4673954 H403146 2016/17 146 prop prop prop Proposition 2016/17:146 Proposition Proposition Miljö- och energidepartementet MJU 146 0 2017-03-14 00:00:00 2018-05-24 17:30:24 2017-03-14 00:00:00 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige Klar html-ec prop-RIM 0bede14f-f2cc-4ad7-b446-1726689fbd5b https://data.riksdagen.se/dokument/H403146/text https://data.riksdagen.se/dokument/H403146 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H403146 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:651px;z-index:-1;width:56px;height:98px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:56px;height:98px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_6 #dimg1z{position:absolute;top:94px;left:105px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_6 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_9 #dimg1z{position:absolute;top:385px;left:210px;z-index:-1;width:349px;height:205px;} #page_9 #dimg1 #img1 {width:349px;height:205px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:377px;left:147px;z-index:-1;width:337px;height:217px;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:337px;height:217px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:206px;left:42px;z-index:-1;width:331px;height:208px;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:331px;height:208px;} #page_15 #inl_img1 {position:relative;width:33px;height:6px;} #page_15 #inl_img2 {position:relative;width:32px;height:6px;} #page_15 #inl_img3 {position:relative;width:32px;height:6px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_18 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:316px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:394px;height:100px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:449px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:289px;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:393px;height:289px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:234px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:351px;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:393px;height:351px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:64px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:86px;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:393px;height:86px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:270px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:69px;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:393px;height:69px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:84px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:50px;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:394px;height:50px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:254px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:120px;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:394px;height:120px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_47 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:64px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:38px;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:394px;height:38px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_49 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_50 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_52 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_54 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_56 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_57 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_57 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:41px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_59 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_60 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_61 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_61 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_62 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_62 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:57px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_64 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:248px;left:105px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_66 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_67 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_69 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:252px;left:294px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:112px;height:1px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 15px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft8{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft9{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft13{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;} .ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 25px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;} .ft22{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;} .ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 22px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft35{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft43{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 14px;} .ft44{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 15px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;} .ft46{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft47{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;} .ft48{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft51{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft53{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft58{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft59{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 22px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 5px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .p0{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 525px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p12{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p13{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 609px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p33{text-align: left;margin-top: 588px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p40{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p41{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p43{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p44{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p49{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;margin-top: 644px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p56{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 378px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p60{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p65{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p66{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;} .p67{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p76{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p77{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p79{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p80{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p81{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p84{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;} .p85{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p87{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p88{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p90{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p98{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p100{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p103{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p104{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:15px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p117{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p121{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p126{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p129{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p131{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p133{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p136{text-align: left;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p138{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p145{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p146{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p166{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p167{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p169{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p170{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p171{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p173{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p174{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p187{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p189{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p191{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p192{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p193{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p194{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p195{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p196{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p203{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p213{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p215{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p217{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p218{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p220{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p221{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p222{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p223{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p224{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p238{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p244{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p246{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p247{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p250{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p254{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p256{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p302{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 737px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p313{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p317{text-align: left;padding-left: 380px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p326{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 454px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td34{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #464646;} .td38{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;} .td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td51{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td52{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td53{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td56{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td57{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td58{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td59{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td60{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td61{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 31px;} .tr1{heightzzz: 23px;} .tr2{heightzzz: 22px;} .tr3{heightzzz: 21px;} .tr4{heightzzz: 15px;} .tr5{heightzzz: 16px;} .tr6{heightzzz: 17px;} .tr7{heightzzz: 19px;} .tr8{heightzzz: 14px;} .tr9{heightzzz: 18px;} .tr10{heightzzz: 20px;} .tr11{heightzzz: 32px;} .tr12{heightzzz: 29px;} .tr13{heightzzz: 25px;} .tr14{heightzzz: 8px;} .tr15{heightzzz: 6px;} .tr16{heightzzz: 13px;} .tr17{heightzzz: 5px;} .tr18{heightzzz: 2px;} .tr19{heightzzz: 10px;} .tr20{heightzzz: 7px;} .tr21{heightzzz: 12px;} .tr22{heightzzz: 24px;} .tr23{heightzzz: 4px;} .tr24{heightzzz: 27px;} .tr25{heightzzz: 11px;} .tr26{heightzzz: 3px;} .tr27{heightzzz: 33px;} .tr28{heightzzz: 34px;} .tr29{heightzzz: 9px;} .tr30{heightzzz: 28px;} .t0{width: 552px;margin-leftZ: 152px;margin-top: 5px;f:20px 'Verdana' !important;} .t1{width: 432px;margin-leftZ: 113px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 432px;margin-leftZ: 113px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 402px;margin-leftZ: 140px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 555px;margin-leftZ: 153px;margin-top: 27px;f:13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 414px;margin-leftZ: 153px;margin-top: 13px;f:9px 'Verdana' !important;} .t7{width: 564px;margin-top: 5px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 564px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 399px;margin-leftZ: 130px;margin-top: 6px;f:8px 'Verdana' !important;} .t10{width: 564px;margin-top: 6px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 394px;margin-leftZ: 9px;margin-top: 6px;f:13px 'Calibri' !important;} .t12{width: 565px;margin-top: 30px;f:13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 564px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t14{width: 555px;margin-top: 38px;f:13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 555px;margin-top: 44px;f:13px 'Verdana' !important;} .t16{width: 564px;margin-top: 37px;f:13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4031461x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2016/17:146</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2016/17:146</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft3">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p5 ft3">Stockholm den 9 mars 2017</P> <P class="p6 ft4">Margot Wallström</P> <P class="p7 ft4">Isabella Lövin</P> <P class="p8 ft3">(Miljö- och energidepartementet)</P> <P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p10 ft3">Regeringen föreslår att ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige inrättas. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp (nå nettonollutsläpp) av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas.</P> <P class="p11 ft3">De utsläpp i Sverige som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, den så kallade <NOBR>ESR-sektorn,</NOBR> bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. Senast år 2040 bör utsläppen i Sverige i <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 2 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.</P> <P class="p12 ft5">Delar av det klimatpolitiska ramverket lagregleras genom att det införs en ny klimatlag. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Vidare reglerar lagen ett planerings- och uppföljningssystem, med årliga klimatredovisningar och klimatpolitiska handlingsplaner. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2018.</P> <P class="p13 ft3">1</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p15 ft1">Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p16 ft3">1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p17 ft3">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft3">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p16 ft3">2</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p17 ft3">Förslag till klimatlag .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft3">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p16 ft3">3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p17 ft3">Ärendet och dess beredning ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft3">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft3">4</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft3">Inramning av den svenska klimatpolitiken .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft3">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p17 ft3">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p19 ft3">Kunskapsläget om klimatförändringarna ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p18 ft3">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p19 ft3">4.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p20 ft3">Klimatet har redan förändrats............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft3">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p19 ft3">4.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p20 ft3">Olika klimatscenarier och deras effekter .........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft3">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p19 ft3">4.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p20 ft3">Temperaturökningen kan fortfarande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p20 ft3">begränsas till långt under 2 grader Celsius......</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft3">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p17 ft3">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft3">Utsläppen minskar i Sverige och EU och tecken</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p19 ft3">finns på utsläppsstagnering globalt ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p18 ft3">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p19 ft3">4.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p20 ft3">Utsläppsutvecklingen i världen och EU ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft3">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p19 ft3">4.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p20 ft3">Utsläppsutvecklingen i Sverige .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft3">14</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">4.3</SPAN><SPAN class="ft6">FN:s klimatkonvention, klimatavtalet från Paris och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p16 ft3">de globala målen för hållbar utveckling ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft3">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p22 ft3">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p16 ft3">EU:s klimatpolitiska mål..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft3">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft3">4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft3">Tidigare och nu gällande svenska klimatmål ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft3">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p16 ft3">5 Nya mål för den svenska klimatpolitiken........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft3">23</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">5.1</SPAN><SPAN class="ft6">Ändrad precisering av miljökvalitetsmålet</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft4">Begränsad klimatpåverkan</SPAN>...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft3">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p22 ft3">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p23 ft3">Ett långsiktigt utsläppsmål ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft3">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p22 ft3">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p23 ft3">Etappmål till år 2030 och 2040 ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft3">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p22 ft3">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p23 ft3">Kompletterande åtgärder ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft3">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p22 ft3">5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p23 ft3">Ett etappmål för transportsektorn .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft3">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p22 ft7">5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p23 ft7">Indikativ utsläppsbana som stöd för uppföljning .............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p16 ft7">37</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">5.7</SPAN><SPAN class="ft6">Förhållandet mellan Sveriges etappmål till 2030 och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p16 ft3"><NOBR>EU-åtagandet....................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft3">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p16 ft3">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p16 ft3">Ett planerings- och uppföljningssystem..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p16 ft3">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p16 ft3">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p16 ft3">Ett klimatpolitiskt råd .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft3">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft3">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft3">Lagreglering av vissa delar av ramverket .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p16 ft3">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p22 ft3">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p24 ft3">En ny klimatlag som stärker förutsättningarna för ett</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p16 ft3">effektivt arbete..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p18 ft3">43</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">8.2</SPAN><SPAN class="ft6">Klimatlagen ska innehålla grundläggande delar av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p16 ft3">det klimatpolitiska ramverket...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft3">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p22 ft3">8.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p16 ft3">Ikraftträdande ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p16 ft3">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p3 ft3">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p16 ft3">Konsekvenser..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft3">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p3 ft3">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td17"><SPAN class="p16 ft3">Författningskommentar...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p18 ft3">51</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft3">2</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p3 ft3">Sammanfattning av delbetänkandet Ett</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p16 ft3">Prop. 2016/17:146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft3">klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) .......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p26 ft3">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p3 ft3">Sammanfattning av delbetänkandet En klimat- och</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft3">luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)...................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p26 ft3">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p3 ft3">Miljömålsberedningens lagförslag ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p26 ft3">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p3 ft3">Förteckning över remissinstanserna ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p26 ft3">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p3 ft3">Lagrådets yttrande ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p26 ft3">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td21"><SPAN class="p3 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2017 ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p26 ft3">70</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft3">3</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p28 ft1">1 Förslag till riksdagsbeslut</P> <P class="p29 ft5">Regeringen föreslår att riksdagen <SPAN class="ft8">dels </SPAN>antar regeringens förslag till 1. klimatlag,</P> <P class="p30 ft3"><SPAN class="ft4">dels </SPAN>godkänner vad regeringen föreslår om</P> <P class="p31 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft9">mål för den svenska klimatpolitiken (avsnitt 5.2, 5.3 och 5.5),</SPAN></P> <P class="p32 ft11"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft10">preciseringen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan (avsnitt 5.1).</SPAN></P> <P class="p33 ft3">4</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p34 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p35 ft1">2 Förslag till klimatlag</P> <P class="p4 ft3">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p36 ft11"><SPAN class="ft12">1 § </SPAN>I denna lag finns bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas.</P> <P class="p37 ft3"><SPAN class="ft13">2 § </SPAN>Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som</P> <P class="p38 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft14">syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet,</SPAN></P> <P class="p39 ft5"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft15">bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring,</SPAN></P> <P class="p39 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft14">är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter, och</SPAN></P> <P class="p40 ft5"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft15">vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.</SPAN></P> <P class="p41 ft5"><SPAN class="ft16">3 § </SPAN>Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt.</P> <P class="p42 ft3">Regeringen ska sätta de övriga utsläppsminskningsmål som behövs för att nå det långsiktiga målet.</P> <P class="p43 ft11">Arbetet ska bedrivas på ett sätt som ger förutsättningar för klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra.</P> <P class="p44 ft5"><SPAN class="ft16">4 § </SPAN>Regeringen ska varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen i budgetpropositionen.</P> <P class="p45 ft3">Klimatredovisningen ska innehålla</P> <P class="p46 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft14">en redovisning av utsläppsutvecklingen,</SPAN></P> <P class="p39 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft14">en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad de besluten kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen, och</SPAN></P> <P class="p40 ft11"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft17">en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder och när och hur beslut om sådana åtgärder i så fall kan fattas.</SPAN></P> <P class="p47 ft5"><SPAN class="ft16">5 § </SPAN>Regeringen ska vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Handlingsplanen ska lämnas till riksdagen året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits.</P> <P class="p45 ft3">Handlingsplanen bör innehålla en beskrivning av</P> <P class="p46 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft14">Sveriges åtaganden inom EU och internationellt,</SPAN></P> <P class="p39 ft5"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft15">historiska utsläppsdata som avser växthusgaser fram till den senaste rapporterade utsläppsinventeringen,</SPAN></P> <P class="p46 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft14">prognosticerade utsläppsminskningar,</SPAN></P> <P class="p46 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft14">utfallet av vidtagna åtgärder för utsläppsminskningar,</SPAN></P> <P class="p39 ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft14">planerade åtgärder för utsläppsminskningar med en ungefärlig uppgift om när dessa åtgärder kan börja gälla,</SPAN></P> <P class="p48 ft11"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN class="ft17">i vilken grad beslutade och planerade utsläppsminskande åtgärder kan förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen kan nås,</SPAN></P> <P class="p49 ft3">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4031466x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p50 ft5">Prop. 2016/17:146 7. i vilken utsträckning beslutade och planerade åtgärder inom olika utgiftsområden påverkar möjligheterna att nå de nationella och globala klimatmålen, och</P> <P class="p51 ft11">8. vilka ytterligare åtgärder eller beslut som kan behövas för att nå de nationella och globala klimatmålen.</P> <P class="p52 ft3">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.</P> <P class="p53 ft3">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p54 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p3 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td23"><SPAN class="p55 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td25"><SPAN class="p3 ft3">Den 1 juli 2010 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk bered-</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">ning med uppgift att föreslå hur Sveriges miljökvalitetsmål och genera-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">tionsmål skulle kunna nås (dir. 2010:74). Beredningen har tagit namnet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">Miljömålsberedningen. Beredningens övergripande uppdrag är att ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">veckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom områden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">som regeringen prioriterat. Arbetet ska genomföras i nära samarbete med</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">näringsliv, ideella organisationer, kommuner och myndigheter. Det över-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">gripande uppdraget gäller till och med 2020. Beredningen kommer under</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">denna tid att få tilläggsdirektiv i enlighet med regeringens prioriteringar.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p3 ft3">Enligt tilläggsdirektiv som regeringen beslutade den 10 juli 2014 (dir.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">2014:110) skulle beredningen föreslå en strategi för en samlad luftvårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">politik. I budgetpropositionen för 2015 meddelade regeringen att ett kli-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">matpolitiskt ramverk skulle inrättas (prop. 2014/15:1, utgiftsområde 20).</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 18 december 2014 (dir.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">2014:165) skulle Miljömålsberedningen också föreslå ett klimatpolitiskt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">ramverk som reglerar mål och uppföljning samt utveckla en strategi med</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">styrmedel och åtgärder för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">draget skulle samordnas med beredningens uppdrag att ta fram en stra-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">tegi för en samlad luftvårdspolitik. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">den 1 oktober 2015 (dir. 2015:101) förlängdes utredningstiden.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p3 ft3">Miljömålsberedningens delbetänkande med förslag till ett klimatpoli-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">tiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) redovisades den 9 mars 2016.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">En sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft4">bilaga 1</SPAN>. Betänkandet har</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">remissbehandlats och en sammanställning av remissvaren finns tillgäng-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">lig i Miljö- och energidepartementet (dnr M2016/00703/Kl). Den 22 juni</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">2016 redovisade Miljömålsberedningen ett delbetänkande med förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">till etappmål och en samlad klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">(SOU 2016:47). En sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft4">bilaga 2</SPAN>.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">Också det betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">remissvaren finns tillgänglig i Miljö- och energidepartementet (dnr</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">M2016/01735/Kl).</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p3 ft3">Miljömålsberedningens förslag till klimatlag återges i <SPAN class="ft4">bilaga 3</SPAN>. En för-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">teckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft4">bilaga 4</SPAN>.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p3 ft3">I budgetpropositionen för 2017 meddelade regeringen sin avsikt att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">återkomma till riksdagen i början av 2017 med en proposition om ett kli-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">matpolitiskt ramverk, med utgångspunkt i Miljömålsberedningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">(prop. 2016/17:1, utgiftsområde 20). I denna proposition föreslås ett så-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td25"><SPAN class="p3 ft3">dant klimatpolitiskt ramverk.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td25"><SPAN class="p3 ft4">Lagrådet</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td25"><SPAN class="p3 ft3">Regeringen beslutade den 2 februari 2017 att inhämta Lagrådets yttrande</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p3 ft3">över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna propo-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">sition. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft4">bilaga 5</SPAN>. Lagrådet ifrågasätter om lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p3 ft3">kan antas tillgodose de syften som har angetts och avstyrker förslaget.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td25"><SPAN class="p3 ft3">Frågan behandlas i avsnitt 8.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p16 ft3">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p56 ft19"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft18">Inramning av den svenska klimatpolitiken</SPAN></P> <P class="p57 ft3">De globala klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och en av regeringens högst prioriterade frågor. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter i nuvarande omfattning ökar risken för allvarliga, genomgripande och oåterkalleliga effekter för människor och ekosystem. Med stigande medeltemperatur ökar risken för abrupta och irreversibla förändringar, så kallade tröskeleffekter, i många av de viktigaste ekosystemen. Om sådana trösklar överskrids kan temperaturen stiga ytterligare med risk för oöverskådliga konsekvenser för såväl ekosystem som samhällen.</P> <P class="p58 ft3">Den svenska klimatpolitiken och Sveriges klimatpolitiska mål utgör en del av ett större sammanhang. I december 2015 enades världens länder i Paris om ett nytt globalt klimatavtal, som sedan ratificerades av tillräckligt många länder för att träda i kraft på rekordtid. Det snabba ikraftträdandet av klimatavtalet från Paris (Parisavtalet) visar att världens länder insett behovet av att lösa klimatfrågan. Denna drivkraft måste användas för att påskynda ett ambitiöst genomförande av avtalet. Under det senaste året har även andra viktiga beslut fattats som påverkar vår möjlighet att nå målen i Parisavtalet. I oktober 2016 kom världens länder överens om att inkludera fluorkolväten (HFC) i Montrealprotokollet. Överenskommelsen innebär en reglering av HFC, som är kraftfulla växthusgaser, och inkluderar en stegvis nedfasningsplan av produktion och användning av HFC. I oktober 2016 beslutade den internationella luftfartsorganisationen ICAO om ett globalt klimatstyrmedel för internationell luftfart. På EU- nivå har <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> presenterat flera klimatpolitiska förslag under det senaste året (se avsnitt 4.4).</P> <P class="p59 ft3">Parallellt med den politiska utvecklingen sker en snabb teknikutveckling som också underlättar klimatomställningen mot långsiktigt hållbara utsläppsnivåer. Bland annat har priset på förnybar energi sjunkit dramatiskt under senare år, och är i dag i många fall billigare än energi från fossila bränslen. Mer än hälften av all ny kapacitet för elproduktion som installerades under 2015 baseras på förnybar energi, enligt Internationella energibyrån (International Energy Agency, IEA). Totalt sett produceras nu mer el från förnybara källor än från kol.</P> <P class="p59 ft3">Utvecklingen av det vetenskapliga kunskapsläget påverkar också svensk klimatpolitik. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Be- gränsad klimatpåverkan </SPAN>är – i enlighet med FN:s ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) – att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Vetenskapen är i sin tur central för att bedöma hur växthusgaserna påverkar klimatsystemet och vilka konsekvenser detta får för människor och ekosystem.</P> <P class="p60 ft3">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H4031469x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p34 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p61 ft20"><SPAN class="ft20">4.1</SPAN><SPAN class="ft21">Kunskapsläget om klimatförändringarna</SPAN></P> <P class="p62 ft24"><SPAN class="ft22">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft23">Klimatet har redan förändrats</SPAN></P> <P class="p63 ft3">Det klimatvetenskapliga kunskapsläget utvecklas kontinuerligt. FN:s klimatpanel (IPCC) bildades 1988 med syfte att sammanställa information om de globala klimatförändringarna. Sedan dess har IPCC:s rapporter spelat en särskilt viktig roll i att ge underlag om klimatet och människans påverkan på klimatsystemet, klimateffekter, liksom om människans möjligheter att minska sin påverkan och anpassa sig till de förändringar som inte kan undvikas. Under 2013 och 2014 publicerade IPCC sin femte utvärderingsrapport (AR5), bestående av tre delrapporter och en syntesrapport.</P> <P class="p12 ft5">Den femte utvärderingsrapporten från IPCC beskriver att den globala medeltemperaturen ökade med 0,85 grader Celsius mellan 1880 och 2012. Åren 2014, 2015 och 2016, som inte var med i underlaget till IPCC, var alla i tur och ordning det varmaste året någonsin uppmätt globalt enligt världsmeteorologiska organisationen WMO.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p64 ft25">Figur 4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft26">Global årsmedeltemperatur (°C) <NOBR>1850–2016</NOBR> jämfört med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft27">medelvärdet för <NOBR>1961–1990</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p3 ft26">Avvikelser (°C) i förhållande till medelvärdet för <NOBR>1961–1990</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p65 ft28">1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p65 ft28">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p65 ft28">0,6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p65 ft28">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p65 ft28">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p65 ft28">0</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p65 ft28"><NOBR>-0,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p65 ft28"><NOBR>-0,4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p65 ft28"><NOBR>-0,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft29">1850 1900 1950 2000 Källa: Hadley Centre vid UK Met Office och Climatic Research Unit vid University of East Anglia.</P> <P class="p67 ft3">Samtidigt har klimatförändringarna visat sig även på andra sätt. Kalla extremer har minskat i antal och intensitet medan varma extremer har ökat. Observationer tyder på att antalet skyfall sannolikt har ökat. Is- täcket på Grönland och delar av Antarktis samt utbredningen av havsisen i Arktis har minskat. Till följd av glaciärers och landisars avsmältning och havens uppvärmning steg havsnivån med nästan 0,2 meter mellan 1901 och 2010. Takten i havsnivåstigningen har tilltagit under senare</P> <P class="p68 ft3">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p69 ft5">Prop. 2016/17:146 delen av denna period och uppgick till 3,2 millimeter per år i genomsnitt mellan 1993 och 2010.</P> <P class="p70 ft3">Också i Sverige finns tydliga tecken på ett förändrat klimat. Observationer från SMHI visar att temperaturförändringen i Sverige har varit ungefär dubbelt så stor som den förändring av det globala genomsnittet som redovisas i IPCC:s senaste utvärderingsrapport. Temperaturändringen i Sverige har varit störst under vinter och vår. Nederbörden har ökat för alla säsonger utom hösten och särskilt under sommaren.</P> <P class="p71 ft3">IPCC:s sammanställningar slår fast att människans påverkan på klimatet är tydlig. I dag är koncentrationerna av koldioxid, metan och lustgas högre än vad de har varit någon gång under de senaste 800 000 åren. Den kraftiga ökningen av koldioxid är kopplad till förbränning av fossila bränslen, men även förändrad markanvändning. Den sammanlagda mängden koldioxidutsläpp från mänsklig verksamhet mellan 1750 och 2010 uppgick till cirka 2 000 miljarder ton. Hälften av utsläpp av växthusgaser, som orsakats av människan, har skett under de senaste 40 åren. Snabbast ökning av de globala utsläppen har skett i början av <NOBR>2000-talet,</NOBR> framför allt som resultat av den snabba utvecklingen i de asiatiska tillväxtekonomierna.</P> <P class="p72 ft3">En stor del av koldioxidutsläppen stannar kvar i atmosfären och bidrar till global uppvärmning. På grund av trögheter i klimatsystemets reaktion på utsläppen sker en viss del av uppvärmningen med fördröjning. Även om människan skulle upphöra helt att släppa ut växthusgaser, kommer den globala medeltemperaturen troligen att fortsätta att öka under en period och havsnivåhöjningar fortsätta i hundratals år. En viss del av den koldioxid som släpps ut binds in i levande biomassa och jordar, och en ungefär lika stor del löses in i haven. I haven bidrar koldioxiden till en omfattande havsförsurning. Klimatförändringarna är även tätt förknippade med andra miljöutmaningar.</P> <P class="p73 ft24">4.1.2 Olika klimatscenarier och deras effekter</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p74 ft3">I IPCC:s senaste utvärderingsrapport finns ett flertal scenarier för hur</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">framtidens klimat kan komma att se ut. Scenarierna bygger på olika anta-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">ganden om människans framtida utsläpp av växthusgaser. Klimatscena-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">rierna har tagits fram med hjälp av avancerade modeller som simulerar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">hur klimatsystemet långsiktigt svarar på ändringar i mängden växthus-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">gaser i atmosfären. Jämfört med den förra utvärderingen bygger scena-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">rierna i IPCC:s senaste rapport på mer avancerade modeller.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p75 ft3">Av de klimatscenarier som presenteras är det bara i scenariot med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">minst klimatpåverkan som ökningen av den globala medeltemperaturen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">sannolikt inte kommer att överstiga 2 grader Celsius jämfört med förin-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">dustriella nivåer. IPCC:s sammanställning av scenarier pekar mot att den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">globala temperaturökningen kommer att uppgå till <NOBR>3,7–4,8</NOBR> grader Celsius</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">mot slutet av detta sekel jämfört med förindustriell tid om inga ytterligare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">utsläppsbegränsningar genomförs förutom de som redan har beslutats.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p75 ft3">Konsekvenserna av en sådan temperaturökning förväntas bli dramati-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">ska. Framtida klimatförändringar väntas innebära en rad negativa effekter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">för människor, samhällen och ekosystem. Dessa effekter blir än mer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr13 td26"><SPAN class="p76 ft3">10</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p74 ft3">kännbara vid högre grad av klimatpåverkan. Havsytans medelnivå kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p3 ft30">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p77 ft5">höjas med uppemot en meter, eller möjligen mer, till år 2100. Globalt beräknas nederbörden generellt sett öka där det i dag regnar mycket och minska där det är torrt. En ökning av extrema väderhändelser förväntas. Dessa förändringar kan innebära mer översvämningar och torka.</P> <P class="p78 ft3">Många kustnära samhällen och små öriken hotas av havsnivåhöjning. Perioder av extrem hetta kan leda till försämrad hälsa och dödsfall. Detta tillsammans med torka riskerar att allvarligt påverka livsmedelsförsörjningen, speciellt för fattiga befolkningar. Många ekosystem kommer att påverkas allvarligt och flera arter kan komma att utrotas. Även sekundära effekter som försvårande av fattigdomsbekämpning och ökad risk för skärpta konflikter i redan utsatta delar av världen pekas ut som allvarliga risker för samhället av IPCC.</P> <P class="p79 ft3">SMHI har med utgångspunkt i IPCC:s arbete tagit fram regionala klimatscenarier. Dessa ger en mer detaljerad bild av klimatförändringarna i Sverige. På samma sätt som för de redan observerade temperaturförändringarna förväntas framtidens klimatuppvärmning bli större i Sverige än det globala genomsnittet. Allra mest kommer temperaturen att stiga längst i norr. Även om den globala uppvärmningen begränsas till under 2 grader, kan temperaturökningen under vintern i de nordligaste delarna av Sverige komma att överskrida 3 grader jämfört med förindustriell tid. Av de scenarier som har tagits fram är det dock det scenario med störst klimatpåverkan som närmast motsvarar nuvarande takt av utsläppsökning globalt. Enligt detta scenario kan temperaturen i Sverige bli uppemot 7 grader högre mot slutet av detta sekel jämfört med perioden 1961– 1990. Enligt samma scenario kan nederbörden komma att öka med uppemot 40 procent.</P> <P class="p80 ft3">Kraftiga förändringar av klimatet kommer att få stor påverkan på samhället och naturmiljön. Skyfall och kraftiga regn förväntas öka ytterligare i intensitet och ge problem med översvämningar. Översvämningar kan också komma att drabba låglänta kusttrakter i södra Sverige på grund av stigande havsnivåer. Många värdefulla kulturmiljöer är nära knutna till vatten och riskerar att förstöras när vattnet stiger. En högre temperatur kan ge större produktion inom jord- och skogsbruk, men samtidigt föra med sig risker såsom ökad frekvens och omfattning av skador från nya växt- och djursjukdomar, insekter, bränder och stormar. Uppvärmningen väntas även få konsekvenser för naturliga ekosystem, inte minst i fjällkedjan där trädgränsen förväntas flytta högre upp i terrängen. Ändrade snöförhållanden påverkar även markbundna näringar som bland annat rennäring och skogsbruk. Det kan även inträffa betydande kvantitativa och kvalitativa förändringar gällande vårt dricksvatten, exempelvis vattenbrist, saltvatteninträngning och förorening.</P> <P class="p80 ft3">Vid klimatmötet i Paris kom världens länder överens om ett nytt klimatmål. Samtidigt bjöd de in IPCC att ta fram en specialrapport som beskriver effekterna av en global uppvärmning på 1,5 grader, utifrån ett antal scenarier med olika nivåer av utsläpp av växthusgaser. IPCC har tackat ja till inbjudan och specialrapporten planeras vara klar 2018. Redan nu pekar forskning på att det finns tydliga skillnader i konsekvenserna för 1,5 respektive 2 graders uppvärmning.</P> <P class="p81 ft5">Under 2019 planerar IPCC att presentera en specialrapport om klimatförändringarna, haven samt jordens snö- och istäcken, och en specialrapport om markrelaterade frågor. IPCC:s nästa stora utvärdering, AR6,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p82 ft3">11</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p83 ft5">Prop. 2016/17:146 blir klar <NOBR>2021–2022.</NOBR> IPCC:s kommande rapporter väntas få stor betydelse både för den fortsatta klimatpolitiken och för arbetet med att klimatanpassa samhället, i Sverige och globalt.</P> <P class="p84 ft31">4.1.3 Temperaturökningen kan fortfarande begränsas till långt under 2 grader Celsius</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p74 ft3">IPCC:s senaste utvärderingsrapport innehåller information om möjlig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">heten att begränsa den globala temperaturökningen till under 2 grader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">Celsius, vilket är det internationella mål som antogs vid klimatkonven-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">tionens sextonde partsmöte i Cancún 2010 och som gällde när rapporten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">togs fram. Den utveckling som krävs för att målet sannolikt ska nås kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">beskrivas på tre olika men relaterade sätt – som utveckling i utsläpp av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">växthusgaser, som utveckling i koncentration av växthusgaser i atmo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">sfären och som ”koldioxidbudget” för vilket utrymme som finns kvar för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">ytterligare utsläpp.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p75 ft3">IPCC har tagit fram flera utsläppsbanor som beskriver utvecklingen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">framtida utsläpp av växthusgaser för att det ska vara sannolikt att tempe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">raturökningen hålls under 2 grader Celsius. Enligt dessa utsläppsbanor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">behöver utsläppen kulminera inom en snar framtid, minska med mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">40 och 70 procent till år 2050 jämfört med år 2010, och med 80 till 120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">procent till år 2100. Flera scenarier innebär alltså att utsläppen behöver</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">vara negativa vid seklets slut. Ett scenario som leder till att den globala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">uppvärmningen begränsas till 1,5 grader Celsius, vilket är det klimatmål</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">som antogs i Paris, kräver utsläppsminskningar i den mer ambitiösa än-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">dan av intervallerna och sannolikt minskningar därutöver. Försenas insat-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">serna för utsläppsminskningar till framemot 2030, ökar kostnaderna be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">tydligt och utmaningen blir större samtidigt som sannolikheten för att be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">gränsa uppvärmningen till under 2 grader Celsius minskar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p75 ft3">Ett annat sätt att beskriva vad som krävs för att begränsa temperatur-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">ökningen är att relatera den till maximal koncentration av växthusgaser i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">atmosfären. En huvudslutsats i IPCC:s senaste utvärderingsrapport är att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">utsläppsminskningar som håller koncentrationen av växthusgaser på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">cirka 450 ppm koldioxidekvivalenter under detta sekel kan begränsa den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">globala temperaturökningen till under 2 grader Celsius. Det scenario som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">ger lägst global uppvärmning och som därmed lyckas med detta, innebär</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären successivt minskar efter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">år 2100. Det krävs således nollutsläpp och eventuellt negativa utsläpp vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">seklets slut.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p75 ft3">Det tredje sättet att beskriva hur den globala temperaturökningen kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">begränsas till under 2 grader Celsius är att belysa det utsläppsutrymme</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">(den ”koldioxidbudget”) som finns för resten av detta sekel. Detta sätt att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">belysa frågan är nytt i IPCC:s femte utvärderingsrapport. Det är kumula-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">tiva utsläpp av koldioxid som huvudsakligen bestämmer den långsiktiga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">globala medeltemperaturen. Orsaken är att en stor del av de koldioxid-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">utsläpp som inte tas upp i skog, mark och hav stannar kvar i atmosfären i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">många hundra till tusentals år. För att sannolikt kunna begränsa den glo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">bala uppvärmningen till under 2 grader Celsius, måste utsläppen begrän-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">sas till cirka 3 700 miljarder ton koldioxid under perioden <NOBR>1870–2100.</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td26"><SPAN class="p76 ft3">12</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p74 ft3">Bara en tredjedel av budgeten kvarstår, det vill säga cirka 1 000 miljarder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_13"> <P class="p85 ft5">ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar ungefär 20 år av dagens ut- Prop. 2016/17:146 släpp av växthusgaser.</P> <P class="p86 ft3">IPCC:s rapport beskriver även centrala åtgärder som behövs för att kunna begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader Celsius. På kort sikt behöver nya inlåsningar i koldioxidintensiv och energikrävande teknik och samhällsbyggnad undvikas genom att man bygger hållbart från början. En sådan inriktning gör det också enklare att utveckla mer hållbara beteendemönster. Enligt IPCC är inriktningen särskilt viktig i de delar av världen där städer expanderar och energianläggningar byggs ut, men också när tidigt industrialiserade länder nu genomför återinvesteringar i den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen.</P> <P class="p87 ft3">Energi- och resursanvändningen behöver bli mycket mer effektiv än i dag. Energitillförseln behöver nå nollutsläpp eller till och med negativa utsläpp. Med negativa utsläpp menar IPCC att upptaget av växthusgaser i exempelvis skogar och annan vegetation, kolinlagring i mark samt geologisk lagring av koldioxid med biogent ursprung är större än utsläppen. Ökad användning av hållbart producerad bioenergi, vindkraft och annan förnybar energi är viktigt för omställningen. Försenas utsläppsminskningarna ökar risken för allvarliga klimatförändringar och kostnaderna för klimatpolitiken ökar betydligt. <NOBR>IPCC-rapporten</NOBR> visar att ju längre världens länder väntar, desto mer behöver världen förlita sig på en omfattande användning av oprövade tekniker såsom infångning och lagring av växthusgaser med biogent ursprung.</P> <P class="p88 ft3">Avslutningsvis, om människan fortsätter att öka utsläppen av växthusgaser i samma takt som nu, kommer klimatförändringarna att bli mycket omfattande. Det kommer att ställa samhället inför stora utmaningar och kräva omfattande åtgärder för att stärka samhällets motståndskraft. Men även med ambitiösa åtgärder för att reducera utsläppen och vända utvecklingen i en hållbar riktning kommer både Sverige och övriga länder ändå behöva anpassas till nya förutsättningar.</P> <P class="p89 ft34"><SPAN class="ft20">4.2</SPAN><SPAN class="ft33">Utsläppen minskar i Sverige och EU och tecken finns på utsläppsstagnering globalt</SPAN></P> <P class="p90 ft24"><SPAN class="ft22">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft23">Utsläppsutvecklingen i världen och EU</SPAN></P> <P class="p91 ft3">De globala utsläppen av växthusgaser har ökat med 90 procent sedan 1970 och uppskattas i dag uppgå till ungefär 53 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. De senaste åren har de globala utsläppen i stort sett legat still på samma nivå. Det är ett trendbrott jämfört med tidigare då utsläppen generellt har ökat år för år förutom under ekonomiska kriser. En viktig förklaring till att utsläppen inte ökat i samma takt de senaste åren är att allt fler länder, regioner och städer liksom företag och andra aktörer påbörjat ett klimatarbete samtidigt som förnybar energi blivit allt mer konkurrenskraftig gentemot fossila energikällor. Det är dock alltför tidigt att slå fast huruvida de senaste två årens utsläppsutveckling representerar en ny trend eller enbart en paus i utsläppsökningen. Dagens utsläppsnivåer är fortfarande långtifrån hållbara. Samtidigt har världens länder genom klimatavtalet från Paris höjt ambitionen. Den globala upp-</P> <P class="p92 ft3">13</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314614x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p93 ft3">Prop. 2016/17:146 värmningen ska begränsas till långt under 2 grader Celsius och man ska sträva efter att hålla den under 1,5 grader Celsius. De närmaste årens utveckling är av avgörande betydelse för om världen ska lyckas nå målen i Parisavtalet och därmed minska skadeverkningarna av klimatförändringarna.</P> <P class="p94 ft3">EU:s växthusgasutsläpp uppgick år 2014 till 4,3 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Inom EU har växthusgasutsläppen haft en minskande trend under en längre tid. År 2014 var utsläppen inom EU:s nuvarande 28 medlemsstater 24 procent lägre än år 1990, som används som basår enligt klimatkonventionen. Den största delen av utsläppsminskningen sedan 1990 har skett det senaste decenniet men utvecklingen skiljer sig markant mellan olika medlemsstater och nuvarande utsläppsnivå är långt ifrån hållbar.</P> <P class="p95 ft24"><SPAN class="ft22">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft35">Utsläppsutvecklingen i Sverige</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Utsläppen av växthusgaser i Sverige minskar. År 2015 uppgick utsläppen till 53,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket kan jämföras med de 71,6 miljoner ton som släpptes ut 1990. Det motsvarar en minskning med 25 procent.</P> <P class="p97 ft25">Figur 4.2 Växthusgasutsläpp i kiloton koldioxidekvivalenter i Sverige per sektor <NOBR>1990–2015</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td28"><SPAN class="p98 ft36">90000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft30">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft30">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr10 td31"><SPAN class="p99 ft36">Produktanvändning och <NOBR>F-gaser</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft30">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr10 td32"><SPAN class="p99 ft28">Avfall</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr10 td33"><SPAN class="p3 ft28">Arbetsmaskiner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr6 td28"><SPAN class="p98 ft36">80000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td31"><SPAN class="p99 ft39">Bostäder och lokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td32"><SPAN class="p99 ft39">El- och fjärrvärmeproduktion</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td33"><SPAN class="p3 ft39">Jordbruk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td34"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr21 td31"><SPAN class="p99 ft28">Inrikes transporter</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr21 td32"><SPAN class="p99 ft28">Industri</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td33"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td33"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p98 ft36">70000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p98 ft36">60000</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td31"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p98 ft36">50000</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p98 ft36">40000</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td31"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p98 ft36">30000</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p98 ft36">20000</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td31"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p98 ft36">10000</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr22 td28"><SPAN class="p98 ft28">0</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td29"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td31"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft28">1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td26"><SPAN class="p3 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p74 ft28">Källa: Naturvårdsverket 2016.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td27"><SPAN class="p74 ft3">Utsläppen av växthusgaser kan huvudsakligen delas upp i de som ingår i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) och de som kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">mer att omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, KOM(2016)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">482, förkortad ESR (Effort Sharing Regulation). De svenska utsläppen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">inom EU ETS uppgick år 2015 till 19,7 miljoner ton koldioxidekviva-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">lenter och inom ESR till 34,0 miljoner ton. I Sverige ingår över 80 pro-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">cent av utsläppen från industrin samt över 90 procent av utsläppen från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">el- och fjärrvärmeproduktion i EU ETS. Utsläpp från luftfart med start</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td26"><SPAN class="p76 ft3">14</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p74 ft3">och landning inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td27"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314615x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p85 ft5">ingår, med vissa undantag, också i EU ETS medan transportsektorn i öv- Prop. 2016/17:146 rigt inte gör det (ingår i stället i <NOBR>ESR-sektorn).</NOBR> Utsläpp från jordbruk,</P> <P class="p101 ft3">arbetsmaskiner, avfallshantering, bostäder och lokaler samt produktanvändning ligger helt utanför EU ETS och ingår i <NOBR>ESR-sektorn.</NOBR> Utsläpp från utrikes transporter samt utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) redovisas separat från övriga sektorer och ingår inte i EU ETS eller <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> och omfattas inte av nationella klimatmål. <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> motsvarar den så kallade <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn under perioden <NOBR>2013–2020.</NOBR></P> <P class="p102 ft25">Figur 4.3 Växthusgasutsläpp i Sverige i kiloton koldioxidekvivalenter <NOBR>2005–2015:</NOBR> totalt, inom EU ETS och för <NOBR>ESR-sektorn</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p103 ft43">80000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td43"><SPAN class="p103 ft43">70000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td43"><SPAN class="p103 ft43">60000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td43"><SPAN class="p103 ft43">50000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td43"><SPAN class="p103 ft43">40000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td43"><SPAN class="p103 ft43">30000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td43"><SPAN class="p103 ft43">20000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td43"><SPAN class="p103 ft43">10000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td43"><SPAN class="p103 ft44">0</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td43"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:50px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:36px;margin-top:0px;margin-right:-50px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:43px;margin-top:7px;margin-right:-57px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2005</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td28"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:7px;margin-right:-21px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2006</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td44"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:7px;margin-right:-22px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2007</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td28"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:7px;margin-right:-21px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2008</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td44"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:7px;margin-right:-22px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2009</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td28"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:7px;margin-right:-21px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2010</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td44"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:7px;margin-right:-22px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2011</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td28"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:7px;margin-right:-21px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2012</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td28"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:7px;margin-right:-21px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2013</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td44"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:7px;margin-right:-22px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2014</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td28"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p104 ft44"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p104 ft44"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:7px;margin-right:-21px;margin-bottom:7px;" class="p104 ft44"><![endif]>2015</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft44"><INGENBILD zsrc="H40314615xi2.jpg/" id="inl_img1">Totala utsläpp <INGENBILD zsrc="H40314615xi3.jpg/" id="inl_img2">Utsläpp ESR <INGENBILD zsrc="H40314615xi4.jpg/" id="inl_img3">Utsläpp EU ETS</P> <P class="p106 ft28">Källa: Naturvårdsverket 2016.</P> <P class="p107 ft4">Inrikes transporter</P> <P class="p108 ft3">År 2015 var utsläppen från inrikes transporter 18,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vägtransporter är den helt dominerande källan med 90 procent av sektorns utsläpp medan utsläppen från inrikes sjöfart, inrikes luftfart och järnväg är förhållandevis små. Utsläppen från inrikes luftfart, 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2015, ingår i EU ETS medan sektorn i övrigt inte gör det. Utsläppen från inrikes transporter ökade från 1990 till mitten av <NOBR>00-talet</NOBR> då de kulminerade för att sedan minska under ett antal år. Utsläppsnivån har sedan 2013 varit tämligen oförändrad. Mellan 1990 och 2015 har utsläppen från inrikes transporter som helhet minskat med cirka 9 procent. Utsläppsminskningarna sedan mitten av 00- talet förklaras bland annat av högre energieffektiviseringstakt i fordonsflottan och ökad inblandning av biobränslen i drivmedel. Den ökade energieffektiviseringen beror dels på att nya lätta fordon blivit effektivare till följd av bland annat nya utsläppskrav inom EU och dels på att lätta och mer bränslesnåla dieselfordon vunnit mark gentemot bensinfordon.</P> <P class="p109 ft3">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <P class="p93 ft5">Prop. 2016/17:146 Från början av <NOBR>90-talet</NOBR> och fram till 2007 ökade personbilstrafiken, och den låg därefter på en relativt jämn nivå fram till 2013. Nu ökar trafiken återigen, vilket påverkar utsläppen. Den energieffektivisering och ökade användning av biobränslen som skett, räcker inte till för att kompensera för den ökade trafiken. Det gör att utsläppen från personbilar nu ökar vilket får till följd att sektorns utsläpp som helhet inte längre minskar.</P> <P class="p110 ft4">Jordbruk</P> <P class="p111 ft3">Jordbrukssektorns utsläpp består framför allt av utsläpp av metan och lustgas från gödselhantering, djurhållning och jordar medan utsläpp från exempelvis jordbrukets arbetsmaskiner och uppvärmning beräkningsmässigt ingår i andra sektorer. År 2015 var växthusgasutsläppen från jordbruket 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Trenden har länge varit att jordbrukets utsläpp minskar långsamt och 2015 var utsläppen knappt 10 procent lägre än 1990. Minskningen sedan 1990 förklaras till stor del av minskad djurhållning men även av effektivare produktion. Detta har medfört lägre metanavgång från djurens matsmältning. Utsläppen av växthusgaser har även minskat till följd av minskad spannmålsareal och effektivare kväveanvändning. De senaste åren har dock jordbrukssektorns trend mot minskade utsläpp avstannat, bland annat till följd av en större spannmålsproduktion och därmed en ökad användning av mineralgödselmedel.</P> <P class="p112 ft4">Arbetsmaskiner</P> <P class="p111 ft5">Arbetsmaskiner som används inom industri, jordbruk, skogsbruk och inom andra samhällssektorer släppte ut 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2014. Utsläppen från arbetsmaskiner är 14 procent högre än vad de var 1990. Arbetsmaskiner inom industrin svarar för drygt en tredjedel av sektorns utsläpp.</P> <P class="p113 ft4">Avfall</P> <P class="p111 ft3">Avfallssektorns utsläpp uppgick till 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2015. Den huvudsakliga utsläppskällan inom sektorn är metanläckage från avfallsdeponier. Sedan 1990 har sektorns utsläpp minskat med 62 procent tack vare att utsläppen från deponier minskat kraftigt. Förklaringen till detta är deponiförbuden för brännbart avfall och organiskt avfall, som infördes 2002 respektive 2005, i kombination med andra styrmedel och åtgärder för att främja materialåtervinning och energiåtervinning ur avfall.</P> <P class="p114 ft4">Bostäder och lokaler</P> <P class="p111 ft5">Utsläppen från bostäder och lokaler för bland annat service, jordbruk och andra kommersiella ändamål har minskat med 86 procent mellan 1990 och 2015, från 9,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 1,3 miljoner ton. Minskningen beror främst på att oljebaserad individuell uppvärmning av bostäder, lokaler och varmvatten ersatts av fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen.</P> <P class="p115 ft3">16</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p116 ft5">En bidragande faktor till de minskande utsläppen av växthusgaser är vädret. Det har varit varmare än normalt under alla år sedan 1990, utom 1996 och 2010, vilket minskat behovet av uppvärmning.</P> <P class="p107 ft4">Produktanvändning och fluorerade växthusgaser</P> <P class="p117 ft3">Vid viss produktanvändning uppstår växthusgasutsläpp, till exempel när lösningsmedel och smörjmedel i produkter dunstar, när sprayburkar med vissa drivgaser används eller vid läckage från kyl- och luftkonditioneringsanläggningar. Växthusgasutsläppen från produktanvändning har ökat från 0,6 till 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990 till 2015. Detta beror främst på att användningen av HFC, en så kallad fluorerad växthusgas eller <NOBR>f-gas,</NOBR> stigit då denna ersatt ozonlagerförstörande freoner bland annat som köldmedium, samtidigt som användningen av kyl- och luftkonditioneringsanläggningar samt värmepumpar ökat. Ut- släppen från produktanvändning har dock minskat under senare år, bland annat på grund av att ett flertal användningsområden för <NOBR>f-gaser</NOBR> förbjudits och ersättningsämnen börjat användas. Den 1 januari 2015 trädde en ny <NOBR>EU-förordning</NOBR> om fluorerade växthusgaser i kraft. Förordningen förväntas på sikt minska utsläppen av <NOBR>f-gaser</NOBR> avsevärt.</P> <P class="p118 ft4">Industri</P> <P class="p119 ft3">Industrins utsläpp uppgick 2015 till 16,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sedan 1990 har industrins växthusgasutsläpp minskat med 21 procent. Över 80 procent av utsläppen från industrin ingår i EU ETS. Under perioden <NOBR>1990–2008</NOBR> låg industrins samlade växthusgasutsläpp på en relativt jämn nivå. Den lågkonjunktur som drabbade Sverige och omvärlden hösten 2008 resulterade i väsentligt lägre utsläpp från industrin, framför allt på grund av minskad produktion av järn och stål. Lågkonjunkturens effekt på industrins produktion och utsläpp var som starkast år 2009, men industrins samlade utsläpp har därefter legat kvar på en lägre nivå jämfört med före den ekonomiska krisen.</P> <P class="p120 ft3">Industrins växthusgasutsläpp kan grovt indelas i huvudkategorierna förbränningsutsläpp och processutsläpp, varav den förstnämnda kategorin är något större än den andra. Industrins förbränningsutsläpp har haft en minskande trend sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt som bland annat förklaras av att användning av fossila bränslen övergetts till förmån för biobränslen och el. Tillverkning av massa och papper, som svarar för ungefär hälften av industrins energianvändning, har mer än halverat sina förbränningsutsläpp sedan 1990, till stor del genom övergång från fossila bränslen till biobränslen.</P> <P class="p121 ft3">Processutsläpp uppstår när vissa råvaror används inom industrin för att framställa produkter, till exempel stål och cement, och där råvarorna används i en process som alstrar växthusgaser. Processutsläpp är därför kopplade till produktionsvolymer som i sin tur påverkas av konjunktursvängningar och världsmarknadspriser. Processutsläppens utveckling skiljer sig markant mellan olika branscher. Exempelvis har kemiindustrins processutsläpp reducerats stegvis sedan 1990, bland annat genom introduktion av ny teknik, medan mineralindustrins utsläpp stigit till följd av ökade produktionsvolymer.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p82 ft3">17</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p123 ft3">18</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft4">El- och fjärrvärmeproduktion</P> <P class="p124 ft3">Växthusgasutsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion var 4,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2015 varav fjärrvärmeproduktion svarade för merparten. Över 90 procent av sektorns utsläpp omfattas av EU ETS. En trend mot minskande utsläpp kan urskiljas på övergripande nivå 1990– 2015, men sektorns utsläpp har varierat kraftigt från år till år, framför allt beroende på att det enskilda årets uppvärmningsbehov i hög grad påverkas av vintertemperaturen och vattenkraftsproduktionen av nederbördsmängden. Utgångspunkten för svensk elproduktion är att vattenkraftsproduktionen balanseras med mer eller mindre produktion genom andra kraftslag alternativt genom import eller export av el, beroende på årets väderförhållanden. Utsläppen varierar därmed ganska kraftigt mellan åren. År 2015 var exempelvis något kallare än 2014 och utsläppen var också något högre.</P> <P class="p125 ft3">Bakom utsläppsstatistiken döljer sig en ungefärlig fördubbling av fjärrvärmeproduktionen sedan 1990. Då denna huvudsakligen åstadkommits genom ökad användning av biobränslen och avfall samtidigt som användningen av fossila bränslen minskat, har utsläppen från fjärrvärmeproduktion inte ökat nämnvärt sedan 1990. Växthusgasutsläppen från förbränning av fossila bränslen inom sektorn varierar med vädret men har minskat med nästan 70 procent jämfört med 1990. Utsläppen från avfallsförbränning har mer än tredubblats sedan 1990 och uppgick till 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2015. Det motsvarar över hälften av utsläppen från sektorn. Den ökade användningen av fjärrvärme har ersatt individuell uppvärmning med olja och därigenom kraftigt minskat växthusgasutsläppen från bostäder och lokaler.</P> <P class="p126 ft4">Skogsbruk och annan markanvändning (LULUCF)</P> <P class="p127 ft3">I denna sektor redovisas utsläpp och upptag av växthusgaser från skog och skogsmark, åkermark och annan mark. Sektorn ingår inte i Sveriges nationella mål till 2020 eller i de etappmål som föreslås i denna proposition. Sektorn ingår dock i Sveriges åtaganden under Kyotoprotokollet och kommer att ingå i Sveriges åtagande gentemot EU från och med 2021. Sektorns utsläpp och upptag behandlas vanligen separat från övriga sektorers utsläpp på grund av att den innehåller såväl utsläpp som upptag av växthusgaser, relativt sett hög mätosäkerhet och det faktum att upptag av koldioxid i skog och mark är reversibla och alltså kan återgå till atmosfären.</P> <P class="p128 ft3">Sektorn svarade under 2015 för ett nettoupptag av växthusgaser om 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under perioden 1990 till 2015 har det årliga nettoupptagets storlek varierat mellan 30 och 50 miljoner ton. Variationen år till år är stor men trenden är att sektorns nettoupptag ökat sedan mitten av <NOBR>90-talet.</NOBR> Storleken på nettoupptaget påverkas framför allt av årlig tillväxt i skogen, avverkningsvolymen som starkt påverkas av konjunkturen och naturliga störningar såsom stormfällning.</P> <P class="p129 ft3">Den dominerande delen av nettoupptaget inom sektorn står kategorin levande biomassa för genom att skogens träd binder koldioxid när de växer. Nettoupptaget i levande biomassa beräknas genom att uppskatta skillnaden mellan tillväxt och avgång genom avverkning och naturlig avgång. Avverkningsnivån har under perioden ökat men balanserats av en</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <P class="p85 ft5">högre skoglig tillväxt. Även storleken på skogsindustrins årliga produk- Prop. 2016/17:146 tion har stor betydelse för nettoupptaget eftersom långlivade träprodukter</P> <P class="p101 ft3">binder upp koldioxid. Större delen av utsläppen inom sektorn sker inom kategorierna åkermark och bebyggd mark. När det gäller åkermark sker utsläpp vid bruk av organogena jordar (jordar med en hög andel organiskt material såsom torvjordar och gyttjejordar) och framför allt vid dränering av dessa jordar. Våtmarker binder stora mängder kol i form av torv. En betydande del av dessa marker har dikats för att kunna odla skog eller bedriva jordbruk på marken. Dikningen innebär att syrehalten i marken ökar vilket leder till att torven bryts ned och att koldioxid avgår till atmosfären. Utsläppen från bebyggd mark uppstår främst vid avskogning och konvertering av jordbruksmark i samband med byggnation och vägbyggen.</P> <P class="p126 ft4">Utrikes transporter</P> <P class="p91 ft3">De totala utsläppen från utrikes transporter, som beräknas utifrån sålda mängder bränslen till utrikes luft- och sjötransporter från svenska flygplatser och hamnar, ökade kraftigt mellan 1990 och 2007. De har sedan dess sjunkit något till följd av minskad bunkring i Sverige för utrikes sjöfart. Både utsläppen från utrikes sjöfart och utrikes luftfart har ökat jämfört med 1990 då de sammanlagda utsläppen uppgick till 3,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. År 2015 uppgick de till 8,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläpp från utrikes transporter ingår inte i Sveriges nationella mål till år 2020 eller i de etappmål som föreslås i denna proposition. Utsläpp från luftfart med start i Sverige och landning inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ingår dock i EU ETS med vissa undantag.</P> <P class="p130 ft34"><SPAN class="ft20">4.3</SPAN><SPAN class="ft33">FN:s klimatkonvention, klimatavtalet från Paris och de globala målen för hållbar utveckling</SPAN></P> <P class="p131 ft3">Sverige har liksom flertalet av världens länder ratificerat FN:s ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) som trädde i kraft 1994. Klimatkonventionens mål är att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.</P> <P class="p87 ft3">Kyotoprotokollet till klimatkonventionen innehåller rättsligt bindande begränsningsåtaganden för utsläpp av växthusgaser för de flesta utvecklade länder. Sverige har tillsammans med EU ratificerat Kyotoprotokollet som trädde i kraft 2005. Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löpte <NOBR>2008–2012.</NOBR> Den andra åtagandeperioden, vilken möjliggjordes genom den s.k. Dohaändringen som antogs vid partsmötet i Doha i december 2012, sträcker sig från 2013 till och med 2020.</P> <P class="p132 ft5">Vid klimatkonventionens tjugoförsta partsmöte (COP21) i Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonventionen. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader Celsius och ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Parisav-</P> <P class="p133 ft3">19</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <P class="p134 ft5">Prop. 2016/17:146 talet är historiskt då det är det första rättsligt bindande klimatavtal som alla världens länder ska bidra till genomförandet av.</P> <P class="p70 ft3">Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016, trettio dagar efter att minst 55 länder som tillsammans står för minst 55 procent av det totala globala utsläppen av växthusgaser hade ratificerat avtalet. Sverige ratificerade Parisavtalet den 13 oktober 2016 och blev part trettio dagar senare, dvs. den 12 november 2016.</P> <P class="p70 ft3">Det nya klimatavtalet innebär att länder utarbetar, meddelar och upprätthåller så kallade nationellt fastställda bidrag. Länderna ska successivt skärpa sina bidrag och dessa ska förnyas vart femte år. En gemensam översyn av världens samlade ansträngningar för att minska klimatpåverkan ska också göras vart femte år. Principer för uppföljning och rapportering etableras, som bland annat lägger grunden för ett framtida gemensamt system för transparens och uppföljning av länders åtaganden och genomförande av dessa. Därutöver läggs grunden för marknadsbaserade och <NOBR>icke-marknadsbaserade</NOBR> former för länder att samarbeta för att uppnå sina nationellt fastställda bidrag. I Parisavtalet finns principer om att frivilligt samarbete kan möjliggöra en ökad ambitionsnivå samtidigt som hållbar utveckling och miljöintegritet främjas. Avtalet säkerställer fortsatt stöd till utvecklingsländers arbete med både utsläppsbegränsningar och klimatanpassning genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad. Fler länder uppmuntras att bidra till klimatfinansiering. Avtalet erkänner vikten både av att länder anpassar sig till klimatförändringarna och undviker eller hanterar de skador och förluster som klimatförändringarna ger upphov till. Länder uppmanas också att bevara och hållbart bruka skogen och minska den globala avskogningen. Ett mål är att uppnå balans mellan antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag av växthusgaser i sänkor under andra hälften av detta sekel.</P> <P class="p135 ft3">Under 2015 antog världens länder Agenda 2030 och sjutton nya globala mål för hållbar utveckling. Att bekämpa klimatförändringarna är ett av målen. Målet har i sin tur delmål, varav ett är att integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. Möjligheten att nå ett flertal av de andra målen hotas direkt av ett förändrat klimat. Det inkluderar målen om att utrota fattigdom och hunger, om att säkerställa tillgång till vatten för alla, om att skydda, återställa och främja ett hållbart brukande av landbaserade ekosystem, om hållbar energi för alla och om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna. Övriga mål handlar bland annat om att tillgodose hälsa och välbefinnande, god utbildning, jämställdhet och jämlikhet, tillväxt och jobb, hållbara städer och samhällen samt fredliga och inkluderande samhällen. I en värld med ett allt instabilare klimat blir alla dessa mål svåra att nå. Insatserna för att minska utsläppen av växthusgaser är därför en förutsättning för att lyckas nå de övriga hållbarhetsmålen samtidigt som arbetet med övriga hållbarhetsmål är en förutsättning för att lyckas med klimatarbetet.</P> <P class="p136 ft3">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <P class="p34 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p61 ft20"><SPAN class="ft20">4.4</SPAN><SPAN class="ft21">EU:s klimatpolitiska mål</SPAN></P> <P class="p47 ft3">Utöver de internationella klimatförhandlingarna sätter även EU vissa ramar för svensk klimatpolitik. År 2009 antog EU målsättningen att minska utsläppen av växthusgaser med <NOBR>80–95</NOBR> procent till 2050 jämfört med 1990 års nivåer, i en kontext av nödvändiga minskningar av de utvecklade länderna som grupp.</P> <P class="p48 ft3">Grunden för EU:s klimatpolitik till 2020 är att EU:s utsläpp ska minska med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Det övergripande utsläppsminskningsmålet ska nås genom att utsläppen inom EU ETS minskas med 21 procent fram till 2020 jämfört med 2005. EU ETS omfattar utsläpp från energiintensiv industri och el- och värmeproduktion. Utsläppen i sektorer utanför EU ETS ska minskas med 10 procent till 2020 jämfört med 2005. Sektorer utanför EU ETS i dagsläget är bland annat jordbruk, avfallshantering, transporter och småskalig industri.</P> <P class="p11 ft3">Ett ansvarsfördelningsbeslut antogs 2009 för perioden <NOBR>2013–2020</NOBR> där medlemsstaterna tilldelades åtaganden för utsläpp från sektorer utanför EU ETS. Målen fördelades enligt medlemsstaternas bruttonationalprodukt (BNP per capita). Sverige ska enligt denna fördelning minska sina utsläpp med 17 procent i sektorer utanför EU ETS till 2020.</P> <P class="p40 ft3">I oktober 2014 fattade Europeiska rådet beslut om ett ramverk för EU:s klimat- och energipolitik till 2030. Enligt beslutet ska utsläppen av växthusgaser minska med minst 40 procent inom EU fram till 2030 jämfört med 1990. Utsläppsmålet ska nås genom att utsläppen inom EU ETS minskas med 43 procent fram till 2030 jämfört med 2005 samtidigt som utsläppen i sektorer utanför EU ETS minskas med 30 procent under samma tidsperiod. Europeiska rådet konstaterade att målet om att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 gäller för hela ekonomin och för samtliga utsläpp och att regler för hur sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ska inkluderas i ramverket ska fastställas.</P> <P class="p11 ft3">I sitt beslut gav Europeiska rådet vägledning för utformningen av handelssystemet för den fjärde handelsperioden som löper <NOBR>2021–2030.</NOBR> Europeiska rådets vägledning innebär bland annat att utsläppstaket i systemet ska minska med 2,2 procent årligen från och med 2021 för att säkerställa att utsläppen inom EU ETS totalt sett minskar med 43 procent fram till 2030 jämfört med 2005. Det är viktigt att poängtera att medlemsstaterna inte har specifika åtaganden under EU ETS utan att utsläppsminskningarna ska åstadkommas av anläggningarna som omfattas av EU ETS som kollektiv. Europeiska kommissionen presenterade i juli 2015 ett förslag till översyn av EU ETS i linje med Europeiska rådets beslut.</P> <P class="p137 ft3">I juli 2016 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till ansvarsfördelning för utsläppsminskningar i sektorer utanför EU ETS och LULUCF: förslaget till ansvarsfördelningsförordning (ESR). I enlighet med Europeiska rådets beslut från 2014 tilldelas alla medlemsländer ett bindande mål för utsläppsminskningar till 2030 mellan 0 och minus 40 procent jämfört med 2005. Till skillnad från EU:s ansvarsfördelningsbeslut till 2020 får inga medlemsländer öka sina utsläpp under perioden 2021–</P> <P class="p138 ft3">21</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <P class="p93 ft5">Prop. 2016/17:146 2030. Enligt kommissionens förslag ska Sverige minska utsläppen med 40 procent till 2030 i sektorer utanför EU ETS jämfört med 2005. Enligt förslaget finns möjligheter att använda flexibiliteter för att nå delar av målet.</P> <P class="p70 ft3">Europeiska kommissionen presenterade samtidigt förslag till en förordning som inkluderar växthusgaser från LULUCF i EU:s ramverk för klimat och energi till 2030. I förslaget formuleras medlemsländernas åtaganden så att varje medlemsland förbinder sig att säkerställa att nettoupptagen inte ska minska, eller i de fall nettoutsläpp för sektorn redovisas, att nettoutsläppen inte ska öka inom landets territorium. Om detta inte uppfylls måste underskottet täckas av enheter från ESR eller genom andra flexibiliteter som kommer att finnas i systemet.</P> <P class="p139 ft3">Transportsektorn står för ungefär hälften av utsläppen i sektorer under ansvarsfördelningsförordningen. Europeiska kommissionen presenterade därför i juli 2016 ett meddelande med en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Inom ramen för strategin kommer bland annat ett flertal lagförslag för gemensamma åtgärder inom EU att presenteras under 2017. Medan utsläpp från luftfart med start och landning inom EES ingår i EU ETS med vissa undantag, regleras internationell luft- och sjöfart varken inom EU ETS eller genom ansvarsfördelningsförordningen.</P> <P class="p140 ft20"><SPAN class="ft20">4.5</SPAN><SPAN class="ft45">Tidigare och nu gällande svenska klimatmål</SPAN></P> <P class="p96 ft3">De nu gällande nationella målen för klimatpolitiken är fastställda av riksdagen och utgörs av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>samt av etappmålet om minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. Målen ingår i målstrukturen för miljöarbetet som består av ett generationsmål för miljöarbetet, sexton miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till samt etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Målstrukturen för miljöarbetet och den regelbundna uppföljningen, som görs i bred samverkan, ingår i det som brukar benämnas miljömålssystemet (skr. 2013/14:145).</P> <P class="p94 ft3">Riksdagen har beslutat om ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver göras inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Enligt riksdagens beslut innebär generationsmålet att det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Riksdagen har beslutat som innebörd för miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention om klimatförändring ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska nås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan nås (prop. 1997/98:145,</P> <P class="p141 ft3">bet. 1998/99:MJU6, rskr.1998/99:183). Till vart och ett av miljökvalitets-</P> <P class="p142 ft3">22</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <P class="p85 ft5">målen finns även preciseringar beslutade som tydligare definierar inne- Prop. 2016/17:146 börden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås.</P> <P class="p143 ft3">Riksdagen har fastställt att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>preciseras genom ett temperaturmål (det så kallade tvågradersmålet) och ett ur temperaturmålet härlett mål för koncentrationen av växthusgaser i atmosfären (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300).</P> <P class="p86 ft3">Den svenska klimatpolitiken har med tiden utvecklats mot en starkare <NOBR>EU-integration</NOBR> och ett djupare internationellt arbete. Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollets första åtagandeperiod <NOBR>2008–2012</NOBR> och EU:s interna ansvarsfördelning var att begränsa utsläppen så att de inte skulle öka med mer än fyra procent som medelvärde för åtagandeperioden jämfört med 1990 års nivå. I 2002 års klimatpolitiska beslut åtog sig emellertid Sverige ett mål där man går längre. De svenska utsläppen skulle som ett medelvärde för perioden <NOBR>2008–2012</NOBR> i stället minska med minst fyra procent jämfört med utsläppen år 1990 (prop. 2001/02:55).</P> <P class="p144 ft3">I och med riksdagsbehandlingen i juni 2009 av propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09:162) fastställde riksdagen det nu gällande nationella etappmålet för klimat som innebär en utsläppsminskning med 40 procent till år 2020 i jämförelse med 1990, inklusive möjlighet till viss användning av internationella utsläppskrediter (bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300). Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. <NOBR>LULUCF-sektorn</NOBR> och utrikes transporter ingår inte i målet. Detta mål är mer ambitiöst än Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod <NOBR>2013–2020</NOBR> och EU:s ansvarsfördelningsbeslut som genomför EU:s energi- och klimatpaket till 2020. Vidare fastställdes en prioritering om att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen och visionen om att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.</P> <P class="p145 ft3">Sverige har klarat de tidigare åtagandena – beslutade såväl nationellt som under FN och EU – på klimatområdet avseende perioden 2008– 2012. I regeringens skrivelse Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning (skr. 2015/16:87), som överlämnades till riksdagen i januari 2016, gjorde regeringen bedömningen att etappmålet för utsläpp av växthusgaser till 2020 också kommer att nås. Nivån för Sveriges växthusgasutsläpp ligger redan nu under <NOBR>EU-målet</NOBR> till 2020 och utsläppen bedöms i den mest aktuella prognosen fortsätta att minska.</P> <P class="p146 ft1">5 Nya mål för den svenska klimatpolitiken</P> <P class="p147 ft5">Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar och ta ansvar för våra historiska utsläpp. Sverige ska fortsätta vara en internationell förebild genom sitt nationella klimatarbete och genom att bidra till finansiering av utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i utvecklingsländer. Sverige ska</P> <P class="p133 ft3">23</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314624x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p134 ft5">Prop. 2016/17:146 visa att det går att förena klimatomställningen med välfärd och god konkurrenskraft.</P> <P class="p71 ft3">För att Sverige ska kunna fortsätta gå före i omställningen behövs en långsiktig och stabil klimatpolitik som är brett förankrad över partigränser och riksdagsperioder. Det är viktigt att samhällets olika aktörer ges förutsättningar att inkludera klimataspekten i den strategiska planeringen av sin verksamhet. Regeringen valde därför att under 2014 ge den parlamentariska Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Miljömålsberedningen har lämnat ett flertal förslag om inriktningen av den svenska klimatpolitiken, med bred parlamentarisk enighet. Här och i följande avsnitt presenteras regeringens förslag till ett klimatpolitiskt ramverk, med utgångspunkt i Miljömålsberedningens förslag. Regeringen avser att återkomma till Miljömålsberedningens andra delbetänkande i de delar som inte behandlas i denna proposition.</P> <P class="p148 ft20"><SPAN class="ft20">5.1</SPAN><SPAN class="ft45">Ändrad precisering av miljökvalitetsmålet</SPAN></P> <P class="p149 ft46">Begränsad klimatpåverkan</P> <P class="p150 ft5"><SPAN class="ft16">Regeringens förslag: </SPAN>Preciseringen av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft8">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>ändras och får följande lydelse: Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.</P> <P class="p72 ft3"><SPAN class="ft13">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Riksdagen beslutade våren 2009 om ändrad precisering av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>(prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300). Den preciseringen innebär ett temperaturmål och ett koncentrationsmål enligt följande.</P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft47">Temperaturmål: </SPAN>Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.</P> <P class="p152 ft4"><SPAN class="ft3">2</SPAN><SPAN class="ft48">Koncentrationsmål som härleds från temperaturmålet</SPAN><SPAN class="ft3">: Sveriges kli-</SPAN></P> <P class="p153 ft5">matpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter).</P> <P class="p154 ft3">I Köpenhamnsöverenskommelsen, som antogs vid klimatkonventionens femtonde partsmöte (COP15) i december samma år, noterade parterna den vetenskapliga synen att den globala uppvärmningen bör hållas under 2 grader Celsius för att undvika att människans påverkan på klimatsystemet blir farlig. Vid partsmötet i Cancún året efter antogs sedan tvågradersmålet.</P> <P class="p155 ft3">I klimatavtalet från Paris har världens länder kommit överens om att</P> <P class="p156 ft49">skärpa det globala temperaturmålet. Enligt avtalet ska den globala upp-</P> <P class="p14 ft3">24</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314625x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p85 ft5">värmningen hållas långt under 2 grader Celsius och ansträngningar göras Prop. 2016/17:146 för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius jämfört med förindustriell</P> <P class="p143 ft3">nivå. Preciseringen av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>behöver därför uppdateras för att ligga i linje med det mål som Sverige har ställt sig bakom internationellt.</P> <P class="p86 ft3">Det koncentrationsmål som riksdagen har antagit härleddes ur temperaturmålet utifrån dåvarande kunskap om på vilken högsta nivå koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt (vilket tolkades som år 2150) bör stabiliseras, för att temperaturmålet ska nås med rimlig sannolikhet. Regeringen noterade då att det finns en betydande osäkerhet kring vilken nivå utsläppen behöver stabiliseras på för att temperaturmålet ska kunna nås, något som även påpekades av ett flertal remissinstanser.</P> <P class="p132 ft3">I dag är koncentrationen av koldioxid högre än vad den varit någon gång under de senaste 800 000 åren. Den sammanlagda halten av växthusgaser i atmosfären är cirka 470 ppmv koldioxidekvivalenter och den ökar fortsatt. Tidpunkten för när halten kan stabiliseras har betydelse för om ett givet temperaturmål kan nås. Osäkerhet om vilken nivå som krävs för att klara en viss temperatur kvarstår. Växthusgasernas koncentration i atmosfären är en viktig indikator på människans klimatpåverkan och utvecklingen av utsläppen av växthusgaser. Det är dock svårt att fastslå vilken nivå som motsvarar att den globala temperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius jämfört med förindustriell tid, med sikte på 1,5 grader Celsius. Förslaget till ny precisering av miljökvalitetsmålet innebär därför att det nya temperaturmålet ska ersätta det gamla temperaturmålet och koncentrationsmålet.</P> <P class="p157 ft20"><SPAN class="ft20">5.2</SPAN><SPAN class="ft21">Ett långsiktigt utsläppsmål</SPAN></P> <P class="p158 ft13">Regeringens förslag:</P> <P class="p159 ft3">Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.</P> <P class="p159 ft5">För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas.</P> <P class="p160 ft5">Målet förutsätter höjda ambitioner i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS).</P> <P class="p161 ft3">Målet ingår som etappmål i miljömålssystemet.</P> <P class="p159 ft11">Målet innebär en tidigareläggning och precisering av den tidigare visionen om nettonollutsläpp till år 2050.</P> <P class="p162 ft5">Vid beräkning av utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium omfattas inte utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Utsläppen beräknas i enlighet med Sveriges internationella växthusgasrapportering.</P> <P class="p163 ft3"><SPAN class="ft13">Miljömålsberedningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p164 ft3">25</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p165 ft3">Prop. 2016/17:146</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p16 ft3"><SPAN class="ft13">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som har valt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">att kommentera nivån på det långsiktiga målet särskilt anser att det är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">ambitiöst. Ett flertal tillstyrker Miljömålsberedningens förslag, däribland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft4">Havs- och vattenmyndigheten<SPAN class="ft3">, </SPAN>Naturvårdsverket <SPAN class="ft3">och </SPAN>SMHI<SPAN class="ft3">. Det förs</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">fram att det är positivt att det långsiktiga målet är konkret och att det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">finns en bred politisk enighet bakom målet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p18 ft3">Flera remissinstanser anser att målet är ambitiöst, men ändå inte till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">räckligt för att nå Parisavtalets mål, framför allt strävan om att begränsa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius jämfört med den förin-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p18 ft3">dustriella nivån. Ett antal myndigheter och forskningsinstitut framhåller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">även att det långsiktiga målet över tid bör kunna revideras och skärpas i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">enlighet med forskning, teknisk utveckling och förändringar i omvärlden,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">så att Sverige kan fortsätta att ”gå före” men fortfarande säkerställa ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">konkurrenskraftigt näringsliv.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">Flera instanser i näringslivet anser att målet är mycket utmanande och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p18 ft3">att det riskerar att skapa sämre förutsättningar för svenskt näringsliv.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">Vissa föreslår en senareläggning till 2050, medan andra instanser föreslår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">ett utsläppsintervall som mål i stället för att öka flexibiliteten. Ett antal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">instanser anser att det är positivt att kompletterande åtgärder får tillgodo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">räknas i enlighet med internationellt beslutade regler. När det specifikt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">gäller användning av geologisk lagring av koldioxid (CCS) ställer sig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">några instanser positiva till detta, och <SPAN class="ft4">Konjunkturinstitutet </SPAN>pekar på att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p18 ft3">kostnaderna ökar om CCS inte kommer in. Ungefär lika många remiss-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">instanser är skeptiska eller negativa till möjligheten att använda CCS.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">Flera instanser påpekar att klimatnyttan av svensk export borde beaktas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">och vissa av dessa föreslår att det långsiktiga målet därför bör komplet-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">teras med en skrivning om att Sverige bidrar till att världen globalt når</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">klimatmålen genom export av förnybar energi och råvaror, klimatnyttiga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">produkter och tjänster.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">Att det långsiktiga målet även inkluderar utsläppen inom EU ETS till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft4"><SPAN class="ft3">styrks av bland annat </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft3">och </SPAN>Världsnaturfonden WWF<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">samtidigt som några, inklusive <SPAN class="ft4">Statens energimyndighet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Konjunktur-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3"><SPAN class="ft4">institutet </SPAN>påpekar att detta riskerar att leda till dubbelstyrning av de ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">släpp som ingår inom den handlande sektorn. <SPAN class="ft4">Sjöfartsverket</SPAN>, <SPAN class="ft4">Transport-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3"><SPAN class="ft4">styrelsen </SPAN>med flera tillstyrker Miljömålsberedningens förslag om att i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">dagsläget inte inkludera internationell luftfart och sjöfart i målet. Ett an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">tal instanser anser dock att det klimatpolitiska ramverket och det långsik-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">tiga målet bör inkludera dessa utsläpp.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">Flera remissinstanser anser att det är svårt att ta ställning till det lång-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">siktiga målet innan förslag på etappmål eller strategi har presenterats, då</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">dessa fanns med i Miljömålsberedningens andra delbetänkande.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft4">Länsstyrelsen i Örebro län<SPAN class="ft3">, </SPAN>Västra Götalandsregionen<SPAN class="ft3">, </SPAN>Skogsstyrelsen<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft4">Växjö kommun<SPAN class="ft3">, </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting<SPAN class="ft3">, </SPAN>Svenska kyrkan<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft4">Världsnaturfonden WWF<SPAN class="ft3">, </SPAN>Energiföretagen Sverige <SPAN class="ft3">och </SPAN>Vattenfall AB</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p18 ft3">belyser vikten av att Sverige driver på för en sänkning av taket i EU ETS.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">Ett flertal remissinstanser från basindustrin, bland annat <SPAN class="ft4">SveMin, SSAB,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft51">SPBI, Svenskt Näringsliv, Skogsindustrierna <SPAN class="ft50">och </SPAN>IKEM<SPAN class="ft50">, betonar att syftet</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">med EU ETS är att nå EU:s gemensamma klimatmål så kostnadseffektivt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">som möjligt, inte enskilda medlemsstaters nationella klimatmål. Systemet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">är utformat för att minska utsläppen där det kostar minst först, oavsett var</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p166 ft3">26</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft3">inom EU detta är. Remissinstanserna poängterar att det därför saknas</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p167 ft3">tydligt bevis för att en skärpning av EU ETS automatiskt skulle leda till minskade utsläpp i Sverige. Remissinstanserna påpekar vidare att så länge det inte finns en prissättning av koldioxidutsläpp i andra delar av välden som likvärdigt berör alla så måste hänsyn tas till industrins konkurrenskraft på en global marknad, vilket betyder att det finns behov att skydda industrin från otillbörliga kostnader till följd av klimatpolitiken.</P> <P class="p168 ft3">Flera remissinstanser påtalar vikten av att följa de konsumtionsbaserade utsläppen. En del remissinstanser är kritiska till att Miljömålsberedningen inte har tagit fram förslag på mål för konsumtionsbaserade utsläpp eller inkluderat dessa utsläpp i det långsiktiga utsläppsmålet. Här ingår flera remissinstanser från näringslivet och civila samhället. Samtidigt tillstyrks Miljömålsberedningens linje av bland annat <SPAN class="ft4">Statens jordbruksverk</SPAN>, <SPAN class="ft4">Naturvårdsverket</SPAN>, <SPAN class="ft4">Statens energimyndighet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Statistiska centralbyrån (SCB)</SPAN>. <SPAN class="ft4">SCB </SPAN>anser att osäkerheter i statistiken gör det svårt att ta med ett kvantitativt mål om konsumtionsbaserade utsläpp.</P> <P class="p169 ft13">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft3">Enligt Miljömålsberedningen ska Sverige vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa mål och ta ansvar för landets historiska utsläpp. Parisavtalet innebär att världens alla länder behöver skärpa sina klimatambitioner. Ett mål om att väl underskrida två graders global uppvärmning och sträva mot att uppvärmningen begränsas till högst 1,5 grader Celsius innebär enligt forskningen att den återstående globala utsläppsbudgeten blir ännu mer begränsad jämfört med den ”utsläppsbudget” som ligger till grund för EU:s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">2050-mål</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> och den vision som riksdagen tidigare ställt sig bakom om att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Enligt globala så kallade </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">1,5-gradersbanor</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> skulle målet i Parisavtalet kunna nås om de globala utsläppen av koldioxid når nettonoll runt år 2050, för att därefter vara negativa under resten av århundradet. De totala utsläppen av växthusgaser behöver även de nå nettonollnivåer i god tid före år 2100.</SPAN></P> <P class="p170 ft3">Beredningen anser att det nu är centralt att alla parter under avtalet, enskilda länder, kommuner, företag och civilsamhället snarast tar ytterligare steg för att på allvar agera i enlighet med Parisavtalet. Enligt beredningen skulle ett första sådant steg för Sverige vara att den svenska nettonollvisionen preciseras och tidigareläggs med innebörden att den ska uppnås år 2045 för att Sverige därefter ska kunna uppnå negativa utsläpp. Kompletterande åtgärder, se avsnitt 5.4, får enligt beredningen nyttjas för att uppnå nettonollutsläpp och negativa utsläpp.</P> <P class="p169 ft3">En utgångspunkt för beredningens förslag till mål för utsläppsminskningarna i Sverige år 2045 är att världen i övrigt också agerar så att de globala utsläppen minskar i enlighet med Parisavtalet. Sverige bör agera internationellt, inom EU och genom den nationella klimatpolitiken för att driva på för en sådan utveckling.</P> <P class="p171 ft50">Regeringen delar Miljömålsberedningens utgångspunkt och bedömning och föreslår därför att Miljömålsberedningens förslag till långsiktigt utsläppsmål antas av riksdagen och föreslår att det långsiktiga utsläppsmålet ingår som etappmål i miljömålssystemet. Riksdagen har tidigare beslutat att etappmålen i miljömålssystemet fastställs av regeringen eller, om det finns särskilda skäl, av riksdagen (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Det nuvarande etappmålet för år 2020 har antagits av riksdagen (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p82 ft3">27</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <P class="p172 ft5">Prop. 2016/17:146 För att skapa goda förutsättningar för en långsiktig och stabil klimatpolitik som är brett förankrad över partigränser och riksdagsperioder, bör</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p74 ft3">även det långsiktiga utsläppsmålet liksom de övriga etappmål som före-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">slås i denna proposition underställas riksdagen för godkännande.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p75 ft3">Miljömålsberedningen anser att det går att minska utsläppen till nära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">noll med teknik som redan är känd i dag, men att det kräver betydande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">styrmedelsskärpningar och successiva beslut om investeringar i teknik-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">utveckling och infrastruktur under de kommande åren. För att minska ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">släppen till nära noll på ett ekonomiskt hållbart sätt bedömer regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">att det krävs omfattande forsknings- och innovationsinsatser om bland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">annat teknik och produktionsmetoder. Regeringens bedömning är också</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">att digitaliseringen och de effektiviseringsvinster som därmed kan skapas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">kan bidra positivt till utvecklingen. Förutsättningarna för omställningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">beror dock inte bara på teknikutveckling och Sveriges val av styrmedel,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">utan även på hur andra länder bidrar till en global klimatomställning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">Regeringen avser därför att följa andra länders klimatåtaganden och kli-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">matåtgärder samt hur det bidrar till den globala klimatomställningen och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">påverkar svenska företags konkurrenskraft. Sverige kan genom export av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">förnybar energi, råvaror, klimateffektiva produkter och tjänster bidra till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">att världen globalt minskar växthusgasutsläppen samtidigt som företa-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">gens konkurrenskraft stärks.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p75 ft3">Scenarioanalyser är behäftade med osäkerheter. Tidigare har Sveriges</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">förmåga att ställa om i riktning mot ett hållbart samhälle underskattats.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">Etappmålet om att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">till 2020 kommer att nås. Även det utsläppsmål som riksdagen antog för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">perioden <NOBR>2008–2012</NOBR> nåddes med god marginal.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p75 ft3">Det långsiktiga utsläppsmålet bör omfatta alla utsläpp från verksam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">heter i Sverige. I utsläppsmålet ingår alltså även utsläpp som i dagsläget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">ingår i den handlande sektorn. Utsläpp och upptag från markanvändning,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår dock inte i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">det långsiktiga utsläppsmålet. Däremot kan ett eventuellt sammantaget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">ökat nettoupptag inom LULUCF användas som en så kallad komplette-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft50">rande åtgärd för att nå nettonollutsläpp eller nettonegativa utsläpp på sikt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">Detta beskrivs i avsnitt 5.4. Utsläpp från bunkerbränslen för internatio-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">nell luft- och sjöfart bör i dagsläget inte inkluderas. Regeringen arbetar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">dock för att minska dessa utsläpp, och samarbetar med andra länder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">bland annat genom internationella luftfartsorganisationen ICAO och in-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">ternationella sjöfartsorganisationen IMO. Regeringen välkomnar det glo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">bala klimatstyrmedel som ICAO beslutade om i oktober 2016 för interna-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">tionell luftfart. Det är ett första steg för att minska utsläppen av koldioxid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">från internationell luftfart och något att bygga vidare på. Ett globalt kli-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">matstyrmedel bör också beslutas inom IMO för den internationella sjö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">farten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p75 ft3">Det långsiktiga utsläppsmålet förutsätter höjda ambitioner inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">EU ETS. Regeringen ska fortsätta att arbeta för en skärpning av EU ETS.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">Skärpningen behöver genomföras på ett sätt som inte leder till ökad risk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">för koldioxidläckage. Regeringens prioritet är att minska det totala ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">släppsutrymmet inom EU ETS. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har i sin färdplan till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">år 2050 utgått från att avskiljning och lagring av koldioxid med fossilt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">ursprung (CCS) kommer att behövas för att reducera delar av utsläppen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p76 ft3">28</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p74 ft3">inom den handlande sektorn.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314629x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p173 ft5">Regeringen delar Miljömålsberedningens bedömning att den svenska Prop. 2016/17:146 konsumtionen medför betydande utsläpp av växthusgaser inom och utan-</P> <P class="p101 ft3">för Sveriges gränser och att dessa måste minska. Det är viktigt att konsumenter i Sverige har möjlighet att göra informerade och medvetna val vad gäller inköp av varor och tjänster. I likhet med beredningen ser regeringen dock svårigheter att sätta ett långsiktigt kvantitativt mål som även omfattar utsläppen från den svenska konsumtionen och väljer därför att inte föreslå ett sådant mål. Sverige har endast begränsad rådighet över åtgärder och styrmedel som påverkar utsläppen i andra länder. Stora osäkerheter och felkällor finns också i beräkningarna av de konsumtionsbaserade utsläppen.</P> <P class="p174 ft20"><SPAN class="ft20">5.3</SPAN><SPAN class="ft21">Etappmål till år 2030 och 2040</SPAN></P> <P class="p158 ft13">Regeringens förslag:</P> <P class="p175 ft3">Växthusgasutsläppen i Sverige i <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.</P> <P class="p159 ft5">Växthusgasutsläppen i Sverige i <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 2 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.</P> <P class="p160 ft3">Målen till år 2030 och 2040 ingår som etappmål i miljömålssystemet.</P> <P class="p160 ft5"><NOBR>ESR-sektorns</NOBR> utsläpp basåret 1990 ska beräknas som det årets totala utsläpp minus utsläppen från de sektorer som nu ingår i EU ETS. Utsläppen från den handlande sektorn år 1990 fastställs till 25,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.</P> <P class="p160 ft5">Etappmålen till år 2030 och 2040 bör ses över om omfattningen av EU ETS ändras.</P> <P class="p176 ft5">Med utsläpp i <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> avses växthusgasutsläppen utanför EU ETS, i enlighet med den tredje handelsperiodens omfattning, exklusive LULUCF och utrikes transporter. Detta motsvarar den <NOBR>icke-hand-</NOBR> lande sektorn under perioden <NOBR>2013–2020.</NOBR></P> <P class="p177 ft5"><SPAN class="ft16">Miljömålsberedningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Liksom för förslaget om långsiktigt utsläppsmål</P> <P class="p143 ft3">har remissinstanserna skilda åsikter kring ambitionsnivån på etappmålen till år 2030 och 2040. Ett flertal remissinstanser inklusive <SPAN class="ft4">Naturvårdsverket </SPAN>tillstyrker förslagen till etappmål. Också <SPAN class="ft4">Statens energimyndighet</SPAN>,</P> <P class="p143 ft8">Havs- och vattenmyndigheten<SPAN class="ft5">, </SPAN>Länsstyrelsen i Kronobergs län <SPAN class="ft5">med flera tillstyrker förslagen i delbetänkandet generellt inklusive etappmålen för 2030 och 2040. </SPAN>Skogsstyrelsen<SPAN class="ft5">, </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting <SPAN class="ft5">och</SPAN></P> <P class="p143 ft3"><SPAN class="ft4">Vattenfall AB </SPAN>är positiva till etappmål som tydliggör vad som behöver åstadkommas.</P> <P class="p178 ft3"><SPAN class="ft4">SMHI </SPAN>anser att de nationellt föreslagna målen är ambitiösa och rele-</P> <P class="p14 ft52">vanta, men att det finns en risk att dessa fortfarande är otillräckliga. Flera</P> <P class="p179 ft3">29</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <P class="p93 ft3">Prop. 2016/17:146 remissinstanser anser att de föreslagna etappmålen inte är tillräckligt ambitiösa för att svara upp mot Parisavtalets mål. Här ingår bland annat <SPAN class="ft4">länsstyrelserna i Skåne, Västerbottens </SPAN>och <SPAN class="ft4">Västra Götalands län</SPAN>, <SPAN class="ft4">Statens väg- och transportforskningsinstitut</SPAN>, <SPAN class="ft4">Svenska Naturskyddsföreningen</SPAN>, <SPAN class="ft4">Trafikverket </SPAN>och <SPAN class="ft4">Världsnaturfonden WWF</SPAN>. Flera remissinstanser pekar på att ambitionsnivån på etappmålen påverkar de kumulativa utsläppen, förutsatt en linjär målbana till etappmålet år 2030 och mellan etappmålen. Bland annat <SPAN class="ft4">Greenpeace </SPAN>föreslår att etappmålen i stället omformuleras till en utsläppsbudget.</P> <P class="p139 ft3">Vissa remissinstanser ifrågasätter dock formulering av etappmål. <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>anser att man i stället för etappmålen bör ansätta en linjär bana till målet 2045 för utsläppen i den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn. <SPAN class="ft4">Jernkontoret </SPAN>anser att politikens fokus bör ligga på att nå det långsiktiga målet i stället för att sätta upp delmål och sektorsmål till 2030.</P> <P class="p180 ft5"><SPAN class="ft8">Konjunkturinstitutet </SPAN>anser att det behövs skarpa förslag med styrmedelsändringar för att kunna ta ställning till de föreslagna målnivåerna, vilket även lyfts fram av <SPAN class="ft8">Centrum för miljö- och naturresursekonomi</SPAN>.</P> <P class="p181 ft3"><SPAN class="ft4">Konjunkturinstitutet </SPAN>är positivt till att det införs möjlighet att nå delar av målen genom kompletterande åtgärder, men anser att det är oklart hur beredningen kommit fram till dessa nivåer och på vilken grund flexibiliteten bedöms vara tillräcklig. Flera andra tillstyrker förslaget om att en del av etappmålen kan nås med hjälp av kompletterande åtgärder, däribland <SPAN class="ft4">Energiföretagen Sverige</SPAN>, <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv</SPAN>, <SPAN class="ft4">Trafikverket </SPAN>och <SPAN class="ft4">Vattenfall AB. </SPAN>Andra, däribland <SPAN class="ft4">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Världsnaturfonden WWF</SPAN>, är kritiska till denna möjlighet. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Norrbottens län </SPAN>påpekar vikten av att säkerställa att kompletterande åtgärder, framför allt vad gäller nyttjandet av skogen som kolsänka, inte äventyrar möjligheten att nå andra miljökvalitetsmål. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Västra Götalands län </SPAN>med flera instanser ser positivt på att den andel av utsläppsminskningen som enligt förslaget kan klaras med kompletterande åtgärder successivt minskas.</P> <P class="p180 ft4">Energiföretagen Sverige <SPAN class="ft3">och </SPAN>Konjunkturinstitutet <SPAN class="ft3">tillstyrker att etappmålen enbart omfattar utsläpp i den </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">icke-handlande</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> sektorn. Flera instanser, däribland </SPAN>Södertälje<SPAN class="ft3">, </SPAN>Växjö <SPAN class="ft3">och </SPAN>Örebro kommuner<SPAN class="ft3">, påpekar dock att de är svåra att jämföra med det långsiktiga målet till år 2045, eftersom de inte är formulerade på samma sätt.</SPAN></P> <P class="p180 ft3"><SPAN class="ft13">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>En effektiv, långsiktig och transparent klimatpolitik förutsätter tydliga etappmål. Etappmålen behöver vara både ambitiösa och trovärdiga för att driva på klimatomställningen. De etappmål som Miljömålsberedningen har föreslagit, och som regeringen nu föreslår, uppfyller dessa kriterier. Etappmålen bör ingå i miljömålssystemet.</P> <P class="p180 ft3">De scenarioanalyser som Miljömålsberedningen har använt som underlag för sina förslag ger information om hur målen kan nås. De nu föreslagna målen ställer krav på en betydligt snabbare omställning i samhället mot låga utsläpp än utvecklingen hittills. Det kommer att behövas både beteendeförändringar och förändringar av teknik och samhällsbyggnad samt insatser för att i högre grad använda digitaliseringens möjligheter. Det pågår redan en omfattande och snabb teknikutveckling i vårt samhälle som, rätt hanterad, kan ge drivkraft åt den önskvärda snabba</P> <P class="p182 ft3">30</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p77 ft5">klimatomställningen. Forskning och innovation tillsammans med tydliga mål och styrmedel behövs för att styra utvecklingen.</P> <P class="p78 ft3">Parisavtalet innebär att alla länder behöver skärpa sina klimatambitioner. I och med dessa målförslag tar Sverige ett betydelsefullt steg i den riktningen och kan på så vis vara en förebild även för andra länder. De föreslagna etappmålen behöver samtidigt nås på ett sätt som innebär att Sveriges sammanlagda konkurrenskraft behålls eller stärks och som går hand i hand med skapandet av nya hållbara arbetstillfällen och en ökad hållbar livsmedelsproduktion. Etappmålen för utsläppens utveckling inom landet får inte nås på ett sätt som medför att utsläppen av växthusgaser i stället ökar utanför Sveriges gränser. För att lyckas väl med uppgiften är det viktigt att även EU och övriga världen skärper sin klimatpolitik. Potentialen för utsläppsminskningar varierar mellan olika sektorer och därmed möjligheten att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen. Inom <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> står transporter och jordbruk för en majoritet av utsläppen. Den huvudsakliga reduktionspotentialen bedöms finnas inom transportsektorn.</P> <P class="p81 ft5">Enligt Miljömålsberedningen är det inte säkert att målnivåerna är tillräckligt ambitiösa utan de kan komma att behöva skärpas över tid. Re- geringen delar denna uppfattning.</P> <P class="p78 ft3">Regeringens föreslår i linje med Miljömålsberedningen att en viss andel av de föreslagna etappmålen får, men inte måste, nås genom så kallade kompletterande åtgärder. Kompletterande åtgärder kan till exempel vara ökat upptag av koldioxid i mark och skog, avskiljning och lagring av biogen koldioxid eller åtgärder i andra länder. Skälet till att dessa kan behövas är bland annat osäkerhet kring den framtida teknikutvecklingen. Regeringen, liksom Miljömålsberedningen, föreslår att utrymmet för att nyttja kompletterande åtgärder ska vara mindre för etappmålet till år 2040 än för etappmålet till år 2030. Utsläpp från utrikes transporter ingår inte i etappmålen. Utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår inte heller. Däremot kan ett eventuellt sammantaget ökat nettoupptag inom LULUCF tillgodoräknas som en kompletterande åtgärd.</P> <P class="p183 ft3">Etappmålen till 2030 och 2040 gäller för utsläppen utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), med de nu nämnda undantagen. Sektorerna inom handelssystemet omfattas sedan 2005 av ett europeiskt tak för utsläppen och förhandlingar om hur systemet ska utvecklas till 2030 pågår.</P> <P class="p81 ft3">EU ETS infördes 2005 och har sedan dess utvidgats i två omgångar. Eftersom uppföljningen av etappmålen till 2030 och 2040 ska ske gentemot basåret 1990 då EU ETS inte fanns, måste utsläppen från de sektorer som omfattas av systemet i dag uppskattas för basåret. Uppskattningen är svår och tidskrävande att genomföra. Enligt beredningens förslag ska 1990 års utsläpp från <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> beräknas som 1990 års totala utsläpp minus utsläpp från inrikes luftfart och de uppskattade utsläppen från den handlande sektorn 1990. Beredningen har låtit uppskatta den handlande sektorns utsläpp 1990 till 24,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter och föreslår att denna uppskattning slås fast. Beredningen behandlar i sina beräkningar inrikes luftfart som en separat utsläppspost trots att dessa utsläpp ingår i EU ETS. När inrikes luftfart inkluderas i den handlande sektorn 1990 blir dess utsläpp 25,0 miljoner ton koldioxidekviva-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p82 ft3">31</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <P class="p184 ft5">Prop. 2016/17:146 lenter. Med utgångspunkt i 2017 års klimatrapportering blir <NOBR>ESR-sek-</NOBR> torns utsläpp år 1990 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.</P> <P class="p185 ft3">Det pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra utsläppsstatistiken, vilket leder till att även historiska tidsserier ändras. Därför kan de totala utsläppen för basåret 1990 komma att justeras något i framtiden. Utsläppen från den handlande sektorn år 1990 kommer dock enligt förslaget i denna proposition vara fastställt till 25,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter, medan utsläppen för <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> ändras.</P> <P class="p186 ft3">Ett fastställande av den handlande sektorns utsläpp 1990 bidrar till att minska framtida osäkerhet kring hur utsläppen för etappmålens basår ska beräknas. Beräkningen av utsläppen för basåret, inklusive den handlande sektorn, kan dock behöva ses över vid stora förändringar i den historiska utsläppsstatistiken, till exempel som konsekvens av ändrade internationella rapporteringsriktlinjer. Om omfattningen av EU ETS ändras bör både den handlande sektorns utsläpp 1990 och etappmål ses över i fråga om vilka verksamheter som omfattas och för att bibehålla den beslutade ambitionsnivån.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr24 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p187 ft53">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td49"><SPAN class="p188 ft20">Kompletterande åtgärder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td47"><SPAN class="p3 ft54">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td50"><SPAN class="p3 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td52"><SPAN class="p189 ft3"><SPAN class="ft13">Regeringens bedömning: </SPAN>Kompletterande åtgärder för att nå etapp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td52"><SPAN class="p189 ft3">målen till år 2030 och 2040 samt det långsiktiga utsläppsmålet bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td52"><SPAN class="p189 ft3">kunna tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td52"><SPAN class="p189 ft3">De kompletterande åtgärder som är kända i dag handlar om nettoupp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td52"><SPAN class="p189 ft3">tag i skog och mark, verifierade utsläppsminskningar genom invest-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td52"><SPAN class="p189 ft3">eringar i andra länder samt avskiljning och lagring av biogen koldi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td52"><SPAN class="p190 ft3">oxid <NOBR>(bio-CCS).</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td52"><SPAN class="p191 ft3">De kompletterande åtgärderna behöver öka över tid efter år 2045 för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td52"><SPAN class="p190 ft3">att uppnå nettonegativa utsläpp.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td51"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td53"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td46"><SPAN class="p192 ft13">Miljömålsberedningens bedömning <SPAN class="ft3">överensstämmer med regeringens.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p191 ft3"><SPAN class="ft13">Remissinstanserna </SPAN>har delade meningar när det gäller kompletterande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">åtgärder såväl generellt som gällande de tre formerna för åtgärder som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">Miljömålsberedningen föreslår. På en övergripande nivå betonar flera re-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">missinstanser, däribland </SPAN>Statens energimyndighet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Naturvårdsverket<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">att kompletterande åtgärder måste planeras i god tid och att långsiktighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">ska beaktas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p191 ft3">Flera av remissinstanserna kommenterar för- och nackdelar med att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">inkludera LULUCF i de kompletterande åtgärderna. <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>anser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">att det råder många osäkerheter kring både regler och resultat och anser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">därför att Sverige inte kan räkna med några stora bidrag från LULUCF-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">sektorn för att uppnå nettonollutsläpp eller nettonegativa utsläpp. Enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">Skogsstyrelsen behövs därför en större andel från övriga kompletterande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">åtgärder. </SPAN>Länsstyrelsen i Västra Götalands län <SPAN class="ft3">anser att upptag av koldi-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">oxid i skog och inom markanvändningssektorn innebär en osäker strategi</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">eftersom klimatförändringarna kan ge fler bränder, stormar och allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">insektsangrepp, vilket i sin tur kan resultera i att skogen blir en källa till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">utsläpp av koldioxid i stället för en sänka. <SPAN class="ft4">Göteborgs universitet </SPAN>anser att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">LULUCF bör tas med i klimatmålen för att synliggöra dess stora poten-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p193 ft3">32</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft3">tial och eventuella risker i förändring av markanvändning och att LULUCF</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p77 ft3">behöver ges egna specifika mål till 2030 och 2040. <SPAN class="ft4">SveBio </SPAN>anser att det svenska målet enbart ska gälla utsläpp inom Sverige. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Norrbottens län </SPAN>och <SPAN class="ft4">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>betonar vikten av att säkerställa att kompletterande åtgärder genom ökad kolsänka inte äventyrar möjligheten att nå andra miljökvalitetsmål.</P> <P class="p183 ft3">Flertalet remissinstanser är positiva till internationella klimatinvesteringar. Samtidigt anser vissa instanser, däribland <SPAN class="ft4">Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling</SPAN>, <SPAN class="ft4">Stockholms kommun, Diakonia, Klimataktion, Världsnaturfonden WWF </SPAN>och <SPAN class="ft4">SveBio</SPAN>, att reduktion i annat land som följd av en svensk investering inte bör kunna användas för att nå det föreslagna långsiktiga målet. De som väljer att tillstyrka förslaget, bland annat <SPAN class="ft4">Konjunkturinstitutet</SPAN>, väljer att lyfta upp det som ett sätt att skapa flexibilitet och kostnadseffektivitet.</P> <P class="p183 ft3">Få remissinstanser kommenterar frågan om avskiljning och lagring av biogen koldioxid specifikt som kompletterande åtgärd. <SPAN class="ft4">Statens energimyndighet </SPAN>anser att fossil och biogen <NOBR>CCS-teknik</NOBR> bör hanteras lika oavsett utsläppens ursprung. <SPAN class="ft4">Sveriges geologiska undersökning </SPAN>anser att Sverige har en rik möjlighet för att vara ett föregångsland genom att tillämpa <NOBR>bio-CCS</NOBR> och att det kan bidra till stärkt konkurrenskraft men att en omfattande taksänkning i handelssystemet behövs för att ge ekonomiskt incitament. <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>betonar att CCS inte har testats i kommersiell skala och förordar därför ett fokus på incitament till tekniska lösningar som minskar utsläppen av växthusgaser från fossila källor snarare än <NOBR>bio-CCS,</NOBR> medan bl.a. <SPAN class="ft4">Sweco </SPAN>betonar att mer forskning behövs vilket gör att det finns en risk i att basera strategierna för att nå klimatmålen på CCS. <SPAN class="ft4">SveBio </SPAN>betonar att Sverige har stora flöden av biogen koldioxid vid massabruk och kraftvärmeverk. Fortsatt forskning och utveckling kan visa om det är möjligt att tillämpa <NOBR>bio-CCS</NOBR> vid dessa anläggningar samtidigt som kostnadskalkyler hittills visar att många andra klimatåtgärder är avsevärt billigare. <SPAN class="ft4">Världsnaturfonden WWF </SPAN>pekar på behovet av teknikutveckling och nya incitamentstrukturer för att få till satsningar på avskiljning av biogen koldioxid samt att skogsindustrin har goda möjligheter att bidra med stora negativa utsläpp. <SPAN class="ft4">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>anser att <NOBR>bio-CCS</NOBR> inte kan accepteras som en kompensation för utsläpp eller i ett nettonollresonemang utan enbart för att faktiskt minska mängden koldioxid, inte minska ökningen.</P> <P class="p194 ft13">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">De nuvarande internationella mekanismerna under Kyotoprotokollet, Mekanismen för ren utveckling (CDM) och Gemensamt genomförande (JI), kommer sannolikt inte att finnas kvar i sin nuvarande form efter 2020. Parisavtalet öppnar genom artikel 6 upp för möjligheten för länder att, på frivillig basis, samarbeta för att uppnå sina nationella klimatplaner. Genom avtalet skapas nya mekanismer för att ge drivkrafter för ökad ambition och kostnadseffektiva lösningar samt underlätta för deltagande av offentliga samt privata aktörer i klimatarbetet. Mekanismerna kommer att utvecklas inom ramen för Klimatkonventionen men det är ännu inte klart hur de kommer att se ut och i vilken mån de kommer att generera utsläppskrediter.</SPAN></P> <P class="p195 ft5">Det är en viktig del av Sveriges och EU:s åtagande under Parisavtalet att bidra med stöd i olika former till utvecklingsländer och det kan väntas omfatta insatser genom de mekanismer som skapas. Om mekanismerna genererar utsläppskrediter kommer Sverige att kunna bygga upp ett inne-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p82 ft3">33</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <P class="p134 ft5">Prop. 2016/17:146 hav som en följd av de insatser som görs i andra länder, vilket kan utnyttjas som kompletterande åtgärd.</P> <P class="p70 ft3">Kompletterande åtgärder för att öka nettoupptaget i skog och mark innebär att genom åtgärder öka kolupptaget, eller minska utsläppen, inom <NOBR>LULUCF-sektorn.</NOBR> Exempel på åtgärder kan vara att minska utsläpp från organogena jordar som finns såväl i skogssom jordbruket, eller att öka kolsänkan genom tillväxtfrämjande åtgärder i skogen. Förändrade upptag och utsläpp ska bokföras enligt ett internationellt regelverk. Om det inte finns internationellt överenskomna regelverk för hur utsläpp och upptag bokförs, används det regelverk som finns på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Inom EU kommer regelverket för utsläpp och upptag inom LULUCF att vidareutvecklas under de kommande åren. Framtida ytterligare utsläppsminskningar i flera sektorer, inklusive i inrikes transporter, förutsätter en ökad användning av hållbart producerad bioenergi från skogsbruket. Detta kan minska den framtida potentialen för att använda bokfört ökat nettoupptag inom <NOBR>LULUCF-sektorn</NOBR> och således till att kunna utnyttja <NOBR>LULUCF-sektorn</NOBR> som kompletterande åtgärd.</P> <P class="p94 ft3">Koldioxidavskiljning och <NOBR>-lagring</NOBR> (s.k. <NOBR>CCS-teknik)</NOBR> innebär att utsläpp av koldioxid till atmosfären undviks genom att gasen lagras permanent och under högt tryck i djupt liggande geologiska formationer i berggrunden. Negativa utsläpp kan vara möjliga att uppnå genom att tillämpa CCS på koldioxidutsläpp av biogent ursprung, s.k. <NOBR>bio-CCS.</NOBR> Det finns potential för att tillämpa <NOBR>bio-CCS</NOBR> exempelvis inom massa- och pappersindustrin. Förutsättningarna för att utveckla och tillämpa CCS och bio- CCS i Sverige är dock ännu inte tillräckligt klarlagda. Statens energimyndighet har under 2016 fått ett uppdrag om processindustrins utsläpp (dnr N2016/06369/IFK) vilket innebär att myndigheten senast 2019 ska redovisa vilka insatser inom forskning, innovation och demonstration som bedöms nödvändiga för att bidra till att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären samtidigt som konkurrenskraften för svensk processindustri stärks. Detta blir ett viktigt underlag för de vägval som behöver göras.</P> <P class="p72 ft3">I dagsläget går det inte att bedöma vilka regelverk som kommer att gälla för beräkning av utsläppsreduktioner och för sparande och annullering av utsläppsenheter. Hanteringen av detta följer av internationella avtal och måste beaktas i måluppfyllelsen av kommande mål.</P> <P class="p71 ft3">Kompletterande åtgärder bör planeras i så god tid att det senast vid etappmålsåren och år 2045 finns utsläppsminskningar motsvarande minst mellanskillnaden mellan de faktiska utsläppen inom landet och målnivån. Detta motsvarar 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter om 85 procent av utsläppen inom landet reducerats år 2045. Det går inte att göra en prognos för hur länge nettonegativa åtgärder behövs för tiden efter mitten av seklet. Det är därför viktigt att följa hur den vetenskapliga kunskapen utvecklas så att åtgärderna kan planeras med stöd i vetenskap till en lämplig nivå.</P> <P class="p72 ft5">Kommande regeringar kan även behöva överväga mål för kompletterande åtgärder, till exempel med tanke på den flexibilitet som byggts in i förslaget om etappmål till år 2030.</P> <P class="p196 ft3">34</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314635x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p34 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p61 ft20"><SPAN class="ft20">5.5</SPAN><SPAN class="ft21">Ett etappmål för transportsektorn</SPAN></P> <P class="p197 ft13">Regeringens förslag:</P> <P class="p198 ft5">Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.</P> <P class="p199 ft3">Målet ingår som etappmål i miljömålssystemet.</P> <P class="p200 ft5"><SPAN class="ft16">Miljömålsberedningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Många remissinstanser, däribland <SPAN class="ft8">Naturvårds-</SPAN></P> <P class="p201 ft4">verket, Statens jordbruksverk, Svensk Kollektivtrafik, Branschföreningen Tågoperatörerna <SPAN class="ft3">och </SPAN>Energiföretagen Sverige <SPAN class="ft3">ser positivt på ett etappmål för transportsektorn. Samtidigt anser flera, exempelvis </SPAN>Trafikverket, Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, <SPAN class="ft3">de flesta länsstyrelserna, </SPAN>Västra Götelandsregionen, Klimatkommunerna, Greenpeace, Svenska Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF <SPAN class="ft3">och </SPAN>Klimataktion<SPAN class="ft3">, att målet för transportsektorn bör skärpas. </SPAN>Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) <SPAN class="ft3">anser att sektorsmål måste genomlysas noggrannare innan de antas, men att det även finns skäl att analysera mer långtgående mål om man utgår från Parisavtalet. </SPAN>Statens energimyndighet <SPAN class="ft3">anser att det är problematiskt att luftfarten inte omfattas av något etappmål. </SPAN>Kungl. Tekniska högskolan <SPAN class="ft3">och </SPAN>Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin <SPAN class="ft3">pekar på den snabba positiva teknikutvecklingen och de gröna näringarnas engagemang i omställningsarbetet vilket förbättrar förutsättningarna att höja ambitionsnivån. </SPAN>Trafikverket <SPAN class="ft3">förespråkar att mål för transportsektorn även bör fastslås till 2040 samt att indikativa mål bör utarbetas för exempelvis fordons energieffektivitet till 2030, mål för hur stor volym hållbara biodrivmedel som kommer behövas eller hur mycket biltrafiken behöver minska. Flera aktörer, bland andra </SPAN>Svenska Naturskyddsföreningen, Vattenfall AB, Bil Sweden, <NOBR>2030-sekretariatet<SPAN class="ft3">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> pekar på möjligheter med att Sverige går före och agerar förebild i internationella sammanhang.</SPAN></P> <P class="p63 ft4">Transportstyrelsen, Trafikverket <SPAN class="ft3">och </SPAN>Volvo Cars Sverige AB <SPAN class="ft3">med flera anser att ambitiösa mål utgör en viktig drivkraft för omställning i sektorn. </SPAN>Folkhälsomyndigheten <SPAN class="ft3">lyfter särskilt fram synergier mellan miljö och hälsa.</SPAN></P> <P class="p48 ft3">Flera delar Miljömålsberedningens syn att sektorsmål minskar flexibiliteten i hur etappmålen ska nås vilket riskerar att minska kostnadseffektiviteten, samtidigt bedömer vissa ändå att fördelarna med ett sektorsmål för transporter överväger nackdelarna då det behövs för bland annat planering av infrastruktur och bebyggelse. Några remissinstanser, till exempel <SPAN class="ft4">Kungl. Tekniska högskolan, Trafikanalys </SPAN>och <SPAN class="ft4">VTI </SPAN>pekar på betydelsen av sektorsmål för att tydliggöra politiska ambitioner och ansvaret i sektorspolitiken samt att det underlättar för sektorsmyndigheter i deras arbete med analyser, beräkningar och förslag.</P> <P class="p202 ft58"><SPAN class="ft57">Flera remissinstanser, däribland </SPAN>Kommerskollegium, Transportföretagen <SPAN class="ft57">och </SPAN>Bil Sweden<SPAN class="ft57">, anser att målet är för ambitiöst, vilket riskerar att sänka svensk konkurrenskraft, alternativt att mål bör sättas eller harmoniseras</SPAN></P> <P class="p203 ft59"><SPAN class="ft7">med mål på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">EU-nivå.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN>Transportföretagen <SPAN class="ft7">och </SPAN>Kommerskollegium <SPAN class="ft7">menar</SPAN></P> <P class="p204 ft3">35</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <P class="p172 ft5">Prop. 2016/17:146 att ett alternativ kan vara att villkora målet så att det inte hindrar rörlighet och näringslivets konkurrenskraft. Några aktörer, däribland <SPAN class="ft8">Svenskt När-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p74 ft4">ingsliv, Motorbranschens Riksförbund <SPAN class="ft3">och </SPAN>Skogsindustrierna<SPAN class="ft3">, avstyrker</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">förslaget till sektorsmål. <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft4">Jernkontoret </SPAN>förespråkar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">i stället att det bildas ett nationellt råd för minskad klimatpåverkan från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">transportsektorn med trafiksäkerhetsarbetet som förebild. <SPAN class="ft4">Konjunkturin-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3"><SPAN class="ft4">stitutet </SPAN>avstyrker förslaget till etappmål för transportsektorn på grund av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">risken för minskad kostnadseffektivitet om exempelvis billigare åtgärder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">i jordbrukssektorn förbises.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p75 ft3"><SPAN class="ft13">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Utsläppen från inrikes transporter står</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">för ungefär hälften av växthusgasutsläppen i <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> och är därmed</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">den ojämförligt största källan till dessa utsläpp. Riksdagen ställde sig år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">2009 bakom den långsiktiga prioriteringen att Sverige år 2030 bör ha en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Regeringens ambi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">tion är att Sverige ska bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna vilket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">också innebär en fossilfri fordonsflotta. Transportsektorn bör därför ges</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">ett särskilt fokus i klimatomställningen. Det finns ett behov av – men</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">också olika möjligheter – att åstadkomma utsläppsminskningar i sektorn.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">Samhällsplanering och utveckling av effektiva transportsystem inklusive</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">effektiva fordon, fossilfria drivmedel och åtgärder som hanterar trans-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">portefterfrågan kan bidra. Tydliga mål samt långsiktiga och stabila regler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">och marknadsvillkor är nödvändiga för att detta ska uppnås. Regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">delar Miljömålsberedningens bedömning att nuvarande målsättningar bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">preciseras och uttryckas som ett etappmål om minskade utsläpp från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">transportsektorn. Utvecklingen av dessa utsläpp har avgörande betydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">för att kunna nå de föreslagna bredare etappmålen för år 2030 och 2040</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">såväl som det långsiktiga utsläppsmålet till år 2045. Sektorsmål kan tyd-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">liggöra ambitioner och utgångspunkter för sektorns aktörer.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p75 ft3">Förslaget till utsläppsmål för inrikes transporter är ett mål som förut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">sätter mycket kraftiga trendbrott jämfört med utvecklingen fram till i dag.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">Under perioden krävs en fortsatt snabb teknisk utveckling av fordon och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">drivmedel som möjliggör en substitution av fossildrivna transporter för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">att målen ska kunna nås. Eftersom marknaden för fordon är internatio-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">nell, behöver Sverige fortsätta vara pådrivande för effektiva internatio-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">nella styrmedel. <NOBR>EU-harmoniserade</NOBR> styrmedel är centrala i detta samman-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">hang. Samtidigt kommer omställningen till 2030 till stor del ske med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">dagens fordonspark. Tillgång till biobränslen för den befintliga fordons-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">parken är därför avgörande för att nå sektorsmålet. Parallellt med fokus</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">på fordon och bränslen behövs även ett ökat fokus på att ändra resvanor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">samt att effektivisera och optimera transporter och användningen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">existerande infrastruktur.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p75 ft3">Miljömålsberedningen anser att det finns skäl som talar emot att låsa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">transportsektorns utsläppsutveckling vid en alltför precis målnivå till år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">2030. Utan mål för transportsektorn kan det teoretiskt sett skapas förut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">sättningar för högre kostnadseffektivitet i hur etappmålet för hela ESR-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">sektorn nås. Förutsättningarna för att kunna minska utsläppen i övriga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">delar av <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> är dock mer begränsade än de är för transportsek-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">torn. Det kommer i praktiken att vara svårt att införa en enhetlig prissätt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">ning eller motsvarande för de kvarvarande utsläppen i <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">en teoretiskt sett optimal styrning mot uppsatta etappmål. Med detta i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p76 ft3">36</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p74 ft3">åtanke ska det föreslagna utsläppsmålet för transportsektorn förstås som</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314637x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p85 ft5">en extra förstärkning för att övriga etappmål ska nås snarare än att det Prop. 2016/17:146 tvingar fram dyrare åtgärder än sådana som annars hade kunnat genom-</P> <P class="p14 ft3">föras i andra delar av <NOBR>ESR-sektorn.</NOBR></P> <P class="p205 ft3">Beroende på vilka åtgärder som vidtas finns det också potential till synergier mellan att kraftigt minska växthusgasutsläppen från transportsektorn och att exempelvis minska buller och luftföroreningar i städer. Detta kan i sin tur ge med betydande positiva hälsoeffekter och minskade sjukvårdskostnader. En omställning av transportsektorn kräver teknikutveckling och innovationer som kan bidra till stärkt svensk konkurrenskraft. Regeringen föreslår därför ett mål om minskade utsläpp just från inrikes transporter, utom inrikes luftfart som ingår i EU ETS. Det föreslagna etappmålet bör ingå i miljömålssystemet.</P> <P class="p206 ft34"><SPAN class="ft20">5.6</SPAN><SPAN class="ft33">Indikativ utsläppsbana som stöd för uppföljning</SPAN></P> <P class="p207 ft5"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>En indikativ utsläppsbana från den faktiska utsläppsnivån år 2015 till de föreslagna etappmålen år 2030, 2040 och därefter till år 2045 bör användas som stöd för uppföljningen av utvecklingen i <NOBR>ESR-sektorn.</NOBR></P> <P class="p208 ft13">Miljömålsberedningens bedömning <SPAN class="ft3">överensstämmer med regeringens.</SPAN></P> <P class="p86 ft3"><SPAN class="ft13">Remissinstanserna: </SPAN>Endast ett fåtal remissinstanser kommenterar frågan om indikativ utsläppsbana som stöd för uppföljning specifikt. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Västra Götalands län, SveBio </SPAN>och <SPAN class="ft4">Trafikverket </SPAN>instämmer i att en indikativ utsläppsbana kan utgöra ett bra stöd för uppföljning. Samtidigt berör ett flertal remissinstanser frågan om utsläppsbanans utformning, dock främst kopplad till ambitionsnivån överlag och på de föreslagna etappmålen.</P> <P class="p144 ft13">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Det klimatpolitiska ramverket syftar till att skapa förutsättningar för en ambitiös och effektiv klimatomställning. Etappmålen till år 2030 och 2040 och det långsiktiga utsläppsmålet kompletteras med ett uppföljningssystem med årliga klimatredovisningar, vilket beskrivs i mer detalj i avsnitt 6. För att underlätta en granskning av om Sverige är på väg att nå målen, bör en indikativ målbana användas som stöd. Målbanan bör uttryckas som en linjär reduktion från den faktiska utsläppsnivån år 2015, via etappmålen för år 2030 och 2040, till det långsiktiga utsläppsmålet för år 2045. Banan bör i sin tur kompletteras med en bana som indikerar hur stor del av utsläppsminskningen som ska klaras utan att kompletterande åtgärder används.</SPAN></P> <P class="p144 ft5">Om utsläppen överskrider den indikativa målbanan, föranleder det en analys och kan innebära behov av förslag till ytterligare skärpning av klimatpolitiken.</P> <P class="p86 ft5">En indikativ målbana kombinerat med det planerings- och uppföljningssystem som föreslås i denna proposition kan bidra till att öka tydlighet och transparens i svensk klimatpolitik.</P> <P class="p209 ft3">37</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314638x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p210 ft34"><SPAN class="ft20">5.7</SPAN><SPAN class="ft60">Förhållandet mellan Sveriges etappmål till 2030 och </SPAN><NOBR>EU-åtagandet</NOBR></P> <P class="p211 ft11"><SPAN class="ft12">Regeringens bedömning: </SPAN>De överskott som kan komma att uppstå vid ett ambitiösare nationellt mål i förhållande till ett kommande EU- åtagande till år 2030 och <NOBR>EU-bana</NOBR> <NOBR>2021–2030,</NOBR> behöver annulleras.</P> <P class="p155 ft13">Miljömålsberedningens bedömning <SPAN class="ft3">överensstämmer med regeringens.</SPAN></P> <P class="p70 ft3"><SPAN class="ft13">Remissinstanserna: </SPAN>Det är få remissinstanser som uttalar sig om behovet av att annullera överskottet av utsläppsenheter. <SPAN class="ft4">Riksrevisionen </SPAN>välkomnar att det finns ett förslag till hur ett eventuellt överskott av enheter ska hanteras. Även <SPAN class="ft4">Greenpeace </SPAN>välkomnar förslaget att annullera utsläppsrätter.</P> <P class="p180 ft13">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">I </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">EU-kommissionens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> förslag till ansvarsfördelningsförordning (ESR), COM(2016) 482 final av den 20 juli 2016, tilldelas Sverige ett mål om att minska utsläppen i de sektorer som omfattas av ESR med 40 procent till 2030 jämfört med 2005. Det är högsta möjliga mål under ESR, men betydligt lägre än Miljömålsberedningens förslag till etappmål som innebär att utsläppen i samma sektorer ska minska med 63 procent till 2030 jämfört med 1990. Förslaget motsvarar enligt Miljömålsberedningen en minskning med 59 procent jämfört med 2005. Om Miljömålsberedningens förslag antas innebär detta att ett överskott av enheter skapas i förhållande till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">EU-åtagandet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> för ESR- sektorn.</SPAN></P> <P class="p139 ft3">Enligt kommissionens förslag COM(2016) 479 final av den 20 juli 2016 till inkluderande av utsläpp och upptag från LULUCF förbinder sig medlemsländerna att säkerställa att nettoupptagen i <NOBR>LULUCF-sektorn</NOBR> inte ska minska, eller i de fall nettoutsläpp för sektorn redovisas, att nettoutsläppen inte ska öka inom landets territorium. Om detta inte uppfylls måste underskottet täckas av enheter från ESR eller genom andra flexibiliteter som kommer att finnas i systemet.</P> <P class="p72 ft3">För <NOBR>EU-målet</NOBR> tilldelas Sverige utsläppsenheter som motsvarar den utsläppsnivå som Sverige fått vid ansvarsfördelningen. <NOBR>EU-målet</NOBR> nås genom att Sverige i efterhand annullerar utsläppsenheter som motsvarar utsläppen. Om Sverige har lägre utsläpp än <NOBR>EU-målet</NOBR> uppstår ett överskott av utsläppsenheter i förhållande till <NOBR>EU-målet.</NOBR> Dessa kan sparas över tid, åtminstone under perioden <NOBR>2021–2030.</NOBR> Efter att Sverige uppfyllt sina sammantagna åtaganden inom EU behöver så mycket av överskottet annulleras som motsvarar mellanskillnaden till det nationella målet. Det är genom annulleringen som Sverige uppfyller sitt nationella mål. Detta innebär också att utsläppsenheterna tas bort ur systemet och inte kan användas av något annat land eller under någon annan period. Grundprincipen är att höga svenska nationella mål även ska leda till att de sammanlagda utsläppen inom EU minskar så att inte högre svenska ambitioner leder till att andra länder inom EU kan ha fortsatt relativt höga utsläpp. Regeringen delar därmed Miljömålsberedningens bedömning om att de överskott som kan komma att uppstå vid ett ambitiösare nationellt mål i</P> <P class="p118 ft3">38</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <P class="p14 ft11">förhållande till ett kommande <NOBR>EU-åtagande</NOBR> till 2030 och <NOBR>EU-bana</NOBR> 2021– Prop. 2016/17:146 2030, behöver annulleras.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr27 td22"><SPAN class="p18 ft1">6</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p55 ft1">Ett planerings- och uppföljningssystem</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td50"><SPAN class="p3 ft61">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td56"><SPAN class="p190 ft3"><SPAN class="ft13">Regeringens bedömning: </SPAN>Det klimatpolitiska ramverket bör komplet-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p190 ft3">teras med ett planerings- och uppföljningssystem som utgår ifrån de</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td56"><SPAN class="p190 ft3">utsläppsmål som riksdagen har antagit. Systemet bör innebära att rege-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td56"><SPAN class="p190 ft3">ringen följer utsläppsutvecklingen, utarbetar handlingsplaner och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p190 ft3">redovisar sitt arbete för riksdagen. Systemets grundläggande delar bör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td56"><SPAN class="p190 ft3">lagregleras.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p212 ft3">Regeringen avser att se över klimatrapporteringsförordningen i syfte</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p190 ft3">att anpassa den efter de behov av underlag som finns för att utarbeta</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td56"><SPAN class="p190 ft3">klimatredovisningarna och handlingsplanerna.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td59"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td60"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td55"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p189 ft13">Miljömålsberedningens bedömning <SPAN class="ft3">överensstämmer med regeringens.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p189 ft3"><SPAN class="ft13">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som kommen-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">terar Miljömålsberedningens förslag att utveckla planerings- och uppfölj-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">ningssystem, tillstyrker förslaget. Bland annat <SPAN class="ft4">Riksrevisionen </SPAN>välkomnar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">ett bättre planerings- och uppföljningssystem som kan öka förutsättning-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">arna för en bättre styrning och samordning av klimatpolitiken. Ett flertal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">remissinstanser framhåller vikten av att planeringen och uppföljningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">av klimatpolitiken integreras och är i fas med planering, redovisning och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">uppföljning av andra samhällsmål, det redan befintliga miljömålssyste-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">met samt internationell rapportering på klimatområdet. På så sätt kan ar-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">betet ske på ett effektivt sätt och dubbelarbete undvikas.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p189 ft3">Enligt <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>riskerar en komplettering av ett redan omfattande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">uppföljningssystem med ytterligare regelbundna uppföljningar leda till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">ytterligare byråkratisering och mindre verksamhetsnytta. Lager på lager</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">av reglering eller uppföljning i flera led riskerar att leda till att fokus rik-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">tas på detta och inte på måluppfyllelsen. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>anser att om ytter-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">ligare uppföljning eller reglering tillförs bör de befintliga systemen ses</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">över i syfte att ta bort något.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p189 ft3">Flera instanser, företrädelsevis kommuner och landsting, eftersöker ett</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">lokalt eller regionalt perspektiv och vill belysa det lokala arbetet som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">motor i klimatomställningen. Bland annat <SPAN class="ft4">SMHI </SPAN>och <SPAN class="ft4">Lunds universitet</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">framhåller hur uppföljningssystemet bör omfatta både arbetet för att re-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">ducera utsläppen av växthusgaser såväl som arbetet med klimatanpass-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">ning. Flera instanser, förträdesvis från näringslivet, förordar att uppfölj-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">ningen även bör innehålla en översyn av om andra länder gjort likvärdiga</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">åttaganden samt en utvärdering av om generationsmålets krav på att åt-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">gärder i Sverige inte ska leda till ökade utsläpp i andra länder uppfylls.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p189 ft13">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringen delar Miljömålsbe-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">redningens bedömning att en regelbunden planering, uppföljning och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">rapportering till riksdagen kan bidra till tydlighet, kontinuitet och lång-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">siktighet i klimatpolitiken. Detta är i sin tur viktiga faktorer för en ambi-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">tiös klimatpolitik. Utifrån detta bör en årlig klimatredovisning lämnas till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft3">riksdagen, liksom en klimathandlingsplan per mandatperiod.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td55"><SPAN class="p16 ft3">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p165 ft3">Prop. 2016/17:146</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p16 ft3">Regeringen redovisar redan i dag utsläppsutvecklingen i samband med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">budgetpropositionen. Däremot redovisas den politik som påverkar klima-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">tet uppdelat på ett flertal olika utgiftsområden. För att underlätta för upp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">följning och bedömning av de samlade klimateffekterna av alla politik-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">områden, bör en särskild klimatredovisning finnas med som bilaga i bud-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">getpropositionen. På motsvarande sätt har det sedan 1989 funnits en sär-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">skild bilaga om fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">män i budgetpropositionen. Det har bidragit positivt till utveckling av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">jämställdhetspolitiken. I Finanspolitiska rådets årliga rapport från 2016</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">konstaterade rådet att jämställdhetsbilagan är unik och att regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">även fortsättningsvis bör redovisa den könsspecifika ekonomiska utveck-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">lingen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">Klimatredovisningen ska innehålla en beskrivning av utsläppsutveck-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">lingen inom <NOBR>ESR-sektorn,</NOBR> den handlande sektorn samt de totala utsläp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">pen. Utvecklingen bör jämföras med den indikativa målbana som be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">skrivs i avsnitt 5.6 och därmed relatera till de föreslagna etappmålen till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">2030 och 2040 samt det långsiktiga utsläppsmålet. Vidare ska redovis-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft50">ningen beskriva de viktigaste besluten under året och vad de besluten kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen, samt en bedömning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">om det finns behov av ytterligare åtgärder och, i så fall, när och hur be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">slut om sådana åtgärder kan fattas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">Tidigare regeringar överlämnade klimatpolitiska propositioner 2002,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">2006 och 2009. Alltså har en särskild klimatpolitisk proposition lagts</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">under tre av de fyra senaste mandatperioderna. Därutöver har regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">genomfört särskilda kontrollstationer 2004, 2008 och 2015. Den senaste</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">kontrollstationen (skr. 2015/16:87) syftade till att följa upp de klimat-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">och energipolitiska målen till 2020. Regeringen bedömde då att Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">kommer att nå klimatmålet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">För att de ambitiösa klimatmål som föreslås i denna proposition ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">kunna nås krävs en effektiv, trovärdig och långsiktig politik. Regelbund-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">na handlingsplaner kan bidra till att skapa nödvändig kontinuitet och för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">utsägbarhet. Syftet med en sådan plan bör vara att visa hur regeringens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">samlade politik inom alla relevanta utgiftsområden sammantaget bidrar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">till att nå etappmålen till 2030 och 2040 och det långsiktiga utsläppsmålet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">Om regeringen bedömer att beslutade mål inte kan nås med nuvarande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">styrmedel, ska handlingsplanen innehålla en redogörelse för skälen till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">detta och vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta. Det är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">också angeläget att planen innehåller en redogörelse för hur andra beslut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">och åtgärder, både på nationell och på internationell nivå, påverkar möj-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">ligheten att nå klimatmålen. Handlingsplanen kan också innehålla en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">tidsplan för när riksdagen kan vänta sig färdiga förslag och i vilken ord-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">ning dessa ska hanteras.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">Genom att handlingsplanerna ska utarbetas vart fjärde år blir det en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">uppgift för varje regering att under mandatperioden ta fram eller revidera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">en befintlig plan för hur klimatmålen ska nås. Handlingsplanen bör läm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p18 ft3">nas året efter ordinarie val till riksdagen, för att på så sätt säkerställa att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">arbetet med att nå etappmålen och det långsiktiga utsläppsmålet integre-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">ras i regeringens övriga politikområden helt från början. Förslag med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p16 ft3">budgetkonsekvenser bör kunna utarbetas parallellt med handlingsplanen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p16 ft3">så att de kan redovisas i budgetpropositionen samma år. Exakt hur arbe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p166 ft3">40</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft3">tet med att ta fram handlingsplanen ska organiseras bör vara en fråga för</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_41"> <P class="p85 ft5">varje framtida regering. Likaså bör det vara en fråga för varje framtida Prop. 2016/17:146 regering om handlingsplanen ska överlämnas i en skrivelse eller proposi-</P> <P class="p14 ft3">tion, beroende på handlingsplanens innehåll.</P> <P class="p86 ft3">Förslaget till klimatlag innehåller en reglering som fastställer redovisningsskyldighet av en årlig klimatredovisning i samband med budgetpropositionen samt en klimatpolitisk handlingsplan per mandatperiod. Lagen anger även vad de årliga klimatredovisningarna och de klimatpolitiska handlingsplanerna bör innehålla som minimum.</P> <P class="p144 ft3">Arbetet med att ta fram klimatredovisningarna och handlingsplanerna ställer krav på underlag från berörda myndigheter. Det är viktigt att arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna samordnas med befintliga rapporteringar. Vidare rapporterar myndigheterna redan i dag utsläppsstatistik och utsläppsprognoser utifrån de krav som ställs genom klimatrapporteringsförordningen (2014:1434). Regeringen avser att se över förordningen i syfte att anpassa denna efter de behov på underlag som finns för att utarbeta klimatredovisningarna och handlingsplanerna.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr27 td22"><SPAN class="p18 ft1">7</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p213 ft1">Ett klimatpolitiskt råd</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td50"><SPAN class="p3 ft61">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td56"><SPAN class="p190 ft3"><SPAN class="ft13">Regeringens bedömning: </SPAN>Ett klimatpolitiskt råd bör inrättas i form</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p190 ft3">av ett tvärvetenskapligt expertorgan med uppgift att bistå regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td56"><SPAN class="p190 ft3">med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som reger-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td56"><SPAN class="p190 ft3">ingen lägger fram är förenlig med klimatmålen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td59"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td60"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td55"><SPAN class="p3 ft41">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p18 ft13">Miljömålsberedningens bedömning <SPAN class="ft3">överensstämmer med regeringens.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p18 ft3"><SPAN class="ft13">Remissinstanserna: </SPAN>Flera av remissinstanserna, däribland <SPAN class="ft4">SMHI</SPAN>,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft51">Skogsstyrelsen<SPAN class="ft50">, </SPAN>Statens fastighetsverk<SPAN class="ft50">, </SPAN>Kungl. Ingenjörsvetenskapsakade-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">min </SPAN>och <SPAN class="ft4">Tillväxtverket </SPAN>tillstyrker förslaget att inrätta ett klimatpolitiskt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">råd. <SPAN class="ft4">Skanska Sverige AB </SPAN>anser att införandet av ett klimatpolitiskt råd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">skapar den tyngd som behövs i klimatfrågan, utöver att myndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">integrerar klimat i sina respektive uppdrag. Ett råd som oberoende bedö-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">mer regeringens klimatpolitik och där hållbarhetsbegreppets tre dimen-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">sioner beaktas lyfts fram som viktigt av flera instanser. <SPAN class="ft4">Naturvårdsverket</SPAN>,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Konjunkturinstitutet </SPAN>med flera har dock efterfrågat ett förtydligande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">kring rådets syfte, uppdrag och mandat och hur det kompletterar redan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">existerande myndigheter. Några instanser, däribland <SPAN class="ft4">Statskontoret</SPAN>, <SPAN class="ft4">Bygg-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft51">herrarna Sverige AB <SPAN class="ft50">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft50">avstyrker förslaget med hän-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">visning till att det föreslagna rådets uppgifter inte är tydliga och motive-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">rade i förhållande till befintlig myndighetsstruktur. <SPAN class="ft4">Myndigheten för till-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">växtpolitiska analyser och utvärderingar <SPAN class="ft3">framhåller att forskning är mer</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">oberoende från politiken än råd och anser att de uppgifter som föreslås</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">kan genomföras av existerande myndigheter. <SPAN class="ft4">Statens energimyndighet</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">efterfrågar att tvärsektoriella alternativ utreds.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p18 ft13">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Enligt Miljömålsberedningen är</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">klimatpolitiken komplex och inte enbart en uppgift för miljöpolitiken.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">Det ambitiösa utsläppsmål som föreslås till 2045 innebär att alla politik-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td46"><SPAN class="p3 ft3">områden behöver ta ett större och integrerat ansvar för klimatpolitiken. I</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td55"><SPAN class="p16 ft3">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p3 ft32">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_42"> <P class="p93 ft3">Prop. 2016/17:146 synnerhet den fortsatta utvecklingen inom transportpolitiken och politiken för forskning och utveckling har stor vikt, men även näringspolitiken och andra områden har viktiga uppgifter. En särskild utmaning är att hitta kombinationer av styrmedel som leder till att utsläppen av klimatgaser minskar i en takt som gör att såväl beslutade etappmål som det långsiktiga utsläppsmålet kan nås, samtidigt som konkurrenskraften kan bevaras och nya, hållbara arbetstillfällen skapas.</P> <P class="p139 ft3">Beredningen anser vidare att klimatpolitiken uppvisar stora likheter med den ekonomiska politiken, där regeringen och riksdagen också valt att införa ett finanspolitiskt ramverk på liknande sätt som nu är aktuellt för klimatpolitiken, och noterar särskilt det Finanspolitiska rådet som inrättades 2007 med uppgift att göra oberoende analyser av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Beredningen föreslår därför att ett klimatpolitiskt råd inrättas efter modell från Finanspolitiska rådet i syfte att tillföra oberoende bedömningar av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen.</P> <P class="p139 ft3">Regeringen instämmer i Miljömålsberedningens bedömning när det gäller klimatpolitikens komplexitet och den fundamentala betydelsen av att samtliga politikområden tar ett samlat och integrerat ansvar. Regeringen delar vidare uppfattningen att klimatutmaningens omfattning och de många och svåra av- och sammanvägningar som måste göras motiverar inrättandet av ett tvärvetenskapligt och oberoende expertorgan med bred kompetens som kan genomföra granskningar och bedömningar av klimatpolitiken som går utöver vad som görs av befintliga myndigheter och andra organisationer.</P> <P class="p139 ft3">Det klimatpolitiska rådet bör bland annat ha i uppdrag att utvärdera om inriktningen inom olika relevanta politikområden bidrar till eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen, belysa effekter av beslutade och föreslagna styrmedel från ett brett samhällsperspektiv och analysera om målen, både kort- och långsiktigt, kan nås på ett sätt som ger goda förutsättningar för hög kostnadseffektivitet, samtidigt som hållbarhetsbegreppets tre dimensioner beaktas. Rådet skiljer sig från och kompletterar befintliga myndigheter bland annat genom det stora måttet oberoende, den fokuserade inriktningen på klimat, den tvärvetenskapliga expertis som rådet kommer att ha och uppdraget att aktivt granska olika politikområden och bedöma regeringens samlade politik med inverkan på klimatmålen. Formerna för organiseringen av det klimatpolitiska rådet är föremål för beredning i Regeringskansliet.</P> <P class="p214 ft5">Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan om det klimatpolitiska rådet.</P> <P class="p215 ft3">42</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <P class="p54 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr11 td48"><SPAN class="p216 ft1">8</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td49"><SPAN class="p188 ft1">Lagreglering av vissa delar av ramverket</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td48"><SPAN class="p187 ft20">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td49"><SPAN class="p188 ft20">En ny klimatlag som stärker förutsättningarna</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td49"><SPAN class="p188 ft20">för ett effektivt arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td50"><SPAN class="p3 ft30">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td56"><SPAN class="p190 ft3"><SPAN class="ft13">Regeringens förslag: </SPAN>En klimatlag införs. Lagen innehåller grund-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td56"><SPAN class="p190 ft3">läggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td61"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td55"><SPAN class="p3 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td46"><SPAN class="p217 ft3"><SPAN class="ft13">Miljömålsberedningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p18 ft3"><SPAN class="ft13">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inga</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft3">synpunkter på förslaget. </SPAN>Statskontoret<SPAN class="ft3">, </SPAN>Umeå universitet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Byggherr-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">arna Sverige AB </SPAN>avstyrker förslaget om en särskild klimatlag och anser</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">att det är bättre att inom ramen för nuvarande system styra med mål,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">planering och uppföljning. Även <SPAN class="ft4">Svenskt Näringsliv </SPAN>avstyrker förslaget</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">och anser att det framstår som onödigt och inte heller är tillräckligt belyst</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">ur ett grundlagsperspektiv. <SPAN class="ft4">Sveriges Byggindustrier </SPAN>anser att det behövs</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">ytterligare nytto- och konsekvensanalys av förslaget. <SPAN class="ft4">Finanspolitiska rå-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">det </SPAN>gör bedömningen att svensk industris konkurrenskraft inte kommer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">att stärkas av att Sverige inför en striktare klimatlagstiftning än omvärl-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft50">den. <SPAN class="ft51">Kungl. Vetenskapsakademin </SPAN>anser att lagstiftning är en trög styrform</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">och uppmanar till att andra arbetsformer och insatser ska övervägas.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Statens energimyndighet </SPAN>vill att förtydliganden görs avseende vilka alter-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">nativ till en klimatlag som har utretts och avfärdats. <SPAN class="ft4">Statens jordbruks-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">verk </SPAN>och <SPAN class="ft4">VTI </SPAN>betonar att Sveriges redan uppbyggda miljömålssystem är</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">unikt i ett internationellt perspektiv och menar att det inte är självklart att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">en lag stärker arbetet med miljökvalitetsmålet. <SPAN class="ft4">Länsstyrelserna i Göta-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft4">lands <SPAN class="ft3">och </SPAN>Hallands län<SPAN class="ft3">, </SPAN>Stockholms kommun <SPAN class="ft3">och </SPAN>SSAB AB <SPAN class="ft3">anser att det</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">inte finns någon tradition i Sverige av att lagreglera regeringsarbetet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft4">Lunds universitet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Landsorganisationen i Sverige (LO) <SPAN class="ft3">anser att Sve-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">riges tradition av blocköverskridande politiska överenskommelser gör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">behovet av lagreglering begränsat. <SPAN class="ft4">Luleå tekniska universitet </SPAN>anser att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">införandet av en särskild klimatlag, utan några konkreta förslag till hur</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">utsläppen av växthusgaser faktiskt ska minskas, tyder på ett väl starkt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">fokus på politikens form, snarare än på dess innehåll. <SPAN class="ft4">Jordbruksverket</SPAN>,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft51">Lantbrukarnas Riksförbund<SPAN class="ft50">, </SPAN>LO <SPAN class="ft50">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft50">påpekar att lagen</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">kan upphävas av en enkel riksdagsmajoritet. <SPAN class="ft4">Kammarrätten i Sundsvall</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">och <SPAN class="ft4">Uppsala universitet </SPAN>anser att det bör övervägas om den föreslagna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">regleringen ska tas in i regeringsformen. <SPAN class="ft4">Stockholms universitet </SPAN>anser att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">ett långsiktigt mål kan anges i klimatlagen snarare än i ett separat riks-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">dagsbeslut eftersom det skulle ge större rättslig tyngd åt målsättningarna.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3"><SPAN class="ft4">Uppsala universitet </SPAN>anser att regeringens skyldigheter ska anges tydliga-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p3 ft3">re och mer specifikt och efterlyser en särskild kontroll av lagens tillämp-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">ning, exempelvis genom ett organ med samma expertkompetens som det</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">föreslagna rådet men med en oberoende granskningsroll.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p18 ft3"><SPAN class="ft13">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>En klimatlag stärker förutsättningarna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p3 ft3">för ett effektivt arbete. Det allmänna ska enligt 1 kap. 2 § tredje stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td46"><SPAN class="p3 ft3">regeringsformen främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p16 ft3">43</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_44"> <P class="p172 ft5">Prop. 2016/17:146 för nuvarande och kommande generationer. Sverige har också åtaganden enligt FN:s ramkonvention om klimatförändring. Dessa skyldigheter får</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p74 ft3">anses inbegripa en skyldighet för det allmänna att agera för att se till att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">klimatsystemet inte förändras på ett skadligt sätt och att skydda samhälls-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">medborgarna mot potentiella effekter till följd av skadliga förändringar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">av klimatsystemet. Regeringen har ett ansvar för att se till att klimatpoli-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">tiken utformas i enlighet med detta. Ansvaret bör komma till tydligt ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">tryck i en författning. Därför bör det införas en ny klimatlag.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p75 ft3">Genom att delar av regeringens klimatpolitiska arbete regleras i lag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">tydliggörs regeringens ansvar gentemot samhällsmedborgarna. En lag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">som beskriver regeringens klimatpolitiska arbete på ett konkret och tydl-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">igt sätt innebär också att formerna för arbetet blir kända och tillgängliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">för alla. Möjligheten att ta del av regelverket samt förstå hur arbetet ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">vecklas och vilka åtgärder som bör vidtas i nästa steg ökar. En lagregler-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">ing försvårar också för en regering att agera på ett sätt som motverkar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">eller i otillräcklig grad främjar möjligheten att nå klimatmålen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p75 ft3">Sverige har sedan lång tid en stark tradition av politiska överenskom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">melser i frågor som är viktiga och grundläggande för samhället. Inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">minst när det gäller klimatarbetet, som inbegriper frågor av genomgrip-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">ande karaktär med stor betydelse för hela samhället, är det av största vikt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">att denna tradition upprätthålls. Utgångspunkten för klimatarbetet bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">även fortsättningsvis vara det generationsmål för miljöarbetet som riks-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">dagen antagit och miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Begränsad klimatpåverkan</SPAN>, som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">ingår i miljömålssystemet och beskrivs i avsnitt 4.5. Etappmålen i miljö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">målssystemet fastställs av regeringen eller, om det finns särskilda skäl,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">av riksdagen. Regeringen har tidigare underställt etappmål för miljökva-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">litetsmålet <SPAN class="ft4">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>för riksdagens prövning. I denna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft50">proposition föreslås att motsvarande prövning görs även av de nya etapp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">målen. Skälen för detta ges i avsnitt 5.2.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p75 ft3">En del i miljömålssystemet är systemet för uppföljning. Naturvårdsver-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">ket har ett ansvar att, med stöd av de målansvariga myndigheterna, årli-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">gen ge en samlad beskrivning till regeringen av det närmast föregående</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">årets resultat av arbetet med de svenska miljömålen och vart fjärde år re-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">dovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">målen och generationsmålet. För varje miljökvalitetsmål finns det en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">myndighet som har ett särskilt ansvar för att samordna uppföljning och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">utvärdering av miljökvalitetsmålet. I arbetet med den årliga uppföljning-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">en och den fördjupade utvärderingen samordnar Naturvårdsverket dessa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">myndigheter. Regeringen redovisar i sin tur varje år en uppföljning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">miljömålen som presenteras i budgetpropositionen. Särskilda skrivelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">eller propositioner om miljömålssystemet har lämnats till riksdagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">2005, 2010 och 2014. Dessutom har särskilda klimatpolitiska kontrollsta-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">tioner genomförts 2008 och 2015.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p75 ft3">Det klimatpolitiska ramverk som föreslås i denna proposition bygger</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">på det nuvarande miljömålssystemet och kompletterar det i vissa delar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p75 ft3">Att den nuvarande politiska samverkansformen kompletteras med ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">konkret rättsligt stöd i form av en klimatlag innebär att förutsättningarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">för regeringen att även fortsatt bedriva ett effektivt klimatpolitiskt arbete</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p74 ft3">ytterligare stärks. En reglering i lag är till skillnad från en politisk över-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p74 ft3">enskommelse rättsligt bindande. Det innebär att varje regering, oavsett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p76 ft3">44</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p74 ft3">politisk sammansättning och inriktning, blir bunden till de förutsättningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p218 ft5">som anges i lagen och därmed inte kan välja att frångå dessa förutsättningar med hänsyn till andra politiska prioriteringar.</P> <P class="p219 ft3">Med en reglering i lag ökar förutsättningarna för att arbetet även fortsättningsvis kommer att kunna bedrivas på ett långsiktigt och kontinuerligt sätt, samtidigt som arbetet blir tydligare och mer transparent. En lagreglering har också ett signalvärde. Genom att införa en klimatlag sänder riksdagen och regeringen en viktig signal såväl till de egna samhällsmedborgarna som till andra länder om att den svenska staten tar klimatarbetet på allvar.</P> <P class="p220 ft3">Några remissinstanser befarar att regeringens handlingsfrihet i fråga om det klimatpolitiska arbetet i alltför hög utsträckning riskerar att bindas upp genom en reglering i lag. Andra remissinstanser anser tvärtom att man bör överväga att ta in den föreslagna regleringen i grundlag. Det är ytterst en politisk avvägning mellan krav på fasthet och flexibilitet som avgör hur långtgående befogenheter och skyldigheter framtida regeringar bör ges samt omfattningen och placeringen i normhierarkin av en reglering. Enligt regeringens mening kan en tillräcklig grad av handlingsfrihet behållas – samtidigt som önskvärd kontinuitet och långsiktighet skänks åt klimatpolitiken – om det införs en särskild lag som reglerar vissa grundläggande principer samt planerings- och uppföljningssystem. Regleringen bör lämpligen utformas med viss flexibilitet så att till exempel målen för klimatpolitiken vid behov kan ändras utan att lagen måste ändras.</P> <P class="p221 ft3"><SPAN class="ft4">Lagrådet </SPAN>anser att det kan betvivlas om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts. Det föreskrivs inte några rättsverkningar av att en regering inte fullgör sina skyldigheter och lagens bestämmelser är allmänt hållna. Det är enligt Lagrådet inte givet att en lagreglering skulle öka förutsättningarna för att det klimatpolitiska arbetet kan bedrivas på ett långsiktigt och kontinuerligt sätt eftersom en ny riksdagsmajoritet kan ändra lagen eller upphäva den. Lagrådet ifrågasätter också om en lagreglering ökar transparensen eller har ett sådant signalvärde som motiverar lagformen.</P> <P class="p222 ft3">Regeringen håller med Lagrådet om att allmänheten och omvärlden kan informeras om regeringens klimatarbete på andra sätt än genom en lagreglering men gör en annan bedömning än Lagrådet när det gäller lagens ändamålsenlighet. Klimatfrågan är en av mänsklighetens största utmaningar och ett syfte med klimatlagen är att framhålla frågans särskilda vikt.</P> <P class="p183 ft50">I 13 kap. regeringsformen om kontrollmakten finns bestämmelser om riksdagens kontroll av regeringen. Riksdagens kontrollmakt inbegriper bland annat konstitutionsutskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning och kammarens möjlighet att besluta om misstroendeförklaring mot ett statsråd. Regeringen anser att detta är tillräckligt för att säkerställa att varje regering fullgör sina åtaganden enligt lagen, jfr regeringens ansvar enligt budgetlagen (2011:203), som också innehåller bestämmelser om vad regeringen ska göra.</P> <P class="p223 ft5">En viktig styrning som klimatlagen innebär är att regeringen ska bedriva det klimatpolitiska arbetet så att de klimatpolitiska målen och de budgetpolitiska målen ges förutsättningar att samverka. En regering som inte gör det bryter mot lagen. En riksdagsmajoritet kan visserligen upphäva eller ändra lagen, men lagen gör det svårare för en regering att agera på</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p82 ft3">45</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314646x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p93 ft3">Prop. 2016/17:146 ett sätt som motverkar möjligheten att nå klimatmålen. Om en framtida regering skulle bryta mot lagen eller föreslå riksdagen att lagen ska ändras för att undvika en sådan överträdelse görs det med avsevärda politiska konsekvenser. Lagen stärker därmed förutsättningarna att bedriva en politik som är långsiktig och kontinuerlig.</P> <P class="p94 ft5">Den föreslagna regleringen tydliggör också samarbetet mellan riksdagen och regeringen och gör det enklare för såväl samhällsmedborgare som tjänstemän och politiker att se hur arbetet bedrivs och vad som reglerar det. Ett syfte med klimatlagen är att den ska bidra till att säkerställa och förbättra kvaliteten i olika beslutsunderlag som lämnas från regeringen till riksdagen.</P> <P class="p224 ft34"><SPAN class="ft20">8.2</SPAN><SPAN class="ft60">Klimatlagen ska innehålla grundläggande delar av det klimatpolitiska ramverket</SPAN></P> <P class="p225 ft3"><SPAN class="ft13">Regeringens förslag: </SPAN>Klimatlagen ska innehålla bestämmelser om</P> <P class="p226 ft3">vad det klimatpolitiska arbetet ska syfta till,</P> <P class="p227 ft5">att arbetet ska utgå från ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål beslutat av riksdagen,</P> <P class="p228 ft5">hur regeringen ska planera och följa upp det klimatpolitiska arbetet, och</P> <P class="p229 ft3">vilken information som ska lämnas till riksdagen.</P> <P class="p230 ft5"><SPAN class="ft16">Miljömålsberedningens förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens.</P> <P class="p71 ft3"><SPAN class="ft13">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. <SPAN class="ft4">Klimatkommunerna</SPAN>, <SPAN class="ft4">Linköpings universitet</SPAN>, <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Skåne län </SPAN>och <SPAN class="ft4">Växjö kommun </SPAN>efterlyser en reglering om att kommuner, landsting och regioner samt andra aktörer i samhället ska arbeta för begränsad klimatpåverkan. Även <SPAN class="ft4">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>efterfrågar en bestämmelse i lagen om statliga myndigheters och kommuners roll. <SPAN class="ft4">Diakonia </SPAN>förordar ett fattigdoms- och jämställdhetsperspektiv i lagen. <SPAN class="ft4">Statens geotekniska institut</SPAN>, <SPAN class="ft4">Stockholms läns landsting </SPAN>och <SPAN class="ft4">Trafikanalys </SPAN>efterlyser ett förtydligande av klimatanpassningens roll i ramverket. <SPAN class="ft4">Uppsala universitet </SPAN>anser att regeringens skyldigheter ska anges tydligare och nämner Storbritanniens klimatlag som en förebild. <SPAN class="ft4">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>anser att innehållet i den föreslagna klimathandlingsplanen görs obligatoriskt medan <SPAN class="ft4">Naturvårdsverket </SPAN>förordar att den föreslagna skrivningen behålls då det kommer krävas en del metodutveckling för att kunna tillmötesgå redovisningskravet på styrmedelsutvärderingar. <SPAN class="ft4">Tillväxtverket </SPAN>anser att lagen bör betona analys och utvärdering snarare än ”beskrivning” och ”redogörelser”.</P> <P class="p231 ft13">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p232 ft5">Klimatlagen bör utgöra ett ramverk för regeringens klimatpolitiska arbete. Som framgår i avsnitt 8.1 bör lagen innehålla grundläggande bestämmelser om vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas. För att</P> <P class="p233 ft3">46</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p234 ft11">främja tydlighet, långsiktighet och kontinuitet bör lagen även innehålla bestämmelser om planerings- och uppföljningssystem.</P> <P class="p235 ft4">Syftet med det klimatpolitiska arbetet</P> <P class="p236 ft3">Regeringen bedriver i dag ett klimatpolitiskt arbete som utgår från Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (klimatkonventionen) och det allmännas skyldighet enligt 1 kap. 2 § regeringsformen att främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det grundläggande syftet med det klimatpolitiska arbetet är att förhindra farlig störning i klimatsystemet (jfr artikel 2 i klimatkonventionen). Detta bör framgå av lagen. Det klimatpolitiska arbetet ska också bidra till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring. Arbetet ska inriktas mot att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Vidare krävs att ekosystemens resiliens och deras förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster upprätthålls. Därför behöver arbetet också inriktas mot att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter. Här ingår naturliga funktioner hos ekosystemen.</P> <P class="p237 ft5">En grundläggande förutsättning för att det klimatpolitiska arbetet ska vara effektivt är att det vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.</P> <P class="p107 ft4">Långsiktigt utsläppsmål</P> <P class="p119 ft3">För att skapa förutsättningar för en långsiktig och stabil klimatpolitik bör lagen ange att utgångspunkten för det klimatpolitiska arbetet ska vara ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål. Detta mål ska beslutas av riksdagen efter förslag från regeringen. Vidare bör det framgå av lagen att regeringen därutöver ska fastställa etappmål för utsläppsminskningar som behövs för att nå det långsiktiga målet. För sådana mål bör regeringen i det enskilda fallet avgöra om målet bör beslutas av regeringen eller om det bör överlämnas till riksdagen för beslut.</P> <P class="p121 ft5">En hållbar klimatpolitik förutsätter vidare att målkonflikter mellan budgetpolitiska och klimatpolitiska mål kan undvikas. Det klimatpolitiska arbetet bör därför bedrivas på ett sätt som ger förutsättningar för målen att samverka.</P> <P class="p238 ft4">Planerings- och uppföljningssystem samt information till riksdagen</P> <P class="p239 ft3">Som framgår av avsnitt 6 finns det ett behov av att komplettera det klimatpolitiska ramverket med ett planerings- och uppföljningssystem som utgår från de utsläppsmål som riksdagen har antagit. Lagen bör ange förutsättningarna för denna planering och uppföljning samt hur riksdagen ska informeras om hur arbetet fortskrider. Regeringens skyldighet att redovisa det klimatpolitiska arbetet i en årlig klimatredovisning och i en klimatpolitisk handlingsplan bör uttryckligen anges, liksom vilka uppgifter dessa handlingar bör innehålla. Som framgått i avsnitt 6 blir det en uppgift för varje regering att bestämma den slutliga utformningen av den klimatpolitiska handlingsplanen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p82 ft3">47</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314648x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p240 ft20"><SPAN class="ft20">8.3</SPAN><SPAN class="ft45">Ikraftträdande</SPAN></P> <P class="p241 ft11"><SPAN class="ft12">Regeringens förslag: </SPAN>Den nya klimatlagen ska träda i kraft den 1 januari 2018.</P> <P class="p72 ft5"><SPAN class="ft16">Miljömålsberedningens förslag </SPAN>innehåller ingen tidpunkt för ikraftträdande.</P> <P class="p242 ft5"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna </SPAN>har ingen synpunkt på frågan om ikraftträdande. <SPAN class="ft16">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Förslagen i propositionen innebär</P> <P class="p181 ft5">bland annat att regeringen årligen ska redovisa utsläppsutvecklingen i en klimatredovisning och varje mandatperiod utarbeta en klimatpolitisk handlingsplan som visar hur den samlade politiken klarar att nå klimatmålen. En lämplig tidpunkt för klimatlagen att träda i kraft är den 1 januari 2018.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr27 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td63"><SPAN class="p243 ft1">9</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p3 ft1">Konsekvenser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td65"><SPAN class="p243 ft13">Konsekvenser av förslag på ny precisering för miljökvalitetsmålet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p243 ft13">Begränsad klimatpåverkan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td65"><SPAN class="p243 ft3">Den föreslagna nya preciseringen för miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft4">Begränsad</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td65"><SPAN class="p243 ft3"><SPAN class="ft4">klimatpåverkan </SPAN>ligger i linje med det temperaturmål som världens länder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p243 ft3">har enats om genom Parisavtalet. Förslaget betyder alltså inget nytt åtag-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p243 ft3">ande för Sverige i sig självt. De föreslagna etappmålen och det långsikti-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td65"><SPAN class="p243 ft3">ga klimatmålet utgör Sveriges huvudsakliga bidrag till att nå temperatur-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p243 ft3">målet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td65"><SPAN class="p243 ft13">Konsekvenser av förslag på långsiktigt utsläppsmål och etappmål</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td65"><SPAN class="p243 ft3">Det finns stora osäkerheter kopplade till bedömning av konsekvenser av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p243 ft3">de föreslagna klimatmålen, som sträcker sig fram till år 2045. En ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td65"><SPAN class="p243 ft3">gångspunkt för Miljömålsberedningen är att inte bara Sverige utan resten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p243 ft3">av världen, inklusive EU, vidtar nödvändiga åtgärder för att den globala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p243 ft3">uppvärmningen hålls långt under två grader. Det långsiktiga utsläppsmå-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td65"><SPAN class="p243 ft3">let förutsätter därför höjda ambitioner i EU ETS. Skärpningen behöver</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p243 ft3">genomföras på ett sätt som inte leder till ökad risk för koldioxidläckage.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td65"><SPAN class="p243 ft4">Konsekvenser av att nå de föreslagna målen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td65"><SPAN class="p243 ft3">Ett flertal rapporter har visat på att kostnaderna av klimatförändringarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p243 ft3">för samhället kan bli mycket stora. Kanske mest känd är den så kallade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p243 ft3">Sternrapporten, som publicerades 2006 och uppkallades efter dess hu-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td65"><SPAN class="p243 ft3">vudförfattare Sir Nicholas Stern. I rapporten konstaterade Stern att om vi</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p243 ft3">inte agerar kommer klimatförändringarnas långsiktiga totala kostnader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p243 ft3">och risker att motsvara minst en femprocentig förlust av världens BNP</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p243 ft3">per år, nu och för all framtid. Om man vidgar skalan av risker och följ-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td65"><SPAN class="p243 ft3">der, skulle skadorna kunna stiga till 20 procent av BNP eller mer. Vidare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p16 ft3">48</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td65"><SPAN class="p243 ft3">bedömde Stern att ”kostnaderna av att inte vidta åtgärder vida överstiger</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p234 ft5">kostnaderna att göra det”, en bedömning han har senare återupprepat bland annat i en forskningsartikel från 2015. De negativa effekterna skulle drabba en lång rad aktörer.</P> <P class="p116 ft3">Sett ur ett globalt perspektiv anser regeringen att måluppfyllelse även bidrar till jämställdhet då kvinnor i många länder generellt är mer utsatta för klimatförändringar, arbetar i mer utsatta miljöer och drabbas värre än män av de katastrofer som klimatförändringar bidrar till. Vidare, att begränsa den globala uppvärmningen bidrar positivt till möjligheten att nå ett flertal av de andra miljökvalitetsmålen. De miljökvalitetsmål som påverkas mest av klimatförändringarna antingen via direkta effekter eller indirekt handlar om luft, övergödning och biologisk mångfald.</P> <P class="p244 ft4">Konsekvenser av en svensk politik för att nå klimatmålen</P> <P class="p236 ft3">En stor del av konsekvenserna av de föreslagna målen beror dock i huvudsak på <SPAN class="ft4">hur </SPAN>man når målen, och under vilka förutsättningar. Hur lätt eller svårt det blir att nå målen beror på faktorer såsom teknikutveckling och beteendeförändringar som är svåra att förutse. Till exempel kan digitalisering påskynda och underlätta en utveckling som bidrar till att nå klimatmålen. Om övriga världen inte ställer om ökar kostnaden för att nå de svenska klimatmålen. Även de positiva konsekvenserna av en svensk klimatomställning kan minska om övriga världen inte ställer om, till exempel kan möjligheten att exportera svenska klimatlösningar och miljöteknik försämras.</P> <P class="p245 ft3">Miljömålsberedningen har i sina två delbetänkanden sammanställt ett flertal beräkningar av de samhällsekonomiska konsekvenserna av att nå etappmålen till 2030 och 2040, etappmålet för transportsektorn samt det långsiktiga utsläppsmålet. Flera av beräkningarna har tagits fram genom olika modeller, som i sin tur har olika fokus och bygger på olika antaganden bland annat om utformning av styrmedel och omvärldsutvecklingen samt samband mellan olika delar av ekonomin. Det gör att resultaten av modellberäkningarna inte är rakt av jämförbara med varandra, men bidrar till att komplettera bilden av de samhällsekonomiska konsekvenserna.</P> <P class="p245 ft3">För etappmålet till år 2030 har Miljömålsberedningen låtit Konjunkturinstitutet beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna, utifrån flera antaganden som beredningen har angett. Antaganden rör främst transportområdet, såsom framtida energieffektivisering. Utifrån dessa antaganden visar beräkningar att en kostnadseffektiv klimatpolitik för etappmålet jämfört med ett mindre ambitiöst klimatmål kan innebära att BNP år 2030 kan vara 0,2 till 1,5 procent lägre relativt referensscenariot. Konjunkturinstitutet betonar dock att det finns stor osäkerhet förknippad med beräkningarna, och att det finns kostnader som inte är representerade i resultaten. Vidare anser Konjunkturinstitutet att en mer rättvisande kostnadsuppskattning inte kan göras förrän ett styrmedelspaket har tagits fram. Miljömålsberedningen anser att möjligheten att nyttja kompletterande åtgärder kan bidra till att minska kostnaderna för att nå etappmålet liksom andra klimatmål. Likaså bör möjligheten att nyttja kompletterande åtgärder även bidra till att minska kostnaderna för att nå övriga etappmål som föreslås i denna proposition.</P> <P class="p246 ft5">Konsekvenserna av att nå etappmålet på transportområdet liknar konsekvenserna av etappmålet till år 2030 eftersom måluppfyllelsen av detta</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p82 ft3">49</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p123 ft3">50</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p77 ft3">bygger i stor grad på samma styrmedel och åtgärder. För etappmålet till år 2040 och det långsiktiga utsläppsmålet blir osäkerheterna i beräkningarna ännu större. Miljömålsberedningen anser att resultaten från internationella studier pekar mot att omställning till utsläpp nära noll skulle kunna genomföras till årliga kostnader motsvarande enstaka procentenheter av BNP. De olika rapporterna som Miljömålsberedningen grundar sin bedömning på varierar dock i sina kostnadsbedömningar.</P> <P class="p171 ft3">Regeringen delar bedömningen att det finns stora osäkerheter i att beräkna kostnaderna av en politik för att uppnå de föreslagna klimatmålen. Det finns ett stort behov av att vidareutveckla klimatekonomiska modeller och beslutsunderlag. Det kan finnas kostnader som inte inräknas i modellernas resultat, men även sidovinster bland annat på hälsoområdet.</P> <P class="p183 ft3">Hur konsekvenserna ser ut för de olika aktörerna beror på hur framtida styrmedel utformas och på omvärldsutvecklingen. Växthusgasutsläppen från transportsektorn behöver minska avsevärt. De aktörer som är mest beroende av transporter i dag kan påverkas relativt sett mer om inte teknikutvecklingen kompenserar genom att göra klimatsmarta transporter billigare och mer tillgängliga. Därför behövs det en stark politik för forskning och innovation för att underlätta för utvecklingen av klimatsmarta transporter, parallellt med en politik som bidrar till att tillgängliggöra alternativ. Till exempel kan en fortsatt digitalisering både ge ett alternativ till fysiska resor och bidra till effektiviseringsvinster inom transportsektorn, bland annat genom bättre logistiklösningar och effektivare trafikledning.</P> <P class="p81 ft3">För näringslivet generellt kommer en klimatomställning i Sverige och globalt att leda till att vissa sektorer gynnas, medan andra kommer att kunna påverkas negativt. Klimateffektivare tjänster och produkter kommer att få fördelar gentemot mer utsläppsintensiva konkurrenter. På motsvarande sätt kommer klimatomställningen att påverka arbetsmarknaden genom att de nya jobben skapas i företag och sektorer med låg utsläppsintensitet eller som erbjuder hållbara lösningar, till exempel genom ökad produktion av biobaserade bränslen och material från de areella näringarna för att ersätta material som producerats med fossila råvaror. Eftersom det långsiktiga målet omfattar växthusgasutsläppen från alla verksamheter i Sverige kan det även påverka industrin som i dag huvudsakligen ingår i EU ETS. Etappmålen omfattar dock inte den handlande sektorn, så konsekvenserna för industrin på medellång sikt beror framför allt på utvecklingen inom handelssystemet. Det långsiktiga utsläppsmålet, som även inkluderar utsläppen som ingår i EU ETS, förutsätter höjda ambitioner i EU ETS. Skärpningen behöver genomföras på ett sätt som inte leder till ökad risk för koldioxidläckage.</P> <P class="p194 ft5">Medan en politik för att nå klimatmålen kan bidra positivt till att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen, till exempel när det gäller <SPAN class="ft8">Frisk luft </SPAN>och <SPAN class="ft8">God bebyggd miljö</SPAN>, kan det även finnas målkonflikter beroende på vilket sätt klimatomställningen sker.</P> <P class="p247 ft16">Konsekvenser av förslag på övriga delar av det klimatpolitiska ramverket inklusive lagreglering</P> <P class="p248 ft5">De föreslagna klimatmålen utgör en del av ett klimatpolitiskt ramverk som också inkluderar ett planerings- och uppföljningssystem med klimat-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <P class="p85 ft3">redovisningar och handlingsplaner, en klimatlag samt ett klimatpolitiskt Prop. 2016/17:146 råd.</P> <P class="p249 ft3">De direkta konsekvenserna av att utveckla ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken är statsfinansiella. Framtagandet av klimatredovisningaren och klimathandlingsplaner kan komma att öka belastningen på Regeringskansliet något. Samtidigt är denna ökning begränsad eftersom den kompletterar och delvis ersätter det arbete som pågår redan i dag med att årligen redovisa utvecklingen för miljökvalitetsmålet i budgetpropositionen, samt mer oregelbundna särskilda klimatpolitiska propositioner och skrivelser samt kontrollstationer. Likaså kommer även planerings- och uppföljningssystemet att öka belastningen vid berörda myndigheter, bland annat genom behov av underlag om klimateffekterna av beslutade och planerade utsläppsminskande åtgärder.</P> <P class="p144 ft5">Den föreslagna klimatlagen innebär en lagreglering av de delar av det klimatpolitiska ramverket som rör ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken. Konsekvenserna av lagen motsvarar i stort alltså konsekvenserna av att utveckla planerings- och uppföljningssystemet.</P> <P class="p86 ft3">Ett planerings- och uppföljningssystem, samt lagreglering av detta, ökar kontinuiteten och tydlighet i klimatpolitiken. Det i sig skapar förutsättningar för en mer effektiv politik vilket kan bidra till att minska kostnaderna för berörda aktörer.</P> <P class="p205 ft5">Regeringen avser att etablera ett klimatpolitiskt råd och formerna för organiseringen av rådet är föremål för beredning i Regeringskansliet. Rådet liksom lagförslaget kommer att skapa förutsättningar för att bedriva en mer effektiv klimatpolitik.</P> <P class="p250 ft1">10 Författningskommentar</P> <P class="p251 ft13">Förslaget till klimatlag</P> <P class="p252 ft4">1 §</P> <P class="p131 ft5">I paragrafen anges lagens innehåll och syfte samt tydliggörs att lagen riktar sig till regeringen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p253 ft3">Att lagen riktar sig till regeringen innebär att det är regeringen som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p3 ft3">kollektiv – och ytterst statsministern – som är ansvarig för att se till att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">lagen efterföljs (jfr 6 kap. 1 § och 7 kap. 3 och 4 §§ regeringsformen).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p3 ft3">Regeringskansliet och de statliga förvaltningsmyndigheterna är centrala</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p3 ft3">aktörer i regeringens arbete för att säkerställa detta (jfr 7 kap. 1 och 2 §§</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">regeringsformen).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p253 ft3">Övervägandena finns i avsnitt 8.1.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p3 ft4">2 §</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p3 ft3">Paragrafen innehåller bestämmelser om syftet med regeringens klimat-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p3 ft3">politiska arbete och om hur det arbetet ska bedrivas.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p253 ft3">Av <SPAN class="ft4">första punkten </SPAN>framgår att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft3">arbete som syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet. Be-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p3 ft3">stämmelsen utgår från Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p3 ft3">ramkonvention om klimatförändring (klimatkonventionen) och det all-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td67"><SPAN class="p16 ft3">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td66"><SPAN class="p3 ft30">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p123 ft3">52</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p254 ft3">männas skyldighet enligt 1 kap. 2 § regeringsformen att främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det kommer att krävas en genomgripande samhällsomställning för att nå klimatmålen. Samhällsomställningen kommer att kräva insatser inom alla politikområden (jfr artikel 4.1 f i klimatkonventionen).</P> <P class="p255 ft5">Av <SPAN class="ft8">andra punkten </SPAN>följer att regeringens klimatpolitiska arbete ska bidra till att skydda både naturen och mänskligheten från sådana skadliga effekter som kan uppstå till följd av klimatförändring.</P> <P class="p256 ft3">Med klimatsystem avses detsamma som i klimatkonventionen, det vill säga atmosfären, hydrosfären, biosfären och geosfären sammantagna, samt dessas inbördes samspel. Med ”skadliga effekter av klimatförändring” menas förändringar i den fysiska miljön eller i ett områdes växt- eller djurliv till följd av klimatförändring som har betydande skadlig inverkan på sammansättningen, motståndskraften eller produktiviteten hos naturliga eller anlagda ekosystem eller på funktionen av socioekonomiska system eller på mänsklig hälsa och välfärd. Med klimatförändring avses en förändring av klimatet, som är direkt eller indirekt hänförlig till mänsklig verksamhet, som ändrar sammansättningen av den globala atmosfären, och som går utöver naturliga klimatvariationer som observerats under jämförbara tidsperioder. Med ekosystem (ekologiskt system) menas samspelet mellan allt levande och dess livsmiljö inom ett område.</P> <P class="p255 ft3">Av <SPAN class="ft4">tredje punkten </SPAN>framgår att arbetet ska inriktas mot att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och mot att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter. Här ingår naturliga funktioner hos ekosystemen (jfr artikel 4.2 a i klimatkonventionen).</P> <P class="p255 ft3">Av <SPAN class="ft4">fjärde punkten </SPAN>framgår att det klimatpolitiska arbetet ska vila på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden. Förenta nationernas klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) sammanställer vetenskapligt underlag på internationell nivå. Regeringen ansvarar för att inhämta, sammanställa och analysera det underlag som behövs för att driva det klimatpolitiska arbetet i enlighet med denna lag.</P> <P class="p257 ft3">Övervägandena finns i avsnitt 8.2.</P> <P class="p106 ft4">3 §</P> <P class="p124 ft5">I paragrafens <SPAN class="ft8">första stycke </SPAN>anges att regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. Det innebär att arbetet ska inriktas på åtgärder som leder till att detta utsläppsmål nås.</P> <P class="p256 ft3">För att nå riksdagens långsiktiga mål kan regeringens arbete behöva kompletteras med ytterligare utsläppsminskningsmål. Bestämmelsens <SPAN class="ft4">andra stycke </SPAN>innebär att regeringen i så fall ska ta fram och sätta sådana mål.</P> <P class="p258 ft5">Paragrafens <SPAN class="ft8">tredje stycke </SPAN>klargör att regeringens klimatpolitiska arbete ska bedrivas på ett sätt som ger förutsättningar för klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra. Avsikten med bestämmelsen är att samordna regeringens arbete inom dessa områden för att undvika konflikt mellan skilda intressen. Budgetpolitiska mål och riktlinjer behandlas i 2 kap. budgetlagen (2011:203). Där anges att regering-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <P class="p85 ft5">en ska lämna förslag till riksdagen till mål för den offentliga sektorns fi- Prop. 2016/17:146 nansiella sparande (överskottsmål) och till tak för statens utgifter (utgifts-</P> <P class="p14 ft3">tak).</P> <P class="p259 ft3">Övervägandena finns i avsnitt 8.2.</P> <P class="p106 ft4">4 §</P> <P class="p131 ft3">I paragrafen anges att regeringen årligen ska redovisa hur resultaten av den förda politiken har inverkat på möjligheten att nå beslutade klimatmål (klimatredovisning), samt bedöma om det finns behov av ytterligare åtgärder, och i så fall, när och hur beslut om sådana åtgärder kan fattas. Bestämmelsen syftar till att skapa kontinuitet i det löpande klimatarbetet. Genom att uppgifterna redovisas på detta sätt synliggörs behovet och betydelsen av att åtgärder vidtas inom samtliga politikområden samtidigt som riksdagen och allmänheten ges regelbunden information om hur klimatarbetet fortskrider.</P> <P class="p260 ft3">Övervägandena finns i avsnitt 8.2.</P> <P class="p106 ft4">5 §</P> <P class="p261 ft3">Av paragrafen följer att regeringen inledningsvis i varje mandatperiod ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som beskriver vilka åtgärder som behöver vidtas under mandatperioden och på längre sikt för att nå riksdagens långsiktiga utsläppsmål, jämte vilka åtgärder som regeringen planerar att genomföra under samma tid. Bestämmelsen syftar till att skapa förutsättningar för ett kontinuerligt och framåtsyftande klimatarbete över mandatperioderna.</P> <P class="p144 ft3">Bestämmelsen anger vilka uppgifter som bör finnas med i den klimatpolitiska handlingsplanen. <NOBR><SPAN class="ft4">Första–tredje</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> punkterna </SPAN>avser faktauppgifter. <SPAN class="ft4">Fjärde punkten </SPAN>innebär att regeringen bör bedöma effekten av beslutade styrmedel och andra åtgärder och redovisa vilken betydelse dessa har för möjligheten att nå beslutade klimatmål. <SPAN class="ft4">Femte </SPAN>och <SPAN class="ft4">sjätte punkterna </SPAN>innebär att regeringen bör redovisa vilka åtgärder som planeras och vilken betydelse dessa har för möjligheten att nå beslutade klimatmål. Alla åtgärder som kan ha betydelse för möjligheten att nå de nationella och globala målen bör redovisas, således även åtgärder som vidtas eller planeras inom ramen för Sveriges internationella engagemang, såsom bistånd, tekniköverföring och internationella investeringar. <SPAN class="ft4">Sjunde punkten </SPAN>innebär att regeringen även bör redovisa hur andra beslutade eller planerade åtgärder än sådana som har till direkt syfte att leda till utsläppsminskningar eller främja skyddande funktioner i miljön, kan komma att påverka möjligheten att nå klimatmålen. <SPAN class="ft4">Åttonde punkten </SPAN>innebär att regeringen bör beskriva vilka ytterligare åtgärder, utöver beslutade och planerade åtgärder, som kan komma att krävas på längre sikt för att nå de nationella och globala klimatmålen.</P> <P class="p163 ft3">Övervägandena finns i avsnitt 8.2.</P> <P class="p262 ft3">53</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p263 ft3">Bilaga 1</P> <P class="p264 ft3">54</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p265 ft19">Sammanfattning av delbetänkandet Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)</P> <P class="p266 ft4">Uppdraget och hur det genomförts</P> <P class="p267 ft5">Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik (dir. 2014:165). Uppdraget har därefter delats i två delar (dir. 2015:101). Detta betänkande hanterar den första delen av uppdraget, det klimatpolitiska ramverket. Förslag till en strategi med styrmedel och åtgärder för en samlad och långsiktig klimatpolitik lämnas senast den 1 juni 2016.</P> <P class="p233 ft4">Världen behöver nå nollutsläpp av koldioxid vid mitten av seklet</P> <P class="p268 ft3">Miljömålsberedningen bedömer att historiska och pågående utsläpp av växthusgaser redan ger upphov till påtaglig och allvarlig klimatförändring, vilket medför oacceptabla risker för ekosystem och samhällen. För att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader, och sträva mot att begränsa den till 1,5 grader, krävs att världens samhällen i snabb takt ställer om till nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, utsläpp som behöver övergå till negativa nivåer under andra hälften av det här århundradet.</P> <P class="p244 ft4">Sverige tar ansvar för en fortsatt effektiv klimatpolitik</P> <P class="p268 ft5">Miljömålsberedningen bedömer att den svenska traditionen med en bred politisk uppslutning kring en ambitiös och kraftfull klimatpolitik ska fortsätta.</P> <P class="p269 ft51">Sverige ska fortsätta bedriva en ambitiös och långsiktigt hållbar nationell klimatpolitik och vara en förebild för andra länder</P> <P class="p127 ft3">Miljömålsberedningen bedömer att Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar och ta ansvar för historiska utsläpp. Sverige ska fortsätta vara en internationell förebild genom sitt nationella klimatarbete och genom att bidra till finansiering av utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i utvecklingsländer. En ekonomiskt, socialt och ekologiskt långsiktigt hållbar nationell klimatpolitik kännetecknas av att den har ambitiösa mål, ett strukturerat och transparent arbetssätt samt ambitiösa och väl utformade styrmedel. Sverige har goda förutsättningar att minska de nationella utsläppen av växthusgaser och kan därför anta långtgående och ambitiösa klimatmål.</P> <P class="p270 ft4">Utmaningar och möjligheter för Sverige</P> <P class="p267 ft11">Miljömålsberedningen bedömer att det kan medföra en rad fördelar och möjligheter men även utmaningar för Sverige att gå före i omställningen</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p3 ft3">till ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser. En stor utmaning är</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2016/17:146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p3 ft3">att resten av världen, inklusive EU, förmår skärpa sin klimatpolitik. I</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">Sverige är utmaningen att minska utsläppen störst inom transportsektorn,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">jordbruket och basindustrin där behovet av ökad styrning behöver ske på</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p3 ft3">ett sätt som gör att omställningen går hand i hand med stärkt konkurrens-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p3 ft3">kraft och tillskapande av nya, hållbara arbetstillfällen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td68"><SPAN class="p3 ft4">Sverige behöver stabila ramar för det klimatpolitiska arbetet</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p3 ft3">Miljömålsberedningen bedömer att det svenska klimatpolitiska arbetet</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">ska kännetecknas av långsiktighet, kontinuitet, tydlighet och transparens.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">Sverige behöver ett ambitiöst och långsiktigt mål, ett tydligt regelverk för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p3 ft3">hur arbetet ska bedrivas samt kraftfulla konkreta åtgärder som minimerar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">de nationella utsläppen av växthusgaser inom ramen för en ekonomiskt,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p3 ft3">socialt och ekologiskt hållbar utveckling.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p3 ft4">Det klimatpolitiska ramverket ska reglera mål, procedurer för planering</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p3 ft4">och uppföljning samt ansvar och roller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p3 ft3">Miljömålsberedningen föreslår att det utformas ett klimatpolitiskt ram-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">verk som reglerar mål, planering och uppföljning för att förstärka arbetet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p3 ft3">med att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Beredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">föreslår att ramverket underställs riksdagens prövning och att delar av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">ramverket lagregleras.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p253 ft3">Ramverket består av:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p271 ft3">ett långsiktigt mål för år 2045,</P> <P class="p272 ft5">en målbana med etapper för utsläppsminskningar på vägen (redovisas i nästa betänkande),</P> <P class="p272 ft5">former för regeringens planering och uppföljning av politiken för att nå de uppsatta målen,</P> <P class="p271 ft3">periodiska redovisningar till riksdagen och</P> <P class="p273 ft5">ett klimatpolitiskt råd med uppgift att, som ett oberoende expertorgan, granska den förda politiken.</P> <P class="p107 ft4">Ett långsiktigt mål</P> <P class="p182 ft3">Miljömålsberedningen föreslår:</P> <P class="p274 ft3">Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär en tidigareläggning och precisering av den tidigare visionen om <NOBR>netto-noll-utsläpp</NOBR> till 2050.</P> <P class="p273 ft3">Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium, i enlighet med Sveriges internationella växthusgasrapportering, vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung där rimliga alternativ saknas räknas som en åtgärd (CCS).</P> <P class="p275 ft5">För att nå <NOBR>netto-noll-utsläpp</NOBR> får kompletterande åtgärder tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler.</P> <P class="p272 ft11">Målet år 2045 förutsätter höjda ambitioner i EU:s utsläppshandelssystem <NOBR>(EU-ETS).</NOBR></P> <P class="p276 ft3">55</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p263 ft3">Bilaga 1</P> <P class="p264 ft3">56</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p277 ft4">Det långsiktiga målet bör omfatta alla utsläpp från verksamheter i Sverige</P> <P class="p127 ft5">Miljömålsberedningen bedömer att det långsiktiga målet för utsläppsbegränsningar i Sverige till år 2045 bör gälla utsläpp från alla verksamheter i Sverige, både de som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter och de utsläpp som är utanför handelssystemet. Utsläpp från internationella transporter inom sjöfart och flyg kan däremot inte i dagsläget inkluderas i målet utan måste hanteras separat.</P> <P class="p278 ft8">Regeringen behöver en tvärvetenskaplig oberoende bedömning av klimatpolitiken</P> <P class="p124 ft3">Miljömålsberedningen bedömer att klimatmålen är ett ansvar för alla politikområden. Som komplement till rådande myndighetsstruktur behövs ett tvärvetenskapligt sammansatt expertorgan som kan bistå regeringen med en oberoende bedömning av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen. I syfte att säkra rådets oberoende ska initialt en parlamentarisk förankring ske inför utnämning av ledamöter.</P> <P class="p244 ft4">Det klimatpolitiska rådets roll</P> <P class="p124 ft3">Miljömålsberedningen föreslår att det inrättas ett oberoende, självständigt expertorgan i form av ett klimatpolitiskt råd. Organisatoriskt inrättas rådet på motsvarande sätt som Finanspolitiska rådet. Rådets uppgift blir att genomföra oberoende bedömningar av regeringens samlade politik för att nå klimatmålen.</P> <P class="p279 ft3">Närmare preciserat betyder det att rådet ska:</P> <P class="p280 ft5">utvärdera om inriktningen inom samtliga politikområden bidrar till eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen,</P> <P class="p281 ft3">utvärdera effekter av beslutade och föreslagna styrmedel från ett brett samhällsperspektiv och analysera om målen nås på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som hållbarhetsbegreppets tre dimensioner beaktas,</P> <P class="p282 ft5">bedöma om regeringens förslag till åtgärder är ändamålsenliga och tillräckliga för att nå etappmålen och det långsiktiga målet och</P> <P class="p280 ft11">granska och bedöma kvaliteten på de underlag som regeringen bygger sina förslag på.</P> <P class="p283 ft8">Dagens ramverk förstärks med etappmålsystem och ett planerings- och uppföljningssystem</P> <P class="p124 ft3">Miljömålsberedningen föreslår att det klimatpolitiska ramverket kompletteras med ett planerings- och uppföljningssystem med klimatårsredovisningar och klimatpolitiska handlingsplaner, ett målsystem med utsläppsminskningsmål och andra etappmål samt en obligatorisk redovisningsskyldighet till riksdagen. Tidsatta etappmål för utsläppsreduktioner bör beslutas av riksdagen efter förslag från regeringen, kopplade till det av riksdagen beslutade långsiktiga målet för 2045. Regeringen bör årligen redovisa utsläppsutvecklingen i en klimatårsredovisning och varje mandatperiod utarbeta en klimatpolitisk handlingsplan som visar hur den samlade politiken klarar att nå klimatmålen.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p284 ft4">En lagreglering stärker förutsättningarna för ett effektivt klimatpolitiskt arbete</P> <P class="p236 ft5">Miljömålsberedningen föreslår att det klimatpolitiska ramverket kompletteras med ett rättsligt stöd i form av en klimatlag. Införandet av en klimatlag stärker förutsättningarna för regeringen att bedriva ett fortsatt effektivt klimatpolitiskt arbete.</P> <P class="p285 ft4">En klimatlag bör innehålla grundläggande delar av det klimatpolitiska ramverket</P> <P class="p236 ft5">Miljömålsberedningen föreslår att klimatlagen ska innehålla bestämmelser om vad det klimatpolitiska arbetet ska syfta till, om att arbetet ska utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål beslutat av riksdagen, om hur regeringen ska planera och följa upp det klimatpolitiska arbetet och om vilken information som ska lämnas till riksdagen.</P> <P class="p235 ft4">Samlad konsekvensbedömning</P> <P class="p236 ft3">Det är stora osäkerheter behäftade med att bedöma utvecklingen 30 år fram i tiden. De samhällsekonomiska bedömningarna bör därför läsas med försiktighet och resultaten snarast ses som indikationer och kvalificerade resonemang.</P> <P class="p286 ft5">En viktig utgångspunkt för konsekvensanalysen är att Sverige och Europa inte är ensamma om att ställa om till låga utsläpp utan att det återfinns liknande styrning på samtliga ekonomiskt betydelsefulla marknader.</P> <P class="p116 ft3">Resultaten från internationella studier pekar mot att omställningar till utsläpp nära noll skulle kunna genomföras till årliga kostnader motsvarande enstaka procentenheter av BNP. Då har de betydande sidovinster som finns inom bland annat hälsoområdet inte räknats in. Beredningen har också genomfört en egen studie med en energisystemmodell, specifikt anpassad för svenska förhållanden. Resultaten från analysen ligger i linje med resultaten från de internationella studierna. Sammantaget indikerar de genomförda analyserna att effekterna på den svenska ekonomin inte borde avvika jämfört med andra <NOBR>OECD-länder.</NOBR></P> <P class="p245 ft5">Förslaget om förstärkning av formerna för det klimatpolitiska arbetet medför i sig inga samhällsekonomiska konsekvenser. Det klimatpolitiska rådet innebär en årlig statsfinansiell utgift på cirka 10 miljoner kronor.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p142 ft3">Bilaga 1</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">57</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p263 ft3">Bilaga 2</P> <P class="p287 ft1">Sammanfattning av delbetänkandet En klimat-</P> <P class="p141 ft1">och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)</P> <P class="p288 ft11">Betänkandets sammanfattning har kortats. Här redovisas endast de delar som denna proposition behandlar.</P> <P class="p289 ft13">Inledning</P> <P class="p111 ft11">I denna sammanfattning redovisas Miljömålsberedningens samlade förslag och bedömningar. Alla texter är förhandlade och förankrade inom och mellan de partier som ingår i beredningen.</P> <P class="p290 ft16">Förslag till strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik mot klimatmålet 2045</P> <P class="p291 ft3">Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar och ta ansvar för landets historiska utsläpp. Sverige ska även bedriva en ambitiös och långsiktigt hållbar nationell klimatpolitik och vara en förebild för andra länder, med bibehållen konkurrenskraft och på ett sätt som inte innebär att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser. För att lyckas väl med uppgiften är det viktigt att även EU och övriga världen skärper sin klimatpolitik.</P> <P class="p94 ft3">Dessa utgångspunkter var centrala för beredningens förslag och bedömningar i det tidigare betänkandet om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige och vägleder även utformningen av strategin i detta delbetänkande. Beredningen föreslår att det införs en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik med sikte mot det långsiktiga målet 2045 som omfattar:</P> <P class="p292 ft5">etappmål för utsläpp av växthusgaser 2030 och 2040 för den ickehandlande sektorn samt ett utsläppsmål för inrikes transporter till 2030, (kapitel 5)</P> <P class="p293 ft3">övergripande utgångspunkter för arbetet med att nå etappmålen och det långsiktiga målet, (kapitel 4)</P> <P class="p293 ft5">åtgärder för att alla politikområden ska integrera klimataspekten, (kapitel 6)</P> <P class="p293 ft5">styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 med särskilt fokus på att öka omställningen av transportsektorn och (kapitel 6 och 7)</P> <P class="p293 ft5">styrmedel och processer som skapar förutsättningar för att nå netto- <NOBR>noll-utsläpp</NOBR> senast 2045 med särskilt fokus på omställningen av basmaterialindustrin, jordbrukssektorn och samhällsplaneringen. (kapitel 6, 7 och 8).</P> <P class="p294 ft3">58</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p14 ft13">Förslag till etappmål i klimatpolitiken</P> <P class="p252 ft4">Förslag till långsiktigt klimatmål</P> <P class="p117 ft5">I Miljömålsberedningens tidigare betänkande föreslogs ett långsiktigt nationellt mål för utsläppen av växthusgaser till 2045. Beredningens förslag innebär att:</P> <P class="p295 ft3">Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär en tidigareläggning och en precisering av den tidigare visionen om nettonollutsläpp till 2050.</P> <P class="p296 ft3">Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium, i enlighet med Sveriges internationella växthusgasrapportering, vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung där rimliga alternativ saknas räknas som en åtgärd (CCS).</P> <P class="p297 ft5">Kompletterande åtgärder för att nå nettonollutsläpp får tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler.</P> <P class="p271 ft3">Målet år 2045 förutsätter höjda ambitioner i EU:s utsläppshandels-</P> <P class="p298 ft3">system.</P> <P class="p234 ft3">Beredningen lägger i detta betänkande förslag på etappmål för hur utsläppen av växthusgaser i Sverige från den s.k. <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn<SPAN class="ft63">1</SPAN>, bör utvecklas 2030 och 2040 på väg mot det långsiktiga målet till 2045.</P> <P class="p116 ft3">Beredningen föreslår däremot inte några etappmål för de verksamheter som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter, den handlande sektorn, eftersom dessa utsläpp redan omfattas av ett europeiskt tak för utsläppen.</P> <P class="p245 ft5">Utvecklingen i den handlande sektorn behöver dock följas noggrant både med avseende på utsläppsutvecklingen, men framför allt med avseende på hur förutsättningarna att minska utsläppen till <NOBR>nära-nollnivåer</NOBR> utvecklas.</P> <P class="p299 ft8">De föreslagna etappmålen utgör viktiga steg på vägen mot nettonollutsläpp</P> <P class="p300 ft5">De föreslagna etappmålen för den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn till 2030 och 2040 är ambitiösa och utgör viktiga steg på vägen mot nettonollutsläpp.</P> <P class="p116 ft3">De ställer krav på en betydligt snabbare omställning av samhället mot låga utsläppsnivåer jämfört med utvecklingen hittills. Det kommer krävas både beteendeförändringar och förändringar av teknik- och samhällsbyggnad för att målen ska kunna nås.</P> <P class="p301 ft5">Beredningen gör samtidigt bedömningen att de föreslagna etappmålen, utifrån dagens kunskap, är realistiska att nå. Det pågår redan en omfattande och snabb teknikutveckling i vårt samhälle, en utveckling som kan ge drivkraft åt den önskvärda snabba utsläppsminskningen.</P> <P class="p302 ft65"><SPAN class="ft64">1 </SPAN>I den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn ingår utsläpp från framför allt transporter, arbetsmaskiner, bostäder och lokaler, avfallshantering, jordbruksproduktion samt användning av fluorerade växthusgaser. EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar huvuddelen av el- och fjärrvärmeanläggningar samt stora delar av utsläppen från industrin. Utsläpp från upptag och avgång av kol från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår inte i den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p142 ft3">Bilaga 2</P> <P class="p303 ft3">59</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p263 ft3">Bilaga 2</P> <P class="p264 ft3">60</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p256 ft5">Framtidsbedömningar är dock alltid osäkra och på vägen mot uppsatta etappmål kan det inträffa förändringar av många olika slag, både sådana som kan göra det lättare men också sådana som gör det svårare att nå de uppsatta målen.</P> <P class="p256 ft3">Det uppföljningssystem med årliga klimatårsredovisningar och handlingsplaner vart fjärde år som beredningen föreslagit kommer därför vara betydelsefulla för att ge den flexibilitet som kan behövas i utvecklingen mot de etappmål som föreslås.</P> <P class="p256 ft5">För att bygga in en ytterligare flexibilitet i hur etappmålen kan nås förslår beredningen att en mindre del av den sammanlagda utsläppsminskningen jämfört med 1990, kan nås genom kompletterande åtgärder.</P> <P class="p256 ft3">Med kompletterande åtgärder avses till exempel reduktioner som uppstår till följd av genomförda utsläppsminskningar utanför Sverige och/eller till följd av ett ökat kolupptag i skog och mark (en förstärkt kolsänka). Till kompletterande åtgärder kan på sikt även s.k. <NOBR>bio-CCS,</NOBR> dvs. koldioxidavskiljning och lagring av biogen koldioxid räknas. Effekten av de kompletterande åtgärderna ska beräknas i enlighet med internationellt beslutade regelverk.</P> <P class="p304 ft5">Beredningen föreslår dessutom en indikativ utsläppsbana som bestäms av de föreslagna etappmålsnivåerna inklusive flexibiliteter. Denna bana kan användas för uppföljning av utvecklingen. Om denna bana följs begränsas även de kumulativa utsläppen över hela tidsperioden.</P> <P class="p305 ft58">Miljömålsberedningen föreslår att följande etappmål bör införas för utsläppen i den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn:</P> <P class="p306 ft3">Utsläppen i Sverige i den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.</P> <P class="p306 ft5">Utsläppen i Sverige i den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen 1990. Högst 2 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.</P> <P class="p238 ft4">Beredningen föreslår dessutom att:</P> <P class="p307 ft5">En indikativ utsläppsbana från 2015 till de föreslagna etappmålen 2030, 2040 och därefter till 2045 bör användas som stöd för uppföljningen av utvecklingen i den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn.</P> <P class="p281 ft3">Den tekniska beräkningsgrunden för den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorns utsläpp basåret 1990 fastställs i enlighet med beredningens förslag.</P> <P class="p280 ft11">Etappmålen behöver ses över om omfattningen av EU:s handelssystem ändras.</P> <P class="p308 ft13">Ambitiösa nationella mål kan ses som en förberedelse inför en skärpning av EU:s gemensamma klimatmål</P> <P class="p267 ft5">EU:s klimatmål till 2030 behöver skärpas för att vara mer i linje med Parisavtalet. Ett ambitiösare nationellt mål till 2030, jämfört med landets kommande <NOBR>EU-åtagande,</NOBR> kan ses som en förberedelse för att Sverige även ska kunna uppfylla skärpta klimatmål inom EU i framtiden.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p14 ft4">Miljömålsberedningens förslag:</P> <P class="p309 ft5">De överskott som kan komma att uppstå vid ett ambitiösare nationellt mål i förhållande till ett kommande <NOBR>EU-åtagande</NOBR> 2030 och <NOBR>EU-bana</NOBR> <NOBR>2021–2030,</NOBR> behöver annulleras.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p142 ft3">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p310 ft16">Ett utsläppsmål för inrikes transporter bidrar till att etappmålen för den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn kan nås</P> <P class="p311 ft3">Beredningen har valt att koncentrera analysen av eventuella sektormål till transportsektorn. Det är den sektor som står för den högsta andelen av utsläppen i den <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorn (cirka 50 procent år 2015). Ut- vecklingen i transportsektorn är på många sätt avgörande för att de av beredningen föreslagna etappmålen och det långsiktiga målet till 2045 ska vara möjliga att nå. Det finns även sedan lång tid tillbaka en uttalad politisk prioritering att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen, vilket är en ambition som behöver förtydligas.</P> <P class="p11 ft3">Transporterna är dessutom ett område där Sverige har goda förutsättningar att visa exempel på en utveckling som även andra länder, helt eller delvis, har möjlighet att ta efter. Parisavtalets temperaturmål ställer krav på att det sker en omställning till (minst) nollutsläpp av koldioxid i alla samhällssektorer, inklusive transportsektorn. I sektorer som traditionellt betraktas som särskilt svåra att ställa om, dit transportsektorn hör, är behovet av goda exempel särskilt stort.</P> <P class="p40 ft3">Det pågår även en omfattande aktivitet runt om i landet för att möjliggöra en omställning till låga utsläpp av växthusgaser och många av åtgärderna som genomförs är riktade mot transportsektorn. Många aktörer efterlyser samtidigt både tydligare mål och styrmedel för att utvecklingen inom sektorn nu verkligen ska kunna ta fart.</P> <P class="p40 ft3">Beredningens förslag till utsläppsmål för inrikes transporter är ett mål som förutsätter mycket kraftiga trendbrott jämfört med utvecklingen fram till i dag. Beredningen menar att en sådan utveckling är möjlig och är även beredd att bidra till att beslut fattas om centrala styrmedelsförändringar som kan skapa förutsättningar för den transformation som krävs. När och om omställningen väl lyckas kan det mycket väl visa sig att det i praktiken går att nå längre än det mål beredningen nu föreslår.</P> <P class="p312 ft3">Utsläppsmålet för inrikes transporter har flera samtidiga syften vid sidan av att bidra till att etappmålet till 2030 och det långsiktiga klimatmålet nås till så låg kostnad som möjligt. Till dessa hör att Sverige ska vara ett föregångsland på området bland annat genom att teknikutveckling stimuleras, inklusive utvecklingen mot en mer omfattande bioekonomi. Dessutom kan utvecklingen mot utsläppsmålet bidra till att utsläppen av luftföroreringar minskar och utvecklingen kan även ge ett betydelsefullt bidrag till en hållbar samhällsplanering.</P> <P class="p4 ft4">Miljömålsberedningens förslag:</P> <P class="p313 ft5">Inför ett utsläppsmål för inrikes transporter (utom inrikes flyg som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter) som innebär att utsläppen från denna sektor ska minska med minst 70 procent senast</P> <P class="p314 ft66">år 2030 jämfört med 2010.</P> <P class="p34 ft3">61</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p142 ft3">Bilaga 2</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p281 ft11">Särskilda uppföljningsmått bör användas för att systematiskt följa olika delar av utvecklingen i sektorn.</P> <P class="p315 ft13">Konsekvenser av beredningens förslag till etappmål</P> <P class="p142 ft13">på klimatområdet och sektormål för inrikes transporter</P> <P class="p124 ft3">De samhällsekonomiska konsekvenserna av beredningens förslag till etappmål och utsläppsmål för inrikes transporter bestäms i hög grad av omständigheter i Sveriges omvärld. Beredningens utgångspunkt är att även resten av världen, inklusive EU agerar kraftigt för att den globala temperaturökningen hålls väl under 2 grader.</P> <P class="p255 ft5">Beredningen har låtit ta fram flera olika underlag till stöd för konsekvensbedömningen och de samhällsekonomiska konsekvenserna av förslagen har därigenom kunnat belysas ur flera olika perspektiv.</P> <P class="p256 ft3">Kvalitativa analyser av större samhällsomställningar visar hur det ständigt pågår en strukturomvandling i ekonomin och att staten kan spela en viktig roll i omställningen genom en aktiv <NOBR>närings-,</NOBR> innovations- och forskningspolitik.</P> <P class="p256 ft3">Analyser gjorda av Konjunkturinstitutet tyder på att det finns förutsättningar att nå målen till en samhällsekonomisk kostnad som för år 2030 skulle innebära att BNP kan vara 0,2 till 1,5 procent lägre relativt referensscenariot. Att uppskatta de årliga kostnaderna under perioden fram till 2030 har inte varit möjligt, bland annat därför att kostnaderna i hög utsträckning kommer att avgöras av hur den praktiska politiken utformas i detalj.</P> <P class="p316 ft3">I samband med att förslagen bereds vidare krävs en fortsatt utredning av de samhällsekonomiska konsekvenserna för olika aktörsgrupper i syfte att belysa frågor som t ex fördelningspolitiska effekter så att dessa kan förebyggas eller hanteras genom andra politiska förslag i särskild ordning.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">62</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <P class="p317 ft5">Prop. 2016/17:146 Bilaga 3</P> <P class="p318 ft1">Miljömålsberedningens lagförslag</P> <P class="p147 ft11">Miljömålsberedningen har lämnat följande lagförslag i delbetänkandet Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21).</P> <P class="p196 ft20">Förslag till klimatlag</P> <P class="p235 ft3">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p319 ft5"><SPAN class="ft16">1 § </SPAN>I denna lag finns bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas.</P> <P class="p205 ft5">Grundläggande bestämmelser om mål för den offentliga verksamheten och regeringens arbetsuppgifter finns i regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).</P> <P class="p320 ft3"><SPAN class="ft13">2 § </SPAN>Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet. Det klimatpolitiska arbetet ska bidra till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring.</P> <P class="p205 ft5">Arbetet ska inriktas på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter.</P> <P class="p86 ft11">Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.</P> <P class="p321 ft5"><SPAN class="ft16">3 § </SPAN>Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt.</P> <P class="p86 ft5">Regeringen ska sätta de övriga utsläppsminskningsmål som behövs för att nå det långsiktiga målet.</P> <P class="p143 ft5">Klimatpolitiska och budgetpolitiska mål och riktlinjer ska samverka och förstärka varandra.</P> <P class="p320 ft5"><SPAN class="ft16">4 § </SPAN>Regeringen ska lämna en klimatårsredovisning till riksdagen i budgetpropositionen.</P> <P class="p205 ft5">Klimatårsredovisningen ska innehålla en redovisning av utsläppsutvecklingen under året, de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad de besluten kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen samt en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder och, i så fall, när och hur beslut om sådana åtgärder kan fattas.</P> <P class="p321 ft5"><SPAN class="ft16">5 § </SPAN>Regeringen ska vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Handlingsplanen ska lämnas till riksdagen året efter ordinarie val till riksdagen har hållits.</P> <P class="p178 ft3">Handlingsplanen bör innehålla</P> <P class="p259 ft3">1. en redogörelse för Sveriges åtaganden internationellt och inom EU,</P> <P class="p322 ft3">63</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314664x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p263 ft3">Bilaga 3</P> <P class="p264 ft3">64</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p323 ft5">2. en redogörelse för historiska utsläppsdata avseende växthusgaser fram till den senaste rapporterade utsläppsinventeringen,</P> <P class="p324 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft9">en redogörelse för prognosticerade utsläppsminskningar,</SPAN></P> <P class="p325 ft5"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft67">en redogörelse av utfallet av vidtagna åtgärder för utsläppsminskningar,</SPAN></P> <P class="p325 ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft9">en beskrivning av planerade åtgärder för utsläppsminskningar med en ungefärlig uppgift om när dessa åtgärder kan börja gälla,</SPAN></P> <P class="p325 ft3"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN class="ft9">en beskrivning av i vilken grad beslutade och planerade utsläppsminskande åtgärder kan förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen kan uppnås,</SPAN></P> <P class="p325 ft3"><SPAN class="ft3">7.</SPAN><SPAN class="ft9">en redogörelse för i vilken mån beslutade och planerade åtgärder inom olika utgiftsområden påverkar möjligheterna att nå de nationella och globala klimatmålen och</SPAN></P> <P class="p326 ft11"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN class="ft10">en beskrivning av vilka ytterligare åtgärder eller beslut som kan behövas för att nå de nationella och globala klimatmålen.</SPAN></P> <P class="p327 ft3">Denna lag träder i kraft den xxx.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <P class="p317 ft5">Prop. 2016/17:146 Bilaga 4</P> <P class="p266 ft1">Förteckning över remissinstanserna</P> <P class="p328 ft5">Delbetänkandet Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) har skickats till 196 remissinstanser. Av dessa har 141 kommit in med yttrande.</P> <P class="p86 ft3">Följande remissinstanser har yttrat sig över delbetänkandet: Boverket, Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, Centrum för miljö- och naturresursekonomi vid Umeå universitet, Centrum för transportstudier vid Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola, Domstolsverket, Energimarknadsinspektionen, Enheten för miljöekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Finanspolitiska rådet, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Förvaltningsrätten i Luleå, Havs- och vattenmyndigheten, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Kammarrätten i Sundsvall, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Tekniska högskolan, Kungl. Vetenskapsakademien, Lantmäteriet, Livsmedelsverket, Luftfartsverket, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Riksrevisionen, Sjöfartsverket, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens fastighetsverk, Statens geotekniska institut, Statens jordbruksverk, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stockholms universitet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svea hovrätt, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Tillväxtverket, Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Umeå universitet, Upphandlingsmyndigheten, Uppsala universitet, Verket för innovationssystem, Vänersborgs tingsrätt, Gagnefs kommun, Göteborgs kommun, Habo kommun, Härnösands kommun, Höör kommun, Kiruna kommun, Luleå kommun, Malmö kommun, Motala kommun, Mönsterås kommun, Stockholms kommun, Ulricehamns kommun, Växjö kommun, Ydre kommun, Örebro kommun, Östhammars kommun, Dalarnas läns landsting, Skåne läns landsting, Stockholms läns landsting, Värmlands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Avfall Sverige, Branschföre-</P> <P class="p266 ft3">ningen Svensk Torv, Byggherrarna Sverige AB, Cementa AB, Diakonia,</P> <P class="p133 ft3">65</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p263 ft3">Bilaga 4</P> <P class="p264 ft3">66</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p77 ft3">E.ON Sverige AB, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB, Företagarna Sverige, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Jernkontoret, Klimatkommunerna, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Skogsägarna, RISE Research Institutes of Sweden AB, Skogsindustrierna, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SSAB AB, Stiftelsen Bergforsk, Swedavia AB, SveMin, Svensk Kollektivtrafik Service AB, Svensk Vindenergi, Svenska bioenergiföreningen, Svenska kyrkan, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, Svenskt Näringsliv, Swerea AB, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Konsumenter, Sveriges Åkeriföretag, Transportföretagen, Världsnaturfonden WWF och Återvinningsindustrierna.</P> <P class="p81 ft3">Yttranden har även kommit in från följande: Installatörsföretagen, Magnus Nilsson Produktion, <NOBR>Ragn-Sells</NOBR> AB, Region Västerbotten, Skanska Sverige AB, Svensk Betong, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges Ingenjörer, Sveriges läkarförbund, Vattenfall AB och Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling.</P> <P class="p183 ft5">Delbetänkandet En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) har skickats till 203 remissinstanser. Av dessa har 143 kommit in med yttrande.</P> <P class="p78 ft3">Följande remissinstanser har yttrat sig över delbetänkandet: Boverket, Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, Centrum för miljö- och naturresursekonomi vid Umeå universitet, Energimarknadsinspektionen, Finanspolitiska rådet, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Göteborgs universitet, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Tekniska högskolan, Kungl. Vetenskapsakademien, Lantmäteriet, Livsmedelsverket, Luftfartsverket, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Riksrevisionen, Sametinget, Sjöfartsverket, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens fastighetsverk, Statens geotekniska institut, Statens jordbruksverk, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stockholms universitet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Tillväxtverket, Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Umeå universitet, Upphandlingsmyndigheten, Upp-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p77 ft3">sala universitet, Verket för innovationssystem, Vetenskapsrådet, Borlänge kommun, <NOBR>Dals-Eds</NOBR> kommun, Gagnefs kommun, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Härnösands kommun, Höör kommun, Jönköpings kommun, Kiruna kommun, Linköpings kommun, Malmö kommun, Miljönämnden i mellersta Bohuslän, Motala kommun, Mönsterås kommun, Norrköpings kommun, Sandvikens kommun, Skellefteå kommun, Stockholms kommun, Sundsvalls kommun, Södertälje kommun, Umeå kommun, Växjö kommun, Örebro kommun, Östhammars kommun, Skåne läns landsting, Stockholms läns landsting, Värmlands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Avfall Sverige, Bil Sweden, Byggherrarna Sverige AB, Cementa AB, Diakonia, E.ON Sverige AB, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB, Greenpeace, Industriarbetsgivarna, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Jernkontoret, Klimatkommunerna, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Skogsägarna, RISE Research Institutes of Sweden AB, Skogsindustrierna, SSAB AB, Stiftelsen Bergforsk, Swedavia AB, SveMin, Svensk Kollektivtrafik Service AB, Sweco AB, Svenska bioenergiföreningen, Svenska kyrkan, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Ekokommuner, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Transportföretagen, Volvo Car Sverige AB, Världsnaturfonden WWF och Återvinningsindustrierna.</P> <P class="p329 ft3">Yttranden har även kommit in från följande: <NOBR>2030-sekretariatet,</NOBR> Affärsverket svenska kraftnät, Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen, ASPO Sverige, Avantherm, Birger Eneroth, Branschföreningen Tågoperatörerna, Christer Ågren, EnergiRådgivarna, Falu kommun, Henrik Jansson, Höganäs AB, Klimataktion, Klimatsvaret – CCL Sverige, Lantmännen, Magnus Nilsson Produktion, Motorbranschens Riksförbund, Motormännens Riksförbund, Neste AB, Region Västerbotten, RenFuel AB, SEKAB BioFuels & Chemicals AB, Skydda Skogen, Swedegas AB, Swedisol, Svensk Betong, Svensk Sjöfart, Sveriges Ingenjörer, Sveriges läkarförbund, Vattenfall AB, Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling och Vänersborgs kommun.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p142 ft3">Bilaga 4</P> <P class="p303 ft3">67</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <P class="p122 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p263 ft3">Bilaga 5</P> <P class="p110 ft1">Lagrådets yttrande</P> <P class="p289 ft3">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2017-02-15</NOBR></P> <P class="p330 ft5">Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Anita Saldén Enérus.</P> <P class="p73 ft20">Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige</P> <P class="p331 ft5">Enligt en lagrådsremiss den 2 februari 2017 har regeringen (Miljö- och energidepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till klimatlag.</P> <P class="p332 ft11">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Johan Lundberg, biträdd av departementssekreteraren Petter Hojem.</P> <P class="p113 ft3">Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:</P> <P class="p333 ft3">Lagförslagets innebörd är att riksdagen ålägger regeringen att bedriva klimatpolitik med viss angiven inriktning. Vidare ska regeringen enligt förslaget årligen lämna en klimatredovisning till riksdagen och vart fjärde år ”ta fram” en klimatpolitisk handlingsplan, som ska lämnas till riksdagen. Att detta ska regleras i lag motiveras bl.a. med att förutsättningarna för regeringen att bedriva ett effektivt klimatpolitiskt arbete förstärks. Enligt remissen är en reglering i lag till skillnad från en politisk överenskommelse rättsligt bindande. Det sägs att detta innebär att varje regering, oavsett politisk sammansättning och inriktning, blir bunden till de förutsättningar som anges i lagen och därmed inte kan välja att frångå dessa förutsättningar med hänsyn till andra prioriteringar. Vidare anförs att med en reglering i lag förutsättningarna ökar för att arbetet kommer att kunna bedrivas på ett långsiktigt och kontinuerligt sätt.</P> <P class="p94 ft3">I remissen förklaras inte på vilket sätt lagen ska vara rättsligt bindande. Det föreskrivs inga sanktioner eller andra rättsverkningar av att regeringen underlåter att fullgöra sina åligganden enligt lagen. Något rättsligt ansvar i egentlig mening synes alltså inte vara avsett. Under föredragningen har förklarats att det blir fråga om att pröva regeringens handlande i politisk ordning. En sådan prövning förekommer dock på alla politikområden. Hur detta ska gå till är redan reglerat; någon särskild lag behövs inte för det ändamålet. Ståndpunkten att en lagreglering utan föreskrifter om sanktioner eller andra rättsverkningar skulle vara bindande på ett annat sätt än en politisk överenskommelse har inte utvecklats i remissen. Till detta kommer att lagens bestämmelser är allmänt hållna och att regeringens åligganden enligt lagen inte är särskilt konkret beskrivna. Det är lätt att föreställa sig situationer där det kan råda delade meningar om regeringen har fullgjort sina åligganden enligt lagen. I</P> <P class="p334 ft3">remissen anvisas inte någon rättslig ordning för att slita en sådan tvist.</P> <P class="p142 ft3">68</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p78 ft5">Att en lagreglering av detta slag skulle öka förutsättningarna för att det klimatpolitiska arbetet kan bedrivas på ett långsiktigt och kontinuerligt sätt är inte givet. En ny riksdagsmajoritet kan ändra lagen eller upphäva den.</P> <P class="p78 ft3">Som skäl för en lagreglering anges vidare i remissen dels att det ökar transparensen, dvs. att medborgarna informeras om regeringens verksamhet på klimatområdet, dels att det skickar signaler till omvärlden. Lagrådet ifrågasätter att det uppkommer sådana effekter av någon betydelse. I vart fall är det inte något självständigt skäl för att utnyttja lagformen. Det finns bättre sätt att informera allmänheten och omvärlden.</P> <P class="p183 ft5">Med hänsyn till det anförda kan det betvivlas att förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angivits (jfr 8 kap. 22 § 4 regeringsformen). Lagrådet avstyrker lagförslaget.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p142 ft3">Bilaga 5</P> <P class="p303 ft3">69</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H40314670x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p335 ft3">Prop. 2016/17:146</P> <P class="p336 ft1">Miljö- och energidepartementet</P> <P class="p337 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2017</P> <P class="p338 ft3">Närvarande: statsrådet Wallström, ordförande, och statsråden Lövin,</P> <P class="p339 ft3">Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér,</P> <P class="p340 ft3">Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund,</P> <P class="p340 ft3">Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström,</P> <P class="p341 ft3">Eriksson, Linde, Skog, Ekström</P> <P class="p342 ft3">Föredragande: statsrådet Lövin</P> <P class="p343 ft3">Regeringen beslutar proposition Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige</P> <P class="p344 ft3">70</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 1 1 Riksdagen antar regeringens förslag till klimatlag. Bifall Bifall 2016/17:MJU24 MJU 2017:720 - 2 2 Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om mål för den svenska klimatpolitiken (avsnitt 5.2, 5.3, 5.5). Bifall Bifall 2016/17:MJU24 MJU 3 3 Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om preciseringen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan (avsnitt 5.1). Bifall Bifall 2016/17:MJU24 MJU B Bordlagd 2017-03-14 00:00:00 inträffat 0 behandling INL Inlämnad 2017-03-14 00:00:00 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2017-03-15 00:00:00 inträffat 0 behandling MOT Motionstid slutar 2017-03-29 00:00:00 inträffat 0 behandling 0740457070816 Margot Wallström S 1 Statsråd1 0911490574010 Isabella Lövin MP 2 Statsråd2 inlamnatav Inlämnat av Miljö- och energidepartementet H403146 2018-05-24 17:30:24 statustext statustext Ärendet är avslutat H403146 2019-04-05 13:12:19 tilldelat Tilldelat Miljö- och jordbruksutskottet H403146 2018-05-24 17:30:24 H403146 prop_201617__146.pdf 517188 pdf Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige https://data.riksdagen.se/fil/0827817A-56BF-4F68-93CC-E800BDEDC730 behandlas_i 2016/17:MJU24 H401MJU24 bet 2016/17 MJU24 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige bet Betänkande följdmotion av Jens Holm m.fl. (V)<br />med anledning av prop. 2016/17:146 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige H4023656 mot 2016/17 3656 med anledning av prop. 2016/17:146 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige av Jens Holm m.fl. (V) mot Motion följdmotion av Martin Kinnunen och Runar Filper (båda SD)<br />med anledning av prop. 2016/17:146 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige H4023655 mot 2016/17 3655 med anledning av prop. 2016/17:146 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige av Martin Kinnunen och Runar Filper (båda SD) mot Motion