4639333 H401MJU22 2016/17 MJU22 bet bet bet Betänkande 2016/17:MJU22 Betänkande Debatt om förslag MJU 22 0 2017-05-23 00:00:00 2018-02-20 21:29:33 2017-01-16 16:36:27 Övergripande miljöfrågor Webbpublicering html RIM e05ab30b-fd8d-4318-80d4-567b3f631a0f https://data.riksdagen.se/dokument/H401MJU22/text https://data.riksdagen.se/dokument/H401MJU22 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H401MJU22 https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/H401MJU22 <style><!-- .w600px{width: 600px;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif} h2.dtyp{font-size:1.5em !important;} /********************************************************************************************************/ /* Styles for C:\Logs\DocumentConverter\\Output_f1571330-eda6-4196-9a09-cdf2c471d95c\HTML\Dokument.html */ /* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */ /********************************************************************************************************/ @page Section1 { size:467.8pt 686.05pt; margin:45.35pt 102.05pt 73.7pt 70.85pt } div.Section1 { page:Section1 } zbody { text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } zh1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:3.1pt 0pt 0pt } zli, table { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt } zh1 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt; font-weight:normal } zh2 { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt; font-weight:normal } zh3 { margin-top:20pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } zh4 { margin-top:15pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } zh5 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } zh6 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .Heading7 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#243f60 } .Heading8 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:normal; color:#272727 } .Heading9 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#272727 } .Avsnittsrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:27.7pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Avvikandemeningrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .BalloonText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:Tahoma; font-size:8pt } .Bilaga { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-variant:small-caps; text-decoration:underline } .Bilagerubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:17.7pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:normal; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Bild-Rubrik { margin-top:8pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Bild-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic } .BodyText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .BodyTextIndent2 { margin-top:3.1pt; margin-left:14.15pt; margin-bottom:6pt; text-align:justify; line-height:200%; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Citatindrag { margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:3.15pt; text-indent:14.2pt; text-align:justify; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .CommentText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:10pt } .Default { margin-bottom:0pt; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:12pt; color:#000000 } .Deltagare { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:9.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Diagram-Rubrik { margin-top:8pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Diagram-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic } .DokumentRubrik { margin-top:6pt; margin-bottom:24pt; text-align:left; line-height:normal; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:18pt } .Dokumentbeteckning { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Footer { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Fotnotstextindrag { margin-top:0pt; margin-left:5.65pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Frslagspunkt { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Frslagstext { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Frteckningsrubrik { margin-top:9.6pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .Grupprubrik { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Grupprubrikindrag { margin-top:6pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Header { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } .Innehllsfrteckning { margin-top:0pt; margin-bottom:17.7pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:auto; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Kantrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt } .ListBullet { margin-top:6.25pt; margin-left:17.85pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-17.85pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .ListParagraph { margin-top:3.1pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Litentext { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Mellanrubrik { margin-top:11pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Mellanrum { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-before:auto; page-break-after:avoid; line-height:1pt; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:1pt; font-variant:small-caps; text-decoration:none; color:#ffffff } .NormalWeb { margin-top:0pt; margin-bottom:7.5pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:12pt } .NormalIndent { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Normalinskjuten { margin-top:0pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Normalinskjutenindrag { margin-top:0pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Normalinskjutenkursiv { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:10pt; font-style:italic } .Normalkursiv { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Normalruta { margin:3.1pt 5.65pt 0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt } .Normalrutafet { margin:3.1pt 5.65pt 0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .Normalrutaindrag { margin:0pt 5.65pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt } .Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; line-height:150%; font-size:12pt } .Normalutanluftfre { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .NormalNoll { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .NumlistaTOC { margin:3.1pt 28.35pt 0pt 0pt; text-indent:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Ordfranden { margin-top:3.1pt; margin-bottom:22pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .OrtochDatum { margin-top:18pt; margin-bottom:18pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistabomb { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistagemener { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistalinje { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistasiffra { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .PVgnar { margin-top:3.1pt; margin-bottom:26pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Quote { margin-top:3.1pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .R1 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .R1bilaga { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .R2 { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } .R3 { margin-top:20pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .R4 { margin-top:15pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .R5 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .R6 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .RKnormal { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12pt; font-family:'OrigGarmnd BT'; font-size:12pt } .Reservationshnvisning { margin-top:0pt; margin-bottom:8pt; text-align:right; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Reservationsrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .Revision { margin-bottom:0pt; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Rubrik1Dokumentinformation { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1bilaga { margin-top:0pt; margin-bottom:27.7pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1medsidhuvud { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1numrerat { margin-top:3.1pt; margin-left:0pt; margin-bottom:12pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1numreratmedsidhuvud { margin-top:0pt; margin-left:0pt; margin-bottom:16pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik2bilaga { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } .Rubrik2numrerat { margin-top:20pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } .Rubrik3numrerat { margin-top:20pt; margin-left:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .Sammanfattning { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Sidhuvudhgerstlld { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } .Sidhuvudvnsterstlld { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } .Stdrubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Srskiltyttranderubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .TOC1 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC2 { margin:0pt 28.35pt 0pt 5.65pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC3 { margin:0pt 28.35pt 0pt 11.35pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC4 { margin:0pt 28.35pt 0pt 17pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC5 { margin:0pt 28.35pt 0pt 22.7pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC6 { margin-top:0pt; margin-left:47.65pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC7 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC8 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC9 { margin-top:0pt; margin-left:8.5pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOCHeading { margin-top:3.1pt; margin-bottom:9pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Tabell-Kolumnrubrik { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:bold } .Tabell-Klla { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:7pt } .Tabell-Radrubrik { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Tabell-Rubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:3pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:bold } .Tabell-Siffror { margin-bottom:0pt; text-align:right; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Tabell-Text { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Tabell-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic } .TableofFigures { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TillX-utskottet { margin-top:0pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Title { margin-top:3.1pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:20pt; letter-spacing:-0.5pt } .Vapen { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Yrkandelista { margin-top:3.1pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-28.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .YrkandelistaEtt { margin-top:3.1pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.BallongtextChar { font-family:Tahoma; font-size:8pt } span.BilagaChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-variant:small-caps; text-decoration:underline } span.BrdtextChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.BrdtextChar1 { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.Brdtextmedindrag2Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.CitatChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.DokumentRubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size:18pt } span.FotnotstextChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt } span.FotnotstextindragChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt } span.FrslagspunktChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold; font-style:normal } span.Hyperlink { text-decoration:none; color:#000000 } span.KommentarerChar { font-family:'Verdana'; font-size:10pt } span.NormalkursivChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } span.NormalutanindragellerluftChar { font-size:12pt } span.NormaltindragChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.OrdfrandenChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } span.OrtochDatumChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.PlaceholderText { color:#808080 } span.PVgnarChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.ReservationshnvisningChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size:16pt } span.Rubrik1DokumentinformationChar { font-family:'Verdana'; font-size:16pt } span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-style:italic; color:#000000 } span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic; color:#000000 } span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic; color:#243f60 } span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size:9pt; color:#272727 } span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-style:italic; color:#272727 } span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size:20pt; letter-spacing:-0.5pt } span.SidfotChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.SidhuvudChar { font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } span.Tabell-Upphjttecken { font-family:'Verdana'; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; vertical-align:super; display:inline } span.VapenChar { font-family:'Verdana'; font-size:16pt } span.tBilagaJA { color:#000000 } span.tSidrubrikJA { color:#000000 } .TableGrid { } --></style> <div class="Section1"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt"> <tr style="height:79.4pt"> <td style="vertical-align:top; width:297.7pt"> <p class="Rubrik1Dokumentinformation" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccUtskott; -aw-sdt-title:'utskottsnamn Dokumentegenskap'">Miljö- och jordbruksutskottet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccS; -aw-sdt-title:s">s</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccMellanslag; -aw-sdt-title:Mellanslag"> </span><a name="Utlatande"></a><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">betänkande</span> </p> <p class="Dokumentbeteckning" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccRiksmote; -aw-sdt-title:'riksmote Dokumentegenskap'">2016/17</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccKolon; -aw-sdt-title:Kolon">:</span><a name="Utskottebeteckning"></a><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">MJU22</span> </p> <p class="Rubrik1Dokumentinformation" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">&#xa0;</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="DokumentRubrik" style="-aw-sdt-tag:ccDokumentrubrik; -aw-sdt-title:'dokumentrubrik Dokumentegenskap'"> <span>Övergripande miljöfrågor</span> </p> <p class="Sammanfattning"> <span class="tSidrubrikJA">Sammanfattning</span> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat i ett särskilt avsnitt.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I betänkandet finns </span><span>nio</span><span> </span><span>reservationer (S, M, SD, MP, C, V, </span><span>L, </span><span>KD).</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R4"> <span>Behandlade förslag</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>Cirka</span><span> 20 yrkanden i motioner frå</span><span>n allmänna motionstiden 2016/17.</span> </p> <p class="Innehllsfrteckning"> <a name="Innehållsförteckning"></a><span class="tSidrubrikJA">Innehållsförteckning</span> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310279"><span class="Hyperlink">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</span></a> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310280"><span class="Hyperlink">Redogörelse för ärendet</span></a> </p> <p class="TOC2"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310281"><span class="Hyperlink">Ärendet och dess beredning</span></a> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310282"><span class="Hyperlink">Utskottets överväganden</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310283"><span class="Hyperlink">Förändringar i miljöbalken m.m.</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310284"><span class="Hyperlink">Tillståndsprocesser och handläggningstider</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310285"><span class="Hyperlink">Torvärenden</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310286"><span class="Hyperlink">Vindkraft</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310287"><span class="Hyperlink">Talerättsfrågor</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310288"><span class="Hyperlink">Samverkan mellan svensk forskning och näringslivet</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310289"><span class="Hyperlink">Tillsynsavgifter för gruvverksamhet</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310290"><span class="Hyperlink">Hållbar utveckling</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310291"><span class="Hyperlink">Motioner som bereds förenklat</span></a> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310292"><span class="Hyperlink">Reservationer</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">1.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc483310293"><span class="Hyperlink">Förändringar i miljöbalken m.m., punkt 1 (V)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">2.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc483310294"><span class="Hyperlink">Förändringar i miljöbalken m.m., punkt 1 (KD)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">3.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc483310295"><span class="Hyperlink">Tillståndsprocesser, punkt 2 (S, MP, V)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">4.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc483310296"><span class="Hyperlink">Handläggningstiderna hos länsstyrelserna, punkt 3 (V)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">5.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc483310297"><span class="Hyperlink">Vindkraft, punkt 5 (V)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">6.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc483310298"><span class="Hyperlink">Talerättsfrågor, punkt 6 (M, C)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">7.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc483310299"><span class="Hyperlink">Talerättsfrågor, punkt 6 (SD)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">8.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc483310300"><span class="Hyperlink">Samverkan mellan svensk forskning och näringslivet, punkt 7 (C, L)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">9.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc483310301"><span class="Hyperlink">Tillsynsavgifter för gruvverksamhet, punkt 8 (M)</span></a> </p> <p class="TOC8"> <span class="Hyperlink" style="font-style:italic">Bilaga 1</span><br /><a style="color:#000000" href="#_Toc483310302"><span class="Hyperlink">Förteckning över behandlade förslag</span></a> </p> <p class="TOC9"> <a style="color:#000000" href="#_Toc483310303"><span class="Hyperlink">Motioner från allmänna motionstiden 2016/17</span></a> </p> <p class="TOC8"> <span class="Hyperlink" style="font-style:italic">Bilaga 2</span><br /><a style="color:#000000" href="#_Toc483310304"><span class="Hyperlink">Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet under förslagspunkt 10</span></a> </p> <p> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="StopCC"></a><a name="_Toc483310279"><span style="-aw-bookmark-end:StopCC"></span><span class="tSidrubrikJA">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</span></a> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">1.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Förändringar i miljöbalken m.m.</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:723 av Sofia Arkelsten och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8 och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:2554 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 1.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning" style="margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Reservation 1 (V)</span> </p> <p class="Reservationshnvisning" style="margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Reservation 2 (KD)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">2.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Tillståndsprocesser</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Normalinskjutenindrag" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Därmed bifaller riksdagen motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 31, </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:863 av Lars Hjälmered (M) och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Reservation 3 (S, MP, V)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">3.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Handläggningstiderna hos länsstyrelserna</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:1736 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Reservation 4 (V)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">4.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Torvärenden</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 30.</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">5.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Vindkraft</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:2457 av Cassandra Sundin och Aron Emilsson (båda SD) och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Reservation 5 (V)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">6.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Talerättsfrågor</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 15 och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning" style="margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Reservation 6 (M, C)</span> </p> <p class="Reservationshnvisning" style="margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Reservation 7 (SD)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">7.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Samverkan mellan svensk forskning och näringslivet</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Reservation 8 (C, L)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">8.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Tillsynsavgifter för gruvverksamhet</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Reservation 9 (M)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">9.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Hållbar utveckling</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>2016/17:1803 av Karin Svensson Smith (MP).</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">10.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Motioner som bereds förenklat</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.</span> </p> <p class="OrtochDatum" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Stockholm den 18 maj 2017</span> </p> <p class="PVgnar" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>På miljö- och jordbruksutskottets vägnar</span> </p> <p class="Ordfranden" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Matilda Ernkrans</span> </p> <p class="Deltagare" style="-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Isak From (S), Sara Karlsson (S), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Johan Büser (S), Stina Bergström (MP), Monica Haider (S), Jens Holm (V), Lars-Axel Nordell (KD), Marianne Pettersson (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Runar Filper (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Said Abdu (L).</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="SlutUtskottsForslag"></a><a name="_Toc483310280"><span style="-aw-bookmark-end:SlutUtskottsForslag"></span><span class="tSidrubrikJA">Redogörelse för ärendet</span></a> </p> <h2> <a name="_Toc483310281"><span>Ärendet och dess beredning</span></a> </h2> <p> <span>I detta betänkande</span><span> behandlar utskottet 23 motionsförslag </span><span>om övergripande miljöfrågor</span><span> </span><span>från </span><span>allmänna motionstiden 2016/17.</span><span> Motionerna tar </span><span>upp </span><span>bl.a. frågor om</span><span> förändringar i miljöbalken</span><span>, tillståndsprocesser och handläggningstider, torvärenden, vindkraft, miljöorganisationers talerätt, utvecklad samverkan mellan forskning och näringsliv, tillsynsavgifter för gruvverksamhet </span><span>och</span><span> definition av begreppet hållbar utveckling.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet föreslår ett tillkännagivande med anledning av </span><span>några </span><span>motionsförslag. Regeringen uppmanas att ta ytterligare steg för att förenkla </span><span>och förkorta </span><span>tillståndsprocesser </span><span>så att det</span><span> </span><span>bl.a. </span><span>skapa</span><span>s</span><span> </span><span>incitament och </span><span>bättre förutsättningar </span><span>för </span><span>företag som vill vidta miljöförbättrande åtgärder i sina verksamheter. Utskottet </span><span>avstyrker övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat i ett särskilt avsnitt.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Betänkandet innehåller </span><span>nio</span><span> reservationer (</span><span>S, M, SD, MP, C, V, </span><span>L, </span><span>KD).</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="_Toc483310282"><span class="tSidrubrikJA">Utskottets överväganden</span></a> </p> <h2> <a name="_Toc483310283"><span style="font-family:Arial; font-size:14pt; font-weight:bold; font-style:italic; -aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta">Förändringar i miljöbalken m.m.</span></a><span style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta">&#xa0;</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen avslår motioner om en reviderad och moderniserad miljöbalk, om skärpta straff för allvarligare miljöbrott och om att på visst sätt komplettera förordningen om miljöledning i statliga myndigheter.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>Jämför reservation 1 (V) och 2 (KD).</span> </p> </div> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Motionerna</span> </p> <p> <span>I motion 2016/17:723 av Sofia Arkelsten och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda</span><span>&#xa0;</span><span> M) efterfrågas en reviderad och moderniserad miljöbalk. Motionä</span><span>rerna anser att klimatfrågan tydligt bör pekas ut i miljöbalken, t.ex. i dess portal</span><span>-</span><span>paragraf.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Kommittémotion 2016/17:2554 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande</span><span>&#xa0;</span><span>1 efterlyser skärpta straff för miljöbrott. Motionärerna anför att påföljden för de flesta miljöbrott bestäms till dagsböter och att detta inte är tillräckligt avskräckande. De föreslår därför skärpta straff upp till fängelse för allvarligare miljöbrott.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt partimotion 2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8 bör regeringen komplettera förordningen om miljöledning i statliga myndigheter med uppdraget att vid lokalisering av nya kontor eller dylikt eftersträva god tillgänglighet med kollektivtrafik, cykel eller gång.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3" style="margin-top:6pt; margin-bottom:0pt"> <span>Tidigare behandling och kompletterande uppgifter</span> </p> <h4 style="margin-top:6pt"> <span>Moderniserad miljöbalk</span> </h4> <p> <span>I betänkande 2015/16:MJU8 anförde miljö- och jordbruksutskottet att </span><span>m</span><span>iljöbalken enligt 1 kap. 1 § miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. </span><span>I den nämnda paragrafen</span><span> anges miljöbalkens mål som berör såväl människan som natur- och kulturmiljön och </span><span>som </span><span>är inriktat både på att begränsa nuvarande hälso- och miljöpåverkan och på att skapa långsiktigt goda förhållanden (prop. 1997/98:45 del 2). I paragrafens andra stycke anges vad som ska gälla för att målen ska uppnås. De uppräknade punkterna är enligt propositionen inte en uttömmande beskrivning av hur målet uppfylls utan exempel på sådant som är av särskild betydelse för balkens mål. Utskottet anförde också att klimatfrågan inte pekas </span><span>ut särskilt i miljöbalken, men </span><span>att</span><span> inte heller många andra miljöfrågor</span><span> gör det</span><span>, t.ex. luftkvaliteten, </span><span>en </span><span>giftfri miljö eller rent vatten. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den 18 december 2014 och den 1 oktober 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen</span><span> (M 2010:04). Enligt direktiven </span><span>(dir. 2014:1</span><span>65 och 2015:101) </span><span>skulle Miljömåls</span><span>beredningen</span><span> föreslå ett klimat</span><span>-</span><span>politiskt ramverk som reglerar</span><span> mål och uppföljning. B</span><span>eredningen </span><span>skulle också </span><span>utveckla en strategi med styrmedel och åtgärder för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Miljömålsberedningen skulle enligt direktiven redovisa ett förslag till ett klimatpolitiskt ramverk inklusive klimatmål senast den 1 mars 2016 och en strategi med styrmedel och åtgärder för en samlad och långsiktig klimatpolitik senast den 1 juni 2016. Miljömålsberedningen har därefter lämnat två delbetänkanden, SOU 2016:21 Ett klimatpoliti</span><span>skt ramverk för Sverige </span><span>och SOU 2016:47 En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I mars 2017 överlämnade regeringen sitt förslag </span><span>Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, prop</span><span>osition</span><span> 2016/17:146.</span><span> Av propositionen (s. 1 och s. 43 f.) framgår bl.a. följande:</span> </p> <p class="Quote"> <span>Regeringen föreslår att ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige inrättas. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp (nå nettonollutsläpp) av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. De utsläpp i Sverige som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, den så kallade ESR-sektorn, bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 8</span><span>&#xa0;</span><span>procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. Senast år 2040 bör utsläppen i Sverige i ESR-sektorn vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst 2</span><span>&#xa0;</span><span>procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS) ska minska med minst 70</span><span>&#xa0;</span><span> procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Delar av det klimatpolitiska ramverket lagregleras genom att det införs en ny klimatlag. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Vidare reglerar lagen ett planerings- och uppföl</span><span>jningssystem, med årliga klimat</span><span>redovisningar och klimatpolitiska handlingsplaner. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2018.</span><span> </span> </p> <p class="Citatindrag" style="margin-bottom:0pt"> <span>En klimatlag stärker förutsättningarna för ett effektivt arbete. Det allmänna ska enligt 1</span><span>&#xa0;</span><span>kap. 2 § tredje stycket regeringsformen främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö</span><span> </span><span>för nuvarande och kommande generationer. Sverige har också åtaganden enligt FN:s ramkonvention om klimatförändring. Dessa skyldigheter får anses inbegripa en skyldighet för det allmänna att agera för att se till att</span><span> </span><span>klimatsystemet inte förändras på ett skadligt sätt och att skydda samhällsmedborgarna mot potentiella effekter till följd av skadliga förändringar av klimatsystemet. Regeringen har ett ansvar för att se till att klimatpolitiken</span><span> </span><span>utformas i enlighet med detta. Ansvaret bör komma till tydligt uttryck i en författning. Därför </span><span>bör det införas en ny klimatlag.</span> </p> <p class="Citatindrag" style="margin-top:0pt"> <span>Några remissinstanser befarar att regeringens handlingsfrihet i fråga om det klimatpolitiska arbetet i alltför hög utsträckning riskerar att bindas upp genom en reglering i lag. Andra remissinstanser anser tvärtom att man </span><span>bör överväga att ta in den föreslagna regleringen i grundlag. […] Enligt regeringens mening kan en tillräcklig grad av handlingsfrihet behållas – samtidigt som önskvärd kontinuitet och långsiktighet skänks åt klimatpolitiken – om det införs en särskild lag som reglerar vissa grundläggande principer samt planerings- och uppföljningssystem. Regleringen bör lämpligen utformas med viss flexibilitet så att till exempel</span><span> </span><span>målen för klimatpolitiken vid behov kan ändras utan att lagen måste ändras.</span> </p> <p> <span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">Pro</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">position</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT"> 2016/17:146 </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">kommer inom kort att </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">behandlas av utskottet i betänkande</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT"> 2016/17:MJU24 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. </span> </p> <h4> <span>Bestämmelser om straff </span> </h4> <p> <span>Enligt 29 kap. 1 § miljöbalken är straffet för miljöbrott böter eller fängelse i högst två år</span><span> och för grovt miljöbrott fängelse lägst sex månader och högst sex år</span><span>. Bestämmelserna i 29 kap. 2 a § (förseelse mot områdesskydd), 29 kap. 3</span><span>&#xa0;</span><span> a</span><span>&#xa0;</span><span> § (olovlig kemikaliehantering), 29 kap. 7 a § (nedskräpningsförseelse) och 29</span><span>&#xa0;</span><span>kap. 9 § (brott mot vissa närmare angivna föreskrifter och bestämmelser m.m.) har enbart böter eller penningböter i straffskalan. När det gäller kapitlets övriga bestämmelser om straff för olika slags brott ingår fängelse i straffskalan. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Straffskalorna för överträdelse av balkens bestämmelser </span><span>har ansetts behöva ha </span><span>en sådan omfattning och skärpa att de lämnar utrymme för att vid straffmätningen i det enskilda fallet fullt ut beakta det straffvärde som ett åsidosättande av bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön kan ha. En viktig omständighet för bedömningen är givetvis vilket det intresse är som den aktuella straffbestämmelsen är avsedd att skydda. En annan viktig omständighet är i vilken grad brottet utgjort ett allvarligt hot mot miljön, dvs. vilken faktisk skada eller risk för skada som brottet har medfört. Att miljöbrott</span><span> bör betraktas med stort allvar</span><span> har framhållits från lagstiftarens sida</span><span>,</span><span> som mot den bakgrunden understrukit att ett bötesstraff </span><span>i många fall </span><span>inte </span><span>är </span><span>tillräckligt för att motsvara brottets straffvärde. Som exempel på sådana brott som har sådant straffvärde att ett bötesstraff inte är en tillräckligt ingripande påföljd har angetts fall där, utan att brottet är att betrakta som grovt, den miljöförstörande handlingen eller underlåtenheten har medfört en ekonomisk vinning eller skador som inte är obetydliga (prop. 2005/06:182 s. 65). När det gäller miljöbrott som artbrott sägs i motiven till miljöbalken att vissa gärningar bör anses vara av så allvarlig art att det kan finnas skäl att döma till frihetsberövande påföljd även om detta inte är motiverat enbart på grund av straffvärdet eller den tilltalades tidigare brottslighet. Ett exempel på sådan gärning anges inom miljörättens område vara att plundra utrotningshotade fåglars bon. Andra angivna exempel där presumtion för fängelsestraff </span><span>föreligger </span><span>är att uppsåtligen hälla ut farliga kemikalier och att uppsåtligen göra sig skyldig till betydande överutsläpp för ekonomisk vinning</span><span>s skull (prop. 1997/98:45 del </span><span>I s. 528). Frågan om miljöbrott som artbrott prövades av </span><span>Högsta domstolen (</span><span>HD</span><span>)</span><span> i rättsfallet NJA</span><span>&#xa0;</span><span>2005 s.</span><span>&#xa0;</span><span>263. HD fann att gärningen i det aktuella målet, eldning av okända mängder avfall i form av trädgårdsavfall, </span><span>bekämpningsmedelsrester, spillolja och andra kemikalierester</span><span>, typiskt se</span><span>tt hade medfört en risk för miljöskadlig effekt, men att det i målet inte gick att med säkerhet säga att gärningen skulle anses ha varit av särskilt farlig art. HD fann därför att presumtionen inte gjorde sig gällande redan i ett fall som förevarande, men uttalade samtidigt att uppsåtligt eller grovt vårdslöst handhavande av kemikalier på sådant sätt att allvarliga risker kan uppkomma för omgivningen utan tvekan </span><span>tillhör </span><span>de brottstyper som det ter sig särskilt angeläget att motverka. Även andra faktorer – såsom att brott av det slaget kan vara svåra att upptäcka och att fängelsestraff på detta område kan ha större preventiv betydelse än i många andra sammanhang – talar för att det bör finnas en viss presumtion för</span><span> fängelsestraff, enligt HD. </span><span>Genom </span><a style="color:#000000" href="https://zeteo.wolterskluwer.se/#/linkresolver/clink/prop.%202010%2F11%3A76"><span>prop</span><span>osition</span><span> 2010/11:76</span></a><span> infördes straffbarhet även för försök och förberedelse till gr</span><span>ovt miljöbrott (SFS 2011:512), d</span><span>etta som ett led i genomförandet av rådets rambeslut </span><span>2008/841/RIF </span><span>om kampen mot organiserad brottslighet</span><span> </span><span>(s</span><span>e </span><span>Bertil Bengtsson m.fl., Miljöbalken – En kommentar, Zeteo, version den 1 januari 2016, kommentaren till 29 kap. 1 § miljöbalken).</span> </p> <h4> <span>Miljöledning i statliga myndigheter</span> </h4> <p> <span>Av 1 § första och andra stycket förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter framgår att förordningen gäller domstolarna och de myndigheter som </span><span>anges i</span><span> 22</span><span>–</span><span>32 §§ samt att den är meddelad med stöd av 8</span><span>&#xa0;</span><span>kap. 7 § regeringsformen.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt 2 § </span><span>i förordningen </span><span>av</span><span>ses med indirekt miljöpåverkan </span><span>en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av </span><span>att </span><span>myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildnin</span><span>g eller lämnat information. M</span><span>ed </span><span>direkt miljöpåverkan</span><span> </span><span>avses </span><span>en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Det följer av</span><span> 3 § första stycket </span><span>i den nämnda förordningen </span><span>att en myndighet som anges i 22</span><span>–</span><span>32 §§ inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekt</span><span>a</span><span> miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av Statskontorets rapport 2016:8 Statliga myndigheters lokalisering – Ett samlat underlag</span><span> framgår bl.a. följande:</span> </p> <p class="Quote"> <span>För ett fåtal myndigheter har regeringen i instruktionen angivit hur myndigheten ska vara lokaliserad. I annat fall är myndighetens organisation enligt myndighetsförordningen (2007:515) en fråga för myndigheten. Beslut om lokalisering inom en myndighet är en strategisk fråga. Därför bör, enligt Statskontorets bedömning, besluten fattas av myndighetens ledning och baseras på en konsekvensanalys. I konsekvensanalysen bör alla krav som ställs på myndigheten vägas samman. […]</span><span> E</span><span>n grundläggande princip i den svenska förvaltnings</span><span>-</span><span>modellen är att myndigheterna</span><span> </span><span>är självständiga i förhållande till regeringen i beslut om enskilda ärenden och vid tillämpning av lag, men i övrigt lyder </span><span>under regeringen.</span><span> </span><span>Vid beslut om lokalisering ska myndigheternas ledning balansera olika krav. När olika förordningar ska vägas mot varandra går myndighetens uppgift före bestämmelser i generella förordningar. Det betyder att myndighetens instruktion och verksamhetsspecifika författningar går före andra generella regler för myndigheterna, såväl vid beslut om lokalisering som vid andra beslut. Regeringen anger målen och uppgifterna i myndighetens instruktion, beslutar om ledningsformen och myndighetens chef, eventuella styrelse och vissa</span><span> </span><span>andra befattningshavare samt de resurser som myndigheten förfogar över. I instruktionen kan också regeringen ange hur verksamheten ska vara organiserad eller på vilken ort myndigheten ska finnas. Krav på var myndigheten ska vara placerad geografiskt är mindre vanl</span><span>igt (se rapporten s. 15 och s. 25).</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Som utskottet tidigare anfört i betänkande 2015/16:MJU8 pekas klimatfrågan – liksom flera andra miljöfrågor –</span><span> </span><span>inte ut särskilt i miljöbalken. A</span><span>v redovisningen ovan framgår </span><span>emellertid </span><span>att </span><span>regeringen har föreslagit </span><span>att </span><span>ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige inrättas, och enligt förslaget ska delar</span><span> av det klimatpolitiska ramverket lagregleras genom </span><span>att det införs en ny klimatlag. Regeringens förslag är för närvarande föremål för beredning i riksdagen. Mot denna bakgrund finner utskottet </span><span>inte </span><span>skäl att föreslå de ändringar i miljöbalken som efterfrågas i motion 2016/17:723</span><span> (M)</span><span>. Utskottet föreslår därför att </span><span>motionen</span><span> avslås.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>När det gäller frågan om skärpta straff för miljöbrott konstaterar utskottet att straffskalan för miljöbrott</span><span> ger utrymme för att bestämma påföljden till fängelse</span><span> (se 29 kap. 1 § första stycket miljöbalken)</span><span>. Samma sak gäller för </span><span>merparten av de </span><span>övriga</span><span> </span><span>brott</span><span> som anges i 29 kap. miljöbalken. </span><span>Påföljden</span><span> för miljöbrott m.m. b</span><span>estäm</span><span>s</span><span> av domstolarna med hänsyn till den vägledning om påföljdsbestämning som ges i förarbeten, praxis och doktrin. Mot denna bakgrund föreslå</span><span>r utskottet att </span><span>motion 2016/17:2554 </span><span>(KD) </span><span>yrkande 1 </span><span>avslås.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Som redovisats ovan ska domstolar och andra statliga myndigheter</span><span>,</span><span> inom</span><span> ramen för sitt ordinarie uppdrag</span><span>,</span><span> ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekt</span><span>a</span><span> miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. </span><span>Möjligheten att kunna ta sig till en</span><span> myndighet via kollektivtrafik eller genom att cykla eller gå</span><span> är en </span><span>aspekt</span><span> som myndigheten enligt gällande regelverk kan ha att beakta och väga</span><span> mot </span><span>andra</span><span> aspekter</span><span> då det ska beslutas var myndigheten ska vara lokaliserad. Utskottet </span><span>finner inte</span><span> anledning att ta ett initiativ till en komplettering av förordningen </span><span>(2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter</span><span> på </span><span>det sätt som efterfrågas i </span><span>motion 2016/17:1986 </span><span>(V) </span><span>yrkande 8.</span><span> Motionen avstyrks därför.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <h2> <a name="_Toc483310284"><span>Tillståndsprocesser och handläggningstider</span></a> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen bifaller motioner om att förenkla och förkorta tillstånds</span><span>-</span><span>processer. </span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen avslår en motion som rör länsstyrelsernas hand</span><span>-</span><span>läggningstider vid överprövning av kommunala beslut enligt miljöbalken.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Jämför reservation </span><span>3 (S, MP, V) och 4 (V)</span><span>.</span> </p> </div> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Motionerna</span> </p> <p> <span>I partimotion 2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 31 anförs att hårda krav bör ställas på verksamheter som kan påverka miljön negativt och att tillståndsprocesserna </span><span>måste </span><span>utformas så att de inte i onödan hindrar jobb eller försenar investeringar som moderniserar verksamheter, skapar jobb och tillväxt och kan minska den samlade miljöpåverkan.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt kommittémotion 2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9 bör regeringen se över möjligheten att vid tillståndshanteringen premiera företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder genom att ge dem en s.k. ”grön gräddfil”. </span><span>Motionärerna anför bl.a. att </span><span>de långa handläggnings</span><span>-</span><span>tiderna </span><span>inverkar negativt på möjligheterna till viktiga investeringar.</span><span> Även motion 2016/17:863 av Lars Hjälmered (M) behandlar frågan om att överväga införandet av en ”grön gräddfil” för näringslivet.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I partimotion 2016/17:1736 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22 anförs att regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder för att minska handläggningstiderna hos länsstyrelserna vid överprövning av kommunala beslut enligt miljöbalken.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3" style="margin-top:6pt"> <span>Tidigare behandling och kompletterande uppgifter</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>Frågor om </span><span>tillståndsprocesser och </span><span>handläggningstider m.m. </span><span>behandlades</span><span> av miljö- och jordbruksutskottet i be</span><span>tänkande 2015/16:MJU8</span><span>. Av betänkandet framg</span><span>ick bl.a. följande:</span> </p> <p class="Quote"> <span>Re</span><span>geringen </span><span>har </span><span>under en rad år angett som återrapporteringskrav i länsstyrelsernas regleringsbrev att länsstyrelserna ska redovisa hanteringen av tillståndsärenden vid länsstyrelsernas miljöprövnings</span><span>-</span><span>delegationer och vilka åtgärder som under året vidtagits för att effektivisera hanteringen samt hur länsstyrelsen i procent uppfyllt regeringens målsättning att ett ärende ska beslutas inom sex månader från det att en fullständig ansökan lämnats in. Av länsstyrelsernas årsredovisningar för 2014 kan utläsas att en majoritet av länsstyrelserna i förhållande till 2013 antingen har lyckats minska de totala handläggningstiderna eller öka måluppfyllelsen (180 dagar). Fyra länsstyrelser har dessutom lyckats med att både minska de totala handläggningstiderna och öka måluppfyllelsen. När det gäller domstolarna angavs i regleringsbrevet för 2014 för Sveriges Domstolar att </span><span>Domstolsverket skulle redovisa vilka åtgärder som hade vidtag</span><span>its för att korta handläggnings</span><span>tiderna vid mark- och miljödomstolarna av bl.a. tillståndsmål enligt miljöbalken samt hur de ökade resurserna som tillförts genom budgetpropositionen för 2013 i övrigt hade bidragit till en effektivare hantering av dessa måltyper. I årsredovisningen för 2014 redovisade Domstolsverket bl.a. statistik som visade att omloppstiderna för de aktuella målen minskat marginellt i förhållande</span><span> till </span><span>2013. Domstolsverket redovisade även åtgärder som vidtagits för att förkorta handläggningstiderna för bl.a. tillståndsmål enligt miljöbalken. Sedan 2010 kan en enskild part i ett mål eller ärende i domstol begära att målet eller ärendet ska handläggas med förtur i domstolen (lagen [2009:1058] om förtursförklaring i domstol). Frågan om s.k. okynnesöverklaganden har tidigare behandlats inom ramen för plan- och bygglagen. Regeringen tillsatte 2013 en utredare med direktiv att bl.a. se över möjligheterna att klaga på kommunala beslut enligt plan- och bygglagen, bl.a. i syfte att utröna om det finns möjlighet att tydligt avgränsa sakägarkretsen alternativt begränsa klagorätten av beslut om lov eller förhandsbesked (dir. 2013:53). Utredningen bedömde att uttrycket okynnesöverklagande inte kan definieras i lag och att det inte fanns skäl att införa en särskild bestämmelse om vem som har rätt att överklaga beslut om lov och förhandsbesked. I samband med att regeringen gav vissa länsstyrelser i uppdrag att inordna s.k. B-verksamheter från andra länsstyrelser angav regeringen att det skulle vara en målsättning att ett ärende vid en miljöprövningsdelegation beslutas inom sex månader från det att en fullständig ansökan lämnats in (regeringsbeslut IV:3 2011-12-01, dnr S2011/10148/SFÖ m.fl.).</span><span> </span> </p> <p> <span>Regeringen beslutade i januari 2016 om en nyindustrialiseringsstrategi – Smart industri – för att främja en digitaliserad, innovativ och hållbar produktion i Sverige. I handlingsplanen för Smart industri konstateras bl.a. att miljöprövningen tar lång tid och hämmar utvecklingen för en mer hållbar produktion</span><span> (se s. 11 f.)</span><span>. Följande åtgärder föreslås:</span> </p> <p class="Punktlistalinje" style="margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">–</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>Förslag till effektivare miljötillståndsprövning. Förslag till </span><span>en </span><span>mer effektiv och ändamålsenlig miljöprövningsprocess utarbetas. Det innefattar bl</span><span>.</span><span>a</span><span>.</span><span> effektivare tillämpning av bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivning</span><span>-</span><span>ar i miljöbalken i syfte at</span><span>t underlätta prövningsprocessen.</span> </p> <p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">–</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>Statistik för prövningstider. Regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket att </span><span>upprätta statistik </span><span>för branscher, olika typer av ärenden och instanser för att följa ärendehanteringen av miljötillstånd över tid.</span> </p> <p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">–</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>Upp</span><span>drag om förslag för snabbare prövning. Regeringen avser att lämna ett uppdrag med syfte att föreslå ytterligare konkreta förändringar av regelverk och processer som kan effektivisera prövningsprocessen.</span> </p> <p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-weight:bold"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">–</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>En referensgrupp för kontinuerlig dialog om förbättringar. En referensgrupp för kontinuerlig dialog med representanter för näringsliv</span><span>et</span><span> och myndigheter skapas i arbetet för att minska ledtiderna</span><span>.</span> </p> <p> <span>När det gäller </span><span>de uppsatta </span><span>målen</span><span> för förenklingsarbete</span><span>t</span><span> på myndigheter</span><span>, bl.a. frågan om minskade handläggningstider, har dessa </span><span>relativt nyligen behandlats av n</span><span>äringsutskottet i betänkande 2016/17:NU12. Av betänkandet framgår bl.a. följande:</span> </p> <p class="Quote"> <span>Regeringens förenklingsarbete kommer som tidigare nämnts att under 2015–2018 inriktas mot områdena bättre service och mer ändamålsenliga regler som kommer att följas upp mot fyra mål. De två målen för bättre service är att det ska bli enklare att lämna uppgifter och att handläggningstiderna ska kortas. De två målen för mer ändamålsenliga regler är att de ska främja företagens tillväxt samt att kostnader till följd av regler ska minska. Som även tidigare har nämnts gav regeringen 2013 i uppdrag till Tillväxtverket, Bolagsverket och 13 andra myndigheter att följa upp och arbeta mot målen för förenklingsarbetet (N2013/5553/ENT) bl.a. i syfte att öka servicen och minska handläggningstiderna i det offentliga Sverige. I uppdraget ingår även att Tillväxtverket 2014–2020 årligen ska ta fram en resultattavla baserad på rapporteringarna som de berörda myndigheterna har lämnat i enlighet med uppdraget. För att utveckla arbetet ska Tillväxtverket även lyfta fram goda exempel och föreslå fler insatser för att ge stöd och råd till myndigheter. Regeringen reviderade uppdraget 2014 till att omfatta ytterligare fyra myndigheter, och återrapporteringen ändrades med ett större fokus på att förändringar i kundnöjdhet, handläggningstider m.m. ska kunna följas på ett strukturerat sätt (N2014/05377/ENT). Följande mål och återrapporteringskrav ska följas upp: </span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt"> <span>• 2020 ska handläggningstiderna på myndigheterna ha minskat jämfört med 2014. </span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt"> <span>• 2020 ska fler företagare vara nöjda med sina kontakter med myndigheter än 2014. </span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt"> <span>• 2020 ska myndigheterna ha ett mer systematiskt samråd med företagare än 2014. </span> </p> <p class="Quote"> <span>Tillväxtverket ska årligen rapportera hur uppdraget genomförs till Näringsdepartementet senast den 15 april. En slutrapport ska lämnas senast den 30 april 2021. </span> </p> <p class="Citatindrag"> <span>Utskottet noterar att regeringens mål för att servicen till företag ska bli bättre är att det ska bli enklare att lämna uppgifter och att hand-läggningstider ska kortas. Vidare noterar utskottet att regeringen gett Tillväxtverket m.fl. myndigheter i uppdrag att följa upp och arbeta gentemot målen för förenklingsarbetet, bl.a. för att minska handläggningstiderna. Utskottet anser att regeringens insatser är lovvärda men otillräckliga. Många företag upplever att regelverken är krångliga och att mycket tid går åt till administration och handläggningstider. Enligt utskottets uppfattning kan detta vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel för företag att starta eller växa. Utskottet anser därför att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att alla myndigheter som företag kommer i kontakt med ska sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motion […]</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>Den 23 mars 2017 biföll riksdagen näringsutskottets förslag till riksdagsbeslut </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>(rskr. 2016/17:192). Enligt uppgift från Näringsdepartementet bereds tillkännagivandet</span><span> nu i Regeringskansliet.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Tillväxtverket</span><span> har den 7 april 2017 lämnat sin årliga</span><span> delrapport </span><span>med </span><span>anledning av regeringens u</span><span>ppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (dnr 5.2.3-Ä 2015-87)</span><span>. </span><span>Delrapporten sammanfattas på följande sätt:</span> </p> <p class="Quote"> <span>Regeringen har uppdragit åt</span><span> </span><span>19 myndigheter att följa upp och arbeta mot de tre måle</span><span>n</span><span> att i) handläggningstiderna på myndigheter ska minska, ii)</span><span>&#xa0;</span><span> fler företagare ska vara nöjda med sina kontakter med myndigheter och iii) myndigheter ska ha ett mer systematiskt samråd med företagare. Tillväxtverket har ett uppdrag att årligen för åren 2014-2020 följa upp och sammanställa det pågående förenklingsarbetet. Det här är en sammanställning för året 2016. Tillväxtverkets uppföljning är nu inne på sitt tredje år, vilket innebär att en mer övergripande utveckling för första gången kan utläsas. Glädjande nog har förbättringar skett inom samtliga målområden. Det gäller i synnerhet målet om ett systematiskt samråd med företagare. Majoriteten av myndigheterna har idag ett systematiskt samråd med företagen. För dessa myndigheter gäller det att hålla liv i dialogen samt att omsätta företagens synpunkter i konkreta åtgärder. Om detta inte vidhålls riskerar myndigheterna att företagarna</span><span>s intresse för dialog minskar. </span><span>Även handläggningstiderna visar på en positiv utveckling. Elva myndigheter har någon gång sedan 2014 angett att handläggningstiderna har minskat. Motsvarande siffra för ökade handläggningstider är sju myndigheter. Det är önskvärt att utvecklingen mot minskade handläggningstider fortgår. Ett viktigt steg på vägen är att faktiskt mäta handläggningstider samt att utifrån det göra analyser och vidta åtgärder.  Ett annat sedan tidigare identifierat förbättringsområde är automatisk information till det enskilda företaget om den förväntade handläggnings</span><span>-</span><span>tiden när ett nytt ärende inleds. På detta område har det inte skett någon förändring varpå rekommendationen till myndigheterna att pri</span><span>oritera detta område kvarstår. </span><span>Kundnöjdheten för tillgänglighet, svarstid, bemötande och förståelse för företagens villkor har ökat sedan det första mätåret. Tydligast är den positiva utvecklingen för bemötande och svarstider. Däremot är det inte fler myndigheter som uppger att de har kunder som är nöjda med handläggningstider och förståelse för företagens villkor. Tillväxtverket har sedan tidigare noterat att mätningar av kundnöjdheten är ett tydligt förbättringsområde. Trots att fler myndigheter i år uppger att de mäter kundnöjdheten, är det fortfarande en stor del av myndigheterna som inte gör det. Det är av stor vikt att detta förbättras till kommande år.</span> </p> <p> <span>I delrapporten för Tillväxtverket också en diskussion kring frågan om tydliga tidsgränser för handläggningstider </span><span>och</span><span> anför bl.a. följande:</span> </p> <p class="Quote"> <span>Handläggningstiden, inklusive tidsaspekten, är en viktig fråga för företagen. Den kan påverka viljan att starta nya företag samt att investera i och utveckla befintliga verksamheter. Därför ser Tillväxtverket mycket positivt på att fråga</span><span>n</span><span> diskuteras. I det här sammanhanget vill Tillväxtverket påpeka att det, enligt Tillväxtverkets kännedom, saknas en gemensam definition av handläggningstider, och en gemensam norm för hur dessa ska beräknas. Ska till exempel datum för inkommet ärende eller komplett </span><span>ärende vara utgångspunkten? </span><span>Tydliga tidsgränser kan hjälpa företagen att få en överblick över hur lång tid deras ärende maximalt kommer att ta, vilket hjälper företagen att planera sin verksamhet. Det kan även bidra till att fler myndigheter mäter handläggningstider, vilket är av stor betydelse för ett lyckat effektiviseringsarbete. En effektivare handläggning gynnar inte bara företagen, utan också myndigheten själv i form av minskade kostnader och frigörande av resurser till annan verksamhet. Tillväxtverket ser också risker med att införa tidsgränser för handläggningstider. Alltför rigida gränser kan leda till suboptimering i ärendehanteringen, exempelvis om ärenden som redan passerat fastställd tidsgräns nedprioriteras eller om det leder till fler avslag. Ett alternativ skulle kunna vara att sätta långsiktiga mål för att på sikt minska den genomsnittliga handläggningstiden med en viss</span><span> </span><span>procentandel. Tillväxtverket tror att ett sådant mål skulle kunna </span><span>minska risken för suboptimering, eftersom äldre ärenden fortsätter att påverka snittet så länge ärendet inte har avslutats. Dessutom uppmuntrar ett långsiktigt mål till ett kontinuerligt arbete med effektivisering. En annan problematik som är förknippad med tidsgränser i form av garantier, är att det kan leda till missnöje när garantin av olika anledningar inte kan efterlevas. Detta gäller inte minst i de fall där det saknas någon form a</span><span>v kompensation för förseningen.</span> </p> <p> <span>I</span><span> r</span><span>egleringsbrev</span><span>et</span><span> för 2017</span><span> har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdra</span><span>g</span><span> att </span><span>ta fram en modell för att årligen upprätta och redovisa statistik för miljötillståndsprövningen. Modellen ska utformas så att det för olika branscher, prövningsinstanser och mål- och ärendetyper är möjligt att samla in, sammanställa, analysera och</span><span>&#xa0;</span><span>presentera statistik för hur lång prövnings</span><span>-</span><span>tiden varit från ansökan till beslut och vilka faktorer som påverkat prövningstiden. Modellen ska </span><span>göra det </span><span>möjlig</span><span>t</span><span> att </span><span>följa </span><span>handläggningstiden av miljötillståndsprövningen över tid.</span><span>&#xa0;</span><span>Naturvårdsverket ska i arbetet inhäm</span><span>ta synpunkter från Statistiska c</span><span>entralbyrån (SCB) i statistiska frågor och i övrigt</span><span>&#xa0;</span><span>samråda med Domstolsverket och länsstyrelserna.</span><span>&#xa0;</span><span>Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och ene</span><span>rgi</span><span>departementet) senast</span><span>&#xa0;</span><span>den 30 september</span><span>&#xa0;</span><span>2017.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Und</span><span>er 2016 utarbetade regeringen</span><span> departementspromemorian Miljö</span><span>-</span><span>bedömningar (Ds 2016:25). I promemorian</span><span> </span><span>föreslås bl.a. ett nytt 6 kap. miljöbalken, en ny miljöbedömningsförordning och följdändringar i sektorslagstiftning. Det övergripande syftet med förslaget är att dels genomföra de senaste ändringarna i </span><span>Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (</span><span>”</span><span>MKB-direktivet</span><span>”</span><span>)</span><span> och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden, dels effektivisera mil</span><span>jöbalkens bestämmelser om miljö</span><span>bedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Därigenom ges förutsättninga</span><span>r för att öka den samlade miljö</span><span>skyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid </span><span>miljöprövningen. Promemorian innehåller </span><span>bl.a. </span><span>förslag som</span><span> innebär att ett förenklat underlag ska tas fram i fråga om verksamheter och åtgärder som omfattas av</span><span> </span><span>tillämpningsområdet för 6 kap. miljöbalken men som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Ett sådant underlag ska innehålla</span><span> </span><span>de upplysningar som behövs för en bedömning av de huvudsakliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas</span><span> </span><span>ge. Underlag</span><span>et ska vidare innehålla samråds</span><span>redogörelsen samt de synpunkter som lämnats i fråga om omfattningen och detaljeringsgraden</span><span> </span><span>av det förenklade underlaget. Skillnaden mot nuva</span><span>rande bestämmelse som rör miljök</span><span>onsekvensbeskrivning för verksamheter</span><span> </span><span>och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan är dels att det aktuella underlaget benämns förenklat underlag i stället för miljökonsekvensbeskrivning, dels att det är de huvudsakliga miljöeffekterna som ska kunna bedömas med stöd av underlaget, och dels att synpunkter från samrådet ska omfattas av</span><span> </span><span>underlaget. </span><span>I promemorian berörs också frågan om tillstånd för ändringar av </span><span>tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. I detta sammanhang anförs att det</span><span> </span><span>i </span><span>1 kap. 4 § miljöprövnings</span><span>-</span><span>förordningen (2013:251) finns en bestämmelse som innebär att tillstånd kr</span><span>ävs för ändringar av tillstånds</span><span>pliktiga miljöfarliga verksamheter om ändringen i sig eller tillsammans med tidigare ändringar innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. I enlighet med v</span><span>ad som sägs ovan för anmälnings</span><span>pliktiga verksamheter bedöms det lämpligt att använda samma</span><span> ord och uttryck i detta samman</span><span>ha</span><span>ng</span><span>,</span><span> dvs. det bör vara en förväntad betydande miljöpåverkan som är avgörande för om ändringen är tillståndspliktig eller inte. För att avgöra den frågan bör hänsyn tas till </span><span>omständig</span><span>heterna i 11</span><span>–</span><span>14 §§ i den föreslagna miljö</span><span>bedömningsförordningen (se Ds 2016:25 s</span><span>. 9, s. 211 och s. 220).</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Departementspromemorian Miljöbedömningar har remitterats till Lagrådet som den 17 maj 2017</span><span> har</span><span> yttrat sig med anledning av remissen.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Utskottets utgångspunkt</span><span> är naturligtvis</span><span> att det är bra </span><span>att </span><span>Sverige har en krävande miljölagstiftning. Verksamheter som påverkar miljön negativt ska prövas noga</span><span>,</span><span> och hårda krav ska ställas på </span><span>dessa</span><span> för att skydda miljön. Samtidigt måste tillståndsprocesserna utformas på ett sådant sätt att de inte </span><span>i onödan hindrar, </span><span>försenar</span><span> eller fördyrar</span><span> investeringar som moderniserar verksamheter, skapar jobb och tillväxt och i slutändan ofta minskar den samlade miljöpåverkan. </span><span>Myndigheternas prövningar och krav på underlag ska vara enkla, förutsägbara och effektiva. </span><span>En del i detta är att kraven på </span><span>det underlag</span><span> som krävs för prövning av en viss fråga inte </span><span>ska </span><span>ställas högre än vad som är motiverat av miljöskäl. </span><span>En annan del</span><span> </span><span>som </span><span>måste å</span><span>tgärdas är</span><span> de generellt sett långa handläggni</span><span>ngstiderna i tillståndsärenden. </span><span>I detta avseende </span><span>kan</span><span> det t.ex. övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder, och då ofta måste söka om sina tillstånd, bör premieras genom att ges en ”grön gräddfil” </span><span>– dvs. en skyndsammare handläggning – </span><span>i tillståndshanteringen. Vidare bör det ställas upp tydliga mål för hur lång tid handläggningen</span><span> bör få ta i normalfallet</span><span> </span><span>i olika slags tillståndsärenden. Redovisningen ovan visar i och för sig att det pågår </span><span>vissa</span><span> arbete</span><span>n</span><span> för att förenkla tillståndsprocesserna och förkorta han</span><span>dläggningstide</span><span>rna</span><span>, men </span><span>det finns </span><span>ändå starka </span><span>skäl att ta </span><span>y</span><span>tterligare steg i den riktning som utskottet nu har beskrivit</span><span> för att förbättra tillståndsprocesserna</span><span>. Detta</span><span> bör ges regeringen till</span><span> </span><span>känna. Med det anförda</span><span> tillstyrker utskottet motionerna 2016/17:824 (C) yrkande 31, 2016/17</span><span>:3167 (M) yrkande 9 och </span><span>2016/17:863 (M)</span><span>. </span><span>Utskottet avstyrker m</span><span>otion 2016/17:1736 (V) yrkande 22 i den utsträckning den inte kan anses tillgodosedd med vad som anförts ovan.</span> </p> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>Torvärenden</span> </h2> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>&#xa0;</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår en motion </span><span>om</span><span> prövningen av de tillstånds- och dispensfrågor som </span><span>kan </span><span>aktualiseras med anledning av en ansökan om tillstånd till täkt av torv.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>&#xa0;</span> </p> </div> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3"> <span>Motionen</span> </p> <p> <span>I kommittémotion 2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 30 anför motionärerna att det behövs en utvidgning av 19 kap. 3 § miljöbalken i syfte att möjliggöra gemensam handläggning av samtliga frågor i ett torvärende, liksom frågan om att kunna samla alla aktuella tillstånds- och dispensfrågor hos miljöprövningsdelegationerna. </span> </p> <p class="R3"> <span>K</span><span>ompletterande uppgifter</span> </p> <p> <span>Lagen om vissa torvfyndigheter (1985:620),</span><span> </span><span>som innebar att s.k. energitorv omfattades av ett koncessionssystem, upphörde</span><span> att gälla den 1</span><span>&#xa0;</span><span>januari 2017. </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">Av den proposition som låg till </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">grund för riksdagens beslut att upphäva lagen (</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">prop. 2015/16:178 En samlad torvprövning</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT"> s. 1 och s. 30 f.)</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">,</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT; font-weight:bold"> </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">framgår </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">bl.a. </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">följande</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">:</span> </p> <p class="Quote"> <span>I propositionen föreslås att energitorvtäkter ska regleras på samma sätt som odlingstorvtäkter, i miljöbalken. Lagen (1985:620) om vissa torv-fyndigheter ska därför upphävas. Följdändringar ska göras i miljöbalken, lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader och minerallagen (1991:45). Torv används som bränsle (energitorv) men också för andra ändamål som odlingstorv, t.ex. jordförbättringsmedel och stallströ. Energitorv omfattas i dag av ett koncessionssystem vilket innebär att mark kan tas i anspråk för torvutvinning u</span><span>tan fastighetsägarens samtycke. </span><span>Förslaget innebär att koncessionsrätten för energitorv tas bort. Därigenom får fastighetsägaren möjlighet att avgöra om energitorv ska utvinnas på fastigheten och vem som ska utvinna torven. Vidare innebär förslaget att all täktverksamhet ska prövas enligt</span><span> samma lagstiftning och instans</span><span>ordning. På så sätt kan en enhetlig, mer rättssäker och effektiv tillståndsprövning uppnås. Därigenom kan också en verksamhetsutövare få ett tillstånd till utvinning av både energitorv och odlingstorv. Förslaget leder vidare till att prövningen av överklagade beslut om energitorvtäkter flyttas från regeringen till mark- och miljödomstolarna. Därmed kommer en högsta instans att s</span><span>tå för prejudikatbildningen.</span><span> </span> </p> <p class="Citatindrag"> <span>Vid utvinning av torv kan verksamhetsutövare i dag behöva både koncession enligt torvlagen och tillstånd eller dispens enligt miljöbalken. Det kan bero på att torven ska användas både för att utvinna energi och för annat ändamål. […] En koncession enligt torvlagen innebär att frågan om markavvattning har behandlats vid handläggningen av koncessionsärendet och något tillstånd till markavvattning enligt miljöbalken krävs då inte. Att miljöbalkens regler tillämpas även på energitorv innebär att en verksamhetsutövare i de flesta fall behöver tillstånd till både miljöfarlig </span><span>verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken och markavvattning enligt 11 kap. miljöbalken. Dessutom kan dispens från artskyddet bli aktuellt vid prövning av tillstånd till torvtäkt. Frågan om tillstånd för den miljöfarliga verksamheten prövas av miljöprövningsdelegationen medan tillstånd till markavvattning och dispens från ett eventuellt markavvattningsförbud eller artskydd prövas av länsstyrelsen. Det saknas i dag möjlighet att handlägga dessa frågor i samma ärende och förslaget leder därför i denna del till att en verksamhetsutövare i många fall skulle behöva ansöka om två tillstånd i stället för ett, utöver de dispenser som kan bli aktuella. För att undvika dubbla ansökningsförfaranden och uppnå en mer samlad och effektiv prövning planerar regeringen dock att genom förordnings</span><span>-</span><span>ändringar möjliggöra att de frågor som har samband med en torvtäkt ska kunna prövas i samma ärende av miljöprövningsdelegationerna (se Ds 2015:54 s. 22 f. och s. 57 f.). I det arbetet kommer regeringen att se över om även dispenser </span><span>enligt </span><span>7 kap. miljöbalken bör prövas i samma ärende. Frågan om en utvidgning av 19 kap. 3 § miljöbalken i syfte att möjliggöra en gemensam handläggning av samtliga aktuella frågor i ett torvärende, liksom frågan om att kunna samla alla aktuella tillstånds- och dispensfrågor hos miljöprövningsdelegationerna, omfattades inte av den remitterade promemorian. Frågorna kommer därför att behöva behandlas i ett annat lagstiftningsärende, t.ex. i arbetet med de förordningsändringar som de nu föreslagna lagändringarna medför.</span> </p> <p> <span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">Av 3 § förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT; font-weight:bold"> – </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">i dess lydelse från </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">och med den 1</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">&#xa0;</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">januari 2017</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT"> –</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT"> </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">framgår bl.a. att en miljö-prövningsdelegation är ett särskilt organ för länsstyrelsens prövning av ärenden om tillstånd enligt 11 kap. 13 § miljöbalken (dvs. tillstånd för markavvattning), dispens enligt 11 kap. 14 § miljöbalken och dispens från föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 1 eller 2 § miljöbalken, om ärendet har samband med ett ärende om tillstånd till täkt av torv som miljöprövningsdelegationen prövar enligt </span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">punkt 1</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">, 2, 3 eller 4 och är</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">endena har samma sökande (se 3 § 6 förordningen om miljöprövningsdelegationer</span><span style="font-family:TimesNewRomanPSMT">). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av 19 kap. 3 § miljöbalken följer bl.a. att det som sägs i 21 kap. 3 § samma balk om handläggningen vid mark- och miljödomstol även gäller för en länsstyrelse som handlägger ett tillståndsärende.</span><span> </span><span>21 kap. 3 § miljöbalken möjliggör – med ett specifikt undantag som anges i fjärde stycket – gemensam handläggning vid mark- och miljödomstolarna av två eller flera mål eller ärenden, om de har samma sökande och avser samma verksamhet eller verksamheter.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Mot bakgrund av ovanstående redovisning kan ut</span><span>skottet konstatera att </span><span>de frågor som har samband med tillstånd till täkt av torv, </span><span>t.ex. </span><span>tillstånd till </span><span>markavvattning</span><span>,</span><span> från och med den 1 januari 2017</span><span> kan prövas av </span><span>en och </span><span>samma myndighet – </span><span>dvs</span><span>. miljöprövningsdelegationerna – </span><span>och handläggas gemensamt om ärendena har samma sökande. </span><span>R</span><span>egelverket </span><span>har således förändrats på det sätt </span><span>som motionärerna i </span><span>motion 2016/17:1772 </span><span>(SD) </span><span>y</span><span>rkande 30 har efterfrågat. U</span><span>tskottet föreslår därför att motionen lämnas utan vidare åtgärd. </span> </p> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>Vindkraft</span> </h2> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>&#xa0;</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår motioner om att se över möjliga åtgärder mot utbyggnad av vindkraft i fjällmiljöer och om att avskaffa kommunalt veto mot vindkraft.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>Jämför reservation 5 (V).</span> </p> </div> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Motionerna</span> </p> <p> <span>I motion 2016/17:2457 av Cassandra Sundin och Aron Emilsson (båda SD) anför motionärerna att man bör se över möjliga åtgärder mot utbyggnad av vindkraft i fjällmiljöer.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt kommittémotion 2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2 bör möjligheten till kommunalt veto mot vindkraft avskaffas.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3" style="margin-top:6pt; margin-bottom:0pt"> <span>Tidigare behandling och kompletterande uppgifter</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Vindkraft i fjällmiljöer</span> </p> <p> <span>Frågor om vindkraft </span><span>har </span><span>behandla</span><span>ts</span><span> i miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2015/16:MJU8. Av betänkandet framgår att utskottet har</span><span> fått information om att frågor om tillstånd att uppföra vindkraftverk för närvarande inte är föremål för övervägande av regeringen. </span><span>I betänkandet anförs vidare bl.a. att </span><span>utskottet tidigare utförligt </span><span>har </span><span>behandlat vindkraftens olika miljöaspekter och redogjort för den forskning som fi</span><span>nns inom området och att utskottet </span><span>även redogjort för de regler i bl.a. miljöbalken som finns för att minimera skador och olägenheter från vindkraftsverksamhet. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den 9 mars 2016 svarade dåvarande klimat- och miljöminister Åsa Romson på en skriftlig fråga (fr. 2015/16:872) om vad regeringen tänker göra för att förhindra negativ miljöpåverkan från vindkraftverk i de svenska fjällen.</span><span> A</span><span>v svaret framgår</span><span> bl.a. att </span><span>Sverige behöver </span><span>en </span><span>säker och tillförlitlig energiförsörjning som skapar möjligheter att kostnadseffektivt möta Sveriges högt ställda miljö- och klimatpolitiska ambitioner. Vindkraften har kommit att spela en allt större roll i det svenska elsystemet, inte minst för att minska beroende</span><span>t av vattenkraft och kärnkraft. I frågesvaret anför ministern</span><span> också att d</span><span>en svenska fjällvärlden hotas främst av den pågående klimatförändringen men </span><span>att </span><span>exploatering av bl.a. oförsiktigt lokaliserad vindkraft och gruvindustri också </span><span>utgör </span><span>potentiella hot. Naturvårdsverket bedömer att exploaterings</span><span>-</span><span>trycket från vindkraft har minskat i fjällområdet</span><span> de senaste åren</span><span>. Det beror främst på att vindkraftverken på senare år blivit så höga att de kan byggas i skogsområden och att goda vindresurser därmed kan nyttiggöras. Exploatörerna kan alltså i dag planera vindkraftverken på höjdområden utanför fjällområdet. Det är därför angeläget att arbetet med fysisk planering för vindkraft fortsätter.</span><span> Vidare anför ministern att </span><span>Naturvårdsverket på </span><span>regeringens uppdrag </span><span>har </span><span>lämnat förslag på åtgärder för att </span><span>miljökvalitetsmålet Storslagen f</span><span>jällmiljö ska nås</span><span> (Natur</span><span>vårdsverkets skrivelse den 5 juni 2014</span><span>, </span><span>Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet</span><span> </span><span>Storslagen f</span><span>jällmiljö</span><span>, </span><span>NV-04173-13</span><span style="font-style:italic">).</span><span> Verket föreslår insatser för områden med särskilda betesbehov, för särskilt värdefull natur, för kulturmiljövärden samt för bättre ledsystem. Förslagen syftar till att bidra till biologisk mångfald, förbättrade upplevelsevärden för människor och förbättrad kunskap om fjällområdets</span><span> natur- och kulturmiljövärden. Avslutningsvis anför ministern att r</span><span>egeringen bereder förslagen som ska bidra till</span><span> </span><span>att </span><span>miljökvalitetsmålet Storslagen f</span><span>jällmiljö nås.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>När det gäller </span><span>miljökvalitetsmålet Storslagen f</span><span>jällmiljö anför regeringen i budgetpropositionen för </span><span>2017 (</span><span>p</span><span>rop. 2016/17:1 u</span><span>tg. omr. 20</span><span> s. 74) bl.a. att</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>r</span><span style="color:#000000">egeringens bedömning är att utvecklingen mot miljökval</span><span style="color:#000000">itetsmålet är negativ och att miljö</span><span style="color:#000000">kvalitetsmålet</span><span style="color:#000000"> </span><span style="color:#000000">inte nås utan ytterligare åtgärder. Det är de pågående klimatförändringarna som påverkar fjällmiljön allra mest. Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag utrett och lämnat förslag till en strategi för att nå </span><span style="color:#000000">miljökvalitetsmålet Storslagen f</span><span style="color:#000000">jällmiljö</span><span style="color:#000000"> med hjälp av</span><span style="color:#000000"> etappmål, styrmedel </span><span style="color:#000000">och åtgärder</span><span style="color:#000000">.</span><span style="color:#000000"> </span><span style="color:#000000">Strategin har remissbehandlats (M2013/1253/</span><span style="color:#000000">NM). Vidare anförs att r</span><span style="color:#000000">egeringen under året </span><span style="color:#000000">har </span><span style="color:#000000">vidtagit vissa åt</span><span style="color:#000000">gärder i enlighet med strategin och att ö</span><span style="color:#000000">vriga förslag från strategin bereds i Regeringskansliet.</span><span style="color:#000000"> </span><span style="color:#000000">Exploateringstrycket från gruvnäring</span><span style="color:#000000">en</span><span style="color:#000000"> och vindkrafts</span><span style="color:#000000">-</span><span style="color:#000000">etableringar har avtagit</span><span style="color:#000000">,</span><span style="color:#000000"> vilket minskar negativ påverkan på den fjällnära naturmiljön. Regeringen bedömer att vindkraftutbyggnad i värdefulla fjällmiljöer kommer att minska mot bakgrund av att stora områden som utgör riksintresse för obrutet fjäll har undantagits när riksintressen för vindbruk har utsetts under 2013–2015.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt uppgift från Miljö- och energidepartementet planeras en ny genomgång av </span><span>Naturvårdsverkets skrivelse </span><span>(NV-04173-13) </span><span>för att </span><span>bedöma </span><span>om innehållet </span><span>motiverar</span><span> ytterligare åtgärder.</span> </p> <h4> <span>Kommunalt veto</span><span> mot vindkraft</span> </h4> <p class="RKnormal" style="text-align:justify"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">Enligt 16 kap. 4 § första stycket miljöbalken får tillstånd till en anläggning för vindkraft endast ges om den kommun där anläggningen avses uppföras har tillstyrkt det. Av andra stycket följer att första stycket inte gäller om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. (17 kap. handlar om regeringens tillåtlighetsprövning av vissa slags verksamheter).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den 24 februari 2016 svarade dåvarande klimat- och miljöminister Åsa Romson på en skriftlig fråga (fr. 2015/16:802) om </span><span>huruvida </span><span>ministern </span><span>var</span><span> beredd att ta bort det kommunala vetot för nyetablering av vindkraft. </span><span>Av svaret framgick</span><span> följande:</span> </p> <p class="Quote"> <span>Ledamoten ställer frågan med hänvisning till att Statens energimyndighet i sitt regleringsbrev för år 2016 har fått i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket följa upp och analysera hur planerings- och tillståndsprocessen vid etablering av vindkraft utvecklats i kommunerna. I uppdraget skrivs vidare att om myndigheterna bedömer att det finns behov av åtgärder för att underlätta tillståndsprocessen så ska de föreslå sådana </span><span>åtgärder, inklusive författningsförslag. För att få tillstånd att uppföra vindkraftverk krävs enligt 16 kap. 4 § miljöbalken att den kommun som verken ska uppföras i tillstyrker etableringen. Bestämmelsen tillkom i samband med att den så kallade dubbelprövningen av vindkrafts</span><span>-</span><span>anläggningar avskaffades den 1 augusti 2009. En tillståndspliktig vindkraftsanläggning prövades tidigare enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Ändringen syftade till att få en snabbare och enklare process från projektering till genomförande inför en planerad kraftigt utökad vindkraftsanvändning. Statens energimyndighet gjorde under 2014 en uppföljning av hur det förändrade regelverket påverkade vindkraftsetableringar och fann att det finns en rad oklarheter kring bestämmelsen om kommunal tillstyrkan, vilket resulterat i att bestämmelsen tillämpas på olika sätt och därför innebär e</span><span>n osäkerhetsfaktor i planerings</span><span>processen för vindkraft. Mot denna bakgrund utarbetade Statens energimyndighet, i samråd med Naturvårdsverket och med deltagande från Sveriges Kommuner och Landsting, en vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillstånds</span><span>&#xad;</span><span>prövning av vindkraftverk. Syftet med vägledningen, som antogs i februari 2015, är att underlätta och effektivisera tillståndsprocessen genom att ge rekommendationer om hur kommunal tills</span><span>tyrkan enligt 16 kap. 4 § miljö</span><span>balken bör tillämpas. Vägledningen ska utgöra ett stöd för kommuner, prövningsmyndigheter och projektörer. </span><span>Syftet är också att åstadkomma en mer enhetlig och förutsebar tillämpning av bestämmelsen.</span><span> Regeringen anser att det finns skäl att följa upp och analysera hur planerings- och tillståndsprocessen vid etablering av vindkraft utvecklats efter att vägledningen om kommunal tillstyrkan tagits fram och om osäkerheterna för vindkraftsaktörerna har minskat. Mot denna bakgrund gavs det i inledningen nämnda uppdraget till Statens energimyndighet och Naturvårdsverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 juni 2017. Huruvida det är aktuellt ta bort kravet på att den kommun som ett vindkraftverk ska uppföras i tillstyrker etableringen kan regeringen ta ställning till först efter att myndigheterna rapporterat sitt uppdrag.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Utskottet kan konstatera att M</span><span>iljö- och energidepartementet planerar en förnyad genomgång av Naturvårdsverkets skrivelse (</span><span>som </span><span>innehåll</span><span>er</span><span> förslag till en strategi för </span><span>miljökvalitetsmålet Storslagen f</span><span>jällmiljö) för att därefter ta ställning till om innehållet i densamma </span><span>motiverar</span><span> ytterligare åtgärder. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2016/17:2457 </span><span>(SD) </span><span>lämnas utan </span><span>åtgärd</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av redovisningen ovan framgår att det sedan 2015 finns en vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av ett vindkraftverk. Skälet till att vägledningen togs fram var att det rådde oklarheter </span><span>om</span><span> hur </span><span>bestämmelsen i 16</span><span>&#xa0;</span><span> kap. 4 § första stycket miljöbalken skulle tillämpas och att dessa oklarheter innebar en osäkerhetsfaktor i planeringsprocessen för vindkraft. </span><span>Statens e</span><span>nergi</span><span>myndighet</span><span> och Naturvårdsverket har </span><span>därefter </span><span>fått i uppdrag av regeringen att </span><span>bl.a. </span><span>följa upp </span><span>och </span><span>analysera hur planerings- och tillstånds</span><span>-</span><span>processerna vid etablering av vindkraftverk har utvecklats efter det att vägledningen</span><span> antogs</span><span>. Uppdraget ska redovisas till M</span><span>iljö- och energi</span><span>-</span><span>departe</span><span>mentet senast den 30 juni 2017, </span><span>och i avvaktan på denna rapport finner </span><span>utskottet inte anledning att </span><span>föreslå</span><span> några åtgärder i frågan. Utskot</span><span>tet </span><span>avstyrker </span><span>därför</span><span> </span><span>motion 2016/17:2473 </span><span>(V) </span><span>yrkande 2</span><span>.</span><span> </span> </p> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>Talerättsfrågor</span> </h2> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>&#xa0;</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen avslår motioner som rör miljöorganisationers talerätt.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>Jämför reservation 6 (M, C) och 7 (SD).</span> </p> </div> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Motionerna</span> </p> <p> <span>Enligt kommittémotion 2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3 bör man se över organisationers minsta storlek för att ha talerätt i frågor </span><span>om</span><span> skydds- och licensjakt. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I kommittémotion 2016/17:</span><span>2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 15 förordas att miljöorganisationer inte ska ges möjlighet till rättslig prövning av beslut </span><span>om</span><span> normala skogsbruksåtgärder.</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3" style="margin-top:6pt"> <span>Tidigare behandling och kompletterande uppgifter</span> </p> <p> <span>Miljöorganisationers rätt att överklaga domar och beslut enligt miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken regleras i 16 kap. 13 § miljöbalken. Enligt den paragrafen får överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap., eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, överklagas av en ideell förening eller annan juridisk person som</span> </p> <ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="Punktlistasiffra" style="margin-left:12.12pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">ha</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">r till huvudsakligt ändamål att tillvarata natursky</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">dds- eller miljöskyddsintressen,</span> </li> <li class="Punktlistasiffra" style="margin-top:0pt; margin-left:12.12pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">inte är vinstdrivande,</span> </li> <li class="Punktlistasiffra" style="margin-top:0pt; margin-left:12.12pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och</span> </li> <li class="Punktlistasiffra" style="margin-top:0pt; margin-left:12.12pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.</span> </li> </ol> <p> <span>För att få överklaga räcker det inte att organisationen har klagorätt enligt 16</span><span>&#xa0;</span><span>kap. 13 § miljöbalken</span><span>,</span><span> utan den måste även vara parts- och processbehörig enligt </span><a style="color:#000000" href="https://zeteo.wolterskluwer.se/#/linkresolver/clink/sfs%201942%3A740%2011%20kap%202%20p"><span>11</span></a><span> kap. 2 § rättegångsbalken. </span><span>Organisationen</span><span> ska alltså kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter – ha rättskapacitet – vilket för ideella föreningars del förutsätter att den har stadgar och styrelse. Det ska också finnas en behörig ställföreträdare som kan föra dess talan. Det åligger organisationen att skaffa fram utredning om att den </span><span>upp</span><span>fyller dessa krav, exempelvis genom att </span><span>visa upp</span><span> stadgar och verksamhetsberättelse eller annan dokumentation om dess verksamhet (se Bertil Bengtsson m.fl., Miljöbalken – En kommentar, Z</span><span>eteo, version den 1 januari 2016,</span><span> kommentaren till 16 kap. 13 §).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Frågor </span><span>om</span><span> miljöorganisationers talerätt har behandlats av utskottet i betänkande 2015/16:</span><span>MJU8 (se s. 18 f.). I betänkandet redovisas att det i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) föreskrivs att medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller unionens institutioners akter. Enligt artikel 19.1 andra stycket EU-fördraget ska medlemsstaterna fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. Artikel 47 första stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna anger att var och en vars unionsrättsliga rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol. I Århuskonventionen anges i artikel 9.3 att den allmänhet som uppfyller eventuella kriterier i nationell rätt ska ha möjlighet att få handlingar och underlåtenheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen prövade av domstol eller i administrativ ordning. Enligt konventionen och direktivet om allmänhetens deltagande (2003/35/EG) ska en berörd allmänhet som har tillräckliga skäl ha rätt att föra talan. Vad som är tillräckliga skäl ska avgöras i enlighet med nationell rätt och konventionens syfte att ge allmänheten en omfattande rätt till överprövning (prop. 2004/05:65). Den svenska lagstiftningen och rätten för miljöorganisationer grundas på den konventionen.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av betänkandet framgår </span><span>vidare </span><span>att u</span><span>tskottet tidigare </span><span>(</span><span>i </span><span>bet. 2014/15:MJU9)</span><span> </span><span>har </span><span>redovisat </span><span>att huvudregeln när det gäller talerätt är att en förvaltningsmyndighets beslut enligt förvaltningslagen (1986:223) får överklagas av den som beslutet rör</span><span>,</span><span> om det har gått honom eller henne emot och beslutet kan överklagas. Frågan om vem som kan anses </span><span>vara </span><span>berörd av ett beslut har i svensk rättstradition ofta lämnats till de rättstillämpande organen att avgöra. Kammarrätten i Stockholm fann den 7 februari 2013 i mål nummer 4390-12 och 4396-12 att miljöorganisationer under vissa förutsättningar ska ha talerätt när det gäller beslut om jakt på rovdjur som skyddas av EU-rätten</span><span>, detta med hänsyn till Århuskonventionens bestämmelser</span><span>. Utskottet konstaterade att denna praxis har vidareutvecklats genom Högsta förvaltningsdomstolens dom den 14 februari 2014 i mål nummer 5962-12. I målet gavs en miljöskyddsförening rätt att överklaga ett beslut enligt skogsvårdslagen (1979:429) i syfte att säkerställa att allmänheten har tillgång till effektiva rättsmedel i enlighet med Århuskonventionen. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I betänkande </span><span>2015/16:MJU8 </span><span>uttalar u</span><span>tskottet att Århuskonventionen föreskriver viktiga principer för möjligheten</span><span> </span><span>att få ett brett sa</span><span>mhälleligt deltagande i besluts</span><span>processer på miljöområdet (</span><span>jämför</span><span> </span><span>bet. 2014/15:MJU12). </span><span>Utskottet anför att </span><span>en berörd allmänhet som har tillräckliga skäl </span><span>ska </span><span>ha rätt att föra talan</span><span> </span><span>e</span><span>nligt Århuskonventionen och direktivet om allmänhetens deltagande (2003/35/EG)</span><span>. Vad som är tillräckliga skäl ska avgöras i enlighet med nationell rätt och konventionens syfte att ge allmänheten en omfattande rätt till överprövning (prop. 2004/05:65). Den svenska lagstiftningen och rätten för miljöorganisatione</span><span>r grundas på den konventionen. Vidare anförs att m</span><span>iljöorganisationers talerätt har fastställts av Högsta förvaltningsdomstolen i </span><span>flera mål, senast i det s.k. vargmålet (312-15) där Sveriges internationella åtaganden har tydliggjorts. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I november 2015 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppgift att föreslå vem eller vilka som bör ha ansvaret när det gäller skyldigheter inom skogsvårdslagstiftningen, </span><span>att </span><span>identifiera behov av tydliggörande av bestämmelser om överklagande i skogsvårdslagen </span><span>och</span><span> att analysera om det bör införas en bestämmelse i skogsvårdslagen som straffbelägger oriktigt lämnade av</span><span> uppgifter. Av direktivet till u</span><span>tredningen Rättslig översyn av skogsvårds</span><span>-</span><span>lagstiftningen (dir. 2015:121) </span><span>framgår bl.a. att utredaren </span><span style="color:#000000">ska </span> </p> <p class="Punktlistalinje" style="margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">–</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>se över om det finns behov</span><span> av att tydliggöra bestämmelser</span><span>na om överklagande i skogsvårdslagen och lämna de f</span><span>örslag som bedöms vara lämpliga</span><span> </span> </p> <p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">–</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>analysera om Århuskonventionen innebär att allmänheten bör ha en rätt till överpröv</span><span>ning när det gäller Skogsstyrel</span><span>sens beslut och ställningstagande att inte fatta beslut med anledning av underrättel</span><span>ser enligt 14 § skogsvårdslagen</span><span> </span> </p> <p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">–</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>lämna de förslag som bed</span><span>öms vara lämpliga för att säker</span><span>ställa rätten till en sådan överprövning om allmänheten bedöms ha rätt till den</span><span> </span> </p> <p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; text-indent:-14.2pt"> <span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">–</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>utarbeta nödvändiga författningsförslag. </span> </p> <p> <span>Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att förlänga utredningen som nu ska slutredovisas den 15 oktober 2017. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den 29 november 2016 svarade landsbygdminister Sven-Erik Bucht på interpellationerna 2016/17:122 om allmänhetens talerätt </span><span>i frågor om</span><span> skogsbruk och 2016/17:126 om rättslig prövning av skogsavverkning. Ministern svarade då i huvudsak följande:</span> </p> <p class="Quote"> <span>Jag vill inte kommentera de frågor som interpellanterna ställer, eftersom de har en koppling till den pågående utredningen om en rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen och frågan om hur Sverige i fråga om skogsbruk ska genomföra konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, den så kallade Århuskonventionen. Sverige är sedan mer än tio år part till konventionen, vilken också är en del av EU:s rättsordning.  Som part till konventionen ska Sverige garantera att allmänheten har rätt att ta del av miljöinformation och rätt att, under de förutsättningar som anges i konventionen, delta i beslutsprocesser om miljön. Konventionen innehåller även bestämmelser som ger den berörda allmänheten tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Sverige är skyldigt att se till att handlingar och underlåtenheter av personer och myndigheter som strider mot miljölagstiftningen kan prövas av domstol eller i administrativ ordning. Med berörd allmänhet avses bland annat organisationer i det civila samhället som främjar miljöskydd. Det är riksdag och regering som ansvarar för att genomföra konventioner i svensk lagstiftning. För att få underlag för att göra en sådan bedömning av om Sverige lever upp till bestämmelserna i konventionen ingår frågan som en del i den rättsliga översyn av skogsvårds</span><span>l</span><span>agstiftningen som nu genomförs. Det stämmer att regeringen vill stärka allmänhetens delaktighet bland annat vad gäller tillgång till rättslig prövning, men naturligtvis måste varje åtgärd föregås </span><span>av en noggrann avvägning mellan olika intressen och utifrån sina respektive förutsättningar. </span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstaga</span><span>n</span><span>de</span> </p> <p> <span>Som framgår av redovisningen ovan har u</span><span>tskottet </span><span>vid tidigare tillfällen</span><span> behandlat frågan om </span><span>miljöorganisationers rätt att föra talan mot beslut enligt miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Ut</span><span>skottet finner </span><span>varken</span><span> skäl att </span><span>frångå </span><span>det</span><span> som tidigare uttalats </span><span>i frågan </span><span>eller att ta initiativ till en </span><span>sådan </span><span>översyn</span><span> av </span><span>talerätts</span><span>bestämmelsen i 16 kap. 13</span><span> §</span><span> miljöbalken</span><span> som motionä</span><span>rerna efterlys</span><span>er</span><span>. </span><span>Utskottet avstyrker därför </span><span>motion 2016/17:3171 (M) yrkande 3</span><span>.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>När det gäller</span><span> den specifika</span><span> </span><span>frågan om </span><span>miljöorganisationers möjligheter att föra talan mot vissa beslut enligt skogsvårdslagen kan utskottet konstatera att det påg</span><span>år en utredning</span><span> som ska behandla</span><span> bl.a. frågan om hur Sverige</span><span> –</span><span> när det gäller</span><span> skogsbruk </span><span>– s</span><span>ka genomföra den s.k. Århuskonventionen</span><span> (</span><span>se</span><span> dir. 2015:121)</span><span>. Utredningen ska slutredovisas senast den 15 oktober 2017</span><span>, och i</span><span> avvaktan på resultatet av </span><span>denna</span><span> föreslår utskottet att </span><span>motion 2016/17:2450 (SD) yrkande 15 avslås.</span> </p> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>Samverkan mellan svensk forskning och näringslivet</span> </h2> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>&#xa0;</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår en motion om utvecklad samverkan mellan svensk forskning och näringslivet i frågor som rör substitution av farliga ämnen.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>Jämför reservation 8 (C, L).</span> </p> </div> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Motionen</span> </p> <p> <span>Enligt partimotion </span><span>2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. </span><span>(C) yrkande 15 måste samarbetet mellan näringsliv</span><span>et</span><span> och </span><span>svensk </span><span>forskning utvecklas. I motionen framhålls att industrin efterfrågar alternativ till ämnen på EU:s s.k. kandidatlista</span><span> över potentiellt skadliga ämnen som ska utredas. Industrin saknar dock ibland </span><span>förutsättningar</span><span> för att själv bedriva de vetenskapliga studierna, och därför vill Centerpartiet stärka både näringslivet och svensk forskning genom utvecklad samverkan.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3" style="margin-top:6pt"> <span>Tidigare behandling och kompletterande uppgifter</span> </p> <p> <span>Frågor </span><span>om</span><span> substitution av farliga ämnen behandlades nyligen av miljö- och jordbruksutskottet i </span><span>betänkande</span><span> 2016/17:MJU7</span><span>.</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>I betänkandet anförde</span><span> utskottet </span><span>bl.a. följande:</span> </p> <p class="Quote"> <span>När det gäller substitution av farliga ämnen framgår det av skrivelsen (dvs. regeringens skrivelse 2015/16:169 Giftfri vardag) </span><span>att regeringen </span><span>den 17 </span><span>mars</span><span> 2016 tillsatte en särskild utredare för att utreda förutsättningarna för att inrätta ett centrum för ökad substitution av farliga ämnen i varor. Ett förslag om att inrätta ett centrum för ökad substitution har bl.a. förts fram i Miljömålsberedningens betänkande (SOU 2012:38) och av berörda myndigheter och branschorgan. Syftet med ett sådant centrum skulle vara att bidra till ökad substitution av farliga ämnen och att utveckla verktyg för att främja arbetet med kemikaliesäkerhet hos företagen. Små och medelstora företag som importerar, säljer eller tillverkar varor skulle vara en prioriterad målgrupp. Vidare har många företag efterlyst en plattform för kunskapsutbyte och informationsspridning inriktad på utbyte av farliga ämnen som skulle underlätta för dem att leva upp till Reachförordningens krav. Genom att företagen i större utsträckning ställer krav på information om innehållet av kemiska ämnen i varor från andra företag i leverantörskedjan skapas drivkrafter att byta ut farliga ämnen. Detta driver i sin tur på produktutveckling och innovation.</span><span> </span><span>Ett centrum för ökad substitution skulle kunna visa vilka alternativ som finns och ge stöd åt företagen i deras arbete med att ställa krav på leverantörer och byta ut farliga ämnen. Detta kan underlätta för företagen att arbeta proaktivt och påbörja en utfasning innan ämnen förbjuds inom EU. Ett sådant centrum skulle ha till syfte att öka kunskapen om farliga ämnen i varor, främja ökat utbyte av farliga ämnen och därmed verka för utveckling av hållbara produkter och varor. Centrumet skulle vidare kunna ha en roll i att bearbeta och göra tillgänglig den mycket omfattande kemikalierelaterade information som tas fram vid tillämpningen av Reachförordningen och anpassa den efter olika branschers behov. Centrumet skulle därmed kunna bli ett viktigt komplement till myndigheterna, vars roll främst är att tillämpa kemikalielagstiftningen och kontrollera att den följs. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017.</span> </p> <p class="Citatindrag"> <span>Utskottet noterar att regeringen arbetar i samverkan med både konsumenter och producenter genom dialoger, forskning, metod</span><span>-</span><span>utveckling och information för att driva arbetet mot en giftfri vardag framåt. Det är positivt att regeringen har tillsatt en utredning för att se hur man arbetar mest effektivt för att ersätta farliga ämnen med säkrare alternativ, och där målet är ett kunskapscentrum för företagare, forskare och andra som arbetar med kemikalier. Utskottet ser fram emot resultatet av utredningen.</span><span> </span><span>Vidare noterar utskottet att regeringen i forsknings</span><span>-</span><span>propositionen (</span><span>dvs. </span><span>prop. 2016/17:50) framhåller behovet av forskning om bl.a. ersättning av farliga ämnen för att uppnå en cirkulär ekonomi och att samarbete behövs mellan forskningsaktörer, myndigheter, näringsliv, branschorganisationer etc. I regeringsförklaringen från 2016 framhålls att arbetet för en giftfri vardag ska intensifieras. Arbetet med en giftfri vardag har förstärks genom ytterligare resurser till berörda myndigheter. Utskottet delar regeringens vision om ett giftfritt Sverige med en vardag fri från hälsoskadliga ämnen. Utskottet noterar slutligen att det pågår arbete på både nationell nivå och EU-nivå med att minska användningen av farliga kemikalier. </span> </p> <p> <span>Betänkandet Substitution i Centrum </span><span>–</span><span> stärkt konkurrenskraft med kemikaliesmarta lösningar (SOU 2017:32) överlämnades till regeringen (Miljö- och energidepartementet) den 31 mars 2017.</span><span> Av sammanfattningen (s.</span><span>&#xa0;</span><span> 17 f.) framgår att </span><span>olika </span><span>aktörer </span><span>med </span><span>hjälp av </span><span>ökad kunskap och information </span><span>kan </span><span>samverka för att minska mängden farliga ämnen i varor och kemiska</span><span> </span><span>produkter. </span><span>Utredarna</span><span> bedömer att ett substitutionscentrum har goda förutsättningar att bidra till detta.  Företagens arbete med substitution sker i en kontext av globala l</span><span>everantörskedjor. Därför måste s</span><span>ubstitutionscentrumet </span><span>söka internationell</span><span> </span><span>samverkan och inhämta kunskap utanför</span><span> S</span><span>veriges gränser. Substitutionscentrumets verksamhet ska vila på tydliga och vetenskapligt</span><span> </span><span>grundade kriterier. En viktig utgångspunkt är miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som i sin tu</span><span>r bidrar direkt till sju av de g</span><span>lobala målen. Utredningen bedömer att kriterierna ska utgå från ämnens inneboende egenskaper (fara) som i sin tur kan delas in i olika prioriteringsnivåer</span><span> för substitution. </span><span>Substitutions</span><span>-ce</span><span>ntrumets uppgift ska vara att stimulera produkt- och affärsutveckling som systematiskt minskar kemikalierelaterade miljö- och hälsorisker från varor</span><span>, d</span><span>etta genom att stödja handlande</span><span> företag</span><span> och offentliga upphandlare som är de aktörer som har störst möjligheter</span><span> att driva på dessa innovations</span><span>proc</span><span>esser. Utredningen bedömer att s</span><span>ubstitutionscentrumet i första hand ska rikta sig till handlande konsumentnära företag – främst små och medelstora företag och de som hanterar varor. </span><span>Utredarna</span><span> menar att ett centrum som bidrar till ökad kunskap om hur kravställning kan göras vid inköp har goda förutsättningar att ta till</span><span> </span><span>vara företagens behov samtidigt som substitutionen kan drivas på. Offentliga upphandlare efterfrågar i stor utsträckning samma typ av stöd som handlande konsumentnära företag. Man efterfrågar stöd med prioritering av utfasningsämnen och hjälp att identifiera bättre alternativ. Detta talar för att även kommuner, regioner, landsting och nationella myndig</span><span>heter ska vara en målgrupp för s</span><span>ubstitutionscentrumet. Även om kravställning är viktigt för att skapa efterfrågan på kemikaliesmarta alternativ är det bara en del av lösningen. Kravställning utan uppföljning riskerar att skapa en negativ utsållning där företag med bättre kemikaliekontroll förlorar i konkurrenskraft. Stöd vid leverantörsuppföljning bör därför även vara en uppgift</span><span> för s</span><span>ubstitutionscentrumet. </span><span>Substitutionscentrumets verksamhet grundar sig på frivillig samverkan</span><span>,</span><span> och organisationsformen behöver ge goda förutsättningar för detta. För att lyckas att samverka brett behöver organisationen uppfattas som en neutral part. En genomgående synpunkt från de företag, branschorganisationer, kommuner och landsting som utredningen har träffat är att centrumet måste uppfattas som oberoende och baseras på vetenskaplig grund. Utredningen bedömer att en oberoende organisation har goda förutsättningar till bred samverkan. Utredningen föreslår att regeringen inrättar ett fristående centrum för substitution av farliga ämnen i varor och kemiska produkter. Centrumet ska organiseras som en ideell förening genom ett ge</span><span>mensamt initiativ mellan staten</span><span> och intressenter från näringslivet</span><span>, kommuner och </span><span>landsting. Utredningen bedömer att organisationsformen ideell förening, med stadgar som slår fast kriterier för arbetet och där verksamheten kan bedrivas i ett helägt aktiebolag, har goda förutsättningar att kunna samverka med olika berörda aktörer. Utredningen bedömer att det finns vissa kriterier som bör var</span><span>a uppfyllda för placeringen av s</span><span>ubstitutionscentrumet. Det handlar bl.a. om att relevant kompetens och erfarenhet bör finnas där centrumet lokaliseras.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span> </span><span>Enligt uppgift från M</span><span>iljö</span><span>- och energi</span><span>departemente</span><span>t pågår beredning av betänkande</span><span>t</span><span> SOU 2017:37 inom Regeringskansliet.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>När det gäller samverkan mellan svensk forskning och näringsliv</span><span>et</span><span>, närmare bestämt i frågor som rör substitution av farliga ämnen, framgår det av redovisningen ovan att en utredning nyligen har föreslagit att e</span><span>tt s</span><span>ubstitutionscentrum ska inrättas. Enligt förslaget </span><span>ska s</span><span>ubstitutionscentrumet</span><span> bl.a. bidra till </span><span>ökad kunskap och information </span><span>så</span><span> att</span><span> aktörer i samhället</span><span> </span><span>kan</span><span> samverka för att minska mängden farliga ämnen i varor och kemiska p</span><span>rodukter. Substitutionscentrumets</span><span> verksamhet ska vila på tydliga och vetenskapligt </span><span>grundade kriterier</span><span>,</span><span> och dess uppgift ska </span><span>vara att stimulera produkt- och affärsutveckling som systematiskt minskar kemikalierelaterade miljö- och hälsorisker från varor.</span><span> Utskottet ser positivt på det förslag som har presenterats och ser fram emot resultatet av den beredning som nu pågår inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det pågående arbetet i frå</span><span>gan föreslår utskottet att </span><span>motion 2016/17:824 (C) yrkande 15 lämnas utan vidare åtgärd.</span> </p> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>Tillsynsavgifter för gruvverksamhet</span> </h2> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>&#xa0;</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår en m</span><span>otion </span><span>om</span><span> </span><span>tillsynsavgifter för gruvverksamhet.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>Jämför reservation 9 (M).</span> </p> </div> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3"> <span>Motionen</span> </p> <p> <span>I kommittémotion 2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11 framhålls att regeringen bör se över möjligheten att vidta åtgärder för att </span><span>differentiera </span><span>tillsynsav</span><span>gifterna för gruvverksamhet </span><span>så att hänsyn </span><span>tas </span><span>till gruvverksamhetens omfattning. Motionärerna anför också att avgifterna totalt sett i större utsträckning måste täcka de faktiska kostnaderna för prövning och tillsyn. </span> </p> <p class="R3"> <span>Tidigare behandling och kompletterande uppgifter</span> </p> <p> <span>Genom </span><span>förordningen (2015:154) om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken</span><span> infördes ett nytt </span><span>kapitel</span><span>&#xa0;</span><span> </span><span>2</span><span>&#xa0;</span><span>samtidigt som förutvarande </span><span>kapitel </span><span>2 upphävdes. </span><span>Ändringen</span><span> trädde </span><span>i</span><span> </span><span>kraft den 7 april 2015.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt 2 kap. 1 § första stycket förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska en prövnings- och tillsynsavgift betalas av den som driver eller har tillstånd till en verksamhet som </span> </p> <ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="Punktlistasiffra" style="margin-left:12.12pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)</span> </li> <li class="Punktlistasiffra" style="margin-top:0pt; margin-left:12.12pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">har ett sådant tillstånd som avses i 9 kap. 6 a § eller 6 b § miljöbalken efter ett föreläggande att ansöka om tillstånd eller en frivillig ansökan om tillstånd, eller</span> </li> <li class="Punktlistasiffra" style="margin-top:0pt; margin-left:12.12pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">har upphört att vara tillståndspliktig men bedrivs med stöd av ett sådant tillstånd som</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> avses i 9 kap. 6 § miljöbalken.</span> </li> </ol> <p> <span>Närmare bestämmelser om i vilka fall utvinning, brytning och bearbetning av torv, olja, gas, kol, malm, mineral, berg, naturgrus och annat kräver tillstånd å</span><span>terfinns i 4 kap. 1</span><span>–</span><span>17 §§ miljö</span><span>prövningsförordningen (2013:251).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av 2 kap. 2 § första stycket i förordningen </span><span>(1998:940) </span><span>om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken framgår att prövnings- och tillsynsavgiften är det belopp som ang</span><span>es i bilagan till förordningen. </span><span>Av 2 kap. 3 § samma förordning följer att om verksamheten är tillståndspliktig och omfattas av ett tillstånd, ska man till grund för beräkningen av prövnings- och tillsynsavgiften använda det belopp som anges i bilagan för den storlek eller omfattning av verksamheten som är tillåten enligt tillståndet. Om verksamheten är tillståndspliktig utan att omfattas av något tillstånd, ska man till grund för beräkning av avgiften använda det belopp som anges i bilagan för den storlek eller omfattning som verksamheten faktiskt har.</span><span> Av bilagan i den del som är aktuell här framgår att </span><span>avgifterna är differentierade på så sätt att </span><span>det finns ett samband mellan avgiftens storlek och omfattningen av den verksamhet som tillståndet enligt miljöprövningsförordningen avser; ju större omfattning på verksamheten desto högre avgift.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av</span><span> ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2015:154) om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken </span><span>framgår bl.a. att prövnings- och tillsynsavgiften för </span><span>åren </span><span>2015–2017 ska bestämmas genom att</span> </p> <ol type="a" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="Punktlistagemener" style="margin-left:11.59pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; padding-left:2.56pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">avgiften för 2015 ska avse tiden från den 7 april och uppgå till 74 </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">procent av hela avgiftsbeloppet,</span> </li> <li class="Punktlistagemener" style="margin-top:0pt; margin-left:12.12pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">avgiften för 2016 ska uppgå till 84 procent av hela avgiftsbeloppet och </span> </li> <li class="Punktlistagemener" style="margin-top:0pt; margin-left:11.59pt; text-indent:0pt; padding-left:2.56pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">avgiften för 2017 ska uppgå till 93 procent av hela avgiftsbeloppet.</span> </li> </ol> <p> <span>I </span><span>Riksrevisionens granskningsrapport den 27 december 2015, Gruvavfall – Ekonomiska risker för staten, RIR 2015:20</span><span>, behandlas frågan om finansiering av tillsynen. </span><span>I rapporten (s. 52 f.) anförs bl.a. att ä</span><span>ven om gruvnäringen liksom annan tillståndspliktig verksamhet betalar pr</span><span>övnings- och tillsynsavgifter</span><span> sker finansieringen av länsstyrelsernas prövnings- och</span><span> tillsyns</span><span>verksamhet genom förvaltningsanslaget. Finansieringen av gruvnäringens prövnings- och tillsynsverksamhet har varit föremål för diskussion. Naturvårdsverket konstaterade 2012 i en rapport till regeringen om tillsyn bl</span><span>.</span><span>a</span><span>.</span><span> att finansieringen genom förvaltningsanslaget medför olika förutsättningar för länsstyrelserna att bedriva tillsyn. Naturvårdsverket konstaterade också i sin rapport att länsstyrelserna inte har tillräckligt med resurser för att bedriva en god tillsyn. Resurserna räcker ofta enbart till reaktiv tillsyn. Enligt Ekonomistyrning</span><span>sverket (ESV) får staten in c</span><span>a 50 miljoner kronor i tillsynsavgifter för alla typer av tillsyn. Målet är full kostnadstäckning</span><span>,</span><span> men i praktiken är kostnadstäckn</span><span>ingen 60–70 procent på riksnivå.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>D</span><span>e rekommendationer som Riksrevisionen</span><span> har</span><span> </span><span>lämnat</span><span> till regeringen i </span><span>granskningsrapporten rör </span><span>– såvitt här är av intresse –</span><span> </span><span>branschfinansiering av efterbehandling, kontroll och tillsyn av nedlagda gruvor. Detsamma gäller vad regeringen anför</span><span>t</span><span> i skrivelse 2015/16:165.</span><span> </span><span>Skrivelsen, liksom sex följd</span><span>-</span><span>motioner, har behandlats i betänkande 2015/16:MJU23.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den 17 februari 2016 svarade </span><span>dåvarande klimat- och miljöminister Åsa Romson på </span><span>en skriftlig </span><span>fråga </span><span>(fr. </span><span>2015/16:773</span><span>)</span><span> </span><span>bl.a. </span><span>om ministern avsåg </span><span>att </span><span>ta initiativ till en förändring av tillsynsavgifterna så att avgift</span><span>&#xad;</span><span>erna totalt sett i större utsträckning täcker de faktiska kostnaderna.</span><span> Av svaret framgick bl.a. följande:</span> </p> <p class="Quote"> <span>A</span><span>vgifter för prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter fastställs i förord</span><span>&#xad;</span><span>ning</span><span>&#xad;</span><span>en (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt mil</span><span>&#xad;</span><span>jö</span><span>&#xad;</span><span>balken. Denna förordning trädde i kraft den 1 januari 1999 i samband med att mil</span><span>&#xad;</span><span>jöbalken infördes. Avgifterna har i princip inte justerats sedan de in</span><span>&#xad;</span><span>för</span><span>&#xad;</span><span>des 1999. I ett led för att öka kostnadstäckningen för statens kostnader för pröv</span><span>&#xad;</span><span>ning och tillsyn beslutade regeringen under våren 2015 att höja avgift</span><span>&#xad;</span><span>er</span><span>&#xad;</span><span>na för prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter med 50 procent. Avgiftshöj</span><span>&#xad;</span><span>ningen är en upp</span><span>&#xad;</span><span>räkning av de avgiftsbelopp som trädde i kraft den 1 januari 1999. Avgifterna höjs stegvis fram till 2018 för att ge de berörda verksamhets</span><span>&#xad;</span><span>ut</span><span>&#xad;</span><span>övarna tid för att anpassa sig till de högre av</span><span>&#xad;</span><span>gifts</span><span>&#xad;</span><span>&#xad;</span><span>beloppen. Jag håller med om att den som förorenar också ska stå för kostna</span><span>&#xad;</span><span>derna för detta. Av detta följer att den verksamhetsutövare som bedriver en verk</span><span>&#xad;</span><span>samhet som medför större kostnader för prövning och tillsyn också bör betala en högre avgift än en verksamhet som medför mindre kost</span><span>&#xad;</span><span>na</span><span>&#xad;</span><span>der. Jag kommer att fortsätta det arbete som på</span><span>&#xad;</span><span>bör</span><span>&#xad;</span><span>jades 2015 när en för</span><span>&#xad;</span><span>sta höjning av avgifterna för prövning och tillsyn av mil</span><span>&#xad;</span><span>jöfarliga verk</span><span>&#xad;</span><span>sam</span><span>&#xad;</span><span>&#xad;</span><span>heter genom</span><span>&#xad;</span><span>fördes. I det fortsatta arbetet med att se över avgift</span><span>&#xad;</span><span>erna för pröv</span><span>&#xad;</span><span>ning och tillsyn så är det en viktig del att även se över avgift</span><span>&#xad;</span><span>erna så att dessa motsvarar de faktiska kostnaderna för de statliga myn</span><span>&#xad;</span><span>dig</span><span>&#xad;</span><span>heter</span><span>&#xad;</span><span>nas prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter.</span> </p> <p> <span>Enligt uppgift från</span><span> Näringsdepartementet bereder</span><span> departementet för närvarande</span><span> frågan om att ytterligare se över avgiftssystemet i syfte att uppnå en bättre kostnadstäckning för myndigheternas prövning och tillsyn.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Mot bakgrund av redovisningen ovan kan utskottet konstatera att regelverket har ändrats så att tillsynsavgifterna för gruvverksamhet </span><span>numera </span><span>är differentierade på det sätt som har efterfrågats i den aktuella motionen. Motionen är i den delen således redan tillgodosedd. I motionen har </span><span>det </span><span>även anförts att avgifterna måste vara avvägda på ett sådant sätt att de </span><span>sammantaget </span><span>ger en bättre kostnadstäckning för myndigheternas tillsynsarbete än vad som är </span><span>fallet</span><span> i</span><span> </span><span>dag. I det avseendet har utskottet blivit upplyst om att Näringsdepartementet för närvarande bereder frågan om att ytterligare se över avgiftssystemet i syfte att uppnå en bättre kostnadstäckning</span><span> för myndigheternas prövning och tillsyn</span><span>. Med hänsyn till det arbete som pågår </span><span>i frågan </span><span>finner utskottet </span><span>för närvarande </span><span>inte </span><span>skäl</span><span> att vidta några åtgärder med anledning av vad som efterfrågas i motionen i den delen. Sammanfattningsvis </span><span>föresl</span><span>år utskottet därför att </span><span>motion 2016/17:3168 (M) yrkande 11 avslås i sin helhet. </span> </p> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>Hållbar utveckling</span> </h2> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>&#xa0;</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen avslår en motion </span><span>om</span><span> definition</span><span>en</span><span> av begreppet hållbar utveckling.</span> </p> </div> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3"> <span>Motionen</span> </p> <p> <span>I motion 2016/17:1803 av Karin Svensson Smith (MP) </span><span>anför</span><span> motionären att regeringen ska återkomma med förslag till en distinkt definition av begreppet långsiktigt hållbar utveckling utifrån ett övergripande mål om att avvärja hot mot jordens livsuppehållande system.</span> </p> <p class="R3"> <span>K</span><span>ompletterande uppgifter</span> </p> <p> <span>Enligt 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen ska det allmänna främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 2001/02:72 s. 23) anfördes följande</span><span>:</span> </p> <p class="Quote"> <span>Sverige skall vara ett föregångsland när det gäller skyddet för miljön. För att markera detta bör en bestämmelse om skydd för miljön föras in i regeringsformens målsättningsstadgande. En sådan övergripande bestämmelse kan av naturliga skäl bara på ett mer allmänt sätt ge uttryck för samhällets mål på miljöpolitikens område. Författningsutredningen har föreslagit att grundlagsbestämmelsens ordalydelse skall knyta an till miljöbalkens målsättningsparagraf (1 kap. 1 §), som utförligt beskriver syftet med svensk miljöpolitik. Regeringen anser att utredningens förslag är väl övervägt. Det framstår som naturligt att det centrala miljöpolitiska begreppet hållbar utveckling lyfts fram särskilt. Dels speglar begreppet en miljöpolitisk ambition, dels är det det övergripande målet för miljöbalken. Det är dessutom, som ovan har redogjorts för, ett centralt miljöskyddsbegrepp i både den internationella miljörätten och EG:s miljörätt. Det framstår vidare som angeläget att i en övergripande miljöskyddsbestämmelse av detta slag betona principen om solidaritet med kommande generationer, dvs. vikten av att utvecklingen i samhället styrs in på banor som är långsiktigt hållbara.</span><span> </span> </p> <p class="Citatindrag" style="margin-bottom:0pt"> <span>Flera remissinstanser har framfört att det är oklart vilken effekt förslaget kan komma att få vid tolkningen av annan lagstiftning. Med anledning av detta vill regeringen betona att 1</span><span>&#xa0;</span><span>kap. 2 § ä</span><span>r ett program- och målsättnings</span><span>stadgande vars främsta funktion är att ålägga det allmänna att positivt verka för att målsättningarna så långt det är möjligt förverkligas. Även om stadgandet i 1 kap. 2 § RF kan få betydelse som tolkningsdata för hur ett annat lagrum skall tillämpas skall det alltså i första hand ses som en anvisning till det allmänna.</span> </p> <p class="Citatindrag" style="margin-top:0pt"> <span>Av 1 kap. 1 § miljöbalken framgår att bestämmelserna i balken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och </span><span>kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.</span><span> </span><span>Miljöbalken ska tillämpas så att</span><span> </span><span>människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,</span><span> </span><span>värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,</span><span> </span><span>den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och</span><span> </span><span>återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.</span> </p> <p> <span>Bestämmelsen i </span><span>1 kap. 1 § miljöbalken har </span><span>kommenterats</span><span> </span><span>utförligt och i ett sammanhang </span><span>av Bertil B</span><span>engtsson m.fl. i Miljöbalken – E</span><span>n kommentar (Zeteo, version den 1 januari 2016). </span><span>Där</span><span> anförs att miljöbalkens inledande paragraf kan sägas spegla idén att genom lagstiftning driva samhällsutvecklingen i en bestämd riktning, nämligen att främja en hållbar utveckling så att nu levande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Lagstiftning ska givetvis inte ses som det enda hjälpmedlet i denna process, utan utgör ett av flera instrument som ska styra utvecklingen i önskad riktning. Naturen ska skyddas inte bara som livsmiljö för människan utan också för att den anses ha ett eget värde. Detta blir tydligt genom det förvaltaransvar som framkommer genom första stycket och som innebär att de som lever nu inte får uppträda på ett sätt som skadar miljön och utarmar naturresurserna, utan varje generation anses ha ett ansvar för att förvalta arvet inför kommande generationer.</span><span> I kommentaren beskrivs att b</span><span>egreppet hållbar utveckling (sustainable development) präglades i början av 1980-talet och fick sitt genombrott i den internationella miljöpolitiken genom den s.k. Brundtland-rapporten Our Common Future som presenterades 1987. Huruvida begreppet hållbar utveckling kan ges någon rättsteorisk betydelse har diskuterats i den juridiska litteraturen under senare år. I den i Rio de Janeiro antagna konventionen om biologisk mångfald, i samband med FN:s miljökonferens 1992, underströks betydelsen av hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling återfinns också i gemensamt antagna principdokument från Rio-konferensen som exempelvis Rio-deklarationen, där världens länder har enats om 15 principer för det fortsatta arbetet med miljö och utveckling. Andra viktiga principbeslut vid Rio-konferensen var antagandet av skogsprinciperna, som lägger tyngdpunkten på ett hållbart skogsbruk samt Agenda 21, som är ett handlingsprogram för nästa århundrade. Vid det efterföljande FN-världstoppmötet, som ägde rum i Johannesburg hösten 2002, </span><span>låg</span><span> fokus än mer </span><span>på</span><span> hållbar utveckling, vilket också var toppmötets tema. Även i globala m</span><span>iljökonventioner, som den s.k. ö</span><span>kenkonventionen, framhålls betydelsen av en hållbar utveckling. För europeiskt vidkommande kan noteras Lissabonfördraget och vad som där sägs. I </span><span>miljöbalken</span><span> läggs i begreppet hållbar utveckling att utvecklingen i samhället ska styras in i banor som är långsiktigt hållbara. Livsbetingelserna för det biologiska livet ska upprätthållas till gagn för framtidens värld.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I lagkommentaren anförs </span><span>också att det v</span><span>id sidan av miljöbalkens mål finns de </span><span>nationella miljömål som har beslutats </span><span>av riksdagen. Dessa nationella, politiska miljömål har överförts till miljökvalitetsmål av något mer konkret karaktär. Kvalitetsmålen har i sin tur brutits ne</span><span>d</span><span> av länsstyrelser och kommuner genom regionala och lokala miljömål. Den koppling som finns mellan myndigheternas arbete med att uppnå en viss angiven miljökvalitet och regelverket i miljöbalken återfinns genom begreppet hållbar utveckling. Av miljöbalkspropositionen framgår nämligen att miljöbalken är avsedd att användas som verktyg för att nå miljömålen och att miljömålen ska tjäna som ledning när det gäller tolkningen av vad begreppet hållbar utveckling i 1</span><span>&#xa0;</span><span>kap. 1</span><span>&#xa0;</span><span>§ innebär. I takt med att miljökvalitetsmålen sedan balkens tillkomst fått en alltmer konkret inriktning, särskilt för utpekade, mer begränsade områden, har alltså grunden lagts för att hållbarhetsbegreppet och därmed miljökvalitets-målet ska kunna få en tydligare inriktning i det enskilda fallet. Miljööverdomstolen har i något tio</span><span>tal </span><span>fall mer utförligt hänvisat till tolkningen av hållbarhetsbegreppet (se t.ex. MÖD 2005:66 och MÖD 2010:38 om vindkraftverk, MÖD 2006:53 om vattentoalett i skärgården och mål M 6043-05 om avfallsförbränning). Det är en tydlig tendens i rättstillämpningen att i ökad utsträckning hänvisa till miljömålen.</span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Utskottet finner int</span><span>e skäl att ta initiativ till en närmare definition av begreppet hållbar utveckling på det sätt som efterfrågas i motion 2016/17:1803 (MP). Utskottet avstyrker därför motionen.</span><span> </span> </p> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>Motioner som bereds förenklat</span> </h2> <h2 style="-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta"> <span>&#xa0;</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen avslår motionsyrkanden (M, SD, C, MP) om vindkraft, talerättsfrågor och gemensamma resurser (allmänningar) som tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.</span> </p> </div> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>De motionsförslag som tas upp i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden i betänkandena </span><span>2014/15:MJU9 Jakt och viltvård, </span><span>2014/15:MJU13 Klimatpolitik m.m., 2015/16:MJU8 Utvidga</span><span>d miljöbrotts</span><span>bestämmelse m.m. </span><span>och 2015/16:MJU20 Klimat- och energimåle</span><span>n</span><span> – Kontrollstation 2015 m.m. Riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit samtliga behandlade motionsyrkanden. Utskottet ser ingen anledning att nu göra en annan bedömning av de </span><span>motionsyrkanden som tas upp i bilaga 2 och avstyrker därför motions</span><span>-</span><span>förslagen.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="_Toc483310292"><span class="tSidrubrikJA">Reservationer</span></a> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">1.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Förändringar i miljöbalken m.m., punkt 1 (V)</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-left:22pt; margin-bottom:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>av Jens Holm (V).</span> </p> <p class="R4" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </p> <p style="margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8 och </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:723 av Sofia Arkelsten och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M) och </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:2554 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 1.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p style="line-height:12pt"> <span>Statliga myndigheter bör vara föregångare i miljöarbetet. Regeringen bör </span><span>därför </span><span>komplettera förordningen om miljöledning i statlig verksamhet med uppdraget att vid lokalisering av nya kontor eller dylikt eftersträva god tillgänglighet via kollektivtrafik, cykel eller gång.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">2.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Förändringar i miljöbalken m.m., punkt 1 (KD)</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-left:22pt; margin-bottom:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>av Lars-Axel Nordell (KD).</span> </p> <p class="R4" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </p> <p style="margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:2554 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 1 och </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:723 av Sofia Arkelsten och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M) och </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>I många avseenden har den svenska miljölagstiftningen en hög ambitionsnivå, men efterlevnaden fallerar på flera områden. För Kristdemokraterna har </span><span>värnandet av vår gemensamma livsmiljö alltid varit högt prioriterat. Avsiktlig miljöförstöring och brott mot miljölagarna är allvarliga förseelser som tyvärr fortsätter, bl</span><span>.</span><span>a</span><span>.</span><span> på grund av ett alltför lågt straffvärde. För de allra flesta miljöbrott som lagförs blir påföljden </span><span>enbart </span><span>dagsböter</span><span>,</span><span> och d</span><span>et är inte tillräckligt avskräckande. För att förebygga överträdelser av miljölagarna behövs </span><span>mer långtgående påföljder, och </span><span>Kristdemokraterna föreslår därför skärpta straff upp till fängelse för </span><span>allvarligare miljöbrott. E</span><span>tt höjt straffvärde kommer </span><span>också </span><span>att </span><span>leda till att </span><span>miljöbrott </span><span>prioriteras högre av åklagarna</span><span>.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">3.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Tillståndsprocesser, punkt 2 (S, MP, V)</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-left:22pt; margin-bottom:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>av Matilda Ernkrans (S), Isak From (S), Sara Karlsson (S), Johan Büser (S), Stina Bergström (MP), Monica Haider (S), Jens Holm (V) och Marianne Pettersson (S).</span> </p> <p class="R4" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </p> <p style="margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Därmed avslår riksdagen motionerna </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 31, </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:863 av Lars Hjälmered (M) och </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande </span> </h4> <p> <span>Vi delar </span><span>självklart </span><span>majoritetens uppfattning att det är bra att den svenska miljölagstiftningen är </span><span>ambitiös</span><span> och att det ställs höga krav på de verksamheter som </span><span>kan komma att påverka miljön negativt. Vi ser också att det är rimligt med ett regelverk som är utformat på ett sådant sätt att det inte i onödan försvårar eller förlänger tillståndsprocesserna. </span><span>I detta hänseende kan vi konstatera att det under senare år har vidtagits ett antal åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna. Ett av flera exempel är den nyindustrialiseringsstrategi</span><span>, S</span><span>mart industri</span><span>,</span><span> som regeringen beslutade om i januari 2016. I dess handlingsplan föreslå</span><span>s</span><span> bl.a. att det ska lämnas förslag till en effektivare miljötillståndsprövning och att regeringen ska lämna ett uppdrag med syftet att föreslå ytterligare konkreta förändringar av regelverk</span><span> </span><span>och processer som kan effektivisera prövningsprocessen. Dessutom pågår nu ytterligare arbete i frågan om förenklade och </span><span>förkortade tillståndsprocesser. Som exempel på detta kan nämnas att </span><span>L</span><span>agrådet</span><span> </span><span>helt</span><span> </span><span>nyligen</span><span> har yttrat sig med anledning </span><span>av lagrådsremissen </span><span>Miljöbedömningar </span><span>och att </span><span>riksdagens tillkännagivande till regeringen</span><span> </span><span>(rskr. </span><span>2016/17:</span><span>192)</span><span> bereds inom Regeringskansliet</span><span>.</span><span> </span><span>Eventuella ytterligare översyner av regelverken för tillståndsprocesser bör </span><span>enligt vår mening </span><span>därför avvakta </span><span>utfallet av de </span><span>förändringsarbeten</span><span> </span><span>och</span><span> </span><span>uppföljningar som </span><span>för närvarande pågår</span><span>. </span><span>Vi a</span><span>nser därför att berörda motionsyrkanden</span><span> kan lämnas utan vidare åtgärd.</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">4.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Handläggningstiderna hos länsstyrelserna, punkt 3 (V)</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-left:22pt; margin-bottom:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_10; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>av Jens Holm (V).</span> </p> <p class="R4" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_10; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </p> <p style="margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_10; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_10; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_10; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_10; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_10; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:1736 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_10; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_10; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Handläggningstiderna hos länsstyrelserna vid överprövning av kommunala beslut enligt miljöbalken måste kortas. Dessa ärenden kan ofta ligga två år eller mer hos länsstyrelserna för prövning. Länsstyrelserna behöver </span><span>tillföras </span><span>tillräckliga resurser för att överprövningar av miljöbalksärenden ska ske inom rimlig tid. Regeringen bör </span><span>därför </span><span>återkomma med förslag till åtgärder för att minska handläggningstiden hos länsstyrelserna vid överprövning av kommunala beslut enligt miljöbalken. </span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">5.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Vindkraft, punkt 5 (V)</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-left:22pt; margin-bottom:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>av Jens Holm (V).</span> </p> <p class="R4" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </p> <p style="margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2 och </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>avslår motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:2457 av Cassandra Sundin och Aron Emilsson (båda SD).</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Kommunerna har i dag i praktiken vetorätt mot vindkraft eftersom en kommun som är negativt inställd till vindkraft helt enkelt kan låta bli att ta upp sådana ärenden, och därmed helt bromsa utbyggnaden. Vetorätten står i skarp kontrast till att kommunerna inte har samma möjligheter att hindra utvinning av fossil </span><span>och klimatpåverkande energi, som t.ex. olja och gas. Formerna för kommunernas inflytande på vindkraftssidan måste därför förändras</span><span>,</span><span> och kravet på tillstyrkande bör tas bort. Kommunernas åsikt ska väga tungt, men i ett läge där Sverige på energiområdet ska gå från fossil- och kärnkraftsenergi till förnybar energi och lägre energianvändning är ett kommunalt veto orimligt. Möjligheten till kommunalt veto mot vindkraft bör därför avskaffas.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">6.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Talerättsfrågor, punkt 6 (M, C)</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-left:22pt; margin-bottom:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Åsa Coenraads (M), Jesper Skalberg Karlsson (M) och Cecilie Tenfjord-Toftby (M).</span> </p> <p class="R4" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </p> <p style="margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3 och </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>avslår motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 15.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Det är en allmän förvaltningsrättslig princip att en enskild har rätt till rättslig prövning av förvaltningsmyndighets beslut om den enskilde är berörd och det har gått honom eller henne emot. Sverige är sedan 2</span><span>005 part till Århuskonventionen:</span><span> konventionen om rätten till information från offentliga myndigheter, rätten att delta i beslutsprocesser och rätten till rättslig prövning i miljöfrågor. V</span><span>i står bakom Århuskonventionen, men s</span><span>amtidigt inser vi att demokratiskt fattade beslut som gäller till exempel licensjakt och skyddsjakt efter varg kan komma att fördröjas på grund av rättsliga prövningar och den talerätt som Århuskonventionen innebär. I</span><span> </span><span>dag krävs </span><span>det </span><span>att en miljöorganisation ska ha minst 100 medlemmar för att kunna använda sin talerätt. Det bör </span><span>emellertid </span><span>övervägas huruvida 100 medlemmar är ett lämpligt antal eller om medlemsantalet bör justeras upp för att på så </span><span>sätt </span><span>göra verktyget mer proportionerligt i förhållande till dess effekter.</span><span> </span><span>Organisationskraven för miljöorganisationers rätt att nyttja talerätten bör </span><span>enligt vår mening </span><span>därför ses över.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">7.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Talerättsfrågor, punkt 6 (SD)</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-left:22pt; margin-bottom:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD).</span> </p> <p class="R4" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </p> <p style="margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 15 och </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>avslår motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Sve</span><span>rige har anslutit sig till den s.k. </span><span>Århuskonvention</span><span>en</span><span> som innehåller regler om att allmänheten ska få tillgång till miljöinformation, rätt att delta i större beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Enligt konventionen kan miljöorganisationer klassas som allmänhet. Högsta förvaltningsdomstolen har också slagit fast att </span><span>en </span><span>miljöorganisation som Naturskyddsföreningen </span><span>har</span><span> rätt att överklaga ett tillstånd </span><span>om avverkning i fjällnära skog – </span><span>d</span><span>et så kallade Änokfallet (2014) –</span><span> med hänvisning till Århuskonventionen. Regeringen beslutade i november 2015 att göra en rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen och </span><span>att i det sammanhanget b</span><span>l</span><span>.</span><span>a</span><span>.</span><span> se över möjligheten för miljöorganisationer att begära rättslig prövning i miljöfrågor. Om </span><span>det införs nya bestämmelser</span><span> </span><span>som medför möjlighet till överklaganden enligt</span><span> skogsvårdslagen öppnar det för att normala skogsbruksåtgärder kan bli föremål för rättslig prövning. Detta i sig skulle öppna f</span><span>ör juridisk aktivism från miljö</span><span>organisationer med </span><span>den </span><span>följden att rätten att bruk</span><span>a skogen kan begränsas. Sverige</span><span>demokrate</span><span>rna anser därför att miljö</span><span>organisationer </span><span>inte </span><span>ska ges möjlighet till rättslig prövning av beslut </span><span>som rör</span><span> normala skogsbruksåtgärder.</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">8.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Samverkan mellan svensk forskning och näringslivet, punkt 7 (C, L)</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-left:22pt; margin-bottom:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_5; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>av Kristina Yngwe (C) och Said Abdu (L).</span> </p> <p class="R4" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_5; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </p> <p style="margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_5; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_5; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_5; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_5; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_5; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_5; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_5; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Tack vare framgångsrik forskning kan vi i</span><span> </span><span>dag identifiera ämnen i lägre halter än tidigare</span><span>,</span><span> och vi har mycket mer kunskap. Det finns anledning att agera förebyggande genom forskning och utveckling och utifrån försiktighets</span><span>-</span><span>principen, i</span><span> </span><span>stället för att invänta potentiella effekter. Industrin efterfrågar alternativ till ämnen på EU:s kandidatlista, </span><span>som innehåller</span><span> potentiellt skadliga ämnen som ska utredas, men saknar ibland förutsättningarna för att </span><span>själv </span><span>bedriva d</span><span>e vetenskapliga studierna</span><span>. Centerpartiet vill </span><span>därför </span><span>stärka både näringsliv</span><span>et</span><span> och svensk forskning genom utvecklad samverkan.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">9.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Tillsynsavgifter för gruvverksamhet, punkt 8 (M)</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-left:22pt; margin-bottom:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_6; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Åsa Coenraads (M), Jesper Skalberg Karlsson (M) och Cecilie Tenfjord-Toftby (M).</span> </p> <p class="R4" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_6; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </p> <p style="margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_6; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:ccReservation_6; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_6; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_6; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_6; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11.</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_6; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Normalutanluftfre" style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_6; -aw-sdt-title:Reservation"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Gruvnäringen betalar varje år prövnings- och tillsynsavgifter. Under våren 2015 beslutade regeringen att höja avgifterna för tillsyn med 50 procent så att avgiften i större utsträckning ska täcka statens kostnader för prövning och tillsyn. Det ska enligt regeringen ske successivt fram till 2018 så att gruvnäringen ska ha möjlighet att anpassa sig efter de ökade kostnaderna. Regeringen valde att höja avgiften för samtliga aktörer, oavsett storlek på gruvverksamheten. Riksrevisionen tar upp detta i sin granskning, då flera länsstyrelser har påpekat att gruvbolag enligt förordningen (1998:940) betalar en och samma avgift för anläggningen oavsett storlek. Riksrevisionen menar också att tillsynsavgifterna bör höjas. Moderaterna instämmer med Riksrevisionen och anser att storleken på verksamheten har betydelse såväl för omfattningen av de potentiella miljöriskerna som </span><span>för </span><span>behovet av och omfattningen av tillsynsverksamheten. En höjning av avgiften för tillsyn, oavsett storlek, slår mycket hårdare mot en liten verksamhet än mot en stor och reflekterar inte alltid de faktiska kostnaderna som tillsynen innebär. Vi anser därför att tillsynsavgifterna för gruvverksamhet ska vara differentierade, att hänsyn till gruvverksamhetens omfattning </span><span>ska </span><span>tas och att avgifterna totalt sett i större utsträckning </span><span>måste täcka</span><span> de faktiska kostnaderna. </span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Bilaga"> <span class="tBilagaJA">Bilaga 1</span> </p> <p class="Bilagerubrik"> <a name="_Toc483310302"><span class="tSidrubrikJA">Förteckning över behandlade förslag</span></a> </p> <p class="Rubrik2bilaga"> <a name="_Toc483310303"><span>Motioner från allmänna motionstiden 2016/17</span></a> </p> <h4> <span>2016/17:723 av Sofia Arkelsten och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda</span><span>&#xa0;</span><span>M):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reviderad och moderniserad miljöbalk och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>15.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla samarbetet mellan näringsliv och forskning och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>31.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hårda krav bör ställas på verksamheter som kan påverka miljön negativt, att tillståndsprocesserna utformas så att de inte i onödan hindrar eller försenar investeringar som moderniserar verksamheter, skapar jobb och tillväxt och kan minska den samlade miljöpåverkan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:863 av Lars Hjälmered (M):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av en grön gräddfil för näringslivet och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:1053 av Annika Lillemets m.fl. (MP):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>2.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta inventera och se över hur gemensamma resurser (allmänningar) i Sverige skulle kunna förvaltas på ett långsiktigt hållbart och rättvist sätt och hur en eventuell avkastning av dessa skulle kunna fördelas på ett rättvist sätt och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:1112 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Christian Holm Barenfeld (båda M):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av att se över den sociala hållbarheten vid miljöprövningen när placeringen av vindkraft avgörs och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:1736 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>22.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder för att minska handläggningstiderna hos länsstyrelserna vid överprövning av kommunala beslut enligt miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>14.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartering och inventering av djurliv som kan drabbas av vindkraftverken ska vara på plats vid den initiala ansökan om uppförande av vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>16.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av de ekonomiska konsekvenserna för fastighetsägare vid uppförande av vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>17.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ersättning för förlorat värde på fastigheter vid uppförande av vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>30.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga 19 kap. 3 § miljöbalken i syfte att möjliggöra en gemensam handläggning av samtliga aktuella frågor i ett torvärende, liksom frågan om att kunna samla alla aktuella tillstånds- och dispensfrågor hos miljöprövningsdelegationerna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:1803 av Karin Svensson Smith (MP):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag till en distinkt definition av begreppet långsiktigt hållbar utveckling utifrån ett övergripande mål om att avvärja hot mot jordens livsuppehållande system och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:1821 av Anders Forsberg m.fl. (SD):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>4.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av miljöorganisationers talerätt och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:1984 av Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över rätten att överklaga miljörelaterade myndighetsbeslut och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>8.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör komplettera förordningen om miljöledning i statliga myndigheter med uppdraget att vid lokalisering av nya kontor eller dylikt eftersträva god tillgänglighet med kollektivtrafik, cykel eller gång och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:2445 av Runar Filper m.fl. (SD):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>17.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljöorganisationers talerätt i viltfrågor och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>15.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöorganisationer inte ska kunna använda rättsliga möjligheter till att rättsligt pröva normala skogsbruksåtgärder och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:2457 av Cassandra Sundin och Aron Emilsson (båda SD):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjliga åtgärder mot utbyggnad av vindkraft i fjällmiljöer och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>2.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten till kommunalt veto mot vindkraft bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:2554 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för allvarligare miljöbrott och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>9.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder premieras i tillståndshanteringen och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>11.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att vidta åtgärder för att </span><span>tillsynsavgifterna för gruvverksamhet ska vara differentierade så att hänsyn till gruvverksamhetens omfattning tas och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <h4> <span>2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>3.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över organisationers minsta storlek för att ha talerätt i frågor om skydds- och licensjakt och tillkännager detta för regeringen.</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Bilaga"> <span class="tBilagaJA">Bilaga</span><span class="tBilagaJA"> 2</span> </p> <p class="Bilagerubrik"> <a name="_Toc483310304"><span class="tSidrubrikJA">Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet</span><span class="tSidrubrikJA"> </span><span class="tSidrubrikJA">under</span><span class="tSidrubrikJA"> förslagspunkt 10</span></a> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt"> <tr> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:1pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:1pt; vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">Motion</span> </p> </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:1pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:1pt; vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">Motionärer</span> </p> </td> <td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:1pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:1pt; vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">Yrkanden</span> </p> </td> </tr> <tr> <td colspan="3" style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold">10. Motioner som bereds förenklat</span> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">2016/17:1053</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">Annika Lillemets m.fl. (MP)</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">2</span> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">2016/17:1112</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">Cecilie Tenfjord-Toftby och Christian Holm Barenfeld (båda M)</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">&#xa0;</span> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">2016/17:1772</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">14, 16 och 17</span> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">2016/17:1821</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">Anders Forsberg m.fl. (SD)</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">4</span> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">2016/17:1984</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C)</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">&#xa0;</span> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">2016/17:2445</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">Runar Filper m.fl. (SD)</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal">17</span> </p> </td> </tr> <tr style="height:0pt"> <td style="width:60pt; border:none"> </td> <td style="width:179.2pt; border:none"> </td> <td style="width:55pt; border:none"> </td> </tr> </table> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccMotionsarendenAvstyrktsUtskott_1; -aw-sdt-title:'motionsyrkanden som avstyrks av utskott'"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccMotionsarendenAvstyrktsUtskott_1; -aw-sdt-title:'motionsyrkanden som avstyrks av utskott'"> <span>&#xa0;</span> </p> <p style="margin-top:0.1pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> </div> 1 Förändringar i miljöbalken m.m. <BR/>Riksdagen avslår motionerna 2016/17:723 av Sofia Arkelsten och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M), 2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8 och 2016/17:2554 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 1.<BR/><BR/> röstning 2 "KD" f659169e-b4f9-408a-bf62-c552521ced77

Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (KD)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	102	0	2	9
M	76	0	0	7
SD	40	0	0	7
MP	19	0	1	5
C	20	0	0	2
V	0	0	18	3
L	16	0	0	3
KD	0	13	0	3
-	1	0	0	2
Totalt	274	13	21	41

http://data.riksdagen.se/votering/F659169E-B4F9-408A-BF62-C552521CED77 2016/17 MJU22 utskottet Enkel majoritet 2 Tillståndsprocesser Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.<BR/>Därmed bifaller riksdagen motionerna 2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 31, 2016/17:863 av Lars Hjälmered (M) och 2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 9.<BR/><BR/> acklamation 0 2016/17 MJU22 utskottet Enkel majoritet 3 Handläggningstiderna hos länsstyrelserna <BR/>Riksdagen avslår motion 2016/17:1736 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22.<BR/><BR/> acklamation 0 2016/17 MJU22 utskottet Enkel majoritet 4 Torvärenden <BR/>Riksdagen avslår motion 2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 30.<BR/><BR/> acklamation 0 2016/17 MJU22 utskottet Enkel majoritet 5 Vindkraft <BR/>Riksdagen avslår motionerna 2016/17:2457 av Cassandra Sundin och Aron Emilsson (båda SD) och 2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2.<BR/><BR/> röstning 5 "V" ba8e2ac5-e86a-405e-b90d-aba4593987fa

Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (V)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	104	0	0	9
M	76	0	0	7
SD	40	0	0	7
MP	20	0	0	5
C	20	0	0	2
V	0	18	0	3
L	16	0	0	3
KD	13	0	0	3
-	1	0	0	2
Totalt	290	18	0	41

http://data.riksdagen.se/votering/BA8E2AC5-E86A-405E-B90D-ABA4593987FA 2016/17 MJU22 utskottet Enkel majoritet 6 Talerättsfrågor <BR/>Riksdagen avslår motionerna 2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 15 och 2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3.<BR/><BR/> röstning 6 "M","C" 8ba671e0-7eb4-4b01-8111-de538e929c70

Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 6 (M, C)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	104	0	0	9
M	0	75	0	8
SD	0	36	1	10
MP	20	0	0	5
C	0	20	0	2
V	18	0	0	3
L	16	0	0	3
KD	13	0	0	3
-	0	1	0	2
Totalt	171	132	1	45

http://data.riksdagen.se/votering/8BA671E0-7EB4-4B01-8111-DE538E929C70 2016/17 MJU22 utskottet Enkel majoritet 7 Samverkan mellan svensk forskning och näringslivet <BR/>Riksdagen avslår motion 2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15.<BR/><BR/> acklamation 0 2016/17 MJU22 utskottet Enkel majoritet 8 Tillsynsavgifter för gruvverksamhet <BR/>Riksdagen avslår motion 2016/17:3168 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11.<BR/><BR/> acklamation 0 2016/17 MJU22 utskottet Enkel majoritet 9 Hållbar utveckling <BR/>Riksdagen avslår motion 2016/17:1803 av Karin Svensson Smith (MP).<BR/><BR/> acklamation 0 2016/17 MJU22 utskottet Enkel majoritet 10 Motioner som bereds förenklat <BR/>Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.<BR/><BR/> acklamation 0 2016/17 MJU22 utskottet Enkel majoritet 1 "V" reservation 1 2 "KD" reservation 1 3 "S","MP","V" reservation 2 4 "V" reservation 3 5 "V" reservation 5 6 "M","C" reservation 6 7 "SD" reservation 6 8 "C","L" reservation 7 9 "M" reservation 8 UBE Beredning 2017-05-09 00:00:00 inträffat 0 JUS Justering 2017-05-18 00:00:00 inträffat 0 TRY Trycklov 2017-05-23 00:00:00 inträffat 0 B Bordläggning 2017-05-30 00:00:00 inträffat 0 BEH Behandling 2017-05-31 00:00:00 inträffat 0 BES Beslut 2017-05-31 00:00:00 inträffat 0 beslutdatumtid Datum och tid för beslutet 2017-05-31 00:00:00 H401MJU22 2017-05-31 16:29:44 beslutssammanfattningusk Utskottets förslag till beslut Utskottet föreslår med bifall till motionerna 2016/17:824 yrkande 31, 2016/17:863, 2016/17:3167 yrkande 9 ett tillkännagivande om förenklade och förkortade tillståndsprocesser. Avslag på övriga motionsyrkanden. H401MJU22 2018-02-20 21:29:32 debattdatumtid Datum och tid för debatten 2017-05-31 00:00:00 H401MJU22 2017-05-31 16:29:44 notis Beslut i korthet <p>Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.</p> <p>Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön.&nbsp;Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil".&nbsp;Riksdagen uppmanade regeringen till detta.</p> <p>Riksdagen&nbsp;sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.</p> H401MJU22 2017-05-31 16:29:44 notisrubrik Beslut Processerna kring miljötillstånd borde förenklas (MjU22) H401MJU22 2017-05-31 16:29:44 rdbeslut Riksdagens beslut Kammaren biföll utskottets förslag. H401MJU22 2017-06-30 12:12:28 statustext statustext Ärendet är avslutat H401MJU22 2017-09-04 15:30:35 utsknotis Utskottets förslag till beslut <p>Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Det menar miljö- och jordbruksutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta.</p> <p>Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Miljö- och jordbruksutskottet anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt utskottet borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Utskottet tycker att riksdagen ska uppmana regeringen till detta.</p> <p>Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.</p> H401MJU22 2017-05-31 16:29:44 utsknotisrubrik Utskottets förslag Processerna kring miljötillstånd borde förenklas (MjU22) H401MJU22 2017-05-31 16:29:44 H401MJU22 201617MJU22_20170523160021_Publicering.pdf 522834 pdf Övergripande miljöfrågor https://data.riksdagen.se/fil/67957363-C5BC-43A5-84CB-7F07FA8AC9E2 behandlar motion 2016/17:1053 Hållbar och rättvis förvaltning av gemensamma resurser H4021053 mot 2016/17 1053 Hållbar och rättvis förvaltning av gemensamma resurser mot Motion behandlar motion 2016/17:1112 Social hållbarhet - gäller även vindkraft H4021112 mot 2016/17 1112 Social hållbarhet - gäller även vindkraft mot Motion behandlar motion 2016/17:1736 Bra bostäder åt alla H4021736 mot 2016/17 1736 Bra bostäder åt alla mot Motion behandlar motion 2016/17:1772 En hållbar energipolitik H4021772 mot 2016/17 1772 En hållbar energipolitik mot Motion behandlar motion 2016/17:1803 Definition av begreppet hållbar utveckling H4021803 mot 2016/17 1803 Definition av begreppet hållbar utveckling mot Motion behandlar motion 2016/17:1821 Äganderätten H4021821 mot 2016/17 1821 Äganderätten mot Motion behandlar motion 2016/17:1984 Organisationers rätt att överklaga myndighetsbeslut H4021984 mot 2016/17 1984 Organisationers rätt att överklaga myndighetsbeslut mot Motion behandlar motion 2016/17:1986 Transportsnål samhällsplanering H4021986 mot 2016/17 1986 Transportsnål samhällsplanering mot Motion behandlar motion 2016/17:2445 Svensk jakt- och viltvård H4022445 mot 2016/17 2445 Svensk jakt- och viltvård mot Motion behandlar motion 2016/17:2450 Skog H4022450 mot 2016/17 2450 Skog mot Motion behandlar motion 2016/17:2457 Vindkraft i fjällvärlden H4022457 mot 2016/17 2457 Vindkraft i fjällvärlden mot Motion behandlar motion 2016/17:2473 En hållbar energipolitik H4022473 mot 2016/17 2473 En hållbar energipolitik mot Motion behandlar motion 2016/17:2554 Hårdare tag mot miljöbrott H4022554 mot 2016/17 2554 Hårdare tag mot miljöbrott mot Motion behandlar motion 2016/17:3167 Effektiv klimat- och miljöpolitik H4023167 mot 2016/17 3167 Effektiv klimat- och miljöpolitik mot Motion behandlar motion 2016/17:3168 Resurseffektivt samhälle H4023168 mot 2016/17 3168 Resurseffektivt samhälle mot Motion behandlar motion 2016/17:3171 Jakt och viltvård H4023171 mot 2016/17 3171 Jakt och viltvård mot Motion behandlar motion 2016/17:723 Klimataspekter i miljöbalken H402723 mot 2016/17 723 Klimataspekter i miljöbalken mot Motion behandlar motion 2016/17:824 Giftfri vardag H402824 mot 2016/17 824 Giftfri vardag mot Motion behandlar motion 2016/17:863 Grön gräddfil för näringslivet H402863 mot 2016/17 863 Grön gräddfil för näringslivet mot Motion föredragningslista föredragningslista 2016/17:117 Onsdag den 31 maj 2017 H40I117 f-lista 2016/17 117 Onsdag den 31 maj 2017 Kammarens föredragningslista protokollbeslut 2017-05-31 H409117 prot 2016/17 117 Protokoll 2016/17:117 Onsdagen den 31 maj Protokoll protokolldebatt 2017-05-31 H409117 prot 2016/17 117 Protokoll 2016/17:117 Onsdagen den 31 maj Övergripande miljöfrågor Protokoll rskr H40K289 rskr 2016/17 289 Riksdagsskrivelse 2016/17:289 rskr Riksdagsskrivelse talarlista talarlista 2016/17:20170531 Onsdag den 31 maj 2017 H40J20170531 t-lista 2016/17 20170531 Onsdag den 31 maj 2017 Talarlista