4564936H403212016/1721propproppropProposition 2016/17:21PropositionPropositionNäringsdepartementetTU2102016-10-11 00:00:002018-06-12 15:57:012016-10-11 00:00:00Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingKlarhtml-ecprop-RIM81c11ce6-3cb8-4892-a0dd-0ee51a9766f5https://data.riksdagen.se/dokument/H40321/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H40321https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H40321
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:462px;z-index:-1;width:54px;height:97px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:54px;height:97px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1082px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 905px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:126px;z-index:-1;width:370px;height:274px;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:370px;height:274px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:387px;height:704px;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:387px;height:704px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:355px;left:168px;z-index:-1;width:393px;height:275px;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:393px;height:275px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:397px;height:305px;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:397px;height:305px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:126px;z-index:-1;width:393px;height:298px;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:393px;height:298px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:381px;height:259px;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:381px;height:259px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:448px;left:126px;z-index:-1;width:387px;height:260px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:387px;height:260px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:355px;left:0px;z-index:-1;width:379px;height:260px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:379px;height:260px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:105px;z-index:-1;width:401px;height:329px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:401px;height:329px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:66px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:409px;height:66px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:573px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:39px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:394px;height:39px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:520px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:39px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:394px;height:39px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_54 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:69px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:394px;height:69px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:69px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:394px;height:69px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:192px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:69px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:394px;height:69px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:70px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:394px;height:70px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:377px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:69px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:394px;height:69px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:70px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:394px;height:70px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_66 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:26px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:330px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:697px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:503px;left:105px;z-index:-1;width:409px;height:65px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:409px;height:65px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:210px;left:105px;z-index:-1;width:404px;height:284px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:404px;height:284px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:235px;left:126px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:112px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft3{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 144px;l-h: 0px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 0px;}
.ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft16{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft18{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 15px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft21{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft22{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 16px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;}
.ft24{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft25{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;}
.ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft36{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft38{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft41{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft45{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 16px;}
.ft46{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft56{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft57{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft58{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft59{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft61{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft62{font: 12px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 14px;}
.ft63{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft65{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p13{text-align: left;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 315px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p36{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p37{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p38{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p39{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p40{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p46{text-align: left;margin-top: 375px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p62{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p87{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p99{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p118{text-align: left;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 3px;}
.p136{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p143{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p175{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p176{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p187{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p192{text-align: right;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p196{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.161px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 21px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p235{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p241{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p249{text-align: right;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p264{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p267{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p277{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: right;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p301{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p308{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p316{text-align: right;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p320{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: right;margin-top: 554px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: left;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p335{text-align: right;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 737px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;margin-top: 469px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: -3px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: -246px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 516px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td54{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td67{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #505050;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 23px;}
.tr1{heightzzz: 3px;}
.tr2{heightzzz: 15px;}
.tr3{heightzzz: 16px;}
.tr4{heightzzz: 24px;}
.tr5{heightzzz: 9px;}
.tr6{heightzzz: 22px;}
.tr7{heightzzz: 744px;}
.tr8{heightzzz: 0px;}
.tr9{heightzzz: 613px;}
.tr10{heightzzz: 361px;}
.tr11{heightzzz: 284px;}
.tr12{heightzzz: 857px;}
.tr13{heightzzz: 26px;}
.tr14{heightzzz: 11px;}
.tr15{heightzzz: 13px;}
.tr16{heightzzz: 12px;}
.tr17{heightzzz: 33px;}
.tr18{heightzzz: 8px;}
.tr19{heightzzz: 5px;}
.tr20{heightzzz: 2px;}
.tr21{heightzzz: 18px;}
.tr22{heightzzz: 32px;}
.tr23{heightzzz: 30px;}
.tr24{heightzzz: 29px;}
.tr25{heightzzz: 14px;}
.tr26{heightzzz: 28px;}
.tr27{heightzzz: 17px;}
.tr28{heightzzz: 4px;}
.tr29{heightzzz: 7px;}
.tr30{heightzzz: 31px;}
.tr31{heightzzz: 21px;}
.tr32{heightzzz: 20px;}
.tr33{heightzzz: 19px;}
.tr34{heightzzz: 25px;}
.tr35{heightzzz: 10px;}
.tr36{heightzzz: 38px;}
.tr37{heightzzz: 35px;}
.tr38{heightzzz: 6px;}
.tr39{heightzzz: 56px;}
.tr40{heightzzz: 60px;}
.tr41{heightzzz: 46px;}
.t0{width: 552px;margin-top: 14px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 555px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 27px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 911px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 634px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 544px;margin-leftZ: 94px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 903px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 1133px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 418px;margin-leftZ: 130px;margin-top: 22px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 418px;margin-leftZ: 11px;margin-top: 21px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 555px;margin-top: 71px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 418px;margin-leftZ: 173px;margin-top: 84px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 420px;margin-leftZ: 9px;margin-top: 84px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 246px;margin-leftZ: 227px;margin-top: 10px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 564px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 564px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 518px;margin-leftZ: 6px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 555px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 555px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 470px;margin-leftZ: 6px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 564px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 418px;margin-leftZ: 130px;margin-top: 42px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 418px;margin-leftZ: 11px;margin-top: 41px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 564px;margin-top: 14px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 556px;margin-leftZ: 6px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 565px;margin-top: 49px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 555px;margin-leftZ: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 555px;margin-top: 20px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 555px;margin-top: 20px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 565px;margin-top: 34px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 555px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 555px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 176px;margin-leftZ: 120px;margin-top: 51px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 564px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 281px;margin-leftZ: 6px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 489px;margin-leftZ: 6px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 298px;margin-leftZ: 133px;margin-top: 54px;f:11px 'Verdana' !important;color: #ffffff;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H403211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2016/17:21</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Infrastruktur för framtiden – innovativa</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">2016/17:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft4">Stockholm den 6 oktober 2016</P>
<P class="p6 ft5">Stefan Löfven</P>
<P class="p7 ft5">Anna Johansson</P>
<P class="p8 ft4">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">Regeringen redovisar i denna proposition förslag till inriktningen på</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">satsningar i transportinfrastrukturen för perioden <NOBR>2018–2029.</NOBR> Propositi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">onen innehåller förslag till ekonomiska ramar och vägledning för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">beslut.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p10 ft4">Regeringen föreslår att den statliga planeringsramen för åtgärder i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">transportinfrastrukturen för perioden <NOBR>2018–2029</NOBR> ska uppgå till 622,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">miljarder kronor. Av planeringsramen föreslås 333,5 miljarder kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">användas till utveckling av transportsystemet. Av planeringsramen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">föreslås vidare 125 miljarder kronor avsättas till drift, underhåll och</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">reinvesteringar av statliga järnvägar och 164 miljarder kronor till drift,</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p10 ft4">Regeringen föreslår även att planeringsramen för investeringar i vissa</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">väg- och järnvägsobjekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter, ska uppgå till</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">52 miljarder kronor för perioden <NOBR>2010–2029.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p10 ft4">De nya ramarna innehåller betydande tillskott till vidmakthållande-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">åtgärder – drift, underhåll och reinvesteringar – jämfört med tidigare</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">riksdagsbeslut. Regeringens förslag innehåller också en ökad ram för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">utvecklingsåtgärder. Detta är nödvändigt för att klara strategiska investe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">ringar i infrastruktur som förbättrar möjligheterna för människor att leva</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">i hela landet och pendla till jobben, samt möjliggör bättre fungerande</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">godstransporter och bidrar till att nå miljömålen.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft4">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p12 ft4">Prop. 2016/17:21 Denna proposition bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.</P>
<P class="p13 ft4">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p14 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p15 ft1">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p11 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td7"><SPAN class="p16 ft4">Förslag till riksdagsbeslut ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p11 ft4">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p11 ft4">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft4">Ärendet och dess beredning .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft4">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><SPAN class="p16 ft4">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p11 ft7">................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft4">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft8">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft8">Övergripande ............................................utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft7">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft8">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft8">Transportpolitiska .................................mål och principer</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft7">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft8">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft8">Läget i ........................................transportsystemet i dag</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft7">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p3 ft8">3.3.1 ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft8">Medborgarnas resor</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft7">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p3 ft8">3.3.2 .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft8">Näringslivets transporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft7">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p3 ft8">3.3.3 ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft8">Transportpolitisk måluppfyllelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft7">17</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft8"><SPAN class="ft7">3.4</SPAN><SPAN class="ft9">Pågående utredningar och arbeten för att lösa</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft8">infrastrukturrelaterade utmaningar ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p11 ft7">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft8">3.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">Sverigeförhandlingen......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft8">3.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">Det transeuropeiska nätverket för</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">transporter, <NOBR>TEN-T .........................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft8">3.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">Östersjöstrategin .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft8">3.4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">Regeringens strategier för särskilda</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">områden ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft8">3.4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">Samverkan om innovationer och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">forskning.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft8">3.4.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">Stadsmiljöavtal ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft8">3.4.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">Kunskapsutveckling kring trafikens</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">samhällsekonomiska kostnader ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft8">3.4.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft8">Krisberedskap och totalförsvar .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft8">4 Prioriterade samhällsutmaningar där transportsystemet spelar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft10">en stor roll ......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">27</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft8"><SPAN class="ft7">4.1</SPAN><SPAN class="ft9">Omställning till ett av världens första fossilfria</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft8">välfärdsländer ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p11 ft7">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p18 ft7">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft8">Investeringar för ett ökat bostadsbyggande .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p18 ft7">4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft8">Förbättra förutsättningarna för näringslivet .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p18 ft7">4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft8">Förstärka sysselsättningen i hela landet...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft8"><SPAN class="ft7">4.5</SPAN><SPAN class="ft9">Ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td21"><SPAN class="p3 ft8">och möjligheter................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p11 ft7">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p3 ft8">4.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><SPAN class="p3 ft8">Ett inkluderande samhälle ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft8">5 Resande och transporter 2030 – Trafikverkets bedömning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft8">tre olika inriktningar.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p3 ft8">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p3 ft8">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p19 ft7">..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p3 ft8">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><SPAN class="p3 ft8">Inriktningarna ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p3 ft8">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><SPAN class="p3 ft8">Medborgarnas ................................................resor 2030</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p3 ft8">5.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><SPAN class="p3 ft8">Näringslivets .........................................transporter 2030</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p3 ft8">5.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><SPAN class="p3 ft8">Trafikverkets ............................analys av inriktningarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p11 ft7">5.5.1 .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft8">Behovet av åtgärder i infrastrukturen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p11 ft7">5.5.2 ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft8">Effekter och måluppfyllelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p11 ft7">40</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft11">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td24"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td7"><SPAN class="p21 ft4">5.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td25"><SPAN class="p3 ft8">Trafikverkets analyser av styrmedel och åtgärder i</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">infrastrukturen för att minska transportsektorns</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">utsläpp av växthusgaser – fyra scenarier ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft8">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft8">Satsningar på transportinfrastrukturen för planperioden 2018–</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft8">2029</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p11 ft7">................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">6.1 ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">6.2 ............................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">Förslag till ekonomisk ram 2018 – 2029</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">6.3 ......................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">Utveckling av transportsystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Trimningsåtgärder</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Nya investeringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Nya stambanor för höghastighetståg</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Fortsatt satsning på effektiva och hållbara</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">vägtransporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Övriga utvecklingsmedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">6.4 ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">Vidmakthållande</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">6.5 ............</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">Särskilda insatser för att förbättra infrastrukturen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Längre och tyngre tåg</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Forskning och innovation</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Nordiskt och övrigt internationellt arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">och samarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Stadsmiljöavtal</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Planeringsram för vissa väg- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">.......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">järnvägsinvesteringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.5.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Produktivitet i anläggningsbranschen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.5.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Stärk sjöfartens betydelse för inrikes</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">transporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.5.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Statens ansvar och roll som stödgivare till</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8"><NOBR>icke-statliga</NOBR> flygplatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">6.5.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">Länsplaner för regional</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">.......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft8">transportinfrastruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft8">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td29"><SPAN class="p3 ft12">Finansiering ....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">7.1 .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p3 ft8">Allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">7.2 .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">Banavgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft8">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">Finansiering av investeringsåtgärder i</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">..........................................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">sjöfartsinfrastruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft8">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft8">Den fortsatta ...................................................planeringsprocessen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft8">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft8">Förväntade ............................................effekter och konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft8">Bilaga</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">Förteckning över remissinstanser</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft7">.........................................................</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p3 ft8">för perioden 2018 – 2029</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft8">Utdrag ur <SPAN class="ft13">.......</SPAN>protokoll vid regeringssammanträde den 6 oktober 2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p11 ft7">78</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft11">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td31"><SPAN class="p23 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td32"><SPAN class="p24 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen</P>
<P class="p26 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>godkänner vad regeringen föreslår om</P>
<P class="p27 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft15">att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. som finansieras med anslagsmedel under perioden </SPAN><NOBR>2018–2029</NOBR> ska uppgå till 622,5 miljarder kronor (avsnitt 6.2),</P>
<P class="p27 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft16">att av den ekonomiska ramen ska 333,5 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet (avsnitt 6.3),</SPAN></P>
<P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft17">att den del av den ekonomiska ramen som enligt punkt 2 ska användas till utveckling av transportsystemet får användas för investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., bidrag till åtgärder i allmänna farleder och slussar, stöd för att främja hållbara stadsmiljöer samt räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån (avsnitt 6.3),</SPAN></P>
<P class="p29 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft17">att av den ekonomiska ramen ska 125 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive reinvesteringar samt att av den ekonomiska ramen ska 164 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar (avsnitt 6.4),</SPAN></P>
<P class="p30 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft15">att planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, ska uppgå till 52 miljarder kronor för perioden </SPAN><NOBR>2010–2029</NOBR> (avsnitt 6.5.5),</P>
<P class="p31 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>bemyndigar regeringen</P>
<P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft18">att efter åtgärdsplaneringen slutligt besluta om fördelningen av medel mellan nationell plan och länsplaner (avsnitt 6.5.9).</SPAN></P>
<P class="p32 ft4">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p22 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p33 ft4">6</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p22 ft1">2 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p34 ft4">Planeringsprocessen för transportinfrastruktur i Sverige följer den struktur som riksdagen beslutade om med anledning av regeringens förslag i propositionen Planeringssystem för transportinfrastruktur (prop. 2011/12:118, bet. 2011/12:TU13, rskr. 2011/12:257). Regeringen gjorde i den propositionen bedömningen att den långsiktiga infrastrukturplaneringen, så som i de senaste planomgångarna, även i framtiden bör ha ett perspektiv på minst tio år och att regeringen bör ta ställning till vilka åtgärder som ska genomföras i det perspektivet. Regeringen gjorde vidare bedömningen att systemet även i framtiden bör innefatta ett beslut om övergripande strategiska vägval ungefär en gång per mandatperiod samt ett beslut om vilka ekonomiska ramar som ska gälla under den period beslutet avser.</P>
<P class="p35 ft4">Regeringen har uttalat som sin avsikt att ta fram en ny nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden <NOBR>2018–2029.</NOBR> Regeringen har hämtat in underlag om inriktning och ekonomiska ramar från Trafikverket och remitterat det underlaget. Regeringen har även låtit genomföra remissmöten i syfte att inhämta synpunkter.</P>
<P class="p36 ft4">I denna proposition beskriver regeringen vilken inriktning som regeringen anser bör väljas för planperioden <NOBR>2018–2029</NOBR> och föreslår ekonomiska ramar för planperioden för riksdagen att ta ställning till. Efter riksdagens beslut med anledning av denna proposition fortsätter arbetet med åtgärdsplanering, vilket innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i planen identifieras. Utifrån riksdagens beslut om inriktning och ekonomiska ramar med anledning av denna proposition avser regeringen att fatta beslut om direktiv till Trafikverket om att ta fram förslag till en ny nationell plan och till länsplaneupprättarna om att ta fram länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen. Regeringen planerar att fatta beslut om fastställelse av den nationella planen och de ekonomiska ramarna för länsplanerna under 2018.</P>
<P class="p35 ft4">Regeringen inledde arbetet med att ta fram underlag för denna proposition genom att den 21 maj 2015 uppdra åt Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för en ny planperiod <NOBR>2018–2029.</NOBR> Uppdraget innebar att Trafikverket skulle ta fram underlag för beslut om hur utveckling och vidmakthållande av transportinfrastrukturen bör inriktas under planperioden <NOBR>2018–2029</NOBR> för att – givet tillgängliga resurser – ge störst effekt för uppfyllelsen av det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen. Trafikverket lämnade sitt inriktningsunderlag den 30 november 2015 och remitterade inriktningsunderlaget med svarstid fram till den 29 februari 2016 (dnr N2015/08493/TIF). En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft5">bilagan. </SPAN>Trafikverkets inriktningsunderlag utgör det huvudsakliga underlaget för regeringens ställningstaganden i denna proposition. Med anledning av inriktningsunderlaget har det hållits tre remissmöten. Den 30 mars 2016 hölls ett remissmöte med syftet att ge regionala företrädare tillfälle att framföra synpunkter och kommentarer på inriktningsunderlaget. Samtliga länsplaneupprättare var representerade vid mötet. Ett ytterligare remissmöte med särskilt fokus på godstransporter hölls</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft4">den 2 juni 2016 och ett med särskilt fokus på klimat den 9 september 2016.</P>
<P class="p37 ft4">I Trafikverkets uppdrag ingick även att i samråd med länsplaneupprättarna göra en översyn av verkets metodbeskrivning för regionala systemanalyser från 2008. Ett viktigt syfte med översynen var att göra de regionala systemanalyserna mer användbara ur ett nationellt perspektiv. Metodbeskrivningen redovisades den 31 augusti 2015 (dnr N2015/06178/TIF).</P>
<P class="p38 ft4">Regeringen har, inom några områden, begärt in kompletterande uppgifter från Trafikverket med anledning av inriktningsunderlaget. Den 11 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att fördjupa inriktningsunderlaget i fråga om trimning och effektiviseringar och miljöinvesteringar samt forskning och innovation (dnr N2016/01186/TIF). Uppdraget redovisades den 15 april 2016 (dnr N2016/02850/TIF).</P>
<P class="p38 ft4">Regeringen uppdrog den 19 maj 2016 åt Trafikverket att fördjupa inriktningsunderlaget genom att redovisa åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (dnr N2016/03603/TIF). I uppdraget ingick att översiktligt redogöra för vad föreslagna åtgärder innebär för möjligheterna att nå de transportpolitiska målen och för samhället i övrigt samt att redovisa åtgärdernas kostnadseffektivitet. Uppdraget redovisades den 30 juni 2016 (dnr N2016/04636/TIF).</P>
<P class="p38 ft4">Regeringen uppdrog den 27 februari 2014 åt Trafikanalys m.fl. att under en treårsperiod t.o.m. 2017 analysera och utvärdera Trafikverkets arbete för att öka produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen (dnr N2014/01057/TIF). Uppdraget ska redovisas årligen och delredovisades den 31 mars 2015 och den 31 mars 2016 (dnr N2015/03115/TIF).</P>
<P class="p38 ft4">Regeringen uppdrog den 7 maj 2015 åt Trafikverket att inkomma med analyser om forskning och innovation inom transportområdet (dnr N2015/03927/TS). Uppdraget redovisades den 25 september 2015 (dnr N2015/06853/TS). Dessutom genomfördes en hearing om forsknings- och innovationsfrågorna i oktober 2015 där ett trettiotal aktörer medverkade.</P>
<P class="p39 ft4">Regeringen uppdrog den 25 juni 2015 åt Trafikanalys m.fl. att redovisa ett samlat kunskapsunderlag och en nulägesanalys om transporter av gods (dnr N2015/05047/TS). Uppdraget redovisades den 1 april 2016 (dnr N2016/02549/TS). Uppdraget redovisades även muntligen vid remissmötet om godstransporter den 2 juni 2016.</P>
<P class="p38 ft4">Regeringen uppdrog den 16 april 2015 åt Trafikverket att redovisa vilka möjligheter det finns att i dag köra med längre och/eller tyngre godståg på det befintliga svenska järnvägsnätet (N2015/03436/TIF). Uppdraget redovisades den 27 augusti 2015 (dnr N2015/06148/TIF).</P>
<P class="p40 ft4">Regeringen uppdrog den 25 februari 2016 åt Sjöfartsverket att, i nära samarbete med Trafikverket, analysera utvecklingspotentialen för inlandssjöfarten och kustsjöfarten i Sverige, identifiera eventuella hinder för en utveckling samt vid behov föreslå åtgärder i syfte att främja förutsättningarna för sjöfartens gods- och persontransporter (dnr N2016/01639/MRT). Uppdraget innebär i huvudsak att Sjöfartsverket ska analysera och föreslå åtgärder avseende regelverk och branschnormer. Inom ramen för uppdraget ska kustsjöfarten i första hand ses</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p41 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p42 ft4">7</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p43 ft4">Prop. 2016/17:21 som trafik mellan nationella hamnar i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2016.</P>
<P class="p44 ft4">Regeringen uppdrog den 3 mars 2016 åt Trafikverket att redovisa uppdaterade uppgifter om åtgärder på de befintliga järnvägarna Stockholm– Malmö och <NOBR>Stockholm–Göteborg</NOBR> (dnr N2016/01840/TIF). Uppdraget redovisades den 31 maj 2016, med kompletteringar den 30 juni 2016 och den 23 september 2016 (dnr N2016/03884/TIF).</P>
<P class="p45 ft4">Den 1 juli 2014 beslutade den dåvarande regeringen direktiv för en särskild utredare, benämnd förhandlingsperson, om utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (dir. 2014:106). Den 17 juli samma år beslutades tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2014:113). Utredningen, som antagit namnet Sverigeförhandlingen (N 2014:04), har därefter fortsatt sitt arbete utifrån oförändrade direktiv. Direktiven anger att förhandlingspersonen ska ta fram förslag till principer för finansiering samt förslag till en utbyggnadsstrategi för nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö. Förhandlingspersonens uppdrag handlar även om åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i de tre storstäderna samt för cykling och utveckling av järnvägen i norra Sverige. Sverigeförhandlingen delredovisade uppdraget den 12 januari 2016 (SOU 2016:3), den 1 juni 2016 (dnr N2016/03933/TIF) och den 5 juli 2016 (dnr N2016/04741/TIF). Delrapporten Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar, som inkom den 12 januari 2016, remitterades med svarstid fram till den 31 mars 2016. Förhandlingspersonen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2017.</P>
<P class="p46 ft4">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td31"><SPAN class="p23 ft1">3</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td32"><SPAN class="p24 ft1">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft19"><SPAN class="ft19">3.1</SPAN><SPAN class="ft20">Övergripande utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p48 ft4">Statens investeringar ska stärka Sverige. Med den svenska modellen som grund och modernisering som verktyg byggs ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart samhälle, där ingen lämnas efter, men ingen heller hålls tillbaka.</P>
<P class="p27 ft4">Regeringens prioriteringar är jobben, skolan och klimatet. Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Regeringens klimatpolitik innebär att Sverige ska vara en global förebild. Regeringens mål är också att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och att de nationella miljökvalitetsmålen ska nås. Alla politikområden måste bidra till att klara de stora utmaningarna.</P>
<P class="p30 ft4">En väl fungerande samhällsstruktur, där transportsystemet är en del, är grunden för tillgänglighet till bl.a. jobb och bostäder i hela landet. En fungerande bostadsmarknad i hela landet är av väsentlig betydelse för att alla människor ska få tillgång till en bostad, och dagens bostadsbrist ska mötas med ett ökat bostadsbyggande. Även näringslivets konkurrenskraft bygger på tillförlitliga transporter, inom Sverige och genom länkar till resten av världen. Det ställer krav på att transportsystemet planeras med beaktande av övrig samhällsplanering på såväl lokal och regional som statlig nivå. Transportsystemets utformning har även betydelse för en god krisberedskap och för totalförsvaret. Vidare måste transportsektorns miljöpåverkan och utsläpp minska kraftigt för att Sverige ska nå sina miljö- och klimatmål samt de internationella åtaganden som följer av Parisavtalet. Innovativa lösningar, t.ex. vad gäller logistik, behövs för att möta utmaningarna.</P>
<P class="p49 ft4">Transportsystemets utformning som helhet har stor betydelse för dess bidrag till en långsiktigt hållbar utveckling. Infrastrukturprojekt tar många år att planera och genomföra och de långsiktiga infrastrukturplanerna sträcker sig över flera mandatperioder. För ett effektivt genomförande krävs därför stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar.</P>
<P class="p50 ft19"><SPAN class="ft19">3.2</SPAN><SPAN class="ft20">Transportpolitiska mål och principer</SPAN></P>
<P class="p51 ft4">Resor och transporter är nödvändiga för att samhället ska fungera. De transportpolitiska målen och målstrukturen uttrycker den politiska inriktningen och prioriteringar för att nå detta. De transportpolitiska målen och preciseringarna ska, tillsammans med de transportpolitiska principerna, vara de viktigaste utgångspunkterna för samtliga styrmedel i den statliga transportpolitiken. De transportpolitiska målen och de transportpolitiska principerna listas nedan, liksom fyrstegsprincipen, som beskriver ett förhållningssätt i valet av åtgärder.</P>
<P class="p52 ft4">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p53 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p33 ft4">10</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p22 ft21">Transportpolitiska mål</P>
<P class="p54 ft4">Transportpolitikens övergripande mål, som beslutades av riksdagen 1998 (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98;TU10, rskr. 1997:98/266), är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därutöver beslutade riksdagen 2009 om ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa som sinsemellan är jämbördiga (prop. 2008/09:93, bet. 2008/09:TU14, rskr. 2008/09:257).</P>
<P class="p36 ft4">Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.</P>
<P class="p36 ft4">Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa (reviderat i prop. 2012/13:1 utg.omr. 22, bet. 2012/13:TU1, rskr. 2012/13:118).</P>
<P class="p55 ft4">Regeringens politik inom transportområdet ska bidra till att det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen nås. För att det övergripande transportpolitiska målet ska kunna nås måste funktionsmålet i huvudsak utvecklas inom ramen för hänsynsmålet. Därmed ska transportsystemet bidra till en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i alla delar av landet.</P>
<P class="p56 ft21">Transportpolitiska principer</P>
<P class="p54 ft4">De transportpolitiska principerna beslutades av riksdagen 2006 (prop. 2006/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308). Principerna är följande.</P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Kunderna ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport ska utföras.</SPAN></P>
<P class="p58 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former.</SPAN></P>
<P class="p59 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Samverkan inom och mellan olika trafikslag ska främjas.</SPAN></P>
<P class="p60 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Konkurrensen mellan olika trafikutövare och transportalternativ ska främjas.</SPAN></P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas.</SPAN></P>
<P class="p62 ft21">Fyrstegsprincipen</P>
<P class="p54 ft4">En viktig utgångspunkt för utvecklingen av transportsystemet är fyrstegsprincipen som riksdag och regering upprepade gånger uttalat stöd för. Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis enligt följande.</P>
<P class="p63 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Det första steget innebär att överväga åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p64 ft4"><SPAN class="ft22"> </SPAN>Det andra steget innebär att överväga åtgärder som medför ett mer Prop. 2016/17:21 effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur.</P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Det tredje steget innebär att vid behov överväga begränsade ombyggnationer.</SPAN></P>
<P class="p66 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Det fjärde steget innebär att, om behovet inte kan tillgodoses i de tre</SPAN></P>
<P class="p67 ft4">tidigare stegen, överväga nyinvesteringar eller större ombyggnadsåtgärder.</P>
<P class="p28 ft4">Att planera transportsystemet enligt fyrstegsprincipen förväntas bidra till kostnadseffektiva lösningar. Alla trafikslag och transportmedel liksom alla typer av åtgärder som leder till att målen nås ska beaktas. En effektiv lösning på ett specifikt problem i transportsystemet kan innefatta åtgärder från flera av fyrstegsprincipens steg. Syftet ska vara att nå en god hushållning med både ekonomiska medel och naturresurser samt en hållbar samhällsutveckling. Trafikverket genomför åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen.</P>
<P class="p68 ft19"><SPAN class="ft19">3.3</SPAN><SPAN class="ft20">Läget i transportsystemet i dag</SPAN></P>
<P class="p69 ft21"><SPAN class="ft24">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft25">Medborgarnas resor</SPAN></P>
<P class="p70 ft4">Hela redovisningen i detta avsnitt bygger på underlag från Trafikanalys. Enligt Trafikanalys resvaneundersökning sker drygt hälften av alla personresor med bil. Med personresa avses enligt resvaneundersökningen varje förflyttning som en person gör utanför det egna arbetsstället och den egna bostaden/tomten. Huvudresor startar och slutar i huvudresepunkter, dvs. bostad/fritidsbostad, arbetsplats/skola och liknande eller tillfällig övernattningsplats. Ungefär en tredjedel av resorna sker till fots eller med cykel, medan endast omkring 15 procent sker med kollektiva färdsätt (här avses allmän kollektivtrafik med buss, tåg, spårvagn eller tunnelbana) eller övriga färdsätt som här omfattar färdtjänst, taxi, flyg och båt m.m. Bilen är det vanligaste färdmedlet för både kvinnor och män. Män använder dock bil i något högre utsträckning än kvinnor, medan kvinnor gör en större andel av sina resor till fots, med cykel eller kollektivtrafik än män.</P>
<P class="p49 ft4">Uppgifterna kring resor som presenteras här gäller som beskrivits huvudresor. En huvudresa kan innehålla ett eller flera stopp på vägen, dels för att uträtta ärenden, dels för att byta färdsätt. Många huvudresor börjar och/eller slutar med gång/cykling. Det är viktigt att hela reskedjan, inklusive eventuella byten, fungerar bra.</P>
<P class="p71 ft4">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p53 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p72 ft26">70%</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td37"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td39"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td42"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td44"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr17 td34"><SPAN class="p72 ft26">60%</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td47"><SPAN class="p73 ft28">Män</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td11"><SPAN class="p73 ft28">Kvinnor</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td50"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td51"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td52"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td50"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td51"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td45"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td46"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td51"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td45"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td46"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td47"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td11"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td51"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p72 ft26">50%</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td45"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td46"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td47"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td51"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p72 ft26">40%</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td47"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td11"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td51"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p72 ft26">30%</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td47"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td11"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td51"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p72 ft26">20%</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td45"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td46"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td47"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td51"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p72 ft26">10%</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td47"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td11"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td51"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td34"><SPAN class="p72 ft28">0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td54"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td37"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td39"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td40"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td42"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td43"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td55"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td56"><SPAN class="p74 ft28">Till fots, cykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td46"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td47"><SPAN class="p10 ft28">Bil</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr2 td57"><SPAN class="p75 ft26">Kollektiva färdsätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td58"><SPAN class="p76 ft28">Övriga färdsätt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft28">Källa: Resvaneundersökningen <NOBR>2011–2014,</NOBR> Trafikanalys.</P>
<P class="p78 ft4">Totalt 70 procent av antalet resor upp till fem kilometer görs med kollektivtrafik, gång eller cykel. På resor från fem kilometer och uppåt har kollektivtrafiken en betydligt större andel av antalet resor än gång och cykel.</P>
<P class="p79 ft4">Ovanstående uppgifter gäller antal resor. När persontransportarbetet studeras, dvs. det totala antalet resta kilometer, blir bilens roll mer dominerande, medan gång och cykel av naturliga skäl främst används för kortare resor och därmed står för en betydligt mindre andel. Kollektiva färdsätt står för en ungefär lika stor andel av resta kilometer som av antalet resor. Övriga färdsätt har en högre andel av persontransportarbetet än av antalet resor eftersom de inkluderar mer långväga färdsätt som flyg.</P>
<P class="p80 ft4">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H40321/H4032113x1.jpg" style="width:402px;height:733px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p81 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p82 ft26">80%</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td44"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td59"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td40"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr24 td34"><SPAN class="p82 ft26">70%</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td50"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td63"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p73 ft28">Män</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td64"><SPAN class="p73 ft28">Kvinnor</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td65"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td50"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td63"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td65"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td62"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td65"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td62"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td63"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td65"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td34"><SPAN class="p82 ft26">60%</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td62"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td63"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td65"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p82 ft26">50%</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td34"><SPAN class="p82 ft26">40%</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td62"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td63"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td65"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p82 ft26">30%</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td34"><SPAN class="p82 ft26">20%</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td62"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td63"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td34"><SPAN class="p82 ft26">10%</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td62"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td63"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td5"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td65"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td34"><SPAN class="p82 ft28">0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td67"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td43"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td59"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td60"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td68"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td58"><SPAN class="p74 ft28">Till fots, cykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p10 ft28">Bil</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr2 td58"><SPAN class="p83 ft26">Kollektiva färdsätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td56"><SPAN class="p16 ft28">Övriga färdsätt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td63"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft28">Källa: Resvaneundersökningen <NOBR>2011–2014,</NOBR> Trafikanalys.</P>
<P class="p85 ft4">Användningen av bil respektive kollektiva färdmedel skiljer sig åt beroende på vilken typ av kommun som resenärerna bor i. I storstäder och förortskommuner till storstäderna, där tillgången till kollektivtrafik är högre än i andra kommuner, är även andelen av alla förflyttningar som sker med kollektivtrafik betydligt högre än i övriga kommuntyper.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p86 ft26">Storstäder</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td70"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td71"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td72"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td73"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td74"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td75"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td76"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td78"><SPAN class="p73 ft28">Bil</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td79"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr6 td81"><SPAN class="p73 ft26">Kollektiva färdsätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td84"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td85"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td43"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td18"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td87"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td88"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td89"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><SPAN class="p72 ft26">Förortskommuner till storstäderna</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td92"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td85"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td86"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td18"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td92"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><SPAN class="p72 ft28">Större städer</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td92"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td85"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td86"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td18"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td92"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><SPAN class="p72 ft26">Förortskommuner till större städer</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td92"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td85"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td86"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td18"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td92"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><SPAN class="p72 ft28">Pendlingskommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td92"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td85"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td86"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td18"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td92"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td90"><SPAN class="p72 ft26">Turism- och besöksnäringskommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td91"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td92"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td85"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td86"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td18"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td92"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><SPAN class="p72 ft28">Varuproducerande kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td92"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td85"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td86"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td18"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td92"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><SPAN class="p72 ft28">Glesbygdkommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td92"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td85"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td86"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td18"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td92"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td90"><SPAN class="p72 ft28">Kommuner i tätbefolkad region</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td91"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td92"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td85"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td86"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td18"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td92"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><SPAN class="p72 ft28">Kommuner i glesbefolkad region</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td92"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td85"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td43"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td93"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td94"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td95"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td37"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td96"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td41"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td97"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td98"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td41"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td99"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td100"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td101"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td102"><SPAN class="p87 ft28">0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p18 ft26">10%</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p88 ft26">20%</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p89 ft26">30%</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td103"><SPAN class="p90 ft28">40%</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td104"><SPAN class="p11 ft28">50%</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p91 ft28">60%</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td105"><SPAN class="p92 ft28">70%</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td106"><SPAN class="p3 ft26">Källa: Resvaneundersökningen <NOBR>2011–2014,</NOBR> Trafikanalys.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td91"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td82"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=16 class="tr30 td108"><SPAN class="p10 ft4">Långväga resor, dvs. resor som innebär minst tio mil enkel resa, står</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr21 td102"><SPAN class="p3 ft4">för en mindre del av antalet</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td18"><SPAN class="p19 ft4">resor</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td87"><SPAN class="p93 ft4">men</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td34"><SPAN class="p89 ft4">en</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr21 td109"><SPAN class="p94 ft4">betydligt större</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td105"><SPAN class="p95 ft4">andel av</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p11 ft4">13</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p96 ft4">Prop. 2016/17:21 transportarbetet. Merparten av de långväga resorna är fritidsresor och ungefär en fjärdedel är relaterade till arbete (tjänsteresor och längre pendlingsresor) eller skola.</P>
<P class="p97 ft4">För de långväga inrikes fritidsresorna är bilen det klart dominerande färdsättet. Åtta av tio resor sker med bil, medan lite drygt var tionde resa sker med tåg. Även för de långväga inrikes arbets- och skolrelaterade resorna är bilen det vanligaste färdsättet, sex av tio resor sker med bil. Många arbets- och skolrelaterade långväga inrikesresor sker också med tåg, ca tre av tio, medan ca en av tio sker med flyg. Hur resorna fördelas mellan olika färdmedel varierar dock mellan olika delar av landet.</P>
<P class="p97 ft4">Utrikesresor är till stor del, ca 80 procent, långväga. Resterande utrikesresor är kortare gränspassageresor till de nordiska grannländerna. Även en stor andel av de längre utrikesresorna går till de nordiska grannländerna. Danmark, Norge och Finland står tillsammans som resmål för drygt 40 procent av resorna till utlandet. Liksom för de långväga inrikesresorna är merparten av de långväga utrikesresorna fritidsresor och ungefär en fjärdedel relaterade till arbete eller skola.</P>
<P class="p98 ft4">Det vanligaste färdsättet vid utrikesresor är flyg, som används vid ungefär hälften av de arbets- och skolrelaterade utrikesresorna och ännu något mer när det gäller utrikes fritidsresor, följt av bilen. Tåg används för 17 procent av de arbets- och skolrelaterade utrikesresorna men för en mindre andel av utrikes fritidsresor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td34"><SPAN class="p72 ft26">90%</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td110"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td111"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td112"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td112"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td37"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td41"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td113"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td114"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td115"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td117"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td49"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr31 td118"><SPAN class="p73 ft28">Bil</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td49"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=4 class="tr31 td119"><SPAN class="p73 ft28">Flyg</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td49"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr31 td88"><SPAN class="p73 ft28">Tåg</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td49"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr31 td34"><SPAN class="p73 ft28">Buss</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td49"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=4 class="tr31 td120"><SPAN class="p73 ft28">Övriga färdsätt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr6 td34"><SPAN class="p72 ft26">80%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td116"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td117"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td116"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td117"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td121"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td122"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td123"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td116"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td117"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td116"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td117"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td118"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td118"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td88"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td124"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td125"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p72 ft26">70%</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p72 ft26">60%</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td116"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td117"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p72 ft26">50%</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p72 ft26">40%</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p72 ft26">30%</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td116"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td117"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td125"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p72 ft26">20%</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p72 ft26">10%</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td116"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td117"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td34"><SPAN class="p72 ft28">0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td126"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td111"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td112"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td112"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td37"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td113"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td127"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td128"><SPAN class="p99 ft33"><NOBR>Arbets-,</NOBR> tjänste- och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr2 td129"><SPAN class="p100 ft28">Fritid</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td49"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td130"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr2 td65"><SPAN class="p101 ft26"><NOBR>Arbets-,</NOBR> tjänste- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td124"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td125"><SPAN class="p3 ft28">Fritid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td130"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td128"><SPAN class="p99 ft33">skolresor</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td117"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td130"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td131"><SPAN class="p102 ft33">skolresor</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td125"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td132"><SPAN class="p103 ft28">Inrikes långväga resor</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td130"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td118"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td133"><SPAN class="p74 ft28">Utrikes resor</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td125"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft28">Källa: Resvaneundersökningen <NOBR>2011–2014,</NOBR> Trafikanalys.</P>
<P class="p105 ft21"><SPAN class="ft24">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft25">Näringslivets transporter</SPAN></P>
<P class="p106 ft4">Hela redovisningen i detta avsnitt bygger på underlag från Trafikanalys.</P>
<P class="p107 ft34">Enligt Trafikanalys kartläggning av godstransporter uppgick den</P>
<P class="p108 ft4">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p109 ft4">transporterade godsmängden i Sverige 2014 till drygt 630 miljoner ton. Cirka två tredjedelar, av volymen är inrikes gods och en tredjedel är utrikes. Inrikes transporterar tunga lastbilar en klar majoritet av godset, medan sjöfarten transporterar huvuddelen av godset till och från utlandet, se figur 3.5.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr15 td134"><SPAN class="p72 ft26">100%</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td135"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td136"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td135"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td137"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p72 ft28">90%</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td137"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p72 ft28">80%</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td137"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p72 ft28">70%</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td137"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr4 td134"><SPAN class="p72 ft28">60%</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td138"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td139"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td140"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td137"><SPAN class="p73 ft33">Tunga lastbilar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td138"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td50"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td139"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td140"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td121"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td50"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td139"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr6 td134"><SPAN class="p72 ft28">50%</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td138"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td50"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td139"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td140"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td49"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr27 td137"><SPAN class="p73 ft28">Järnväg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td138"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td50"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td139"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td140"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td50"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td139"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td138"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td50"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td139"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td140"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td137"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr0 td134"><SPAN class="p72 ft28">40%</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td138"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td50"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td139"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td140"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr16 td137"><SPAN class="p73 ft28">Sjöfart</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td138"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td50"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td139"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td140"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td15"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td138"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td139"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td140"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td15"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td138"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td50"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td139"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td140"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td15"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td137"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p72 ft28">30%</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td137"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p72 ft28">20%</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td137"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p72 ft28">10%</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td137"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td134"><SPAN class="p72 ft28">0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td141"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td43"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td136"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td142"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td137"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td143"><SPAN class="p110 ft26">Inrikes godsmängd</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td139"><SPAN class="p83 ft26">Utrikes godsmängd</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr2 td144"><SPAN class="p111 ft28">Totalt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td134"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft26">Källa: PM 2016:3, Godstransportflöden – Statistikunderlag med varugruppsindelning, Trafikanalys.</P>
<P class="p113 ft28">Anm. Andelen av utrikes gods som transporteras med sjöfart är till viss del underskattad då lastbilar och tåg ombord på fartyg inte klassas som sjöfart.</P>
<P class="p114 ft4">Det sammanlagda inrikes godstransportarbetet, dvs. mätt i tonkilometer, uppgick 2014 till knappt 100 miljarder tonkilometer, se figur 3.6. Gods på järnväg respektive till sjöss transporteras längre sträckor. Detta innebär att dessa trafikslags andelar av godstransporterna är högre än dess andel av transporterad godsvolym. Järnvägen står för drygt 20 procent av godstransportarbetet i Sverige, medan sjöfart respektive tunga lastbilar står för vardera omkring 40 procent. Andelarna har varit relativt konstanta sedan 1990.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p22 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p42 ft4">15</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H40321/H4032116x1.jpg" style="width:409px;height:310px" id="img1">
</DIV>
<P class="p53 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p115 ft35">Källa: Transportarbete <NOBR>1950–2014,</NOBR> Trafikanalys.</P>
<P class="p116 ft28">Anm. Lastbilsstatistiken är sedan undersökningsår 2012 omräknad, med ett tidsseriebrott som följd.</P>
<P class="p117 ft4">Olika varugrupper transporteras i stor utsträckning av olika trafikslag. I figur 3.7 visas fördelningen av godsmängden på trafikslag för några utvalda varugrupper. Mätt i ton är den största varugruppen (27 procent) malm och andra produkter från utvinning. Tunga lastbilar står för merparten av malmtransporterna, men det är samtidigt den varugrupp där järnvägen har sin största andel av den transporterade godsmängden. Näst största varugrupp mätt i ton (13 procent) är jordbruks- och skogsbruksprodukter. Här dominerar tunga lastbilar transporterna. Därefter följer stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter respektive trä och varor av trä och kork, som båda står för ca åtta procent vardera av total transporterad godsmängd. Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter transporteras till övervägande delen till sjöss medan t.ex. trävaror huvudsakligen transporteras av tunga lastbilar.</P>
<P class="p118 ft4">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p119 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p120 ft28">Stenkols- och raffinerade petoleumprodukter</P>
<P class="p121 ft28">Transportmedel</P>
<P class="p122 ft28">Trä och varor av trä och kork</P>
<P class="p123 ft28">Kemikalier, kemiska produkter</P>
<P class="p124 ft28">Malm och andra produkter från utvinning</P>
<P class="p125 ft28">Jordbruks- och skogsbruksprodukter</P>
<P class="p126 ft28">Andra <NOBR>icke-metalliska</NOBR> mineraliska produkter</P>
<P class="p127 ft28">Livsmedel, drycker, tobak</P>
<P class="p128 ft28">Samlastat gods</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR height=0>
<TD width=11px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=16px></TD>
<TD width=5px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=5px></TD>
<TD width=5px></TD>
<TD width=7px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=3px></TD>
<TD width=5px></TD>
<TD width=11px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=21px></TD>
<TD width=44px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p11 ft26">0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td63"><SPAN class="p11 ft28">10%</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td119"><SPAN class="p11 ft28">20%</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p129 ft28">30%</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td147"><SPAN class="p11 ft26">40%</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td63"><SPAN class="p93 ft28">50%</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td88"><SPAN class="p11 ft28">60%</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td86"><SPAN class="p11 ft28">70%</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td119"><SPAN class="p11 ft28">80%</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td148"><SPAN class="p11 ft28">90% 100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td145"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td63"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td118"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td49"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr16 td146"><SPAN class="p99 ft26">Sjöfart</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr16 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td49"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr16 td149"><SPAN class="p91 ft26">Järnväg</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr16 td89"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td49"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr16 td137"><SPAN class="p130 ft26">Tung lastbil</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td148"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td145"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td63"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td118"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td121"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td148"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td145"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td63"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td118"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td148"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft28">Källa: PM 2016:3, Godstransportflöden – Statistikunderlag med varugruppsindelning, Trafikanalys.</P>
<P class="p132 ft4">Godstransporterna är koncentrerade till större stråk, som i huvudsak överensstämmer med de svenska delarna av det transeuropeiska transportnätets, <NOBR>(TEN-T),</NOBR> stomnät. Ungefär åtta procent, eller</P>
<P class="p133 ft4">28 miljoner ton, av inrikes gods med lastbil transporteras längre än 300 kilometer, ett avstånd som anses konkurrenskraftigt för att åstadkomma en överflyttning till järnväg eller inrikes sjöfart, oavsett typ av gods.</P>
<P class="p134 ft21"><SPAN class="ft24">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft25">Transportpolitisk måluppfyllelse</SPAN></P>
<P class="p135 ft4">Utvecklingen under 2015 i förhållande till det övergripande transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med tidigare år. Generellt sett bedöms transporterna bära sina samhällsekonomiska kostnader i en ökad utsträckning jämfört med föregående år, även om det är svårt att värdera de samlade samhällsekonomiska nyttor och kostnader som transportförsörjningen ger upphov till.</P>
<P class="p30 ft4">Tillgängligheten har förbättrats något i regioner och kommuner som redan har en relativt god tillgänglighet, men minskat något i mer glest befolkade regioner. Punktligheten i tågtrafiken mätt i andelen försenade tåg har legat stabilt sedan 2013 samtidigt som tågtrafiken har ökat. Det medför att det sammanlagda antalet förseningstimmar har ökat. På väg har störningarna varit förhållandevis små. Sett över en längre tidsperiod har trängseln på vägarna ökat framför allt i Stockholm, medan den legat förhållandevis stabilt i Malmö och minskat i Göteborg. Vägkvaliteten sett till andelen väg som inte uppfyller Trafikverkets underhållsstandard har försämrats något det senaste året men förbättrats sedan 2012. Vägarnas bärighet har förbättrats under 2015.</P>
<P class="p136 ft4">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p137 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Sammantaget bedöms förutsättningarna att välja kollektivtrafik, gång</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">och cykel ha förbättrats 2015 jämfört med åren innan. Totalstoppen i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">vägtrafiken har blivit färre vilket är till fördel för lastbilstrafiken.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Trafiken på järnvägen har aldrig varit så omfattande som de senaste åren.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Sett över en längre tidsperiod har godstågens punktlighet förbättrats.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p10 ft4">Enligt hänsynsmålet avseende säkerhet ska transportsystemets utform-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ning, funktion och användning anpassas till att ingen ska dödas eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">skadas allvarligt. Inom vägtransportområdet är preciseringen av målet för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">perioden <NOBR>2007–2020</NOBR> att antalet döda ska halveras och antalet allvarligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">skadade minskas med en fjärdedel. Det motsvarar högst 220 omkomna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">och högst 4 122 allvarligt skadade 2020.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p10 ft4">Under 2015 omkom 259 personer i vägtrafikolyckor (201 män och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">58 kvinnor). Förbättringstakten för vägtrafiksäkerheten tycks ha avtagit</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">de senaste åren och Trafikverket beskriver i prognoser att målet om högst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">220 omkomna till 2020 inte kommer att nås om inte ytterligare åtgärder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">vidtas. Den största enskilda grupp trafikanter som blir allvarligt skadade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">är cyklister.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p10 ft4">Inom bantrafiken ska antalet omkomna och allvarligt skadade minska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">fortlöpande. Antalet omkomna vid olyckshändelser inom bantrafiken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">minskade under 2015 jämfört med 2014, från 32 till 18 personer. Där-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">emot ökade antalet självmord inom bantrafiken från 82 till 98 vilket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">innebär att det totala antalet omkomna ligger på ungefär samma nivå.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Enligt hänsynsmålet avseende miljö och hälsa ska transportsystemets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">utformning, funktion och användning bidra till att det övergripande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ökad hälsa. Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter svarar för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">ca hälften av de utsläpp som omfattas av det nationella målet till 2020</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">och utgör ca en tredjedel av de samlade växthusgasutsläppen i Sverige.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Utsläpp från vägtrafiken dominerar. Utsläppen av växthusgaser från</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">inrikes transporter har minskat under flera år men preliminära beräk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ningar tyder på att minskningen avstannade under 2015. Den avstan-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">nande utsläppsminskningen kan delvis förklaras av ökad trafik på väg-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">nätet. Liksom tidigare år fortsätter energieffektiviteten hos nya person-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">bilar att förbättras och andelen förnybar energi i vägtransportsektorn att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">öka.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p10 ft4">Utvecklingen för miljökvalitetsmålet Frisk luft är i huvudsak positiv,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">men målet bedöms inte kunna nås med beslutade och planerade åtgärder.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">För transportsektorn handlar det primärt om att utsläppen av kväveoxider</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">och partiklar fortsatt beräknas vara för höga i stadsmiljö. Trots buller-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">skyddsåtgärder ökar antalet bullerutsatta människor. Det är alltjämt ökat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">trafikarbete, ökad inflyttning till städerna och ökat byggande av bostäder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">i bullerutsatta miljöer som är de främst bidragande orsakerna till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ökningen. Det uppskattas att över två miljoner människor bedöms vara</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">utsatta för buller i sin bostadsmiljö. Bullernivåerna i dessa områden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">överskrider riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus. Detta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">orsakas i huvudsak av buller från väg- och/eller järnvägstrafik. Höga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">bullernivåer medför negativa effekter på hälsa och välbefinnande och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">trafikbuller kan i värsta fall bidra till bl.a. hjärtinfarkt och stroke. Hälso-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">risken ökar väsentligt vid samtidig exponering för buller och vibrationer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Transportinfrastruktur och trafik har en omfattande negativ påverkan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td24"><SPAN class="p138 ft4">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td150"><SPAN class="p3 ft4">på landskapets natur- och kulturvärden, såsom ekologiska funktioner,</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p139 ft4">biologisk mångfald, naturresurser och kulturhistoria. Påverkan består av Prop. 2016/17:21 bl.a. intrång, barriärer, fragmentering, biologisk utarmning, torrläggning</P>
<P class="p133 ft4">av våtmarker, omledning av vattendrag, spridning av invasiva främmande arter samt störning och förorening. Landskapsanpassad infrastruktur bevarar och stärker ekosystemtjänster, biologisk mångfald och kulturmiljöer. Andelen landskapsanpassade statliga vägar och järnvägar är dock låg och nettoutvecklingen är sammantaget negativ.</P>
<P class="p140 ft19"><SPAN class="ft19">3.4</SPAN><SPAN class="ft20">Pågående utredningar och arbeten för att lösa infrastrukturrelaterade utmaningar</SPAN></P>
<P class="p69 ft21"><SPAN class="ft24">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft25">Sverigeförhandlingen</SPAN></P>
<P class="p141 ft4">Den 1 juli 2014 beslutade den dåvarande regeringen direktiv för en särskild utredare, benämnd förhandlingsperson, om utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (dir. 2014:106). Den 17 juli samma år beslutades tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2014:113). Utredningen, som antagit namnet Sverigeförhandlingen (N 2014:04), har sedan dess fortsatt sitt arbete utifrån oförändrade direktiv.</P>
<P class="p30 ft4">Direktiven anger att Sverigeförhandlingen ska ta fram förslag till principer för finansiering samt förslag till en utbyggnadsstrategi för nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö. Sverigeförhandlingen ska också genomföra förhandlingar med berörda aktörer om lösningar för spår och stationer där stambanorna angör till respektive stad. Sverigeförhandingen ska vidare ingå överenskommelser med kommuner, landsting och andra berörda aktörer i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län kring åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna i dessa län. Sverigeförhandlingen ska dessutom pröva förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige med ett betydande inslag av medfinansiering från näringsliv, kommuner och regioner.</P>
<P class="p142 ft4">Syftet med Sverigeförhandlingens uppdrag är att dels möjliggöra ett snabbt genomförande av nya stambanor på ett sätt som maximerar deras samhällsekonomiska lönsamhet, dels identifiera kostnadseffektiva åtgärder som leder till en förbättrad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framför allt storstäderna med fokus på resurseffektivitet, hållbarhet och förtätning.</P>
<P class="p30 ft4">Konsekvenserna av förslagen, inklusive miljökonsekvenser, ska analyseras och förslag till överenskommelser ska tas fram med närmast berörda aktörer i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län samt med övriga berörda aktörer längs de nya stambanorna om stationer och lokala anslutningar. Samtliga överenskommelser ska ingås med förbehåll för efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och, i förekommande fall, riksdagens godkännande.</P>
<P class="p143 ft4">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p144 ft4">Prop. 2016/17:21 Dessutom ska Sverigeförhandlingen dels analysera vissa frågor för att främja cykling, och dels genomföra de uppgifter som den i förtid avslutade 2013 års Stockholmsförhandling (N 2013:01) inte slutfört.</P>
<P class="p145 ft4">Sverigeförhandlingen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2017.</P>
<P class="p146 ft4">Sverigeförhandlingen lämnade i juni 2015 delrapporten Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60). Rapporten har remitterats och är under beredning i Regeringskansliet. I januari 2016 lämnade Sverigeförhandlingen sin andra delrapport, Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3). I juni 2016 lämnade Sverigeförhandlingen Lägesrapport avseende förhandling om åtgärder i storstäderna och järnväg i norra Sverige, och i juli lägesrapporten Aktuellt om höghastighetsjärnvägen.</P>
<P class="p147 ft21">3.4.2 Det transeuropeiska nätverket för transporter, <NOBR>TEN-T</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">En viktig del i <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> på transportområdet är genomförandet av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft36">det transeuropeiska nätverket för transporter, <NOBR>TEN-T,</NOBR> se Europa-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">parlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det trans-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft36">europeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010 EU</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4"><NOBR>(TEN-T-förordningen).</NOBR> Nätverket består av ett stomnät och ett över-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">gripande nät som omfattar alla trafikslag inklusive intermodala platt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft36">formar och inre vattenvägar. Genom att skapa tillgänglighet till unionens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">alla regioner, inklusive perifera regioner, ska nätverket bidra till hållbar-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">het och tillväxt samt social, ekonomisk och territoriell sammanhållning i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft36">hela EU.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p149 ft4"><NOBR>TEN-T-förordningen</NOBR> ställer tekniska krav på stomnätet liksom på det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">övergripande nätet. Medlemsstaterna har åtagit sig att genomföra lämp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft36">liga åtgärder för att utveckla stomnätet till 2030 samt det övergripande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">nätet till 2050. Betydande förseningar i genomförandet av stomnätet ska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">tydligt redovisas och förklaras för <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p149 ft36">För att underlätta arbetet finns nio gränsöverskridande korridorer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">definierade för en samordnad utbyggnad av stomnätet. Därmed utgör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">stomnätskorridorerna ett av de viktigaste verktygen för samordnad plane-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft36">ring av gränsöverskridande infrastruktur för EU:s medlemsländer. Varje</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">korridor omfattar minst tre trafikslag och två landsgränser. Sverige ingår</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">i korridoren <NOBR>Skandinavien–Medelhavet.</NOBR> Utöver de nio geografiska stom-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft4">nätskorridorerna finns två korridorer för de horisontella prioriteringarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">sjömotorvägar (Motorways of the Sea) och det <NOBR>EU-gemensamma</NOBR> signal-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">systemet ERTMS (European Rail Traffic Management System). Arbete</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft36">pågår nu i medlemsländerna med att genomföra stomnätskorridorerna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">tillsammans med de utsedda koordinatorerna. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">utsett en europeisk koordinator för var och en av de nio</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft4">stomnätskorridorerna samt för de två horisontella korridorerna.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">Sammanlagt finns det elva koordinatorer som arbetar på uppdrag av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">kommissionen för att samordna arbetet inom respektive korridor. En</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft36">arbetsplan för korridoren <NOBR>Skandinavien–Medelhavet</NOBR> fastställdes i juni</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr34 td151"><SPAN class="p150 ft4">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">2015 och genomförandet av den inkluderar utveckling av innovationer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td152"><SPAN class="p3 ft37"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p139 ft4">och infrastruktur, att lösa administrativa flaskhalsar och verka för Prop. 2016/17:21 driftskompabilitet mellan tekniska system. Arbetsplanerna syftar till att</P>
<P class="p133 ft4">analysera korridorernas utveckling och uppdateras och utvecklas årligen. Regeringen följer noga arbetet med att utveckla stomnätskorridorerna, sjömotorvägarna och ERTMS.</P>
<P class="p27 ft4">Sedan den 1 januari 2014 gäller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och nr 67/2010. Fonden medfinansierar bl.a. transport- och infrastrukturprojekt inom <NOBR>TEN-T.</NOBR> Sammanlagt avsätts ca 24 miljarder euro för transportinfrastruktur för perioden <NOBR>2014–2020.</NOBR> I förordningen ingår även horisontella prioriteringar för vad som kan finansieras såsom SESAR (Single European Sky ATM Research), ERTMS (European Rail Traffic Management System) samt särskilt utpekade sträckor och projekt som ska prioriteras för finansiering från fonden.</P>
<P class="p47 ft21"><SPAN class="ft24">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft25">Östersjöstrategin</SPAN></P>
<P class="p141 ft4">Östersjöstrategin är en plattform för samarbete mellan de åtta medlemsstater inom EU som gränsar till Östersjön. Strategin tillkom 2009 som den första av fyra makroregionala strategier. Strategins tre huvudsakliga mål är att rädda havsmiljön, att länka samman regionen och att öka välståndet. Strategins handlingsplan innehåller aktiviteter för ett antal politikområden. De som har direkt koppling till transport och infrastruktur är Transport, Ship och Safe. Strategin har ingen egen öronmärkt finansiering, ingen egen organisation eller egna förordningar. Ansvaret för strategins genomförande delas mellan kommissionen och EU:s medlemsstater i Östersjöregionen. Förutom för medlemsstaternas regeringar och departement är plattformen öppen för alla intressenter som vill bidra med lösningar på de transportutmaningar som är upptagna i handlingsplanen. Strategin välkomnar särskilt samverkan mellan olika politiska beslutsnivåer, s.k. flernivåstyre, där varje nivå bidrar till strategins genomförande utifrån sina förutsättningar. Finansiering kan sökas bl.a. från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.</P>
<P class="p49 ft4">Handlingsplanen för politikområde Transport har nyligen på svenskt initiativ reviderats och uppdaterats. En del av denna fokuserar på stöd till, och samarbete om, det pågående genomförandet av de transeuropeiska transportkorridorerna. Syftet är att finna synergier mellan de kompetenser och de resurser som respektive process disponerar. För den del av strategin som rör transporter gäller att identifiera hur genomförande av transportkorridorerna på bästa sätt kan främja tillväxt och ökad sysselsättning för hela Östersjöregionen. Östersjöstrategins politikområde transport innehåller därutöver mål för utveckling och genomförande av smarta transportlösningar samt utvecklat grannlandssamarbete.</P>
<P class="p151 ft4">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr31 td153"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21 <SPAN class="ft21">3.4.4</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td154"><SPAN class="p3 ft24">Regeringens strategier för särskilda områden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft38">Kommande nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling</P>
<P class="p153 ft4">Regeringen vill stimulera långsiktigt hållbara transportsätt såsom gång och cykling. En ökad och säker cykling innebär en mer yteffektiv användning av infrastrukturen och kan bidra till att minska resandets miljöpåverkan och trängseln i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa.</P>
<P class="p79 ft4">Regeringen har genom en bred och nära dialog med kommuner, intresseorganisationer, myndigheter och andra berörda aktörer under 2016 arbetat med att ta fram en nationell cykelstrategi med syftet att främja en ökad och säker cykling. Den kommande strategin ska fungera som en plattform för det fortsatta gemensamma arbetet.</P>
<P class="p154 ft4">Riksdagen har lämnat två tillkännagivanden, ett om att regeringen bör ta fram en nationell cykelstrategi som beaktar vad utskottet anför om bl.a. en sammanhängande cykelinfrastruktur och att cykeln bör betraktas som ett eget transportsätt, och ett om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer och inom ramen för detta pröva möjligheten till regeländringar för att göra det möjligt för cyklister över 15 år att använda körbana även i de fall där cykelbana finns (bet. 2014/15:TU5, rskr. 2014/15:123).</P>
<P class="p155 ft4">Det är angeläget att samhällsplaneringen främjar en hållbar samhällsstruktur och ett hållbart transportsystem med goda möjligheter att använda cykeln som färdmedel. Cyklister är en heterogen grupp barn, kvinnor och män i olika åldrar och faser i livet. De har olika resvanor, behov och förutsättningar.</P>
<P class="p79 ft4">Det fortsatta arbetet för en ökad och säker cykling bör främja en mer funktionell och användarvänlig infrastruktur. Det handlar både om att förbättra den befintliga infrastrukturen och om att skapa nya cykelförbindelser med utgångspunkt i olika cyklistgruppers behov. Här spelar kommunsektorn en avgörande roll som huvudman för den lokala infrastrukturen men även staten bidrar genom stadsmiljöavtalen samt genom att regionerna kan tillföra medel via länsplanerna. För att cykling ska bli ett mer attraktivt transportmedel behöver det också bli säkrare att cykla. Samtliga berörda aktörer behöver verka för att förbättra möjligheterna att välja gång och cykling. Den nationella cykelstrategin bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p156 ft38">Maritim strategi</P>
<P class="p153 ft4">Den maritima strategin, som beslutades den 27 augusti 2015, syftar till att ta ett helhetsgrepp om maritima näringar och bidra till att skapa konkurrenskraftiga, innovativa näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv och en attraktiv kust förutsätter att haven är i balans. En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader och bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn. För att bidra till tillväxt och nya jobb ska maritim teknik,</P>
<P class="p157 ft4">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p139 ft4">tekniska landvinningar i företag och projekt och en ledande ställning i Prop. 2016/17:21 miljöteknik tas tillvara.</P>
<P class="p27 ft4">Konkurrensneutrala förutsättningar, harmoniserade regler och goda villkor ska bidra till att utveckla de svenska maritima näringarna. Utveckling av funktionella regler (d.v.s. regler som beskriver vad som ska uppnås utan att specificera hur de ska uppnås) och förenkling av regelverket (t.ex. förenklade tillståndsprocesser) ger förutsättningar för sjötransporter att möta ett ökat behov av att transportera personer och gods.</P>
<P class="p30 ft4">Inom ramen för den maritima strategin har regeringen uppdragit åt Sjöfartsverket att i samarbete med Trafikverket analysera utvecklingspotentialen för inlandssjöfarten och kustsjöfarten i Sverige. Myndigheterna ska identifiera eventuella hinder och föreslå åtgärder i syfte att främja förutsättningarna för sjöfartens gods- och persontransporter.</P>
<P class="p30 ft4">Regeringen har också uppdragit åt Transportstyrelsen, Skatteverket och Trafikverket att se över möjligheterna att underlätta registrering av fartyg i fartygsregistret. Inom ramen för strategin arbetas det även med t.ex. utvecklandet av en samlad näringslivsstatistik kring de maritima näringarna och arbete med Projekt nationella föreskrifter (PNF) vilket bl.a. innebär att se över bemannings- och behörighetsfrågorna.</P>
<P class="p158 ft38">Kommande flygstrategi</P>
<P class="p159 ft4">Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7, rskr. 2014/15:144). Regeringskansliet arbetar med att ta fram en svensk flygstrategi. Utgångspunkten för arbetet är de transportpolitiska målen och regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Flygstrategin ska bidra till att tydliggöra flygets roll som en del i transportsystemet och till att göra Sverige till ett mer hållbart samhälle – socialt, miljömässigt och ekonomiskt.</P>
<P class="p29 ft4">Regeringen uppdrog den 5 november 2015 åt Trafikanalys att ta fram underlag till en flygstrategi. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 15 mars 2016, och består av fakta- och nulägesbeskrivningar samt information och statistik om flygets roll och funktion i transportsystemet. Två möten med ett femtiotal externa aktörer har hållits för att diskutera strategins syfte och innehåll, vilket följdes av en möjlighet att ge skriftliga inspel från aktörerna.</P>
<P class="p30 ft4">Fokusområden i arbetet under de externa mötena har varit tillgänglighet inklusive flygplatser, en utveckling av Arlanda som nav, <NOBR>miljö-,</NOBR> energi- och klimatfrågor, sociala villkor, FoU och innovationer, främjandearbete, konkurrenskraft och sysselsättning samt Flygsäkerhet och regelverk. Avsikten är att flygstrategin ska beslutas under hösten 2016.</P>
<P class="p160 ft38">Nystart för Nollvisionen</P>
<P class="p159 ft4">Regeringen fattade den 1 september 2016 beslut om en Nystart för Nollvisionen. Syftet är att stärka och förtydliga arbetet för en ökad säkerhet inom alla trafikslag. Inom vägtrafiken, där antalet omkomna är störst, är</P>
<P class="p161 ft39">den närmast stundande utmaningen att nå etappmålet om högst 220 om-</P>
<P class="p162 ft4">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<P class="p163 ft4">Prop. 2016/17:21 komna till 2020. Genom nystarten pekas inriktningen ut för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet, vilken blir vägledande för kommande års prioriteringar inom trafiksäkerhetsområdet. Ett av de områden där Sverige varit framgångsrikt är att systematiskt arbeta för en säkrare vägutformning och trafikmiljö och detta arbete kommer att fortsätta. Mötesseparering av vägar, anpassning av hastighetsgränser och etablering av hastighetsdämpande åtgärder i stadsmiljöer, såsom cirkulationsplatser och farthinder, är exempel på åtgärder i vägmiljön som bidragit till att minska antalet allvarliga och dödliga skador.</P>
<P class="p164 ft4">Trots att väginfrastrukturens säkerhet har förbättrats är den inte alltid utformad efter oskyddade trafikanters behov. Oskyddade trafikanter som fotgängare, cyklister och förare av tvåhjuliga motorfordon är särskilt utsatta i trafiken. Samhälleliga satsningar för att öka möjligheterna att gå och cykla, i kombination med fler äldre trafikanter, kan dessutom få antalet olyckor med oskyddade trafikanter att öka och deras konsekvenser att bli mer allvarliga än i dag. Underhållet av infrastrukturen tar inte heller alltid hänsyn till de krav som följer av att tvåhjuliga fordon är mindre stabila än fyrhjuliga fordon. Det fortsatta arbetet för vägtrafiksäkerhet måste därför ännu mer fokusera på säker mobilitet för oskyddade trafikanter. Utöver detta måste trafiksäkerhetsarbetet dra nytta av de möjligheter som uppstår när väginfrastrukturen och fordonen automatiseras och digitaliseras. Utvecklingen har potential att bidra till att eliminera många av de mänskliga misstag som begås i vägtrafiken. Det fortsatta arbetet för trafiksäkerhet inom övriga trafikslag handlar om att utveckla reglering och tillsyn, och för säkerheten inom järnvägen gäller det att arbeta systematiskt för att minska antalet självmord. Det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet bör också på ett ännu tydligare sätt söka synergier med insatser som görs i transportsystemet kopplat till miljö och hälsa.</P>
<P class="p165 ft21"><SPAN class="ft24">3.4.5</SPAN><SPAN class="ft25">Samverkan om innovationer och forskning</SPAN></P>
<P class="p166 ft4">Det offentliga bidrar till infrastrukturens utveckling också genom att finansiera, beställa och genomföra forskning och innovation.</P>
<P class="p167 ft4">Regeringen vill stärka samverkan mellan aktörer i innovationssystemet genom att binda samman, kraftsamla och bygga vidare på de många goda samverkansinsatser som finns mellan näringsliv, offentlig sektor, universitet, högskolor och institut. Regeringens fem strategiska samverkansprogram ska bidra till att möta flera av de samhällsutmaningar Sverige står inför. Det handlar om nya sätt att resa, bo, göra affärer, leva och kommunicera samt tillvarata och bevara jordens resurser och ekosystem. Samverkansprogrammens viktigaste uppgift är att bidra till att samverkan uppstår mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademi för att lösa gemensamt prioriterade utmaningar inom respektive program.</P>
<P class="p164 ft4">Ett av samverkansprogrammen handlar om nästa generations resor och transporter. Programmet bygger vidare på regeringens vision om att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För att klara det behöver Sverige vara ett samhälle där transporterna används smartare och med mer resurseffektiva fordon och fossilfria bränslen. Så kallade testbäddar är en bra metod för att demonstrera och kommersiali-</P>
<P class="p168 ft40">sera nya transportlösningar.</P>
<P class="p22 ft4">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<P class="p169 ft4">Nästa generations resor och transporter har ett trafikslagsövergripande Prop. 2016/17:21 perspektiv och inkluderar väg, järnväg, flyg och sjöfart. Alla trafikslag</P>
<P class="p170 ft4">måste samverka för att lösa kvinnors och mäns resor och behov av transporter av gods.</P>
<P class="p171 ft4">Genom att digitaliseringens och automatiseringens möjligheter tillvaratas kan transporterna effektiviseras och klimatpåverkan minska. Sverige har många världsledande företag i transportsektorn och en stor potential att utveckla transportsystemet till att bli långsiktigt hållbart.</P>
<P class="p172 ft21"><SPAN class="ft24">3.4.6</SPAN><SPAN class="ft25">Stadsmiljöavtal</SPAN></P>
<P class="p173 ft4">Regeringen fattade 2015 beslut om förordningen (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, som ger möjlighet för kommuner och landsting att söka stöd för investeringar i anläggningar för kollektivtrafik respektive anläggningar för nya transportlösningar för kollektivtrafik. Det gäller t.ex. vägar, gator, spår, kajer och hållplatser. Syftet med stödet är att en större andel av persontransporter i städer ska ske med kollektivtrafik. Regeringen har hittills fattat beslut om stöd för perioden 2015– 2018.</P>
<P class="p174 ft4">Avsikten är att stödet till investeringarna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser och bidra till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det är också meningen att stödet ska främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik.</P>
<P class="p175 ft4">Som villkor för att få stöd ska kommunen eller landstinget genomföra motprestationer. Motprestationerna är andra åtgärder än de som stödet avser. Motprestationerna ska bidra till en ökad andel hållbara transporter eller till ökat bostadsbyggande. Genom motprestationerna finns en möjlighet att ta ett större grepp om stadsutvecklingen – tillgänglighet/transportinfrastruktur och bostadsbyggande är nära kopplade till varandra. Ett utbyggt kollektivtrafiksystem möjliggör bostadsbyggande i nya attraktiva lägen. Andra samhällsvinster om fler åker kollektivt är minskad lokal och global miljöpåverkan.</P>
<P class="p176 ft4">Två utlysningar har hållits inom ramen för stadsmiljöavtalen, och hittills har 26 kommuner och ett landsting blivit beviljade stöd. Stöd har beviljats för bl.a. <NOBR>BRT-koncept</NOBR> (Bus Rapid Transit), bussgator och busskörfält, attraktiva knutpunkter och spårväg. Utöver stöd till investeringar i anläggningar för kollektivtrafik och i anläggningar för nya transportlösningar för kollektivtrafik som satsningen hittills omfattat ska stadsmiljöavtalen från och med 2017 även omfatta insatser för ökat cyklande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr27 td48"><SPAN class="p3 ft41">3.4.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td155"><SPAN class="p177 ft41">Kunskapsutveckling kring trafikens samhälls-</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td155"><SPAN class="p177 ft21">ekonomiska kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td108"><SPAN class="p3 ft4">En av de transportpolitiska principerna anger att trafikens samhälls-</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">ekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft4">styrmedel utformas. Effektivt utformade styrmedel kan användas för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">säkerställa att de som använder infrastrukturen står för de samhälls-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td108"><SPAN class="p3 ft4">ekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till. De transportpolitiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td83"><SPAN class="p11 ft4">25</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p178 ft4">Prop. 2016/17:21 målen och preciseringarna ska, tillsammans med de transportpolitiska principerna, vara de viktigaste utgångspunkterna för samtliga styrmedel i den statliga transportpolitiken.</P>
<P class="p79 ft4">Trafikanalys ska årligen lämna en rapport med analyser av transporternas samhällsekonomiska kostnader i relation till skatte- och avgiftsuttag inom olika delar av den svenska respektive europeiska transportsektorn. Regeringen konstaterar att det finns ett behov av fortsatt kunskapsutveckling av analyser av transportsektorn i ett samhällsekonomiskt perspektiv och har därför uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut att ta fram ett uppdaterat kunskapsunderlag (dnr N2015/00533/TS). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 november 2016.</P>
<P class="p179 ft4">Det saknas ekonomiska grunddata och tillförlitliga skattningar av olika ekonomiska värden. Kunskapsbristerna är generellt sett större inom sjö- och luftfarten än inom väg- och bantrafiken, eftersom de senare trafikslagen är mer utforskade. Dock finns vissa kunskapsbrister avseende busstrafik och lätt lastbilstrafik. Det finns även brister i kunskap avseende miljö och hälsa, bl.a. buller, främst på det kommunala vägnätet, som behöver studeras vidare för att förbättra förutsättningarna för att skapa hållbara städer. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att öka kunskaperna relaterade till trafikens samhällsekonomiska kostnader.</P>
<P class="p180 ft21"><SPAN class="ft24">3.4.8</SPAN><SPAN class="ft25">Krisberedskap och totalförsvar</SPAN></P>
<P class="p181 ft4">Goda och tillförlitliga transportsystem och transporter för handel och resor mellan länder och inom Sverige är en grundförutsättning för att dagens globaliserade samhälle ska fungera.</P>
<P class="p154 ft4">Det är av särskild betydelse att säkerställa robusthet och utbytbarhet avseende kritisk infrastruktur och samhällsviktiga transporter. Aktuella frågor är bl.a. informations- och kommunikationssäkerhet, skalskydd samt <NOBR>privat–offentlig</NOBR> samverkan. I propositionen Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar <NOBR>2016–2020</NOBR> (prop. 2014/15:109) anges bl.a. att en betydande förändring har skett av det säkerhetspolitiska läget och att planeringen av totalförsvar och civilt försvar ska återupptas samt att transportområdet har en betydelsefull roll i detta sammanhang. Arbete med återuppbyggnad av det civila försvaret, vilket är en del av totalförsvaret, inleddes genom att regeringen i december 2015 uppdrog åt myndigheter som har ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap enligt den nu upphävda förordningen (2006:942) om krisberedskap, bl.a. Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen, att återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för det civila försvaret (dnr Ju2015/00054/SSK, dnr Ju2015/00055/SSK, dnr Ju2015/00067/SSK [delvis] och dnr Ju2015/09669/SSK). Arbetet ska årligen redovisas vid samma tidpunkt som årsredovisningen. Frågor om hot, risker och andra utmaningar bör mot denna bakgrund beaktas i processerna för infrastrukturplanering.</P>
<P class="p182 ft4">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<P class="p183 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p184 ft1"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft42">Prioriterade samhällsutmaningar där transportsystemet spelar en stor roll</SPAN></P>
<P class="p185 ft19"><SPAN class="ft19">4.1</SPAN><SPAN class="ft20">Omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. Transportsektorn måste bidra</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">genom effektivisering och övergång till förnybara drivmedel, inklusive</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">el.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p10 ft36">Klimatavtalet från Paris är en milstolpe i klimatarbetet. För första</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">gången har världen ett globalt klimatavtal där alla länder åtar sig att bidra</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">med allt ambitiösare åtaganden utifrån förmåga. Genom avtalet och dess</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft36">globala temperaturmål skärps ambitionsnivån och samtliga länder ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">sträva efter att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">jämfört med förindustriell tid. Avtalet innebär också att anpassnings- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft36">finansieringsarbetet stärks. Klimatavtalet banar väg för en global minsk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">ning av klimatpåverkan, som i sin tur bidrar till jobb, tillväxt och en</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">global hållbar utveckling.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p10 ft36">Regeringens klimatpolitik innebär att Sverige ska vara ett föregångs-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">land i klimatarbetet och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">Genom att ta ansvar för klimatpåverkan i Sverige ska Sverige visa ledar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft4">skap i den globala utmaningen att ställa om samhället så att det blir lång-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">siktigt hållbart, såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p10 ft4">Transportsektorn är den sektor som dominerar de svenska utsläppen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft36">växthusgaser. Transportsystemets utformning som helhet har stor</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">betydelse för dess bidrag till en långsiktigt hållbar utveckling. Transport-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">sektorns klimatpåverkan behöver fortsätta att minska kraftigt jämfört</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft4">med dagens nivå. En tillräcklig förändring, som leder till att målen nås,</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">kan bara åstadkommas genom en kombination av flera olika åtgärder;</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">transporteffektivt samhälle, energieffektivisering och övergång till för-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft36">nybara drivmedel, inklusive el. Ett ökat fokus behövs således för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">effektivisera och optimera transporter och användning av existerande</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">infrastruktur i arbetet för ett fossilfritt Sverige.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p10 ft4">Den 16 juni 2016 presenterade den parlamentariska miljömåls-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">beredningen en överenskommelse med ett stort antal förslag för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">skärpa klimatpolitiken i Sverige. Socialdemokraterna och Miljöpartiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft36">samt Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">deltog i överenskommelsen. Regeringen föreslog redan i budget-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">propositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20) att möjligheten att</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft4">införa ett klimatpolitiskt ramverk skulle utredas. Regeringen återkommer</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">i början av 2017 med en proposition om ett klimatpolitiskt ramverk, som</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">tar sin utgångspunkt i Miljömålsberedningens förslag (se SOU 2016:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft36">och SOU 2016:47). Miljömålsberedningen har föreslagit ett sektorsmål</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">för transportsektorn. Förslaget är att utsläppen för inrikes transporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">senast 2030 ska vara minst 70 procent lägre än 2010 års nivå (se SOU</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td83"><SPAN class="p11 ft4">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td108"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p163 ft4">Prop. 2016/17:21 2016:47). Beredningen anser att det krävs kraftfulla styrmedel för att nå målet. I Sverige har utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter minskat under flera år, men preliminära beräkningar tyder på att minskningen avstannade under 2015. Den avstannande utsläppsminskningen kan delvis förklaras av ökad trafik med fossila drivmedel på vägnätet. Liksom tidigare år fortsätter energieffektiviteten under 2015 hos nya personbilar att förbättras och andelen förnybar energi i vägtransportsektorn att öka.</P>
<P class="p186 ft4">Statens energimyndighet menar i sitt remissvar angående inriktningsunderlaget att Trafikverket bl.a. borde ha visat hur utsläppen av växthusgaser från transportsektorn kan minskas.</P>
<P class="p154 ft4">Det behövs nya idéer om vilken teknik och vilken infrastruktur som kan bidra till ett mer hållbart transportsystem. Det handlar dels om en ökad användning av ny teknik som bidrar till att minska belastningen på transportsystemet, dels om satsningar på förnybar energi som ersätter fossila bränslen.</P>
<P class="p154 ft4">Långväga godstransporter ska flyttas från lastbil till tåg och sjöfart. Tåget ska vara snabbare än bilen och billigare än flyget.</P>
<P class="p154 ft4">Många aktörer, statliga myndigheter, kommuner, näringsliv och andra har viktiga roller i att driva på och medverka i att utveckla, testa och införa ny teknik och smarta lösningar. Förbättrade metoder kan bidra till energieffektivare infrastrukturhållning vid såväl drift och underhåll som byggande. Redan i dag pågår sådan effektivisering genom t.ex. byte av belysning, mer energieffektiva metoder för spårväxelvärme och effektiviseringar i elanvändningen för tågdrift. Infrastruktur och ny teknik behöver också understödja och samverka med andra åtgärder och styrmedel som syftar till långsiktigt hållbara transporter.</P>
<P class="p179 ft4">Trafikverket har interna riktlinjer om att tillämpa en modell för klimatkalkyler för att beräkna den energianvändning och klimatbelastning som transportinfrastrukturen ger upphov till ur ett livscykelperspektiv. Från och med den 15 februari 2016 ställer Trafikverket klimatkrav på leverantörer för att minska infrastrukturhållningens klimatpåverkan. Klimatkalkyler och klimatkrav vid upphandlingar gäller för investeringsprojekt över 50 miljoner kronor.</P>
<P class="p79 ft4">Det är viktigt att hela samhället arbetar tillsammans och att ansvariga aktörer samordnar sig. Utformning av transportinfrastruktur, bostäder, arbetsplatser och service hänger ihop och alla delar behöver samverka för att göra Sverige till ett hållbart samhälle. God samhällsplanering ökar möjligheten till transporteffektiva städer som samtidigt kan underlätta för resenärer att välja kapacitetsstark kollektivtrafik, gång och cykling i stället för personbil. Naturvårdsverket har bedömt att 14 av de 16 miljökvalitetsmålen inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Regeringen anser att Sverige ska gå före på miljöområdet, vända de negativa trenderna och vara en global förebild. Miljökvalitetsmålen ska nås och alla politikområden ska bidra till det. Det är därför viktigt att stärka ett aktivt miljöarbete i transportsystemet. Vidare är internationellt arbete viktigt för minskad miljö- och klimatpåverkan från transporter. Transportpolitiken bidrar också till Agenda 2030.</P>
<P class="p187 ft4">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p188 ft19">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p21 ft19">Investeringar för ett ökat bostadsbyggande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft4">En del i regeringens jobbagenda är investeringar i bostäder och infrastruktur. Bostadsbristen i Sverige är stor eftersom det under en lång tid har byggts för få bostäder och det befintliga beståndet ofta utnyttjas ineffektivt.</P>
<P class="p190 ft4">Konsekvenserna av bostadsbristen är stora. Det hämmar tillväxten, arbetsgivare får svårare att rekrytera och rörligheten på arbetsmarknaden minskar.</P>
<P class="p190 ft4">En samordnad politik för investeringar i infrastruktur och bostäder förbättrar möjligheterna för människor att leva i hela landet, men också att pendla och flytta dit där jobben finns. Ett helhetsperspektiv på infrastruktur och bostäder för att identifiera lösningar och ingå överenskommelser med berörda aktörer, framför allt i storstadsregionerna men även i andra regioner, är något som kan stärka transportsystemet, underlätta arbetspendling och öka bostadsbyggandet. God samhällsplanering ökar möjligheten till transporteffektiva städer som kan underlätta för resenärer att välja kollektivtrafik, gång och cykling. Förtätning i stationsnära lägen kan stärka attraktiv bostadsutveckling och är ett bra sätt att ta till vara statlig infrastruktur. Ett problem som måste lösas är dock att miljökvalitetsnormer för luftkvalitet överskrids i vissa städer vilket i sin tur påverkar förutsättningarna för bostadsbyggande. Trafiken är den dominerande orsaken till överskridandena. En lämplig förtätning av städer tar samtidigt hänsyn till natur- och kulturmiljöer och främjar en god livsmiljö.</P>
<P class="p191 ft4">Regeringen genomför just nu den största bostadspolitiska satsningen på 20 år och har presenterat ett bostadspolitiskt paket med förslag på 22 steg för fler bostäder. Förslagen innebär bl.a. att förutsättningarna för nya hållbara städer, innefattande en betydande mängd bostäder koncentrerat till tid och plats, där staten, kommunen och markägaren bidrar och delar på kostnader och intäkter, ska undersökas. Kopplingen till transportinfrastruktur, dvs. förutsättningarna för att t.ex. anlägga ett stationsläge vid en befintlig järnväg eller att förlänga en befintlig väg och kring denna genomföra större bostadsexploatering, är viktig och bör undersökas. Regeringen ser att det då blir möjligt att från grunden planera hållbara städer med fungerande kollektivtrafik. Samtidigt behöver framkomligheten och tillgängligheten på det befintliga transportnätet fortsatt tillgodoses.</P>
<P class="p191 ft4">Regeringen bedömer att det kommer att finnas ett fortsatt behov av ett högt bostadsbyggande. Utveckling av den statliga infrastrukturen skapar förutsättningar för bostadsbyggande genom att den gör det möjligt att nå arbetsmarknader från nya områden och genom att den tillgängliggör mark på vilken en mer kostnadseffektiv bostadsexploatering kan ske. Det här är en potential för ökat bostadsbyggande som samhället framöver behöver utnyttja bättre. Det går i det avseendet att lära av det arbete som 2013 års Stockholmsförhandling genomförde. Den överenskommelse som träffades 2013 mellan regeringens förhandlare och Stockholms läns landsting, Stockholms kommun, Nacka kommun, Solna kommun och Järfälla kommun innebär att fyra nya tunnelbanesträckningar kommer på plats snabbare än de annars hade gjort och att 78 000 nya bostäder byggs.</P>
<P class="p192 ft4">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<P class="p163 ft4">Prop. 2016/17:21 I de samhällsekonomiska beräkningarna för åtgärdsplaneringen fångas eventuella effekter på bostadsmarknaden av infrastrukturåtgärder i de restidsvinster som ingår i kalkylerna. Att till dessa redan inkluderade restidseffekter addera det potentiella bostadsbyggande som möjliggörs genom en infrastrukturåtgärd innebär stora risker för dubbelräkning. Ett sätt att utveckla underlagen utan att riskera dubbelräkning kan vara att tydligare och mera systematiskt än hittills redovisa i vilken utsträckning nya områden får en tillgänglighet som medger arbetspendling, och därmed blir potentiellt attraktiva för bostadsbyggande, genom planerade åtgärder i transportsystemet. De utvecklade analyserna kan sedan utgöra ett kompletterande underlag i Trafikverkets åtgärdsplanering.</P>
<P class="p193 ft19"><SPAN class="ft43">4.3</SPAN><SPAN class="ft20">Förbättra förutsättningarna för näringslivet</SPAN></P>
<P class="p194 ft4">Sverige är en stark industrination där industrin, inklusive de industrinära tjänsteföretagen, skapar närmare en miljon jobb och står för större delen av landets export. Men svensk industri står också inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins omställningstakt och medför en stor utmaning, särskilt för små företag, i att hänga med i den snabba teknikutvecklingen. Digitalisering och automatisering innebär samtidigt nya möjligheter för lönsam och hållbar produktion i Sverige. Regeringen har därför lanserat nyindustrialiseringsstrategin Smart industri med målet att göra Sverige mer attraktivt för nya investeringar och underlätta den omställning av svensk industri som krävs av den allt snabbare tekniska utvecklingen.</P>
<P class="p164 ft4">Trafiken påverkar attraktiviteten i stadskärnorna och därmed också förutsättningarna för näringslivet i städerna, inte minst handeln och tjänstesektorn. Det är därför viktigt för näringslivets utveckling att infrastrukturplaneringen bidrar till en god bebyggd miljö. I Trafikverkets prognoser antas godstransportflödena öka på de stora stråken, mellan befolkningstäta områden och vid de stora hamnarna, dvs. på de prioriterade funktionella väg- och järnvägsstråken. Det är därför viktigt att kvaliteten på dessa funktionella stråk tillgodoses. Ett väl fungerande transportsystem är emellertid också en förutsättning för att företagen ska kunna verka i hela landet. Svensk basindustri, och då särskilt skogsnäringen, är beroende av fungerande godstransporter som många gånger påbörjas på landsbygden och i glesbefolkade områden. Basindustrin kan även ha behov av tunga transporter till och från orter med låg befolkningstäthet. Ofta inleds dessa på väg, för det mesta på mindre vägar där lastbilstransport är det enda alternativet, för att sedan lastas om till mer effektiva och klimatsmarta transporter på järnväg eller till sjöss. Intermodaliteten i systemet är en viktig faktor för effektiva och långsiktigt hållbara transporter. Även områden med mindre persontransportflöden kan bli strategiskt viktiga för regionens attraktivitet och försörjning av rätt kompetens.</P>
<P class="p195 ft4">Järnvägen har en betydelsefull roll i det svenska transportsystemet och väl fungerande transporttjänster med tåg bidrar till att uppnå mål om hög sysselsättning och en ökad andel kvalificerad industriproduktion.</P>
<P class="p196 ft4">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<P class="p139 ft4">Regeringen vill att järnvägens roll ökar genom att en större andel av de Prop. 2016/17:21 långväga godstransporterna sker via järnväg och sjöfart än i dag.</P>
<P class="p27 ft4">Det svenska järnvägssystemet står inför utmaningen att tillhandahålla tillräcklig infrastrukturkapacitet för att medge efterfrågade transportlösningar av tillräcklig omfattning och kvalitet. Regeringen har höga ambitioner när det gäller att säkerställa järnvägens kvalitet.</P>
<P class="p27 ft4">Sjöfarten spelar också en viktig roll för näringslivets transporter. Mellan 80 och 90 procent av den svenska exportvolymen använder sjöfart som transportmedel någon gång i transportkedjan enligt en uppskattning av Trafikanalys. Regeringen vill se en ökad andel transporter till sjöss, inklusive inlands- och kustsjöfart.</P>
<P class="p30 ft4">Regeringen vill säkerställa goda arbetsvillkor och förbättra förutsättningarna för en sund konkurrens inom transportsektorn. Det är av vikt både för att säkra en god arbetsmiljö, hög trafiksäkerhet, hållbar utveckling och för en långsiktigt robust tillväxt. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har presenterat ett större lagstiftningspaket för luftfartssektorn och aviserat ett sådant för vägtransportsektorn. I programförklaringen Regeringens övergripande prioriteringar för <NOBR>EU-arbetet</NOBR> 2015 har regeringen klargjort att den kommer att verka för att kommissionen ska presentera ett förslag till ändring av reglerna för godstransporter på väg som bidrar till entydiga och rättvisa villkor för tillträde till den inre vägtransportmarknaden. Kommissionens paket för luftfart, som presenterades i december 2015, innehåller förslag som ska motverka försämrade arbetsvillkor och en snedvriden konkurrenssituation inom den civila luftfarten. Regeringen kommer fortsatt att bevaka hanteringen av dessa frågor.</P>
<P class="p142 ft4">De nordiska länderna är viktiga handelspartner för Sverige och för varandra. Stora godsflöden passerar också gränserna mellan länderna. Det är en utmaning att få den gränsöverskridande transportinfrastrukturen att möjliggöra att transporter över landsgränserna kan ske på ett mer effektivt sätt. Dialog mellan de nordiska ländernas regeringar om utvecklingen av transportinfrastrukturen är väsentligt för att åstadkomma detta.</P>
<P class="p29 ft4">I ett vidare perspektiv innebär en ökad globalisering att Sverige, som är ett exportberoende land, har mycket att vinna på starka internationella samarbeten. För att nå ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart transportsystem är Sverige beroende av internationalisering och exportmöjligheter. Internationellt utbyte är även en viktig komponent för kunskaps- och erfarenhetsutbyte för transportsektorn nationellt.</P>
<P class="p50 ft19"><SPAN class="ft19">4.4</SPAN><SPAN class="ft20">Förstärka sysselsättningen i hela landet</SPAN></P>
<P class="p51 ft4">Sveriges befolkning ökar, bl.a. till följd av en hög invandring och en längre medellivslängd. Fler bor i växande storstadsregioner vilket kan öka belastningen på transportsystemet då transporterna ökar och koncentreras, men det kan också ge förutsättningar för mer effektiva transporter genom t.ex. kollektivtrafik. Koncentration av transporter medför dock en ökad sårbarhet och risker för större konsekvenser vid eventuella störningar.</P>
<P class="p197 ft4">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p137 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Särskilt i städer finns möjligheter att ersätta personbilsresor med bl.a.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">kapacitetsstark kollektivtrafik men även att använda mer miljövänliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">godstransporter, som exempelvis cykelbud och andra cykeltransporter.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Urbaniseringen innebär att fler verksamheter är samlade på en mindre yta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">och att verksamheterna då blir tillgängliga även för persontransport med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">gång och cykel. Yteffektiva transportlösningar kommer att vara allt mer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">nödvändiga för att undvika kapacitetsbrister och trängsel i transport-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">systemet samt för att hushålla med stadens begränsade fysiska utrymme.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">Det finns även fördelar med samordnade godstransporter inom städer,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">där kan t.ex. nya innovationer bidra till effektiva logistiklösningar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Ökade transportbehov i städer skapar samtidigt stora utmaningar för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">landsbygdens infrastruktur, särskilt vad gäller underhåll av väg och järn-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">väg, då trafiken glesas ut och infrastrukturen inom dessa områden riske-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">rar att prioriteras ned. En försämring av landsbygdens infrastruktur inne-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">bär i sin tur att urbaniseringen ytterligare stärks när arbetspendling för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">svåras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Väl fungerande transporter bidrar till en fungerande arbetspendling och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">därmed till en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Dessutom för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">bättras regioners förutsättningar för tillväxt och tillgängligheten ökar för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">inkommande besökare vilket bidrar till att turismen kan utvecklas. God</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">infrastruktur är en viktig del i regeringens politik för ett Sverige som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">håller ihop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Genom att på ett hållbart sätt förbättra tillgängligheten och därmed</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">pendlingsmöjligheterna inom en region (regionintegrering), eller så att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">regionen förstoras (regionförstoring), är det möjligt att utveckla väl</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">sammanbundna och större funktionella regioner. Detta ger bl.a. en bättre</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">matchning av utbud och efterfrågan på arbetskraft samt en mer differen-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">tierad och dynamisk arbetsmarknad. Detta möjliggör även en ökad speci-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">alisering av näringsliv, arbetskraft och utbildning inom fler branscher.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">Det är viktigt eftersom så många av de funktionella regionerna i Sverige</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">är geografiskt stora men med liten befolkning, särskilt i jämförelse med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">resten av Europa. Ett fokus på interregional tillgänglighet som knyter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">samman funktionella regioner är också angeläget, bl.a. för människor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">som behöver pendla över stora avstånd.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Vissa regionala transportstråk, t.ex. en del lågtrafikerade sådana,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">behöver kunna prioriteras för en fungerande arbetspendling, region-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">förstoring och för att möta näringslivets efterfrågan av godstransporter.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">När det gäller personresor spelar landsting och kommunalförbund en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">viktig roll som huvudmän för den regionala kollektivtrafiken.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Aktörer med regionalt utvecklingsansvar har etablerat kompetensplatt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">formar i alla län, vilket tillsammans med länsplaneansvaret skapar goda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">förutsättningar för en fungerande och tillgänglig kompetensförsörjning i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">regionerna.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Utvecklingen av ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt håll-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">bart transportsystem bör ske parallellt med planering av markanvänd-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ning, bostadsförsörjning, <NOBR>it-infrastruktur</NOBR> och övrig samhällsplanering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">samt insatser inom andra områden såsom näringsliv och arbetsmarknad.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p10 ft4">Infrastruktur knyter ihop landet genom att ge en grundläggande till-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">gänglighet. Då förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet krävs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft44">ett trafikslagsövergripande synsätt. Fungerande transportinfrastruktur har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td24"><SPAN class="p138 ft4">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td150"><SPAN class="p3 ft4">en avgörande betydelse för de regionala tillväxtförutsättningarna. Några</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<P class="p139 ft4">exempel är de regionala flygplatserna, vissa lågtrafikerade järnvägstråk Prop. 2016/17:21 för inte minst gods samt små vägar i gles- och landsbygd för såväl</P>
<P class="p198 ft4">persontransporter som näringslivets transporter.</P>
<P class="p28 ft4">Det är en utmaning att få den gränsöverskridande transportinfrastrukturen att göra det möjligt såväl att besöka som att ha bostad och arbete på olika sidor om landsgränserna. I dagsläget pendlar dagligen ca 70 000 personer mellan de nordiska länderna. Till det tillkommer turister från de nordiska länderna som utgör en stor del av antalet inkommande besökare till Sverige.</P>
<P class="p30 ft4">En allt större tjänstehandel sker också mellan länderna runt Östersjön, vilket ökar behovet att stimulera rörlighet och underlätta arbetskrafts- och kompetensförsörjning där emellan. Vidgade funktionella regioner, som allt oftare växer över nationsgränser, skapar större marknad för arbetssökande och erbjuder därmed också bättre möjligheter för företag att hitta rätt kompetens. En väl utbyggd infrastruktur och transportförsörjning ger bättre förutsättningar för näringslivets aktörer, medborgare och institutioner att använda fördelarna med ett EU utan inre gränser. Det är därför angeläget att utveckla samarbetet med övriga länder runt Östersjön. I ett sådant perspektiv är maritima frågor av stor betydelse.</P>
<P class="p199 ft19"><SPAN class="ft19">4.5</SPAN><SPAN class="ft20">Ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter</SPAN></P>
<P class="p48 ft4">Digitaliseringen kommer att påverka såväl resmönster som transporter. Utvecklingen av ny teknik är också en förutsättning för uppkopplad infrastruktur och mer eller mindre självkörande fordon (inklusive automatiserade fordon). Vid planering och genomförande av infrastrukturåtgärder behöver det således tas höjd för hur denna utveckling påverkar och ställer krav på transportsystemet. Det gäller exempelvis förändringar i kapacitetsutnyttjandet i samband med fler uppkopplade och samverkande fordon men också hur fordonsinnehavet och därmed hur behovet av ytor för parkering påverkas. Digitaliseringens möjligheter att effektivisera och erbjuda alternativ till resande och transporter behöver tas till vara. Dessutom ställs krav på förbättrad säkerhet i informations- och kommunikationssystem, men också på hur man kan utnyttja de möjligheter till innovation som utvecklingen ger. Det är angeläget att främja utvecklingen av digitala innovationer som kan bidra till att nå uppställda mål för transportpolitiken.</P>
<P class="p49 ft4">Som en följd av digitaliseringen och de nya möjligheterna att hantera öppna data kommer transportlösningarna allt mer att tjänstefieras. Med tjänstefiering avses här att fokus ändras från själva transporten till att erbjuda en skräddarsydd mobilitetslösning för en person eller en vara, i stället för, eller som ett komplement till, att köpa eller äga egna transportmedel. Det är främst de nya <NOBR>it-lösningarna,</NOBR> <NOBR>ITS-utvecklingen</NOBR> med smarta telefoner, nya applikationer och bättre realtidsinformation som gör det möjligt.</P>
<P class="p200 ft4">Digitalisering är ett av flera viktiga verktyg som behövs för att uppnå</P>
<P class="p161 ft34">de transportpolitiska målen och för att åstadkomma ett långsiktigt håll-</P>
<P class="p162 ft4">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p201 ft4">Prop. 2016/17:21 bart transportsystem. Trafikverket har nyligen tagit fram en digitaliseringsstrategi och fortsätter att arbeta med digitaliseringsfrågorna. Regeringen beslutade 2009 om en bredbandsstrategi för Sverige (dnr N2009/08317/ITP). Den utgår från att det i första hand är marknadens uppgift att göra investeringar i <NOBR>it-infrastruktur.</NOBR> Statens roll är framför allt att se till att marknaden fungerar effektivt. I gles- och landsbygder saknas i vissa fall incitament för marknaden att göra investeringar i <NOBR>it-infra-</NOBR> struktur. För att nå målen i bredbandsstrategin krävs insatser från såväl enskilda som företag och offentliga aktörer. Trafikverket förvaltar det statliga väg- och järnvägsnätet med tillhörande <NOBR>it-infrastrukturer.</NOBR> Trafikverket samverkar, vid planeringen för samt vid genomförandet av nyanläggningar och ombyggnader av det statliga vägnätet, med de aktörer som tillhandahåller elektronisk kommunikation när dessa har behov av att anlägga kanalisation för exempelvis optofiber. Samverkan innebär vidare att Trafikverket, med vissa undantag, ska medge tillträde till den fysiska infrastruktur Trafikverket har rådighet över. Dessa samverkansformer har formaliserats genom lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät. Det är viktigt att den pågående bredbandsutbyggnaden kan ske så snabbt och smidigt som möjligt och att inte onödiga förseningar uppstår på grund av administrativa flaskhalsar. Det är därför viktigt att Trafikverket löpande ser över olika delar av de administrativa processer som omgärdar beslut som avser ledningsägare.</P>
<P class="p202 ft19"><SPAN class="ft43">4.6</SPAN><SPAN class="ft20">Ett inkluderande samhälle</SPAN></P>
<P class="p194 ft4">Infrastrukturen kan genom sin utformning bidra till ett mer sammanhållet samhälle där allas rätt till tillgänglighet värnas. En stor mångfald av resenärer med olika förutsättningar och behov, t.ex. barn, unga, äldre, flickor, pojkar, kvinnor och män, ställer höga krav på ett tillgängligt samhälle och det är viktigt att samtliga trafikslag och transportsystemet som helhet utvecklas och anpassas så att alla kan använda det.</P>
<P class="p79 ft4">Det innebär bl.a. att transportsystemet ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Det är därför angeläget med en universell utformning av transportsystemet och att arbetet med krav, riktlinjer och standardisering för tillgänglighet får fortsatt prioritet. Det är viktigt att hinder mot tillgänglighet identifieras. Förutom staten har inte minst kommunsektorn en viktig roll. Vidare behöver myndigheterna ha en god kunskap om olika typer av funktionsnedsättning för att vid framtida upphandlingar kunna bli ännu mer specifika avseende utformning och kostnadseffektiva lösningar. Fortsatt anpassning av stationer och hållplatser är en viktig del i arbetet.</P>
<P class="p179 ft4">Transportsystemet ska vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska kunna använda transportsystemet på lika villkor och kvinnors och mäns värderingar ska tillmätas lika vikt. Det är viktigt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på alla beslut som fattas inom transportpolitiken för att uppnå ett jämställt transportsystem. Skillnader mellan kvinnor och män när det gäller pendlingsmönster och transporter hänger samman både med den könsuppdelade arbetsmarknaden och med en ojämn fördelning av om-</P>
<P class="p112 ft4">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft4">sorgsansvaret för barn samt med skillnader i inkomst. Höginkomsttagare, oftast män, åker mer bil jämfört med personer, ofta kvinnor, som har lägre inkomst. När det gäller lokalresor med buss, kortare än sju kilometer, uppgår andelen kvinnor i Stockholms län till ca 60 procent.</P>
<P class="p40 ft4">De senaste åren har vissa insatser gjorts för att skapa bättre förutsättningar för barn att använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer självständigt, såsom insatser för att skapa säkra skolvägar, men förutsättningarna behöver förbättras ytterligare. Faktorer som påverkar barns resande är bl.a. säkerhet, närhet till målpunkter, utbudet av gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik anpassad för barn. Barn ska på ett tryggt och säkert sätt kunna röra sig självständigt i transportsystemet, exempelvis när de ska till skolan. När många barn blir skjutsade med bil till skolan skapas otrygga miljöer runt skolan vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för barn att ta sig fram säkert på egen hand. I dag sker barns resande på ett säkert sätt, men det förklaras till stor del av att de rör sig mindre självständigt än tidigare i transportsystemet. Barns resande, till fots och på cykel, behöver vara tryggt och säkert för att bli ett attraktivt alternativ.</P>
<P class="p203 ft4">Transportsystemet behöver tillgodose behoven hos människor i olika ålder och med olika bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Tydlig och lättillgänglig information är viktigt för alla och särskilt för nyanlända och för en åldrande befolkning. Transportsystemet behöver också tillgodose transportbehovet för människor i alla delar av landet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p41 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p42 ft4">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr2 td158"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p23 ft1">5</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td159"><SPAN class="p204 ft1">Resande och transporter 2030 –</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td158"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft1">Trafikverkets bedömning av tre olika inriktningar</P>
<P class="p206 ft19"><SPAN class="ft43">5.1</SPAN><SPAN class="ft20">Inledning</SPAN></P>
<P class="p207 ft4">Hela redovisningen i detta avsnitt grundar sig på Trafikverkets inriktningsunderlag om inte annat särskilt anges. Alla antaganden och bedömningar är Trafikverkets.</P>
<P class="p208 ft19">5.2 Inriktningarna</P>
<P class="p194 ft4">I enlighet med regeringens direktiv redovisar Trafikverket i inriktningsunderlaget tre alternativa inriktningar för framtidens transportsystem. Inriktningarna beskrivs översiktligt nedan. I enlighet med direktiven har Trafikverket även redovisat prioriteringar som ligger till grund för de tre inriktningarna samt åtgärder/åtgärdstyper som, i prioritetsordning, faller bort respektive tillkommer vid en (upp till femton procent) mindre respektive större planeringsram för utveckling av transportsystemet.</P>
<P class="p209 ft4"><SPAN class="ft45">- </SPAN><SPAN class="ft38">Den första inriktningen </SPAN>– hittills beslutad politik (då uppdraget gavs). Här bedömer Trafikverket att förutsättningarna i stort sett är desamma som när den nu gällande nationella planen togs fram och att de övergripande prioriteringar som gjordes då är relevanta även nu.</P>
<P class="p210 ft4"><SPAN class="ft45">- </SPAN><SPAN class="ft38">Den andra inriktningen </SPAN>– hittills beslutade samt vissa därutöver aviserade åtgärder (då uppdraget gavs). Här antar Trafikverket att följande införs utöver beslutad politik: regeringens aviserade styrmedel vägslitageskatt (skatten utreds för närvarande t.o.m. den 9 december 2016 av Vägslitageskattekommittén [Fi 2015:03]), ett <NOBR>bonus–malus-system</NOBR> för nya vägfordon <NOBR>(Bonus–malus-utredningen</NOBR> [Fi 2015:05] har lämnat betänkandet Ett <NOBR>bonus–malus-system</NOBR> för nya lätta fordon, SOU 2016:33, som för närvarande bereds inom Regeringskansliet) och ökad bränsleskatt. Här antar Trafikverket även att åtgärder för att möjliggöra trafik med längre och tyngre tåg och lastbilar genomförs samt att nya höghastighetsjärnvägar Stockholm– Göteborg/Malmö och Norrbotniabanan byggs.</P>
<P class="p211 ft4"><SPAN class="ft45">- </SPAN><SPAN class="ft38">Den tredje inriktningen </SPAN>– hittills beslutade och aviserade åtgärder (då uppdraget gavs) samt ytterligare styrmedel och åtgärder för att kostnadseffektivt minska transportsystemets</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr25 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td152"><SPAN class="p212 ft36">utsläpp av växthusgaser.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td152"><SPAN class="p148 ft36">För de två första inriktningarna har Trafikverket genomfört modell-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">baserade prognoser fram till 2030 som visar transportarbetets utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">jämfört med 2010. För den tredje inriktningen har Trafikverket inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td151"><SPAN class="p150 ft4">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft36">genomfört modellbaserade prognoser utan bedömt möjlig utveckling av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td152"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p139 ft4">transportarbetet till 2030. Att prognosmodellerna inte har använts beror Prop. 2016/17:21 enligt Trafikverket dels på att de styrmedel som har diskuterats i</P>
<P class="p133 ft4">Utredningen om fossiloberoende fordonsflottas <NOBR>(FFF-utredningens)</NOBR> betänkande Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) och Trafikverkets tidigare klimatscenario inte har varit tillräckligt väl definierade, dels på att prognosmodellerna inte med tillräcklig precision klarar att hantera så stora förändringar i både ekonomiska och infrastrukturella förutsättningar. Trafikverket anför samtidigt att det framgår av <NOBR>FFF-utredningen</NOBR> och Trafikverkets klimatscenario att styrmedlen som driver på energieffektivisering hos vägfordon och användningen av fossilfria drivmedel inte behöver öka körkostnaderna. I ett sådant scenario bedömer Trafikverket att trafiktillväxten inte blir väsentligt annorlunda än vad som framgår av prognoserna för beslutad eller aviserad politik. Trafikverket gör därmed i inriktningsunderlaget bedömningen att den väntade trafikökningen på totalnivå till 2030 inte skiljer sig nämnvärt mellan de tre inriktningarna.</P>
<P class="p142 ft4">Nedan redovisas prognoserna för de två första inriktningarna, som enligt Trafikverkets bedömningar, som redovisas ovan, också skulle kunna vara gällande för den tredje inriktningen. I avsnitt 5.5 diskuteras Trafikverkets bedömning av behovet av åtgärder utifrån prognoserna och alla tre inriktningar.</P>
<P class="p30 ft4">För den <SPAN class="ft5">första </SPAN>inriktningen redovisar Trafikverket en basprognos i inriktningsunderlaget (nedan kallad JA, jämförelsealternativ), mot vilka de övriga jämförs. För den <SPAN class="ft5">andra </SPAN>inriktningen har tre prognoser tagits fram, en med aviserade styrmedel (UA1, utredningsalternativ 1), en med aviserade infrastrukturåtgärder (UA2, utredningsalternativ 2) och en tredje prognos med både aviserade styrmedel och aviserade infrastrukturåtgärder (UA3, utredningsalternativ 3). Ingen av dessa prognoser innehåller ytterligare styrmedel för att minska utsläpp av växthusgaser enligt den <SPAN class="ft5">tredje </SPAN>inriktningen.</P>
<P class="p213 ft5"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft46">JA: Beslutad politik</SPAN></P>
<P class="p214 ft4">Trafikverkets basprognos för 2030 som förutsätter en utbyggnad av infrastrukturen enligt fastställda planer för perioden 2014– 2025.</P>
<P class="p215 ft5"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft46">UA1: Aviserade styrmedel</SPAN></P>
<P class="p216 ft4">Förutom genomförande av nuvarande planer för perioden 2014– 2025 ingår en årlig höjning av bränsleskatten samt en vägslitageskatt för lastbilar.</P>
<P class="p217 ft5"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft46">UA2: Utbyggnad av infrastrukturen med satsning på stora järnvägsutbyggnader</SPAN></P>
<P class="p214 ft4">Förutom genomförande av nuvarande planer för perioden 2014– 2025 ingår utbyggnad av höghastighetsbanor<SPAN class="ft47">1</SPAN>, Norrbotniabanan och dubbelspår på sträckan <NOBR>Gävle–Härnösand.</NOBR></P>
<P class="p215 ft5"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft46">UA3: Aviserade styrmedel samt utbyggnad av infrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p218 ft49"><SPAN class="ft48">1 </SPAN>Ostlänken mellan Järna och Linköping samt sträckan <NOBR>Mölnlycke–Bollebygd</NOBR> är ett första steg mot ny stambana för höghastighetståg och ingår i basprognos/nationell plan 2014–</P>
<P class="p161 ft50">2025.</P>
<P class="p219 ft4">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p220 ft4">Prop. 2016/17:21 Detta alternativ är en kombination av åtgärderna i UA1 och UA2.</P>
<P class="p221 ft4">Prognoserna ska ses som en indikation på vilken utveckling som kan väntas, givet att de förutsättningar som antagits kring infrastrukturåtgärder, andra åtgärder, ekonomisk utveckling m.m. inträffar. Trafikprognoserna ger en bild av vilka utmaningar som samhället ser ut att möta och utgör därför ett av flera viktiga beslutsunderlag för att man ska kunna styra mot en önskvärd utveckling. Prognoserna ger förutsättningar för att redan i dag peka ut lämpliga strategier för att nå ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p222 ft19">5.3 Medborgarnas resor 2030</P>
<P class="p194 ft4">Enligt Trafikverkets basprognos till 2030 kommer persontransportarbetet med nuvarande politik och en utbyggnad av infrastrukturen i enlighet med nuvarande planer för perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> att växa med 26 procent till 2030 jämfört med 2010. Störst tillväxt i absoluta tal väntas för transportarbetet med bil, vilket ökar med ca 23 miljarder personkilometer (25 procent). Transportarbetet med tåg ökar med ca 6 miljarder personkilometer (50 procent).</P>
<P class="p79 ft4">Enligt Trafikverkets prognoser är det små skillnader i det totala transportarbetets utveckling fram till 2030 mellan basprognosen och de olika utredningsalternativen. Jämfört med 2010 ökar transportarbetet totalt sett med mellan 24 och 27 procent i de olika alternativen. Jämfört med basprognosen är det endast alternativ UA1, vilket innehåller vägslitageskatter och höjda bränsleskatter, som enligt Trafikverket ger en minskning av det totala persontransportarbetet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr15 td119"><SPAN class="p72 ft26">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td39"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td160"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td161"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td162"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td95"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td114"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td93"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td93"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td94"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td163"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td164"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr36 td119"><SPAN class="p72 ft26">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td165"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td23"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td166"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td49"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr25 td167"><SPAN class="p73 ft26">Nuläge 2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td49"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr25 td151"><SPAN class="p73 ft26">Basprognos 2030</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td49"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr25 td156"><SPAN class="p73 ft26">UA1 2030</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td49"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr25 td156"><SPAN class="p73 ft26">UA2 2030</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td49"><SPAN class="p3 ft32"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td168"><SPAN class="p73 ft28">UA3 2030</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td165"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td23"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td166"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td121"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td122"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td123"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td165"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td166"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td166"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td134"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td169"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td168"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td119"><SPAN class="p72 ft28">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td165"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td166"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td134"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td107"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td169"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td168"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td119"><SPAN class="p72 ft28">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td165"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td166"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td134"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td107"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td169"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td168"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td119"><SPAN class="p72 ft28">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td165"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td166"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td134"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td107"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td169"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td168"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td119"><SPAN class="p72 ft28">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td165"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td166"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td134"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td107"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td87"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td124"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td86"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td169"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td168"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr36 td119"><SPAN class="p72 ft28">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td170"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td160"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td161"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td43"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td162"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td114"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td93"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td93"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td94"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td43"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td163"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td171"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td47"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td166"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td134"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td107"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td87"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td124"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td86"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td86"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td18"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td50"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td169"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td172"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft28">Bil Tåg Buss Övrigt Inrikes flyg Övriga spår</P>
<P class="p224 ft28">Källa: Trafikprognoser och samhällsekonomi, Underlagsrapport till Inriktningsunderlag 2018 <NOBR>–2029,</NOBR> Trafikverket.</P>
<P class="p196 ft4">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p169 ft4">I samtliga utredningsalternativ är ökningen av transportarbetet med bil Prop. 2016/17:21 lägre än i jämförelsealternativet/basprognosen till 2030. I de alternativ</P>
<P class="p170 ft4">som innehåller ekonomiska styrmedel (UA1 och UA3) är dämpningen något större än i alternativet med enbart infrastruktursatsningar (UA2). Bilen fortsätter dock att vara det klart dominerande transportsättet.</P>
<P class="p175 ft4">I alternativen med infrastruktursatsningar (UA2 och UA3) ökar enligt Trafikverket transportarbetet med tåg markant jämfört med basprognosen för 2030. Detta beror dels på nya spår i stråk där det i dag inte finns någon järnväg, dels på ett utökat tågutbud med höghastighetståg på långa sträckor, något som resulterar i en överflyttning av flygresor till långväga tågresor. Biltrafiken påverkas som nämnts marginellt i båda dessa alternativ.</P>
<P class="p225 ft19"><SPAN class="ft19">5.4</SPAN><SPAN class="ft20">Näringslivets transporter 2030</SPAN></P>
<P class="p226 ft4">Enligt Trafikverkets basprognos till 2030 kommer godstransportarbetet med nuvarande politik och en utbyggnad av infrastrukturen i enlighet med nuvarande planer för perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> att växa med 55 procent till 2030 jämfört med 2010. Störst tillväxt väntas vad gäller sjöfarten och godstransporter på väg, med 60 respektive 59 procent, medan godstransportarbetet på järnväg ökar med 37 procent till 2030 i basprognosen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr15 td118"><SPAN class="p72 ft26">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td59"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td173"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td174"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td175"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td176"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td177"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr22 td118"><SPAN class="p72 ft26">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td178"><SPAN class="p3 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td49"><SPAN class="p3 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr15 td167"><SPAN class="p73 ft26">Nuläge 2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td49"><SPAN class="p3 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr15 td179"><SPAN class="p73 ft26">Basprognos 2030</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td49"><SPAN class="p3 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr15 td156"><SPAN class="p73 ft26">UA1 2030</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td49"><SPAN class="p3 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr15 td180"><SPAN class="p73 ft26">UA2 2030</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr15 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td49"><SPAN class="p3 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr15 td181"><SPAN class="p73 ft28">UA3 2030</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td178"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td66"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td53"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td122"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td123"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td178"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p3 ft3"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td178"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td167"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td182"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td156"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td180"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td181"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td118"><SPAN class="p72 ft26">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td178"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td167"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td182"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td156"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td180"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td181"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td118"><SPAN class="p72 ft26">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td178"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td167"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td182"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td156"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td180"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td181"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td118"><SPAN class="p72 ft26">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td178"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td167"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td182"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td156"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td180"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td181"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td118"><SPAN class="p72 ft26">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td178"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td167"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td182"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td156"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td180"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td181"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td118"><SPAN class="p72 ft26">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td178"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td167"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td182"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td156"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td180"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td23"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td181"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr22 td118"><SPAN class="p72 ft28">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td183"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td173"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td174"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td175"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td176"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td184"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td167"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td64"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td182"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td156"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td180"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td23"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td49"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td185"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr16 td186"><SPAN class="p227 ft28">Järnväg</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td187"><SPAN class="p3 ft28">Sjöfart</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td24"><SPAN class="p3 ft28">Väg</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td83"><SPAN class="p3 ft52"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft26">Källa: Trafikprognoser och samhällsekonomi, Underlagsrapport till Inriktningsunderlag 2018 <NOBR>–2029,</NOBR> Trafikver-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td186"><SPAN class="p3 ft35">ket.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td187"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td83"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr23 td108"><SPAN class="p10 ft4">I alla de tre utredningsalternativen sker enligt Trafikverket en viss</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">överflyttning av godstransporter från väg till andra trafikslag. Störst</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">överflyttning sker i alternativet (UA3) där stora satsningar görs på järn-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft4">vägen samtidigt som kostnaderna för vägtransporter ökar (vägslitageskatt</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">och höjda bränsleskatter). I detta alternativ ökar godstransporterna på väg</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft36">med 54 procent samtidigt som ökningen av godstransportarbetet till sjöss</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr33 td108"><SPAN class="p3 ft4">och med järnväg ökar med 59 respektive 51 procent jämfört med 2010.</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td83"><SPAN class="p11 ft4">39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<P class="p163 ft4">Prop. 2016/17:21 Jämfört med basprognosen för 2030 ökar godstransportarbetet på järnväg i UA3 med ca tre miljarder tonkilometer eller tio procent, medan godstransportarbetet på väg och till sjöss minskar med drygt två respektive ca 0,5 miljarder tonkilometer, vilket motsvarar tre respektive en procent.</P>
<P class="p79 ft4">I alternativet med stora järnvägsutbyggnader men där kostnadsökningarna för vägtransporter inte ingår (UA2) är ökningen av transportarbetet på järnväg nästan lika hög, 50 procent jämfört med 2010 eller knappt tre miljarder tonkilometer mer än i basprognosen för 2030. I detta alternativ minskar enligt Trafikverket godstransportarbetet på väg och sjöfart med en respektive strax under två miljarder tonkilometer jämfört med basprognosen för 2030.</P>
<P class="p179 ft4">Trafikverkets prognoser redovisar stora ökningar av godstransportarbetet fram till 2030. Trafikanalys kommenterar i sin nulägesanalys av godstransporterna i Sverige att utvecklingen av godstransporterna kan ta en annan väg än vad prognoserna indikerar. Trafikanalys tar upp faktorer som ett avtagande samband mellan tillväxt och efterfrågan på godstransporter, framväxandet av cirkulär ekonomi och delningsekonomi samt ökad digitalisering och introduktion av ny teknik, vilka alla kan påverka utvecklingen.</P>
<P class="p228 ft19"><SPAN class="ft43">5.5</SPAN><SPAN class="ft20">Trafikverkets analys av inriktningarna</SPAN></P>
<P class="p229 ft21"><SPAN class="ft24">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft25">Behovet av åtgärder i infrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p230 ft4">Trafikverket anger, för alla de tre inriktningarna, att det gäller att möta de övergripande utmaningarna och skapa möjligheter att möta en urbaniserad värld – både i stad och på landsbygd – och en värld i snabb förändring med flera väntade tekniksprång. Det gäller också att kunna åstadkomma en robust infrastruktur och möta klimatutmaningen. Den väntade trafikökningen på totalnivå skiljer sig som beskrivits inte nämnvärt mellan de tre inriktningarna. Likheten i behovet av åtgärder mellan inriktningarna blir därför enligt Trafikverket stor, även om den tredje inriktningen har större fokus på effektiva styrmedel för minskade utsläpp av växthusgaser. Det är snarare olika ekonomiska ramar som gör skillnad i vad som kan åstadkommas. Om totalramen (utveckling + vidmakthållande) hålls på en nivå motsvarande dagens, anser Trafikverket att anslagen för utveckling bör minskas till förmån för ökade anslag för vidmakthållande. Trafikverket förordar också ökade resurser för trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur. Substantiellt utrymme för att genomföra åtgärder som inte är bundna i gällande nationell plan uppstår då enligt Trafikverket endast om ramen för utveckling ökas utöver dagens nivå.</P>
<P class="p231 ft21"><SPAN class="ft24">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft25">Effekter och måluppfyllelse</SPAN></P>
<P class="p232 ft4">Trafikverket beskriver i inriktningsunderlaget översiktligt effekterna på de transportpolitiska målen relaterat till de tre inriktningarna. Som</P>
<P class="p168 ft53">nämnts i avsnitt 5.5.1 bedömer Trafikverket att behovet av åtgärder är</P>
<P class="p22 ft4">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft4">liknande i de tre inriktningarna och att det snarare är olika ekonomiska ramar och ramens fördelning mellan vidmakthållande och utveckling som gör skillnad i vad som kan åstadkommas.</P>
<P class="p40 ft4">Vad gäller funktionsmålet om tillgänglighet redovisar Trafikverket effekter i termer av förändrad punktlighet, kapacitet, robusthet och användbarhet. Om nivån på vidmakthållande blir lägre än i dag, kommer punktligheten i järnvägssystemet att försämras. Andra åtgärder kan däremot påverka punktligheten i positiv riktning. Om ytterligare medel till vidmakthållande anslås, bedöms punktligheten öka inom storstadsområdena och på större sammanhängande stråk. På vägsidan bedöms flera större satsningar tillsammans med trimningsåtgärder leda till minskad restidsosäkerhet, framför allt i storstadsregionerna.</P>
<P class="p233 ft4">Kapaciteten kommer enligt Trafikverket i viss utsträckning att förbättras i såväl järnvägssom vägsystemet genom de åtgärder som förväntas bli genomförda i gällande nationell plan samt till följd av trimningsåtgärder. Åtgärderna bedöms dock inte räcka till för att möta den prognostiserade trafikökningen, varken i järnvägs- eller vägsystemet. Om ytterligare medel till vidmakthållande av järnväg anslås, förbättras kapaciteten i vissa delar av nätet. För det fall trimningsåtgärder kan genomföras i en omfattning som skapar förutsättningar för överflyttning mellan transportsätt, t.ex. från bil till gång, cykel och kollektivtrafik, kan det i viss mån förbättra kapaciteten i vägsystemet, framför allt i storstäder.</P>
<P class="p233 ft4">Om medelstilldelningen blir lägre än i nuvarande plan, uppger Trafikverket att robustheten i järnvägssystemet kommer att försämras, med förseningar som följd. På vägsidan kommer det att vara svårt att upprätthålla dagens nivå på de lågtrafikerade delarna av vägnätet. Med en liknande medelstilldelning som i dag kommer några ytterligare investeringar att kunna genomföras med en liten positiv inverkan på robustheten. Om ytterligare medel till vidmakthållande av järnväg anslås, kommer banor inom storstadsområden och banor som bildar större sammanhängande stråk att få en viss förbättring.</P>
<P class="p233 ft4">Användbarheten i systemet kommer enligt Trafikverket att förbättras genom trimningsåtgärder. Vad gäller hänsynsmålet redovisar Trafikverket effekter i termer av förändrad säkerhet respektive miljö och hälsa. Säkerheten i järnvägssystemet bedöms vara fortsatt hög. Samtidigt bedöms utmaningen att reducera påkörandeolyckor, ofta självmord, fortsatt kvarstå. Säkerheten i plankorsningar mellan väg och järnväg bedöms komma att förbättras. På vägsidan bedöms antalet olyckor med dödsfall fortsätta att minska. Utmaningen att reducera antalet allvarligt skadade cyklister väntas bli fortsatt svår.</P>
<P class="p233 ft4">Trafikverkets hittills nämnda effektbeskrivningar är tämligen lika oberoende av inriktning. Det som skiljer är snarare medelstilldelning. För hänsynsmålet miljö och hälsa skiljer dock effektbeskrivningen mellan de olika inriktningarna. I det första scenariot, beslutad politik, och i det andra, aviserad politik, bedömer Trafikverket att utsläppen av växthusgaser minskar något, trots kraftiga ökningar av vägtrafiken, bl.a. tack vare mer energieffektiva fordon och ökad användning av fossilfria drivmedel. Minskningen är dock liten i förhållande till vad som bedöms behövas för att nå visionen att Sverige ska ha nollutsläpp av växthusgaser 2050. Trafikens negativa påverkan på luftkvaliteten minskar, men den ökade användningen och utformningen av transportsystemet begränsar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p41 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p42 ft4">41</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<P class="p144 ft4">Prop. 2016/17:21 möjligheten att nå flera miljökvalitetsmål och ge ökad hälsa. Om nivåerna på trimningsåtgärder ökas, bidrar det enligt Trafikverket till att transportsystemets negativa påverkan minskar påtagligt och ger ett ökat bidrag till att nå flera miljökvalitetsmål. Även ökade medel till vidmakthållande har en potential att bidra positivt. Ett undantag gäller inom landskap där det enligt Trafikverket finns en historisk brist avseende vägar och järnvägars landskapsanpassning som blir svår att åtgärda fullt ut. I det tredje scenariot, klimatinriktningen, är effekterna och måluppfyllelsen som ovan med undantag för utsläpp av växthusgaser. Förutsatt att styrmedel införs, som ökar andelen fossilfria drivmedel samt ökar energieffektiviteten hos fordonen, kan enligt Trafikverket en betydande minskning av växthusgaser uppnås.</P>
<P class="p234 ft19"><SPAN class="ft43">5.6</SPAN><SPAN class="ft20">Trafikverkets analyser av styrmedel och åtgärder i infrastrukturen för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser – fyra scenarier</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">Trafikverket bedömer i inriktningsunderlaget att det finns ett behov av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">ytterligare analyser för att närmare identifiera utformningen av, kost-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">naden för och effekter av åtgärder som kan leda till minskade utsläpp av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td188"><SPAN class="p148 ft4">växthusgaser från transportsektorn.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td47"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td152"><SPAN class="p11 ft4">Den 19 maj 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att redovisa vilka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">styrmedel och åtgärder som krävs i infrastrukturen för att minska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft4">transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Uppdraget avsåg en minsk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">ning på 60 respektive 80 procent fram till 2030 jämfört med 2010. Upp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">draget redovisades den 30 juni 2016. Trafikverket redovisar fyra olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">scenarier för att spegla osäkerheten i antaganden om den framtida</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft4">utvecklingen och illustrera utfallet för olika handlingsalternativ.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p19 ft4">I alla fyra scenarier antar Trafikverket en kraftig energieffektivisering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft4">och elektrifiering av framför allt personbilar och lastbilar. Alla scenarier</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">innehåller också, i enlighet med inriktningsunderlaget, satsningar på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">kollektivtrafik, cykling och gång samt en effektivisering av gods-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">transporterna. Behovet av ökade insatser för underhåll av befintlig infra-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft4">struktur är i stort sett detsamma i samtliga scenarier och i enlighet med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td188"><SPAN class="p148 ft4">vad som beskrivs i inriktningsunderlaget.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td47"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td152"><SPAN class="p11 ft4">En väsentlig aspekt för analyserna är enligt Trafikverket hur den glo-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">bala efterfrågan på, och priset för, fossilbaserade och biobaserade driv-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">medel kan komma att utvecklas. Här finns enligt Trafikverket en osäker-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">het, även om de flesta prognoser tycks peka på relativt måttliga prisök-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td189"><SPAN class="p148 ft4">ningar fram till 2030.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td190"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td47"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p19 ft4">I det <SPAN class="ft5">första scenariot </SPAN>beskrivs en utsläppsminskning på 60 procent. För</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">att nå det räcker det, enligt Trafikverket, långt med energieffektivisering,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft4">elektrifiering och biobränsle. Inga omfattande ändringar av transport-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td188"><SPAN class="p148 ft4">infrastrukturen ser enligt verket ut att krävas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td88"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td47"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td152"><SPAN class="p149 ft4">I övriga scenarier beskrivs en utsläppsminskning på 80 procent.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td152"><SPAN class="p11 ft4">I det <SPAN class="ft5">andra scenariot </SPAN>antas en god biodrivmedelstillgång till ett lågt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td191"><SPAN class="p148 ft4">pris som utnyttjas</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p235 ft4">fullt</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td190"><SPAN class="p101 ft4">ut. Inga omfattande ändringar</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td88"><SPAN class="p236 ft4">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td47"><SPAN class="p11 ft4">transport-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td151"><SPAN class="p150 ft4">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td191"><SPAN class="p148 ft4">infrastrukturen ser</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td31"><SPAN class="p237 ft4">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td190"><SPAN class="p237 ft4">Trafikverket ut att krävas för</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td88"><SPAN class="p3 ft4">att</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td47"><SPAN class="p11 ft4">minska ut-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft4">släppen med 80 procent. Behovet av biodrivmedel i detta scenario är större än den produktion som bedöms kunna byggas upp till 2030 i Sverige. Det innebär att det kommer att krävas nettoimport av biodrivmedel.</P>
<P class="p40 ft4">I det <SPAN class="ft5">tredje scenariot </SPAN>används inte lika mycket biodrivmedel utan i stället styrs bebyggelseplaneringen mot större närhet samtidigt som det satsas på ökad tillgänglighet med kollektivtrafik, gång och cykling samt samordnade varutransporter i städerna. Detta scenario innehåller också ökade infrastrukturinvesteringar främst i järnväg. Alla dessa åtgärder syftar enligt Trafikverket till att även i detta alternativ möjliggöra fortsatt ökat resande och transporter i enlighet med basprognosen genom en överflyttning från bil och lastbilstrafik till kollektivtrafik och cykel respektive framför allt järnväg men även sjöfart. För att ge incitament för en sådan överflyttning kommer det enligt Trafikverket även att krävas styrmedel.</P>
<P class="p238 ft4">I det <SPAN class="ft5">fjärde scenariot </SPAN>antar Trafikverket att resandet med bil och transporter med lastbil minskar jämfört med basprognosen genom att kraftiga styrmedel tillämpas som ett tillägg till ökade energipriser. Det skulle enligt Trafikverket innebära en tillgänglighetsförlust för den enskilde och försämrad konkurrenskraft för näringslivet men däremot leda till samhällsekonomisk nytta eftersom transporternas negativa effekter på samhället minskar.</P>
<P class="p38 ft4">Trafikverket konstaterar att alla scenarierna är möjliga, men att de leder till för- och nackdelar av olika karaktär. Trafikverket beskriver att alla scenarier bidrar till bättre uppfyllnad av klimatmålet. Förändringen av tillgänglighet varierar enligt verket mellan scenarierna. I scenario ett och två bedöms tillgängligheten vara densamma som i basprognosen, i scenario tre som i basprognosen eller bättre för dem som inte har tillgång till bil. I scenario fyra försämras tillgängligheten. I såväl scenario tre som fyra minskar de externa effekterna, t.ex. förbättrad trafiksäkerhet och mindre trängsel.</P>
<P class="p233 ft4">I scenario ett, två och fyra uppger Trafikverket att de samhällsekonomiska kostnaderna för reduktion av utsläpp av koldioxid är i storleksordningen noll till tre kronor per kilo koldioxid. Scenario ett innebär enligt Trafikverket troligen en något lägre kostnad eftersom åtgärdskostnaden sannolikt ökar med hur stor minskning som ska åstadkommas. För scenario tre åstadkoms en stor del av utsläppsminskningen med samma åtgärder som i övriga scenarier och således till samma samhällsekonomiska kostnad. Ytterligare utsläppsminskningar som är beroende av investeringar i infrastruktur och utbyggd kollektivtrafik kan enligt Trafikverket vara lönsamma medan andra investeringar riskerar att medföra höga samhällsekonomiska kostnader per kilo koldioxid. Mängden sådana lönsamma projekt är enligt Trafikverket begränsad och bidrar sannolikt bara till ganska marginella minskningar av koldioxidutsläpp. Gemensamt för sådana investeringar är att det uppstår stora kostnader för staten (eller t.ex. kommuner) utöver dem som redan planeras.</P>
<P class="p203 ft4">Trafikverket bedömer att det generellt finns en stor osäkerhet beträffande effekterna och den samhällsekonomiska kostnaden av såväl åtgärder som styrmedel samt att det behövs ytterligare analyser av olika åtgärders och styrmedels effekter innan de genomförs. Det behövs också kontrollstationer för att stämma av utvecklingen mot relevanta mål.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p41 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p42 ft4">43</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr2 td158"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p23 ft1">6</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td192"><SPAN class="p204 ft1">Satsningar på transportinfrastrukturen för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td158"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p239 ft1">planperioden <NOBR>2018–2029</NOBR></P>
<P class="p165 ft19"><SPAN class="ft43">6.1</SPAN><SPAN class="ft20">Inledning</SPAN></P>
<P class="p207 ft4">Transportsystemets utveckling över tid påverkas av och påverkar samhällets utveckling i stort, t.ex. specialisering av arbetsmarknaden, inkomstutveckling, bilinnehav och lokalisering av bostäder, service och arbetsplatser. Det transportsystem vi har i dag är resultatet av en lång tids utveckling fram till dagens samhälle. Det är också utgångspunkten för hur uppställda transportpolitiska mål kan nås. Utformningen av transportinfrastrukturen är en av de faktorer som påverkar transportutvecklingen. Ett framtida hållbart samhälle är beroende av ett transportsystem som genererar klimatpåverkande utsläpp förenliga med nationella och internationella mål om minskad klimatpåverkan. Detta förutsätter framför allt investeringar och styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En av flera åtgärder är att underlätta flytt av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Transportsektorn ska under planperioden bidra till en utveckling av samhället som minskar klimatpåverkan från transporterna och ger ökad transporteffektivitet. Mot bakgrund av bl.a. Trafikverkets prognoser behöver åtgärder utanför infrastrukturpropositionen vidtas för att göra transportsystemet mer långsiktigt hållbart.</P>
<P class="p240 ft4">Utifrån läget i transportsystemet, samt de pågående arbeten och de utmaningar som har identifierats i tidigare avsnitt, gör regeringen en rad satsningar på transportinfrastrukturen. Nedan presenteras satsningarna och lämnas förslag till nya ekonomiska ramar för perioden <NOBR>2018–2029</NOBR> samt de ramar som är fastställda för nu gällande plan för perioden 2014– 2025.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr33 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td180"><SPAN class="p188 ft43">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td194"><SPAN class="p241 ft19">Förslag till ekonomisk ram <NOBR>2018–2029</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td193"><SPAN class="p3 ft54"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td195"><SPAN class="p3 ft52"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td196"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td197"><SPAN class="p101 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens förslag: </SPAN>Den ekonomiska ramen för åtgärder i den stat-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td196"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td197"><SPAN class="p101 ft4">liga transportinfrastrukturen m.m. som finansieras med anslagsmedel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td196"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td197"><SPAN class="p236 ft4">under perioden <NOBR>2018–2029</NOBR> ska uppgå till 622,5 miljarder kronor.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td196"><SPAN class="p3 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td198"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td150"><SPAN class="p242 ft38">Trafikverkets inriktningsunderlag: <SPAN class="ft4">Överensstämmer i stort med</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">regeringens förslag. Trafikverket framhåller dock i inriktningsunderlaget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">att det finns goda motiv för att öka insatserna vad gäller underhåll och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">trimningsåtgärder för bättre tillgänglighet, säkerhet, miljö och hälsa.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">Trafikverket anger vidare att det finns ett fortsatt behov av investeringar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">efter att de åtgärder som ingår i gällande plan genomförts.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td150"><SPAN class="p242 ft4"><SPAN class="ft38">Remissinstanserna: </SPAN>Utifrån de förutsättningar som beskrivits i inrikt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">ningsunderlaget finns ett starkt stöd bland remissinstanserna för utökade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">finansiella ramar. Till exempel anser <SPAN class="ft5">Skogsindustrierna</SPAN>, <SPAN class="ft5">Stora Enso AB</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">och <SPAN class="ft5">Swedtrain </SPAN>att en ramnivå för utvecklingsanslaget uppräknad med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">minst 15 procent bör ligga till grund för planperioden <NOBR>2018–2029.</NOBR> Lång-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td193"><SPAN class="p243 ft4">44</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">siktigt anser de dock att det behövs ytterligare resurser för att åtgärda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td180"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td194"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<P class="p244 ft4">flaskhalsar och öka kapaciteten i viktiga godsstråk och noder. <SPAN class="ft5">Region </SPAN>Prop. 2016/17:21 <SPAN class="ft5">Jämtland Härjedalen </SPAN>anser att inte ens den största planeringsram som</P>
<P class="p245 ft4">Trafikverket föreslagit är tillräcklig för att vidmakthålla och utveckla transportinfrastrukturen i hela landet på ett önskvärt sätt. <SPAN class="ft5">Sydöstra Skånes samarbetskommitté </SPAN>framhåller att utökade ramar framför allt behövs för en vidmakthållen funktionalitet.</P>
<P class="p190 ft4"><SPAN class="ft38">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen anser att planeringsperioden bör vara tolv år och sträcka sig från 2018 till 2029 samt att den ekonomiska ramen bör uppgå till 622,5 miljarder kronor i 2017 års priser. Ramarna inkluderar inte medfinansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF) eller Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI). Regeringen anser även att det är viktigt att Sverige maximerar återflödet från EU till medfinansiering av bl.a. angelägna järnvägsinvesteringar.</P>
<P class="p246 ft4">Transportsystemet är mycket omfattande och stora resurser krävs enligt Trafikverket för att det ska fungera samt att drift- och underhållsbehoven ökar i takt med tillkommande infrastruktur. Ökad trafik, urbanisering, teknikutveckling och internationalisering samt ökat fokus på klimat och energi förändrar enligt Trafikverket användandet och påverkar framtida förutsättningar. Trafikverkets underlag visar på stora behov av att öka resurserna till vidmakthållande (drift och underhåll samt reinvesteringar) av transportinfrastrukturen.</P>
<P class="p247 ft4">Regeringens förslag till nya ramar innehåller betydande tillskott till vidmakthållandeåtgärder. Det överensstämmer med Trafikverkets bedömningar, eftersom Trafikverket i sitt inriktningsunderlag tydligt framhållit behovet av ökade resurser till just detta. Trafikverket bedömer i sitt inriktningsunderlag att utrymmet för nya investeringar är begränsat om den ekonomiska ramen för utveckling motsvarar den i gällande plan för <NOBR>2014–2025.</NOBR> Vid en sådan ramnivå bör, enligt Trafikverket, tillgängligt utrymme för investeringar användas för att genomföra trimningsåtgärder för bättre tillgänglighet, säkerhet, miljö och hälsa tillsammans med förstärkning av medel till vidmakthållande samt ett ökat inslag av styrmedel, även om det sker på bekostnad av att större investeringar skjuts på framtiden.</P>
<P class="p248 ft4">Regeringens samhällsbygge innehåller också en ökad ram för utvecklingsåtgärder i enlighet med Trafikverkets bedömning. Detta är nödvändigt för att klara strategiska investeringar i infrastruktur som förbättrar möjligheterna för människor att leva i hela landet, pendla till jobben och välja tåg, annan kollektivtrafik, gång eller cykling. De strategiska investeringarna ska också möjliggöra bättre fungerande godstransporter och bidra till att miljömålen nås. Transportsystemet ska vara tillgängligt för alla. Regeringen har som ambition att främja överflyttning av långväga gods från väg till järnväg och sjöfart. Målsättningen för åtgärder som underlättar överflyttning bör vara att transportsystemet ska bli mer långsiktigt hållbart.</P>
<P class="p249 ft4">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p53 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p250 ft19"><SPAN class="ft43">6.3</SPAN><SPAN class="ft20">Utveckling av transportsystemet</SPAN></P>
<P class="p251 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens förslag: </SPAN>Av den ekonomiska ramen ska 333,5 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet. Den del av den ekonomiska ramen som ska användas till utveckling av transportsystemet för perioden <NOBR>2018–2029</NOBR> får användas för investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., bidrag till åtgärder i allmänna farleder och slussar, stöd för att främja hållbara stadsmiljöer samt räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån.</P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft38">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen anser att 333,5 miljarder kronor av den ekonomiska ramen ska användas för att utveckla transportsystemet. Utvecklingsramen ökas därmed med 20 procent jämfört med gällande plan.</P>
<P class="p154 ft4">Satsningen på utveckling omfattar åtgärder inom väg, järnväg, sjöfart och luftfart och syftar till att bidra till uppfyllelse av de transportpolitiska målen inklusive de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen. Det kan vara förbättringar av befintlig infrastruktur eller helt nya funktioner som skapas. Utveckling av transportsystemet handlar ofta om att möta efterfrågan på bättre tillgänglighet samt snabbare och mer tillförlitliga transporter, men även behov av säkrare, tryggare och mer miljövänliga transporter. Infrastrukturen behöver kontinuerligt utvecklas i alla delar av landet för att t.ex. förbättra tillgängligheten till utbildning, arbetsmarknader och besöksmål och för att stödja ny markanvändning för bl.a. bostäder, handel och industri. Transportsystemet som helhet behöver utvecklas och anpassas så att alla kan använda det. Åtgärder som förbättrar transportsystemets anpassning till omgivande miljö och förbättrar människors hälsa och säkerhet är också nödvändiga, liksom satsningar på forskning och innovation. Infrastrukturen behöver också anpassas till klimatförändringarna. Med fyrstegsprincipen som utgångspunkt är trimningsåtgärder viktiga åtgärder för att förbättra befintlig infrastrukturs användbarhet och anpassning till nya förutsättningar. Det är åtgärder som kan genomföras med relativt kort varsel när behov identifieras för att effektivt förbättra t.ex. robusthet, säkerhet, trygghet och miljö.</P>
<P class="p195 ft4">Trafikverket konstaterar i sitt inriktningsunderlag att det finns mycket stora anspråk på infrastrukturinvesteringar.</P>
<P class="p253 ft4">Regeringen bedömer som Trafikverket att det finns fortsatt behov av</P>
<P class="p168 ft55">nya större investeringar. Till skillnad från många andra utvecklings-</P>
<P class="p22 ft4">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p254 ft4">insatser kräver större investeringar lång framförhållning. Därför är det Prop. 2016/17:21 viktigt att de system som byggs upp är flexibla och kan anpassas med</P>
<P class="p255 ft4">teknik, t.ex. digitalisering, så att man inte bygger in tekniska system som inte går att byta ut då de blir omoderna. Vidare anger Trafikverket att trender som ökad trafik, urbanisering, teknikutveckling och internationalisering samt ökat fokus på klimat och energi förändrar användandet och påverkar framtida förutsättningar.</P>
<P class="p256 ft4">Ett byggande av nya stambanor ska ske på ett sammanvägt sätt med hänsyn till de samlade behoven i hela transportsystemet. Därför föreslår regeringen kraftigt höjda nivåer för såväl utveckling som vidmakthållande i den samlade ekonomiska ramen. Det borgar för fortsatt högt ställda ambitioner vad gäller underhåll och investeringar i hela landet.</P>
<P class="p257 ft4">Det tar tid och krävs insatser från ett stort antal aktörer innan utredning, fysisk planering och genomförande resulterar i ny infrastruktur som kan öppna för trafik. I detta sammanhang finns det behov av att analysera vilka förutsättningar länsstyrelserna har för att hantera och prioritera sina uppgifter vid omfattande investeringsobjekt. Vilka utvecklingsinsatser som ska genomföras under kommande planperiod prioriteras genom fastställande av nationell plan samt länsplaner.</P>
<P class="p257 ft4">Transportinfrastrukturen bör planeras utifrån landskapets värden och funktioner, med en strävan att behandla landskapsanpassningsaspekter tidigt i planläggningsprocessen. Trafikverkets metod landskapskaraktärsanalys och länsstyrelsernas pågående arbete med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur kan utgöra stöd i det arbetet. Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation, med syfte att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster (dir. 2016:23). Mot denna bakgrund föreslår regeringen en utökning av medlen för att utveckla transportsystemet.</P>
<P class="p258 ft21"><SPAN class="ft24">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft25">Trimningsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p259 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning: </SPAN>Trimnings- och miljöåtgärder i det befintliga transportsystemet är ett effektivt sätt att bidra till uppfyllelse av det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen.</P>
<P class="p260 ft38">Trafikverkets inriktningsunderlag<SPAN class="ft4">: Överensstämmer med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr25 td108"><SPAN class="p3 ft36">regeringens bedömning. Trafikverkets bedömning är att trimnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">åtgärder är den typen av åtgärder som ger störst bidrag till ett hållbart</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft36">transportsystem. En ökning av medel till trimningsåtgärder ger enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">Trafikverket även en flexibilitet, med större möjligheter att utnyttja ny</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">teknik, inte minst genom digitalisering. Trafikverket föreslår dessutom</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft4">att beloppsgränsen för trimningsåtgärder ska höjas från 50 miljoner</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">kronor till 100 miljoner kronor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p10 ft4"><SPAN class="ft38">Remissinstanserna</SPAN>: Många remissinstanser instämmer i Trafikverkets</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft36">uppfattning att det behöver satsas mer på trimningsåtgärder i det be-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">fintliga systemet, eftersom det är ett effektivt medel för att minska stör-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">ningskänsligheten och stärka kapaciteten. <SPAN class="ft5">Trafikanalys </SPAN>anser att transpa-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft4">rensen vad gäller innebörden av trimningsåtgärderna, såväl som deras</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p11 ft4">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td108"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p137 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">förväntade bidrag till uppfyllelsen av funktions- och hänsynsmålen i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">transportpolitiken, behöver bli bättre. <SPAN class="ft5">Riksantikvarieämbetet </SPAN>anser att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">bristerna i transportinfrastrukturens landskapsanpassning är synnerligen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">otillfredsställande och att en kraftig ökning behövs när det gäller omfatt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ningen av riktade åtgärder.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p10 ft38">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft4">: Med trimnings- och miljöåtgär-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">der avses åtgärder i befintlig infrastruktur som syftar till att förbättra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">tillgänglighet, säkerhet, miljö och hälsa och därmed påverkar systemets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">funktion och måluppfyllelse i positiv riktning. Begreppet trimnings- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">miljöåtgärder i befintlig infrastruktur motsvarar det som i Trafikverkets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">anslagsposter benämns åtgärdsområde trimning och effektiviseringar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">samt miljöinvesteringar. I nu gällande plan ingår åtgärder som inte är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">namngivna och där den sammantagna kostnaden per åtgärd understiger</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">50 miljoner kronor. Kostnadsspannet för åtgärder kan alltså variera från</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">några tiotusental kronor upp till 50 miljoner kronor.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Trafikverket anger i sitt inriktningsunderlag att fyrstegsprincipen bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">vara grunden för att möta de framtida utmaningarna. Det tredje steget,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">bygg om, avser begränsade ombyggnadsåtgärder. Här omfattas förbätt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ringsåtgärder och ombyggnader för trimning av infrastrukturen för ökad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">kapacitet, tillgänglighet och säkerhet samt för bättre miljö. Trimnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">åtgärder är i allmänhet kostnadseffektiva och ger en bred och god</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">måluppfyllelse. De är generellt efterfrågade av användarna och bidrar till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">att transportsystemet kan utnyttjas effektivare. Trimnings- och miljöåt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">gärder för att förbättra befintligt transportsystem är snabba och kostnads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">effektiva åtgärder som ligger i linje med fyrstegsprincipen där de i all-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">mänhet faller in under steg 2 eller och 3. De är ofta en förutsättning för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">att de större, namngivna projekten, ska kunna få full effekt. Genom-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">förandet av större investeringar, trimningsåtgärder och underhålls-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">åtgärder behöver också samordnas i tiden. Trimningsåtgärder kan minska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">störningar och sårbarhet, och därmed skapa ett mer tillförlitligt, säkert</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">och robust transportsystem. Trimningsåtgärder kan komma att behövas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">för att anpassa befintlig infrastruktur till kommande klimatförändringar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">Smärre trimningsåtgärder på de perifera och mindre trafikerade delarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">av både väg- och järnvägsnäten skapar förutsättningar för ett ”hela–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4"><NOBR>resan-perspektiv”</NOBR> för godstransporter. Dessa insatser kommer även</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">övriga transporter till godo, vilket bl.a. ger positiva effekter för Sveriges</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">landsbygder.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Trimningsåtgärder kan även användas för att förbättra tillgängligheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">och användbarheten för specifika grupper samt för att få transporter av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">personer och gods att fungera effektivt. I trimning ingår åtgärder för att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">minska antalet omkomna och allvarligt skadade till följd av trafik-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">olyckor. Trimningsåtgärder kan också bidra till att skapa förutsättningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">för överflyttning mellan trafikslag, t.ex. för att utnyttja sjöfartens möjlig-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">heter att hantera överförda godsvolymer i hamnarnas landanslutningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">och i farleder. Vidare kan trimningsåtgärder användas för att öka till-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">gängligheten i transportinfrastrukturen för äldre personer och för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">personer med funktionsnedsättning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p10 ft4">Åtgärderna kan förbättra möjligheterna för trafikanter och näringsliv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">att göra klimat- och energieffektiva val. Här finns utrymme för nya</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">lösningar och ny teknik som kan effektivisera och optimera tillgänglig-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td24"><SPAN class="p138 ft4">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td150"><SPAN class="p3 ft4">heten. Trimningsåtgärder kan också användas i såväl storstäder som på</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p261 ft4">stadsnära landsbygd t.ex. för att förbättra förutsättningarna för kollektiv- Prop. 2016/17:21 trafik och cykel. Eftersom det ofta handlar om en kombination av</P>
<P class="p170 ft4">statliga, regionala och kommunala åtgärder krävs god samordning mellan de inblandade parterna. Stadsmiljöavtal och statlig medfinansiering till fysiska åtgärder i infrastrukturen genom länstransportplanerna bedöms vara effektiva instrument för bl.a. sådan samordning.</P>
<P class="p262 ft4">Miljöåtgärder i befintlig infrastruktur, även kallade riktade miljöåtgärder, syftar till att åtgärda bristande miljökvalitet i befintlig väg- och järnvägsinfrastruktur till en nivå som motsvarar samhällets krav och mål, bl.a. för att bidra till att miljökvalitetsmålen nås. Åtgärderna minskar trafikens och infrastrukturens negativa omgivningspåverkan på miljön och på människors hälsa, t.ex. genom att minska boendes exponering av buller och skydda yt- och grundvattenförekomster. Åtgärder kan också vidtas för att skapa eller restaurera natur- och kulturvärden i väg- och järnvägsområdet och därmed upprätthålla och stärka positiva värden och funktioner. Miljöåtgärder omfattar även åtaganden som kan vara en förutsättning för att klara krav som ställs på infrastrukturen, t.ex. förelägganden från andra myndigheter eller domstolar, bl.a. avseende efterbehandling av förorenade områden. Åtgärdstakten i arbetet med att minska infrastrukturens negativa effekter på landskapets ekologiska funktioner, biologisk mångfald, naturresurser och kulturvärden är fortfarande låg i förhållande till identifierade behov. Regeringen anser därför att arbetet med miljöåtgärder bör uppmärksammas. Genom en god samordning av trimnings- och miljöåtgärder kan positiva synergieffekter uppnås.</P>
<P class="p263 ft4">Regeringen uppdrog den 21 januari 2016 åt Trafikverket att årligen under en treårsperiod redogöra för och rapportera till regeringen om verksamhet som genomförts under närmast föregående år inom ramen för åtgärdsområdena trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar (dnr N2016/00499/TIF). Uppdraget redovisades första gången den 31 maj 2016 (dnr N2016/03870/TIF). Mot bakgrund av detta pågående uppdrag avser regeringen att återkomma i samband med Trafikverkets åtgärdsplanering i frågan om en eventuell höjning av beloppsgränsen för trimningsåtgärder.</P>
<P class="p264 ft21"><SPAN class="ft24">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft25">Nya investeringar</SPAN></P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns ett behov av att göra nya investeringar i transportinfrastrukturen under planperioden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr2 td199"><SPAN class="p10 ft56">Trafikverkets inriktningsunderlag<SPAN class="ft36">: Överensstämmer i huvudsak med</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td200"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td199"><SPAN class="p3 ft4">regeringens bedömning. Trafikverket pekar på att det finns många</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td200"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td199"><SPAN class="p3 ft4">viktiga investeringar att göra i hela landet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td200"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td199"><SPAN class="p10 ft4"><SPAN class="ft38">Remissinstanserna</SPAN>: Många remissinstanser förespråkar en prioritering</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td200"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td199"><SPAN class="p3 ft4">av drift och underhåll före nyinvesteringar men anser att det även bör</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td200"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td199"><SPAN class="p3 ft4">göras satsningar på nya investeringar. Till exempel anser <SPAN class="ft5">Sveriges</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td200"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td199"><SPAN class="p3 ft36"><SPAN class="ft57">Kommuner och Landsting </SPAN>att drift, underhåll och nysatsningar inom både</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td200"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td199"><SPAN class="p3 ft4">väg och järnväg är avgörande för att tillgodose de behov som finns för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td200"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td199"><SPAN class="p3 ft4">såväl personresor och kollektivtrafik som näringslivets transporter i hela</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td200"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td199"><SPAN class="p3 ft4">landet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td200"><SPAN class="p11 ft4">49</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p137 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft38">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Regeringen gör bedömningen att</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft44">det finns ett behov av att göra nya investeringar i transportinfrastrukturen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">under planperioden. Den nu gällande trafikslagsövergripande planen för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">utveckling av transportsystemet för perioden <NOBR>2014–2025</NOBR> rymmer viktiga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">investeringar för alla trafikslag men regeringen anser utifrån de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">transportpolitiska målen och övriga mål som regeringen har satt upp att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">det finns ett fortsatt behov av satsningar på nya, långsiktigt hållbara</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">investeringar i transportinfrastrukturen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p10 ft36">Kapaciteten i transportsystemet, inte minst när det gäller järnvägen,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">behöver fortsatt förstärkas för att industrin ska få förutsättningar för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">tillväxt och nyindustrialiseringen stödjas. Regeringen anser att järnvägs-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft44">systemet ska byggas ut samt att långväga godstransporter ska flyttas från</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">lastbil till tåg och sjöfart. Regeringens bedömning överensstämmer med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Trafikverkets beskrivning i inriktningsunderlaget om att näringslivets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">efterfrågan på kapacitet och tillförlitlighet ställer krav på spårkapacitet i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">järnvägssystemet, bärighet på väg och järnväg samt kapacitet i farleder.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Kopplat till sjöfarten lyfter Trafikverket upp säkerhet i farlederna men</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">även önskemål om ökad kapacitet i farlederna i syfte att åstadkomma</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">effektivare sjötransporter, främst för export och import. Även förbätt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ringar av landanslutningar för sjötransporter förs fram av Trafikverket.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">Inom flygområdet är det främst kapacitet i markanslutningarna till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Arlanda flygplats som Trafikverket för fram. Förbättringspotential inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">dessa områden finns enligt Trafikverkets inriktningsunderlag i hela</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">landet och blir särskilt uttalad i områden där järnvägen domineras av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">enkelspår.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft44">Både för gods- och persontransporter är det viktigt att järnvägssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">blir mer robust och att möjligheten till återställning efter förseningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">förbättras. För detta krävs tydliga prioriteringar och en förutsägbar och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">transparent planering av underhåll och reinvesteringar. Där sådana</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">åtgärder inte är tillräckliga behövs investeringar i ny kapacitet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">För arbetspendling och andra personresor bedömer Trafikverket i sitt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">inriktningsunderlag att behoven främst hör ihop med vidgade arbets-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">marknadsregioner genom snabbare och säkrare personresor. I de mer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">glesbefolkade delarna av landet är långa avstånd mellan alternativa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">arbetsmarknader något som enligt Trafikverket genererar krav på säkrare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">och snabbare transportstråk. I de mer tätbefolkade delarna av landet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">sammanfaller behovet av snabbare och säkrare personresor enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Trafikverket generellt med de trängsel- och kapacitetsproblem som finns</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">i väg- och järnvägssystemen. Vidare bedömer Trafikverket i inriktnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">underlaget att ökad framkomlighet och säkerhet, minskade konflikter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">mellan olika trafikantgrupper i samband med tätortsgenomfarter samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">minskad trängsel i större städer i vägsystemet efterfrågas.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 redogjort för hur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">regeringen avser att behandla riksdagens tillkännagivande att staten har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">en roll att bidra till att skapa rätt förutsättningar för att branschens mål</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">om en fördubblad kollektivtrafik ska kunna nås (bet. 2014/15:TU13, rskr.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">2014/15:207). Det är angeläget att samhällsplaneringen i ökad utsträck-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">ning främjar en samhällsstruktur med goda möjligheter att resa kollek-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">tivt, till fots eller med cykel. Regeringen stöder en sådan utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">genom ytterligare satsningar på transportinfrastruktur, förbättringar av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td24"><SPAN class="p138 ft4">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td150"><SPAN class="p3 ft4">regelverk och främjande av hållbar och god samhällsplanering och</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p261 ft4">genom det ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter Prop. 2016/17:21 i städer <NOBR>2015–2018.</NOBR> Med anledning av detta och förslagen i denna propo-</P>
<P class="p266 ft4">sition anser regeringen att tillkännagivandet är färdigbehandlat. Regeringen anser att nya investeringar i alla trafikslag ska planeras och</P>
<P class="p267 ft4">genomföras med hänsyn till natur- och kulturvärden och god resurshållning samt med höga krav på att begränsa föroreningar och klimatpåverkan.</P>
<P class="p268 ft21"><SPAN class="ft24">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft25">Nya stambanor för höghastighetståg</SPAN></P>
<P class="p269 ft4">Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Regeringens mål är också att åtgärder som förbättrar transportsystemen och främjar bostadsbyggande i de tre storstadsregionerna ska genomföras. Trafikverket ska säkerställa att utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg sker på ett kostnadseffektivt sätt. Utbyggnaden ska ske i en takt som ekonomin tillåter.</P>
<P class="p270 ft4">Nuvarande utredningsläge avseende det mest omfattande utbyggnadsalternativet visar att ett fullt utbyggt system skulle kunna färdigställas <NOBR>2035–2040.</NOBR> Juridiska, ekonomiska, tekniska samt planerings- och miljörelaterade aspekter ska analyseras och utvärderas för att bidra till ovanstående, liksom för att säkerställa en effektiv trafikering av de nya stambanorna.</P>
<P class="p270 ft4">Nya stambanor är ett projekt som sträcker sig över flera mandatperioder och påverkar statens budget över lång tid. En ryckighet i projektet på grund av skiftande majoriteter i riksdagen vore därför olyckligt. Det är därför centralt att det finns ett brett stöd i riksdagen inför beslut om Sverige ska satsa på nya stambanor för höghastighetståg.</P>
<P class="p271 ft21"><SPAN class="ft24">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft25">Fortsatt satsning på effektiva och hållbara vägtransporter</SPAN></P>
<P class="p272 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning</SPAN>: Fortsatt satsning på effektiva och hållbara vägtransporter behövs under planperioden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td201"><SPAN class="p10 ft38">Trafikverkets</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td202"><SPAN class="p3 ft38">inriktningsunderlag:</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td203"><SPAN class="p83 ft4">Överensstämmer</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td204"><SPAN class="p95 ft4">med</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td205"><SPAN class="p3 ft4">regeringens bedömning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td206"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td204"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td108"><SPAN class="p95 ft36"><SPAN class="ft56">Remissinstanserna</SPAN>: <SPAN class="ft57">Svenskt Näringsliv </SPAN>anser att utvecklingen av till-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">växtregionernas infrastruktur och transporter bör inriktas mot att stärka</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">pendlingsmöjligheterna och ett ökat bostadsbyggande. Attraktiviteten hos</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft36">stadskärnor och deras trafikmiljöer bör enligt Svenskt Näringsliv stärkas</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">genom förbifarter och ringleder för vägtrafiken, bättre möjligheter för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">stadens <NOBR>gång-,</NOBR> cykel- och kollektivtrafik och en förbättrad citylogistik.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td57"><SPAN class="p3 ft57">Myndigheten</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td134"><SPAN class="p3 ft57">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td207"><SPAN class="p273 ft57">tillväxtpolitiska utvärderingar och</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td204"><SPAN class="p95 ft58">analyser</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">(<SPAN class="ft5">Tillväxtanalys) </SPAN>bedömer att vägnätet ofta är av stor betydelse för t.ex.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft4">näringslivets transporter av råvaror eller för besöksnäringen även om</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft4">trafikintensiteten inte är så hög. En försämrad standard kan därmed enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft4">Tillväxtanalys</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td208"><SPAN class="p3 ft4">påverka förutsättningarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td206"><SPAN class="p3 ft4">för näringslivet</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td209"><SPAN class="p95 ft4">betydligt.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td83"><SPAN class="p11 ft4">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td57"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td202"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td206"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td204"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<P class="p163 ft4">Prop. 2016/17:21 <SPAN class="ft5">Naturvårdsverket </SPAN>anser att inriktningsunderlaget inte beskriver hur en omfördelning av utrymme i befintlig väginfrastruktur, från biltrafik till mer hållbara transporter, kan främja uppfyllelsen av de transportpolitiska målen.</P>
<P class="p79 ft38">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft4">: Regeringen bedömer att vägtransportsystemet behöver fortsätta utvecklas i en effektiv och långsiktigt hållbar riktning, och att nya lösningar och innovationer behöver integreras i transportsystemet. Den pågående försöksverksamheten med elektrifierade vägtransporter behöver följas och dess potential att bli en del av den fortsatta infrastrukturplaneringen behöver utvärderas utifrån samhällsekonomisk effektivitet och bidrag till uppfyllandet av de transportpolitiska målen.</SPAN></P>
<P class="p179 ft4">Trafikverkets bedömning är att urbaniseringen innebär skilda förutsättningar och utmaningar i stad och landsbygd, vilket måste beaktas. En ökad fokusering på åtgärder i städer för att underlätta för kollektivtrafik, gång och cykling bör rymmas inom angivna ramar för planperioden. Tillgänglighet och robusthet är viktigt i mindre orter och på landsbygd där vägen ofta är det enda alternativet.</P>
<P class="p79 ft4">Kollektivtrafik, gång och cykling behöver stärkas. Regeringen kommer att intensifiera arbetet för ökad säkerhet och trygghet på vägarna och har lanserat en Nystart för Nollvisionen. Sverige har varit framgångsrikt när det gäller att systematiskt arbeta för en säkrare vägutformning och trafikmiljö. Detta arbete kommer att fortsätta. Det fortsatta arbetet för vägtrafiksäkerhet måste dock än mer fokusera på säkerhet för oskyddade trafikanter och på ny teknik som kan öka säkerheten. Regeringens ambition är att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. För att stödja näringslivet i hela landet krävs dock fortsatta satsningar inom alla trafikslag. Samordningen mellan trafikslagen bör förbättras så att trafikslagen utnyttjas effektivt för att nå de transportpolitiska målen. På många ställen är vägen det enda alternativet. Fortsatt stöd till exempelvis enskilda vägar är därför viktigt. Åtgärder för underhåll, bärighet och tjälsäkring i förekommande fall bör prioriteras i alla delar av landet.</P>
<P class="p274 ft21"><SPAN class="ft24">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft25">Övriga utvecklingsmedel</SPAN></P>
<P class="p275 ft4">Från utvecklingsanslaget finansieras även statens bidrag till Inlandsbanan och avgiften till Öresundsbrokonsortiet för utnyttjandet av järnvägsförbindelsen över Öresund. Detta regleras genom avtal mellan staten som företräds av regeringen och Inlandsbanan respektive Öresundsbrokonsortiet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr33 td193"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td180"><SPAN class="p188 ft43">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td194"><SPAN class="p16 ft19">Vidmakthållande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td193"><SPAN class="p3 ft52"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td195"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td196"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td197"><SPAN class="p236 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens förslag</SPAN>: Av den ekonomiska ramen ska 125 miljarder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td196"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td197"><SPAN class="p236 ft4">kronor användas till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td196"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td197"><SPAN class="p236 ft4">reinvesteringar samt 164 miljarder kronor användas till vidmakthål-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td196"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td197"><SPAN class="p236 ft4">lande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinveste-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr31 td196"><SPAN class="p138 ft4">52</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td197"><SPAN class="p236 ft4">ringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td210"><SPAN class="p3 ft29"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p276 ft38">Trafikverkets inriktningsunderlag<SPAN class="ft4">: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Trafikverket har haft i uppdrag att redovisa vilken ekonomisk ram som skulle krävas för att under planperioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">2018–2029,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> på ett kostnadseffektivt sätt, vidmakthålla transportsystemets funktionalitet på dagens nivå samt att redovisa hur mycket denna ram skulle behöva utökas för att räcka till att även avhjälpa eventuell eftersläpning på ett kostnadseffektivt sätt.</SPAN></P>
<P class="p233 ft4"><SPAN class="ft38">Remissinstanserna</SPAN>: Bland remissinstanserna framhåller bl.a. <SPAN class="ft5">Region Västerbotten</SPAN>, <SPAN class="ft5">Region Kronoberg </SPAN>samt <SPAN class="ft5">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>att inriktningsunderlaget tydligt anger nödvändigheten av ett tillförlitligt och robust transportsystem och den avgörande betydelse som drift och underhåll har för effektiva och tillförlitliga transporter. Sveriges Kommuner och Landsting framhåller att genom att lägga resurser på drift och underhåll samt trimning går det att skapa förbättring utan stora kostnadskrävande investeringar, vilket är positivt.</P>
<P class="p38 ft4">Flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft5">Region Värmland</SPAN>, <SPAN class="ft5">Region Västerbotten</SPAN>, <SPAN class="ft5">Regionförbundet i Kalmar län</SPAN>, <SPAN class="ft5">Länsstyrelsen i Stockholms län</SPAN>, <SPAN class="ft5">Trafikanalys</SPAN>, <SPAN class="ft5">Skogsindustrierna </SPAN>och <SPAN class="ft5">Göteborgs hamn AB </SPAN>välkomnar att Trafikverket i inriktningsunderlaget lyfter fram behovet av att prioritera drift och underhåll och att det eftersläpande underhållet hanteras. Vidare anser de angivna remissinstanserna att underhåll bör ses som en lönsam investering som i förlängningen kan bidra till sänkta kostnader för banunderhåll och ökade intäkter från banavgifter genom en ökad trafik. <SPAN class="ft5">Svensk Kollektivtrafik </SPAN>framhåller att ett förbättrat järnvägsunderhåll kan öka möjligheterna för resenärer att välja järnväg i stället för väg, vilket i sin tur kan innebära minskade utsläpp av klimatgaser. <SPAN class="ft5">Länsstyrelsen i Norrbottens län </SPAN>framhåller att ett ökat underhåll är viktigt bl.a. utifrån ett säkerhetsperspektiv. Ett flertal remissinstanser, däribland</P>
<P class="p277 ft5">Branschföreningen Tågoperatörerna<SPAN class="ft4">, </SPAN>Motormännens Riksförbund<SPAN class="ft4">, </SPAN>Region Skåne<SPAN class="ft4">, </SPAN>Region Blekinge <SPAN class="ft4">och </SPAN>Landstinget Västmanland <SPAN class="ft4">betonar att full samhällsekonomisk nytta av nybyggd infrastruktur bara är möjligt om befintlig infrastruktur är i gott skick.</SPAN></P>
<P class="p40 ft5">Svenskt Näringsliv, Svensk Kollektivtrafik<SPAN class="ft4">, </SPAN>Regionförbundet Sörmland <SPAN class="ft4">m.fl. anser att en vidmakthållen funktionalitet på dagens nivå inte är tillräckligt, utan att infrastrukturen måste stärkas till den nivå den är avsedd för. </SPAN>Region Dalarna <SPAN class="ft4">menar att om inte det eftersläpande underhållet elimineras under kommande planperiod finns en risk för att såväl produktion som sysselsättning kommer att hotas.</SPAN></P>
<P class="p38 ft4"><SPAN class="ft5">SJ </SPAN>AB anser att det borde vara speciellt höga krav på robusthet och kapacitetshöjande åtgärder för de sträckor där <NOBR>pendel-,</NOBR> gods- och långväga persontåg delar på kapaciteten. <SPAN class="ft5">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>anser att regional tågtrafik är viktig för arbetspendling och regional utveckling och att en bättre hänsyn bör tas till detta vid prioritering av underhållsåtgärder, tilldelning av tåglägen och vid störningar i trafiken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p41 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p42 ft4">53</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p53 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p33 ft4">54</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p22 ft38">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p196 ft5">Inledning</P>
<P class="p278 ft4">Regeringen bedömer att ökningen av medlen till vidmakthållande är motiverad för att kunna behålla funktionaliteten på väg och järnväg. Vidmakthållande av järnväg ökas med 47 procent och vidmakthållande av väg med sju procent. Den nationella planen kommer att fokusera på att värna kvaliteten på den befintliga infrastrukturen och på att möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem. Drift och underhåll av landets vägar och järnvägar är en förutsättning för att säkra transportsystemets funktionalitet och tillgänglighet och utgör därmed en viktig grund för att trygga jobben, minska arbetslösheten och minimera transporternas miljöpåverkan. Ett robust transportsystem ska på ett bra sätt kunna klara av både väntade och oväntade händelser, störningar till följd av trängsel, fordonsfel, olyckor eller skador på infrastrukturen. Kapacitetsutnyttjandet i transportinfrastrukturen är delvis högt. Det är framför allt i storstäder och på de stråk som förbinder dessa med varandra som utnyttjandet är högst.</P>
<P class="p279 ft4">Infrastrukturen behöver också anpassas till klimatförändringarna. Resenärer och transportköpare ska kunna lita på att transportsystemet håller en hög kvalitet. Medlen för vidmakthållande finansierar även forsknings- och innovationsåtgärder som är viktiga för att möta behoven.</P>
<P class="p280 ft5">Vidmakthållande järnväg</P>
<P class="p281 ft4">Trafikverket har inom järnvägsunderhållet använt en ökande andel av medlen för att avhjälpa fel på bekostnad av det förebyggande underhållet. I längden innebär en sådan strategi samhällsekonomiska förluster.</P>
<P class="p55 ft4">Regeringen konstaterar att medlen till drift, underhåll och reinvesteringar av järnväg behöver öka och ges hög prioritet för att värna nyttan av redan genomförda investeringar. Ökade resurser möjliggör en upprustning av standarden av det befintliga järnvägssystemet och en bibehållen ambition för vägunderhållet i hela landet.</P>
<P class="p36 ft4">Samtidigt är det viktigt att de system som byggs upp är flexibla och kan anpassas med teknik, t.ex. digitalisering, så att man inte bygger in tekniska system som inte går att byta ut då de blir omoderna.</P>
<P class="p55 ft4">Volymen tågtransporter har uppvisat en kraftig ökning sedan 1990- talet. Trafikverket gör bedömningen i sina prognoser för den kommande planperioden att trafiken fortsatt kommer att öka. Även regeringens ambition att främja överflyttning av gods från väg till järnväg kan bidra till ökad trafik. Trafikverket anser att ett högt utnyttjande medför att förslitningen av anläggningen ökar samtidigt som det blir svårare att finna tid i spåren för nödvändigt underhåll. Under senare år har problemen i järnvägssystemet enligt Trafikverket varit påtagliga med återkommande driftstörningar med förseningar som följd.</P>
<P class="p282 ft4">Trafikverket anger i inriktningsunderlaget att järnvägsanläggningen är sliten och har behov av ökat underhåll såväl som reinvesteringar på stora delar samt att merparten av banorna har haft en låg reinvesteringstakt under en lång tid vilket har lett till eftersläpning, främst avseende spår, spårväxlar och broar. Det finns enligt Trafikverket även betydande behov</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<P class="p139 ft4">av åtgärder inom elförsörjning och signalsystem där den åldrande Prop. 2016/17:21 anläggningsmassan skapar problem i form av brist på reservdelar.</P>
<P class="p133 ft4">Trafikverket bedömer att ett antal nya anläggningar tas i bruk under planperioden och ger upphov till utökade drift- och underhållskostnader.</P>
<P class="p28 ft4">Trafikverket beskriver i inriktningsunderlaget att järnvägssystemet är ett komplext system med många och starka beroenden mellan infrastrukturhållare, trafikledning och tågoperatörer. Kapacitetsutnyttjandet inom järnvägen är i dag högt enligt Trafikverket och anläggningarna är känsliga för störningar. Trafikverket anger också att det är svårt och dyrt att komma åt anläggningen för att arbeta förebyggande med underhåll och reinvesteringar, och att det är nödvändigt att skapa mer sammanhållen tid i spåren för att skapa förutsättningar för långsiktiga och hållbara underhållsinsatser.</P>
<P class="p29 ft4">Vidare beskriver Trafikverket i sitt inriktningsunderlag att trafikledning inom järnvägen är en viktig förutsättning för att stödja trafikanter, näringsliv och operatörer under resan genom att övervaka anläggningar, initiera avhjälpande underhåll, leda tågtrafik och tillhandahålla trafikinformation. Trafikverket bedriver ett arbete med att utveckla ett nytt nationellt tågledningssystem för järnväg vilket enligt Trafikverket kommer att införas under planperioden. Trafikverket bedömer att det nya systemet kommer att skapa förutsättningar för effektivare hantering, mer automatisering och ökad leveranssäkerhet i alla delar av landet. Beroende på den förväntade trafikökningen och tillkommande anläggningar uppskattar Trafikverket att kostnaderna för trafikledning under planperioden kommer att öka med ca 14 procent.</P>
<P class="p142 ft4">Regeringen anser att det är av stor vikt att Trafikverket avsätter nödvändig tid i spåren för underhållsåtgärder och att resurserna till drift, underhåll och reinvesteringar ökas för att skapa ett robustare järnvägssystem med ett lägre behov av avhjälpande underhåll till följd av infrastrukturfel. Det innebär att det förebyggande underhållet som genomförs med förutbestämda intervall eller enligt förutbestämda kriterier behöver öka. Det finns även ett stort behov av att genomföra reinvesteringar i järnvägssystemet för att säkerställa funktionen och kunna tillmötesgå nuvarande och framtida transportbehov. Sammantaget ska dessa åtgärder minska de störningar som förekommer i järnvägstrafiken och som medför stora samhällskostnader. För järnvägsinfrastrukturen kompletteras även anslaget med intäkter från banavgifter.</P>
<P class="p283 ft5">Vidmakthållande väg</P>
<P class="p284 ft4">Trafikverket anger i inriktningsunderlaget att grunden för underhåll av vägsystemet är att leverera en god funktion för de transporter som använder vägsystemet. Trafikverket anger även att vägsystemet ska klara av en allt större trafikmängd, bl.a. till följd av befolkningsökningen, med en ökad trängsel i storstäderna. Nya stora komplexa anläggningar med många tekniska installationer har enligt Trafikverket byggts eller är under planering och har medfört en förbättrad kapacitet och framkomlighet men samtidigt kommer att innebära ett ökat underhållsbehov i framtiden. Vidare anger Trafikverket att de tekniska utrustningarna har en relativt kort livslängd, <NOBR>5–20</NOBR> år, och ett flertal anläggningar i storstäderna</P>
<P class="p136 ft4">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<P class="p285 ft4">Prop. 2016/17:21 står inför behov av omfattande resurser för att utbyte av bl.a. styrsystem, nödtelefoni, omställbara skyltar och brandlarmssystem.</P>
<P class="p79 ft4">Trafikverket anger att den stora utmaningen inom vägunderhållet är att hantera den ansamling av underhållsbehov som finns på vägar och konstruktioner byggda under <NOBR>1950-,</NOBR> 60- och <NOBR>70-talen.</NOBR> De har enligt Trafikverket i många delar uppnått sin tekniska livslängd och behöver omfattande underhåll och reinvesteringar för att säkra den framtida funktionen. Trafikverket uppger i inriktningsunderlaget att ett antal stora väganläggningar kommer att tas i bruk under planperioden och generera tillkommande underhållskostnader. Sammantaget med övriga tillkommande anläggningar i vägsystemet bedömer Trafikverket att den tillkommande underhållskostnaden under perioden kommer att öka.</P>
<P class="p179 ft4">Underhållet ska ge en god funktion för de transporter som använder vägsystemet. Vägsystemet ska också klara av en allt större trafikmängd i framför allt storstäderna. Drift och underhåll av vägnätet ska bidra till att skapa goda förutsättningar för näringslivets transporter och främja regional utveckling i hela landet.</P>
<P class="p79 ft4">Förutsättningarna för landsbygdernas vägar är delvis annorlunda än för storstädernas och antalet människor och företag per vägkilometer är förhållandevis lågt. En stor del av vägnätet i landsbygden är de enskilda vägarna. De spelar en stor och viktig roll i vägtransportnätet och utgör kapillärer som ansluter mot de större statliga vägarna. Staten medfinansierar byggande och drift av ca 7 700 mil av det enskilda vägnätet. Regeringen anser att fortsatta satsningar på bärighet och tjälsäkring är angelägna och gör det möjligt att upprätthålla full bärighet året runt på de vägar som bedöms som viktiga för näringslivet. Näringslivet efterfrågar ökad bärighet på vägnätet för att kunna effektivisera transporterna.</P>
<P class="p179 ft4">Det är viktigt att drift- och underhållsverksamheten planeras och utförs så att den aktivt bidrar till att miljökvalitetsmålen nås. Skötsel av befintliga skyddsåtgärder, t.ex. bullerskyddsplank, kan bidra till att säkerställa att deras funktion och prestanda upprätthålls. Möjligheterna att genom ökad satsning på drift och underhåll minska miljöpåverkan från infrastrukturen och därmed bidra till bl.a. ökad hälsa bör tillvaratas.</P>
<P class="p79 ft4">Regeringen bedömer att ökningen av vägunderhållet bör läggas ut jämnt över planperioden men att ökningen av järnvägsunderhållet däremot bör ske genom satsningar på reinvesteringar m.m. tidigt under planperioden.</P>
<P class="p286 ft5">Styrning och uppföljning av drift och underhåll</P>
<P class="p287 ft4">Regeringen anser att det finns ett behov av att klargöra vad de medel som avsätts för drift och underhåll kommer att få för effekter och vilken standard det kommer att ge för olika kategorier av vägar och järnvägar. Detta för att tydliggöra vilka förväntningar hos trafikanter och transportörer som olika vägar och järnvägar ska kunna svara upp mot. Regeringen uppdrog åt Trafikverket i februari 2012 i uppdrag att införa ett ramverk för styrning av drift och underhåll för väg och järnväg (dnr N2012/00699/TE). Syftet med styrramverket har varit att skapa bättre förutsättningar för regeringen och Trafikverket att bedriva en effektiv resursstyrning av drift och underhåll för väg och järnväg. Styrramverket</P>
<P class="p168 ft36">ska skapa förutsättningar för mer underbyggda antaganden om åtgärders</P>
<P class="p22 ft4">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p261 ft4">effekter på transportsystemet, hur prioriteringar av insatser kan ske samt Prop. 2016/17:21 hur en förbättrad och utvecklad återrapportering kan ske. Trafikverket</P>
<P class="p170 ft4">återrapporterade uppdraget i december 2012. En viktig del av styrramverket utgör de s.k. leveranskvaliteterna som beskriver Trafikverkets förmåga att leverera ett tillgängligt och säkert transportsystem som tar hänsyn till miljö och hälsa. Leveranskvaliteterna är Trafikverkets sätt att beskriva transportinfrastrukturens status och utveckling över tid, vilka insatser som är nödvändiga samt vilka effekter som insatserna leder till. Val av metoder, material, tidpunkter m.m. för drift- och underhållsinsatser kan påverka infrastrukturen på olika sätt. Effektsambanden mellan dessa val och de transportpolitiska målen är utgångspunkten och resultatet ligger till grund för kommande beslut av åtgärder.</P>
<P class="p176 ft4">Regeringen uppdrog den 18 december 2014 åt Trafikverket att redogöra för hur genomförandet av styrramverket har fortskridit (dnr N2014/05276/TE). I Trafikverkets återrapportering av uppdraget den 31 mars 2015 redogör Trafikverket för att utvecklingen har skett utifrån målbilden för styrramverket vilket har medfört ett ökat fokus på styrning av drift- och underhållsverksamheten men att fortsatt arbete behövs. En viktig del i detta arbete är utveckling av indikatorer och effektsamband som visar hur Trafikverket med sina åtgärder bidrar till förbättrad måluppfyllelse för leveranskvaliteterna. Utveckling och införande av styrramverket i verksamheten har successivt fortsatt inom Trafikverket och arbetet går i rätt riktning. Regeringen är angelägen om att detta fortsätter i hög takt och fortsätter att följa detta arbete. Regeringens uppdrag om styrramverket har gett upphov till ett utvecklingsarbete inom Trafikverket med att bl.a. ta fram anläggningsregister, underhållssystem, en nationell underhållsplan samt utveckla effektsamband. Enligt regeringen bör detta arbete leda till att Trafikverket stärker sin förmåga till ett effektivt underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet.</P>
<P class="p288 ft19"><SPAN class="ft19">6.5</SPAN><SPAN class="ft20">Särskilda insatser för att förbättra infrastrukturen</SPAN></P>
<P class="p172 ft21"><SPAN class="ft24">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft25">Längre och tyngre tåg</SPAN></P>
<P class="p289 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning</SPAN>: Ett införande av längre och tyngre godståg ger positiva effekter. Förslag på åtgärder som syftar till att möjliggöra att köra längre och tyngre godståg bör utredas vidare i kommande åtgärdsplanering.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p95 ft56">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft36">Regeringen uppdrog 2015 åt</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p95 ft4">Trafikverket att utreda möjligheter att köra längre och/eller tyngre gods-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p95 ft4">tåg (dnr N2015/03436/TIF). Trafikverket har redovisat uppdraget och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p95 ft4">försöksverksamhet med trafik med 730 meter långa godståg har genom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p290 ft4">förts i Sverige.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p95 ft4">Trafikverket redovisar i sin rapport, Möjligheter att köra längre</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p95 ft36">och/eller tyngre godståg, Trafikverket 2015:117, att ökade tåglängder</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p95 ft4">ökar kapaciteten för godstransporter på järnväg, eftersom samma mängd</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p11 ft4">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p3 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<P class="p163 ft4">Prop. 2016/17:21 gods kan transporteras med färre tåg, samt ger lägre transportkostnader. Genom att tillåta längre och tyngre tåg frigörs enligt Trafikverket kapacitet i järnvägsnätet vilket bidrar till bättre punktlighet för både person- och godstrafik. Sänkta kostnader för godstransporter på järnväg, till följd av längre och tyngre tåg, ger enligt Trafikverket också möjligheter till en överflyttning av gods från väg till järnväg. Detta, anger Trafikverket, har positiva effekter i termer av minskade utsläpp och färre olyckor. Trafikverket bedömer att påverkan på underhållsbehovet är liten, men att underhållskostnaden med tyngre tåg kan öka något, dock marginellt i förhållande till nyttan. För längre tåg påverkas inte underhållet enligt Trafikverkets bedömning, men i vissa fall kan längre tåg förbättra möjligheterna till underhållsarbeten eftersom det innebär färre tåg på spåren.</P>
<P class="p240 ft4">Sammantaget gör Trafikverket bedömningen att de sänkta transportkostnader som följer av införandet av tyngre och längre tåg ger en positiv inverkan på funktionsmålet i och med sänkta kostnader för näringslivet. När det gäller hänsynsmålet bidrar tyngre och längre tåg enligt Trafikverket till att minska olyckor samt utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar i det befintliga transportsystemet. Däremot är det enligt Trafikverket osäkert hur åtgärden påverkar landskapsbild och markanvändning. Det finns enligt Trafikverket en risk för att längre tåg upplevs som att buller och vibrationer ökar på vissa känsliga ställen utmed banan.</P>
<P class="p179 ft4">Trafikverket beskriver i underlaget behov av fortsatt utredning och att förslag på åtgärder med kostnadsbedömningar tas fram i samband med åtgärdsplaneringen.</P>
<P class="p154 ft4">I samband med remitteringen av inriktningsunderlaget har en del remissinstanser tagit upp frågan om längre och tyngre tåg. <SPAN class="ft5">LKAB </SPAN>anser att det inte finns någon anledning att dra ut på införandet, utan att</P>
<P class="p291 ft4">Trafikverket bör anta rollen som ”facilitator” och driva på utvecklingen mot högre axellaster. <SPAN class="ft5">Branschföreningen Tågoperatörerna </SPAN>anser att regeringen bör peka ut åtgärder för längre och tyngre tåg i infrastrukturpropositionen. Samtidigt anser Branschföreningen Tågoperatörerna att ett första steg måste vara att återställa bärigheten på de banor som rustats ner, och att axellasten bör höjas från 22,5 ton till 25 ton på godsbanorna. <SPAN class="ft5">Swedtrain </SPAN>anser att en åtgärdsstrategi bör tas fram i syfte att möjliggöra för mer kapacitetsstarka tåg, vidare anför de att den behöver harmonisera med EU:s regelverk och mål. <SPAN class="ft5">Västerås kommun </SPAN>anser att konflikter kan uppkomma i och med den planering som pågår för att kunna köra tyngre fordon på såväl väg som järnväg utan att infrastrukturen har anpassats till att klara dessa belastningar.</P>
<P class="p164 ft4">Regeringen ser längre och tyngre tåg som ett effektivt sätt att stärka järnvägens konkurrenskraft och få mer gods på järnväg. Regeringen anser därför att förslag på åtgärder som syftar till att möjliggöra att köra längre och tyngre godståg bör utredas vidare i kommande åtgärdsplanering.</P>
<P class="p292 ft4">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr32 td48"><SPAN class="p88 ft24">6.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td211"><SPAN class="p177 ft21">Forskning och innovation</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td33"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning</SPAN>: Ett långsiktigt hållbart transportsystem för resor och transporter är avgörande för Sveriges fortsatta ekonomiska utveckling och välstånd. Ett effektivt, tillgängligt transportsystem kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar.</P>
<P class="p294 ft4"><SPAN class="ft38">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Regeringens transportpolitik och politik för forskning och innovation inom området ska bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Innovationer för minskad miljö- och klimatpåverkan är ett område som regeringen vill prioritera inom transportområdet. Forsknings- och innovationsinsatser ska integrera ett jämställdhetsperspektiv samt stödja regeringens mål att transportsystemet ska vara tillgängligt för alla och i hela landet.</P>
<P class="p29 ft4">Regeringen uppdrog den 7 maj 2015 åt Trafikverket att i samverkan med övriga transportmyndigheter inkomma med en samlad analys om forskning och innovation inom transportområdet (dnr N2015/03927/TS). Uppdraget redovisades den 25 september 2015 (dnr N2015/06853/TS). Trafikanalys har ombetts bistå Regeringskansliet i bedömningen av Trafikverkets underlag och inkom med en bedömning i oktober 2015. Dessutom genomfördes en hearing om forsknings- och innovationsfrågorna i oktober 2015 där ett trettiotal aktörer medverkade. Vidare uppdrog regeringen den 11 februari 2016 åt Trafikverket att redovisa ett fördjupat inriktningsunderlag angående trimning och effektivisering och miljöinvesteringar samt forskning och innovation (dnr N2016/01186/TIF). Trafikverket redovisade uppdraget den 15 april 2016 (dnr N2016/02850/TIF).</P>
<P class="p295 ft59"><SPAN class="ft44">Enligt </SPAN>Verket för innovationssystem (Vinnova) <SPAN class="ft44">behöver transportforskningen på universiteten stärkas. Enligt Vinnova har den behovsmotiverade samverkansforskningen minskat över tiden i jämförelse med de s.k. basanslagen. Som Vinnova ser det har transportområdet därför svårt att konkurrera vetenskapligt med andra mer traditionella forskningsområden. </SPAN>Kungl. Tekniska högskolan (KTH) <SPAN class="ft44">och </SPAN>Chalmers tekniska högskola <SPAN class="ft44">poängterar vikten av gemensam kunskapsöverföring och att få med forskning i högskoleutbildningarna. </SPAN>Branschorganisationen Tågoperatörerna<SPAN class="ft44">, </SPAN>Näringslivets transportråd <SPAN class="ft44">och </SPAN>Stora Enso AB <SPAN class="ft44">framhåller vikten av att investera i forskning och innovation medan </SPAN>AB Volvo <SPAN class="ft44">anser att det viktigaste är att universitet och högskolor utbildar framtida medarbetare. </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting <SPAN class="ft44">påtalar att utvecklingen av exempelvis självkörande bilar går mycket fort och att detta kommer att ställa nya krav på planering och drift av infrastruktur samt att nuvarande trafiklagstiftning kommer att behöva förändras. Även AB Volvo poängterar att infrastrukturen måste förberedas för smarta lösningar inom kommunikationsområdet. </SPAN>SSAB <SPAN class="ft44">framhåller digitalisering, datahantering samt utveckling och implementering av ny teknik. Näringslivets transportråd m.fl. anser att nya lösningar ska testas genom utvecklingsinsatser och demonstrationsprojekt. </SPAN>PostNord Sverige AB <SPAN class="ft44">framhåller att det är av yttersta vikt att utveckla och testa tekniska lösningar som kan minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken. </SPAN>Trafikanalys <SPAN class="ft44">anser att forsk-</SPAN></P>
<P class="p296 ft36">ningen tydligare bör fokusera på en ökad förståelse för transporter i stä-</P>
<P class="p219 ft4">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p137 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">der, att forskning kring cykelfrågor behöver utvecklas ytterligare samt att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">kopplingen till hälsa och stadsplanering bör tydliggöras. <SPAN class="ft5">Statens väg- och</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft57">transportforskningsinstitut<SPAN class="ft36">, </SPAN>Transportgruppen <SPAN class="ft36">och </SPAN>Trivector <SPAN class="ft36">identifierar</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">behovet av tvärvetenskaplig forskning som omfattar en individs besluts-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">fattande och agerande.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p10 ft4">Forskning och innovation inom transportområdet bedrivs av olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">aktörer och med finansiering från olika källor. De medel som avsätts för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">forskning och innovation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">belastar dels anslaget för utveckling, dels anslaget för vidmakthållande.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Regeringen har vidgat Trafikverkets uppdrag genom instruktions-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ändringar vad gäller forskning och innovation.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p10 ft4">Den snabba tekniska utvecklingen och globaliseringen skapar möjlig-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">heter till bättre optimering av resor och transporter. Ny kunskap behövs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">bl.a. för att ta till vara nya möjligheter, och för att Sverige ska bli ett av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">världens första fossilfria välfärdsländer. Sverige har världsledande före-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">tag inom transport- och telekomsektorn, vilket skapar goda förutsätt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ningar att ta en ledande internationell roll inom områden som stärker</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">Sverige industriellt samtidigt som vårt transportsystem förbättras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Sverige har också framgångsrika universitet och högskolor samt en väl</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">utvecklad tradition av samverkan mellan näringsliv, myndigheter och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">akademi. Därför behövs fortsatt samordning och samarbete för att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Sverige effektivt ska ta vara på de möjligheter transportsektorn står inför.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Volymen för godstransporter ökar, samtidigt som krav på snabba och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">tillförlitliga transportlösningar kräver nya system och lösningar, där s.k.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">funktionella noder med effektiva anslutningar och terminaler är en viktig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">del. Sjöfarten behöver bättre integreras i samhällsplaneringen inte minst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">för att klara omställningen inom transportsystemet. Det är viktigt att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Sverige är delaktigt i luftfartens internationella program för att stärka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">utvecklingen för kostnadseffektiva miljöinsatser inom flyget. Vägtrafiken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">står inför flera utmaningar, bl.a. att minska beroendet av fossila driv-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">medel och att bidra till hållbarhet och säker tillgänglighet i attraktiva</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">städer. Det behövs därför nya, kostnadseffektiva och smarta metoder för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">underhåll av infrastruktur.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Järnvägstransporterna har en central roll i transportsystemet med ökade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">krav på klimatneutrala transporter. Städerna förtätas och trängseln ökar,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">samtidigt som möjligheterna att upprätthålla god tillgänglighet på lands-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">bygden minskar. För att kunna möta utmaningarna inom transport-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">systemet behövs en satsning på forskning och innovation. Forskningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">bör ha ett trafikslagsövergripande perspektiv och sträva efter att tillfreds-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ställa de behov som medborgare och näringsliv har.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Automatisering, utveckling av alternativa bränslen, digitalisering av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">resor och transporter samt multimodala transportlösningar kan möjlig-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">göra effektivare och säkrare användning av infrastrukturen. Det bidrar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">dessutom till uppfyllelsen av de transportpolitiska målen genom förbätt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">rad tillgänglighet, säkerhet och miljö. Samtidigt ställer den tekniska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">utvecklingen av automatisering och digitalisering krav på ny kunskap om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">systemsäkerhet, skydd mot dataintrång och anpassning av befintliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">regelverk. Framtidens transportsystem kommer att kräva mer interaktion</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">mellan trafik och infrastruktur, där fordon och infrastruktur är uppkopp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">lade mot varandra. Därför behövs nya lösningar för att säkerställa att god</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td24"><SPAN class="p138 ft4">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td150"><SPAN class="p3 ft4">infrastruktur i ett fossilfritt samhälle kan uppnås. Svensk kompetens</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p139 ft4">inom bl.a. ITS och elektrifiering av vägar kan skapa nya möjligheter till Prop. 2016/17:21 ett hållbart transportsystem samt nya arbetstillfällen. Test- och demonstrationsmiljöer för nya infrastrukturlösningar behövs för att</P>
<P class="p198 ft4">kunna pröva framtidens transport- och samarbetsformer.</P>
<P class="p28 ft4">Sveriges medverkan och engagemang i EU:s ramprogram för forskning och innovation samt potentiella synergier med nationella satsningar är viktigt i syfte att ta hem kunskap och även sprida svensk kunskap internationellt.</P>
<P class="p297 ft21"><SPAN class="ft24">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft25">Nordiskt och övrigt internationellt arbete och samarbete</SPAN></P>
<P class="p298 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning</SPAN>: Det är angeläget att intensifiera samarbetet om transporter med de nordiska grannländerna och övriga länder runt Östersjön samt inom EU i sin helhet för att öka transporteffektiviteten och utveckla den gränsregionala tillgängligheten.</P>
<P class="p299 ft4"><SPAN class="ft38">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Sverige ska vara en utåtriktad och god samarbetspartner samt föra en god kommunikation med sina grannländer. Sverige ska främja strategisk och smidig planering av gränsöverskridande infrastrukturåtgärder och ha ett väl fungerande informationsutbyte om planerade infrastrukturåtgärder med övriga nordiska länder. Enligt regeringens mening bör utvecklingen av gränsöverskridande transportinfrastruktur främja både person- och godstransporter och alla trafikslag, och ingå i den löpande dialogen mellan ländernas regeringar samt i det fortsatta myndighetssamarbetet. Det ska finnas ett samarbete mellan länderna i fråga om infrastrukturplanering, som hela tiden kan utvecklas. Själva planerna är dock fortsatt en nationell angelägenhet.</P>
<P class="p142 ft4">Trafikverket bedömer i inriktningsunderlaget att det är viktigt med samverkan inom ramen för EU, bl.a. det transeuropeiska transportnätet <NOBR>TEN-T,</NOBR> för att det ska gå att förutse vilka utvecklingsbehov som kan uppstå i framtiden. Trafikverket anger i inriktningsunderlaget att <NOBR>TEN-T</NOBR> bör beaktas i kommande nationell plan bl.a. avseende åtgärder för att möjliggöra trafik med längre godståg med högre hastighet, åtgärder för alternativa drivmedel inom väg, sjöfart och flyg samt tillgång till säkra rastplatser på motorvägar.</P>
<P class="p29 ft4">Trafikverket hänvisar vidare till att verket, i samarbete med aktörer från Finland, Norge och Ryssland, har reviderat det gemensamma underlaget ”Joint Barents Transport Plan” under 2015. I dokumentet pekas gränsöverskridande korridorer ut där gemensamma och samordnade insatser bör göras för att sammantaget förbättra transportsystemet i regionen. Trafikverket har därutöver identifierat ett antal områden där det finns gemensamma behov av att utveckla den gränsöverskridande infrastrukturen tillsammans med såväl Norge och Finland som Danmark.</P>
<P class="p300 ft4">Ytterligare samarbete sker inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen, den s.k. Östersjöstrategin, som tillkom 2009 på svenskt initiativ. Strategin innebär samarbete mellan de åtta medlemsstaterna runt Östersjön inom tre pelare: Rädda havsmiljön, Sammanlänka regionen</P>
<P class="p162 ft4">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p137 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">och Öka välståndet. De tre politikområdena Transport, Ship och Safe har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">direkt bäring på transporter och infrastruktur. För politikområdet Trans-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">port har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tillsammans med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Litauens transport- och kommunikationsdepartement ansvar för att sam-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ordna och driva samarbetet enligt en fastställd handlingsplan som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">Sverige har varit drivande i att uppdatera det senaste året. Den nya hand-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">lingsplanen har särskilt tagit sikte på att uppdatera samordning och sam-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">arbete med genomförandet av de <NOBR>TEN-T-korridorer</NOBR> som berör Östersjö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">regionen, grannlandssamarbete och åtgärder för smarta och hållbara</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">transportlösningar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Trafikverket anger i inriktningsunderlaget att kontaktnätet mellan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">medlemsstater behöver vidareutvecklas samt att ett ökat och fördjupat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">samarbete med Estland, Lettland och Litauen är angeläget. Trafikverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">bedömer att verket kan bidra till samordning och samarbete i nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">och regionala utvecklingsstrategier genom att se till att Trafikverkets mål</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">är anpassade efter målen i strategin. Strategin förväntas enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Trafikverket också bli alltmer integrerad i Trafikverkets arbete.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">Trafikverket anger i inriktningsunderlaget att utmaningarna i Östersjö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">regionen kan mötas genom olika slags samverkan, bl.a. för att sprida</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">goda erfarenheter i regionen men också genom en samordnad prioritering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">av åtgärder inom transportområdet. Vidare anser Trafikverket att arbetet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">med strategin kan bidra till att uppfylla Trafikverkets interna mål och till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">att genomföra relevant lagstiftning och politik såväl nationellt som inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">EU.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Flera remissinstanser har påpekat betydelsen av internationell sam-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">verkan och att det internationella perspektivet integreras i den svenska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft36">infrastrukturplaneringen. Flera remissinstanser poängterar specifikt att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4"><NOBR>TEN-T</NOBR> och det europeiska perspektivet behöver integreras bättre i plane-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">ringen och att man borde fokusera mer på de stomnätskorridorer som har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">pekats ut. <SPAN class="ft5">Västra Götalandsregionen </SPAN>framhåller att samverkan inom EU</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">är viktigt för att lyfta fram utvecklingsbehov och att det är positivt att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Trafikverket fått i uppdrag att redovisa ett internationellt perspektiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft60">gällande gränsöverskridande transporter. <SPAN class="ft58">Länsstyrelsen i Västernorrlands</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft5">län, Landskrona kommun <SPAN class="ft4">och </SPAN>Malmö kommun <SPAN class="ft4">framhåller betydelsen av</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">samplanering av transportinfrastrukturen kring Östersjön. <SPAN class="ft5">Mälardals-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">rådet </SPAN>anser att för att uppnå de transportpolitiska målen krävs att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">Sveriges infrastruktur sätts in i ett internationellt och globalt samman-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">hang och inte ses som ett avgränsat system. Några av remissinstanserna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">framhåller att regeringen bör arbeta för en ökad samordning mellan de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">skandinaviska ländernas nationella planer för investeringar i infra-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft59"><SPAN class="ft44">struktur. </SPAN>Näringslivets transportråd<SPAN class="ft44">, </SPAN>Södra Skogsägarna <SPAN class="ft44">och </SPAN>Stora Enso</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">AB </SPAN>framhåller att samverkan är viktigt i anslutning till gemensamma</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">korridorprojekt, administrativa harmoniseringar och standardkrav och att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">en bättre hänsyn bl.a. bör tas till internationella kopplingar, noder och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">flöden.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p10 ft4">Ett exempel på främjande av strategisk och smidig planering av gräns-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">överskridande infrastrukturåtgärder skulle kunna vara en utveckling av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td150"><SPAN class="p3 ft4">gemensamma prognosmodeller. I dag utvecklar och förvaltar de nordiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige var för sig nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td150"><SPAN class="p3 ft4">prognosmodeller för persontrafik respektive godstransporter. En bety-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td24"><SPAN class="p138 ft4">62</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td150"><SPAN class="p3 ft4">dande del av respektive lands resande- och transportmängder utgörs av</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p261 ft4">gränsöverskridande trafik varför det finns uppenbara synergieffekter av Prop. 2016/17:21 att arbeta tillsammans kring prognostisering av denna.</P>
<P class="p175 ft4">Utvecklingen av transportsystemet har traditionellt sett haft ett nationellt fokus vad avser såväl infrastrukturplanering som användande samt reglering av systemet. Hela Sverige är dock beroende av fungerande transporter till och från Europa. Det gränsregionala perspektivet och internationella samarbetet mellan länder kan stärkas ännu mer, inte minst vad gäller gemensamma, gränsöverskridande satsningar. Nordiska såväl som europeiska transportsystem behöver fortsätta att utvecklas och stärkas. I det sammanhanget erbjuder det transeuropeiska nätverket för transporter <NOBR>TEN-T</NOBR> och Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) viktiga verktyg för utvecklingen av gränsöverskridande infrastruktur.</P>
<P class="p176 ft4">En ytterligare betydelsefull faktor för att utveckla Östersjöregionens transportsystem är att förbättra samordningen av planeringsprocesser inom regionen och att ge nationella strategiska planerare och beslutsfattare ökade möjligheter att mötas och lära av varandra. På så sätt kan en gemensam bild skapas av framtida utmaningar inom transportsystemet.</P>
<P class="p270 ft4">Östersjöstrategin och <NOBR>TEN-T:s</NOBR> stomnätskorridorer överlappar i flera fall i sina fokusområden och har gemensamma mål och prioriteringar. Dessa behöver därför koordineras för att undvika dubbelarbete och för att hitta synergier för större mervärde.</P>
<P class="p175 ft4">Regeringen avser att aktivt bidra i genomförandet av korridorerna och spridningen av innovativa, hållbara lösningar i korridoren. Det är viktigt att Sverige arbetar strategiskt med CEF för medfinansiering av angelägna investeringar.</P>
<P class="p175 ft4">Internationella bilaterala samarbeten inom transportsektorn med andra länder kan bidra till värdefullt kunskaps- och erfarenhetsutbyte där Sverige kan hämta hem kompetens och nya lösningar. Utfallet av dessa samarbeten ges största möjliga potential genom ett systematiskt och långsiktigt arbete. Exportfrämjande insatser och samarbeten kan också vara förutsättningar för svenska företags exportmöjligheter till vissa marknader och leda till ett ökat utbyte för den privata sektorn. De överenskommelser om samarbeten som Sverige ingår inom transport- och infrastrukturområdet bör inkludera exportfrämjande samt främjande av forskning och innovation.</P>
<P class="p301 ft21"><SPAN class="ft24">6.5.4</SPAN><SPAN class="ft25">Stadsmiljöavtal</SPAN></P>
<P class="p289 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning</SPAN>: Med stadsmiljöavtalen skapas förutsättningar för effektivare kollektivtrafik och för att främja hållbara stadsmiljöer, och satsningen på stadsmiljöavtal bör därför förlängas efter 2018.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p95 ft38">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft4">: För att bidra till hållbara</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p95 ft4">transporter i städer berörs även den kommande planperioden av s.k.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p95 ft4">stadsmiljöavtal. Tidigare satsning utökas under 2017 med 250 miljoner</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td108"><SPAN class="p95 ft36">kronor och under 2018 med 500 miljoner kronor. Satsningen på stads-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p95 ft4">miljöavtal bör därefter förlängas. Omfattning på den fortsatta satsningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td108"><SPAN class="p95 ft4">avgörs under den kommande åtgärdsplaneringen. Det innebär att</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td108"><SPAN class="p95 ft4">regeringen ger stöd till kommuner och landsting för investeringar i</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td83"><SPAN class="p11 ft4">63</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p163 ft4">Prop. 2016/17:21 anläggningar för lokal och regional kollektivtrafik respektive i anläggningar för nya transportlösningar för lokal och regional kollektivtrafik. Det gäller t.ex. vägar och gator, spår, kajer, hållplatser och liknande. Investeringar som leder till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser kan bidra till att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö uppnås. Stödet främjar innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik.</P>
<P class="p179 ft4">Brist på byggbar mark är ett problem för bostadsbyggandet. Väl utbyggd kollektivtrafik är ett sätt att öppna upp för nya områden och för fler bostäder. Nya bostadsområden kan byggas tack vare att marken blir mer attraktiv, och de som flyttar in behöver inte vara beroende av bilen.</P>
<P class="p79 ft4">Med stadsmiljöavtalen skapas effektivare kollektivtrafik och goda stadsmiljöer. I en tid där Sveriges städer växer snabbare än någonsin är det viktiga och nödvändiga investeringar som samtidigt ska bidra till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det bidrar till att göra Sverige till ett hållbart samhälle – både miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Utöver stöd till investeringar i anläggningar för kollektivtrafik och i anläggningar för nya transportlösningar för kollektivtrafik som satsningen hittills har omfattat ska stadsmiljöavtalen från och med 2017 även omfatta insatser för ökat cyklande.</P>
<P class="p302 ft21"><SPAN class="ft24">6.5.5</SPAN><SPAN class="ft25">Planeringsram för vissa väg- och järnvägsinvesteringar</SPAN></P>
<P class="p303 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens förslag</SPAN>: Planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter, ska uppgå till 52 miljarder kronor för perioden <NOBR>2010–2029.</NOBR></P>
<P class="p304 ft38">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">I den nuvarande nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">2014–2025</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> ingår ett antal väg- och järnvägsinvesteringar vars kostnader helt eller delvis kommer att finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter. För att finansiera anskaffningen av dessa objekt bör, i enlighet med de principer som uttrycks i propositionerna Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/2009:35) och Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25) lån få tas upp i Riksgäldskontoret. Lån får endast tas upp för den del av objekten där kapitalkostnaderna (räntor och amorteringar) ska finansieras med inkomster från infrastrukturavgifter eller trängselskatt. De väg- och järnvägsinvesteringar där avtal om denna typ av medfinansiering finns är de objekt i Stockholms län som enligt Stockholmsöverenskommelsen delvis ska finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter (inklusive Förbifart Stockholm), de objekt i Västra Götalands län som ingår i Västsvenska paketet och som delvis ska finansieras med trängselskatt (inklusive Marieholmstunneln och Västlänken) samt broar över Sundsvallsfjärden på väg E4 och över Motalaviken på riksväg 50 som delvis ska finansieras med infrastrukturavgifter. Regeringen bedömer att</SPAN></P>
<P class="p305 ft4">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p139 ft4">investeringskostnaden för dessa objekt, för de delar vars kapitalkostnader Prop. 2016/17:21 finansieras med inkomster från trängselskatt eller avgifter, under peri-</P>
<P class="p133 ft4">oden <NOBR>2010–2029</NOBR> totalt kommer att uppgå till 52 miljarder kronor i 2017 års prisnivå. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner detta belopp som en planeringsram för de ovan nämnda projekten. Denna planeringsram utgör ett komplement till den statliga ekonomiska ramen för infrastrukturåtgärder på 622,5 miljarder kronor för perioden <NOBR>2018–2029,</NOBR> i 2017 års prisnivå, som regeringen föreslår i denna proposition.</P>
<P class="p134 ft21"><SPAN class="ft24">6.5.6</SPAN><SPAN class="ft25">Produktivitet i anläggningsbranschen</SPAN></P>
<P class="p306 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning</SPAN>: Det är av stor vikt att de medel staten tilldelar infrastrukturområdet används effektivt och på bästa sätt. Arbetet med att verka för ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen bör drivas vidare.</P>
<P class="p307 ft38">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen är en av förutsättningarna för att uppnå så stor måluppfyllelse som möjligt för de medel som investeras. Staten ska ta det samlade ansvaret för kontroll och utförande vid underhållet av de svenska järnvägarna. Under de senaste åren har Trafikverket och aktörerna i branschen bedrivit ett intensivt arbete med ökad produktivitet i anläggningsbranschen. Trafikverket anpassar sin organisation och sitt interna arbetssätt för att främja en ökad produktivitet. Ett exempel på detta är arbetet med projektet Renodlad beställare där Trafikverket utvecklar sin roll och sitt agerande som beställare.</SPAN></P>
<P class="p29 ft4">Samverkan med branschen är en mycket viktig del i arbetet för att ge möjlighet att nå målen om en ökad produktivitet. En viktig komponent i produktivitetsarbetet är att främja ökad innovation, vilket både kan öka produktiviteten på sikt och göra enskilda byggprojekt billigare genom innovativa lösningar.</P>
<P class="p30 ft4">I Trafikverkets årsredovisning för 2015 bedömer Trafikverket att produktivitetsarbetet redan har gett resultat och Trafikanalys rapport där myndigheten följer Trafikverkets produktivitetsarbete på uppdrag av regeringen visar också att Trafikverket är på rätt väg i de satsningar som görs (dnr N2015/03115/TIF). Förändringsarbetet har nu gått in mer i det löpande arbetet, men det är viktigt att fortsätta på den inslagna vägen med det ambitiösa arbete som bedrivs.</P>
<P class="p30 ft4">Det är svårt att mäta produktivitetsutvecklingen. Regeringen har i förordningen (2010:185) om instruktion för Trafikverket gett myndigheten i uppdrag att årligen redovisa produktiviteten inom det egna ansvarsområdet. Uppföljningen kan förbättras. Regeringen bedömer att Trafikverkets arbete med ökad mätbarhet successivt kommer att leda till en förbättrad uppföljning inom området. Tack vare de effektiviseringar som produktivitetsarbetet bedöms ge, är ambitionen att fler åtgärder ska kunna genomföras inom den ekonomiska ramen och att man därmed får mer infrastruktur för pengarna. Även Trafikverkets arbete med att öka kunskapen om infrastrukturanläggningarnas status bör bidra till förbättrad produktivitet.</P>
<P class="p308 ft4">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p53 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p33 ft4">66</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft21"><SPAN class="ft24">6.5.7</SPAN><SPAN class="ft25">Stärk sjöfartens betydelse för inrikes transporter</SPAN></P>
<P class="p309 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning</SPAN>: Sjöfarten har en viktig roll i det svenska transportsystemet, inte minst för de svenska exportnäringarna. Överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart bör främjas.</P>
<P class="p310 ft38">Trafikverkets inriktningsunderlag: <SPAN class="ft4">Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft38">Remissinstanserna</SPAN>: Många remissinstanser, exempelvis <SPAN class="ft5">Sveriges hamnar</SPAN>, <SPAN class="ft5">Skogsindustrierna </SPAN>och <SPAN class="ft5">Stora Enso AB</SPAN>, anser att det är positivt att sjöfarten lyfts fram i inriktningsunderlaget och att det utgör ett effektivt sätt att transportera gods eftersom sjöfart har låga underhållskostnader och är bra ur ett klimatperspektiv.</P>
<P class="p55 ft4">Ett stort antal remissinstanser, däribland <SPAN class="ft5">Statens väg- och transportforskningsinstitut</SPAN>, <SPAN class="ft5">Sjöfartsverket</SPAN>, <SPAN class="ft5">Sveriges hamnar </SPAN>samt <SPAN class="ft5">Sveriges Kommuner och Landsting</SPAN>, framhåller potentialen i att möjliggöra en överflyttning från landtransporter till sjöfart. <SPAN class="ft5">Trafikanalys </SPAN>anser att, där sjöfart är mer effektivt och sparar samhällets resurser, bör överflyttning från mer resurskrävande landtransporter till sjöfart underlättas. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft5">Stockholms Handelskammare</SPAN>, <SPAN class="ft5">Svensk Sjöfart </SPAN>och</P>
<P class="p311 ft4"><SPAN class="ft5">Mälarhamnar</SPAN>, efterfrågar tydligare mål för hur sjöfarten kan utnyttjas mer.</P>
<P class="p312 ft4">Några remissinstanser, t.ex. <SPAN class="ft5">Sjöfartsverket </SPAN>samt <SPAN class="ft5">Sveriges Kommuner och Landsting</SPAN>, instämmer med Trafikverket avseende möjligheterna att utveckla kustsjöfartens och inlandssjöfartens transportlösningar. De menar bl.a. att kustsjöfarten och inlandssjöfarten har en stor potential att minska belastningen på väg- och järnvägsnätet.</P>
<P class="p36 ft4"><SPAN class="ft38">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Regeringen har som ambition att främja överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart.</P>
<P class="p55 ft4">Trafikverket anser att åtgärder krävs för att stärka alla trafikslag, inte minst sjöfartens möjligheter för inrikes transporter. Sjöfart, inklusive kustsjöfart, har enligt Trafikverket förutsättningar att kunna spela en ännu större roll för godstransporter och vara ett reellt alternativ till långa och omfattande godstransporter på land. Trafikverket anger i inriktningsunderlaget att effektiv logistik och pålitliga transportinfrastrukturflöden är viktiga förutsättningar för näringslivets konkurrenskraft. För att åstadkomma detta kan både incitament och vissa infrastrukturåtgärder i anslutning till hamnarna behövas, men det behövs enligt Trafikverket ökad kunskap om sådana åtgärders potential. En ofta återkommande fråga är enligt Trafikverket hur sjöfarten skulle kunna bidra till att avlasta transportsystemet på land från främst godstransporter, inte minst för de tunga transportstråken till och från hamnarna i södra och västra Sverige. Trafikverket anser att sjötransporter exempelvis är intressanta för lågvärdigt gods som tillåter en längre transporttid och högvärdigt gods med stabila varuflöden. En avgörande orsak till att en överflyttning inte sker bedöms av Trafikverket vara den större flexibiliteten och de konkurrenskraftiga transportkostnaderna för transporter på land. Det behövs också enligt Trafikverket en kritisk massa för att komma över den tröskel som det innebär att bygga nya sjökoncept. Trafikverket anger i inriktningsunderlaget att den totala kostnaden som omfattar hela produktions- och</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p244 ft4">distributionsprocessen avgör tillsammans med trögheter och inte minst Prop. 2016/17:21 beteenderelaterade aspekter vilka transportlösningar som väljs.</P>
<P class="p245 ft4">Trafikverket bedömer att om den ekonomiska tröskeln kan sänkas och andra beteenderelaterade aspekter förbättras så kan bättre förutsättningar skapas för sjöfarten att ha en mer utvecklad roll i framtidens transportsystem vilket kommer att ge fördelar för alla inblandade parter samt öka kapaciteten i systemet.</P>
<P class="p190 ft4">Regeringen uppdrog den 25 februari 2016 åt Sjöfartsverket att, i nära samarbete med Trafikverket, analysera utvecklingspotentialen för inlandssjöfarten och kustsjöfarten i Sverige (dnr N2016/01639/MRT). I uppdraget ingår att identifiera eventuella hinder mot en utveckling samt vid behov föreslå åtgärder i syfte att främja förutsättningarna för sjöfartens gods- och persontransporter. Det handlar i huvudsak om att analysera och föreslå åtgärder avseende regelverk och branschnormer. Inom ramen för uppdraget ska kustsjöfarten i första hand ses som trafik mellan nationella hamnar i Sverige. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2016.</P>
<P class="p313 ft21"><SPAN class="ft24">6.5.8</SPAN><SPAN class="ft25">Statens ansvar och roll som stödgivare till ickestatliga flygplatser</SPAN></P>
<P class="p314 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning: </SPAN>De statliga bidragen till icke statliga flygplatser är betydelsefulla för finansieringen av driften vid de icke statliga flygplatserna.</P>
<P class="p315 ft4"><SPAN class="ft38">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: De icke statliga flygplatserna har en viktig roll att spela för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet vid sidan av det statliga basutbudet av flygplatser. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> antog i april 2014 nya riktlinjer för statsstöd till flygplatser och flygbolag. Riktlinjerna begränsar möjligheterna och formerna för offentliga finansiella stöd till flygplatser och flygbolag, inte bara i Sverige utan i hela EU. I Sverige har regeringen valt att tillämpa EU:s regler om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI – Services of General Economic Interest). Staten ger med de utgångspunkterna bidrag för driften vid icke statliga flygplatser enligt förordning (2006:1577) om statsbidrag för icke statliga flygplatser. Bidraget får enligt förordningen endast lämnas för flygplatser där det utförs flygtrafik som omfattas av allmän trafikplikt enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen. De statliga bidragen till ickestatliga flygplatser är därför betydelsefulla för finansieringen av driften vid dessa flygplatser. Stödet bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna ges för en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. I övrigt kan de aktörer med regionalt utvecklingsansvar i respektive län, inom ramen för länsplanerna för regional transportinfrastruktur, besluta om bidrag för icke statliga flygplatser som bedöms strategiskt viktiga för regionen.</P>
<P class="p316 ft4">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p163 ft4">Prop. 2016/17:21 Ett flertal remissinstanser påtalar att inrikesflygets betydelse för att tillgodose en god tillgänglighet i mindre urbaniserade delar av landet bör framhållas tydligare i inriktningsunderlaget. <SPAN class="ft5">Svenskt flyg </SPAN>anser att Trafikverket missar att värdera flygets förmåga och betydelse för ett väl fungerade transportsystem. Flyget är enligt Svenskt flyg en del av kollektivtrafiken. <SPAN class="ft5">Svenska Flygbranschen </SPAN>framhåller att det i många fall är mycket dyrt att investera i infrastruktur i glesbefolkade områden och att flygtrafiken därför bör ses som ett kostnadseffektivt alternativ på dessa platser. Svenska Flygbranschen anser vidare att flygets förmåga och betydelse för ett välfungerande transportsystem inte har värderats tillräckligt och att ett bättre utnyttjande av inrikesflyget ligger i linje med Trafikverkets förslag om att viss infrastruktur skulle kunna avvecklas för att i stället ersättas med annat transportsätt till en lägre samhällskostnad. <SPAN class="ft5">Region Värmland </SPAN>betonar att det statliga anslaget för att upprätthålla flygplatser och trafikering är viktigt. <SPAN class="ft5">PostNord Sverige AB </SPAN>framhåller att för deras verksamhet är det av största vikt att det finns rätt antal flygplatser som täcker verksamhetens behov, men även att tillgängligheten till och från flygplatserna fungerar. <SPAN class="ft5">Stockholms Handelskammare </SPAN>anser att inriktningsunderlaget borde ha en tydligare målsättning för hur luftvägar ska kunna utnyttjas bättre och att det bör kopplas till konkreta förslag på åtgärder såsom utveckling av anslutande landinfrastruktur till flygplatser. I motsats till Trafikverket som i inriktningsunderlaget hävdar att flygets kapacitet under överskådlig tid är tillräcklig anser <SPAN class="ft5">Trafikanalys </SPAN>och <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>att det, mot bakgrund av den förväntade tillväxten i utrikestrafiken och utrikestrafikens koncentration till Arlanda flygplats, finns anledning att tro att kapacitetsbrist kommer att uppstå där på sikt.</P>
<P class="p317 ft4">Regeringskansliet arbetar med att ta fram en svensk flygstrategi där bl.a. förutsättningarna för och betydelsen av de icke statliga flygplatserna behandlas. Trafikverket bedömer att luftfartens främsta bidrag i transportsystemet är att kunna transportera passagerare och frakt snabbt och över långa distanser samt att detta inte kommer att förändras under inriktningsperioden. Tillgång till välfungerande flygförbindelser är viktigt för en grundläggande tillgänglighet till områden där alternativa transportsätt med realistiska restider saknas. De större passagerarvolymerna i Sverige koncentreras i viss mån till storstäderna i södra halvan av landet och till större kuststäder i norra halvan av landet. Detta följer den allmänna urbanisering som skett och bedöms komma att fortsätta ske i stora delar av landet. Passagerarvolymerna bedöms även vara fortsatt stabila för huvuddelen av de mindre regionala flygplatserna, på grund av deras geografiska position och avsaknaden av realistiska transportalternativ.</P>
<P class="p274 ft21"><SPAN class="ft24">6.5.9</SPAN><SPAN class="ft25">Länsplaner för regional transportinfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p303 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens förslag: </SPAN>Riksdagen bemyndigar regeringen att efter åtgärdsplaneringen slutligt besluta om fördelningen av medel mellan nationell plan och länsplaner.</P>
<P class="p318 ft4">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p276 ft4"><SPAN class="ft38">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Utöver den nationella planen finns 21 länsplaner för regional transportinfrastruktur som upprättas av aktörer med regionalt utvecklingsansvar (länsplaneupprättare) i respektive län. De regionalt utvecklingsansvariga aktörerna i respektive län har i sin egenskap som ansvariga för att upprätta och fastställa planer för regional transportinfrastruktur (länsplanerna) en central roll i arbetet med transportsystemet. Förutom ansvaret för länsplanerna ansvarar de för att ta fram samlade strategier för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Länsplanerna domineras av åtgärder på statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet men kan även innehålla samfinansiering av åtgärder i nationell plan, exempelvis järnväg, liksom medfinansiering av regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Från länsplanerna kan statlig medfinansiering av kommunala åtgärder ske, t.ex. trafiksäkerhets- och miljöåtgärder samt kommunala gång- och cykelvägar. En god samordning mellan länsplaner och den nationella planen är i många fall avgörande för att den samlade nyttan av åtgärderna ska bli så stor som möjligt.</P>
<P class="p319 ft4">Regeringen avser att återkomma i direktiven för den kommande åtgärdsplaneringen med preliminära länsramar.</P>
<P class="p276 ft4">Många av de regionala aktörer som har yttrat sig över Trafikverkets inriktningsunderlag, samt vissa andra instanser, anser att anslagen behöver höjas för länsplanerna. Som skäl för utökade medel för länsplanerna anges främst att inriktningsunderlaget lyfter behov av satsningar på kollektivtrafik, gång och cykling, åtgärder som ofta hanteras av de regionala aktörerna. Därutöver tar flera remissinstanser upp behovet av steg 1- och <NOBR>2-åtgärder</NOBR> som ett skäl för utökade medel för länsplanerna.</P>
<P class="p233 ft4"><SPAN class="ft5">Region Värmland </SPAN>anser att medel bör tillföras länsplanerna för att kunna utveckla järnvägar som är av betydelse för regionen om det finns risk för att lågtrafikerade banor och vägar behöver nedprioriteras.</P>
<P class="p320 ft5">Regionförbundet i Kalmar län <SPAN class="ft4">och </SPAN>Region Jönköpings län <SPAN class="ft4">anser att regionerna bör få ett samlat ansvar för de statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet och de järnvägar som är av betydelse för regionen. </SPAN>Region Skåne <SPAN class="ft4">ser i huvudsak positivt på samfinansiering av nationell infrastruktur genom medel från den regionala planen, och den samverkan mellan planerna som detta inneburit, även om det har medfört att utrymmet för insatser i den regionala infrastrukturen urholkats. Andra remissinstanser, bl.a. </SPAN>Mälardalsrådet <SPAN class="ft4">och </SPAN>Region Kronoberg<SPAN class="ft4">, betonar att de regionala planerna först och främst ska användas för regionala åtgärder. </SPAN>Landstinget Västmanland <SPAN class="ft4">anser att fördelningen av medel till de regionala planerna behöver ses över och göras mer transparent. </SPAN>Region Jämtland Härjedalen <SPAN class="ft4">efterfrågar en ny modell för fördelning av de ekonomiska ramarna till länsplanerna, som väger in antalet mil statlig väg och omfattningen av trafiken i en högre utsträckning än i dag.</SPAN></P>
<P class="p238 ft4">Trafikverket har på uppdrag av regeringen gjort en översyn av den tidigare metodbeskrivningen för regionala systemanalyser, vilka ligger till grund för när de långsiktiga transportplanerna på nationell och regional nivå tas fram. Arbetet har utgjort en del av uppdraget att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden <NOBR>2018–2029</NOBR> och har genomförts i samråd med länsplaneupprättarna. Arbetet har utmynnat i en vägledning. Syftet med den nya vägledningen är att ge stöd i arbetet med systemanalyser på regional nivå. Väg-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p41 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p42 ft4">69</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<P class="p144 ft4">Prop. 2016/17:21 ledningen innehåller förslag till struktur, huvudsakligt innehåll och arbetsprocess. Den syftar också till att skapa en ökad samordning av det sakunderlag som ligger till grund för den politiska processen nationellt och regionalt. De regionala systemanalyserna som bl.a. inkluderar forskning och innovationsinsatser kan enligt Trafikverket även utgöra ett av flera underlag för att prioritera bland de åtgärdsvalsstudier som behöver genomföras. De kan medverka till att sätta in <NOBR>gång-,</NOBR> cykel- och kollektivtrafiken liksom de olika trafikslagen i ett större sammanhang, t.ex. bostadsförsörjningen. Även andra dokument utgör viktiga underlag, t.ex. tidigare länstransportplaner, den nationella, trafikslagsövergripande planen för transportsystemet, kommunala översiktsplaner samt regionala kollektivtrafikförsörjningsprogram och utvecklingsstrategier. Den regionala systemanalysen blir den strategiska pusselbit som beskriver hur transportsystemet ska kunna bidra till ett förverkligande av dessa mål och strategier. Systemanalyserna kan också vara en plattform för de regioner som vill lyfta mer principiella frågor till Trafikverket eller regering och riksdag.</P>
<P class="p321 ft4">Det finns enligt regeringens uppfattning behov av en förbättrad samordning mellan transportplanering, liksom användning av nya lösningar, och markanvändningsplanering. Inriktningsunderlaget samt analyser och underlag inför kommande åtgärdsplanering för nationell plan och länstransportplaner bör i ökad utsträckning samordnas med regionala strategier samt med planeringen av bostadsförsörjning och övrig fysisk planering. Det bör också ske ett utökat samarbete mellan länsplaneupprättarna och länsstyrelserna i respektive län, utom i län där länsstyrelsen har det regionala utvecklingsansvaret, kring underlagen inför den kommande åtgärdsplaneringen. De regionala systemanalyserna bör också bli mer användbara ur ett nationellt perspektiv. Den metodbeskrivning (vägledning) som Trafikverket redovisade den 31 augusti 2015 kan utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet. Länsplaneupprättarna beslutar dock själva om, och i så fall hur och när, deras eget underlag inför kommande åtgärdsplanering ska tas fram.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr0 td156"><SPAN class="p3 ft1">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p16 ft1">Finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td156"><SPAN class="p3 ft19">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td212"><SPAN class="p16 ft19">Allmänt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">Investeringar i transportinfrastrukturen för väg och järnväg samt för vissa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft36">sjöfartsåtgärder finansieras i regel genom anslag. Alternativ finansiering i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">form av medfinansiering, bidrag från <NOBR>EU-budgeten,</NOBR> infrastrukturavgift på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">väg och trängselskatt bedöms vara aktuellt även under perioden 2018–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft4">2029. Luftfartens infrastruktur finansieras genom avgifter för flygtrafik-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">ledning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p149 ft4">En god samverkan mellan staten och berörda regioner och kommuner i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p148 ft4">samband med finansiering och genomförande av stora infrastruktur-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td151"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">projekt är väsentlig. Medfinansiering av statlig transportinfrastruktur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td151"><SPAN class="p150 ft4">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td152"><SPAN class="p148 ft4">genom bidrag, inklusive förskottering, från kommuner, landsting och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td152"><SPAN class="p3 ft27"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft4">företag kan vara ett sätt att åstadkomma lösningar i transportsystemet. Infrastruktursatsningar bör dock styras utifrån nationella behov på en samhällsekonomiskt rationell grund och inte av enskilda kommuners eller regioners ekonomiska styrka. De transportpolitiska målen bör vara utgångspunkt för prioritering av objekt oberoende av om det förekommer medfinansiering eller inte.</P>
<P class="p38 ft4">Den 1 februari 2015 trädde lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg i kraft. Lagen möjliggör finansiering av nya väginvesteringar med brukaravgifter, dvs. infrastrukturavgifter, och avgifterna kan finansiera återbetalning av lån och direkta kostnader i enlighet med de bestämmelser som anges i lagen. Infrastrukturavgift tas för närvarande ut för passage på bron över Motalaviken och för passage på bron över Sundsvallsfjärden.</P>
<P class="p38 ft4">Trängselskatt tas i dag ut i Stockholm och Göteborg med stöd av lagen (2004:629) om trängselskatt och överskottet från trängselskatten kommer de berörda länen till godo i form av investeringar i infrastruktur. Vid eventuella framställningar om förändringar i trängselskattesystemen ska en förutsättning för införande av sådana förändringar vara att de kan motiveras utifrån förekomsten av trängsel.</P>
<P class="p38 ft4">Regeringens utgångspunkt inför planperioden <NOBR>2018–2029</NOBR> är att lån i Riksgäldskontoret kan utgöra finansiering av investeringsutgifter under förutsättning att de slutliga kostnaderna inte beräknas komma att belasta statsbudgeten eller den offentliga sektorns finansiella sparande. Detta innebär att lånefinansiering av infrastrukturinvesteringar kan övervägas till den del kapitalkostnaden ska täckas av inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter.</P>
<P class="p233 ft4">Den av regeringen tillsatta Sverigeförhandlingen (N 2014:04) lämnade i januari 2016 sin andra delrapport som behandlar höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3). Utredningen har föreslagit att lån i Riksgäldskontoret bör utgöra finansiering av höghastighetsjärnväg även om kapitalkostnaderna återbetalas med anslag.</P>
<P class="p38 ft4">Staten har relativt sett mycket förmånliga lånevillkor i Riksgäldskontoret och det är otvivelaktigt så att staten lånar billigare än privata aktörer. Statens budgetpolitiska mål syftande till sunda offentliga finanser ska värnas på både kort och lång sikt. Regeringen har med anledning av bl.a. detta tillsatt Utredningen om finansiering av offentliga infrastrukturinvesteringar via skatter, avgifter och privat kapital (dir. 2016:59). Utredningen ska göra en samlad bedömning av om det kan vara lämpligt att involvera privat kapital i vissa infrastrukturinvesteringar. I bedömningen ska jämförelser göras med alternativ som innebär sedvanlig upplåning i Riksgäldskontoret eller som innebär att olika upphandlingsformer, exempelvis totalentreprenader med funktionskrav, används. Ett delbetänkande kring delarna om privat kapital ska lämnas senast den 28 februari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p41 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p42 ft4">71</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr37 td153"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21 <SPAN class="ft61">7.2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td213"><SPAN class="p3 ft19">Banavgifter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p322 ft4">Banavgifter utgör ett komplement till den finansiering av Trafikverkets verksamhet som infrastrukturförvaltare för järnvägsinfrastrukturen som sker genom anslag. Förutsättningarna för avgiftssättning för utnyttjande av järnvägsnätet följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde samt järnvägslagen (2004:519). Sedan 2007 är det Banverket och från 2010 Trafikverket som har beslutat om avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen i Sverige. Enligt järnvägslagen gäller bl.a. följande:</P>
<P class="p323 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Infrastrukturförvaltare ska ta ut konkurrensneutrala och ickediskriminerande avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen (7 kap. 1 § järnvägslagen).</SPAN></P>
<P class="p323 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen ska, inom ramen för infrastrukturförvaltarens kostnader för infrastrukturen, fastställas till den kostnad som uppstår som en direkt följd av framförandet av järnvägsfordon (dvs. järnvägstrafikens marginalkostnader) (7 kap. 2 § järnvägslagen).</SPAN></P>
<P class="p324 ft4"><SPAN class="ft22"></SPAN><SPAN class="ft23">Infrastrukturförvaltaren får, för att uppnå kostnadstäckning, ta ut högre avgifter om det är förenligt med ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av infrastrukturen. Avgifterna får inte sättas så högt att de marknadssegment som kan betala åtminstone den kostnad som uppstår som en direkt följd av framförandet av järnvägsfordon, plus ett vinstuttag som marknaden kan bära, hindras från att använda infrastrukturen (7 kap. 4 § järnvägslagen).</SPAN></P>
<P class="p325 ft19"><SPAN class="ft43">7.3</SPAN><SPAN class="ft20">Finansiering av investeringsåtgärder i sjöfartsinfrastruktur</SPAN></P>
<P class="p326 ft4"><SPAN class="ft38">Regeringens bedömning: </SPAN>I likhet med investeringar i det nationella stamvägnätet och i det statliga järnvägsnätet bör investeringsåtgärder i allmänna farleder och slussar finansieras via den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet.</P>
<P class="p327 ft4"><SPAN class="ft38">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: I enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25, bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119) får den ekonomiska ramen, genom den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden <NOBR>2014–2025,</NOBR> användas till medfinansiering av stora och strategiska åtgärder i hamnar, farleder och slussar. Regeringen bedömer att detta fortsatt ska gälla avseende investeringsåtgärder i allmänna farleder och slussar och att utgångspunkten ska vara ett trafikslagsövergripande synsätt där investeringsåtgärder i allmänna farleder och slussar finansieras på samma sätt som investeringar i det nationella stamvägnätet och det statliga järnvägsnätet. Grundprincipen för investeringsåtgärder i allmänna</P>
<P class="p328 ft4">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<P class="p244 ft4">farleder och slussar bör vara att staten ansvarar för finansiering av Prop. 2016/17:21 investeringsåtgärder fram till hamnområdesgränsen.</P>
<P class="p190 ft4">Bidrag till investeringsåtgärder i allmänna farleder och slussar som beslutas i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet ges till affärsverket Sjöfartsverket, eftersom verket är ansvarigt för åtgärder i allmänna farleder. Det innebär samtidigt att möjligheten att finansiera investeringsåtgärder helt eller delvis med farledsavgifter kvarstår. Regeringen noterar att det pågår ett arbete med att klargöra och fastställa ansvarsförhållanden vad gäller avgränsningar mellan hamnägare och berörda myndigheter.</P>
<P class="p247 ft4">Det ska även fortsättningsvis finnas möjlighet till medfinansiering från andra aktörer för investeringsåtgärder i den allmänna farleden. Det bör dock inte finnas något krav på sådan medfinansiering för den nivå på åtgärder som anses vara ett grundutförande.</P>
<P class="p329 ft4">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr2 td158"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td48"><SPAN class="p23 ft1">8</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td214"><SPAN class="p204 ft1">Den fortsatta planeringsprocessen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td158"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft4">Gällande nationella trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet avser perioden <NOBR>2014–2025.</NOBR> Den nya planen bör enligt regeringen avse åren <NOBR>2018–2029.</NOBR></P>
<P class="p154 ft4">När riksdagen har slagit fast inriktning och ekonomiska ramar med anledning av denna proposition avser regeringen att ge Trafikverket och länen direktiv för åtgärdsplaneringen, genom vilken förslag till en ny trafikslagsövergripande nationell plan samt länsplaner för transportinfrastrukturen tas fram. Efter remittering fastställer regeringen den nationella planen och definitiva ekonomiska ramar för länsplanerna, vilket beräknas ske 2018.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td64"><SPAN class="p331 ft62">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td215"><SPAN class="p10 ft63">• Inriktningsunderlag från Trafikverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td215"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td215"><SPAN class="p10 ft64">• Infrastrukturproposition med ramar/inriktning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p331 ft62">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td215"><SPAN class="p10 ft63">• Riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td215"><SPAN class="p3 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td64"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td215"><SPAN class="p10 ft63">• Åtgärdsplanering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td64"><SPAN class="p331 ft62">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td215"><SPAN class="p10 ft64">• Förslag till planer för perioden <NOBR>2018–2029</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td215"><SPAN class="p3 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr40 td64"><SPAN class="p331 ft62">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td215"><SPAN class="p10 ft63">• Fastställande av planer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td215"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft4">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td31"><SPAN class="p23 ft1">9</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td32"><SPAN class="p24 ft1">Förväntade effekter och konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2016/17:21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p3 ft14"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft4">Regeringens prioriteringar är jobben, skolan och klimatet. Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Regeringens klimatpolitik innebär att Sverige ska vara ett föregångsland i klimatarbetet och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Regeringens politik inom transportområdet ska bidra till att det övergripande transportpolitiska målet, att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet, och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen nås.</P>
<P class="p334 ft4">Den inriktning och de ekonomiska ramar för infrastrukturplaneringen som regeringen föreslår i denna proposition är en viktig del av regeringens politik inom transportområdet. Förslaget förväntas, när planen har fastställts och genomförts, bidra till att riksdagens och regeringens mål nås.</P>
<P class="p247 ft4">Förslagen ger utrymme för en lång rad åtgärder som förbättrar förutsättningarna för jobb, delaktighet och hållbar tillväxt i hela landet. Satsningarna på strategiska investeringar i infrastruktur förväntas förbättra tillgängligheten för kvinnor och män till bostäder, arbete, service och kultur samt möjligheten att leva och arbeta i hela landet, men också att pendla dit jobben finns. Satsningar på kapacitet stärker hela Sverige som industri- och exportland. Satsningarna på drift och underhåll förväntas ge bibehållen funktionalitet i prioriterade delar av väg- och järnvägsnätet och därmed göra transportsystemet robust och effektivt. Åtgärder i befintlig väg- och järnvägsinfrastruktur förväntas reducera bristande miljökvalitet i transportsystemet, minska trafikens och infrastrukturens negativa omgivningspåverkan på miljön och på människors hälsa, samt tillföra positiva värden och funktioner. Förslaget förväntas också innebära bättre möjligheter att ta till vara urbaniseringens fördelar genom att stärka möjligheten att gå, cykla och åka kollektivt. Detta bedöms i sin tur öka transportsystemets förmåga att främja hälsa och miljö.</P>
<P class="p191 ft4">Efter riksdagens beslut med anledning av denna proposition avser regeringen att uppdra åt Trafikverket att genomföra ett fortsatt utrednings- och prioriteringsarbete. Det ska resultera i ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för transportsystemet <NOBR>2018–2029.</NOBR> Inom ramen för det arbetet kommer effekterna av planförslaget att beskrivas. Regeringen avser därefter att redovisa en effektbedömning för den nationella planen för <NOBR>2018–2029</NOBR> i en skrivelse till riksdagen.</P>
<P class="p335 ft4">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p22 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p22 ft4">Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p22 ft65">Förteckning över remissinstanser Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden <NOBR>2018–2029</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p322 ft4"><NOBR>2030-sekretariatet,</NOBR> Arbetsgruppen Rädda Djurgården – Stoppa Österleden (RDSÖ), Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen, (ARG), Aspo Sverige, <NOBR>Baltic-Link</NOBR> Association, Bengtsfors kommun, Bergslagsdiagonalen, Bil Sweden, Boverket, Corehamnarna (Luleå, Stockholm, Göteborg, Malmö, Trelleborg Hamn), Cykelfrämjandet, Dalabanans Intressenter, <NOBR>Djurgården-Lilla</NOBR> Värtans Miljöskyddsförening (DLV), Entreprenörsregionen, Familjen Helsingborg, Infrastrukturkansliet (Hultsfreds kommun, Högsby kommun, Kalmar kommun, Kinda kommun, Mönsterås kommun, Oskarshamns kommun, Vimmerby kommun), Fotgängarnas förening, Föreningen Svenskt flyg, Försvarsmakten, Gotlands kommun, Gävleborgs läns landsting – Region Gävleborg, Göteborgs Hamn AB, Haparanda kommun, Havs- och vatten myndigheten, Herrljunga kommun, Inlandsbanan AB, Intresseföreningen Bergslaget, Jernhusen AB, Jernkontoret, Jordens Vänner, Järnvägsfrämjandet, Klimataktion, Kommunförbundet Västernorrland, Konjunkturinstitutet, Kronobergs läns landsting – Region Kronoberg, Landskrona kommun, Landstinget Västmanland, Lantbrukarnas riksförbund, LKAB, Lastfordonsgruppen, Lovö Hembygdsförening, Luftfartsverket, Luleå Hamn, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Malmö kommun, Motormännens Riksförbund, Munkedals kommun, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Mälardalsrådet, Mälarhamnar (Köping Västerås), Narvik kommun, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, NCC AB, Norra skogsägarna, Norrbotniabanan, Näringslivets Transportråd, Nässjö kommun, Ostkustbanan 2015 AB, Ostkusthamnar i samverkan, Partnerskap Bergslagsbanan, Partnerskap E16 <NOBR>Gävle–Oslo</NOBR> PostNord AB, Pågatåg Nordost 2.0, Region Blekinge, Region Dalarna, Region Halland, Region Jämtland Härjedalen, Region Jönköping, Region Kronoberg, Region Skåne, Region Västerbotten, Region Östergötland, Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Uppsala län, ResenärsForum, Riksantikvarieämbetet, Riksförbundet Enskilda Vägar, Samarbetet Botniska korridoren, Samverkansorganet i Värmlands län – Region Värmland, ScandFibre Logistics, Sjöfartsverket, Skanska, Skogsindustrierna, SSAB, Stambanan.com, Statens energimyndighet, Statens Järnvägar AB, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Stockholms Hamn, Stockholms Handelskammare, Stockholms läns landsting, Stora Enso AB, Swedavia AB, Swedtrain, Svensk Kollektivtrafik, Svensk Sjöfart, Svensk Turism AB, Svenska Flygbranschen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Bussföretag, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Hamnar, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Motor-</P>
<P class="p336 ft4">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p17 ft4">cyklister, Sveriges Åkeriföretag, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Sydöstra Skåne SÖSK, Sällskapet Svea Kanals Vänner, Södra Skogsägarna, Teknikföretagen, Tillväxtberedningen, Tillväxtverket, Trafikanalys, Transportföretagen, Transportstyrelsen, Trelleborgs Hamn AB, Tågoperatörerna, Verket för innovationssystem, Visita Svensk Besöksnäring, Volvo AB, Världsnaturfonden, Västerås kommun, Västra Götalands läns landsting – Västra Götalandsregionen, Västra stambanegruppen, Älmhults kommun, Örebro läns landsting – Region Örebro län samt enskilda.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p41 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p337 ft4">Bilaga</P>
<P class="p338 ft4">77</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4032178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p53 ft4">Prop. 2016/17:21</P>
<P class="p339 ft1">Näringsdepartementet</P>
<P class="p340 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 oktober 2016</P>
<P class="p341 ft4">Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin,</P>
<P class="p116 ft4">M Johansson, Hultqvist, Regnér, Hellmark Knutsson, Ygeman,</P>
<P class="p168 ft4">A Johansson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Wikström,</P>
<P class="p168 ft4">Eriksson, Skog, Ekström</P>
<P class="p286 ft4">Föredragande: statsrådet A Johansson</P>
<P class="p342 ft4">Regeringen beslutar proposition Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling</P>
<P class="p343 ft4">78</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11Riksdagen godkänner att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transport-infrastrukturen m.m. som finansieras med anslagsmedel under perioden 2018-2029 ska uppgå till 622,5 miljarder kronor (avsnitt 6.2). BifallBifall2016/17:TU4TU22Riksdagen godkänner att av den ekonomiska ramen ska 333,5 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet (avsnitt 6.3). BifallBifall2016/17:TU4TU33Riksdagen godkänner att den del av den ekonomiska ramen som enligt punkt 2 ska användas till utveckling av transportsystemet får användas för investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektiv-trafikanläggningar m.m., bidrag till åtgärder i allmänna farleder och slussar, stöd för att främja hållbara stadsmiljöer samt räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån (avsnitt 6.3).BifallBifall2016/17:TU4TU44Riksdagen godkänner att av den ekonomiska ramen ska 125 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive reinvesteringar samt att av den ekonomiska ramen ska 164 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar (avsnitt 6.4). BifallBifall2016/17:TU4TU55Riksdagen godkänner att planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, ska uppgå till 52 miljarder kronor för perioden 2010-2029 (avsnitt 6.5.5). BifallBifall2016/17:TU4TU66Riksdagen bemyndigar regeringen att efter åtgärdsplaneringen slutligt besluta om fördelningen av medel mellan nationell plan och länsplaner (avsnitt 6.5.9). BifallBifall2016/17:TU4TUBBordlagd2016-10-11 00:00:00inträffat0behandlingINLInlämnad2016-10-11 00:00:00inträffat0behandlingHÄNHänvisad2016-10-12 00:00:00inträffat0behandlingMOTMotionstid slutar2016-10-26 00:00:00inträffat0behandling0218878014918Stefan LöfvenS1Statsråd10691264514114Anna JohanssonS2Statsråd2inlamnatavInlämnat avNäringsdepartementetH403212018-05-18 16:20:05statustextstatustextÄrendet är avslutatH403212019-04-05 13:12:23tilldelatTilldelatTrafikutskottetH403212018-05-18 16:20:05H40321prop_201617__21.pdf764494pdfInfrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklinghttps://data.riksdagen.se/fil/1F2543D9-8D67-48B0-B20C-B4A35345CB8Abehandlas_i2016/17:TU4H401TU4bet2016/17TU4Infrastruktur för framtidenbetBetänkandeföljdmotionav Anders Åkesson (C)<br />med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingH4023507mot2016/173507med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingav Anders Åkesson (C)motMotionföljdmotionav Jessica Rosencrantz m.fl. (M)<br />med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingH4023513mot2016/173513med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingav Jessica Rosencrantz m.fl. (M)motMotionföljdmotionav Nina Lundström m.fl. (L)<br />med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingH4023512mot2016/173512med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingav Nina Lundström m.fl. (L)motMotionföljdmotionav Per Klarberg m.fl. (SD)<br />med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingH4023509mot2016/173509med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingav Per Klarberg m.fl. (SD)motMotionföljdmotionav Robert Halef m.fl. (KD)<br />med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingH4023510mot2016/173510med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utvecklingav Robert Halef m.fl. (KD)motMotion