4559133 H4023302 2016/17 3302 mot Kommittémotion mot Motion 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) Motion Motion KD108 SfU 3302 0 2016-10-05 00:00:00 2018-06-19 09:39:30 2016-10-05 00:00:00 Utgiftsområde 8 Migration av Aron Modig m.fl. (KD) Klar html Filur 0178c349-0c2c-4add-ba7d-fac5ea25af82 https://data.riksdagen.se/dokument/H4023302/text https://data.riksdagen.se/dokument/H4023302 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H4023302 <style></style><div class="pconf">Motion till riksdagen 2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) <h1>Utgiftsområde 8 Migration</h1> <hr class="sidhuvud_linje"/> <div class="Section1"> Innehåll <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863442">Förslag till riksdagsbeslut</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863443">1 Inledning</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863444">1.1 Kristdemokraternas utgångspunkter</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863445">2 Asylprocessen och mottagandet</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863446">2.1 Asylansökningsområden</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863447">2.2 Korrekta beslutsunderlag</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863448">2.2.1 Åldersbedömningar av ensamkommande</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863449">2.3 Asylprogram – obligatorisk sfi och samhällsorientering</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863450">2.4 Rätt att arbeta från första dagen</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863451">2.5 Ensamkommande barn och unga</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863452">2.5.1 Krissocialjour för ensamkommande</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863453">2.5.2 Lämpligt boende för ensamkommande barn och unga</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863454">2.5.3 God man inom 24 timmar</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863455">2.6 Permanent lag om tillfälliga, treåriga uppehållstillstånd</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863456">2.7 Effektivare avvisningar</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863457">2.8 Ett gott mottagande av nyanlända</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863458">2.9 Inrätta en inspektion för migrationsfrågor</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863459">2.10 Kompetens gällande förföljda på grund av tro, kön eller sexuell läggning</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863460">2.11 Se över EBO-lagen</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863461">3 Anhörig- och anknytningsinvandring</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863462">3.1 Kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas – tvåårsregeln</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863463">4 Utveckla arbetskraftsinvandringen</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863464">5 Flyktingpolitik inom EU</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863465">5.1 Dublinförordningen</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863466">5.2 Kvotflyktingar och nödvisum</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863467">5.3 Hjälporganisationerna ska få ökat stöd</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863468">6 Uppvärdera medborgarskapets betydelse</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863469">6.1 Obligatoriskt med samhällsorientering</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863470">6.2 Medborgarskapsceremoni och medborgarbok</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863471">6.3 Barn som föds i Sverige</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863472">6.4 Återkalla medborgarskap som erhållits genom mutor eller bestickning</a> <a style="color:#0563c1" href="#_Toc468863473">Övriga budgetpåverkande anslagsförändringar</a> <a name="_Toc468863442">Förslag till riksdagsbeslut</a> <ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="Frslagstext" style="margin-left:32pt; t-i:0pt; padding-left:4pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna asylrätten genom att föra en ordnad, human och långsiktigt ansvarsfull integrations- och migrationspolitik som erbjuder en fristad för människor på flykt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:32pt; t-i:0pt; padding-left:4pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylansökningsområden och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:32pt; t-i:0pt; padding-left:4pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av korrekta beslutsunderlag i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:32pt; t-i:0pt; padding-left:4pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka drivkrafterna för asylsökande att medverka till att identiteten fastställs och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:32pt; t-i:0pt; padding-left:4pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till anhöriginvandring endast ska gälla för de anhöriga som den asylsökande har informerat om vid ankomsttillfället och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:32pt; t-i:0pt; padding-left:4pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa åldersbedömningen för ensamkommande och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:32pt; t-i:0pt; padding-left:4pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett asylprogram där asylsökande ska delta i 15 timmar språkutbildning och nio timmar samhällsorientering per vecka och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:32pt; t-i:0pt; padding-left:4pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket ska ha fortsatt ansvar för asylsökandes sysselsättning och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:32pt; t-i:0pt; padding-left:4pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylsökande ska arbeta 16 timmar i veckan på asylboendet och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkoret för identitetshandlingar för att få AT-UND bör tas bort och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett fribelopp för asylsökande som får ett reguljärt arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast finna en lösning på frågan om samordningsnummer för asylsökande och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell krissocialjour för ensamkommande och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell kampanj för att rekrytera fler familjehem och gode män och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödboende för ensamkommande barn och unga och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra ytterligare resurser till Inspektionen för vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hjälpfond till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn och unga och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ensamkommande flyktingbarn ska få en god man inom 24 timmar och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i utlänningslagen bör införas en huvudregel om tidsbegränsade treåriga uppehållstillstånd för den som har beviljats asyl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som får tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avvisningar och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet återtagandeavtal med viktiga mottagarländer och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer resurser till polisen för att kunna verkställa avvisningar, utvisningar samt fler inre utlänningskontroller och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvarstagande och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet förvarsplatser och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett gott mottagande för att förhindra ett långvarigt utanförskap och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en uppföljning av lagen avseende personer som riskerar förföljelse på grund av tro, kön eller sexuell läggning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EBO-lagen bör ses över och att ekonomiska styrmedel bör användas på lämpligt sätt och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den s.k. tvåårsregeln och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenter som studerar i Sverige bör ges möjlighet att stanna minst sex månader för att söka arbete eller starta företag och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd samt införa en 30-dagarsgaranti och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverk och tillämpning avseende arbetstillstånd bör ses över i syfte att ta bort hinder som kan framstå som orimliga och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformering av Dublinförordningen och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla EU:s medlemsländer ska ta emot fler kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningsprogram och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningsprogram samt behovet av ett kvotfördelningssystem inom EU och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nödvisum och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppvärdera medborgarskapets betydelse och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medborgarskapsceremonier och medborgarbok och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn som föds i Sverige genom anmälan ska få svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkalla medborgarskap som har erhållits genom mutor eller bestickning och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:36pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen. </li> </ol>     Tabell 1. Kristdemokraternas förslag till anslag för 2017 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor). <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:425.25pt"> <tr style="height:12.75pt"> <td colspan="4" style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:426.85pt"> Tusental kronor </td> </tr> <tr style="height:25.5pt"> <td colspan="2" style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:246.55pt"> Ramanslag </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:74.1pt"> Regeringens förslag </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:92.2pt"> Avvikelse från regeringen (KD) </td> </tr> <tr style="height:12.75pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:25.9pt"> 1:1 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:213.65pt"> Migrationsverket </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:74.1pt"> 5 904 447 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:92.2pt"> +2 012 646 </td> </tr> <tr style="height:12.75pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:25.9pt"> 1:2 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:213.65pt"> Ersättningar och bostadskostnader </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:74.1pt"> 23 728 000 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:92.2pt"> –4 000 </td> </tr> <tr style="height:12.75pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:25.9pt"> 1:3 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:213.65pt"> Migrationspolitiska åtgärder </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:74.1pt"> 741 547 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:92.2pt">   </td> </tr> <tr style="height:12.75pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:25.9pt"> 1:4 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:213.65pt"> Domstolsprövning i utlänningsmål </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:74.1pt"> 1 042 723 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:92.2pt"> −2 567 </td> </tr> <tr style="height:25.5pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:25.9pt"> 1:5 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:213.65pt"> Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:74.1pt"> 255 800 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:92.2pt">   </td> </tr> <tr style="height:12.75pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:25.9pt"> 1:6 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:213.65pt"> Offentligt biträde i utlänningsärenden </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:74.1pt"> 396 150 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:92.2pt">   </td> </tr> <tr style="height:12.75pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:25.9pt"> 1:7 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:213.65pt"> Utresor för avvisade och utvisade </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:74.1pt"> 356 202 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:92.2pt">   </td> </tr> <tr style="height:25.5pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:25.9pt"> 1:8 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:213.65pt"> Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:74.1pt"> 155 450 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:92.2pt">   </td> </tr> <tr style="height:12.75pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:25.9pt">   </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:213.65pt"> Summa </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:74.1pt"> 32 580 319 </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:92.2pt"> +2 006 079 </td> </tr> <tr style="height:0pt"> <td style="width:32.35pt; border:none"> </td> <td style="width:216.1pt; border:none"> </td> <td style="width:79.55pt; border:none"> </td> <td style="width:97.25pt; border:none"> </td> </tr> </table> <a name="MotionsStart"></a>Tabell 2. Kristdemokraternas förslag till anslag för 2017 till 2020 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (miljoner kronor). <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:425.25pt"> <tr style="height:12.75pt"> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt">   </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:216.3pt"> Utgiftsområde 8 Migration </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:35.5pt">   </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:42.6pt">   </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:42.65pt">   </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:35.5pt">   </td> </tr> <tr style="height:12.75pt"> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt"> 1:1 </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:216.3pt"> Migrationsverket </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:35.5pt"> +2 013 </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:42.6pt"> +2 586 </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:42.65pt"> +2 556 </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:35.5pt"> +2 523 </td> </tr> <tr style="height:12.75pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt"> 1:2 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:216.3pt"> Ersättningar och bostadskostnader </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:35.5pt"> –4 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:42.6pt"> -4 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:42.65pt"> –4 </td> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:35.5pt"> –4 </td> </tr> <tr style="height:12.75pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt"> 1:4 </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:216.3pt"> Domstolsprövning i utlänningsmål </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:35.5pt"> –3 </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:42.6pt"> –6 </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:42.65pt"> –10 </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:35.5pt"> –14 </td> </tr> <tr style="height:13.5pt"> <td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt">   </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:216.3pt"> Summa </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:35.5pt"> +2 006 </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:42.6pt"> +2 576 </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:42.65pt"> +2 542 </td> <td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:35.5pt"> +2 506 </td> </tr> </table> 1   <a name="_Toc468863443">Inledning</a> Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper och förföljelse av etniska och religiösa grupper gör att miljontals människor är på flykt. Samtidigt söker sig många andra, av fullt förståeliga skäl, bort från fattigdom och misär mot vad man hoppas ska bli en nystart. Runt en miljon människor sökte sig till EU under förra året. Under inledningen av 2016 var antalet flyktingar och migranter till unionen flera gånger större än under motsvarande period förra året. Sedan det omdiskuterade avtalet mellan EU och Turkiet trädde i kraft den 4 april har antalet migranter som tagit sig från Turkiet till de grekiska öarna minskat väsentligt. Antalet migranter som tagit sig till Italien från Nordafrika ligger däremot på ungefär samma nivåer som förra året. Men det är alltjämt svårt att göra bedömningar om hur detta kommer att utvecklas framöver. Sverige har länge varit ett av de länder i Europa och västvärlden som flest sökt sig till och som har tagit ett mycket stort ansvar vad gäller att välkomna asylsökande. Under 2014 och 2015 sökte nästan en kvarts miljon människor asyl här, vilket i förhållande till befolkningens storlek är mer än något annat land i västvärlden. Om övriga EU-länder tagit emot lika många asylsökande per capita som vårt land gjorde under förra året hade unionen gemensamt kunna välkomna hela åtta miljoner asylsökande under ett år då nöden var mycket stor. Det är genant att inte fler länder kunde tänka sig att vara med och bidra. Vi känner en stolthet över vårt lands ansvarstagande och människors vilja att hjälpa människor på flykt. Vi är ett öppet och välkomnande land och här finns humanitet. När situationen var som allra mest ansträngd under förra hösten svepte en våg av medmänsklighet över Sverige. Socialsekreterare, migrationshandläggare, poliser, pastorer, präster, imamer och väldigt många frivilliga visade ett starkt engagemang för att hjälpa de medmänniskor som befann sig i en mycket svår situation. Utan de frivilligas och det civila samhällets insatser hade Sverige inte klarat av den akuta migrationssituation så bra som vi ändå gjorde. Det ger skäl att känna tillförsikt och stärker Kristdemokraternas tro på människans inneboende förmåga att göra gott och bidra till ett gott samhälle. De senaste årens stora antal asylsökande ställer Sverige inför utmaningar vars omfattning ännu inte kan bedömas fullt ut. Det är inte bara det svenska asylsystemet som utsätts för stora påfrestningar. Även andra centrala samhällsfunktioner är under en mycket stor belastning. Det som särskilt kan lyftas fram är att handläggningstiderna för asylutredningar blivit mycket långa. Den 1 september 2016 var drygt 147 000 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Dessa förväntas enligt Migrationsverkets juliprognos få vänta i genomsnitt ett år innan de får sitt första beslut, och under denna tid är sysslolösheten och trångboddheten fortfarande påtaglig. Det är inte acceptabelt att handläggningstiderna är så långa. Det är inhumant och försvårar integrationen. Boendesituationen för asylsökande är alltjämt pressad, även om den är lindrigare idag än för ett halvår sedan. Härutöver finns påfrestningar på exempelvis hälso- och sjukvården, skolan och den sociala välfärden, som helt enkelt inte är dimensionerade för att så många nya människor kommer till Sverige på så kort tid. Framåt finns också stora utmaningar kopplade till bland annat arbets- och bostadsmarknaderna. Det går exempelvis inte att bortse ifrån att Sverige hittills har mycket svaga resultat vad gäller att integrera personer med lägre kvalifikationer och utbildning på arbetsmarknaden och ännu så länge har regeringen inte genomfört eller föreslagit några reformer som på allvar kan förväntas ändra på detta. De utmaningar vi har kräver åtgärder så att människor får ett humant mottagande och känner sig välkomnade till sitt nya hemland. Även om få kunde förutse den kraftiga ökningen av antalet asylsökande till Europa under det andra halvåret 2015 så var det definitivt möjligt att redan i början av detta år inse att behoven kunde förväntas bli stora, liksom att Sverige inte ensamt skulle kunna ge skydd till alla som behöver det. Efter att Sverige tagit emot över 81 000 asylsökande under 2014 stod det för oss kristdemokrater därför klart att åtgärder behövde vidtas. Av denna anledning lade vi vid årsskiftet 2014–2015 fram förslag om tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel för alla skyddsbehövande, en snabbare avslagsprocess för asylsökande från så kallade säkra länder och lägre etableringsersättning kombinerat med lägre skatt för nyanlända som jobbar. Syftet med dessa förslag var att minska kostnaderna för mottagandet, förbättra integrationen och sätta press på övriga EU-länder att ta ett större ansvar så att vi sammantaget klarar en rättssäker asylprocess och ett humant mottagande. Regeringens brist på handlingskraft medförde dock att inga åtgärder vidtogs i tid och det blev nödvändigt att under hösten 2015 på ett annat sätt än tidigare hantera migrationssituationen. I oktober 2015 slöt därför sex av riksdagens partier – däribland Kristdemokraterna – en överenskommelse om 21 insatser med anledning av det kraftigt ökande antalet människor som sökte asyl i Sverige. Syftet var att skapa mer ordning och reda i mottagandet, få till en bättre etablering och dämpa kostnadsökningarna. Då detta inte var tillräckligt för att komma tillrätta med situationen presenterade Kristdemokraterna en knapp månad senare ett antal ytterligare åtgärder. Bland annat begärde vi att tillfälliga inre gränskontroller skulle införas, något som regeringen strax därpå följde. Vi lade också fram förslag för att få fram mer korrekta beslutsunderlag till asylutredningarna, att tillsätta en kriskommission med syftet att få till en bättre integration och få fungerande avvisningar för dem som får avslag på sin asylansökan. Jämfört med oktober–november 2015 har antalet asylsökande till Sverige minskat markant, från runt 10 000 per vecka under denna period till ungefär 500–600 per vecka hittills i år. Mycket talar därför för att regeringens genomförda och annonserade åtgärder – tillsammans med EU–Turkiet-avtalet och införda inre gränskontroller – har haft avsedd effekt. Samtidigt är Migrationsverket tydligt i sin prognos från juli med att det finns starka drivkrafter för människor i Mellanöstern och Afrika att komma till EU och att osäkerheten kring den framtida migrationsutvecklingen därmed är fortfarande mycket stor. Kriget i Syrien och Irak har nu pågått i fler år än andra världskriget och fred är ännu inte i sikte. Migrationsverkets senaste uppskattning över antalet asylsökande de kommande åren är 30 000–50 000 under 2016 och 35 700–77 700 under 2017. 1.1   <a name="_Toc468863444">Kristdemokraternas utgångspunkter</a> Kristdemokraternas migrationspolitiska utgångspunkt är att värna asylrätten och att Sverige har ett moraliskt ansvar att hjälpa medmänniskor i nöd. Partiet ska vara en garant för en ordnad, human och långsiktigt ansvarsfull integrations- och migrationspolitik som erbjuder en fristad för människor på flykt. Utgångspunkten är att försvara öppenheten och den fria rörligheten inom EU. Vi vill se fler lagliga vägar in i unionen. De gemensamma principerna för den reglerade migrationen inom EU har sedan sommaren 2015 i princip satts ur spel, och de förutsättningar som det svenska asylmottagningssystemet bygger på fungerar dåligt idag. Det gör att det inte är möjligt för Sverige att ha asylregler som kraftigt avviker från andra EU-länders. Därför är det angeläget att Sverige även i fortsättningen kräver en harmonisering av migrationspolitiken inom EU och att medlemsländerna följer ingångna avtal så att asylrätten kan vidmakthållas. Vid sidan om behovet av att förbättra och effektivisera det direkta mottagandet behöver arbetet på detta politikområde framöver fokusera på att få de personer som får uppehållstillstånd att så snabbt som möjligt etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället samt att få till stånd ett fungerande återvändande för de personer som, efter en rättssäker process, inte bedöms ha tillräckliga skyddsskäl för att få uppehållstillstånd i Sverige. 2   <a name="_Toc468863445">Asylprocessen och mottagandet</a> 2.1   <a name="_Toc468863446">Asylansökningsområden</a> Kristdemokraterna föreslår att alla personer som avser att söka asyl i Sverige hänvisas till asylansökningsområden nära våra stora gränsövergångar. Där registreras asylansökan och det görs en första ”sortering” av ärendena. Syftet är att få till stånd en snabbare registrering och en beslutsprocess som är både rättssäker och effektiv. Genom ett samlat mottagande och beslutsprocess ökar möjligheten att förhindra att människor avviker och hamnar i en utsatt situation. I asylansökningsområdena ordnas boende för de asylsökande under den första fasen i asylutredningen. Personer som uppenbart inte medverkar till att styrka sin identitet, som kommer från så kallade säkra länder eller som i enlighet med reglerna i Dublinförordningen bör få sin asylansökan prövad i annat land ska få ett snabbt avvisningsbeslut. Detsamma gäller personer som bedöms vara en säkerhetsrisk. Asylansökningsområdena ska bemannas med sjukvårdskompetens för att möta vårdbehov och behov av psykosocialt stöd. Många av dem som kommer till Sverige som asylsökande lider exempelvis av posttraumatiskt stressyndrom. Genom att dessa kompetenser finns tillgängliga direkt vid mottagandet kan ett hälsofrämjande arbete påbörjas tidigare. 2.2   <a name="_Toc468863447">Korrekta beslutsunderlag</a> Felaktig information, osäkerhet och bristande tilltro till myndigheter kan göra att asylsökande uppmuntras att göra sig av med identitetshandlingar och uppge falska uppgifter då de tror att detta påverkar deras möjligheter i asylprocessen positivt. Detta kan göra att den asylsökandes rättssäkerhet äventyras och att mottagningssystemet förlorar i legitimitet hos allmänheten. En hög legitimitet för asylsystemet är väldigt viktigt för såväl den asylsökande som för allmänhetens syn på invandring, och för integrationen. Om det råder en utbredd uppfattning om att det fuskas för att få uppehållstillstånd kommer många tro att människor befinner sig i Sverige på felaktiga grunder. Det skapar i sin tur negativa attityder och kan försvåra integrationen. Det ska löna sig att tala sanning och medverka till att beslutsunderlaget blir så komplett som möjligt. Det behövs också starkare drivkrafter för att den asylsökande ska medverka till att identiteten är fastställd innan man prövar ett asylärende. Som ett led i detta föreslår vi att rätten till anhöriginvandring bara ska gälla för de anhöriga som den asylsökande informerat om vid ankomsttillfället. Det finns asylsökande som undanhåller information om anhöriga för att stärka sina skyddsskäl. Det vill Kristdemokraterna motverka. Vår utgångspunkt är samtidigt att familjer ska återförenas, varför ensamkommande ska återförenas så snart som möjligt med sina föräldrar. Om det är så att den ensamkommande kan återförenas med sin familj i hemlandet ska det ske skyndsamt. Därför ska vi skapa drivkrafter för att berätta om anhöriga redan vid ankomsten. 2.2.1  <a name="_Toc468863448">Åldersbedömningar av ensamkommande</a> Åldersbedömningarna av ensamkommande måste förbättras. Det finns vuxna som medvetet ger felaktiga uppgifter om sin ålder och utger sig för att vara minderåriga för att påverka sina möjligheter att få uppehållstillstånd. Denna typ av fusk måste stävjas. Det genomförs ålderskontroller idag och många asylsökande får sin ålder reviderad, men det finns definitivt ett behov av bättre metoder för åldersbedömning även i Sverige. Förbättrade åldersbedömningar av ensamkommande gör processen mer rättssäker, och är en garant för att asylsökande barn, ungdomar, äldre ungdomar respektive vuxna hamnar i rätt boendeform under asylprocessen. Det är därför en klar fördel om åldersbedömningen görs så tidigt som möjligt under asylprocessen. Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar. För att fördjupa kunskapen om magnetkameraundersökning som metod har Socialstyrelsen fått ett uppdrag som ska redovisas senast i slutet av november 2017. Det är angeläget att detta genomförs så snart som möjligt för att skapa legitimitet i migrationsprocessen och underlätta ett bättre mottagande. Det råder idag brist på tolkar vilket försvårar kommunikationen. Det behövs därför fler tolkar, inte minst kvinnliga sådana. 2.3   <a name="_Toc468863449">Asylprogram – obligatorisk sfi och samhällsorientering</a> Asylsökande försätts idag i en lång väntan på handläggning av sin asylansökan med en lika lång tid av ovisshet och passivitet som följd. Människors inneboende drivkraft och hopp om att bygga en bättre framtid riskerar att avta ju längre tiden går. Kristdemokraterna vill möta denna situation genom att tidigarelägga den utbildning (SFI och samhällsorientering) som nyanlända erbjuds till asyltiden. Därför vill vi införa krav på att asylsökande erhåller och ska delta i 15 timmar språkutbildning och nio timmar samhällsorientering per vecka. En kraftigt kortad etableringstid är något som är bra för både den enskilda människan och samhället i stort. Kristdemokraterna anslår totalt 600 miljoner kronor för detta ändamål under 2017 och 1 200 miljoner kronor under vartdera året 2018–2020. På sikt överväger vinsterna i snabbare integration de extra kostnader som detta medför. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om att länsstyrelserna ska sköta dessa uppgifter, det samlade ansvaret för asylsökande ska även fortsättningsvis finnas hos Migrationsverket. Den organiserade sysselsättningen kan däremot ske både i ideella organisationer och av kommunerna. Utöver utbildningstiden ska asylsökande ha ett arbetskrav på sig om 16 timmar per vecka vid det egna asylboendet. Det innebär att den asylsökande förväntas bidra med till exempel lokalvård, matservering, trädgårdsarbete och vaktmästartjänster, alltså uppgifter som idag åligger asylboendenas personal att sköta. Den som inte deltar i utbildningen eller uppfyller arbetskravet kan få sin dagersättning nedsatt. 2.4   <a name="_Toc468863450">Rätt att arbeta från första dagen</a> Idag måste asylsökande som vill arbeta få ett undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd, ett så kallat AT-UND. För att erhålla ett sådant måste den asylsökande lämna in godtagbara identitetshandlingar eller på annat sätt medverka till att klarlägga sin identitet. Detta villkor infördes som ett sätt att få fler asylsökande att klarlägga sin identitet. Enligt Migrationsverket har under de senaste två åren skett en ökning av antalet asylsökande som har fått AT-UND, men det förklaras till stor del med ett högt antal asylsökande och av att en betydande andel kommer från Syrien där majoriteten kan styrka sin identitet. Enligt Migrationsverkets årsrapport är antalet asylsökande som har ett arbete dock fortfarande lågt, och under 2015 hade 494 personer ett arbete. Med ett kraftigt ökat antal asylsökningar och avsevärt längre handläggningstider är det mycket viktigt med sysselsättning och att så många som möjligt kan arbeta. Arbete och språk är i flera avseenden att betrakta som nycklar in i samhället. För att få så många asylsökande som möjligt att arbeta anser Kristdemokraterna att villkoret om identitetshandlingar för att få AT-UND bör tas bort. Kristdemokraterna föreslår också att asylsökande som får ett reguljärt arbete ges ett fribelopp om 3 000 kronor som den enskilde kan tjäna per månad utan att dagersättningen minskas. Detta utgör ett viktigt positivt incitament för arbete vilket stärker integrationen i det nya hemlandet. För asylsökande som vill börja arbeta har det uppstått en del praktiska hinder som, enligt vår mening, måste undanröjas. Det har handlat om problem med att få det samordningsnummer som behövs för att bland annat kunna begära A-skattsedel. Skatteverket har föreslagit en lösning på detta problem, och vi anser att detta måste åtgärdas skyndsamt. 2.5   <a name="_Toc468863451">Ensamkommande barn och unga</a> 2.5.1  <a name="_Toc468863452">Krissocialjour för ensamkommande</a> Den humanitära kris som råder i världen har inneburit och innebär att mottagandet av asylsökande i Sverige har varit under mycket hård press. Många kommuner har gjort bedömningen att de inte har förmått att leva upp till vad som krävs för att garantera rättigheterna för dem som anländer. Särskilt allvarlig är situationen för de barn som har kommit. Socialtjänster runt om i landet har fått en ökad arbetsbörda. Fler socialsekreterare behöver rekryteras, fler familjehem och gode män behövs akut. Listan kan göras lång. Att resurser tillförs såväl kommuner som civilsamhälle är viktigt men inte tillräckligt för att hantera situationen. Ytterligare åtgärder krävs för att resurserna ska användas optimalt. Allt eftersom pressen ökat på asylmottagningssystemet har avkall gjorts på de kvalitetskrav som tidigare funnits. Ett alltför stort tryck på vissa platser, som tränger undan ordinarie samhällsfunktioner, riskerar också att leda till missnöje och motsättningar. Det behövs därför ett större och mer direkt statligt ansvarstagande. Ensamkommande barn och unga som enligt avtal placerats i en kommun bor inte sällan i ett boende eller i ett familjehem i en annan kommun, ibland i närområdet men det kan också vara på en ort i en helt annan del av landet. Utredningar och uppföljning görs också utifrån metoder som utarbetats för barn med helt andra behov. Förutom att det läggs resurser på fel saker innebär det att de faktiska behov, som just dessa barn har, riskerar att missas. Den nya boendeformen med stödboende är ett viktigt steg för att möta behoven och minska mottagningskostnaderna men det är inte tillräckligt, framförallt inte för de yngre ensamkommande barnen. I den uppkomna situationen krävs en annan ansvarsfördelning och nya arbetsformer. En nationell krissocialjour med särskilt ansvar för ensamkommande barn och unga bör inrättas under Statens institutionsstyrelse. Krissocialjouren ska finnas som en resurs för de kommuner som behöver avlastning i arbetet med ensamkommande. Den nationella krissocialjouren bör ha befogenhet och resurser att upprätta mottagningsboenden, rekrytera familjehem, gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare samt kunna ansvara för familjehemsplacering och verka som stöd för de kommuner som upprätthåller funktionerna i egen regi eller i samverkan med andra kommuner. En nationell funktion kan samla kunskapen om dessa barns och ungdomars behov och se till att den kunskapen kommer dem alla till del oavsett var i landet de hamnar. Det bör tas fram nya riktlinjer för vilka krav som bör ställas på familjehem och gode män för dessa barn och ungdomar samt riktlinjer för stödgruppsverksamhet för samma målgrupp. Med en nationell organisation kan resurserna optimeras samtidigt som på ett bättre sätt säkrar barns trygghet och rättssäkerhet. Genom inrättandet av en nationell krissocialjour ges också en välkommen avlastning till kommunerna. Kristdemokraterna avsätter 10 miljoner kronor för att inrätta en krissocialjour. De medel som regeringen tillför Socialstyrelsen för att inrätta ett kompetenscentrum för ensamkommande överför vi till Krissocialjouren som ska ha en samlad kompetens på området. 2.5.2  <a name="_Toc468863453">Lämpligt boende för ensamkommande barn och unga</a> Kristdemokraterna anser att fler ensamkommande barn och ungdomar i första hand ska placeras i familjehem. Eftersom antalet familjehem är begränsat har Kristdemokraterna föreslagit att fler familjehem med beredskap att ta hand om dessa barn och unga ska rekryteras och utbildas. Vi anslår 40 miljoner kronor för att rekrytera familjehem och gode män. För de barn och unga som ändå inte kan beredas plats i ett familjehem är det viktigt att kommunen kan erbjuda annat lämpligt boende. Den nya typen av boende, stödboende för unga mellan 16 och 20 år, som nyligen har införts är mycket välkommen. Tidigare var det endast möjligt att placera barn och unga i HVB-hem, vilket inte alltid varit lämpligt. Det nya stödboendet är i första hand tänkt för unga personer 18 år och äldre men kan, om särskilda skäl finns, även omfatta barn och ungdomar i åldern 16–17 år. Socialnämnden ska ha ett övergripande ansvar, och en noggrann bedömning ska göras utifrån det enskilda barnets eller den unges behov. I huvudsak bör en placering i ett stödboende endast bli aktuell där barnets eller den unges egen problematik inte ligger till grund för placeringen. Den nya reglerade formen för stödboende svarar också mot det faktiska behov som speglats av att flera kommuner redan använder boendeformer de benämner stödboende, men för vilka det tidigare inte har funnits någon reglering. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att en uppföljning görs av denna nya placeringsform och att tillsynen av dessa boenden säkerställs. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som har haft denna uppgift har saknat tillräckliga resurser för att leva upp till sitt uppdrag. Vi välkomnar därför att IVO nu får ett utökat anslag men anslår ytterligare 5 miljoner kronor i vårt budgetalternativ. Regeringens förändringar av ersättningarna till kommunerna för boende till ensamkommande flyktingbarn är i allt väsentligt riktiga, men infasningen av dem riskerar att på ett orimligt sätt drabba kommuner som tagit stort ansvar. Vi anslår därför 300 miljoner per år 2017 och 2018 för att mildra sådana effekter i form av en hjälpfond. Det är 260 miljoner kronor mer än regeringen per år. 2.5.3  <a name="_Toc468863454">God man inom 24 timmar</a> När ensamkommande barn och unga anländer till Sverige saknar de per definition familj, men också i de allra flesta fall vänner och annat kontaktnät som kan ge den värme och det stöd som är så viktigt att man får när man kommer ensam till ett nytt land. Därför arbetar Kristdemokraterna för att dessa barn ska få in trygga rutiner i sina liv, främst genom ett säkert boende och gode män. En god man ska ha nära kontakt med den minderåriga, informera om barnets rättigheter och säkerställa att barnet vet vilka fördelar som finns med en rättssäker process jämfört med de risker som följer med en avvikelse. Även om det finns exempel där barnen inte fått det stöd de borde från sin gode man så är det många barn och unga som vittnar om den positiva inverkan gode mannen hade när de kom ensamma till Sverige. Många ensamkommande säger att det inte gått så bra för dem som det gjort om det inte hade varit för den gode mannen. I dag tar det alltför lång tid från det att den minderåriga anländer till att en god man förordnas och det förekommer även att gode män har ansvar för fler minderåriga än de klarar av. Orsaken till detta är huvudsakligen bristen på gode män. Kristdemokraterna vill att alla ensamkommande barn ska få en god man inom 24 timmar efter ankomst. Men en snabbare hantering behövs för att tillgodose barns och ungas rättigheter, exempelvis att minska risken för att de försvinner. Därför föreslår Kristdemokraterna att rekryteringen av gode män intensifieras, bland annat genom en nationell kampanj och införandet av ett nationellt register. Vi anslår 40 miljoner kronor för rekrytering av familjehem och gode män. Kristdemokraterna vill även att alla gode män ska få den utbildning och de verktyg som behövs för att klara av sitt uppdrag. Kommunerna ska samtidigt säkerställa att de har en fullgod uppföljning av varje godmansförordnande. 2.6   <a name="_Toc468863455">Permanent lag om tillfälliga, treåriga uppehållstillstånd</a> Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel tilldelas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som gäller i tre år. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år permanentas uppehållstillståndet. Den som under de första tre åren har etablerat sig på arbetsmarknaden ges ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte skulle kvarstå. Kristdemokraterna menar att dessa bestämmelser ska permanentas inom ramen för utlänningslagen och inte vara en del av den tidsbegränsade lag som regeringen har infört på området. Kristdemokraternas förslag stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige. Förslaget kan också påverka hur många som söker asyl just i vårt land. Att Sverige fram till nyligen, till skillnad från andra EU-länder, som huvudregel har sannolikt bidragit till att fler sökt asyl här i stället för i andra EU-länder. En jämnare fördelning minskar Sveriges kostnader och underlättar etableringen för dem som kommer hit. Kristdemokraterna anser att den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för tre år ges rätt att återförenas i Sverige med sin make/maka och barn under 18 år. 2.7   <a name="_Toc468863456">Effektivare avvisningar</a> Den som saknar skyddsbehov eller andra skäl att stanna i Sverige ska skyndsamt lämna landet. Andelen som frivilligt väljer att lämna Sverige efter ett utvisnings- eller överlämningsbeslut har minskat de senaste åren. År 2015 valde 9 718 personer att frivilligt återvända till sina hemländer medan 10 956 blev polisärenden. En del utvisades med tvång, men de allra flesta avvek och gick ”under jorden”. Det fanns i början av året över 21 000 ärenden liggande hos polisen gällande personer som fått avslag på sin asylansökan och ska lämna landet. Detta är inte acceptabelt. De som fått avslag på sin ansökan ska avvisas. Att ”gå under jorden” innebär stora risker för den enskilde och att parallellsamhällen etableras. Det är en utveckling som vi vill motverka. För att möjliggöra fler avvisningar är det viktigt att Sverige ingår fler bilaterala överenskommelser (så kallade återtagandeavtal) med de viktigaste mottagarländerna för att dessa ska ta emot sina medborgare. Det behövs även mer resurser till polisen för att de ska kunna verkställa avvisningar och utvisningar och även i större utsträckning genomföra inre utlänningskontroller. Vi presenterar våra satsningar på polisen inom utgiftsområde 4. Förvarstagande är ett frihetsberövande och vår utgångspunkt är att det endast ska ske i undantagsfall. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att den som inte längre har laglig rätt att vistas i Sverige också kan utvisas så fort som möjligt, eftersom legitimiteten för asylrätten i annat fall riskerar att undergrävas. När ett mycket stort antal personer har fått avslag på sin asylansökan under den senaste tiden har det varit stor brist på förvarsplatser, vilket inneburit att personer som fått avvisningsbeslut och där risken för att de ska avvika har varit stor inte har kunnat tas i förvar. Detta scenario kan förväntas bli ännu vanliga framöver. Därför behövs det fler förvarsplatser. Kristdemokraterna anslår 60 miljoner kronor per år för att skapa ytterligare 50 förvarsplatser och totalt 520 miljoner kronor utöver regeringen för att anställa fler poliser och civilanställda. 2.8   <a name="_Toc468863457">Ett gott mottagande av nyanlända</a> Om vi långsiktigt ska klara flyktingmottagandet på ett bra sätt kan vi inte fortsätta att välkomna asylsökande in i ett långvarigt utanförskap. Att snabbt få jobb och bostad är viktiga nycklar, men också att Migrationsverket kan ge besked inom rimlig tid och att kommunerna klarar av mottagandet på ett bra sätt. Därför lägger Kristdemokraterna fram en rad förslag för ett bättre mottagande och en bättre integration i vår integrationspolitiska motion under Utgiftsområde 13. 2.9   <a name="_Toc468863458">Inrätta en inspektion för migrationsfrågor</a> En rättssäker migrationsprocess förutsätter att varje steg är rättssäkert. Att myndigheter har ett ansvar att själva se över sina rutiner och följa upp sitt arbete är inte tillräckligt. Därför föreslår Kristdemokraterna att en inspektion för migrationsfrågor inrättas. Syftet med denna inspektion är att verka för rättssäkerhet och effektivitet genom hela migrationsprocessen, det vill säga i hanteringen hos Migrationsverket, utlandsmyndigheter, domstolar, polis och i samverkan med kommuner och landsting. Målet med en inspektion för migrationsfrågor är att upptäcka systembrister och därigenom höja rättssäkerheten för den enskilde. Därför bör inspektionens fokus ligga på att säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av lagstiftningen, och att samarbetet mellan ansvariga myndigheter fungerar och ger förutsättningar till upprätthållen rättssäkerhet. En inspektion för migrationsfrågor kan närmast jämföras med Inspektionen för socialförsäkringen. Den nya inspektionens granskning bör främst ske genom bedömning av myndigheternas egna system för styrning. Exempelvis ska den kunna kartlägga huruvida olika delar av Migrationsverket eller polisen skiljer sig åt i hanteringen av liknande fall, om det finns omotiverade skillnader mellan domstolar, på vilket sätt och hur snabbt Migrationsverket rättar sig efter ny praxis, hur olika utlandsmyndigheter arbetar med handläggning och i vilken mån myndigheterna lever upp till regeringens satta mål. 2.10   <a name="_Toc468863459">Kompetens gällande förföljda på grund av tro, kön eller sexuell läggning</a> Arbetet med att förstärka rättigheterna för dem som riskerar förföljelse på grund av tro, kön, könsidentitet eller sexuell läggning är av stor vikt. När de mänskliga rättigheterna försvagas i ett land är ofta den första varningssignalen ökade attacker mot just religiösa minoriteter och hbtq-personer. Situationen för de två grupperna ger också ofta en god indikation på hur det är ställt med de mänskliga rättigheterna i ett land rent generellt. Sedan 2005 ska förföljelse på grund av tro, kön, könsidentitet eller sexuell läggning ge flyktingstatus. Någon uppföljning har dock inte gjorts huruvida den nya lagstiftningen har förbättrat möjligheterna att få uppehållstillstånd för dem som riskerat förföljelse på någon av dessa grunder. Inget fall där den asylsökande har åberopat förföljelse på grund av sexuell läggning som asylskäl har heller tagits upp av Migrationsöverdomstolen. Domstolen har alltså hittills inte agerat i sin roll som praxisbildande instans inom detta område. Migrationsverkets kompetens är naturligtvis avgörande och flera viktiga insatser, i form av referensgrupper, utbildningsinsatser och seminarier, har gjorts sedan den nya lagstiftningen infördes. Verket arbetar för att säkerställa en likformig tillämpning i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas. Exempelvis har myndigheten särskilt utbildade specialister med i beslutsfattandet i ärenden där sexuell läggning åberopas, det görs kontinuerliga granskningar för att komma åt eventuella brister i handläggning och medarbetare på myndigheten utbildas i så kallat normkritiskt tänkande. Allt detta är mycket välkommet. Migrationsverket har även anordnat seminarier för att höja kompetensen kring religion som asylskäl. Insikten om att mer kunskap behövs för att kunna fatt rätt beslut är ett viktigt steg i rätt riktning för en rättssäker asylprocess. Migrationsverket har även beslutat om ett nytt och uppdaterat rättsligt ställningstagande angående metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet. Men trots insatserna hos Migrationsverket och i domarna i domstolarna finns det fortfarande mycket som tyder på att lagstiftningens intention från 2005 inte har uppnåtts. Det är därför dags att se över lagen och tydliggöra nu motstridiga uttalanden. Flera oklara uttryck, till exempel vad det innebär att leva ”öppet” med sin sexuella läggning eller tro, behöver klargöras. 2.11   <a name="_Toc468863460">Se över EBO-lagen</a> När antalet asylsökande och nyanlända ökar kraftigt på kort tid uppstår en akut bostadsbrist. Bostadsbristen drabbar enskilda, både de som väljer eget boende och de som bor i anvisade boenden med låg standard. Sedan 1994 har asylsökande samma rätt till dagersättning oavsett om de väljer att bo i Migrationsverkets boende eller ordnar eget boende (EBO). Trots namnet har EBO blivit inneboende, inte eget boende. Konsekvensen är trångboddhet, frekventa flyttar och socialt utanförskap. Det finns fall där tio till tolv personer trängs i en tvårumslägenhet. Oseriösa aktörer utnyttjar situationen och handel med adresser förekommer. EBO leder även till att nyanlända koncentreras till vissa områden. Lokalpolitiker i kommuner som Malmö och Södertälje har därför länge försökt uppmärksamma oss rikspolitiker på de svåra och allvarliga konsekvenser som EBO medför. Vi behöver en jämnare fördelning mellan landets kommuner av såväl nyanlända som asylsökande. Både för de asylsökandes skull och för att underlätta arbetet med att ta emot och slussa in dem i samhället. För att fler ska välja anläggningsboende och för att bryta den destruktiva trångboddheten behöver EBO-lagen ses över och ekonomiska styrmedel användas på lämpligt sätt. För närvarande har vi en akut situation i flyktingmottagandet som kräver insatser av mer tillfällig karaktär. Men den långsiktiga frågan – att bryta den destruktiva trångboddheten – måste återkomma längre fram i syfte att hitta en hållbar boendesituation för asylsökande och nyanlända. 3   <a name="_Toc468863461">Anhörig- och anknytningsinvandring</a> Familjens betydelse för upplevelsen av gemenskap, trygghet och stabilitet i en ständigt föränderlig omvärld kan inte nog betonas. Ur ett integrationsperspektiv är familjen med andra ord helt central. Det är Kristdemokraternas utgångspunkt att familjer ska kunna återförenas. Det är bättre att de människor som kommit till Sverige fokuserar på att så fort som möjligt etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället, istället för att oroa sig för sina anhöriga. Kristdemokraterna föreslår att tillfälliga uppehållstillstånd i tre år ska vara huvudregel för den som har asylskäl och att rätten till familjeåterförening ska gälla. Vi anslår 1 300 miljoner kronor för att rätten till familjeåterförening ska gälla dem som har tillfälliga uppehållstillstånd. Kristdemokraterna menar samtidigt att rätten till anhöriginvandring bara ska gälla för de anhöriga som den asylsökande informerat om vid ankomsttillfället. Det är för att både underlätta identifieringen av de asylsökande och få bättre kontroll över mottagandet. Det finns asylsökande som undanhåller information om anhöriga för att stärka sina skyddsskäl. Detta kan dels göra att den asylsökandes rättssäkerhet äventyras men också att mottagningssystemet förlorar i legitimitet hos allmänheten. Det måste löna sig att tala sanning och medverka till att beslutsunderlaget blir så komplett som möjligt. Ensamkommande barn och unga ska så snart som möjligt återförenas med sina föräldrar. Om det är så att barnet kan återförenas med sin familj i hemlandet ska det ske skyndsamt. Därför ska vi skapa drivkrafter att berätta om anhöriga redan vid ankomsten. 3.1   <a name="_Toc468863462">Kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas – tvåårsregeln</a> Den person som söker uppehållstillstånd för att få leva med en person i Sverige kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som gäller under två år – den så kallade ”tvåårsregeln”. Om förhållandet upphör innan utgången av två år ska personen ifråga återvända till sitt hemland. Regeln kom till för att förhindra skenäktenskap. Det har dessvärre visat sig att kvinnor som misshandlas av sin partner försatts i en tvångssituation. De har helt enkelt haft att välja mellan att fortsätta utstå psykisk eller fysisk misshandel eller att bli utvisade från Sverige. Därför ändrades lagen och i dag kan den person som utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning under förhållandet, och av det skälet lämnat detsamma, beviljas fortsatt uppehållstillstånd även om förhållandet upphört innan två år förflutit. Lagändringen förefaller dock inte ha inneburit att situationen förbättrats i avsedd omfattning. Kvinnor som borde ha fått stanna har inte fått göra det. En orsak till detta är att även om kvinnan brutit upp från förhållandet på grund av exempelvis misshandel, krävs att sammanboendet inte varit helt kortvarigt och att förhållandet från början var seriöst. Om man finner att förhållandet varit oseriöst eller kortvarigt, bedöms orsaken till uppbrottet som relativt oväsentligt. I betänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) påpekar regeringens utredare att tusentals kvinnor varje år söker hjälp efter att ha utsatts för våld av sina män. Utredningen menar att kunskapen hos kvinnorna är bristfällig och att informationen borde bli bättre. Det finns tyvärr exempel på män som systematiskt utnyttjar utländska kvinnor genom att inleda ett förhållande med dem och inom två år antingen överge dem eller på annat sätt göra så att de tvingas lämna förhållandet. Dessa män är väl medvetna om att kvinnorna kommer att utvisas om förhållandet upphör innan två år har gått. För att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att referenspersonen kan komma att förgripa sig på sökanden i framtiden, eller för att fastställa att han tidigare förgripit sig på sambo eller maka, bör en kontroll göras genom registerutdrag. Vi menar att utdrag från brottsregistret avseende brott mot liv och hälsa 3 kap., brott mot frihet och frid 4 kap., frid och sexualbrott 6 kap. ska hämtas in för samtliga referenspersoner. Även meddelande om besöksförbud ska hämtas in. Kristdemokraterna menar att det även bör göras en kontroll utifrån folkbokföringsregistret samt Migrationsverkets register om tidigare anknytningsförfrågningar. Det kan ge en bild av om någon tidigare ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personen ifråga. På så sätt kan ingen sätta i system att inleda ett förhållande och sedan överge personen i fråga innan tvåårsperiodens utgång. I de fall det framkommer att referenspersonen tidigare dömts för brott mot kap. 3, 4 eller 6 i brottsbalken bör sökanden alltid informeras om detta muntligen. De svenska ambassader som hanterar ansökningsprocessen bör även få i uppdrag att ge sökande en mer fullödig information om vilka rättigheter de har och vilket skydd som kan ges. En sådan information bör inkludera reglerna kring tvåårsgränsen. Den som utsätts för misshandel och kränkningar ska inte vara utlämnad till den som begår brottet. Den situation som alltjämt råder innebär att det kan uppfattas som att ”lite stryk ska man tåla”. Det är helt oacceptabelt. Ytterligare steg behöver vidtas för att kvinnorna som blir misshandlade inom tvåårsperioden inte ska försättas i en tvångssituation. 4   <a name="_Toc468863463">Utveckla arbetskraftsinvandringen</a> Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat med god tillgång till kvalificerad arbetskraft. Vi kommer behöva alla företag och arbetstillfällen som finns för att klara välfärden och utmaningen med Sveriges och Europas åldrande befolkning. Arbetskraftsinvandring bidrar till att ett land utvecklas och till en växande ekonomi. Det är också ett sätt för att skapa fler lagliga vägar in i EU. Om fler länder ökade möjligheterna för arbetskraftsinvandring skulle fler människor som söker sig från utsatthet och fattigdom, men som inte har asylskäl, ges förutsättningar att kunna arbeta och försörja sig i ett annat land samtidigt som man bidrar till en växande ekonomi. Vi vill se fler vägar in till Sverige för den som vill komma hit och arbeta. Det gäller inte minst i yrken där det i dag råder brist på arbetskraft i Sverige. Studenter som studerat i Sverige bör ges möjlighet att stanna minst sex månader för att söka arbete eller starta företag här. Ett problem idag är långa väntetider för att få sin ansökan om arbetstillstånd prövad. Vi vill korta handläggningstiderna för arbetstillstånd och utöka möjligheterna till digital hantering. Vi vill även införa en 30-dagarsgaranti hos Migrationsverket vid komplett ansökan. Om man gör en ansökan om arbetstillstånd, som inte kräver kompletteringar, ska det inte dröja längre än 30 dagar innan arbetstillståndet är utfärdat. Det ska vara lätt att jobba och göra rätt för sig i Sverige. Då krävs att inte stelbenta regler eller onödig byråkrati sätter hinder i vägen. I stället måste en helhetsbedömning göras. Det är till exempel orimligt att en arbetskraftsinvandrare utvisas enbart på den grunden att han eller hon har fått sin anställning via en rekryteringskanal av exempelvis LinkedIns storlek och räckvidd, vilket det finns exempel på. Här måste regler och/eller regeltillämpning förändras. Arbetskraftsinvandring bidrar till bättre kompetensförsörjning och ökade möjligheter för företag att växa och anställa. Samtidigt förekommer dåliga villkor, falska anställningar och handel med anställningsavtal. Vi anser att alla former av missbruk av regelverket om arbetskraftsinvandring måste motverkas. Vi föreslår två nya insatser för att motverka missbruk av arbetstillstånd. För det första vill vi att direktåtkomst införs för Migrationsverket till vissa uppgifter hos bland annat Skatteverket. Genom direktåtkomst till uppgifter om till exempel antal anställda i verksamheten, omsättning, resultat, inbetalda skatter och avgifter kan Migrationsverket kontrollera att regelverken efterlevs på ett mer effektivt sätt. Här finns utredningsförslag klara sedan mer än ett år. Regeringen måste snarast till riksdagen lägga fram ny lagstiftning. Vi vill även se ett särskilt regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring utifrån gällande regelverk. 5   <a name="_Toc468863464">Flyktingpolitik inom EU</a> 5.1   <a name="_Toc468863465">Dublinförordningen</a> Dublinförordningen tillkom i syfte att fördela ansvaret för asylsökanden mellan EU-länderna. I denna förordning fastslås att asyl ska sökas i ”första asylland”, det vill säga det land i unionen som flyktingen eller migranten först anlände till. Denna ordning har sina fördelar och sina nackdelar. Den medför exempelvis en tydlighet i frågan var en person ska söka asyl och den gör att ingen riskerar att hamna utanför systemet i ett läge när ingen medlemsstat vill ta hand om en persons asylansökan. Samtidigt tar den bort möjligheten att söka asyl i flera länder samtidigt. Dublinförordningen är i grunden bra, men visade sig ha uppenbara brister i ett läge när ett mycket stort antal flyktingar och migranter sökte sig till Europa på kort tid. Viljan att ta emot asylsökande och att pröva deras ansökningar har uppenbart minskat. Framförallt gäller det länderna i södra Europa vid EU:s yttre gräns, dit många flyktingar och migranter av naturliga skäl först anländer, men även flera länder i Centraleuropa. Under hösten 2015 släpptes i praktiken ett stort antal flyktingar och migranter igenom dessa länder utan att vare sig asylansökningar registrerades eller personuppgifterna dokumenterades. Många flyktingar och migranter tog då möjligheten att röra sig vidare genom Europa upp mot exempelvis Tyskland och Sverige. Alla länder i EU ska enligt internationella konventioner ta ansvar för de flyktingar och migranter som kommer till Europa. Ändå är det i huvudsak Tyskland, Sverige och Österrike som de senaste åren tagit emot asylsökande. Det står helt klart att Dublinförordningen behöver ses över i sin helhet. Kristdemokraterna ser det som mest rimligt att personer som vill söka asyl i EU gör det vid unionens yttre gräns och att de asylsökande därefter fördelas mellan EU:s medlemsstater baserat på en specifik fördelningsnyckel. Hänsyn bör i denna framför allt tas till befolkningsstorlek, ekonomisk styrka och tidigare ansvarstagande på asylområdet. Den asylsökande bör vara knuten till det tilldelade landet och därmed, i normalfallet, inte ha möjlighet att själv bestämma asylland. I särskilda fall bör dock hänsyn kunna tas till exempelvis personlig anknytning till en viss medlemsstat eller om den asylsökande besitter specifika språkkunskaper. Sverige bör gentemot EU och övriga medlemsstater driva linjen om en reformerad Dublinförordning i enlighet med dessa principer. 5.2   <a name="_Toc468863466">Kvotflyktingar och nödvisum</a> Kvotflyktingsystemet är idag en av få lagliga vägar in till Europa. Sverige tar i dagsläget emot ungefär 1 900 kvotflyktingar per år, men i och med migrationsöverenskommelsen från 2015 kommer Sverige att successivt öka antalet kvotflyktingar upp till 5 000 personer årligen. Kristdemokraternas målsättning är att Sverige ska verka för ett ökat ansvarstagande också från EU i denna fråga. Alla medlemsstater ska ta emot kvotflyktingar och fler kvotflyktingar totalt sett ska tas emot i EU. Därför behövs en uppgörelse om ett kvotfördelningssystem i Europa. I dag går det inte att söka asyl i EU på distans från utlandet. Man kan inte heller få visum till ett EU-land för att söka asyl. Många människor på flykt ser sig därför hänvisade till illegala och hänsynslösa flyktingsmugglare. Kristdemokraterna anser att gemensamma steg bör tas från EU:s länder att i samarbete med UNHCR öppna möjligheten att söka nödvisum före inresa till EU. Detta är också en fråga som finns med i migrationsöverenskommelsen. En utredning är tillsatt som ska se över frågan om nödvisum. 5.3   <a name="_Toc468863467">Hjälporganisationerna ska få ökat stöd</a> Vi behöver ta tillvara de enskilda krafter och organisationer som vill och kan hjälpa. Gåvor till frivilligorganisationer strömmar in och är ett tydligt exempel på att enskilda vill hjälpa till i flyktingmottagandet. Här behöver kommunerna jobba tillsammans med både enskilda och det civila samhället. Ofta är det organisationer som Röda Korset, Läkare utan gränser eller Rädda Barnen som finns på plats i de mest drabbade områdena. Det civila samhället är oersättligt och förtjänar samhällets erkännande och stöd. I rådande läge är det därför obegripligt att regeringen valt att höja skatten på gåvor till ideella ändamål. Kristdemokraterna vill återinföra och utveckla avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer. Även FN:s flyktingkommissariat UNHCR och andra hjälporgan behöver mer resurser för att kunna intensifiera sina insatser. Biståndspolitiken bör beakta detta. 6   <a name="_Toc468863468">Uppvärdera medborgarskapets betydelse</a> Medborgarskapet är inte vad som helst, det innebär rättigheter och skyldigheter. Det är varje persons skyldighet att ta ansvar för samhället genom att bidra för att främja det gemensamma bästa. Att följa lagarna är en annan medborgerlig skyldighet. En av många rättigheter som följer av medborgarskapet är att ha inflytande över det politiska livet och de lagar man lyder under. Denna rättighet speglas i skyldigheten att ta ansvar för samhällets styrning genom att delta i demokratiska val. Invandrare förväntas att från dag ett vara goda samhällsmedborgare genom att uppfylla medborgarens skyldigheter. De ska i största möjliga mål bidra till det gemensamma via skatten, följa de lagar som stiftats och ta egna initiativ för att bli en del av samhället. Medborgarskapet har både en reell som en symbolisk betydelse. Genom medborgarskapet erhålls som sagt rösträtt i riksdagsval men även rätten att kunna söka vissa typer av tjänster inom polis, domstol och militär, den ovillkorliga rätten att vistas i landet samt konsulär hjälp vid problem i utlandet. Den mer symboliska betydelsen är att medborgaren genom medborgarskapet blir en del av något gemensamt, med skyldigheter och rättigheter gentemot andra. Genom medborgarskapet stärks känslan av delaktighet, samhörighet och identitet. Enligt en undersökning genomförd av SCB tycker 66 procent av de svenskfödda att det svenska medborgarskapet är väldigt viktigt. De flesta födda i Afrika, Asien och Sydamerika värderar också det svenska medborgarskapet på samma nivå som svenskfödda. Bland nordamerikaner och européer är siffrorna lägre. Minst betydelse har det svenska medborgarskapet för invandrare som har levt i mer än tio år i Sverige och som inte har fått något medborgarskap. Enligt en rapport från Timbro, ”Vem ska få bli svensk medborgare?”, är det empiriskt belagt att medborgarskapet har låg status i Sverige. Ett konkret uttryck för detta är en minskande vilja hos invandrare att ansöka om svenskt medborgarskap. Antalet invånare i Sverige utan svenskt medborgarskap har ökat de senaste åren och enligt rapporten saknade drygt 40 procent av de utrikes födda i Sverige 2010 svenskt medborgarskap. Den största gruppen bland icke-medborgarna kommer från Finland, Irak, Polen, Danmark och Norge. Invandrare från närliggande länder dröjer längst med att skaffa sig svenskt medborgarskap. Samtidigt som invandrare från Asien och Afrika naturaliseras efter i genomsnitt sex år hade nordiska medborgare väntat i genomsnitt 26 år. I Timbrorapporten konstateras också att det är jämförelsevis enkelt att bli svensk medborgare men att det trots detta är många som avstår från att ansöka om det. 6.1   <a name="_Toc468863469">Obligatoriskt med samhällsorientering</a> Det är dags att uppvärdera medborgarskapets betydelse. Det är önskvärt att de som vill och kommer att leva i Sverige under en lång tid också har ett svenskt medborgarskap. Medborgarskapet ska ses som ett mål, inte ett medel. Vi tycker att de krav som i dag ställs för att erhålla medborgarskap är bra men vi vill komplettera dessa med att den som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering. För dem som inte deltagit i denna undervisning tidigare ska det erbjudas möjlighet att göra det i samband med ansökan. Ordentlig kunskap om det svenska samhället är en viktig nyckel för att på ett aktivt sätt kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Liknande krav i olika varianter är mycket vanliga i andra jämförbara länder. Norge införde under 2006 krav på att de som söker medborgarskap ska ha fått ett antal undervisningstimmar i exempelvis samhällskunskap. 6.2   <a name="_Toc468863470">Medborgarskapsceremoni och medborgarbok</a> För att tydliggöra medborgarskapets betydelse vill vi att alla kommuner ska arrangera offentliga medborgarskapsceremonier för att välkomna nya medborgare. Alla som blir medborgare eller myndiga bör också få en medborgarbok där de rättigheter och skyldigheter som följer av medborgarskapet förmedlas. 6.3   <a name="_Toc468863471">Barn som föds i Sverige</a> Ett barn som föds i Sverige till föräldrar med utländska medborgarskap ”ärver” sina föräldrars medborgarskap, enligt den så kallade härstamningsprincipen. Först efter fem år kan föräldrarna söka svenskt medborgarskap för barnets del, givet att barnet har permanent uppehållstillstånd. Kristdemokraterna anser att barn som föds i Sverige ska räknas som svenskar och genom anmälan från föräldrarna få svenskt medborgarskap. Kravet bör vara att båda föräldrarna är överens om det och att minst en av föräldrarna har permanent uppehållstillstånd. Statslösas barn ska vid födelsen få svenskt medborgarskap automatiskt om en av föräldrarna har permanent uppehållstillstånd. I annat fall skulle ett barn som växer upp i Sverige i praktiken kunna utvisas om dennes föräldrar utvisas, trots att barnet har levt här i hela sitt liv. Det vore inte orimligt. 6.4   <a name="_Toc468863472">Återkalla medborgarskap som erhållits genom mutor eller bestickning</a> När det är uppenbart att en person fått svenskt medborgarskap genom mutor eller bestickning bör det, genom en grundlagsändring, vara möjligt för domstol att återkalla medborgarskapet. På så sätt markeras medborgarskapets vikt och att man inte kan tillförskansa sig det svenska medborgarskapet på olaglig väg. Ett liknande förslag presenterades av en utredning (”Omprövning av medborgarskap” SOU 2006:2) med anledning av ett antal uppmärksammade fall av mutor som inträffat några år tidigare. <h3> <a name="_Toc468863473">Övriga budgetpåverkande anslagsförändringar</a> </h3> Med anledning av att Kristdemokraterna inte föreslår samma förändring som regeringen gällande läkemedel till barn minskar anslaget med 4 miljoner kronor för vartdera året 2017–2020. Kristdemokraternas syn i denna fråga utvecklas i motion Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Vi avvisar regeringens förslag om att flytta medel från Migrationsverket till länsstyrelsen. Migrationsverkets anslag utökas därför med 72 miljoner kronor. Kristdemokraterna bedömer att det finns utrymme för en justering av anslagen till de myndigheter som tillämpar pris- och löneomräkning (PLO) för att på så sätt effektivisera och samtidigt finansiera prioriterade satsningar. Justeringen är beräknad som en 30-procentig minskning av PLO-uppräkningen under 2017–2020. Myndigheters anslag under utgiftsområdet justeras därför ned.   <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%"> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Aron Modig (KD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">   </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Jakob Forssmed (KD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Penilla Gunther (KD) </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Robert Halef (KD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Désirée Pethrus (KD) </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Caroline Szyber (KD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Larry Söder (KD) </td> </tr> </table>     </div> </div> 1 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna asylrätten genom att föra en ordnad, human och långsiktigt ansvarsfull integrations- och migrationspolitik som erbjuder en fristad för människor på flykt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 2 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylansökningsområden och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 3 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av korrekta beslutsunderlag i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 4 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka drivkrafterna för asylsökande att medverka till att identiteten fastställs och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 5 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till anhöriginvandring endast ska gälla för de anhöriga som den asylsökande har informerat om vid ankomsttillfället och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 6 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa åldersbedömningen för ensamkommande och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU18 SfU 7 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett asylprogram där asylsökande ska delta i 15 timmar språkutbildning och nio timmar samhällsorientering per vecka och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU4 SfU 8 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket ska ha fortsatt ansvar för asylsökandes sysselsättning och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU4 SfU 9 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylsökande ska arbeta 16 timmar i veckan på asylboendet och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 10 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkoret för identitetshandlingar för att få AT-UND bör tas bort och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 11 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett fribelopp för asylsökande som får ett reguljärt arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 12 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast finna en lösning på frågan om samordningsnummer för asylsökande och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SkU26 SkU 13 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell krissocialjour för ensamkommande och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SoU1 SoU 14 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell kampanj för att rekrytera fler familjehem och gode män och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SoU1 SoU 15 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödboende för ensamkommande barn och unga och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:SoU13 SoU 16 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra ytterligare resurser till Inspektionen för vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SoU1 SoU 17 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hjälpfond till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn och unga och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:SoU13 SoU 18 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ensamkommande flyktingbarn ska få en god man inom 24 timmar och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:CU10 CU 19 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i utlänningslagen bör införas en huvudregel om tidsbegränsade treåriga uppehållstillstånd för den som har beviljats asyl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 20 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som får tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU4 SfU 21 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avvisningar och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 22 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet återtagandeavtal med viktiga mottagarländer och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 23 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer resurser till polisen för att kunna verkställa avvisningar, utvisningar samt fler inre utlänningskontroller och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:JuU1 JuU 24 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvarstagande och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 25 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet förvarsplatser och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU4 SfU 26 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett gott mottagande för att förhindra ett långvarigt utanförskap och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 27 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 28 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en uppföljning av lagen avseende personer som riskerar förföljelse på grund av tro, kön eller sexuell läggning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 29 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EBO-lagen bör ses över och att ekonomiska styrmedel bör användas på lämpligt sätt och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 30 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den s.k. tvåårsregeln och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU16 SfU 31 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU17 SfU 32 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenter som studerar i Sverige bör ges möjlighet att stanna minst sex månader för att söka arbete eller starta företag och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU17 SfU 33 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd samt införa en 30-dagarsgaranti och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU17 SfU 34 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverk och tillämpning avseende arbetstillstånd bör ses över i syfte att ta bort hinder som kan framstå som orimliga och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU17 SfU 35 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen. Bifall Bifall 2016/17:SfU17 SfU 36 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformering av Dublinförordningen och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 37 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla EU:s medlemsländer ska ta emot fler kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningsprogram och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 38 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningsprogram samt behovet av ett kvotfördelningssystem inom EU och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 39 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nödvisum och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU15 SfU 40 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppvärdera medborgarskapets betydelse och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU14 SfU 41 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU14 SfU 42 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medborgarskapsceremonier och medborgarbok och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU14 SfU 43 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn som föds i Sverige genom anmälan ska få svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2016/17:SfU14 SfU 44 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkalla medborgarskap som har erhållits genom mutor eller bestickning och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:KU34 KU 45 Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Avslag Avslag 2016/17:SfU4 SfU INL Inlämnad 2016-10-05 15:53:53 inträffat 0 behandling Granskad Granskad 2016-10-07 17:06:06 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2016-10-14 00:00:00 inträffat 0 behandling 0680329141121 Aron Modig KD 1 undertecknare 0982795248728 Jakob Forssmed KD 2 undertecknare 0925451929216 Penilla Gunther KD 3 undertecknare 0285631067215 Robert Halef KD 4 undertecknare 0860429409414 Désirée Pethrus KD 5 undertecknare 0666958447826 Caroline Szyber KD 6 undertecknare 0992473266516 Larry Söder KD 7 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion H4023302 2018-06-19 09:38:27 statustext statustext Ärendet är avslutat H4023302 2019-05-23 14:22:26 tilldelat Tilldelat Socialförsäkringsutskottet H4023302 2018-06-19 09:38:27 H4023302 av Aron Modig m.fl. (KD) mot_201617__3302.pdf 163069 pdf Utgiftsområde 8 Migration https://data.riksdagen.se/fil/C38495E5-3BB9-45C4-9E59-008CDE5136A6 H4023302 av Aron Modig m.fl. (KD) mot_201617__3302.docx 101422 docx Utgiftsområde 8 Migration https://data.riksdagen.se/fil/0C342B4D-A639-409E-98FE-C1131B5ADFDA behandlas_i 2016/17:CU10 H401CU10 bet 2016/17 CU10 Familjerätt bet Betänkande behandlas_i 2016/17:JuU1 H401JuU1 bet 2016/17 JuU1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet bet Betänkande behandlas_i 2016/17:SfU14 H401SfU14 bet 2016/17 SfU14 Medborgarskap bet Betänkande behandlas_i 2016/17:SfU15 H401SfU15 bet 2016/17 SfU15 Migration och asylpolitik bet Betänkande behandlas_i 2016/17:SfU16 H401SfU16 bet 2016/17 SfU16 Anhöriginvandring bet Betänkande behandlas_i 2016/17:SfU17 H401SfU17 bet 2016/17 SfU17 Arbetskraftsinvandring bet Betänkande behandlas_i 2016/17:SfU18 H401SfU18 bet 2016/17 SfU18 Åldersbedömning tidigare i asylprocessen bet Betänkande behandlas_i 2016/17:SfU4 H401SfU4 bet 2016/17 SfU4 Utgiftsområde 8 Migration bet Betänkande behandlas_i 2016/17:SkU26 H401SkU26 bet 2016/17 SkU26 Skatteförfarande och folkbokföring bet Betänkande behandlas_i 2016/17:SoU1 H401SoU1 bet 2016/17 SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg bet Betänkande behandlas_i 2017/18:KU34 H501KU34 bet 2017/18 KU34 Fri- och rättigheter, m.m. bet Betänkande behandlas_i 2017/18:SoU13 H501SoU13 bet 2017/18 SoU13 Socialtjänstfrågor bet Betänkande