal föreligger därför inte. Däremot kan det förekomma att ett lokalt kollektivavtal på en viss ort innehåller mer förmånliga regler än ett sådant centralt kollektivavtal. Som framgått bör konventionen dock inte tolkas på det sättet att lönenivåerna ska hämtas ur lokala kollektivavtal som endast gäller hos en arbetsgivare. Utredningens bedömning är därför att det torde vara förenligt med konventionen att genomföra den på så sätt att villkor i arbetsklausuler för arbetstagare som är utstationerade fastställs enligt de kollektivavtal som utpekas i utstationeringslagen.</P> <P class="p59 ft36">Arbetsskadeförsäkring</P> <P class="p286 ft12"><SPAN class="ft16">Bedömning: </SPAN>Vid en ratifikation av konventionen torde det vara nödvändigt att införa regler som säkerställer att arbetstagare som utför arbete i Sverige omfattas av arbetsskadeförsäkring.</P> <P class="p287 ft14">Enligt artikel 3 i konventionen ska lämpliga åtgärder vidtas för att tillförsäkra berörda arbetstagare rimliga och rättvisa skydds- och välfärdsförhållanden om sådana rättigheter inte redan tillkommer arbetstagarna. Som framgått av avsnitt 2.2.2 synes denna bestämmelse även kunna innefatta rätt till arbetsskadeförsäkring.</P> <P class="p68 ft14">Arbetsskadeförsäkring regleras i Sverige i lag och kollektivavtal. De arbetstagare som arbetar för arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal omfattas av de kollektivavtalsreglerade arbetsskadeförsäkringarna. De lagreglerade arbetsskadeförmånerna gäller för alla arbetstagare med undantag för de arbetstagare som endast tillfälligt arbetar i Sverige. I socialförsäkringshänseende talas om utsända arbetstagare vilket i princip innefattar de arbetstagare som tillfälligt utstationerats till Sverige för att utföra arbete.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">92</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31593x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p157 ft10">För <NOBR>EU-medborgare</NOBR> gäller förordning nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,<SPAN class="ft43">24 </SPAN>förordning 883/2004, enligt vilken en arbetstagare som huvudregel kvarstår under socialförsäkringsskyddet i utsändningslandet om arbetet i Sverige inte förväntas pågå längre än 24 månader (artikel 12). Under den tiden omfattas en arbetstagare inte av den svenska arbetsskadeförsäkringen. För arbetstagare från andra länder regleras i 6 kap. 4 socialförsäkringsbalken (2010:110) att den som sänds till Sverige för att utföra arbete om arbetet beräknas pågå i högst ett år inte omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet, arbetsskadeförsäkringen inkluderad. En sådan arbetstagare omfattas av socialförsäkringsskyddet i hemlandet. Några arbetsgivaravgifter betalas inte i Sverige. Det finns också särskilda avtal med vissa länder som innehåller en reglering som liknar den i förordning 883/2004. Tiden en person kan arbeta i Sverige utan att omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet uppgår i dessa avtal till mellan ett och fem år.</P> <P class="p288 ft11">Det ovan anförda innebär således att utstationerade arbetstagare som utför arbete i Sverige inte omfattas av de svenska ekonomiska förmånerna som utgår vid arbetsskada.</P> <P class="p56 ft10">Det kan inte heller förutsättas att alla länder erbjuder ett ekonomiskt skydd vid arbetsskada och att utsända därigenom i princip omfattas av ett skydd som motsvarar det som gäller i Sverige genom regleringen i hemlandet. I detta sammanhang kan nämnas att detta inte hindrat att Sverige ratificerat ILO:s konvention (nr 121) om förmåner vid yrkesskada, trots att det följer av dess artikel 27 att varje medlemstat inom sitt område ska tillförsäkra utlänningar likställighet med landets egna medborgare i fråga om förmåner vid yrkesskada.</P> <P class="p57 ft10">Det kan noteras att det i betänkandet av Utstationeringskommittén i SOU 2015:83 förts fram att den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen bör kunna anses innefattas i den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. Skulle detta vara fallet skulle det också vara möjligt att inkludera krav på att en arbetsgivare ska teckna en arbetsskadeförsäkring i särskilda kontraktsvillkor i offentlig upphandling. Sådana villkor skulle då kunna gälla för alla arbetstagare, såväl svenska som utstationerade, som utför arbete i uppdrag i offentlig upphandling i Sverige. Vid en sådan tolkning och tillämp-</P> <P class="p289 ft42"><SPAN class="ft41">24 </SPAN>Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, EUT L 166, 30.4.2004, s. <NOBR>1–123.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">93</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31594x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft12">ning av den hårda kärnan skulle Sverige kunna genomföra kraven i konventionen även i denna del.</P> <P class="p290 ft10">Ett annat alternativ skulle kunna vara att utsträcka de svenska lagstadgade förmånerna vid arbetsskada till att omfatta även utstationerade arbetstagare. Ur ett svenskt perspektiv synes detta dock vara tveksamt, särskilt om arbetsskadeförmåner inte anses ingå i den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. I så fall skulle detta behöva ske utan att utstationerade arbetsgivare åläggs några kostnader, som t.ex. att betala arbetsgivaravgifter. Samtidigt finansieras den statliga arbetsskadeförsäkringen via arbetsgivaravgifterna och systemet bygger på principen att arbetsgivaravgifter betalas för personer som omfattas av den svenska arbetsbaserade socialförsäkringen. Det kan i sammanhanget nämnas att det vid ett eventuellt införande av sådana regler behöver beaktas att utländska arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige inte får åläggas dubbla bördor. Om utstationerande arbetsgivare kan visa att de redan betalar för motsvarande försäkringsskydd i ett annat land kan de inte åläggas att finansiera sådana förmåner också i Sverige.</P> <P class="p280 ft11">Sammanfattningsvis är det utredningens bedömning att Sverige vid en ratifikation av konventionen behöver utreda möjligheten att införa regler om att arbetstagare som tillfälligt utför arbete i Sverige ska omfattas av arbetsskadeförsäkring. Så länge detta kan inrymmas i den hårda kärnan kan det ske genom att villkor om att sådana försäkringar ska tillhandahållas tas in i arbetsklausuler i offentlig upphandling. Ett alternativ är att den allmänna lagstiftningen ändras så att sådana förmåner tillkommer även de som tillfälligt utför arbete i Sverige.</P> <P class="p59 ft36">Information om arbetsvillkor</P> <P class="p215 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Konventionens regler om information om arbetsvillkor m.m. kan genomföras på ett sätt som är förenligt med den svenska arbetsmarknadsmodellen.</P> <P class="p125 ft37">I konventionens artikel 4 punkterna a i och ii anges att de bestämmelser som genomför konventionen ska delges alla berörda personer och närmare ange de personer som är ansvariga för bestämmelsernas efterlevnad. Enligt utredningens bedömning kräver dessa bestäm-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">94</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31595x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft11">melser inte några särskilda åtgärder från den svenska lagstiftaren. Författningar som kan komma att genomföra bestämmelser enligt konventionen kan tillkännages på gängse sätt genom publicering i Svensk författningssamling och får enligt utredningens bedömning på det sättet anses delgivna berörda personer. De personer som är ansvariga för bestämmelsernas efterlevnad skulle kunna pekas ut direkt i lagen.</P> <P class="p107 ft11">Vad gäller artikel 4 a punkten iii, att anslag ska sättas upp på framträdande plats inom berörda anläggningar och arbetsställen med upplysning om arbetsklausulernas innehåll, har det redan 1950 vid diskussionen om ratificering av konventionen i samband med dess antagande gjorts gällande att bestämmelsen är främmande för svenska förhållanden.<SPAN class="ft47">25</SPAN></P> <P class="p12 ft10">Konventionen innebär emellertid endast att uppgifterna i arbetsklausulerna i en offentlig upphandling ska anslås på arbetsplatsen. Det handlar således inte om att det är villkor ur ett kollektivavtal eller ett anställningsavtal som ska anslås. Villkoren i arbetsklausulerna kommer dessutom framgå redan av upphandlingsdokumenten och sådana dokument blir offentliga senast när de anslås i upphandlingsproceduren. Det är därmed fråga om uppgifter som redan är allmänt tillgängliga. Det är därför utredningens bedömning att konventionens krav i denna del i princip bör kunna tillgodoses genom att uppgifterna i arbetsklausulerna i den aktuella upphandlingen anslås på arbetsplatsen. Med dagens tekniska utveckling är det enligt utredningens uppfattning inte heller uteslutet att anslå uppgifterna så att de blir tillgängliga för alla arbetstagare genom att t.ex. publicera dem på leverantörens intranät. Den administrativa börda det skulle innebära för leverantören att göra detta får oavsett hur det genomförs anses vara försumbar. Inte heller får ett offentliggörande av arbetsklausulernas innehåll på en arbetsplats mot denna bakgrund anses vara oförenligt med den svenska arbetsmarknadsmodellen.</P> <P class="p147 ft11">Sammanfattningsvis är det således utredningens bedömning att konventionen i denna del kan genomföras på ett sätt som är förenligt med den svenska arbetsmarknadsmodellen.</P> <P class="p291 ft42"><SPAN class="ft41">25 </SPAN>Se prop. 1950 nr 188 s. 9.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">95</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B31596x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft36">Registrering av arbetstid och lön samt inspektionssystem</P> <P class="p215 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Gällande svensk rätt innebär att de krav som ställs i konventionen effektivt kan genomföras utan att nya regler om registrering av lön och arbetstid behöver införas. Inte heller behöver ett inspektionssystem införas för att trygga bestämmelsernas efterlevnad.</P> <P class="p125 ft11">I artikel 4 b i konventionen anges att bestämmelser ska införas som föreskriver att arbetstagarnas arbetstid och löner registreras på lämpligt sätt och att ett lämpligt inspektionssystem upprätthålls. Bestämmelsen i konventionen tycks bygga på synsättet att en myndighet ska se till att en leverantör betalar de löner och följer den arbetstid som leverantören åtagit sig enligt arbetsklausulen i en specifik upphandling. Registrering av löner och arbetstid och ett lämpligt inspektionssystem för att se till att bestämmelserna följs behöver enligt konventionen dock endast införas om inte andra effektiva åtgärder vidtagits.</P> <P class="p86 ft11">Arbetsmiljöverket har tillsyn över att arbetstidslagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs (20 § arbetstidslagen (1982:673)). En arbetsgivare som bryter mot lagen kan bli skyldig att betala sanktionsavgift eller dömas till böter eller, i särskilda fall, fängelse. Om det har skett en avvikelse från lagen genom kollektivavtal utövas tillsynen över att avtalen följs av arbetsmarknadens parter. Tillsyn finns därför i Sverige över att arbetstidsregleringen följs.</P> <P class="p68 ft10">Någon offentligrättslig tillsyn över att arbetstagare får sin lön finns inte. Arbetsgivare är dock, bl.a. för att skatteunderlaget ska kunna fastställas, skyldiga att lämna kontrolluppgifter om arbetstagares löner (15 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244)). När det gäller kollektivavtalsbundna arbetsgivare bevakar den fackliga organisationen som är part i kollektivavtalet att kollektivavtalets lönebestämmelser efterlevs. Arbetstagare som arbetar hos arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal får i huvudsak själva bevaka att de får den lön de har rätt till och, om detta inte sker, vända sig till sin fackliga organisation eller annat ombud för att vidta åtgärder.</P> <P class="p112 ft49">Det finns enligt utredningens uppfattning inga indikationer på att det utgör ett problem i Sverige att det inte finns något annat inspektionssystem för att se till att arbetstagare får den lön de har</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">96</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft11">rätt till. De medel som finns tycks fungera väl. Vid ett genomförande av konventionen, där en viss minsta lönenivå kommer att anges i kontraktsvillkoren i ett upphandlingskontrakt, kan samma möjligheter användas för att bevaka att minst den angivna lönen utgår. Eftersom villkoren ska göras kända på arbetsplatsen är det också enkelt för berörda arbetstagare att veta vilka villkor som de minst ska ha under kontraktstiden. Vid en bristande uppfyllelse av kontraktsvillkoren kan arbetstagarna kontakta myndigheten och informera om att villkoren inte följs.</P> <P class="p83 ft14">Till detta kommer också att särskilda kontraktsvillkor, av vilka arbetsklausulerna vid ett genomförande blir en del, enligt gällande svensk upphandlingsrätt endast får ställas om de är möjliga att följa upp. Det finns därmed alltid en möjlighet för en myndighet som ställt villkor i form av en arbetsklausul att kontrollera att villkoret efterlevs och att t.ex. den lön som leverantören minst ska betala enligt arbetsklausulen verkligen utbetalas till arbetstagarna. Detta innebär enligt utredningens uppfattning att gällande rätt bör kunna anses tillgodose konventionens krav i denna del.</P> <P class="p225 ft12">Sammanfattningsvis bedömer utredningen att gällande svenska förhållanden tillgodoser konventionens krav i denna del.</P> <P class="p162 ft36">Sanktioner</P> <P class="p72 ft14">Konventionen reglerar användningen av sanktioner i två olika fall, dels att lämpliga påföljder ska användas i de fall arbetsklausulerna inte iakttas och följs (artikel 5.1), dels att lämpliga åtgärder ska vidtas genom att hålla inne med kontraktsenlig likvid eller annan åtgärd om arbetstagare inte får sin lön (artikel 5.2). Den förstnämnda frågan behandlas inte här, se i stället avsnitt 3.1.7 och 4.4.1. Frågan om innehållande av lön har dock ett visst samband med den svenska arbetsmarknadsmodellen och kommer därför närmare utredas här.</P> <P class="p12 ft10">Som nämnts i avsnitt 2.2.4 är möjligheten för en myndighet att innehålla ersättning enligt kontraktet till följd av bristande löneutbetalning en sanktion som ska tillämpas utöver arbetstagares rätt att kräva lön enligt vad som allmänt gäller i den nationella rättsordningen. I den arbetsrättsliga lagstiftningen finns flera åtgärder som syftar till att förmå arbetsgivare att betala en fordran, se t.ex. möjlig-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">97</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft11">heten för en facklig organisation att genom stridsåtgärder tvinga arbetsgivare att betala förfallna löner, en så kallad indrivningsblockad (41 § andra stycket medbestämmandelagen). Det finns dock ingen särskild regel om att en upphandlande myndighet kan utöva påtryckning mot en arbetsgivare genom att innehålla betalning inom ramen för ett upphandlingskontrakt. Utredningens uppfattning är dock att införandet av en sådan rätt för myndigheter inte skulle stå i konflikt med den svenska arbetsmarknadsmodellen så länge införandet av den inte påverkar eller ersätter de åtgärder som arbetstagare och fackliga organisationer i dag kan vidta när lön inte utbetalas.</P> <P class="p75 ft38"><SPAN class="ft38">4.4</SPAN><SPAN class="ft39">Utredningens betänkande SOU 2015:78</SPAN></P> <P class="p61 ft10">Den 1 september 2015 lämnade utredningen delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78. I betänkandet lämnas förslag rörande hur myndigheter ska och kan ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor i offentlig upphandling. Enligt förslaget ska villkoren hämtas ur lag eller svenska kollektivavtal. Förslaget är ett led i genomförandet av 2014 års upphandlingsdirektiv.</P> <P class="p68 ft10">Enligt betänkandet är syftet med att ställa arbetsrättsliga kontraktsvillkor att säkerställa att den leverantör som tilldelas kontraktet ska erbjuda sina arbetstagare skäliga anställningsvillkor och att konkurrens inte ska ske med undermåliga anställningsvillkor. De förslag som lämnats i delbetänkandet utgår från detta syfte och de grundläggande <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> principer som tillämpas vid offentlig upphandling, dvs. principerna om likabehandling, <NOBR>icke-diskriminering,</NOBR> öppenhet, proportionalitet och principen om ömsesidigt erkännande.</P> <P class="p144 ft10">I betänkandet föreslås att det ska vara obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor i de fall där det är behövligt med hänsyn till den bransch som upphandlingen avser och övriga omständigheter som kan medföra risk för oskäliga anställningsvillkor. Den upphandlande myndigheten får även i andra fall ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor.</P> <P class="p74 ft49">Vid bedömningen av om det är behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor konstateras i betänkandet att det alltjämt främst är aktuellt att ställa sådana villkor i upphandlingar som rör tjänster, vid upphandlingar som rör blandade kontrakt med</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">98</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft11">inslag av både tjänste- och varuupphandling och i varuupphandling där varan ännu inte tillverkats. Vidare föreslås att det ska beaktas om upphandlingen avser en bransch där det föreligger risk för att anställningsvillkor och arbetsrättsliga förhållanden avviker från en godtagbar nivå.</P> <P class="p57 ft10">I betänkandet föreslås också att det, i de fall det är obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor, ska vara obligatoriskt att ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid. De upphandlande myndigheterna får därutöver själva bestämma om ytterligare villkor ska anges samt vilka villkor som då anges. Sådana villkor kan t.ex. gälla annan ledighet än semester, försäkringar, tjänstepension eller andra villkor för arbetet. Villkoren ska anges uttryckligen i upphandlingsdokumenten. Det är i allmänhet inte tillräckligt att hänvisa till kollektivavtal så länge sådana avtal inte är allmänt tillgängliga.</P> <P class="p57 ft10">Enligt betänkandet ska de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren bestämmas enligt den lägsta nivå som följer av lag. I de fall villkoren i ett centralt kollektivavtal är förmånligare för arbetstagarna än vad som följer av lag innebär förslaget att kontraktsvillkoren ska motsvara den lägsta nivå som gäller enligt detta centrala kollektivavtal. Den lägsta nivån måste anses tillräcklig för att säkerställa skäliga anställningsvillkor och för att förhindra konkurrens med undermåliga anställningsvillkor. För villkor som omfattas av den hårda kärnan i utstationeringslagen föreslås att nivån ska bestämmas enligt den miniminivå som anges enligt den lagen, även när villkoren inte specifikt gäller leverantörer med utstationerad arbetskraft.</P> <P class="p56 ft10">Möjligheten att ställa villkor för leverantörer som utför arbete i en upphandling med hjälp av utstationerad arbetskraft begränsas av utstationeringslagen. För dessa leverantörer kan endast villkor ställas som omfattas av utstationeringslagens hårda kärna, bl.a. lön, arbetstid och semester. Därtill ska villkoren begränsas till den lägsta nivå som gäller enligt lag eller centrala kollektivavtal i enlighet med utstationeringslagen. I delbetänkandet föreslås att särskilda kontraktsvillkor ska anges för utstationerade arbetstagare.</P> <P class="p57 ft37">Mot bakgrund av att den svenska arbetsmarknadsmodellen så långt som möjligt inte skulle påverkas av de förslag som lämnades i betänkandet föreslås vidare att en leverantör alltid ska ha möjlighet att som alternativ till de angivna kontraktsvillkoren, fullgöra kontraktet enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">99</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft10">tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Detta bör därför enligt förslaget uttryckligen anges som ett särskilt kontraktsvillkor av den upphandlande myndigheten.</P> <P class="p53 ft11">I de fall där det inte är uppenbart obehövligt ska myndigheten också ange vad som gäller om uppdraget utförs där svensk rätt inte är tillämplig. I dessa fall föreslås att myndigheten ska ange villkor i enlighet med ILO:s åtta kärnkonventioner. Myndigheten får också ställa särskilda kontraktsvillkor om att arbetet ska utföras enligt den arbetsrättsliga reglering som gäller där arbetet utförs.</P> <P class="p241 ft10">I betänkandet föreslås vidare att det bör införas ett obligatorium för den upphandlande myndigheten att, i de fall det ansetts behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor, som ett särskilt kontraktsvillkor ange att leverantören ska säkerställa att samtliga underleverantörer som direkt medverkar till att uppfylla kontraktet följer de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor som anges i upphandlingskontraktet. Det rör sig om samma villkor som föreslås vara obligatoriska vid ställande av särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor, dvs. lön, semester och arbetstid. Om arbetet utförs där svensk rätt inte är tillämplig bör villkor enligt ILO:s åtta kärnkonventioner anges. Även i andra fall får den upphandlande myndigheten ställa särskilda kontraktsvillkor avseende underleverantörer.</P> <P class="p292 ft11">Slutligen föreslås att det ska ankomma på den upphandlingsstödjande myndigheten, från och med den 1 september 2015 Upphandlingsmyndigheten, att göra bedömningen av när det ska vara obligatoriskt för de upphandlande myndigheterna att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor samt bestämma villkoren för lön, semester och arbetstid i dessa fall. Ställs arbetsrättsliga villkor i andra fall eller avses andra villkor än lön, arbetstid eller semester som dessa definieras i utstationeringslagen föreslås att den upphandlande myndigheten ska bestämma villkoren. När Upphandlingsmyndigheten eller en upphandlande myndighet fastställer villkor ur kollektivavtal föreslås att samråd ska äga rum med de parter som slutit kollektivavtalet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">100</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft16"><SPAN class="ft16">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft46">Delbetänkandet i jämförelse med konventionen</SPAN></P> <P class="p50 ft37">För det fall konventionen skulle ratificeras måste vissa av de förslag som lämnats i utredningens delbetänkande anpassas till konventionen. Nedan följer en beskrivning av sådana anpassningar.</P> <P class="p284 ft36">Obligatorium</P> <P class="p163 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Förslaget i delbetänkandet tillgodoser konventionens krav på tillämpningen av arbetsklausuler under förutsättning att det görs obligatoriskt för alla statliga myndigheter att använda sådana.</P> <P class="p164 ft10">Konventionen innebär att det ska vara obligatoriskt att använda sig av arbetsklausuler i samtliga statliga upphandlingar (artikel 1.1 d). Undantag kan endast göras för upphandlingar som understiger ett visst belopp och för vissa särskilda personer, t.ex. personer i ledande ställning eller med tekniska och vetenskapliga arbetsuppgifter.</P> <P class="p13 ft14">I delbetänkandet analyserade utredningen möjligheten att göra det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Vid denna bedömning beaktades bl.a. den upphandlingsrättsliga proportionalitetsprincipen och den kommunala självstyrelsen. Proportionalitetsprincipen innebär att den upphandlande myndigheten inte får ställa krav utöver vad som är nödvändigt för den aktuella upphandlingen. Uppställda krav och kriterier måste stå i proportion till de mål som eftersträvas. När kommuner åläggs nya uppgifter måste bestämmelsen i 14 kap. 3 § RF beaktas av vilken det framgår att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.</P> <P class="p293 ft10">I delbetänkandet fann utredningen att det endast skulle vara obligatoriskt för upphandlande myndigheter, såväl statliga som kommunala, att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor när det finns risk för oskäliga anställningsvillkor eller risk för konkurrens med undermåliga anställningsvillkor. En sådan ordning bedömdes proportionerlig både i förhållande till syftet med regleringen (att säkerställa att den leverantör som vinner anbudet ska erbjuda sina arbetstagare skäliga anställningsvillkor och att konkurrens inte ska</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">101</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft11">ske med undermåliga anställningsvillkor) och till den kommunala självstyrelsen. I delbetänkandet föreslogs att detta i lagtext skulle uttryckas som att särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor ska ställas i de fall det är behövligt.</P> <P class="p241 ft14">För att anpassa utredningens förslag till konventionen krävs att det görs obligatoriskt att ställa arbetsrättsliga kontraktsvillkor i alla offentliga upphandlingar när en statlig myndighet upphandlar. Med hänvisning till den diskussion som utredningen förde i det tidigare delbetänkandet framstår detta något tveksamt i förhållande till den upphandlingsrättsliga proportionalitetsprincipen. Att konventionen ger möjlighet att undanta upphandlingar under ett visst angivet belopp löser inte detta. Det är inte alltid proportionerligt att ställa arbetsrättsliga kontraktsvillkor i en offentlig upphandling även om upphandlingen avser ett belopp över en sådan gräns. Utredningens proportionalitetsbedömning gjordes emellertid med utgångspunkt i det av utredningen formulerade syftet med bestämmelserna, dvs. att säkerställa skäliga arbetsvillkor för arbetstagare och att undvika konkurrens med sådana villkor. Det är givetvis möjligt att komma fram till en annan slutsats om syftet formuleras på ett annat sätt eller har en annan grund.</P> <P class="p54 ft10">Det är upp till ratificerande stater att själva bestämma om konventionen även ska tillämpas på andra myndigheter än centrala sådana (artikel 1.2), t.ex. kommunala myndigheter. I utredningens kommittédirektiv anges att utredningen ska utgå ifrån att konventionen bör ges en så bred tillämpning som möjligt. Frågan om att införa ett obligatorium i all offentlig upphandling, dvs. både för statliga och andra myndigheter väcker en rad frågor, bl.a. hur en sådan reglering förhåller sig till den kommunala självstyrelsen. Frågan behandlades av utredningen i delbetänkandet SOU 2015:78.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">102</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft36">Vilka villkor</P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft81">Bedömning: </SPAN>Förslaget i delbetänkandet om varifrån de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren ska hämtas, dvs. ur lag eller ur kollektivavtal, är förenlig med konventionens artikel 2. Förslaget kan därmed anses tillgodose konventionens krav i denna del. Delbetänkandets förslag om att villkor om lön, semester och arbetstid ska utgöra obligatoriska särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor när sådana ska ställas, uppfyller också konventionens krav på vilka villkor som avses regleras i arbetsklausulerna. Ytterligare villkor kan inkluderas i arbetsklausuler och därmed göras obligatoriska så länge dessa omfattas av den så kallade hårda kärnan i utstationeringslagen och under förutsättning att det kan anses proportionerligt i förhållande till syftet med bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor.</P> <P class="p208 ft10">I konventionens artikel 2 regleras de villkor som ska anges i arbetsklausulerna. Det är lön (inklusive olika slags tillägg), arbetstid och övriga arbetsvillkor. Som framgår av avsnitt 2.2.2. avses med begreppet olika slags tillägg alla delar som utgör en del av en arbetstagares ersättning. I rekommendationen anges dock att arbetsklausuler även bör innehålla förskrifter om sjukledighet. Begreppet övriga arbetsvillkor är inte närmare definierat i konventionen. Utredningen har dock bedömt att övriga villkor avser de villkor som anses centrala i respektive land utifrån hur arbetsmarknaden är reglerad (avsnitt 2.2.2).</P> <P class="p12 ft14">De särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor som avses i utredningens tidigare delbetänkande har huvudsakligen sin grund i kollektivavtal. Sådana villkor kan avse allt från lön, semesterförmåner och arbetstider till försäkringar och tjänstepension. I delbetänkandet har utredningen föreslagit att det, i de fall det är obligatoriskt för den upphandlande myndigheten att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor, ska vara obligatoriskt att ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid.</P> <P class="p13 ft10">Utredningen anser sig inte ha möjlighet att inom ramen för aktuellt uppdrag föreslå vilka villkor, utöver de som angivits i delbetänkandet, som en myndighet i Sverige bör inkludera i arbetsklausuler. Utredningen konstaterar dock att om det finns en önskan från lagstiftarens sida att låta fler villkor omfattas, skulle det vara naturligt att utöka villkoren till de som avses i den hårda kärnan i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">103</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft11">utstationeringslagen.<SPAN class="ft47">26 </SPAN>Detta förutsätter dock att det kan anses proportionerligt i förhållande till syftet med bestämmelserna om arbetsklausuler i särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor.</P> <P class="p241 ft10">De villkor som avses i utstationeringsdirektivets hårda kärna omfattar inte någon reglering av arbetstagares sjukledighetsförmåner. Eftersom konventionen inte uttryckligen anger att sjukledighetsförmåner ingår i begreppet övriga arbetsvillkor i artikel 2 och eftersom rekommendationen inte är bindande, är det utredningens uppfattning att det inte är nödvändigt att sjukledighetsförmåner omfattas av de nationella bestämmelser som genomför konventionen. När det gäller arbetsskadeförsäkring se avsnitt 3.3.1.</P> <P class="p241 ft37">För att den arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal inte ska förhindras att tillämpa detta, även om det innebär sämre förmåner än lagen, föreslogs i delbetänkandet att leverantörer som ett alternativ till de angivna kontraktsvillkoren ska ha möjlighet att tillämpa motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Som framgår av avsnitt 2.2.2 är det utredningens bedömning att konventionen inte bör tolkas och genomföras på ett sätt som hindrar tillämpningen av kollektivavtal. Det skulle kunna innebära en kränkning av ILO:s kärnkonventioner 87 och 98 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. Mot denna bakgrund och mot bakgrund av den frihet som ges till medlemsstaterna vid genomförandet av konventionen anser utredningen att ett genomförande som ger arbetsgivare möjlighet att tillämpa ett annat centralt kollektivavtal bör vara förenligt med konventionen.</P> <P class="p295 ft42"><SPAN class="ft41">26 </SPAN>Se avsnitt 3.2.1. för närmare beskrivning av artikel 3 i utstationeringsdirektivet och avsnitt 4.3.3 för beskrivning av genomförandet av utstationeringsdirektivet i svensk rätt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">104</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft36">Villkorens nivå</P> <P class="p163 ft11"><SPAN class="ft73">Bedömning: </SPAN>Mot bakgrund av utredningens tolkning, att det är förenligt med konventionen att ange villkoren till en miniminivå, är förslaget i delbetänkandet om att villkoren i vissa fall ska avse miniminivå enligt utstationeringsdirektivet förenligt med konventionen och skulle kunna tillgodose ett genomförande av konventionen i denna del.</P> <P class="p164 ft10">Konventionen innehåller inte några regler om vilken nivå som avses för lön och olika slags tillägg. I utredningens delbetänkande föreslog utredningen att de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren bör motsvara den lägsta nivå av förmåner som gäller enligt lag eller kollektivavtal. Som framgår av avsnitt 2.2.2 är det utredningens uppfattning att det är förenligt med konventionen att ange en kollektivavtalad minimilön i arbetsklausuler i offentlig upphandling. Utredningens förslag i delbetänkandet innebär också att det är det mest förmånliga villkoret i lag eller kollektivavtal som ska anges. Detta överensstämmer med utredningens tolkning av konventionen. Det är således utredningens uppfattning att konventionen och utredningens tidigare förslag är förenliga i detta avseende.</P> <P class="p162 ft36">En myndighet bestämmer villkoren</P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft81">Bedömning: </SPAN>Förslaget i delbetänkandet om att en myndighet ska fastställa de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren efter samråd med parterna överensstämmer med konventionens bestämmelser om fastställande av villkoren. Konventionen ger ratificerande stater möjlighet att själva bestämma vilken myndighet som ska fastställa villkoren. I Sverige skulle det kunna göras antingen av en central upphandlingsstödjande myndighet eller av varje enskild upphandlande statlig myndighet.</P> <P class="p296 ft37">Enligt konventionen ska villkoren i arbetsklausulerna bestämmas av en myndighet på det sätt som är mest lämpligt i förhållande till vad som gäller i landet, efter samråd med arbetsmarknadens parter (artikel 2.3). Utredningen har bedömt att det finns ett betydande utrymme för medlemsstaterna att bestämma hur ett sådant samråd</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">105</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft10">ska gå till och att det är tillräckligt att samråd hålls när myndigheten fastställer villkoren som ska tas in i arbetsklausulerna (avsnitt 2.2.2).</P> <P class="p74 ft10">Utredningen har i sitt delbetänkande föreslagit att det ska ankomma på en central myndighet att fastställa i vilka fall det är behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor samt att fastställa sådana villkor. Fastställandet av villkoren ska ske efter samråd med arbetsmarknadens parter. Utredningen föreslog att den myndighet som ansvarar för upphandlingsstödet, dvs. från den 1 september 2015, Upphandlingsmyndigheten, ska ansvara för detta.</P> <P class="p154 ft11">Vid tillämpning av konventionen finns inget behov av att låta en central myndighet fastställa i vilka fall det i statliga upphandlingar är behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor eftersom det är obligatoriskt att ställa sådana villkor i samtliga upphandlingar.</P> <P class="p297 ft11">När det gäller genomförandet av konventionens bestämmelse om att en myndighet ska fastställa villkoren efter samråd med parterna anser utredningen att det förslag som lagts i delbetänkandet till fullo skulle kunna genomföra konventionen i den delen. Det ankommer på ratificerande stater att själva bestämma vilken myndighet som ska fastställa villkoren. Det kan därför vara fråga om såväl en central upphandlingsstödjande myndighet som varje enskild upphandlande statlig myndighet.</P> <P class="p59 ft36">Hur myndigheten ska fastställa villkoren</P> <P class="p76 ft14">Konventionen innehåller ingen bestämmelse som anger i vilken form konventionen ska genomföras i Sverige. Det får anses vara upp till varje medlemsstat att välja den ordning som är mest lämplig utifrån nationella förhållanden. Att det är fråga om reglering i lag, förordning eller föreskrift får dock anses framgå av artikel 4 av vilken det framgår att de lagar, förordningar och andra föreskrifter som genomför konventionen bl.a. ska delges alla berörda parter.</P> <P class="p68 ft11">I utredningens delbetänkande lämnas vissa förslag till bestämmelser i lag medan förslaget i andra delar innebär att regeringen ska ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att meddela i första hand föreskrifter och i andra hand allmänna råd. Det är utredningens uppfattning att detta förslag är förenligt med konventionen och skulle tillgodose ett genomförande av denna.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">106</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315107x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p16 ft28">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft36">Underleverantörer</P> <P class="p254 ft37"><SPAN class="ft70">Bedömning: </SPAN>För att tillgodose konventionens krav på arbetsklausulernas obligatoriska tillämpning avseende underleverantörer bör delbetänkandets förslag justeras så att underleverantörer alltid ska omfattas av de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren när statliga myndigheter upphandlar.</P> <P class="p298 ft11">Enligt konventionen gäller arbetsklausulerna även för det arbete som utförs av underleverantörer. Detta ska också framgå av den nationella regleringen.</P> <P class="p11 ft11">I delbetänkandet föreslog utredningen att de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren ska gälla för leverantörskedjan i alla dess led och att det ska ankomma på huvudleverantören att säkerställa att underleverantörerna följer villkoren. Enligt förslaget gäller detta dock endast i de fall det är obligatoriskt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor.</P> <P class="p13 ft14">En anpassning av utredningens tidigare förslag till konventionen skulle innebära att underleverantörer alltid ska omfattas av de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren när statliga myndigheter upphandlar. Detta eftersom det enligt konventionen alltid är obligatoriskt att använda arbetsklausuler när statliga myndigheter upphandlar. I andra offentliga upphandlingar är det möjligt att tillämpa utredningens förslag i delbetänkandet.</P> <P class="p48 ft36">Sanktioner</P> <P class="p224 ft11">Konventionen anger att lämpliga påföljder ska användas i de fall arbetsklausulerna inte iakttas och följs (artikel 5.1). Som exempel nämns att leverantören ska stängas av från kontrakt om arbetsklausulerna inte iakttagits. I fall när arbetstagare inte erhåller lön enligt arbetsklausulerna anger konventionen att lämpliga åtgärder ska vidtas genom att hålla inne med kontraktsenlig likvid eller annan åtgärd (artikel 5.2).</P> <P class="p12 ft37">Utredningens förslag i delbetänkandet innehåller inga krav på att bristande efterlevnad av arbetsrättsliga kontraktsvillkor ska förenas med sanktioner eller någon särskild möjlighet för myndigheter att innehålla betalning om arbetstagare inte får lön i enlighet med vad</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">107</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Jämförelse med svenska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft10">som anges i kontraktsvillkoren. Förslaget innebär dock att de arbetsrättsliga villkoren skulle infogas i upphandlingslagarna. Därmed skulle de sanktioner som är tillgängliga inom upphandlingsrätten också kunna tillämpas vid bristande uppfyllelse av kontraktsvillkoren. Det kan t.ex. röra sig om avstängning från framtida kontrakt eller kontraktsrättsliga sanktioner som hävning, vite och skadestånd. Det kan dock konstateras att förslaget i delbetänkandet behöver kompletteras när det gäller sanktioner för att uppfylla de krav som ställs i konventionen (se avsnitt 3.1.7 och 4.3.4).</P> <P class="p59 ft36">Sammanfattning</P> <P class="p275 ft14">Som framgått ovan krävs viss anpassning av utredningens förslag i delbetänkandet för att det ska kunna möta konventionens krav på arbetsklausuler. Den största anpassningen till konventionen är att det i delbetänkandets förslag måste göras obligatoriskt att använda arbetsklausuler i alla statliga upphandlingar, både i kontrakt med leverantörer och med underleverantörer. I många delar tillgodoser dock förslaget i delbetänkandet konventionens krav på arbetsklausuler. Som framgått av avsnitt 4.3.4 måste dock vissa andra regeländringar också till för att konventionen ska kunna anses genomförd i svensk rätt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">108</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <P class="p299 ft95"><SPAN class="ft9">5</SPAN><SPAN class="ft94">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN></P> <P class="p300 ft14">Det huvudsakliga syftet med detta kapitel är att redogöra för de svenska konstitutionella förutsättningarna för att ingå internationella avtal och att belysa kompetensfördelningen mellan EU och dess medlemsstater vad gäller ingående av sådana avtal. Därutöver redogörs för de förpliktelser som följer av medlemskap i ILO. Slutligen görs en analys av möjligheterna för Sverige att ratificera ILO:s konvention nr 94 i egenskap av medlemsstat i EU.</P> <P class="p301 ft85"><SPAN class="ft38">5.1</SPAN><SPAN class="ft84">Den svenska grundlagens regler om ingående av internationella avtal</SPAN></P> <P class="p93 ft10">En överenskommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation ingås av regeringen (10 kap. 1 § regeringsformen, RF). Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för Sverige bindande internationell överenskommelse som förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om (10 kap. 3 § första stycket 1 och 2 RF). Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen kan ingå en bindande internationell överenskommelse, om överenskommelsen är av större vikt (10 kap. 3 § andra stycket RF).</P> <P class="p225 ft11">Sverige tillämpar ett dualistiskt synsätt vilket innebär att en överenskommelse som Sverige ingår måste genomföras i svensk rätt för att bli gällande. Detta kan ske antingen genom att en rättsakt arbetas om till svensk författningstext, transformation, eller att det i lag eller annan författning anges att rättsakten ska gälla som den är, inkorporering.</P> <P class="p302 ft27">109</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft38">5.2</SPAN><SPAN class="ft39">Följden av medlemskap i ILO</SPAN></P> <P class="p303 ft14">ILO är en mellanstatlig organisation i vilken endast stater kan vara medlemmar och ratificera konventioner.<SPAN class="ft40">1 </SPAN>Medlemsstaternas skyldigheter följer av ILO:s stadgar. Medlemsstaterna blir inte automatiskt bundna av de konventioner som antagits av ILO:s arbetskonferens utan varje stat bedömer självständigt om den önskar ratificera konventionen eller inte.<SPAN class="ft40">2 </SPAN>Samtliga medlemsstater är dock bundna av ILO:s åtta konventioner om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (kärnkonventionerna). Internationella arbetskonferensen har deklarerat att denna skyldighet följer redan av medlemskapet i ILO.</P> <P class="p75 ft38"><SPAN class="ft38">5.3</SPAN><SPAN class="ft39">Följden av medlemskap i EU</SPAN></P> <P class="p61 ft14">EU har både mellanstatliga och överstatliga inslag. EU har en egen rättsordning till vilken medlemsstaterna överlåtit delar av sin lagstiftande kompetens. Medlemsstaterna blir härigenom direkt bundna av de grundläggande <NOBR>EU-fördragen</NOBR> och de andra rättsakter som beslutats inom ramen för <NOBR>EU-samarbetet.</NOBR> <NOBR>EU-rätten</NOBR> ingår till stora delar i medlemsstaternas rättsordningar och en stat som blir medlem i EU måste ansluta sig till befintligt regelverk.</P> <P class="p74 ft10">Både EU och ILO har fredstanken som en grundförutsättning för sina verksamheter och får anses dela grundläggande värderingar och principer på det sociala området. ILO:s centrala områden såsom arbetsrätt och arbetsmiljö har motsvarighet i EU:s så kallade sociala dimension.<SPAN class="ft43">3 </SPAN>Inom ramen för EU:s sociala dimension har arbetsmarknadens parter en betydelsefull funktion. Genom den sociala dialogen måste <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> t.ex. alltid samråda med arbetsmarknadens parter om den möjliga inriktningen av förslag till gemenskapsåtgärder inom det socialpolitiska området (artikel 154 <NOBR>EUF-fördraget).</NOBR> Om arbetsmarknadsparterna önskar kan de välja att förhandla med varandra och sluta avtal om frågan. Kommissionen är då förhindrad att agera. Parternas överenskommelse kan</P> <P class="p161 ft55"><SPAN class="ft53">1</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 1.2 och artikel 19.5 i ILO:s stadgar.</SPAN></P> <P class="p88 ft55"><SPAN class="ft53">2</SPAN><SPAN class="ft54">Se mer om förfarandet i kapitel 2.</SPAN></P> <P class="p114 ft42"><SPAN class="ft53">3</SPAN><SPAN class="ft56">EU:s sociala dimension omfattar bland annat fri rörlighet för arbetskraft, sysselsättning, jämställdhet, arbetsmiljö, arbetsrätt, arbetstid, social trygghet för migrerande arbetstagare och social försäkring.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">110</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p304 ft12">därefter omvandlas till ett direktiv. Flera sådana direktiv har antagits, t.ex. föräldraledighetsdirektivet 2010/18/EU.<SPAN class="ft80">4</SPAN></P> <P class="p71 ft38"><SPAN class="ft38">5.4</SPAN><SPAN class="ft39">EU och kompetensfördelningen</SPAN></P> <P class="p82 ft16"><SPAN class="ft16">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft46">EU:s befogenhet att ingå internationella avtal</SPAN></P> <P class="p224 ft11">EU är sedan Lissabonfördragets ikraftträdande i december 2009 en juridisk person. Det innebär att EU har rättslig kapacitet att ingå internationella avtal inom alla de politikområden som anges i EU- fördragen.</P> <P class="p12 ft11">EU:s befogenhet att ingå internationella avtal framgår av artikel 216 i <NOBR>EUF-fördraget.</NOBR> Som utgångspunkt gäller att EU får ingå avtal med ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer om fördragen föreskriver det. Vidare får sådana avtal ingås när det är nödvändigt för att inom ramen för unionens politik förverkliga något av de mål som avses i fördragen, eller när det föreskrivs i någon av unionens bindande akter eller kan komma att inverka på gemensamma regler eller räckvidden för dessa.</P> <P class="p305 ft16"><SPAN class="ft16">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft46">Fördelning av befogenhet mellan EU och medlemsstaterna</SPAN></P> <P class="p93 ft10">EU har endast de befogenheter som framgår av fördragen och de befogenheter som krävs för att nå de mål som fastställs däri. De befogenheter som inte har tilldelats EU tillkommer medlemsstaterna. Medlemsstaternas möjlighet att ingå internationella avtal är således beroende av om EU har befogenhet att ingå avtal på området eller inte och i förevarande fall hur befogenheten är beskaffad.</P> <P class="p12 ft14">EU:s befogenheter delas upp i tre huvudsakliga kategorier. Det är befogenheter som tilldelats unionen ensam, exklusiv befogenhet (artikel 3 i <NOBR>EUF-fördraget),</NOBR> befogenheter som delas mellan EU och medlemsstaterna, delad befogenhet (huvudområdena regleras i artikel 4 i <NOBR>EUF-fördraget)</NOBR> eller befogenheter som i huvudsak tillkommer medlemsstaterna. I det senare fallet står EU inom vissa</P> <P class="p306 ft42"><SPAN class="ft41">4 </SPAN>Rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG, EUT L 68, 18.3.2010, s. <NOBR>13–20.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">111</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft12">områden för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder (artikel 6 <NOBR>EUF-fördraget).</NOBR></P> <P class="p73 ft10">I vilken utsträckning EU kan vara part i ett internationellt avtal bestäms dels av dess befogenhet, dels av om det är möjligt för EU som organisation att ingå avtalet. Gäller det medlemskap i en internationell organisation framgår ofta av organisationens stadgar om EU kan bli medlem i organisationen och ingå internationella överenskommelser inom ramen för denna. Endast stater kan bli medlemmar i ILO och ratificera organisationens konventioner.</P> <P class="p75 ft16"><SPAN class="ft16">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft46">Lojalitetsprincipen</SPAN></P> <P class="p214 ft11">Av artikel 4.3 <NOBR>EU-fördraget</NOBR> följer en samarbetsskyldighet för unionen och medlemsstaterna, den så kallade lojalitetsprincipen. Av bestämmelsen framgår bl.a. att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som följer av fördragen eller av övriga unionens rättsakter. Vidare ska medlemsstaterna hjälpa EU att fullgöra sina uppgifter samt avstå från alla åtgärder som kan äventyra fullgörandet av unionens mål. Samarbetsskyldigheten är tillämplig på alla nivåer av förhandling och ingående av internationella avtal, liksom vid införlivande och tillämpning av dessa.</P> <P class="p144 ft14">Lojalitetsprincipen innebär att medlemsstaterna är förhindrade att ingå internationella avtal som innehåller bestämmelser som strider mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Principen innebär också att en medlemsstat är förhindrad att på egen hand ingå ett internationellt avtal om befogenheten att ingå avtal på området tillkommer EU eller EU och medlemsstaten gemensamt. I ett sådant fall saknar det betydelse om en medlemsstat gjort ett förbehåll för att bestämmelserna endast kan tillämpas i den mån de inte strider mot <NOBR>EU-rätten.<SPAN class="ft40">5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft40"> </SPAN>Ett medlemsland kan göra sig skyldigt till fördragsbrott, brott mot lojalitetsprincipen, redan genom att ingå avtalet.</P> <P class="p68 ft49">I sammanhanget kan nämnas att Sverige har fällts för brott mot lojalitetsprincipen av <NOBR>EU-domstolen</NOBR> när Sverige under förhandlingarna om ett internationellt avtal på miljöområdet på egen hand</P> <P class="p307 ft42"><SPAN class="ft41">5 </SPAN>Yttrande 1/03 om Luganokonventionen, se om yttrandet i avsnitt 5.4.4.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">112</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p146 ft37">föreslog att ett visst ämne, PFOS, skulle anges i en bilaga till avtalet.<SPAN class="ft61">6 </SPAN>Medlemsstaterna hade i det fallet redan enats om att agera gemensamt i förhandlingen om avtalet och kommissionen hade bemyndigats att sköta medlemsstaternas talan i frågan. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> framförde att när föremålet för ett avtal eller en konvention till viss del omfattas av gemenskapens befogenhet och till viss del av medlemsstaternas befogenhet, är det nödvändigt att säkerställa ett nära samarbete mellan institutionerna och medlemsstaterna. Genom att Sverige på egen hand lämnat förslag i förhandlingarna hade Sverige inte nära samarbetat med EU. Sverige borde i stället ha respekterat den process som fördes inom EU när det gällde förslagen av ämnen till listan. Sverige befanns därför ha åsidosatt sina skyldigheter enligt lojalitetsprincipen.</P> <P class="p308 ft16"><SPAN class="ft16">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft46">Några yttranden och avgöranden från </SPAN><NOBR>EU-domstolen</NOBR></P> <P class="p49 ft36"><NOBR>ERTA-målet<SPAN class="ft96">7</SPAN></NOBR></P> <P class="p72 ft14">I <NOBR>ERTA-domen</NOBR> slogs för första gången fast att EU:s externa kompetens kan härledas indirekt ur fördraget, s.k. implicit befogenhet. I målet hade kommissionen begärt ogiltigförklaring av rådets beslut om medlemsstaternas förhandlande om och ingående av Europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (ERTA).</P> <P class="p12 ft14">Utifrån det faktum att EU är en juridisk person med rättshandlingsförmåga slog domstolen fast att EU har befogenhet att ingå avtal med andra länder. Sådan befogenhet kan härledas inte bara från fördraget utan också från rättsakter som antagits med stöd av detta. EU:s interna kompetens kan alltså inte särskiljas från dess externa kompetens enligt domstolen. Domstolen slog också fast att medlemsstaterna inte har möjlighet att ingå internationella avtal med andra länder eller organisationer om avtalen kan inverka på gemenskapsrätten. Domstolen uppmärksammade också medlemsstaternas lojalitetsplikt, dvs. att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördraget eller</P> <P class="p92 ft55"><SPAN class="ft50">6</SPAN><SPAN class="ft62">Europeiska kommissionen mot Sverige, </SPAN><NOBR>C-246/07,</NOBR> EU:C:2010:203.</P> <P class="p177 ft42"><SPAN class="ft50">7</SPAN><SPAN class="ft60">Kommissionen mot rådet, 22/70, EU:C:1971:32.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">113</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft12">av åtgärder som vidtagits av EU:s institutioner och att avstå från åtgärder som kan äventyra fördragets mål.</P> <P class="p290 ft14">Eftersom det i det aktuella fallet fanns <NOBR>EU-regler</NOBR> om transporter som också kunde anses inkludera internationella transporter ansåg domstolen att medlemsstaternas internationella åtagande på området skulle kunna komma att strida mot dessa regler. Därmed slog domstolen fast både att EU hade extern befogenhet och att den därtill var exklusiv, dvs. att medlemsstaterna inte hade befogenhet att själva ingå internationella avtal på transportområdet som kan påverka gemenskapsrätten.</P> <P class="p59 ft36">Kramer<SPAN class="ft96">8</SPAN></P> <P class="p275 ft37">Nästa avgörande om implicit befogenhet var de förenade målen Kramer. Dessa mål handlade om en internationell överenskommelse om att bevara fiskbeståndet i nordöstra Atlanten. Alla medlemsstater utom två var parter i avtalet. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> konstaterade att EU har intern kompetens när det gäller åtgärder för att bevara fisk och att bevarandet av de biologiska resurserna i havet endast kan tryggas på ett säkert och rättvist sätt genom en reglering som är bindande för alla berörda stater, även icke medlemsstater. Under sådana förhållanden uttalade <NOBR>EU-domstolen</NOBR> att EU har befogenhet att göra internationella åtaganden för att bevara de biologiska resurserna i havet.</P> <P class="p309 ft14">Eftersom den <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> regleringen inte var fullständig ansåg dock <NOBR>EU-domstolen</NOBR> att medlemsstaterna hade möjlighet att ingå internationella överenskommelser så länge dessa inte hindrade de åtgärder som antagits inom ramen för gemenskapsrätten.</P> <P class="p74 ft10">I ett senare fall, 804/79,<SPAN class="ft43">9 </SPAN>konstaterade dock <NOBR>EU-domstolen</NOBR> att EU numera fullständigt reglerat området varför medlemsstaterna inte längre har kompetens att ingå internationella överenskommelser på området. Kompetensen hade alltså blivit exklusiv. Liksom i <NOBR>ERTA-målet</NOBR> baserades EU:s externa kompetens i Kramer både på fördraget och på den sekundärlagstiftning som antagits på området.</P> <P class="p66 ft55"><SPAN class="ft53">8</SPAN><SPAN class="ft54">Cornelis Kramer m.fl., de förenade målen 3, 4 och 6/76, EU:C:1976:114.</SPAN></P> <P class="p310 ft42"><SPAN class="ft53">9</SPAN><SPAN class="ft56">Europeiska gemenskapernas kommission mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, 804/79, EU:C:1981:93.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">114</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft36">Yttrande 1/76</P> <P class="p50 ft14">I detta yttrande prövades frågan om EU:s externa befogenhet i ett fall där det saknades gemenskapsrättsliga regler. Frågan rörde befogenheten att ingå ett internationellt avtal om en offentlig inrättning (Europeiska uppläggningsfonden för sjöfart på inre vattenvägar). Syftet var att sanera de ekonomiska förhållandena inom flod- och kanalbåttransporterna i Rhen- och Moselområdet samt på alla de inre vattenvägar i Nederländerna och i Tyskland som är förbundna med Rhenområdet. En sådan åtgärd skulle inte vara möjlig om inte Schweiz anslöts till systemet genom ett internationellt avtal. EU- domstolen konstaterade att sjötransporter är av betydelse för den gemensamma transportpolitiken i EU.</P> <P class="p12 ft14"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> anförde att EU:s behörighet att ingå ett sådant avtal inte är uttryckligen föreskriven i fördraget. Sådan behörighet kan dock följa implicit av fördraget. Har gemenskapsrätten internt tilldelat gemenskapens institutioner befogenheter i syfte att förverkliga ett bestämt mål, har gemenskapen behörighet att ingå för detta ändamål nödvändiga internationella åtaganden, även i avsaknad av en uttrycklig bestämmelse härom. I detta fall hade emellertid inte EU tidigare använt sin interna befogenhet. Första gången EU skulle använda sin befogenhet på området skulle därmed vara när det internationella avtalet skulle ingås. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> menade att detta dock inte hindrade att befogenheten kunde uppstå implicit i den mån som gemenskapens deltagande i det internationella avtalet, såsom i aktuellt fall, är nödvändigt för förverkligandet av något av gemenskapens mål.</P> <P class="p147 ft11"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> ansåg därför att EU kunde anses ha extern befogenhet även om interna regler saknades, eftersom en sådan befogenhet är nödvändig för att förverkliga gemenskapens mål i fördraget. Domstolen tog dock inte ställning till huruvida befogenheten var exklusiv eller inte.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">115</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft36">Yttrande 2/91<SPAN class="ft96">10</SPAN></P> <P class="p311 ft14">Detta yttrande rörde frågan om befogenheten att ratificera ILO- konvention nr 170 om säkerhet vid användning av kemikalier i arbetslivet. Domstolen upprepade i målet det som angivits i yttrande 1/76, att extern befogenhet indirekt kan härledas från EU- rätten. Om det inom ramen för <NOBR>EU-rätten</NOBR> finns ett angivet mål har EU:s institutioner rätt att ingå sådana internationella överenskommelser som är nödvändiga för att detta mål ska uppnås.</P> <P class="p21 ft11">Exklusiv befogenhet som baseras på fördraget innebär att EU ensam har befogenhet att agera både internt och externt. När det gäller frågan om huruvida exklusiv befogenhet även kan härledas implicit uttalade <NOBR>EU-domstolen</NOBR> att om <NOBR>EU-regler</NOBR> antagits på området är medlemsstaterna förhindrade att ingå internationella avtal som påverkar dessa regler. I ett sådant fall har EU exklusiv befogenhet.</P> <P class="p246 ft14">Domstolen konstaterade att EU har möjlighet att anta minimiregler när det gäller att skydda arbetstagares hälsa. Det innebär att EU också har extern befogenhet på området. <NOBR>ILO-konventionen</NOBR> innebar liksom <NOBR>EU-rätten</NOBR> en minimireglering. Regelverken riskerade därmed inte att strida mot varandra. EU:s befogenhet att ingå internationella överenskommelser på området var därmed inte exklusiv även om regelverken avsåg samma område. Motsatsvis kan antas att det i de fall ett internationellt avtal riskerar att strida mot <NOBR>EU-rätten</NOBR> är EU:s befogenhet exklusiv.</P> <P class="p22 ft14">Däremot avsåg en del av konventionen ett område, om klassificering, förpackning och märkning, där <NOBR>EU-regler</NOBR> i stor utsträckning antagits inom gemenskapen i syfte att harmonisera regelverket. Domstolen menade att konventionen riskerade att påverka dessa regler vilket innebar att EU i den delen hade exklusiv befogenhet. Domstolens slutsats var att befogenheten att ingå konventionen därför till en del tillkom medlemsstaterna och till en annan del EU. Den var därmed delad. EU har senare bemyndigat medlemsstaterna att ratificera konventionen (se avsnitt 5.5.6).</P> <P class="p312 ft42"><SPAN class="ft41">10 </SPAN>EU:C:1993:106.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">116</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p236 ft36">Yttrande 1/94<SPAN class="ft96">11</SPAN></P> <P class="p72 ft11">I yttrande 1/94 prövades bl.a. frågan om befogenheten att ingå överenskommelser i samband med de multilaterala avtalen rörande varuhandel, <NOBR>GATS-avtalet</NOBR> och <NOBR>TRIPs-avtalet.</NOBR> Genom yttrandet begränsades den princip som framkommit av det tidigare yttrandet 1/76, dvs. principen om att EU har exklusiv befogenhet även om interna regler ännu inte antagits på området om det inte annars är möjligt att uppnå det mål som avses i fördraget. Domstolen angav att denna princip inte gäller på tjänsteområdet eftersom genomförandet av etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster för medlemsstaternas medborgare inte är oupplösligen förbundet med den behandling som ges medborgare från tredje land i gemenskapen eller den behandling som ges medborgare från gemenskapen i tredje land.</P> <P class="p13 ft14">Domstolen konstaterade dock att harmoniseringsåtgärder som vidtagits med stöd av artikel 100 a <NOBR>EG-fördraget</NOBR> kan påverka medlemsstaternas befogenhet att ingå internationella förpliktelser.</P> <P class="p12 ft10">I yttrandet konstaterade <NOBR>EU-domstolen</NOBR> vidare att gemenskapsrättsliga interna regler om hur medborgare från tredje land ska behandlas eller regler som uttryckligen har tilldelat institutionerna en befogenhet att förhandla med tredje land, ger EU en exklusiv extern befogenhet på det område som omfattas av dessa rättsakter. Detta gäller i varje fall, även i avsaknad av uttryckliga bestämmelser som ger institutionerna befogenhet att förhandla med tredje land, när gemenskapen har genomfört en fullständig harmonisering av reglerna om rätten att starta verksamhet som egenföretagare. I annat fall skulle de antagna gemensamma reglerna kunna påverkas i den mening som avses i den ovan nämnda <NOBR>ERTA-domen.</NOBR> Slutsatsen i yttrandet blev att befogenheten att ingå <NOBR>GATS-och</NOBR> TRIPs- avtalen var delad mellan gemenskapen och medlemsstaterna.</P> <P class="p313 ft42"><SPAN class="ft41">11 </SPAN>EU:C:1994:384.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">117</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p314 ft36">Open <NOBR>skies-målen<SPAN class="ft96">12</SPAN></NOBR></P> <P class="p76 ft14">Open <NOBR>skies-målen</NOBR> rörde befogenhet att ingå internationella flygtransportöverenskommelser. Domstolen konstaterade att befogenhet att i detta fall ingå internationella avtal inte följer av EG- fördraget. Domstolen upprepade slutsatsen i yttrandet 1/94, dvs. att implicit extern behörighet för EU att ingå avtal kan följa av intern kompetens, även om den inte utnyttjats, om det är nödvändigt att ingå ett internationellt avtal för att effektivt kunna förverkliga ett mål i fördraget. Domstolen konstaterade därefter att dessa förutsättningar inte var uppfyllda i detta mål eftersom inget i fördraget hindrar institutionerna att föreskriva hur medlemsstaterna ska agera gentemot USA när det gäller Open <NOBR>skies-avtalen</NOBR> för att åtgärda den konkurrenssnedvridning som kan följa av dessa avtal.</P> <P class="p144 ft10">Eftersom viss <NOBR>EU-reglering</NOBR> har inneburit en fullständig harmonisering på området, t.ex. när det gäller flygpriser och bokningssystem, konstaterade emellertid domstolen att EU har förvärvat exklusiv befogenhet att ingå internationella avtal på det området.</P> <P class="p271 ft36">Yttrande 1/03<SPAN class="ft96">13</SPAN></P> <P class="p315 ft11">I yttrandet 1/03 som rör Luganokonventionen sammanfattar EU- domstolen sin praxis och konstaterade att exklusiv befogenhet kan uppkomma i tre fall:</P> <P class="p233 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Där internationella åtaganden faller inom vad som är reglerat internt, eller i vart fall till större delen är reglerat internt.</SPAN></P> <P class="p232 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Där EU i sin interna lagstiftning har reglerat förhållandet till medborgare från tredje land eller uttryckligen getts kompetens att förhandla med tredje länder.</SPAN></P> <P class="p316 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Där </SPAN><NOBR>EU-regleringen</NOBR> är fullständigt harmoniserad.</P> <P class="p317 ft58"><SPAN class="ft50">12</SPAN><SPAN class="ft63">Europeiska kommissionen mot Konungariket Danmark, </SPAN><NOBR>C-467/98,</NOBR> EU:C:2002:625, Europeiska kommissionen mot Konungariket Sverige, <NOBR>C-468/98,</NOBR> EU:C:2002:626, Europeiska kommissionen mot Finland, <NOBR>C-469/98,</NOBR> EU:C:2002:627, Europeiska kommissionen mot Konungariket Belgien, <NOBR>C-471/98,</NOBR> EU:C:2002:628, Europeiska kommissionen mot Storhertigdömet Luxemburg, <NOBR>C-472/98,</NOBR> EU:C:2002:629, Europeiska kommissionen mot Republiken Österrike, <NOBR>C-475/98,</NOBR> EU:C:2002:630, Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland, <NOBR>C-476/98,</NOBR> EU:C:2002:631.</P> <P class="p318 ft42"><SPAN class="ft50">13</SPAN><SPAN class="ft60">EU:C:2006:81.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">118</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft10">Domstolen erinrade också om att gemenskapen har exklusiv befogenhet om det internationella åtagandet står i strid med en enhetligt reglerad inre marknad och konsekvent tillämpning av EU- rätten eller när <NOBR>EU-rätt</NOBR> påverkas som i <NOBR>ERTA-fallet.</NOBR> Vidare konstaterade domstolen med hänvisning till yttrande 2/91 att ett tecken på att EU inte har exklusiv befogenhet är att det internationella avtalet inte hindrar att medlemsstaterna tillämpar gemenskapsrätten fullt ut på grund av att endast minimiregler kan antas inom EU.</P> <P class="p22 ft11">Domstolen uttalade att det vid bedömningen av huruvida extern befogenhet föreligger på ett område, på den grunden att detta redan i stor utsträckning regleras av <NOBR>EU-rätt,</NOBR> även måste beaktas vilken räckvidd och vilket innehåll reglerna har och den framtida utvecklingen av <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p22 ft11">Domstolen uttalade också att det faktum att en medlemsstat i överenskommelsen åtar sig att se till att inte bryta mot <NOBR>EU-rätten</NOBR> inte har någon betydelse för bedömningen av frågan om befogenheten. Ett sådant åtagande utgör ingen garanti för att de gemensamma <NOBR>EU-reglerna</NOBR> inte påverkas av åtagandet.</P> <P class="p246 ft11">Domstolen framförde att det för bedömningen av om ett internationellt avtal påverkar <NOBR>EU-rätten</NOBR> inte heller är relevant vilken rättslig grund de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> reglerna vilar på. Den rättsliga grunden avgörs av regleringens huvudsakliga innehåll medan den bestämmelse vars inverkan är under bedömning kan utgöra en underordnad beståndsdel av regleringen. Syftet med EU:s exklusiva befogenhet är att säkerställa att <NOBR>EU-reglerna</NOBR> fungerar väl och att upprätthålla gemenskapsreglernas verkan.</P> <P class="p288 ft11"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> konstaterade också att om instrumentet reglerar sådant som faller utanför EU:s kompetens har EU inte befogenhet att ingå avtalet i den delen.</P> <P class="p57 ft37">I sakfrågan landade <NOBR>EU-domstolen</NOBR> i bedömningen att vissa regler i Luganokonventionen skulle kunna påverka den enhetliga tillämpningen av gemenskapsrätten. EU:s befogenhet var därför exklusiv.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">119</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p314 ft36">Yttrande 1/13<SPAN class="ft96">14</SPAN></P> <P class="p319 ft11">I yttrandet prövades om ett godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn omfattas av unionens exklusiva befogenhet. Haagkonventionen reglerar förfarandet för återlämnande av olovligen bortförda barn och förfarandet för att säkerställa att umgängesrätten ska kunna utövas.</P> <P class="p68 ft37">Domstolen konstaterar inledningsvis att förklaringen om godtagande av anslutning och därmed den internationella överenskommelse som denna är en grundläggande beståndsdel av, är underordnad 1980 års Haagkonvention, som reglerar dessa och deras verkningar. Förklaringen och överenskommelsen kan således inte skiljas från 1980 års Haagkonvention. Överenskommelsen syftar till att göra det möjligt att tillämpa hela konventionen i bilaterala förhållanden mellan två berörda stater. Av detta följde enligt domstolen att samtliga rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i konventionen skulle beaktas vid prövningen.</P> <P class="p320 ft10">Eftersom ingen av unionens rättsakter innehåller föreskrifter om godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års Haagkonvention och eftersom godtagande av ett tredjelands anslutning inte heller är nödvändigt för att unionen ska kunna utöva sin interna befogenhet prövades unionens befogenhet utifrån artikel 3.2 EUF- fördraget. Enligt denna bestämmelse omfattas ingående av internationella avtal av unionens exklusiva befogenhet, i den mån det</P> <P class="p321 ft12">”kan påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa”.</P> <P class="p112 ft10">När det gäller bedömningen av EU:s befogenhet uttalade domstolen återigen att det inte är nödvändigt att det i fördraget uttryckligen föreskrivs att unionen ska ha befogenhet att ingå ett internationellt avtal för att så ska vara fallet. Sådan befogenhet kan även följa underförstått av andra bestämmelser i fördragen och av rättsakter som med stöd av dessa bestämmelser har antagits av unionens institutioner. När institutionerna enligt unionsrätten har interna befogenheter för att förverkliga bestämda mål, har unionen befogenhet att göra de för detta ändamål nödvändiga internationella åtagandena, även i avsaknad av en uttrycklig bestämmelse</P> <P class="p322 ft42"><SPAN class="ft41">14 </SPAN>EU:C:2014:2303.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">120</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft12">härom. Domstolen erinrade också om att det sistnämnda anges i artikel 216.1 <NOBR>EUF-fördraget.</NOBR></P> <P class="p70 ft37">Domstolen konstaterade att EU har intern befogenhet på området som omfattas av 1980 års Haagkonvention. Domstolen yttrade vidare att bedömningen av om ingående av internationella avtal omfattas av unionens exklusiva befogenhet, i den mån det ”kan påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa” ska bedömas mot bakgrund av domstolens praxis. Enligt denna praxis kan det finnas en risk för att internationella åtaganden som gjorts av medlemsstaterna kan vara till men för unionens gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa, vilken kan motivera att unionen tillerkänns exklusiv extern befogenhet, när dessa åtaganden omfattas av tillämpningsområdet för nämnda regler. För att det ska anses föreligga en sådan risk krävs emellertid inte att det föreligger en fullständig överensstämmelse mellan det område som omfattas av de internationella åtagandena och det som omfattas av unionslagstiftningen. Det räcker med att åtagandena avser ett område som redan i stor utsträckning regleras av unionens regler.</P> <P class="p202 ft10">Domstolen uttalade vidare att unionens befogenhet och särskilt exklusiv sådan, måste grunda sig på en konkret helhetsbedömning av förhållandet mellan det planerade internationella avtalet och gällande unionsrätt. Detta följer av att EU endast har tilldelade befogenheter. De områden som omfattas av unionsbestämmelserna respektive av bestämmelserna i det planerade avtalet ska beaktas vid bedömningen och dessutom ska den möjliga utveckling som kan förutses samt beskaffenheten och innehållet i dessa regler och bestämmelser beaktas. Syftet med detta är att kontrollera huruvida det ifrågavarande avtalet kan inverka menligt på den enhetliga och konsekventa tillämpningen av unionsbestämmelserna och hindra de system som inrättats genom dessa bestämmelser från att fungera väl.<SPAN class="ft43">15</SPAN></P> <P class="p83 ft14">Därefter bedömde domstolen om de områden som berörs av konventionen respektive <NOBR>EU-rätten</NOBR> sammanfaller. Domstolen fann att <NOBR>EU-rätten</NOBR> genom en förordning, nr 2201/2003, till stor del omfattar de förfaranden som regleras i 1980 års Haagkonvention, dvs. förfarandet för återlämnande av olovligen bortförda barn och förfarandet för att säkerställa att umgängesrätten ska kunna utövas. Unionens regler ansågs därför omfatta hela konventionen.</P> <P class="p213 ft42"><SPAN class="ft41">15 </SPAN>Se yttrande 1/03, punkterna 126, 128 och 133.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">121</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft10">Domstolen övergick sedan till att pröva om det fanns risk för att gemensamma regler skulle påverkas. Domstolen konstaterade först att förordningens regler måste följas av medlemsstaterna. På grund av att regelsystemen överlappar varandra och har ett nära samband ansåg domstolen att konventionen kunde inverka på innebörden, räckvidden och verkan av förordningens bestämmelser. Den slutsatsen påverkades inte av att många bestämmelser i förordningen och konventionen kunde förefalla vara sinsemellan konsekventa. Unionens regler kan påverkas av internationella åtaganden även om någon motsägelse mellan dem inte föreligger.</P> <P class="p68 ft14"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> menade att bedömningen inte påverkas av att det i förordningen anges att den gäller framför konventionen i den mån frågor som regleras genom de båda instrumenten överlappar varandra eftersom det trots detta finns risk för att förordningen inte skulle tillämpas enhetligt och konsekvent om medlemsstaterna själva kan godta tredje länders anslutning till konventionen. Med hänsyn till detta fann domstolen att ett godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års Haagkonvention av unionens exklusiva befogenhet omfattas av EU:s exklusiva befogenhet.</P> <P class="p59 ft36"><NOBR>C-114/12<SPAN class="ft96">16</SPAN></NOBR></P> <P class="p61 ft10">Mål <NOBR>C-114/12</NOBR> rörde förhandlingarna om Europarådskonventionen om skydd av radio- och televisionsföretags rättigheter. Kommissionen hade rekommenderat att rådet skulle bemyndiga kommissionen att delta i förhandlingarna om konventionen. Rådet bemyndigade dock endast kommissionen att delta i förhandlingarna vad gäller de frågor som faller inom unionens befogenhet och i vilka unionen redan har antagit regler. I beslutet angavs också att ordförandeskapet skulle föra medlemsstaternas talan i det fall innehållet föll inom medlemsstaternas befogenhet. Kommissionen yrkade att rådsbeslutet skulle ogiltigförklaras. I första hand menade kommissionen att unionen enligt artikel 3.2 <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> har exklusiv extern befogenhet på grund av att de internationella åtagandena i stor utsträckning omfattas av tillämpningsområdet för gemensamma regler som den har infört.</P> <P class="p323 ft42"><SPAN class="ft41">16 </SPAN><NOBR>C-114/12,</NOBR> Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd, EU:C:2014:2151.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">122</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p157 ft14"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> menade att det relevanta i artikel 3.2 i detta fall var om avtalet ”kan påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa”. Tolkningen av detta skulle enligt domstolen utgå från de preciseringar som gjordes i <NOBR>ERTA-domen.</NOBR> Domstolen erinrade om att det inte krävs att det föreligger en fullständig överensstämmelse mellan tillämpningsområdena. Reglerna kan anses påverkas eller ändras även när åtaganden omfattar ett område som redan i stor utsträckning regleras av sådana regler. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> underströk dock att EU inte har annat än tilldelade befogenheter och att en konkret bedömning av förhållandet mellan det internationella avtalet och <NOBR>EU-rätten</NOBR> måste göras.</P> <P class="p22 ft11"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> konstaterade att området som förhandlades, skydd för radio- och televisionsföretags närstående rättigheter, är föremål för en harmonisering genom flera <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> som syftar till en hög och enhetlig skyddsnivå. Att den relevanta EU- rätten finns i flera olika rättsliga instrument som också reglerar andra immateriella rättigheter påverkade inte bedömningen.</P> <P class="p247 ft10">Rådet och medlemsstaterna som intervenerat på rådets sida hade medgett att ett stort antal frågor, men inte alla, som var föremål för förhandlingar redan omfattades av unionens gemensamma regler.</P> <P class="p324 ft11"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> konstaterade att en av situationerna, rätten till återutsändning, inte kan jämföras med den som avsågs i yttrande 2/91 där unionen inte befanns ha exklusiv befogenhet med hänsyn till att såväl unionsbestämmelserna som det internationella avtalet avsåg minimiregler. Tvärtom menade <NOBR>EU-domstolen</NOBR> innebar reglerna om återutsändningen en precis och materiell reglering. Förhandlingar om återutsändning i Europarådskonventionen kunde därmed antas ändra räckvidden för unionens gemensamma regler om återutsändning.</P> <P class="p22 ft11">När det gällde rätten till överföring till allmänheten hade rådet gjort gällande att konventionen kunde komma att gå längre än unionens regelverk. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> fann dock att det inte styrkts att detta var fallet. När det gäller skydd för signaler finns ingen motsvarande <NOBR>EU-rätt.</NOBR> <NOBR>EU-domstolen</NOBR> fann emellertid att ett skydd för signaler före utsändning likväl skulle kunna påverka räckvidden för unionens gemensamma regler på området.</P> <P class="p56 ft10">När det gäller skydd för radio- och televisionsföretags närstående rättigheter hade rådet anfört att konventionen skulle kunna få till följd att medlemsstaterna måste införa straffrättsliga påföljder,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">123</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft11">vilket saknar motsvarighet i unionsrätten. Domstolen konstaterade emellertid att uppgifterna inte hade styrkts. Därmed fann EU- domstolen att konventionsförhandlingarna fick anses omfatta ett område som i stor utsträckning omfattas av unionsrätten och att förhandlingarna kunde påverka <NOBR>EU-rätten</NOBR> eller ändra räckvidden för denna. Unionen hade därför exklusiv befogenhet. Rådets beslut fattades därför i strid med artikel 3.2 <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> och EU- domstolen ogiltigförklarade detta.</P> <P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft46">Exklusiv befogenhet för EU</SPAN></P> <P class="p325 ft11">När EU har exklusiv extern befogenhet är det unionen ensam som förhandlar och ingår avtal. Medlemsstaterna är då förhindrade att på egen hand ingå internationella avtal inom det politikområdet.<SPAN class="ft47">17 </SPAN>Gäller det ett avtal som endast kan ingås av en medlemsstat krävs att EU bemyndigar medlemsstaten att för EU:s räkning ingå avtalet.</P> <P class="p154 ft11">Som framgår ovan har EU enligt artikel 216 <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> befogenhet att ingå avtal med ett eller flera länder eller internationella organisationer om det är nödvändigt antingen för att förverkliga något av de mål som avses i fördragen eller som föreskrivs i någon av unionens bindande akter eller som kan inverka på gemensamma regler eller dess räckvidd.</P> <P class="p112 ft14">Rekvisitet nödvändigt har tolkats som att det avser de fall där unionens möjlighet att ingå avtal hjälper till att säkerställa att målen i fördraget eller sekundärrätten uppnås. Det är därför inte endast i de fall det är absolut nödvändigt för att förverkliga ett av EU:s mål som EU har befogenhet att ingå ett internationellt avtal.<SPAN class="ft40">18</SPAN></P> <P class="p154 ft11">Enligt artikel 216 har EU också exklusiv befogenhet att sluta avtal i fall där ingåendet av avtalet kan inverka på gemensamma regler eller dess räckvidd. Detta följer också av doktrinen om parallellism som utvecklats i bl.a. de ovan nämnda avgörandena och yttrandena från <NOBR>EU-domstolen,</NOBR> där det slagits fast att EU:s exklusiva befogenhet kan härledas indirekt ur fördraget eller av</P> <P class="p326 ft55"><SPAN class="ft50">17</SPAN><SPAN class="ft62">Artikel 2.1 i </SPAN><NOBR>EUF-fördraget</NOBR> och <NOBR>ERTA-målet,</NOBR> 22/70, punkt 17.</P> <P class="p310 ft42"><SPAN class="ft50">18</SPAN><SPAN class="ft56">Analysis – in the light of the European Union acquis – of the ILO Conventions that have been classified by the International Labour Organisation as up to date, European Commission </SPAN><NOBR>Directorate-General</NOBR> for Employment, Social Affairs and Inclusion, s. 26.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">124</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft11">rättsakter som antagits av gemenskapens institutioner inom ramen för dessa bestämmelser. EU har således exklusiv befogenhet att åta sig internationella förpliktelser i den mån dess innehåll omfattas av EU:s interna befogenhet i det fall ett internationellt avtal skulle kunna påverka unionsrätten, dvs. intern befogenhet ger motsvarande extern befogenhet för EU.</P> <P class="p12 ft11">I artikel 3.1 i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> anges uttryckligen de områden där EU har exklusiv befogenhet att ingå externa förpliktelser. Detta gäller tullunionen, fastställande av konkurrensregler som är nödvändiga för den inre marknadens funktion, den monetära politiken för de medlemsstater som har euron som valuta, bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken samt den gemensamma handelspolitiken.</P> <P class="p11 ft11">Därtill har EU enligt artikel 3.2 <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> exklusiv befogenhet att ingå ett internationellt avtal när</P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">ingåendet av avtalet föreskrivs i en unionsrättsakt eller</SPAN></P> <P class="p327 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">om ingåendet är nödvändigt för att unionen ska kunna utöva sin befogenhet internt eller</SPAN></P> <P class="p228 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">i den mån ingåendet kan påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa.</SPAN></P> <P class="p328 ft12">Denna bestämmelse kodifierar <NOBR>EU-domstolens</NOBR> äldre praxis och yttranden.</P> <P class="p91 ft11">Den andra strecksatsen i artikeln innebär att EU kan ha exklusiv befogenhet att ingå internationella avtal även om det inte ens antagits uttryckliga regler på området. Har EU genom fördraget tilldelats interna befogenheter som syftar till att ett visst mål ska uppnås har EU också befogenhet att ingå internationella överenskommelser för att nå det målet, även om ett uttryckligt stadgande om detta saknas (se t.ex. yttrande 1/76 ovan). Vidare har EU också extern exklusiv befogenhet om det i de interna <NOBR>EU-bestämmelserna</NOBR> anges hur tredjelandsmedborgare ska behandlas eller om dessa uttryckligen har tilldelat institutionerna en behörighet att förhandla med tredje länder.<SPAN class="ft47">19</SPAN></P> <P class="p69 ft42"><SPAN class="ft41">19 </SPAN>Yttrande 1/94 p. 95 och yttrande 2/92, EU:C:1995:83, p. 33. Detta framgår även av Open skiesmålen, se t.ex. <NOBR>C-467/98,</NOBR> p. 98.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">125</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p329 ft11">När det gäller den tredje strecksatsen, att EU har exklusiv befogenhet att ingå internationella överenskommelser i den mån ingåendet kan påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa, innebär det att EU har exklusiv befogenhet om unionsregler har antagits i en sådan omfattning att området får anses vara fullständigt harmoniserat även om det internationella åtagandet inte skulle riskera strida mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Detsamma kan gälla om området i stor utsträckning redan regleras av gemensamma bestämmelser som tar sikte på en allt fullständigare harmonisering.<SPAN class="ft47">20 </SPAN>Det torde räcka med att regelsystemen har ett nära samband med varandra för att EU ska ha exklusiv befogenhet. I ett sådant fall har <NOBR>EU-domstolen</NOBR> ansett att unionens regler kan påverkas även om det inte finns någon motsägelse mellan EU- rätten och den internationella överenskommelsen i fråga (se t.ex. yttrande 1/13 ovan).</P> <P class="p68 ft11">Att EU har exklusiv befogenhet innebär att EU men inte medlemsstaterna har rätt att ingå avtal med ett land eller en organisation. Kan endast en medlemsstat ingå ett visst avtal, vilket är fallet när det gäller ILO:s konventioner, ska ett nära samarbete ske mellan EU:s institutioner och medlemsstaten. De åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa ett samarbete ska vidtas, såväl vid förhandlingarna som vid ratificering och uppfyllandet av förpliktelserna enligt konventionen. I princip krävs i dessa fall EU:s godkännande för att avtalet ska kunna ingås.</P> <P class="p75 ft16"><SPAN class="ft16">5.4.6</SPAN><SPAN class="ft46">Delad befogenhet</SPAN></P> <P class="p325 ft11">Befogenheten att ingå internationella avtal kan också vara delad mellan EU och medlemsstaterna. EU har delad befogenhet med medlemsstaterna om unionen genom fördragen tilldelas en befogenhet som inte omfattas av de områden som avses i artiklarna 3 och 6 (artikel 4.1 <NOBR>EUF-fördraget).</NOBR> Huvudområdena för den delade befogenheten framgår av artikel 4.1 i <NOBR>EUF-fördraget.</NOBR> Det är bl.a. socialpolitik, i fråga om aspekter som anges i fördraget, där även arbetsrätten är en del (artikel 4.2 [b]).</P> <P class="p323 ft42"><SPAN class="ft41">20 </SPAN>Yttrande 2/91, p. 25 och 26.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">126</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p330 ft11">Utmärkande för interna regler på områden som ger delad kompetens är att <NOBR>EU-regleringen</NOBR> ofta sker genom minimidirektiv. På arbetsrättens område innebär detta att EU har rätt att anta direktiv med minimiregler som ger möjlighet för medlemsstaterna att ha regler som ger ett längre gående skydd för arbetstagare (se artikel 153.2 [b] <NOBR>EUF-fördraget).</NOBR> På dessa områden är medlemsstaternas kompetens att reglera frågor beroende av i vilket avseende EU har utnyttjat sin möjlighet att reglera området eller i vilken mån unionen avstått från detta. Har EU inte utnyttjat möjligheten tillkommer den medlemsstaterna.</P> <P class="p57 ft11">Faller ett område inom ramen för delad kompetens är utgångspunkten att medlemsstaterna kan åta sig internationella förpliktelser som avser områden som ligger utanför <NOBR>EU-regleringen</NOBR> eller, om <NOBR>EU-reglerna</NOBR> innebär en minimireglering där det är tillåtet för medlemsstaterna att införa strängare regler, åta sig längre gående förpliktelser än dessa minimiregler.<SPAN class="ft47">21</SPAN></P> <P class="p57 ft11">I en rapport framtagen för kommissionens räkning framförs uppfattningen att tröskeln för att en fråga ska omfattas av EU:s exklusiva kompetens på ett område som omfattas av delad kompetens är hög.<SPAN class="ft47">22 </SPAN>Är det fråga om ett område som i <NOBR>EU-rätten</NOBR> är reglerad i form av ett minimidirektiv krävs i princip att EU i hög utsträckning reglerat området för att medlemsstaterna ska ha förlorat sin rätt att ingå internationella avtal och att regleringen syftar till att harmonisera området. Vid bedömningen ska regelverkets syfte, innehåll och framtida utveckling beaktas.</P> <P class="p246 ft11">I det fall ett internationellt avtal helt eller delvis faller inom de områden där befogenheten är delad mellan EU och medlemsstaterna ingås normalt avtalet av både unionen och medlemsstaterna, ett s.k. blandat avtal. För det fall endast en medlemsstat kan ingå avtalet krävs ett bemyndigande från EU för att medlemsstaten ska kunna ingå avtalet. Även i detta fall krävs ett nära samarbete mellan medlemsstaten och EU.</P> <P class="p331 ft58"><SPAN class="ft50">21</SPAN><SPAN class="ft57">Yttrande 2/91, p. 18 och Analysis – in the light of the European Union acquis – of the ILO Conventions that have been classified by the International Labour Organisation as up to date, European Commission </SPAN><NOBR>Directorate-General</NOBR> for Employment, Social Affairs and Inclusion, s. 29.</P> <P class="p332 ft42"><SPAN class="ft50">22</SPAN><SPAN class="ft60">Analysis – in the light of the European Union acquis – of ILO up to date Conventions, European Commission, </SPAN><NOBR>Directorate-General</NOBR> for Employment, Social Affairs and Inclusion, Unit A. 4, June 2013, s. 31.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">127</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft16"><SPAN class="ft16">5.4.7</SPAN><SPAN class="ft46">Hur det avgörs om kompetensen är exklusiv eller delad</SPAN></P> <P class="p95 ft10">När det avgörs om en fråga omfattas av EU:s exklusiva eller delade befogenhet måste en omfattande och detaljerad analys av det aktuella åtagandet göras med beaktande av både <NOBR>EU-rätten</NOBR> på området och reglerna i det internationella avtalet. Både reglernas räckvidd, beskaffenhet och innehåll ska tas i beaktande. När det gäller <NOBR>EU-rätten</NOBR> ska hänsyn tas till såväl den nu gällande lagstiftningen som dess möjliga utveckling (när sådan utveckling kan förutses vid bedömningen). Det ska säkerställas att gemenskapsbestämmelsernas enhetliga och koherenta tillämpning inte påverkas av överenskommelsen och att det system som inrättats genom EU- rätten även fortsättningsvis kan fungera väl. Är det oklart om EU har exklusiv befogenhet bör befogenheten betraktas som delad.</P> <P class="p75 ft38"><SPAN class="ft38">5.5</SPAN><SPAN class="ft39">EU och ILO</SPAN></P> <P class="p333 ft16"><SPAN class="ft16">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft46">Samarbete och samverkan</SPAN></P> <P class="p95 ft10">Aktuella bestämmelser om samarbete för EU:s respektive ILO:s del följer bl.a. av <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> respektive ILO:s stadgar. Enligt ILO:s stadgar får internationella organisationer delta vid möten men har inte rösträtt (artikel 12). EU har därmed endast observatörsstatus inom ILO. Enligt artikel 220.1 i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> ska EU upprätta samarbete i alla lämpliga former med bl.a. FN:s organ och dess fackorgan. Det är unionens representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik och kommissionen som ska se till att artikeln genomförs (artikel 220.2).</P> <P class="p68 ft14">Samarbetet mellan EU och ILO har utarbetats genom samarbetsavtal, s.k. letters of understanding. År 1958 slöt EU och ILO ett samarbetsavtal med stöd av artikel 302 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (enligt vilken kommissionen ska säkerställa ändamålsenliga förbindelser med FN och dess fackorgan).<SPAN class="ft40">23 </SPAN>Avtalet syftar till ett ömsesidigt informations- och erfarenhetsutbyte och samråd i frågor som rör arbetslivs- och sociala frågor. Därefter har flera samarbetsavtal ingåtts mellan ILO och EU.<SPAN class="ft40">24</SPAN></P> <P class="p315 ft58"><SPAN class="ft50">23</SPAN><SPAN class="ft63">Agreement concerning Liaison between the International Labour Organisation and the European Economic Community, Official bulletin of the ILO, Vol, XLI, 1958. No. 8.</SPAN></P> <P class="p334 ft42"><SPAN class="ft50">24</SPAN><SPAN class="ft56">Promemoria – En sammanhållen svensk </SPAN><NOBR>ILO-strategi</NOBR> <NOBR>2007–2009,</NOBR> s. 35. Promemorian är upprättad inom Regeringskansliet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">128</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft10">EU arbetar också för att ILO:s konventioner ska respekteras. Unionen har integrerat ILO:s åtta konventioner om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet i förordningen om det Allmänna Preferenssystemet (GSP) <SPAN class="ft43">25</SPAN>. Sedan 1971 beviljas utvecklingsländer tullförmåner vid import av produkter med ursprung i de länder som omfattas av förordningen. I GSP ingår bestämmelser om en särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styrelseskick, kallad GSP+, som utvecklingsländer med svag integration i världshandeln kan ansöka om. Ordningen bygger på rättigheter som erkänns i olika internationella instrument, bl.a. de konventioner som ingår i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.<SPAN class="ft43">26 </SPAN>För att få ta del av det särskilt förmånliga marknadstillträde som ges i GSP+ måste länderna i enlighet med artikel 9 i förordningen ha ratificerat och i praktiken tillämpa ett tjugotal internationella konventioner och standarder.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">5.5.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft46">EU-staternas</SPAN></NOBR> samarbete i ILO</P> <P class="p93 ft10">EU:s medlemsstater är självständiga medlemmar i ILO men det är vanligt att staterna samordnar sina ståndpunkter för att få ett större inflytande. I de fall där ILO:s konventioner berör områden som styrs eller omfattas av <NOBR>EU-lagstiftning,</NOBR> där EU har exklusiv kompetens eller där kompetensen är delad mellan EU och medlemsstaterna förekommer en hög grad av <NOBR>EU-samordning.</NOBR> EU:s medlemsländer tar då fram en gemensam ståndpunkt inför förhandlingar i ILO.</P> <P class="p147 ft11"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har status som observatör i ILO och övervakar bl.a. att ILO:s normer utarbetas i överensstämmelse med EU- rätten. <NOBR>EU-medlemskapet,</NOBR> gemenskapens roll, <NOBR>EU-rättens</NOBR> ställning och <NOBR>EU-rättens</NOBR> förhållande till <NOBR>ILO-konventioner</NOBR> och andra gemensamma åtaganden inom EU, får därför stor betydelse för det svenska <NOBR>ILO-arbetet.</NOBR></P> <P class="p335 ft58"><SPAN class="ft50">25</SPAN><SPAN class="ft57">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008, EUT L 303, 31.10.2012, s. </SPAN><NOBR>1–82.</NOBR></P> <P class="p187 ft52"><SPAN class="ft50">26</SPAN><SPAN class="ft59">ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work and its </SPAN><NOBR>Follow-up,</NOBR> Adopted by the International Labour Conference at its <NOBR>Eighty-sixth</NOBR> Session, Geneva, 18 June 1998.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">129</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p336 ft16"><SPAN class="ft16">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft46">När nationella regler som genomför </SPAN><NOBR>ILO-konventioner</NOBR> strider mot <NOBR>EU-rätten</NOBR></P> <P class="p220 ft10"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> har vid några tillfällen prövat om nationella bestämmelser som genomför <NOBR>ILO-konventioner</NOBR> strider mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR> I samtliga av dessa fall hade medlemsstaten ingått konventionen innan inträde i EU. Av artikel 351 <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> följer att bundenheten av ett internationellt avtal som ett medlemsland ingått före sitt inträde i EU inte påverkas av bestämmelserna i fördragen. Av andra stycket framgår dock att medlemsstaterna, om avtalen inte är förenliga med fördragen, är skyldiga att undanröja det som är oförenligt.</P> <P class="p280 ft11">Artikel 351 kan inte åberopas om det gäller ett internationellt avtal mellan EU:s medlemsländer. I ett sådant fall har <NOBR>EU-rätten</NOBR> alltid företräde.<SPAN class="ft47">27 </SPAN>Bestämmelsen gäller inte heller fall där ett avtal tillåter, men inte kräver, en åtgärd som kan vara i strid med EU- rätten.<SPAN class="ft47">28 </SPAN>Dessutom gäller att endast <NOBR>EU-domstolen</NOBR> är behörig att tolka <NOBR>EU-rätt</NOBR> eller döma över <NOBR>EU-rättens</NOBR> giltighet. Domstolen kan således inte tolka ett internationellt avtal. En sådan tolkning, t.ex. om det internationella avtalet i sig är förenligt med <NOBR>EU-rätten,</NOBR> lämnas därför alltid till den nationella domstolen.<SPAN class="ft47">29</SPAN></P> <P class="p59 ft36">Förbud mot nattarbete för kvinnor</P> <P class="p95 ft37">I en begäran om förhandsavgörande från en fransk domstol prövades frågan om <NOBR>EU-rättens</NOBR> förenlighet med nationell rätt som genomförde en <NOBR>ILO-konvention.<SPAN class="ft61">30</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> </SPAN>Frågan hade uppstått i ett brottmål rörande överträdelse av en fransk regel om förbud för kvinnor att arbeta natt. Förbudet hade sitt ursprung i ILO:s konvention nr 89 om nattarbete för kvinnor som är sysselsatta i industrin, från 1948. I målet anklagades en arbetsgivare för att ha låtit 77 kvinnor arbeta natt. Straffet för överträdelsen var böter. Frankrike hade ratificerat konventionen nr 89 före sitt medlemskap i EU.</P> <P class="p337 ft10">I detta mål prövades dock inte betydelsen av konventionen och artikel 351. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> slog endast fast att ett förbud mot nattarbete stred mot rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976</P> <P class="p338 ft55"><SPAN class="ft50">27</SPAN><SPAN class="ft62">Piet Eeckhout, EU External Relations Law, 2:a uppl., 2011, s. 426.</SPAN></P> <P class="p88 ft55"><SPAN class="ft50">28</SPAN><SPAN class="ft62">Piet Eeckhout, EU External Relations Law, 2:a uppl., 2011, s. 426 med hänvisningar.</SPAN></P> <P class="p88 ft58"><SPAN class="ft50">29</SPAN><SPAN class="ft57">Piet Eeckhout, EU External Relations Law, 2:a uppl., 2011, s. 429.</SPAN></P> <P class="p88 ft42"><SPAN class="ft50">30</SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">C-345/89,</SPAN></NOBR> Brottmål mot Alfred Stoeckel, EU:C:1991:324.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">130</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft11">om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor, likabehandlingsdirektivet.<SPAN class="ft47">31</SPAN></P> <P class="p12 ft14">Ett liknade fall uppkom några år senare då en annan fransk arbetsgivare ställdes inför rätta efter att ha låtit 23 kvinnor arbeta natt.<SPAN class="ft40">32 </SPAN><NOBR>EU-domstolen</NOBR> hänvisade till fallet ovan och konstaterade att det slagits fast att likabehandlingsdirektivet innebär att medlemsstaterna är skyldiga att inte ha regler som hindrar kvinnor från att arbeta natt om inte även män är föremål för ett sådant förbud. Domstolen menade att regler som förbjuder kvinnor att arbeta natt således inte ska tillämpas av nationella domstolar.</P> <P class="p12 ft37"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> lade i sin bedömning vikt vid att bestämmelsen i artikel 234 i <NOBR>EEG-fördraget</NOBR> (nuvarande artikel 351 <NOBR>EUF-fördraget)</NOBR> också syftar till att medlemsstatens åtagande enligt tidigare avtal med tredje land ska respekteras. Domstolen hänvisade till sitt tidigare avgörande om att ett förbud mot nattarbete för kvinnor strider mot likabehandlingsprincipen och erinrade om att det innebär att medlemsstaterna är skyldiga att ändra dessa regler. En ändring kan ske t.ex. genom att nattarbete även förbjuds för män eller tillåts för kvinnor. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> lämnade dock till den nationella domstolen att tolka det internationella åtagandet och avgöra om detta hindrade en tillämpning av likabehandlingsdirektivet. Domstolens slutsats var att förbudet mot nattarbete endast bör tillämpas om den nationella domstolen finner att tillämpningen av bestämmelsen är nödvändig för att säkerställa att den berörda medlemsstaten fullgör de förpliktelser som följde av ett avtal som ingåtts med tredje land innan medlemsstaten gick med i EU.</P> <P class="p339 ft36">Förbud mot kvinnliga gruvarbetare</P> <P class="p50 ft37">I mål <NOBR>C-203/03<SPAN class="ft61">33</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> </SPAN>utvecklade <NOBR>EU-domstolen</NOBR> sin tolkning av artikel 307 <NOBR>EG-fördraget</NOBR> (nuvarande artikel 351 <NOBR>EUF-fördraget).</NOBR> Målet rörde en fördragsbrottstalan om att Österrike underlåtit att genomföra likabehandlingsdirektivet bl.a. genom att upprätthålla ett</P> <P class="p340 ft55"><SPAN class="ft50">31</SPAN><SPAN class="ft62">EGT nr L 39, s. 40.</SPAN></P> <P class="p282 ft58"><SPAN class="ft50">32</SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">C-158/91,</SPAN></NOBR> Ministère public och Direction du travail et de l’emploi mot <NOBR>Jean-Claude</NOBR> Levy, EU:C:1993:332.</P> <P class="p177 ft42"><SPAN class="ft50">33</SPAN><SPAN class="ft60">Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Österrike, EU:C:2005:76.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">131</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft11">allmänt förbud mot att anställa kvinnor i underjordisk gruvindustri. Österrike hade infört förbud mot kvinnor i detta yrke till följd av krav i ILO:s konvention nr 45 angående användandet av kvinnor till arbete under jord i gruvor av något slag.</P> <P class="p68 ft37">Domstolen konstaterade att förbudet för kvinnor att arbeta i gruvarbete under jord stred mot likabehandlingsdirektivet. När det gäller frågan om betydelsen av att regeln härrör från en <NOBR>ILO-konven-</NOBR> tion uttalade domstolen att även om Österrike i princip kan åberopa artikel 307 första stycket <NOBR>EG-fördraget</NOBR> för att bibehålla de nationella bestämmelserna som genomför konventionen, följer av andra stycket i samma artikel att i den mån det avtal som ingåtts före anslutningen är oförenligt med <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ska medlemsstaten vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja det som är oförenligt med fördraget. Eftersom förbudet mot gruvarbete var oförenligt med <NOBR>EU-rätten</NOBR> konstaterade <NOBR>EU-domstolen</NOBR> att en sådan lämplig åtgärd kan vara att säga upp konventionen. Eftersom oförenligheten inte klarlagts förrän vid tiden för domstolens prövning och konventionen inte kunde sägas upp förrän vid en viss tidpunkt ansåg domstolen dock att Österrike inte brutit mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Däremot följde av domen en skyldighet för Österrike att säga upp konventionen vid första möjliga tillfälle därefter. I detta fall nämns inte att hänsyn ska tas till åtagande gentemot tredje land.</P> <P class="p341 ft36">Sammanfattning</P> <P class="p61 ft14">Sammanfattningsvis kan konstateras att det faktum att en nationell regel härrör från ett genomförande av en <NOBR>ILO-konvention</NOBR> inte hindrar att medlemsstater kan vara skyldiga att undanröja den om den strider mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR> En medlemsstat måste således säga upp en <NOBR>ILO-konvention</NOBR> eller i vart fall ändra genomförandet av en den om det står klart att konventionen strider mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Uppsägningen eller ändringen ska göras så snart som möjligt. Ett klarläggande om att <NOBR>EU-rätten</NOBR> strider mot konventionen kan uppkomma genom en dom i <NOBR>EU-domstolen.</NOBR> Det kan dock inte heller uteslutas att en viss konventions oförenlighet med <NOBR>EU-rätten</NOBR> skulle kunna bli klarlagd efter ett sådant yttrande som <NOBR>EU-domstolen</NOBR> kan lämna om internationella åtagandens förhållande till <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">132</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft16"><SPAN class="ft16">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft46">EU:s förhållningssätt när medlemsstater förhandlar i ILO</SPAN></P> <P class="p224 ft11">EU kan aldrig ålägga en medlemsstat att ratificera en <NOBR>ILO-konven-</NOBR> tion, inte ens i de fall unionen har exklusiv befogenhet på området. Det ankommer på ILO:s medlemsstater att själva avgöra om de önskar ratificera en konvention eller inte. För det fall EU önskar att alla medlemsstater ska följa reglerna i en viss konvention får unionen skapa ett eget instrument avseende den frågan som avses i konventionen, t.ex. föreslå en förordning eller ett direktiv med motsvarande innehåll.</P> <P class="p12 ft10">Frågan om hur EU ska förhålla sig när EU:s medlemsstater i ILO förhandlar fram nya konventioner aktualiserades första gången 1977 när konvention nr 153 om arbetstid och vilotid i vägtransport skulle förhandlas. Konventionen rörde ett område där EU hade antagit gemensamma regler. ILO utarbetade ett dokument som rörde EU:s deltagande i diskussionerna under arbetskonferensen. Representanter från arbetstagar- och arbetsgivarsidan var oroade för att detta skulle minska deras inflytande vilket också medförde att flera av ILO:s medlemsstater inte kunde ställa sig bakom lösningen.<SPAN class="ft43">34</SPAN></P> <P class="p13 ft10">Frågan uppkom nästa gång 1983 när konvention nr 162 om arbetsmiljö och asbest skulle förhandlas. Kommissionen ansåg att detta område föll inom gemenskapens exklusiva befogenhet. Utan att ifrågasätta gemenskapens befogenhet ansåg vissa medlemsstater att <NOBR>ILO-stadgan</NOBR> inte tillät gemenskapen att delta i konferensen och rådet beslutade därför att gemenskapen och dess medlemsstater skulle presentera gemenskapens erfarenheter på de aktuella områdena utifrån relevanta gemenskapsdirektiv. Kommissionen initierade en talan om ogiltigförklaring av rådets beslut men drog tillbaka den efter att rådet antagit ett beslut om hur EU skulle involveras i förhandlingar om <NOBR>ILO-konventioner</NOBR> på områden där EU har exklusiv kompetens.<SPAN class="ft43">35 </SPAN>Beslutet har dock inte tillämpats i någon större utsträckning, vilket torde bero på att det sällan finns någon gemensam tolkning mellan medlemsstaterna och kommissionen om huruvida en <NOBR>ILO-konvention</NOBR> rör ett område där EU har exklusiv befogenhet eller inte.</P> <P class="p342 ft55"><SPAN class="ft50">34</SPAN><SPAN class="ft62">Yttrande 2/91.</SPAN></P> <P class="p109 ft42"><SPAN class="ft50">35</SPAN><SPAN class="ft60">Beslutet antogs den 22 december 1986 och synes inte vara publicerat. Det redogörs dock för innehållet i </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> yttrande 2/91.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">133</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft10">Vid ILO:s arbetskonferens 1988 uppkom återigen frågan vid diskussionen om konvention nr 170. Kommissionen menade att konventionen rörde ett område där EU har exklusiv befogenhet medan rådet menade att så inte var fallet. Rådet antog ett beslut som gav kommissionen rätt att uttrycka sin syn under förhandlingarna men beslutet utelämnade kompetensfrågan. Kommissionen begärde att <NOBR>EU-domstolen</NOBR> skulle yttra sig i frågan vilket resulterade i yttrande 2/91 från mars 1991 där domstolen konstaterade att kompetensen i den frågan var delad mellan EU och medlemsstaterna. Se vidare avsnitt 5.5.6 angående denna konvention.</P> <P class="p59 ft36">Kommissionens förslag 1994</P> <P class="p275 ft10">År 1994 lade kommissionen fram ett förslag till rådsbeslut om hur EU:s externa befogenhet ska utövas på ILO:s konferenser när kompetensen är delad mellan EU och medlemsstaterna.<SPAN class="ft43">36 </SPAN>Förslaget antogs aldrig utan drogs tillbaka 2004 med motiveringen att det var föråldrat. Eftersom förslaget rörde frågan om hur medlemsstaterna och EU skulle samordna sig när det gäller antagandet av <NOBR>ILO-kon-</NOBR> ventioner finns ändå skäl att här i korthet redogöra förslaget.</P> <P class="p144 ft10">Förslaget innebar att kommissionen skulle utforma ett förslag till svar på det frågeformulär som ILO sänder ut ett år före arbetskonferensen och som rör innehållet på den kommande konferensen. I frågor där kompetensen på området som frågorna rör är delad mellan medlemsstaterna och EU skulle medlemsstaterna anta gemensamma svar på grundval av kommissionens förslag. Medlemsstaterna skulle ansvara för att förhandla med arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanterna i varje enskilt land. Ett gemensamt svar skulle sedan antas i rådet och skickas till ILO av kommissionen.</P> <P class="p74 ft10">Kommissionen skulle vidare enligt förslaget lämna ett förslag till beslut till rådet som gav EU rätt att delta i förhandlingarna i ILO genom medlemsstaterna. EU:s medlemsstater skulle med hjälp av en särskilt inrättad kommitté samordna sina ståndpunkter i förhandlingen och yttra sig enligt den samordnade ståndpunkten. En konvention skulle enligt det föreslagna förfarandet inte kunna antas av medlemsstaterna på annat sätt än att rådet fattade ett beslut om att</P> <P class="p343 ft42"><SPAN class="ft41">36 </SPAN>COM (94) 2 final.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">134</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft11">bemyndiga medlemsstaterna att ratificera konventionen. Ett sådant beslut skulle baseras på ett förslag från kommissionen och involvera hörandet av Europaparlamentet. Därefter skulle medlemsstaterna självständigt ta ställning till om konventionen skulle ratificeras. Kommissionen skulle tillsändas en kopia av ratifikationen. Om det skulle behövas kunde kommissionen lägga fram ett förslag om att också EU ska införliva konventionen.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">5.5.5</SPAN><SPAN class="ft46">Förfarande vid nya konventionsåtaganden</SPAN></P> <P class="p93 ft10">När nya konventioner antas tillämpas ett särskilt förfarande inom EU för att pröva om konventionen är förenlig med <NOBR>EU-rätten</NOBR> och bemyndiga medlemsstaterna att ratificera konventionen. Förfarandet innebär att kommissionen lämnar ett förslag till rådets beslut om att bemyndiga medlemsstaterna att ratificera den aktuella konventionen. Förslaget antas med stöd av en analog tillämpning av artikel 218.6 <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> (som egentligen tar sikte på förfarandet som ska tillämpas när EU ska ingå internationella åtaganden). Europaparlamentets godkännande krävs om konventionen t.ex. gäller ett område som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet, som är fallet när det gäller upphandlingsregler och på det socialpolitiska och arbetsrättsliga området. Frågan förhandlas sedan i rådet och antas i normalfallet med kvalificerad majoritet. Genom beslutet bemyndigas medlemsstaterna att ratificera konventionen.</P> <P class="p13 ft10">I sitt förslag till rådsbeslut om bemyndigande analyserar kommissionen den aktuella konventionens materiella innehåll och <NOBR>EU-rätten</NOBR> på samma område och fastställer i vilken mån dessa regler är förenliga med varandra. Om konventionens innehåll avser ett område där fullständig harmonisering skett och där EU därför ensam är behörig att ingå internationella förpliktelser har medlemsstaterna inte befogenhet att ratificera konventionen utan att ett rådsbeslut fattas som bemyndigar medlemsstaterna att i EU:s intresse underteckna konventionen. Ett exempel på detta är rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse bli parter i Internationella sjöfartsorganisationens</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">135</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft12">internationella konvention om normer för utbildning, certifiering och vakthållning för personal ombord på fiskefartyg.<SPAN class="ft80">37</SPAN></P> <P class="p290 ft14">Det senaste exemplet som avser en <NOBR>ILO-konvention</NOBR> avser ILO:s konvention nr 189 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare.<SPAN class="ft40">38 </SPAN>I kommissionens förslag till beslut och i rådets beslut<SPAN class="ft40">39 </SPAN>konstateras att de flesta bestämmelser i konventionen omfattas av unionens regelverk och att konventionens bestämmelser om skydd för migrerande arbetstagare kan påverka den fria rörligheten för arbetstagare, dvs. ett område där ingåendet av internationella avtal omfattas av unionens exklusiva befogenhet. Det konstateras därmed att delar av konventionen, erkännande av yrkeskvalifikationer, omfattas av EU:s exklusiva befogenhet och att medlemsstaterna inte kan göra åtaganden utanför ramarna för unionens institutioner beträffande dessa delar. Eftersom det rör sig om en konvention som endast stater kan vara parter i konstateras att EU inte kan ratificera den för medlemsstaternas räkning. I stället ska EU och medlemsstaterna samarbeta. Beslutet innebär att medlemsstaterna bemyndigas att ratificera konventionen vad gäller de delar som faller inom unionens befogenhet. I de delar som faller utanför EU:s befogenhet behövs inget bemyndigande. Där har EU:s medlemsstater själva rätt att bestämma om de vill ratificera en konvention. Som tidigare nämnts kan EU, oavsett befogenhet, dock aldrig tvinga en medlemsstat att ratificera en konvention.</P> <P class="p344 ft58"><SPAN class="ft50">37</SPAN><SPAN class="ft63">Rådets beslut (EU) 2015/799 av den 18 maj 2015 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse bli parter i Internationella sjöfartsorganisationens internationella konvention om normer för utbildning, certifiering och vakthållning för personal ombord på fiskefartyg, EUT L 127, 22.5.2015, s. </SPAN><NOBR>20–21.</NOBR></P> <P class="p156 ft55"><SPAN class="ft50">38</SPAN><SPAN class="ft62">Decent work for domestic workers.</SPAN></P> <P class="p89 ft55"><SPAN class="ft50">39</SPAN><SPAN class="ft54">Rådets beslut 2014/51/EU av den 28 januari 2014 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention från 2011 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare (konvention nr 189), EUT L 32, 1.2.2014, s. </SPAN><NOBR>32–32.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">136</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft11">Ett antal medlemsländer har dock framfört missnöje mot den ovan beskrivna ordningen. Som exempel kan nämnas att bl.a. Tyskland rörande ett förslag till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i EU:s intresse ratificera ett protokoll till ILO:s konvention nr 29 om tvångsarbete uttalat att landet anser sig ha rätt att ratificera protokollet utan ett bemyndigande från EU.<SPAN class="ft47">40 </SPAN>Protokollet innebar att konventionen anpassades till nya former av tvångsarbete, till exempel människohandel.</P> <P class="p175 ft16"><SPAN class="ft16">5.5.6</SPAN><SPAN class="ft46">Förfarande vid äldre konventionsåtaganden</SPAN></P> <P class="p224 ft11">När det gäller äldre konventioner tillämpas i princip samma förfarande som beskrivits ovan för nya konventioner. Kommissionen lämnar förslag till att medlemsstaterna ska bemyndigas ratificera en konvention och rådet fattar beslut om detta. Till skillnad från vad som gäller för nya konventioner när kommissionen lämnar förslag i samband med antagandet finns ingen given tidpunkt för när kommissonen ska föreslå att medlemsstaterna ska bemyndigas att ratificera en äldre konvention. Kommissionen kan lägga fram förslag antingen på sitt eget initiativ eller efter initiativ från t.ex. en medlemsstat.</P> <P class="p13 ft37">Förfarandet har tillämpats i åtminstone ett fall. På begäran av Finlands regering föreslog kommissionen 2012 att medlemsstaterna skulle bemyndigas att ratificera ILO:s konvention nr 170 om säkerhet vid användning av kemiska produkter i arbetslivet från 1990.<SPAN class="ft61">41 </SPAN>Förslaget grundades på artikel 218.6 i <NOBR>EUF-fördraget,</NOBR> som analogt är tillämplig, jämförd med artikel 114 i <NOBR>EUF-fördraget,</NOBR> som utgör den rättsliga grunden för unionens lagstiftning om tillnärmning av lagarna på området för klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.</P> <P class="p345 ft98"><SPAN class="ft50">40</SPAN><NOBR><SPAN class="ft97">A-punktsnot</SPAN></NOBR> från Rådets generalsekretariat till rådet, Förslag till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens konvention om tvångsarbete från 1930, vad gäller frågor som rör straffrättsligt samarbete och förslag till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens konvention om tvångsarbete från 1930, vad gäller frågor som rör socialpolitiken, Bryssel den 26 februari 2015 (OR. en) 6426/15 Interinstitutionellt ärende: 2014/0258 (NLE) 2014/0259 (NLE).</P> <P class="p187 ft52"><SPAN class="ft50">41</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag till Rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention från 1990 om säkerhet vid användning av kemiska produkter i arbetslivet (konvention nr 170), COM/2012/0677 final.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">137</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft11">I förslaget erinrade kommissionen om att konventionen tillhör de <NOBR>ILO-konventioner</NOBR> som ILO har klassificerat som aktuella och som därför aktivt bör främjas. Kommissionen anförde att EU har åtagit sig att främja agendan för rimliga arbetsförhållanden, både internt och i sina yttre förbindelser. Arbetsnormer är en central del i begreppet rimliga arbetsförhållanden. Att medlemsstaterna ratificerar <NOBR>ILO-konventioner</NOBR> skulle därför enligt kommissionen sända en viktig signal om samstämmigheten i unionens politik för att förbättra arbetsnormerna i hela världen. Kommissionen anförde slutligen i sitt förslag att alla rättsliga hinder därför bör avlägsnas på <NOBR>EU-nivå</NOBR> för att medlemsstaterna ska kunna ratificera dessa konventioner, vilkas innehåll inte ger anledning till oro med hänsyn till unionens gällande regelverk.</P> <P class="p241 ft10">Därefter konstaterade kommissonen att kemikaliesäkerhet är en viktig fråga även inom EU och att det antagits flera rättsliga instrument på området inom EU. Kommissionen erinrade om att domstolen redan 1993 (i yttrande 2/91) slagit fast att regleringsnivån avseende klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen och preparat var så hög att medlemsstaterna inte längre kunde agera självständigt inom utrikespolitiken i detta avseende. Kommissionen konstaterade dock att de allmänna principer som stadgas i konventionen inte står i motsats till <NOBR>EU-rätten</NOBR> och att det följer av artikel 19.8 i ILO:s stadgar att konventionen innehåller miniminormer, som innebär att det vid genomförandet på nationell nivå kan föreskrivas högre normer än enligt konventionen. Kommissionen konstaterade också att det inte finns någon motsättning mellan konventionen och minimikraven i unionens regelverk när det gäller bestämmelserna om arbetstagares hälsa och säkerhet.</P> <P class="p292 ft14">Kommissionen konstaterade vidare i sitt förslag att delar av konventionen omfattas av EU:s befogenhet när det gäller möjligheten att ratificera konventionen och att endast medlemsstaterna kan ratificera konventionen. När ämnet för ett avtal till en del omfattas av unionens befogenhet och till en del av medlemsstaternas befogenhet måste unionens institutioner och medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att på bästa sätt säkerställa samarbete vid ratificeringen av konventionen och vid uppfyllandet av de förpliktelser som följer av denna konvention. Det konstaterades i förslaget att rådet därför tidigare när det gäller</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">138</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p347 ft14"><NOBR>ILO-konventioner</NOBR> har bemyndigat medlemsstaterna att i unionens intresse ratificera de delar som omfattas av unionens behörighet.</P> <P class="p348 ft12">Rådet beslutade 2014 att bemyndiga medlemsstaterna att ratificera konventionen i enlighet med kommissionens förslag.<SPAN class="ft80">42</SPAN></P> <P class="p349 ft79"><SPAN class="ft38">5.6</SPAN><SPAN class="ft78">Befogenhet att ratificera ILO:s konvention nr 94 för en medlemsstat i EU</SPAN></P> <P class="p350 ft37"><SPAN class="ft70">Bedömning: </SPAN>Oavsett om befogenheten att ratificera ILO:s konvention nr 94 är exklusiv för EU eller delad mellan medlemsstaterna och EU måste ett övervägande om ratificering ske i nära samarbete med EU. Ett sådant nära samarbete innebär att en medlemsstat måste bemyndigas av EU att ratificera konventionen.</P> <P class="p351 ft10">När det gäller <NOBR>ILO-konventioner</NOBR> i allmänhet kan påminnas om att endast stater kan ratificera dessa. Vid ratifikation av konventioner som avser ett område där befogenheten är delad mellan EU och medlemsstaterna måste ett nära samarbete ske mellan dessa. Har EU exklusiv befogenhet på området innebär det att en medlemsstat som vill ratificera en konvention inte kan göra det utan att EU bemyndigar medlemsstaten att ratificera konventionen på EU:s vägnar. EU kan ha exklusiv befogenhet att ingå en konvention även om endast medlemsstater formellt sett kan ratificera den.</P> <P class="p22 ft11">Utredningen anser att en analys av i vilken mån EU eller medlemsstaterna har befogenhet att ingå ett internationellt avtal måste ta sin utgångspunkt i frågan om intern befogenhet. EU har endast de befogenheter som tilldelats unionen i fördraget. Ger fördraget inte möjlighet för EU att anta regler saknar EU befogenhet på området. EU kan då inte heller ha extern befogenhet på ett sådant område.</P> <P class="p56 ft14">ILO:s konvention nr 94 rör huvudsakligen offentlig upphandling som är ett område som till stor del är reglerat på <NOBR>EU-nivå,</NOBR> bl.a. genom upphandlingsdirektiven. Vissa av konventionens regler</P> <P class="p352 ft55"><SPAN class="ft41">42 </SPAN>Rådets beslut 2014/52/EU av den 28 januari 2014 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention från 1990 om säkerhet vid användning av kemiska produkter i arbetslivet (konvention nr 170), EUT L 32, 1.2.2014, s. <NOBR>33–33.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">139</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft10">faller enligt utredningens bedömning dock snarare inom det arbetsrättsliga och sociala området än inom det upphandlingsrättsliga området. Detta gäller särskilt frågorna om arbetarskydd och välfärdsåtgärder och reglerna om information och om att löner och arbetstid ska registreras (artikel 3 och 4 i konventionen). När det gäller dessa frågor är det utredningens bedömning att befogenheten får anses vara delad mellan EU och medlemsstaterna.</P> <P class="p68 ft10">På det arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga området beror medlemsstaternas befogenhet att reglera frågor på i vilket avseende EU har utnyttjat sin möjlighet att reglera området eller i vilken mån den avstått från detta. Har EU inte utnyttjat möjligheten tillkommer den medlemsstaterna. På det arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga området kan dessutom endast minimiregler antas av EU.</P> <P class="p74 ft10">Eftersom EU inte har lagstiftat om registrering av löner och arbetstid och endast har antagit minimiregler på området som rör arbetstagares arbetsmiljö tillkommer kompetensen i dessa delar fortfarande medlemsstaterna. Av <NOBR>EU-domstolens</NOBR> yttrande 2/91 framgår att den externa befogenheten anses delad om EU har befogenhet i vissa frågor och medlemsstaten i andra och det rör ett område där både <NOBR>EU-rätten</NOBR> och konventionen innebär att minimiregler kan antas.<SPAN class="ft43">43 </SPAN>Detta har också bekräftats i yttrande 1/03.<SPAN class="ft43">44</SPAN></P> <P class="p86 ft11">ILO:s konventioner innehåller alltid miniminormer, dvs. det är alltid tillåtet med mer förmånliga regler för arbetstagarna (artikel 19.8 i ILO:s stadgar). Detta gäller även ILO:s konvention nr 94. Inget hindrar att medlemsstaterna vid en ratifikation av konventionen går längre i skyddet av arbetstagare. Eftersom konventionen i vissa delar avser ett område där både unionsrätten och konventionens egna regler innehåller miniminivåer och eftersom konventionen rör ett område där befogenheten i fördraget är delad mellan medlemsstaterna och EU anser utredningen att EU inte kan anses ha exklusiv befogenhet att ingå internationella överenskommelser inom detta område. Redan på den grunden skulle alltså EU och medlemsstaterna ha delad befogenhet att ingå konventionen.</P> <P class="p353 ft58"><SPAN class="ft50">43</SPAN><SPAN class="ft63">Yttrandet 2/91 rörde frågan om ratificering av ILO:s konvention nr 170, se mer om fallet i avsnitt 5.4.4.</SPAN></P> <P class="p156 ft42"><SPAN class="ft50">44</SPAN><SPAN class="ft60">Yttrande 1/03, p. 123.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">140</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p330 ft11">Eftersom konventionen till största delen rör upphandlingsrelaterade frågor är det inte uteslutet att EU trots det ovan angivna skulle anse att hela konventionen får anses röra upphandlingsrättens område. Det är därför relevant att närmare utreda befogenheten även i detta fall.</P> <P class="p22 ft11">Upphandlingsdirektivens regelverk syftar till en harmonisering av upphandlingsproceduren. Det är därför uteslutet att en medlemsstat skulle ha exklusiv kompetens att ratificera konventionen. Frågan är i stället om kompetensen även på detta område är delad mellan EU och medlemsstaterna eller om den ensam tillkommer EU, dvs. om EU har exklusiv befogenhet.</P> <P class="p57 ft14">För att avgöra detta måste konventionens artiklar analyseras i materiellt hänseende i förhållande till <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Utredningen har i denna del, som framgått i kapitel 3, konstaterat att ILO:s konvention nr 94 inte står i konflikt med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Även om de båda regelverken inte står i strid med varandra rör reglerna emellertid i stor utsträckning ett område som regleras av <NOBR>EU-regler</NOBR> som syftar till en harmonisering. Ett genomförande av konventionen skulle på grund av detta kunna inverka på gemenskapsbestämmelserna på ett sätt som medför att rätten att ingå internationella avtal på det området tillkommer EU och inte medlemsstaterna. Ett genomförande av konventionen skulle också kunna göras på ett sätt som inte är förenligt med <NOBR>EU-rätten,</NOBR> vilket kan innebära att unionsrätten påverkas. Detta utgör ett argument för att EU skulle kunna anses ha exklusiv befogenhet att ingå konventionen. Är det fråga om exklusiv befogenhet för EU i ett fall där endast medlemsstaterna kan ratificera konventioner, såsom är fallet med ILO:s konventioner, innebär det att en medlemsstat som överväger en ratificering måste göra det i nära samarbete med EU.</P> <P class="p56 ft14">Oberoende av om kompetensen skulle vara delad eller exklusiv måste frågan om ratifikation hanteras genom ett nära samarbete mellan Sverige och EU. Det sätt på vilket Sverige måste agera i förhållande till EU inför en ratifikation är därför enligt utredningens bedömning densamma oavsett om befogenheten att ratificera konventionen är delad eller exklusiv för EU.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">141</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft16"><SPAN class="ft16">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft46">Vad innebär ett nära samarbete?</SPAN></P> <P class="p275 ft10">Vad ett nära samarbete innebär har berörts i några yttranden från <NOBR>EU-domstolen.</NOBR> I yttrandet 2/91 anges att medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa samarbete både när det gäller antagande, ratificering och genomförande av konventionerna. Domstolen uttalade vidare att samarbetet är än mer viktigt när det gäller ILO:s konventioner eftersom EU själv inte kan ingå dessa konventioner. I mål <NOBR>C-25/94</NOBR> finns också uttalanden rörande ett nära samarbete.<SPAN class="ft43">45 </SPAN>I målet fanns en given ordning för hur samarbetet skulle gå till. Domstolen uttalade att samarbetsskyldigheten innebar att den aktuella ordningen skulle följas. Frågan har ställts om detta innebär en skyldighet att formalisera samarbete mellan EU och medlemsstaterna t.ex. när det gäller ILO.<SPAN class="ft43">46</SPAN></P> <P class="p280 ft11">När det gäller ingåendet av nya konventioner finns som beskrivits en ordning för hur samarbetet ska gå till (se avsnitt 5.5.5). Den processen innebär i princip att rådet, efter förslag från kommissionen, bemyndigar EU:s medlemsstater att ingå konventionen om den har ansetts förenlig med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Gäller det äldre konventioner tillämpas samma ordning. Efter förslag från kommissionen fattar rådet beslut om att bemyndiga en medlemsstat att ratificera en konvention.</P> <P class="p68 ft10">Utredningen har träffat tjänstemän på kommissionen för att ta reda på hur en medlemsstat ska gå tillväga om staten vill ratificera en äldre konvention.<SPAN class="ft43">47 </SPAN>Precis som var fallet när det gällde kemikaliekonventionen nr 170 (se avsnitt 5.5.6) kan en medlemsstat vända sig till kommissonen och föreslå att kommissionen ska lämna ett förslag till ett beslut om att medlemsstaterna ska bemyndigas att ratificera konventionen. En sådan begäran bör innehålla bakgrunden till varför staten är intresserad av att ratificera konventionen och en beskrivning av hur konventionen kommer att genomföras. Det är naturligtvis av största vikt att det klargörs att ett genomförande kan ske med respekt för <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Möjligen kan en sådan begäran ges en större tyngd om den framställs av flera medlemsstater gemensamt.</P> <P class="p280 ft12">Kommissionen har dock en självständig rätt att lägga förslag. Det är därför inte säkert att kommissionen på grund av en sådan</P> <P class="p145 ft55"><SPAN class="ft50">45</SPAN><SPAN class="ft62">Kommissionen mot rådet, </SPAN><NOBR>C-25/94,</NOBR> EU:C:1996:114.</P> <P class="p88 ft55"><SPAN class="ft50">46</SPAN><SPAN class="ft62">Piet Eeckhout, EU External Relations Law, 2:a uppl., 2011, s. 246.</SPAN></P> <P class="p88 ft42"><SPAN class="ft50">47</SPAN><SPAN class="ft60">Se avsnitt 1 för information om detta möte.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">142</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p16 ft28">Medlemskapet i EU och möjligheten att ingå internationella avtal</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft14">begäran faktiskt lägger ett förslag. Kommissionen kommer sannolikt först själv utreda hur konventionen förhåller sig till <NOBR>EU-rätten.</NOBR> En utgångspunkt, som också framgår av förslaget till beslut rörande kemikaliekonventionen, är att kommissionen anser att ILO:s konventioner som anses relevanta bör ratificeras av EU:s medlemsstater och att EU ska underlätta för detta. Detta gäller i vart fall för, som det anges i nämnda förslaget, ”konventioner, vilkas innehåll inte ger anledning till oro med hänsyn till unionens gällande regelverk”. Det är därför enligt utredningens bedömning sannolikt att kommissionen inte skulle lägga fram ett förslag om kommissionen efter sin analys skulle finna att konventionens regler kan komma i konflikt med <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p57 ft37">Innan en medlemsstat vänder sig till EU med en begäran om ett beslut om bemyndigande bör enligt utredningens bedömning särskilda överväganden göras när det rör en äldre konvention som flera medlemsstater redan ratificerat före sitt inträde i EU. Som utredningen konstaterat bör konventionen, särskilt efter avgörandet i Regio Post, kunna genomföras på ett sätt som är förenligt med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Det kan emellertid inte uteslutas att EU, när konventionen analyseras i förhållande till <NOBR>EU-rätten,</NOBR> skulle finna att det finns spänningar mellan konventionen och <NOBR>EU-rätten</NOBR> eller i vart fall att konventionen måste genomföras på ett sätt som är konformt med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> För medlemsstater som redan ratificerat konventionen skulle en sådan bedömning kunna innebära att det står klart att deras genomförande av konventionen inte är fullt förenligt med fördragen på det sätt som avses i artikel 351 <NOBR>EUF-fördraget.<SPAN class="ft61">48</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> </SPAN>Ett sådant tydliggörande kan föranleda att en sådan medlemsstat måste ändra sitt genomförande av den i nationell rätt eller som en yttersta åtgärd säga upp konventionen.</P> <P class="p354 ft55"><SPAN class="ft41">48 </SPAN>En analys som gjorts på uppdrag av Kommissionen pekar i den riktningen, se Analysis – in the light of the European Union acquis – of ILO up to date Conventions. Den ger dock inte uttryck för kommissionens officiella ståndpunkt i frågan. Relevansen av analysen kan också ifrågasättas efter att de nya <NOBR>EU-direktiven</NOBR> på upphandlingsområdet trätt i kraft och efter avgörandet i målet Regio Post.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">143</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_144"> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p355 ft77"><SPAN class="ft9">6</SPAN><SPAN class="ft76">Sammanfattande slutsatser avseende ILO:s konvention nr 94</SPAN></P> <P class="p81 ft38"><SPAN class="ft38">6.1</SPAN><SPAN class="ft39">Inledning</SPAN></P> <P class="p306 ft11">Enligt utredningens kommittédirektiv ska utredaren analysera de unionsrättsliga förutsättningarna för Sverige att ratificera ILO:s konvention nr 94. Om konventionen bedöms kunna ratificeras av Sverige ska utredningen föreslå hur bestämmelserna i den nya upphandlingslagstiftningen ska anpassas till konventionen. Enligt direktiven ska utredaren utgå från att konventionen ska ges en så bred tillämpning som möjligt. Oavsett om Sverige kan ratificera konventionen eller inte ska utredaren analysera vilket unionsrättsligt utrymme det finns för att så långt möjligt anpassa upphandlingslagarna till konventionen. Utredaren ska även beakta hur en anpassning av bestämmelserna förhåller sig till den svenska arbetsmarknadsmodellen. I detta avsnitt sammanfattas de slutsatser som framkommit i betänkandet i den del som rör ILO:s konvention nr 94.</P> <P class="p92 ft38"><SPAN class="ft38">6.2</SPAN><SPAN class="ft39">Konventionens relevans</SPAN></P> <P class="p356 ft14">Sverige är, har varit och ska enligt regeringen vara en tydlig röst i världen för mänskliga rättigheter. Målet för arbetet med mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik är att bidra till att de rättigheter som slagits fasts i FN och i andra internationella fora ska komma alla människor till del.<SPAN class="ft40">1 </SPAN>Att främja och öka respekten för de mänsk-</P> <P class="p357 ft52"><SPAN class="ft71">1 </SPAN>Uppgifterna är hämtade i januari 2016 från regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, <NOBR>http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/manskliga-rattigheter-</NOBR> <NOBR>i-svensk-utrikespolitik</NOBR></P> <P class="p358 ft27">145</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Sammanfattande slutsatser avseende ILO:s konvention nr 94</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft12">liga rättigheterna, inklusive de ekonomiska och sociala rättigheterna, är en prioriterad uppgift för utrikesförvaltningen.</P> <P class="p290 ft10">Regeringen har vid ett flertal tillfällen, bl.a. i budgetpropositionen för 2015, uttryckt att ILO:s konvention nr 94 ska ratificeras. Riksdagen har också vid flera tillfällen behandlat frågan om ratifikation av konventionen och bl.a. tillkännagett för regeringen som sin mening att konventionen bör ratificeras.<SPAN class="ft43">2 </SPAN>Att ratificera konventionen skulle således vara i linje med Sveriges förhållningssätt till mänskliga rättigheter och uppfylla regeringens avsikt i detta avseende.</P> <P class="p68 ft10">Trots att konventionen antogs redan 1949 har den fortfarande bedömts vara relevant inom ILO och bland dess medlemsstater. Konventionens aktualitet förstärks av att det vid arbetskonferensen i juli 2007 antogs en slutsats om att ILO bör uppmuntra ratificering av konventionen. Så sent som sommaren 2015 antog arbetskonferensen enhälligt en resolution genom vilken medlemsstaterna uppmanas att ratificera och effektivt genomföra konventionen (se avsnitt 2.3).</P> <P class="p75 ft38"><SPAN class="ft38">6.3</SPAN><SPAN class="ft39">Förutsättningarna för en svensk ratificering</SPAN></P> <P class="p61 ft10">Konventionen måste genomföras i sin helhet. Det är således inte möjligt att t.ex. endast välja att genomföra de delar som överensstämmer med rådande svenska förhållanden. Mot bakgrund av den analys som gjorts i detta betänkande kan konstateras att svensk rätt måste anpassas om Sverige ska kunna ratificera konventionen. Genomförandet måste även ske på ett sätt som är förenligt med upphandlingsdirektiven, utstationeringsdirektivet och <NOBR>EU-rätten</NOBR> i övrigt.</P> <P class="p144 ft14">Oaktat möjligheten att anpassa svensk rätt till konventionen måste EU:s respektive Sveriges, i egenskap av medlemsstat i EU, befogenhet att ingå internationella avtal beaktas. Enligt utredningens bedömning måste en ratifikation ske i nära samarbete med EU. Utredningen har funnit att ett nära samarbete när det gäller ratifikation av en <NOBR>ILO-konvention</NOBR> innebär att rådet för EU:s del bemyndigar medlemsstaterna att ratificera konventionen. Det kan antas att kommissionen lägger ett förslag till ett sådant beslut först efter att kommissionen har klarlagt att konventionen kan genomföras med respekt för <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p359 ft42"><SPAN class="ft41">2 </SPAN>Bet. 2005/06:AU3 och rskr. 2005/06:174 samt bet. 2010/11:AU10 och rskr. 2010/11:299.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">146</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td59"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p16 ft28">Sammanfattande slutsatser avseende ILO:s konvention nr 94</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft16"><SPAN class="ft16">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft99">De upphandlingsrättsliga förutsättningarna för ratifikation</SPAN></P> <P class="p360 ft14">Utredningen anser att det är förenligt med upphandlingsdirektiven att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor i form av arbetsklausuler. Vid en ratifikation måste det införas bestämmelser om arbetsklausuler i den svenska upphandlingslagstiftningen.</P> <P class="p11 ft11">Det förslag som utredningen lämnade i sitt delbetänkande tillgodoser i stora delar konventionens krav på användningen av arbetsklausuler. Den större justering som måste göras i förslaget för att anpassa det till konventionen är att obligatoriet att använda arbetsklausuler måste gälla för alla statliga myndigheter i alla offentliga upphandlingar.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft46">De arbetsrättsliga förutsättningarna för ratifikation</SPAN></P> <P class="p93 ft10">Som framgår redan av utredningens tidigare delbetänkande är det komplicerat att införa bestämmelser om villkor enligt kollektivavtal i offentlig upphandling med hänsyn till hur den svenska arbetsmarknadsmodellen är utformad.<SPAN class="ft43">3 </SPAN>Detta beror huvudsakligen på att upphandlingsregelverket ställer krav på bl.a. öppenhet medan svenska kollektivavtal normalt sett inte är tillgängliga för andra än de avtalsslutande parterna och deras medlemmar. Därtill är avtalen ibland svåra att tolka för andra än avtalsparterna och innehåller inte alltid tydliga uppgifter om lön. De svårigheter som uppmärksammades i delbetänkandet rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen och användningen av särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor är desamma som om konventionen skulle genomföras eftersom det i båda fallen är fråga om offentlig upphandling och arbetsvillkor hämtade ur svenska kollektivavtal. Konsekvenserna för den svenska arbetsmarknadsmodellen och lönebildningen är därför i huvudsak också desamma.</P> <P class="p147 ft11">Även om ett genomförande av konventionen innebär en del nyheter i förhållande till den nuvarande ordningen på arbetsmarknaden är det, som framgått av kapitel 4, utredningens uppfattning att konventionen kan genomföras med respekt för den svenska modellen.</P> <P class="p361 ft42"><SPAN class="ft41">3 </SPAN>Se SOU 2015:78.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">147</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Sammanfattande slutsatser avseende ILO:s konvention nr 94</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft38">6.4</SPAN><SPAN class="ft39">Sammanfattande slutsatser</SPAN></P> <P class="p67 ft14">Utredningen kan konstatera att det för närvarande råder en viss osäkerhet kring om och i så fall hur arbetsrättsliga hänsyn kommer att regleras i den kommande upphandlingslagstiftningen. Som framgått av avsnitt 4.4.1 innebär redan det förslag som utredningen presenterade den 1 september 2015 att arbetsrättsliga villkor kan beaktas i svensk upphandling.</P> <P class="p68 ft37">En ratifikation av konventionen väcker dock en mängd nya frågor som måste lösas av lagstiftaren. Det rör frågor på såväl strukturell nivå såsom hur den svenska arbetsmarknaden är reglerad som upphandlingsrättsliga frågor rörande konventionens tillämpningsområde vid genomförande i svensk rätt. Vad gäller den senare frågan kan som exempel nämnas obligatoriets räckvidd och om möjliga undantag kan införas, t.ex. genom tröskelvärden. Med hänsyn till att det för närvarande inte är klarlagt hur den kommande lagstiftningen kommer att reglera möjligheterna att ta arbetsrättsliga hänsyn i offentlig upphandling har det inte varit ändamålsenligt för utredningen att ta ställning till alla de frågor som ett eventuellt genomförande av konventionen väcker. Utredningen har därför valt att inte lämna några konkreta lagförslag.</P> <P class="p96 ft11">Utredningen konstaterar att arbetsklausuler kan användas i offentlig upphandling utan att konventionen ratificeras. Konventionen utvidgar inte utrymmet att ställa arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. De begränsningar som finns för att ställa sådana villkor följer av nationella förhållanden och <NOBR>EU-rätten</NOBR> och påverkas inte av om konventionen ratificeras eller inte.</P> <P class="p68 ft10">En ratifikation innebär ett långsiktigt åtagande att uppfylla konventionens krav eftersom konventionen endast kan sägas upp vart tionde år räknat från då konventionen trädde i kraft 1952. Det innebär också en regelbunden uppföljning av förpliktelserna enligt konventionen eftersom en medlemsstat är rapporteringsskyldig till ILO. Dessa omständigheter måste också beaktas inför en ratifikation.</P> <P class="p68 ft10">Sammanfattningsvis är det utredningens bedömning att mervärdet för svenska förhållanden med att ratificera konventionen framstår som begränsat. Oaktat detta är det utredningens bedömning att en ratifikation är en kraftfull och tydlig markering för att Sverige tar aktiv ställning för goda arbetsvillkor och ställer sig bakom de grundläggande normer och värderingar som avspeglas i ILO:s</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">148</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td59"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p16 ft28">Sammanfattande slutsatser avseende ILO:s konvention nr 94</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft10">normsystem. Utredningen förordar därför en ratifikation. Den bedömer att ett arbete bör initieras i <NOBR>ILO-kommittén</NOBR> för att diskutera en ratificering av konventionen och att Sverige därefter bör inleda ett samarbete med kommissionen och närmare diskutera denna fråga.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">149</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_150"> </DIV> <DIV id="page_151"> <P class="p362 ft9">DEL 2</P> <P class="p363 ft77">Internationell jämförelse av sociala villkor i offentlig upphandling</P> </DIV> <DIV id="page_152"> </DIV> <DIV id="page_153"> <P class="p4 ft9">7 Internationell jämförelse</P> <P class="p62 ft38"><SPAN class="ft38">7.1</SPAN><SPAN class="ft39">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p72 ft11">I utredningens kommittédirektiv anges att utredaren ska kartlägga och redovisa hur sociala och arbetsmarknadsrelaterade krav används i andra nordiska länder och <NOBR>EU-länder</NOBR> som i detta hänseende är jämförbara med Sverige. Detta för att stärka den strategiska användningen av offentlig upphandling.</P> <P class="p11 ft11">Utredningen har valt att låta kartläggningens fokus ligga på arbetsmarknadsrelaterade hänsyn. Utredningens avsikt har varit att beskriva något eller några konkreta exempel i varje utvalt land samt att beskriva den rättsliga regleringen rörande just arbetsmarknadsrelaterade hänsyn. Mot bakgrund av den knappa utredningstiden har utredningen valt exempel som kan bedömas som relevanta för Sverige och svenska förhållanden.</P> <P class="p12 ft14">Utredningens avsikt har inte varit att ge en uttömmande och fullständig beskrivning av rättsliga förhållanden och möjligheten att använda arbetsmarknadsrelaterade hänsyn i offentlig upphandling i de utvalda länderna. Beskrivningen av förhållandena i de olika länderna skiljer sig därför åt. I vissa fall ligger fokus på de aktuella exemplen och i andra fall får den rättsliga och politiska bakgrunden ett större utrymme. Skillnaderna beror till viss del på tillgången till relevant material. Där utredningen haft tillgång till material som utvärderar effekterna av användningen av sociala hänsyn i upphandling redovisas också detta.</P> <P class="p147 ft11">Arbetsmarknadsrelaterade hänsyn i offentlig upphandling kan vara att den upphandlande myndigheten uppställer villkor om att leverantören ska anställa arbetstagare som står långt ifrån arbetsmarknaden, t.ex. långtidsarbetslösa eller personer med funktionsnedsättning. Det kan också vara villkor som underlättar för unga att etablera sig på arbetsmarknaden.</P> <P class="p364 ft27">153</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft37">I de exempel som utredningen redogör för har sociala hänsyn i de flesta fall ställts inom ramen för den ordinarie upphandlingsproceduren. Ett annat sätt att ta sociala hänsyn är genom användandet av reserverade kontrakt. Upphandlingsdirektiven<SPAN class="ft61">1 </SPAN>har bestämmelser, artikel 20 i <NOBR>LOU-direktivet,</NOBR> artikel 38 i <NOBR>LUF-direktivet</NOBR> och artikel 24 i <NOBR>LUK-direktivet,</NOBR> som medger att vissa leverantörer får särbehandlas på grund av sociala hänsyn. Enligt bestämmelserna kan deltagande i ett upphandlingsförfarande reserveras till vissa leverantörer, s.k. skyddade verkstäder och leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning och missgynnade personer. Vidare kan ett kontrakt villkoras med att detta ska fullgöras inom ramen för ett program med skyddad anställning. För båda dessa varianter gäller att minst 30 procent av arbetstagarna i verksamheterna är personer med funktionsnedsättning eller missgynnade personer.</P> <P class="p365 ft10">I vissa länder anses åtgärder som underlättar deltagande i offentlig upphandling för små och medelstora företag vara en del av sociala hänsyn. Därför finns sådana åtgärder med i redovisningen i vissa fall.</P> <P class="p112 ft10">Vid tiden för utredningens arbete med detta betänkande pågick fortfarande genomförandet av 2014 års upphandlingsdirektiv i de flesta medlemsstater. Det underlag som ligger till grund för detta avsnitt, såsom diverse politiska strategier och vägledningar som riktar sig till upphandlande myndigheter i de olika länderna, är utformade efter 2004 års upphandlingsdirektiv, om inte annat anges.</P> <P class="p66 ft38"><SPAN class="ft38">7.2</SPAN><SPAN class="ft39">Urval och metod</SPAN></P> <P class="p67 ft14">De länder som omfattas av redovisningen är Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Belgien och Storbritannien. De nordiska länderna liknar i många avseenden Sverige och är därför särskilt intressanta. De övriga länderna har valts eftersom utredningen där</P> <P class="p366 ft58"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, EUT L 94, 28.3.2014, s. <NOBR>65–242,</NOBR> Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG, EUT L 94, 28.3.2014, s. <NOBR>243–374</NOBR> och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner, EUT L 94, 28.3.2014, s. <NOBR>1–64.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">154</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft12">funnit goda exempel på hur arbetsmarknadsrelaterade villkor har använts i offentlig upphandling.</P> <P class="p91 ft11">För att få del av relevant underlag har utredningen vänt sig till forskare och myndigheter i olika länder med förfrågningar om erfarenheter och goda exempel. Vidare har utredningen träffat representanter från företag, organisationer och myndigheter i Danmark, Finland, Storbritannien och Belgien.</P> <P class="p11 ft11">Upphandlingsdirektiven reglerar huvudsakligen upphandlingsproceduren. Förenklat kan proceduren beskrivas i olika faser och varje fas har sin motsvarighet i regleringen i upphandlingsdirektiven. Det förekommer dock en stor spridning avseende de språkliga benämningarna avseende såväl faser som de kriterier som ställs. Även inom Sverige förekommer fler olika benämningar. Utredningen har valt att benämna faserna och kriterierna enligt följande, om inget annat särskilt anges.</P> <P class="p327 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">De tekniska specifikationerna (i vilken de faktiska kravspecifikationerna för kontraktsföremålet beskrivs).</SPAN></P> <P class="p228 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Urvalsfasen (i vilken anges kriterier för uteslutning och urval av anbudsgivare).</SPAN></P> <P class="p367 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Utvärderingsfasen (i vilken anges tilldelningsgrund och tilldelningskriterier).</SPAN></P> <P class="p119 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Kontrakt (med särskilda villkor för fullgörande av kontraktet).</SPAN></P> <P class="p175 ft38"><SPAN class="ft38">7.3</SPAN><SPAN class="ft39">Danmark</SPAN></P> <P class="p82 ft16"><SPAN class="ft16">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft46">Ramarna</SPAN></P> <P class="p93 ft10">Den danska upphandlingslagstiftningen innehåller inga uttryckliga bestämmelser om hur upphandlande myndigheter ska förfara när det gäller sociala villkor. Det är också frivilligt för myndigheterna att använda sådana villkor. Som en grundläggande princip vid användande av sociala klausuler gäller dock den s.k. följ- eller förklaraprincipen. Principen innebär att upphandlande myndigheter antingen måste använda sig av sociala klausuler om utbildnings- och praktikavtal i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">155</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p368 ft10">upphandlingar eller förklara varför de inte gör det.<SPAN class="ft43">2 </SPAN>Regionala och kommunala upphandlande myndigheter är sedan den 1 januari 2014 skyldiga att tillämpa följ- eller förklaraprincipen i upphandlingar där detta framstår relevant. Statliga myndigheter omfattas av skyldigheten sedan den 6 februari 2013. Förpliktelsen följer av finansloven<SPAN class="ft43">3 </SPAN>för 2013 och avtalen om kommunernas och regionernas ekonomi för 2014. För att skapa flera praktikplatser har regeringen i finansloven även fastslagit att sociala klausuler ska användas oftare inom staten.</P> <P class="p144 ft11">Den danska regeringen har genom upprättande av handlingsplaner för socialt ansvarstagande upphandling för åren <NOBR>2008–2012</NOBR> och 2012– 2015 samt genom en strategi<SPAN class="ft47">4 </SPAN>för smarta offentliga inköp tydliggjort en målsättning att det offentliga ska öka och främja socialt ansvarstagande vid offentlig upphandling. Ett flertal upphandlingsstödjande myndigheter har som ett led i detta arbete upprättat vägledningar m.m. för hur sociala hänsyn kan beaktas inom ramen för offentlig upphandling.</P> <P class="p297 ft11">Den danska regeringens handlingsplan för verksamheters sociala ansvar <NOBR>2012–2015</NOBR> har som ett mål att det offentliga ska främja socialt ansvarstagande. Regeringen vill därför:</P> <P class="p369 ft101"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft100">Utarbeta gemensamma offentliga riktlinjer för ansvarsfulla inköp i samarbete med kommuner och andra relevanta parter. Riktlinjerna ska fungera som ett praktiskt verktyg till hur och när socialt ansvar kan användas i samband med offentliga inköp.</SPAN></P> <P class="p232 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Öka det frivilliga användandet av sociala klausuler vid offentlig upphandling.</SPAN></P> <P class="p231 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Öka användandet av arbetsklausuler.</SPAN></P> <P class="p233 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Främja gröna inköp så att fler kommuner ställer obligatoriska miljömässiga krav i samband med inköp.</SPAN></P> <P class="p231 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Främja inköp i och utanför Danmarks gränser.</SPAN></P> <P class="p370 ft55"><SPAN class="ft53">2</SPAN><SPAN class="ft54">SKI, Guide: CSR, Regler, lovgivning, maerker, standarder og vejledning, August 2014, s. 8.</SPAN></P> <P class="p88 ft55"><SPAN class="ft53">3</SPAN><SPAN class="ft54">Regeringens årliga budget.</SPAN></P> <P class="p88 ft42"><SPAN class="ft53">4</SPAN><SPAN class="ft56">Regeringens strategi for intelligent offentligt indk</SPAN><SPAN class="ft6">ø</SPAN>b, den 31 december 2013.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">156</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft36">Statens og Kommunernes Indkøbs Service</P> <P class="p50 ft14">SKI är en central inköpsorganisation som genomför upphandlingar på uppdrag av den offentliga och halvoffentliga sektorn samt tar fram ramavtal på ett antal varu- och tjänsteområden. SKI grundades som ett offentlig ägt aktiebolag 1994 och ägs av staten (55 procent) och kommunerna (Kommunernes Landsforening)(45 procent). Syftet med SKI:s verksamhet är att effektivisera och professionalisera upphandling i Danmark.<SPAN class="ft40">5</SPAN></P> <P class="p11 ft11">Användare av SKI:s ramavtal kommer från alla delar av den offentliga sektorn såsom staten, regionala och kommunala organisationer och halvoffentliga företag.</P> <P class="p107 ft11">SKI har gett ut en vägledning som syftar till att ge en överblick över gällande regler, lagar och frivilliga avtal gällande <NOBR>CSR-området<SPAN class="ft47">6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft47"> </SPAN>inom ramen för inköp och offentlig upphandling.</P> <P class="p48 ft36">Udbudsportalen</P> <P class="p72 ft10">Udbudsportalen – Den ansvarlige indkøber, är en webbaserad tjänst som erbjuder offentliga upphandlande myndigheter och privata leverantörer vägledning, kunskap och verktyg rörande offentlig upphandling. Tjänsten är ett resultat av ett samarbete mellan Erhvervsstyrelsen, Byggestyrelsen och Kommunernes Landsforening.</P> <P class="p12 ft11">Udbudsportalen är en direkt följd av den danska regeringens handlingsplan för verksamheters sociala ansvar <NOBR>2012–2015</NOBR> (se ovan) i vilken uttryckligen anges att det ska utarbetas gemensamma riktlinjer för socialt ansvarstagande vid offentlig upphandling. Riktlinjerna är framtagna för offentliga upphandlare som vill ställa krav på socialt ansvar utifrån gällande rätt.</P> <P class="p12 ft10">På Udbudsportalen finns tillgång till kortare vägledningar men även hänvisningar till Konkurrenceog Forbrugerstyrelsens vägledningar. Udbudsportalen erbjuder vidare ett verktyg, Kontraktsautomaten, som hjälper till att formulera lämpliga sociala klausuler i en specifik upphandling. Användaren av Kontraktsautomaten får besvara ett antal frågor på webbplatsen som t.ex. vad som är syftet</P> <P class="p218 ft55"><SPAN class="ft50">5</SPAN><SPAN class="ft62">SKI:s webbplats, </SPAN><NOBR>http://www.ski.dk/viden/Sider/Fakta-om-SKI.aspx</NOBR></P> <P class="p109 ft42"><SPAN class="ft50">6</SPAN><SPAN class="ft60">CSR är en förkortning av det engelska Corporate Social Resposibility vilket kan översättas med ”verksamhetens sociala ansvar”.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">157</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft11">med den sociala klausulen, vilka målgrupper som omfattas och hur strikt leverantören ska vara bunden av klausulen. Därefter anger Kontraktsautomaten ett förslag till en social klausul som ska kunna användas i upphandlingen.</P> <P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft46">Sociala hänsyn i upphandlingsprocedurens olika faser</SPAN></P> <P class="p275 ft14">Den danska Konkurrenceog Forbrugerstyrelsen är en oberoende myndighet med ansvar för bl.a. tillsyn och rådgivning avseende offentlig upphandling.<SPAN class="ft40">7 </SPAN>Myndigheten har upprättat en promemoria<SPAN class="ft40">8 </SPAN>om huvudsakliga villkor för användande av sociala klausuler vid offentlig upphandling och en vägledning<SPAN class="ft40">9 </SPAN>avseende sociala hänsyn och miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Dokumenten riktar sig till upphandlande myndigheter och syftar till att ge en översikt över hur sociala hänsyn kan ställas i de olika faserna i upphandlingsprocessen. Detta avsnitt beskriver möjligheten att ta sociala hänsyn utifrån vad som framkommer i dessa dokument.</P> <P class="p154 ft11">När en myndighet bestämt sig för att ta sociala hänsyn i sin upphandling måste myndigheten avgöra i vilken eller vilka faser i upphandlingsproceduren detta lämpligen ska ske. Enligt vägledningen är det möjligt att ta sådana hänsyn i alla skeden i proceduren, dvs. i de tekniska specifikationerna, i urvalfasen, i utvärderingsfasen och i villkoren för kontraktets fullgörande.</P> <P class="p280 ft12">För att sociala hänsyn ska kunna tas gäller som grundläggande förutsättningar att hänsynen ska vara:</P> <P class="p316 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">knutna till kontraktsföremålet eller till kontraktets utförande,</SPAN></P> <P class="p371 ft101"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft100">överensstämma med </SPAN><NOBR>EU-rättens</NOBR> grundläggande bestämmelser och principer, i synnerhet principerna om <NOBR>icke-diskriminering,</NOBR> likabehandling, proportionalitet och öppenhet, och</P> <P class="p233 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">framgå av meddelande om upphandling eller förfrågningsunderlaget.</SPAN></P> <P class="p372 ft55"><SPAN class="ft53">7</SPAN><SPAN class="ft54">Se myndighetens webbplats </SPAN><NOBR>http://www.kfst.dk/Om-os/Opgaver</NOBR></P> <P class="p88 ft55"><SPAN class="ft53">8</SPAN><SPAN class="ft54">4 hovedbetingelser for anvendelse af sociale klausuler (kontraktvilkår) i udbud.</SPAN></P> <P class="p114 ft42"><SPAN class="ft53">9</SPAN><SPAN class="ft56">Sociale hensyn og miljohensyn ved offentlige indkob, Vejledning, 2014, Konkurrenceog Forbrugerstyrelsen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">158</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft36">Sociala hänsyn i kravspecifikationen</P> <P class="p373 ft11">Vid offentlig upphandling måste den upphandlande myndigheten först definiera vad som är kontraktsföremålet. Därefter måste myndigheten beskriva de nödvändiga krav som gäller för den vara, tjänst eller det arbete som ska levereras. Dessa krav ska framgå av de s.k. kravspecifikationerna. Avgörande för om ett socialt krav kan ställas i kravspecifikationerna är om kravet kan anses knutet till kontraktsföremålet. Det kan t.ex. vara krav på sociala hänsyn som tillgänglighet för personer med fysiska funktionshinder vid upphandling av lokal busstrafik, eller krav om att uniformer som köps till anställda inom myndigheten ska vara religionsneutrala och <NOBR>icke-anstötliga.</NOBR></P> <P class="p12 ft37">Som ett konkret exempel på sociala hänsyn i kravspecifikationen anges i vägledningen att en kommun önskar att en ny lekplats ska vara särskilt lämpad för barn med funktionshinder. Kontraktsföremålet är i detta fall ”köp av lekplats”. I kravspecifikationen kan den upphandlande myndigheten beskriva vilka närmare krav som lekplatsen ska uppfylla för att den ska anses vara särskilt lämpad för barn med funktionshinder. I kravspecifikationen kan den upphandlande myndigheten däremot inte ställa krav på att de arbetstagare som sysselsätts i byggandet av lekplatsen ska tillförsäkras vissa arbetsvillkor. Ett sådant krav kan inte anses ha en sådan koppling till kontraktsföremålet, dvs. köp av lekplats, att det kan ställas i kravspecifikationen.</P> <P class="p374 ft36">Sociala hänsyn i urvalsfalsen</P> <P class="p50 ft10">Som exempel på att ta sociala hänsyn i urvalsfasen anges i vägledningen en kommun som ska upphandla ett kontrakt rörande aktivering av långtidsarbetslösa. Kommunen kan begära dokumentation som visar att anbudsgivaren i sin verksamhet har erfarenhet av liknande situationer. Kommunen kan också begära in dokumentation om att verksamheten har personal som har erfarenhet av de aktuella frågorna. Kommunen kan däremot inte kräva att verksamheten har en generell policy gällande att t.ex. anställa långtidsarbetslösa.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">159</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft36">Sociala hänsyn i utvärderingsfasen</P> <P class="p95 ft11">Sociala hänsyn kan endast uppställas i denna fas om tilldelningsgrunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet används. Det sociala tilldelningskriteriet kan vidare endast användas om det:</P> <P class="p230 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">är knutet till kontraktsföremålet,</SPAN></P> <P class="p230 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">inte ger den upphandlande myndigheten obegränsad valfrihet,</SPAN></P> <P class="p375 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">uppfyller de grundläggande </SPAN><NOBR>EU-rättsliga</NOBR> principerna och</P> <P class="p233 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">framgår av meddelandet om upphandling och förfrågningsunderlaget.</SPAN></P> <P class="p376 ft14">Om en upphandlande myndighet har uppställt sociala krav i kravspecifikationen och där fastställt något eller flera lägsta krav för utförandet av uppdraget så är det vanligtvis möjligt att ställa dessa krav även i utvärderingsfasen (som ett tilldelningskriterium). Det betyder att en anbudsgivare kan få högre poäng vid utvärderingen om denne kan lämna ett bättre erbjudande än vad som är fastställt i de lägsta krav som följer av kravspecifikationerna.</P> <P class="p68 ft10">Som ett exempel anger vägledningen följande. En styrelse ska införskaffa ett nytt <NOBR>it-system</NOBR> och har i kravspecifikationen fastställt att systemet ska vara användarvänligt för personer med syn- och hörselnedsättning. Upphandlande myndighet kan i dessa fall uppställa ett tilldelningskriterium som ger poäng för ett anbud med en lösning som ger bättre resultat för personer med syn- och hörselnedsättning än det uppställda minimikravet. Anbudsgivarna kan alltså konkurera om en lösning som gör <NOBR>it-systemet</NOBR> mest användarvänligt för personer med dessa nedsättningar. I vägledningen anges att upphandlande myndigheter dock inte kan uppställa krav om att itsystemet utvecklats av personer som har syn- eller hörselnedsättning.</P> <P class="p112 ft11">Det är möjligt att ta sociala hänsyn genom tilldelningskriterium även om kravet inte varit en del av kravspecifikationerna. Det kan t.ex. vara fråga om en upphandlande myndighet som vill köpa produkter som uppfyller kraven för Fairtrade men är osäkra på omkostnaderna för sådana produkter eller om sådana produkter finns tillgängliga på marknaden. Genom att ta med hänsynen som tilldelningskriterium kan kravet vägas mot andra parametrar inklusive omkostnader.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">160</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft36">Sociala hänsyn som kontraktsvillkor</P> <P class="p224 ft11">Vägledningen hänvisar till upphandlingsdirektivens bestämmelse om kontraktsvillkor i vilken anges att kontraktsvillkoren kan röra sociala hänsyn.<SPAN class="ft47">10 </SPAN>En upphandlande myndighet kan ställa sådana villkor under förutsättning att villkoret:</P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">är knutet till kontraktsföremålet,</SPAN></P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">överensstämmer med de </SPAN><NOBR>EU-rättsliga</NOBR> principerna, och</P> <P class="p118 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">framgår av meddelandet om upphandlingen eller av förfrågningsunderlaget.</SPAN></P> <P class="p120 ft10">Enligt vägledningen finns det ofta ett intresse hos offentliga myndigheter att ställa sociala hänsyn som syftar till att tillgodose behov för vissa utsatta grupper i samhället som t.ex. långtidsarbetslösa eller praktikanter. Hänsynen kan formuleras antingen som förpliktande villkor eller som en uppmaning att anställa arbetstagare från utsatta grupper vid kontraktets utförande.</P> <P class="p147 ft11">Som exempel på en social klausul anger vägledningen följande klausul gällande anställning av elever eller praktikanter för utförande av kontraktet:</P> <P class="p377 ft18">Leverandøren skal sikre, at mindst X stillinger, der anvendes til at opfylde denne kontrakt, besættes med elever.</P> <P class="p378 ft4">Ved elever forstås en arbejdstager, med hvem leverandøren eller dennes underleverandører indgår eller har indgået en uddannelsesaftale. Uddannelsesaftalen skal indgås som led i et uddannelsesforløb, som eleven følger, og skal være rettet mod, at eleven opnår personlige, sociale og faglige kvalifikationer, som understøtter elevens uddannelsesforløb, og som giver grundlag for beskæftigelse på arbejdsmarkedet.</P> <P class="p379 ft18">Uddannelsesforløb i medfør af lovbekendtgørelse nr. 987 af 16. august 2010 om erhvervsgrunduddannelser m.v. og i medfør af lovbekendtgørelse nr. 439 af 29. april 2013 om erhvervsuddannelser anses at opfylde ovenstående krav til uddannelsesforløb.</P> <P class="p380 ft4">Leverandøren eller dennes underleverandører kan indgå uddannelsesaftaler om uddannelsesforløb i medfør af andre tilsvarende uddannelsesordninger i EU/EØS, herunder med elever fra andre <NOBR>EU/EØS-lande,</NOBR> som opfylder ovenstående krav til et uddannelsesforløb.</P> <P class="p278 ft42"><SPAN class="ft41">10 </SPAN>Artikel 26 i <NOBR>LOU-direktivet.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">161</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft14">Sociala klausuler om att förebygga och behålla arbetstagare syftar typiskt sett till att förpliktiga leverantören till att ha en personalpolitik eller arbetsmiljöpolitik för de arbetstagare som sysselsätts genom uppdraget i det aktuella upphandlingskontraktet, <SPAN class="ft102">för att förhindra utslitning och behålla befintlig personal. Sådana klausuler kan endast avse de arbetstagare som utför arbete som följer av det uppdrag som avses i kontraktet.</SPAN></P> <P class="p59 ft36">Uppföljning</P> <P class="p95 ft10">För att säkerställa att de sociala förpliktelserna efterlevs bör upphandlande myndigheter införa villkor i kontraktet om både uppföljning och sanktioner. Den upphandlande myndigheten måste dock vara medveten om att de sociala förpliktelserna ofta är biförpliktelser till själva kontraktet. Det är därför myndighetens ansvar att skapa en balans mellan kontroll- och tillsynsmöjligheter och att ställda krav verkligen uppfylls. En mycket restriktiv kontroll kan skapa samarbetsproblem med leverantören. Det kan därför vara klokt att sträva efter samarbete och dialog om hur villkoren uppfylls.</P> <P class="p75 ft16"><SPAN class="ft16">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft46">Upphandlingar som inte omfattas av direktiven</SPAN></P> <P class="p381 ft11">I Danmark råder olika förutsättningar för att ta sociala hänsyn i offentlig upphandling beroende på om upphandlingen omfattas av <NOBR>EU-direktiven,</NOBR> har ett gränsöverskridande intresse eller vare sig omfattas av direktiven eller har ett sådant intresse.</P> <P class="p280 ft11">Om ett kontrakt inte alls eller endast delvis omfattas av upphandlingsdirektiven är upphandlande myndigheter mer fria att ställa krav på sociala hänsyn i upphandlingen. Sådana kontrakt kan delas in i olika kategorier. Det rör sig om kontrakt:</P> <P class="p230 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">som har ett gränsöverskridande intresse,</SPAN></P> <P class="p230 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">som omfattas av lagen om offentlig upphandling, eller</SPAN></P> <P class="p382 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">som inte har ett gränsöverskridande intresse och som inte omfattas av lagen om offentlig upphandling.</SPAN></P> <P class="p383 ft11">Möjligheter att ta sociala hänsyn skiljer sig åt för dessa olika typer av kontrakt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">162</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_163"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft36">Kontrakt med gränsöverskridande intresse</P> <P class="p224 ft11">Ett antal kontrakt, t.ex. avtal som rör <NOBR>B-tjänster</NOBR> eller koncessionsavtal, är undantagna från <NOBR>LOU-direktivet</NOBR> och den danska upphandlingslagen. För dessa kontrakt gäller särskilda regler när avtalet har ett gränsöverskridande intresse.</P> <P class="p11 ft11">Enligt vägledningen har ett kontrakt ett gränsöverskridande intresse om leverantörer i andra medlemsstater kan vara intresserade av att lämna anbud. Huruvida detta är fallet görs efter en bedömning av kontraktets karaktär och storlek.</P> <P class="p107 ft11">I dessa fall är den upphandlande myndigheten inte bunden av <NOBR>LOU-direktivets</NOBR> regler men dessa kan användas som en passande procedur för tilldelning av kontrakt.</P> <P class="p12 ft14">Den upphandlande myndigheten måste till följd av principen om öppenhet säkerställa en lämplig grad av offentlighet kring kontrakt med ett gränsöverskridande intresse. Tillräcklig information ska tillhandahållas för att anbudsgivare utanför Danmark ska ha rimliga förutsättningar att avgöra om de är intresserade av kontraktet.</P> <P class="p13 ft10">Reglerna om de tekniska specifikationerna, dokumentation om lämplighet och val av tilldelningsgrund ”lägsta pris” eller ”ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” tillämpas inte på kontrakt som faller utanför upphandlingslagen även om det har ett gränsöverskridande intresse. Detta innebär att upphandlande myndigheter mer fritt kan fullfölja sociala målsättningar i dessa upphandlingar.</P> <P class="p384 ft12">Upphandlande myndigheter har i dessa fall följande möjlighet att:</P> <P class="p228 ft11"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft86">Mera fritt beskriva det önskade förvärvet i kravspecifikationen. Myndigheten har t.ex. möjlighet att hänvisa till specifika sociala märkningar genom att ange ”eller liknande”.</SPAN></P> <P class="p385 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Själva välja uteslutnings- och urvalskriterier. Den upphandlande myndigheten kan t.ex. välja anbudsgivare som har en för anställda fördelaktig arbetsmiljöpolicy.</SPAN></P> <P class="p226 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Själva välja tilldelningsgrund för kontraktet. Den upphandlande myndigheten kan t.ex. välja att tilldela kontraktet till ”det mest miljövänliga anbudet” eller ”det mest socialt ansvarstagande anbudet”, under förutsättning att det är möjligt att utvärdera kontrakten på denna grund.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">163</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft11">Den upphandlande myndigheten är även vid kontrakt med gränsöverskridande intresse bunden av de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> principerna om likabehandling, <NOBR>icke-diskriminering,</NOBR> proportionalitet och öppenhet. Detta innebär att krav om sociala hänsyn inte får medföra att utländska leverantörer inte kan uppfylla kontraktet, att kraven måste vara proportionerliga i förhållande till kontraktet och att kraven ska framstå klara för alla potentiella leverantörer.</P> <P class="p59 ft36">Kontrakt som omfattas av den danska upphandlingslagen</P> <P class="p325 ft11">När ett kontrakt hamnar under upphandlingsdirektivets tröskelvärden men överstiger de tröskelvärden som följer av upphandlingslagen ska de upphandlande myndigheterna följa särskilda bestämmelser i upphandlingslagen för tilldelning av kontrakt.</P> <P class="p74 ft11">Lagen innehåller olika regler för bygg- och anläggningsarbeten samt för upphandling av varor och tjänster. Gemensamt för alla kontrakt är att det ankommer på myndigheten att se till att det inte förekommer någon olikbehandling mellan anbudgivare och att valet av anbudsgivare kommer att baseras på objektiva, sakliga, och ickediskriminerande kriterier. Det är en fråga i varje enskild upphandling om det är möjligt att ställa krav på sociala hänsyn på ett sätt som uppfyller angivna kriterier. I allmänhet har dock upphandlande myndigheter större möjligheter att ta sociala hänsyn i dessa fall eftersom det inte finns samma krav på beskrivning av kontraktsföremålet vid urval och tilldelning, som det finns för kontrakt som omfattas av upphandlingsdirektiven.</P> <P class="p386 ft36">Kontrakt som inte har ett gränsöverskridande intresse och inte omfattas av upphandlingslagen</P> <P class="p325 ft11">När ett avtal varken har ett gränsöverskridande intresse eller omfattas av upphandlingslagen är de upphandlande myndigheterna fria att välja till vem kontraktet ska tilldelas och vilka krav en leverantör måste uppfylla. I sådana upphandlingar behöver inte de grundläggande <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> principerna följas. Den upphandlande myndigheten kan fritt ställa krav på sociala hänsyn vid tilldelning av sådana kontrakt så länge de inte står i strid med allmänna danska förvaltningsrättsliga principer.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">164</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft16"><SPAN class="ft16">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft46">Exemplet Köpenhamns kommun</SPAN></P> <P class="p50 ft10">Köpenhamns kommun har använt s.k. sociala klausuler i offentlig upphandling sedan 2005. Det rör sig om villkor i upphandlingskontrakt om bl.a. anställande av arbetslösa och praktikanter vid utförande av uppdrag. Användandet av sociala klausuler började som ett projekt och har därefter fortsatt. Projektet utformades i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Parterna har sedan inledningen varit positiva till sociala klausuler även om det från arbetsgivarsidans håll har framförts att systemet är för byråkratiskt.</P> <P class="p12 ft10">Sociala klausuler används i princip i alla upphandlingar som rör bygg- och anläggningskontrakt som överstiger en viss kontraktssumma och som löper mellan 2 och 4 år. Det har inte ansetts vara proportionerligt att ställa klausuler i andra upphandlingar. I upphandlingar som avser andra områden än bygg- och anläggningskontrakt behöver inte sociala klausuler användas, men det ska övervägas. I sådana fall utreds förutsättningarna för att ställa sociala villkor i varje upphandling genom bl.a. dialog med relevanta aktörer. Om det vid denna dialog framgår att det t.ex. finns svårigheter att ställa sociala villkor görs inte detta. Vid offentlig upphandling använder kommunen även så kallade arbetsklausuler och klausuler om socialt ansvar (det senare avser framför allt <NOBR>CSR-frågor).</NOBR></P> <P class="p13 ft10">När de sociala klausulerna används gäller de framför allt anställning av arbetslösa och praktikanter vid utförande av upphandlingskontraktet. När det gäller praktikanter innebär villkoren normalt att leverantören ska se till att minst en viss andel av de årsarbetskrafter som används till att uppfylla kontraktet ska ge sysselsättning till en eller flera praktikanter.<SPAN class="ft43">11 </SPAN>Det är således antalet timmar i utförandet av uppdraget och inte antalet praktikanter som regleras i kontraktet.</P> <P class="p11 ft11">Definitionen av en praktikant är, enligt kommunens mall för kontraktsvillkor för anställning av praktikanter, en arbetstagare med vilken leverantören ingått ett utbildningsavtal enligt lagen om yrkesutbildning eller som omfattas av en liknande utbildningsordning i ett annat <NOBR>EU-land.</NOBR></P> <P class="p147 ft12">Leverantören kan välja att anställa en eller flera praktikanter under en kortare period under förutsättning att det totala antalet</P> <P class="p120 ft68"><SPAN class="ft67">11 </SPAN>Köpenhamns kommuns mall för kontrakt; Bilaga 11a Udkast til kontraktsklausul for beskaftigelse af praktikanter: Krav om beskaeftigelse af praktianter og ledige i Kobenhavns Kommunens udbud (Vedtaget i BR den 28 november 2013 og 21 augusti 2014).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">165</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft11">arbetstimmar, inklusive skolgång, som utförs av praktikanter motsvarar den överenskomna andelen årsarbetskrafter under kontraktets löptid.</P> <P class="p74 ft11">Kravet att använda praktikanter kan utgå om leverantören inte kan hitta praktikanter som vill ingå ett utbildningsavtal med denne. Kravet utgår dock endast under förutsättning att leverantören kan visa att denne i rimlig omfattning har annonserat efter praktikanter på en särskild webbplats<SPAN class="ft47">12 </SPAN>för ändamålet eller annonserat på annat lämpligt sätt i ett annat <NOBR>EU-land,</NOBR> eller att en teknisk skola eller motsvarande skola eller annan relevant myndighet i ett annat EU- land efter kontakt med leverantören inte har kunnat förmedla en praktikant för anställning.</P> <P class="p74 ft14">Om leverantören inte kan godkännas som ”praktikverksamhet” på grund av förhållanden som leverantören inte kan avhjälpa utan större besvär, kan leverantören efter samtycke från Köpenhamns kommun välja att uppfylla kravet om anställning av praktikanter genom att anställa motsvarande antal arbetslösa inom ramen för vad som gäller för arbetslösa i Danmark eller som omfattas av en liknande ordning i ett annat <NOBR>EU-land.</NOBR></P> <P class="p144 ft11">Om den upphandlande myndigheten begär att leverantören ska anställa arbetslösa innebär det att leverantören ska se till att det under kontraktets löptid anställs det antal arbetslösa som angetts i upphandlingsdokumenten.<SPAN class="ft47">13 </SPAN>Anställningen ska ske genom de sysselsättningsformer som följer av en särskild lag, lov om en aktiv beskaftigelseindsats, såsom t.ex. praktiktjänst eller flexjobb eller genom anställning av arbetslösa som omfattas av liknande ordningar för arbetslösa i ett annat <NOBR>EU-land.</NOBR> Utöver dessa ramar är leverantören fri att själv välja persongrupp, anställningsform och anställningsperiod så länge anställningen sker inom tiden för kontraktets utförande och personerna är anställda för att utföra det arbete som omfattas av kontraktet.</P> <P class="p68 ft37">Kravet att anställa arbetslösa utgår om leverantören inte kan hitta tillräckligt många arbetslösa för en relevant anställning. Skyldigheten förfaller dock endast under vissa angivna och dokumenterade förutsättningar. Leverantören ska visa dels att denne i rimlig om-</P> <P class="p316 ft55"><SPAN class="ft50">12</SPAN><SPAN class="ft62">www.praktikpladsen.dk</SPAN></P> <P class="p173 ft42"><SPAN class="ft50">13</SPAN><SPAN class="ft56">Köpenhamns kommuns mall för kontrakt; Bilaga 11b Udkast til kontraktsklausul for beskaftigelse af ledige: Krav om beskaeftigelse af praktianter og ledige i Kobenhavns Kommunens udbud (Vedtaget i BR den 28 november 2013 og 21 augusti 2014).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">166</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p179 ft14">fattning har annonserat efter arbetslösa och därvid tagit kontakt med en arbetsförmedling eller annan relevant myndighet i ett annat <NOBR>EU-land,</NOBR> dels att en arbetsförmedling eller annan relevant myndighet från ett annat <NOBR>EU-land</NOBR> efter uppdrag från leverantören inte har kunnat förmedla en arbetslös för anställning.</P> <P class="p11 ft11">Inom Köpenhamns kommun finns en särskild enhet som arbetar särskilt med uppföljning. Uppföljning av sociala klausuler sker vanligen genom att upphandlande myndighet håller möte med leverantören och kontrollerar hur arbetet enligt kontraktet fortlöper. Om det uppstår oenighet om orsaken till att leverantören har misslyckats anställa arbetslösa eller praktikanter begär kommunen i första hand en förklaring från leverantören. Om myndigheten anser att leverantörens förklaring är otillräcklig och att leverantören agerat i strid med kontraktet kan kommunen bl.a. använda sanktioner i form av böter eller hävande av kontraktet. Kommunen använder dock i första hand dialog och det är ytterst ovanligt med andra sanktioner.</P> <P class="p11 ft11">Klausulerna innehåller endast ett minimikrav på antalet praktikanter eller anställda. Det görs således ingen begränsning för hur många som får anställas. Det finns heller inget krav om att de arbetslösa eller praktikanterna ska anställas i leverantörens verksamhet. I princip är det möjligt att dessa i stället bereds sysselsättning i underleverantörers verksamhet.</P> <P class="p92 ft38"><SPAN class="ft38">7.4</SPAN><SPAN class="ft39">Norge</SPAN></P> <P class="p356 ft10">I Norge synes sociala hänsyn i offentlig upphandling huvudsakligen avse att varor och tjänster ska produceras och utföras under förhållanden som är förenliga med internationella konventioner om mänskliga rättigheter och rättigheter i arbetslivet. I Norge finns dock viss reglering om lärlingsklausuler. Tillämpningen av dessa beskrivs nedan i avsnitt 7.4.3. Inledningsvis presenteras dock regelverket kring sociala hänsyn och vad socialt ansvar i offentlig upphandling anses innebära i Norge.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">167</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft16"><SPAN class="ft16">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft46">Regelverket</SPAN></P> <P class="p275 ft14">Det norska regelverket för upphandling utgörs av lov om offentlige anskaffelser<SPAN class="ft40">14 </SPAN>samt forskrift om offentlige anskaffelser<SPAN class="ft40">15</SPAN>. Upphandlingslagstiftningen saknar bestämmelser som direkt ålägger offentliga myndigheter att ta sociala hänsyn i sina upphandlingar. Det är således frivilligt att ställa krav om detta.</P> <P class="p68 ft14">Lagen innehåller en bestämmelse om att upphandlande myndigheter inför varje upphandling ska beakta och ta hänsyn till livscykelkostnader, universell utformning och miljömässiga konsekvenser av upphandlingen.<SPAN class="ft40">16 </SPAN>Med universell utformning avses att alla människor så långt som möjligt ska kunna använda det som upphandlas utan särskilda anpassningar eller hjälpmedel. Regelverket ger möjlighet att ta sociala hänsyn genom kvalificeringskrav, tilldelningskriterier och särskilda kontraktsvillkor.</P> <P class="p280 ft11">Forskrift om offentlige anskaffelser innehåller en bestämmelse som ger upphandlande myndigheter viss möjlighet att ställa villkor om lärlingar i upphandlingskontrakt.</P> <P class="p74 ft10">Den norska regeringen har gett ut en handlingsplan för miljö- och samhällsansvar i offentlig upphandling för <NOBR>2007–2010.<SPAN class="ft43">17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> </SPAN>I denna framhålls att det offentliga ska sträva efter en ansvarsfull upphandling när det gäller miljö samt etiska och sociala förhållanden.</P> <P class="p154 ft11">Fornyingsog administrajons og kirkedepartementet har det huvudsakliga ansvaret för offentlig upphandling i Norge. Det har tagit fram en vägledning för upphandling som bl.a. rör miljöhänsyn och socialt ansvarstagande.</P> <P class="p74 ft11">Direktoratet for forvaltning og IKT (Difi) har i uppdrag att främja en effektiv användning av statens resurser. Difi arbetar med offentlig upphandling, styrning och ledning inom offentlig sektor och <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Difi erbjuder kompetensutveckling samt information och vägledning om upphandling genom webbportalen anskaffelser.no. Portalen vänder sig till både offentliga inköpare</P> <P class="p387 ft55"><SPAN class="ft50">14</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">LOV-1999-07-16-69.</SPAN></NOBR></P> <P class="p88 ft55"><SPAN class="ft50">15</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">FOR-2006-04-07-402.</SPAN></NOBR></P> <P class="p114 ft58"><SPAN class="ft50">16</SPAN><SPAN class="ft63">Av § 6 Lov om offentlige anskaffelser framgår att ”Statlige, kommunale og fylkeskommunale myndigheter og offentligrettslige organer skal under planleggingen av den enkelte anskaffelse ta hensyn til livssykluskostnader, universell utforming og miljømessige konsekvenser av anskaffelsen”.</SPAN></P> <P class="p89 ft42"><SPAN class="ft50">17</SPAN><SPAN class="ft56">Miljøverndepartementet, Fornyingsog administrasjonsdepartementet og Barneog likestillingsdepartementet, Handlingsplan </SPAN><NOBR>2007–2010,</NOBR> Miljø- og samfunnsansvar i offentlige anskaffelser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">168</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_169"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315169x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p304 ft12">och privata leverantörer. Difi har även gett ut en vägledning om socialt ansvar vid offentlig upphandling.<SPAN class="ft80">18</SPAN></P> <P class="p71 ft16"><SPAN class="ft16">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft46">Socialt ansvar</SPAN></P> <P class="p224 ft11">Enligt Difi innebär socialt ansvar vid offentlig upphandling att ställa krav om att de varor som köps är producerade utan att människor och miljö tar skada. För varor som tillverkas i Norge tillgodoses dessa hänsyn genom annan lagstiftning än upphandlingslagstiftning. För varor som tillverkas inom EU innehåller EU- och <NOBR>EES-rätten</NOBR> bestämmelser om skydd för sociala hänsyn. Enligt Difi är utmaningen på detta område därför främst knutet till varor som produceras i länder utanför EU där leveranskedjan kan vara omfattande och komplex.</P> <P class="p12 ft10">Av Difis vägledning framgår att socialt ansvar bör vara en integrerad del av upphandlande myndigheters upphandlingsstrategi. Myndigheters upphandlingsstrategi bör enligt Difi konkretisera hur socialt ansvar integreras i upphandlingsprocessen och inkludera konkreta målsättningar, ansvarsfördelning och uppföljning. Vidare bör hanteringen av socialt ansvar omfattas av befintliga checklistor, riktlinjer, rapporteringssystem och kommunikationsförfaranden. Strategin bör även publiceras och kommuniceras både internt och externt så att berörda aktörer får information om organisationens målsättningar. Oslo kommun är ett exempel på en kommun som tydliggjort socialt ansvar i sin upphandlingsstrategi.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft46">Lärlingsklausuler</SPAN><SPAN class="ft80">19</SPAN></P> <P class="p50 ft10">I Norge infördes inför skolåret 1994/95 en reform kallad Reform 94. Förenklat innebar reformen att alla de elever som avslutat grundskola och var mellan 16 och 19 år skulle ha rätt att gå en treårig eftergymnasial utbildning som i sin tur skulle kunna leda till bl.a. fortsatt utbildning eller yrkeskompetens. Genom reformen fick ungdomar en lagstadgad rätt till vidareutbildning. En ordning med lärlingar blev</P> <P class="p388 ft55"><SPAN class="ft50">18</SPAN><SPAN class="ft62">Sosialt ansvar i offentlige anskaffelser, Difi november 2014.</SPAN></P> <P class="p102 ft42"><SPAN class="ft50">19</SPAN><SPAN class="ft60">Källa i detta avsnitt är i huvudsak Bruk av lærlingklausuler ved offentlige anskaffelser, Faforapport 2014:36.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">169</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_170"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p64 ft11">en integrerad del av vidareutbildningen vilket skapade ett stort behov av lärlingsplatser. Lärlingsklausuler i offentlig upphandling var ett av flera verktyg som användes för att möta detta behov.</P> <P class="p74 ft14">Sedan införandet av reformen har antalet lärlingsavtal per år kraftigt ökat i jämförelse med åren före reformen. Trots detta är det varje år flera tusen sökande elever som inte får lärlingsplats. Samtidigt upplever stora delar av arbetslivet rekryteringssvårigheter. Mot den bakgrunden undertecknade regeringen och arbetsmarknadens parter 2012 det s.k. ”Samfunnskontrakt for flere læreplasser”. Det huvudsakliga målet med kontraktet är att säkra en bättre rekrytering till yrkesutbildningarna. Genom att fler unga går utbildningarna är förhoppningen att man bidrar till att även arbetslivets kompetensbehov täcks. Genom Sammfunnskontraktet förbinder sig myndigheter och arbetsmarknadens parter att förankra yrkesutbildningen i alla relevanta branscher och sektorer och ta fram största möjliga antal lärlingsplatser för de elever som önskar få en lärlingsplats. En skärpning av användandet av lärlingsplatser vid offentlig upphandling anges som ett konkret exempel för att nå dessa mål.</P> <P class="p59 ft36">Utfallet av lärlingsklausuler i offentlig upphandling</P> <P class="p76 ft11">På uppdrag av Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO) presenterades 2014 en utredning om användningen av lärlingsklausuler vid offentlig upphandling. Syftet med utredningen var att öka kunskapen om användandet av lärlingsklausuler i offentlig upphandling som verktyg för att öka antalet lärlingsplatser och stärka yrkesutbildningarna. Utredningen lämnande slutrapporten Bruk av lærlingklausuler ved offentlige anskaffelser, <NOBR>Fafo-rapport</NOBR> 2014:36. I rapporten studerades särskilt användningen av lärlingsklausuler i Oslo kommun, Bergens kommun, Hordaland fylkeskommun och Statsbygg (som är en statlig aktör).</P> <P class="p74 ft10">I NHO:s rapport anges att de senaste årens ökade intresse för lärlingsklausuler bl.a. även hör samman med att yrkesutbildning i dag utmanats av ökad internationell konkurrens och kostnadspress. Liberaliseringen av arbetsmarknaden med ökad arbetskraftsinvandring och användande av inhyrd arbetskraft har skapat stora utmaningar för ordningen med lärlingar i vissa delar av arbetslivet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">170</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_171"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315171x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft12">Detta gäller inte minst inom byggsektorn som traditionellt varit kärnområdet för yrkesutbildningen.</P> <P class="p91 ft11">NHO:s rapport fokuserar på byggsektorn eftersom byggsektorn står inför stora utmaningar i Norge samtidigt som det är ett område där det offentliga har stor makt över inköp och goda möjligheter till inflytande.</P> <P class="p48 ft36">Utvecklingen av användandet av lärlingsklausuler</P> <P class="p224 ft11">Det finns i dag ingen enhetlig tillämpning för användande av lärlingsklausuler i Norge. Bestämmelser, praxis och konkreta formuleringar varierar mellan olika offentliga verksamheter. Förhållningssättet till aktuella klausuler har även varierat över tid. Under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> undersöktes frågan om möjligheten att ta in bestämmelser om lärlingsklausuler i delar av upphandlingsregelverket. I propositionen<SPAN class="ft47">20 </SPAN>till ”innkjøpsloven” konstaterades dock att upphandlingsregelverket inte var det rätta verktyget för att främja ett ökat antal lärlingsplatser.</P> <P class="p12 ft49">Under 2001 infördes ändå en bestämmelse om lärlingsklausuler i anskaffelsesforskriften. Därefter har föreskriften ändrats och förnyats men bestämmelsen har haft en liknande innebörd sedan införandet. Mellan november 2006 och juni 2015 hade bestämmelsen i § <NOBR>3–11</NOBR> huvudsakligen följande lydelse:</P> <P class="p389 ft4"><SPAN class="ft4">(2)</SPAN><SPAN class="ft103">Oppdragsgiver kan fastsette særlige vilkår for gjennomføringen av en kontrakt, forutsatt at disse er forenlige med </SPAN><NOBR>EØS-avtalen</NOBR> og er angitt i kunngjøringen eller konkurransegrunnlaget. Vilkår for gjennomføring av en kontrakt kan omhandle sosiale hensyn og miljøhensyn.</P> <P class="p378 ft72"><SPAN class="ft72">(3)</SPAN><SPAN class="ft104">For arbeid som skal utføres i Norge, kan oppdragsgiver sette som betingelse for gjennomføringen av kontrakten at leverandøren skal være tilknyttet en offentlig godkjent lærlingordning. Oppdragsgiver skal da også kreve at det benyttes lærlinger på den konkrete kontrakten. Slike betingelser kan likevel kun settes dersom det er et klart definert behov for lærlingplasser i den aktuelle bransje.</SPAN></P> <P class="p390 ft72"><SPAN class="ft72">(4)</SPAN><SPAN class="ft104">For byggeog anleggsarbeid som skal utføres i Norge, kan oppdragsgiver sette som betingelse for gjennomføringen av kontrakten at arbeidet skal utføres av entreprenøren og dennes ansatte i tjeneste-</SPAN></P> <P class="p391 ft18">forhold, eventuelt av underentreprenører og deres ansatte, eller ved</P> <P class="p278 ft42"><SPAN class="ft41">20 </SPAN>Ot.prp. nr 71 <NOBR>(1997–1998).</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">171</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p392 ft18">bruk av lovlig innleid arbeidskraft. Det kan stilles krav om at bruk av enkeltmannsforetak som ikke er entreprenør eller underentreprenør, skal begrunnes.</P> <P class="p393 ft14">Bestämmelsen i föreskriften innebär en möjlighet för upphandlande myndigheter att ställa krav på att leverantörer är knutna till en allmänt godkänd ordning för lärlingar. Bestämmelsen omfattar dock endast norska leverantörer. Den allmänna uppfattningen i Norge har varit att det strider mot <NOBR>EU-rätten,</NOBR> bl.a. den fria rörligheten av tjänster, att ställa sådana krav på utländska leverantörer. En ytterligare förutsättning är att det finns ett klart definierat behov av lärlingsplatser. Det innebär att det måste företas en skönsmässig bedömning av om ett sådant behov föreligger. Vidare innebär kravet bara att leverantören ska vara knuten till angiven ordning för lärlingar. Det ställs inga krav på att leverantörer faktiskt ska ha lärlingar under perioden för det aktuella uppdraget eller att lärlingarna ska var sysselsatta i uppdraget. Anledningen till detta är att den allmänna uppfattningen i Norge har varit att den norska upphandlingslagstiftningen inte medger den typen av krav.</P> <P class="p241 ft10">NHO:s rapport visar att användningen av lärlingsklausuler varierar mellan de aktuella kommunerna och Statsbygg. Likaså skiftar klausulernas faktiska formuleringar. Utredningen visar att kunskapen om lärlingsklausuler är låg och att användningen av sådana klausuler är begränsad i Bergen och Hordaland fylkeskommun. I Oslo används lärlingsklausuler i högre grad och under våren 2014 gick den politiska ledningen i kommunen ut med ett uttalande att användningen av sådana klausuler skulle skärpas. Oslo kommun har också upprättat en vägledning för offentlig upphandling i vilken det ställs krav på att leverantören är knuten till en fastställd ordning för lärlingar. Inom Statsbygg ingår en lärlingsklausul i kontraktsmallarna för offentliga upphandlingar men dessa tillämpas inte alltid.</P> <P class="p54 ft10">I NHO:s rapport dras slutsatsen att användning av lärlingsklausuler i offentlig upphandling inte har lett till att antalet lärlingsplatser ökat. Förklaringen till detta synes vara dels att det är möjligt för en leverantör att uppfylla kravet på att vara knuten till den gällande ordningen för lärlingar utan att faktiskt sysselsätta lärlingar, dels att det finns leverantörer som oavsett lärlingsklausuler använder lärlingar. Eftersom det inte funnits några krav på att leverantören sysselsätter lärlingar har det heller inte skett någon uppföljning av detta eller några sanktioner för leverantörer som inte sysselsätter lärlingar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">172</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_173"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft11">I rapporten konstateras att lärlingsklausulerna måste förenas med krav på att den leverantör som utför uppdraget också sysselsätter lärlingar för att kravet ska ha någon direkt effekt på antalet lärlingsplatser. Det bör också ställas krav på att de lärlingar som sysselsätts ska göra det i det arbete som avses i upphandlingskontraktet. Vidare anges att villkoren även bör gälla underleverantörer. I rapporten konstateras också att det är av stor vikt att det sker uppföljning av villkoren och att man tillämpar adekvata sanktioner när villkoren inte efterlevs.</P> <P class="p11 ft11">Vid tiden för NHO:s rapport hade 2014 års upphandlingsdirektiv ännu inte genomförts i Norge. Det noteras dock i rapporten att de nya direktiven ger ökade möjligheter att bl.a. ta sociala hänsyn och att krav om lärlingar är exempel på sådana hänsyn som kan framhållas i offentlig upphandling.</P> <P class="p107 ft11">Från den 1 juli 2015 har bestämmelsen i § <NOBR>3–11</NOBR> p 3 Forskrift om offentliga anskaffelser justerats. Den har nu följande lydelse:</P> <P class="p394 ft72">(3) For arbeid som skal utføres i Norge, kan oppdragsgiver sette som betingelse for gjennomføringen av kontrakten at leverandøren skal være tilknyttet en offentlig godkjent lærlingordning. Oppdragsgiver skal da også kreve at det benyttes lærlinger på den konkrete kontrakten. Slike betingelser kan likevel kun settes dersom det er et klart definert behov for lærlingplasser i den aktuelle bransje.</P> <P class="p328 ft11">Till skillnad från den tidigare lydelsen anges inte att villkoret endast gäller för norska leverantörer. Ytterligare en förändring i bestämmelsen är att det vid användningen av villkoret finns ett krav på att leverantören sysselsätter lärlingar vid utförande av det uppdrag som avses i kontraktet. De nyheter som finns i bestämmelsen motsvarar till viss del de förhållanden som påpekats som kritiska i NHO:s rapport.</P> <P class="p175 ft38"><SPAN class="ft38">7.5</SPAN><SPAN class="ft39">Finland</SPAN></P> <P class="p106 ft11">Den finska regeringen har under de senaste åren uppmuntrat till socialt hänsynstagande i offentlig upphandling. Trots detta har sådana förfaranden tillämpats i begränsad omfattning. Förutom krav på att arbetsklausuler ska användas i enlighet med ILO:s konvention nr 94, som Finland är bunden av, finns inga bindande regler för att sociala villkor ska ställas i offentlig upphandling.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">173</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315174x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p395 ft12">I den finska upphandlingslagen från 2007, föreskrivs i § 49 att den</P> <P class="p153 ft10">”upphandlande enheten kan fastställa särskilda villkor för upphandlingskontraktet, vilka kan avse särskilt miljöaspekter och sociala aspekter, såsom genomförande av yrkesutbildning på arbetsplatsen, iakttagande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) avtal, arbetsförhållanden och arbetsvillkor eller anställande av personer med funktionshinder”. Vidare föreskrivs i lagen att detta förutsätter att villkoren är <NOBR>icke-diskriminerade</NOBR> och följer gemenskapens regelverk och att de anges i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan.</P> <P class="p68 ft14">Den regel som utgår från ILO:s konvention nr 94 föreskriver att till ett entreprenadkontrakt mellan en statlig centralförvaltningsmyndighet och en privat arbetsgivare, som tilldelats kontraktet i ett anbudsförfarande, ska innan kontraktet undertecknas fogas en klausul enligt vilken arbete som utförs inom ramen för kontraktet ska följa åtminstone de minimivillkor för ett anställningsförhållande som gäller enligt lag och kollektivavtal för likartat arbete.</P> <P class="p74 ft14">Vissa upphandlande myndigheter har tillämpat sociala villkor i offentlig upphandling under en längre tid. Arbets- och näringsministeriet har också stöttat tillämpningen med bl.a. en handledning och en webbplats. Ministeriet har också tagit fram en skrift där exempel på sociala villkor i offentlig upphandling presenteras.<SPAN class="ft40">21 </SPAN>Nedanstående avsnitt bygger i första hand på denna skrift.</P> <P class="p396 ft12">Sociala villkor i upphandling används i Finland bl.a. för att</P> <P class="p232 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">skapa sysselsättning för unga, äldre, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning,</SPAN></P> <P class="p232 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">skapa jämlika och trygga arbetsförhållanden och rättvis lönesättning,</SPAN></P> <P class="p371 ft11"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft86">stötta social jämlikhet genom att förbättra förutsättningarna att delta i offentlig upphandling för företag som ägs av minoritetsgrupper eller sysselsätter personer ur minoritetsgrupper,</SPAN></P> <P class="p382 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">skapa tillgänglig och obehindrad användning av varor och tjänster och uppmuntra etisk handel och rättvis handel,</SPAN></P> <P class="p397 ft42"><SPAN class="ft41">21 </SPAN>Kokemuksia sosiaalisten kriteerien käytöstä, Työja elinkeinominiteriön julkaisuja, Kilpailukyky, 18/2015 (En skrift från Arbets- och näringsministeriet om erfarenheter av sociala kriterier i offentlig upphandling i Finland.).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">174</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_175"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">företag ska ta sociala hänsyn i större hänseenden än vad som krävs enligt lag, och</SPAN></P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">för att mänskliga rättigheter ska respekteras.</SPAN></P> <P class="p399 ft11">Sociala kriterier används både i utvärderingsfasen (som tilldelningskriterier) och i kontraktsvillkoren. Används sociala hänsyn som tilldelningskriterier får den anbudsgivare som uppfyller kraven extra poäng vid utvärderingen av anbuden. Tilldelningskriterierna är såtillvida svaga att de möjliggör att kontraktet går till en anbudsgivare som inte uppfyller de sociala kraven. Används de i kontraktsvillkoren är leverantören skyldig att uppfylla kraven när kontraktet fullgörs.</P> <P class="p12 ft11">Både aktiva och passiva kriterier används. Med aktiva kriterier avses konkreta åtaganden som måste genomföras under kontraktstiden medan passiva kriterier är sådana som de facto inte innebär nya åtaganden utan en förbindelse att respektera olika skyldigheter. Aktiva kontraktsvillkor innebär att anbudsgivaren måste vidta åtgärder under avtalsperioden, t.ex. att anställa en långtidsarbetslös person. Ett förekommande passivt kontraktsvillkor är att leverantören ska försäkra sig om att alla anställda känner till sina arbetsvillkor och sina rättigheter i arbetslivet. Ofta betonas att störst effekt uppnås genom att man ställer villkor som innebär att aktiva åtgärder ska vidtas.</P> <P class="p225 ft11">Nedan beskrivs i korthet hur tre kommuner arbetat med sociala villkor i offentlig upphandling. Esbo stad som använt sociala villkor i kontraktsvillkoren, Vanda stad som särskilt krävt sysselsättning av personer som har svårt att få anställning och Tammerfors stad som använt sociala villkor i utvärderingsfasen. Därefter redogörs för de erfarenheter man har av sociala villkor i Finland samt för den rättspraxis som finns på området.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft46">Exemplet Esbo stad</SPAN></P> <P class="p93 ft37">I Esbo stad fattade stadens styrelse redan 2010 ett strategiskt beslut om socialt ansvar vid upphandlingar. I beslutet angavs att upphandlande myndigheter bör främja svårsysselsatta personers sysselsättning och öka antalet platser för lärande i arbete för personer i yrkesinriktade studier i upphandlingen. I ett projekt som löpte</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">175</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_176"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft14">mellan 2012 och 2015, ”Jobb i sikte!”, sattes särskilt fokus på sysselsättning via upphandling. I projektet ställdes sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar som omfattade mer än 200 000 euro. Innan en aktuell upphandling inleddes höll myndigheten en dialog med potentiella leverantörer för att ta reda på vilka behov av arbetskraft företagen hade och vilken typ av sysselsättning som kunde erbjudas. Syftet med dialogen var att se om sysselsättningsvillkor skulle kunna ställas. Om myndigheten beslutade att krav skulle ställas i en enskild upphandling fördes kravet på sysselsättning in i kontraktsvillkoren i upphandlingskontraktet. Leverantören förband sig därmed att under kontraktstiden sysselsätta ett visst antal arbetslösa arbetssökande eller erbjuda arbetspraktik. Projektet innebar också att kommunen kontaktade den leverantör som vunnit kontraktet för att erbjuda konkret hjälp med att se till att sysselsättning enligt kontraktet kom till stånd. Leverantören kunde också få hjälp under kontraktets utförande om problem skulle uppstå.</P> <P class="p190 ft11">Sysselsättningskriterier användes bl.a. vid upphandlingen av fem daghem. Uppdragen omfattade fem och sju år. I kontraktet som omfattade fem år förpliktades leverantören att erbjuda en läroavtalsplats (en beskrivning av läroavtalsplatser fanns i en bilaga till kontraktet) och i kontrakten som avsåg sju år, två platser. Nio personer erbjöds sysselsättning med läroavtal till följd av upphandlingen.</P> <P class="p54 ft10">Vid upphandlingen av ett vägbygge (Västerleden) som omfattande cirka 6,5 miljoner euro och en kontraktstid på ett år ställdes i kontraktet krav på att två personer som varit arbetslösa i minst sex månader skulle anställas hos huvudleverantören eller hos underleverantörer. Villkoren fick till följd att två personer anställdes, den ena på en tidsbegränsad anställning på ett år och den andra tillsvidare.</P> <P class="p53 ft14">Genom sysselsättningsvillkor i offentlig upphandling har i Esbo fram till början av 2015 ställts krav som innebär sysselsättning för cirka 100 personer. En eftersläpning av resultatet sker eftersom kontrakten utförs under en längre period. Fram till början av 2015 hade 46 personer fått sysselsättning. En tredjedel av dessa fick en fast anställning hos leverantören eller annat arbete på den öppna arbetsmarknaden. Esbo stad anser att företagen visat stor förståelse för de sociala villkoren och de problem som uppstått har framför allt haft att göra med praktiska frågor.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">176</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_177"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft16"><SPAN class="ft16">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft46">Exemplet Vanda stad</SPAN></P> <P class="p373 ft11">I Vanda stad har man velat främja användning av sociala hänsyn i offentlig upphandling för att sådana hänsyn så småningom ska bli allmänt integrerade i stadens upphandlingsverksamhet.</P> <P class="p11 ft11">De olika aktörerna som svarar för stadens upphandling har genomfört pilotprojekt där man särskilt använt sysselsättningsklausuler i syfte att ge arbete åt unga, långtidsarbetslösa, personer med begränsad arbetsförmåga eller funktionshinder.</P> <P class="p12 ft11">Under 2015 har Vanda stad genomfört ett flertal upphandlingar där man ställt sysselsättningskrav som inneburit en skyldighet att anställa ett visst antal arbetstagare som haft svårt att få sysselsättning och som har varit berättigade till lönesubventioner.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft46">Exemplet Tammerfors stad</SPAN></P> <P class="p93 ft14">Tammerfors stad har som en del av budgeten och budgetplanen antagit principer som innebär att sociala hänsyn kan beaktas vid bestämning av kontraktsföremålet, vid bedömningen av leverantörers lämplighet (i urvalsfasen), som tilldelningskriterier i utvärderingsfasen och i kontraktsvillkoren. Mellan 2008 och 2012 användes sociala villkor vid upphandling av tjänster inom ramen för ett särskilt projekt. Sociala kriterier användes i detta projekt i urvalsfasen. Extra poäng gavs till anbudsgivare som sysselsatte långtidsarbetslösa, personer med funktionshinder eller svårsysselsatta personer. Kriteriets vikt uppgick till <NOBR>2–5</NOBR> procent.</P> <P class="p147 ft11">I upphandlingen av ett serviceboende inom missbruks- eller mentalvård gavs tilläggspoäng för sysselsättning av långtidsarbetslösa, personer med funktionshinder eller svårsysselsatta personer. Poäng gavs både om anbudsgivaren själv sysselsatte dessa eller om den anlitade ett företag som underleverantör som sysselsatte sådana arbetstagare.</P> <P class="p12 ft10">I Arbets- och näringsministeriets rapport anges att Tammerfors ansett att en fördel med att använda sociala villkor i utvärderingsfasen var att de upphandlande myndigheterna inte behövde följa upp villkoren under avtalsperioden. Det räckte med att konstatera att dessa var uppfyllda när anbudet lämnades. Ministeriet konstaterar att användandet av sociala villkor på detta sätt inte gett upphov till någon sysselsättningseffekt, annat sätt än indirekt genom att företag som</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">177</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft14">tidigare tagit ett sysselsättningsansvar premieras i upphandlingen. Det som enligt kommunen utgjort den största utmaningen var hur villkoret skulle verifieras och mätas samt hur kommunen skulle se på sysselsättningskriteriets samband med kontraktsföremålet.</P> <P class="p66 ft16"><SPAN class="ft16">7.5.4</SPAN><SPAN class="ft46">Erfarenheter från Finland</SPAN></P> <P class="p275 ft14">Även om sociala villkor i offentlig upphandling i Finland fortfarande är i ett pilotskede har Arbets- och näringsministeriet i rapporten utifrån de exempel som studerats dragit ett antal slutsatser.</P> <P class="p68 ft37">För det första konstateras att sociala kriterier inte lämpar sig för alla upphandlingar. Upphandlingskriterier som innebär krav på sysselsättning bör endast ställas i arbetskraftsintensiva upphandlingar. Därtill måste de sociala kraven stå i proportion till upphandlingens värde. Det får inte bli oproportionerligt tungt för leverantörerna att uppfylla villkoren. Ska personer sysselsättas kan som tumregel uppställas att kontraktet bör omfatta minst 200 000 euro. Ytterligare en förutsättning för att sysselsättningsvillkor ska kunna ställas är att det bör finnas lämpliga arbetssökande ur den definierade målgruppen för sysselsättning som pekas ut i upphandlingen. En dialog med potentiella leverantörer bör hållas innan upphandlingen påbörjas för att kartlägga vad som kan vara ett lämpligt socialt åläggande och för att ge leverantörerna en möjlighet att förstå vad som förväntas av den som vinner kontraktet. Leverantören som vinner kontraktet bör också erbjudas stöd av beställaren. Villkoren bör följas upp och bristande efterlevnad bör sanktioneras.</P> <P class="p270 ft14">Ministeriet konstaterar också att det verkar vara viktigt för att lyckas med sociala kriterier i offentlig upphandling att det finns ett stöd och engagemang från myndighetens ledning, både när det gäller resurser och ambitionsnivå. Förtroendevalda i kommuner har också en viktig roll när det gäller att ta initiativ till att sociala villkor uppmärksammas och används i kommunens upphandling. Då kraven på sociala villkor tas in i de instruktioner och riktlinjer som gäller för myndighetens upphandling blir tillämpningen också mer generell så att inte varje upphandlande myndighet själv i varje enskilt fall måste ta initiativet till att ställa sådana villkor.</P> <P class="p154 ft11">Vissa negativa erfarenheter som gjorts har lett till att det finns en försiktighet från upphandlande myndigheters sida att använda</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">178</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_179"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft11">sociala villkor. Brist på kunskap och brist på exempel på hur man i praktiken går tillväga för att använda sociala villkor har utgjort ett hinder för tillämpningen.</P> <P class="p107 ft11">Vissa myndigheter har även avstått från att använda sociala klausuler för att de är oroliga för att sådana krav ska höja priset på tjänsterna. Det finns också en oro för att särskilt små anbudsgivare kan tänkas avstå från att delta i upphandlingar på grund av att de upplever det som krångligt att leva upp till de uppställda sociala kraven. Sociala villkor har dessutom ansetts som besvärliga och rättsligt riskfyllda samtidigt som det har varit svårt att påvisa vilken praktisk nytta de gör.</P> <P class="p11 ft11">De rättsliga riskerna med att använda sociala klausuler bör dock inte överdrivas. I Finland har sådana klausuler relativt sällan varit föremål för rättslig prövning och då så har varit fallet har de finländska domstolarna visat förståelse för tillämpningen av sociala krav. Avslutningsvis redogör vi kort för två sådana principiellt viktiga rättsfall.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">7.5.5</SPAN><SPAN class="ft46">Två rättsliga avgöranden</SPAN></P> <P class="p400 ft11">I en dom från finska marknadsdomstolen<SPAN class="ft47">22 </SPAN>hade en anbudsgivare överklagat sig över ett beslut som fattats av en kommun som upphandlade dagvårdstjänster. I anbudsunderlaget hade kommunen meddelat att vinnande anbud skulle väljas ut enligt ett avvägningsschema där tjänstens pris skulle viktas till 60 procent och tjänstens kvalitet till 40 procent. Som mått på tjänstens kvalitet vägdes särskilt in personalens behörighet och kompetens samt om personalen var fast anställd i s.k. tillsvidareanställningar. I anbudsunderlaget uppgavs vidare hur en poängsättning som viktade dessa faktorer skulle ske.</P> <P class="p83 ft10">I överklagandet till Marknadsdomstolen hävdades bl.a. att kravet på tillsvidareanställningar var lagstridigt. Det anfördes också att ett sådant krav kan vara svårt att motivera också av den anledningen att det kan ske förändringar i personalens sammansättning under den tid kontraktet fullgörs och att situationen vid tidpunkten för anbudsgivningen kan bero på rent tillfälliga faktorer. Dessutom</P> <P class="p401 ft42"><SPAN class="ft41">22 </SPAN>Finska marknadsdomstolen, mål MAO:486/10 (25.10.2010).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">179</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_180"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft37">hävdades i överklagandet att ett sådant kriterium är omöjligt att övervaka. Domstolen var av annan åsikt och menade att det på vård- och utbildningsområdet är en legitim målsättning att ha utbildad kompetent tillsvidareanställd personal. Med hänsyn till detta fann Marknadsdomstolen att kriterierna var relevanta och att de hade koppling till syftet att produktionen av den upphandlade tjänsten skulle ha hög kvalitet. Kriterierna hade också framgått av anbudsunderlaget på ett sätt som gjort det möjligt för den upphandlande myndigheten att fastställa vilket anbud som varit det mest förmånliga ur ekonomiskt helhetsperspektiv. Domstolen fann också att kriterierna inte hade varit diskriminerande eller godtyckliga och att de därför uppfyllde kraven enligt den finska upphandlingslagen (72 §). Eftersom kommunen haft rätt att utforma tilldelningskriterierna på beskrivet sätt avslogs överklagandet.</P> <P class="p402 ft37">Frågan om krav på kollektivavtalsenliga villkor har prövats i den finska Marknadsdomstolen.<SPAN class="ft61">23 </SPAN>Rättsfallet rörde saneringen av en större offentlig byggnad. I anbudsunderlaget angavs att alla leverantörer måste förbinda sig att följa byggbranschens (allmänt bindande) kollektivavtal. Finland har i motsats till Sverige ett system där branschavtal kan förklaras allmänt bindande i branschen, vilket innebär att de måste följas också av arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal i branschen. Den leverantör som tilldelades kontraktet hade dock inte förbundit sig att följa byggbranschens avtal utan i stället två andra kollektivavtal. En anbudsgivare som inte tilldelats kontraktet överklagade och menade att det antagna anbudet inte hade uppfyllt villkoren i förfrågningsunderlaget.</P> <P class="p403 ft10">Enligt Marknadsdomstolen innebär principerna om <NOBR>icke-diskri-</NOBR> minering och likabehandling att man inte kan kräva att en anbudsgivare hör till en särskild arbetsgivarorganisation eller är bunden av ett särskilt kollektivavtal. Däremot kan det vara motiverat att kräva att allmänt tillämpliga lönevillkor iakttas i samband med ett sådant projekt som det aktuella för att undvika att någon anbudsgivare får en konkurrensfördel genom att tävla med oskäliga villkor. I detta fall hade dock den leverantör som erhållit kontraktet kunnat påvisa att det kollektivavtal som denne avsåg att tillämpa motsvarade byggbranschens avtal och på vissa punkter till och med var mera fördelaktigt för arbetstagarna än detta. Under dessa omständigheter ansåg</P> <P class="p404 ft42"><SPAN class="ft41">23 </SPAN>Finska marknadsdomstolen, mål MAO:138/14 (5.3.2014).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">180</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_181"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft11">domstolen att den upphandlande myndigheten hade haft ett visst utrymme för prövning och att myndigheten, trots att den anbudsgivare som tilldelats kontraktet i strikt mening inte uppfyllde kraven i upphandlingsdokumenten, hade rätt att godkänna att den vinnande anbudsgivaren genom att följa de andra kollektivavtalen uppfyllde kraven.</P> <P class="p175 ft38"><SPAN class="ft38">7.6</SPAN><SPAN class="ft39">Nederländerna</SPAN></P> <P class="p72 ft10">Nederländerna erbjuder genom PIANOo, the Dutch Public Procurement Expertise Centre, ett utvecklat stöd för att använda sociala, miljömässiga och arbetsmarknadsrelaterade villkor i offentlig upphandling.<SPAN class="ft43">24 </SPAN>PIANOo har tagit fram en vägledning för hur offentlig upphandling kan kombineras med krav på sociala villkor.<SPAN class="ft43">25 </SPAN>Sådan upphandling som i Nederländerna kallas för upphandling med</P> <P class="p243 ft10">”social return”, har använts sedan 2011 och är en del av en statlig policy för att öka deltagandet i samhället och arbetslivet. Inledningsvis drevs projektet som ett pilotprojekt i två år som sedan utvärderades.<SPAN class="ft43">26 </SPAN>Utifrån detta bestämdes att projektet skulle fortsätta.</P> <P class="p12 ft14">I det följande redogörs för förutsättningarna för att ställa sociala villkor och hur det kan användas i upphandlingsproceduren. Därefter redogörs för de erfarenheter som gjorts av det inledande pilotprojektet. Slutligen redovisas också en undersökning som gjorts av forskare om hur sociala villkor påverkar små och medelstora företags möjligheter att delta i offentlig upphandling.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">7.6.1</SPAN><SPAN class="ft46">Förutsättningar för att ställa sociala villkor</SPAN></P> <P class="p50 ft10">Sociala villkor innebär att det skapas arbetstillfällen för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, t.ex. långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning och unga personer med funktions-</P> <P class="p405 ft98"><SPAN class="ft50">24</SPAN><SPAN class="ft97">PIANOo startades som ett nätverk för upphandlande myndigheter och har utvecklats till myndigheternas kompetenscentrum för upphandlingsfrågor, se www.pianoo.nl. PIANOo står för Professioneel en Innovatief Aanbesteden, Netwerk voor Overheidsopdrachtgevers (Professionell och innovativ upphandling, nätverk för upphandlande myndigheter).</SPAN></P> <P class="p406 ft55"><SPAN class="ft50">25</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">https://www.pianoo.nl/public-procurement-in-the-netherlands</SPAN></NOBR></P> <P class="p102 ft42"><SPAN class="ft50">26</SPAN><SPAN class="ft60">M.C.J. den Hoedt, K. Schofaerts, D. Turmel, Ipso Facto Beleidsonderzoek, Evaluatie implementatie social return rijksoverheid, Eindrapport Den Haag, juli 2014.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">181</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315182x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p407 ft11">nedsättning.<SPAN class="ft47">27 </SPAN>Målet är att leverantörer ska använda fem procent av den totala lönesumman i det aktuella projektet för att anställa personer som har svårigheter på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft47">28</SPAN></P> <P class="p21 ft11">Enligt uppgifter från PIANOo ställs krav på sociala villkor i statliga offentliga upphandlingar som uppfyller samtliga följande tre kriterier: <SPAN class="ft47">29</SPAN></P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Kontrakt som avser arbete eller tjänster.</SPAN></P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Kontrakt som omfattar en lönesumma över 250 000 euro.</SPAN></P> <P class="p408 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Kontrakt som löper över minst sex månader.</SPAN></P> <P class="p409 ft11">Ofta används villkoren i sektorer som hälso- och sjukvård, i byggbranschen, renhållningsbranschen samt i parkarbete och dylikt.</P> <P class="p21 ft11">Varje myndighet avgör själv om förutsättningarna för att ställa sociala villkor är uppfyllda samt för att de villkor som ställs är proportionerliga och lämpliga i förhållande till vad som upphandlas. Sociala villkor ska dock inte ställas om myndigheten i den bedömningen finner</P> <P class="p410 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">att det finns risk för undanträngningseffekter, dvs. att ordinarie arbetstillfällen trängs undan,</SPAN></P> <P class="p411 ft18"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft105">att upphandlingen avser ett arbete där det sannolikt inte finns någon möjlighet att sysselsätta arbetslösa som finns på marknaden,</SPAN></P> <P class="p412 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">att det är alltför svårt att matcha den sysselsättning som kan erbjudas de som står långt ifrån arbetsmarknaden, eller</SPAN></P> <P class="p413 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">att sociala villkor skulle blir oproportionerligt betungande eller kostsamma.</SPAN></P> <P class="p409 ft37">Det har i Nederländerna förekommit att sociala villkor i offentlig upphandling har lett till undanträngningseffekter. I en forskningsrapport beskrivs t.ex. hur en kommun i en upphandling av transporttjänster ställde som villkor att arbetslösa personer skulle utföra upp-</P> <P class="p414 ft52"><SPAN class="ft50">27</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">https://www.pianoo.nl/about-pianoo/sustainable-public-procurement-spp/spp-themes/social-</SPAN></NOBR> <NOBR>return-on-investment-sroi</NOBR></P> <P class="p126 ft52"><SPAN class="ft50">28</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">https://www.pianoo.nl/about-pianoo/sustainable-public-procurement-spp/spp-themes/social-</SPAN></NOBR> <NOBR>return-on-investment-sroi</NOBR></P> <P class="p18 ft52"><SPAN class="ft50">29</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">https://www.pianoo.nl/about-pianoo/sustainable-public-procurement-spp/spp-themes/social-</SPAN></NOBR> <NOBR>return-on-investment-sroi/social-return-explained</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">182</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p415 ft10">draget.<SPAN class="ft43">30 </SPAN>Upphandlingen resulterade i att den vinnande leverantören sa upp samtliga busschaufförer och ersatte dem med nya, arbetslösa arbetstagare. Risken för undanträngningseffekter av sådant slag tycks vara vanligast i små företag och i särskilda branscher, t.ex. bygg, hälsosektorn, catering och städning, branscher där upphandling förekommer ofta. I forskningsrapporten lyfts fram att de negativa effekterna av undanträngning är störst i korta projekt eftersom de arbetslösa som får arbete endast får det under en kort tid, vilket inte ger dem någon ökad förankring på arbetsmarknaden. Dessutom uppstår problem för företag där de arbetslösa placeras eftersom de måste lägga tid och resurser på att utbilda och handleda de nya arbetstagarna som kanske inte hinner bli produktiva under den korta tid de är anställda. Slutsatsen i rapporten är att sociala villkor endast bör användas i längre projekt.</P> <P class="p416 ft16"><SPAN class="ft16">7.6.2</SPAN><SPAN class="ft46">Sociala villkor kan användas i hela upphandlingsproceduren</SPAN></P> <P class="p417 ft10">Enligt PIANOo kan sociala villkor användas i alla delar av upphandlingsproceduren.<SPAN class="ft43">31 </SPAN>I urvalskriterier kan minimivillkor anges om att en leverantör ska spendera en viss procent av upphandlingens lönekostnader för att anställa människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Är det fråga om en kapitalintensiv verksamhet rekommenderas att en andel av kontraktets lönesumma ska anges som miniminivå. Handlar det om en arbetsintensiv verksamhet rekommenderas i stället en fast procent av upphandlingsvärdet. Uppfylls inte villkoren kan en anbudsgivare uteslutas.</P> <P class="p57 ft10">Även utvärderingsfasen kan användas för att ställa sociala villkor. När ett anbud prövas utifrån tilldelningsgrunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan sociala villkor användas som tilldelningskriterier. Vid utvärderingen sker en objektiv bedömning av vilket kontrakt som ger störst värde i detta hänseende. Fler poäng ges till den anbudsgivare som i högre grad erbjuder sociala villkor. Poängen måste dock vara proportionerliga och lämpliga i jämförelse</P> <P class="p418 ft58"><SPAN class="ft50">30</SPAN><SPAN class="ft57">S Andriessen and P Brouwer, Social return en verdringing Strategieën ter preventie, een verkenning, TNO rapportage voor Hanzehogeschool Groningen, 3 februari 2014.</SPAN></P> <P class="p419 ft68"><SPAN class="ft50">31</SPAN><SPAN class="ft66">Följande avsnitt bygger på information från PIANOos webbplats: https://www.pianoo.nl/ </SPAN><NOBR>about-pianoo/sustainable-public-procurement-spp/spp-themes/social-return-on-investment-</NOBR> <NOBR>sroi/getting-started-with-social-return</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">183</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315184x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft11">med poäng för övriga tilldelningskriterier. PIANOo framhåller också att det kan vara lämpligt att i samband med att sådana tilldelningskriterier används efterfråga hur det sociala villkoret ska uppnås och hur det följs upp. Hur tilldelningskriteriet bedöms ska tydligt kommuniceras till anbudsgivarna.</P> <P class="p68 ft14">För att se till att åtagandet verkligen upprätthålls bör motsvarande villkor uppställas som kontraktsvillkor. För att det ska vara möjligt måste villkoren bl.a. ha tydliggjorts i upphandlingsdokumenten, vara <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> och ha en koppling till kontraktsföremålet. PIANOo rekommenderar att upphandlande myndigheter i kontraktet reglerar i vilken omfattning sociala villkor ska uppfyllas, t.ex. att sociala villkor ska motsvara en viss andel av kontraktsvärdet. PIANOo rekommenderar också att myndigheten följer upp att villkoren följs.</P> <P class="p75 ft16"><SPAN class="ft16">7.6.3</SPAN><SPAN class="ft46">Utvärdering av pilotprojektet</SPAN></P> <P class="p220 ft37">Pilotprojektet om sociala villkor i offentlig upphandling pågick i två år, <NOBR>2011–2013,</NOBR> och utvärderades därefter.<SPAN class="ft61">32 </SPAN>Inom ramen för projektet uppmuntrades statliga myndigheter att använda sociala villkor i upphandlingar med ett kontraktsvärde över 200 000 euro. Under perioden juli 2011 till december 2012 användes sociala villkor i 40 procent av upphandlingarna. I de fall villkor inte användes var de övervägande skälen till detta att upphandlingen avsåg alltför specialiserade arbetsuppgifter eller avsåg ett uppdrag som skulle utföras under speciella omständigheter. I det senare fallet var det t.ex. fråga om arbete där det krävdes särskilda krav på säkerhet eller sekretess. Befarade undanträngningseffekter antogs också ha varit ett skäl till varför sociala villkor inte ställdes, även om det inte åberopades uttryckligen.</P> <P class="p420 ft11">I studien fann man inget stöd för att kravet på sociala villkor skulle påverka kvaliteten på utförandet av tjänsten negativt. En leverantör i undersökningen framförde att det kan finnas risk för bristande kvalitet om en leverantör samtidigt utför flera uppdrag i offentlig upphandling där krav ställs på sociala villkor eftersom</P> <P class="p244 ft42"><SPAN class="ft41">32 </SPAN>M.C.J. den Hoedt, K. Schofaerts, D. Turmel, Ipso Facto Beleidsonderzoek, Evaluatie implementatie social return rijksoverheid, Eindrapport Den Haag, juli 2014.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">184</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p421 ft11">andelen oerfarna arbetstagare kan bli så hög att kvaliteten i utförandet av uppdraget riskeras. Att detta skulle ha inträffat i praktiken fann man dock inget stöd för i studien.</P> <P class="p57 ft10">Det konstaterades att kontrakten ofta innehållit villkor om sanktioner i form av vite för bristande efterlevnad av den sociala klausulen men att sanktionerna inte föreföll ha använts. I utvärderingen anges att detta kan ha berott på att sanktioner bara vidtas när myndigheten är helt säker på att leverantören brutit mot villkoret, vilket kan vara svårt att bevisa. Det kan också ha berott på att det ansetts oproportionerligt att ålägga leverantören en sanktion för brott mot en social klausul eftersom den får anses avse en mycket liten del av uppdraget i kontraktet. Att användandet av sociala klausuler också är nytt och måste ses som en inlärningsprocess för alla inblandande verkar också avhållande på användandet av sanktioner.</P> <P class="p57 ft14">När uppföljning väl skedde tillämpades normalt principen ”High trust, low control”, vilket i praktiken betyder att den upphandlande myndigheten regelbundet efterfrågat information enligt ett standardformulär om tillämpningen av sociala villkor men sällan kontrollerat att levererad information verkligen stämde. Leverantörer lyfte fram att det endast var formella uppgifter som efterfrågats i uppföljningen och inte på vilket sätt klausulerna hade fungerat, t.ex. vad de som anställts hade jobbat med och vilka erfarenheter och vilken kunskap de förvärvat genom uppdraget.</P> <P class="p422 ft16"><SPAN class="ft16">7.6.4</SPAN><SPAN class="ft46">Särskilt om sociala villkors effekt på små och medelstora företag</SPAN></P> <P class="p417 ft10">Forskare i Nederländerna har också studerat om små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandling försvåras om det ställs sociala villkor i upphandling.<SPAN class="ft43">33 </SPAN>Risken skulle kunna vara att det anses alltför betungande för mindre företag att leva upp till sådana villkor.</P> <P class="p247 ft11">Enligt studien, som också innefattade en utvärdering av goda exempel på sociala villkor i offentlig upphandling i Nederländerna, fann forskarna att följande faktorer var särskilt viktiga för att små företag ska kunna delta i upphandling när sociala villkor ställs:</P> <P class="p415 ft52"><SPAN class="ft71">33 </SPAN>P.A.T. Oden, SMEs cooperate to meet social procurement conditions, rapport presenterad på konferensen Understanding Small Enterprises Conference i Groningen <NOBR>21–23</NOBR> oktober 2015.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">185</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p423 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Det bör finnas en tydligt utpekad aktör, t.ex. en upphandlingsstödjande myndighet, dit företagen kan vända sig med frågor.</SPAN></P> <P class="p424 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">En flexibel formulering av de sociala villkoren gör det lättare för små företag att uppfylla kraven.</SPAN></P> <P class="p425 ft107"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft106">För att sociala villkor ska kunna utformas på lämpligt sätt är det viktigt med en dialog mellan den upphandlande myndigheten och små företag innan kraven formuleras i upphandlingsdokumenten.</SPAN></P> <P class="p426 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">För att kraven ska kunna genomföras på ett förtjänstfullt sätt är det viktigt att leverantörer, beställare och organisationer som stödjer målgrupperna för åtgärderna samarbetar väl.</SPAN></P> <P class="p427 ft11">Innan de arbetstagare som är föremål för åtgärderna placeras i företagen är det viktigt att de får lämplig utbildning i grundläggande kompetens (som t.ex. att komma i tid). Forskarna rekommenderar också upphandlande myndigheter att ha ett tydligt mål för de sociala villkoren och att detta mål kommuniceras och används på alla nivåer i organisationen.</P> <P class="p53 ft11">En annan rekommendation är att mindre företag, för att underlätta möjligheten att uppfylla sociala villkor i offentlig upphandling, bör samarbeta med andra entreprenörer genom användandet av</P> <P class="p88 ft10">”arbetspooler”. En arbetspool anställer arbetstagare som sedan kan sysselsättas av små företag när sociala krav fullgörs i offentlig upphandling. Arbetspoolen är en egen juridisk person som bildas av flera små företag tillsammans. Även kommuner kan vara medlemmar i en arbetspool för att underlätta samarbetet med små företag inför kommande upphandlingar. Arbetspooler används redan i viss utsträckning i Nederländerna och anses vara ett sätt att lösa de eventuella problem som små företag kan ha med att hitta lämpliga arbetstagare när de ska uppfylla sociala villkor i en offentlig upphandling. Företagen betalar en viss summa till poolen som i sin tur anställer arbetslösa eller funktionshindrade personer och ordnar utbildning och handledning för dessa. Dessa personer kan sedan anställas i de olika företagen för att uppfylla sociala villkor i upphandling. Praktikanter i de olika företagen kan också få utbildning i poolen. Genom att de arbetslösa redan fått grundläggande utbildning kan de bättre matchas med de jobb som är aktuella.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">186</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_187"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315187x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft38"><SPAN class="ft38">7.7</SPAN><SPAN class="ft39">Belgien</SPAN></P> <P class="p356 ft14">Belgien är en federal stat som består av tre regioner, Flandern, Vallonien och Bryssel och tre språkgemenskaper, den flamländska, den franska och den tyska. Makten är delad mellan regionerna, språkområdena och den federala staten. När det gäller offentlig upphandling finns federal lagstiftning som gäller för samtliga regioner. De nya upphandlingsdirektiven genomförs också på federal nivå. Hur sociala hänsyn tas i de olika regionerna skiljer sig dock åt. I regionen Bryssel har sysselsättningsrelaterade hänsyn beaktats i offentlig upphandling sedan 1999 och i regionen Vallonien nästan lika länge. Även regionen Flandern använder sociala hänsyn, däremot beaktas inte sysselsättningsrelaterade hänsyn generellt. I den flamländska staden Ghent har dock sociala hänsyn tagits i offentlig upphandling sedan några år tillbaka. Nedan redogörs för några av de erfarenheter som framkommit från regionen Vallonien, staden Ghent och regionen Bryssel.</P> <P class="p92 ft16"><SPAN class="ft16">7.7.1</SPAN><SPAN class="ft46">Exemplet Vallonien</SPAN></P> <P class="p428 ft11">I Vallonien har myndigheterna sedan 15 år tillbaka arbetat med sociala villkor i offentlig upphandling.<SPAN class="ft47">34 </SPAN>Med sociala villkor avses här villkor som syftar till att ett visst socialt mål ska uppnås och som direkt bidrar till nytta för samhället eller för enskilda individer.</P> <P class="p13 ft10">När det gäller sysselsättningsrelaterade hänsyn används dessa än så länge endast i upphandlingar som avser bygg och anläggning. På sikt avser man dock utöka detta till att omfatta även andra områden.</P> <P class="p11 ft11">Syftet med användingen av de sociala villkoren är att de som sysselsätts genom insatsen ska stärka sin position på arbetsmarknaden, att minska arbetslösheten och att ge leverantörerna både ett större rekryteringsunderlag och en möjlighet att stärka sitt sociala ansvarstagande.</P> <P class="p107 ft11">Myndigheterna kan välja mellan tre alternativ när det gäller att ställa arbetsmarknadsrelaterade krav i offentlig upphandling.</P> <P class="p429 ft55"><SPAN class="ft41">34 </SPAN>Informationen i detta avsnitt bygger dels på ett möte med en företrädare för Vallonska regionen, dels på skriften Les Clauses Sociales, dans les marches de <NOBR>travaux-batiments,</NOBR> januari 2015. Skriften finns tillgänglig på Wallonska regionens webbplats för offentlig upphandling: http://marchespublics.cfwb.be/fr/index.html</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">187</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_188"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p430 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Leverantören kan förpliktas att tillhandahålla praktik, antingen själv eller hos en underleverantör.</SPAN></P> <P class="p230 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft108">Upphandlingen kan delvis rikta sig till sociala företag.</SPAN></P> <P class="p233 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Myndigheten kan välja att använda en kombination av de ovan angivna alternativen.</SPAN></P> <P class="p376 ft11">I det första fallet avses att det i upphandlingskontraktet anges hur mycket praktik leverantören ska tillhandahålla. Praktiken kan tillhandahållas av leverantören själv eller hos en underleverantör.</P> <P class="p68 ft11">När det gäller det andra fallet är det fråga om att uppmuntra sociala företag, dvs. företag som har till syfte att sysselsätta arbetstagare som har svårt att få arbete, att delta i upphandling. Detta alternativ har använts mer sällan dels eftersom det varit svårt för sociala företag att tillhandahålla personal med den kvalificerade kompetens som normalt krävs i byggprojekt, dels eftersom sociala företag sällan velat konkurrera med pris på ett sådant sätt att de faktiskt kan vinna en upphandling.</P> <P class="p154 ft11">I det tredje fallet kan myndigheten kombinera de båda andra alternativen på olika sätt. Kontraktsvillkor om praktik kan användas tillsammans med krav om att en leverantör ska använda sociala företag eller ge möjlighet för detta.</P> <P class="p280 ft11">Om en anbudsgivare redan har ett åtagande att tillhandahålla praktik för studenter, traineer eller lärlingar kan anbudsgivaren åberopa detta för fullgörande av kontraktet.</P> <P class="p68 ft14">Villkor om praktik ska anges i kontraktsvillkoren. Villkoren måste även tydligt framgå av upphandlingsdokumenten. Som en grundläggande förutsättning gäller även att kravet på praktik aldrig får avse en annan period än vad som avses i kontraktet. Arbetstagare kan endast hämtas från vissa angivna typer av utbildningar.</P> <P class="p74 ft10">De faktiska villkoren innehåller vissa angivna krav. Leverantören ska t.ex. tillhandahålla minst 20 dagars praktik samt en kvalificerad handledare som dagligen övervakar praktiken. Leverantören måste också underrätta den upphandlande myndigheten om huruvida leverantören själv tillhandahåller praktiken eller om det sker genom en underleverantör. Därtill ska handledarens namn anges, leverantören ska lämna en försäkran om att villkoren kommer att följas samt bifoga kontraktet eller överenskommelsen med den enskilda personen som sysselsätts (t.ex. en student).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">188</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_189"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p330 ft11">Kostnaden för praktiken utgör inte en del av kostnaden i anbudet i upphandlingen. I stället utgår betalning för praktiken direkt från myndigheten enligt en fastställd prislista. Ersättningens storlek varierar beroende på vilken praktik det rör sig om. Betalning sker först när uppdraget i kontraktet har utförts. Att låta ersättning för praktik utgå med en fastställd summa och fristående från kontraktet är också ett sätt att undvika att villkoren blir föremål för konkurens.</P> <P class="p57 ft10">När det gäller uppföljning av praktik delar upphandlande myndigheter och utbildningsinstitutionerna på ansvaret. Upphandlande myndighet kontrollerar att leverantören angivit elevens närvaro på särskilda närvarolistor som ska upprätthållas i bygg- och anläggningsprojekt. Elevens utbildningsinstitution kontrollerar kvaliteten på utbildningen hos leverantören genom att besöka arbetsplatsen. Resultatet återkopplas sedan till den upphandlande myndigheten.</P> <P class="p57 ft14">När uppdraget utförts till minst till 90 procent erhåller leverantören också ett intyg om att den utfört sitt sociala åtagande. Intyget kan därefter användas för att bevisa leverantörens förmåga att tillhandahålla praktik i en framtida upphandling. Det finns också möjligheter att utesluta leverantörer från framtida upphandlingar om de inte uppfyllt tidigare arbetsmarknadsrelaterade villkor.</P> <P class="p56 ft10">Att ersättningen uteblir om leverantören inte fullföljer sitt åtagande är en åtgärd som bidrar till uppfyllandet av förpliktelserna. Det finns emellertid också möjlighet att enligt lag ålägga leverantören vite som avser en viss procentandel av den ursprungliga kontraktssumman om villkoren inte fullföljs. Vid delvis uppfyllelse kan vite utgå med en storlek som bestäms i relation till den andel praktik som inte tillhandahållits i enlighet med kontraktet.</P> <P class="p57 ft37">Det har av sekretesskäl i förhållande till de enskilda arbetstagarna och eleverna varit svårt att följa upp om användandet av arbetsmarknadsrelaterade villkor i offentlig upphandling har gett resultat. Det saknas därför närmare uppgifter om andelen personer som kommit ut i arbete efter praktikperiodens upphörande.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">189</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_190"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315190x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft16"><SPAN class="ft16">7.7.2</SPAN><SPAN class="ft46">Exemplet Ghent</SPAN></P> <P class="p95 ft10">Staden Ghent har antagit en policy rörande offentlig upphandling som innebär att sociala villkor ska ställas i upphandling.<SPAN class="ft43">35 </SPAN>Syftet med denna är att uppmuntra företag att ha en hållbar personalpolicy och att ge ökade möjligheter för t.ex. arbetslösa att få sysselsättning. Uppställandet av sociala villkor har också visat sig kunna gynna företag eftersom investeringar i framtida anställdas kompetens och motivation även kan komma dem tillgodo.</P> <P class="p154 ft11">Ursprungligen tillämpades i Ghent mer traditionella arbetsmarknadsrelaterade villkor där det i kontrakten angavs att en leverantör t.ex. skulle åta sig att anställa en långtidsarbetslös arbetstagare eller ge sysselsättning åt praktikanter. Dessa villkor fick dock inte avsedd effekt. Upphandlande myndigheter följde inte upp villkoren och leverantörerna uppfyllde sällan sina åtaganden. Till följd av detta utvecklades i Ghent ett helt nytt system för sociala villkor i offentlig upphandling. Detta system har nu tillämpats i två år. Villkoren används framför allt i upphandlingar rörande bygg- och anläggningskontrakt. För närvarande undersöks hur projektet kan utvidgas och omfatta även andra typer upphandlingar. Villkoren ställs i upphandlingar med uppdrag som sysselsätter många arbetstagare.</P> <P class="p144 ft14">Det system för arbetsmarknadsrelaterade hänsyn i offentlig upphandling som används i Ghent bygger på att anbudsgivare själva väljer på vilket sätt de avser uppfylla myndighetens önskan om att använda aktuella hänsyn. I upphandlingsdokumenten anger myndigheten en lista över en mängd åtgärder med fokus på arbetsmarknadsrelaterade hänsyn som en anbudsgivare kan åta sig att fullgöra i en offentlig upphandling. Åtgärderna som föreslås i listan har olika poäng. Beroende på upphandlingens kostnad och kontraktets längd bestämmer myndigheten det totala antal poäng som anbudsgivaren måste uppfylla med sina åtgärder för att kunna tilldelas kontraktet. Anbudsgivaren får dock utifrån listan fritt välja vilka åtgärder som denna avser att uppfylla under kontraktstiden. Listan är omfattande och innehåller bl.a. följande förslag:</P> <P class="p431 ft68"><SPAN class="ft67">35 </SPAN>Avsnittet bygger på muntlig information vid möte med representanter från Ghent den 19 januari 2016 samt på en pm, Social criteria for work – public contracts, General version som tillhandahållits utredningen från Federal Institute for Sustainable Development.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">190</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p432 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Anställning av en student som fullgör praktik inom ramen för sin utbildning.</SPAN></P> <P class="p327 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Deltagande i projekt som drivs av en särskild myndighet som t.ex. arbetar för att stärka elevers arbetsmarknadsförankring.</SPAN></P> <P class="p228 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Erbjuda praktikplatser eller lärlingsplatser för arbetslösa inom olika arbetsmarknadspolitiska program.</SPAN></P> <P class="p433 ft107"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft106">Erbjuda praktik för personer som behöver öka sin kompetens. Ett av dessa alternativ är att erbjuda språkträning på arbetsplatsen. Poängen påverkas både av omfattningen av utbildningen och av hur många personer som erbjuds utbildning.</SPAN></P> <P class="p40 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Erbjuda coachning för nyanställda eller för handledare.</SPAN></P> <P class="p385 ft11"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft86">Poäng kan ges för nyanställning. Högre poäng ges för tillsvidareanställning än för en tidsbegränsad anställning. Inhyrning ger lägst poäng.</SPAN></P> <P class="p434 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Rekrytering ur en grupp som har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller som är nyutbildad eller äldre än 55 år ger extra poäng.</SPAN></P> <P class="p117 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Anlitande av ett socialt företag kan också ge poäng. Mer poäng ges om kontraktet avser en längre period och en större del av upphandlingens fullgörande.</SPAN></P> <P class="p435 ft11">Utformningen av listan ger leverantören möjlighet att välja den eller de åtgärder som passar bäst hos den. Den är mycket tydlig eftersom varje aktivitet redan från början är poängsatt, vilket underlättar uppfyllandet av kraven.</P> <P class="p11 ft11">Villkoren är inte förenade med sanktioner vid bristande efterlevnad. Det har ansetts viktigare att förankra tillämpningen av villkoren hos leverantörerna genom dialog. Däremot följs villkoren upp av myndigheten och uppfattningen är att de flesta leverantörer numera uppfyller de villkor som de åtagit sig.</P> <P class="p11 ft11">Upplevelsen i Ghent är att användningen av arbetsmarknadsrelaterade villkor på det sätt som nu görs har gett goda resultat även om de är begränsade till ett litet område och endast har pågått under ett par år. Användningen av mer flexibla villkor uppfattas som mer tilltalande av leverantörerna och har också uppfyllts i mycket högre grad än de tidigare sociala villkoren.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">191</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_192"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft16"><SPAN class="ft16">7.7.3</SPAN><SPAN class="ft46">Exemplet Bryssel</SPAN></P> <P class="p275 ft10">Regionen Bryssel har arbetat med sociala villkor i offentlig upphandling sedan 1999.<SPAN class="ft43">36 </SPAN>Regionen har en hög ungdomsarbetslöshet, 26 procent av arbetstagarna under 30 år saknar arbete. Till följd av detta syftar de arbetsmarknadsrelaterade villkoren i offentlig upphandling ofta till att unga arbetslösa ska få möjlighet till arbete. Villkoren tar dock även sikte på långtidsarbetslösa.</P> <P class="p74 ft10">Ofta ställs som villkor att en leverantör ska anställa en eller ett par unga eller långtidsarbetslösa som är registrerade hos den lokala arbetsförmedlingen. Leverantörerna får hjälp av arbetsförmedlingen med att hitta lämpliga arbetslösa kandidater att anställa. Om ett utländskt företag lämnar anbud och informerar om att det avser uppfylla villkoret genom att anställa en person från ett annat land godtas dock detta. I regionen finns en hög medvetenhet om upphandlingsdirektivens krav om <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> m.m., samtidigt som det finns en önskan att öka sysselsättningen av regionens arbetslösa med hjälp av offentlig upphandling.</P> <P class="p86 ft11">Sociala villkor användes från början endast i bygg- och anläggningsupphandlingar. Numera är uppfattningen att det är möjligt att använda villkoren inom de flesta områden och sedan 2012 används villkoren t.ex. även i upphandlingar av städtjänster och cateringtjänster.</P> <P class="p154 ft11">Arbetsmarknadsrelaterade villkor ställs normalt endast i upphandlingar som har ett kontraktsvärde över 200 000 euro. Hänsyn tas också till hur många arbetstagare som sysselsätts i uppdraget. Leverantörens åtagande kopplas också till upphandlingens omfattning, både i tid och i pengar.</P> <P class="p297 ft11">Till skillnad från i Vallonien utgår i Bryssel ingen särskild ersättning till leverantörerna för de sociala åtagandena. Eventuella kostnader för detta får inkluderas av anbudsgivarna i den totala kostnaden i anbuden.</P> <P class="p112 ft10">Det har funnits en oro för att sanktioner ska verka avskräckande för anbudsgivare att delta i upphandlingar. Bristande efterlevnad av villkoren är därför inte förenad med sanktioner. Däremot framhålls vikten av dialog och uppföljning av ställda villkor.</P> <P class="p436 ft42"><SPAN class="ft41">36 </SPAN>Avsnittet bygger på muntlig information vid utredningens möte med en representant från regionen Bryssel den 19 januari 2016.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">192</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_193"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft10">Bryssel stad har följt upp effekten av de arbetsmarknadsrelaterade villkoren genom att kontrollera om de som erbjudits sysselsättning inom ramen för offentlig upphandling efter ett år fortfarande stod kvar på en särskild lista över arbetslösa. Om personerna inte fanns kvar på listan har det ansetts vara en indikation på att de inte längre är arbetslösa. Siffrorna visar att 70 procent av de som erbjöds sysselsättning inom ramen för projektet ett år senare inte fanns kvar på listan över arbetslösa. Detta ses som ett gott resultat. Stadens uppfattning är därför att villkoren ger resultat. Däremot har ingen allmän acceptans för sociala villkor uppstått hos leverantörerna.</P> <P class="p175 ft38"><SPAN class="ft38">7.8</SPAN><SPAN class="ft39">Storbritannien</SPAN><SPAN class="ft109">37</SPAN></P> <P class="p356 ft14">Till följd av den ekonomiska kris som rått i Storbritannien de senaste åren har en viktig målsättning med den offentliga upphandlingen varit att minska de offentliga utgifterna. Som en motreaktion mot detta antogs 2012 Social Value Act. Lagen gäller för England och Wales. Enligt lagen ska upphandlande myndigheter överväga ekonomiska, sociala eller miljömässiga hänsyn om den aktuella upphandlingen överstiger <NOBR>EU-direktivens</NOBR> tröskelvärde. Även om lagen inte innebär att det är obligatoriskt att ta sådana hänsyn i offentlig upphandling anses den ha stort värde genom att sociala hänsyn i upphandling uppmärksammas.</P> <P class="p12 ft10">En handledning har också tagits fram för hur myndigheter kan gå tillväga när de tillämpar lagen.<SPAN class="ft43">38 </SPAN>Enligt handledningen bör myndigheter först identifiera sina prioriteringar. Genom att relatera sociala villkor till den upphandlande myndighetens mål blir kraven relevanta och bidrar till att detta mål uppnås. Ett exempel är från det brittiska försvarsdepartementet. Departementet har som mål att förbättra villkoren för krigsveteraner. Utifrån detta mål har den organisation som driver departementets utbildningsanläggning bidragit till omskolning av veteraner. Genom att tydliggöra syftet med att ställa sociala villkor ges också anbudsgivare en bättre möjlighet att ta fram förslag på hur dessa mål kan uppnås.</P> <P class="p399 ft58"><SPAN class="ft50">37</SPAN><SPAN class="ft57">Avsnittet bygger på muntlig information vid möte den </SPAN><NOBR>9–11</NOBR> november 2015 med representanter från berörda aktörer.</P> <P class="p437 ft42"><SPAN class="ft50">38</SPAN><SPAN class="ft60">Handledningen finns som Annex A till Social Value Act Rewiev – report, February 2015 publicerad av Cabinet Office.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">193</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_194"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft14">Myndigheten måste utreda vad som är rättsligt möjligt i varje enskild upphandling. Det framhålls i handledningen att 2014 års upphandlingsdirektiv ger möjlighet att använda sociala hänsyn när upphandling sker på basen av det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet. Villkoren ska vara förenliga med de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> principerna om bl.a. likabehandling, <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> och öppenhet och ha en koppling till kontraktsföremålet. De bör dessutom vara relevanta och proportionerliga i förhållande till vad som upphandlas. Det rekommenderas därför att det görs en noggrann undersökning av marknaden och de förutsättningar som finns för att ställa sociala villkor innan upphandlingen påbörjas.</P> <P class="p154 ft11">När villkoren formuleras rekommenderas att myndigheten fokuserar på vad som ska uppnås, inte hur det ska gå till. Genom att tydliggöra målet med sociala villkor kan marknaden själv bestämma hur detta uppnås, vilket uppmuntrar innovation och nytänkande. En sådan strategi förutsätter att olika anbudsgivares förslag kan värderas och jämföras. Handledningen ger därför också exempel på hur detta kan gå till.</P> <P class="p280 ft12">Det lyfts också fram som en viktig fråga att upphandlingen, om möjligt, bör anpassas så att även små företag kan delta.</P> <P class="p438 ft16"><SPAN class="ft16">7.8.1</SPAN><SPAN class="ft46">Exemplet MTR</SPAN></P> <P class="p325 ft11">MTR är ett Hongkongbaserat företag som kör spårtrafik och bygger fastigheter runt järnvägar och tågstationer. Bolaget kör tåg i bl.a. Japan och Kina. I Europa kör bolaget tunnelbanan i Stockholm, MTR Express mellan Stockholm och Göteborg och tåg i London. De kommer även att köra de tåg som ska gå på den nya tågbana som konstrueras under London, Crossrail.</P> <P class="p74 ft10">I upphandlingen av tågoperatör till Crossrail ställdes krav på sociala villkor som utvärderingskrav i förfrågningsunderlaget. Anbudsgivarna fick möjligheten att själva beskriva på vilket sätt de kunde bidra till samhällsvinster om de tilldelades kontraktet. Vid utvärderingen av anbuden omfattade 70 procent rent ekonomiska värden och 30 procent resten, varav de sociala hänsynen var en del.</P> <P class="p74 ft49">MTR, som tilldelades kontraktet, har i denna upphandling åtagit sig att anställa praktikanter och beräknar ha cirka 50 till 70 praktikanter på sexmånaderskontrakt när trafiken är igång i full skala.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">194</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_195"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p421 ft11">MTR kommer också att se till att även underleverantörer tar in praktikanter. En viss ersättning erhålls av staten för att finansiera lönen för praktikanterna.</P> <P class="p22 ft11">I MTR:s åtagande ingår också att utbilda nya lokförare som kan köra tågen. Genom detta bidrar MTR till att arbetslösa får utbildning och arbete samtidigt som de själva säkerställer att det finns kompetenta lokförare att anställa.</P> <P class="p22 ft11">MTR har enligt egen uppgift haft en bra dialog med fackförbund på området som enligt företaget är mycket positiva till de åtgärder som vidtagits.</P> <P class="p22 ft11">I upphandlingen ställs också krav på att MTR ska betala sina arbetstagare minst ”London living wage”, dvs. en lön som räknats fram som den lägsta som det går att leva på i London. Den lönen är 12 procent högre än den som allmänt gäller som minimilön i England. Leverantören är även förpliktad att se till att underleverantörer lever upp till det kravet.</P> <P class="p22 ft11">MTR anser att en viktig faktor för bolagets möjlighet att bidra till samhällsvinster i den offentliga upphandlingen av tunnelbanetrafiken är att bolaget själv får utforma vilka sociala åtaganden som ska göras. På det sättet kan åtgärderna utformas så att de passar för leverantören och för det aktuella uppdraget.</P> <P class="p246 ft11">Hittills verkar de sociala villkoren i upphandlingen av tunnelbanetrafiken på Crossrail ha fungerat väl. Trafiken är dock ännu inte igång i full skala och det är därför inte möjligt att utvärdera projektet ännu. En erfarenhet som lyfts fram av MTR är att det har funnits vissa svårigheter att hitta sökande till de praktikplatser som erbjuds.</P> <P class="p22 ft11">Exemplet visar att en myndighets krav på att en upphandling ska medföra vinster för lokalsamhället kan ge goda resultat och få leverantörer att hitta framgångsrika sätt att uppfylla dessa villkor. Som jämförelse kan nämnas att det i den upphandling av tunnelbanetrafiken i Stockholm, där MTR även tilldelades kontraktet, inte ställdes villkor om sociala vinster för samhället, varför MTR inte heller åtog sig några sådana uppdrag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">195</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_196"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft38">7.9</SPAN><SPAN class="ft39">Skottland</SPAN></P> <P class="p67 ft14">Storbritanniens parlament genomför 2014 års upphandlingsdirektiv för England, Wales och Nordirland. Skottland har en självständig reglering av offentlig upphandling och ett eget ansvar för genomförandet av de nya direktiven i Skottland.</P> <P class="p74 ft14">År 2009 introducerade Skottland en plan för hållbar offentlig upphandling som innebär att upphandling ska ske på ett sådant sätt att den ger fördelar för samhället, ekonomin och miljön.<SPAN class="ft40">39 </SPAN>Planen innehåller tio steg för att genom upphandling värna om miljön samt små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandling och sociala värden. Ett av stegen är att varje upphandlande myndighet ska fastställa en strategi för hur upphandling kan bidra till dessa värden. Planen ska offentliggöras och kommuniceras. När det gäller just sociala villkor nämns särskilt jämställdhet, mångfald samt rättvis och etisk upphandling.</P> <P class="p154 ft11">Under 2014 reformerades den skottska upphandlingslagstiftningen. Ytterligare fokus lades på att säkerställa att upphandling skulle ge så mycket nytta för samhället som möjligt. Detta kan ske genom villkor i själva upphandlingen eller genom anlitande av så kallade sociala företag, dvs. företag som t.ex. verkar för sysselsättning för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.</P> <P class="p144 ft14">Lagen från 2014 innebär att en myndighet före varje upphandling som har ett kontraktsvärde över 50 000 pund när det gäller varor och tjänster och 2 miljoner pund när det gäller bygg- och anläggningskontrakt måste överväga hur den aktuella upphandlingen kan bidra till en förbättring av ekonomin, de sociala förhållandena och miljön i det geografiska området där uppdraget utförs eller i sektorn i allmänhet, t.ex. hälso- och sjukvården om upphandlingen avser sjukvårdtjänster. Alla anbudsgivare måste dock behandlas lika, lokala anbudsgivare får inte ges fördelar.<SPAN class="ft40">40</SPAN></P> <P class="p439 ft52"><SPAN class="ft50">39</SPAN><SPAN class="ft51">Planen ”Sustainable procurement action plan for Scotland” finns tillgänglig på den Skottska regeringens webbplats: http://www.gov.scot/Topics/Government/Procurement/policy/ </SPAN><NOBR>corporate-responsibility/CSR/SSPAP</NOBR></P> <P class="p310 ft42"><SPAN class="ft50">40</SPAN><SPAN class="ft56">Public procurement, A consultation on changes to the public procurement rules in Scotland, februari 2015, s. 11.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">196</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_197"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315197x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p440 ft10">En undersökning från 2015 visade att en övervägande majoritet av offentligt anställda som arbetar med offentlig upphandling var väl medvetna om lagens krav på bl.a. sociala hänsyn (74 procent).<SPAN class="ft43">41</SPAN></P> <P class="p12 ft10">En organisation har inrättats, Ready for Business, som har till uppgift att hjälpa myndigheter och leverantörer att inkludera värden i offentlig upphandling för att stärka samhället. Organisationen ska också ta fram verktyg för att stödja upphandlande myndigheter och håller i forum för utbyte av erfarenheter. Myndigheten kan också vara behjälplig med utvärdering av anbud och uppföljning av sociala kontraktsvillkor i enskilda upphandlingar.</P> <P class="p441 ft16"><SPAN class="ft16">7.9.1</SPAN><SPAN class="ft46">En särskild metod för att säkerställa sociala värden i upphandling</SPAN></P> <P class="p442 ft11">En särskilt metod som kallas för Community Benefit Clauses har utarbetats i Skottland för att säkerställa att sociala och ekonomiska hänsyn tas i offentlig upphandling. Till en början låg fokus på framför allt upphandlingar inom området bygg och anläggning men flera myndigheter använder nu metoden för alla sina upphandlingar.<SPAN class="ft47">42 </SPAN>Metoden kan resultera i kontraktsvillkor som</P> <P class="p119 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">skapar möjligheter för sociala företag att leverera offentliga tjänster,</SPAN></P> <P class="p434 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">ger anställning och praktik för långtidsarbetslösa eller andra som står långt ifrån arbetsmarknaden,</SPAN></P> <P class="p228 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">skapar möjligheter för små och medelstora företag att leverera offentliga tjänster,</SPAN></P> <P class="p119 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">gör tjänsterna eller produkterna tillgängliga för alla,</SPAN></P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">bidrar till att mål för utbildning eller praktik uppnås, eller</SPAN></P> <P class="p408 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">bidrar till att miljömässiga mål nås.</SPAN></P> <P class="p443 ft58"><SPAN class="ft50">41</SPAN><SPAN class="ft57">Research Report: Sustainable Porcurement, Social Value and the Third Sector in Scotland, Survey of Public Sector Commissionners and Procurement Professionals, Ready for Business, april 2014, s. 6.</SPAN></P> <P class="p139 ft55"><SPAN class="ft50">42</SPAN><SPAN class="ft62">Enligt undersökningen (Research Report: Sustainable Porcurement, Social Value and the Third Sector in Scotland, Survey of Public Sector Commissionners and Procurement Professionals, Ready for Business, april 2014) angav 12 procent av upphandlande myndigheter att </SPAN><NOBR>CBC-metoden</NOBR> används i alla offentliga kontrakt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">197</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_198"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft10">Upphandlingar över EU:s tröskelvärden måste följa de regler som genomför <NOBR>EU-direktiven.</NOBR> Upphandlingar under tröskelvärdena som har ett gränsöverskridande intresse måste ske med beaktande av de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> principerna om öppenhet, likabehandling, proportionalitet, <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> och ömsesidigt erkännande. Övriga upphandlingar under tröskelvärdena anses endast behöva iaktta nationella regler, i princip att upphandling ska ske till ”best value”. Sociala villkor kan användas i samtliga upphandlingar.<SPAN class="ft43">43 </SPAN>EU:s principer hindrar dock sociala villkor som favoriserar lokala leverantörer, som kan anses diskriminerande, och som inte begränsas till ett villkor som direkt kopplas till utförande av kontraktet.</P> <P class="p59 ft36">Sociala villkor beaktas i hela upphandlingsproceduren</P> <P class="p134 ft11">Av en handledning utgiven av Skottlands regering 2008, som fortfarande tillämpas, framgår att ställandet av sociala villkor i offentlig upphandling bör följa följande steg:<SPAN class="ft47">44</SPAN></P> <P class="p230 ft36"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft110">Affärsanalys</SPAN></P> <P class="p444 ft10">En upphandlande myndighet bör inför varje upphandling analysera om det är lämpligt att ställa krav på sociala villkor i den aktuella upphandlingen och om det behövs för att säkerställa de mål som myndigheten vill uppnå med villkoret. Det bör också säkerställas att de kostnader som kan uppstå kan täckas samt att det finns en efterfrågan som matchar tillgången. Ska det t.ex. ställas villkor om praktikanter bör det säkerställas att det finns arbete som praktikanterna kan utföra i det aktuella uppdraget och att det finns praktikanter att anställa.</P> <P class="p230 ft36"><SPAN class="ft111"></SPAN><SPAN class="ft110">Upphandlingsstrategi</SPAN></P> <P class="p445 ft37">När sociala villkor ställs bör de ha stöd i myndighetens upphandlingsstrategi och integreras i hela upphandlingsproceduren. Det innebär att villkoren ska framgå redan av upphandlingsdokumenten, att villkoren bör beaktas när det säkerställs om</P> <P class="p376 ft98"><SPAN class="ft50">43</SPAN><SPAN class="ft112">Ready for Business Community Benefit Clauses, FAQ, s. 2 (http://readyforbusiness.org/ </SPAN><NOBR>wp-content/uploads/2013/03/lib-FAQs-Community-Benefit-Clauses-2013.pdf).</NOBR></P> <P class="p446 ft42"><SPAN class="ft50">44</SPAN><SPAN class="ft56">The Scotish government Community Benefits in Public Procurement, A report demonstrating the methodology for including targeted recruitment and training clauses in pyblic sector contracts by Rochars MacFarlane and Mark Cook, Anthony Collins, 2008.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">198</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_199"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p447 ft11">leverantörerna har kapacitet att leverera det som efterfrågas, att villkoren bör ingå när anbuden utvärderas (i denna fas bör sådana villkor också poängsättas), samt slutligen att villkoren bör ingå i kontraktsvillkoren. Det kan med fördel ordnas möten med leverantörer innan upphandlingen påbörjas för att utreda vilka möjliga sociala villkor som kan ställas.</P> <P class="p408 ft36"><SPAN class="ft111"></SPAN><SPAN class="ft110">Tekniska överväganden</SPAN></P> <P class="p448 ft37">De sociala villkor som ställs bör vara möjliga att utvärdera. De kan därför t.ex. formuleras så att sociala hänsyn avser en procentandel av den arbetstid kontraktet omfattar, anger ett antal (t.ex. hur många personer som ska anställas), anger angivna miniminivåer som ska tillhandahållas eller anger ett antal veckor under vilka sociala förmåner ska tillhandahållas. Som exempel kan anges att fyra praktikanter ska sysselsättas under totalt 52 veckor av kontraktstiden. Är kontraktstiden okänd kan det anges att praktikanter ska sysselsättas under tio procent av tiden som behövs för att leverera kontraktet. Innan krav ställs på anställning av personer eller praktik bör en myndighet också utreda vilket behov som finns hos leverantörerna och vilka behov som kan tillgodoses i det aktuella kontraktet. Det bör också beaktas hur många nyanställda och praktikanter som leverantörer kan ta hand om, det bör t.ex. finnas tillräckliga resurser för handledning och stöd för att anställningen och praktiken ska bli meningsfull. Kostnaden måste också beaktas. Här bör hänsyn tas till vilken produktivitet de som anställs har, om leverantören kan få statliga subventioner av lönen, vilka förkunskaper praktikanterna kan antas ha och vilken utbildning de behöver på arbetsplatsen.</P> <P class="p37 ft36"><SPAN class="ft111"></SPAN><SPAN class="ft110">Utvärderingsfasen</SPAN></P> <P class="p449 ft11">När myndigheter ska utvärdera anbud som innehåller sociala åtaganden ställer det krav på att det definieras vad som är ett bra anbud och hur olika krav viktas. Utvärdering får endast ske efter de utvärderingskriterier som tydligt angivits. Det framhålls särskilt att det i denna del av processen är viktigt att beakta kraven på öppenhet och likabehandling.</P> <P class="p37 ft36"><SPAN class="ft111"></SPAN><SPAN class="ft110">Kontraktsvillkoren</SPAN></P> <P class="p450 ft11">Villkoren ska tas in i kontraktsvillkoren för att säkerställa att leverantören förbinder sig att uppfylla dessa.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">199</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_200"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315200x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft36"><SPAN class="ft111"></SPAN><SPAN class="ft110">Uppföljning</SPAN></P> <P class="p451 ft11">Hur kontraktet ska följas upp bör beaktas redan när det övervägs hur det sociala villkoret ska se ut eftersom det ibland kan vara både svårt och kostsamt att följa upp sådana villkor. Här måste också frågor om t.ex. hantering av personuppgifter beaktas. Det framhålls att uppföljning är viktigt, inte minst för att visa leverantörer att myndigheten tar villkoren på allvar.</P> <P class="p206 ft10">Ready for business rekommenderar i en senare handledning att upphandlande myndigheter bör ge leverantörerna själva möjlighet att beskriva vilka sociala förmåner de kan leverera om de vinner kontraktet, snarare än att i kontraktsvillkoren föreskriva ett specifikt villkor.<SPAN class="ft43">45 </SPAN>Det medför visserligen att myndigheten måste utvärdera och bedöma varje leverantörs förslag och jämföra förslagen med varandra vilket kan vara komplicerat men det ger leverantörerna incitament att fokusera på att leverera sociala värden.</P> <P class="p75 ft16"><SPAN class="ft16">7.9.2</SPAN><SPAN class="ft46">Exemplet Glasgow och Commonwealth Games</SPAN></P> <P class="p452 ft11">Glasgow stad är Skottlands största lokala myndighet. År 2008 bestämde Glasgow City Council att sociala hänsyn skulle tas i offentlig upphandling. Staden skulle 2014 vara värd för the Commonwealth Games och stora byggprojekt inför denna tävling skulle inledas. Målet var att maximera de sociala vinsterna för staden utan att öka kostnaderna. En särskild tjänst inrättades för att enbart arbeta med detta.</P> <P class="p74 ft14">Staden bestämde sig för att bl.a. prioritera att ta sociala hänsyn vid byggandet av de arenor som behövdes för tävlingen. Arbetet med att ställa sociala villkor i upphandlingen utfördes i nära samarbete med projektledningen för bygget och med upphandlingsteamet. Fokus var på kontrakt som löpte över minst sex månader. De hänsyn som skulle tas avsåg tre områden:</P> <P class="p453 ft68"><SPAN class="ft67">45 </SPAN>Ready for Business Community Benefit Clauses, FAQ, s. 3 (http://readyforbusiness.org/ <NOBR>wp-content/uploads/2013/03/lib-FAQs-Community-Benefit-Clauses-2013.pdf).</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">200</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_201"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Målstyrd rekrytering av långtidsarbetslösa och de som nyss slutat skolan.</SPAN></P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Affärsmöjligheterna skulle uppmärksammas.</SPAN></P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Små och medelstora företag och sociala företag skulle utvecklas.</SPAN></P> <P class="p120 ft10">Hänsyn till dessa tre faktorer skulle tas i alla delar av upphandlingen, från förberedelserna inför upphandlingen till annonseringen och uppföljningen av kontraktet. En standardklausul för sociala hänsyn utarbetades. Denna omarbetades och förbättrades flera gånger.</P> <P class="p12 ft11">I upphandlingsdokumenten ombads anbudsgivarna beskriva på vilket sätt de kunde underlätta möjligheterna för små och medelstora företag och sociala företag att ges uppdrag om de vann kontraktet. I utvärderingen av anbuden sattes leverantörens förmåga att uppfylla sociala hänsyn till tio procent av tilldelningspoängen. Alla leverantörer erbjöds också stöd för att ta fram och presentera sina sociala hänsyn. Resultatet av initiativet blev att tio projekt kom att inkludera sociala hänsyn, bl.a. byggandet av en velodrombana och huvudarenan för spelen.</P> <P class="p12 ft37">Ett av de större kontrakten tilldelades ett företag som åtagit sig att bidra till flera av de efterfrågade hänsynen. Bolaget åtog sig bl.a. att samarbeta med Community Enterprise in Scotland, en organisation som stödjer sociala företag, för att identifiera lämpliga lösningar för sociala företag att agera som underleverantörer. Som ett resultat av arbetet tilldelades ett tvåårskontrakt till en underleverantör, ett socialt företag (Unity Enterprise) som sysselsatte arbetstagare som kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. unga, arbetstagare med fysiska och psykiska funktionshinder, hemlösa och flyktingar. Underleverantörsuppdraget omfattade cateringservicen för en av byggarbetsplatserna med upp till 600 lunchgäster per dag. Genom detta gavs utbildning, praktik och arbetslivserfarenhet till Unity Enterprises arbetstagare. Genom den erfarenhet som bolaget då förvärvade kunde det därefter tilldelas flera andra kontrakt i offentliga upphandlingar.</P> <P class="p454 ft37">Införandet av strategin var inte helt utan kritik. Röster höjdes om att det skulle vara en alltför stor börda att använda sociala klausuler. Med hjälp och stöd från myndigheterna kunde dock ställandet av sociala villkor relativt snabbt bli en rutin som inte ansågs betungande. Vidare framfördes inledningsvis att det fanns risk för att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">201</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_202"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft10">upphandlingarna skulle bli alltför dyra. Ett testprojekt genomfördes som visade att så inte var fallet. Det tog också en viss tid att informera leverantörer och andra om den nya policyn. I takt med att den använts i allt fler projekt har dock en allmän acceptans uppstått. En nyckelfaktor var också samarbetet med Ready for business genom vilket kontraktsmöjligheter för sociala företag kunde identifieras trots att huvudkontrakten avsåg stora värden och stora projekt där små företag och sociala företag kan ha svårt att delta.</P> <P class="p154 ft11">Satsningen gav goda resultat. Av de 271 miljoner pund som investerades i projekten skapades:</P> <P class="p230 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">358 traineeplatser för personer som var nya på arbetsmarknaden.</SPAN></P> <P class="p233 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">149 långtidsarbetslösa och personer som nyligen lämnat skolan har fått praktik i sammanlagt 374 veckor.</SPAN></P> <P class="p371 ft107"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft106">En stor mängd leverantörer registrerade sig på en särskild webbplats där kompetens som behövdes i projekten kunde hittas.</SPAN></P> <P class="p233 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">102 kontrakt tilldelades leverantörer eller underleverantörer med verksamhet i Glasgow.</SPAN></P> <P class="p455 ft11">Genom projektet har också sociala klausuler (social benefit clauses) fått en allmän acceptans i staden. Samarbetet mellan leverantörer, upphandlande myndigheter och stödjande myndigheter har utvecklats och fördjupats och projektet har spridits till andra verksamheter i staden.</P> <P class="p154 ft11">Projektet har utvärderats och det har fastslagits att följande faktorer varit särskilt viktiga för det goda resultatet.</P> <P class="p371 ft14"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft113">Strategin har haft ett starkt stöd både hos politiker och leverantörer och det har funnits en tydlig politisk strategi som också kopplats till företagens mål, vilket har gett projektet legitimitet.</SPAN></P> <P class="p456 ft107"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft106">Resurser avsattes i form av en särskilt ansvarig person som underlättade samarbetet mellan alla aktörer och samordnade projektet.</SPAN></P> <P class="p233 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Möjligheter till att uppfylla de tre fokusområdena har underlättats genom konkret hjälp från Ready for Business. Organisationen har stöttat leverantörer under hela processen med både praktiskt och rättsligt stöd.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">202</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft12"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft65">Villkoren uppmärksammades redan initialt i upphandlingsprocessen och behandlades som ett grundläggande element i specifikationen av kontraktsföremålet. Villkoren var också relevanta och proportionella.</SPAN></P> <P class="p117 ft11"><SPAN class="ft64"></SPAN><SPAN class="ft86">Särskilda och uppföljningsbara mål användes, vilket underlättade både för leverantörerna som skulle möta kraven i anbuden och för de upphandlande myndigheterna i utvärderingen av dessa och i uppföljningen.</SPAN></P> <P class="p175 ft16"><SPAN class="ft16">7.9.3</SPAN><SPAN class="ft46">Exemplet New South Glasgow Hospitals</SPAN></P> <P class="p93 ft10">År 2009 genomfördes en byggentreprenadupphandling av ett nytt stort sjukhus i Glasgow. Uppdragsgivaren inledde upphandlingen med att göra en social och ekonomisk konsekvensanalys där flera viktiga faktorer som kunde leda till sociala vinster identifierades. För att kunna tillgodose dessa användes Community Benefit Clauses i upphandlingen. Villkoren fokuserade på målinriktad rekrytering av</P> <P class="p243 ft14">”new entrants”, dvs. personer som inte har haft arbete på grund av arbetslöshet eller bristande erfarenhet, på praktikplatser samt på att skapa sysselsättningsmöjligheter för små och medelstora företag och för sociala företag. Dessa hänsyn beaktades i hela upphandlingsprocessen, från utformningen av upphandlingsdokumenten, som ett led i tilldelningen och i kontraktsvillkoren. I utvärderingsfasen tillfrågades anbudsgivarna om hur de avsåg skapa fördelar för samhället genom projektet. Svaret tillmättes vikt, 10 procent, vid tilldelning av kontraktet. För att utforma svaret erbjöds hjälp från Ready for Business.</P> <P class="p12 ft14">I slutet av 2009 tilldelades en leverantör uppdraget. Kontraktet omfattade 842 miljoner pund. Uppdragsgivaren samarbetade nära med leverantören för att säkerställa att sociala företag kunde ges möjligheter att vara underleverantörer i projektet. Några målvärden sattes dock inte, i stället skulle resultat uppnås genom ett nära samarbete mellan leverantören, uppdragsgivaren och organisationer som Ready for Business. En ansvarig person från uppdragsgivaren ingick i leverantörens genomförandegrupp för projektet. Leverantören utsåg också en person som skulle vara ansvarig för att genomföra dessa åtgärder.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">203</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_204"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft10">För genomförandet upprättade staden Glasgow en databas med arbetstagare som erbjöd sina tjänster i projektet där leverantörer och uppdragsgivare på ett enkelt sätt kunde fylla eventuella vakanser.</P> <P class="p68 ft10">Ett av de projekt som identifierades som ett lämpligt uppdrag för ett socialt företag var målningen av ett mer än 1 000 meter långt staket runt själva byggarbetsplatsen. Med hjälp av stöd från Ready for Business tilldelades ett socialt företag, OsKar, kontrakt avseende målningen. Genom detta erbjöds sysselsättning till flera unga arbetstagare som haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.</P> <P class="p74 ft11">Projektet ledde till mycket goda resultat. 185 nya jobb skapades varav 87 procent gick till kommunmedborgare, 100 nya kvalificerade arbeten skapades, 47 praktikplatser för unga, 141 praktikplatser för andra och ett antal underleverantörskontrakt gick till lokala leverantörer. Det var också första gången ett socialt företag fick ett uppdrag i ett stort infrastrukturprojekt. Genom detta tydliggjordes att sådana företag har möjlighet att agera underleverantörer på ett affärsmässigt och pålitligt sätt. Därtill informerades både skolor och universitet om projektet.</P> <P class="p112 ft11">De faktorer som anses ha möjliggjort det goda resultatet är det nära samarbetet mellan leverantör, uppdragsgivare och hjälporganisationer som Ready for Business, att sociala företag som OsKar fick stöd och hjälp för att lämna anbud i projektet, att målen sattes redan inledningsvis i projektet samt att leverantören tog den sociala delen av uppdraget på allvar. I detta projekt anställdes en särskild person för att ha huvudansvaret för ställandet av sociala villkor. Det anges också att en viktig faktor i projektet har varit tillgången till kvalificerad juridisk rådgivning som tydliggjort vilka möjligheter det fanns att använda sociala villkor. Uppdragsgivaren anser dock att det i framtida upphandlingar bör finnas klara mål som rör medverkan av underleverantörer i form av små och medelstora företag och sociala företag för att ytterligare förstärka det positiva resultatet i upphandlingar.</P> <P class="p75 ft38"><SPAN class="ft38">7.10</SPAN><SPAN class="ft114">Sammanfattande slutsatser</SPAN></P> <P class="p76 ft37">Av exemplen i detta avsnitt har utredningen funnit vissa gemensamma faktorer som synes vara väsentliga för ett framgångsrikt användande av sysselsättningsrelaterade villkor i offentlig upphand-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">204</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_205"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p16 ft28">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p421 ft12">ling. Nedan följer en sammanfattning av utredningens iakttagelser gällande sådana faktorer.</P> <P class="p457 ft11">För framgångsrik användning av sociala hänsyn framstår det som helt avgörande att det finns ett tydligt formulerat mål med såväl den generella tillämpningen av sociala hänsyn i offentlig upphandling som de faktiska villkoren i en aktuell upphandling. I flera av de länder som beskrivits i betänkandet har regeringen i det aktuella landet antagit en upphandlingsstrategi eller en handlingsplan för offentlig upphandling där det tydligt framgår att sociala hänsyn ska eller bör beaktas vid offentlig upphandling. Utifrån denna strategi har myndigheter på olika nivåer antagit handlingsplaner och vägledningar där det bl.a. anges vilka möjligheter som finns att ta sociala hänsyn och hur sådana hänsyn ska tas. Det är utredningens uppfattning att det är av stor vikt för att sociala hänsyn i offentlig upphandling ska fungera bra att det finns en tydlig koppling mellan målet med sådana hänsyn och de åtgärder som väljs för att uppnå detta mål.</P> <P class="p22 ft11">I flertalet av de redovisade fallen har användningen av sysselsättningsrelaterade hänsyn startat som ett projekt. Efter utvärdering har erfarenheterna av projektet blivit en del av det ordinarie upphandlingsförfarandet. I flera fall har projekten utformats i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, branschorganisationer och leverantörer.</P> <P class="p324 ft11">Av exemplen framkommer vidare att det har varit av stor betydelse för användningen av sysselsättningsrelaterade villkor att både upphandlande myndigheter och leverantörer har haft tillgång till stöd, både under upphandlingsförfarandet och under pågående uppdrag.</P> <P class="p57 ft10">I majoriteten av de redovisade exemplen är det frivilligt för de upphandlande myndigheterna att ställa sociala krav i offentlig upphandling även om det finns en formell uppmaning om att ställa sådana krav. I de flesta fall har det därtill inte ansetts vara proportionerligt eller lämpligt att ställa sådana krav i alla upphandlingar. Det är vanligt att det av en handledning eller liknande framgår i vilka upphandlingar sysselsättningsrelaterade villkor bör eller ska användas. Detta anges vanligen genom att det ska röra sig om upphandlingskontrakt rörande ett visst område, t.ex. bygg- och anläggning, över ett visst kontraktsvärde och som sträcker sig över viss tid. Hänsyn tas också i många fall till förhållandena i varje enskild upphandling innan</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">205</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Internationell jämförelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft14">det bestäms om sociala villkor ska ställas. Vid bedömningen om det är lämpligt att ställa sysselsättningsrelaterade villkor i en viss upphandling synes det vara vanligt att ha en dialog med arbetsmarknadens parter, branschorganisationer och leverantörer.</P> <P class="p53 ft10">I flera av exemplen har leverantören haft viss frihet att själv välja på vilket sätt villkoren ska uppfyllas. Det kan röra sig om valfrihet i form av att välja om arbetet ska utföras av personer ur en viss grupp, t.ex. personer med funktionsnedsättning, eller om det ska utföras av ett så kallat socialt företag. I vissa fall kan leverantörerna själva föreslå hur uppdraget kan utföras på ett sätt som gynnar sysselsättningen. Framgången med att ställa sysselsättningsrelaterade villkor i Skottland och i Ghent synes också till stor del ha sin grund just i att leverantörerna själva varit delaktiga i utformandet av de villkor som de förbundit sig att uppfylla.</P> <P class="p53 ft14">I de flesta exemplen framhålls vikten av att följa upp ställda villkor. Bristande efterlevnad av villkoren är dock sällan förenad med sanktioner. Även i de fall det finns en ordning där sanktioner anges i kontrakten så är det ovanligt att dessa faktiskt används. I flera av exemplen framhålls i stället vikten av dialog med leverantörerna. Det synes finnas en etablerad uppfattning om att det är av stor vikt att få leverantörer att själva inse nyttan med att använda sociala villkor och att sådan insikt uppnås mer effektivt genom dialog än genom sanktioner. I flera fall framgår dessutom av vägledningar och liknande att sanktioner ska tillämpas med försiktighet och att det måste beaktas att de aktuella villkoren endast utgör en mycket liten del av det totala uppdrag som avses i kontraktet. Sanktionen måste således framstå som proportionerlig.</P> <P class="p240 ft11">Slutligen kan konstateras att det av flera exempel framgår att det ansetts möjligt att ställa sysselsättningsrelaterade krav i flera av upphandlingsprocessens faser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">206</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_207"> <DIV id="id_1"> <P class="p458 ft23">Bilaga 1</P> <P class="p459 ft9">Kommittédirektiv 2014:162</P> <P class="p460 ft38">Upphandling och villkor enligt kollektivavtal</P> <P class="p461 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014</P> <P class="p462 ft16">Sammanfattning</P> <P class="p463 ft37">En särskild utredare ska analysera hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i de tre nya kommande upphandlingslagarna om offentlig upphandling, upphandling inom försörjningssektorerna och upphandling av koncessioner. Utredaren ska också analysera hur krav på att varor, tjänster och byggentreprenader ska produceras, tillhandahållas och utföras under förhållanden som uppfyller ILO:s kärnkonventioner kan föras in i nämnda tre upphandlingslagar. Syftet med detta är att det handlingsutrymme som 2014 års upphandlingsdirektiv ger i fråga om sådana krav ska utnyttjas för att därigenom stärka det sociala skyddet.</P> <P class="p464 ft11">Utredaren ska bl.a. <SPAN class="ft115">dels </SPAN>analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in som uttryckliga bestämmelser om sådana krav och föreslå hur sådana bestämmelser ska utformas i de nya kommande upphandlingslagarna, <SPAN class="ft115">dels </SPAN>analysera för vilka kontraktstyper krav på villkor enligt kollektivavtal kan göras obligatoriskt och vilka villkor som kan omfattas av ett sådant obligatorium för respektive kontraktstyp.</P> <P class="p465 ft10">Utredaren ska vidare bl.a. föreslå bestämmelser som ställer krav på att <SPAN class="ft116">dels </SPAN>varor, tjänster och byggentreprenader produceras, tillhandahålls och utförs under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner i tillämpliga delar respekteras, <SPAN class="ft116">dels </SPAN>de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs ska följas, om arbetet inte utförs i Sverige, och som är tillämpliga på arbetet.</P> <P class="p466 ft12">Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">207</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft16">2014 års upphandlingsdirektiv</P> <P class="p214 ft11">Den 26 februari 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG <NOBR>(LOU-direktivet),</NOBR> direktiv 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG <NOBR>(LUF-direktivet),</NOBR> samt direktiv 2014/23/EU om tilldelning av koncessioner <NOBR>(LUK-direktivet).</NOBR></P> <P class="p68 ft10">I dessa tre direktiv, 2014 års upphandlingsdirektiv, finns flera bestämmelser som rör sociala krav, och därmed även löne- och arbetsvillkor, vid offentlig upphandling. De två viktigaste bestämmelserna i detta avseende är bestämmelserna om iakttagande av tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter (artikel 18.2 i <NOBR>LOU-direktivet,</NOBR> artikel 36.2 i <NOBR>LUF-direktivet</NOBR> och artikel 30.3 i LUK- direktivet) och om villkor för fullgörande av kontrakt (artikel 70 i <NOBR>LOU-direktivet</NOBR> och artikel 87 i <NOBR>LUF-direktivet).</NOBR></P> <P class="p86 ft11">I direktivens bestämmelser om iakttagande av tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter anges följande (artikel 18.2 i <NOBR>LOU-direktivet).</NOBR> ”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.”</P> <P class="p154 ft11">I de bilagor till vilka bestämmelserna om iakttagande av tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter hänvisar i fråga om internationella sådana bestämmelser anges bl.a. ILO:s åtta kärnkonventioner (bilaga X till <NOBR>LOU-direktivet,</NOBR> bilaga XIV till LUF- direktivet och bilaga X till <NOBR>LUK-direktivet).</NOBR></P> <P class="p68 ft11">I direktivens bestämmelser om villkor för fullgörande av kontrakt anges följande (artikel 70 i <NOBR>LOU-direktivet).</NOBR> ”En upphandlande myndighet får ställa särskilda krav på hur kontraktet ska fullgöras, under förutsättning att de är kopplade till kontraktsföremålet i den mening som avses i artikel 67.3 och anges i anbudsinfordran eller upphandlingsdokumenten. Dessa krav får omfatta ekonomiska, innovationsrelaterade, miljörelaterade, sociala eller sysselsättningsrelaterade hänsyn.”</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">208</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_209"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft37">I direktiven finns flera hänvisningar till bestämmelserna om iakttagande av tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter. Sådana hänvisningar finns i bestämmelserna om ett anbuds överensstämmelse med skyldigheterna (artikel 56.1 andra stycket i LOU- direktivet och artikel 76.6 i <NOBR>LUF-direktivet),</NOBR> om skäl för uteslutning (artikel 57.4 första stycket a i <NOBR>LOU-direktivet</NOBR> och artikel 38.7 a i <NOBR>LUK-direktivet),</NOBR> om onormalt låga anbud (artikel 69.2 d och 69.3 i <NOBR>LOU-direktivet</NOBR> och artikel 84.2 d och 84.3 i <NOBR>LUF-direktivet),</NOBR> och om anlitande av underleverantörer (artikel 71.1 och 71.6 i LOU- direktivet, artikel 88.1 och 88.6 i <NOBR>LUF-direktivet</NOBR> och artikel 42.1 och 42.4 i <NOBR>LUK-direktivet).</NOBR></P> <P class="p467 ft14">Av bestämmelserna om anlitande av underleverantörer framgår bl.a. att ”behöriga nationella myndigheter” ska genom lämpliga</P> <P class="p238 ft10">åtgärder säkerställa att underleverantörer iakttar tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter. Det kan även noteras att det finns bestämmelser i artikel 71.4 i <NOBR>LOU-direktivet</NOBR> och artikel 88.4 i <NOBR>LUF-direktivet</NOBR> som anger att frågan om ”huvudentreprenörens” ansvar inte påverkas av punkterna <NOBR>1–3</NOBR> i artiklarna.</P> <P class="p13 ft11">Av skälen framgår i fråga om byggentreprenader och tjänster att det är de <NOBR>miljö-,</NOBR> <NOBR>social-,</NOBR> eller arbetsrättsliga skyldigheter som är tillämpliga på den ort där byggentreprenaderna utförs eller tjänsterna tillhandahålls som avses (skäl 37 i <NOBR>LOU-direktivet,</NOBR> skäl 52 i LUF- direktivet och skäl 55 i <NOBR>LUK-direktivet).</NOBR> De relevanta skyldigheterna kan avspeglas i kontraktsbestämmelserna och det bör vara möjligt att i offentliga kontrakt inkludera bestämmelser som garanterar efterlevnaden av kollektivavtal i överenstämmelse med unionsrätten (skäl 39 i <NOBR>LOU-direktivet,</NOBR> skäl 54 i <NOBR>LUF-direktivet</NOBR> och skäl 57 i <NOBR>LUK-direktivet).</NOBR></P> <P class="p48 ft36">Genomförandet av 2014 års upphandlingsdirektiv</P> <P class="p224 ft11">Regeringen beslutade den 27 september 2012 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till hur vissa bestämmelser i <NOBR>LOU-direktivet</NOBR> och i <NOBR>LUF-direktivet</NOBR> och <NOBR>LUK-direktivet</NOBR> i dess helhet borde genomföras i svensk rätt. Utredningen antog namnet Genomförandeutredningen.</P> <P class="p12 ft49">Genomförandeutredningens uppdrag omfattade bl.a. genomförandet av ovan nämnda direktivbestämmelser om iakttagande av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">209</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_210"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft14">tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter och de direktivbestämmelser som hänvisar till dessa. Enligt utredningens direktiv skulle utredaren vidare beakta vad riksdagen tillkännagett om sådan ändring i lagen om offentlig upphandling att arbetsmiljöhänsyn kan tas och krav på villkor enligt svenska kollektivavtal ställas vid upphandling (bet. 2010/11:AU3).</P> <P class="p468 ft11">Genomförandeutredningen redovisade sitt uppdrag i delbetänkandet Nya regler om upphandling (SOU 2014:51) och i slutbetänkandet En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69). Delbetänkandet överlämnades i juli 2014 och slutbetänkandet överlämnades i oktober 2014.</P> <P class="p241 ft11">I betänkandena föreslår utredningen att ovan berörda direktivbestämmelser ska genomföras genom föreskrifter som anger att upphandlande myndigheter och enheter ska, för att säkerställa att leverantörer som har tilldelats kontrakt enligt respektive lag fullgör kontrakten i enlighet med tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter, vidta de särskilda åtgärder och övriga lämpliga åtgärder som är förenliga med bestämmelserna i samma lagar (se 103 § i avsnitt 14.1 och 98 § i avsnitt 14.2 i SOU 2014:51 och 4 kap. 4 § i förslaget till lag om upphandling av koncessioner i SOU 2014:69). I dessa föreskrifter finns också en uppräkning av de åtgärder som enligt utredningen är att betrakta som särskilda åtgärder enligt respektive lag. Dessa s.k. särskilda åtgärder är enligt förslagen åtgärder som enligt respektive lag kan vidtas när det under en upphandling uppmärksammas att det föreligger brister vad gäller iakttagandet av skyldigheterna i fråga.</P> <P class="p292 ft10">Genomförandeutredningen uttalar i delbetänkandet (SOU 2014:51 s. 39) beträffande bestämmelserna i direktiven om <NOBR>miljö-,</NOBR> <NOBR>social-,</NOBR> och arbetsrättsliga skyldigheter, att dessa inte innebär att möjligheterna att ta hänsyn till sådana skyldigheter vid upphandling har förändrats i förhållande till den ordning som följer av 2004 års upphandlingsdirektiv. När det gäller krav som kan härledas till kollektivavtal påpekar utredningen (SOU 2014:51 s. 41) att rättsläget inte heller på denna punkt tycks ha ändrats genom 2014 års upphandlingsdirektiv. Med hänvisning till den utredning som föreslog hur 2004 års upphandlingsdirektiv borde genomföras (Upphandlingsutredningen 2004) anför utredningen att villkoren i fråga ska följa av ett representativt kollektivavtal som täcker det aktuella</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">210</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_211"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft12">arbetet. Däremot kan utredningen inte se att tecknat eller tecknande av kollektivavtal är ett tillåtet krav i upphandling.</P> <P class="p469 ft11">Delbetänkandet har remissbehandlats (S2014/5303/RU) medan slutbetänkandet för närvarande är föremål för sådan behandling (S2014/6965/RU). Remissvaren beträffande slutbetänkandet ska ha inkommit senast den 9 januari 2015.</P> <P class="p12 ft37">Av remissyttrandena avseende delbetänkandet framgår att flera remissinstanser, däribland Almega, Företagarna och Svenskt näringsliv instämmer i utredningens bedömning att krav på tecknat eller tecknande av kollektivavtal inte är ett tillåtet krav. Flera remissinstanser, bl.a. Kommerskollegium och Konkurrensverket, anser vidare att regelsystemet avseende <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter behöver förtydligas. LO, SACO och TCO anser emellertid att det bör anges i lagarna att det vid all upphandling av tjänster och byggentreprenader ska ställas krav på kollektivavtal eller att leverantören visar att denne tillämpar löner och anställningsvillkor som ligger på minst samma nivå som ett centralt kollektivavtal. För arbete som inte utförs i Sverige ska vidare enligt samma remissinstanser alltid krav ställas på att tjänsten eller varorna produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras fullt ut och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs tillämpas för arbetet.</P> <P class="p470 ft16">Behovet av en utredning</P> <P class="p50 ft10">Inom Regeringskansliet pågår arbetet med att genomföra 2014 års upphandlingsdirektiv. Avsikten är att samtliga förslag i Genomförandeutredningens betänkanden (SOU 2014:51 och SOU 2014:69) och i departementspromemorian Nya regler om upphandling (Ds 2014:25) ska behandlas samlat i den kommande propositionen.</P> <P class="p12 ft14">Väl genomförda kan 2014 års upphandlingsdirektiv bidra till att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna och till att främja upphandlande myndigheters och enheters möjligheter att beakta innovativa lösningar, miljöhänsyn och sociala hänsyn i upphandlingar. Direktiven har också en viktig roll för att stärka förtroendet för EU:s inre marknad och främja tillväxten. Det omfattande arbetet med att i tid genomföra direktiven är därför högt prioriterat. Direktiven ska vara genomförda i svensk rätt i april 2016. Avsikten</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">211</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_212"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft10">är att direktiven vid denna tidpunkt ska vara genomförda genom en ny lag om offentlig upphandling, en ny lag om upphandling inom försörjningssektorerna och en lag om upphandling av koncessioner.</P> <P class="p241 ft10">Ett av syftena med 2014 års upphandlingsdirektiv är att ge upphandlande myndigheter och enheter bättre möjligheter att använda upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål. Ett betydelsefullt sådant mål är att arbetstagare som utför tjänster i Sverige som har upphandlats av upphandlande myndigheter eller enheter ska få utföra dessa på villkor enligt kollektivavtal. Sådana villkor är nämligen viktiga element i det sociala skyddet för en arbetstagare.</P> <P class="p241 ft37">Ett annat viktigt sådant mål är att arbete sker under drägliga förhållanden och med respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter. Varor, tjänster och byggentreprenader som har upphandlats av upphandlande myndigheter eller enheter bör därför produceras, tillhandahållas och utföras under förhållanden som är förenliga med ILO:s åtta kärnkonventioner i tillämpliga delar. Om en myndighet eller enhet kräver att en vara ska produceras under förhållanden som är förenliga med dessa konventioner i tillämpliga delar, tillförsäkrar den att produktionen sker under drägliga förhållanden och med respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter. Dessutom ska leverantörerna, för arbeten som inte utförs i Sverige, följa de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs och som är tillämpliga på arbetet. När upphandlande myndigheter eller enheter ställer krav av ovan nämnt slag vid upphandlingar motverkas också s.k. social dumpning.</P> <P class="p471 ft14">Betydelsen av att upphandlade varor och tjänster produceras av arbetstagare i enlighet med villkor i kollektivavtal framhålls inte särskilt i Genomförandeutredningens förslag till lagtext. Med tanke på den betydelsefulla roll kollektivavtalen och sådana villkor har för det sociala skyddet, är detta en brist i förslagen. I Genomförandeutredningens betänkande berörs inte heller hur upphandlande myndigheter och enheter kan ställa krav på att varor och tjänster ska produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs tillämpas för arbetet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">212</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_213"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft16">Uppdraget</P> <P class="p93 ft10">En särskild utredare ska analysera hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i de nya kommande upphandlingslagarna och lämna förslag på hur sådana bestämmelser ska utformas. Utredaren ska också analysera hur krav kan ställas på att varor, tjänster och byggentreprenader produceras, tillhandahålls och utförs under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs, om det inte utförs i Sverige, tillämpas för arbetet samt föreslå hur detta ska göras vid upphandlingar.</P> <P class="p48 ft36">Krav på villkor enligt kollektivavtal</P> <P class="p50 ft14">Det finns redan i dag möjligheter för upphandlande myndigheter att ställa krav på villkor i enlighet med kollektivavtal. Det handlingsutrymme som 2014 års upphandlingsdirektiv ger i fråga om krav på villkor enligt kollektivavtal är dock tydligare än det som följer av 2004 års direktiv. Den hittills valda metoden att inte precisera i lagtexten att villkor enligt kollektivavtal är tillåtna krav att ställa i en upphandling har dock inte i tillräcklig omfattning lett till att sådana krav har ställts. För att säkerställa att så sker i större utsträckning enligt de nya kommande upphandlingslagarna måste kravens betydelse för det sociala skyddet för arbetstagare hos leverantörer och underleverantörer, inklusive underleverantörer i flera led, ges prioritet. Detta ska göras genom att krav på villkor enligt kollektivavtal särskilt omnämns i de nya lagarna.</P> <P class="p472 ft12">Utredaren ska därför</P> <P class="p367 ft11"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft117">analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in som uttryckliga bestämmelser om sådana krav i de nya kommande upphandlingslagarna, och</SPAN></P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">föreslå hur sådana bestämmelser ska utformas.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">213</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_214"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p473 ft119">Den närmare utformningen av bestämmelserna om krav på villkor enligt kollektivavtal</P> <P class="p161 ft10">De nya upphandlingsdirektiven och <NOBR>EU-rätten</NOBR> i övrigt medger möjligheter att sätta villkor enligt kollektivavtal i förgrunden i flera olika bestämmelser i de kommande upphandlingslagarna. Som framgår av upphandlingsdirektiven kan sådana villkor aktualiseras som villkor för fullgörandet av ett kontrakt. Enligt upphandlingsdirektiven kan dock villkoren även aktualiseras i olika skeden under en upphandling, nämligen när ett anbud jämförs med uppställda krav, vid bedömningen av skäl för uteslutning, vid bedömningen av huruvida anbudet är onormalt lågt och när underleverantörer anlitas.</P> <P class="p54 ft10">När det gäller nyss nämnda bestämmelser som hänvisar till direktivens bestämmelser om iakttagande av tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter och som tar sikte på de olika upphandlingsskedena, finns det anledning att framhålla dessa bestämmelsers betydelse för att garantera att leverantörer, inklusive underleverantörer i ett eller flera led, följer skyldigheterna i fråga. En klar och tydlig koppling mellan dessa bestämmelser bidrar till att upphandlande myndigheter och enheter på ett effektivt sätt kan försäkra sig om att kontrakt inte tilldelas leverantörer som själva eller vars underleverantörer i ett eller flera led inte följer tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> social- och arbetsrättsliga skyldigheter. Bestämmelser i de nya kommande upphandlingslagarna som tydliggör en leverantörs ansvar i förhållande till de huvudleverantörer som anlitas är exempel på bestämmelser som bidrar till sådan klarhet och tydlighet (se artikel 71.4 i <NOBR>LOU-direktivet</NOBR> och artikel 88.4 i <NOBR>LUF-direktivet).</NOBR></P> <P class="p292 ft11">Sammantaget finns det sålunda goda förutsättningar att genom föreskrifter i lag uttryckligen hänvisa till villkor enligt kollektivavtal. Huruvida det är möjligt att i lag föreskriva att sådana villkor dessutom ska ställas vid upphandlingar kan emellertid vara avhängigt kontraktstypen och villkorens omfattning.</P> <P class="p241 ft10">I fråga om de olika kontraktstyperna är förutsättningarna för att påvisa den relevanta kopplingen mellan villkor enligt kollektivavtal och kontraktsföremålet typiskt sett bättre när det gäller tjänstekontrakt, byggentreprenadkontrakt och koncessioner. För tillhandhållandet eller utförandet enligt sådana kontrakt torde det sällan möta något hinder att påvisa en relevant koppling mellan kontraktsföremålet och flera av villkoren för den eller de arbetstagare som utför arbetet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">214</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_215"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft11">När det gäller villkorens omfattning, är det av betydelse vad som enligt upphandlingsdirektiven avses med tillämpliga sociala eller arbetsrättsliga skyldigheter som fastställs i bl.a. kollektivavtal. Den närmare innebörden av detta är dock oklar. Det framgår nämligen inte hur begreppet förhåller sig till centrala och lokala kollektivavtal och till att en och samma leverantör kan ha tecknat flera olika kollektivavtal för olika personalkategorier. I utredarens uppdrag ingår att klargöra detta.</P> <P class="p12 ft10">En grundläggande förutsättning för att krav på villkor enligt kollektivavtal ska kunna ställas är vidare att det tydligt framgår vilka villkor som ska uppfyllas samt att det framgår klart hur en leverantör ska kunna visa att villkoren är uppfyllda. Det bör därvid noteras att behovet av tydlighet och klarhet ställer särskilt höga krav på kravställandet när kraven rör leverantörers underleverantörer i ett eller flera led. Kraven ska vidare framgå av upphandlingsdokumenten. En leverantör som varken har tecknat kollektivavtal eller hängavtal ska alltså både kunna bilda sig en uppfattning om huruvida dennes villkor är i nivå med villkoren enligt kraven och kunna ge in utredning som visar att kraven är uppfyllda. Detta behöver tydliggöras genom bestämmelser i de nya kommande upphandlingslagarna.</P> <P class="p13 ft10">För utformningen av ett ovan antytt regelsystem är det av intresse att ta del av erfarenheterna på området från övriga nordiska länder. Av särskilt intresse är erfarenheterna från Danmark som i likhet med Sverige tillämpar kollektivavtal som inte är allmängiltigförklarade.</P> <P class="p12 ft10">Sammanfattningsvis tycks sålunda upphandlingsdirektiven lämna utrymme för att i föreskrifter i lag ange att upphandlande myndigheter och enheter vid upphandling av vissa typer av kontrakt ska ställa krav på närmare angivna villkor som följer av kollektivavtal.</P> <P class="p384 ft12">Utredaren ska därför</P> <P class="p228 ft11"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft117">analysera i vilka skeden av en upphandling det är lämpligt att ställa krav enligt kollektivavtal,</SPAN></P> <P class="p327 ft11"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft117">analysera vad som krävs för att ett kollektivavtal ska anses tillämpligt och vilka villkor i ett sådant avtal som är lämpliga att ställa som krav samt föreslå metoder som upphandlande myndigheter och enheter kan använda sig av för att bedöma om ett kollektivavtal är tillämpligt och vilka villkor i avtalet som kan ställas som krav,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">215</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_216"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p474 ft11"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft117">analysera för vilka kontraktstyper krav på villkor enligt kollektivavtal kan göras obligatoriskt och vilka villkor som kan omfattas av ett sådant obligatorium för respektive kontraktstyp, och</SPAN></P> <P class="p233 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft118">föreslå hur föreskrifterna ska närmare utformas i lag och vid behov kompletteras med föreskrifter i förordning.</SPAN></P> <P class="p475 ft36">ILO:s kärnkonventioner</P> <P class="p95 ft37">I upphandlingsdirektivens bestämmelser om iakttagande av tillämpliga <NOBR>miljö-,</NOBR> <NOBR>social-,</NOBR> och arbetsrättsliga skyldigheter hänvisas till bilagorna till direktiven (bilaga X till <NOBR>LOU-direktivet,</NOBR> bilaga XIV till LUF- direktivet och bilaga X till <NOBR>LUK-direktivet).</NOBR> I bilagorna finns en förteckning över internationella sociala och miljörelaterade konventioner. I denna förteckning anges ILO:s åtta kärnkonventioner, nämligen nr 87 och 98 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och om tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, nr 29 och 105 om tvångs- eller obligatoriskt arbete och om avskaffande av tvångsarbete, nr 100 och 111 om lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde och om diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning, nr 138 om minimiålder för tillträde till arbete, och nr 182 om avskaffande av de värsta formerna av barnarbete.</P> <P class="p476 ft10">Frågan om krav hänförliga till ILO:s kärnkonventioner behandlades av Upphandlingsutredningen 2010 (se avsnitt 5 i SOU 2011:73 och avsnitt 8 i SOU 2013:12). Utredningen framhöll därvid en mängd åtgärder som kunde vidtas för att stödja upphandlande myndigheter och enheter att ställa sådana krav. För att ge ytterligare sådant stöd och för att säkerställa att kraven ställs enligt de nya kommande upphandlingslagarna måste betonas vikten av att varor produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner i tillämpliga delar respekteras. Detta ska göras genom att krav hänförliga till ILO:s kärnkonventioner särskilt omnämns i de nya lagarna. I lagarna ska även särskilt nämnas krav på att leverantörer, för arbeten som inte utförs i Sverige, ska följa de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs och som är tillämpliga på arbetet.</P> <P class="p477 ft12">Utredaren ska därför</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">216</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_217"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p478 ft10"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft120">analysera hur krav kan föras in i de nya kommande upphandlingslagarna på att varor, tjänster och byggentreprenader ska produceras, tillhandahållas och utföras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner i tillämpliga delar respekteras,</SPAN></P> <P class="p327 ft11"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft117">analysera hur krav kan föras in i lagarna på att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs ska följas, om arbetet inte utförs i Sverige, och som är tillämpliga på arbetet, och</SPAN></P> <P class="p37 ft12"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft118">föreslå hur sådana bestämmelser ska utformas.</SPAN></P> <P class="p162 ft36">Begränsningar som följer av upphandlingsdirektiven och</P> <P class="p4 ft36"><NOBR>EU-rätten</NOBR> i övrigt</P> <P class="p50 ft10">Som konstaterats finns det redan i dag möjligheter att vid upphandling ställa sådana krav som behandlats ovan. När kraven ställs, måste de dock utformas i enlighet med upphandlingsdirektiven och EU- rätten i övrigt. Detta har inte ändrats genom 2014 års upphandlingsdirektiv. De bestämmelser som utredaren ska föreslå måste alltså stå i överensstämmelse med direktiven och <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p13 ft10">Krav på villkor enligt kollektivavtal vid upphandlingar är ett lämpligt och verksamt medel för att tillförsäkra arbetstagare socialt skydd. Upphandlingsdirektiven och <NOBR>EU-rätten</NOBR> i övrigt ställer dock stora krav på utformningen av kraven, detta gäller inte minst då kraven kan få betydelse för en leverantörs underleverantörer i ett eller flera led, för att de inte ska anses strida mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR> En redogörelse av problematiken finns i Upphandlingsutredningen 2004:s slutbetänkande (se avsnitt 6 i SOU 2006:28) och Genomförandeutredningens delbetänkande (se avsnitt 3.2 i SOU 2014:51). Krav vid upphandlingar på att produktionen sker i enlighet med ILO:s kärnkonventioner är också ett lämpligt och verksamt medel som kan säkerställa att produktionen, tillhandahållandet och utförandet sker under drägliga förhållanden och med respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter.</P> <P class="p384 ft12">Utredaren ska därför</P> <P class="p479 ft37"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft121">föreslå en utformning av bestämmelserna som beaktar bl.a. principerna om likabehandling, proportionalitet och öppenhet och som håller sig inom det handlingsutrymme som följer av </SPAN><NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">217</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_218"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft36">Avgränsningar av uppdraget och det fortsatta utredningsarbetet</P> <P class="p325 ft11">Att genomföra 2014 års upphandlingsdirektiv är ett mycket omfattande arbete som är prioriterat. Direktiven ska vara genomförda i april 2016. Det är därför nödvändigt att i ett första skede begränsa uppdraget.</P> <P class="p68 ft14">På grund av den korta tid som står till buds ingår i uppdragets inledande del inte att överväga en ordning i respektive lag med olika regler om krav på villkor enligt kollektivavtal på det direktivstyrda området och på det ej direktivstyrda området. Regeringen avser att återkomma med ytterligare direktiv till utredningen att analysera och lämna förslag som säkerställer att åtgärder vidtas så långt det är möjligt i enlighet med riksdagens tillkännagivanden angående ILO:s konvention nr 94 och arbetsmiljöhänsyn vid offentlig upphandling (bet. 2005/06:AU3 och rskr. 2005/06:174 samt bet. 2010/11:AU3 och rskr. 2010/11:187).</P> <P class="p59 ft16">Konsekvensbeskrivningar</P> <P class="p275 ft10">Utredaren ska enligt kommittéförordningen (1998:1474) analysera och lämna en redovisning av förväntade konsekvenser och kostnader till följd av utredarens förslag som uppkommer för företag, för upphandlande myndigheter och enheter samt för staten i övrigt.</P> <P class="p74 ft11">Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning av den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den, dvs. en proportionalitetsprövning ska göras under lagstiftningsprocessen. Om något av utredarens förslag påverkar den kommunala självstyrelsen, ska dess konsekvenser och de särskilda avvägningar som föranlett förslagen särskilt redovisas.</P> <P class="p59 ft16">Uppdragets genomförande och redovisning</P> <P class="p214 ft14">Utredaren ska samråda med Utredningen om nya utstationeringsregler (A 2014:04) och Utstationeringskommittén (A 2012:03).</P> <P class="p396 ft12">Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015.</P> <P class="p480 ft12">(Socialdepartementet)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">218</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_219"> <DIV id="id_1"> <P class="p458 ft23">Bilaga 2</P> <P class="p459 ft9">Kommittédirektiv 2015:90</P> <P class="p460 ft38">Tilläggsdirektiv till</P> <P class="p481 ft79">Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (S 2014:20)</P> <P class="p482 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 20 augusti 2015</P> <P class="p462 ft16">Ändring av och förlängd tid för uppdraget</P> <P class="p482 ft36">Bakgrund</P> <P class="p463 ft14">Regeringen beslutade den 22 december 2014 kommittédirektiv om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (dir. 2014:162). Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas senast den 1 september 2015. I direktiven angavs vidare att regeringen avsåg att återkomma med ytterligare direktiv till utredningen att analysera och lämna förslag som skulle säkerställa att åtgärder så långt det är möjligt vidtas i enlighet med riksdagens tillkännagivanden angående ILO:s konvention nr 94 och arbetsmiljöhänsyn vid offentlig upphandling (bet. 2005/06:AU3 och rskr. 2005/06:174 samt bet. 2010/11:AU3 och rskr. 2010/11:187).</P> <P class="p483 ft11">Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om ratifikation av ILO:s konvention nr 94 angående arbetsklausuler i kontrakt däri offentlig myndighet är part. Riksdagen har bl.a. tillkännagett för regeringen som sin mening att konventionen bör ratificeras (bet. 2005/06:AU3 och rskr. 2005/06:174 samt bet. 2010/11:AU10 och rskr. 2010/11:299).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">219</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_220"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p484 ft36">Sociala och arbetsmarknadsrelaterade krav vid offentlig upphandling i andra länder</P> <P class="p275 ft49">Regeringen avser att stärka den strategiska användningen av offentlig upphandling. Som ett led i detta arbete ska utredaren kartlägga och redovisa hur sociala och arbetsmarknadsrelaterade krav används i andra nordiska länder och <NOBR>EU-länder</NOBR> som i detta hänseende är jämförbara med Sverige.</P> <P class="p485 ft36">ILO:s konvention nr 94</P> <P class="p61 ft10">I ILO:s konvention nr 94 finns bestämmelser som bl.a. anger att kontrakt i vilka åtminstone en av parterna är en offentlig myndighet ska innefatta klausuler om villkor i enlighet med bl.a. kollektivavtal eller om skäliga arbetsvillkor i övrigt. Sverige har inte ratificerat konventionen (se prop. 1950:188 s. 9). Huruvida Sverige efter inträdet i EU kan ratificera konventionen är oklart. Utredaren ska därför analysera de unionsrättsliga förutsättningarna för Sverige att ratificera konventionen. Om konventionen bedöms kunna ratificeras av Sverige, ska utredaren även föreslå hur bestämmelserna i de nya kommande upphandlingslagarna ska anpassas till konventionen.</P> <P class="p74 ft10">Enligt artikel 1.1 d i konventionen är den tillämplig på kontrakt som har ingåtts av en central myndighet. Av artikel 1.2 framgår att de stater som har ratificerat konventionen själva bestämmer om den ska tillämpas beträffande myndigheter som inte är centrala. Utredaren ska utgå ifrån att konventionen bör ges en så bred tillämpning som möjligt. I enlighet med sitt ursprungliga uppdrag ska dock utredaren samtidigt beakta den kommunala självstyrelsen.</P> <P class="p144 ft10">Oavsett om Sverige kan ratificera konventionen ska utredaren analysera vilket unionsrättsligt utrymme det finns för att så långt som möjligt anpassa upphandlingslagarna till konventionen. Om det finns bestämmelser som inte är förenliga med konventionen ska utredaren analysera vilket utrymme det finns för att anpassa dessa till konventionen. Om analysen ger vid handen att anpassningar krävs i sådana bestämmelser som utgör ett led i genomförandet av upphandlingsdirektiven ska utredaren analysera i vilken utsträckning sådana anpassningar är möjliga med hänsyn till direktiven. Utredaren ska även beakta hur en anpassning av bestämmelserna förhåller sig</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">220</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_221"> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft23">SOU 2016:15 Bilaga 2</P> <P class="p69 ft12">till <NOBR>EU-rätten</NOBR> och internationella åtaganden i övrigt samt den svenska arbetsmarknadsmodellen.</P> <P class="p70 ft10">Utredaren ska således lämna förslag till möjliga anpassningar av bestämmelserna i upphandlingslagarna. Som framgår av det ursprungliga uppdraget måste utredarens förslag stå i överensstämmelse med upphandlingsdirektiven och <NOBR>EU-rätten</NOBR> i övrigt.</P> <P class="p83 ft11">Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren beakta relevanta erfarenheter från andra nordiska länder och <NOBR>EU-länder.</NOBR></P> <P class="p48 ft36">Förlängd tid för uppdraget</P> <P class="p224 ft11">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 1 mars 2016. Det ursprungliga uppdraget ska dock fortfarande redovisas senast den 1 september 2015.</P> <P class="p486 ft12">(Finansdepartementet)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">221</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_222"> </DIV> <DIV id="page_223"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315223x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p458 ft23">Bilaga 3</P> <P class="p487 ft122">Konvention (nr 94) angående arbetsklausuler i kontrakt</P> <P class="p488 ft9">däri offentlig myndighet är part<SPAN class="ft123">1</SPAN></P> <P class="p489 ft10">Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens, vilken av styrelsen för Internationella arbetsbyrån</P> <P class="p490 ft11">sammankallats till Genève och där samlats den 8 juni 1949 till sitt trettioandra sammanträde,</P> <P class="p491 ft12">och beslutat antaga vissa förslag angående arbetsklausuler i kontrakt,</P> <P class="p492 ft12">däri offentlig myndighet är part, vilken fråga utgör den sjätte punkten på sammanträdets dagordning,</P> <P class="p493 ft12">samt beslutat, att dessa förslag skola taga form av en internationell konvention,</P> <P class="p494 ft11">antager denna den tjugonionde dagen i juni månad år nittonhundrafyrtionio följande konvention, vilken skall benämnas &gt;&gt;konvention angående arbetsklausuler (offentliga kontrakt), 1949&gt;&gt;[Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949].</P> <P class="p495 ft36">Artikel 1.</P> <P class="p496 ft11">1. Denna konvention äger tillämpning å kontrakt, som uppfylla följande villkor, nämligen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p16 ft12">a) att</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p16 ft18">åtminstone en av parterna är offentlig myndighet;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p16 ft12">b) att</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p16 ft12">fullgörandet av kontraktet innebär</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p497 ft11"><SPAN class="ft12">i)</SPAN><SPAN class="ft117">ianspråktagande av allmänna medel från offentlig myndighets sida; och</SPAN></P> <P class="p498 ft12"><SPAN class="ft12">ii)</SPAN><SPAN class="ft118">anlitande av arbetskraft från medkontrahentens sida;</SPAN></P> <P class="p499 ft42"><SPAN class="ft41">1 </SPAN>Se prop. 1950:188, s. 41 ff.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">223</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_224"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p500 ft12"><SPAN class="ft12">c)</SPAN><SPAN class="ft91">att kontraktet avser</SPAN></P> <P class="p501 ft12"><SPAN class="ft12">i)</SPAN><SPAN class="ft118">uppförande, ombyggnad, reparation eller rivning av offentlig anläggning;</SPAN></P> <P class="p502 ft12"><SPAN class="ft12">ii)</SPAN><SPAN class="ft124">framställning, hopsättning, handhavande eller transport av material, förråd och utrustning; eller</SPAN></P> <P class="p503 ft12"><SPAN class="ft12">iii)</SPAN><SPAN class="ft91">utförande eller tillhandahållande av tjänster; samt</SPAN></P> <P class="p504 ft11"><SPAN class="ft12">d)</SPAN><SPAN class="ft125">att kontraktet ingåtts av central myndighet i en till Internationella arbetsorganisationen ansluten medlemsstat, för vilken denna konvention är gällande.</SPAN></P> <P class="p505 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft126">Vederbörande myndighet skall föreskriva i vilken utsträckning och under vilka betingelser konventionen skall tillämpas å kontrakt, som ingåtts av annan myndighet än central sådan.</SPAN></P> <P class="p506 ft11"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft126">Denna konvention äger tillämpning å arbete, som utföres av underentreprenör eller den, å vilken kontrakt överlåtits; vederbörande myndighet skall vidtaga lämpliga åtgärder för att trygga sådan tillämpning.</SPAN></P> <P class="p507 ft11"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft126">Kontrakt, som icke innebär ianspråktagande av allmänna medel utöver ett av vederbörande myndighet efter hörande av berörda arbetsgivar- och arbetarorganisationer, där sådana finnas, fastställt belopp, må kunna undantagas från tillämpningen av denna konvention.</SPAN></P> <P class="p508 ft11"><SPAN class="ft18">5.</SPAN><SPAN class="ft126">Vederbörande myndighet må, efter hörande av berörda arbetsgivar- och arbetarorganisationer, där sådana finnas, från tillämpningen av denna konvention undantaga person i ledande ställning eller med tekniska eller vetenskapliga uppgifter, vars anställningsförhållanden icke regleras av nationell lagstiftning, kollektivavtal eller skiljedom och som i regel icke utför manuellt arbete.</SPAN></P> <P class="p509 ft36">Artikel 2.</P> <P class="p510 ft11">1. Kontrakt, å vilka denna konvention äger tillämpning, skola innefatta klausuler, vilka tillförsäkra vederbörande arbetare lön (inklusive olika slags tillägg), arbetstid och övriga arbetsvillkor, som icke äro mindre gynnsamma än de som gälla för arbete av samma art inom vederbörande yrke eller näringsgren i det område, där arbetet utföres,</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">224</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_225"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p511 ft10"><SPAN class="ft18">a)</SPAN><SPAN class="ft127">enligt kollektivavtal eller annat godtaget förhandlingssystem mellan de arbetsgivar- och arbetarorganisationer, som äro representativa för en avsevärd del av arbetsgivarna respektive arbetarna inom vederbörande yrke eller näringsgren; eller</SPAN></P> <P class="p512 ft12"><SPAN class="ft12">b)</SPAN><SPAN class="ft128">enligt skiljedom; eller</SPAN></P> <P class="p513 ft12"><SPAN class="ft13">c)</SPAN><SPAN class="ft124">enligt den nationella lagstiftningen.</SPAN></P> <P class="p514 ft10"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft129">Därest i föregående moment nämnda arbetsvillkor icke regleras på sätt där angives i det område, där arbetet utföres, skola de klausuler, som intagas i kontraktet tillförsäkra vederbörande</SPAN></P> <P class="p515 ft11">arbetare lön (inklusive olika slags tillägg), arbetstid och övriga arbetsvillkor, som icke äro mindre gynnsamma än</P> <P class="p516 ft11"><SPAN class="ft18">a)</SPAN><SPAN class="ft130">de som gälla enligt kollektivavtal eller annat godtaget förhandlingssystem, skiljedom eller nationell lagstiftning för arbete av samma art inom vederbörande yrke eller näringsgren i närmaste, jämförbara område, eller</SPAN></P> <P class="p517 ft11"><SPAN class="ft12">b)</SPAN><SPAN class="ft92">den allmänna standard, som tillämpas av arbetsgivare tillhörande samma yrke eller näringsgren som medkontrahenten, och som utövar sin verksamhet under liknande förhållanden.</SPAN></P> <P class="p518 ft11"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft90">De klausuler, som skola intagas i kontraktet ävensom varje ändring i desamma, skola formuleras av vederbörande myndighet på sätt som må befinnas bäst förenligt med de nationella förhållandena, efter hörande av berörda arbetsgivar- och arbetarorganisationer, där sådana finnas.</SPAN></P> <P class="p519 ft11"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft90">Vederbörande myndighet skall vidtaga lämpliga åtgärder, såsom publicering av specificerade entreprenadhandlingar eller annorledes, för att anbudsgivare skall få kännedom om klausulernas innebörd.</SPAN></P> <P class="p509 ft36">Artikel 3.</P> <P class="p520 ft11">Därest vederbörliga föreskrifter om arbetarskydd och välfärdsåtgärder beträffande arbetare, sysselsatta med fullgörandet av kontraktet, icke redan äga tillämpning i enlighet med den nationella lagstiftningen, kollektivavtal eller skiljedom, skall vederbörande myndighet vidtaga lämpliga åtgärder för att tillförsäkra berörda arbetare rimliga och rättvisa skydds- och välfärdsförhållanden.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">225</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_226"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p521 ft36">Artikel 4.</P> <P class="p522 ft11">Lagar, förordningar och andra föreskrifter, som förläna kraft och verkan åt bestämmelserna i denna konvention,</P> <P class="p500 ft12"><SPAN class="ft18">a)</SPAN><SPAN class="ft87">skola</SPAN></P> <P class="p523 ft12"><SPAN class="ft12">i)</SPAN><SPAN class="ft65">delgivas alla berörda personer;</SPAN></P> <P class="p524 ft11"><SPAN class="ft12">ii)</SPAN><SPAN class="ft130">närmare angiva de personer, som äro ansvariga för bestämmelsernas efterlevnad; och</SPAN></P> <P class="p525 ft11"><SPAN class="ft12">iii)</SPAN><SPAN class="ft130">föreskriva att anslag skola uppsättas på framträdande plats inom berörda anläggningar och arbetsställen i syfte att upplysa arbetarna om för dem gällande arbetsvillkor; samt</SPAN></P> <P class="p526 ft11"><SPAN class="ft12">b)</SPAN><SPAN class="ft125">skola, såframt icke andra åtgärder vidtagits för att garantera ett effektivt genomförande av berörda bestämmelser, föreskriva</SPAN></P> <P class="p527 ft11"><SPAN class="ft12">i)</SPAN><SPAN class="ft117">att av vederbörande arbetare utförd arbetstid och till dem utbetalade avlöningar skola registreras på lämpligt sätt; och</SPAN></P> <P class="p528 ft12"><SPAN class="ft12">ii)</SPAN><SPAN class="ft124">att ett lämpligt inspektionssystem skall upprätthållas för att trygga bestämmelsernas effektiva efterlevnad.</SPAN></P> <P class="p529 ft36">Artikel 5.</P> <P class="p530 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft126">Lämpliga påföljder, exempelvis vederbörandes avstängning från kontrakt med offentlig myndighet, skola stadgas för underlåtenhet att iakttaga eller tillämpa i offentliga kontrakt intagna arbetsklausuler.</SPAN></P> <P class="p531 ft37"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft131">Lämpliga åtgärder skola vidtagas, genom innehållande av kontraktsenlig likvid eller annorledes, i syfte att sätta vederbörande arbetare i stånd att utfå den lön, som tillkommer honom.</SPAN></P> <P class="p532 ft36">Artikel 6.</P> <P class="p533 ft11">De årliga redogörelser, som enligt artikel 22 av Internationella arbetsorganisationens stadga skola avgivas, skola lämna detaljerade upplysningar om de åtgärder, som vidtagits för att genomföra bestämmelserna i denna konvention.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">226</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_227"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft36">Artikel 7.</P> <P class="p534 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft90">Då medlems territorium omfattar stora områden, varest, på grund av gles befolkning eller områdets utvecklingsstadium, vederbörande myndighet anser det ogörligt att genomföra bestämmelserna i denna konvention, må myndigheten i fråga, efter hörande av berörda arbetsgivar- och arbetarorganisationer, där sådana finnas, utesluta dessa områden från tillämpning av konventionen, antingen helt eller beträffande de särskilda företag eller sysselsättningar, som den prövar erforderligt.</SPAN></P> <P class="p535 ft10"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft129">Medlem skall vid avgivandet av sin första årsredogörelse angående tillämpningen av denna konvention enligt artikel 22 av Internationella arbetsorganisationens stadga angiva de områden, i fråga om vilka medlemmen avser att tillämpa bestämmelserna i förevarande artikel ävensom skälen härför; ingen medlem må därefter med åberopande av bestämmelserna i denna artikel medgiva undantag i fråga om andra områden än de sålunda angivna.</SPAN></P> <P class="p536 ft11"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft90">Medlem, som tillämpar bestämmelserna i denna artikel, skall med regelbundna mellanrum, som icke må överstiga tre år, efter hörande av berörda arbetsgivar- och arbetarorganisationer, där sådana finnas, ompröva möjligheterna för en utsträckning av denna konventions tillämpning till att avse sådana områden som undantagits enligt mom. 1.</SPAN></P> <P class="p537 ft11"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft90">Medlem, som tillämpar bestämmelserna i förevarande artikel, skall i sina följande årliga rapporter lämna uppgift beträffande de områden, i fråga om vilka den avstår från rätten att tillämpa undantagsbestämmelserna, ävensom angående framsteg, som må ha gjorts med avseende å en efter hand utsträckt tillämpning av konventionen inom sådana områden.</SPAN></P> <P class="p509 ft36">Artikel 8.</P> <P class="p520 ft11">Tillämpningen av bestämmelserna i denna konvention må temporärt upphävas av vederbörande myndighet efter hörande av berörda arbetsgivar- och arbetarorganisationer, där sådana finnas, vid fall av <SPAN class="ft115">force majeure </SPAN>eller i händelse av ett nödtillstånd, som sätter nationens välfärd eller trygghet i fara.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">227</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_228"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p521 ft36">Artikel 9.</P> <P class="p538 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft126">Denna konvention äger icke tillämpning på kontrakt, som avslutats innan konventionen trätt i kraft för vederbörande medlemsstat.</SPAN></P> <P class="p539 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft126">Uppsägning av denna konvention skall icke inverka på tillämpningen av dess bestämmelser å kontrakt, som avslutats under den tid, då konventionen var i kraft.</SPAN></P> <P class="p540 ft36">Artikel 10.</P> <P class="p541 ft11">De officiella ratifikationerna av denna konvention skola delgivas Internationella arbetsbyråns generaldirektör och registreras av honom.</P> <P class="p542 ft36">Artikel 11.</P> <P class="p543 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft126">Denna konvention är bindande allenast för de medlemmar av Internationella arbetsorganisationen, vilkas ratifikationer registrerats av generaldirektören.</SPAN></P> <P class="p544 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft126">Den träder i kraft tolv månader efter det två medlemmars ratifikationer registrerats av generaldirektören.</SPAN></P> <P class="p545 ft49"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft132">Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem tolv månader efter den dag, då dess ratifikation registrerats.</SPAN></P> <P class="p546 ft36">Artikel 12.</P> <P class="p547 ft14">1. Förklaringar, som delgivits Internationella arbetsbyråns generaldirektör i enlighet med mom. 2 av artikel 35 av Internationella arbetsorganisationens stadga, skola angiva</P> <P class="p548 ft11"><SPAN class="ft18">a)</SPAN><SPAN class="ft130">de områden, med avseende å vilka vederbörande medlem förbinder sig att utan ändringar tillämpa bestämmelserna i konventionen;</SPAN></P> <P class="p549 ft11"><SPAN class="ft12">b)</SPAN><SPAN class="ft125">de områden, med avseende å vilka medlemmen förbinder sig att tillämpa konventionens bestämmelser med vissa jämkningar samt innebörden av dessa jämkningar;</SPAN></P> <P class="p550 ft11"><SPAN class="ft13">c)</SPAN><SPAN class="ft130">de områden, med avseende å vilka konventionen icke skall tillämpas samt skälen härför;</SPAN></P> <P class="p551 ft107"><SPAN class="ft12">d)</SPAN><SPAN class="ft133">de områden, med avseende å vilka medlemmen förbehåller sig att efter ytterligare överväganden framdeles fatta beslut.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">228</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_229"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p552 ft10"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft129">De i mom. 1 a) och b) av denna artikel omnämnda förbindelserna skola anses såsom en integrerande del av ratifikationen och medföra med densamma identiska verkningar.</SPAN></P> <P class="p553 ft11"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft90">Medlem må genom förnyad förklaring helt eller delvis återkalla förbehåll, som inrymts i hans ursprungliga förklaring enligt mom. 1 b), c) eller d) av denna artikel.</SPAN></P> <P class="p554 ft11"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft90">Medlem må, under den tidrymd, då förevarande konvention enligt bestämmelserna i artikel 14 kan uppsägas, tillställa generaldirektören ny förklaring, som i varje annat avseende ändrar lydelsen av tidigare avgiven förklaring och klargör läget med hänsyn till de avsedda områdena.</SPAN></P> <P class="p555 ft36">Artikel 13.</P> <P class="p556 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft90">Förklaringar, som delgivits Internationella arbetsbyråns generaldirektör i enlighet med mom. 4 eller 5 av artikel 35 av Internationella arbetsorganisationens stadga, skola angiva huruvida konventionens bestämmelser skola tillämpas inom vederbörande område utan ändring eller med vissa jämkningar; därest i förklaringen angives, att konventionens bestämmelser skola tillämpas med vissa jämkningar, skall förklaringen innehålla närmare uppgifter rörande dessa.</SPAN></P> <P class="p557 ft10"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft129">Vederbörande medlem, medlemmar eller internationella myndighet må genom senare förklaring helt eller delvis avstå från rätten att åberopa varje i en tidigare förklaring angiven jämkning.</SPAN></P> <P class="p535 ft10"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft129">Vederbörande medlem, medlemmar eller internationella myndighet må, under den tidrymd, då denna konvention enligt bestämmelserna i artikel 14 kan uppsägas, tillställa Internationella arbetsbyråns generaldirektör förklaring, som i varje annat avseende ändrar lydelsen av tidigare avgiven förklaring och klargör läget med hänsyn till ifrågavarande konventions tillämpning.</SPAN></P> <P class="p558 ft36">Artikel 14.</P> <P class="p559 ft37">1. Medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år förflutit från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma genom skrivelse, som delgives Internationella arbetsbyråns generaldirektör för registrering. Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år efter det den registrerats.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">229</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_230"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p560 ft11">2. Medlem, som ratificerat denna konvention och icke inom ett år efter utgången av den i föregående moment nämnda tioårsperioden gör bruk av den i denna artikel stadgade uppsägningsrätten, skall vara bunden för en ny period av tio år och kan därefter, med iakttagande av de i denna artikel föreskrivna villkoren, uppsäga konventionen vid utgången av varje följande tioårsperiod.</P> <P class="p561 ft36">Artikel 15.</P> <P class="p562 ft10"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft134">Internationella arbetsbyråns generaldirektör skall underrätta samtliga medlemmar av Internationella arbetsorganisationen om registreringen av alla ratifikationer, förklaringar och uppsägningar, som delgivits honom av organisationens medlemmar.</SPAN></P> <P class="p563 ft49"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft132">Då generaldirektören underrättar organisationens medlemmar om registreringen av den andra ratifikationen i ordningen, som delgivits honom, har han att fästa medlemmarnas uppmärksamhet på den dag, då konventionen träder i kraft.</SPAN></P> <P class="p564 ft36">Artikel 16.</P> <P class="p565 ft11">Internationella arbetsbyråns generaldirektör skall, för registrering jämlikt artikel 102 av Förenta Nationernas stadga, lämna Förenta Nationernas generalsekreterare fullständiga upplysningar om varje ratifikation, förklaring och uppsägning, som av honom registrerats i enlighet med bestämmelserna i föregående artiklar.</P> <P class="p561 ft36">Artikel 17.</P> <P class="p566 ft11">Vid utgången av varje tidrymd av tio år, räknat från denna konventions ikraftträdande, skall Internationella arbetsbyråns styrelse förelägga Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens en redogörelse för konventionens tillämpning och taga under övervägande, huruvida anledning föreligger att på konferensens dagordning uppföra frågan om dess revision, helt eller delvis.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">230</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_231"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p555 ft36">Artikel 18.</P> <P class="p567 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft90">Därest konferensen skulle antaga en ny konvention, innebärande revision, helt eller delvis, av förevarande konvention, och den nya konventionen icke föreskriver annat,</SPAN></P> <P class="p568 ft14"><SPAN class="ft18">a)</SPAN><SPAN class="ft135">skall en medlems ratifikation av den nya, reviderade konventionen, för såvitt denna trätt i kraft </SPAN><SPAN class="ft136">ipso jure </SPAN>medförs omedelbar uppsägning av förevarande konvention, utan hinder av vad i artikel 14 här ovan stadgas;</P> <P class="p569 ft11"><SPAN class="ft12">b)</SPAN><SPAN class="ft92">skall från den dag, då den nya, reviderade konventionen träder i kraft, förevarande konvention icke längre kunna ratificeras av medlemmarna.</SPAN></P> <P class="p570 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft90">Förevarande konvention skall likväl förbliva gällande till form och innehåll för de medlemmar, som ratificerat densamma och icke ratificera den nya, reviderade konventionen.</SPAN></P> <P class="p571 ft36">Artikel 19.</P> <P class="p572 ft12">De engelska och franska texterna till denna konvention skola äga lika vitsord.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">231</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_232"> </DIV> <DIV id="page_233"> <DIV id="id_1"> <P class="p458 ft23">Bilaga 4</P> <P class="p459 ft9">C094 – Labour Clauses</P> <P class="p573 ft137">(Public Contracts) Convention, 1949 (No. 94)</P> <P class="p574 ft10">The General Conference of the International Labour Organisation, having been convened at Geneva by the Governing Body of the</P> <P class="p575 ft11">International Labour Office, and having met in its <NOBR>Thirty-second</NOBR> Session on 8 June 1949, and</P> <P class="p576 ft11">having decided upon the adoption of certain proposals concerning labour clauses in public contracts, which is the sixth item on the agenda of the session, and</P> <P class="p577 ft12">having determined that these proposals shall take the form of an international Convention,</P> <P class="p578 ft37">adopts this <NOBR>twenty-ninth</NOBR> day of June of the year one thousand nine hundred and <NOBR>forty-nine</NOBR> the following Convention, which may be cited as the Labour Clauses (Public Contracts) Convention, 1949.</P> <P class="p579 ft36">Article 1.</P> <P class="p580 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft90">This Convention applies to contracts which fulfil the following conditions</SPAN></P> <P class="p581 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft125">that one at least of the parties to the contract is a public authority;</SPAN></P> <P class="p582 ft12"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft128">that the execution of the contract involves</SPAN></P> <P class="p583 ft12"><SPAN class="ft12">i)</SPAN><SPAN class="ft118">the expenditure of funds by a public authority; and</SPAN></P> <P class="p584 ft11"><SPAN class="ft12">ii)</SPAN><SPAN class="ft117">the employment of workers by the other party to the contract;</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">233</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_234"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p500 ft12"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft128">that the contract is a contract for</SPAN></P> <P class="p585 ft12"><SPAN class="ft12">i)</SPAN><SPAN class="ft118">the construction, alteration, repair or demolition of public works;</SPAN></P> <P class="p586 ft12"><SPAN class="ft12">ii)</SPAN><SPAN class="ft124">the manufacture, assembly, handling or shipment of materials, supplies or equipment; or</SPAN></P> <P class="p503 ft12"><SPAN class="ft12">iii)</SPAN><SPAN class="ft91">the performance or supply of services; and</SPAN></P> <P class="p508 ft11"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft92">that the contract is awarded by a central authority of a Member of the International Labour Organisation for which the Convention is in force.</SPAN></P> <P class="p587 ft14"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft138">The competent authority shall determine the extent to which and the manner in which the Convention shall be applied to contracts awarded by authorities other than central authorities.</SPAN></P> <P class="p588 ft11"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft126">This Convention applies to work carried out by subcontractors or assignees of contracts; appropriate measures shall be taken by the competent authority to ensure such application.</SPAN></P> <P class="p589 ft11"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft126">Contracts involving the expenditure of public funds of an amount not exceeding a limit fixed by the competent authority after consultation with the organisations of employers and workers concerned, where such exist, may be exempted from the application of this Convention.</SPAN></P> <P class="p590 ft14"><SPAN class="ft18">5.</SPAN><SPAN class="ft138">The competent authority may, after consultation with the organisations of employers and workers concerned, where such exist, exclude from the application of this Convention persons occupying positions of management or of a technical, professional or scientific character, whose conditions of employment are not regulated by national laws or regulations, collective agreement or arbitration award and who do not ordinarily perform manual work.</SPAN></P> <P class="p591 ft36">Article 2.</P> <P class="p592 ft11">1. Contracts to which this Convention applies shall include clauses ensuring to the workers concerned wages (including allowances), hours of work and other conditions of labour which are not less favourable than those established for work of the same character in the trade or industry concerned in the district where the work is carried on</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">234</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_235"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p593 ft10"><SPAN class="ft18">5.</SPAN><SPAN class="ft120">by collective agreement or other recognised machinery of negotiation between organisations of employers and workers representative respectively of substantial proportions of the employers and workers in the trade or industry concerned; or</SPAN></P> <P class="p512 ft12"><SPAN class="ft18">6.</SPAN><SPAN class="ft118">by arbitration award; or</SPAN></P> <P class="p513 ft12"><SPAN class="ft18">7.</SPAN><SPAN class="ft118">by national laws or regulations.</SPAN></P> <P class="p594 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft90">Where the conditions of labour referred to in the preceding paragraph are not regulated in a manner referred to therein in the district where the work is carried on, the clauses to be included in contracts shall ensure to the workers concerned wages (including allowances), hours of work and other conditions of labour which are not less favourable than</SPAN></P> <P class="p595 ft10"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft120">those established by collective agreement or other recognised machinery of negotiation, by arbitration, or by national laws or regulations, for work of the same character in the trade or industry concerned in the nearest appropriate district; or</SPAN></P> <P class="p596 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft117">the general level observed in the trade or industry in which the contractor is engaged by employers whose general circumstances are similar.</SPAN></P> <P class="p597 ft11"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft90">The terms of the clauses to be included in contracts and any variations thereof shall be determined by the competent authority, in the manner considered most appropriate to the national conditions, after consultation with the organisations of employers and workers concerned, where such exist.</SPAN></P> <P class="p598 ft11"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft90">Appropriate measures shall be taken by the competent authority, by advertising specifications or otherwise, to ensure that persons tendering for contracts are aware of the terms of the clauses.</SPAN></P> <P class="p509 ft36">Article 3.</P> <P class="p599 ft10">Where appropriate provisions relating to the health, safety and welfare of workers engaged in the execution of contracts are not already applicable in virtue of national laws or regulations, collective agreement or arbitration award, the competent authority shall take adequate measures to ensure fair and reasonable conditions of health, safety and welfare for the workers concerned.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">235</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_236"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p600 ft36">Article 4.</P> <P class="p601 ft11">The laws, regulations or other instrument giving effect to the provisions of this Convention</P> <P class="p602 ft12"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft118">shall</SPAN></P> <P class="p523 ft12"><SPAN class="ft12">i)</SPAN><SPAN class="ft118">be brought to the notice of all persons concerned;</SPAN></P> <P class="p603 ft11"><SPAN class="ft12">ii)</SPAN><SPAN class="ft130">define the persons responsible for compliance therewith; and</SPAN></P> <P class="p604 ft11"><SPAN class="ft12">iii)</SPAN><SPAN class="ft89">require the posting of notices in conspicuous places at the establishments and workplaces concerned with a view to informing the workers of their conditions of work; and</SPAN></P> <P class="p605 ft10"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft120">shall, except where other arrangements are operating to ensure effective enforcement, provide for the maintenance of</SPAN></P> <P class="p606 ft12"><SPAN class="ft12">i)</SPAN><SPAN class="ft118">adequate records of the time worked by, and the wages paid to, the workers concerned; and</SPAN></P> <P class="p607 ft12"><SPAN class="ft12">ii)</SPAN><SPAN class="ft124">a system of inspection adequate to ensure effective enforcement.</SPAN></P> <P class="p608 ft36">Article 5.</P> <P class="p609 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft126">Adequate sanctions shall be applied, by the withholding of contracts or otherwise, for failure to observe and apply the provisions of labour clauses in public contracts.</SPAN></P> <P class="p560 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft126">Appropriate measures shall be taken, by the withholding of payments under the contract or otherwise, for the purpose of enabling the workers concerned to obtain the wages to which they are entitled.</SPAN></P> <P class="p591 ft36">Article 6.</P> <P class="p610 ft49">There shall be included in the annual reports to be submitted under Article 22 of the Constitution of the International Labour Organisation full information concerning the measures by which effect is given to the provisions of this Convention.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">236</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_237"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft36">Article 7.</P> <P class="p611 ft14"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft139">In the case of a Member the territory of which includes large areas where, by reason of the sparseness of the population or the stage of development of the area, the competent authority considers it impracticable to enforce the provisions of this Convention, the authority may, after consultation with the organisations of employers and workers concerned, where such exist, exempt such areas from the application of this Convention either generally or with such exceptions in respect of particular undertakings or occupations as it thinks fit.</SPAN></P> <P class="p612 ft14"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft139">Each Member shall indicate in its first annual report upon the application of this Convention submitted under Article 22 of the Constitution of the International Labour Organisation any areas in respect of which it proposes to have recourse to the provisions of the present Article and shall give the reasons for which it proposes to have recourse thereto; no Member shall, after the date of its first annual report, have recourse to the provisions of the present Article except in respect of areas so indicated.</SPAN></P> <P class="p613 ft11"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft90">Each Member having recourse to the provisions of this Article shall, at intervals not exceeding three years, reconsider in consultation with the organisations of employers and workers concerned, where such exist, the practicability of extending the application of the Convention to areas exempted in virtue of paragraph 1.</SPAN></P> <P class="p614 ft11"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft90">Each Member having recourse to the provisions of this Article shall indicate in subsequent annual reports any areas in respect of which it renounces the right to have recourse to the provisions of this Article and any progress which may have been made with a view to the progressive application of the Convention in such areas.</SPAN></P> <P class="p509 ft36">Article 8.</P> <P class="p615 ft37">The operation of the provisions of this Convention may be temporarily suspended by the competent authority, after consultation with the organisations of employers and workers concerned, where such exist, in cases of force majeure or in the event of emergency endangering the national welfare or safety.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">237</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_238"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p600 ft36">Article 9.</P> <P class="p616 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft126">This Convention does not apply to contracts entered into before the coming into force of the Convention for the Member concerned.</SPAN></P> <P class="p617 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft126">The denunciation of this Convention shall not affect the application thereof in respect of contracts entered into while the Convention was in force.</SPAN></P> <P class="p618 ft36">Article 10.</P> <P class="p619 ft11">The formal ratifications of this Convention shall be communicated to the <NOBR>Director-General</NOBR> of the International Labour Office for registration.</P> <P class="p618 ft36">Article 11.</P> <P class="p620 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft126">This Convention shall be binding only upon those Members of the International Labour Organisation whose ratifications have been registered with the </SPAN><NOBR>Director-General.</NOBR></P> <P class="p621 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft126">It shall come into force twelve months after the date on which the ratifications of two Members have been registered with the </SPAN><NOBR>Director-General.</NOBR></P> <P class="p622 ft11"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft126">Thereafter, this Convention shall come into force for any Member twelve months after the date on which its ratification has been registered.</SPAN></P> <P class="p618 ft36">Article 12.</P> <P class="p623 ft11">1. Declarations communicated to the <NOBR>Director-General</NOBR> of the International Labour Office in accordance with paragraph 2 of Article 35 of the Constitution of the International Labour Organisation shall indicate</P> <P class="p624 ft11"><SPAN class="ft18">a)</SPAN><SPAN class="ft130">the territories in respect of which the Member concerned undertakes that the provisions of the Convention shall be applied without modification;</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">238</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_239"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p593 ft101"><SPAN class="ft12">b)</SPAN><SPAN class="ft140">the territories in respect of which it undertakes that the provisions of the Convention shall be applied subject to modifications, together with details of the said modifications;</SPAN></P> <P class="p625 ft11"><SPAN class="ft13">c)</SPAN><SPAN class="ft130">the territories in respect of which the Convention is inapplicable and in such cases the grounds on which it is inapplicable;</SPAN></P> <P class="p626 ft11"><SPAN class="ft12">d)</SPAN><SPAN class="ft92">the territories in respect of which it reserves its decision pending further consideration of the position.</SPAN></P> <P class="p627 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft90">The undertakings referred to in subparagraphs (a) and (b) of paragraph 1 of this Article shall be deemed to be an integral part of the ratification and shall have the force of ratification.</SPAN></P> <P class="p614 ft11"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft90">Any Member may at any time by a subsequent declaration cancel in whole or in part any reservation made in its original declaration in virtue of subparagraph (b), (c) or (d) of paragraph 1 of this Article.</SPAN></P> <P class="p598 ft11"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft90">Any Member may, at any time at which the Convention is subject to denunciation in accordance with the provisions of Article 14, communicate to the </SPAN><NOBR>Director-General</NOBR> a declaration modifying in any other respect the terms of any former declaration and stating the present position in respect of such territories as it may specify.</P> <P class="p561 ft36">Article 13.</P> <P class="p628 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft90">Declarations communicated to the </SPAN><NOBR>Director-General</NOBR> of the International Labour Office in accordance with paragraph 4 or 5 of Article 35 of the Constitution of the International Labour Organisation shall indicate whether the provisions of the Convention will be applied in the territory concerned without modification or subject to modifications; when the declaration indicates that the provisions of the Convention will be applied subject to modifications, it shall give details of the said modifications.</P> <P class="p629 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft90">The Member, Members or international authority concerned may at any time by a subsequent declaration renounce in whole or in part the right to have recourse to any modification indicated in any former declaration.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">239</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_240"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p16 ft23">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p630 ft11">3. The Member, Members or international authority concerned may, at any time at which the Convention is subject to denunciation in accordance with the provisions of Article 14, communicate to the <NOBR>Director-General</NOBR> a declaration modifying in any other respect the terms of any former declaration and stating the present position in respect of the application of the Convention.</P> <P class="p618 ft36">Article 14.</P> <P class="p592 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft126">A Member which has ratified this Convention may denounce it after the expiration of ten years from the date on which the Convention first comes into force, by an act communicated to the </SPAN><NOBR>Director-General</NOBR> of the International Labour Office for registration. Such denunciation shall not take effect until one year after the date on which it is registered.</P> <P class="p560 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft126">Each Member which has ratified this Convention and which does not, within the year following the expiration of the period of ten years mentioned in the preceding paragraph, exercise the right of denunciation provided for in this Article, will be bound for another period of ten years and, thereafter, may denounce this Convention at the expiration of each period of ten years under the terms provided for in this Article.</SPAN></P> <P class="p618 ft36">Article 15.</P> <P class="p631 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft126">The </SPAN><NOBR>Director-General</NOBR> of the International Labour Office shall notify all Members of the International Labour Organisation of the registration of all ratifications, declarations and denunciations communicated to him by the Members of the Organisation.</P> <P class="p632 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft126">When notifying the Members of the Organisation of the registration of the second ratification communicated to him, the </SPAN><NOBR>Director-General</NOBR> shall draw the attention of the Members of the Organisation to the date upon which the Convention will come into force.</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p4 ft27">240</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_241"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p16 ft23">SOU 2016:15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td63"><SPAN class="p16 ft28">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p540 ft36">Article 16.</P> <P class="p633 ft11">The <NOBR>Director-General</NOBR> of the International Labour Office shall communicate to the <NOBR>Secretary-General</NOBR> of the United Nations for registration in accordance with Article 102 of the Charter of the United Nations full particulars of all ratifications, declarations and acts of denunciation registered by him in accordance with the provisions of the preceding articles.</P> <P class="p561 ft36">Article 17.</P> <P class="p634 ft11">At such times as it may consider necessary the Governing Body of the International Labour Office shall present to the General Conference a report on the working of this Convention and shall examine the desirability of placing on the agenda of the Conference the question of its revision in whole or in part.</P> <P class="p561 ft36">Article 18.</P> <P class="p635 ft11"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft90">Should the Conference adopt a new Convention revising this Convention in whole or in part, then, unless the new Convention otherwise provides</SPAN></P> <P class="p636 ft11"><SPAN class="ft18">a)</SPAN><SPAN class="ft130">the ratification by a Member of the new revising Convention shall ipso jure involve the immediate denunciation of this Convention, notwithstanding the provisions of Article 14 above, if and when the new revising Convention shall have come into force;</SPAN></P> <P class="p637 ft11"><SPAN class="ft12">b)</SPAN><SPAN class="ft92">as from the date when the new revising Convention comes into force this Convention shall cease to be open to ratification by the Members.</SPAN></P> <P class="p638 ft11"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft90">This Convention shall in any case remain in force in its actual form and content for those Members which have ratified it but have not ratified the revising Convention.</SPAN></P> <P class="p561 ft36">Article 19.</P> <P class="p639 ft11">The English and French versions of the text of this Convention are equally authoritative.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft27">241</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_242"> </DIV> <DIV id="page_243"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315243x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft9">Statens offentliga utredningar 2016</P> <P class="p640 ft18">Kronologisk förteckning</P> <P class="p641 ft6"><SPAN class="ft141">1.</SPAN><SPAN class="ft142">Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. N.</SPAN></P> <P class="p642 ft6"><SPAN class="ft141">2.</SPAN><SPAN class="ft142">Effektiv vård. S.</SPAN></P> <P class="p643 ft6"><SPAN class="ft141">3.</SPAN><SPAN class="ft142">Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. N.</SPAN></P> <P class="p644 ft6"><SPAN class="ft141">4.</SPAN><SPAN class="ft142">Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. U.</SPAN></P> <P class="p645 ft6"><SPAN class="ft141">5.</SPAN><SPAN class="ft142">Låt fler forma framtiden! Del A + B. Ku.</SPAN></P> <P class="p646 ft8"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft143">Framtid sökes – Slutredovisning från</SPAN></P> <P class="p647 ft6">den nationella samordnaren för utsatta <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> S.</P> <P class="p648 ft6"><SPAN class="ft144">7.</SPAN><SPAN class="ft142">Integritet och straffskydd. Ju.</SPAN></P> <P class="p649 ft8"><SPAN class="ft141">8.</SPAN><SPAN class="ft143">Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningstvättsdirektivet – samordning</SPAN></P> <P class="p650 ft8">– ny penningtvättslag – m.m.</P> <P class="p651 ft6">Del 1 + 2. Fi.</P> <P class="p652 ft6"><SPAN class="ft141">9.</SPAN><SPAN class="ft142">Plats för nyanlända i fler skolor. U.</SPAN></P> <P class="p653 ft6"><SPAN class="ft141">10.</SPAN><SPAN class="ft142">EU på hemmaplan. Ku.</SPAN></P> <P class="p654 ft6"><SPAN class="ft141">11.</SPAN><SPAN class="ft142">Olika vägar till föräldraskap. Ju.</SPAN></P> <P class="p655 ft6"><SPAN class="ft141">12.</SPAN><SPAN class="ft142">Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. U.</SPAN></P> <P class="p656 ft6"><SPAN class="ft141">13.</SPAN><SPAN class="ft142">Palett för ett stärkt civilsamhälle. Ku.</SPAN></P> <P class="p657 ft6"><SPAN class="ft141">14.</SPAN><SPAN class="ft142">En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk.S.</SPAN></P> <P class="p656 ft8"><SPAN class="ft141">15.</SPAN><SPAN class="ft143">Arbetsklausuler och sociala hänsyn</SPAN></P> <P class="p651 ft6">i offentlig upphandling</P> <P class="p658 ft6">– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. Fi.</P> </DIV> <DIV id="page_244"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4B315244x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft9">Statens offentliga utredningar 2016</P> <P class="p640 ft18">Systematisk förteckning</P> <P class="p659 ft42">Finansdepartementet</P> <P class="p660 ft8">Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningtvättsdirektivet – samordning</P> <P class="p661 ft6">– ny penningtvättslag – m.m. Del 1 + 2. [8]</P> <P class="p662 ft8">Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling</P> <P class="p663 ft6">– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. [15]</P> <P class="p664 ft42">Justitiedepartementet</P> <P class="p665 ft6">Integritet och straffskydd. [7]</P> <P class="p665 ft6">Olika vägar till föräldraskap. [11]</P> <P class="p664 ft42">Kulturdepartementet</P> <P class="p665 ft6">Låt fler forma framtiden! Del A + B. [5]</P> <P class="p665 ft6">EU på hemmaplan. [10]</P> <P class="p665 ft6">Palett för ett stärkt civilsamhälle. [13]</P> <P class="p664 ft42">Näringsdepartementet</P> <P class="p666 ft6">Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. [1]</P> <P class="p667 ft6">Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar<SPAN class="ft145">. </SPAN>[3]</P> <P class="p664 ft42">Socialdepartementet</P> <P class="p665 ft6">Effektiv vård. [2]</P> <P class="p6 ft8">Framtid sökes –</P> <P class="p668 ft146">Slutredovisning från den nationella samordnaren för utsatta <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> [6]</P> <P class="p669 ft6">En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk. [14]</P> <P class="p664 ft42">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p670 ft6">Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. [4]</P> <P class="p6 ft6">Plats för nyanlända i fler skolor. [9]</P> <P class="p671 ft6">Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. [12]</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> H4B315 ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse SOU_2016__15.pdf 1440968 pdf Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling https://data.riksdagen.se/fil/1050A12F-EDC0-47D1-9722-1277B79A5663