0H3B397201597sousouStatens offentliga utredningar 2015:97Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar9702016-01-01 00:00:002017-04-05 09:28:152016-01-01 00:00:00Välja yrkehtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H3B397/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H3B397https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H3B397
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2015 97 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 193px 0px 73px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 370px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:344px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 550px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 120px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 156px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 994px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 928px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 81px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 491px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;margin: 87px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 410px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:333px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 344px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:420px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 488px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:276px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_4 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_5 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 597px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:168px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 126px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_31 #tx1 {position:absolute;top:587px;left:215px;width:201px;height:72px;}
#page_31 #tx2 {position:absolute;top:660px;left:215px;width:201px;height:34px;}
#page_31 #tx3 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 290px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:475px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:366px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:358px;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:358px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 521px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:243px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 362px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:403px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_3 {border:none;margin: 578px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:186px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 385px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:413px;height:85px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:597px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:642px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:642px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 230px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:579px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:122px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:122px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:433px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:267px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:267px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:625px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:625px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:632px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:632px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:407px;height:462px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:407px;height:462px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:117px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:526px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:418px;height:526px;}
#page_96 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_96 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 538px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_4 {border:none;margin: 164px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:244px;left:0px;z-index:-1;width:403px;height:172px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:403px;height:172px;}
#page_97 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 274px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:189px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:419px;height:189px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:263px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:263px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:666px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:417px;height:666px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:262px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:462px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:417px;height:462px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:298px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:298px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:589px;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:589px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:349px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:349px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 295px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:315px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:418px;height:315px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 160px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:286px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:402px;height:286px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 297px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:205px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:266px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:266px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:637px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:637px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 124px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:183px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:268px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:268px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:657px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:413px;height:657px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:114px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:413px;height:114px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:235px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:193px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:413px;height:193px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_3 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:343px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:381px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:381px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:334px;left:0px;z-index:-1;width:381px;height:346px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:381px;height:346px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 349px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 204px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:411px;height:684px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:411px;height:684px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:207px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:517px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:517px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 131px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:582px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:413px;height:582px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 277px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:415px;height:447px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:447px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 231px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:678px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:678px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:498px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:413px;height:211px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:406px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:201px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:417px;height:201px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:632px;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:632px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:302px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:422px;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:422px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:114px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:413px;height:114px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:649px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:649px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 335px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:701px;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:701px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:458px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:458px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:458px;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:458px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:65px;z-index:-1;width:419px;height:606px;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:419px;height:606px;}
#page_244 #inl_img1 {position:relative;width:22px;height:14px;}
#page_244 #inl_img2 {position:relative;width:19px;height:12px;}
#page_244 #inl_img3 {position:relative;width:55px;height:15px;}
#page_244 #inl_img4 {position:relative;width:20px;height:15px;}
#page_244 #inl_img5 {position:relative;width:19px;height:11px;}
#page_244 #inl_img6 {position:relative;width:28px;height:15px;}
#page_244 #inl_img7 {position:relative;width:28px;height:15px;}
#page_244 #inl_img8 {position:relative;width:19px;height:12px;}
#page_244 #inl_img9 {position:relative;width:55px;height:14px;}
#page_244 #inl_img10 {position:relative;width:20px;height:14px;}
#page_244 #inl_img11 {position:relative;width:19px;height:12px;}
#page_244 #inl_img12 {position:relative;width:23px;height:14px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:615px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:109px;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:109px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 163px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_3 {border:none;margin: 424px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:593px;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:417px;height:593px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:620px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:620px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:327px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:630px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:416px;height:630px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:383px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:303px;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:417px;height:303px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:637px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:415px;height:637px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 645px 0px 0px 77px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 {border:none;margin: 118px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:614px;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:418px;height:614px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 687px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 538px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_3 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:657px;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:418px;height:657px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 705px 0px 0px 77px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_3 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:674px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:417px;height:674px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:290px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:413px;height:85px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:316px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:408px;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:416px;height:408px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:244px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:444px;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:417px;height:444px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:255px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:469px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:469px;}
#page_294 #inl_img1 {position:relative;width:21px;height:16px;}
#page_294 #inl_img2 {position:relative;width:14px;height:8px;}
#page_294 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_294 #inl_img4 {position:relative;width:21px;height:13px;}
#page_294 #inl_img5 {position:relative;width:21px;height:16px;}
#page_294 #inl_img6 {position:relative;width:21px;height:17px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 10px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 89px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 378px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:262px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:450px;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:415px;height:450px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:431px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:293px;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:415px;height:293px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:483px;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:483px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:470px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:254px;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:416px;height:254px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:352px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:360px;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:416px;height:360px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_3 {border:none;margin: 375px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_3 {border:none;margin: 259px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 148px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 159px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 362px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_3 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_3 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 269px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 192px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_3 {border:none;margin: 573px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_3 {border:none;margin: 248px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 125px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 190px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:287px;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:416px;height:287px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 332px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 133px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 101px 0px 135px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_388 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 795px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 152px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}
#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:416px;height:24px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 168px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_391 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 361px;overflow: hidden;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 101px 0px 530px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft13{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft16{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft18{font: 14px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft19{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft20{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft21{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft22{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft24{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft26{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 227px;line-height: 0px;}
.ft28{font: 1px 'Arial';margin-left: 227px;line-height: 0px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';margin-left: 170px;line-height: 0px;}
.ft30{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft31{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft32{font: 14px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';margin-left: 29px;line-height: 17px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft37{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft39{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft41{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft42{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft43{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft44{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft45{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft46{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft47{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft48{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft49{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft50{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft51{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft52{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft53{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft54{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft56{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft57{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft58{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft59{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft60{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft61{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft62{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft63{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft64{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft65{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft66{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft67{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft68{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft70{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft71{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft72{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft73{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft74{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft75{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft76{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft77{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft78{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft79{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft80{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft81{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft83{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft84{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft85{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft86{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft87{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft88{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft89{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft90{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft91{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft92{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft93{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft94{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft95{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft96{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft97{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft98{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft99{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft100{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft101{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft102{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft103{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft104{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft105{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft106{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft107{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft108{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft109{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft110{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft111{font: 13px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft112{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft113{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft114{font: 13px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft115{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft116{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft117{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft118{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft119{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft120{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft121{font: 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft122{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft123{font: 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft124{font: 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft125{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft126{font: 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft127{font: 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft128{font: 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft129{font: 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft130{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft131{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft132{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft133{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft134{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft135{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft136{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft137{font: 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft138{font: 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft139{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft140{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft141{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft142{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft143{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft144{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft145{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft146{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft147{font: 13px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft148{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft149{font: 12px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft150{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft151{font: 11px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft152{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft153{font: 10px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft154{font: bold 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft155{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft156{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft157{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft158{font: bold 17px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft159{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft160{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft161{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft162{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft163{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft164{font: 10px 'Wingdings';line-height: 6px;}
.ft165{font: 10px 'Wingdings';line-height: 11px;}
.ft166{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft167{font: 10px 'Wingdings';line-height: 12px;}
.ft168{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft169{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft170{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 19px;}
.ft171{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft172{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft173{font: italic bold 11px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft174{font: bold 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft175{font: 11px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft176{font: italic bold 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft177{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft178{font: 8px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft179{font: 8px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft180{font: 8px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 8px;}
.ft181{font: 8px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft182{font: 8px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 9px;}
.ft183{font: 8px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft184{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft185{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft186{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft187{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft188{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft189{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft190{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft191{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft192{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft193{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft194{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft195{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft196{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft197{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 21px;}
.ft198{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft199{font: 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft200{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft201{font: 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft202{font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft203{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft204{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft205{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft206{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft207{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft208{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft209{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft210{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft211{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft212{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft213{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft214{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft215{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft216{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft217{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 515px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 271px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 191px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p30{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 171px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 241px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 113px;padding-right: 165px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 1055px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -227px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: right;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p71{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p88{text-align: left;padding-right: 185px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p91{text-align: left;padding-right: 244px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-right: 225px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 234px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 197px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 197px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 320px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 178px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 129px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;margin-top: 336px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: right;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 177px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p280{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 203px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p284{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 251px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p299{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 49px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 130px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 170px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 188px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-right: 233px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 178px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p342{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 155px;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 155px;padding-right: 148px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p387{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p388{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p390{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 77px;padding-right: 213px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p399{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p407{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p408{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p411{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 169px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;margin-top: 358px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p440{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 117px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p443{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p456{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 15px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p482{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p484{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p485{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p487{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 183px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 292px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-right: 123px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p512{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 211px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p526{text-align: left;padding-right: 180px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p532{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 365px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 231px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 241px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p553{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 242px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p572{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p577{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 74px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 200px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 268px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 149px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 191px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p625{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 16px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 244px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p637{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 188px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 14px;padding-right: 142px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 14px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 14px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p656{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 113px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 54px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p670{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 229px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p673{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 150px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 144px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p682{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 205px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p686{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 173px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 327px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 136px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p703{text-align: left;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: justify;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 153px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 215px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p722{text-align: justify;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 379px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p734{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:11px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 136px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:168px;height:10px;}
.p743{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p744{text-align: right;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p745{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p747{text-align: right;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p748{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p749{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p750{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p751{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p752{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p755{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 383px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p770{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p771{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p772{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 155px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 223px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 190px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 134px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p781{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 29px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 241px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 201px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p792{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p795{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p798{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 202px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 276px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 195px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 136px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 306px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 159px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p819{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p823{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p835{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 155px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p837{text-align: left;padding-right: 253px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 187px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p842{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 115px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p855{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 114px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p862{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 109px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 81px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 231px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 169px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p891{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p894{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 24px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 14px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 38px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 167px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 159px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 216px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p920{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 115px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p935{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 193px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 246px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p956{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p959{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-right: 216px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 307px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 217px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 316px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p982{text-align: left;padding-right: 216px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 247px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p992{text-align: left;padding-right: 269px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 48px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 316px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 326px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1014{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 290px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 412px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 288px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 223px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 393px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 197px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1047{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 172px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 191px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 173px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 173px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 151px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 122px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 166px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 381px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 393px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1100{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 69px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1115{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1120{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 179px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 148px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1126{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1131{text-align: left;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1138{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 216px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1144{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1146{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 209px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 196px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 193px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 199px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 368px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1159{text-align: left;padding-right: 332px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 328px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 331px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 321px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 351px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #99cc00;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #99cc00;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #336600;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #99cc00;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #336600;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #99cc00;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #336600;}
.td119{border-bottom: #ffcc99 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #ffcc99;}
.td120{border-bottom: #cc6600 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #cc6600;}
.td121{border-bottom: #cc6600 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #cc6600;}
.td122{border-bottom: #cc6600 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #cc6600;}
.td123{border-bottom: #cc6600 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #cc6600;}
.td124{border-bottom: #cc6600 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #cc6600;}
.td125{border-bottom: #ffcc99 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #ffcc99;}
.td126{border-bottom: #ffcc99 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ffcc99;}
.td127{border-bottom: #82b3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #82b3eb;}
.td128{border-bottom: #82b3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #82b3eb;}
.td129{border-bottom: #82b3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #82b3eb;}
.td130{border-bottom: #82b3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #82b3eb;}
.td131{border-bottom: #82b3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #82b3eb;}
.td132{border-bottom: #005d92 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #005d92;}
.td133{border-bottom: #005d92 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #005d92;}
.td134{border-bottom: #82b3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #82b3eb;}
.td135{border-bottom: #82b3eb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #82b3eb;}
.td136{border-bottom: #005d92 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;background: #005d92;}
.td137{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #336600;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #99cc00;}
.td146{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #005d92;}
.td153{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #a50021;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ff7c80;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #82b3eb;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0d9f5;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #82b3eb;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #438de1;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #003e61;}
.td186{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #40699c;}
.td204{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #aabad7;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td238{border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td240{border-right: #e5e5e5 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td241{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td243{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #00328b;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #007cc3;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 19px;}
.tr3{height: 18px;}
.tr4{height: 29px;}
.tr5{height: 14px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 28px;}
.tr8{height: 572px;}
.tr9{height: 0px;}
.tr10{height: 444px;}
.tr11{height: 408px;}
.tr12{height: 290px;}
.tr13{height: 236px;}
.tr14{height: 182px;}
.tr15{height: 137px;}
.tr16{height: 20px;}
.tr17{height: 17px;}
.tr18{height: 15px;}
.tr19{height: 51px;}
.tr20{height: 30px;}
.tr21{height: 37px;}
.tr22{height: 16px;}
.tr23{height: 36px;}
.tr24{height: 22px;}
.tr25{height: 4px;}
.tr26{height: 11px;}
.tr27{height: 10px;}
.tr28{height: 5px;}
.tr29{height: 34px;}
.tr30{height: 42px;}
.tr31{height: 8px;}
.tr32{height: 7px;}
.tr33{height: 13px;}
.tr34{height: 33px;}
.tr35{height: 41px;}
.tr36{height: 25px;}
.tr37{height: 6px;}
.tr38{height: 26px;}
.tr39{height: 32px;}
.tr40{height: 12px;}
.tr41{height: 46px;}
.tr42{height: 57px;}
.tr43{height: 49px;}
.tr44{height: 3px;}
.tr45{height: 54px;}
.tr46{height: 50px;}
.tr47{height: 47px;}
.tr48{height: 9px;}
.tr49{height: 74px;}
.tr50{height: 73px;}
.tr51{height: 40px;}
.tr52{height: 23px;}
.tr53{height: 24px;}
.tr54{height: 43px;}
.tr55{height: 59px;}
.tr56{height: 44px;}
.tr57{height: 39px;}
.tr58{height: 86px;}
.tr59{height: 87px;}
.tr60{height: 350px;}
.tr61{height: 351px;}
.tr62{height: 56px;}
.tr63{height: 31px;}
.tr64{height: 2px;}
.t0{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t2{width: 415px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 378px;margin-left: 113px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 378px;margin-left: 113px;font: 12px 'Arial';}
.t7{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t8{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 928px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 532px;margin-left: 95px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 627px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 532px;margin-left: 95px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 589px;margin-left: 38px;font: 1px 'Arial';}
.t15{width: 532px;margin-left: 95px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 532px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t19{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t20{width: 415px;margin-top: 8px;font: 13px 'Arial';}
.t21{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t22{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t24{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t25{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t27{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t28{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t29{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t30{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t31{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t32{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t33{width: 416px;margin-top: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t34{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t35{width: 416px;margin-top: 17px;font: italic 15px 'Arial';}
.t36{width: 322px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t37{width: 322px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t38{width: 416px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t39{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t40{width: 416px;font: italic 15px 'Arial';}
.t41{width: 416px;margin-top: 19px;font: italic 15px 'Arial';}
.t42{width: 391px;margin-left: 10px;margin-top: 123px;font: 13px 'Arial';}
.t43{width: 380px;margin-left: 82px;margin-top: 81px;font: 13px 'Arial';}
.t44{width: 374px;margin-left: 84px;margin-top: 117px;font: 13px 'Arial';}
.t45{width: 175px;margin-left: 11px;font: 11px 'Arial';}
.t46{width: 373px;margin-left: 87px;margin-top: 111px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 415px;margin-top: 79px;font: 10px 'Arial';color: #ffffff;}
.t48{width: 405px;margin-left: 67px;margin-top: 82px;font: 11px 'Arial';}
.t49{width: 371px;margin-left: 70px;margin-top: 77px;font: 13px 'Calibri';}
.t50{width: 404px;margin-left: 7px;margin-top: 67px;font: 11px 'Calibri';}
.t51{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t52{width: 227px;margin-left: 217px;margin-top: 130px;font: 10px 'Wingdings';}
.t53{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t54{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t55{width: 312px;margin-left: 71px;margin-top: 1px;font: 13px 'Calibri';}
.t56{width: 335px;margin-left: 12px;margin-top: 55px;font: 11px 'Calibri';}
.t57{width: 378px;font: 8px 'Calibri';}
.t58{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B3971x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Välja yrke</P>
<P class="p1 ft1">Slutbetänkande av Yrkesprogramsutredningen</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2015</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft2">SOU 2015:97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p3 ft3">SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p4 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@wolterskluwer.se</P>
<P class="p4 ft4">Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p5 ft4">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p4 ft5">Svara på remiss – hur och varför.</P>
<P class="p0 ft6">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p6 ft4">En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p7 ft4">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.</P>
<P class="p8 ft4">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p4 ft4">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.</P>
<P class="p9 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-24374-9</NOBR></P>
<P class="p8 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft7">Till statsrådet Aida Hadzialic</P>
<P class="p10 ft8">Regeringen beslutade den 5 december 2013 att ge en särskild utre- dare i uppdrag att föreslå hur teknikprogrammet kan kompletteras med en eller flera industritekniska inriktningar (dir. 2013:122). Samma dag förordnades före detta statssekreteraren Amelie von Zweigbergk till särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01).</P>
<P class="p11 ft8">Regeringen beslutade den 20 mars 2014 och den 19 juni 2014 om tilläggsdirektiv (dir. 2014:50 och dir. 2014:95). Samtliga tidigare direktiv ersattes genom beslut den 12 februari 2015 av ett nytt samlat direktiv (dir. 2015:15). I det nya samlade direktivet gavs ut- redaren i uppdrag att lämna förslag som syftar till att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, under- lätta ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärka den nationella kompetensförsörjningen. Samtidigt förlängdes utrednings- tiden till den 30 september 2015. Genom beslut den 30 juli 2015 förlängdes utredningstiden ytterligare, till den 15 november 2015 (dir. 2015:84).</P>
<P class="p12 ft8">Uppdraget om försöksverksamhet som rör teknikprogrammet och uppdraget om justeringar av det nationella utbudet av inrikt- ningar redovisades i mars 2015 i delbetänkandet <SPAN class="ft9">En yrkesinriktning inom teknikprogrammet </SPAN>(SOU 2015:29).</P>
<P class="p13 ft10">Som sakkunniga i utredningen förordnades från den 20 maj 2014 departementssekreteraren Karin Alm Chearnley, Arbetsmarknads- departementet, kanslirådet Fritjof Karlsson, Utbildningsdeparte- mentet (entledigad den 1 april 2015), departementssekreteraren Carl- Johan Klint, Näringsdepartementet, ämnesrådet Sverker Lönner- holm, Finansdepartementet (entledigad den 1 april 2015), ämnesrådet Catharina Stenborg Blom, Näringsdepartementet (entledigad den 1 april 2015), och ämnessakkunniga Emma Östling, Utbildnings- departementet (entledigad den 1 september 2015). Departements-</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p14 ft8">sekreteraren Anders Jutell, Utbildningsdepartementet, förordnades som sakkunnig från den 17 juni 2014 och kanslirådet Jacob Johansson, Utbildningsdepartementet, förordnades som sakkunnig från den 1 april 2015. Ämnesrådet Sofia Sandgren Massih, Finans- departementet, förordnades som sakkunnig från den 1 april 2015 och entledigades den 1 september 2015. Kanslirådet Camilo von Greiff, Finansdepartementet, förordnades som sakkunnig från den 1 september 2015.</P>
<P class="p15 ft11">Som experter i utredningen förordnades från den 20 maj 2014 utredaren Annika <NOBR>Jalap-Hermansson,</NOBR> Socialstyrelsen, chefen Chri- stina Månberg, Skolverket, statistikern Lene Persson Weiss, Skol- inspektionen (entledigad den 1 september 2015), den internatio- nella koordinatorn Stefan Skimutis, Myndigheten för yrkeshög- skolan, och handläggaren Monika Wallström, Arbetsförmedlingen. Handläggaren Monika Kväl, Tillväxtverket, och handläggaren Lena Lundström, Sveriges Kommuner och Landsting, förordnades som experter från den 1 april 2015 och Ronny Högberg, Skolinspektio- nen, förordnades som expert från den 1 september 2015.</P>
<P class="p16 ft8">Som sekreterare i utredningen anställdes Elsa Engström från den 1 januari 2014 till den 11 oktober 2015, departementssekrete- raren Jan Schierbeck från den 1 februari 2014 till den 31 mars 2015, utredaren Thomas Hagnefur från den 15 januari 2014 till den 31 maj 2015, utredaren Luca Nesi på halvtid från den 1 mars 2014 till den 31 mars 2015, utredaren Maria Liljestrand från den 1 maj till den 31 augusti 2014, Karl Berg från den 22 april 2015 och ämnes- sakkunniga Emma Östling från den 17 augusti till den 18 oktober 2015.</P>
<P class="p17 ft8">Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande <SPAN class="ft9">Välja yrke </SPAN>(SOU 2015:97). Uppdraget är med detta slutfört.</P>
<P class="p18 ft12">Stockholm i november 2015</P>
<P class="p19 ft12">Amelie von Zweigbergk</P>
<P class="p20 ft8">/Karl Berg Elsa Engström</P>
<P class="p21 ft12">Emma Östling</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p22 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p23 ft13">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p24 ft13">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p23 ft13">1</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p25 ft13">Författningsförslag.....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p24 ft13">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft12"><SPAN class="ft14">1.1</SPAN><SPAN class="ft15">Förslag till lag om försöksverksamhet med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p23 ft2">branschskolor ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p24 ft14">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft12"><SPAN class="ft14">1.2</SPAN><SPAN class="ft15">Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p27 ft12">yrkeshögskolan .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p24 ft14">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft16">1.3 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p24 ft14">26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr2 td6"><P class="p23 ft12">1.4 Förslag till förordning om ändring i</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><P class="p28 ft14">studiestödsförordningen (2000:655).....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p24 ft14">28</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft11"><SPAN class="ft14">1.5</SPAN><SPAN class="ft18">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p23 ft14">teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå ........................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p24 ft14">30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft12"><SPAN class="ft14">1.6</SPAN><SPAN class="ft15">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p23 ft14">(2011:555) med instruktion för Statens skolverk .................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p24 ft14">33</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft11"><SPAN class="ft14">1.7</SPAN><SPAN class="ft18">Förslag till förordning om försöksverksamhet med branschskolor och statsbidrag till gymnasieskolor som</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p23 ft14">erbjuder utbildning inom vissa yrkesområden ......................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p24 ft14">34</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft8"><SPAN class="ft14">1.8</SPAN><SPAN class="ft19">Förslag till förordning om nationellt råd för yrkesutbildning och nationella råd för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p23 ft2">yrkesprogrammen ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p24 ft14">38</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft11"><SPAN class="ft14">1.9</SPAN><SPAN class="ft18">Förslag till ändring i förslaget till förordning om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan i departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola –</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p23 ft14">ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) ..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p24 ft14">41</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td9"><P class="p23 ft13">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td10"><P class="p35 ft13">Inledning ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p24 ft13">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft14">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p35 ft14">Styrd dimensionering eller ökad attraktivitet .......................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p24 ft12">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p23 ft14">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p35 ft14">Att öka yrkesutbildningens attraktivitet...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p24 ft12">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft14">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><P class="p35 ft14">Åtgärder för att öka attraktiviteten .......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p24 ft12">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">2.3.1</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p25 ft12">Elever behöver bättre kunskaper inför</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p25 ft2">gymnasievalet ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p24 ft12">47</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft14">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft22">Tillgången till yrkesutbildning behöver</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr3 td14"><P class="p23 ft2">förbättras .................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p24 ft12">48</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft14">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft22">Yrkesutbildningens kvalitet förbättras genom</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p23 ft23">stärkt samverkan med arbetsmarknaden ...............</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p24 ft12">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p23 ft13">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td10"><P class="p35 ft13">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p35 ft13">yrkesval</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p27 ft24">....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p24 ft13">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p23 ft25">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p23 ft25">Gymnasievalet är viktigt men svårt .......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p24 ft26">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p23 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p23 ft25">3.1.1 ............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p23 ft25">Ibland väljer eleven fel</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p24 ft26">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p23 ft26"> </P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p23 ft25">3.1.2 ..................................</P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p23 ft25">Yrkesprogrammen väljs bort</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p24 ft26">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p23 ft25">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><P class="p23 ft25">Kunskap ............................och vägledning underlättar valet</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p24 ft26">61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft25"><SPAN class="ft26">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft27">Studie- och yrkesvägledning har positiva</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr10 td14"><P class="p23 ft25">effekter för både individ och samhälle...................</P></TD>
<TD class="tr10 td15"><P class="p24 ft26">61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft25"><SPAN class="ft26">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft27">Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td17"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p23 ft25">når inte upp till målen .............................................</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p24 ft26">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td6"><P class="p23 ft25">3.3 Förslag till utveckling av studie- och yrkesvägledningen.....</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p24 ft26">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p38 ft26">3.3.1</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p23 ft25">Förtydliga grundskolans läroplan och</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p23 ft25">kursplaner när det gäller kunskaper om</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p23 ft25">arbetslivet.................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p24 ft26">70</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft25"><SPAN class="ft26">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft27">Alla elever i grundskolan ska få möjlighet att</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td14"><P class="p23 ft25">praoa.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p24 ft26">71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft26"><SPAN class="ft26">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft28">Arbetsmiljöverket ska informera om arbetsmiljölagstiftningen i samband med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr13 td19"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p23 ft25">praon ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td15"><P class="p24 ft26">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td19"><P class="p38 ft26">3.3.4</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p23 ft25">En utökad satsning på yrkestävlingar ....................</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p24 ft26">79</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft25"><SPAN class="ft26">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft27">En utredning ska få i uppdrag att utveckla</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p23 ft25">studie- och yrkesvägledningen i grundskolan .......</P></TD>
<TD class="tr14 td15"><P class="p24 ft26">81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft25"><SPAN class="ft26">3.4</SPAN><SPAN class="ft29">Ekonomiska konsekvenser och finansiering av förslaget</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr15 td20"><P class="p23 ft25">om prao ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td15"><P class="p24 ft26">87</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft30">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft21">SOU 2015:97 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p23 ft13">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td21"><P class="p35 ft13">Välja otraditionellt .....................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p24 ft13">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p23 ft14">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p35 ft2">Gymnasievalet sorterar elever ................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p27 ft12">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">4.1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p25 ft14">Yrkesprogrammen är könsuppdelade.....................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p27 ft12">98</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft14">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft22">Elever med utländsk bakgrund väljer ofta</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td23"><P class="p23 ft14">högskoleförberedande program............................</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p24 ft14">102</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft14">4.2</SPAN><SPAN class="ft15">Avbrott och programbyten kan bero på särbehandling</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr2 td24"><P class="p23 ft2">och socialt utanförskap.........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p24 ft14">105</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr3 td25"><P class="p23 ft12">4.3 Uppdraget att förmedla skolans värdegrund och</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td25"><P class="p28 ft14">förebygga trakasserier och kränkande behandling..............</P></TD>
<TD class="tr16 td2"><P class="p24 ft14">108</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft14">4.4</SPAN><SPAN class="ft15">Förslag för ett utvecklat värdegrundsarbete i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><P class="p23 ft2">gymnasiekolan.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft12">4.4.1</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft14">Skolverket ska främja värdegrundsarbetet ...........</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">114</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12"><SPAN class="ft14">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft22">Skolinspektionen ska granska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p24 ft14">värdegrundsarbetet ................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p23 ft13">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td29"><P class="p35 ft31">Nationella och lokala programråd ..............................</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p24 ft13">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p23 ft14">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><P class="p24 ft14">De nationella programråden.................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p27 ft12">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">5.1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p25 ft12">Utredningens kartläggning av</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p24 ft14">utvecklingsområden ..............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">121</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12"><SPAN class="ft14">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft22">De nationella programrådens formella roll är</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft2">otydlig ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p38 ft14">5.1.3</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft14">Ledamöterna sitter på personliga mandat ............</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">124</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12"><SPAN class="ft14">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft22">De nationella programråden har begränsade</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p23 ft14">möjligheter till egna initiativ .................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">126</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12"><SPAN class="ft14">5.1.5</SPAN><SPAN class="ft22">De nationella programråden har olika</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p23 ft2">förutsättningar .......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">127</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft11"><SPAN class="ft14">5.1.6</SPAN><SPAN class="ft32">De nationella programråden saknar möjlighet att lyfta övergripande frågor till en högre</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p27 ft14">organisatorisk nivå.................................................</P></TD>
<TD class="tr17 td2"><P class="p24 ft14">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td25"><P class="p27 ft14">5.2 De lokala programråden .......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p24 ft14">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td30"><P class="p38 ft12">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p27 ft12">Enkätundersökning om lokala programråd .........</P></TD>
<TD class="tr16 td2"><P class="p24 ft14">130</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft14">5.3</SPAN><SPAN class="ft15">Utredningens förslag till en stärkt struktur för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td24"><P class="p23 ft2">samverkan ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">135</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft12"><SPAN class="ft14">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft22">Ett nationellt råd för yrkesutbildning ska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr2 td23"><P class="p23 ft2">inrättas....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p24 ft14">136</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft14">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft22">De nationella programrådens funktion inom</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr17 td31"><P class="p23 ft14">Skolverket ska förtydligas.....................................</P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p24 ft12">141</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft14">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft22">Samverkan mellan Skolinspektionen och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr17 td31"><P class="p23 ft14">arbetsmarknadens parter ska utvecklas................</P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p24 ft12">148</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft14">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft22">De lokala programråden ska inte regleras</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft2">ytterligare...............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft12">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p23 ft13">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td34"><P class="p35 ft31">Yrkescollege och andra samverkansmodeller ...............</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p24 ft13">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft14">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><P class="p35 ft14">Samverkan genom yrkescollege och liknande modeller.....</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft12">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">6.1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft12">Branschers kvalitetskriterier och</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft14">utbildningssystemets kvalitetskriterier................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft12">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p23 ft14">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><P class="p35 ft14">Utredningens uppdrag att främja samverkan......................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft12">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">6.2.1</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft14">Rekryteringsbehov motiverar branscher .............</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft12">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">6.2.2</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft14">Tydligt definierade kompetenskrav krävs............</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft12">165</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft14">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft22">Regional organisation förutsättning för lokal</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr3 td31"><P class="p23 ft2">närvaro ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">166</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft14">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft22">Servicecollege – en avvecklad</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p27 ft14">samverkansmodell .................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td25"><P class="p27 ft12">6.3 Nationella inriktningar utan samverkansmodeller .............</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p24 ft12">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td17"><P class="p38 ft12">6.3.1</P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p27 ft14">Fritid och hälsa......................................................</P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p24 ft12">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td17"><P class="p38 ft12">6.3.2</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p27 ft14">Pedagogiskt arbete ................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p24 ft12">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p38 ft12">6.3.3</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p27 ft12">Dator- och kommunikationsteknik.....................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p38 ft12">6.3.4</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p27 ft16">Administrativ service ............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td17"><P class="p38 ft12">6.3.5</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p27 ft14">Turism och resor ...................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td32"><P class="p24 ft12">177</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft14">6.4</SPAN><SPAN class="ft15">Förslag om statsbidrag för att utveckla regionala</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td25"><P class="p27 ft12">stödfunktioner ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td25"><P class="p27 ft14">6.5 Kartläggning av samverkansmodeller ..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p24 ft12">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p38 ft12">6.5.1</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p27 ft2">Yrkescollege ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">186</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft14">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft22">Branschcertifierade och branschgodkända</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr3 td31"><P class="p23 ft2">skolor .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">189</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8"><SPAN class="ft14">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft33">Kvalitetssäkring genom kontroll av utbildningsförlopp, utbildningsresultat,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p25 ft14">branschprov eller genom validering .....................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p38 ft14">6.5.4</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p25 ft14">Samverkansmodeller under utveckling ................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td19"><P class="p38 ft14">6.5.5</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p25 ft14">Företagsskolor och industrigymnasier ................</P></TD>
<TD class="tr16 td32"><P class="p24 ft12">205</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td36"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr18 td37"><P class="p24 ft21">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td38"><P class="p23 ft13">7</P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p47 ft31">Branschskolor för vissa små yrkesområden .................</P></TD>
<TD class="tr19 td37"><P class="p48 ft13">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td38"><P class="p23 ft12">7.1</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p47 ft14">Diskussionerna kring branschlärling ...................................</P></TD>
<TD class="tr20 td37"><P class="p49 ft12">208</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft14">7.2</SPAN><SPAN class="ft15">Vissa små yrkesområden har svårt att klara</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr3 td24"><P class="p23 ft2">kompetensförsörjningen ......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">210</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12"><SPAN class="ft14">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft22">Branschskolor en lösning för kompetensbrist</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft2">inom vissa små yrkesområden ..............................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p38 ft14">7.2.2</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft12">Branscher som ser branschskolor som en</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft16">möjlig lösning för kompetensförsörjningen ........</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">221</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12"><SPAN class="ft14">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft22">Branscher som tagit egna initiativ som liknar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr2 td23"><P class="p23 ft2">branschskolor.........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p24 ft14">225</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft12"><SPAN class="ft14">7.3</SPAN><SPAN class="ft15">Utredningens förslag om en försöksverksamhet med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><P class="p23 ft2">branschskolor ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><P class="p23 ft12">7.3.1</P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p25 ft14">Branschskolor införs som försöksverksamhet ....</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p24 ft14">227</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12"><SPAN class="ft14">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft22">Utbildningsanordnare som kan delta i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft2">försöksverksamheten.............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p38 ft14">7.3.3</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft16">Villkor för att få delta i försöksverksamheten.....</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">231</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12"><SPAN class="ft14">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft22">Gymnasieskolan behåller huvudmannaskapet</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p23 ft2">för eleven................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">233</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12"><SPAN class="ft14">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft22">Lärares kompetens och betygssättning vid</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft2">branschskolan ........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p38 ft14">7.3.6</P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft12">Huvudmän som samarbetar med</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p25 ft14">branschskolor ska kunna söka statsbidrag ...........</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft14">241</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12"><SPAN class="ft14">7.3.7</SPAN><SPAN class="ft22">Elever ska ha rätt till stöd för inackordering</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p51 ft14">under undervisning på branschskola ....................</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p27 ft12">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p35 ft12">7.3.8</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p51 ft12">Branschorganisationer ska främja</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p51 ft12">otraditionella utbildningsval inom</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p51 ft2">gymnasieskolan......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p35 ft12">7.3.9</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p51 ft14">Vuxenutbildning på branschskola ........................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p35 ft12">7.3.10</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p51 ft12">Andra möjliga offentliga aktörer som kan</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p51 ft2">samarbeta med branschskolor...............................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft12">7.3.11</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p51 ft12">Alternativa lösningar för gymnasieutbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td14"><P class="p51 ft2">på branschskola......................................................</P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p27 ft12">256</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p23 ft13">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td29"><P class="p35 ft31">Regional samverkan om yrkesvux ..............................</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p24 ft13">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p23 ft14">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><P class="p35 ft14">Yrkesvux bidrar till kompetensförsörjningen .....................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p27 ft12">260</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td11"><P class="p23 ft14">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td29"><P class="p35 ft14">Yrkesvux finansieras i stor utsträckning av statsbidrag......</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p27 ft12">261</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p24 ft14">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p35 ft2">Bristande behovsanalyser och samråd .................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">8.3.1</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p25 ft14">Samråd med Arbetsförmedlingen ........................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">8.3.2</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p25 ft14">Samråd med företrädare för arbetsmarknaden ....</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p24 ft14">8.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td3"><P class="p35 ft14">Mindre yrkesområden trängs undan ...................................</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p24 ft12">266</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p24 ft14">8.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td3"><P class="p35 ft14">Förslag för utvecklad regional samverkan om yrkesvux ....</P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p24 ft12">268</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft14">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft22">Kommuner ska ansöka om statsbidrag</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr3 td31"><P class="p23 ft2">gemensamt.............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">269</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft2">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft34">Regional samverkan om yrkesvux blir villkor för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr16 td31"><P class="p23 ft2">statsbidrag...............................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td32"><P class="p24 ft12">274</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft14">8.6</SPAN><SPAN class="ft35">Fortsatt små möjligheter till yrkesutbildning för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td34"><P class="p35 ft14">personer med högskoleförberedande utbildning...................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft12">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft14">8.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><P class="p35 ft16">Internationella rekommendationer om yrkesutbildning....</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft12">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">8.7.1</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft16">Yrkesutbildning är prioriterat inom EU..............</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft12">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">8.7.2</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft2">OECD ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft12">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft12">8.7.3</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p25 ft2">Unesco ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p24 ft12">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p23 ft13">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td34"><P class="p35 ft31">Fler behöriga till yrkeshögskolan................................</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p24 ft13">287</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft12"><SPAN class="ft14">9.1</SPAN><SPAN class="ft15">Färre elever i gymnasieskolans yrkesprogram minskar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p23 ft2">yrkeshögskolans rekryteringsbas.........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">288</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft12">9.1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p25 ft14">Yrkeshögskolan är eftergymnasial .......................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft12">9.1.2</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p25 ft14">Studerande i yrkeshögskolan................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">292</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft14">9.1.3</SPAN><SPAN class="ft22">Utbildningsanordnarnas krav på särskilda</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr17 td31"><P class="p23 ft2">förkunskaper .........................................................</P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p24 ft12">294</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft14">9.1.4</SPAN><SPAN class="ft22">Tidigare förslag om behörighetsgivande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr3 td25"><P class="p27 ft12">förutbildningar ......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">296</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p27 ft14">9.2 Utredningens förslag............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p24 ft12">297</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft14">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft22">Statliga bidrag till behörighetsgivande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr3 td31"><P class="p23 ft2">förutbildningar ......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">297</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft14">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft22">Förutbildningar ska huvudsakligen vara kurser</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr2 td17"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p27 ft14">i yrkesämnen..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p24 ft12">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p38 ft12">9.2.3</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p53 ft12">Uppdrag att främja utvecklingen av</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p27 ft12">behörighetsgivande förutbildningar.....................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p24 ft12">302</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td25"><P class="p27 ft14">9.3 Förslagens finansiering.........................................................</P></TD>
<TD class="tr20 td32"><P class="p24 ft12">303</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft21">SOU 2015:97 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td42"><P class="p23 ft13">10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td43"><P class="p54 ft31">Förslagens konsekvenser ..........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p24 ft13">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p23 ft14">10.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p54 ft2">Ekonomiska konsekvenser ...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p27 ft12">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p54 ft12">10.1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p23 ft14">Samhällsekonomiska konsekvenser......................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p54 ft16">10.1.2 Ekonomiska konsekvenser för staten ..................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">309</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p54 ft16">10.1.3 Ekonomiska konsekvenser för kommuner ..........</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">311</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p54 ft16">10.1.4 Ekonomiska konsekvenser för företag.................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">312</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p54 ft12">10.1.5 Konsekvenser för sysselsättning i olika delar</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p23 ft2">av landet .................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p27 ft12">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p23 ft14">10.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p54 ft14">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen ...............</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p27 ft12">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p54 ft16">10.2.1 Förslaget om praktisk arbetslivsorientering ........</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p54 ft12">10.2.2 Ändrade villkor för statsbidrag för yrkesvux.......</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p23 ft14">10.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p54 ft12">Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p54 ft36">män.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p27 ft12">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td43"><P class="p54 ft12">10.3.1 Medvetna val och aktivt värdegrundsarbete</P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p23 ft14">leder till mindre könsuppdelade yrkesprogram ...</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p27 ft12">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p54 ft12">10.3.2 Otraditionella utbildningsval i vuxen ålder..........</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">316</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p23 ft14">10.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p54 ft14">Konsekvenser för studiestödssystemet ...............................</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p27 ft12">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p23 ft14">10.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td43"><P class="p54 ft12">Konsekvenser för full delaktighet i utbildning för elever</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td43"><P class="p54 ft2">med funktionsnedsättning....................................................</P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p27 ft12">318</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p23 ft14">10.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td43"><P class="p54 ft2">Andra konsekvenser .............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p27 ft12">319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p54 ft12">10.6.1 Förslagens förenlighet med EU:s regler om</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p23 ft2">statligt stöd ............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td43"><P class="p54 ft12">10.6.2 Konsekvenser för möjligheterna att nå de</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p23 ft2">integrationspolitiska målen ...................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p54 ft12">10.6.3</P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p23 ft14">Konsekvenser för brottsligheten ..........................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td43"><P class="p54 ft12">10.6.4 Konsekvenser för personlig integritet..................</P></TD>
<TD class="tr16 td28"><P class="p27 ft12">320</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr0 td46"><P class="p23 ft13">11</P></TD>
<TD class="tr0 td47"><P class="p55 ft13">Författningskommentar ............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p24 ft13">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p23 ft12">11.1</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p55 ft12">Förslaget till lag om försöksverksamhet med</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p55 ft2">branschskolor ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p27 ft12">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td46"><P class="p23 ft12">11.2</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p55 ft12">Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:128) om</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p55 ft2">yrkeshögskolan .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p27 ft12">330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td46"><P class="p23 ft12">11.3</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p55 ft14">Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)...........</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p27 ft12">331</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td36"><P class="p23 ft13">Referenser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p24 ft13">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td48"><P class="p23 ft13">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr21 td49"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><P class="p23 ft12">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p23 ft14">Kommittédirektiv 2013:122.........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p24 ft12">345</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p23 ft12">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p23 ft14">Kommittédirektiv 2014:50...........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft12">349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p23 ft12">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p23 ft14">Kommittédirektiv 2014:95...........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft12">361</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p23 ft12">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p23 ft14">Kommittédirektiv 2015:15...........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft12">363</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p23 ft12">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p23 ft14">Kommittédirektiv 2015:84...........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft12">377</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td36"><P class="p23 ft14">Bilaga 6 Den norska modellen för samverkan ..........................</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft12">379</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td36"><P class="p23 ft14">Bilaga 7 Branschorganisationer i enkätundersökning ..............</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p24 ft12">385</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p0 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p56 ft37">Uppdraget och utredningens utgångspunkter</P>
<P class="p57 ft8">Många unga söker arbete samtidigt som många arbetsgivare är oro- liga för sin kompetensförsörjning. Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande. Därför tillsattes Yrkesprogramsutred- ningen, med uppdrag att lämna förslag som stärker den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlättar ung- domars övergång från skola till arbetsliv och förstärker den natio- nella kompetensförsörjningen.</P>
<P class="p13 ft38">En bättre matchning mellan ungdomars val av utbildning och arbetsmarknadens efterfrågan kan grovt sett åstadkommas på två sätt: genom att dimensionera antalet platser inom gymnasieskolans nationella program efter arbetsmarknadens efterfrågan eller genom att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. Utredningen förespråkar inte en centralstyrd dimensionering efter arbetsmarknadens efter- frågan. En sådan dimensionering förutsätter att det träffsäkert går att förutsäga arbetsmarknadens behov. Samtidigt skulle elevens val- frihet begränsas. Utredningen har i sitt arbete i stället valt att utgå från olika typer av insatser som behövs för att öka yrkesutbild- ningarnas attraktivitet. För det första behöver elever få ett bättre beslutsunderlag inför gymnasievalet. För det andra behöver till- gången till yrkesutbildning förbättras. För det tredje behöver ut- bildningarnas kvalitet förbättras genom en stärkt samverkan med arbetsmarknaden.</P>
<P class="p58 ft37">Kunskaper om arbetslivet underlättar gymnasievalet</P>
<P class="p59 ft10">Att välja program till gymnasieskolan är ett viktigt men svårt val för en ung person. För att vara väl förberedd för valet behöver en elev i grundskolan tidigt utveckla kunskaper om arbetslivet och olika</P>
<P class="p60 ft20">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft8">yrkesområden samt få vägledning i den konkreta valsituationen. Utredningen konstaterar att kvaliteten i studie- och yrkesvägled- ningen i grundskolan varierar och att elevernas kunskaper om arbets- livet och om vilka jobb som finns behöver förbättras. Utredningen föreslår att:</P>
<P class="p62 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">grundskolans läroplan och kursplaner ska förtydligas när det gäller kunskaper om arbetslivet,</SPAN></P>
<P class="p63 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">alla elever i grundskolan och specialskolan ska ges möjlighet att genomföra minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao) på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasie- skolan,</SPAN></P>
<P class="p64 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Arbetsmiljöverket ska få i uppdrag att informera huvudmännen om hur riskbedömningar ska genomföras vid prao, och att</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">en utökad statlig satsning på yrkestävlingar ska genomföras.</SPAN></P>
<P class="p66 ft8">Större och mer genomgripande förändringar av studie- och yrkes- vägledningen i grundskolan kräver en grundligare analys än vad som varit möjlig att genomföra inom ramen för Yrkesprograms- utredningens uppdrag. Utredningen föreslår därför att en ny statlig utredning får i uppdrag att utveckla studie- och yrkesvägledningen i grundskolan.</P>
<P class="p67 ft37">Förstärk gymnasieskolans värdegrundsarbete</P>
<P class="p68 ft8">Gymnasieskolans yrkesprogram är tydligt könsuppdelade. Brister när det gäller värdegrunden på yrkesprogrammen kan vara en av förklaringarna till att elever som valt otraditionellt senare byter program eller avbryter sina studier. För att yrkesprogrammen ska kunna attrahera nya grupper av elever och uppmuntra till mindre könsstereotypa utbildningsval krävs att skolorna blir medvetna om vikten av ett aktivt värdegrundsarbete för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Utredningen föreslår att:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p23 ft41">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Skolverket, i arbetet med nationella skolutvecklingsprogram, särskilt ska beakta behovet av värdegrundsarbete inom gym- nasieskolans yrkesprogram, och att</SPAN></P>
<P class="p70 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Skolinspektionen ska få i uppdrag att granska kvaliteten på värdegrundsarbetet inom gymnasieskolan.</SPAN></P>
<P class="p71 ft42">Det behövs både reglerad och frivillig samverkan mellan gymnasieskolan och arbetsmarknaden</P>
<P class="p72 ft10">Att arbetsmarknadens branschorganisationer och utbildningssyste- met samverkar om gymnasial yrkesutbildning är avgörande för ut- bildningarnas kvalitet och attraktionskraft. Samverkan kan dels ske i reglerad form, i nationella och lokala programråd, och dels i for- mer som inte är reglerade i författningar eller inskrivna i skolans styrdokument. Exempel på sådana samverkansmodeller är Teknik- college, Vård- och omsorgscollege och andra modeller som kan omfatta certifiering, validering och yrkesprov.</P>
<P class="p73 ft43">Förtydliga och förstärk de nationella programrådens roll</P>
<P class="p74 ft8">Sedan 2010 finns det ett nationellt programråd för varje nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. De nationella programråden fun- gerar som forum för en kontinuerlig dialog mellan Skolverket och representanter för de yrkesområden som yrkesprogrammen utbil- dar för. Det finns dock utvecklingsområden, bl.a. är rådens for- mella roll inom Skolverket otydlig, rådens ledamöter har begränsat inflytande över rådens dagordning och ledamöterna saknar möjlig- het att lyfta övergripande och mer politiska frågor till en högre organisatorisk nivå. Utredningen föreslår att:</P>
<P class="p75 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">de nationella programrådens funktion inom Skolverket ska för- tydligas och att reglering som berör de nationella programråden ska samlas i en förordning,</SPAN></P>
<P class="p76 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">rådens ledamöter ska väljas med mandat från de organisationer de representerar, och att</SPAN></P>
<P class="p77 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Skolverket, i samråd med rådens ledamöter, ska utarbeta rikt- linjer för hur rådens arbete ska bedrivas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft43">Inrätta ett nationellt råd för yrkesutbildning</P>
<P class="p79 ft8">I dag saknas en nationell institutionell nivå där utbildningssystemet och arbetsmarknaden kan samverka om yrkesutbildning. Utred- ningen föreslår att:</P>
<P class="p62 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">det inrättas ett nationellt råd för yrkesutbildning med repre- sentanter från arbetsmarknadens parter, myndigheter och depar- tement.</SPAN></P>
<P class="p80 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Rådet ska samråda kring strategiska frågor om utveckling av yrkesutbildning och andra åtgärder som är relevanta för den långsiktiga nationella kompetensförsörjningen. Det nationella rådet för yrkesutbildning ska vara rådgivande till regeringen och komplettera och avlasta de nationella programråden.</SPAN></P>
<P class="p81 ft43">Yrkescollege och andra frivilliga samverkansmodeller</P>
<P class="p82 ft8">Frivillig samverkan mellan arbetsmarknaden och utbildningssyste- met bygger på ett gemensamt intresse att säkra utbildningarnas kvalitet och attraktionskraft. Den kartläggning som utredningen har gjort visar att det finns någon form av kvalitetssäkring från en branschorganisation inom alla gymnasieskolans yrkesprogram, men inte inom alla inriktningar och yrkesutgångar. Om ett yrkes- program eller en inriktning inom ett yrkesprogram i gymnasie- skolan saknar en tydlig och välorganiserad mottagande bransch kan det vara ett tecken på att utbildningen inte kan anordnas med till- räckligt god kvalitet.</P>
<P class="p83 ft8">Olikheter mellan branscher innebär att en enskild modell för samverkan, t.ex. yrkescollege, inte passar alla. För att en bransch ska kunna hitta en modell som passar branschens förutsättningar och behov krävs, enligt utredningens bedömning:</P>
<P class="p63 ft12"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft44">en vilja från branschens arbetsmarknadsparter att engagera sig i den gymnasiala yrkesutbildningen,</SPAN></P>
<P class="p64 ft12"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft44">kunskaper om vilka kompetenser som krävs för att bli anställd hos branschens arbetsgivare och hur dessa kan säkras, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft12"><SPAN class="ft14">3.</SPAN><SPAN class="ft44">ekonomiska och organisatoriska resurser.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p23 ft41">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft43">Stöd till lokal och regional samverkan</P>
<P class="p86 ft8">Branscher som inte har en regional organisation kan ha svårt att bygga upp samverkansmodeller för kvalitetssäkring och att delta aktivt i lokala programråd.</P>
<P class="p13 ft45">Förekomsten av lokala programråd varierar mellan yrkespro- grammen men utredningen bedömer att ytterligare reglering av de lokala programråden inte är ändamålsenlig. För att stärka lokal sam- verkan genom de lokala programråden krävs det i stället uppföljande och stödjande åtgärder. Utredningen föreslår att:</P>
<P class="p87 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">det ska inrättas ett statsbidrag för regionala stödfunktioner för att fler branschorganisationer ska kunna bygga upp kapacitet för lokal samverkan kring gymnasial yrkesutbildning.</SPAN></P>
<P class="p88 ft47">Branschorganisationer och nationella programråd kan bistå i kvalitetsgranskning och tillsyn av yrkesprogrammen</P>
<P class="p72 ft38">Med de metoder Skolinspektionen i dag använder i sin regelbundna tillsyn kan det vara svårt att upptäcka brister i yrkesinnehållet inom gymnasieskolans yrkesprogram, t.ex. när det gäller utrustning, mate- rial, lokaler och lärares yrkeskompetens. Utredningen föreslår att:</P>
<P class="p89 ft49"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft48">Skolinspektionen får i uppdrag att undersöka hur riskbedömning inför urval av gymnasieskolor för regelbunden tillsyn kan utveck- las för att i större utsträckning upptäcka sådana brister, och att</SPAN></P>
<P class="p90 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">Skolinspektionen ska undersöka om myndigheten kan ta hjälp av branschorganisationer som kvalitetssäkrare vid etablerings- kontroller och tillsyn av huvudmän och gymnasieskolor som er- bjuder yrkesprogram.</SPAN></P>
<P class="p91 ft42">En försöksverksamhet med branschskolor för vissa små yrkesområden</P>
<P class="p72 ft38">Vissa yrkesutbildningar lyckas inte locka elever trots att det finns stora möjligheter att få arbete direkt efter avslutad gymnasieutbild- ning. Många branschorganisationer efterfrågar möjligheter att ta ett större ansvar för smala yrkesutbildningar som har stor betydelse för arbetsmarknaden, men som riskerar att nedprioriteras inom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft11">utbildningssystemet. Utredningens diskussioner med branschorga- nisationer inom olika yrkesområden har lett fram till ett förslag om en försöksverksamhet med så kallade branschskolor.</P>
<P class="p93 ft43">Delar av gymnasieutbildningen ska kunna erbjudas på branschskolan</P>
<P class="p68 ft11">Branschskolan ska fungera som kompetenscentrum där de bästa yrkeslärarna och den senaste utrustningen kan samlas. Bransch- skolan ska kunna ta emot gymnasieelever från hela landet för ut- bildning i vissa yrkeskurser under delar av elevernas utbildning. På så sätt kan en tillräcklig volym elever samlas för att kunna erbjuda relevanta yrkeskurser med god kvalitet och fler elever kan få till- gång till utbildningen, oavsett hemkommun.</P>
<P class="p94 ft8">Branschskolan ska genom entreprenadavtal med en kommun även kunna utbilda elever inom kommunal vuxenutbildning</P>
<P class="p67 ft43">Branschskolor passar för vissa små yrkesområden</P>
<P class="p79 ft8">Utredningen anser att branschskolor passar bäst för yrkesområden som kräver en yrkesutbildning på gymnasial nivå som har svårt att locka ungdomar, som sällan anordnas inom vuxenutbildningen, som är relativt dyr att anordna och som kräver specifika lokaler eller ut- rustning.</P>
<P class="p95 ft11">För att garantera kvaliteten i utbildningen ska en branschskola rekommenderas av en branschorganisation eller ha ett brett sam- arbete om utbildning med flera arbetsgivare inom branschen. Skol- verket ska godkänna en utbildningsanordnare som branschskola.</P>
<P class="p93 ft43">Gymnasieskolan behåller huvudmannaskapet för eleven</P>
<P class="p82 ft8">Huvudmannen för elevens gymnasieskola ska vid samarbete med en branschskola behålla ansvaret för elevens rättigheter och för ut- bildningen i sin helhet. Huvudmannens relation till branschskolan bygger till största del på den reglering som finns om utbildning på entreprenad.</P>
<P class="p83 ft8">En elev ska ha rätt till stöd för inackordering vid undervisning på en branschskola.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td50"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p23 ft41">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft43">Ersättning till branschskolan</P>
<P class="p96 ft8">Huvudmannen ska ersätta branschskolan för kostnaderna för ele- vens utbildning. Utredningen föreslår ett statsbidrag som får lämnas för huvudmannens kostnader för ersättning till en branschskola. Statsbidraget ska fördelas av Skolverket.</P>
<P class="p73 ft43">Försöksverksameten ska pågå i fem läsår</P>
<P class="p97 ft38">Försöksverksamheten föreslås omfatta som mest tio branschskolor och cirka 1 600 gymnasieelever. Försöksverksamheten ska pågå i fem läsår och därefter utvärderas.</P>
<P class="p98 ft50">Lösningar på matchningsproblemen kan inte enbart sökas inom gymnasieskolan</P>
<P class="p74 ft8">Utredningen konstaterar att gymnasieskolan inte ensam kan lösa de matchningsproblem som finns på arbetsmarknaden. Utredning- en lägger därför också förslag om förbättringar inom den yrkes- inriktade vuxenutbildningen och inom yrkeshögskolan.</P>
<P class="p73 ft43">Regional samverkan om yrkesvux</P>
<P class="p74 ft11">Yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkes- vux) spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen. Många kom- muner är för små för att själva kunna erbjuda ett brett utbud av yrkeskurser inom vuxenutbildningen. Utan regionala behovsana- lyser riskerar därför yrkesinriktad vuxenutbildning inom yrkes- områden med få och mer kostsamma utbildningsplatser att trängas undan av mindre kostsamma utbildningar inom yrkesområden med behov av många utbildade. Det innebär färre valmöjligheter för individen och utgör ett hinder för kompetensförsörjning.</P>
<P class="p12 ft8">En stor andel av den gymnasiala yrkesutbildningen som ges inom den kommunala vuxenutbildningen finansieras i dag av staten genom statsbidrag för yrkesvux. Utredningen föreslår att:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p99 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">statsbidraget för yrkesvux ska villkoras med att minst tre kom- muner samverkar om utbildningen samt ansöker om statsbidrag gemensamt, och att</SPAN></P>
<P class="p100 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">kommunerna ska samråda med aktören med regionalt utveck- lingsansvar i länet eller länen inför ansökan om statsbidrag för yrkesvux.</SPAN></P>
<P class="p101 ft43">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P>
<P class="p102 ft8">Flera av de program och inriktningar i gymnasieskolan som leder fram till yrken där det råder brist på arbetskraft har svårt att rekry- tera elever. Det innebär att antalet behöriga sökande till yrkeshög- skolans eftergymnasiala utbildningar minskar när allt fler utbild- ningsanordnare ställer krav på särskilda förkunskaper från ett visst program i gymnasieskolan.</P>
<P class="p103 ft10">Snäva behörighetskrav till yrkeshögskolan, i kombination med bristande utbud av yrkeskurser inom den kommunala vuxenutbild- ningen, försvårar för personer att växla yrke senare i livet, till exem- pel som en följd av strukturomvandling på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p15 ft10">För att underlätta behörighetskomplettering har Regeringskans- liet (Utbildningsdepartementet) föreslagit att behörighetsgivande förutbildningar på gymnasial nivå ska kunna ges inom yrkeshög- skolan. Sådana förutbildningar föreslås kunna ges i bristyrken och om det finns brist på behöriga sökande. Utredningen anser att för- slaget bör antas med vissa ändringar. Utredningen föreslår att be- hörighetsgivande förutbildningar inom yrkeshögskolan:</P>
<P class="p104 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">ska kunna erbjudas om det i förväg kan antas finnas brist på be- höriga sökande,</SPAN></P>
<P class="p50 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">huvudsakligen ska avse yrkesämnen, och</SPAN></P>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">ska få omfatta upp till tio veckors utbildning.</SPAN></P>
<P class="p105 ft8">Utredningen föreslår också att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att främja utvecklingen av behörighetsgivande för- utbildningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p0 ft7">1 Författningsförslag</P>
<P class="p106 ft37"><SPAN class="ft37">1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p107 ft37">lag om försöksverksamhet med branschskolor</P>
<P class="p108 ft12">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p109 ft13">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p74 ft11"><SPAN class="ft52">1 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser om en försöksverksamhet med branschskolor. Försöksverksamheten gäller för viss utbildning i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå enligt skollagen (2010:800). Med branschskola avses en utbild- ningsanordnare som har godkänts för att anordna gymnasial yrkes- utbildning enligt denna lag.</P>
<P class="p110 ft8">Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att det inom gymnasieskolan ges yrkesutbildning av hög kvalitet inom vissa yrkesområden som är små. I lagen finns bestämmelser för försöks- verksamheten som avviker från skollagen.</P>
<P class="p111 ft38"><SPAN class="ft53">2 § </SPAN>Med branschorganisation avses i denna lag en arbetstagarorga- nisation, en arbetsgivarorganisation, en organisation som är gemen- sam för arbetsgivare och arbetstagare eller en intresseorganisation i näringslivet som representerar yrkesområdet.</P>
<P class="p112 ft13">Godkännande som branschskola</P>
<P class="p96 ft12"><SPAN class="ft13">3 § </SPAN>Statliga myndigheter, kommuner, landsting och enskilda får god- kännas som branschskola.</P>
<P class="p113 ft10">För att godkännas som branschskola ska utbildningsanordnaren 1. ha för avsikt att anordna yrkesutbildning inom ett yrkesområde</P>
<P class="p0 ft12">där</P>
<P class="p60 ft20">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft12"><SPAN class="ft14">a)</SPAN><SPAN class="ft54">antalet elever som går sådan utbildning är lågt i såväl gymnasie- skolan som inom den kommunala vuxenutbildningen,</SPAN></P>
<P class="p115 ft8"><SPAN class="ft12">b)</SPAN><SPAN class="ft55">arbetsmarknadens efterfrågan på den kompetens som utbild- ningen syftar till att ge är högre än vad det finns individer med den kompetensen, och</SPAN></P>
<P class="p116 ft8"><SPAN class="ft12">c)</SPAN><SPAN class="ft55">kostnaden att starta en motsvarande utbildning är hög på grund av att det finns behov av särskilda lokaler, särskilt material eller särskild utrustning och små elevgrupper,</SPAN></P>
<P class="p117 ft10">2. rekommenderas som branschskola av en branschorganisation eller uppvisa ett brett samarbete om utbildning med flera arbets- givare inom den bransch som yrkesområdet tillhör,</P>
<P class="p116 ft8">3. ha förutsättningar att ge sådant stöd som följer av 3 kap. skol- lagen (2010:800) till elever som är i behov av det, och</P>
<P class="p116 ft8">4. ha förutsättningar att följa de bestämmelser som gäller enligt denna lag, tillämpliga bestämmelser i skollagen och föreskrifter som meddelats i anslutning till den.</P>
<P class="p116 ft8">Vid bedömning av om utbildningsanordnaren uppfyller vill- koren i första stycket 4 ska särskilt beaktas om anordnaren har förutsättningar att verka för ett främjande och förebyggande lika- behandlingsarbete för att på så sätt motverka att elever som valt en yrkesutbildning där deras kön är underrepresenterat avbryter ut- bildningen i förtid.</P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft13">4 § </SPAN>Statens skolverk prövar ärenden om godkännande som anord- nare av branschskola.</P>
<P class="p119 ft38">Ett godkännande som branschskola gäller under den tid som Skolverket beslutar, dock längst så länge som försöksverksamheten pågår. Skolverkets beslut får inte överklagas.</P>
<P class="p120 ft12"><SPAN class="ft13">5 § </SPAN>Under försöksverksamheten får högst tio utbildningsanordnare godkännas.</P>
<P class="p121 ft8">Om samtliga sökande som uppfyller villkoren i 3 § är fler än tio ska ett urval göras. Företräde ska då ges till</P>
<P class="p116 ft8"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft55">sökande som kan visa starkt stöd hos arbetsmarknadens parter inom den bransch som yrkesområdet tillhör, och</SPAN></P>
<P class="p122 ft8"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft55">sökande som avser att anordna yrkesutbildning inom ett yrkes- område där skillnaden mellan antalet elever som går sådan utbild- ning i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadens behov är störst.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p23 ft41">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft13">Branschskolans uppdrag</P>
<P class="p96 ft12"><SPAN class="ft13">6 § </SPAN>Den som enligt 2 kap. <NOBR>2–5</NOBR> §§ skollagen (2010:800) är huvud- man för en gymnasieskola som erbjuder yrkesprogram får med bi- behållet huvudmannaskap sluta avtal med en branschskola om att utföra uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil (yrkesämnen). Huvudmannen får då även överlämna uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen och den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisnings- uppgift.</P>
<P class="p123 ft8">Huvudmannen för gymnasieskolan ska ersätta branschskolan för kostnaderna för elevens utbildning. Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till branschskolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som huvudmannen tillämpar vid fördelning av re- surser i sin egen utbildning.</P>
<P class="p124 ft11"><SPAN class="ft52">7 § </SPAN>Branschskolan ska anordna utbildning inom ett sådant yrkes- ämne eller delar av ett yrkesämne som finns inom gymnasieskolan. Utbildningen får även avse sådant gymnasiearbete som ingår i ett yrkesprogram enligt 16 kap. 22 § skollagen (2010:800).</P>
<P class="p125 ft12"><SPAN class="ft13">8 § </SPAN>Lärare som undervisar vid branschskolan ska genom yrkes- erfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning ha tillägnat sig kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper inom det yrkesområde som undervisningen avser och även i övrigt vara lämp- lig att bedriva undervisningen.</P>
<P class="p126 ft8">En huvudman som har slutit avtal med en branschskola enligt denna lag behöver för den undervisningen inte tillämpa 2 kap. 13 och 18 §§ skollagen (2010:800).</P>
<P class="p73 ft13">Branschskolor och kommunal vuxentutbildning</P>
<P class="p127 ft8"><SPAN class="ft56">9 § </SPAN>En branschskola får även genom entreprenadavtal enligt 23 kap. skollagen (2010:800) ge utbildning till elever från kommunal vuxen- utbildning.</P>
<P class="p11 ft8">Utöver vad som gäller om entreprenad enligt 23 kap. 1 § skol- lagen får huvudmannen för kommunal vuxenutbildning överlämna uppgifter till en branschskola som bedrivs av en statlig myndighet, en kommun eller ett landsting.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39724x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft13">Stöd till inackordering</P>
<P class="p79 ft8"><SPAN class="ft56">10 § </SPAN>Om en elev som går i en gymnasieskola med offentlig huvud- man behöver inackordering på grund av deltagandet i utbildningen vid en branschskola ska elevens hemkommun lämna ekonomiskt stöd för inackorderingen utifrån samma grunder och med samma belopp som gäller enligt 15 kap. 32 § skollagen (2010:800). Ett så- dant beslut kan överklagas på samma sätt som gäller enligt 28 kap. 5 § skollagen.</P>
<P class="p93 ft13">Bemyndigande</P>
<P class="p129 ft45"><SPAN class="ft57">11 § </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare före- skrifter om försöksverksamhet med branschskolor.</P>
<P class="p130 ft45">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018 och gäller t.o.m. den 30 juni 2023. Den ska tillämpas på utbildning efter den 1 juli 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39725x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p23 ft41">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft37"><SPAN class="ft37">1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p132 ft50">lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan</P>
<P class="p133 ft10">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2009:128) om yrkeshög- skolan att det ska införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft43">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td55"><P class="p23 ft58">Föreslagen lydelse i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><P class="p24 ft58">Ds 2015:41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td57"><P class="p23 ft43">och utredningens förslag</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td54"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr21 td58"><P class="p23 ft59">6 a §</P></TD>
<TD class="tr21 td59"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr21 td60"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr21 td1"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr21 td61"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td62"><P class="p24 ft43">Regeringen eller den myndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p23 ft43">het</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p23 ft43">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td63"><P class="p23 ft59">regeringen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td56"><P class="p27 ft58">bestämmer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p23 ft43">kan</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p134 ft43">med</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p135 ft43">stöd</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p23 ft43">av</P></TD>
<TD class="tr3 td61"><P class="p55 ft59">8 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p24 ft43">7 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td64"><P class="p23 ft43">regeringsformen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td65"><P class="p23 ft43">meddela</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p24 ft59">före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td62"><P class="p23 ft43">skrifter om att en utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td62"><P class="p23 ft59">inom yrkeshögskolan får bedrivas</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft60">som en behörighetsgivande för- utbildning och om undantag från 5 och 6 §§ vid sådan utbildning.</P>
<P class="p137 ft12">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft37"><SPAN class="ft37">1.3</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p139 ft37">lag om ändring i skollagen (2010:800)</P>
<P class="p140 ft8">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) att det ska införas två nya paragrafer, 10 kap. 13 a § och 12 kap. 13 b §, och närmast före 10 kap. 13 a § och 12 kap. 13 b § nya rubriker av föl- jande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr16 td54"><P class="p23 ft43">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p23 ft61">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft13">10 kap.</P>
<P class="p142 ft62">Praktisk arbetslivsorientering</P>
<P class="p143 ft43">13 a §</P>
<P class="p144 ft47">I årskurs 8 och 9 ska alla elever ges möjlighet att genomföra sammanlagt minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). Praon ska ges inom ramen för de ämnen som undervisningen i grundskolan omfattar enligt 4 §.</P>
<P class="p145 ft63">Praon ska genomföras på en arbetsplats eller genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Endast om det finns synnerliga skäl får andra former för arbets- livsorientering ersätta prao för en elev.</P>
<P class="p146 ft13">12 kap.</P>
<P class="p142 ft62">Praktisk arbetslivsorientering</P>
<P class="p143 ft43">13 b §</P>
<P class="p145 ft64">I årskurs 9 och 10 ska alla elever som tillämpar special- skolans kursplaner ges möjlighet att genomföra sammanlagt minst två veckors praktisk arbetslivs-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39727x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p23 ft41">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p147 ft47">orientering (prao). Praon ska ges inom ramen för de ämnen som undervisningen i specialskolan omfattar enligt 4 §.</P>
<P class="p148 ft63">Praon ska genomföras på en arbetsplats eller genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Endast om det finns synnerliga skäl får andra former för arbets- livsorientering ersätta prao för en elev.</P>
<P class="p149 ft12">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39728x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p150 ft37"><SPAN class="ft37">1.4</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p151 ft50">förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655)</P>
<P class="p152 ft12">Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § studiestödsförordningen (2000:655) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr16 td54"><P class="p23 ft43">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p23 ft61">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft13">2 kap.</P>
<P class="p154 ft12">2 §<SPAN class="ft65">1</SPAN></P>
<P class="p103 ft8">Inackorderingstillägg får lämnas till studerande vid andra läro- anstalter och utbildningar än sådana som ingår i skolväsendet och har offentlig huvudman enligt skollagen (2010:800). Det får också lämnas för studier vid utbildningar med offentlig huvudman inom skolväsendet, om den studerande är utlandssvensk eller deltar i för- beredande dansarutbildning i grundskolan.</P>
<P class="p17 ft8">Inackorderingstillägg får utöver vad som anges i 1 § lämnas till en studerande</P>
<P class="p17 ft8"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft66">i grundskoleutbildning i någon av årskurserna </SPAN><NOBR>7–9</NOBR> vid en riks- internatskola,</P>
<P class="p16 ft12"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft54">i grundskoleutbildning i någon av årskurserna </SPAN><NOBR>7–9</NOBR> inom skol- väsendet, om den studerande är utlandssvensk,</P>
<P class="p155 ft47"><SPAN class="ft59">3.</SPAN><SPAN class="ft67">vid en fristående gymnasie- skola för tid som den studerande deltar i utbildning vid en bransch- skola enligt lagen (2016:000) om försöksverksamhet med bransch- skolor under förutsättning att det nationella program och den nationella inriktning som den studerande går inte finns i den studerandes hemkommun,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p156 ft8"><SPAN class="ft9">3. </SPAN>vid en fristående gymnasie- särskola, eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p156 ft8"><SPAN class="ft9">4. </SPAN>vid en fristående gymnasie- särskola, eller</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft69"><SPAN class="ft68">1 </SPAN>Senaste lydelse 2013:148.</P>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft20">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39729x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft21">SOU 2015:97 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr3 td67"><P class="p157 ft12"><SPAN class="ft43">4. </SPAN>vid en</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p158 ft14">gymnasiesärskola</P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p35 ft12"><SPAN class="ft43">5. </SPAN>vid en</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p27 ft14">gymnasiesärskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td67"><P class="p23 ft12">med offentlig</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p158 ft12">huvudman, om</P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p23 ft12">med offentlig</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p27 ft12">huvudman, om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p158 ft12">den studerande är utlands-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p24 ft12">den studerande är utlands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td67"><P class="p23 ft12">svensk.</P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td67"><P class="p23 ft12">svensk.</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p12 ft12">Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vem som kan få inackorderingstillägg.</P>
<P class="p159 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39730x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft37"><SPAN class="ft37">1.5</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p160 ft42">förordning om ändring i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå</P>
<P class="p161 ft8">Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p162 ft43">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p163 ft12">4 §<SPAN class="ft65">2</SPAN></P>
<P class="p164 ft12">Statsbidrag enligt denna förordning får, om det finns tillgång på</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td69"><P class="p23 ft12">medel, lämnas till en kommun för utbildning, om</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td72"><P class="p35 ft43">1. kommunen</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p165 ft59">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td73"><P class="p27 ft58">kommit</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td74"><P class="p23 ft43">överens med minst två andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td74"><P class="p23 ft58">kommuner om att samverka om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td75"><P class="p23 ft43">utbildningen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td76"><P class="p166 ft43">enligt 23 kap.</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p27 ft59">8 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td74"><P class="p23 ft43">skollagen (2010:800) i syfte att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p23 ft43">öka</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td78"><P class="p23 ft43">utbildningsutbudet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td73"><P class="p27 ft43">för den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td75"><P class="p23 ft43">enskilde,</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p35 ft12"><SPAN class="ft43">1. </SPAN>utbildningen planeras</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p167 ft12">i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td72"><P class="p35 ft12"><SPAN class="ft43">2. </SPAN>utbildningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td63"><P class="p54 ft14">planeras</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p27 ft12">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">samråd med Arbetsförmedlingen</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td74"><P class="p23 ft14">samråd med Arbetsförmedlingen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">och med företag, organisationer</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td74"><P class="p23 ft16">och med företag, organisationer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">eller andra sammanslutningar</P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p23 ft12">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p47 ft12">andra</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td80"><P class="p27 ft14">sammanslutningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">som är verksamma inom de</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td74"><P class="p23 ft12">som är verksamma inom de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p23 ft12">branscher som utbildningen</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p167 ft14">är</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td81"><P class="p23 ft12">branscher som utbildningen</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p27 ft12">är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td70"><P class="p23 ft12">avsedd för,</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td74"><P class="p23 ft43"><SPAN class="ft12">avsedd för </SPAN>och med den aktör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td70"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td74"><P class="p23 ft59">som har ett regionalt utvecklings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td70"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr17 td74"><P class="p23 ft43">ansvar i länet eller länen enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td70"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td71"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td74"><P class="p23 ft59">lagen (2010:630) om regionalt ut-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft64">vecklingsansvar i vissa län, lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen eller förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion<SPAN class="ft38">,</SPAN></P>
<P class="p169 ft69"><SPAN class="ft68">2 </SPAN>Senaste lydelse 2013:1114.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39731x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft70">Ansökan </SPAN><SPAN class="ft71">ska göras gemensamt av de samverkande kommunerna och </SPAN><SPAN class="ft70">ges in till Statens skolverk. Av ansökan ska det framgå</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft43">1. vilka kommuner som an- sökan avser</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft20">31</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft21">SOU 2015:97 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p158 ft12"><SPAN class="ft43">2. </SPAN>kommunen kan visa på ett</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p27 ft12"><SPAN class="ft43">3. </SPAN>kommunen kan visa på ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p23 ft12">behov av utbildningen,</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">behov av utbildningen <SPAN class="ft43">som är</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p23 ft58">gemensamt i de kommuner som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p23 ft43">samverkar<SPAN class="ft12">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p157 ft16"><SPAN class="ft58">3. </SPAN>kommunen</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p170 ft12">erbjuder</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p158 ft12">en</P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p35 ft16"><SPAN class="ft58">4. </SPAN>kommunen</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p170 ft12">erbjuder</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft12">en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p158 ft12">möjlighet till strukturerad be-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">möjlighet till strukturerad be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td54"><P class="p158 ft12">dömning, värdering och doku-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><P class="p23 ft12">dömning, värdering och doku-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p158 ft16">mentation av en deltagares tidi-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p23 ft16">mentation av en deltagares tidi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p23 ft12">gare förvärvade</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p23 ft12">kunskaper</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p158 ft14">och</P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p23 ft12">gare förvärvade</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p23 ft12">kunskaper</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft14">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p23 ft12">kompetens,</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p23 ft12">kompetens,</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p158 ft12"><SPAN class="ft43">4. </SPAN>kommunen erbjuder studie-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p24 ft12"><SPAN class="ft43">5. </SPAN>kommunen erbjuder studie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p23 ft12">och yrkesvägledning samt</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p158 ft12">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p23 ft12">och yrkesvägledning samt</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft12">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p158 ft14">planeringen och genomförandet</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p23 ft14">planeringen och genomförandet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p158 ft12">av utbildningen tar till vara del-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">av utbildningen tar till vara del-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p158 ft14">tagarens tidigare förvärvade kun-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p23 ft14">tagarens tidigare förvärvade kun-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p23 ft16">skaper och kompetens, och</P></TD>
<TD class="tr3 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p23 ft16">skaper och kompetens, och</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p158 ft12"><SPAN class="ft43">5. </SPAN>i fråga om utbildning en-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p24 ft12"><SPAN class="ft43">6</SPAN>. i fråga om utbildning en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p158 ft14">ligt 1 a eller 1 b §, urvalsregeln i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p23 ft14">ligt 1 a eller 1 b §, urvalsregeln i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">3 § tillämpas på utbildningen.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">3 § tillämpas på utbildningen.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft8">Statsbidrag för viss teoretisk kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får bara lämnas om deltagaren i sådan utbildning också deltar i yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning på gymna- sial nivå hos kommunen. Den teoretiska kommunala vuxenutbild- ningen på gymnasial nivå får utgöra högst 25 procent av deltagarens utbildning enligt denna förordning.</P>
<P class="p110 ft8">Statsbidrag enligt denna förordning får inte lämnas för gym- nasiearbete eller gymnasiesärskolearbete.</P>
<P class="p172 ft10">5 §<SPAN class="ft72">3 </SPAN>Statsbidrag lämnas efter ansökan.</P>
<P class="p173 ft8">Ansökan ges in till Statens skolverk. Av ansökan ska det framgå</P>
<P class="p174 ft69"><SPAN class="ft68">3 </SPAN>Senaste lydelse 2013:1114.</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39732x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p167 ft43">1. <SPAN class="ft12">vilken </SPAN>inriktning <SPAN class="ft12">eller </SPAN>vil-</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p35 ft12"><SPAN class="ft43">2. </SPAN>vilken</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p24 ft43">eller vilka inrikt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p167 ft59">ket yrkesområde <SPAN class="ft14">som </SPAN>kommunen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft58">ning<SPAN class="ft16">ar eller </SPAN>yrkesområden <SPAN class="ft16">som</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td88"><P class="p23 ft16">ansöker om statsbidrag för,</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft16"><SPAN class="ft58">kommunerna </SPAN>ansöker om stats-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p23 ft12">bidrag för,</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p167 ft12"><SPAN class="ft43">2. </SPAN>hur många årsstudieplatser</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p24 ft12"><SPAN class="ft43">3. </SPAN>hur många årsstudieplatser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p167 ft12">eller deltagarplatser i heltids-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">eller deltagarplatser i heltids-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td54"><P class="p167 ft12">utbildning och i förekommande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><P class="p23 ft12">utbildning och i förekommande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p167 ft12">fall verksamhetspoäng som ut-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">fall verksamhetspoäng som ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p167 ft16">bildningen sammanlagt ska om-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft16">bildningen sammanlagt ska om-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p23 ft12">fatta,</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p23 ft12">fatta,</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p35 ft43">3. om två</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td90"><P class="p167 ft43">eller flera kom-</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p23 ft59">muner ansöker</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p175 ft58">gemensamt</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p167 ft59">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td88"><P class="p23 ft58">samverkar om utbildningen,</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p167 ft12">4. att utbildningen inbegriper</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p24 ft12">4. att utbildningen inbegriper</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p167 ft16">en sådan möjlighet som avses i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft16">en sådan möjlighet som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td88"><P class="p23 ft12">4 § första stycket <SPAN class="ft43">3</SPAN>, om</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p167 ft12">det</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p23 ft12">4 § första</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p24 ft12">stycket <SPAN class="ft43">4</SPAN>, om det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td54"><P class="p167 ft14">finns deltagare som behöver den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft14">finns deltagare som behöver den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p23 ft12">möjligheten,</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p23 ft12">möjligheten,</P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft12"><SPAN class="ft14">5.</SPAN><SPAN class="ft54">hur utbildningen har planerats, och</SPAN></P>
<P class="p176 ft12"><SPAN class="ft14">6.</SPAN><SPAN class="ft54">vilket behov som finns av utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p16 ft8">Skolverket får meddela föreskrifter om inom vilken tid och på vilket sätt som ansökan ska ges in samt de ytterligare föreskrifter om ansökan som behövs.</P>
<P class="p177 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39733x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p23 ft41">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft37"><SPAN class="ft37">1.6</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p178 ft73">förordning om ändring i förordningen (2011:555) med instruktion för Statens skolverk</P>
<P class="p179 ft12">Härigenom föreskrivs att 8 § förordningen (2011:555) med instruktion för Statens skolverk ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft43">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p23 ft43">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td91"><P class="p180 ft12">8 §<SPAN class="ft65">4</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td54"><P class="p157 ft74">Myndigheten ska ansvara för</P></TD>
<TD class="tr22 td62"><P class="p35 ft14">Myndigheten ska ansvara för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">de nationella råden för yrkes-</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p23 ft58">ett nationellt råd för yrkesutbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td54"><P class="p23 ft12">programmen i gymnasieskolan.</P></TD>
<TD class="tr2 td62"><P class="p23 ft16"><SPAN class="ft58">ning och för </SPAN>de nationella råden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">för yrkesprogrammen i gym-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">nasieskolan.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft8">Myndigheten ska även ansvara för Nationella rådet för vidare- utbildning i form av ett fjärde tekniskt år.</P>
<P class="p181 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.</P>
<P class="p182 ft69"><SPAN class="ft68">4 </SPAN>Senaste lydelse 2014:856.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft37"><SPAN class="ft37">1.7</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p183 ft42">förordning om försöksverksamhet med bransch- skolor och statsbidrag till gymnasieskolor som erbjuder utbildning inom vissa yrkesområden</P>
<P class="p184 ft12">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p67 ft13">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p79 ft12"><SPAN class="ft13">1 § </SPAN>Denna förordning innehåller kompletterande bestämmelser om branschskolor enligt lagen (2016:000) om försöksverksamhet med branschskolor och bestämmelser om statsbidrag till huvudmän för gymnasieskolan som erbjuder utbildning inom vissa yrkesområden som är små.</P>
<P class="p185 ft8">Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 11 § regerings- formen i fråga om 10 § och 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.</P>
<P class="p186 ft12"><SPAN class="ft13">2 § </SPAN>Ansökan om att starta branschskola ska göras hos Statens skol- verk av den som avser att bedriva utbildningen.</P>
<P class="p95 ft11">Av ansökan ska framgå inom vilket yrkesområde branschskolan avser att bedriva utbildning. Till ansökan ska bifogas</P>
<P class="p94 ft8"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft66">ett yttrande från en arbetstagarorganisation, en arbetsgivar- organisation, en organisation som är gemensam för arbetsgivare och arbetstagare eller en intresseorganisation i näringslivet som re- presenterar yrkesområdet (branschorganisation), eller</SPAN></P>
<P class="p187 ft12"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft54">ett gemensamt yttrande från de arbetsgivare som utbildnings- anordnaren samarbetar med.</SPAN></P>
<P class="p188 ft8">Av yttrandet ska framgå varför just den utbildningsanordnare som ansökan avser är lämplig och har förutsättningar att erbjuda gymnasial yrkesutbildning av hög kvalitet.</P>
<P class="p93 ft13">Förutsättningar för statsbidrag och bidragets storlek</P>
<P class="p189 ft38"><SPAN class="ft53">3 § </SPAN>Statsbidrag enligt denna förordning lämnas i enlighet med kapi- tel I och kapitel III artikel 31 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p23 ft41">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.</P>
<P class="p191 ft12">Statens skolverk ska föra ett sådant register som avses i kapi- tel II artikel 12 i kommissionens förordning.</P>
<P class="p192 ft12"><SPAN class="ft13">4 § </SPAN>Statsbidrag får lämnas till huvudmän som inom ett yrkespro- gram i gymnasieskolan erbjuder utbildning inom ett yrkesområde som det finns en branschskola för enligt lagen (2016:000) om för- söksverksamhet med branschskolor.</P>
<P class="p193 ft8">För att beviljas statsbidrag ska huvudmannen kunna visa en stra- tegi för hur huvudmannen ska kunna uppmuntra elever till mindre könsstereotypa utbildningsval.</P>
<P class="p194 ft12">Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel.</P>
<P class="p195 ft8"><SPAN class="ft56">5 § </SPAN>Statsbidrag får lämnas för huvudmannens kostnader för den er- sättning som huvudmannen ger till en branschskola eller annan ut- bildningsanordnare för en elevs utbildning enligt lagen (2016:000) om försöksverksamhet med branschskolor eller 23 kap. 4 § skol- lagen (2010:800).</P>
<P class="p13 ft8">Statsbidrag lämnas med hälften av den ersättning som huvud- mannen ger till branschskolan eller utbildningsanordnaren eller högst 50 000 kronor per läsår för varje elev som deltar minst sex veckor per läsår i utbildning enligt första stycket. Bidrag till en huvudman får lämnas för högst fem elever per yrkesområde och högst två läsår för varje elev.</P>
<P class="p13 ft45">Den ersättning som statsbidrag ges för får inte avse andra kost- nader än de som anges i kapitel III artikel 31 i kommissionens för- ordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014.</P>
<P class="p85 ft13">Ansökan och beslut om statsbidrag</P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft13">6 § </SPAN>Statens skolverk beslutar om och betalar ut statsbidrag.</P>
<P class="p110 ft8">Av huvudmannens ansökan om statsbidrag ska framgå vilken branschskola eller annan utbildningsanordnare som huvudmannen har en överenskommelse med och hur många elever som ansökan avser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft13">7 § </SPAN>Om det kommer in fler ansökningar om statsbidrag än vad det finns medel ska Statens skolverk vid sin fördelning av bidraget ta hänsyn till</P>
<P class="p188 ft12"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft54">i vilken grad huvudmannen bedöms ha förmåga att uppmuntra elever till mindre könsstereotypa utbildningsval, och</SPAN></P>
<P class="p198 ft12"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft54">behovet av geografisk spridning av insatserna.</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">Uppföljning, redovisning och utvärdering av statsbidraget</P>
<P class="p79 ft12"><SPAN class="ft13">8 § </SPAN>Statens skolverk ska följa upp hur statsbidraget används och ut- värdera dess effekter.</P>
<P class="p95 ft10">En huvudman som har fått statsbidrag utbetalat ska till Statens skolverk redovisa hur det har använts. Huvudmannen är även skyl- dig att medverka i uppföljning och utvärdering av statsbidraget.</P>
<P class="p199 ft8">Statens skolverk ska senast den xx varje år, till Regeringskansliet redovisa omfattningen av utbetalat statsbidrag och hur statsbidra- get används.</P>
<P class="p67 ft13">Återbetalning</P>
<P class="p200 ft12"><SPAN class="ft13">9 § </SPAN>En huvudman som har tagit emot statsbidrag enligt denna för- ordning är skyldig att återbetala det om</P>
<P class="p187 ft8"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft66">mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,</SPAN></P>
<P class="p187 ft12"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft54">statsbidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,</SPAN></P>
<P class="p198 ft12"><SPAN class="ft14">3.</SPAN><SPAN class="ft54">statsbidraget inte har använts för avsett ändamål, eller</SPAN></P>
<P class="p201 ft10"><SPAN class="ft14">4.</SPAN><SPAN class="ft75">mottagaren inte har lämnat sådan redovisning som avses i 8 §. Statens skolverk ska besluta att kräva tillbaka ett bidrag om en</SPAN></P>
<P class="p202 ft8">huvudman är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39737x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p23 ft41">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft13">Bemyndigande</P>
<P class="p74 ft45"><SPAN class="ft57">10 § </SPAN>Statens skolverk får meddela föreskrifter om elektronisk över- föring av en ansökan och om elektronisk signatur samt de andra föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.</P>
<P class="p85 ft13">Överklagande</P>
<P class="p203 ft8">11 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte över- klagas.</P>
<P class="p181 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p150 ft37"><SPAN class="ft37">1.8</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p204 ft42">förordning om nationellt råd för yrkesutbildning och nationella råd för yrkesprogrammen</P>
<P class="p205 ft12">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p73 ft13">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p206 ft11"><SPAN class="ft52">1 § </SPAN>Denna förordning innehåller bestämmelser om det nationella råd för yrkesutbildning och de nationella råd för yrkesprogrammen (nationella programråd) som Statens skolverk ansvarar för enligt 8 § förordningen (2011:555) med instruktion för Statens skolverk.</P>
<P class="p207 ft12">Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.</P>
<P class="p73 ft13">Nationellt råd för yrkesutbildning</P>
<P class="p7 ft13">Syftet med rådet</P>
<P class="p208 ft11"><SPAN class="ft52">2 § </SPAN>Det nationella rådet för yrkesutbildning ska utgöra ett forum för samråd mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter. Rådet ska samråda kring strategiska frågor om utveckling av yrkes- utbildning och andra kompetensförsörjningsåtgärder som är rele- vanta för den långsiktiga nationella kompetensförsörjningen.</P>
<P class="p17 ft8">Rådet ska även utgöra ett rådgivande organ till regeringen och ansvariga myndigheter.</P>
<P class="p73 ft13">Rådets ledamöter</P>
<P class="p102 ft12"><SPAN class="ft13">3 § </SPAN>Ledamöterna till det nationella rådet för yrkesutbildning utses av regeringen för en period om tre år.</P>
<P class="p73 ft13">Nationella programråd</P>
<P class="p7 ft13">Syftet med råden och antal råd</P>
<P class="p208 ft38"><SPAN class="ft53">4 § </SPAN>De nationella programråden ska utgöra rådgivande organ inom Statens skolverk och bistå Skolverket i arbetet med att utveckla yrkesutbildningen i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p23 ft41">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft12">vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vux- na på gymnasial nivå.</P>
<P class="p210 ft8">Det ska finnas ett nationellt programråd för varje yrkesprogram som finns i gymnasieskolan. Yrkesutbildningen inom gymnasie- särskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och sär- skild utbildning för vuxna på gymnasial nivå fördelas på lämpligt programråd.</P>
<P class="p73 ft13">Rådens ledamöter</P>
<P class="p211 ft12"><SPAN class="ft13">5 § </SPAN>Statens skolverk beslutar, efter att ha hört det nationella rådet för yrkesutbildning, vilka branschorganisationer som ska vara re- presenterade med ledamöter i det nationella programrådet. Med branschorganisation avses en arbetstagarorganisation, en arbets- givarorganisation, en organisation som är gemensam för arbets- givare och arbetstagare eller en intresseorganisation i näringslivet som representerar ett eller flera yrkesområden.</P>
<P class="p212 ft11">Ledamöterna ska företräda yrkesområden som yrkesprogram- met utbildar till. Skolverket får även utse ledamöter som represen- terar yrkesområden som saknar branschorganisation.</P>
<P class="p213 ft12">Ledamöterna utses för en period om tre år.</P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft13">6 § </SPAN>Branschorganisationen utser en ledamot att företräda organisa- tionen i rådet. Organisationen utser även ersättare.</P>
<P class="p195 ft12"><SPAN class="ft13">7 § </SPAN>En ordförande och en vice ordförande, som utses av ledamöterna, ska leda rådets arbete.</P>
<P class="p215 ft13">Rådens uppgifter</P>
<P class="p127 ft12"><SPAN class="ft13">8 § </SPAN>De nationella programråden ska särskilt bistå Statens skolverk i analyser av följande områden:</P>
<P class="p216 ft8"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft76">utvecklingsbehovet inom yrkesutbildningen mot bakgrund av utvecklingen inom yrkesområdena och behovet av utbildning inom nya områden,</SPAN></P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft76">elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkes- utbildning, och</SPAN></P>
<P class="p218 ft12"><SPAN class="ft14">3.</SPAN><SPAN class="ft54">kvaliteten i det arbetsförlagda lärandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39740x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p219 ft12"><SPAN class="ft13">9 § </SPAN>Följande bestämmelser anger områden där de nationella pro- gramråden ska bistå Statens skolverk:</P>
<P class="p16 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft77">1 kap. 5 § gymnasieförordningen (2010:2039) om föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan,</SPAN></P>
<P class="p220 ft8"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft55">4 kap. 5 § gymnasieförordningen om föreskrifter om program- fördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan,</SPAN></P>
<P class="p17 ft8"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft55">5 kap. 9 § gymnasieförordningen om ärenden om särskilda varianter i gymnasieskolan,</SPAN></P>
<P class="p17 ft8"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft55">5 kap. 19 § gymnasieförordningen om ärenden om riksrekry- tering i gymnasieskolan, och</SPAN></P>
<P class="p17 ft8"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft55">3 § förordningen (2012:144) om statsbidrag för kompetens- utveckling av lärare i yrkesämnen om ärenden som avser lärare i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.</SPAN></P>
<P class="p221 ft8"><SPAN class="ft56">10 § </SPAN>Statens skolverk ska i samråd med de nationella program- rådens ledamöter utarbeta riktlinjer för hur arbetet i råden ska be- drivas. Riktlinjerna ska även förtydliga hur rådens rekommendatio- ner ska hanteras inom Skolverket.</P>
<P class="p177 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td52"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p23 ft41">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft37"><SPAN class="ft37">1.9</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p178 ft42">ändring i förslaget till förordning om behörighets- givande förutbildning inom yrkeshögskolan i departementspromemorian En stärkt yrkes- högskola – ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)</P>
<P class="p222 ft8">Härigenom föreslås i fråga om förslaget till förordning om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan i departe- mentspromemorian En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) att 1 och 3 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft43">Lydelse enligt förslaget i Ds</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p23 ft59">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td94"><P class="p23 ft43">2015:41</P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td93"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr23 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr23 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td95"><P class="p223 ft12">1 §</P></TD>
<TD class="tr23 td93"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td96"><P class="p224 ft12">Myndigheten</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p23 ft12">för</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p158 ft14">yrkeshög-</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p35 ft12">Myndigheten</P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p24 ft12">för yrkeshög-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">skolan beslutar om att den som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft16">skolan beslutar om att den som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">anordnar en ordinarie utbild-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">anordnar en ordinarie utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">ning inom yrkeshögskolan även</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft16">ning inom yrkeshögskolan även</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">får anordna en utbildning inom</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">får anordna en utbildning inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">yrkeshögskolan i form av be-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">yrkeshögskolan i form av be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td96"><P class="p23 ft12">hörighetsgivande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td97"><P class="p158 ft12">förutbildning</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p23 ft12">hörighetsgivande</P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p24 ft12">förutbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">för den ordinarie yrkeshög-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">för den ordinarie yrkeshög-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">skoleutbildningen. En behörig-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">skoleutbildningen. En behörig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">hetsgivande förutbildning inom</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">hetsgivande förutbildning inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">yrkeshögskolan syftar till att ge</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">yrkeshögskolan syftar till att ge</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">den studerande kunskaper som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft16">den studerande kunskaper som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">motsvarar de krav på behörighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft14">motsvarar de krav på behörighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">som är uppställda för den ordi-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft16"><SPAN class="ft58">i yrkesämnen </SPAN>som är uppställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td54"><P class="p23 ft12">narie yrkeshögskoleutbildningen.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><P class="p23 ft12">för den ordinarie yrkeshög-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td62"><P class="p23 ft12">skoleutbildningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td95"><P class="p223 ft12">3 §</P></TD>
<TD class="tr21 td93"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p158 ft12">Förutbildningen får omfatta</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p27 ft12">Förutbildningen får omfatta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">högst <SPAN class="ft43">fem </SPAN>veckors heltids-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft16">högst <SPAN class="ft58">tio </SPAN>veckors heltidsstudier.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">studier. Utbildningen får erbju-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft58">Utbildningen ska i huvudsak av-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">das i anslutning till en ordinarie</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft14"><SPAN class="ft59">se yrkesämnen. </SPAN>Utbildningen får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td94"><P class="p23 ft12">utbildning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td98"><P class="p225 ft12">inom</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p158 ft14">yrkeshög-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td62"><P class="p23 ft16">erbjudas i anslutning till en ordi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td94"><P class="p23 ft12">skolan, om</P></TD>
<TD class="tr16 td38"><P class="p224 ft14">det</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td97"><P class="p158 ft12"><SPAN class="ft43">finns </SPAN>brist på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td62"><P class="p23 ft12">narie utbildning inom yrkeshög-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39742x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">behöriga sökande till den ordi-</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p23 ft59"><SPAN class="ft14">skolan, om det </SPAN>kan antas att det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">narie utbildningen och det be-</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p23 ft43">kommer att finnas <SPAN class="ft12">brist på be-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p23 ft12">hövs arbetskraft</P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p167 ft12">med sådan</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p23 ft14">höriga sökande till den ordinarie</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p23 ft12">kompetens som</P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p167 ft12">den ordinarie</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">utbildningen och det behövs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p23 ft12">utbildningen syftar till att ge.</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">arbetskraft med sådan kompe-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td99"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p23 ft12">tens som den ordinarie utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td99"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr0 td62"><P class="p23 ft12">ningen syftar till att ge.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<P class="p0 ft7">2 Inledning</P>
<P class="p106 ft37"><SPAN class="ft37">2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Styrd dimensionering eller ökad attraktivitet</SPAN></P>
<P class="p227 ft10">Yrkesprogramsutredningen tillsattes som ett svar på en oro över en hög ungdomsarbetslöshet och ett vikande intresse för gymnasie- skolans yrkesprogram. Många unga söker arbete samtidigt som arbets- givare är oroliga för sin kompetensförsörjning. En bättre matchning mellan ungas val av utbildning och arbetsmarknadens efterfrågan kan grovt sett åstadkommas på två sätt:</P>
<P class="p228 ft16"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft78">Genom att dimensionera antalet platser inom gymnasieskolans olika nationella program efter arbetsmarknadens efterfrågan.</SPAN></P>
<P class="p52 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Genom att öka yrkesprogrammens attraktivitet.</SPAN></P>
<P class="p229 ft10">Att dimensionera antalet utbildningsplatser inom gymnasieskolan är ett konkret sätt att förbättra matchningen. Om behovet av ex- empelvis <NOBR>VVS-tekniker</NOBR> förväntas bli högt så ska utbildningsväsen- det leverera så många utbildade personer som behovet motsvarar. En sådan lösning bygger på en central styrning av antalet utbild- ningsplatser inom nationella program och inriktningar, samt förut- sätter att det är möjligt att träffsäkert förutsäga arbetsmarknadens behov. Lösningen innebär också att elevernas egna val och intressen underordnas prognoser av vad arbetsmarknaden behöver.</P>
<P class="p230 ft10">Dagens system bygger på att elevernas efterfrågan i första hand ska tillgodoses, utifrån det utbildningsutbud som finns i hemkom- munen. Yrkesprogramsutredningen förespråkar inte en central- styrd dimensionering av gymnasieskolan efter arbetsmarknadens efterfrågan. Utredningen har inte heller funnit något politiskt in- tresse för en sådan drastisk förändring av synen på ungdomars möj- lighet att välja utbildning efter eget intresse, eller en önskan att</P>
<P class="p231 ft20">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39744x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Inledning</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft12">centralisera såväl antagningssystem som beslut om det lokala ut- budet av program och inriktningar.</P>
<P class="p232 ft10">I debatten kan man ibland höra att ”ungdomar väljer fel” eller att de ”utbildar sig direkt till arbetslöshet” och att detta skulle vara ett skäl att överväga en dimensionering av antalet utbildningsplat- ser inom yrkesprogrammen. Utredningen har inte funnit stöd för att elever väljer yrkesprogram som i sig leder till arbetslöshet. De elever som väljer ett yrkesprogram, och som slutför utbildningen, har generellt sett mycket goda möjligheter att få arbete. Inte heller Arbetsförmedlingens prognoser ger stöd för tanken om en över- utbildning inom gymnasieskolans yrkesprogram. Tvärtom är många framtida bristyrken sådana som kräver gymnasial yrkesutbildning.</P>
<P class="p83 ft8">Utredningen har i sitt delbetänkande i mars 2015 lagt förslag kring hur de nationella inriktningarna inom naturbruksprogrammet kan få en mer arbetsmarknadsanpassad profil.<SPAN class="ft79">1 </SPAN>Övriga mindre för- slag på justeringar av nationella inriktningar inom gymnasieskolan har utredningen fört vidare till utredningen En attraktiv gymnasie- skola för alla (U 2015:01).</P>
<P class="p233 ft10">Andelen elever som väljer yrkesprogram har gått ner det senaste år- tiondet, och det är en trend i hela <NOBR>OECD-området.</NOBR> Knappt 30 pro- cent av en årskull studerar i dag på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. I Sverige har denna nedgång blivit extra kännbar räknat i antal elever eftersom ungdomskullarna under samma period varit ovanligt små.<SPAN class="ft72">2</SPAN></P>
<P class="p94 ft8">Alla elever som tar gymnasieexamen från ett högskoleförbere- dande program fortsätter inte till högskolan. Av de elever som tagit examen från samhällsvetenskapsprogrammet var 47 procent av kvinnorna och 60 procent av männen inte högskolestuderande tre år efter avslutad gymnasieutbildning.<SPAN class="ft79">3</SPAN></P>
<P class="p94 ft10">Inträdet på arbetsmarknaden går långsammare för de som gått ett högskoleförberedande program utan att fortsätta till högskolan jämfört med för de som gått ett yrkesprogram. Det största match- ningsproblem som utredningen identifierat är att många elever väljer ett högskoleförberedande program utan att sedan fortsätta till högskolan. Att minska matchningsproblematiken bland unga måste med andra ord handla om att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet.</P>
<P class="p234 ft83"><SPAN class="ft80">1</SPAN><SPAN class="ft81">SOU 2015:29. </SPAN>En yrkesinriktning inom teknikprogrammet<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p202 ft86"><SPAN class="ft80">2</SPAN><SPAN class="ft84">Antalet elever som gått ut gymnasieskolan har minskat </SPAN><NOBR>2010–2015</NOBR> och förväntas fortsätta minska till och med 2018. SCB 2014. <SPAN class="ft85">Trender och prognoser 2014</SPAN>, s. 91.</P>
<P class="p235 ft88"><SPAN class="ft80">3</SPAN><SPAN class="ft87">SCB 2015. </SPAN>Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39745x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p23 ft41">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft37"><SPAN class="ft37">2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Att öka yrkesutbildningens attraktivitet</SPAN></P>
<P class="p59 ft8">Det finns många sätt att beskriva attraktivitet. Tchibozo beskriver yrkesutbildningars attraktivitet som att människor är intresserade av yrkesutbildning. De känner till den, är nyfikna på den och ser den som en del av det reguljära utbildningssystemet och har en positiv syn på såväl utbildningen som dess elever.<SPAN class="ft79">4</SPAN></P>
<P class="p11 ft8">En modell för att mäta yrkesutbildningens attraktivitet är föl- jande, baserat på tre indikatorer:<SPAN class="ft79">5</SPAN></P>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Yrkesutbildningens image i landet.</SPAN></P>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Den relativa värderingen av yrkesutbildningen i landet.</SPAN></P>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Andelen elever som studerar en yrkesutbildning.</SPAN></P>
<P class="p111 ft11">Utifrån dessa tre indikatorer har Sverige en lång väg att gå för att få en attraktiv yrkesutbildning. Europeiska kommissionen lät 2011 göra en attitydundersökning om bland annat synen på yrkesutbild- ning i respektive <NOBR>EU-land.<SPAN class="ft89">6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft89"> </SPAN>Den allmänna bilden av yrkesutbild- ningar i Sverige är, i ett <NOBR>EU-perspektiv,</NOBR> låg. När det gäller frågan</P>
<P class="p236 ft11">”Skulle du rekommendera en elev att välja ett yrkesprogram?” ham- nade Sverige på en bottenplats.<SPAN class="ft89">7 </SPAN>Endast i Irland och Lettland har yrkesutbildningar en lägre relativ värdering än i Sverige.</P>
<P class="p11 ft8">Forskaren Alexandru Panicans djupintervjuer med 20 skånska elever om deras utbildningsval erbjuder en illustration av attityder- na bakom statistiken.<SPAN class="ft79">8 </SPAN>Så här uttrycker sig två ungdomar om yrkes- program i gymnasieskolan:</P>
<P class="p237 ft14">Jag har hört att om man väljer yrkesprogram så är det liksom bara det, det blir inte mer efter det i livet.</P>
<P class="p238 ft14">Jag vet inte mycket om yrkesprogram men jag är inte intresserad av dessa heller, det är utbildningar för de som inte vill plugga.</P>
<P class="p239 ft85"><SPAN class="ft90">4</SPAN><SPAN class="ft91">Cedefop 2014. </SPAN>Attractiveness of Initial Vocational Education and Training: Identifying what matters, <SPAN class="ft86">s. 31.</SPAN></P>
<P class="p240 ft85"><SPAN class="ft90">5</SPAN><SPAN class="ft91">Cedefop 2014. </SPAN>Attractiveness of Initial Vocational Education and Training: Identifying what matters<SPAN class="ft86">, s. 81.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft90">6</SPAN><SPAN class="ft92">Europeiska kommissionen 2011. </SPAN>Attitudes towards Vocational Education and Training<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p240 ft85"><SPAN class="ft90">7</SPAN><SPAN class="ft91">Cedefop 2014. </SPAN>Attractiveness of Initial Vocational Education and Training: Identifying what matters, <SPAN class="ft86">s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft86">72–73.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p242 ft88"><SPAN class="ft90">8</SPAN><SPAN class="ft93">Panican 2015. </SPAN>Väljer unga fel? <SPAN class="ft69">– </SPAN>grundskoleelevers attityder till gymnasieskolan<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39746x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Inledning</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft10">Panicans slutsats är att elever som tänkte välja ett högskoleförbere- dande program genomgående hade en negativ syn på yrkesprogram- men men att detta också gällde de elever som själva tänkte välja ett yrkesprogram. I studien finns dock även exempel på elever som är mer positivt inställda till yrkesutbildningar:</P>
<P class="p244 ft2">Ja, jag vet att min syster fick en teoretisk utbildning, hon blev ingenting på den, typ samhällslinjen. Och jag kan själv tycka att det var förlorad tid, jag skulle aldrig själv välja den, jag vill komma ut i arbetslivet när jag har gått ut mitt gymnasium och därför väljer jag yrkesförberedande utbildning.</P>
<P class="p245 ft37"><SPAN class="ft37">2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Åtgärder för att öka attraktiviteten</SPAN></P>
<P class="p82 ft8">I en genomgång av <NOBR>EU-ländernas</NOBR> nationella insatser för att öka yrkesutbildningens attraktivitet utkristalliseras fyra kategorier av insatser:<SPAN class="ft79">9</SPAN></P>
<P class="p62 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">Förbättra kunskapen inför valet. Förbättrad studie- och yrkes- vägledning, informationskampanjer och andra insatser som ex- empelvis yrkestävlingar.</SPAN></P>
<P class="p246 ft14"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft94">Öka tillgången till yrkesutbildning. Förbättra möjligheten för olika grupper att ta del av yrkesutbildning (inklusive livslångt lärande).</SPAN></P>
<P class="p64 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen. Detta kan åstadkom- mas genom ökad samverkan mellan skola och arbetsliv, såväl centralt som lokalt, samt genom att utveckla lärlingssystem och arbetsplatsförlagt lärande. Andra sätt är förbättrad lärarutbild- ning och kompletterande utbildningar för lärare.</SPAN></P>
<P class="p247 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Skapa bred behörighet för elever att läsa vidare och förenkla för elever att byta mellan olika utbildningsvägar.</SPAN></P>
<P class="p248 ft10">Utredningen har i sitt arbete utgått från de kategorier av insatser som nämnts ovan. Vissa av dessa insatser ingår dock inte i utred- ningens uppdrag. Frågan om behörighet till vidare studier och övriga frågor som berör gymnasieprogrammens uppbyggnad behandlas av utredningen En attraktiv skola för alla (U 2015:01). Lärarutbild- ningen ingår inte heller i Yrkesprogramsutredningens uppdrag.</P>
<P class="p249 ft88"><SPAN class="ft68">9 </SPAN><SPAN class="ft69">Cedefop 2014. </SPAN>Attractiveness of Initial Vocational Education and Training: Identifying what matters, s. <NOBR><SPAN class="ft69">112–113.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p23 ft41">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft95">Elever behöver bättre kunskaper inför gymnasievalet</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">En av utredningens mest vägledande utgångspunkter är att eleverna måste få ett bättre beslutsunderlag inför sitt gymnasieval. Kunska- pen om de yrken som finns och vad som efterfrågas på arbetsmark- naden är låg bland svenska ungdomar. I Panicans tidigare nämnda intervjustudie ifrågasatte intervjupersonerna vad arbetsmarknaden hade med deras utbildningsval att göra – den kändes mycket avläg- sen för dem.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen har besökt projektet ”Jobba i Västerås”. Projektet har bett såväl <NOBR>10-åringar</NOBR> som <NOBR>19-åringar</NOBR> att uppge alla yrken de kunnat komma på. Resultatet i båda grupperna har varit ett tjugotal yrken, och skillnaderna i typen av yrken dem emellan har varit liten. Utifrån ett sådant resultat är det inte svårt att begripa varför så få elever väljer något av de mindre yrkesprogrammen, som VVS- och fastighetsprogrammet eller det industritekniska programmet. Eleverna vet helt enkelt inte vad de väljer bort.</P>
<P class="p171 ft8">Undersökningar visar att elever som väljer ett yrkesprogram har god kunskap om de högskoleförberedande programmen. Bland elever som väljer ett högskoleförberedande program är däremot kun- skapen om yrkesprogrammen låg. Valet för dessa elever står i stället mellan de olika högskoleförberedande programmen och yrkespro- grammen väljs bort i klump.</P>
<P class="p13 ft11">Utredningen kan konstatera att arbetsmarknadskunskap är otydligt reglerat i kursplanerna för grundskolan. En del av den arbetsmarknadskunskap som eleverna tillägnar sig på högstadiet sker i form av praktisk arbetslivsorientering (prao). Upplägget på praon varierar eftersom praon sedan 1994 inte är reglerad i lag eller förordning. Därmed finns det inte heller någon regelbunden upp- följning av hur många elever som erbjuds prao eller hur den prao som erbjuds organiseras. Dock har utredningen fått mycket starka signaler från såväl huvudmän som branscher om att allt fler skolor drar ner eller helt slutar med prao för sina högstadieelever.</P>
<P class="p12 ft8">Eftersom praon är ett av de få tillfällen i grundskolan då eleven kan få en inblick i vilka arbeten som finns och hur en arbetsplats fungerar är detta en bekymmersam utveckling. En av de orsaker som nämnts som förklaring till att man tagit bort praon har varit oron för arbetsmiljön för eleverna eller att inte alla elever har kun- nat erbjudas en praoplats.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Inledning</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft95">Tillgången till yrkesutbildning behöver förbättras</SPAN></P>
<P class="p250 ft11">Geografisk närhet till yrkesutbildning är en viktig del i attraktivi- teten. Många elever i Sverige har ett begränsat utbildningsutbud i sitt närområde att välja mellan. Yrkesutbildningar mot små yrkes- områden kan vara särskilt svåra att erbjuda inom gymnasieskolan eftersom huvudmannen behöver ett visst antal elever för att få ihop en tillräckligt stor undervisningsgrupp. Riksrekryterande yrkes- utbildningar är ett sätt att försöka skapa tillräckligt stora elev- grupper för smala yrkesutbildningar. Sådana utbildningar har dock hittills haft svårt att attrahera elever, antagligen för att elever värde- sätter att ha nära mellan hem och skola.</P>
<P class="p94 ft8">Diskussioner med branschorganisationer som representerar små yrkesområden har lett fram till utredningens förslag om en för- söksverksamhet med så kallade branschskolor. Många av de yrkes- utgångar som kan vara aktuella för försöksverksamheten har fört en tynande tillvaro i skolsystemet, ofta som en mindre yrkesutgång inom en bredare nationell inriktning. Branschskolor kan bidra till samordningsvinster inom gymnasieskolan, och göra smala yrkes- utbildningar tillgängliga för fler elever.</P>
<P class="p95 ft38">En annan aspekt av förbättrad tillgång till yrkesutbildning är att se till att den är inkluderande och välkomnande för alla elever. Vid utredningens skolbesök har vi slagits av det kränkande klotter och de intoleranta attityder som förekommer i elevernas studiemiljö. Det är i vissa avseenden en miljö som vuxna inte skulle acceptera på sin arbetsplats. För att få en inblick i hur situationen kan vara för unga som har gjort ett könsbrytande utbildningsval sammankallade utredningen en fokusgrupp med sådana elever. Deras berättelser visar på hur svårt det är att avvika från normen på ett yrkes- program, och att det finns påtagliga hinder mot att välja otraditio- nellt. Utredningen konstaterar att om yrkesprogrammen i högre utsträckning ska kunna attrahera nya grupper av elever och upp- muntra till mindre könsstereotypa utbildningsval krävs att skolorna blir medvetna om vikten av ett aktivt värdegrundsarbete för att förebygga trakasserier och kränkande behandling.</P>
<P class="p251 ft38">Gymnasiereformen 2011 lade stor vikt vid att gymnasieskolan är en viktig del av kompetensförsörjningen. Och det är förvisso sant – yrkesprogrammen i gymnasieskolan är ingången för många till jobb. Men det finns anledning att nyansera påståendet. Dels är det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p23 ft41">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft11">en minoritet av alla studerande i gymnasieskolan, knappt 30 pro- cent, som väljer yrkesprogram. En del av dessa kommer efter av- slutad utbildning inte att arbeta inom målyrket. Många av dem som i sin tur studerar ett högskoleförberedande program kommer sedan inte att fortsätta till högskolan, utan i stället börja arbeta.</P>
<P class="p253 ft10">Arbetsmarknaden har förändrats, liksom synen på arbete och karriär. Val av yrke sker allt senare i livet. På något sätt fungerar arbetsmarknaden ändå, om än med olika svårigheter. Utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen, på folkhögskolor, inom yrkeshögskolan, utbildning och praktik via Arbetsförmedlingen, rent privatfinansierade utbildningar och en stor mängd företags- förlagd utbildning svarar också för kompetensförsörjning till den svenska arbetsmarknaden. För att komma tillrätta med matchnings- problematiken krävs förändringar av såväl gymnasieskolans yrkes- program som de utbildningar som kommer efter gymnasieskolan. Det går inte att lösa matchningsproblematiken eller ungdoms- arbetslösheten utan att också inkludera utbildning för vuxna.</P>
<P class="p15 ft8">Yrken som är okända för yngre kan vara mer välkända bland vuxna. Andra yrken kanske har en sådan karaktär att man behöver större mognad för att se charmen eller det meningsfulla i arbetet. För dessa yrkesområden kommer gymnasieskolan inte att vara lös- ningen på kompetensbristen. Även om vi får en stärkt studie- och yrkesvägledning, fler elever som praoar, och ökad information från branschorganisationer så kommer inte antalet sökande elever till vissa bristyrken att räcka till. I dag finns återvändsgränder i utbild- ningssystemet som försvårar för de vuxna som behöver läsa en yrkesutbildning för att få ett jobb.</P>
<P class="p254 ft10">Vuxenutbildningen har hittills i första hand varit behörighets- givande kurser i till exempel matematik och engelska. Yrkeskurser är generellt sett dyrare, både att starta upp och att införskaffa rätt mate- rial eller hitta lämpliga lokaler till. Resultatet har blivit ett relativt litet utbud av yrkeskurser i flertalet av landets kommuner. Samtidigt pekar Arbetsförmedlingen på att många av framtidens bristyrken kommer att finnas bland de gymnasiala yrkesprogrammens yrkesutgångar.</P>
<P class="p253 ft38">För att uppmuntra kommuner att erbjuda fler yrkeskurser – och i synnerhet kurser som efterfrågas på arbetsmarknaden – inom den kommunala vuxenutbildningen infördes ett statsbidrag för yrkesvux år 2008. Utredningen konstaterar att yrkesvux har en rad bekym- mer, inte minst när det gäller hur de sökande ska prioriteras vid</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39750x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Inledning</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft11">översökning. Sökande som tidigare läst ett högskoleförberedande program är lågt prioriterade och har därmed svårt att byta yrke.</P>
<P class="p94 ft11">Regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om ökat an- tal platser inom bland annat yrkesvux är något som utredningen ser mycket positivt på, utifrån de behov som utredningen sett. Beskriv- ningen i budgetpropositionen om att ”yrkesvux har därför kommit att bli en viktig komponent för arbetslivets kompetensförsörj- ning”<SPAN class="ft89">10 </SPAN>öppnar upp för en bredare översyn av rollen för yrkesvux inom utbildningssystemet. Eftersom budgeten presenterades i nära anslutning till utredningens redovisningsdatum har utredningen inte tagit fram sådana förslag utan endast gjort en genomgång av de utmaningar som finns.</P>
<P class="p255 ft10">Utredningens förslag om yrkesvux rör i stället fördelningen av ut- bildningsplatser mellan olika yrkesområden. En bärande tanke bakom satsningen på yrkesvux var att fler kommuner skulle få ett bredare utbud av olika yrkeskurser – som var bättre matchade till den lokala arbetsmarknadens behov. Skolverkets uppföljning av yrkesvux visar att en stor andel av de yrkeskurser som erbjuds är kurser inom vård- och omsorg. Övriga yrkesområden har fått mindre andelar av det totala antalet platser. Kommunerna måste bli bättre på att planera ut- bildning för vuxna med utgångspunkt i hela arbetsmarknadens behov.</P>
<P class="p95 ft10">Yrkeshögskolan expanderar snabbt och har blivit en viktig aktör för att ge arbetsmarknaden den kompetens som efterfrågas. Yrkes- högskolan ger också vuxna människor en möjlighet att fördjupa sina yrkeskunskaper för att avancera eller byta arbete. IFAU:s studie ”Yrkeshögskolan – vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan?”<SPAN class="ft72">11 </SPAN>visar att de flesta studerande vid yrkeshögskolan har fått ett nytt arbete eller ny befattning efter avslutade studier.</P>
<P class="p94 ft10">För vuxna med ”fel” utbildningsbakgrund kan det dock vara svårt att bli antagen till vissa av yrkeshögskolans kurser. Allt fler av yrkeshögskolans utbildningar kräver nämligen att den studerande gått ett visst program eller till och med en viss inriktning i gym- nasieskolan. I kombination med att få yrkeskurser ges inom vuxen- utbildningen inom vissa yrkesområden blir detta en reell återvänds- gränd för många vuxna. För branscher som har svårt att rekrytera elever till sina gymnasiala yrkesprogram blir detta ännu en svårighet.</P>
<P class="p256 ft82"><SPAN class="ft90">10</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2015/2016:1, utgiftsområde 16, s. 193.</SPAN></P>
<P class="p235 ft88"><SPAN class="ft90">11</SPAN><SPAN class="ft93">IFAU 2015. </SPAN>Yrkeshögskolan – vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan?</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p23 ft41">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft95">Yrkesutbildningens kvalitet förbättras</SPAN></P>
<P class="p257 ft13">genom stärkt samverkan med arbetsmarknaden</P>
<P class="p203 ft8">Att den gymnasiala yrkesutbildningen håller hög kvalitet är viktigt för att öka utbildningens attraktivitet. Samverkan mellan utbild- ningssystemet och arbetsmarknadens parter är avgörande för att yrkesutbildningen ska ha ett relevant yrkesinnehåll som leder till anställningsbarhet. Det finns i dag olika sorters samverkan mellan arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet kring gymnasie- skolans yrkesprogram. Det finns samverkan som är reglerad i lag, som den som sker inom de nationella och lokala programråden. Det finns även oreglerad samverkan som har uppstått i frivilligt samarbete mellan skolhuvudmän och branschorganisationer, som Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege samt andra samver- kansmodeller som certifiering av skolor och elever, validering eller yrkesprov.</P>
<P class="p171 ft8">Yrkescollege och andra samverkansmodeller är ett sätt för branschorganisationer att påverka eller hjälpa till så att en utbildning får en högre kvalitet än vad utbildningsanordnaren ensam kunnat ordna. Det kan även handla om att höja kraven i jämförelse med skolans styrdokument. Som exempel kan nämnas Teknikcollege, som rekommenderar de gymnasieskolor som ingår att erbjuda eleverna minst 2 800 gymnasiepoäng, eller Vård- och omsorgs- college, som kräver att de studerande uppnått minst E i ett antal utpekade kurser för att få ett diplom.</P>
<P class="p110 ft8">Utredningen har undersökt vilka olika samverkansmodeller som finns, och inom vilka nationella program och inriktningar som så- dana modeller förekommer. Inom i princip alla yrkesprogram finns någon modell för samverkan. Hur de är organiserade verkar höra ihop med hur respektive bransch ser ut – stora arbetsgivare, små arbetsgivare, historiskt starka branschorganisationer eller helt nya, och så vidare. Den variation som finns gör det svårt för staten att peka ut det optimala sättet att samverka för respektive bransch. Dagens samverkan har tillkommit underifrån, ur ett gemensamt intresse mellan branschernas parter och gymnasieskolans huvud- män.</P>
<P class="p258 ft8">Det finns ett fåtal nationella inriktningar som helt saknar syste- matisk kvalitetssäkring från en nationell branschorganisation. En förklaring kan vara att det inte finns någon branschorganisation</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Inledning</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft11">som ser utbildningen som en tillräckligt viktig rekryteringsbas för att engagera sig i utbildningen. Utredningen ser denna brist på samverkan som en indikation på att inriktningarna inte fungerar optimalt. Inriktningen kanske ligger på fel nivå i utbildningssyste- met, eller ger kompetenser som branschen inte till fullo efterfrågar.</P>
<P class="p116 ft8">Förutom en överblick över de modeller som finns utgör utred- ningens kartläggning av samverkansmodeller något att utgå från för en branschorganisation som funderar på att starta en egen samver- kansmodell eller utveckla den man redan har. Det är ett betydande arbete som har lagts ner från utredningen på denna kartläggning, och den kommer förhoppningsvis att underlätta arbetet för de branscher som vill utveckla sina koncept.</P>
<P class="p117 ft10">En annan typ av samverkan sker genom de nationella och lokala programråden. Samverkan på nationell nivå och samverkan på lokal nivå är i dag lagreglerad. För att kommunikationen ska fungera optimalt mellan den nationella och den lokala nivån behövs ofta en regional funktion som kan fungera som en brygga mellan det natio- nella, långsiktiga perspektiven och det lokala, verksamhetsnära per- spektivet. Den regionala nivån är också ofta mest strategisk för att hantera frågor som kompetensförsörjning och utbildningsutbud.</P>
<P class="p119 ft11">Den svenska strukturen för samverkan saknar i dag en reglerad regional nivå. De regionala funktioner som finns utgörs av bran- schernas egna organisationer i olika former, exempelvis college- regioner, regionala samordnare eller kompetenscentrum. Bransch- organisationernas regionala struktur ser olika ut. Skillnaden kan till exempel bero på branschernas näringslivsstruktur och geografiska spridning. Vissa branscher har inga sådana regionala funktioner över huvud taget, och andra mer fläckvis. Det här medför svårig- heter att samordna samverkan på lokal nivå, både inom ramen för de lokala programråden och i frivilliga samverkansmodeller som yrkescollege.</P>
<P class="p117 ft10">I Skolverkets utveckling av den gymnasiala yrkesutbildningen är samverkan med representanter från arbetsmarknadens branschorga- nisationer avgörande. Detta samarbete sker i dag via de nationella programråden som inrättades i samband med gymnasiereformen 2011. Av de undersökningar som gjorts framgår att de inblandade aktörerna i princip är nöjda, men att det finns förbättringsområden.</P>
<P class="p119 ft10">Frågan om lärlingssystem är också starkt kopplad till samverkan och ökad kvalitet på yrkesprogrammen. I de samtal som utred-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td101"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p23 ft41">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft8">ningen haft med de branschorganisationer som är engagerade i den gymnasiala yrkesutbildningen har utredningen inte funnit stöd för framtagandet av ett nytt system för lärlingsutbildningar.</P>
<P class="p253 ft8">Bilden som branschorganisationerna ger är att frågan om lär- lingsutbildning är komplicerad och att alltför liten tid har lagts på att diskutera branschernas behov. Utredningen har tagit till sig av detta och i stället tagit fasta på vad branschorganisationerna upp- lever som problemen med dagens gymnasiala yrkesutbildning och vad man skulle vilja göra åt dessa. Utredningens förslag om bransch- skolor utgår från dessa diskussioner. En slutsats är att många arbets- givare gärna tar emot lärlingar eller elever på praktik, men att de flesta små arbetsgivare inte har tid eller kompetens att lära upp en elev från grunden. De önskar att eleven har fått en viss utbildning i yrkesämnena först.</P>
<P class="p253 ft11">När detta skrivs har utredningen fått intresseanmälningar från ett tiotal branscher om att starta branschskolor. Utredningen hop- pas och tror att branschskolorna kommer att förbättra vissa små yrkens kompetensförsörjning – men också utgöra en modell för framtida satsningar på ökad branschmedverkan och ett ökat inslag av arbetsplatsförlagt lärande i det svenska utbildningssystemet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39755x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p261 ft97"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft96">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</SPAN></P>
<P class="p262 ft8">Att välja program till gymnasieskolan är ett viktigt steg i livet för en ung person. I och med gymnasievalet väljer eleven för första gången själv inriktning på sina studier och påbörjar sin väg mot ett framtida yrkesliv. För många elever medför gymnasievalet därför en känsla av stress och osäkerhet. Osäkerheten beror ofta på att eleven inte har tillräcklig kunskap om de olika utbildningsalter- nativen och vad de leder till efter avslutade studier, och att eleven är rädd för att välja fel.<SPAN class="ft79">1</SPAN></P>
<P class="p13 ft11">Kunskapsbristen hanterar eleven genom att stödja sig mot den kunskap som finns tillgänglig – uppfattningar och fördomar om vilken typ av elever som väljer vad, föreställningar om vilka alter- nativ som är ”säkra” respektive ”osäkra”, och föräldrars och andra närståendes utbildningserfarenheter. Detta kan t.ex. leda till att yrkesprogram väljs bort till förmån för högskoleförberedande pro- gram eftersom de högskoleförberedande programmen tolkas som mer säkra och öppna val. Det kan också leda till en social själv- sortering som reproducerar sociala, kulturella och könsmässiga skillnader. I vissa fall kan eleven i efterhand uppleva sitt val som felaktigt. I dessa fall talas det om olika former av ”felval”. Felvalen kan leda till programbyten och studieavbrott som försenar indivi- dens inträde på arbetsmarknaden och orsakar stora kostnader för samhället och individen på grund av förlängd utbildningstid.</P>
<P class="p258 ft8">Med mer välgrundade och medvetna studieval minskar risken för felval och studieavbrott. Det finns vetenskaplig evidens för att studie- och yrkesvägledning leder till mer medvetna val.<SPAN class="ft79">2 </SPAN>Ambitio-</P>
<P class="p263 ft83"><SPAN class="ft90">1</SPAN><SPAN class="ft92">Se bland annat Skolverket 2012. </SPAN>Ungdomars uppfattning om gymnasievalet<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p242 ft88"><SPAN class="ft90">2</SPAN><SPAN class="ft93">ELGPN </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">2013–14.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>The Evidence Base on Lifelong Guidance.</P>
<P class="p264 ft20">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39756x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">nerna för studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan och gymnasieskolan är i dag höga, men ambitionerna i regelverket av- speglas inte alltid i verksamheten.</P>
<P class="p199 ft8">I detta kapitel presenterar utredningen förslag om en starkare statlig styrning för att stärka kunskapsområdet <NOBR>skola–arbetsliv</NOBR> i grundskolan. Utredningen föreslår att alla elever i grundskolan och specialskolan ska ges möjlighet att genomföra minst två veckors praktisk arbetslivsorientering, antingen på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Utredningen föreslår också vidare utredning för att studie- och yrkesvägledningen ska bli mer likvär- dig och ge alla elever en vägledning av hög kvalitet inför sina utbild- nings- och yrkesval.</P>
<P class="p265 ft37"><SPAN class="ft37">3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Gymnasievalet är viktigt men svårt</SPAN></P>
<P class="p68 ft8">Valet till gymnasieskolan är för många elever förknippat med oro och hög stress.<SPAN class="ft79">3 </SPAN>Oron förklaras till stor del av osäkerhet och kun- skapsbrist. Eleverna är både osäkra på vad de själva vill ”bli” och på vad de olika alternativen innebär. En del känner att de inte är mogna att välja utbildning och att de gör sitt val utan att vara medvetna om vad deras val kan komma att betyda i framtiden.</P>
<P class="p266 ft10">Att göra ett medvetet och övervägt val innebär att kunna matcha sina intressen, förmågor och förutsättningar med en utbildning som ger god arbetsmarknadsetablering och goda möjligheter till fortsatt lärande. Under de senaste åren har antalet alternativ ökat samtidigt som marknadsföringen kring utbildningar och utbildningsprodu- center har blivit mer intensiv.<SPAN class="ft72">4 </SPAN>Dessutom har minskande gymnasie- kullar lett till en ökad konkurrens om eleverna, vilket har medfört ett ytterligare tryck på den som ska välja gymnasieutbildning.<SPAN class="ft72">5 </SPAN>Det stora utbudet av såväl inriktningar som skolhuvudmän gör att gymnasie- valet i dag ställer höga krav på elever och föräldrar. Att välja kräver mer av långsiktighet och överblick än tidigare. Utmaningen är sär-</P>
<P class="p267 ft83"><SPAN class="ft80">3</SPAN><SPAN class="ft81">Se bland annat Skolverket 2012. </SPAN>Ungdomars uppfattning om gymnasievalet<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p202 ft86"><SPAN class="ft80">4</SPAN><SPAN class="ft84">Panican, Hjort & Hjärpe 2014. ”Rådgivare, vägledare och mäklare – om grundskolans roll och betydelse för gymnasievalet”.</SPAN></P>
<P class="p268 ft88"><SPAN class="ft80">5</SPAN><SPAN class="ft87">Skolverket 2010. </SPAN>Konkurrensen om eleverna – Kommunernas hantering av minskande gymnasie- kullar och en växande skolmarknad<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39757x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft12">skilt stor för de elever som bor i områden med många olika utbild- ningsanordnare att välja mellan.</P>
<P class="p210 ft8">För att eleven ska kunna göra alla dessa överväganden krävs att eleven ges förutsättningar att utveckla goda kunskaper om arbets- marknaden och utbildningsvägar tidigt under skolgången. I hela grundskolan, men framför allt under årkurserna <NOBR>7–9,</NOBR> måste kvalite- ten i studie- och yrkesvägledningen bli bättre och ge eleverna dessa kunskaper.</P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft13">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft95">Ibland väljer eleven fel</SPAN></P>
<P class="p74 ft10">Flera olika parter har en förväntan om att eleven ska välja ”rätt” gymnasieutbildning och för eleven själv uppfattas valet ofta som livs- avgörande. För eleven är det ett livsstilsval som lägger en grund för såväl självbild som framtidsutsikter. Föräldrar och lärare vill gärna att valet ska landa vid ett gymnasieprogram som maximerar elevens potential och framtidsmöjligheter. Skolhuvudmännen och kom- munerna konkurrerar om eleverna och vill att de ska välja just deras utbildning. Utifrån ett samhällsperspektiv finns också en poäng med att eleven gör välgrundade val som kan bidra till en effektiv match- ning på arbetsmarknaden och sänkta kostnader för omskolning.</P>
<P class="p171 ft8">I vissa fall möts dock inte dessa förväntningar och elevens val ses i efterhand som felaktigt. I dessa fall talas det om felval. Felval kan kategoriseras på olika sätt. Det kan handla om att elever byter program respektive hoppar av, eller om att elever efter slutförd gymnasieutbildning sedan inte fortsätter på den väg som program- valet pekat mot.</P>
<P class="p11 ft8">År 2012 var det 8,6 procent av eleverna som började i gymnasie- skolan som bytte program efter första året. Hälften av dessa (totalt 3 897 elever) behövde börja om i årskurs 1 på sitt nya program.<SPAN class="ft79">6 </SPAN>Att eleverna måste börja om i årskurs 1 innebär att dessa elevers gymnasieutbildning förlängs med ett år, vilket medför ett senare- lagt inträde på arbetsmarknaden och en lägre total livsinkomst. För samhället innebär detta kostnader för att finansiera en förlängd utbildning och för elevernas föräldrar kan det innebära ett års för- längd försörjningsplikt.</P>
<P class="p149 ft69"><SPAN class="ft68">6 </SPAN>Skolverkets statistik för läsåret 2013/14.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39758x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft10">13,9 procent av eleverna som började 2008 (10 161 elever) slut- förde inte gymnasieskolan inom fem år.<SPAN class="ft72">7 </SPAN>Att en elev inte avslutar sina gymnasiestudier kan få långsiktiga konsekvenser för elevens framtidsutsikter. En person som saknar gymnasieutbildning får tyd- ligt försämrade möjligheter på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft72">8</SPAN></P>
<P class="p83 ft8">Avbrott från gymnasieskolan kan ha olika orsaker. Temagrup- pen Unga i arbetslivet har frågat 379 unga som inte har fullföljt sina gymnasiestudier om orsakerna till att de avbrutit sina studier.<SPAN class="ft79">9 </SPAN>De främsta orsakerna till avbrott är mobbning, socialt utanförskap och brist på pedagogiskt stöd i undervisningen. För fler än hälften är mobbning och socialt utanförskap den främsta orsaken. Fel pro- gramval var enligt ungdomarna själva ett mindre vanligt skäl till av- hopp.</P>
<P class="p266 ft38">En ytterligare variant av felval är elever som väljer högskole- förberedande program utan att sedan gå vidare till högre studier. 38 procent av eleverna som gick ut samhällsvetenskapliga program- met 2010 hade ännu inte påbörjat några högskolestudier tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Att studera ett gymnasieprogram men sedan inte fortsätta på den inslagna vägen är ett mindre pro- blem än att helt sakna gymnasieutbildning, men kan ändå medföra svårigheter för individen. Till exempel är möjligheten att få tillträde till en yrkesutbildning i dag liten för en elev som redan har en gym- nasieexamen från ett högskoleförberedande program.<SPAN class="ft98">10 </SPAN>En elev som redan har en gymnasieexamen prioriteras inte vid urval till kommu- nal vuxenutbildning, och många utbildningar inom yrkeshögskolan kräver förkunskaper i form av kurser i yrkesämnen. För en elev som inte går vidare till högre studier men som efter avslutad gym- nasieutbildning vill läsa en yrkesbildning hade det därför varit mer fördelaktigt att välja ett yrkesprogram.</P>
<P class="p271 ft45">Ur samhällsekonomisk synpunkt innebär alla former av felval ökade kostnader. Ur individens perspektiv är det dock svårt att vid en given tidpunkt avgöra vilken väg som är rätt eller fel. Föränd- ringar längs vägen gör att det som för individen först föreföll vara</P>
<P class="p272 ft82"><SPAN class="ft80">7</SPAN><SPAN class="ft81">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p273 ft83"><SPAN class="ft80">8</SPAN><SPAN class="ft81">SCB 2014. </SPAN>Arbetskraftsbarometern 2014. Utsikterna på arbetsmarknaden för 71 utbildningar.</P>
<P class="p202 ft85"><SPAN class="ft80">9</SPAN><SPAN class="ft84">Temagruppen Unga i arbetslivet 2013. </SPAN>10 orsaker till avhopp – 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p274 ft100"><SPAN class="ft90">10</SPAN><SPAN class="ft99">Jfr bestämmelser om urval i 3 kap. 7 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning och be- stämmelser om särskilda förkunskaper i 3 kap. 3 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39759x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft8">rätt val efter hand kan visa sig vara ett felaktigt val. Om eleven ges förutsättningar att göra mer välgrundade och medvetna val minskar dock risken för detta.</P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft13">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft95">Yrkesprogrammen väljs bort</SPAN></P>
<P class="p74 ft10">Från och med 2011 måste elever som studerar på yrkesprogrammen i de flesta fall göra aktiva val för att få grundläggande behörighet till högskolan. För att uppnå särskild behörighet kan eleven också be- höva studera utökat program. Trots möjligheterna att studera be- hörighetsgivande kurser på yrkesprogrammen upplevs de högskole- förberedande programmen fortfarande som mindre stängda när det kommer till möjligheten att studera vidare.</P>
<P class="p11 ft8">Vid utredningens skolbesök och samtal med elever har det varit tydligt att den grundläggande behörigheten till högskolan spelar stor roll i valet av gymnasieprogram. För elever som känner sig osäkra på vilken yrkesväg de vill välja ligger det nära till hands att välja ett program som upplevs som mer öppet. Att välja ett hög- skoleförberedande program ses som ett sätt att skjuta upp det livs- avgörande valet.</P>
<P class="p230 ft11">Omgivningen uppmuntrar även eleverna att välja högskole- förberedande program av mer värderingsmässiga skäl. I grundskolan finns en tendens att betona fördelar med att välja teoretiska pro- gram.<SPAN class="ft89">11 </SPAN>Det finns en norm att eleverna bör välja en högskoleförbere- dande gymnasieutbildning och att andra val betraktas som mer negativa. Det gäller inte bara i Sverige, utan är en trend som kan ses i många länder inom OECD.<SPAN class="ft89">12 </SPAN>En del av förklaringen är sannolikt att det finns en tydlig statusskillnad mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen.</P>
<P class="p13 ft38">En kvalitativ studie av svenska niondeklassares attityder och för- hållningssätt gentemot gymnasieskolans olika program visade att statusskillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program var en viktig faktor i elevernas val.<SPAN class="ft98">13 </SPAN>De intervjuade eleverna hade en nedvärderande syn på yrkesprogrammen och dess</P>
<P class="p275 ft86"><SPAN class="ft90">11</SPAN><SPAN class="ft91">Panican, Hjort & Hjärpe 2014. ”Rådgivare, vägledare och mäklare – om grundskolans roll och betydelse för gymnasievalet”.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft90">12</SPAN><SPAN class="ft92">Watts 2009. </SPAN>The relationship of Career Guidance to VET<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p242 ft88"><SPAN class="ft90">13</SPAN><SPAN class="ft93">Panican 2015. </SPAN>Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39760x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">elever, oavsett om de själva planerade att välja ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Samtidigt som de intervjuade eleverna uppgav att valet varit deras eget och att omgivningen endast haft viss eller liten påverkan gav elevernas resonemang också uttryck för en självsortering utifrån den egna sociala bakgrunden. Föräldrarnas yrke var vägledande för många elever och i synnerhet för de elever som planerade att välja ett högskoleförberedande program framkom att föräldrarna hade satt gränser för vad som var ett önskvärt val. Intervjustudiens resultat ligger i linje med annan forskning om vilka faktorer som påverkar gymnasievalet.</P>
<P class="p94 ft10">Social bakgrund, kön och etnicitet är starka styrningsmekanis- mer vid gymnasievalet (se kapitel 4). I en valsituation där kunska- pen om alternativen är otillräcklig tenderar valet att i högre grad vägledas av elevens egna sociala bakgrund, samt kollektiva föreställ- ningar och fördomar. I brist på kunskap om de olika skolorna, pro- grammen och inriktningarna förlitar sig eleven på uppfattningar om vilka elever som brukar välja vad. Eleven frågar sig – vilken sorts person är jag, och vilken sorts utbildning och yrke brukar personer som jag ha? Svaren på dessa frågor formar elevens ”möjlighets- horisont”, föreställningen om vilka alternativ som är realistiska och lämpliga för honom eller henne.<SPAN class="ft72">14 </SPAN>Detta är en process som börjar långt innan den aktuella valsituationen vid gymnasievalet uppstår.<SPAN class="ft72">15</SPAN></P>
<P class="p233 ft11">Gymnasievalet är till stor del en fråga om identitetsskapande och grupptillhörighet. Det handlar om att välja en utbildning och en skola som överensstämmer med den egna livsstilen. Eleven väljer därför ofta en skola där de andra eleverna förväntas ha liknande bakgrund, ambitioner och intressen. På så sätt fungerar gymnasie- valet som en social självsortering som reproducerar sociala, kultu- rella och könsmässiga skillnader. Elevens osäkerhet bidrar ytter- ligare till att eleven orienterar sig mot sin egen sociala bakgrund, vilket i sin tur leder till att sociala skillnader reproduceras.<SPAN class="ft89">16</SPAN></P>
<P class="p276 ft85"><SPAN class="ft90">14</SPAN><SPAN class="ft84">Lundqvist 2010. </SPAN>Möjligheternas horisont – etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer.</P>
<P class="p202 ft85"><SPAN class="ft90">15</SPAN><SPAN class="ft84">Gottfredson 2005. </SPAN>Applying Gottfredson's Theory of Circumscription and Compromise in Career Guidance and Counseling<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p277 ft88"><SPAN class="ft90">16</SPAN><SPAN class="ft93">Sandell 2007. </SPAN>Utbildningssegregation och självsortering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39761x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft37"><SPAN class="ft37">3.2</SPAN><SPAN class="ft51">Kunskap och vägledning underlättar valet</SPAN></P>
<P class="p278 ft8">För att vara väl förberedd för gymnasievalet behöver en elev både en kunskapsbas att stå på och vägledning i den konkreta valsituatio- nen. Eleven behöver tidigt i sin utbildning utveckla kunskaper om arbetslivet och rent praktiskt komma i kontakt med olika yrkes- områden. Inför själva valsituationen behöver eleven sedan stöd och hjälp för att valet ska bli väl övervägt.</P>
<P class="p13 ft11">Studie- och yrkesvägledning kan ses både i snäv och i vid bemär- kelse. I den snäva bemärkelsen avses vanligen personlig vägledning, enskilt eller i grupp. Vägledning i vid bemärkelse avser all verksam- het som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som för- bereder dem för framtida studie- och yrkesval.</P>
<P class="p13 ft8">Tyvärr är studie- och yrkesvägledningen i dag ofta lågt priorite- rad i skolans vardag och tillgången till kvalitativ studie- och yrkes- vägledning varierar stort mellan kommuner och skolor.</P>
<P class="p279 ft13"><SPAN class="ft13">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft95">Studie- och yrkesvägledning har positiva effekter för både individ och samhälle</SPAN></P>
<P class="p211 ft10">Studie- och yrkesvägledning är ett relativt litet forskningsfält i Sverige och inriktningen på den forskning som bedrivs berör ofta andra perspektiv än vägledningens effekter.<SPAN class="ft72">17 </SPAN>Det innebär att kun- skaperna om den svenska studie- och yrkesvägledningens effekter på exempelvis arbetsmarknaden är begränsade. Tillgången till studie- och yrkesvägledning i grundskolan tycks dock minska risken för att elever senare hoppar av gymnasieskolan. SCB fann, i en studie gjord 2012 på uppdrag av Lärarnas riksförbund, att elever som gått på en grundskola med låg studie- och yrkesvägledartäthet löper en 20 procent högre risk att göra studieavbrott i gymnasieskolan.<SPAN class="ft72">18</SPAN></P>
<P class="p13 ft38">Att studie- och yrkesvägledning minskar risken för avhopp och har positiva effekter för studieresultat, övergången mellan utbild- ningsnivåer och elevernas etablering på arbetsmarknaden och i samhället är väl belagt i den internationella vägledningsforskningen. Detta framgår av den översikt av forskningen inom EU och ett an-</P>
<P class="p278 ft86"><SPAN class="ft90">17</SPAN><SPAN class="ft91">Bimrose & Brown 2015. ”Forskning om studie- och yrkesvägledning”, s. 58; Lärarnas riks- förbund 2012. </SPAN><SPAN class="ft85">Effekter av vägledning</SPAN>, s. 14.</P>
<P class="p280 ft69"><SPAN class="ft90">18</SPAN><SPAN class="ft93">Lärarnas riksförbund 2012. </SPAN><SPAN class="ft88">Effekter av vägledning</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39762x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft8">tal <NOBR>OECD-länder</NOBR> som genomförts av EU:s policynätverk för livs- lång vägledning, ELGPN.<SPAN class="ft79">19 </SPAN>I forskningsöversikten konstateras att studie- och yrkesvägledning har positiva effekter inte bara för indi- viden utan även för samhället i stort och för den ekonomiska ut- vecklingen. Detta gäller inte minst inför och under yrkesutbild- ning, där vägledning kan bidra till att stärka både utbildningens och elevernas koppling till arbetsmarknaden. Inom forskningen betonas vikten av att vägledningen på ett naturligt sätt finns med i läro- planer och andra styrdokument samt att skolledningen stöder och är delaktig i vägledningen så att den blir en självklar del av skolans värdegrund.<SPAN class="ft79">20</SPAN></P>
<P class="p266 ft11">I en internationell forskningsöversikt gjord av Dansk Clearing- house for Uddannelsesforskning undersöktes vilka typer av vägled- ningsinsatser som hade dokumenterat bäst effekter i samband med övergångar mellan olika utbildningsnivåer.<SPAN class="ft89">21 </SPAN>Individuella vägled- ningssamtal lyfts fram som särskilt effektiva då dessa, till skillnad från vägledning i grupp, kan anpassas utifrån den enskilda indivi- den. Även praktisk arbetslivsorientering och studiebesök stärker elevernas förmåga att fatta underbyggda val, förutsatt att sådana insatser planeras och följs upp grundligt. Den främsta framgångs- faktorn som lyfts fram är dock att det finns en helhetssyn i de olika vägledningsinsatser som genomförs. Den enskilda vägledarens ut- bildning och kunskapsnivå är också en viktig faktor för en effektiv studie- och yrkesvägledning.</P>
<P class="p187 ft8">Elever vars föräldrar har kort utbildning eller låg inkomst byter oftare program och avbryter sina gymnasiestudier.<SPAN class="ft79">22 </SPAN>Av den forsk- ning som gås igenom i den danska forskningsöversikten framgår att studie- och yrkesvägledning har som störst betydelse för elever som kommer från en studieovan miljö.<SPAN class="ft79">23 </SPAN>Dessa elever saknar ofta en vuxen person att diskutera sin framtid med. Att tillgången på studie- och yrkesvägledning varierar stort mellan skolor och mellan kommuner i Sverige är därför problematiskt ur ett likvärdighets- perspektiv.</P>
<P class="p281 ft83"><SPAN class="ft90">19</SPAN><SPAN class="ft92">ELGPN </SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">2013–14.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft82"> </SPAN>The Evidence Base on Lifelong Guidance.</P>
<P class="p273 ft83"><SPAN class="ft90">20</SPAN><SPAN class="ft92">ELGPN </SPAN><NOBR><SPAN class="ft82">2013–14.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft82"> </SPAN>The Evidance Base on Lifelong Guidance.</P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft90">21</SPAN><SPAN class="ft91">Christensen & Søgaard Larsen 2011. </SPAN><SPAN class="ft85">Evidence on Guidance and Counseling</SPAN>.</P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft90">22</SPAN><SPAN class="ft91">Se kapitel 4.</SPAN></P>
<P class="p273 ft69"><SPAN class="ft90">23</SPAN><SPAN class="ft93">Christensen. & Søgaard Larsen 2011. </SPAN><SPAN class="ft88">Evidence on Guidance and Counseling</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39763x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft8">I en <NOBR>OECD-rapport</NOBR> från 2009 konstateras att vägledning som erbjuds inför tillträde till yrkesutbildning tenderar att vara bristfäl- lig.<SPAN class="ft79">24 </SPAN>Akademisk utbildning premieras ofta framför yrkesutbildning, inte bara av elevernas omgivning utan också av skolans studie- och yrkesvägledning. Rapporten lyfter fram extern, och från skolorna oberoende, vägledning som en möjlig åtgärd att motverka sådana tendenser. Framför allt är det viktigt att eleverna, när de ska välja ut- bildning, har kännedom om vilka yrkesutbildningar som finns, vilka yrken de kan leda till och vilka yrkeskunskaper som arbetsmarkna- den efterfrågar.</P>
<P class="p283 ft13"><SPAN class="ft13">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft95">Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan når inte upp till målen</SPAN></P>
<P class="p72 ft11">Skollagen och grundskolans läroplan innehåller övergripande be- stämmelser om elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledning samt skolans mål och ansvar för samverkan med arbetslivet. Den statliga styrningen av studie- och yrkesvägledningen är dock be- gränsad, vilket innebär att det i stor utsträckning är upp till huvud- männen att besluta om mål och riktning för verksamheten.<SPAN class="ft89">25</SPAN></P>
<P class="p73 ft13">Skollagen</P>
<P class="p74 ft11">Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.<SPAN class="ft89">26 </SPAN>Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Skollagen föreskriver också att för att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller detta krav får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.<SPAN class="ft89">27</SPAN></P>
<P class="p284 ft83"><SPAN class="ft90">24</SPAN><SPAN class="ft92">Watts 2009. </SPAN>The Relationship of Career Guidance to VET.</P>
<P class="p240 ft85"><SPAN class="ft90">25</SPAN><SPAN class="ft91">Lundahl 2010. </SPAN>Att bana väg mot framtiden. Karriärval och vägledning i individuellt och poli- tiskt perspektiv<SPAN class="ft86">, s. 195.</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">26</SPAN><SPAN class="ft92">2 kap. 29 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">27</SPAN><SPAN class="ft93">2 kap. 30 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39764x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft13">Läroplanen för grundskolan</P>
<P class="p285 ft8">Enligt läroplanen för grundskolan ska alla som arbetar i skolan verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, före- ningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bak- grund. Läroplanen beskriver även vilket ansvar skolans olika yrkes- kategorier har när det gäller studie- och yrkesvägledning:</P>
<P class="p62 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mot- tagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.</SPAN></P>
<P class="p286 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar bland annat för att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt ut- bildning och yrkesinriktning.</SPAN></P>
<P class="p246 ft10"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft101">Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsätt- ning. Studie- och yrkesvägledaren ska också vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.</SPAN></P>
<P class="p287 ft8">Enligt läroplanen ska skolan ansvara för att varje elev efter genom- gången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbild- ning och yrkesinriktning.<SPAN class="ft79">28 </SPAN>Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna fram- tiden, har inblick i närsamhället och dess arbetsliv, samt har känne- dom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.</P>
<P class="p288 ft69"><SPAN class="ft68">28 </SPAN>Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet, avsnitt 2.5 och 2.6.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39765x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">Skolverkets allmänna råd</P>
<P class="p211 ft8">I Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning finns konkreta förslag på hur skollagens och läroplanens bestämmelser bör tillämpas.<SPAN class="ft79">29 </SPAN>De allmänna råden betonar att lärare i alla ämnen kan bidra till att ge eleven underlag för välinformerade beslut nu och i framtiden, exempelvis genom att i undervisningen visa på vilken betydelse ämnet har och hur kunskaper kan komma till användning i arbets- och samhällslivet.</P>
<P class="p73 ft13">Kursplaner</P>
<P class="p211 ft10">Studie- och yrkesvägledning som kunskapsområde ges ett begränsat utrymme i kursplanerna i enskilda ämnen. Kunskapsområdet kan därför ha svårt att få genomslag i undervisningen. De skrivningar som tydligast kan hänföras till kunskaper om arbetslivet finns i kursplanen för samhällskunskap. Här ligger fokus på generella och teoretiska kunskaper om arbetsmarknaden och i mindre utsträck- ning på eleven och elevens framtida yrkesval.</P>
<P class="p171 ft8">I årskurs <NOBR>1–3</NOBR> ska undervisningen i samhällskunskap behandla yrken och verksamheter i närområdet. I årskurs <NOBR>7–9</NOBR> ska undervis- ningen behandla arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt, utbildnings- vägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Under- visningen ska även behandla orsaker till individers val av yrke och till löneskillnader.<SPAN class="ft79">30</SPAN></P>
<P class="p13 ft10">Det finns däremot inga skrivningar i kursplanen för samhälls- kunskap för årskurs <NOBR>4–6</NOBR> som kan hänföras till kunskaper om arbetslivet. Det saknas även en tydlig progression mellan de olika stadierna. Utredningens erfarenheter är att elever enbart känner till ett fåtal yrken i årskurs <NOBR>4–6</NOBR> och inte märkbart fler när det är dags att välja till gymnasieskolan eller efter genomgången gymnasie- skola.<SPAN class="ft72">31 </SPAN>Om exempelvis delar av innehållet i samhällskunskap <NOBR>1–3</NOBR> om yrken och verksamheter återkom i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> skulle valet av fortsatta studier bli mer konkret för eleverna.</P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft90">29</SPAN><SPAN class="ft92">Skolverket 2013. </SPAN>Arbete med studie- och yrkesvägledning.</P>
<P class="p150 ft83"><SPAN class="ft90">30</SPAN><SPAN class="ft92">Skolverket. </SPAN>Kursplan Samhällskunskap Gymnasieskolan.</P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">31</SPAN><SPAN class="ft93">Möte med organisationen ”Jobba i Västerås”.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39766x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft13">Schemalagd vägledning i Norden<SPAN class="ft102">32</SPAN></P>
<P class="p189 ft10">I Danmark, Finland och Norge har utvecklingen av studie- och yrkesvägledning som ett eget kunskapsområde sett annorlunda ut än i Sverige. I dessa länder har studie- och yrkesvägledningen en tydligare styrning, i form av ett eget ämne eller med schemalagd tid.</P>
<P class="p266 ft11">I Danmark är <NOBR>Uddannelses-,</NOBR> erhvervs- og arbejdsmarkedsorien- tering (UEA) ett obligatoriskt ämnesområde i grundskolan. Där- emot regleras inte antalet timmar för ämnesområdet i timplanen. Rektorn ansvarar för hur undervisningen ska organiseras, det vill säga från vilka andra ämnen som tid ska tas till UEA, och klasslära- ren ansvarar för undervisningen i ämnet. Skolvägledaren, som ofta arbetar deltid med detta vid sidan om annan undervisning, eller en ungdomsvägledare som arbetar på ett vägledningscentrum i kom- munen, fungerar som stöd för klasslärarna för undervisningen i UEA och är en resurs för de elever som behöver mer vägledning. I Danmark finns även sju regionala centrum för studie- och yrkes- vägledning, så kallade Studievalg. Dessa är statligt finansierade och verksamheten regleras av en nationell vägledningslag.</P>
<P class="p233 ft10">I Finland utgör den så kallade elevhandledningen en integrerad del av undervisningen i alla ämnen i grundskolan. I årskurs <NOBR>7–9</NOBR> är cirka 100 timmar avsatta för schemalagd elevhandledning. Elevhand- ledning kan ske i form av enskilda samtal och gruppsamtal, men också genom lektioner som elevhandledaren håller i. Den schema- lagda elevhandledningen behandlar olika teman i de tre årskurserna, som exempelvis studieteknik och tidsplanering i årskurs 7 och framtida yrken och valet av gymnasium i årskurs 8. I årskurs 9 ingår två veckors praktisk arbetslivsorientering och i den schemalagda undervisningen får eleverna bland annat lära sig hur ett CV skrivs samt hur en arbetsintervju går till. I den finska gymnasieskolan finns en obligatorisk kurs och en valbar fördjupningskurs i studie- handledning. Dessa kurser innehåller påbyggnad och fördjupning av undervisningen i grundskolans elevhandledning.</P>
<P class="p95 ft11">I Norge är Utdanningsvalg sedan 2008 ett obligatoriskt ämne i grundskolans senare år. Ämnet omfattar cirka 110 timmar i års- kurs <NOBR>8–10.</NOBR> Praktik på en arbetsplats eller en kurs på ett gymnasie-</P>
<P class="p290 ft69"><SPAN class="ft68">32 </SPAN>Genomgången baseras på Lindblad 2011. <SPAN class="ft88">Studie- och yrkesvägledning som kunskapsområde. En nordisk jämförelse</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39767x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft11">program utgör 60 procent av timmarna. Som huvudregel ska prak- tiken omfatta minst två olika gymnasieprogram. När det nya ämnet utvärderades 2012 framkom att elevernas erfarenheter av ämnet var blandade.<SPAN class="ft89">33 </SPAN>Få elever tyckte att ämnet bidragit till att de blivit mer säkra på sina utbildningsval. Andelen positiva var dock något större bland elever med låga studieresultat. Däremot ansåg tillfrågade rek- torer och huvudmän att det nya ämnet minskat antalet felval. Ut- värderingen konstaterade att Utdanningsvalg som ämne kräver satsningar på kompetensutveckling av lärare, eftersom reformen har inneburit att en stor del av ansvaret för studie- och yrkesväg- ledningen överförts till lärarna.</P>
<P class="p73 ft13">Brister i verksamheten</P>
<P class="p211 ft10">Studie- och yrkesvägledningen i Sverige har under senare år varit föremål för ett flertal utredningar och utvärderingar.<SPAN class="ft72">34 </SPAN>Dessa har genomgående visat på brister i verksamhetens kvalitet och tillgäng- lighet. En betydande andel elever får inte tillräckligt med vägledning inför gymnasievalet. I Sveriges elevkårers och Lärarnas riksförbunds undersökning uppger 40 procent av gymnasieeleverna att de fått för lite eller ingen vägledning i grundskolan.<SPAN class="ft72">35</SPAN></P>
<P class="p171 ft8">Studie- och yrkesvägledningens resurser, innehåll, kvalitet och ledning varierar dessutom stort mellan kommunerna. Svag och otydlig statlig styrning på området liksom den stora andelen obe- höriga vägledare, i synnerhet i grundskolan, har återkommande pekats ut som bidragande orsaker till att studie- och yrkesvägled- ningen brister.<SPAN class="ft79">36</SPAN></P>
<P class="p13 ft38">I Skolinspektionens tillsyn ingår att granska hur huvudmännen lever upp till de krav på studie- och yrkesvägledning som finns i lag- stiftningen. Skolinspektionen genomförde 2013 en kvalitetsgransk- ning av studie- och yrkesvägledningen i 34 grundskolor i hela lan-</P>
<P class="p292 ft83"><SPAN class="ft90">33</SPAN><SPAN class="ft92">Lödding & Holen 2012. </SPAN>Utdanningsvalg som fag og utfordring på ungdomstrinnet<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p240 ft85"><SPAN class="ft90">34</SPAN><SPAN class="ft91">SOU 2001:46. </SPAN>Utredningen om vägledningen i skolväsendet<SPAN class="ft86">; Ds 2003:23. </SPAN>Validering m m – fortsatt utveckling av vuxnas lärande<SPAN class="ft86">; Skolverket 2005. </SPAN>Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet<SPAN class="ft86">; Skolverket 2007. </SPAN>Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan.</P>
<P class="p293 ft86"><SPAN class="ft90">35</SPAN><SPAN class="ft91">Sveriges Elevkårer & Lärarnas riksförbund 2015. </SPAN><SPAN class="ft85">Från avhopp till examen. Så vill skolan utveckla skolan.</SPAN></P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">36</SPAN><SPAN class="ft93">Nilsson 2010. ”Vägledningens styrning och ramar”, s. 192.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39768x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft8">det.<SPAN class="ft79">37 </SPAN>Granskningen visar att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad i de granskade skolorna och att eleverna inte får den studie- och yrkesvägledning de har rätt till. Granskningens huvud- resultat kan sammanfattas i tre punkter:</P>
<P class="p62 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Det finns omfattande brister i skolors och huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie- och yrkesvägledningen.</SPAN></P>
<P class="p295 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Eleverna får inte studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar.</SPAN></P>
<P class="p63 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">Skolorna arbetar inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund.</SPAN></P>
<P class="p296 ft10">Skolinspektionens granskning gör inte anspråk på att ge en nationell bild av förhållandena inom studie- och yrkesvägledningen i grund- skolan. Samtidigt konstaterar Skolinspektionen att de granskade skolorna i hög utsträckning uppvisar liknande brister och att dessa brister överensstämmer med tidigare utvärderingar och uppfölj- ningar. Det finns därmed anledning att anta att även andra skolor har behov av att utvecklas på de områden som pekas ut.</P>
<P class="p233 ft10">Tidigare utredningar och utvärderingar beskriver en situation där studie- och yrkesvägledningen sällan upplevs som hela skolans ansvar utan förblir ett uppdrag för yrkeskategorin studie- och yrkesvägledare.<SPAN class="ft72">38 </SPAN>Studie- och yrkesvägledarna har i sin tur väldigt många elever att vägleda. I grundskolan har varje studie- och yrkes- vägledare i genomsnitt 500 elever att informera, orientera och väg- leda, i gymnasieskolan 487 elever och inom den kommunala vuxen- utbildningen 452 studerande.<SPAN class="ft72">39 </SPAN>Antalet elever per studie- och yrkes- vägledare varierar dessutom stort mellan kommuner och skolor.<SPAN class="ft72">40</SPAN></P>
<P class="p266 ft38">Ungdomsbarometern gjorde 2013 intervjustudier med 1 385 studie- och yrkesvägledare.<SPAN class="ft98">41 </SPAN>I undersökningen framkom bland annat att 69 procent av vägledarna ansåg att det fanns behov av förbättringar i regionen eller kommunen när det gäller studie- och yrkesväg-</P>
<P class="p297 ft83"><SPAN class="ft90">37</SPAN><SPAN class="ft92">Skolinspektionen 2013. </SPAN>Studie- och yrkesvägledning i grundskolan.</P>
<P class="p273 ft83"><SPAN class="ft90">38</SPAN><SPAN class="ft92">Lovén 2015. </SPAN>Karriärvägledning. En forskningsöversikt<SPAN class="ft82">, s. 23.</SPAN></P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft90">39</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverkets statistik 2014.</SPAN></P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft90">40</SPAN><SPAN class="ft91">Lärarnas riksförbund 2012. </SPAN><SPAN class="ft85">Effekter av vägledning</SPAN>.</P>
<P class="p273 ft69"><SPAN class="ft90">41</SPAN><SPAN class="ft93">Ungdomsbarometern 2013. </SPAN><SPAN class="ft88">Syvbarometern.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39769x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">ledning medan 3 procent tyckte att det inte fanns några förbätt- ringar att göra. Vidare framkom att enbart 39 procent av vägledarna tyckte att det fanns tydliga mål för studie- och yrkesvägledningen. 43 procent av vägledarna tyckte att det fanns en ”röd tråd” för elevernas vägledning genom skolåren. Det framgick också att en- dast 62 procent av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna arbe- tade heltid.</P>
<P class="p13 ft38">I takt med att gymnasievalet har förändrats har det också skett förskjutningar av skolpersonalens syn på sin roll i valprocessen. I en intervjustudie fann man en diskrepans mellan studie- och yrkes- vägledarnas ambitionsnivå och formella ansvar och deras upplevda möjligheter att faktiskt kunna genomföra sina uppgifter.<SPAN class="ft98">42 </SPAN>De in- tervjuade vägledarna menar att gymnasievalet kräver att skolperso- nalen utöver att förmedla information också ska fungera som guider under själva valprocessen. Detta ger upphov till oro bland studie- och yrkesvägledarna att eleverna ska göra val som de sedan ångrar eller som på andra sätt visar sig vara felaktiga. Samtidigt har de allt högre förväntningar som finns på studie- och yrkesvägledare inte materialiserats i form av tid, nationella riktlinjer, arbetsbeskriv- ningar eller stöd på kommunal nivå.</P>
<P class="p123 ft38">Av rapporten ”Framtidsval och arbetsliv” från Sveriges Kommu- ner och Landsting framgår att det finns kommuner med en mycket väl fungerande studie- och yrkesvägledning, och att detta är ett resul- tat av ett målinriktat arbete och högt ställda ambitioner för skolans samverkan med arbetslivet och för studie- och yrkesvägledningen.<SPAN class="ft98">43</SPAN></P>
<P class="p298 ft73"><SPAN class="ft37">3.3</SPAN><SPAN class="ft103">Förslag till utveckling av studie- och yrkesvägledningen</SPAN></P>
<P class="p74 ft11">De brister som beskrivits i kapitlets inledande avsnitt indikerar att studie- och yrkesvägledningen behöver en starkare statlig styrning för att bli mer likvärdig och ge alla elever kunskaper, information och vägledning med högre kvalitet. Nedan presenteras utredningens förslag för hur studie- och yrkesvägledningen – i både snäv och vid bemärkelse – kan utvecklas.</P>
<P class="p299 ft86"><SPAN class="ft90">42</SPAN><SPAN class="ft91">Panican, Hjort & Hjärpe 2014. ”Rådgivare, vägledare och mäklare – om grundskolans roll och betydelse för gymnasievalet”.</SPAN></P>
<P class="p280 ft88"><SPAN class="ft90">43</SPAN><SPAN class="ft93">SKL 2013. </SPAN>Framtidsval och arbetsliv. Exempel från kommuners studie- och yrkesvägledning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39770x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft31"><SPAN class="ft13">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft104">Förtydliga grundskolans läroplan och kursplaner när det gäller kunskaper om arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p301 ft8"><SPAN class="ft56">Utredningens förslag</SPAN>: Skolverket ska få i uppdrag att göra en översyn av hur kunskaper om arbetslivet är reglerade i grund- skolans läroplan och kursplaner samt att föreslå åtgärder för att förtydliga regleringen.</P>
<P class="p302 ft11">Utredningen konstaterar att elever i grundskolan har bristfälliga kunskaper om arbetsmarknaden i allmänhet och vilka jobb som finns i synnerhet. Kunskapsbristerna försvårar för eleverna att göra ett väl underbyggt gymnasieval. Det kan också innebära att elever i mindre utsträckning väljer gymnasieskolans yrkesprogram efter- som de inte har tillräckliga kunskaper om vad det innebär att arbeta inom olika yrken. Sådana kunskaper innefattas i vad som brukar be- nämnas kunskapsområdet <NOBR>skola–arbetsliv.</NOBR></P>
<P class="p117 ft11">Kunskapsområden som regleras via allmänna skrivningar i de övergripande delarna av läroplanen men som inte återfinns i kurs- planer kan ha svårt att få tillräckligt med utrymme i undervisningen. Exempel på sådana områden är trafikkunskap, sex och samlevnad samt kunskaper om alkohol, narkotika, dopning och tobak.</P>
<P class="p117 ft11">Lagstiftningen inom skolans område har under senare år gene- rellt sett varit återhållsam med att ange hur undervisningen ska genomföras, för att i stället tala om vad som ska uppnås. Detta innebär att kursplanerna innehåller mål om vad som ska uppnås men även ett centralt innehåll för de olika årskursintervallen. Detta centrala innehåll kan i vissa fall vara formulerat så att det i viss mån indirekt påverkar genomförandet av utbildningen. Detta innebär att det inte behöver uppfattas som artfrämmande att ett visst innehåll som syftar till att eleverna utvecklar kunskaper om arbetslivet in- förs i kursplanernas centrala innehåll.</P>
<P class="p119 ft10">Kunskapsområdet <NOBR>skola–arbetsliv</NOBR> finns i viss utsträckning be- skrivet i läroplanen och i vissa kursplaner för grundskolan. Utred- ningens slutsats är dock att dagens reglering är allt för splittrad och otydlig. Utredningen föreslår därför i detta betänkande att en stat- lig utredning bör få i uppdrag att undersöka om ett nytt ämne, arbetslivskunskap, ska införas i grundskolan (se avsnitt 3.3.5). I väntan på en sådan utredning bör kunskapsområdet <NOBR>skola–arbetsliv</NOBR> förtydligas inom nu gällande reglering. Skolverket bör därför få i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39771x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft8">uppdrag att göra en översyn av hur kunskaper om arbetslivet är reglerade i grundskolans läroplan och kursplaner samt att föreslå åtgärder för att förtydliga regleringen.</P>
<P class="p13 ft38">Kunskaper som skulle kunna ingå på ett tydligare sätt i målen är kunskaper om vilka yrken som finns, vilka branscher arbetslivet delas in i och kunskaper om vilka regioner där olika branscher är stora. Viktigt är också att eleverna får klart för sig vad arbetslivet anser vara nödvändiga och viktiga kunskaper. Vidare är det centralt att eleverna utvecklar kunskaper om hur man genom utbildning och erfarenhet kan uppnå tillräckligt med yrkeskunnande för en anställ- ning respektive en behörighet för att utbilda sig vidare för att senare kunna söka en anställning. Viktiga kunskaper i detta avseende är exempelvis att kunna ta reda på vilka utbildningar som krävs för ett visst arbete samt viktiga moment vid jobbsökande. Dessa kunskaper kan ge eleverna värdefulla insikter och utvecklad förmåga att se nya möjligheter för utbildning och yrkesval, ge ökad studiemotivation och goda förutsättningar för att deras yrkes- och studieval i fram- tiden blir väl avvägda.</P>
<P class="p303 ft8">Skolverkets pågående fortbildningsinsatser inom studie- och yrkesvägledning visar på positiva erfarenheter av att integrera studie- och yrkesvägledning och kunskaper om arbetslivet inom ramen för den reguljära undervisningen. Ett sådant arbetssätt kan motivera eleverna och snarare underlätta än belasta arbetet med undervis- ningen.</P>
<P class="p11 ft8">Det är också viktigt att förarbete inför och bearbetning av er- farenheter efter elevernas praktiska arbetslivsorientering integreras i undervisningen.</P>
<P class="p304 ft13"><SPAN class="ft13">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft95">Alla elever i grundskolan ska få möjlighet att praoa</SPAN></P>
<P class="p305 ft11"><SPAN class="ft52">Utredningens förslag</SPAN>: I årskurs 8 och 9 i grundskolan och i års- kurs 9 och 10 i specialskolan ska alla elever ges möjlighet att genomföra sammanlagt minst två veckors praktisk arbetslivs- orientering (prao). Praon ska ges inom ramen för de ämnen som undervisningen i grundskolan eller specialskolan omfattar. I spe- cialskolan ska skyldigheten att ge prao gälla eleverna som tilläm- par specialskolans kursplaner.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39772x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft8">Praon ska kunna genomföras på en arbetsplats eller genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasie- skolan. Endast om det finns synnerliga skäl får andra former för arbetslivsorientering ersätta prao för en elev.</P>
<P class="p307 ft8">Skolverket får i uppdrag att revidera de allmänna råden om studie- och yrkesvägledning som berör praktisk arbetslivsorien- tering.</P>
<P class="p302 ft11">I och med 1994 års läroplan försvann praktisk arbetslivsorientering (prao) som obligatorium i grundskolan. Enligt den nu gällande läro- planen har rektorn ett särskilt ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.<SPAN class="ft89">44 </SPAN>Att tillämpa prao är alltjämt ett vanligt förekom- mande sätt för skolorna att leva upp till detta krav.</P>
<P class="p308 ft38">Grundskolans elever behöver förbättrade kunskaper om arbets- livet och arbetsmarknaden för att kunna göra övervägda val, inte minst när det gäller vilket gymnasieprogram de ska välja. Genom praon får eleverna inblick i hur arbetslivet fungerar och hur arbetet i specifika branscher går till. På det viset kan praon bidra till elevens fortsatta val av utbildningsväg och yrkesval. Om det finns tydliga mål för praoverksamheten, om praon integreras i den övriga under- visningen och om verksamheten kontinuerligt följs upp kan praon tillföra ämnesundervisningen nya perspektiv, vilket i sin tur kan förbättra elevernas studiemotivation. I rapporten ”Framtidsval och arbete” undersökte Sveriges kommuner och landsting (SKL) sam- verkan mellan skola och arbetsliv i tio kommuner. I de kommuner som upplevde att praoverksamheten fungerade bra fanns tydliga mål för verksamheten, vilken också följdes upp kontinuerligt. Studie- och yrkesvägledarnas kompetens användes också som ett stöd för lärarna vid för- och efterarbetet i samband med praon.<SPAN class="ft98">45 </SPAN>Elevernas erfarenheter från praon kan med fördel användas i undervisningen för att koppla samman det teoretiska innehållet i olika ämnen med hur det används i praktiken och i arbetslivet.</P>
<P class="p309 ft86"><SPAN class="ft90">44</SPAN><SPAN class="ft84">Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet, avsnitt 2.8.</SPAN></P>
<P class="p310 ft88"><SPAN class="ft90">45</SPAN><SPAN class="ft87">SKL 2013. </SPAN>Framtidsval och arbetsliv. Exempel från kommuners studie- och yrkesvägledning<SPAN class="ft69">, s. 59.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39773x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft21">SOU 2015:97 Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P>
<P class="p282 ft8">Det är inte klarlagt exakt i vilken utsträckning prao tillämpas i dag. Utredningen har fått veta att andelen skolhuvudmän som tillämpar prao kan uppskattas till <NOBR>80–90</NOBR> procent. I Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan tillämpades prao i 32 av 34 granskade skolor.<SPAN class="ft79">46</SPAN></P>
<P class="p311 ft10">Det är vanligt förekommande att elever själva måste hitta en praoplats och de gör det då ofta via sina föräldrar, vilket innebär ett likvärdighetsproblem. Att en elev praoar på en förälders arbetsplats innebär dessutom att eleven inte får den viktiga erfarenheten av att klara sig själv – och därmed få ökat självförtroende.</P>
<P class="p13 ft10">Skolor som i dag inte tillämpar prao samverkar med arbetslivet på andra sätt, exempelvis genom temadagar, arbetsplatsbesök och entre- prenörskapsprojekt. Dessa sätt att samverka med arbetlivet är också värdefulla. De kan enligt utredningen dock inte ersätta den unika funktionen av praon som, genom att eleven vistas tillsammans med vuxna på en arbetsplats, bidrar till ökad självkännedom och själv- insikt hos eleverna. Utredningen anser att praon har många fördelar framför andra metoder, i synnerhet om praon integreras i skolarbetet och om syfte och mål för praoverksamheten förtydligas.</P>
<P class="p230 ft10">Utredningen anser mot bakgrund av ovanstående att det finns goda skäl att föreslå att det återigen blir en skyldighet för skol- huvudmännen att ge eleverna <NOBR>prao-tid.</NOBR> Utredningen föreslår att alla elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan ska ges möjlighet att genom- föra sammanlagt minst två veckors prao. Motsvarande ska gälla för årskurs 9 och 10 i specialskolan för de elever som tillämpar special- skolans kursplaner. Praon ska ges inom ramen för de ämnen som undervisningen i grundskolan eller specialskolan omfattar.</P>
<P class="p11 ft8">När det gäller grundsärskolan finns i dag bestämmelser i skol- förordningen som anger att utrymmet i timplanen för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen och för prak- tisk arbetslivsorientering.<SPAN class="ft79">47 </SPAN>Ett obligatorium gäller således redan i grundsärskolan och utredningen ser därför inte något behov att lägga ett förslag i frågan.</P>
<P class="p311 ft38">Utredningen bedömer att två veckors prao bör vara en minimi- nivå. Det bör inte finnas något hinder att praon delas upp på andra</P>
<P class="p312 ft83"><SPAN class="ft90">46</SPAN><SPAN class="ft92">Skolinspektionen 2013. </SPAN>Studie och yrkesvägledning i grundskolan.</P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">47</SPAN><SPAN class="ft93">10 kap. 7 § skolförordningen (2011:185).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft12">sätt än veckovis, för att möjliggöra prao på flera arbetsplatser eller yrkesprogram i gymnasieskolan eller av andra skäl.</P>
<P class="p313 ft12">Finansieringen av förslaget och utredningens bedömning av för- slagets ekonomiska konsekvenser behandlas i avsnitt 3.4.</P>
<P class="p314 ft13">Prao på gymnasieskolans yrkesprogram</P>
<P class="p250 ft11">Utredningen föreslår att praon ska kunna genomföras genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasiesko- lan. Att praoa på ett yrkesprogram i gymnasieskolan kan ge eleven ökade kunskaper om yrkesprogrammen och om de yrken de leder fram till. Möjligheten att förlägga praon på gymnasieskolans yrkes- program kan även underlätta för skolhuvudmännen att erbjuda prao till alla elever, något som vissa huvudmän i dag upplever som svårt eller resurskrävande.</P>
<P class="p83 ft8">Prao på gymnasieskolans yrkesprogram bör enligt utredningen vara ett fullgott alternativ till prao på en arbetsplats. Vid prao på ett yrkesprogram får eleven följa med i undervisningen på ett eller flera yrkesprogram.</P>
<P class="p266 ft10">Det är viktigt att detta planeras på ett sådant sätt att eleven får ta del av varierande och typiska yrkesmoment, antingen vid skolförlagt lärande eller under en period då det förekommer arbetsplatsförlagt lärande inom programmen. Inom ett yrkesprogram kan lärarna som undervisar i yrkesämnen och handledarna på de arbetsplatser där eleverna gör sitt arbetsplatsförlagda lärande, bidra med viktigt yrkes- kunnande som de kan förmedla till de praoande eleverna. Detta ger möjlighet för eleven att lära sig viktiga aspekter av ett yrke.</P>
<P class="p95 ft11">Det finns yrken inom t.ex. industrin, vården och byggbranschen där prao på en arbetsplats ger få möjligheter för eleven att delta aktivt i arbetet eftersom många arbetsmoment kräver utbildning. Prao på ett yrkesprogram ger möjlighet för eleven att prova på arbetsmoment inom sådana yrkesområden i en pedagogisk miljö.</P>
<P class="p94 ft10">Det bör inte vara möjligt att genomföra prao inom gymnasie- skolans högskoleförberedande program. De högskoleförberedande programmen syftar till att eleverna ska fortsätta till vidare studier och innehåller inte delar som är kopplade till ett specifikt yrkes- område. De olika yrkesområdena framträder för dessa program- mens elever först efter senare högskoleutbildning eller annan efter-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39775x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">gymnasial utbildning. Utredningen bedömer därför att det inte är meningsfullt att elever under årskurs 8 och 9 praoar på ett hög- skoleförberedande program.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen anser att andra former av arbetslivsorientering, så- som studiebesök eller andra aktiviteter med representanter för arbetslivet, endast ska få ersätta prao om det finns synnerliga skäl för det. Skolhuvudmannen ska i princip ha uttömt möjligheterna att hitta en praoplats åt en elev på en arbetsplats eller en gymnasie- skola i närområdet.</P>
<P class="p73 ft13">Syfte och mål med praon bör förtydligas</P>
<P class="p211 ft8">Om praon inte har ett tydligt syfte och mål eller inte följs upp finns en risk att praon kan förstärka elevernas etablerade förvänt- ningar, könsmönster och sociala självsortering. Utredningen före- slår därför att Skolverket ska få i uppdrag att revidera de allmänna råden om studie- och yrkesvägledning som berör praon. Skolverkets allmänna råd är rekommendationer om hur huvudmannen, rektorn, studie- och yrkesvägledaren och lärare kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna.</P>
<P class="p171 ft8">Praon ska ge eleverna en bred bild av arbetslivet. Ett viktigt in- slag är därför för- och efterarbete i samband med praon. Förarbetet kan exempelvis bestå i att eleverna inom ramen för skolans under- visning utvecklar kunskaper om den bransch eleven ska praoa inom eller kunskaper om arbetsrättsliga frågor. Efter genomförd prao är det viktigt att eleverna delger och reflekterar över sina erfarenheter och får koppla sina erfarenheter till den övriga undervisningen i skolan (se figur 3.1).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39776x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">Eftersom praon i dag inte omfattas av skolans styrdokument har praon inte heller omfattats av Skolinspektionens tillsyn. Obligato- risk prao i grundskolan innebär att Skolinspektionen kommer att kunna utöva tillsyn och granskning av praon i grundskolan.</P>
<P class="p93 ft13">Bakgrund: från pryo till samverkan med arbetslivet</P>
<P class="p315 ft8">Föregångaren till prao – praktisk yrkesorientering (pryo) – be- skrivs i 1962 års läroplan för grundskolan som ”ett led i förberedel- sen för det kommande yrkesvalet och i den samhällsorienterade undervisningen”. Pryo syftade till att eleverna skulle få orientera sig inom några yrken under årskurs 8 och i praktiken få prova på ifall de ”… äger de anlag, intressen och övriga förutsättningar som erfordras för yrkena i fråga …”.<SPAN class="ft79">48</SPAN></P>
<P class="p83 ft8">I och med 1969 års läroplan för grundskolan flyttades pryo från årskurs 8 till årskurs 9. Läroplanen betonade vikten av att sätta sig in i arbetslivet som helhet samt vikten av att pryo, genom för- och efterarbete, inkluderades i skolans olika ämnen.</P>
<P class="p94 ft8">Inriktningen mot orientering inom arbetslivet som helhet – i stället för orientering på en viss arbetsplats – stärktes ytterligare i 1980 års läroplan för grundskolan, då pryo bytte namn till prao. Eleverna skulle genom arbetslivsorienteringen skaffa sig erfaren- heter från var och en av de tre sektorerna ”teknik och tillverkning”, ”handel, kommunikation, service, jord- och skogsbruk” och ”kon- tor och förvaltning, vård och undervisning”. Tidigare hade det varit fritt för eleverna att välja platser inom olika sektorer. Sammanlagt skulle prao omfatta sex till tio veckor under högstadiet. Skolorna uppmanades hjälpa eleverna att välja praoplatser så att flickor fick prova på typiskt manliga yrken och pojkar fick prova på typiskt kvinnliga yrken. Vikten av förberedelse inför fortsatta studier be- tonades också tydligare jämfört med tidigare läroplaner, där vikten legat på yrkesorientering.<SPAN class="ft79">49</SPAN></P>
<P class="p95 ft45">I och med 1994 års läroplan försvann praon som obligatorium och ersattes med ett generellt uppdrag för huvudmännen att sam- verka med arbetslivet. Läroplanens tonvikt på samarbete mellan</P>
<P class="p316 ft82"><SPAN class="ft90">48</SPAN><SPAN class="ft92">Skolöverstyrelsen 1962. </SPAN><SPAN class="ft83">Läroplan för grundskolan</SPAN>, s. 358.</P>
<P class="p235 ft69"><SPAN class="ft90">49</SPAN><SPAN class="ft93">Skolöverstyrelsen 1980. </SPAN><SPAN class="ft88">Läroplan för grundskolan</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39777x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">skola och arbetsliv gav en stor frihet till huvudmännen att själva av- göra om och hur praon ska utformas. Denna frihet kvarstår även i nu gällande läroplan, av vilken det framgår att alla som arbetar i skolan ska:</P>
<P class="p90 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, för- eningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan be- rika den som en lärande miljö, och</SPAN></P>
<P class="p76 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.</SPAN><SPAN class="ft65">50</SPAN></P>
<P class="p111 ft11">Sedan 1994 års skolreformer har den generella principen varit att i styrdokumenten ange vilka mål som ska uppnås men inte detalj- styra hur skolorna ska genomföra utbildningen. Under senare tid har dock inslag av reglering som även reglerar hur utbildningen ska genomföras förekommit. Ett exempel är regleringen av arbetsplats- förlagt lärande inom gymnasieskolan.<SPAN class="ft89">51</SPAN></P>
<P class="p317 ft31"><SPAN class="ft13">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft104">Arbetsmiljöverket ska informera om arbetsmiljölagstiftningen i samband med praon</SPAN></P>
<P class="p318 ft8"><SPAN class="ft56">Utredningens förslag: </SPAN>Arbetsmiljöverket ska få i uppdrag att informera skolhuvudmännen om tillämpningen av reglerna om riskbedömning vid prao.</P>
<P class="p319 ft10">Osäkerhet kring arbetsmiljölagstiftningen kan vara ett hinder för att hitta praoplatser till alla elever. Utredningen erfar genom kon- takter med Arbetsmiljöverket att många huvudmän tenderar att överskatta riskerna förknippade med prao. Det finns dock en oro inför att genomföra prao och en osäkerhet kring regelverket på många skolor. En del huvudmän har på senare tid valt att sluta med prao eftersom de upplever att de inte kan leva upp till Arbetsmiljö- verkets krav på riskbedömningar i samband med praon.</P>
<P class="p320 ft86"><SPAN class="ft90">50</SPAN><SPAN class="ft91">Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet, avsnitt 2.6.</SPAN></P>
<P class="p280 ft69"><SPAN class="ft90">51</SPAN><SPAN class="ft93">Jfr 16 kap. 16 § skollagen (2010:800) och 4 kap. 12 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39778x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft8">Utredningen föreslår därför att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att informera skolhuvudmännen om hur regelverket ser ut och hur verkets föreskrifter ska tillämpas, t.ex. genom att ta fram och sprida informationsmaterial som innehåller praktisk vägledning för skol- huvudmännen i samband med praon.</P>
<P class="p199 ft8">Arbetsmiljöverket har bl.a. till uppgift att ha tillsyn över efter- levnaden av arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen och att ut- arbeta och sprida information inom arbetsmiljöområdet.<SPAN class="ft79">52 </SPAN>Arbets- miljöverket genomför <NOBR>2013–2016</NOBR> en satsning på inspektioner av bl.a. grund- och gymnasieskolor med fokus på systematiskt arbets- miljöarbete. I och med inspektionsinsatsen har kravet på risk- bedömning av praoplatser förtydligats.</P>
<P class="p94 ft8">Av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö framgår vilka riskfyllda arbetsuppgifter som minderåriga är för- bjudna att utföra samt skolhuvudmannens och praktikgivarens an- svar att genomföra riskbedömningar.<SPAN class="ft79">53 </SPAN>Skolhuvudmannen ansvarar för att den praktikplats som väljs inte innebär risker för att eleven drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Det är praktikplatsen som har huvuddelen av ansvaret för att skydda minderåriga elever när de är på arbetsplatsen.<SPAN class="ft79">54</SPAN></P>
<P class="p187 ft8">Skolhuvudmannen behöver inte besöka praoplatsen och göra riskbedömningar i varje enskilt fall. Däremot behöver huvudman- nen ha tillräckligt underlag för att kunna bedöma om det är lämp- ligt att en specifik elev är på en specifik arbetsplats. För att kunna göra en sådan bedömning behöver skolhuvudmannen ta del av den riskbedömning som praktikplatsen gör och utifrån den bedöma om den enskilde eleven är lämplig att placera på den erbjudna prao- platsen. I de flesta fall kan en sådan riskbedömning ske genom ett telefonsamtal till arbetsplatsen.</P>
<P class="p322 ft82"><SPAN class="ft90">52</SPAN><SPAN class="ft92">2 § förordning (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket.</SPAN></P>
<P class="p273 ft83"><SPAN class="ft90">53</SPAN><SPAN class="ft92">Arbetsmiljöverket 2012. </SPAN>Minderårigas arbetsmiljö.</P>
<P class="p202 ft88"><SPAN class="ft90">54</SPAN><SPAN class="ft87">Arbetsmiljöverket 2014. </SPAN>Tillämpning av reglerna om riskbedömning enligt föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö vid PRAO, APL och andra praktikplatser avseende kombinerad undervisning och praktik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39779x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft13"><SPAN class="ft13">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft95">En utökad satsning på yrkestävlingar</SPAN></P>
<P class="p323 ft8"><SPAN class="ft56">Utredningens förslag: </SPAN>Det statliga bidraget till organisationen World Skills Sweden ska höjas med 2,5 miljoner kronor till 7,5 mil- joner kronor per år.</P>
<P class="p319 ft11">Yrkestävlingar på nationell och internationell nivå skapar uppmärk- samhet om yrkeskunnande och yrkesutbildning och kan bidra till att höja yrkesutbildningarnas kvalitet, status och attraktionskraft. Många <NOBR>EU-länder</NOBR> satsar på yrkestävlingar för att öka attraktiviteten för grundläggande yrkesutbildning. I en kartläggning av olika typer av insatser lyfter Cedefop (Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning) fram yrkestävlingar i Finland som ett framgångs- rikt exempel.<SPAN class="ft89">55 </SPAN>Erfarenheterna från Finland visar att ett målmed- vetet och långsiktigt statligt stöd är en förutsättning för att yrkes- tävlingar ska ha en positiv effekt på yrkesutbildningens status och attraktionskraft. Cedefop betonar även att en satsning på yrkestäv- lingar inte bör ses som en enskild insats, utan som en del av en bre- dare strategi för attraktiva yrkesutbildningar och för samverkan mellan skola och arbetsliv.</P>
<P class="p230 ft10">I Sverige arrangeras <NOBR>yrkes-SM</NOBR> vartannat år och besöks av mellan 10 000 och 20 000 ungdomar i åldrarna <NOBR>14–16</NOBR> år. Arrangemanget riktar sig mot elever, lärare, studie- och yrkesvägledare och föräldrar. Att besöka en yrkestävling kan vara ett moment i studie- och yrkes- vägledningen i grundskolan och kan även fungera som ett komple- ment till praon. Vid besök på yrkestävlingar ges möjlighet att lära sig mer om och prova på olika yrken, vilket kan bidra till mer medvetna studie- och yrkesval. I en enkätundersökning som genomfördes i samband med <NOBR>yrkes-SM</NOBR> i Umeå 2014 uppgav 75 procent av de till- frågade besökarna att de blivit mer positivt inställda till yrkespro- grammen efter att ha besökt arrangemanget.<SPAN class="ft72">56</SPAN></P>
<P class="p311 ft38"><NOBR>Yrkes-SM</NOBR> arrangeras av organisationen World Skills Sweden, som även ansvarar för det svenska yrkeslandslaget som deltar i in- ternationella yrkestävlingar. Uttagningarna till yrkeslandslaget sker i samband med <NOBR>Yrkes-SM.</NOBR> Organisationen World Skills Sweden är</P>
<P class="p324 ft85"><SPAN class="ft90">55</SPAN><SPAN class="ft91">Cedefop 2014. </SPAN>Attractiveness of Initial Vocational Education and Training: Identifying what matters.</P>
<P class="p280 ft88"><SPAN class="ft90">56</SPAN><SPAN class="ft93">World Skills Sweden 2014. </SPAN><NOBR>Yrkes-SM</NOBR> 2014 – en sammanfattning<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39780x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter och staten. Det stat- liga bidraget till World Skills Sweden uppgår till 5 miljoner kronor per år och betalas ut av Skolverket.</P>
<P class="p266 ft10">Ett utökat bidrag till World Skills Sweden ska syfta till att stimu- lera fler yrkestävlingar på lokal och regional nivå samt att stärka det svenska deltagandet i internationella yrkestävlingar. Yrkestävlingar på lokal och regional nivå kan stärka samverkan mellan skola och arbets- liv. Fler yrkestävlingar på lokal och regional nivå ger även möjlighet för fler personer att besöka yrkestävlingar på fler orter i landet.</P>
<P class="p266 ft8">Utredningen anser att målgruppen för de yrkestävlingar som World Skills Sweden arrangerar kan breddas och i större utsträck- ning än i dag rikta sig mot studerande, lärare och studie- och yrkes- vägledare inom vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom yrkes- högskolan, samt mot vuxna som vill läsa en yrkesutbildning. Utredningen bedömer att branschskolor kan spela en viktig roll för yrkestävlingar inom sina yrkesområden, inte minst för yrkestäv- lingar som arrangeras lokalt och regionalt.</P>
<P class="p94 ft11">I december 2016 arrangeras <NOBR>yrkes-EM</NOBR> (EuroSkills) i Göteborg. Det blir första gången en internationell yrkestävling arrangeras i Sverige. Utredningen bedömer att arrangemanget kommer att gene- rera ett ökat intresse för yrkestävlingar i Sverige och medföra gynn- samma förutsättningar för en utökad satsning på yrkestävlingar som genomförs under 2016 eller 2017.</P>
<P class="p325 ft105">Satsningen ska finansieras med medel som avsatts för att öka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft</P>
<P class="p250 ft8">Utredningen föreslår att höjningen av det statliga bidraget till orga- nisationen World Skills Sweden ska finansieras inom ramen för de medel som avsatts för att öka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft.<SPAN class="ft79">57 </SPAN>Dessa medel ska användas för insatser riktade till elever på landets grundskolor för att informera om yrkesprogram- men och om karriärmöjligheter inom olika yrken. För ändamålet har regeringen avsatt 20 miljoner kronor för 2016.</P>
<P class="p326 ft69"><SPAN class="ft68">57 </SPAN>Prop. 2015/16:1, utgiftområde 16, s. 188.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39781x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft13"><SPAN class="ft13">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft95">En utredning ska få i uppdrag att utveckla studie- och yrkesvägledningen i grundskolan</SPAN></P>
<P class="p328 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>En statlig utredning ska få i uppdrag att utveckla studie- och yrkesvägledningen i grundskolan.</P>
<P class="p329 ft10">Större och mer genomgripande förändringar av studie- och yrkes- vägledningen i grundskolan kräver en grundligare analys än vad som varit möjlig att genomföra inom ramen för Yrkesprogramsutred- ningens uppdrag, som i huvudsak berör gymnasieskolan. Även Gymnasieutredningen betonade i sitt slutbetänkande den viktiga roll som studie- och yrkesvägledning i grundskolan spelar för gym- nasieskolan och menade att det var hög tid att klargöra hur studie- och yrkesvägledningen ska se ut i framtiden.<SPAN class="ft72">58</SPAN></P>
<P class="p230 ft10">En statlig utredning bör därför tillsättas med uppdrag att utveck- la studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. En sådan utredning bör bl.a. få i uppdrag att överväga arbetslivskunskap som nytt ämne i grundskolan, lämna förslag som syftar till att tydliggöra ansvars- fördelningen för studie- och yrkesvägledningen, belysa fördelar och nackdelar med hur studie- och yrkesvägledningen organiseras i kommunen, lämna förslag som syftar till att säkerställa elevernas rätt till vägledningssamtal, se över studie- och yrkesvägledarutbild- ningen samt föreslå hur fler studie- och yrkesvägledare kan utbildas.</P>
<P class="p73 ft13">Överväga arbetslivskunskap som nytt ämne i grundskolan</P>
<P class="p203 ft8">En ny utredning bör ta ställning till om ett nytt ämne, arbetslivs- kunskap, ska införas i grundskolan. Att införa ett nytt ämne där eleverna utvecklar kunskaper om arbetslivets förväntningar och möj- ligheter samt gör eleverna medvetna om vilka arbeten som finns och som kan tänkas finnas i framtiden, skulle skapa möjligheter för eleverna att skaffa sig tillräckligt underlag för att kunna fatta bättre beslut angående framtida val.</P>
<P class="p330 ft88"><SPAN class="ft68">58 </SPAN><SPAN class="ft69">SOU 2008:27</SPAN>. Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39782x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft8">En förebild för ett sådant ämne skulle kunna vara Finlands system där delar av vägledningen utgörs av lektionsbaserad elev- handledning med olika innehåll beroende på årskurs. Det finns ock- så aktuella erfarenheter att inhämta från Norge, där ämnet Utdan- ningsvalg infördes i grundskolan 2008.<SPAN class="ft79">59</SPAN></P>
<P class="p332 ft13">Tydliggöra ansvarsfördelningen för studie- och yrkesvägledningen</P>
<P class="p333 ft8">En ny utredning bör komma med förslag för att förtydliga och konkretisera vilket ansvar huvudmännen och skolans olika yrkes- kategorier har när det gäller studie- och yrkesvägledning.</P>
<P class="p266 ft10">Under de senaste 40 åren har ambitionen varit att göra studie- och yrkesvägledning till ett uppdrag för hela skolan och att kun- skapsområdet <NOBR>skola–arbetsliv</NOBR> ska ingå i undervisningen. Att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar innebär dock i prak- tiken att uppdraget lätt faller mellan stolarna.<SPAN class="ft72">60 </SPAN>Skolinspektionens kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan pekar ut just ansvarsfördelningen som ett av skolans mest centrala utvecklingsområden. Enligt Skolinspektionen framstår studie- och yrkesvägledning som ”ett uppdrag som ingen vill ta ansvar för”.<SPAN class="ft72">61 </SPAN>De brister i studie- och yrkesvägledningen som framkommer på de granskade skolorna kan i hög grad härledas till bristen på styrning och ledning i verksamheten. Detta leder i sin tur till att eleverna inte får den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till.</P>
<P class="p95 ft10">Enligt läroplanen ska alla som arbetar i grundskolan bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.<SPAN class="ft72">62 </SPAN>Detta är alltså hela skolans ansvar, inte bara studie- och yrkesvägledarens. Trots detta förläggs ofta hela arbetet med att motverka traditionella utbildningsval till elevernas enskilda vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren.<SPAN class="ft72">63 </SPAN>Väg- ledningssamtalet, ett möte som sällan varar längre än en halvtimme, räcker dock knappast till för att vidga eller förändra uppfattningar</P>
<P class="p334 ft82"><SPAN class="ft90">59</SPAN><SPAN class="ft92">Se exempelvis Lödding & Holen 2012 och Utdanningsdirektoratet 2013.</SPAN></P>
<P class="p273 ft83"><SPAN class="ft90">60</SPAN><SPAN class="ft92">Lovén 2015. </SPAN>Karriärvägledning. En forskningsöversikt<SPAN class="ft82">, s. 23.</SPAN></P>
<P class="p273 ft85"><SPAN class="ft90">61</SPAN><SPAN class="ft91">Skolinspektionen 2013. </SPAN>Studie- och yrkesvägledning i grundskolan, <SPAN class="ft86">s. 30.</SPAN></P>
<P class="p202 ft86"><SPAN class="ft90">62</SPAN><SPAN class="ft84">Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet</SPAN><SPAN class="ft85">, </SPAN>avsnitt 2.6.</P>
<P class="p273 ft88"><SPAN class="ft90">63</SPAN><SPAN class="ft93">Skolinspektionen 2013. </SPAN>Studie- och yrkesvägledning i grundskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39783x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">som eleven bär med sig från hela sin uppväxt och skolgång. Därför måste fler delar av skolan engageras i denna uppgift. Studie- och yrkesvägledaren har dock en nyckelroll att stödja den övriga perso- nalens studie- och yrkesvägledande insatser.</P>
<P class="p335 ft106">Belysa fördelar och nackdelar med hur studie- och yrkesvägledningen organiseras i kommunen</P>
<P class="p203 ft8">Hur studie- och yrkesvägledningen organiseras i en kommun har stor betydelse för elevens tillgång till likvärdig vägledning av hög kvalitet. En ny utredning bör belysa för- och nackdelar med att organisera studie- och yrkesvägledningen lokalt på skolan, respek- tive samlad vägledning, exempelvis i form av ett vägledningscent- rum. Att vägledaren är anställd på en skola är i dag den dominerande organisationsformen även om samlad vägledning har blivit vanligare under senare år.<SPAN class="ft79">64</SPAN></P>
<P class="p230 ft10">Det finns ingen aktuell kartläggning av hur studie- och yrkesvägled- ningen är organiserad i kommunerna. 19 procent av de 1 385 studie- och yrkesvägledare som deltog i Syvbarometern 2013 uppgav att vägledningen i deras kommun var organiserad i form av en samlad vägledning eller ett vägledningscenter. 79 procent av studie- och yrkesvägledarna uppgav att vägledningen fanns på en skola med rek- tor som chef.<SPAN class="ft72">65 </SPAN>I 2013 års utredning om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå <NOBR>(Gruv-utredningen)</NOBR> undersöktes hur väg- ledningen inom vuxenutbildningen organiserades i kommunerna.<SPAN class="ft72">66 </SPAN>I <NOBR>Gruv-utredningens</NOBR> enkätstudie angav cirka en tredjedel av kom- munerna att det fanns en oberoende funktion för studie- och yrkesvägledning för vuxenstuderande i kommunen. Med oberoende avsågs att funktionen inte var knuten till en viss utbildningsanord- nare. I de flesta kommuner med en oberoende funktion fanns även tillgång till vägledare på plats hos utbildningsanordnarna. Några kommuner beskrev att vägledare från en central enhet även hade i uppdrag att befinna sig på plats hos utbildningsanordnare. Gruv- utredningens enkät visade även att det var vanligare med en obe-</P>
<P class="p299 ft85"><SPAN class="ft90">64</SPAN><SPAN class="ft91">SKL 2013. </SPAN>Framtidsval och arbetsliv<SPAN class="ft86">. </SPAN>Exempel från kommuners studie- och yrkesvägledning, s. <SPAN class="ft86">32.</SPAN></P>
<P class="p241 ft82"><SPAN class="ft90">65</SPAN><SPAN class="ft92">Ungdomsbarometern 2013. </SPAN><SPAN class="ft83">Syvbarometern.</SPAN></P>
<P class="p336 ft88"><SPAN class="ft90">66</SPAN><SPAN class="ft93">SOU 2013:20. </SPAN>Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft12">roende vägledningsfunktion i kommuner med fler invånare än i kommuner med färre invånare.</P>
<P class="p232 ft11">Till fördelarna med samlad vägledning hör att professionen kan samlas till ett och samma ställe, vilket uppmuntrar till kollegialt lärande. En samlad vägledning tydliggör även oberoendet gentemot skolhuvudmännen. Samtidigt kan en centralt organiserad vägled- ning innebära att avståndet mellan vägledare och elev, både mentalt och fysiskt, blir längre. Ett sådant avstånd kan i synnerhet vara pro- blematiskt för vägledningen i grund- och gymnasieskolan där studie- och yrkesvägledaren och skolans lärare behöver samarbeta för att uppnå läroplanens och kursplanernas krav inom kunskaps- området <NOBR>skola–arbetsliv.</NOBR> Om studie- och yrkesvägledaren inte är placerad i skolans lokaler minskar förutsättningarna för att detta samarbete åstadkoms.</P>
<P class="p67 ft13">Säkerställa elevernas rätt till vägledningssamtal</P>
<P class="p129 ft10">Många elever får inte tillräckligt med tid för samtal med en studie- och yrkesvägledare och vägledningsinsatserna kommer ofta sent. En ny utredning bör därför se över hur elevernas rätt till kontinuer- lig studie- och yrkesvägledning under utbildningen kan säkerställas.</P>
<P class="p337 ft8">Ofta organiseras vägledningen genom att eleverna själva kan teckna sig för en tid hos vägledaren för samtal. På detta sätt får vägledaren möjlighet att ägna mer tid åt de elever som har de största problemen med sina studier eller med olika val. Nackdelen med ett sådant system är att elever som inte självmant tar kontakt med en vägledare inte får ett samtal även om de faktiskt skulle ha stort utbyte av ett sådant. Situationen med en ökad valfrihet i kom- bination med en osäkerhet inför framtiden gör att själva valproces- sen har blivit mer komplicerad för många elever, även för de elever med god tillgång till information och orientering. Dessa elever har också behov av enskilda samtal och uppföljningssamtal med en väg- ledare.</P>
<P class="p94 ft38">Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan visade att vägledande insatser på de granskade skolorna i hög grad koncentrerades till tidpunkten för elevernas gymnasieval</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39785x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft8">i årskurs 9.<SPAN class="ft79">67 </SPAN>Vid denna tidpunkt är sannolikheten stor att eleven redan hunnit sortera bort många möjliga yrken av skäl som tas för givna, såsom ”fel” kön eller ”fel” social bakgrund.</P>
<P class="p11 ft8">Gymnasieutredningen föreslog att elevernas rätt till vägledning inför valet av studieväg i gymnasieskolan skulle skrivas in i skol- lagen.<SPAN class="ft79">68 </SPAN>Förslaget, som inte realiserades, lades i väntan på vidare ut- redning av studie- och yrkesvägledningen.</P>
<P class="p11 ft8">Yrkesprogramsutredningen anser att en ny utredning inte en- bart bör ta ställning till om elevernas rätt till studie- och yrkesväg- ledning ska garanteras i skollagen utan även om en reglering ska ange antalet vägledningssamtal eller antalet timmar för vägledning som eleverna i grundskolan har rätt till.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen bör även redovisa vilken roll de regionala kom- petensplattformarna kan spela för att stimulera tillgången till studie- och yrkesvägledning i hela landet.</P>
<P class="p73 ft13">Se över studie- och yrkesvägledarutbildningen</P>
<P class="p211 ft11">Studie- och yrkesvägledarutbildningen har inte setts över sedan 1984. Sedan dess har utbildningsväsendet, lärarutbildningen och arbetsmarknaden genomgått flera stora förändringar. En ny utred- ning bör därför få i uppdrag att, utifrån skolans mål och behovet av studie- och yrkesvägledning, se över och vid behov lämna förslag till en ny studie- och yrkesvägledarutbildning. Förslagen bör inne- fatta utbildningens mål, innehåll, struktur, omfattning, dimensio- nering och styrning. Det är även av stor vikt att en översyn av studie- och yrkesvägledarutbildningen syftar till att utbildningen ska ge bättre kompetens att bredda elevernas förhållningssätt till olika yrken och utbildningar och att främja otraditionella val.</P>
<P class="p171 ft8">Studie- och yrkesvägledning kan vara en nyckelfaktor för att främja otraditionella val. En bra studie- och yrkesvägledning kan lyfta fram individens intressen och inspirera och motivera till att pröva nya tankar och alternativ. För detta krävs att studie- och yrkesvägledaren har en förmåga att känna igen och ifrågasätta stereotypa bilder av olika yrken och utbildningar. Det krävs även</P>
<P class="p339 ft83"><SPAN class="ft90">67</SPAN><SPAN class="ft92">Skolinspektionen 2013. </SPAN>Studie- och yrkesvägledning i grundskolan.</P>
<P class="p242 ft88"><SPAN class="ft90">68</SPAN><SPAN class="ft93">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola<SPAN class="ft69">, s. 596.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39786x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft11">en god kännedom om arbetsmarknaden och en aktuell bild av vad olika yrken innebär – annars riskerar vägledningen att grundas i förlegade föreställningar. Utredningen har mött kvinnliga elever som berättat att både deras föräldrar och grundskolans studie- och yrkesvägledare avrått dem från att välja det industritekniska pro- grammet eftersom arbeten inom industrin är för tunga för kvinnor. Det verkar som att vägledaren i dessa fall har bristfällig kunskap om de arbeten som finns inom industrin och den teknikutveckling som skett i branschen, men även har stereotypa föreställningar om vilka människor som bör arbeta inom industrin.</P>
<P class="p83 ft8">Ett huvudresultat av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan var att de granskade skolorna inte arbetar aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön och social eller kulturell bakgrund. <SPAN class="ft79">69 </SPAN>Skolinspektionen konstaterar att skolorna inte har gett eleverna redskap att problematisera tankemönster, attityder eller traditioner som kan ha begränsande inverkan på individers hand- lingar och livsval. Möjligen kan detta förklaras av att skolans perso- nal själva ofta saknar dessa redskap.</P>
<P class="p233 ft10">Ett lärosäte som kommit långt i arbetet med att inkludera norm- kritiska perspektiv i studie- och yrkesvägledarutbildningen är Malmö högskola. De senaste åren har högskolans fakultet för läran- de och samhälle genomfört flera förändringar av studie- och yrkes- vägledarutbildningen. Bland annat har en kurs med titeln ”Studie- och yrkesvägledning i ett normkritiskt perspektiv” införts. Kursens fokus är att synliggöra och problematisera socialt och kontextuellt skapade föreställningar och normer.<SPAN class="ft72">70 </SPAN>I undervisningen behandlas perspektiv på genus, migration och generation med utgångspunkt i hur studentens föreställningar och normer kring dessa kan påverka individen i ett vägledningssammanhang. Malmö högskola är den enda av de tre studie- och yrkesvägledarutbildningarna i landet som har en kurs av detta slag. Med tanke på skolans uppdrag att mot- verka begränsande normer är det rimligt att alla studie- och yrkes- vägledarutbildningar innehåller utbildning i dessa frågor.</P>
<P class="p340 ft83"><SPAN class="ft90">69</SPAN><SPAN class="ft92">Skolinspektionen 2013. </SPAN>Studie- och yrkesvägledning i grundskolan<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p235 ft88"><SPAN class="ft90">70</SPAN><SPAN class="ft93">Malmö högskola 2014. </SPAN>Studie- och yrkesvägledning i ett normkritiskt perspektiv<SPAN class="ft69">. Kursplan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39787x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">Föreslå hur fler studie- och yrkesvägledare kan utbildas</P>
<P class="p203 ft8">Det råder brist på studie- och yrkesvägledare med studie- och yrkes- vägledarutbildning i grundskolan, även om andelen utbildade har ökat under de senaste tio åren. Enligt Skolverkets statistik saknar 24 procent av studie- och yrkesvägledarna i grundskolan (omräknat till heltidstjänster) studie- och yrkesvägledarutbildning. I gymnasie- skolan är andelen 18 procent och inom vuxenutbildningen 17 pro- cent.<SPAN class="ft79">71</SPAN></P>
<P class="p11 ft8">En ny utredning bör komma med förslag om hur fler studie- och yrkesvägledare kan utbildas samt hur andelen utbildade studie- och yrkesvägledare kan öka. Inte minst behöver det bli lättare för studie- och yrkesvägledare som i dag är verksamma som vägledare men som saknar rätt utbildning att skaffa sig en sådan och där- igenom få möjlighet att bli tillsvidareanställda. En möjlig åtgärd för en ny utredning att överväga är en särskild satsning i form av en förkortad studie- och yrkesvägledarutbildning som genomförs med särskilda medel.</P>
<P class="p341 ft50"><SPAN class="ft37">3.4</SPAN><SPAN class="ft107">Ekonomiska konsekvenser och finansiering av förslaget om prao</SPAN></P>
<P class="p74 ft11">Utredningen föreslår att det i skollagen införs en bestämmelse om att eleverna i årskurs 8 och 9 i grundskolan och årskurs 9 och 10 i specialskolan ska få möjlighet till minst två veckors praktisk arbets- livsorientering (prao). Enligt utredningens förslag ska praon kunna förläggas till en arbetsplats eller till undervisningen på gymnasie- skolans yrkesprogram. Praon ska genomföras inom ramen för grundskolans och specialskolans timplaner.</P>
<P class="p230 ft11">Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunerna åtföljas av en statlig finansiering. Förslaget om prao i grundskolan och special- skolan innebär ett utökat åtagande för huvudmännen, även om de flesta huvudmän i grundskolan redan i dag tillämpar prao i någon form. Kostnadsökningen kommer att bestå av utökade utgifter i form av lönekostnader för administration av praon samt i vissa fall</P>
<P class="p342 ft69"><SPAN class="ft68">71 </SPAN>Skolverkets statistik för läsåret 2013/14.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39788x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft10">utgifter för elevernas måltider och resor. Utredningen anser att för- och efterarbete i samband med praon som genomförs inom ramen för undervisningen inte bör betraktas som ökade kostnader för huvudmännen eftersom sådan undervisning omfattas av läroplanen.</P>
<P class="p94 ft10">Utredningen uppskattar att de sammanlagda kostnaderna för administration, måltider och resor i samband med praon kommer att uppgå till cirka 40 miljoner kronor årligen om cirka 110 000 ele- ver praoar under ett år.<SPAN class="ft72">72 </SPAN>Av dessa kostnader utgör kostnader för administration cirka 10 miljoner kronor och kostnader för måltider och resor cirka 30 miljoner kronor. Beräkningarna bygger på ett antagande om att praon genomförs under en sammanhängande period om två veckor i antingen årskurs 8 eller 9 i grundskolan eller i årskurs 9 eller 10 i specialskolan. Enligt utredningens förslag bör det dock inte finnas något hinder att praon delas upp på andra sätt.</P>
<P class="p67 ft13">Skolhuvudmännens kostnader för administration</P>
<P class="p343 ft10">Med administration av prao avses arbetsuppgifter som att hitta prao- platser, att bedöma risker på arbetsplatserna samt att samordna prao mellan grundskola, arbetsplats och gymnasieskola. Utredningen har genom kontakter med Skolverket och med huvudmän inom grund- skolan försökt uppskatta huvudmännens kostnader i samband med praon. Utredningen konstaterar att kostnaderna kan variera stort eftersom huvudmän som i dag tillämpar prao administrerar praon på olika sätt. I vissa kommuner samordnas praon på central nivå i kom- munen eller i ett kommunalförbund, vilket medför skalfördelar.<SPAN class="ft72">73</SPAN></P>
<P class="p95 ft10">I administration av praon ingår att göra riskbedömningar i enlig- het med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Skolhuvudmannen behö- ver dock inte besöka arbetsplatsen och göra riskbedömningar i varje enskilt fall.<SPAN class="ft72">74 </SPAN>Däremot behöver huvudmannen ha tillräckligt under- lag för att kunna bedöma om det är lämpligt att en specifik elev är på en specifik arbetsplats. För att kunna göra en sådan bedömning behöver huvudmannen ta del av den riskbedömning som arbets-</P>
<P class="p344 ft82"><SPAN class="ft90">72</SPAN><SPAN class="ft92">Grundskolan har i dag mellan cirka 97 000 och 113 000 elever per årskurs.</SPAN></P>
<P class="p202 ft86"><SPAN class="ft90">73</SPAN><SPAN class="ft84">Ett exempel på samordning av prao är Praktikplatsen.se som drivs av Göteborgsregionens kommunalförbund.</SPAN></P>
<P class="p345 ft88"><SPAN class="ft90">74</SPAN><SPAN class="ft87">Arbetsmiljöverket 2014. </SPAN>Tillämpning av reglerna om riskbedömning enligt föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö vid PRAO, APL och andra praktikplatser avseende kombinerad undervisning och praktik<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39789x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">platsen gjort av sin egen arbetsmiljö, och utifrån den bedöma om den enskilde eleven är lämplig att placera på den erbjudna arbets- platsen. Utredningen bedömer att riskbedömningar i de flesta fall kan ske genom ett telefonsamtal till arbetsplatsen, en bedömning som Arbetsmiljöverket delar.</P>
<P class="p13 ft10">Utredningen uppskattar den genomsnittliga tidsåtgången för administration till cirka en halv timmes arbetstid för en studie- och yrkesvägledare per elev som praoar på en arbetsplats.<SPAN class="ft72">75 </SPAN>Kostnaderna för administration uppskattas i ett sådant scenario till cirka 15,5 mil- joner kronor årligen om cirka 110 000 elever praoar under ett år.</P>
<P class="p11 ft8">Huvudmännen kan dock antas behöva lägga ner kortare tid på administration per elev för de elever som praoar på ett yrkespro- gram. Arbetsmiljön på en gymnasieskola är anpassad för minder- åriga, vilket innebär att avsevärt mindre tid behöver läggas på risk- bedömningar. Möjligheten att förlägga praon på ett yrkesprogram i gymnasieskolan innebär även att mindre tid måste läggas på att hitta praoplatser till enskilda elever som inte har ordnat en prao- plats på egen hand. Utredningen uppskattar att cirka en tredjedel av eleverna i en årskull kommer att praoa på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Detta innebär att det är rimligt att uppskatta den totala kostnaden för administration av prao till cirka 10 miljoner kronor årligen.</P>
<P class="p73 ft13">Skolhuvudmännens kostnader för måltider och resor</P>
<P class="p74 ft11">Utredningens förslag om prao medför även kostnader för skol- huvudmännen för måltider och resor i samband med praon. Även sådana kostnader varierar mellan de huvudmän som erbjuder prao i dag, beroende på antalet elever som erbjuds lunch på arbetsplatsen och hur stort avståndet är till elevernas praoplatser.</P>
<P class="p311 ft38">Det förekommer att eleven erbjuds lunch på sin praoplats, men utredningen har inte närmare kunnat uppskatta hur stor andel elever det gäller. Andelen elever som erbjuds lunch på sin praoplats</P>
<P class="p346 ft82"><SPAN class="ft68">75 </SPAN>Den genomsnittliga månadslönen för yrkesgruppen <SPAN class="ft83">andra pedagoger med teoretisk specialist- kompetens</SPAN>, där studie- och yrkesvägledare ingår, är 30 600 kronor (SCB 2014. <SPAN class="ft83">Lönedatabasen</SPAN>). Månadskostnaden för huvudmannen, inkl. arbetsgivaravgifter, är 44 982 kronor. Kostnaden för en halv timmes arbetstid för en studie- och yrkesvägledare beräknas till 140,5 kronor (44 982 / 320 = 140,5).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39790x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p347 ft12">kan antas öka till följd av möjligheten att förlägga praon till undervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram.</P>
<P class="p220 ft8">Utredningen har utgått från en kostnad för måltider på 30,5 kronor per elev per dag, vilket motsvarar den genomsnittliga kostnaden för skolmåltider i grundskolan.<SPAN class="ft79">76 </SPAN>Den genomsnittliga kostnaden för måltider under tio dagar blir 305 kronor per elev. Om cirka 80 procent av eleverna ska ersättas för måltider i sam- band med prao uppgår den årliga kostnaden till cirka 27 miljoner kronor.</P>
<P class="p15 ft38">Utredningen har inte kunnat uppskatta hur stor andel elever som i dag ersätts för resor i samband med prao. Många elever i grundskolan har någon form av terminskort som betalas av kom- munen och som kan användas vid resor till och från praoplatsen. Skolhuvudmännen har också möjlighet att sätta en undre och övre gräns för längden på resor som ersätts i samband med praon. Utredningen har uppskattat att cirka tio procent av eleverna i en årskull kommer att få ersättning för resor i samband med praon. Kostnaden för 20 resor (tur och retur i tio dagar) uppskattas till 320 kronor.<SPAN class="ft98">77 </SPAN>Om 10 procent av eleverna får ersättning för 20 enkel- resor i samband med prao blir den genomsnittliga kostnaden per elev 32 kronor. Om cirka 110 000 elever praoar under ett år innebär det en årlig kostnad på cirka 3,5 miljoner kronor.</P>
<P class="p348 ft13">Skolhuvudmännens kostnader för prao ska finansieras</P>
<P class="p0 ft13">med medel som avsatts för nationella skolutvecklingsprogram</P>
<P class="p208 ft8">Utredningen föreslår att kommunerna ska ersättas för skolhuvud- männens kostnader i samband med prao. Ersättningen till kommu- nerna ska finansieras genom en överföring av medel som avsatts för nationella skolutvecklingsprogram.</P>
<P class="p15 ft38">Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram och genom- föra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor inom alla skolformer. För ändamålet har regeringen</P>
<P class="p349 ft86"><SPAN class="ft90">76</SPAN><SPAN class="ft84">Den genomsnittliga kostnaden för skolmåltider i grundskolan är 6 100 kronor per elev per år (Skolverket 2015. </SPAN><SPAN class="ft85">Beskrivande data 2014. Förskola, skola och vuxenutbildning</SPAN>.), vilket mot- svarar 30,5 kronor per dag (6 100 / 40 / 5 = 30,5 kronor).</P>
<P class="p350 ft100"><SPAN class="ft90">77</SPAN><SPAN class="ft99">För skolungdomar är medelpriset för en enkelbiljett inom en zon, tätort eller </SPAN><NOBR>0–10</NOBR> kilo- meter 16 kronor. (Trafikanalys 2014. <SPAN class="ft108">Priser i regional kollektivtrafik i Sverige och EU 2014</SPAN>.)</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39791x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p23 ft41">Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft10">anslagit 140 miljoner kronor årligen fr.o.m. år 2016.<SPAN class="ft72">78 </SPAN>Insatserna kan avse olika kompetensutvecklings- och stödinsatser t.ex. när det gäller undervisning i ämnen eller ämnesövergripande arbete. Ett av de problem regeringen adresserar med uppdraget är de sjunkande kunskapsresultaten och att allt färre elever blir behöriga till gym- nasieskolan. Prao ökar elevernas kännedom om arbetsmarknaden och gymnasieskolans yrkesprogram och kan därmed bidra till att öka elevernas motivation för att uppnå gymnasiebehörighet.</P>
<P class="p215 ft13">Kostnader för gymnasieskolans huvudmän</P>
<P class="p211 ft10">Utredningens föreslår att praon ska kunna genomföras genom att eleverna deltar i undervisningen i ett av gymnasieskolans yrkespro- gram. För gymnasieskolans huvudmän kan förslaget leda till ökade kostnader för bland annat administration och måltider.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningens förslag innebär inte någon skyldighet för gymnasie- skolor att ta emot elever från grundskolan för praktisk arbetslivs- orientering. Som huvudregel gäller att den kommunala finansierings- principen inte omfattar frivillig verksamhet. Utredningen anser att eventuella kostnadsökningar för gymnasieskolornas huvudmän inte ska finansieras av staten.</P>
<P class="p230 ft11">Eventuella ökade kostnader för gymnasieskolans huvudmän kan till exempel täckas inom ramen för befintliga utgifter för marknads- föring. Utredningens förslag syftar till att ge elever i grundskolan ökade kunskaper om gymnasieskolans yrkesprogram och om de yrken de leder fram till. Prao på ett yrkesprogram kan antas ha en positiv effekt på rekryteringen av elever till yrkesprogrammen i all- mänhet och till de gymnasieskolor som tar emot elever från grund- skolan för prao i synnerhet. Att ta emot elever från grundskolan för prao kan jämföras med andra aktiviteter som huvudmannen genom- för med syfte att rekrytera elever, såsom reklamkampanjer, mässor och öppet hus.</P>
<P class="p352 ft69"><SPAN class="ft68">78 </SPAN>Prop. 2014/15:99, kapitel 6, s. 106.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39793x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">4 Välja otraditionellt</P>
<P class="p10 ft8">Normer och strukturer som finns i samhället finns också i skolan. Pedagogiska och sociologiska studier visar gång på gång att social bakgrund och kön är starka styrningsmekanismer vid gymnasievalet.<SPAN class="ft79">1 </SPAN>Valet fungerar i värsta fall som en sortering av elever utifrån olika samhällsgrupper och bakgrunder.</P>
<P class="p11 ft8">Gymnasieskolans yrkesprogram präglas av könstraditionella ut- bildningsval. Dessa program tenderar också att i mindre utsträck- ning attrahera elever med utländsk bakgrund. Detta har lyfts fram i utredningens direktiv och ägnas därför särskild uppmärksamhet i detta kapitel.</P>
<P class="p13 ft10">Att gymnasievalet sorterar elever kan delvis förklaras av brist på kunskaper om de olika programmen inom gymnasieskolan. I en val- situation där kunskapen om alternativen är otillräcklig finns risk att valet i högre grad vägleds av elevens egna sociala bakgrund samt kol- lektiva föreställningar och stereotyper. Utredningen lägger i detta betänkande ett antal förslag för en utvecklad studie- och yrkes- vägledning (se kapitel 3). Förslagen syftar till att ge elever bättre förutsättningar att göra medvetna val, och därmed bättre förutsätt- ningar att exempelvis bryta mot könsnormer. Men för att de elever som valt otraditionellt också ska stanna kvar i utbildningen krävs att skolan arbetar aktivt för att alla ska känna sig trygga och inklu- derade. Gymnasieskolor måste inse vikten av att arbeta aktivt för att motverka trakasserier och kränkande behandling. I detta kapitel lägger utredningen därför förslag för att Skolverket fortsatt ska främja ett aktivt värdegrundsarbete och att Skolinspektionen ska bli bättre på att kräva åtgärder vid eventuella brister i detta arbete.</P>
<P class="p353 ft88"><SPAN class="ft68">1 </SPAN><SPAN class="ft69">Se bland annat Skolverket 2012. </SPAN>Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet.</P>
<P class="p264 ft20">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39794x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft37"><SPAN class="ft37">4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Gymnasievalet sorterar elever</SPAN></P>
<P class="p354 ft10">Enligt ett flertal forskningsstudier som Skolverket sammanställt framstår föräldrarnas utbildningsbakgrund som den faktor som har störst betydelse för elevers gymnasieval.<SPAN class="ft72">2 </SPAN>Elever med högre utbilda- de föräldrar väljer oftare högskoleförberedande gymnasieprogram, medan elever med lägre utbildade föräldrar oftare väljer yrkespro- gram. Särskilt naturvetenskapsprogrammet samlar elever med goda studieresultat och högutbildade föräldrar. En del av förklaringen är att det krävs höga betyg från grundskolan för att komma in på naturvetenskapsprogrammet, och att majoriteten av de elever som har höga betyg från grundskolan har universitetsutbildade föräldrar.</P>
<P class="p94 ft8">Av de sökande till gymnasieskolans yrkesprogram läsåret 2014/15 var 40 procent kvinnor och 60 procent män.<SPAN class="ft79">3 </SPAN>Att söka yrkespro- gram är alltså vanligare bland män än bland kvinnor. 13 procent av de sökande hade utländsk bakgrund, det vill säga att de är födda utomlands eller födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. Bland sökande till de nationella programmen generellt hade 19 pro- cent utländsk bakgrund. Det här innebär att elever med utländsk bakgrund söker till de högskoleförberedande programmen i något högre utsträckning jämfört med elever med svensk bakgrund. Dock bör noteras att föräldrarnas utbildningsbakgrund har större bety- delse för elevens studieval än föräldrarnas födelseland. Det är också en stor skillnad mellan kvinnor med utländsk bakgrund och män med utländsk bakgrund. Män med utländsk bakgrund söker och studerar yrkesprogram i betydligt högre utsträckning än kvinnor med utländsk bakgrund.</P>
<P class="p355 ft83"><SPAN class="ft80">2</SPAN><SPAN class="ft81">Skolverket 2012. </SPAN>Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet.</P>
<P class="p235 ft69"><SPAN class="ft80">3</SPAN><SPAN class="ft87">Skolverkets statistik för läsåret 2014/15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39795x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td106"><P class="p356 ft109">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr25 td60"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td83"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td109"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td109"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td110"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td111"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td112"><P class="p357 ft110">41</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td114"><P class="p358 ft111">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td106"><P class="p23 ft109">Alla nationella program</P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td83"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td112"><P class="p359 ft110">49</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td115"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td116"><P class="p360 ft111">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td106"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td83"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td106"><P class="p356 ft69">Högskoleförberedande</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td112"><P class="p361 ft113">53</P></TD>
<TD class="tr3 td113"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td115"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td118"><P class="p362 ft114">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td106"><P class="p363 ft115">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td83"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td119"><P class="p158 ft113">17</P></TD>
<TD class="tr17 td120"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td123"><P class="p364 ft114">83</P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td106"><P class="p23 ft115">Alla nationella program</P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td83"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td119"><P class="p365 ft113">20</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td123"><P class="p366 ft114">80</P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td106"><P class="p367 ft115">Högskoleförberedande</P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td83"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td119"><P class="p224 ft113">22</P></TD>
<TD class="tr17 td125"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td123"><P class="p368 ft114">78</P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td106"><P class="p363 ft115">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td83"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr17 td127"><P class="p27 ft113">66</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td129"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td130"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p369 ft114">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td106"><P class="p23 ft115">Alla nationella program</P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td83"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p23 ft112"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr17 td127"><P class="p370 ft113">46</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr17 td133"><P class="p371 ft114">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td106"><P class="p367 ft115">Högskoleförberedande</P></TD>
<TD class="tr27 td60"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td83"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td109"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td110"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td93"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td134"><P class="p372 ft113">36</P></TD>
<TD class="tr3 td135"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td136"><P class="p373 ft114">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td106"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td83"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td109"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td109"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td110"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td111"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td93"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft100">Andel kvinnor</P>
<P class="p375 ft100">Andel män</P>
<P class="p376 ft100">Andel elever med utländsk bakgrund (födda utomlands eller födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar) Andel elever med svensk bakgrund (födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige)</P>
<P class="p377 ft118">Andel elever med föräldrar med högst gymnasial utbildning Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning</P>
<P class="p378 ft69"><SPAN class="ft88">Källa</SPAN>: Skolverkets statistik för läsåret 2014/15. Samtliga siffror från tabell 5C.</P>
<P class="p379 ft11">Diagrammet ovan visar elever på nationella program i gymnasie- skolan läsåret 2014/15 redovisade efter fördelning på kön, svensk och utländsk bakgrund samt föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Detta diagram visar hur elevsammansättningen på yrkesprogram- men ser ut jämfört med de högskoleförberedande programmen och de nationella programmen generellt.</P>
<P class="p13 ft45">Diagrammen nedan visar hur stor andel av olika kategorier av elever som studerar yrkesprogram respektive högskoleförberedande program i gymnasieskolan läsåret 2014/15.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B39796x1.jpg" style="width:434px;height:548px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft8">Av alla män som studerar ett nationellt program i gymnasie- skolan studerar 40 procent ett yrkesprogram. Motsvarande siffra för kvinnor är 29 procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr7 td16"></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td137"><P class="p380 ft113">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p381 ft114">29</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td139"><P class="p382 ft113">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td16"></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td137"><P class="p383 ft113">Alla elever på</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td138"><P class="p224 ft114">35</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td139"><P class="p384 ft113">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td16"></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr18 td137"><P class="p365 ft113">nationella program</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td16"></TD>
<TD class="tr32 td138"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td140"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td141"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td16"></TD>
<TD class="tr23 td8"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr23 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p365 ft113">Män</P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p385 ft114">40</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td139"><P class="p386 ft113">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td16"></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p23 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr33 td142"><P class="p23 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr33 td143"><P class="p23 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p23 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr33 td140"><P class="p23 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr33 td141"><P class="p23 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"></TD>
<TD class="tr2 td8"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr34 td96"><P class="p387 ft14">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr2 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr34 td141"><P class="p24 ft14">Högskoleförberedande program</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td16"></TD>
<TD class="tr32 td8"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td144"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td145"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td16"></TD>
<TD class="tr32 td8"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td142"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td140"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft69"><SPAN class="ft88">Källa</SPAN>: Skolverkets statistik för läsåret 2014/15.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr6 td16"></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p23 ft113">Utländsk bakgrund*</P></TD>
<TD class="tr6 td147"><P class="p366 ft114">29</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p53 ft113">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td16"></TD>
<TD class="tr34 td146"><P class="p383 ft113">Alla elever på</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td147"><P class="p27 ft114">35</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td148"><P class="p389 ft113">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td16"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td146"><P class="p365 ft113">nationella program</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td16"></TD>
<TD class="tr32 td147"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td148"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td16"></TD>
<TD class="tr29 td146"><P class="p365 ft113">Svensk bakgrund**</P></TD>
<TD class="tr29 td147"><P class="p24 ft114">36</P></TD>
<TD class="tr29 td148"><P class="p49 ft113">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td16"></TD>
<TD class="tr33 td146"><P class="p23 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr33 td147"><P class="p23 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr33 td148"><P class="p23 ft120"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p390 ft14"><INGENBILD zsrc="H3B39796xi2.jpg/" id="inl_img1"> Yrkesprogram <INGENBILD zsrc="H3B39796xi3.jpg/" id="inl_img2"> Högskoleförberedande program</P>
<P class="p388 ft82"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Skolverkets statistik för läsåret 2014/15.</P>
<P class="p391 ft118">*Född utomlands, eller född i Sverige med utlandsfödda föräldrar. **Född i Sverige med minst en förälder född i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39797x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p392 ft8">Av alla elever med svensk bakgrund, det vill säga som är födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige, studerar 36 procent ett yrkesprogram. Motsvarande siffra för elever med utländsk bak- grund är 29 procent.</P>
<P class="p253 ft11">Diagrammet nedan visar att kvinnor med utländsk bakgrund studerar högskoleförberedande program i större utsträckning än män med utländsk bakgrund. Skillnaden mellan vilken typ av gym- nasieprogram elever med svensk respektive utländsk bakgrund studerar förklaras till största del av att kvinnor med utländsk bak- grund oftare studerar högskoleförberedande program.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p393 ft109">Kvinnor med</P></TD>
<TD class="tr3 td150"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td48"><P class="p394 ft121">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td149"><P class="p395 ft82">utländsk bakgrund</P></TD>
<TD class="tr32 td150"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td150"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td48"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr38 td149"><P class="p396 ft82">Alla elever med</P></TD>
<TD class="tr38 td150"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td48"><P class="p387 ft123">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td149"><P class="p395 ft82">utländsk bakgrund</P></TD>
<TD class="tr32 td150"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td150"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td48"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr38 td149"><P class="p396 ft69">Män med</P></TD>
<TD class="tr38 td150"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td48"><P class="p397 ft123">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td149"><P class="p395 ft82">utländsk bakgrund</P></TD>
<TD class="tr32 td150"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td150"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td48"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td67"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td142"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td150"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td48"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td67"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr16 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr39 td151"><P class="p398 ft69">Yrkesprogram</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td67"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td152"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td67"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td142"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft100"><SPAN class="ft108">Källa: </SPAN>Skolverkets statistik för läsåret 2014/15.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p400 ft124">76</P>
<P class="p401 ft124">71</P>
<P class="p402 ft124">66</P>
<P class="p112 ft2"><INGENBILD zsrc="H3B39797xi2.jpg/" id="inl_img1"> Högskoleförberedande program</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p150 ft8">Störst skillnad syns vid en jämförelse mellan elever vars föräldrar har högst gymnasieutbildning och elever vars föräldrar har efter- gymnasial utbildning. 49 procent av eleverna med föräldrar med högst gymnasial utbildning studerar ett yrkesprogram, jämfört med bara 22 procent av eleverna med föräldrar med eftergymnasial utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft20">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39798x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td153"><P class="p367 ft2">Föräldrar med efter-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td154"><P class="p381 ft123">22</P></TD>
<TD class="tr3 td155"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td156"><P class="p403 ft115">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td153"><P class="p404 ft69">gymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr31 td155"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td142"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td154"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td155"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td142"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td156"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr38 td153"><P class="p405 ft115">Alla elever på</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td154"><P class="p24 ft123">35</P></TD>
<TD class="tr38 td155"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td156"><P class="p384 ft115">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td153"><P class="p406 ft69">nationella program</P></TD>
<TD class="tr31 td155"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td142"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td154"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td155"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td142"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td156"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr38 td153"><P class="p166 ft115">Föräldrar med högst</P></TD>
<TD class="tr38 td154"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr34 td1"><P class="p372 ft123">49</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td156"><P class="p407 ft115">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td153"><P class="p404 ft69">gymnasieutbildning</P></TD>
<TD class="tr32 td154"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td154"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td155"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td142"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td156"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td86"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td140"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td157"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td154"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td155"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td142"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td156"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td86"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr4 td158"><P class="p366 ft2">Yrkesprogram</P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td156"><P class="p24 ft2">Högskoleförberedande program</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td86"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td159"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td155"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td160"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td86"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td140"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td155"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td142"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft69"><SPAN class="ft88">Källa</SPAN>: Skolverkets statistik för läsåret 2014/15.</P>
<P class="p409 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft95">Yrkesprogrammen är könsuppdelade</SPAN></P>
<P class="p343 ft11">Som beskrivits i föregående avsnitt är yrkesprogrammen generellt mer populära bland män, medan kvinnorna i högre grad söker sig till högskoleförberedande program. Bland de elever som söker till yrkesprogram finns också en tydlig uppdelning efter kön. Vissa pro- gram attraherar kvinnor medan andra program attraherar män. De mest könsuppdelade programmen inför läsåret 2014/15 var hant- verksprogrammet, med bland annat inriktningen frisör, där 94 pro- cent av de sökande var kvinnor, och VVS- och fastighetsprogram- met där 98 procent av de sökande var män.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B39799x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr33 td59"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td161"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td111"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td111"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td162"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td51"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td44"><P class="p158 ft126">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td59"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td162"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td51"><P class="p364 ft127">20</P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p410 ft126">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td161"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr38 td109"><P class="p411 ft128">42</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td89"><P class="p412 ft127">37</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p413 ft126">33</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td59"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td2"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td161"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td111"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr40 td163"><P class="p414 ft126">44</P></TD>
<TD class="tr25 td51"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td44"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td59"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td2"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td161"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td111"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td89"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td44"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td59"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr42 td2"><P class="p24 ft126">96</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td161"><P class="p364 ft127">91</P></TD>
<TD class="tr41 td111"><P class="p410 ft126">88</P></TD>
<TD class="tr41 td111"><P class="p54 ft126">86</P></TD>
<TD class="tr41 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr41 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr41 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr41 td108"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr41 td162"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr41 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr41 td51"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr41 td44"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td59"><P class="p406 ft129">98</P></TD>
<TD class="tr44 td111"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td111"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td142"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td142"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td108"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td162"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td51"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td44"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td161"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td111"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td111"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td142"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td89"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td142"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td162"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td89"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td44"><P class="p364 ft127">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td59"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td2"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td161"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td111"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td111"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td142"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td89"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td142"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td108"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td162"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td89"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td59"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td111"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td162"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td51"><P class="p364 ft126">80</P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p410 ft126">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td161"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr36 td109"><P class="p411 ft129">58</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td89"><P class="p412 ft126">63</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p413 ft126">67</P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td59"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td2"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td161"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td111"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr26 td163"><P class="p414 ft127">56</P></TD>
<TD class="tr25 td51"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td44"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td59"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td2"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td111"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td89"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td51"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td44"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr45 td164"><P class="p398 ft129">2</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr45 td165"><P class="p372 ft127">4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td161"><P class="p158 ft126">9</P></TD>
<TD class="tr47 td111"><P class="p410 ft126">12</P></TD>
<TD class="tr47 td111"><P class="p54 ft126">14</P></TD>
<TD class="tr47 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr47 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr47 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr47 td108"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr47 td162"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr47 td89"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr47 td51"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr47 td44"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td111"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td111"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td142"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td142"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td108"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td162"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td51"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td44"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td166"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td167"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td167"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td171"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td172"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td59"><P class="p406 ft131">VF</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td44"><P class="p51 ft131">EE BA</P></TD>
<TD class="tr22 td111"><P class="p54 ft131">IN</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td163"><P class="p410 ft131">FT HA</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr22 td174"><P class="p367 ft131">RL BF NB VO</P></TD>
<TD class="tr22 td44"><P class="p51 ft131">HT HV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td59"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td2"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td161"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td111"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td111"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td142"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr0 td89"><P class="p385 ft133">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr48 td142"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td108"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td162"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr0 td89"><P class="p361 ft133">Män</P></TD>
<TD class="tr48 td51"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td44"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td59"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td2"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td161"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td111"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td111"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td152"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td142"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td175"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td162"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td51"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td44"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td59"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td2"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td161"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td111"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td111"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td142"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td142"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td162"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td51"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td44"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft69"><SPAN class="ft88">Källa</SPAN>: Skolverkets statistik över sökande till läsåret 2014/15. Gäller elevernas förstahandsval.</P>
<P class="p415 ft10">Som framgår av diagrammet ovan finns fem yrkesprogram som är tydligt mansdominerade. VVS- och fastighetsprogrammet, el- och energiprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, det industri- tekniska programmet samt fordons- och transportprogrammet har alla mindre än 20 procent kvinnor bland de sökande. Enbart två yrkesprogram, handel- och administrationsprogrammet samt restau- rang- och livsmedelsprogrammet, har vad som kan räknas som jämn könsfördelning. Det kan konstateras att skillnaden i könsfördelning är stor mellan dessa program och de mansdominerade programmen.</P>
<P class="p230 ft11">Bland de kvinnodominerade programmen finns barn- och fritids- programmet, naturbruksprogrammet, vård- och omsorgsprogram- met, hotell- och turismprogrammet samt hantverksprogrammet.</P>
<P class="p13 ft8">Samma könsfördelning finns även inom lärarkåren för respek- tive yrkesämne. Yrkeslärare är viktiga förebilder för elever på yrkes- programmen. Att lärarkåren är så könshomogen innebär att det är svårare att hitta normbrytande förebilder i utbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397100x1.jpg" style="width:434px;height:694px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr50 td176"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr50 td177"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td176"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td177"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p416 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Skolverkets statistik för läsåret 2013/14.</P>
<P class="p417 ft11">Enligt Delegationen för jämställdhet i skolan har könsuppdelningen mellan de nationella programmen varit beständig över tid.<SPAN class="ft89">4 </SPAN>Delega- tionen konstaterade 2010 att ingen nämnvärd förändring har skett under de senaste 15 åren. Det konstanta mönstret förklaras sanno- likt av att gymnasieskolan i hög grad speglar den svenska arbets- marknaden, som är tydligt könsuppdelad mellan olika yrkesgrupper. Uppdelningen är i sig en konsekvens av djupt rotade föreställningar om könsroller och yrkesidentiteter.</P>
<P class="p266 ft10">Att socialiseras in i ett yrke innebär att inlemmas i en yrkes- gemenskap och uppta normer och värderingar som formar denna gemenskap. Många yrkesidentiteter förknippas fortfarande med ett kön, vilket gör att kollektiva föreställningar om ”kvinnligt” och ”manligt” blir en viktig aspekt av yrkessocialisationen. Inom om- vårdnadsyrken betonas exempelvis omhändertagande och service, egenskaper som förknippas med kvinnlighet, medan byggnads- arbete förknippas med manliga ideal som oräddhet och fysisk styrka.</P>
<P class="p418 ft88"><SPAN class="ft68">4 </SPAN><SPAN class="ft69">SOU 2010:99. </SPAN>Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och ut- veckling i skolan, <SPAN class="ft69">s. 97.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft8">Den allmänt rådande bilden om att vissa yrken är manliga och andra är kvinnliga kan hindra ungdomar från att välja otraditionellt, det vill säga att söka sig till gymnasieprogram där deras könstill- hörighet är underrepresenterad. Sannolikt är en del av förklaringen att det är krävande att avvika från normen Det kan vara påfrestande att pekas ut som annorlunda och uppmärksammas på grund av sitt kön.</P>
<P class="p13 ft11">Elever påverkas olika av att tillhöra det underrepresenterade könet på sin utbildning. I en rapport från IFAU undersöks hur män på vård- och omsorgsprogrammet och kvinnor på bygg- och anlägg- ningsprogrammet har påverkats av att befinna sig i minoritet.<SPAN class="ft89">5 </SPAN>Studien visar att män inom vård och omsorg visserligen har svårt att inkluderas i gemenskapen, men är efterlängtade och eftertraktade och därför får många fördelar jämfört med sina kvinnliga kollegor. Männen tillskrivs högre status, får högre lön och har lättare att göra karriär inom branschen. Men medan männen i kvinnodomine- rade branscher har ökade karriärmöjligheter möter kvinnor i mans- dominerade branscher ofta ett glastak som bara tillåter dem att stiga till en viss nivå.</P>
<P class="p230 ft38">Anledningen till att män respektive kvinnor söker sig till mans- respektive kvinnodominerade gymnasieprogram är vetskapen om den könsuppdelning som finns bland anställda i de framtida yrkena. Det kan vara svårt att rå på så fast rotade samhällsstrukturer endast från skolans värld. Många skolledare har också hänvisat till detta när utredningen vid skolbesök har frågat om vilka åtgärder skolan gör för att rekrytera fler elever från det underrepresenterade könet. Det kan därför låta rimligt att hävda att innan en förändring sker på arbetsmarknaden kommer inte utbildningssystemet att förändras. Men anledningen till att arbetsmarknaden inte förändras är också att inflödet till arbetsplatserna, de personer som utbildas, motsvarar det redan rådande mönstret.</P>
<P class="p123 ft11">Utredningen menar att ett förändringsarbete, för att bli effek- tivt, måste ske både inom skolans värld och på arbetsplatserna. Skolan är en inflytelserik arena för att utveckla positiva värden och normer, men även för att befästa begränsande könsroller. Därför är skolan en betydelsefull plats för att driva ett förändringsarbete. Ökade möjligheter att byta yrke i vuxen ålder är också ett sätt att</P>
<P class="p9 ft88"><SPAN class="ft68">5 </SPAN><SPAN class="ft69">IFAU 2013. </SPAN>”Vara med i gänget?” Yrkessocialisation och genus i två gymnasieprogram.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">bryta könsmönster på arbetsmarknaden. Yrken som verkat otänk- bara i tonåren kan i vuxen ålder bli mer realistiska då det kan kän- nas lättare att bryta mot könsnormerna. Det är dock avgörande att även arbetsmarknaden och de mottagande branscherna arbetar stra- tegiskt med jämställdhet.</P>
<P class="p94 ft11">Föreställningar om ”kvinnliga” och ”manliga” yrken kan inne- bära att personer som inte följer könsnormerna har svårt att bli en del av yrkesgemenskapen. På så sätt kan exempelvis en utbredd machokultur stöta bort även män som inte känner sig bekväma i kulturen på arbetsplatsen. En bransch där parterna själva har upp- märksammat detta problem och de rekryteringssvårigheter som det medför är byggindustrin.<SPAN class="ft89">6 </SPAN>Byggindustrin är en klart mansdominerad bransch där andelen kvinnor har legat runt 8 procent de senaste tio åren. Industrin hotas i dag av kompetensbrist, och fler byggchefer behöver rekryteras de kommande åren. Machokulturen och brister- na i jämställdhet avskräcker både kvinnor och män från att söka sig till yrket.</P>
<P class="p199 ft8">Könsnormer på arbetsplatsen och andra mjukare frågor som rör arbetsplatskulturen tenderar ofta att nedprioriteras. Men som exemplet från byggindustrin illustrerar handlar det om företagens möjlighet att rekrytera kompetent personal. Byggindustrin är en bransch som insett sina problem och som i dag arbetar strategiskt med jämställdhetsfrågor.</P>
<P class="p419 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft95">Elever med utländsk bakgrund väljer ofta högskoleförberedande program</SPAN></P>
<P class="p343 ft10">Till elever med utländsk bakgrund räknas elever som är födda utom- lands, och elever födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utom- lands. Dessa elever tenderar att i något större utsträckning välja högskoleförberedande program än yrkesprogram. Bland elever med svensk bakgrund som studerar nationella program i gymnasiesko- lan studerar 64 procent ett högskoleförberedande program.<SPAN class="ft72">7 </SPAN>Bland elever med utländsk bakgrund studerar 71 procent ett högskole- förberedande program. Detta trots att elever med utländsk bak- grund generellt har lägre betyg från grundskolan och högskoleför-</P>
<P class="p420 ft82"><SPAN class="ft80">6</SPAN><SPAN class="ft81">Byggnads och Byggcheferna 2015. Kampanj ”Stoppa machokulturen”.</SPAN></P>
<P class="p235 ft69"><SPAN class="ft80">7</SPAN><SPAN class="ft87">Skolverkets statistik för läsåret 2014/15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft8">beredande program har högre intagningspoäng.<SPAN class="ft79">8 </SPAN>Kvinnor med ut- ländsk bakgrund väljer bort yrkesprogram i större utsträckning än män med utländsk bakgrund.</P>
<P class="p13 ft10">Personer födda i utlandet är i större utsträckning högskole- studerande tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Av de utrikes födda personer som gick ut gymnasieskolan läsåret 2008/09 stude- rade 37 procent på högskolan tre år efter gymnasieskolan, jämfört med 32 procent av personer födda i Sverige.<SPAN class="ft72">9 </SPAN>Utrikes födda hade dock arbete i lägre utsträckning än personer födda i Sverige. Endast 35 procent hade arbete som huvudsaklig sysselsättning, medan mot- svarande siffra för personer födda i Sverige var 54 procent.</P>
<P class="p13 ft8">Det finns ett antal förekommande förklaringar till de relativt höga utbildningsambitionerna hos elever med utländsk bakgrund.<SPAN class="ft79">10 </SPAN>Utbildning kan vara en viktigare mobilitetskanal för personer med utländsk bakgrund än för personer med svensk bakgrund. Skälet till detta kan vara en avsaknad av alternativa mobilitetskanaler och stödsystem i form av kontakter och nätverk, det vill säga socialt kapital. En annan möjlig förklaring kan vara att invandrare utsätts för diskriminering och att det som ses som utbildningsambitioner är uttryck för ett kompensatoriskt beteende. En tredje möjlig för- klaring är att utbildningsambitioner kan härledas från det faktum att människor väljer att migrera och att föräldrar genom migratio- nen har ambitioner för framtiden, som i sin tur ofta överflyttas på barnens framtid.</P>
<P class="p230 ft10">Utredningen har inte funnit någon definitiv förklaring till varför elever med utländsk bakgrund i större utsträckning väljer att inrikta sig mot högskolestudier. Vi vet att det finns elever, oavsett bak- grund, som har dåliga kunskaper om vilka möjligheter yrkespro- grammen erbjuder. En kvalitativ studie av svenska niondeklassares attityder och förhållningssätt gentemot gymnasiets olika program visade att de elever i studien som planerade att välja ett yrkespro- gram hade kunskaper om både yrkesprogram och högskoleförbere- dande program, medan de elever som planerade att välja ett hög-</P>
<P class="p422 ft86"><SPAN class="ft90">8</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverkets statistik över genomsnittligt meritvärde för sökande från årskurs 9 till gymnasie- skolan läsåret 2014/15 per program.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft90">9</SPAN><SPAN class="ft92">SCB 2014. </SPAN>Över hälften av studenterna vill plugga mer<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p336 ft88"><SPAN class="ft90">10</SPAN><SPAN class="ft93">Lundqvist 2010. </SPAN>Möjligheternas horisont – etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p423 ft8">skoleförberedande program enbart hade kunskaper om dessa.<SPAN class="ft79">11 </SPAN>Det finns alltså tecken som visar på att elever väljer bort yrkesprogram på grund av dåliga kunskaper om dem.</P>
<P class="p83 ft8">Elever i grundskolan har ofta bristande kunskaper om de olika program som erbjuds inom gymnasieskolan, samt stereotypa före- ställningar om vilka utbildningar som är till för vilka grupper av elever. Detta hindrar eleverna att välja utbildning och yrke efter intresse och fallenhet och att sedan utvecklas till sin fulla potential. Detta ger negativa konsekvenser både för individen och för sam- hället i stort. Utredningen lägger därför i detta betänkande förslag om en utvecklad studie- och yrkesvägledning i grundskolan (se kapitel 3).</P>
<P class="p266 ft11">Det finns även många exempel på gymnasieskolor som genom- fört lyckade insatser för att locka underrepresenterade grupper av elever till sina utbildningar. Skolor som erbjuder teknikprogrammet och industritekniska programmet gör ofta insatser för att locka fler sökande kvinnor. Insatser kan vara inspirationskvällar där flickor från grundskolan får träffa yrkesverksamma kvinnor med en karriär inom teknik, eller erbjuds sommarkurser för att få en inblick i vad teknikbranschen har att erbjuda. Projekt med den här inriktningen kan vara framgångsrika, i alla fall medan projekten är i gång.</P>
<P class="p337 ft8">Ett problem är dock att trots att många insatser har gjorts för att locka elever från underrepresenterade grupper så har färre insat- ser gjorts för att behålla de elever som vågar sig på att välja annor- lunda. När eleven väl har börjat på programmet betraktas målet ofta som uppnått och eleven får klara sig själv. I andra fall som utredningen påträffat anordnas stödgrupper för elever från mino- ritetskönet, exempelvis en tjejgrupp på bygg- och anläggningspro- grammet ledd av skolsköterskan. Undertexten blir då att det är dessa elever som är problemet och som behöver stöd, och inte utbild- ningen och studiemiljön som behöver förändras för att passa alla elever. Här menar utredningen att det finns stora utvecklings- möjligheter.</P>
<P class="p424 ft88"><SPAN class="ft68">11 </SPAN><SPAN class="ft69">Panican 2015. </SPAN>Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft37"><SPAN class="ft37">4.2</SPAN><SPAN class="ft51">Avbrott och programbyten kan bero</SPAN></P>
<P class="p425 ft37">på särbehandling och socialt utanförskap</P>
<P class="p227 ft11">Erfarenheter från utredningens skolbesök har visat att kvinnor som väljer otraditionellt, exempelvis bygg- och anläggningsprogrammet, av skolans personal ofta förväntas vara starka personer med ”skinn på näsan”. Eleverna förväntas själva kunna försvara sig mot skämt och sexistisk jargong i skolan och på det arbetsplatsförlagda läran- det. De kan också mötas av fördomar om att de på grund av sitt kön inte har kompetens att klara yrket, som byggeleven som på sitt arbetsplatsförlagda lärande bara fick sätta upp gipsskivor eftersom handledaren av ren välvilja inte ville ge henne svårare och mer kvali- ficerade arbetsuppgifter.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen anordnade i september 2014 en fokusgrupp med elever som tillhör det underrepresenterade könet på sitt yrkes- program. Eleverna delade med sig av sina erfarenheter från sin ut- bildning, vilka ofta handlade om att ständigt bli utpekade och sär- behandlade på grund av sitt kön. En kvinna på el- och energipro- grammet berättade: ”Vissa lärare behandlar mig annorlunda för att jag är tjej. Min nya mentor behandlar mig som att jag kan mindre än alla andra. Han frågar mig om jag behöver hjälp hela tiden, till och med om jätteenkla grejer som vi lärde oss första veckorna, som att skala kablar. Han frågar inte någon annan om de behöver hjälp, han går bara direkt fram till mig.”</P>
<P class="p230 ft38">Även männen i fokusgruppen hade erfarenheter av att få sin kompetens ifrågasatt enbart på grund av sitt kön. En elev på barn- och fritidsprogrammets inriktning mot pedagogiskt arbete berättade: ”En gång på APL så ville en mamma att jag inte skulle ta hand om hennes barn för att jag var kille. Men min handledare sa åt mig att bara vara tyst och le.” Samma elev berättade om erfarenheter av att bli misstänkliggjord på grund av sitt kön, och hur han anpassat sig efter detta: ”Jag byter aldrig blöja på barnen på förskolan, för jag vill inte att föräldrarna ska bli misstänksamma.” Eleverna berättade också om hur deras utbildningsval blivit ifrågasatt av omgivningen, och till och med av skolans studie- och yrkesvägledare. En kvinna som studerar VVS- och fastighetsprogrammet berättade: ”Min SYV:are sa att tjejer inte kan bli rörmokare för att de är för svaga, men jag ska visa honom att det visst går.”</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397106x1.jpg" style="width:434px;height:482px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft10">Inte alla elever kan hantera att omgivningen ständigt uppmärk- sammar och ifrågasätter deras utbildningsval. Statistik visar att elever som tillhör ett underrepresenterat kön har större tendens att avbryta utbildningen och byta gymnasieprogram. I tabellen nedan syns att kvinnor har en större tendens att byta från mansdomine- rade yrkesprogram, och att män har en större tendens att byta från kvinnodominerade yrkesprogram. Ju mer könshomogent program- met är desto större avhopp från minoritetskönet. Det bör dock noteras att vissa av dessa elevgrupper är väldigt små. Det gick bara 22 kvinnliga nybörjarelever första året på VVS- och fastighets- programmet höstterminen 2011.</P>
<P class="p426 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Skolverkets statistik för läsåret 2012/13.</P>
<P class="p427 ft8">I omkring hälften av fallen då en elev byter gymnasieprogram leder detta till att eleven måste börja om i år 1, vilket medför ökade kost- nader för samhället och individen.<SPAN class="ft79">12</SPAN></P>
<P class="p428 ft69"><SPAN class="ft68">12 </SPAN>Skolverkets statistik över programbyten 2012.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft11">Förutom programbyten kan socialt utanförskap leda till att en elev avbryter sin gymnasieutbildning. När Temagruppen för unga i arbetslivet frågade 379 ungdomar som avbrutit sina gymnasiestu- dier varför de inte fullföljt utbildningen var mobbning och socialt utanförskap det främsta skälet.<SPAN class="ft89">13 </SPAN>Mobbning är i studien ett samlings- begrepp för trakasserier, hot, diskriminering eller våld. I en utvärde- ring av gymnasieskolan 2002 konstaterades att avbrottsfrekvensen för det underrepresenterade könet var väsentligt större än för det dominerande könet.<SPAN class="ft89">14</SPAN></P>
<P class="p13 ft8">Precis som särbehandling på grund av kön kan leda till studie- avbrott kan man anta att särbehandling på grund av ursprung kan stöta bort elever från utbildningar. Forum för levande historia har i en studie om intolerans bland svenska elever kommit fram till att elever på yrkesprogram har mer negativa attityder till minoritets- grupper jämfört med elever på högskoleförberedande program. Enkätstudien genomfördes med hjälp av Statistiska centralbyrån under hösten 2013.<SPAN class="ft79">15 </SPAN>Enkäten riktade sig till elever i grundskolans årskurs 9 samt gymnasieskolans årskurs <NOBR>1–3</NOBR> och besvarades av totalt 7 391 elever. Enkätens 54 frågor utarbetades i samråd med en referensgrupp av forskare och bestod till stor del av attitydrelate- rade påståenden i syfte att kartlägga toleranta och intoleranta för- hållningssätt.</P>
<P class="p230 ft10">Enkäten undersökte elevernas attityder till fem stycken index som relaterar till gruppspecifik intolerans: invandrare, muslimer, judar, romer och <NOBR>hbt-personer.</NOBR> Enkätsvaren visade att vilken typ av gymnasieprogram eleven studerar, yrkesprogram eller högskole- förberedande program, var en starkare faktor för tolerans eller in- tolerans än exempelvis kön eller föräldrarnas utbildningsnivå. Sva- ren visade också att elever som studerar högskoleförberedande pro- gram var mer toleranta i de högre årskurserna jämfört med elever i de lägre årskurserna. I gruppen som studerade yrkesprogram var förhållandet omvänt, elever i de högre årskurserna var mer intole- ranta. Studien saknar en analys av hur olikheterna mellan årskur- serna kan förklaras, men svaren antyder att de negativa attityderna förstärks ju längre eleverna gått på ett yrkesprogram. Det här är ett</P>
<P class="p96 ft85"><SPAN class="ft90">13</SPAN><SPAN class="ft91">Temagruppen för unga i arbetslivet 2013. </SPAN>10 orsaker till avhopp – 379 unga berättar om av- hopp från gymnasiet.</P>
<P class="p241 ft82"><SPAN class="ft90">14</SPAN><SPAN class="ft92">Skolverket 2002. </SPAN><SPAN class="ft83">Efter skolan</SPAN>.</P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">15</SPAN><SPAN class="ft93">Forum för levande historia 2014. </SPAN><SPAN class="ft88">Tid för tolerans</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">mycket oroande resultat som signalerar ett misslyckande inom gymnasieskolans yrkesprogram när det gäller att förmedla skolans värdegrund.</P>
<P class="p83 ft8">En annan faktor som i studien visade sig ha stor betydelse för elevernas attityder var graden av utbildade pedagoger. Intoleransen var generellt högre i skolor som hade en låg andel utbildade peda- goger. Detta jämfört med skolor som hade en hög andel utbildade pedagoger. Lärartäthet hade inte en lika stor betydelse som de tjänst- görande lärarnas utbildning.</P>
<P class="p266 ft11">Det krävs i dag ingen lärarlegitimation för att undervisa i yrkes- ämnen, men många yrkeslärare har ändå en yrkeslärarexamen. I hög- skoleförordningen anges att studenten för en yrkeslärarexamen ska visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, samt förmåga att beakta, kommu- nicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Att öka andelen utbildade yrkeslärare är därför inte bara angeläget för undervisning i yrkeskunskaper, utan även för det mycket viktiga arbetet med att förmedla skolans värde- grund.</P>
<P class="p430 ft135"><SPAN class="ft37">4.3</SPAN><SPAN class="ft134">Uppdraget att förmedla skolans värdegrund och förebygga trakasserier och kränkande behandling</SPAN></P>
<P class="p129 ft11">Värdegrundsarbete kan sägas bestå av arbete på tre olika nivåer, främjande, förebyggande och åtgärdande.<SPAN class="ft89">16 </SPAN>Det främjande arbetet är det generella arbete som skolorna gör utan förekommande anled- ning. Det handlar om att skapa en inkluderande och respektfull studiemiljö som ger goda förutsättningar för lärande. Det förebyg- gande arbetet är mer inriktat på att avvärja och motverka en poten- tiell eller aktuell risk som har uppkommit i skolan. Det kan handla om att uppmärksamma och motverka grovt språkbruk och krän- kande skämt. Det åtgärdande arbetet består i att reagera och åtgär- da vid en uppkommen situation, exempelvis aktiv diskriminering, sexuella trakasserier eller våld.</P>
<P class="p95 ft38">Med ett bra främjande och förebyggande arbete kan skolan för- hindra att situationer uppstår som kräver åtgärdande arbete. För att</P>
<P class="p431 ft88"><SPAN class="ft68">16 </SPAN><SPAN class="ft69">Skolverket 2014. </SPAN>Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft11">detta arbete ska bli framgångsrikt krävs dock att hela organisa- tionen involveras och att arbetet är sanktionerat uppifrån och ner. Skolledningen måste vara tydlig, i ord och handling, med att utbild- ningen ska kunna passa alla elever oavsett kön och bakgrund, och att värdegrundsarbete är något som prioriteras. Detta anser utred- ningen är avgörande för att få elever som valt otraditionellt till gymnasieskolan att stanna kvar inom utbildningen.</P>
<P class="p13 ft8">Huvudmannens ansvar att främja likabehandling samt att före- bygga och åtgärda trakasserier och kränkande behandling finns reglerat i skollagen, diskrimineringslagen och i förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminer- ing och kränkande behandling.<SPAN class="ft79">17 </SPAN>Dessutom finns bestämmelser om skolans värdegrundsarbete i läroplanen för gymnasieskolan.<SPAN class="ft79">18 </SPAN>Base- rat på dessa bestämmelser har Skolverket utarbetat allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling som stöd för huvudmännens arbete.<SPAN class="ft79">19</SPAN></P>
<P class="p11 ft8">Gymnasieskolan har ett tydligt uppdrag att förmedla skolans värdegrund. Uppdraget finns reglerat genom hela styrkedjan, från skollagen till läroplanen för gymnasieskolan. I skollagens fjärde paragraf regleras syftet med all utbildning inom det svenska skol- väsendet. ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”<SPAN class="ft79">20 </SPAN>Det faktum att uppdraget att utveckla värden nämns i samma mening som syftet att utveckla kunskaper visar på den stora vikt som läggs vid skolans värdegrundsarbete. Alla huvudmän har ett ansvar för att värdegrunden genomsyrar såväl den pedagogiska vardagen som alla formella och informella möten och aktiviteter inom eller i anslut- ning till skolan.</P>
<P class="p230 ft38">Basen för skolans värdegrund är de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska sam- hället vilar på.<SPAN class="ft98">21 </SPAN>Här ingår bland annat att ta avstånd från att männi- skor utsätts för förtryck och kränkande behandling, och att kunna samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillna-</P>
<P class="p432 ft100"><SPAN class="ft90">17</SPAN><SPAN class="ft136">Skollagen (2010:800); Diskrimineringslagen (2008:567); Förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">18</SPAN><SPAN class="ft92">Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan.</SPAN></P>
<P class="p150 ft85"><SPAN class="ft90">19</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2014. </SPAN>Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.</P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">20</SPAN><SPAN class="ft91">1 kap. 4 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">21</SPAN><SPAN class="ft93">1 kap. 4 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p423 ft8">der i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.<SPAN class="ft79">22 </SPAN>Enligt läropla- nen för gymnasieskolan ska alla som arbetar i skolan aktivt främja arbetet för likabehandling av individer och grupper, och motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande beteende.<SPAN class="ft79">23</SPAN></P>
<P class="p83 ft8">Även i examensmålen för ämneslärare och yrkeslärare är lärarens uppdrag att förmedla skolans värdegrund och förebygga diskrimi- nering tydligt formulerat. Lärarstudenten ska för att uppnå målen för examen:</P>
<P class="p62 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,</SPAN></P>
<P class="p80 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,</SPAN></P>
<P class="p63 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jäm- ställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksam- heten.</SPAN><SPAN class="ft65">24</SPAN></P>
<P class="p433 ft10">Jämställdhet ingår både i lärarutbildningen och i skolans värde- grund, men verkar ändå inte alltid genomsyra skolans verksamhet. I Skolinspektionens skolenkät till elever våren 2015 har 17 589 ele- ver i årskurs 2 i gymnasieskolan bland annat fått svara på frågor om grundläggande värden i undervisningen och skolan.<SPAN class="ft72">25 </SPAN>På påståendet</P>
<P class="p274 ft10">”I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen” har 35 procent av eleverna i år 2 på gymnasiet svarat att det stämmer ganska dåligt eller inte stämmer alls. På påståendet ”Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar” har 13 procent av eleverna i år 2 på gymnasiet svarat att det stämmer ganska dåligt eller inte stämmer alls. Trots att skolans uppdrag att förmedla värden är tydligt formulerat får det alltså inte alltid genomslag i utbildningens vardag.</P>
<P class="p94 ft38">Ett kritiskt område kan vara det arbetsplatsförlagda lärandet. För att skolan ska kunna uppfylla läroplanens mål är det viktigt att den värdegrund skolan står för även gäller vid elevens arbetsplats-</P>
<P class="p434 ft82"><SPAN class="ft90">22</SPAN><SPAN class="ft92">Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan, avsnitt 2.2.</SPAN></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft90">23</SPAN><SPAN class="ft92">Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan, avsnitt 2.2.</SPAN></P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft90">24</SPAN><SPAN class="ft91">Bilaga 2, högskoleförordningen (1993:100).</SPAN></P>
<P class="p273 ft69"><SPAN class="ft90">25</SPAN><SPAN class="ft93">Skolinspektionen 2015. </SPAN><SPAN class="ft88">Skolenkäten VT 2015</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">förlagda lärande. För elever som studerar på yrkesprogram är det arbetsplatsförlagda lärandet en betydelsefull del av utbildningen. Det är ofta här som eleven för första gången möter sitt framtida arbetsliv. Tyvärr innebär det att eleven också kan möta eventuella intoleranta attityder och värderingar som ingår i arbetsplatskul- turen.</P>
<P class="p13 ft11">En elev på arbetsplatsförlagt lärande (APL) är oftast ensam på arbetsplatsen, utan andra elever eller lärare från skolan i närheten. En god relation med handledaren och övriga medarbetare på arbetsplatsen är då en avgörande förutsättning för att den dagliga verksamheten på arbetsplatsen ska fungera bra. Elever som gjort ett otraditionellt utbildningsval, och därmed avviker från arbetsplat- sens övriga medarbetare, kan vara särskilt utsatta under sitt arbets- platsförlagda lärande. Därför måste den arbetsplats som tar emot elever på APL ha en beredskap för att ta emot alla elever på ett respektfullt och inkluderande sätt.</P>
<P class="p13 ft38">Skolinspektionen har stött på enstaka skolor där lärarna uppger att det finns handledare på arbetsplatser som har synpunkter på att ta emot elever med annan etnisk härkomst än svensk.<SPAN class="ft98">26 </SPAN>Skolorna har enligt Skolinspektionens erfarenhet hanterat detta på olika sätt. En av skolorna har avslutat samarbetet med en sådan arbetsplats, med motiveringen att värdegrunden inte överensstämde med skol- ans. En annan skola uppgav att de hanterade handledarens inställ- ning genom att bara ge sådana <NOBR>APL-platser</NOBR> till elever med svenskt ursprung. Myndigheten konstaterar att det inte är en godtagbar lösning på problemet att enbart skicka elever med svensk bakgrund till en sådan arbetsplats. Skolan måste se till att handledarna utför sitt uppdrag i enlighet med den värdegrund som utbildningen vilar på och inte godta att det på elevernas <NOBR>APL-platser</NOBR> råder en miljö som inte betraktas som acceptabel i elevens lärmiljö i övrigt.</P>
<P class="p435 ft8">Utredningen fick möjlighet att skicka med två frågor i Skol- verkets enkätundersökning bland gymnasiala yrkeslärare läsåret 2014/15. Enkätundersökningen genomfördes av SCB och skickades ut till 3 000 yrkesverksamma yrkeslärare som under läsåret 2014/15 var betygsättande för en eller flera kurser som helt eller delvis om- fattade arbetsplatsförlagt lärande.</P>
<P class="p101 ft88"><SPAN class="ft68">26 </SPAN><SPAN class="ft69">Skolinspektionen 2013. </SPAN>Fördjupad tillsyn på yrkesprogram<SPAN class="ft69">, s. 15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft8">Yrkeslärarna fick först frågan om huruvida de har kännedom om skolans värdegrund när det gäller likabehandling av elever. Lika- behandlingsarbete, beskrev enkäten vidare, kan handla om att främja alla elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk till- hörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.</P>
<P class="p266 ft8">De yrkeslärare som svarat ”ja” fick en följdfråga om med vilka personer, och i vilken utsträckning, som läraren arbetar för att för- ankra skolans värdegrund när det gäller likabehandling inför arbets- platsförlagt lärande. Här gavs alternativen handledarna, övrig berörd personal på arbetsplatsen (t.ex. chefer och anställda som arbetar nära eleverna), eleverna, och svarsalternativen alltid eller oftast, ibland, sällan eller aldrig, och inte aktuellt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr24 td147"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td178"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td96"><P class="p436 ft109">28</P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p437 ft109">17</P></TD>
<TD class="tr24 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td179"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td180"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td147"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td178"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td179"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td180"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=4 class="tr51 td92"><P class="p396 ft82">68</P></TD>
<TD class="tr31 td96"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr51 td75"><P class="p406 ft82">32</P></TD>
<TD class="tr31 td142"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td179"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr3 td181"><P class="p23 ft109">Alltid eller oftast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td96"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td182"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td179"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td96"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td179"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td96"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td179"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr39 td181"><P class="p23 ft109">Ibland</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td147"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td178"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td96"><P class="p436 ft115">33</P></TD>
<TD class="tr32 td75"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td183"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td179"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td147"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td178"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td75"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td142"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td179"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td147"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td178"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td75"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td142"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td179"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td180"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td75"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td147"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td178"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr41 td75"><P class="p406 ft137">38</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td179"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr52 td181"><P class="p23 ft69">Sällan eller aldrig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td147"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td178"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td184"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td179"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td147"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td178"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td96"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td142"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td179"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td147"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td178"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td179"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr34 td181"><P class="p23 ft109">Inte aktuellt/</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td147"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td178"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td96"><P class="p436 ft123">29</P></TD>
<TD class="tr37 td75"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td185"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td179"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td147"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td178"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td75"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td179"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td92"><P class="p396 ft82">23</P></TD>
<TD class="tr25 td75"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td179"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td181"><P class="p23 ft109">uppgift saknas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td96"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td75"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr27 td179"><P class="p23 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr34 td186"><P class="p24 ft124">6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td187"><P class="p438 ft121">3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td188"><P class="p165 ft138">11</P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p406 ft137">13</P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td189"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td191"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr32 td75"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td92"><P class="p396 ft82">Elever</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p439 ft82">Handledare</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p406 ft82">Övrig personal</P></TD>
<TD class="tr2 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td179"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td180"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td147"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td178"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p405 ft69">på arbetsplatsen</P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td179"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td180"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft69"><SPAN class="ft88">Källa</SPAN>: Egen bearbetning.</P>
<P class="p441 ft10">Undersökningen visar att så gott som alla svarande yrkeslärare (99 procent) uppger att de har kännedom om skolans värdegrund när det gäller likabehandling. 68 procent av dessa lärare uppgav att de alltid eller oftast arbetar med eleverna om värdegrunden inför det arbetsplatsförlagda lärandet. Däremot uppger bara 28 procent av lärarna att de alltid eller oftast arbetar med handledarna på APL-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft10">platsen för att förankra skolans värdegrund. Ännu färre (17 procent) gör detta med annan personal på arbetsplatsen, exempelvis chefer.</P>
<P class="p253 ft10">Resultatet stämmer relativt väl med slutsatserna i Skolinspek- tionens kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.<SPAN class="ft72">27 </SPAN>Gransk- ningen visade att huvudmännens och skolornas förebyggande arbete mot kränkande behandling nästan aldrig omfattar det arbetsplats- förlagda lärandet. Då det arbetsplatsförlagda lärandet utgör en stor del av yrkeselevers utbildning, från 15 veckor upp till hälften av elevens utbildning, är detta en allvarlig insikt.</P>
<P class="p442 ft50"><SPAN class="ft37">4.4</SPAN><SPAN class="ft107">Förslag för ett utvecklat värdegrundsarbete i gymnasiekolan</SPAN></P>
<P class="p443 ft11">Utredningen konstaterar att om yrkesprogrammen i högre utsträck- ning ska kunna attrahera nya grupper av elever och uppmuntra till mindre könsstereotypa utbildningsval krävs att skolorna blir med- vetna om vikten av ett aktivt värdegrundsarbete för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Vid skolbesök har utred- ningen slagits av den stora mängd kränkande klotter och intole- ranta attityder som förekommer i elevernas studiemiljö. Utred- ningens fokusgrupp med elever har också visat att det är svårt att avvika från normen på ett yrkesprogram, och att det finns påtagliga hinder mot att välja otraditionellt.</P>
<P class="p253 ft10">Utredningens uppfattning är att det redan ligger tydligt i huvud- mannens och rektors ansvar att i värdegrundsarbetet arbeta med frågor som kränkande behandling på grund av kön eller utländsk bakgrund. Skollagen och diskrimineringslagen innehåller klara be- stämmelser om att huvudmannen ska vidta aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier. Att många elever i dag känner sig otrygga och ifrågasatta exempelvis på grund av sitt kön innebär alltså ett misslyckande från huvud- mannens sida att leva upp till den gällande regleringen, något som Skolinspektionen i högre grad bör uppmärksamma i sin regelbundna tillsyn av huvudmän och gymnasieskolor. Skolverket är i sin tur den myndighet som kan bidra med stöd och kompetensutveckling.</P>
<P class="p444 ft88"><SPAN class="ft68">27 </SPAN><SPAN class="ft69">Skolinspektionen 2013. </SPAN>Gymnasial lärlingsutbildning – En kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft13">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft95">Skolverket ska främja värdegrundsarbetet</SPAN></P>
<P class="p445 ft45"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>I arbetet med regeringsuppdraget om nationella skolutvecklingsprogram som påbörjas under 2015 ska Skolverket särskilt beakta det behov av värdegrundsarbete som finns inom gymnasieskolans yrkesprogram.</P>
<P class="p446 ft8">Skolverket är den statliga myndighet som har till uppgift att stödja huvudmän i deras utbildningsverksamhet.<SPAN class="ft79">28 </SPAN>Detta görs bland annat genom nationella utvecklingsinsatser inom områden som regeringen prioriterar. Vid årsskiftet <NOBR>2014–2015</NOBR> avslutades arbetet med två större regeringsuppdrag riktade mot värdegrundsarbete respektive jämställdhet.</P>
<P class="p94 ft10">Skolverket fick 2011 ett särskilt regeringsuppdrag att stärka skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande behandling.<SPAN class="ft72">29 </SPAN>Uppdraget redovisades till regeringen i januari 2015.<SPAN class="ft72">30 </SPAN>Skolverket genomförde ett antal insatser i enlighet med uppdraget, varav den mest omfattande var en kompetensutvecklingskurs för skolor och förskolor som ville utveckla sin verksamhet. Kursen,</P>
<P class="p345 ft9">Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7,5 hp<SPAN class="ft8">, genom- fördes i samarbete med 15 lärosäten i landet och 2 138 personer från 547 skolor och förskolor har deltagit.</SPAN></P>
<P class="p94 ft11">Sedan i juni 2011 har Skolverket också fått en rad samman- länkande uppdrag om jämställdhet. Myndigheten redovisade sitt arbete enligt dessa uppdrag i februari 2015.<SPAN class="ft89">31 </SPAN>Insatserna har främst bestått av kompetensutveckling, fortbildning, kunskaps- och er- farenhetsspridning, samverkan samt produktion av material.</P>
<P class="p83 ft8">I skrivande stund har Skolverket inga aktiva uppdrag specifikt inriktade på att främja värdegrundsarbete. Ett mer generellt skol- utvecklingsuppdrag där värdegrundsarbete tydligt ingår har dock nyligen lämnats till myndigheten. I juli 2015 fick Skolverket i upp-</P>
<P class="p447 ft82"><SPAN class="ft90">28</SPAN><SPAN class="ft92">Förordning (2011:555) med instruktion för Statens skolverk.</SPAN></P>
<P class="p202 ft85"><SPAN class="ft90">29</SPAN><SPAN class="ft139">Förnyat uppdrag för att stärka skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande behandling</SPAN><SPAN class="ft86">. U2011/567/S, U2011/2649/S.</SPAN></P>
<P class="p202 ft85"><SPAN class="ft90">30</SPAN><SPAN class="ft84">Skolverket 2015. </SPAN>Redovisning av förnyat uppdrag för att stärka skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande behandling.</P>
<P class="p235 ft88"><SPAN class="ft90">31</SPAN><SPAN class="ft93">Skolverket 2015. </SPAN>Redovisning av uppdrag om att främja jämställdhet inom skolväsendet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p23 ft41">Välja otraditionellt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft12">drag av regeringen att ta fram och genomföra nationella skol- utvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor.<SPAN class="ft65">32</SPAN></P>
<P class="p448 ft10">De nationella skolutvecklingsprogrammen ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser med fokus på grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Uppdraget är fort- farande under beredning inom myndigheten vilket innebär att några konkreta insatser i skrivande stund ännu inte har påbörjats. Ett insatsområde som pekas ut i uppdraget är arbetsformer och arbets- sätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, till exempel avseende trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränk- ande behandling, jämställdhet och normkritik. Utredningen föreslår att regeringen, exempelvis genom sin regelbundna myndighets- dialog, uppmärksammar Skolverket på det behov av stöd för värde- grundsarbete som finns inom gymnasieskolans yrkesprogram.</P>
<P class="p304 ft13"><SPAN class="ft13">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft95">Skolinspektionen ska granska värdegrundsarbetet</SPAN></P>
<P class="p305 ft8"><SPAN class="ft56">Utredningens förslag: </SPAN>Skolinspektionen ska få i uppdrag att granska kvaliteten i värdegrundsarbetet inom gymnasieskolan. Med utgångspunkt i resultaten av kvalitetsgranskningen ska myndigheten också göra de eventuella förändringar som behövs av myndighetens regelbundna tillsyn.</P>
<P class="p449 ft8">Skolinspektionens tillsyn utformas i första hand efter den reglering som finns i skollagen. Vid brister får huvudmannen förelägganden och vid allvarligare brister kan huvudmannen även få vite. I säll- synta fall kan Skolinspektionen besluta om tillfälligt verksamhets- förbud.</P>
<P class="p13 ft11">Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, och i skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling.<SPAN class="ft89">33 </SPAN>Dessa planer kan med fördel slås ihop. I de fall skolans planer brister kritiseras detta av Skolinspektionen vid den regelbundna tillsynen.</P>
<P class="p311 ft45">Skolinspektionen har möjlighet att uppmärksamma brister i det främjande och förebyggande värdegrundsarbetet som i värsta fall</P>
<P class="p450 ft83"><SPAN class="ft90">32</SPAN><SPAN class="ft140">Uppdrag till Statens skolverk om nationella skolutvecklingsprogram</SPAN><SPAN class="ft82">. U2015/03844/S.</SPAN></P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">33</SPAN><SPAN class="ft93">6 kap. 8 § skollagen (2010:800); Diskrimineringslagen (2008:567).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Välja otraditionellt</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p451 ft10">kan leda till trakasserier och kränkande behandling. Skolornas värdegrundsarbete är dock bara ett av många områden som Skol- inspektionen har i uppdrag att tillsyna. Det är också ett område som kan vara svårt att greppa och följa upp, vilket kan göra att det ges mindre utrymme i förhållande till områden som är lättare att tillsyna. Utredningen föreslår därför att regeringen ger Skolinspek- tionen i uppdrag att fördjupa sig inom detta område. Skolinspek- tionen ska få i uppdrag att granska kvaliteten på värdegrundsarbetet inom gymnasieskolan. Med utgångspunkt i resultaten av kvalitets- granskningen ska myndigheten också göra de eventuella föränd- ringar som behövs av myndighetens regelbundna tillsyn.</P>
<P class="p117 ft10">Skolinspektionen har i två tidigare kvalitetsgranskningar granskat värdegrundsarbetet i grundskolan. Gymnasieskolan har på många sätt särskilda förutsättningar, vilket motiverar ett nytt fokus speci- fikt på gymnasieskolan. Elevers självsortering i gymnasievalet inne- bär att elevgrupperna är mer homogena än i grundskolan, vilket i sin tur betyder att en avvikande elev hamnar i en än mer utsatt position.</P>
<P class="p117 ft10">Den lägre andelen lärarledd undervisning i gymnasieskolan inne- bär att utbildningen i gymnasieskolan kan sakna den vuxennärvaro och struktur som krävs för att kunna driva ett framgångsrikt värde- grundsarbete. Många gymnasieelever som studerar på annan ort bor inackorderade och saknar stöd från en vuxen även utanför skoltid. För elever som studerar på yrkesprogram förläggs också en bety- dande del av utbildningen till en arbetsplats, där skolans värde- grund kan vara dåligt förankrad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">5 Nationella och lokala programråd</P>
<P class="p452 ft8">Sedan mitten av <NOBR>1900-talet</NOBR> har yrkesutbildningen i Sverige generellt sett varit skolförlagd. Arbetsmarknadens ansvar för yrkesutbild- ningen har varit mindre påtagligt i Sverige än i länder med starka lärlingsutbildningssystem. Det offentliga utbildningssystemet har tagit det huvudsakliga ansvaret för att grundutbilda yrkeskunniga personer.</P>
<P class="p13 ft11">På senare år har dock lärlingsutbildning enligt den centraleuro- peiska modellen, där arbetsgivaren tar ett större ansvar för utbild- ningen, framhållits som en förebild även för svensk yrkesutbild- ning. Engagemanget för lärlingsutbildning har grundats i en förvän- tan att en närmare kontakt med arbetsplatsen ska höja kvaliteten i utbildningen, öka elevernas anställningsbarhet och leda till högre attraktivitet för yrkesutbildningar.</P>
<P class="p13 ft11">Det som inte har varit lika framträdande i diskussionen är att lärlingsutbildningen i länder som Tyskland och Österrike vilar på helt andra institutionella förutsättningar än de som råder i Sverige.<SPAN class="ft89">1 </SPAN>I dessa länder är både yrken och yrkeskvalifikationer tydligt regle- rade, och det finns en lång tradition av trepartssamverkan kring yrkesutbildning mellan arbetsmarknadens parter och offentliga organ på nationell, regional och lokal nivå. Det har gett förutsätt- ningar att säkerställa relevans och kvalitet i yrkesutbildningens utformning, genomförande och resultat. Denna tydligt institutio- naliserade samverkan kan vara den främsta förklaringen till yrkes- utbildningens höga arbetsmarknadsrelevans i länder med en lång lärlingstradition.</P>
<P class="p379 ft108"><SPAN class="ft141">1 </SPAN><SPAN class="ft100">Olofsson 2014. </SPAN>Lärlingsutbildning. Svenska erfarenheter och initiativ i ett europeiskt perspek- tiv<SPAN class="ft100">; Olofsson 2015. </SPAN>Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbildning till yrkescollege<SPAN class="ft100">. För exempel på hur andra länder genomfört lärlingsreformer utan rätt institutionella förutsätt- ningar, se Sweet 2009. ”Apprenticeship, Pathways and Career guidance: A Cautionary tale”</SPAN>.</P>
<P class="p453 ft20">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft8">I flera europeiska länder finns en institutionaliserad samverkan kring den grundläggande yrkesutbildningen. I Sverige har detta saknats fram tills nyligen. I samband med gymnasiereformen 2011 införde regeringen en struktur för samverkan på nationell nivå mellan Skolverket och avnämarna till den gymnasiala yrkesutbild- ningen om övergripande och strategiska utbildningsfrågor.<SPAN class="ft79">2 </SPAN>Tolv nationella programråd inrättades, ett för vardera gymnasialt yrkes- program, för att fungera som forum för en kontinuerlig dialog mel- lan Skolverket och representanter för de yrkesområden som yrkes- programmen utbildar för. På lokal nivå infördes krav på lokala pro- gramråd för samverkan mellan gymnasieskolan och den lokala arbetsmarknaden.<SPAN class="ft79">3</SPAN></P>
<P class="p15 ft10">Utöver nationella och lokala programråd finns i många branscher också en frivillig samverkan mellan huvudmän, gymnasieskolor och branschens parter för att kvalitetssäkra den gymnasiala yrkesutbild- ningen. Denna samverkan kan ta form av yrkescollege, branschcerti- fierade skolor, yrkesprov, eller andra samverkansmodeller. Model- lerna utgår från branschernas eget engagemang och olika förut- sättningar, och fungerar ofta som en brygga mellan den nationella branschorganisationen och skolans lokala verksamhet.</P>
<P class="p103 ft8">Att utveckla en långsiktigt hållbar struktur för samverkan tar tid. För att skapa starkare institutionella förutsättningar för sam- verkan bör regeringen ge myndigheter och branschorganisationer stabila och långsiktiga förutsättningar att utveckla en samsyn kring sitt gemensamma uppdrag att utveckla den svenska yrkesutbild- ningen. Utredningen föreslår därför i det följande kapitlet att ett nationellt råd för yrkesutbildning inrättas, och att de nationella programrådens roll förtydligas och förstärks.</P>
<P class="p304 ft37"><SPAN class="ft37">5.1</SPAN><SPAN class="ft51">De nationella programråden</SPAN></P>
<P class="p454 ft45">De nationella programråden inrättades i samband med gymnasie- reformen 2011. Förslaget om ett nationellt råd för varje yrkespro- gram formulerades i Gymnasieutredningens betänkande som före- gick gymnasiereformen.<SPAN class="ft142">4 </SPAN>Programråden förutsattes då få en opera-</P>
<P class="p50 ft82"><SPAN class="ft80">2</SPAN><SPAN class="ft81">Prop. 2008/09:199.</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft80">3</SPAN><SPAN class="ft81">1 kap. 8 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p150 ft88"><SPAN class="ft80">4</SPAN><SPAN class="ft87">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">tiv roll och bestå av olika intressenter, branschföreträdare i form av arbetsgivare och fackliga organisationer samt eventuella statliga normgivande myndigheter på området. Gymnasieutredningen före- slog att Skolverket skulle få uppgiften att utse vilka som skulle ingå i programråden. Vikten av en bred representation och att ge av- nämarna tyngd i programrådens arbete framfördes. I den efter- följande propositionen gav regeringen Skolverket ansvaret för att inrätta programråd och sköta den administration som programråds- verksamheten kunde leda till.<SPAN class="ft72">5</SPAN></P>
<P class="p455 ft11">Regeringen förutsåg att programrådens uppdrag i första hand skulle vara att bistå Skolverket i arbetet med att utveckla och följa upp yrkesprogrammen. Utveckling av examensmål och uppgifter för gymnasiearbetet nämndes som exempel på sådana uppgifter. Regeringen menade också att programråden skulle få en viktig roll i att bidra till bättre matchning mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens efterfrågan. Därigenom skulle ungdomars över- gång från yrkesutbildning till arbetsliv underlättas. Programråden förutsågs i det sammanhanget bidra med underlag till uppföljning- en av elevernas etablering på arbetsmarknaden. En annan angelägen uppgift för både de nationella och lokala programråden var att rådens arbete förväntades bidra till att minska den starka köns- uppdelningen mellan olika yrkesprogram i gymnasieskolan.</P>
<P class="p230 ft11">Redan innan riksdagen fattat beslut om de nya yrkesprogram- men i gymnasieskolan fick Skolverket i uppdrag att inleda arbetet med att inrätta nationella råd för de yrkesprogram som regeringen föreslagit.<SPAN class="ft89">6 </SPAN>Enligt detta ursprungliga uppdrag ska de nationella pro- gramrådens funktion utgöra permanenta forum för dialog mellan Skolverket och avnämarna kring yrkesutbildningens kvalitet, inne- håll och utformning. Det övergripande syftet med rådens arbete är enligt uppdraget att göra utbildningssystemet mer flexibelt och ly- hört för avnämarnas behov och initiativ från skolans huvudmän. Detta för att förbättra överensstämmelsen mellan yrkesutbildning- ens innehåll och efterfrågan på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p311 ft38">Efter att riksdagen beslutat om de nationella yrkesprogrammen inom den nya gymnasieskolan återkom regeringen i Skolverkets regleringsbrev med uppgifter för de nationella programrådens lång-</P>
<P class="p456 ft82"><SPAN class="ft90">5</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2008/09:199.</SPAN></P>
<P class="p242 ft88"><SPAN class="ft90">6</SPAN><SPAN class="ft143">Uppdrag till Statens skolverk angående nationella råd för yrkesprogrammen. </SPAN><SPAN class="ft69">U2009/5399/G.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft10">siktiga arbete. Av regleringsbreven för <NOBR>2010–2015</NOBR> framgår att Skol- verket ska redovisa myndighetens samverkan med de nationella programråden för gymnasial yrkesutbildning. Redovisningen ska omfatta resultatet av analyser av följande områden: kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet, elevernas etablering på arbetsmarkna- den efter avslutad yrkesutbildning, utvecklingsbehov inom yrkes- utbildningen mot bakgrund av utvecklingen inom respektive yrkes- område och behov av utbildning inom nya områden. Skolverket ska, när det är möjligt, göra jämförelser mellan lärlingsutbildning och yrkesutbildning som huvudsakligen är skolförlagd.</P>
<P class="p94 ft10">Redovisningen av myndighetens arbete med de nationella pro- gramråden ska sedan 2014 göras i den samlade återrapporteringen avseende yrkesutbildningsområdet som myndigheten årligen lämnar till regeringen. Till detta kommer att de nationella programråden har skrivits in i ett flertal regeringsuppdrag som getts till Skolverket, antingen i myndighetens regleringsbrev eller i särskild ordning.</P>
<P class="p266 ft10">Skolverkets ansvar för de nationella programråden är inskrivet i myndighetens instruktion. Här står att ”myndigheten ska ansvara för de nationella råden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan.”<SPAN class="ft72">7 </SPAN>Det finns också ett antal skrivningar i gymnasieförordningen där samråd mellan Skolverket och de nationella programråden slås fast. Före- skrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan ska med- delas efter samråd med ett nationellt programråd.<SPAN class="ft72">8 </SPAN>Berörda nationella programråd ska också höras innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan.<SPAN class="ft72">9 </SPAN>Även vid ansökan om särskild variant eller riksrekrytering inom ett yrkes- program i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd höras.<SPAN class="ft72">10</SPAN></P>
<P class="p95 ft10">I enlighet med uppdragen i regleringsbreven har Skolverket se- dan 2010 årligen redovisat arbetet med de nationella programråden och de uppdrag som är förknippade med dessa till regeringen.<SPAN class="ft72">11 </SPAN>Myndigheten uppger i sina redovisningar att man ser positivt på samverkan och vill utveckla arbetet i de nationella programråden. De nationella programråden har utgjort ett stöd i myndighetens</P>
<P class="p457 ft82"><SPAN class="ft80">7</SPAN><SPAN class="ft81">8 § förordning (2011:555) med instruktion för Statens skolverk.</SPAN></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft80">8</SPAN><SPAN class="ft81">1 kap. 5 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft80">9</SPAN><SPAN class="ft84">4 kap. 5 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft90">10</SPAN><SPAN class="ft91">5 kap. 9 och 19 §§ gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p202 ft69"><SPAN class="ft90">11</SPAN><SPAN class="ft87">Skolverkets redovisningar Dnr </SPAN><NOBR>61-2009:807;</NOBR> Dnr <NOBR>61-2011:01013;</NOBR> Dnr 2011:1013; Dnr 2013:70; Dnr 2014:123.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft11">arbete så som det var avsett. De branschorganisationer som är representerade i de nationella programråden är också positiva till rådens arbete. Enligt Skolverkets årliga redovisningar verkar det finnas en allmän uppfattning bland ledamöterna i de nationella programråden att det inflytande råden har över utbildningsinnehåll och lokala anpassningar av de olika programmen har fungerat bra. Utredningens egen erfarenhet är att ledamöterna rent allmänt ser det som positivt att de nationella programråden finns. De nationella programråden har gett ledamöterna möjligheter till information, utbyte av erfarenheter, insyn i Skolverkets verksamhet och möjlig- heter att framföra synpunkter och förslag.</P>
<P class="p311 ft8">Det finns dock ett antal utvecklingsområden som återkommer i Skolverkets återrapporteringar, externa utvärderingar och i den kartläggning som utredningen genomfört.</P>
<P class="p458 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft95">Utredningens kartläggning av utvecklingsområden</SPAN></P>
<P class="p459 ft11">Utredningen har identifierat ett antal utvecklingsområden för de nationella programråden. Den problembeskrivning som utredning- en presenterar nedan grundas i uppgifter från flera källor.</P>
<P class="p230 ft10">En viktig bakgrund utgörs av de förarbeten som legat till grund för inrättandet av de nationella programråden. Gymnasieutredningen, den efterföljande propositionen och regeringens uppdrag till Skol- verket att inrätta de nationella programråden beskriver det ur- sprungliga syftet med råden.<SPAN class="ft72">12 </SPAN>Skolverket har årligen redovisat sitt arbete med de nationella programråden till regeringen.<SPAN class="ft72">13 </SPAN>För 2014 redovisades arbetet inom ramen för den samlade redovisning av arbetet med yrkesutbildning som lämnades till regeringen.<SPAN class="ft72">14</SPAN></P>
<P class="p13 ft38">Skolverket har också låtit utvärdera den nationella programråds- verksamheten. Utvärderingen, genomförd av konsultföretaget Ram- böll under 2012, ger en bild av hur arbetet i råden dittills svarat mot det ursprungliga syftet och ger förslag på förbättringsområden.<SPAN class="ft98">15</SPAN></P>
<P class="p460 ft85"><SPAN class="ft90">12</SPAN><SPAN class="ft91">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola – högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan<SPAN class="ft86">; Prop 2008/09:199; </SPAN>Uppdrag till Statens skolverk angående nationella råd för yrkesprogrammen. <SPAN class="ft86">U2009/5399/G.</SPAN></P>
<P class="p461 ft86"><SPAN class="ft90">13</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverkets redovisningar </SPAN><NOBR>2010–2013.</NOBR> Dnr <NOBR>61-2009:807;</NOBR> Dnr <NOBR>61-2011:01013;</NOBR> Dnr 2011:1013; Dnr 2013:70.</P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft90">14</SPAN><SPAN class="ft92">Skolverket 2014. </SPAN>Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p336 ft88"><SPAN class="ft90">15</SPAN><SPAN class="ft93">Skolverket 2013. </SPAN>Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella pro- gramråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan. <SPAN class="ft69">Bilaga 1, </SPAN>Utvärdering av de nationella pro- gramrådens arbete<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">Protokoll från de nationella programrådens möten som publicerats på Skolverkets webbplats har bidragit med en bild av mötenas inne- håll och rutiner.</P>
<P class="p94 ft8">I syfte att få en aktuell lägesbeskrivning av programrådsverk- samheten genomförde utredningen två mindre enkätundersök- ningar. Den första enkäten var adresserad till partsorganisationer och yrkesnämnder i de olika branscher som är engagerade i gym- nasieskolans yrkesprogram.<SPAN class="ft79">16 </SPAN>Denna enkät berörde huvudsakligen egna samverkansmodeller inom branscherna, men innehöll även frågor om de nationella programråden. Den andra enkäten riktades direkt till programrådsledamöterna med samma frågeställningar om verksamheten i programråden.</P>
<P class="p266 ft10">Syftet med enkäterna var att fånga kvalitativa aspekter från de sva- randes sida och därför tillämpades öppna frågeställningar. Den första frågan rörde huruvida det finns utmaningar inom respektive yrkes- program som skulle kunna avhjälpas med ökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Därefter uppmanades de svarande att beskriva styrkor och svagheter i det nuvarande programrådsarbetet samt redo- göra de viktigaste aspekterna att utveckla i det fortsatta arbetet.</P>
<P class="p95 ft10">Enkäterna kompletterades av en workshop i samband med Skol- verkets konferens om de nationella programrådens utveckling den 27 april 2015. På konferensen deltog ledamöter i de nationella pro- gramråden, branschföreträdare och andra aktörer med intresse av gymnasial yrkesutbildning. Yrkesprogramsutredningen fick möjlig- het att hålla en workshop med programrådsledamöterna om ut- vecklingen av arbetet i de nationella programråden. Under work- shopen fick ledamöterna reflektera över programrådsarbetet och deras egen roll inom råden. Frågeställningarna var delvis utformade utifrån de signaler som framkommit i enkätundersökningen.</P>
<P class="p83 ft8">Utredningen har även träffat de tjänstemän på Skolverket som ansvarar för de nationella programråden. Detta för att ge tjänste- männen möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter av att leda de nationella programrådens möten.</P>
<P class="p83 ft8">Utifrån dessa undersökningar har utredningen identifierat fem utvecklingsområden som presenteras nedan.</P>
<P class="p462 ft69"><SPAN class="ft68">16 </SPAN>Se bilaga 7 för en lista över de organisationer som besvarat enkäten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft95">De nationella programrådens formella roll är otydlig</SPAN></P>
<P class="p74 ft11">Det finns fortfarande, fem år efter att de nationella programråden ursprungligen inrättades, en osäkerhet kring vilken formell ställ- ning råden har. Av Skolverkets redovisningar till regeringen och av protokollen från programrådens möten framkommer att leda- möterna i råden har återkommande funderingar över de nationella programrådens funktion och arbete. En frågeställning som funnits med under längre tid är de nationella programrådens befogenheter och ställning i relation till Skolverket som myndighet.</P>
<P class="p13 ft10">I den externa utvärdering av programrådsarbetet som Skolverket beställt av konsultföretaget Ramböll konstateras att de nationella programråden i huvudsak har haft en stödjande och rådgivande roll i relationen till Skolverket.<SPAN class="ft72">17 </SPAN>Utvärderarnas bedömning är att det finns en förståelse för de givna förutsättningarna från båda parter. Utvärderarna kunde ändå identifiera en vilja hos ledamöterna att utvidga ramarna för vad som ryms inom det nuvarande uppdraget. Den tar sig uttryck i en önskan om ökad samverkan med både andra nationella programråd och de lokala programråden. De natio- nella programråden uppges även vilja ha en egen redovisning av arbetet som bilaga till Skolverkets redovisning till regeringen.</P>
<P class="p230 ft11">Av svaren på den enkät som utredningen skickat till ledamöter- na i de nationella programråden framgår att ledamöterna är med- vetna om den naturliga spänning som uppstår mellan Skolverkets roll som myndighet och branschrepresentanternas behov av in- flytande över de yrkesrelevanta delarna i utbildningen. Flera leda- möter ställer sig ändå frågande inför i vilken utsträckning som den rådgivning och den samverkan som ligger i uppdraget faktiskt på- verkar Skolverkets beslutsfattande i olika sakfrågor.</P>
<P class="p13 ft10">Av Skolverkets redovisningar till regeringen framgår att de nationella programrådens påverkansgrad i praktiken har varierat med de olika frågornas karaktär. Det finns även skillnader gällande när i beslutsprocessen som de nationella programråden involverats. Ibland har programrådens synpunkter varit en del av Skolverkets underlag, medan det vid andra tillfällen snarare rört sig om rådgiv- ning eller informationsinhämtning. På vissa områden har program-</P>
<P class="p463 ft88"><SPAN class="ft68">17 </SPAN><SPAN class="ft69">Skolverket 2013. </SPAN>Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella pro- gramråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan. <SPAN class="ft69">Bilaga 1, </SPAN>Utvärdering av de nationella pro- gramrådens arbete<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft12">råden involverats i mindre utsträckning. Detta gäller särskilt reger- ingsuppdrag som Skolverket ska genomföra på kort tid.</P>
<P class="p232 ft11">Skolverkets erfarenheter är enligt de redovisningar som gjorts att programrådsarbetet har börjat få en annan karaktär. Bland annat har antalet ärenden som programråden haft att behandla ökat. Detta har dels att göra med ett ökat antal uppdrag till Skolverket som utgår från samverkan med arbetslivet varför behovet av stöd från programråden ökat. Till det kommer att programråden själva har ökade ambitioner att påverka Skolverkets arbete. I vissa fall har Skolverket och ledamöterna olika förväntningar på programrådens funktion. Skolverket har behov av att stämma av konkreta utbild- ningsfrågor mot branschernas verklighet, medan branscherna i sin tur har ambitionen att använda programråden som kanal för att på- verka regeringen.</P>
<P class="p94 ft10">Utredningens samtal med de tjänstemän inom Skolverket som ansvarar för de nationella programråden visar att det även inom myndigheten finns en osäkerhet kring de nationella programrådens roll och funktion. Tjänstemännen beskriver en obalans mellan leda- möterna inom programråden, där ledamöter som representerar starka branschorganisationer är mer pådrivande och därmed kan få ett stort inflytande. Utredningen tolkar det som att tjänstemännen ser det som sin uppgift att balansera de olika branschorganisatio- nernas inflytande i programråden för att även de mindre aktörernas intressen ska kunna tillvaratas. Detta tyder på att det finns en otyd- lighet kring de enskilda ledamöternas utrymme inom råden.</P>
<P class="p464 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft95">Ledamöterna sitter på personliga mandat</SPAN></P>
<P class="p343 ft10">Vid inrättandet av de nationella programråden fastslog regeringen att råden ska vara sammansatta av en bred representation av branschföreträdare och företrädare för arbetsgivar- och arbetstagar- organisationer inom de yrkesområden som programmen utbildar för.<SPAN class="ft72">18 </SPAN>Avsikten var alltså att ledamöterna skulle företräda organisa- tioner. Det är så som ledamöterna betraktas utifrån, och så som de tycks betrakta sig själva. Trots detta har praktiska skäl gjort att ledamöterna i råden i dag formellt sett sitter på personliga mandat.</P>
<P class="p465 ft88"><SPAN class="ft68">18 </SPAN>Uppdrag till Statens skolverk angående nationella råd för yrkesprogrammen<SPAN class="ft69">. U2009/5399/G.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft11">Det ställs därmed inget formellt krav på att ledamöterna ska repre- sentera sin organisation, bransch eller myndighet. Utredningen konstaterar att ledamöternas formella roll i råden inte överensstäm- mer med deras syn på vilken roll de bär i praktiken, vilket medför en osäkerhet kring deras inflytande och ansvar.</P>
<P class="p15 ft8">Inför inrättandet av de nationella programråden gjorde Skol- verket en kartläggning av branschorganisationer som kunde antas ha beröringspunkter och intressen kopplade till de olika yrkespro- grammen. Kartläggningen hade två syften, dels att nå så många berörda som möjligt med inbjudan att nominera ledamöter till pro- gramråden och dels att få en tydligare bild av olika former av in- tresseorganisationer och hur dessa förhöll sig till varandra. Prin- cipen inför bemanningen av de nationella programråden kom att bli att det skulle finnas en ledamot för varje inriktning på yrkespro- grammen. Det innebar att varje programråd bestod av sex till åtta ledamöter.</P>
<P class="p253 ft10">Ledamöterna nominerades till programråden av både organisa- tioner och myndigheter. Då det är viktigt att ledamöterna har en bred kunskap om både program och yrkesområden fick den nomi- nerande organisationen motivera och beskriva den nominerades kompetensområden. I maj 2010 inrättades de tolv nationella pro- gramråden och bestod då av totalt 84 ledamöter utsedda bland de 128 nominerade personerna. Inför den nya mandatperioden 2013– 2016 nominerades cirka 130 personer från ett åttiotal olika organi- sationer, myndigheter och företag. Av dessa utsågs 89 ledamöter. Cirka två tredjedelar av ledamöterna kvarstod från den förra mandat- perioden. Förändringar i sammansättningen av ledamöter genom- fördes i elva av de tolv nationella programråden.</P>
<P class="p254 ft10">Trots att ledamöterna nomineras av organisationer utses leda- möterna på personliga mandat av Skolverket. Skolverket menar, en- ligt Rambölls utvärdering från 2013, att de personliga mandaten är viktiga för kontinuiteten och ökad effektivitet.<SPAN class="ft72">19 </SPAN>Programråden blir mindre byråkratiska och trögrörliga om behovet av förankring i den egna organisationen inte är lika stort. Fördelen med personliga man- dat är att det gör programrådsverksamheten lättare att hantera. Mot</P>
<P class="p466 ft88"><SPAN class="ft68">19 </SPAN><SPAN class="ft69">Skolverket 2013. </SPAN>Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella pro- gramråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan. <SPAN class="ft69">Bilaga 1, </SPAN>Utvärdering av de nationella pro- gramrådens arbete<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p451 ft11">det står att rådens strategiska uppdrag förutsätter att ledamöterna kan företräda ett yrkesområde som det aktuella yrkesprogrammet utbildar mot. Dessutom är uppfattningen bland de organisations- nominerade ledamöterna att de faktiskt företräder sina respektive organisationer i de nationella programråden.</P>
<P class="p467 ft31"><SPAN class="ft13">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft104">De nationella programråden har begränsade möjligheter till egna initiativ</SPAN></P>
<P class="p468 ft11">Av Skolverkets redovisningar till regeringen framgår att ledamöter- na i de nationella programråden har önskemål om större inflytande över programrådens dagordning och prioritering av de frågor som ska diskuteras. Även i Rambölls utvärdering av programrådsverk- samheten uttrycker ledamöterna önskemål om inflytande över vilka frågor som tas upp och deras karaktär.<SPAN class="ft89">20 </SPAN>Fördelningen mellan infor- mations- och diskussionsfrågor upplevs som alltför fokuserad på information. Några ledamöter upplever enligt utredningens enkät att de kommer in för sent i processer där det är tänkt att de ska bidra och av den anledningen går miste om möjlighet till påverkan.</P>
<P class="p119 ft10">Skolverkets tjänstemän menar i kontakt med utredningen att ledamöterna kan påverka vilka frågor som ska tas upp inom de giv- na ramar som i dag gäller för programråden. En stor del av rådens arbete styrs dock av regleringar och regeringsuppdrag. För en del ärenden är det reglerat att programråden ska höras, såsom inför be- slut om särskilda varianter, riksrekryterande utbildningar och stats- bidrag för kompetensutveckling av yrkeslärare.<SPAN class="ft72">21 </SPAN>I många regerings- uppdrag om yrkesutbildning som ges till Skolverket har också samråd med de nationella programråden skrivits in som ett krav. I Skolverkets redovisning av arbetet med de nationella programråden såväl som i Rambölls utvärdering konstateras att arbetet i råden i stor utsträckning styrts av en mängd olika regeringsuppdrag på yrkesutbildningsområdet.<SPAN class="ft72">22 </SPAN>Många gånger har arbetet enligt reger-</P>
<P class="p469 ft85"><SPAN class="ft90">20</SPAN><SPAN class="ft84">Skolverket 2013. </SPAN>Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella pro- gramråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan. <SPAN class="ft86">Bilaga 1, </SPAN>Utvärdering av de nationella pro- gramrådens arbete<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p470 ft145"><SPAN class="ft90">21</SPAN><SPAN class="ft144">5 kap. 9 och 19 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) och 3 § andra stycket förordningen (2012:144) om statsbidrag för kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen.</SPAN></P>
<P class="p471 ft88"><SPAN class="ft90">22</SPAN><SPAN class="ft87">Skolverket 2013. </SPAN>Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella pro- gramråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan. <SPAN class="ft69">Bilaga 1, </SPAN>Utvärdering av de nationella pro- gramrådens arbete<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">ingsuppdragen bedrivits skyndsamt med begränsad handläggnings- tid. Det har inneburit att det inte funnits något större utrymme för programråden att påverka arbetet eller att själva att ta egna initiativ. För att utvidga inflytandet skulle regeringen enligt Skolverket behöva se över sin styrning av de nationella programråden.</P>
<P class="p13 ft11">Ett annat hinder för att ta egna initiativ är bristen på resurser för utvecklings- och beredningsarbete. I protokoll från möten i pro- gramråden syns ofta önskemål om mer uppgifter och statistik att använda i utvecklingsarbetet. I svaren på utredningens enkäter efterfrågas strukturerade underlag som utgångspunkt för program- rådens arbete och återkoppling av programrådens egna initiativ. I enkätsvaren efterfrågas även ökade resurser, exempelvis i form av en kanslifunktion för de nationella programråden.</P>
<P class="p304 ft13"><SPAN class="ft13">5.1.5</SPAN><SPAN class="ft95">De nationella programråden har olika förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">I svaren på den enkät utredningen skickat ut till ledamöterna i de nationella programråden finns många kommentarer om svagheter i arbetsprocesser och rutiner. Det kan handla om hur möten för- bereds och hur dagordningar utformas, om hur önskemål och syn- punkter tas om hand och hur de följs upp inom myndigheten. Olik- heter mellan råden i arbetssätt och utrymme för inflytande lyfts också som en svaghet.</P>
<P class="p230 ft11">Tjänstemän från Skolverkets gymnasieenhet leder och proto- kollför de nationella programrådens möten. Enkätsvaren från pro- gramrådsledamöter som utredningen fått in tyder på att rutinerna för arbetet i råden varierar beroende på vilken tjänsteman som an- svarar för det nationella programrådet. Arbetsmetoderna framstår som relativt personbundna, vilket innebär olika förutsättningar för de nationella programrådens arbete och för deras möjligheter att få gehör för sina synpunkter inom Skolverket.</P>
<P class="p11 ft8">Rådens arbete har olika karaktär eftersom yrkesprogrammen har olika struktur och utvecklingsbehov. Arbetet inom de nationella programråden präglas också självklart av de personer som medver- kar, och relationerna mellan dem. Det understryker samtidigt be- hovet av tydliga ramar och likvärdiga förutsättningar för de natio- nella programrådens arbete.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p472 ft31"><SPAN class="ft13">5.1.6</SPAN><SPAN class="ft104">De nationella programråden saknar möjlighet att lyfta övergripande frågor till en högre organisatorisk nivå</SPAN></P>
<P class="p473 ft10">De nationella programråden har ofta behov av att diskutera frågor som ligger utanför Skolverkets verksamhetsområden. Frågor som helt eller delvis berör andra myndigheters ansvarsområden, såsom Skolinspektionens tillsynsarbete, behörighetsregler inom yrkeshög- skolan eller Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar är dock svåra att hantera inom ramen för de nationella programråden. Det händer därför att den ansvariga tjänstemannen bjuder in repre- sentanter för andra myndigheter till de nationella programrådens sammanträden. Detta sker dock inte systematiskt eller i alla pro- gramråd, utan styrs av behov och intresse.</P>
<P class="p119 ft10">Skolverkets tjänstemän menar att ledamöter ofta tar upp frågor av mer politisk karaktär, vilket begränsar utrymmet för löpande ut- vecklingsfrågor. Skolverket och branschorganisationerna har delvis olika förväntningar på de nationella programrådens funktion. Skol- verket har behov av att stämma av konkreta utbildningsfrågor med branschrepresentanterna. Branschrepresentanterna har i sin tur am- bitionen att använda de nationella programråden som en kanal för att påverka den generella utbildningspolitiken.</P>
<P class="p308 ft10">Frustration över bristen på forum för att diskutera myndighets- övergripande yrkesutbildningsfrågor syns i svaren på utredningens enkät till programrådsledamöterna. En idé om att de nationella programråden borde ligga direkt under Utbildningsdepartementet framförs i enkätsvaren. Denna idé har utredningen även stött på i tidigare diskussioner med branschrepresentanter.</P>
<P class="p119 ft11">Mot bakgrund av de utvecklingsområden som presenterats ovan lägger utredningen ett antal förslag för att förtydliga och förstärka de nationella programrådens roll. Förslagen presenteras i avsnitt 5.3. I utformningen av dessa förbättringsförslag har utredningen inspirerats av den norska modellen för samverkan mellan myndig- heter och arbetsmarknadens parter. Den norska modellen beskrivs närmare i bilaga 6.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft37"><SPAN class="ft37">5.2</SPAN><SPAN class="ft51">De lokala programråden</SPAN></P>
<P class="p474 ft11">Lokal samverkan mellan gymnasieskolan och den lokala arbets- marknaden är en viktig förutsättning för kvalitet i gymnasial yrkes- utbildning. I samband med gymnasiereformen 2011 infördes därför reglering om lokala programråd. Enligt gymnasieförordningen ska det för yrkesprogrammen i gymnasieskolan finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.<SPAN class="ft89">23</SPAN></P>
<P class="p13 ft38">Lokala programråd föreslogs av Gymnasieutredningen.<SPAN class="ft98">24 </SPAN>Utreda- ren ansåg att det fanns för stora variationer i landet avseende sam- verkan mellan skola och arbetsmarknad. Avsaknaden av regelverk som stimulerade till den typen av samverkan ansågs vara en bidra- gande orsak. Obligatoriska lokala programråd sågs som en viktig förutsättning för att stärka samverkan mellan skola och arbets- marknad på lokal nivå, och därmed kvaliteten i utbildningen. Gym- nasieutredningen föreslog att ett lokalt programråd skulle kunna organiseras gemensamt för flera yrkesprogram eller ett för vardera aktuellt program. Rådet föreslogs också kunna omfatta yrkes- utbildning vid en gymnasieskola eller vid flera gymnasieskolor i form av regional samverkan.</P>
<P class="p475 ft10">I den efterföljande propositionen gjordes bedömningen att lokala programråd skulle bli obligatoriska.<SPAN class="ft72">25 </SPAN>Regeringen ville inte närmare reglera den lokala samverkan, då man ansåg att behov och förutsättningar för samverkan varierade mellan olika kommuner. Däremot angavs i propositionen exempel på de lokala program- rådens uppgifter, såsom att bistå huvudmannen i frågor kring det arbetsplatsförlagda lärandet och att medverka vid utformning och bedömning av gymnasiearbeten i samband med yrkesexamen.</P>
<P class="p13 ft11">Samråd med det lokala programrådet krävs enligt gymnasie- förordningen i de fall arbetsplatsförlagt lärande måste bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan, samt vid ansökan om att få anordna ett gymnasialt yrkesprogram som särskild variant.<SPAN class="ft89">26</SPAN></P>
<P class="p13 ft38">De lokala programrådens utveckling, roll och uppgifter är åter- kommande frågor i Skolverkets redovisningar av arbetet med de nationella programråden. Alla nationella programråd verkar överens</P>
<P class="p476 ft82"><SPAN class="ft90">23</SPAN><SPAN class="ft92">1 kap. 8 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p150 ft83"><SPAN class="ft90">24</SPAN><SPAN class="ft92">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola.</P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">25</SPAN><SPAN class="ft91">Prop. 2008/09:199, s. 48.</SPAN></P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">26</SPAN><SPAN class="ft93">4 kap. 13 § och 5 kap. 6 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">om att det finns ett behov av tydligare riktlinjer för sammansätt- ningen och arbetet i de lokala programråden. De nationella pro- gramråden efterfrågar också bättre uppföljning och bättre kontakter mellan den nationella och lokala programrådsnivån. Detta framgår också i de av utredningen genomförda enkäterna till ledamöterna i de nationella programråden.</P>
<P class="p245 ft13"><SPAN class="ft13">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft95">Enkätundersökning om lokala programråd</SPAN></P>
<P class="p79 ft8">Det finns i dag inga samlade uppgifter om förekomsten av lokala programråd. Det finns heller inte någon samlad bild av hur råden är sammansatta eller hur de arbetar. Utredningen har därför genom- fört en enkätundersökning för att få en bild av hur de lokala pro- gramråden fungerar i landet. Enkäten skickades ut till gymnasie- skolor med frågor om lokala programråd finns för de yrkesprogram som skolans erbjuder. Enkäten innehöll också följdfrågor om vilka aktörer som deltar i de lokala programråden, och en uppmaning att skicka in protokoll från rådens möten.</P>
<P class="p266 ft38">Urvalet baserades på en adresslista till alla gymnasieskolor i lan- det. Sex län valdes ut för att ge en geografisk spridning. Dessa var Västra Götalands, Jönköpings, Västmanlands, Värmlands, Gävle- borgs samt Västernorrlands län. Tidigt upptäcktes några metod- ologiska bekymmer. Utifrån uppgifterna i adresslistan gick det inte att identifiera vilka skolor som erbjöd yrkesprogram, högskole- förberedande program, eller både och. I ett första skede togs de skolor bort där det var uppenbart att skolorna inte bedrev något yrkesprogram. En fullständig genomgång av listan har dock inte varit möjlig att genomföra på grund av resursbrist. För att till viss del kompensera brister i underlaget ombads respondenterna att uppge om de inte bedrev något yrkesprogram.</P>
<P class="p477 ft38">Många av kontaktuppgifterna baserades på generella ingångar i form av expeditioner på skolor eller förvaltningar. I några fall där svar verkade utebli skickades i stället enkäten direkt till rektorer vilket förbättrade svarsfrekvensen. Totalt skickades enkäter ut till 228 skolor bestående av 400 skolenheter.<SPAN class="ft98">27 </SPAN>75 skolor svarade på en-</P>
<P class="p478 ft69"><SPAN class="ft68">27 </SPAN>På varje skola kan finnas flera skolenheter. Dessa baserar sig ofta på enskilda eller grupper av program under ledning av en rektor eller biträdande rektor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft10">käten, vilket innebär en svarsfrekvens på 32,9 procent.<SPAN class="ft72">28 </SPAN>Detta är dock inte rättvisande för den faktiska svarsfrekvensen. Som tidigare nämnts finns det med stor sannolikhet skolor i underlaget som endast har högskoleförberedande program och av det skälet inte ska utgöra underlag i redovisningen av bortfall. Av de svarande skolorna hade 28 procent fristående huvudman och 72 procent kommunal huvudman. Detta motsvarar den faktiska fördelningen väl.</P>
<P class="p254 ft10">Skolorna fick uppge om de hade lokala programråd eller om de hade alternativ till lokala programråd i form av egna nätverk. Av de svarande skolorna framgick att det fanns totalt 195 lokala program- råd, 38 yrkesprogram där samverkan mellan skola och arbetsliv hanterades på annat sätt än i form av ett lokalt programråd, samt 29 yrkesprogram som saknade lokala programråd. En vanlig mötes- frekvens visade sig vara två till fyra möten per år.</P>
<P class="p253 ft11">De enkätsvar utredningen fått in är ojämnt fördelade mellan de tolv yrkesprogrammen. Utredningen har exempelvis fått in ett större antal svar från gymnasieskolor som erbjuder el- och energi- programmet, men bara enstaka svar från gymnasieskolor som er- bjuder hotell- och turismprogrammet. I viss mån avspeglar detta den faktiska andelen skolor som erbjuder dessa yrkesprogram. Men den stora skillnaden skulle också kunna bero på att flera av de gymnasieskolor som inte svarat saknar lokala programråd.</P>
<P class="p254 ft10">Uteblivna svar kan bero på att skolorna, vars svar inte var anonymiserade i undersökningen, inte har velat redovisa brister i en verksamhet som är förordningsreglerad. Detta skulle i så fall inne- bära att relationen mellan de som har och inte har lokala program- råd kan se ut på ett väsentligt annat sätt än i denna redovisning.</P>
<P class="p253 ft45">Svaren på utredningens enkätundersökning kan ändå anses in- dikera att det förekommer lokala programråd på många skolor.</P>
<P class="p480 ft69"><SPAN class="ft68">28 </SPAN>Totalt inkom 88 svar varav 9 skolor uppgav att de inte hade något yrkesprogram. De skolorna finns av det skälet inte med i redovisningen. Det visade sig också att svar från fler skolenheter inom samma skola utgjordes av 4 svar av de 79 svar som kommit in.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td193"><P class="p481 ft146">Vård och omsorg</P></TD>
<TD class="tr3 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p24 ft147">20</P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p482 ft147">4 <SPAN class="ft146">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td196"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr52 td193"><P class="p364 ft146">VVS och fastighet</P></TD>
<TD class="tr52 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p225 ft147">10</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr52 td111"><P class="p24 ft147">2 <SPAN class="ft146">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td37"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td196"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr52 td193"><P class="p38 ft146">Restaurang och livsmedel</P></TD>
<TD class="tr52 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p225 ft147">9</P></TD>
<TD class="tr52 td9"><P class="p24 ft147">0 <SPAN class="ft146">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr52 td107"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td37"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td196"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr52 td197"><P class="p364 ft146">Naturbruk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr52 td196"><P class="p24 ft147">6</P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p24 ft147">3</P></TD>
<TD class="tr52 td9"><P class="p412 ft146">2</P></TD>
<TD class="tr52 td107"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td37"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td196"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr52 td193"><P class="p364 ft146">Industritekniska</P></TD>
<TD class="tr52 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr52 td28"><P class="p385 ft147">22</P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td37"><P class="p483 ft147">9</P></TD>
<TD class="tr52 td196"><P class="p224 ft146">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr52 td193"><P class="p364 ft146">Hotell och turism</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr52 td154"><P class="p359 ft147">4 <SPAN class="ft146">0</SPAN></P></TD>
<TD class="tr52 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td107"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td37"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td196"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr52 td197"><P class="p364 ft146">Hantverk</P></TD>
<TD class="tr52 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr52 td198"><P class="p381 ft147">15</P></TD>
<TD class="tr52 td107"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td37"><P class="p371 ft147">2 <SPAN class="ft146">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr52 td196"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr52 td193"><P class="p38 ft148">Handels och administration</P></TD>
<TD class="tr52 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p484 ft147">12</P></TD>
<TD class="tr52 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr52 td199"><P class="p485 ft149">3</P></TD>
<TD class="tr52 td37"><P class="p358 ft146">7</P></TD>
<TD class="tr52 td196"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr52 td193"><P class="p38 ft146">Fordons och transport</P></TD>
<TD class="tr52 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr52 td199"><P class="p485 ft147">27</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr52 td200"><P class="p24 ft147">6 <SPAN class="ft146">0</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr52 td197"><P class="p364 ft146">El och energi</P></TD>
<TD class="tr52 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr52 td199"><P class="p485 ft147">27</P></TD>
<TD class="tr52 td37"><P class="p412 ft147">4</P></TD>
<TD class="tr52 td196"><P class="p24 ft146">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr52 td193"><P class="p364 ft146">Bygg och anläggning</P></TD>
<TD class="tr52 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr52 td5"><P class="p24 ft147">25</P></TD>
<TD class="tr52 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td37"><P class="p38 ft147">5</P></TD>
<TD class="tr52 td196"><P class="p364 ft146">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr38 td201"><P class="p364 ft146">Barn och fritid</P></TD>
<TD class="tr38 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr38 td198"><P class="p484 ft147">18</P></TD>
<TD class="tr38 td107"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td37"><P class="p486 ft147">0<SPAN class="ft146">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr38 td196"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr29 td202"><P class="p225 ft146">Programråd</P></TD>
<TD class="tr53 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr29 td65"><P class="p225 ft146">Alternativ</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr29 td107"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr29 td97"><P class="p487 ft150">Har ej programråd</P></TD>
<TD class="tr53 td196"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td40"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td204"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p23 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td40"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td140"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td194"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td194"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td140"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td196"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr36 td207"><P class="p175 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Egen enkätundersökning.</P></TD>
<TD class="tr36 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr36 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr36 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr36 td9"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr36 td107"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr36 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr36 td140"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr36 td37"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr36 td196"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p488 ft10">Av enkätsvaren framgår att de svarande skolorna i hög utsträckning har lokala programråd för de mansdominerade yrkesprogrammen med väletablerade partsgemensamma branschorganisationer, exem- pelvis bygg- och anläggningsprogrammet. En förklaring till detta kan vara att väl organiserade branscher har en bättre möjlighet att vara närvarande på lokal nivå, och därför har lättare att hitta lokala representanter till skolornas lokala programråd.</P>
<P class="p489 ft11">Av svaren från skolor som erbjuder handels- och administra- tionsprogrammet framgår att drygt en tredjedel av de svarande skolorna saknar lokala programråd för detta yrkesprogram. Drygt en femtedel av skolorna med hantverksprogrammet respektive en fjärdedel av skolorna med restaurang- och livsmedelsprogrammet saknar ett lokalt programråd för dessa yrkesprogram.</P>
<P class="p117 ft45">Det fanns i enkäten möjlighet att uppge annan samverkan mel- lan skola och arbetsliv exemplifierat med eget nätverk som svars- alternativ. Cirka en fjärdedel av skolorna som erbjöd det industri-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft12">tekniska programmet eller naturbruksprogrammet hade alternativ till lokala programråd.</P>
<P class="p490 ft11">Det finns i dag ingen reglering av vilka som bör ingå i ett lokalt programråd. För att få en bild av sammansättningen i de existeran- de lokala programråden ställde utredningen en följdfråga om vilka som deltar på möten med de inrapporterade lokala programråden.</P>
<P class="p15 ft8">I alla de lokala programråd som omfattas av undersökningen finns rektor och yrkeslärare representerade. Branschföreträdare och företagare finns representerade i de flesta programråden, liksom fackliga representanter och elever. Vissa skolor anger även att andra typer av aktörer finns representerade i de lokala programråden, ex- empelvis representanter från Arbetsförmedlingen och från univer- sitet eller högskolor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr22 td208"><P class="p491 ft148">Annan</P></TD>
<TD class="tr22 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td195"><P class="p24 ft151">22</P></TD>
<TD class="tr22 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td208"><P class="p365 ft148">Politiker</P></TD>
<TD class="tr53 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td83"><P class="p356 ft151">41</P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td208"><P class="p38 ft152"><NOBR>Studie-yrkesvägledare</NOBR></P></TD>
<TD class="tr52 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td83"><P class="p24 ft151">48</P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td208"><P class="p365 ft148">Elev</P></TD>
<TD class="tr53 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p365 ft151">72</P></TD>
<TD class="tr53 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td208"><P class="p365 ft148">Rektor, bitr.</P></TD>
<TD class="tr53 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td46"><P class="p492 ft153">100</P></TD>
<TD class="tr53 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td208"><P class="p365 ft148">Yrkeslärare</P></TD>
<TD class="tr52 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td46"><P class="p492 ft153">100</P></TD>
<TD class="tr52 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td208"><P class="p365 ft148">Facklig representant</P></TD>
<TD class="tr53 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p366 ft151">74</P></TD>
<TD class="tr53 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td208"><P class="p365 ft148">Handledare</P></TD>
<TD class="tr52 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p385 ft151">59</P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td208"><P class="p365 ft148">Företagare</P></TD>
<TD class="tr53 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td46"><P class="p38 ft151">93</P></TD>
<TD class="tr53 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr53 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td208"><P class="p365 ft148">Branschföreträdare</P></TD>
<TD class="tr52 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td46"><P class="p167 ft151">92</P></TD>
<TD class="tr52 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr52 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td208"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr31 td209"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td210"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td211"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td210"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td212"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td213"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td214"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td212"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td215"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td212"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td165"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr48 td110"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td216"><P class="p381 ft148">0</P></TD>
<TD class="tr17 td195"><P class="p372 ft148">10</P></TD>
<TD class="tr17 td83"><P class="p365 ft148">20</P></TD>
<TD class="tr17 td195"><P class="p24 ft148">30</P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p24 ft148">40</P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p492 ft152">50</P></TD>
<TD class="tr17 td42"><P class="p24 ft148">60</P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p24 ft148">70</P></TD>
<TD class="tr17 td58"><P class="p24 ft148">80</P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p24 ft148">90</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td217"><P class="p385 ft148">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td11"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td138"><P class="p24 ft154">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td216"><P class="p372 ft156"><SPAN class="ft155">Källa: </SPAN>Egen enkätundersökning.</P></TD>
<TD class="tr18 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td195"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td58"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft8">Studie- och yrkesvägledare är representerade i nästan hälften av programråden. 22 procent har uppgivit att man har andra deltagare än de som var givna i enkäten. Representanter från Arbetsförmed- lingen är relativt vanligt förekommande bland dessa deltagare. Från skolans egen organisation nämns representanter för gymnasie- särskolan och <NOBR>APL-samordnare.</NOBR> Utredningen drar slutsatsen att deltagarna i de lokala programråden varierar efter lokala förutsätt- ningar och behov.</P>
<P class="p308 ft10">Skolinspektionen fann i en kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning att de gymnasieskolor som granskades genom- gående hade inrättat lokala programråd för samverkan med arbets- livet.<SPAN class="ft72">29 </SPAN>Men de lokala programråden hade enligt myndigheten kunnat spela en betydligt viktigare roll om företag och de olika branscherna varit mer delaktiga i processen. Det förekom i myn- dighetens granskning flera lokala programråd som fanns på pappret men egentligen saknade förutsättningar att fungera.</P>
<P class="p117 ft11">För att få en bild av den verksamhet som pågår inom råden upp- muntrade utredningen de gymnasieskolor som deltog i enkätunder- sökningen att skicka in protokoll från möten i de lokala program- råden. De protokoll från möten i lokala programråd som utred- ningen tagit del av visar att verksamheten i flera fall är både väl organiserad och dokumenterad. På många gymnasieskolor fyller de lokala programråden en viktig funktion för tillgång till och kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Genom det lokala programrådet planerar skolan och arbetsplatserna innehåll och förläggning av elevernas arbetsplatsförlagda lärande.</P>
<P class="p119 ft10">De lokala programråden används också för att planera gemen- samma rekryteringsinsatser för att få elever i grundskolan intresse- rade av att välja det aktuella yrkesprogrammet. I protokollen finns också exempel på diskussioner om hur skolans utbud av program- fördjupningskurser och yrkesutgångar kan anpassas till de lokala arbetsmarknadsbehoven. Handledarutbildning samt utformning och bedömning av gymnasiearbetet är andra områden som diskuteras.</P>
<P class="p494 ft108"><SPAN class="ft141">29 </SPAN><SPAN class="ft100">Skolinspektionen 2013. </SPAN>Gymnasial lärlingsutbildning – En kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning<SPAN class="ft100">. I studien ingick 35 gymnasieskolor som erbjöd lärlingsutbildning inom bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, handels- och admi- nistrationsprogrammet samt vård och omsorgsprogrammet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397135x1.jpg" style="width:433px;height:276px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft158"><SPAN class="ft37">5.3</SPAN><SPAN class="ft157">Utredningens förslag till en stärkt struktur för samverkan</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Mot bakgrund av de utmaningar som beskrivs i kapitlet bedömer utredningen att strukturen för samverkan mellan arbetsmarknaden och utbildningssystemet behöver stärkas. I figur 5.3 beskrivs den föreslagna strukturen schematiskt. I resterande del av kapitlet be- skrivs förslagen i detalj.</P>
<P class="p496 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Egen bearbetning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft13">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft95">Ett nationellt råd för yrkesutbildning ska inrättas</SPAN></P>
<P class="p497 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>Inom Skolverket ska det inrättas ett nationellt råd för yrkesutbildning som ett forum för samråd mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter. Rådet ska samråda kring strategiska frågor om utveckling av yrkesutbild- ning och andra kompetensförsörjningsåtgärder som är relevanta för den långsiktiga nationella kompetensförsörjningen. Rådet ska även utgöra ett rådgivande organ till regeringen och ansva- riga myndigheter.</P>
<P class="p498 ft8">Skolverket ska ansvara för det nationella rådet för yrkes- utbildning. Ledamöterna till det nationella rådet för yrkesutbild- ning utses av regeringen för en period om tre år.</P>
<P class="p478 ft8">I Sverige saknas i dag en nationell institutionell nivå för samverkan mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden kring yrkes- utbildning. Sådan samverkan är vanlig i många andra länder, där den ofta vilar på en lång tradition av gemensamt ansvarstagande för yrkesutbildningens kvalitet.</P>
<P class="p94 ft10">Behovet av en övergripande, strategisk nivå med långsiktigt per- spektiv har påpekats av tidigare utredningar om gymnasieskolan, närmast Gymnasieutredningen och Nationella lärlingskommittén.<SPAN class="ft72">30 </SPAN>Utredningen anser att detta behov kvarstår, och att det nu är läge att ta nästa steg för att främja samverkan mellan utbildningssyste- met och arbetsmarknadens parter. Utredningen föreslår därför ett övergripande nationellt råd för yrkesutbildning under ledning av Skolverket. Rådet ska utgöra ett efterfrågat forum för att diskutera den nationella kompetensförsörjningen över gränser mellan skol- former, myndigheter och politikområden.</P>
<P class="p499 ft88"><SPAN class="ft68">30 </SPAN><SPAN class="ft69">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola<SPAN class="ft69">; SOU 2011:72. </SPAN>Gymnasial lärlingsutbildning – med fokus på kvalitet!</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft13">De nationella programråden kompletteras med en övergripande nivå för samverkan</P>
<P class="p501 ft8">Ett övergripande råd för yrkesutbildning kan avlasta de nationella programråden från de mer strategiska och politiska frågorna som de nationella programråden inte har inflytande över, och som i dag begränsar utrymmet för löpande utvecklingsfrågor. Sådana frågor behöver kunna behandlas på en högre organisatorisk nivå dit de nationella programråden ska kunna lyfta frågor som är för stora för det egna rådets arbete.</P>
<P class="p254 ft11">De nationella programråden behandlar visserligen också vissa strategiska frågor, såsom arbetsmarknadsetablering och utbild- ningar mot nya yrkesområden, men inom ramen för respektive yrkesprogram inom gymnasieskolan. Ett övergripande råd skulle tydliggöra detta syfte för de nationella programråden. Det skulle minska frustrationen hos de ledamöter som ser behov av att disku- tera frågor som gränsar till andra skolformer eller politikområden, och som i dag inte har ett lämpligt forum för detta.</P>
<P class="p502 ft13">Ett forum för diskussioner om den långsiktiga nationella kompetensförsörjningen</P>
<P class="p503 ft11">Bland många branschrepresentanter som utredningen haft kontakt med efterfrågas en övergripande struktur som kan täcka fler utbild- ningsområden och öka samverkan mellan myndigheter. Det efter- frågas ett forum för en samlad diskussion om de olika vägar in i yrkeslivet som omfattas av gymnasieskolans yrkesprogram, yrkes- utbildning för vuxna på gymnasial nivå, yrkeshögskolan och Arbets- förmedlingens arbetsmarknadsutbildningar. För de branschrepre- sentanter som är engagerade i yrkesutbildningen ses alla dessa delar av utbildningssystemet som viktiga förutsättningar för branschens kompetensförsörjning, vilket gör att de behöver kunna diskuteras som en helhet.</P>
<P class="p254 ft11">Utredningen ser även ett behov av mer utvecklade strukturer för samverkan mellan olika offentliga aktörer kring yrkesutbildning och andra former av kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning berör andra politikområden utöver utbildningspolitik, såsom arbets- marknadspolitik och näringspolitik. Myndigheter och departement inom dessa politikområden behöver kunna mötas för strategiska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft12">diskussioner. De bör därför också vara representerade i ett natio- nellt råd för yrkesutbildning.</P>
<P class="p505 ft8">Utredningen anser att det nationella rådet för yrkesutbildning bör ha relativt fria ramar, och föreslår därför ingen detaljerad regler- ing av rådets uppdrag. Rådet ska kunna sätta sin egen dagordning utifrån ledamöternas initiativ. Utredningen ser dock ett antal om- råden som kan bli föremål för rådets diskussioner:</P>
<P class="p506 ft10"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft101">Gränsdragningar mellan olika skolformer och olika vägar in på arbetsmarknaden. Ett exempel är gränsen mellan gymnasieskolans nationella yrkesprogram och yrkeshögskolans eftergymnasiala yrkesutbildningar. Ett annat exempel är hur Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar och den yrkesinriktade kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå kan komplettera varandra.</SPAN></P>
<P class="p507 ft10"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft101">Frågor som rör utveckling av gymnasieskolans nationella yrkes- program. Ett exempel är diskussioner om nya yrkesområden och hur dessa kan beredas plats inom gymnasieskolan. Det kan också handla om programöverskridande yrkesområden som har bäring på ett antal olika nationella yrkesprogram. Ett exempel på ett sådant yrkesområde är automation som ingår i el- och energi- programmet, industritekniska programmet, VVS- och fastighets- programmet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet.</SPAN></P>
<P class="p508 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Frågor som rör tillämpning av den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (NQF).</SPAN></P>
<P class="p509 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Frågor som rör olika arbetsmarknadspolitiska insatser med yrkesutbildningsinnehåll och hur dessa insatser förhåller sig till varandra.</SPAN></P>
<P class="p510 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Frågor om jämställdhet och likabehandling för att minska den starka könsuppdelningen mellan yrkesutbildningar.</SPAN></P>
<P class="p511 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">Resultat av nya undersökningar och statistik, såsom Skolverkets statistik över antagning till gymnasieskolans yrkesprogram och Arbetsförmedlingens prognoser för arbetsmarknadens utveck- ling.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397139x1.jpg" style="width:434px;height:279px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">Rådets sammansättning</P>
<P class="p211 ft8">Det nationella rådet för yrkesutbildning bör bestå av representan- ter från arbetsmarknadens parter, myndigheter och departement. Respektive organisation nominerar en kandidat som formellt utses av regeringen. Representanter från departement bör vara adjunge- rade. Utredningen föreslår följande representation:</P>
<P class="p512 ft8">Rådets relation till de nationella programråden kommer att behöva tydliggöras närmare. Hur en sådan relation ska utformas bör be- stämmas i de regleringar eller riktlinjer som utredningen föreslår ska utvecklas i dialog mellan Skolverket och de nationella program- rådens ledamöter. Utgångspunkten bör vara att det nationella rådet arbetar med övergripande, strategiska och systemförbättrande frå- gor som rör yrkesutbildningsområdet, oavsett skolform. De natio- nella programråden förutses arbeta både operativt och strategiskt men inom ramarna för respektive yrkesområde som yrkesprogram- met utbildar mot.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft13">Tidigare förslag om ett nationellt råd för yrkesutbildning</P>
<P class="p200 ft8">I Gymnasieutredningens betänkande föreslogs att ett nationellt råd för utveckling av gymnasieskolan skulle inrättas.<SPAN class="ft79">31 </SPAN>Rådet skulle vara knutet till Skolverket och vara rådgivande i strategiska utvecklings- frågor och också ha initiativrätt. En funktion för det nationella rådet för utbildning var att ta emot de nationella programrådens beredningsarbete för att sedan i sin rådgivande funktion yttra sig till Skolverket.</P>
<P class="p266 ft11">I den efterföljande propositionen fanns inte förslaget om ett nationellt råd för utbildning med.<SPAN class="ft89">32 </SPAN>Regeringen menade att för- slaget skulle innebära en otydlig styrning och oklar rollfördelning om ett råd inom myndigheten lett av generaldirektören skulle yttra sig över myndighetens förslag och rapporter. Det ansågs även för byråkratiskt och kostsamt, och samverkan med arbetslivet fick i stäl- let bli en del av Skolverkets reguljära arbete. Utredningen menar att detta nu har prövats, men inte visat sig fylla behovet av en över- gripande strategisk diskussion om yrkesutbildning.</P>
<P class="p187 ft8">Behovet av en mer strategisk nivå har även uppmärksammats i andra sammanhang. Den nationella lärlingskommittén pekade på behovet av ett mer övergripande, strategiskt organ.<SPAN class="ft79">33 </SPAN>I kommitténs slutbetänkande föreslogs att ett nationellt råd för kvalitetssäkring av yrkesutbildningen skulle inrättas i samband med att lärlings- kommittén avvecklades.</P>
<P class="p266 ft10">Liknande tankar fanns också i den departementsutredning inom Utbildningsdepartementet som 2013 arbetade med arbetsplats- förlagt lärande i gymnasie- och gymnasiesärskolan.<SPAN class="ft72">34 </SPAN>Departements- utredningen såg ett behov av en nationell delegation med uppdrag att verka myndighetsövergripande för all yrkesutbildning. Förutom att stödja implementeringen av gymnasiereformen från 2011 tänkte man sig att en sådan delegation skulle utveckla en nationell strategi för all yrkesutbildning där principiella och strukturella frågor skulle kunna diskuteras över departements- och myndighetsgränser.</P>
<P class="p513 ft83"><SPAN class="ft90">31</SPAN><SPAN class="ft92">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. <SPAN class="ft82">s. 328.</SPAN></P>
<P class="p273 ft83"><SPAN class="ft90">32</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2008/09:199. </SPAN>Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p273 ft85"><SPAN class="ft90">33</SPAN><SPAN class="ft91">SOU 2011:72. </SPAN>Gymnasial lärlingsutbildning – med fokus på kvalitet!</P>
<P class="p202 ft88"><SPAN class="ft90">34</SPAN><SPAN class="ft87">Utbildningsdepartementet (2014). </SPAN>Lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p514 ft13"><SPAN class="ft13">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft95">De nationella programrådens funktion inom Skolverket ska förtydligas</SPAN></P>
<P class="p515 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>De nationella programrådens funktion ska förtydligas och regleringen ska samlas i en förordning.</P>
<P class="p516 ft12">Av regleringen ska framgå följande:</P>
<P class="p517 ft8"><SPAN class="ft14">1.</SPAN><SPAN class="ft66">De nationella programråden ska utgöra rådgivande organ inom Statens skolverk och bistå Skolverket i arbetet med att ut- veckla yrkesutbildningen i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild ut- bildning för vuxna på gymnasial nivå.</SPAN></P>
<P class="p517 ft8"><SPAN class="ft14">2.</SPAN><SPAN class="ft66">Det ska finnas ett nationellt programråd för varje natio- nellt yrkesprogram som finns i gymnasieskolan. Yrkesutbild- ningen inom gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå fördelas på lämpligt programråd.</SPAN></P>
<P class="p518 ft10"><SPAN class="ft14">3.</SPAN><SPAN class="ft75">Statens skolverk beslutar, efter att ha hört det nationella rådet för yrkesutbildning, vilka branschorganisationer som ska vara representerade med ledamöter i det nationella programrådet. Ledamöterna ska företräda yrkesområden som det nationella yrkesprogrammet utbildar till. Skolverket får även utse leda- möter som representerar yrkesområden som saknar bransch- organisation. Ledamöterna utses för en period om tre år. Branschorganisationen utser en ledamot att företräda organisa- tionen i rådet och ersättare. En ordförande och en vice ord- förande, som utses av ledamöterna, ska leda rådets arbete.</SPAN></P>
<P class="p518 ft10"><SPAN class="ft14">4.</SPAN><SPAN class="ft75">De nationella programråden ska särskilt bistå Statens skol- verk i analyser av följande områden: a) utvecklingsbehovet inom yrkesutbildningen mot bakgrund av utvecklingen inom yrkes-</SPAN></P>
<P class="p519 ft11">områdena och behovet av utbildning inom nya områden, b) elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkes- utbildning, och c) kvaliteten i det arbetsförlagda lärandet.</P>
<P class="p520 ft8"><SPAN class="ft14">5.</SPAN><SPAN class="ft66">I regleringen ska hänvisningar göras till bestämmelser i andra författningar som reglerar programrådens roll.</SPAN></P>
<P class="p520 ft8"><SPAN class="ft14">6.</SPAN><SPAN class="ft66">Skolverket ska i samråd med de nationella programrådens ledamöter utarbeta riktlinjer för hur arbetet i råden ska bedrivas. Riktlinjerna ska även förtydliga hur rådens rekommendationer ska hanteras inom Skolverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft8"><SPAN class="ft56">Utredningens bedömning: </SPAN>För att programrådens operativa arbete ska underlättas och utgöra en integrerad del av Skol- verkets verksamhet bör myndigheten se över sin organisation och överväga om ett kansli för det nationella rådet för yrkes- utbildning och de nationella programråden bör inrättas inom myndigheten.</P>
<P class="p522 ft11">Utredningen har fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för att förstärka de nationella programrådens roll i utvecklingen av den gymnasiala yrkesutbildningen. Det är utredningens slutsats att Skolverket såväl som ledamöterna i de nationella programråden be- höver långsiktiga förutsättningar för att en samsyn kring de natio- nella programrådens roll och arbetssätt ska kunna nås.</P>
<P class="p83 ft8">Yrkesutbildning är en samproduktion mellan utbildningssyste- met och arbetslivet, och de nationella programråden är ett sätt att institutionalisera detta gemensamma ansvar. Utredningens för- hoppning är att den stärkta struktur för samverkan som föreslås i kapitlet kommer tydliggöra det gemensamma uppdraget och leda till ett mer konstruktivt arbete.</P>
<P class="p187 ft8">En del arbete kvarstår fortfarande med att utarbeta konkreta riktlinjer och rutiner för arbetet inom de nationella programråden samt deras relation till det föreslagna nationella rådet för yrkes- utbildning. Dessa detaljer anser utredningen bör utarbetas gemen- samt mellan Skolverket och ledamöterna i de nationella program- råden.</P>
<P class="p67 ft13">Råden ska ha tydliga och långsiktiga förutsättningar</P>
<P class="p129 ft8">Det är utredningens uppfattning att de nationella programråden till stor del fungerar väl som forum för samverkan. Men samverkan genom de nationella programråden skulle främjas av ett tydligare och mer långsiktigt ramverk som understryker de nationella pro- gramrådens betydelse för Skolverkets löpande arbete.</P>
<P class="p94 ft45">Regleringen av de nationella programråden har inte bara Skol- verket som målgrupp. Det är minst lika viktigt att de bransch- organisationer som nominerar representanter till råden har möjlig- het att få en tydlig bild av rådens roll. Utredningen föreslår därför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft12">att de nationella programrådens uppdrag ska tydliggöras och regle- ras i en ny förordning.</P>
<P class="p210 ft8">Det årliga redovisningskrav för Skolverkets arbete med de natio- nella programråden som sedan 2010 upprepats i myndighetens regleringsbrev ska i stället regleras i den nya förordningen. I för- ordningen ska också finnas en hänvisning till de uppgifter som de nationella programråden har enligt gymnasieförordningen och andra förordningar.</P>
<P class="p13 ft10">Skolverket konstaterar i den senaste redovisningen av arbetet med de nationella programråden att programrådens inflytande i stort sett är begränsat till att vara rådgivande i Skolverkets uppdrag från regeringen.<SPAN class="ft72">35 </SPAN>Detta får bland annat konsekvensen att råden ofta kommer in sent i beslutsprocesser, vilket leder till att leda- möterna inte upplever sig ha reellt inflytande över myndighetens arbete. Till viss del beror detta på regeringens generella styrning av Skolverket, vilken präglas av många kortare regeringsuppdrag. En bidragande faktor är att de nationella programråden i dag bara arbe- tar under sittande möte, och i princip inte existerar mellan mötena.</P>
<P class="p230 ft10">För att stärka de nationella programrådens roll för samverkan mellan arbetsmarknaden och utbildningssystemet behöver reger- ingens styrning bli mindre inriktad på avstämning av enskilda re- geringsuppdrag och mer tydlig med att de nationella programråden ska vara en långsiktig del av Skolverkets löpande utvecklingsarbete. Skolverket måste å sin sida betrakta de nationella programråden som något mer än en grupp rådgivare som kallas in vid några tillfäl- len per år för att lämna synpunkter på givna frågeställningar.</P>
<P class="p73 ft13">Ledamöterna ska väljas på organisationsmandat</P>
<P class="p211 ft10">Utredningen föreslår att Skolverket, efter att ha hört det nationella rådet för yrkesutbildning, ska utse de branschorganisationer som ska vara representerade i de nationella programråden. Dessa kan vara nationella arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, parts- gemensamma branschorganisationer, eller andra intresseorganisa- tioner med relevans för programmens yrkesområden. Dessa organi-</P>
<P class="p523 ft88"><SPAN class="ft68">35 </SPAN><SPAN class="ft69">Skolverket 2014. </SPAN>Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet<SPAN class="ft69">, s. 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft12">sationer ska i sin tur nominera en representant som Skolverket utser till ledamot i det aktuella nationella programrådet.</P>
<P class="p524 ft10">Eftersom alla yrkesområden som gymnasieskolan utbildar mot inte har välorganiserade branschorganisationer ska Skolverket också ha möjlighet att utse ytterligare, kompletterande ledamöter för att täcka in dessa yrkesområden. Detta gäller även representanter för myndigheter som kan vara relevanta för det specifika yrkespro- grammet. Förändringen av ledamöternas mandat bör införas inför de nationella programrådens nästa mandatperiod som börjar 1 juli 2016.</P>
<P class="p117 ft38">Karaktären på de frågor som behandlas i de nationella program- råden är både operativa och strategiska. Operativa frågor är exem- pelvis utvecklingen av gymnasiearbetet eller handledarutbildningen. Strategiska frågor är exempelvis utveckling av utbildningsutbud och innehåll, behovsanalys av utbildning inom nya yrkesområden och analys av arbetsmarknadsbehoven. Skolverket har hittills låtit organisationer nominera ledamöter, men formellt tillsatt dem på personliga mandat. Det personliga mandatet bygger på individernas egna kunskaper och erfarenheter, vilket kan vara passande för mer operativa uppdrag. För strategiska frågor krävs dock att leda- möterna kan representera ett yrkesområde på arbetsmarknaden, och därmed ansvara för att bidra med välförankrade underlag till Skolverkets utvecklingsarbete.</P>
<P class="p525 ft10">Utredningens erfarenhet är att de flesta av ledamöterna i de nationella programråden i praktiken ser sig som företrädare för en branschorganisation. Med det bär ledamöterna i praktiken med sig ett bredare mandat än vad som ryms i det nuvarande personliga mandatet. I dag är det dock svårt för en utomstående att se vilka intressen som är representerade i de nationella programråden. Ett erkännande av att ledamöterna representerar branschorganisationer skulle därför stärka de nationella programrådens legitimitet. Med organisationsmandat får programrådets synpunkter mer strategisk vikt gentemot såväl myndigheter som huvudmän och skolor.</P>
<P class="p308 ft10">Organisationsmandatet innebär att ledamöterna inte bara ska föra fram uppfattningar som är förankrade i sina respektive orga- nisationer som ett bidrag i programrådsarbetet. Organisations- mandatet innebär även att ledamöterna ska informera om program- rådets arbete i den egna organisationen. Mycket av det som avhand- las i de nationella programråden kan inte enbart påverkas inom utbildningssystemet utan förutsätter arbetslivets aktiva medverkan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft10">Branschorganisationerna har därmed ett ansvar att kommunicera vilka förväntningar som ställs på företagen eller arbetsplatserna för att bidra till en bra yrkeutbildning. Ett exempel är samverkan i de lokala programråden. Branschrepresentanter i de nationella program- råden är viktiga aktörer för att uppmuntra lokala medlemsorganisa- tioner att bli mer aktiva i de lokala programråden.</P>
<P class="p253 ft10">Behovet av kontinuitet är något som har ansetts vara viktigt i de nationella programrådens arbete. Enligt Skolverket har personliga mandat bidragit till kontinuitet i programrådens arbete eftersom samma individer deltar i mötena. En brist som uppstår är de gånger en representant inte kan delta på grund av förhinder, och supplean- ter inte existerar. Med ett förändrat mandat som utgår från organi- sationsrepresentation är det motiverat att även utse en suppleant för ordinarie ledamot. Med en sådan ordning åligger det organisa- tionerna själva att säkerställa att deras representanter är uppdate- rade i de frågor som är aktuella i programrådsarbetet.</P>
<P class="p253 ft11">Med ökat inflytande följer ökat ansvar. Därför föreslår utred- ningen också att de nationella programrådens ledamöter sinsemellan ska utse en ordförande och en vice ordförande. Tillsammans med ansvarig tjänsteman från Skolverket utgör dessa programrådets arbetsutskott med uppgift att förbereda och leda programråds- mötena och följa upp de beslut som fattats.</P>
<P class="p526 ft13">De nationella programråden ska även tillgodose mindre branschers perspektiv</P>
<P class="p527 ft10">Av utredningens enkät framgår att åsikter om programrådens arbete i viss utsträckning skiljer sig åt mellan ledamöter som representerar mindre respektive större branscher. De mindre branscherna är mer uttryckligen nöjda med implementeringen av den nya gymnasie- skolan och i vilken utsträckning som branschens synpunkter till- godosetts. Flera svarande är också nöjda med den breda represen- tationen. Det är viktigt att den breda representationen tillgodoses även när ledamöterna framöver utses på organisationsmandat.</P>
<P class="p254 ft10">Precis som i dag kommer alla relevanta branschorganisationer inte att kunna representeras samtidigt i de nationella programråden eftersom råden då skulle bli för stora för att kunna arbeta effektivt. Sannolikt kommer representationen därför att behöva variera något mellan olika mandatperioder för att så många perspektiv som möj-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">ligt ska kunna höras. Det blir Skolverkets uppdrag att i samråd med det nationella rådet för yrkesutbildning se till att representationen i de nationella programråden varieras.</P>
<P class="p266 ft11">Råden kan också behöva bredda perspektiven i diskussionerna på andra sätt, exempelvis när det gäller skolans vardag eller kopp- lingen mellan gymnasieskolan och yrkeshögskolan. Ett sätt är att programråden adjungerar personer som kan tillföra andra perspek- tiv, såsom skolledare, lärare eller representanter för utbildnings- anordnare inom yrkeshögskolan.</P>
<P class="p94 ft11">På konferensen om de nationella programrådens utveckling den 27 april 2015 framfördes flera förslag på hur programråden kan till- varata intressen som inte är direkt representerade inom program- råden. Remissförfarande, yrkeskonferenser arrangerade av program- råden och digitala arenor var några förslag som framfördes och som kan inspirera i det fortsatta utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p67 ft13">De nationella programrådens arbete ska bedrivas enligt riktlinjer</P>
<P class="p200 ft8">Utredningen föreslår att Skolverket får i uppdrag att i samarbete med de nationella programrådens ledamöter utarbeta riktlinjer för rådens arbete.</P>
<P class="p233 ft10">I utredningens kontakter med de nationella programrådens leda- möter har det framkommit synpunkter om bristande rutiner och arbetssätt. Uppfattningarna skiljer sig åt mellan de olika program- råden. Det finns dock en generell önskan om ökat inflytande över dagordningen, bättre rutiner kring hantering av mötesprotokoll, bättre underlag till programrådsarbetet och en bättre återkoppling av vilka effekter programrådens bidrag får i olika sakfrågor.</P>
<P class="p94 ft11">En del arbete kvarstår med att utarbeta konkreta riktlinjer och rutiner för arbetet inom de nationella programråden samt deras relation till det föreslagna nationella rådet för yrkesutbildning. Ut- redningen ser en poäng i att dessa detaljer utarbetas gemensamt mellan Skolverket och ledamöterna i de nationella programråden. Riktlinjerna bör beskriva de olika organens mandat och ansvars- fördelning, samt innehålla en arbetsordning för arbetet i råden och relationen till Skolverkets övriga organisation. De norska erfaren- heterna av att utarbeta riktlinjer för Utdanningsdirektoratets fag- lige råd kan användas som förebild i detta arbete (se bilaga 6).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft8">Under utredningens diskussion med de tjänstemän inom Skol- verket som arbetar med de nationella programråden framfördes en oro för att den branschorganisation vars representant väljs till ord- förande skulle kunna få utökat inflytande över dagordningen. Detta skulle kunna medföra ett assymmetriskt maktförhållande mellan olika ledamöter. Riktlinjer som bildar ett ramverk för program- rådets arbete framfördes som en förutsättning för eventuella för- ändringar av programrådens uppdrag och mandat.</P>
<P class="p13 ft11">För att de nationella programråden ska kunna hantera strate- giska frågor om utvecklingsbehov inom yrkesutbildningen mot bakgrund av utvecklingen inom respektive yrkesområde behöver ledamöterna kunna få tillgång till statistik och annat underlag om yrkesprogrammen och yrkesprogrammens elever. Skolverket kan behöva inrätta ett kansli eller liknande stödfunktion inom myndig- heten för att sköta rådens löpande verksamhet och att trygga att råden existerar även mellan mötena. De norska erfarenheterna av utvecklingen av en liknande organisation kan då tas tillvara.</P>
<P class="p13 ft10">I februari 2015 fattade generaldirektören för Skolverket beslut om en organisationsöversyn. Syftet med uppdraget är att försöka hitta en mer ändamålsenlig organisation och utveckla ett effektivare arbetssätt inom Skolverket. Enligt tidplanen ska ett organisations- förslag presenteras i slutet av november 2015. Utredningen har tagit underhandskontakter med Skolverkets utredare för att infor- mera om att det finns förslag i utredningen som kan komma att på- verka Skolverkets organisation och arbetssätt.</P>
<P class="p215 ft13">Råden ska ha ett helhetsperspektiv på gymnasial yrkesutbildning</P>
<P class="p211 ft11">Yrkesinriktad vuxenutbildning utgår från gymnasieskolans kurs- planer och vänder sig till samma arbetsmarknad som gymnasie- skolans yrkesprogram. Utredningen har konstaterat att gymnasie- skolans yrkesprogram i de flesta fall inte lyckas attrahera elever i den omfattning som motsvarar arbetsmarknadens behov. Det är därför naturligt att de frågor som har bäring på utvecklingen av yrkesutbildningen på gymnasial nivå hanteras i samma samman- hang. Det ger synergieffekter och bättre förutsättningar att arbeta med matchnings- och dimensioneringsfrågor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p528 ft11">Utredningen har konstaterat att vuxenutbildningen i dag ingår i de nationella programrådens arbete. Utredningen bedömer att det är en ordning som bör behållas och utvecklas som en integrerad del av programrådens arbete. Råden ska även behandla frågor som rör yrkesinnehållet i gymnasiesärskolans nationella program, samt i sär- skild utbildning för vuxna på gymnasial nivå.</P>
<P class="p529 ft31"><SPAN class="ft13">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft104">Samverkan mellan Skolinspektionen och arbetsmarknadens parter ska utvecklas</SPAN></P>
<P class="p530 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>Skolinspektionen ska få i uppdrag att undersöka hur risk- och väsentlighetsbedömning för regelbun- den tillsyn kan utvecklas för att i större utsträckning upptäcka brister i yrkesinnehållet inom gymnasieskolans yrkesprogram.</P>
<P class="p531 ft8">Skolinspektionen ska också undersöka om myndigheten kan ta hjälp av branschorganisationer som kvalitetssäkrare vid eta- bleringskontroller och tillsyn av huvudmän och gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram. I arbetet med dessa uppdrag ska Skolinspektionen samråda med Skolverkets nationella program- råd.</P>
<P class="p316 ft11">De nationella programråden samlar representanter för de yrkes- områden som gymnasieskolan utbildar mot. De utgör en unik resurs som i dag inte används i Skolinspektionens tillståndsgivning och tillsyn av gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram. Utred- ningens bedömning är att yrkesutbildningens kvalitet skulle vinna på att även Skolinspektionen använder de nationella programråden för samverkan med arbetsmarknadens parter.</P>
<P class="p117 ft11">Flera branschorganisationer har riktat kritik mot att gymnasie- skolor kan bedriva yrkesutbildning med bristande förutsättningar. Exempel på brister kan vara otillräckliga lokaler, ålderdomlig ut- rustning eller utrustning som inte är anpassad för undervisning, brist på material samt lärare utan tillräcklig yrkeskompetens. Flera ledamöter har lyft sådana brister i de nationella programråden. Även vid de skolbesök som utredningen gjort har en del gymnasie- skolor uppvisat utrustning eller lokaler som enligt utredningens be- dömning inte möter grundläggande krav på en bra yrkesutbildning. Utredningen har bland annat träffat yrkeslärare på fordons- och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">transportprogrammet som behövt ta med sig verktyg hemifrån för att skolan saknar nödvändigt undervisningsmaterial. Utredningen har även sett undervisningskök på restaurang- och livsmedelspro- grammet med utrustning som inte är anpassad för storkök. Med de urvalsmetoder Skolinspektionen använder sig av i dag kan det vara svårt att upptäcka sådana brister.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen föreslår att Skolinspektionen får i uppgift att under- söka om, och i så fall hur, myndigheten kan få stöd av bransch- organisationer i utvecklingen av sin regelbundna tillsyn av gymnasie- skolor som erbjuder yrkesprogram.</P>
<P class="p73 ft13">Riskbedömning inför regelbundna tillsyn</P>
<P class="p203 ft8">I den regelbundna tillsynen kontrollerar Skolinspektionen att huvudmannen och skolan följer skollagen, förordningar och läro- planer. I examensmålen för flera av gymnasieskolans yrkesprogram ingår mål om att utbildningen ska ge eleverna kunskaper om moder- na eller tidsenliga metoder, verktyg och hjälpmedel.<SPAN class="ft79">36 </SPAN>Examens- målen innehåller också ofta mål om att eleverna ska få kunskaper om arbetsmiljö och säkerhet.</P>
<P class="p230 ft10">Sedan januari 2015 tillämpar Skolinspektionen en mer behovs- baserad urvalsmetod för sin regelbundna tillsyn. Myndigheten be- söker alla huvudmän, men prioriterar i sina skolbesök de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Riskanalysen görs till stor del baserad på elevernas studieresul- tat i nationella prov, men även den årliga skolenkäten och huvud- männens ekonomi kan ingå. Skolor där eleverna inte når målen är mer sannolika att få besök från myndighetens inspektörer.</P>
<P class="p13 ft11">Nationella prov genomförs inte i yrkesämnen. Därför kommer Skolinspektionens riskanalys inte fånga upp skolor där eleverna når målen i gymnasiegemensamma ämnen men inte i yrkesämnen. Riskanalysen kommer inte heller fånga upp skolor där eleverna når målen i yrkesämnen men undervisas i omoderna tekniker, med undermålig utrustning, eller med farliga metoder. Myndigheten be- höver därför utveckla kompletterande metoder för att identifiera risker för kvalitetsbrister i yrkesutbildning. Utredningen anser att</P>
<P class="p149 ft69"><SPAN class="ft68">36 </SPAN>Förordning (2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p347 ft8">detta bäst görs i dialog med branschrepresentanter för de yrkes- områden som gymnasieskolan utbildar mot, och föreslår därför att Skolinspektionen ska samråda med Skolverkets nationella program- råd i denna fråga.</P>
<P class="p101 ft13">Kvalitetssäkring i tillsyn och etableringskontroller</P>
<P class="p206 ft8">En enskild huvudman som vill starta en fristående skola ansöker om tillstånd för detta hos Skolinspektionen. En etableringskontroll görs på alla nya fristående skolor under våren eller sommaren innan de startar sin verksamhet för att säkerställa att den planering som presenterats i ansökan genomförs. Mellan fyra till sex månader efter det att skolan startat sin verksamhet görs en förstagångs- tillsyn för att kontrollera att skolan och huvudmannen arbetar utifrån lagar och regler.</P>
<P class="p15 ft10">I myndighetens regionala organisation finns ett antal personer som vid behov kan fungera som kvalitetssäkrare. Inspektörerna kan ta hjälp av dessa kvalitetssäkrare i etableringskontrollen. Oftast gäller det olika juridiska frågor och metodkompetens, men det kan också handla om pedagogisk kompetens. Kvalitetssäkrarna kan bi- dra med generell kompetens kring yrkesutbildning och vilka kurser som kan innebära riskmoment exempelvis ur arbetsmiljöhänsyn. Kvalitetssäkrarna och inspektörerna är dock inte längre yrkesverk- samma personer, och kan därför ha svårt att hålla sig uppdaterade kring teknikutveckling och andra förändringar inom yrket.</P>
<P class="p103 ft11">Gymnasieskolans yrkesprogram omfattar totalt 41 olika natio- nella inriktningar och en stor mängd mycket specialiserade kurser i yrkesämnen. Det är förståeligt att Skolinspektionens inspektörer inte kan ha ingående och uppdaterade kunskaper om alla dessa yrkesområden och vad som krävs för att utveckla goda yrkeskun- skaper inom dem. Samtidigt finns branschorganisationer som mer än gärna erbjuder sin kompetens för att bistå myndigheten i be- dömningar av lokalers ändemålsenlighet, utrustningens skick och yrkeslärarnas kompetens. Utredningen föreslår därför att myndig- heten får i uppdrag att undersöka om, och i så fall hur, myndig- heten kan ta hjälp av branschorganisationer som kvalitetssäkrare i tillståndsgivning och tillsyn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p532 ft13">Bedömningsunderlag för tillsyn av gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram</P>
<P class="p72 ft10">Skolinspektionens regelbundna tillsyn utgår från myndighetens be- dömningsunderlag. Bedömningsunderlagen ser olika ut beroende på vilken skolform som ska granskas och på vilken nivå granskningen görs. Bedömningsunderlagen för huvudmannanivån beskriver vik- tiga områden i huvudmannens ansvar. Bedömningsunderlagen för skolenhetsnivå beskriver de bedömningar som Skolinspektionens inspektörer ska göra vid tillsyn av skolenheter.</P>
<P class="p230 ft11">Skolinspektionen fick i regleringsbrevet för 2012 i uppdrag att redovisa de insatser som genomförts när det gäller metodutveck- ling för tillsyn och kvalitetsgranskning av gymnasial yrkesutbild- ning. Uppdraget resulterade dels i en kvalitetsgranskning av under- visningen på yrkesprogrammen, och dels i en uppdatering av det bedömningsunderlag som myndigheten använder vid tillsyn av huvudmän och gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram.</P>
<P class="p13 ft10">Bedömningsunderlaget för yrkesprogram skiljer sig nu från be- dömningsunderlaget för högskoleförberedande program genom att det i högre utsträckning innehåller frågor om det arbetsplats- förlagda lärandet och även inkluderar arbetsplatsbesök. I övrigt be- dömde Skolinspektionen att de metoder som myndigheten huvud- sakligen använder i regelbunden tillsyn, det vill säga dokument- studier, analys av statistik, Skolenkäten och intervjuer, är ändamåls- enliga också för granskning av yrkesprogram. Förutsättningar för skolförlagd undervisning i yrkesämnen ingår indirekt i granskning- en av huvudmannens regelbundna kvalitetsarbete och vilka resurser rektor har för att hålla god kvalitet i utbildningen.</P>
<P class="p230 ft10">Utredningen konstaterar att Skolinspektionens bedömnings- underlag för tillsyn av gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram inte innehåller frågor om skolans lokala programråd. Enligt gym- nasieförordningen ska det för yrkesprogrammen i gymnasieskolan finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.<SPAN class="ft72">37 </SPAN>Lokala samverkan mellan skolan och den omgivan- de arbetsmarknaden har avgörande betydelse för utbildningens kva- litet, inte minst när det gäller planering av elevernas arbetsplats- förlagda lärande. Frågor om lokala programråd har dock fallit bort i</P>
<P class="p533 ft69"><SPAN class="ft68">37 </SPAN>1 kap. 8 § gymnasieförordningen (2010:2039).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft12">gallringen av frågor som inspektörerna ska ställa vid tillsyn av gym- nasieskolor med yrkesprogram.</P>
<P class="p534 ft11">Utredningen inser att myndighetens metoder för tillsyn inte är något som regeringen styr i detalj. Regeringen bör dock i sin myn- dighetsdialog understryka vikten av att frågor om den lokala sam- verkan genom lokala programråd ingår i Skolinspektionens tillsyn.</P>
<P class="p266 ft10">Myndigheten för yrkeshögskolan utövar tillsyn och granskar kva- liteten i utbildningar inom yrkeshögskolan. Myndigheten tar fram kvalitetskriterier och kvalitetsindikatorer i samråd med berörda in- tressenter från arbetslivet och intresseorganisationer.<SPAN class="ft72">38 </SPAN>Myndigheten strävar efter att använda extern ämnes- och yrkesexpertis som stöd i sin granskningsverksamhet. Skolinspektionen kan igenomförandet av uppdraget ta tillvara de lärdomar som gjorts i detta arbete.</P>
<P class="p409 ft13"><SPAN class="ft13">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft95">De lokala programråden ska inte regleras ytterligare</SPAN></P>
<P class="p535 ft38"><SPAN class="ft53">Utredningens bedömning: </SPAN>Utredningen bedömer att ytterligare reglering av de lokala programråden inte är ändamålsenligt.</P>
<P class="p536 ft10">En väl fungerande lokal samverkan mellan skola och arbetsmarknad är avgörande för yrkesutbildningens kvalitet. De lokala program- råden är viktiga för planering av det arbetsplatsförlagda lärandet och för att anpassa utbildningsinnehållet efter de kompetenser som efterfrågas på den lokala arbetsmarknaden.</P>
<P class="p94 ft11">Hur den lokala samverkan ser ut varierar mellan gymnasieskolor och mellan yrkesprogram. Många gymnasieskolor har svårt att få representanter från arbetsmarknaden att engagera sig i de lokala programråden. På andra håll fungerar det enligt utredningens er- farenheter mycket bra.</P>
<P class="p95 ft8">Det är utredningens slutsats att det är uppföljande och stödjan- de åtgärder, snarare än ytterligare reglering, som krävs för att stärka den lokala samverkan genom de lokala programråden. Utredningen lägger därför i kapitel 6 ett förslag om statsbidrag för utveckling av regionala stödfunktioner för lokal samverkan. Detta bidrag kan sökas av branschorganisationer för att öka kapaciteten att samverka med gymnasieskolor.</P>
<P class="p537 ft88"><SPAN class="ft68">38 </SPAN><SPAN class="ft69">MYH 2015. </SPAN>Strategi för kvalitetsgranskning av yrkeshögskoleutbildningar<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">De lokala programråden är inte reglerade i detalj</P>
<P class="p127 ft8">De lokala programråden regleras i gymnasieförordningen. För yrkesprogrammen ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.<SPAN class="ft79">39</SPAN></P>
<P class="p13 ft11">I gymnasiepropositionen gjordes bedömningen samverkan mel- lan skola och arbetsliv är avgörande för att utveckla yrkesutbild- ningens kvalitet.<SPAN class="ft89">40 </SPAN>Regeringen ville dock inte närmare reglera sam- verkan, då man ansåg att behov och förutsättningar för en sådan samverkan varierar i de olika kommunerna. Däremot angavs exem- pel på de lokala programrådens uppgifter, såsom att bistå huvud- mannen i frågor kring det arbetsplatsförlagda lärandet. Även med- verkan vid utformning och bedömning av gymnasiearbeten i sam- band med yrkesexamen ansågs vara en lämplig uppgift för de lokala programråden.</P>
<P class="p230 ft11">Det lokala programrådets uppgifter eller vilka som bör ingå i de lokala programråden finns inte närmare angivet eller reglerat. Gym- nasieförordningen anger dock några tillfällen då det lokala pro- gramrådet ska höras. När en huvudman eller skola inte lyckas få till stånd arbetsplatsförlagt lärande på grund av omständigheter som inte gått att råda över kan motsvarande utbildning förläggas till skolan. Innan huvudmannen fattar ett sådant beslut ska samråd ske med det lokala programrådet.<SPAN class="ft89">41 </SPAN>En annan reglering berör en huvud- mans ansökan om att godkänna en utbildning som särskild variant. Om ansökan berör ett yrkesprogram ska ett yttrande från aktuellt lokalt programråd bifogas till ansökan.<SPAN class="ft89">42</SPAN></P>
<P class="p73 ft13">De lokala programråden ser olika ut</P>
<P class="p211 ft8">Trots att det enligt gymnasieförordningen ska finnas ett eller flera lokala programråd för yrkesprogrammen i gymnasieskolan finns uppgifter som tyder på att detta inte efterlevs. Det finns dock inga tillförlitliga uppgifter om hur stor andel av de gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram som har lokala programråd.</P>
<P class="p538 ft82"><SPAN class="ft90">39</SPAN><SPAN class="ft92">1 kap. 8 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">40</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2008/09:199.</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">41</SPAN><SPAN class="ft91">4 kap. 13 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">42</SPAN><SPAN class="ft93">5 kap. 6 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft8">Resultaten av utredningens enkätundersökning om lokala pro- gramråd tyder på att förekomsten av lokala programråd varierar mellan yrkesprogrammen. Utredningen har uppgifter om mycket väl fungerande lokala programråd men även alternativa former som tillkommit av skäl som troligtvis är lokalt betingade.</P>
<P class="p199 ft8">Av utredningens enkätundersökning om lokala programråd fram- går att relevanta aktörer är relativt väl företrädda, även om det finns förbättringspotential. Av enkätundersökningen framgår även att det finns en stor variation av vilka aktörer som är representerade i lokala programråd.</P>
<P class="p94 ft10">Utredningens genomgång av mötesprotokoll från lokala pro- gramråd visar att elevernas arbetsplatsförlagda lärande ofta diskute- ras. Diskussioner berör till exempel planering, arbetsmiljö, samt be- dömning och utvärdering i samband med arbetsplatsförlagt lärande. Andra vanligt förekommande teman på lokala programrådsmöten är planering av gemensamma aktiviteter, lokala arbetsgivares behov av utbildning, och utformning av gymnasiearbetet.</P>
<P class="p67 ft13">De lokala programråden ska inte regleras ytterligare</P>
<P class="p250 ft10">I utredningens direktiv ingår att ta ställning till om de lokala pro- gramråden behöver regleras ytterligare. Önskemål om tydligare re- glering av de lokala programrådens arbete är också något som leda- möterna i de nationella programråden framfört, både till Skolverket och i den enkät som utredningen genomfört.<SPAN class="ft72">43 </SPAN>Av Skolverkets sam- lade redovisning och analys inom yrkesutbildningsområden fram- går att den lokala programrådsverksamheten behöver utvecklas.<SPAN class="ft72">44 </SPAN>Skolverket bedömer att det behövs statligt stöd för detta, bland annat i form av tydligare reglering.</P>
<P class="p94 ft45">Utredningens erfarenheter är att där lokala programråd finns på plats så fungerar de ofta väl. Relevanta aktörer är representerade, och diskussioner förs om arbetsplatsförlagt lärande, rekrytering av nya elever och utbildningens innehåll – frågor som är viktiga för yrkesutbildningens matchning mot den lokala arbetsmarknaden.</P>
<P class="p539 ft83"><SPAN class="ft90">43</SPAN><SPAN class="ft92">Skolverket 2014. </SPAN>Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p235 ft88"><SPAN class="ft90">44</SPAN><SPAN class="ft93">Skolverket 2014. </SPAN>Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397155x1.jpg" style="width:397px;height:360px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td69"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p23 ft41">Nationella och lokala programråd</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft10">Utredningen bedömer, i enlighet med vad som anfördes när lokala programråd inrättades, att lokala förutsättningar och behov varierar i allt för stor utsträckning för att en reglering av de lokala programrådens sammansättning och arbete ska vara ändamålsenlig. Med tanke på att lokala programråd ibland helt saknas skulle det inte vara säkert att en mer detaljerad reglering skulle få någon reell effekt. Det mest prioriterade bör därför vara att få lokal samverkan på plats där den i dag saknas. Det är uppföljande och stödjande åt- gärder, snarare än ytterligare reglering, som krävs för att stärka den lokala samverkan genom de lokala programråden.</P>
<P class="p311 ft38">Utredningen anser att de lokala programråden skulle stärkas av att fler nationella branschorganisationer utvecklar regionala stöd- funktioner för samverkan mellan skola och arbetsmarknad på lokal nivå. Den regionala nivån är viktig för kommunikation mellan de lokala representanterna och den nationella branschorganisationen.</P>
<P class="p540 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Egen bearbetning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Nationella och lokala programråd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft8">Av utredningens enkät till ledamöterna i de nationella program- råden framgår att bristande kunskap om och bristande relationer till de lokala programråden är något som bekymrar flera bransch- representanter. Avståndet mellan nationell och lokal nivå och an- talet lokala programråd är för stort för att en regelbunden kontakt ska kunna upprätthållas. Med hjälp av den regionala nivån kan er- farenheter om brister i utbildningen samlas in och rapporteras upp- åt i organisationen. Den kan också kanalisera nya nationella policys och metodutveckling från den nationella nivån ner till den lokala nivån.</P>
<P class="p116 ft8">Regionala stödfunktioner bör utvecklas utifrån branschernas olika förutsättningar. Utredningen lägger därför i kapitel 6 ett för- slag om statsbidrag för utveckling av regionala stödfunktioner för lokal samverkan.</P>
<P class="p117 ft11">Utredningen har noterat att Skolinspektionens bedömnings- underlag inte innehåller frågor om förekomsten av lokala program- råd (se avsnitt 5.3.3). Att inkludera lokal programrådsverksamhet i Skolinspektionens bedömningsunderlag skulle sända en viktig signal till huvudmännen att samverkan med den lokala arbetsmarknaden är grundläggande för att kunna erbjuda ett yrkesprogram av god kvali- tet. Sannolikt skulle förekomsten av lokala programråd öka som en följd av detta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<P class="p542 ft97"><SPAN class="ft7">6</SPAN><SPAN class="ft96">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</SPAN></P>
<P class="p543 ft11">Inom alla gymnasieskolans yrkesprogram förekommer någon form av kvalitetssäkring av utbildningen från branschorganisationer som vill trygga sin framtida kompetensförsörjning. Kvalitetssäkringen sker i samverkan mellan arbetsmarknadens parter och utbildnings- systemet. Den kan ta sig olika former beroende på yrkesområdets behov och förutsättningar.</P>
<P class="p13 ft8">Samverkansmodellerna kan innefatta certifiering av huvudmän och gymnasieskolor, yrkesprov för elever, stödmaterial för arbets- platsförlagt lärande, med mera. Oavsett form är det främsta syftet att öka utbildningens kvalitet och attraktionskraft.</P>
<P class="p171 ft8">I detta kapitel beskriver utredningen hur dessa samverkans- modeller kan se ut och vad staten kan göra för att förbättra förut- sättningarna för att samverkan ska kunna växa fram inom nya om- råden och stärkas inom befintliga.</P>
<P class="p544 ft158"><SPAN class="ft37">6.1</SPAN><SPAN class="ft157">Samverkan genom yrkescollege och liknande modeller</SPAN></P>
<P class="p127 ft8">De modeller för samverkan mellan arbetsmarknadens bransch- organisationer och utbildningssystemet som beskrivs i detta kapitel är inte reglerade i författningar eller inskrivna i skolans styrdoku- ment. Det handlar om frivillig samverkan mellan arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet grundad i ett gemensamt intresse att säkra utbildningens kvalitet.</P>
<P class="p13 ft45">Forskaren Jonas Olofsson använder begreppet sociala produk- tivitetskoalitioner för att beskriva samverkan genom yrkescollege</P>
<P class="p545 ft20">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p546 ft11">och liknande modeller.<SPAN class="ft89">1 </SPAN>Samverkansmodellerna kan ses som ett sätt att överbrygga enskilda arbetsgivares kortsiktiga produktivitetstänk för att bidra till långsiktiga utbildningsåtaganden, som är rationella för branschen som helhet. Genom att samla aktörer med skilda in- tressen i en samverkansmodell kan långsiktiga gemensamma intres- sen komma före det som kortsiktigt kan te sig rationellt för den enskilde aktören.</P>
<P class="p233 ft11">Genom samverkan mellan en huvudman för en gymnasieskola och den mottagande branschen ges bättre förutsättningar för att utbildningsinnehållet kan motsvara den kompetens som en arbets- givare söker. Branschorganisationens medlemsföretag kan därmed känna tillit till yrkesutbildningens kvalitet och att eleverna är an- ställningsbara efter avslutad utbildning.</P>
<P class="p94 ft11">Genom samverkan kan gymnasieskolan marknadsföra utbild- ningen tillsammans med den framtida arbetsgivaren. För de elever som vill ha en yrkesutbildning som snabbt leder till arbete inom yrkesområdet kan utbyggd samverkan mellan skola och arbetsliv göra utbildningen mer attraktiv i valet av gymnasieprogram. Nära kontakt med lokala arbetsgivare ger också eleven tydliga målbilder som kan öka motivationen i studierna.</P>
<P class="p233 ft10">Branschorganisationers engagemang i gymnasial yrkesutbildning ser olika ut och har olika ambitionsnivå. En del branschorganisa- tioner kvalitetssäkrar utbildningens utformning, genomförande och resultat genom att driva egna gymnasieskolor. Andra har byggt upp nätverk av huvudmän som åtar sig att uppfylla branschens uppställ- da kvalitetskrav. Ytterligare andra har riktat in sig på att kontrollera elevernas studieresultat genom olika former av yrkesprov.</P>
<P class="p94 ft10">Branschens storlek och vilken typ av företagsstruktur som finns har stor betydelse för vilken modell som tillämpas. En bransch som utgörs av stora, resursstarka företag har större resurser att bedriva utvecklingsarbete, organisera samverkan och vara verksamma på nationell, regional och lokal nivå. En bransch som domineras av små företag måste hitta andra lösningar för att kunna vara när- varande i utbildningen och får anpassa sin metod för kvalitetssäkr- ing efter detta. Formen för samverkan beror också på antalet elever och gymnasieskolor som det aktuella yrkesprogrammet eller inrikt- ningen omfattar, samt utbildningens geografiska spridning.</P>
<P class="p547 ft88"><SPAN class="ft68">1 </SPAN><SPAN class="ft69">Olofsson 2015. </SPAN>Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbildning till yrkescollege<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft11">En etablerad partssamverkan inom branschen har betydelse för branschens förmåga att formulera tydliga kompetenskrav och där- med vad utbildningen behöver ge för kunskaper. Här har traditio- nellt mansdominerade branscher som exempelvis byggindustrin i dag ett försprång. Traditionellt kvinnodominerade branscher med en stor andel offentliga arbetsgivare har en kortare tradition av etablerad partssamverkan men har i dag tagit ett krafttag, exempel- vis inom ramen för Vård- och omsorgscollege.</P>
<P class="p253 ft10">Tabell 6.1 visar en översikt över samverkansmodeller för kvali- tetssäkring inom gymnasieskolans yrkesprogram och nationella in- riktningar. Baserat på en genomgång av gymnasieskolans alla yrkes- program och dialog med branschorganisationer med intresse i utbild- ningarna har utredningen gjort en bedömning av vilka inriktningar som omfattas av en samverkansmodell för kvalitetssäkring, samt vil- ka inriktningar som helt saknar detta i dag. En närmre beskrivning av ett urval av samverkansmodeller finns i avsnitt 6.5.</P>
<P class="p15 ft8">En samverkansmodell definieras här som ett initiativ från en nationell branschorganisation för att säkra kvaliteten i den gym- nasiala yrkesutbildningen som utbildar mot organisationens yrkes- områden. Kvalitetssäkringen kan gälla förutsättningarna för att be- driva utbildning av god kvalitet, resultatet av utbildningen eller både och.</P>
<P class="p549 ft11">Som branschorganisation räknas arbetsgivar- och arbetstagar- organisationer, organisationer som är gemensamma för arbetsgivare och arbetstagare samt intresseorganisationer i näringslivet. Detta innebär att utredningen inte har inkluderat olika lokala samarbeten mellan gymnasieskolor och lokala arbetsgivare om detta samarbete inte har koppling till en nationell modell. Att en samverkansmodell för kvalitetssäkring finns inom inriktningen betyder inte att alla yrkesutgångar inom inriktningen omfattas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397160x1.jpg" style="width:428px;height:713px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td33"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr18 td220"><P class="p550 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr50 td221"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr50 td222"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td221"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td222"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr54 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr54 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr55 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr55 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr55 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr56 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr56 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr55 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr55 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr55 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr55 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr55 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr55 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr56 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr56 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr56 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr56 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td223"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td224"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr56 td225"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr56 td220"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td65"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td226"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td227"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">Utredningen har genom en enkät undersökt de engagerade bransch- organisationers uppfattningar när det gäller utveckling av yrkes- college eller liknande samverkansmodeller. Svaren täcker alla yrkes- program, men inte alla inriktningar. Tjugofem enkätsvar har inkom- mit från partsorganisationer på arbetsmarknaden, yrkesnämnder och branschorganisationer.<SPAN class="ft79">2</SPAN></P>
<P class="p11 ft8">En av frågorna gällde hur stor andel aktuella skolor som orga- nisationens samverkansmodell täcker.</P>
<P class="p551 ft10">Av de svarande var det tio stycken som uppgav att man genom samverkan täcker alla eller nästan alla skolor med relevant yrkes- program. Kännetecknande för dessa organisationer är att de repre- senterar både små och stora branscher med hantverkskaraktär och med tydlig partssamverkan. Det betyder att även om det finns en samverkansmodell inom en nationell inriktning är det inte säkert att alla gymnasieskolor som erbjuder inriktningen omfattas. Det är därför viktigt att tolka tabell 6.2 med försiktighet.</P>
<P class="p552 ft31"><SPAN class="ft13">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft104">Branschers kvalitetskriterier och utbildningssystemets kvalitetskriterier</SPAN></P>
<P class="p227 ft10">I många branscher är det ytterst de egna yrkesbevisen som säker- ställer att en person har rätt kunskaper och kompetenser för att vara anställningsbar. Inom vissa yrkesprogram ingår det att eleven utöver att klara skolans mål för att få yrkesexamen också får göra bransch- ens yrkesprov för att få ett yrkesbevis. Detta innebär att det kan förekomma att en elev klarar gymnasieskolans examensmål men underkänns i branschens yrkesprov. Eleven betraktas då inte som</P>
<P class="p553 ft69"><SPAN class="ft68">2 </SPAN>Se bilaga 7 för en lista över de organisationer som besvarat enkäten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft10">lika anställningsbar av branschens arbetsgivare, trots godkänd gym- nasieutbildning. Det innebär också att elever som studerar på en gymnasieskola som inte har upparbetad samverkan med relevant branschorganisation, eller inte klarar att nå branschens kvalitetskrite- rier, kan få en konkurrensnackdel vid inträdet på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p266 ft10">Ett sätt att förebygga detta problem är att kvalitetskriterierna i yrkesproven blir allmängiltiga och ingår som mål i all gymnasial yrkesutbildning. Skolverkets samverkan med arbetsmarknaden ge- nom de nationella programråden är ett sätt att motverka risken för att examensmålen inte stämmer överens med det som arbetsgivarna krä- ver för anställningsbarhet. En viktig förutsättning för att detta ska fungera är att de branschrepresentanter som är ledamöter i de natio- nella programråden tar ansvar för att förankra sitt arbete hos bransch- organisationens medlemsföretag så att arbetsgivarna känner förtroen- de för att utbildningen ger rätt kompetenser. Utredningens förslag om hur de nationella programråden kan stärkas finns i kapitel 5.</P>
<P class="p266 ft10">Flera branscher uttrycker uppfattningen att Skolinspektionen har bristande resurser och kompetens att bedöma en skolas förutsätt- ningar att bedriva yrkesutbildning som motsvarar branschens för- väntningar. Det kan handla om lärarnas yrkeskunskaper och om ut- rustning och lokaler som möter den standard som krävs för en god yrkesutbildning. Exempelvis anser Naturbrukets yrkesnämnd och Kommunal att Skolinspektionen ska ha kontakt med det lokala pro- gramrådet vid sin inspektion samt säkerställa att det i det lokala pro- gramrådet ingår personer från näringarna. Branschorganisationen Visita har ställt sig till förfogande för att bidra med sina bransch- kunskaper, men har inte fått någon förfrågan om att bistå vid inspek- tion av programmen. Utredningens förslag om hur Skolinspektionen kan förbättra sin tillsyn av yrkesutbildning finns i kapitel 5.</P>
<P class="p464 ft37"><SPAN class="ft37">6.2</SPAN><SPAN class="ft51">Utredningens uppdrag att främja samverkan</SPAN></P>
<P class="p68 ft11">Utredningen har fått i uppdrag att verka för att samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv, i form av yrkescollege eller liknande samverkansmodeller, kan växa fram inom branscher där så- dan samverkan behövs. Uppdraget omfattar att kartlägga vilka bran- scher som kan ha ett sådant intresse samt vilka förutsättningar och hinder som finns för en sådan utveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft10">Med anledning av detta har utredningen gjort en genomgång av vilka olika typer av frivillig samverkan för kvalitetssäkring som finns i de branscher som gymnasieskolans yrkesprogram utbildar mot. Kartläggningen visar att det inom alla gymnasieskolans yrkes- program finns någon form av kvalitetssäkring från en bransch- organisation. Alla inriktningar och yrkesutgångar täcks dock inte. Kartläggningen visar också att det finns olika kategorier av samver- kansmodeller som branschorganisationerna använder sig av i dag. I många fall är dessa modeller fortfarande under utveckling och har potential att växa både i omfattning och i ambitionsnivå.</P>
<P class="p15 ft8">Utredningen har genom enkäter och uppföljande möten under- sökt de engagerade branschorganisationernas inställning till utveck- ling av yrkescollege eller liknande samverkansmodeller, samt vilka förutsättningar och hinder branschorganisationerna själva kan se för en sådan utveckling.</P>
<P class="p253 ft8">Även inom ramen för utredningens uppdrag om branschlärling har utredningen diskuterat vilka förutsättningar som krävs för branschorganisationernas engagemang i den gymnasiala yrkesutbild- ningen. Omkring 20 olika branschorganisationer har deltagit i ut- redningens möten om utveckling av branschskolor för smala yrkes- områden (se kapitel 7).</P>
<P class="p254 ft11">Utredningens slutsats är att olikheterna mellan branscherna inne- bär att en enskild modell för samverkan inte kan passa alla. Alla branscher bör dock kunna hitta en lämplig modell som passar just denna branschs förutsättningar och behov. För att det ska vara möj- ligt krävs dock att vissa förutsättningar är uppfyllda.</P>
<P class="p253 ft10">För det första krävs en vilja från branschens arbetsmarknads- parter att engagera sig i den gymnasiala yrkesutbildningen. Denna vilja grundas oftast i ett rekryteringsbehov. Arbetsgivare med behov att rekrytera nya medarbetare med specifika kvalificerade yrkeskunskaper har ett stort intresse i utbildningen av den nya arbetskraften. De är angelägna att få in fler personer i branschen och att dessa personer ska ha rätt förkunskaper för att kunna börja arbeta direkt utan behov av långa internutbildningar. En förutsätt- ning är också att det finns väl etablerade branschorganisationer som kan uttrycka denna vilja och omvandla den till handling. Lång- siktigt hållbara modeller för samverkan måste växa fram underifrån och experimenteras fram utifrån ett gemensamt intresse mellan arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet. Om det saknas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">vilja från branschens parter att engagera sig i utbildningen är det mycket svårt för staten att främja utvecklingen av en samverkans- modell.</P>
<P class="p266 ft10">För det andra krävs kunskaper om vilka kompetenser som krävs för att bli anställd hos branschens arbetsgivare och hur dessa kom- petenser kan säkras. Att formulera en kompetensprofil är det första steget för att kunna formulera lämpliga kvalitetskriterier för att säkra att utbildningen ger dessa kompetenser. Kunskap om vilka olika samverkansmodeller som används inom andra branscher kan användas för att hitta en modell som passar den egna branschens förutsättningar och behov. Utredningens kartläggning av befintliga samverkansmodeller utgör ett diskussionsunderlag och en orien- teringskarta för branschorganisationer som vill öka sin kunskap om vilka alternativ som finns.</P>
<P class="p94 ft11">För det tredje krävs att branschen har ekonomiska och organisa- toriska resurser att utveckla en närvaro på lokal nivå. För många branscher som i dag inte har en uppbyggd regional organisation kan bristande resurser vara ett hinder för att utveckla en sådan. Utred- ningen menar att staten kan stärka branschorganisationernas förut- sättningar att utveckla samverkansmodeller genom att stödja ut- vecklingen av regionala stödfunktioner för lokal samverkan. Utred- ningen föreslår därför att branschorganisationer ska kunna ansöka om ett statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner (se avsnitt 6.4).</P>
<P class="p265 ft13"><SPAN class="ft13">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft95">Rekryteringsbehov motiverar branscher</SPAN></P>
<P class="p79 ft8">Arbetsgivare med behov att rekrytera nya medarbetare med speci- fika kvalificerade yrkeskunskaper har ett stort intresse i utbild- ningen av den nya arbetskraften. De är angelägna om att få in fler personer i branschen, och att dessa personer ska ha rätt förkun- skaper för att kunna börja arbeta direkt, utan behov av långa intern- utbildningar.</P>
<P class="p94 ft38">Arbetsgivarorganisationer har uppdraget från sina medlemsföre- tag att främja branschens långsiktiga intressen. I branscher där många arbetsgivare har kompetensförsörjningsproblem finns därför anledning för de nationella branschorganisationerna att lägga tid och energi på att bygga upp samverkan med utbildningssystemet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft10">Omvänt gäller att arbetsgivare inom branscher med lågt behov av nya medarbetare med kvalificerade yrkeskunskaper ser få anled- ningar att uppmuntra sina branschorganisationer att lägga resurser på att kvalitetssäkra yrkesutbildning. En grundläggande förutsätt- ning för utveckling av yrkescollege och andra samverkansmodeller är därför att det finns ett kompetensförsörjningsbehov som moti- verar en branschorganisation att engagera sig i kvalitetssäkring och attraktionshöjande insatser.</P>
<P class="p13 ft10">Det finns dock undantag från denna princip. Inom handels- branschen har Svensk Handel, Handelsanställdas förbund och KFO skapat en certifiering för gymnasieskolor som erbjuder handels- och administrationsprogrammets inriktning handel och service. Dessa branschorganisationer har drivit på utvecklingen av en samverkans- modell trots att branschens arbetsgivare i dag inte ser utbildningen som en viktig rekryteringsbas. Många medlemsföretag inom han- deln anställer i stället personer med utbildning från högskole- förberedande gymnasieprogram. Medlemsföretagen förklarar detta med att utbildningen ser bra ut på pappret, men att eleverna som studerar utbildningen inte är tillräckligt intresserade av handeln för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Handelsbranschens natio- nella branschorganisationer hoppas att certifiering av utbildningar kan höja utbildningens status och därmed locka mer motiverade elever som kan få mer kvalificerade förkunskaper.</P>
<P class="p304 ft13"><SPAN class="ft13">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft95">Tydligt definierade kompetenskrav krävs</SPAN></P>
<P class="p74 ft8">För att kunna kvalitetssäkra utbildning måste branschen kunna formulera vilka kompetenser som krävs för att bli anställd hos branschens arbetsgivare. Det görs ofta inom ramen för en parts- gemensam yrkesnämnd eller ett liknande gemensamt forum.</P>
<P class="p11 ft8">Svensk arbetsmarknad bygger bland annat på tydliga parts- relationer på arbetsmarknaden där man genom kollektivavtal regle- rar löner och arbetsvillkor. Inom ramen för den traditionella sam- verkans- och förhandlingsmodellen ryms också att arbetsmarkna- dens parter på branschnivå gemensamt tar ansvar för utvecklingen av branschens olika yrken. Det tar sig uttryck i yrkesutbildnings- avtal som ofta reglerar den färdigutbildning i arbetet som sker i form av lärlingsanställningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft8">Tillkomsten av yrkesnämnder eller liknande samverkansorgan för att säkerställa kvalitetskrav i de utbildningar som parterna har intressen i är ett annat exempel på sådan samverkan. Genom dessa diskussioner kan enskilda arbetsgivares kortsiktiga kompetens- behov överbryggas till förmån för hela branschens långsiktiga kom- petensförsörjning.</P>
<P class="p83 ft8">Ett verktyg som branscher och arbetsgivare kan använda för att definiera kompetenskrav och jämföra kompetenser är den natio- nella referensramen för kvalifikationer för livlångt lärande.<SPAN class="ft79">3 </SPAN>Refe- rensramen träder i kraft fullt ut den 1 januari 2016.</P>
<P class="p265 ft13"><SPAN class="ft13">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft95">Regional organisation förutsättning för lokal närvaro</SPAN></P>
<P class="p129 ft10">Branschorganisationer anger ofta avståndet mellan den nationella och den lokala nivån som ett hinder för att engagera sig i den gymnasiala yrkesutbildningen. I utredningens diskussioner med branschrepresentanter finns det en uppfattning att man som bransch har svårt att vara företrädd på lokal nivå. Avståndet från den nationella nivån till den lokala gymnasieskolan är för långt för att kunna följa vad som händer i den praktiska verksamheten. Flera branschföreträdare har nämnt den regionala nivån som strategiskt viktig för att just kunna få både en bättre bild av yrkesutbildningens kvalitet och bättre möjligheter till riktade insatser för att stödja lokal samverkan. De mest utvecklade samverkansmodellerna har en stark regional organisation som fungerar som en brygga mellan den nationella nivån och den lokala utbildningsverksamheten.</P>
<P class="p233 ft10">För många branscher som i dag inte har en uppbyggd regional organisation uppges bristande resurser vara ett hinder för att ut- veckla en sådan. Arbetsgivarorganisationen Visita anser att ett hinder är att branschen består av många små företag där inte re- surserna finns och där parterna inte har den regionala styrkan att stödja. Även Handelsanställdas förbund pekar på behovet av en regional stödstruktur för att kompensera för det faktum att bran- schen i stor utsträckning består av småföretag. Förbundet anser att det behövs en uppbyggnad av lokala och regionala stödstrukturer. Man pekar på svårigheterna i relationen mellan branschen och sko-</P>
<P class="p465 ft69"><SPAN class="ft68">3 </SPAN>Förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">lorna och behovet av en oberoende struktur och nämner som exem- pel norska upplärningskontor eller österrikiska handelskammare.</P>
<P class="p13 ft38">Svensk handel uppger att det finns ett behov av ökad samverkan mellan skola och arbetsliv, men att det är svårt att samla lokala före- tag. Ett hinder för ökad aktivitet är att det inte finns någon regional eller lokal representation från branschorganisationen som skulle kunna fungera stödjande. Det finns dock inte tillräckliga resurser från branschen för ett sådant åtagande. Elektriska Installatörs- organisationen (EIO) och Elektrikerförbundet anser att det behövs någon form av regional kvalitetssäkring för att få en bättre kvalitets- säkring av de olika varianterna av lokala programråd. De uppger även att man gärna skulle se en modell motsvarande de norska upp- lärningskontoren, med ett tydligt matchningsuppdrag och med till- hörande finansiering.</P>
<P class="p123 ft10">I många regioner i Norge har arbetsgivarna gått samman och driver upplärningskontor. Arbetsgivarna får offentliga medel för att finan- siera lärlingsplatser, och finansierar i sin tur upplärningskontoren. Upplärningskontoren fungerar som ett slags regionala samarbetsorgan för enskilda företag inom en bransch. De står för delar av lärlingarnas utbildning och hanterar också proven i slutet av utbildningen. De stödjer också företagen i de arbetsplatsförlagda momenten av utbild- ningen. Upplärningskontoren blir i praktiken en garanti för utbild- ningsbredd och kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. De möjlig- gör effektiv och långsiktig samverkan mellan inblandade företag.</P>
<P class="p230 ft10">I dag finns ingen direkt motsvarighet till de norska upplärnings- kontoren inom det svenska utbildningssystemet, men många bransch- organisationer finansierar egna regionala stödfunktioner för samverkan med gymnasieskolor. Alla branscher har dock inte resurser att bygga upp en regional organisation. Utredningen lämnar därför i detta kapitel ett förlag om att branschorganisationer ska kunna ansöka om stats- bidrag för att utveckla regionala stödfunktioner för lokal samverkan.</P>
<P class="p304 ft13"><SPAN class="ft13">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft95">Servicecollege – en avvecklad samverkansmodell</SPAN></P>
<P class="p211 ft38">Ett exempel på en samverkansmodell som inte nådde hela vägen fram var försöket att utveckla ett Servicecollege. Arbetet började med ett pilotprojekt under våren 2007. Projektets styrgrupp bestod av representanter från Almega, Fastighetsanställdas Förbund, Svensk</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft12">Handel, Handelsanställdas Förbund, Hotell och Restaurang Facket, samt Utbildningsrådet för Hotell och Restauranger.</P>
<P class="p115 ft8">Bakgrunden var att yrkesprogrammen hade ett lågt söktryck och många avhopp, samt att få av de elever som studerat de aktuella yrkesprogrammen fick relevanta arbeten. Detta fick branscherna inom tjänstesektorn att gemensamt börja fundera kring hur de skulle kunna bidra till att stärka utvecklingen av de berörda yrkes- programmen. Syftet med Servicecollege var att öka samverkan mel- lan olika utbildningsformer för att erbjuda individer en yrkeskarriär inom serviceinriktade branscher. Tanken var att Servicecollege skulle fungera som ett nav för samverkan mellan kommuner, ut- bildningsanordnare och företag kring utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå.</P>
<P class="p117 ft10">I början av 2009 hade man tagit fram kriterier och funnit den struktur som användes under resterande del av projektet. Service- college skulle vara behovsdrivet. Antagandet var att tjänstesektorns kompetensbehov kunde variera från region till region. Men det fanns behov av tydlighet för vad konceptet skulle stå för i form av en tydlig profil och en gemensam kärna av service som skulle kännetecknas av samverkan. Denna samverkan skulle ske mellan kommuner i regionen, med serviceföretag i regionen, mellan utbild- ningar på både samma och olika nivåer. Det senare tänkt som sam- verkan i övergångarna mellan högstadium och gymnasium och mel- lan gymnasium och exempelvis yrkeshögskoleutbildningar. För att åstadkomma detta krävdes en regional organisation som omfattade minst tre kommuner för att samordna certifierade utbildningar. Varje region skulle ha en regional styrgrupp som skulle ansvara för omvärldsanalys, utveckling och uppföljning av regionens certifie- rade utbildningar i en årlig verksamhetsrapport.</P>
<P class="p119 ft11">Projektet finansierades av den certifieringsavgift som en region betalade och tillskott från Svensk Handel och Almega. Detta räckte till att ha en kanslifunktion på deltid. Kanslifunktionen skötte för- beredelser och uppföljning av styrgruppsmöten, certifiering och återcertifiering. Våren 2008 beslutade sig hotell- och restaurang- branschen dock för att avbryta sitt engagemang i styrgruppen. Där- med minskade den nationella styrgruppens legitimitet.</P>
<P class="p554 ft12">Eftersom det i slutändan visade sig vara svårt att tydliggöra tjänstesektorn och skapa en tillräckligt bred uppslutning, såväl</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p555 ft12">nationellt som i flera av de regioner som visat intresse, beslutade nationella styrgruppen i slutet av 2013 att avveckla projektet.</P>
<P class="p210 ft8">I dag har handelsbranschen ett bekymmer med inflöde till bran- schen från olika håll. Det innebär ett stort behov av tillgång till arbetsplatsförlagt lärande från gymnasieskolan, vuxenutbildningen, arbetsmarknadsutbildningen och yrkesintroduktion i olika former. Det har medfört centrala initiativ till olika typer av handledar- utbildning, vilket blir förvirrande för företagen. Branschorganisa- tionerna uttrycker behov av en ”sambandscentral” på regional nivå i form av företagsvägledare för att hjälpa företagen orientera sig bland olika initiativ.</P>
<P class="p13 ft10">Branschorganisationerna anser att den lokala programrådsverk- samheten är viktig, men att det är svårt att få till relevant represen- tation. Många gånger är det svårt att få företrädare för mindre före- tag att engagera sig. För att få samverkan att fungera är det viktigt att kombinera ett tydligt regionalt ansvar med en lokal förankring. Svårigheten att få till stånd en regional organisation beror enligt branschorganisationerna på resursbrist och avsaknad av en naturlig regional nivå i de båda partsorganisationerna.</P>
<P class="p171 ft8">Handelsbranschen har gått vidare med certifiering av skolor och Utbildningsrådet för Hotell och Restauranger har utvecklat en vali- deringsmodell (se avsnitt 6.5).</P>
<P class="p269 ft37"><SPAN class="ft37">6.3</SPAN><SPAN class="ft51">Nationella inriktningar utan samverkansmodeller</SPAN></P>
<P class="p57 ft8">Utredningen konstaterar att de yrkesområden som har ett rekry- teringsbehov, väletablerade branschorganisationer, och en tydlig bild av vilka kompetenser yrket kräver i så gott som samtliga fall har någon form av kvalitetssäkring av den gymnasieutbildning som man rekryterar från. Det finns dock fem nationella inriktningar inom gymnasieskolans yrkesprogram som, även med en generös tolkning, saknar samverkansmodeller för kvalitetssäkring. Dessa inriktningar beskrivs i detta avsnitt.</P>
<P class="p230 ft45">Det inriktningarna har gemensamt är att de saknar bransch- organisationer som känner sig motiverade att lägga resurser på att kvalitetssäkra dem. En förklaring till detta kan vara att det saknas tillräcklig efterfrågan på arbetsmarknaden för de specifika kompe- tenser som utbildningarna ger. Även om personer med utbildning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">från dessa inriktningar anställs kan det saknas tillräcklig anledning för en branschorganisation att engagera sig. Det kan handla om att efterfrågan är för utspridd mellan olika branscher för att en enskild organisation ska känna ett tydligt ansvar för utbildningen. Det kan också handla om att arbetsgivare visserligen anställer personer med den aktuella utbildningen, men hellre skulle anställa personer med högre utbildning. En annan förklaring är att yrkesområdet är nytt och ännu outvecklat. Välorganiserade branschorganisationer som kan fungera som dialogpartner till utbildningssystemet har därför inte bildats än.</P>
<P class="p266 ft11">Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) konstaterar att om kanaler för feedback mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden saknas så minskar kapaciteten för omvärder- ing och förnyelse av yrkesutbildningen.<SPAN class="ft89">4 </SPAN>Att ett nationellt program eller inriktning saknar en tydlig och välorganiserad mottagande bransch som dialogpartner för utbildningssystemet är därför ett varningstecken för att utbildningen möjligen inte kan anordnas med tillräckligt god kvalitet.</P>
<P class="p265 ft13"><SPAN class="ft13">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft95">Fritid och hälsa</SPAN></P>
<P class="p250 ft8">Inriktningen fritid och hälsa inom barn- och fritidsprogrammet ska ge kunskaper om människors fritid, om olika fritids- och frisk- vårdsverksamheter samt om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Utbildningen ska förbereda eleverna för arbete inom fritids- och friskvårdssektorerna. Från inriktningen föreslås yrkesutgångar- na bad- och sporthallspersonal, personal inom idrotts- och fritids- anläggningar och personlig tränare.</P>
<P class="p94 ft10">Arbetsförmedlingen gör inga prognoser för bad- och sporthalls- personal eller för personal inom idrotts- och fritidsanläggningar. Prognoser finns dock för friskvårdskonsulenter, hälsopedagoger och hälsoutvecklare.<SPAN class="ft72">5 </SPAN>Dessa yrkesgrupper kan vara anställda vid företag eller myndigheter. Vid större företag kan de ibland vara an- ställda inom företagshälsovården. Man kan också arbeta som kon- sult, antingen genom att ha egen verksamhet eller som anställd vid</P>
<P class="p556 ft85"><SPAN class="ft80">4</SPAN><SPAN class="ft84">Cedefop 2013. </SPAN>Renewing VET provision – Understanding feedback mechanisms between initial VET and the labour market.</P>
<P class="p277 ft69"><SPAN class="ft80">5</SPAN><SPAN class="ft87">Arbetsförmedlingen 2013. Beskrivning av yrket Friskvårdskonsulent/Hälsopedagog/PT.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft11">exempelvis privata friskvårdsföretag. Andra yrkestitlar som före- kommer inom yrkesområdet är till exempel friskvårdare, frisk- vårdspedagog eller personlig tränare. Vilken yrkestitel man har be- ror bland annat på arbetets inriktning och hos vilken arbetsgivare man är anställd eller om man bedriver egen verksamhet.</P>
<P class="p13 ft11">Arbetsförmedlingen bedömer att konkurrensen om jobben som friskvårdskonsulent kommer att bli hård de kommande åren. Dess- utom rekryteras sällan personer med enbart gymnasieutbildning till dessa yrkesområden. Utbildning till friskvårdskonsulent ges även på högskola, yrkeshögskola och folkhögskola. För hälsopedagoger och hälsoutvecklare som arbetar på en högre nivå i en organisation efterfrågas ofta högskoleutbildning. Inom högskolan finns flera friskvårdsutbildningar. Dessa utbildningar omfattar 3 års högskole- studier.<SPAN class="ft89">6</SPAN></P>
<P class="p13 ft10">Branschorganisationen Friskvårdsföretagarna har intresse i yrkes- utgången personlig tränare. Friskvårdsföretagarna har till utred- ningen uttryckt uppfattningen att den kompetensnivå som krävs för yrket personlig tränare inte motsvarar gymnasial nivå. Efter avslutad gymnasieutbildning är det svårt att få jobb som personlig tränare eftersom man inte uppnått tillräckliga kvalifikationer. I stället an- ställs man som styrkeinstruktör eller <NOBR>allt-i-allo</NOBR> på gym.</P>
<P class="p230 ft10">Personlig tränare är ingen reglerad yrkestitel, därför kan vem som helst kalla sig det, och vem som helst kan också starta en ut- bildning till personlig tränare. Det finns i dag många marknadsaktö- rer som har sådana utbildningar och enligt Friskvårdsföretagarna är de av varierande kvalitet. De utbildningar som håller god kvalitet har i regel mer kvalificerade lärare än de som undervisar i gymnasie- skolan, där det är brist på yrkeslärare inom området. Friskvårds- företagarna har till utredningen uttryckt uppfattningen att yrkes- utgången i stället borde kallas ”gyminstruktör”, och att utbildning till personlig tränare borde ligga inom yrkeshögskolan.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningens slutsats är att det inte finns ett tillräckligt starkt kompetensförsörjningsbehov hos arbetsgivarna för att motivera branschorganisationer att engagera sig i kvalitetssäkring av inrikt- ningen fritid och hälsa. Det är därför svårt att stimulera en sådan utveckling.</P>
<P class="p101 ft69"><SPAN class="ft68">6 </SPAN>Arbetsförmedlingen 2013. Beskrivning av yrket Friskvårdskonsulent/Hälsopedagog/PT.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft13">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft95">Pedagogiskt arbete</SPAN></P>
<P class="p79 ft8">Pedagogiskt arbete är den största inriktningen inom barn- och fritidsprogrammet. Inriktningen ska ge kunskaper om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Utbildningen ska förbereda eleverna för arbete till exempel som barnskötare i förskolan eller elevassistent i skolan. Från inriktningen föreslås yrkesutgångarna barnskötare och elevassistent.</P>
<P class="p94 ft11">Enligt Arbetsförmedlingens prognos är barnskötare ett över- skottsyrke.<SPAN class="ft89">7 </SPAN>Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer bli hård konkurrens om jobben för barnskötare och elevassistenter i fram- tiden. Samtidigt är efterfrågan stor på högskoleutbildade förskol- lärare. Förklaringen är att många kommuner i dag har en ambition om att minska antalet barnskötare till förmån för förskollärare. Som motiv anförs att skollagen och den nya läroplanen från 2010 ställer högre pedagogiska krav på verksamheten. Sedan 2010 finns också ett krav inskrivet i styrdokumenten om att det måste finnas förskollärare i verksamheten. Många kommuner har därför satt upp målsättningar för hur stor andel av personalen som ska vara hög- skoleutbildad. Vissa kommuner har som mål att enbart anställa för- skollärare.</P>
<P class="p95 ft8">Alla inom förskolan behöver dock inte vara förskollärare. Enligt skollagen får det i förskolan finnas ”annan personal med sådan ut- bildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas.”<SPAN class="ft79">8 </SPAN>Det finns ingen reglering av proportionerna mel- lan de olika yrkesgrupperna. SKL:s ståndpunkt är att både förskol- lärare och barnskötare behövs och kompletterar varandra men att förskollärare har ett särskilt ansvar för den pedagogiska verksam- heten.<SPAN class="ft79">9 </SPAN>Av alla årsarbetare i förskolan 2014 hade 43 procent förskol- lärarexamen, 22 procent hade en gymnasial utbildning för arbete med barn och 24 procent hade ingen utbildning för arbete med barn.<SPAN class="ft79">10</SPAN></P>
<P class="p557 ft85"><SPAN class="ft80">7</SPAN><SPAN class="ft84">Arbetsförmedlingen 2014. </SPAN>Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p558 ft82"><SPAN class="ft80">8</SPAN><SPAN class="ft81">2 kap. 14 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p273 ft83"><SPAN class="ft80">9</SPAN><SPAN class="ft81">SKL 2014. </SPAN>Sveriges Viktigaste Jobb i förskolan och skolan. Hur möter vi rekryteringsutmaningen?</P>
<P class="p273 ft69"><SPAN class="ft90">10</SPAN><SPAN class="ft93">Skolverkets statistik, personal i förskolan 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft38">Offentliga huvudmän är klart överrepresenterade bland de gym- nasieskolor som erbjuder barn- och fritidsprogrammet. Endast 17 procent av eleverna får sin utbildning hos en enskild huvudman. De yrkesområden som inriktningen utbildar mot utgörs också till stor del av kommunala arbetsplatser. Ett problem som har fram- kommit vid utredningens skolbesök är att kommunerna, i rollen som arbetsgivare, inte engagerar sig tillräckligt i de lokala program- råden och i planeringen av elevernas arbetsplatsförlagda lärande. Det verkar finnas problem med stuprör inom den kommunala för- valtningen i många kommuner som gör att den del av kommunen som utbildar barnskötare inte kommunicerar tillräckligt med den del av kommunen som rekryterar dem.</P>
<P class="p123 ft11">Fackförbundet Kommunal, som organiserar både kommunalt och privat anställda barnskötare, menar att den utbildning som ges i gymnasieskolan underskattas av arbetsgivarna. Eftersom barn- skötare inte är en reglerad yrkestitel så kan även outbildad personal anställas med denna titel. Det leder till att både utbildade och outbildade barnskötare behandlas som okvalificerade. Det är också vanligt att gymnasieutbildade barnskötare studerar vidare till för- skollärare. Av de som läst barn- och fritidsprogrammet är 25 pro- cent av kvinnorna och 12 procent av männen högskolestuderande tre år efter gymnasieutbildningen. Undervisning är den vanligaste utbildningsinriktningen.<SPAN class="ft89">11</SPAN></P>
<P class="p230 ft10">Förskollärare listas av Arbetsförmedlingen som ett bristyrke och barnskötare som ett överskottsyrke. Åsikterna går isär om hur arbets- marknaden kommer utveckla sig framöver. Utredningens slutsats är att det finns för få förskollärare för att täcka efterfrågan och att det därför än så länge finns många arbetstillfällen kvar för barnskötare.</P>
<P class="p13 ft11">De arbetsmarknadsparter som har störst intresse i inriktningen pedagogiskt arbete är SKL och Kommunal. Dessa branschorgani- sationer har i dag en väletablerad samverkansmodell för vård- och omsorgsprogrammet som kallas Vård- och omsorgscollege. College- modellen omfattar barn- och fritidsprogrammets inriktning socialt arbete, men inte inriktningen pedagogiskt arbete. Det är utredning- ens uppfattning att ett liknande initiativ för inriktningen pedagogiskt arbete skulle höja kvaliteten på utbildningen och i förlängningen även höja yrkets status.</P>
<P class="p9 ft88"><SPAN class="ft68">11 </SPAN><SPAN class="ft69">SCB 2015. </SPAN>Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft13">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft95">Dator- och kommunikationsteknik</SPAN></P>
<P class="p250 ft11">Inriktningen dator- och kommunikationsteknik inom el- och energiprogrammet ska ge kunskaper i att yrkesmässigt installera, administrera, underhålla och reparera dator- och kommunikations- system samt kunskaper om informationssäkerhet. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med system för presen- tation av data, bild, ljud och interaktiva tekniker. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel nätverkstekniker, teknisk säljare, supporttekniker och servicetekniker.</P>
<P class="p199 ft8">Inom området datatekniker ryms flera yrkesroller. Support- tekniker och helpdesktekniker arbetar ofta i en helpdesk, en hjälp- resurs som felsöker problem med datorer åt kunder eller kollegor. Drifttekniker sköter underhåll av servrar, infrastruktur och app- likationer. Arbetsförmedlingen bedömer att det blir balans mellan efterfrågan och tillgången på arbetsmarknaden för drifttekniker inom IT under 2015 och inledningen av 2016, men att det kommer vara hård konkurrens om jobben för drifttekniker inom IT både på fem och tio års sikt.<SPAN class="ft79">12 </SPAN>Trots en förväntad positiv utveckling på arbetsmarknaden det kommande året väntas det bli hård konkurrens om jobben för supporttekniker och helpdesktekniker inom IT. I dag finns många arbetssökande inom yrket och många sökande till varje ledig plats, en situation som väntas bestå under det kommande året.</P>
<P class="p95 ft10">De branscher som el- och energiprogrammet utbildar mot känne- tecknas generellt sett av mindre företag. I synnerhet inom dator och kommunikationsteknik finns det huvudsakligen riktigt små företag. Gymnasieskolor som erbjuder inriktningen har ofta be- kymmer att hitta relevanta <NOBR>APL-platser.</NOBR> Det beror till vissa delar på branschens företagsstruktur med många små företag, men också på företags och kommuners ovilja att låta eleverna få tillträde till datorsystem med höga säkerhetskrav. I de fall skolorna har tillgång till större företag finns begränsningar i vad eleverna kan tillåtas göra. Utredningens erfarenheter från skolbesök ger dock en delad bild. Det finns skolor som breddat sökandet av <NOBR>APL-platser</NOBR> och har elever i supportföretag och elektronikhandeln. Det är dessutom en relevant del av arbetsmarknaden för eleverna från inriktningen.</P>
<P class="p559 ft88"><SPAN class="ft68">12 </SPAN><SPAN class="ft69">Arbetsförmedlingen 2015. </SPAN>Prognos för ”drifttekniker inom IT”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft38">IT & Telekomföretagen är en branschorganisation inom Almega. De har svårt att bedöma behovet av <NOBR>IT-kompetens</NOBR> på gymnasial nivå. De bedömer att behovet i branschen till största delen handlar om eftergymnasial kompetens. <NOBR>IT-konsult-</NOBR> och bemanningsföretag anställer i första hand personer från det högskoleförberedande teknikprogrammet eller personer med eftergymnasial utbildning. Det förekommer dock att man även tar in utbildade från el- och energiprogrammet, främst när det gäller installationsuppdrag av datorer och uppstart av ny utrustning. IT & Telekomföretagen har därför en del kontakter med <NOBR>IT-gymnasier</NOBR> och försöker vara be- hjälpliga med kontakter för att ordna <NOBR>APL-platser</NOBR> hos de enstaka medlemsföretag där sådan kompetens efterfrågas.</P>
<P class="p560 ft11">De arbetsplatser där den gymnasiala kompetensen efterfrågas finns dock till stor del utanför den organiserade <NOBR>IT-branschen.</NOBR> Det kan handla om <NOBR>IT-avdelningar</NOBR> på bolag som inte i sig är <NOBR>IT-leveran-</NOBR> törer, samt på mindre <NOBR>IT-tjänstebolag</NOBR> som inte är medlemmar i någon branschorganisation. Det finns alltså ett behov av elever från inriktningen, men den kräver att gymnasieskolorna ägnar en hel del tid åt uppsökande verksamhet.</P>
<P class="p230 ft8">Utredningens slutsats är att elevernas arbetsmarknad är otydlig även om det finns många relevanta områden där elevernas kompe- tens efterfrågas. Det är svårt att hitta en branschorganisation som har tillräckligt stort intresse i utbildningen för att engagera sig i kvalitetssäkring av utbildningen.</P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft13">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft95">Administrativ service</SPAN></P>
<P class="p74 ft10">Inriktningen administrativ service inom handels- och administra- tionsprogrammet ska ge fördjupade kunskaper för arbete med admi- nistrativa och organisatoriska arbetsuppgifter inom företag och offentlig förvaltning. Inriktningen kan leda till arbete inom till exem- pel personaladministration och organisation, kommunikation, eko- nomi, konferens- och receptionsarbete eller kundservice. Exempel på yrkesutgångar är ekonomiassistent, <NOBR>it-administratör,</NOBR> kommunikatör, kundservice och reception, marknadsassistent, personalassistent, orderadministratör, projektadministratör och redovisningsassistent.</P>
<P class="p13 ft8">Enligt Arbetsförmedlingen är många intresserade av att arbeta som administratörer och sekreterare och många söker de lediga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft10">tjänster som finns. De flesta administratörer och sekreterare är gymnasialt utbildade, men kompetenskraven ökar generellt och utbildning på högskolenivå är vanligt förekommande.<SPAN class="ft72">13 </SPAN>Jobb- möjligheterna är bättre för administratörer och sekreterare som har kvalificerad utbildning, erfarenhet av att arbeta i projekt samt goda kunskaper i ekonomi och språk. Sammantaget bedömer Arbets- förmedlingen att det blir mycket hård konkurrens om jobben som administratör och sekreterare under 2015 och inledningen av 2016.</P>
<P class="p94 ft11">Enligt Arbetsförmedlingen varierar utbildningskraven för löne- och personalassistenter beroende på roll och inriktning.<SPAN class="ft89">14 </SPAN>Till vissa tjänster kan det krävas utbildning på högskolenivå. Efterfrågan på löne- och personalassistenter kommer att vara stabil det närmaste året, men i takt med att bland annat löneprocessen moderniseras och lagar och regler blir mer komplexa så har kraven också för- ändrats för löne- och personalassistenter. Arbetsgivare efterfrågar numera ofta en större bredd på kompetenser inom flera områden. Det kommer därför bli hård konkurrens om jobben på sikt.</P>
<P class="p94 ft11">Utredningen erfar från skolbesök att det kan vara svårt att hitta <NOBR>APL-platser</NOBR> åt elever som studerar inriktningen administrativ service. Få arbetsplatser är intresserade av att ta emot en gymnasie- elev för att exempelvis arbeta med löneadministration. Det är en av anledningarna till att få gymnasieskolor väljer att erbjuda denna inriktning. 233 skolenheter i landet erbjuder handels- och admi- nistrationsprogrammet läsåret 2013/14. Av dessa erbjuder 53 skol- enheter inriktningen administrativ service.</P>
<P class="p95 ft8">Inriktningen administrativ service infördes i samband med gym- nasiereformen 2011. Programmet hade tidigare ingen nationell in- riktning mot administration, även om ämnet fanns inom program- met. Motivet till att införa en nationell inriktning var enligt Gym- nasieutredningen att uppnå en större tydlighet inom programmet. Gymnasieutredningen gjorde också bedömningen att det finns en stor arbetsmarknad för gymnasieutbildade administratörer. I be- tänkandet skrev utredaren</P>
<P class="p561 ft14">Under mina möten med branscherna har det framkommit att många branscher ställt högre kvalifikationskrav än vad som faktiskt krävs för många administrativa arbeten. Jag har också, med en ökande med-</P>
<P class="p562 ft83"><SPAN class="ft90">13</SPAN><SPAN class="ft92">Arbetsförmedlingen 2015. </SPAN>Prognos för ”administratörer och sekreterare”<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p235 ft88"><SPAN class="ft90">14</SPAN><SPAN class="ft93">Arbetsförmedlingen 2015. </SPAN>Prognos för ”löne- och personalassistenter”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft14">vetenhet om kommande sjunkande ungdomskullar och därmed färre arbetssökande, erfarit att en omorientering håller på att ske till mer realistiska kvalifikationskrav.<SPAN class="ft159">15</SPAN></P>
<P class="p564 ft38">I sitt remissvar uppgav branschorganisationen Almega att det fanns en stark efterfrågan på administratörer av enklare tjänster, en uppfattning som regeringen delade i sin efterföljande proposition. I dag uppger dock varken Almega eller SKL, arbetsgivarorganisa- tioner med intresse i rekrytering av administratörer, att deras med- lemmar ser inriktningen administrativ service som en betydande rekryteringsbas. De menar att administrationsämnet är en bland- ning av generella kunskaper som alla elever i gymnasieskolan ska lära sig. Det innehåller exempelvis kunskaper i muntlig och skriftlig kommunikation som hör till ämnet svenska. Dessa kunskaper kan tillägnas inom andra gymnasieprogram och inriktningar. Personer med endast gymnasieutbildning konkurreras också lätt ut av per- soner med relevant högskoleutbildning. Numera anställs oftare mer kvalificerade personer till administrativa uppgifter, som högskole- utbildade controllers.</P>
<P class="p126 ft8">Utredningens slutsats är att elever med utbildning från inrikt- ningen administration och service får en otydlig yrkeskompetens och möter en oklar arbetsmarknad. Ingen branschorganisation ser i dag inriktningen som en tillräckligt viktig rekryteringsbas för att engagera sig i utbildningen.</P>
<P class="p304 ft13"><SPAN class="ft13">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft95">Turism och resor</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">Inriktningen turism och resor inom hotell- och turismprogrammet ska ge kunskaper för arbete med turistinformation, organisation och planering av resor, aktiviteter och upplevelser av olika slag, till exempel natur- och kulturturism. I inriktningen betonas förmåga att informera samt förmåga att organisera och leda aktiviteter och resor. Dessutom betonas kunskaper om resmål och resvägar. In- riktningen kan till exempel leda till arbete med turistinformation och guidning, upplevelser och aktiviteter samt reseplanering, rese- byråarbete och försäljning.</P>
<P class="p215 ft88"><SPAN class="ft68">15 </SPAN><SPAN class="ft69">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola, <SPAN class="ft69">s. 424.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft11">Inriktningen turism och resor infördes i samband med gym- nasiereformen 2011. Innan dess låg utbildning med turismanknyt- ning inom flera olika gymnasieprogram. Gymnasieutredningen ville med införandet av inriktningen turism och resor markera turist- näringens växande betydelse i Sverige och ge förutsättningar för en mer fördjupad och kvalificerad utbildning inom området.<SPAN class="ft89">16</SPAN></P>
<P class="p266 ft10">I det nationella programrådet för hotell- och turismprogrammet har ledamöterna vid flera tillfällen diskuterat beskrivningen av inrikt- ningen turism och resor och inriktningens innehåll. Ledamöterna menar att inriktningens yrkesutgångar och beskrivningen av inrikt- ningen är för allmänt hållna, vilket skapar otydlighet gentemot sko- lor och elever. Lärarna behöver tydligare beskrivningar för att kunna genomföra relevanta och intressanta kursupplägg och eleverna be- höver tydligare beskrivning vad det är deras utbildning leder till.</P>
<P class="p94 ft8">Arbeten inom turistnäringen är ofta säsongsberoende och per- sonalomsättningen är hög. Arbetsgivarna är ofta små och medel- stora företag. Av dessa anledningar kan det vara svårt att hitta rele- vanta <NOBR>APL-platser</NOBR> till elever som studerar inriktningen turism och resor. Utredningen erfar av kontakter med gymnasieskolor som erbjuder hotell- och turismprogrammet att det är lättare att hitta relevanta <NOBR>APL-platser</NOBR> inom inriktningen hotell och konferens.</P>
<P class="p233 ft8">Baserat på kontakter med både gymnasieskolor och bransch- organisationer är det utredningens uppfattning att branschen trots allt har ett intresse för utbildningen. Dock är det lättare att hitta lokalt engagemang för inriktningen hotell och konferens än för in- riktningen turism och resor. Utredningens slutsats är att yrkes- området ännu saknar branschorganisationer som är tillräckligt in- tresserade av inriktningen för att formulera tydliga kompetenskrav och lägga resurser på att kvalitetssäkra utbildningen.</P>
<P class="p565 ft88"><SPAN class="ft68">16 </SPAN><SPAN class="ft69">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola<SPAN class="ft69">, s. 435.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p566 ft42"><SPAN class="ft37">6.4</SPAN><SPAN class="ft160">Förslag om statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner</SPAN></P>
<P class="p567 ft10"><SPAN class="ft106">Utredningens förslag: </SPAN>Branschorganisationer med svag regional organisation ska kunna ansöka om statsbidrag för att utveckla re- gionala stödfunktioner. De regionala stödfunktionerna ska sam- ordna och stödja den lokala arbetsmarknadens samverkan med när- liggande gymnasieskolor. Denna samverkan kan ske genom de lagstadgade lokala programråden, genom olika former av samver- kansmodeller som exempelvis yrkescollege samt genom de forum och nätverk som aktörer med regionalt utvecklingsansvar erbjuder.</P>
<P class="p568 ft13">Förslaget är i huvudsak genomfört</P>
<P class="p569 ft10">I ett pressmeddelande från den 15 oktober 2015 framgår att regeringen har beslutat om ändring i förordningen (2014:375) om statsbidrag för utveckling av lärande på arbetsplatser. Ändr- ingen av förordningen innebär att statsbidrag kan sökas hos Skolverket för att yrkescollege eller liknande samverkansmodel- ler kan stimuleras och spridas i fler branscher. Statsbidrag får lämnas till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, organisa- tioner som är gemensamma för arbetsgivare och arbetstagare samt intresseorganisationer i näringslivet. Bidrag får lämnas för insatser för utveckling av regionala stödfunktioner för samver- kan mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning inom gym- nasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att höja utbildningens kvalitet. Förordningen träder enligt uppgift från Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i kraft den 24 november 2015. Utredningens förslag enligt sam- manfattningen ovan är därmed i huvudsak redan genomfört. Utredningen bedömer emellertid att det finns fördelar med att redovisa statsbidragets syfte i detta betänkande. Dessutom före- slår utredningen att anslaget ska utökas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft13">Alla branscher har inte resurser för en regional organisation</P>
<P class="p129 ft10">Branschorganisationer som har en väl utvecklad samverkan med ut- bildningssystemet, genom yrkescollege eller liknande samverkans- modeller, har bra kontakt med de berörda gymnasieskolorna och ofta en hög närvaro i de lokala programråden.<SPAN class="ft72">17 </SPAN>Dessa branscher kan vara närvarande på lokal nivå eftersom de har en väl utvecklad regional organisation som fungerar som en brygga mellan den nationella branchorganisationen och de lokala representanterna.</P>
<P class="p83 ft8">Alla branscher har i dag inte resurser för en sådan regional orga- nisation. Det hindrar dem både från att bygga upp samverkans- modeller för kvalitetssäkring och från att delta aktivt i de lokala pro- gramråden ute i landet. Utredningen föreslår ett statsbidrag för re- gionala stödfunktioner för att fler branschorganisationer ska kunna bygga upp denna kapacitet.</P>
<P class="p67 ft13">Den regionala nivån behöver stärkas som stöd för lokal samverkan</P>
<P class="p315 ft8">En branschorganisation som vill säkra kvaliteten inom det yrkes- program som utbildar mot branschens yrkesområde behöver ha bra kontakt med de gymnasieskolor som erbjuder detta program. Bransch- representanter på lokal nivå behöver hålla en kontinuerlig dialog med skolans ledning och yrkeslärare kring utbildningens innehåll och utförande samt elevernas resultat.</P>
<P class="p94 ft8">Att engagera sig i gymnasieskolornas lokala programråd kan vara en stor börda för ett enskilt företag, men till stor nytta för hela branschens kompetensförsörjning. I de branscher där lokal sam- verkan fungerar bra har klyftan mellan lokala medlemsföretag och branschen som helhet kunnat överbryggas. En viktig förutsättning för detta är någon form av regional organisation som kan medla mellan det verksamhetsnära lokala perspektivet och det övergri- pande nationella perspektivet.</P>
<P class="p94 ft38">Utredningen har i sin kartläggning av yrkescollege och liknande samverkansmodeller upptäckt att många branschorganisationer ser den regionala nivån som strategiskt viktig för samverkan mellan utbildningssystemet och arbetslivet. Branschorganisationens regio- nala organisation kan samordna kontakten med gymnasieskolorna</P>
<P class="p570 ft69"><SPAN class="ft68">17 </SPAN>Se exempelvis Skolinspektionen 2013. <SPAN class="ft88">Fördjupad tillsyn på yrkesprogram</SPAN>, s. 14.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">inom de lokala programråden och administrera de insatser som ingår i branschens modell för kvalitetssäkring, exempelvis regel- bundna kontroller av branschcertifierade skolor eller yrkesprov för elever.</P>
<P class="p13 ft10">Besöksnäringen och handelsbranschen är två exempel på bran- scher som uppger till utredningen att de saknar en regional organi- sationsnivå och att de ser detta som ett hinder för att höja ambi- tionsnivån för sin samverkan med utbildningssystemet. Av svaren på utredningens enkät om lokala programråd framgår att en tredje- del av de skolor som erbjuder handels- och administrationspro- grammet saknar lokalt programråd för detta yrkesprogram (se kapi- tel 5). För hantverksprogrammet och restaurang- och livsmedels- programmet saknar drygt en femtedel av de skolor som svarat på enkäten ett lokalt programråd för dessa yrkesprogram.</P>
<P class="p13 ft10">Den regionala organisationen kan se olika ut. Inom Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege finns regionala processledare och samordnare. Plåt- och ventföretagen har en yrkeskommitté i varje län som består av representanter för respektive branschpart. Bygg- nadsindustrins yrkesnämnd har regionala yrkesnämnder. Frisör- företagarna har utbildningsnämnder som även består av represen- tanter från Handelsanställdas förbund. Oavsett form och namn har den regionala organisationen två viktiga uppgifter: att samordna den lokala samverkan mellan skola och arbetsliv samt att fungera som en brygga mellan den lokala och den nationella nivån inom branschen.</P>
<P class="p230 ft11">Av utredningens kartläggning av samverkansmodeller framgår att även relativt små branscher med ett litet antal gymnasieelever kan ha en struktur med fungerande partsgemensam representation på exempelvis länsnivå. Alla branschorganisationer har dock inte resurser till att bygga upp en regional nivå inom sina organisa- tioner. Andra branschorganisationer kan ha en regional nivå i vissa delar av landet, men sakna en sådan i andra.</P>
<P class="p73 ft13">Statsbidrag för regionala stödfunktioner</P>
<P class="p211 ft38">Utredningen har identifierat den regionala nivån som en nyckel- funktion för att arbetsmarknadens organisationer ska kunna sam- verka med utbildningssystemet, både inom de lagstadgade lokala programråden och genom branschorganisationernas egna, frivilliga</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p150 ft10">samverkansmodeller. Utredningen föreslår därför att bransch- organisationer som har en svagt utvecklad regional organisation ska kunna ansöka om statsbidrag för att utveckla regionala stödfunk- tioner. Statsbidraget kan också sökas av branschorganisationer som har en uppbyggd regional organisation i vissa delar av landet för att täcka områden där regional organisation i dag saknas.</P>
<P class="p571 ft10">De regionala stödfunktionerna ska samordna och stödja den lokala arbetsmarknadens samverkan med närliggande gymnasiesko- lor, exempelvis inom ramen för de lokala programråden. Statsbidra- get kommer också främja utvecklingen av samverkansmodeller för kvalitetssäkring, exempelvis yrkescollege. De regionala stödfunk- tionerna bör även kunna utnyttja etablerade aktörer, nätverk och forum på regional nivå, som exempelvis Arbetsförmedlingens bran- schråd samt de kompetensplattformar som etablerats av aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Samverkan med sådana aktörer kan även omfatta andra utbildningsformer än gymnasieskolan.</P>
<P class="p571 ft10">De regionalt utvecklingsansvariga aktörerna har inom ramen för sitt arbete med kompetensförsörjning – och med kompetensplatt- formarna som verktyg – ofta initierat tillkomsten av samverkans- arenor och nätverk genom att bjuda in företag, branschorganisa- tioner, fackliga företrädare och utbildningsanordnare för att disku- tera behovet av arbetskraft. De kan bidra med regionala prognoser men också visa på goda exempel på arbete från olika branscher. De regionalt utvecklingsansvariga aktörerna genomför även andra kun- skapshöjande insatser för berörda aktörer som syftar till att för- bättra matchningen på den regionala arbetsmarknaden.</P>
<P class="p572 ft11">Arbetsförmedlingen arbetar med branschkontakter bland annat genom branschråd som finns på regional och nationell nivå. I bran- schråden ingår Arbetsförmedlingen, arbetsgivare- och arbetstagar- organisationer samt enskilda arbetsgivare. Det primära uppdraget för branschråden är att förbättra matchningen inom berörd bransch eller yrke genom att öka Arbetsförmedlingens kunskaper om de behov som finns och utveckla samarbetet mellan Arbetsförmed- lingen, företagen och de fackliga organisationerna. Branschråden kan även förmedla information om behov och kompetenskrav som har betydelse vid arbetsmarknadsutbildning.</P>
<P class="p572 ft11">Branschorganisationer som i dag har regionala stödfunktioner har utformat dessa på olika sätt. Två branscher med väl utvecklad regional nivå är tekniksektorn och byggnadsindustrin. Teknik-</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p392 ft8">college har 26 regioner med en processledare vardera som arbetar <NOBR>25–100</NOBR> procent av heltid. Byggnadsindustrins yrkesnämnd har 24 <NOBR>BYN-regioner</NOBR> med regionala yrkesnämnder som sköter frågor om gymnasieutbildning, färdigutbildning, yrkestävlingar, etc. I stora <NOBR>BYN-regioner</NOBR> som Stockholm, Göteborg och Malmö finns vanligtvis en person som arbetar heltid och ett antal fackliga re- presentanter som lägger <NOBR>10–15</NOBR> procent av sin arbetstid på att arbeta för yrkesnämnden. I mindre <NOBR>BYN-regioner</NOBR> behövs endast några personer på deltid.</P>
<P class="p253 ft11">Även relativt små branscher med många småföretagare kan bygga upp en regional organisation. För utbildning av plåtslagare finns det i varje län lokala yrkeskommittéer som består av två per- soner från arbetsgivarsidan och två personer från arbetstagarsidan. Den ena arbetsgivarrepresentanten är Entreprenörföretagens regio- nala företagsrådgivare, den andra en arbetsgivare. Arbetstagarsidan representeras av fackförbundet Byggnads huvudyrkesombud i yrket samt en plåtslagare.</P>
<P class="p253 ft11">En miniminivå för regional närvaro skulle kunna vara en arbets- givarrepresentant och en arbetstagarrepresentant per län som lägger runt 10 procent av sin arbetstid på att stödja lokala gymnasieskolor och arbetsgivare. Dessa personer bör ha en position inom sina re- spektive partsorganisationer som möjliggör en strategisk överblick av yrkets kompetenskrav och regionens arbetskraftsbehov. Det kan exempelvis vara en facklig ombudsman och en affärsområdeschef. Om vi antar att denna organisation finns i 20 regioner kostar det sammanlagt 3 302 160 kronor per år för en bransch att upprätthålla en regional närvaro på länsnivå.<SPAN class="ft89">18</SPAN></P>
<P class="p254 ft10">Det blir dock upp till de sökande branschorganisationerna att av- göra hur den regionala organisationen bör se ut i respektive bransch. Organisationen kommer se olika ut beroende på branschens närings- livsstruktur och utbildningens utbredning över landet. Det stats- bidrag som utredningen föreslår har inte för avsikt att täcka hela denna kostnad, men kan fungera som en stödjande delfinansiering.</P>
<P class="p573 ft100"><SPAN class="ft141">18 </SPAN>Genomsnittlig månadslön för en mellanchef med personalansvar är 57 700 kronor. (SCB 2014. <SPAN class="ft108">Lönedatabasen.</SPAN>). Det innebär en månadskostnad på runt 81 934 kronor för arbets- givaren (givet arbetsgivaravgifter på 42 procent). Genomsnittlig månadslön för en facklig ombudsman är 39 200 kronor (SCB 2014. <SPAN class="ft108">Lönedatabasen</SPAN>.). Det innebär en månadskostnad på runt 55 664 kronor för arbetsgivaren. Om dessa två lägger 10 procent av sin arbetstid i månaden på utbildningsfrågor blir det en kostnad på 165 108 kronor om året för en region.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft13">Finansiering av statsbidraget</P>
<P class="p343 ft10">Regeringen avsatte i budgetpropositionen för 2015 medel för att stimulera framväxten av så kallade yrkescollege på gymnasieskolans yrkesprogram.<SPAN class="ft72">19 </SPAN>Regeringen har för denna satsning budgeterat 2,5 miljoner kronor under 2015 och 5 miljoner kronor årligen 2016– 2018. Utredningen har identifierat den regionala nivån som mycket viktig för att utveckla yrkescollege och liknande samverkansmodeller. De regionala stödfunktioner som branschorganisationer kan utveckla med hjälp av det statsbidrag som utredningen föreslår kommer även att kunna användas för att utveckla frivilliga samverkansmodeller i stil med yrkescollege. Utredningen föreslår därför att statsbidraget för utveckling av regionala stödfunktioner finansieras med avsatta medel för att främja yrkescollege och andra samverkansmodeller.</P>
<P class="p95 ft10">Utredningen bedömer dock att de medel regeringen avsatt för utveckling av yrkescollege inte är tillräckliga för att ge avsedd effekt. Satsningen för <NOBR>2016–2018</NOBR> bör därför utökas till 15 miljoner kronor årligen. Utökningen bör finansieras genom att medel överförs från anslagna medel till statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning.<SPAN class="ft72">20</SPAN></P>
<P class="p94 ft11">Statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning kan sökas av huvudmän för elever som studerar gymnasial lärlingsutbildning. Högsta belopp som huvudmannen kan söka per elev och läsår är i dag 10 000 kronor för huvudmannens egna utvecklingskostnader, 47 500 kronor för ersättning till den arbetsgivare som tar emot eleven som lärling och ytterligare 10 000 kronor för ersättning till arbetsgivaren om elevens handledare är utbildad.</P>
<P class="p266 ft11">För 2015 har regeringen meddelat att Skolverket får använda 457 miljoner kronor för statsbidraget för gymnasial lärlingsutbild- ning.<SPAN class="ft89">21 </SPAN>Att döma av Skolverkets prognoser och de minskningar av bidraget som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2016 kommer det för 2016 finnas 415 miljoner kronor anslaget för detta ändamål, 448 miljoner för 2017 och 475 miljoner kronor för 2018.<SPAN class="ft89">22</SPAN></P>
<P class="p574 ft82"><SPAN class="ft90">19</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2014/15:99.</SPAN></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft90">20</SPAN><SPAN class="ft92">Förordning (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning.</SPAN></P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft90">21</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverkets regleringsbrev för 2015, s. 24.</SPAN></P>
<P class="p202 ft82"><SPAN class="ft90">22</SPAN><SPAN class="ft81">Enligt Skolverkets prognoser i maj 2015 har myndigheten för 2016 budgeterat 503 miljo- ner kronor, för 2017 budgeterat 543 miljoner kronor och för 2018 budgeterat 575 miljoner kronor. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 att anslaget minskas med 88 mil- joner kronor 2016, 95 miljoner kronor 2017 och 100 miljoner kronor årligen från och med 2018. Prop. 2015/16:1. Utgiftsområde 16, s. 221.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Statsbidraget lämnas i mån av medel. Vid en översökning minskas bidraget proportionerligt för samtliga sökande.</P>
<P class="p210 ft8">Syftet med statsbidraget till de arbetsplatser som tar emot elever som lärlingar är att öka arbetsplatsernas kapacitet att delta i den gymnasiala yrkesutbildningen. De regionala stödfunktioner som utredningen föreslår ska stödjas kommer kunna öka arbetsmark- nadens engagemang inom såväl lärlingsutbildning som i huvudsak skolförlagd yrkesutbildning. Utredningen anser därför att en om- fördelning av medlen inte strider mot den ursprungliga avsikten för de avsatta medlen.</P>
<P class="p304 ft37"><SPAN class="ft37">6.5</SPAN><SPAN class="ft51">Kartläggning av samverkansmodeller</SPAN></P>
<P class="p575 ft10">I följande avsnitt presenteras olika branschorganisationers initiativ till samverkan med gymnasieskolans yrkesprogram. Kartläggningen gör inte anspråk på att vara heltäckande eftersom samverkan är en pågående process vars former ständigt utvecklas.</P>
<P class="p13 ft10">Genomgången ger exempel på de olika former för samverkan som förekommer just nu. Utredningen har strävat efter att även redovisa mindre branschers samverkans- och kvalitetssäkringsarbete.</P>
<P class="p13 ft38">I tabell 6.3 är de samverkansmodeller som beskrivs i utredning- ens kartläggning kategoriserade efter vad branschorganisationerna gör. Tabellen illustrerar att en samverkansmodell kan fokusera på olika saker och organiseras på olika sätt, allt efter branschorganisa- tionernas behov och förutsättningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397186x1.jpg" style="width:432px;height:466px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr18 td228"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td88"><P class="p576 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr50 td229"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr50 td230"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr50 td231"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr50 td232"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr57 td233"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr57 td234"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr57 td235"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr57 td232"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td237"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td239"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td233"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td237"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td238"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td239"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td240"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td237"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td241"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td240"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td237"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td241"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr16 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td237"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td241"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td242"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td243"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td242"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td243"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr7 td243"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td242"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td243"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td242"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td243"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td235"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr57 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr57 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr57 td244"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr1 td241"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr57 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td244"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td241"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr51 td236"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr51 td244"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr57 td241"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr51 td98"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td233"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td234"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td241"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr38 td232"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft13"><SPAN class="ft13">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft95">Yrkescollege</SPAN></P>
<P class="p577 ft13">Teknikcollege</P>
<P class="p343 ft10">Teknikcollege är en samverkansmodell där företag, gymnasieskolor och kommuner samarbetar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade gymnasieutbildningar. Det är svaret på en rad bekymmersamma observationer i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> som rörde industrins framtid. Industriföretag började flytta ut från landet, intresset för industriteknisk gymnasieutbildning var lågt och kommunerna började lägga ner dyra utbildningar för att spara. Teknikcollege drivs av Industrirådet, som består av fackföreningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft10">och arbetsgivarorganisationer inom industrin<SPAN class="ft72">23</SPAN>. År 2004 påbörjades arbetet och 2007 bildades Riksföreningen Teknikcollege.</P>
<P class="p103 ft8">De gymnasieutbildningar som kan ingå i Teknikcollege är teknik- programmet, industritekniska programmet, samt el- och energipro- grammet. Inom Teknikcollege finns i dag 143 certifierade utbild- ningsanordnare, 180 kommuner, cirka 2 000 samverkansföretag samt 16 000 studerande.</P>
<P class="p15 ft8">För att få certifieras som Teknikcollege ska företag, skolhuvud- män och kommuner samverka kring utbildningar på både gymna- sial och eftergymnasial nivå. Det krävs att minst tre kommuner har ett sådant samverkansavtal för att få bilda en Teknikcollegeregion. Inom varje Teknikcollegeregion finns en regional styrgrupp samt lokala styrgrupper. En styrgrupp leds av en ordförande från när- ingslivet. Näringslivet är med och styr utbildningarnas inriktning, innehåll och genomförande.</P>
<P class="p578 ft11">Certifiering av Teknikcollege sker genom granskning och kvali- tetssäkring utifrån tio kriterier. Förutom det regionala perspektivet och samverkan med arbetslivet är arbetsplatsförlagt lärande, krav på maskiner och utrustning, sammanhållna arbetsdagar samt lagarbete och ämnesintegration viktiga kriterier som granskas.</P>
<P class="p254 ft10">För närvarande finns 26 certifierade Teknikcollegeregioner i landet. De ansvarar för kvalitetssäkring av de utbildningar som sker i lokala Teknikcollege. Till sin hjälp har styrgruppen för Teknik- collegeregionen en processledare som arbetar operativt. Process- ledaren är också en viktig länk mellan regionen och riksföreningen. Vanligtvis är det kommuner eller regionförbund som ansvarar för anställningen av processledaren, som kan variera mellan 25 och 100 procent av en heltid. Genomsnittet är 60 procent av en heltid. Omvandlat till heltid motsvarar det 16 heltidstjänster i hela landet.</P>
<P class="p253 ft11">Riksföreningen leder utvecklingsarbetet med stöd av ett kansli med anställd personal. Kostnaderna för kansliet täcks av riksföre- ningen och Teknikcollegeregionerna. Därutöver har man fått stat- liga utvecklingsmedel för olika typer av aktiviteter och utvecklings- grupper. Sedan 2007 har riksföreningen fått cirka 500 000 kronor per år i utvecklingsmedel från staten. År 2013 fick riksföreningen</P>
<P class="p466 ft69"><SPAN class="ft68">23 </SPAN>Dessa är Teknikföretagen, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Industriarbets- givarna, Industri och kemigruppen, Skogsindustrierna, IF Metall, GS Facket, Sveriges Ingen- jörer och Unionen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">ett särskilt tillskott från staten på 3 miljoner kronor för informa- tionsinsatser i syfte att öka rekryteringen till industrirelevanta ut- bildningar.</P>
<P class="p93 ft13">Vård- och omsorgscollege</P>
<P class="p189 ft10">Vård- och omsorgscollege skapades 2008 och 2012 bildades Förening- en Vård- och omsorgscollege. Föreningen har en styrelse som utgörs av arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och Landsting, KFO, PACTA, Vårdföretagarna samt fackförbundet Kommunal. Det operativa arbetet utförs av ett kansli vars arbete stöds av ett nationellt råd, där representanter för ovanstående organisationer ingår. Före- ningens verksamhet finansieras genom medlemsavgifter, service- avgifter, certifieringsavgifter och konferensavgifter.</P>
<P class="p94 ft11">För närvarande finns 19 regionala Vård- och omsorgscollege och 73 lokala Vård- och omsorgscollege som sammanlagt omfattar</P>
<P class="p273 ft12"><SPAN class="ft14">97</SPAN><SPAN class="ft54">gymnasieskolor.</SPAN></P>
<P class="p579 ft12">Den nationella nivån i Föreningen Vård- och omsorgscollege</P>
<P class="p345 ft8">ansvarar för de kvalitetskriterier som utgör grunden för certifiering av Vård- och omsorgscollege i landet, samt för genomförandet av själva certifieringarna. Vid ansökan om certifiering finns tio kri- terier som ska uppfyllas. Kriterierna berör analys av den lokala arbetsmarknaden och målen för det lokala Vård- och omsorgscol- leget samt beskrivning av samverkan mellan olika lokala avnämare och olika utbildningsaktörer inom vuxenutbildningen och hög- skolan. Därutöver ska det redovisas hur arbetsplatsförlagt lärande, handledarutbildning, lärmiljöer och arbetssätt, arbete med genus och mångfald samt kvalitetsarbete och uppföljning är tänkt att ut- formas.</P>
<P class="p95 ft10">Ett regionalt Vård- och omsorgscollege bildas av minst tre kom- muner och ett landsting eller en region. Uppdraget är att inventera kompetensbehov inom vård och omsorg, omvärldsbevaka och skapa samordningsvinster. Dessa uppdrag hanteras av en samord- nare som finns i varje regionalt college med uppgift att hålla ihop det regionala arbetet. Samordnaren håller också kontakten med andra regionala college och med föreningen centralt. En annan vik- tig funktion är att stötta blivande lokala Vård- och omsorgscollege både i ansökningsarbetet och i det fortsatta arbetet. Samordnarna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">är ofta knutna till ett region- eller kommunalförbund. Det regio- nala colleget har också det övergripande ansvaret för kvalitets- uppföljning av de lokala college som ingår i regionen.</P>
<P class="p11 ft8">För att ett lokalt Vård- och omsorgscollege ska kunna bildas måste det finnas ett regionalt Vård- och omsorgscollege som det blivande lokala colleget kan tillhöra. En eller flera kommuner kan tillhöra ett lokalt Vård- och omsorgscollege. Verksamheten bygger på vård- och omsorgsprogrammet där det är vanligt att både gym- nasieskolor och en eller flera vuxenutbildare ingår.</P>
<P class="p13 ft45">Från och med 2014 kan utbildare som erbjuder barn- och fritidsprogrammet med inriktning socialt arbete ingå i Vård- och omsorgscollege efter en certifiering. En förutsättning är att två sär- skilda fördjupningskurser erbjuds. Även yrkeshögskoleutbildningar kan ingå i lokala Vård- och omsorgscollege.</P>
<P class="p580 ft13"><SPAN class="ft13">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft95">Branschcertifierade och branschgodkända skolor</SPAN></P>
<P class="p211 ft38">Det förekommer att branschorganisationer driver gymnasieskolor genom ett partsgemensamt aktiebolag. Andra branschorganisatio- ner utvecklar nätverk av branschgodkända skolor där branschen vill kvalitetssäkra utbildningarna och anordnarna genom tydliga krav.</P>
<P class="p109 ft13">Elteknikbranschens gymnasium</P>
<P class="p96 ft8">Elteknikbranschens gymnasium (ETG) är en fristående gymnasie- skola i Nyköping som ägs gemensamt av Elektriska Installatörs- organisationen (EIO) och Svenska Elektrikerförbundet (SEF). ETG är även namnet på branschens utbildningskoncept som får allt större spridning.</P>
<P class="p13 ft11">ETG startade eftersom branschorganisationerna upplevde att utbildningen hade kvalitetsbrister. Antalet arbetsplatser för arbets- platsförlagt lärande och färdigutbildning som lärling var otillräck- lig, eller så fick utbildningsanordnare inte fram tillräckligt många <NOBR>APL-platser.</NOBR> Enligt EIO och SEF har tillkomsten av allt fler ut- bildningsanordnare inneburit att det finns för många utbildnings- platser i relation till efterfrågan på installationselektriker. Inom gymnasieskolan utbildas ungefär dubbelt så många elektriker som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft12">kan tas emot av branschen för arbetsplatsförlagt lärande och lär- lingsanställningar i den efterföljande färdigutbildningen.</P>
<P class="p232 ft8">Genom ETG skapades ett alternativ till den traditionella model- len med 1 600 timmars lärlingsperiod efter avslutad gymnasie- utbildning. I ETG garanteras <NOBR>APL-tiden</NOBR> och utbildningen avslutas med ett yrkesprov som efter godkännande leder till att eleven får sitt yrkesbevis som elektriker. I den traditionella modellen görs i stället yrkesprovet i slutet av lärlingsperioden.</P>
<P class="p83 ft8"><NOBR>ETG-konceptet</NOBR> ställer en rad krav på utbildningsinnehållet, genomförandet och utbildningsanordnarnas ansvar som certifierade <NOBR>ETG-skolor.</NOBR> Gymnasieskolorna förutsätts ha ett lokalt program- råd, ett så kallat <NOBR>ETG-råd.</NOBR> De förutsätts också vara delaktiga i sam- verkan inom <NOBR>ETG-nätverket,</NOBR> lämna information i specifika frågor samt ansvara för den egna marknadsföringen. För att vara en del av <NOBR>ETG-nätverket</NOBR> betalar gymnasieskolan en avgift om 2 000 kronor per elev och år.</P>
<P class="p94 ft11">Utbildningsförloppet ska följas av kontinuerliga avstämningar i form av tester för att se till att eleven klarar de olika momenten som avsett. Gymnasieskolan ska också garantera eleven 600 tim- mars arbetsplatsförlagt lärande. Det finns krav på gymnasieskolan om vilka förutsättningar som ska gälla för att få en <NOBR>ETG-examen</NOBR> som också ger yrkesbeviset i direkt anslutning till examen. Det innebär att eleven inte behöver någon efterföljande lärlingstid för att vara anställningsbar. Branschens ambition är att denna modell ska sprida sig till andra gymnasieskolor och fullt utbyggd bestå av ett nätverk om cirka <NOBR>30–35</NOBR> gymnasieskolor. Det bedöms vara till- räckligt för att möta branschens behov av installationselektriker.</P>
<P class="p314 ft13">PVF Teknikcentrum i Katrineholm</P>
<P class="p129 ft11">PVF Plåt & Vent Forum AB ägs gemensamt av Plåtslageriernas Riksförbund och Svenska Byggnadsarbetarförbundet. Bolaget ut- gör i sin tur huvudman för PVF Teknikcentrum i Katrineholm som är plåtslageribranschens egen skola och centrum för kompetens- utveckling. På PVF Teknikcentrum genomförs bland annat kom- pletterande utbildningar för gymnasieelever och företagslärlingar från hela landet. På PVF Teknikcentrum avlägger lärlingar yrkes- examen för att få sitt yrkesbevis. Man erbjuder också vidareutbild-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">ning inom olika områden både som byggnads- och ventilationsplåt- slagare.</P>
<P class="p448 ft38">PVF Teknikcentrum kräver att utbildningsanordnare som skickar elever till skolan ska vara godkända av branschen. För att bli det krävs att utbildningsanordnaren uppfyller vissa kriterier utformade av yrkesnämnden (se avsnitt nedan). På PVF Teknikcentrum ges varje elev en individuell studieplan. Målet är att eleven ska få betyg för samtliga inriktningsgemensamma kurser och fördjupningskur- ser, totalt 400 plus 800 gymnasiepoäng. Det ska uppnås under de tre perioder omfattande totalt tolv veckor som eleven är på skolan. Det handlar till största delen om nyinlärning av svårare moment som ställer stora krav på kvalitet i utförandet. Om eleven redan lärt sig momentet på sitt arbetsplatsförlagda lärande valideras i stället elevens kunskaper. Det innebär i realiteten att PVF Teknikcentrum och <NOBR>APL-platsen</NOBR> växelverkar och att företaget till största delen lär ut enklare moment samt står för färdighetsträning, medan PVF Tek- nikcentrum lär ut svårare moment och kvalitetssäkrar utbildningen. Det är endast tillsammans med ett kvalitativt arbetsplatsförlagt lärande på företag som eleven kan tillgodogöra sig 1 200 poäng, även om tiden på PVF är cirka åtta timmar per dag. Kostnaden för den gymnasieskola som skickar en elev till PVF Teknikcentrum uppgår i dag till 75 000 kronor för hela utbildningen. I detta ingår boende och mat under skoltid.</P>
<P class="p101 ft43"><NOBR>PVF-godkänd</NOBR> utbildningsanordnare</P>
<P class="p96 ft8">Tillämpningen av kvalitetskriterierna omfattar alla utbildningsfor- mer. Det innebär att kriterierna ska tillämpas på skol- och företags- förlagd gymnasieutbildning, företagslärling, kommunal vuxenutbild- ning samt arbetsmarknadsutbildning.</P>
<P class="p13 ft10">Vid ansökan om att bli branschgodkänd ska en rad olika förhåll- anden och förutsättningar för att bedriva utbildningen beskrivas, bl.a. organisation, lärarkompetens, lokaler och utrustning. För varje undervisande lärare ska en meritförteckning bifogas ansökan. Efter genomförd utbildning förbinder sig också utbildningsanordnaren att lämna in betyg och ett skriftligt omdöme till den lokala yrkes- kommittén. Syftet med det förfarandet är att yrkesnämnden ska kunna göra en bedömning av den studerandes resterande utbild-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">ningstid samt inplanering av examensprov. På grundval av innehål- let i ansökan samt den lokala yrkeskommitténs yttrande beslutar sedan PVF yrkesnämnd om godkännande eller ej.</P>
<P class="p94 ft10">Efter att ansökan är godkänd startar en process där utbildnings- anordnaren kallas till ett möte med den lokala yrkeskommittén. Det finns en yrkeskommitté i varje län som består av en representant för respektive branschpart. Vid mötet går parterna igenom kursplanen samt preciserar formerna för informationsutbyte och framtida samverkan. Mötet protokollförs och utgör sedan utgångspunkt för gruppens fortsatta arbete. Yrkesnämnden betonar att det är viktigt för branschens trovärdighet att i informationen till kommande elever påtala vikten av att utbildningsanordnaren är godkänd.</P>
<P class="p67 ft13">Byggnadsindustrins Branschrekommenderad skola</P>
<P class="p129 ft11">Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN) erbjuder en kvalitetsmärk- ning till gymnasieskolor med bygg- och anläggningsprogrammets inriktningar anläggningsfordon, husbyggnad samt mark- och an- läggning. De gymnasieskolor som uppfyller kriterierna bedöms ha förutsättningar att ge grundläggande yrkesutbildning som uppfyller branschens krav och kan då utses till Branschrekommenderad sko- la. Syftet är att tydliggöra branschens prioriterade förväntningar på gymnasieskolor som utbildar för branschens yrken och bidra till utveckling av utbildningen så att alla elever kan få utbildning med bra kvalitet.</P>
<P class="p337 ft8">Skolans ansökan görs via en webbenkät. Svaret på enkäten ska sedan tas upp och godkännas av det lokala programrådet och där- efter skickas den till BYN:s kansli. Ansökan bedöms sedan av den regionala yrkesnämnden och därefter fattas beslut om godkännan- de av Byggnadsindustrins centrala yrkesnämnd.</P>
<P class="p94 ft11">Kriterierna för att uppnå branschrekommendation rör bland an- nat områden som programråd, samverkan med branschen, lokaler, maskinell utrustning, rutiner för kvalitetssäkrat arbetsplatsförlagt lärande, arbetsmiljö samt lärartäthet och behörighet. Programrådet på gymnasieskolor som är branschrekommenderade ska minst en gång per år gå igenom enkätfrågorna för att säkerställa att alla kriterier är uppfyllda. För närvarande finns omkring 115 bransch-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft11">rekommenderade skolor i landet. Från och med 2015 är bransch- rekommendationen tidsbegränsad och omprövas efter två år.</P>
<P class="p11 ft8">Utöver Branschrekommenderad skola finns också en kvalitets- säkringsmodell för vuxenutbildningen som kallas Godkänd utbild- ningsgivare. Ansökan kan göras av en kommunal eller fristående skola eller ett utbildningsföretag.</P>
<P class="p13 ft10">BYN har beviljats statliga medel av Skolverket för utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet. Projektet är inriktat på att utveckla en webbaserad <NOBR>APL-bok</NOBR> som kan liknas vid en loggbok att använda under <NOBR>APL-perioden.</NOBR> Till det utvecklas ett stöd för utbildning av handledare med pedagogiskt innehåll. Branschen vill stödja små yrkesområden där det finns många fåmansföretag. I projektet är handledarutbildningen inriktad mot mur- och putsbranschen. BYN åtar sig också att marknadsföra resultaten och fortbilda yrkeslärare.</P>
<P class="p13 ft45">BYN har ett långsiktigt mål om att materialet ska vara implemen- terat på alla branschrekommenderade gymnasieskolor inom tre år.</P>
<P class="p581 ft13"><NOBR>VVS-branschens</NOBR> Förstklassig skola</P>
<P class="p211 ft10"><NOBR>VVS-branschens</NOBR> yrkesnämnd består av <NOBR>VVS-företagen</NOBR> och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Till nämnden finns en regional orga- nisation bestående av elva regioner i landet. I varje region finns ut- bildningsansvariga som är anställda hos någon av parterna, med ansvar för kontakter med skolor, företag och lärlingar.</P>
<P class="p230 ft8">Traditionellt finns ett system med branschprov för att individen ska kunna få ett yrkesbevis för något av branschens yrken. Provet mäter individens teoretiska och praktiska kunskaper och prövar för- mågan att planera arbetet och lösa problem. All yrkesutbildning, såsom gymnasieutbildning, företagslärling eller annan vuxenutbild- ning, avslutas med ett branschprov.</P>
<P class="p13 ft10">Yrkesnämnden har också tagit fram en kvalitetssäkringsmodell av gymnasieskolor och andra utbildningsanordnare. Kvalitetssäkr- ingsmodellen kallas Förstklassig skola. En skola kan efter ansökan få utmärkelsen Försklassig skola av Yrkesnämnden. Det sker på re- kommendation från utbildningsansvariga i regionen. För att få ut- märkelsen behöver skolan redovisa att man följer ämnesplanerna och vilka läromedel som används. Skolan ska även redovisa hur det arbetsplatsförlagda lärandet hanteras, vilka yrkeslärare skolan har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p451 ft10">och deras yrkeskompetens samt att lokalerna har rätt utrustning och är säkra att vistas i. Gymnasieelever i den tredje årskursen får dessutom ge sin syn på utbildningen via en enkät som sedan jämförs med gymnasieskolans ansökan. Regionens utbildningsansvariga ska ha möjlighet att besöka gymnasieskolan och att delta i programråd under ansökningsperioden. Varje år omprövar yrkesnämnden om skolan fortfarande lever upp till kriterierna för Förstklassig skola.</P>
<P class="p582 ft8">Det uttalade syftet med utmärkelsen och de krav det medför säkerställer att eleverna får en bra förberedelse inför färdigutbild- ningen som lärling efter gymnasieskolan. Det bidrar även till att öka elevens möjlighet att klara det avslutande branschprovet.</P>
<P class="p582 ft8">Det finns en skillnad mellan gymnasieskola och vuxenutbildning när gäller Förstklassig skola. För en gymnasieskola är utmärkelsen en kvalitetsstämpel och frivillig att ansöka om. För vuxenutbild- ning, arbetsmarknadsutbildning eller företagslärlingsutbildning är ansökan nödvändig för att eleverna ska få tillgodoräkna sig hela skolutbildningen. Risken är annars att eleven behöver läsa in extra- kurser eller en längre utbildning på företag innan branschprovet kan göras.</P>
<P class="p121 ft8">Yrkesnämnden har beviljats statliga medel av Skolverket för ut- veckling av det arbetsplatsförlagda lärandet. Projektet består i fram- tagandet av en handledarbok som stöd för både handledaren och eleven. Handledarboken syftar till att underlätta kommunikation och synliggöra värderingar som ett pedagogiskt verktyg. I hand- ledarboken finns också utbildningens samtliga moment upptagna vilket underlättar kontrollen av att eleven gått igenom utbildningens alla delar.</P>
<P class="p308 ft10">I det nya VVS- och fastighetsprogrammet har en fastighets- inriktning införts. Av den anledningen har Fasighetsbranschens ut- bildningsnämnd inför höstterminen 2014 tillfört en egen kvalitets- säkring som kallas Rekommenderad skola av fastighetsbranschen<SPAN class="ft47">.</SPAN><SPAN class="ft72">24 </SPAN>Rekommendationen baseras på förekomsten av behöriga lärare med branscherfarenhet, uppdaterade och ändamålsenliga läromedel samt kvalitativt arbetsplatsförlagt lärande på branschföretag med utbil- dade handledare. Det är frivilligt för gymnasieskolor att ansöka och</P>
<P class="p344 ft100"><SPAN class="ft141">24 </SPAN>I nämnden representeras Arbetsgivarorganisationerna Fastigo, Almega Fastighetsarbets- givarna och KFO, branschorganisationerna Sabo, Fastighetsägarna, arbetstagarorganisatio- nerna Fastighetsanställdas förbund, Kommunal, SEKO, Unionen, Vision, Ledarna, Jusek, Civilekonomerna, Sveriges Ingenjörer, SSR och Sveriges Arkitekter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">branschrekommendationen kräver att man först blivit godkänd som Förstklassig skola av <NOBR>VVS-branschens</NOBR> yrkesnämnd. Rekom- menderad skola av fastighetsbranschen är därför tänkt som ett branschspecifikt tillägg.</P>
<P class="p101 ft13">Handelns yrkesnämnds certifiering</P>
<P class="p74 ft11">Inom handelsbranschen har parterna Svensk Handel, Handels- anställdas förbund och KFO skapat Handelns yrkesnämnd, som är relativt nyetablerad. Under arbetet med Servicecollege var det många regioner och enskilda utbildningar som efterfrågade ett pro- jekt inriktat mot handeln. Vissa regioner ville starta Handels- college. Detta är något som branschens parter har tagit fasta på. Behovet har utmynnat i en certifieringsmodell vars övergripande målsättning är att stärka handels- och administrationsprogrammet.</P>
<P class="p13 ft8">Kriterierna för certifiering syftar till att ge utbildningarna ett strukturstöd så att elevens kompetens tydligt synliggörs för såväl arbetsgivare som eleven själv. Det görs genom beskrivningar av de generella och handelsspecifika kompetenser som eleverna förväntas uppnå i utbildningen. Dessutom ska certifieringen bidra till att ut- bildningens kvalitet kontinuerligt följs upp och utvecklas. Certi- fieringskriterierna omfattar områden som en generell beskrivning av skolan och utbildningens utformning, intern och extern samver- kan och information, kompetens och resurser samt uppföljning och utvärdering. De lokala programrådens viktiga roll betonas särskilt och är en del i certifieringen. Certifieringsutförare är Handelns yrkesnämnd.</P>
<P class="p258 ft10">Modellen bygger på en första certifieringsperiod om tre år med uppföljningsbesök efter ett år. Därefter görs uppföljningsbesök med återcertifiering vartannat år. Dessa uppföljningar baserar sig på skolans egen verksamhetsrapport, skolans plan för nästkommande två år, kontakter med samverkande företag samt möte med skolled- ning, arbetslag och elever. Skolan får betala en certifieringsavgift till Handelns yrkesnämnd i samband med ansökan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft13">Svensk Energis skolsamverkan</P>
<P class="p129 ft10">Svensk Energi är branschförening för 169 medlemskoncerner och cirka 380 företag bestående av elproducenter, eldistributörer och elhandlare. Branschen sysselsätter cirka 30 000 medarbetare. Svensk Energi ansvarar för branschens kompetensuppbyggnad. Organisa- tionen stödjer och samverkar med relevanta gymnasie- och yrkes- högskoleutbildningar och är engagerad i ledningsgrupper och lokala programråd. Svensk Energi samarbetar med tre gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram. Två av dessa är riksrekryterande.</P>
<P class="p266 ft10">Svensk Energi stödjer och samordnar även utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan. Elever från yrkeshögskolan och gymnasie- utbildningar med branschsamverkan ser branschen som extra vik- tiga eftersom de är anställningsbara direkt. Svensk Energi tillhanda- håller också informationsmaterial och läromedel om el- och energi- branschen. Därutöver är man engagerad i både högskole- och arbetsmarknadsutbildning. Från den senare utbildningsformen kan man rekrytera distributionselektriker som omskolats efter att de inte lyckats få en lärlingsplats som installationselektriker.</P>
<P class="p583 ft31"><SPAN class="ft13">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft104">Kvalitetssäkring genom kontroll av utbildningsförlopp, utbildningsresultat, branschprov eller genom validering</SPAN></P>
<P class="p537 ft13">Grönt kort</P>
<P class="p79 ft8">Naturbrukets yrkesnämnd (NYN) är ett samarbetsorgan för att främja yrkesutbildning, fortbildning och rekrytering inom lantbruk, trädgård och djursjukvård.<SPAN class="ft79">25</SPAN></P>
<P class="p266 ft11">NYN har utvecklat en diplomering som kallas Grönt Kort. Diplomeringen utvecklades mot bakgrund av en upplevd brist på kompetent arbetskraft och otydliga karriärvägar för naturbrukspro- grammets elever. Branschen anser att situationen förbättrats i och med gymnasiereformen 2011. Man anser att gymnasiearbetet, som delvis bygger på Grönt Kort, blivit bättre och att naturbrukspro- grammet har fått tydligare yrkesutgångar.</P>
<P class="p433 ft133"><SPAN class="ft161">25 </SPAN>Medlemsorganisationer är Lantbrukarnas Riksförbund, Skogs- och Lantarbetsgivare- förbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet, Trädgårdsanläggarna i Sverige, Gröna näring- ens riksorganisation samt Svensk Djursjukvård.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft38">Det finns tre nivåer för Grönt Kort: en grundläggande nivå, en specialist- eller förmansnivå och en företagsledarnivå. Grönt Kort består av både ett teoretiskt och ett praktiskt prov och båda proven genomförs samma dag på en gård eller ett skoljordbruk. Kunskaper- na som prövas berör produktionsområdena mjölk, gris, växtodling och yrkesodling trädgård. Provet görs alltid av två diplomerare för att få en så riktig och kvalitetssäkrad bedömning som möjligt. Ett av skälen är att arbetsgivarna vill ha en så objektiv bedömning som möjligt av elevens eller den yrkesverksammas anställningsbarhet. Grönt Kort riktar sig inte bara till gymnasieelever som studerar naturbruksprogrammets tredje år utan även till yrkesverksamma som på så sätt får ett intyg på sin kompetens.</P>
<P class="p523 ft13">Skogsbrukets programrådsverksamhet</P>
<P class="p127 ft8">Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN) har som prioriterad uppgift att arbeta med kompetensförsörjnings- och arbetsmiljöfrågor. I SYN ingår Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA).<SPAN class="ft79">26</SPAN></P>
<P class="p13 ft11">SLA har tagit ett brett grepp på den lokala programrådsverk- samheten. SLA:s distriktsstyrelser har utsett vilka <NOBR>SLA-företag</NOBR> som på varje skola ska representera SLA i programrådet. Minst fyra ledamöter i ett programråd ska komma från SLA:s medlemsföretag. En av dessa representanter utses till ordförande i det lokala pro- gramrådet. Branschorganisationen SMF Skogsentreprenörerna ut- ser en representant till varje lokalt programråd. Skolan bemannar därefter programrådet med andra personer från lokala företag och andra intressenter. Alla deltagare i programrådet ska ha mandat från sitt företag eller organisation att besluta i de frågor som ska behandlas i programrådet. Skolan ska även se till att elevrepresen- tanter finns med i programrådet.</P>
<P class="p171 ft8">Minst tre möten per år bör hållas i varje lokalt programråd. Pro- tokoll eller minnesanteckningar ska föras från programrådens möten. Förslag på protokollmall finns på SLA:s hemsida och kopior på protokollen skickas till SLA centralt.</P>
<P class="p584 ft69"><SPAN class="ft68">26 </SPAN>SLA är en arbetsgivarorganisation med cirka 4 000 medlemsföretag verksamma inom skogs- bruk, jordbruk, djursjukvård, golf och trädgårdsnäringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft8"><NOBR>SLA-gruppen</NOBR> i programråden har bland annat till uppgift att stödja skolans arbete med att ordna lämpliga <NOBR>APL-platser.</NOBR> Gruppen ska också informera sig om hur skolan ger praktikvärdarna infor- mation inför praktikperioder och hur skolan inhämtar praktik- värdarnas omdömen om eleverna och hur återkoppling kring det arbetsplatsförlagda lärandet görs.</P>
<P class="p83 ft8">Det lokala programrådet ska stötta såväl elev som praktikvärd under det arbetsplatsförlagda lärandet. Ledamöterna i program- rådet ska även verka för att skolans personal får delta på företagens interna utbildningsdagar.</P>
<P class="p266 ft11">En annan viktig uppgift för programråden är att attrahera elever till skogsutbildningen. Det görs bland annat genom att programrådet utarbetar lokala marknadsföringsplaner tillsammans med natur- bruksgymnasierna. Programrådet kan ansöka om marknadsförings- bidrag hos SLA för de marknadsföringsaktiviteter som har en direkt koppling till skogsutbildningen och där näringslivets representanter ges möjlighet att delta.</P>
<P class="p83 ft8">SLA ger också ekonomiskt stöd till de arbetsgivare som tar emot elever på arbetsplatsförlagt lärande från naturbruksprogram- mets inriktning skog.<SPAN class="ft79">27</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><NOBR>TYA-certifierad</NOBR> <NOBR>APL-handledare</NOBR></P>
<P class="p315 ft8">Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA) är ett sam- arbetsorgan mellan parterna i transportbranschen.<SPAN class="ft79">28 </SPAN>TYA har cirka 17 000 anslutna företag inom transportbranschen. Totalt omfattas cirka 100 000 anställda som är verksamma inom olika delbranscher som åkeri, renhållning, taxi, markpersonal i flyget, bärgning och bensinstationer. TYA:s uppdrag är ibland annat att genomföra arbetsmiljö- och yrkesfortbildningskurser och att sprida information om transportbranschen.</P>
<P class="p94 ft45">TYA arbetar även med att påverka skolväsendet för att tillgodo- se transportnäringens behov av utbildade individer. TYA bidrar till</P>
<P class="p333 ft86"><SPAN class="ft90">27</SPAN><SPAN class="ft84">Ersättningen är 5 000 kronor per maskinvecka (alt. 1 000 kronor/dag) i max 10 veckor per elev. För motormanuell praktik i skogsvård är ersättningen 1 000 kronor (alt. 200 kronor/dag) per vecka i max 2 veckor per elev.</SPAN></P>
<P class="p585 ft100"><SPAN class="ft90">28</SPAN><SPAN class="ft99">Ingående organisationer är Biltrafikens Arbetsgivareförbund, Petroleumbranschens Arbets- givareförbund, Motorbranschens Arbetsgivareförbund, Sveriges Hamnar, Flygarbetsgivarna, Almega, KFO, Svenska Transportarbetareförbundet, Ledarna, Unionen, Sveriges Ingenjörer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft10">utvecklingen av yrkesutbildningen genom att utveckla läromedel och fortbilda lärare. TYA har åtta stycken partssammansatta ut- bildningsråd vars främsta uppgift är att stärka samverkan mellan skola och arbetsliv. Ledamöterna i utbildningsråden är också aktiva i lokala programråd. Till utbildningsråden finns fem regionala projektledare kopplade, med ansvar för att hålla kontakten mellan branschorganisationen och gymnasieskolor. TYAs verksamhet finansieras genom en avgift på för närvarande 0,20 procent av års- lönesumman i branschen. Det är en avgift som samtliga arbetsgivare inom de aktuella avtalsområdena betalar in.</P>
<P class="p253 ft10">En viktig del i transportutbildningen är att eleverna får tillräck- lig mängdträning, vilket är en grundläggande trafiksäkerhetsaspekt. Transportbranschen har därför utvecklat en egen <NOBR>TYA-modell</NOBR> för att kvalitetssäkra utbildningen. Det sker genom utökad samverkan mellan skola och företag med målet att möjliggöra övningskörning och mängdträning i särskilda <NOBR>APL-företag.</NOBR></P>
<P class="p15 ft8"><NOBR>TYA-modellen</NOBR> kännetecknas av att TYA:s regionala utbild- ningsråd godkänner <NOBR>TYA-anslutna</NOBR> företag och handledare. För att vara <NOBR>TYA-certifierad</NOBR> <NOBR>APL-handledare</NOBR> krävs att handledaren är 25 år eller äldre och som minst har en halvtidsanställning. Till det krävs minst 3 års yrkeserfarenhet som lastbilsförare samt innehav av C/CE behörighet i 3 år och att handledaren genomgått TYAs <NOBR>APL-handledarutbildning.</NOBR> Det senare är särskilt viktigt då eleverna tränas i trafikmiljö. Mängdträningen är tänkt att ske efter att eleven övningskört i skolans regi.</P>
<P class="p254 ft8">Parterna Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Trans- portarbetareförbundet har beslutat om grundläggande krav på före- tag som tar emot elever eller kursdeltagare inom vuxenutbildning enligt <NOBR>TYA-modellen.</NOBR> Det innebär att företaget ska vara medlem i Biltrafikens Arbetsgivareförbund och ha kollektivavtal med Svenska Transportarbetarförbundet. Företaget ska dessutom följa god sed på arbetsmarknaden samt ha förutsättningar att genomföra arbetsplats- förlagt lärande.</P>
<P class="p253 ft11">TYA har beviljats statliga medel av Skolverket för utvecklingen av arbetsplatsförlagt lärande. Projektet baseras på redan befintligt material som TYA utarbetat. Det utgörs av en handbok som stöd för både handledarrollen och själva <NOBR>APL-periodens</NOBR> genomförande. Därutöver har man också tagit fram ett stödmaterial för ledamöter- na i de lokala programråden. TYA kommer att använda utveck-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">lingsmedlen för att digitalisera det material som nu finns i tryckt form samt att skapa en webbaserad loggbok för APL och en logg- boksapplikation.</P>
<P class="p93 ft13">Frisörbranschens gesällbrev</P>
<P class="p79 ft8">Frisörbranschens Yrkesnämnd (FYN) är ett partsammansatt organ bestående av Sveriges Frisörföretagare och Handelsanställdas för- bund.</P>
<P class="p199 ft8">Gesällbrevet är branschens yrkesbevis som visar att individen har utbildat sig och avlagt branschens behörighetsprov. Gesällbrevet är beviset på att individen är behörig frisör och har rätt till full lön enligt branschens kollektivavtal. Frisörföretagarnas utbildnings- nämnder, som även består av representanter från Handelsanställdas förbund, anordnar delprov och gesällprov och finns på 18 platser i landet.</P>
<P class="p83 ft8">Det finns tre sätt att bli behörig frisör. Det första är att gå gym- nasieskolans hantverksprogram med inriktning frisör. När grund- utbildningen i gymnasieskolan är klar avläggs ett praktiskt delprov samt ett teoriprov. Därefter krävs en färdigutbildning på ett frisör- företag i 3 000 timmar som efter godkänt gesällprov ger branschens behörighet som frisör.</P>
<P class="p337 ft8">Det andra alternativet är att gå en av branschen godkänd privat frisörutbildning med samma färdigutbildningsprocess som i gym- nasieskolan. För närvarande finns elva godkända privata utbildnings- anordnare. Utbildningen är väl reglerad med grund- och färdig- utbildning och progressionen i lärandet är indelat i fyra nivåer. För att kunna dokumentera antalet timmar och vilka nivåer eleven har genomgått ska en utbildningsbok finnas.</P>
<P class="p94 ft10">Det tredje alternativet är företagsförlagd utbildning, där per- sonen själv måste hitta en salong som vill utbilda och anställa per- sonen. Frisörföretaget måste ha en behörig frisör som handledare och personen behöver vara anställd som trainee i 5 000 timmar (4 nivåer) och ska följa en läroplan för frisöryrket. Delprov och teoriprov avläggs efter 2 000 timmar. Delprovet är en del av gesäll- provet som görs under eller efter grundutbildningens nivå 1. Alla elever som genomfört nivå 1 ska erbjudas att avlägga delprov genom frisörföretagarna hos sin utbildningsanordnare eller i annan när-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">liggande lokal eller ort. Delprovet ska vara godkänt innan färdig- utbildning mot gesällprovet kan påbörjas. Det slutgiltiga gesällpro- vet görs efter ytterligare 3 000 timmar.</P>
<P class="p101 ft13">Måleribranschens gesällbrev</P>
<P class="p96 ft8">Måleribranschens yrkesnämnd (MYN) är ett samarbete mellan Måleriföretagen i Sverige och Svenska Målareförbundet kring yrkes- utbildningsfrågor. MYN arbetar i första hand med rekrytering, utbildning och gesällprov.</P>
<P class="p110 ft8">Det finns i huvudsak två sätt att bli målare. Det vanligaste sättet är att studera bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning måleri. Efter utbildningen behöver eleven en lärlingsanställning på ett måleriföretag. Lärlingsperioden uppgår till 6 800 timmar och brukar ta ungefär två år att genomföra.</P>
<P class="p13 ft11">En utgångspunkt för MYN:s syn på utbildningen är att goda resultat i gymnasiegemensamma ämnen är lika viktigt som goda resultat i yrkesämnen. MYN premierar goda studieresultat för de elever som uppfyller branschens krav då de vid examen tilldelas fler utbildningstimmar än de som inte gör det. Alla målerielever som fullföljt utbildningen tilldelas normalt 2 000 utbildningstimmar. Om eleven uppnått de betygskrav som branschen ställt tilldelas ytterligare 1 000 utbildningstimmar. Det påverkar i sin tur längden på den lärlingsperiod som sedan ska leda till färdigutbildning.</P>
<P class="p230 ft11">Det andra sättet, för den som inte har en grundläggande yrkes- utbildning, är att söka direkt hos ett måleriföretag om att få börja som lärling. Den sökande måste då ha fyllt 19 år. Tidigare hade gymnasieelever företräde till lärlingsplatserna men den regeln är borttagen. MYN har konstaterat brister i de yrkesteoretiska delar- na i utbildningen av företagslärlingar. För att komma tillrätta med det har man tagit fram ett eget utbildningsmaterial. Materialet be- står av en lärobok och en webbplattform och används nu allmänt i landets gymnasieskolor, enlig MYN.</P>
<P class="p11 ft8">För att få sitt yrkesbevis och gesällbrev som målare krävs ett godkänt gesällprov. Det har hittills bestått av ett yrkestekniskt prov men det planeras att även ett teoretiskt prov ska ingå. Gesäll- provet utförs i den senare delen av lärlingsperioden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft8">Förutom att branschen har sin traditionella form för färdig- utbildning och kvalitetssäkring har man också vissa krav på den gymnasiala yrkesutbildningen. När det gäller dimensionering menar MYN att det är utbildningsanordnaren som ska analysera behovet av nya målare i regionen innan måleriutbildning erbjuds. I det sam- manhanget erbjuder MYN sig att bidra med branschens bedöm- ningar. Man informerar också utbildningsanordnare om de krav som branschen ställer.</P>
<P class="p83 ft8">Bland annat vill MYN att alla yrkeslärare ska ha avlagt gesäll- prov samt ha pedagogisk behörighet och yrkeslärarexamen. Skolan ska erbjuda lokaler som är adekvata för utbildningen och kunna erbjuda APL för samtliga elever. De arbetsplatser där APL erbjuds till elever ska ha tecknat kollektivavtal. Man anser även att det åligger skolan att följa upp och dokumentera elevernas utbildning enligt MYN:s bestämmelser.</P>
<P class="p67 ft13">Hotell- och restaurangbranschens valideringsarbete</P>
<P class="p343 ft10">Sveriges Hotell och restauranger (SHR), föregångaren till Visita, har tidigare kvalitetssäkrat skolor. Det visade sig att en kvalitets- säkring av skolor kräver stora resurser och framför allt uppföljning. Av den anledningen har Visita valt att inte återuppta det arbetet. Visita menar att en certifierad gymnasieskola på ett läsår kan tappa sin kvalitet om någon eller några nyckelpersoner lämnar skolan.</P>
<P class="p95 ft11">Skolinspektionen utövar tillsyn över huvudmän och gymnasie- skolor som erbjuder yrkesprogram. Visitas uppfattning är att Skol- inspektionen har bristande resurser och kompetens att bedöma en gymnasieskolas förutsättningar och förmåga att bedriva utbildning som motsvarar branschens krav. Det som skulle behöva bedömas är till exempel lärarnas yrkeskunskaper och om utrustning och lokaler möter den standard som krävs för en god yrkesutbildning. Visita har ställt sig till förfogande för att bidra med sina branschkunska- per men har inte fått någon förfrågan om att bistå vid tillsyn av gymnasieskolor som erbjuder programmen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft11">Besöksnäringen har ett partsgemensamt yrkesråd, Utbildnings- rådet för Hotell och Restauranger (UHR).<SPAN class="ft89">29 </SPAN>En av rådets främsta uppgifter är att analysera framtidens utbildningsbehov. För att kunna påverka och kvalitetssäkra yrkesutbildningar riktade mot besöksnäringen har UHR tagit fram en valideringsmodell. Model- len omfattar de fyra yrkesinriktningarna kock, servering, konferens och reception. Målsättningen är att alla gymnasieskolor som erbju- der de berörda yrkesprogrammen ska validera sina elever utifrån modellen. Syftet är att få en uppfattning om huruvida eleven upp- nått tillräcklig nivå på sina yrkeskunskaper för att vara anställnings- bar.</P>
<P class="p13 ft10">Valideringsprocessen består av tre faser: en fördjupad kompetens- kartläggning, en kompetensbedömning för intyg samt en kompe- tensbedömning för betyg mot kurser i restaurang- och livsmedels- programmet samt hotell- och turismprogrammet. Fullt utvecklad kommer valideringsmodellen ha funktionen som yrkesprov och därmed kunna motsvara branschens traditionella gesällprov.</P>
<P class="p13 ft38">UHR har beviljats statliga medel av Skolverket för utveckling av arbetsplatsförlagt lärande. Syftet med projektet är att skapa samsyn kring de kunskapskrav som utgör grunden för anställningsbarhet. Ett av syftena är att få en mer nationellt likvärdig bedömning av eleverna efter avslutat arbetsplatsförlagt lärande.</P>
<P class="p580 ft13"><SPAN class="ft13">6.5.4</SPAN><SPAN class="ft95">Samverkansmodeller under utveckling</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">Inom flera branscher pågår arbete med att utveckla nya sam- verkansmodeller eller att vidareutveckla befintliga modeller. Nedan beskrivs två exempel.</P>
<P class="p73 ft13">Fordons- och transportprogrammet</P>
<P class="p211 ft45">Motorbranschens yrkesnämnd (MYN) består av två partsorgani- sationer: Motorbranschens Arbetsgivareförbund och IF Metall. Därtill finns också Lackerarnas yrkesnämnd (LYN) som består av</P>
<P class="p586 ft69"><SPAN class="ft68">29 </SPAN>Rådet består av Visita, Kooperationens Förhandlingsorganisation, KFO, Unionen, samt Hotell- och restaurangfacket, HRF.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft12">ledamöter från Motorbranschens Arbetsgivareförbund och Svenska Målareförbundet.</P>
<P class="p505 ft8">Branschorganisationerna upplever att det är alltför varierande kvalitet på fordons- och transportprogrammet. Av det skälet har branschorganisationerna själva tagit fram ett slutprov som bland annat syftar till att höja statusen på utbildningen och branschens yrken. Det är också ett sätt att hålla kontakt med skolorna och syn- liggöra branschens krav för att på så sätt säkerställa kvaliteten på utbildningen.</P>
<P class="p117 ft38">De fordonstekniska inriktningarna som proven är avsedda för är <NOBR>personbils-,</NOBR> lastbils- och maskinmekaniker, bilskadereparatör, for- donslackerare samt reservdelsspecialist. Provet är webbaserat och består av 50 fordonstekniska frågor som hanteras av en provansvarig på respektive deltagande skola. I samband med provet kan eleven erhålla ett av branschen utfärdat certifikat. För att få ett sådant krävs att eleven har godkänd yrkesutbildning och ett visst antal god- kända poäng på motorbranschens slutprov. Med godkänd yrkes- utbildning avses att skolan även ska ha godkänt eleven utifrån de branschkrav som båda motorbranschens yrkesnämnder har. Därtill ska eleven ha godkända betyg i de gymnasiegemensamma ämnena Svenska 1, Matematik 1a och Engelska 5. Det är förenat med en mindre kostnad att få certifikatet.</P>
<P class="p587 ft8">Certifikatet har inte riktigt fått det genomslag i branschen som förväntats. MYN har nu tagit ett nytt initiativ för att utveckla for- dons- och transportprogrammet. I nuläget söker man olika utveck- lingsvägar där ett alternativ är att utveckla någon form av yrkes- college.</P>
<P class="p588 ft13">Inriktningen bageri och konditori inom restaurang- och livsmedelsprogrammet</P>
<P class="p589 ft11">Livsmedelsföretagen och Sveriges bagare och konditorer har bevil- jats statliga medel av Skolverket för utveckling av arbetsplatsförlagt lärande. Projektet utgår från behovet av att locka fler elever till inriktningen bageri och konditori inom restaurang- och livsmedels- programmet. Det vill man åstadkomma med en starkare samverkan mellan skola och arbetsliv och en förstärkning av det arbetsplats- förlagda lärandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td218"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td219"><P class="p23 ft41">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft8">Branschorganisationerna har tagit fram ett läromedel avsett för gymnasieskolan. Till detta vill man nu utveckla en handledning och en logg- eller arbetsbok för det arbetsplatsförlagda lärandet. Ambi- tionen är också att utveckla en modell för kvalitetssäkring genom branschcertifiering av både <NOBR>APL-platser</NOBR> och gymnasieskolor med inriktning bageri och konditori.</P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft13">6.5.5</SPAN><SPAN class="ft95">Företagsskolor och industrigymnasier</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">Det finns i dag flera företagsägda gymnasieskolor med lång historia av yrkesutbildning som drivs som fristående skolor. De kan ingå i Teknikcollege eller andra samverkansmodeller. I detta avsnitt ges två exempel på företagsägda gymnasieskolor.</P>
<P class="p13 ft45">Utöver dessa finns det flera utbildningsanordnare med liknande organisation, kompletterande finansiering, utökat program och ut- vecklad samverkan mellan ägarföretag och kommun. SKF Tekniska gymnasium i Göteborg och Göranssonska skolan (Sandvikens Tek- niska gymnasium) är två exempel.</P>
<P class="p590 ft13">Mälardalens tekniska gymnasium</P>
<P class="p211 ft11">Mälardalens tekniska gymnasium har funnits sedan 1941. Huvud- man för skolan är Mälardalens Tekniska Gymnasium AB, som ägs av Scania och AstraZeneca. Därutöver finns också den kommunala koncernen Telge som samverkanspart. Skolan erbjuder teknikpro- grammet och det industritekniska programmet.</P>
<P class="p230 ft10">Studietakten är högre än i en vanlig gymnasieskola och eleverna ges möjlighet att läsa 3 800 gymnasiepoäng. För det industritekniska programmet lämnas utrymme för att läsa kurser för särskild behörig- het. Den ökade omfattningen möjliggörs genom att eleverna stude- rar motsvarande hela arbetsdagar. Det arbetsplatsförlagda lärandet förläggs ibland till tider då andra gymnasieskolor har lov. Under sommarlovet kan det arbetsplatsförlagda lärandet kombineras med ett betalt sommarjobb. Sammanlagt genomförs 44 skolveckor per år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Yrkescollege och andra samverkansmodeller</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft8">Som motprestation får eleverna möjlighet till en studiebonus på 1 000 kronor per månad utöver studiebidraget, betald sommarprak- tik och sex månaders anställning efter gymnasieskolan om eleven erhållit godkända resultat. Ägarna skjuter till ekonomiska resurser utöver skolpengen.</P>
<P class="p67 ft13">Göteborgs tekniska gymnasium</P>
<P class="p343 ft8">Göteborgs tekniska gymnasium (GTG) är resultatet av ett sam- arbete mellan näringsliv och kommun. Skolan ägs gemensamt av AB Volvo och Volvo Personvagnar AB tillsammans med Göte- borgs Stad. Skolan tog emot sina första elever hösten 1999.</P>
<P class="p83 ft8">Skolan erbjuder teknikprogrammet och det industritekniska pro- grammet. Huvudmannen har två skolenheter i Göteborg som ut- bildar både gymnasieelever och vuxna. Ungefär 20 procent av studietiden består av arbetsplatsförlagt lärande. De två första åren är <NOBR>APL-placeringen</NOBR> inom Volvo i Göteborg och det tredje året finns möjligheten att göra APL utomlands.</P>
<P class="p83 ft8">Elever på det industritekniska programmet kan läsa upp till 3 200 gymnasiepoäng. Utökningen består av kurser som ger grund- läggande behörighet till högskolan samt matematik och entrepre- nörskap. Inom teknikprogrammet finns möjlighet att läsa upp till 3 500 gymnasiepoäng. Utökningen med fler gymnasiepoäng består framför allt av kurser inom matematik, fysik och kemi. Även arbets- platsförlagt lärande, både nationellt och internationellt, ingår i denna utökning. GTG har också ett avtal med Volvo som innebär att eleverna erbjuds möjlighet till 4 veckors sommarjobb efter år två och tre.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<P class="p591 ft97"><SPAN class="ft7">7</SPAN><SPAN class="ft96">Branschskolor för vissa små yrkesområden</SPAN></P>
<P class="p262 ft8">Utredningen föreslår i detta kapitel en försöksverksamhet med så kallade branschskolor. Förslaget har utarbetats i samarbete med de branschorganisationer som är engagerade i utvecklingen av den gymnasiala yrkesutbildningen.</P>
<P class="p13 ft11">Branschskolor bidrar till en lösning på kompetensbrist inom vissa små yrkesområden genom att skapa samordningsvinster inom utbildningssystemet. Branschskolorna ska finnas på strategiskt ut- valda platser i landet och fungera som kompetenscentrum där de bästa yrkeslärarna och den senaste utrustningen kan samlas. Till branschskolorna ska elever från gymnasieskolor i hela landet kunna komma för att få undervisning i vissa yrkeskurser. Detta möjliggör för skolhuvudmän att erbjuda inriktningar och yrkesutgångar som annars hade varit svåra att erbjuda på grund av små elevgrupper och dyra investeringar. Branschskolorna ska också kunna ta emot stu- derande inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå.</P>
<P class="p230 ft10">Branschskolorna ska rekommenderas av branschorganisationer inom det yrkesområde som utbildningen leder till eller ha ett brett samarbete om utbildning med flera arbetsgivare inom branschen. Genom att rekommendera en branschskola garanterar branschorga- nisationen att yrkesinnehållet i utbildningen håller den kvalitet som krävs för att eleven ska bli anställningsbar efter avslutad gymnasie- utbildning. På så sätt kan elever få tillgång till kvalitetssäkrad ut- bildning inom små yrkesområden oavsett hemkommun.</P>
<P class="p13 ft38">I de flesta fall kommer den utbildningsanordnare som bransch- organisationen rekommenderar sannolikt att vara en gymnasieskola som branschorganisationen bedömer håller god kvalitet i sin yrkes- utbildning. I andra fall kan branschorganisationens eget centrum för</P>
<P class="p592 ft20">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft10">kompetensutveckling av medarbetare ansöka om att bli bransch- skola och även ta emot gymnasieelever. Det kan också finnas skolor som har ett brett samarbete om utbildning med flera arbetsgivare inom branschen som kan vilja ansöka om att bli branschskola.</P>
<P class="p83 ft8">En elev kommer vara på branschskolan totalt omkring 15– 20 veckor, uppskattningsvis uppdelat på omkring fyra veckor per termin under gymnasieskolans år två och tre. Gymnasieskolan på elevens hemort behåller hela tiden huvudmannaskapet och det över- gripande ansvaret för elevens utbildning.</P>
<P class="p265 ft37"><SPAN class="ft37">7.1</SPAN><SPAN class="ft51">Diskussionerna kring branschlärling</SPAN></P>
<P class="p68 ft10">Regeringen såg 2014 anledning att analysera förutsättningarna för att vidareutveckla den svenska gymnasiala lärlingsutbildningen. Initiativet väcktes under arbetet med en departementsintern utred- ning om arbetsplatsförlagt lärande under 2013. Ett antal bransch- organisationer gav då uttryck för intresse att vidareutveckla dagens gymnasiala lärlingsutbildning utifrån sitt perspektiv på gymnasial yrkesutbildning. Yrkesprogramsutredningen har därför fått i upp- drag att undersöka om det finns intresse för en försöksverksamhet med så kallade branschlärlingar – en lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branschorganisationer och arbetsgivare.</P>
<P class="p266 ft8">En branschorganisation kan definieras som en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, en organisation som är gemensam för arbetsgivare och arbetstagare, eller en intresseorganisation i närings- livet.<SPAN class="ft79">1 </SPAN>I yrkesutbildning är det avgörande för utbildningens kvalitet att arbetsmarknaden är med och driver utvecklingen. Det är endast arbetsmarknadens representanter som kan avgöra om en yrkes- utbildning ger eleverna rätt kunskaper och kompetenser för att leda till en anställning efter avslutad utbildning.</P>
<P class="p233 ft10">Branschorganisationernas eget engagemang i yrkesutbildningen kanaliseras i dag främst genom yrkescollege och andra samverkans- modeller för kvalitetssäkring som utvecklats på organisationernas eget initiativ (se kapitel 6). Skolverkets nationella programråd ses också som en viktig arena för samverkan mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden, om än med utvecklingspotential (se kapitel 5).</P>
<P class="p593 ft69"><SPAN class="ft68">1 </SPAN>Jfr förordningen (2014:375) om statsbidrag för utveckling av lärande på arbetsplatser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p392 ft8">På regional nivå utgör de kompetensplattformar som aktörer med regionalt utvecklingsansvar etablerat i alla län ytterligare ett verktyg för samverkan inom kompetensförsörjningsområdet.</P>
<P class="p253 ft11">De branschorganisationer som är engagerade inom gymnasial yrkesutbildning i Sverige har hittills varit tveksamt inställda till den gymnasiala lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning star- tade som försöksverksamhet hösten 2008 med höga ambitioner och mål. Bland arbetsmarknadens branschrepresentanter fanns dock en oro att den gymnasiala lärlingsutbildningen inte skulle kunna kvali- tetssäkras, och därmed inte uppnå samma mål som ett skolförlagt yrkesprogram. Det fanns också ett motstånd mot gymnasial lär- lingsutbildning i de branscher som redan har ett lärlingssystem reglerat i kollektivavtal. Motståndet grundade sig i en oro över hur den gymnasiala lärlingsutbildningen skulle påverka det avtalsregle- rade systemet.</P>
<P class="p15 ft8">Utredningen har haft tät kontakt med ett flertal branschorgani- sationer för diskussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbild- ningen skulle kunna utvecklas. Det är utredningens bedömning att det finns ett stort intresse för att ta ett större ansvar för att vidare- utveckla den gymnasiala yrkesutbildningen i syfte att höja kvalite- ten och attraktiviteten på utbildningen. Det finns dock inget större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen.</P>
<P class="p103 ft8">Branschorganisationer inom olika yrkesområden efterfrågar i stäl- let möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprio- riteras inom utbildningssystemet. Detta har lett fram till det förslag om branschskolor som utredningen presenterar i detta kapitel. Branschskolor bör kunna användas för undervisning inom ramen för en lärlingsutbildning, men även som del av en i huvudsak skolförlagd utbildning.</P>
<P class="p15 ft8">Diskussionen om vidareutveckling av gymnasial lärlingsutbild- ning fortsätter dock i andra forum. Utredningen har fått veta att Skolverkets Lärlingscentrum för diskussioner med enskilda intres- serade arbetsgivare kring insatser för att öka lärlingsutbildningens attraktivitet. Det handlar bland annat om marknadsföring mot elever och en starkare koppling mellan arbetsgivaren och lärlingen genom löneavtal.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft158"><SPAN class="ft37">7.2</SPAN><SPAN class="ft157">Vissa små yrkesområden har svårt att klara kompetensförsörjningen</SPAN></P>
<P class="p343 ft10">Flera av de branscher som deltagit i diskussionen om branschlärling har svårt att tillgodose kompetensförsörjningen inom några av sina yrkesområden. Dessa yrkesområden är små i betydelsen att de om- fattar få sysselsatta personer och att dessa personer behöver speci- fika yrkeskunskaper. På grund av att dessa branscher representerar ett mindre omfattande utbildningsbehov kan de ha svårt att hävda sig inom utbildningssystemet. Utbildning inom dessa små yrkes- områden riskerar att nedprioriteras, trots att den yrkeskunskap som en sådan utbildning ger kan utgöra en nyckelroll i en längre produktionsprocess eller ett viktigt samhällsintresse.</P>
<P class="p83 ft8">Utbildningar inom små yrkesområden enligt utredningens defi- nition kännetecknas av att de:</P>
<P class="p595 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Omfattar få personer och har därför svårt att samla tillräckligt många elever för att kunna erbjudas</SPAN></P>
<P class="p595 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Är relativt okända för personer som ska välja utbildning och där- för har svårt att attrahera elever</SPAN></P>
<P class="p595 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Ofta kräver dyr och avancerad utrustning och lokaler som inne- bär stora investeringar</SPAN></P>
<P class="p595 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Ofta bara erbjuds på enstaka orter i landet trots att kompetens- behovet är nationellt</SPAN></P>
<P class="p248 ft10">Ett flertal yrkesområden som stämmer in på beskrivningen ovan finns med bland Arbetsförmedlingens sammanställning över brist- yrken 2015.<SPAN class="ft72">2 </SPAN>Två gånger om året gör Arbetsförmedlingen en pro- gnos för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden. Utgångs- punkten för Arbetsförmedlingens prognoser är intervjuer med ett mycket stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna kompletteras med en makroekonomisk analys där hänsyn bland annat tas till pensionsavgångar, utbildningsvolymer, yrkesrörlig- heten och migrationen. Resultaten sammanfattas i en rapport med prognoser för olika yrkesområden. I listan över bristyrken som inte kräver eftergymnasial utbildning finns en mängd yrken som kan betraktas som små enligt kännetecknen ovan (se tabell 7.1).</P>
<P class="p577 ft88"><SPAN class="ft68">2 </SPAN><SPAN class="ft69">Arbetsförmedlingen 2015. </SPAN>Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397211x1.jpg" style="width:433px;height:707px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr18 td246"><P class="p367 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td103"><P class="p596 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr58 td247"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr58 td248"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr59 td85"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td249"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr34 td248"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr29 td85"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td249"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr60 td248"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr61 td85"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p597 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Arbetsförmedlingen 2015. Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick, egen bearbetning.</P>
<P class="p598 ft11">Ett flertal byggyrken finns med på Arbetsförmedlingens lista. Ett gemensamt rekryteringsproblem för många byggyrken är en kom- bination av små utbildningsvolymer och stora pensionsavgångar. Få nya medarbetare tillkommer till byggindustrin medan många be- fintliga medarbetare snart försvinner från arbetsmarknaden. Sam- tidigt väntas stora satsningar på fler bostäder och ökade infra- struktursatsningar de kommande åren. Upprustning av miljonpro- grammen och stora investeringar i vägar och järnvägar lyfts fram som utmaningar.<SPAN class="ft89">3</SPAN></P>
<P class="p599 ft88"><SPAN class="ft68">3 </SPAN><SPAN class="ft69">Arbetsförmedlingen 2015. </SPAN>Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft8">Industrin har förlorat många arbetstillfällen under de senaste åren och även de kommande åren planeras för ytterligare personal- nedskärningar. Samtidigt pågår en strukturell förändring av yrkes- sammansättningen. Det leder till att inslaget av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre. Yrken som kräver en kvalificerad yrkes- utbildning, som verktygsmakare och <NOBR>CNC-operatör,</NOBR> har en stor brist på sökande.</P>
<P class="p600 ft13">Yrkesutbildning för små yrkesområden är svårt att erbjuda inom gymnasieskolan</P>
<P class="p501 ft11">En del yrkesutbildningar lyckas inte locka sökande elever trots stora möjligheter att få arbete direkt efter avslutad gymnasieutbild- ning. Det kan handla om att utbildningen kräver en viss mognad hos eleven innan den blir intressant. Det finns även yrkesområden som skulle kunna locka ungdomar men som är så specialiserade att få ungdomar har tillräcklig kunskap om dem för att söka dem. Inom yrkesprogrammen finns inriktningar med mycket få elever. Som exempel studerar bara 55 elever i hela landet åk 3 på natur- bruksprogrammet med inriktning trädgård läsåret 2014/15.<SPAN class="ft89">4</SPAN></P>
<P class="p103 ft11">Ett tillräckligt antal elever krävs för att huvudmännen inom gymnasieskolan ska kunna bemanna och organisera utbildningen. Allt för små elevgrupper minskar skolornas möjligheter att erbjuda utbildningen, särskilt om det inte finns möjligheter till samläsning med andra grupper i skolan. Låg efterfrågan på en utbildning ett läsår kan få konsekvenser för kommande läsår i form av att skolor lägger ner vissa program eller programinriktningar.<SPAN class="ft89">5 </SPAN>Detta minskar ytterligare efterfrågan på utbildningen, eftersom utbildningen inte längre marknadsförs mot eleverna i samma utsträckning, och efter- som det kan krävas att eleven flyttar från sin hemkommun för att få tillgång till utbildningen.</P>
<P class="p15 ft38">Skollagen slår fast att alla elever ska ha lika tillgång till utbild- ning, oberoende av var i landet de bor och deras sociala och ekono- miska förhållanden, om inte annat följer av särskilda bestämmelser i</P>
<P class="p601 ft82"><SPAN class="ft80">4</SPAN><SPAN class="ft81">Skolverkets statistik för läsåret 2014/15.</SPAN></P>
<P class="p242 ft88"><SPAN class="ft80">5</SPAN><SPAN class="ft87">Skolverket 2014. </SPAN>Nationella program.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft11">lagen.<SPAN class="ft89">6 </SPAN>Vilka gymnasieutbildningar som erbjuds ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.<SPAN class="ft89">7 </SPAN>I prakti- ken har elever inte likvärdiga möjligheter att ta del av hela utbudet av nationella program, inriktningar och yrkesutgångar inom gym- nasieskolan. Utbudet av gymnasieprogram och inriktningar är brett på vissa håll i landet medan det är smalare på andra håll.<SPAN class="ft89">8</SPAN></P>
<P class="p171 ft8">Kurser i yrkesämnen som ligger inom ett nationellt program erbjuds normalt inte inom ett annat program om de inte ingår även i detta programs struktur. Kurser som ligger inom en inriktning försvinner ibland helt från programmet om inriktningen inte längre anordnas. Följden av att ett program eller en inriktning inte erbjuds kan därför bli att detta kunskapsområde helt försvinner från gym- nasieskolan i den aktuella regionen.</P>
<P class="p13 ft11">Som en lösning på problem med att upprätthålla ett brett utbild- ningsutbud satsar många kommuner på samverkan inom gymnasie- förbund för att kunna samla tillräckligt stora elevgrupper. Detta leder ofta till att elever söker sig till större orter i valet av gym- nasieutbildning.<SPAN class="ft89">9 </SPAN>En konsekvens av att detta är att en del utpend- lingskommuner avvecklat eller kraftigt minskat den egna gymnasie- verksamheten. Även om elever i teorin har tillgång till ett större utbud av utbildningar kan därför samverkansområdets geografiska storlek, hemkommunens läge i förhållande till de övriga kommu- nerna samt infrastukturens utbyggnad begränsa elevers faktiska till- gång till hela områdets utbud.</P>
<P class="p230 ft11">En annan möjlig lösning på problemet med små elevgrupper inom små yrkesutbildningar är riksrekryterande gymnasieutbild- ning.<SPAN class="ft89">10 </SPAN>Riksrekrytering kan beslutas för nationella program, natio- nella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbild- ningar om vissa villkor är uppfyllda.<SPAN class="ft89">11 </SPAN>Riksrekrytering kan också beslutas som estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet och som riksidrottsgymnasium i vissa fall.<SPAN class="ft89">12 </SPAN>En offentlig huvudman som vill erbjuda en riksrekryterande utbildning får ansöka om detta via Skolverket, medan enskild huvudman ansöker via Skolinspek-</P>
<P class="p450 ft82"><SPAN class="ft90">6</SPAN><SPAN class="ft92">1 kap. 8 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">7</SPAN><SPAN class="ft92">15 kap. 30 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft85"><SPAN class="ft90">8</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2013. </SPAN>Det svåra valet – Elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p150 ft85"><SPAN class="ft90">9</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2013. </SPAN>Det svåra valet – Elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">10</SPAN><SPAN class="ft91">16 kap. 45 § skollagen (2010:800); 5 kap. gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">11</SPAN><SPAN class="ft91">5 kap. 12 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">12</SPAN><SPAN class="ft93">5 kap. 21 och 23 §§ gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft8">tionen. För att riksrekryterande utbildning ska beviljas behöver ut- bildningen uppfylla ett antal kriterier.<SPAN class="ft79">13 </SPAN>Det ska finnas en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses. Det innebär att utbild- ningen anses vara en nationellt angelägen utbildning som ger så- dana kunskaper och färdigheter som efterfrågas nationellt, men som inte erbjuds i tillräcklig omfattning och som leder mot kvanti- tativt små och samhälleligt angelägna yrken.<SPAN class="ft79">14</SPAN></P>
<P class="p199 ft8">Enligt Skolverkets redovisning 2014 av regeringsuppdraget om särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar har Skolverket avslagit merparten av de ansökningar som avsett riksrekryterande yrkesutbildningar.<SPAN class="ft79">15 </SPAN>Avslagen har grundat sig i att sökande bara har motiverat riksrekryteringen med att de har bättre resurser än ut- bildningar i andra delar av landet, att det finns få utbildningar i landet eller att motivet för ansökan är att få ett större antal sökande elever till utbildningen.</P>
<P class="p233 ft8">Skolverket ser en risk att om riksrekrytering beviljas med moti- vet att utbildningen ges på få platser i landet så kan det leda till att de utbildningar som inte är riksrekryterande tappar elevunderlag och på grund av detta lägger ner utbildningen. Följden kan då bli ännu färre utbildningar av det aktuella programmet eller den aktu- ella inriktningen. Skolverket anser därför att det är av nationellt in- tresse att inte bifalla riksrekryterande utbildningar som kan med- föra ett minskat antal utbildningsorter.</P>
<P class="p67 ft13">Vuxenutbildningen och yrkeshögskolan kompenserar inte</P>
<P class="p343 ft11">Gymnasial yrkesutbildning ges också inom den kommunala vuxen- utbildningen. Inom vuxenutbildningen är det dock inte säkert att små yrken prioriteras. Utredningen beskriver i kapitel 8 hur yrkes- inriktad vuxenutbildning inom små yrkesområden med få och mer kostsamma utbildningsplatser riskerar att trängas undan av mindre kostsamma utbildningar inom yrkesområden med behov av många</P>
<P class="p344 ft82"><SPAN class="ft90">13</SPAN><SPAN class="ft92">5 kap. 12 och 19 §§ gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p273 ft163"><SPAN class="ft90">14</SPAN><SPAN class="ft162">Skolverket 2014. </SPAN>Redovisning av uppdrag om särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar<SPAN class="ft133">.</SPAN></P>
<P class="p273 ft163"><SPAN class="ft90">15</SPAN><SPAN class="ft162">Skolverket 2014. </SPAN>Redovisning av uppdrag om särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar<SPAN class="ft133">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">utbildade. Det finns flera anledningar för kommuner att prioritera utbildningar med större grupper av studerande, exempelvis vård- och omsorgsutbildningar.</P>
<P class="p13 ft10">Inte heller yrkeshögskolan kan i dag kompensera för alltför få gymnasieutbildade inom små yrkesområden. En utbildning inom yrkeshögskolan ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kun- skaper.<SPAN class="ft72">16 </SPAN>Utbildningsanordnaren får ställa krav på särskilda förkun- skaper som kan avse kunskaper från en eller flera kurser i gymnasie- skolans nationella program.<SPAN class="ft72">17 </SPAN>Det här är en möjlighet som allt fler utbildningsanordnare utnyttjar genom att ställa krav på att den sök- ande har läst ett visst program eller en viss inriktning i gymnasie- skolan.<SPAN class="ft72">18 </SPAN>När få ungdomar läser dessa utbildningar inom gymnasie- skolan innebär det att rekryteringsbasen för yrkeshögskolans utbild- ningar blir väldigt liten. Detta problem beskrivs närmre i kapitel 9.</P>
<P class="p602 ft31"><SPAN class="ft13">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft104">Branschskolor en lösning för kompetensbrist inom vissa små yrkesområden</SPAN></P>
<P class="p603 ft8">Utredningens förslag till lösning på kompetensbrist inom vissa små yrkesområden är att ge utbildning i vissa yrkeskurser på gymnasial nivå på så kallade branschskolor. Branschskolorna ska fungera som kompetenscentrum där de bästa yrkeslärarna och den senaste ut- rustningen kan samlas, och vara belägna på en eller några få strate- giskt valda platser i landet.</P>
<P class="p11 ft8">Branschskolorna ska kunna ta emot gymnasieelever från hela landet för utbildning under omkring <NOBR>15–20</NOBR> veckor, uppdelat på omkring fyra veckor per termin under gymnasieskolans år två och tre. På så sätt kan en tillräcklig volym elever samlas för att kunna erbjuda relevanta yrkeskurser med god kvalitet och eleverna kan få tillgång till utbildningen oavsett hemkommun.</P>
<P class="p13 ft38">Branschskolorna ska rekommenderas av branschorganisationer eller ha ett brett samarbete med flera arbetsgivare och ett starkt stöd av arbetsmarknadens parter inom branschen. Genom att re- kommendera en branschskola garanterar branschorganisationen att</P>
<P class="p604 ft82"><SPAN class="ft90">16</SPAN><SPAN class="ft92">5 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">17</SPAN><SPAN class="ft92">3 kap. 1 § och 3 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
<P class="p150 ft88"><SPAN class="ft90">18</SPAN><SPAN class="ft93">MYH 2014. </SPAN>Yrkeshögskolan och förkunskapskrav<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft11">undervisningen håller den kvalitet som krävs för att eleven ska bli anställningsbar efter avslutad gymnasieutbildning. Genom sitt kontaktnät kan branschorganisationer dessutom ordna kvalitets- säkrade <NOBR>APL-platser</NOBR> genom samarbete med sina medlemsföretag, antingen i närheten av branschskolan eller nära elevens hemort.</P>
<P class="p83 ft8">Utredningen tänker sig att branschskolor passar bäst för yrkes- områden som:</P>
<P class="p605 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">kräver yrkesutbildning på gymnasial nivå</SPAN></P>
<P class="p595 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">kräver en yrkesutbildning som har svårt att locka ungdomar i dag och som sällan anordnas inom vuxenutbildningen</SPAN></P>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">har ett anställningsbehov som omfattar ett mindre antal indivi- der men som är beständigt över tid</SPAN></P>
<P class="p62 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">kräver en relativt dyr yrkesutbildning som kräver specifika loka- ler eller utrustning</SPAN></P>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">har en strategisk position i samhället eller i en längre produk- tionskedja</SPAN></P>
<P class="p248 ft11">Branschskolorna ska även kunna ta emot studerande inom vuxen- utbildningen. För vuxna studerande kommer utbildningen sannolikt bli mer koncentrerad och ges under en sammanhängande period.</P>
<P class="p83 ft8">Branschskolorna kan i egenskap av centrum för yrkeskunnande också erbjuda validering och fortbildning för yrkesverksamma per- soner.</P>
<P class="p606 ft106">Branschskolor ökar samverkan mellan skola och arbetsliv och ger branscherna möjlighet till kvalitetssäkring av yrkesutbildningen</P>
<P class="p285 ft8">De branschorganisationer utredningen har varit i kontakt med upp- ger att alltför många gymnasieskolors yrkesutbildning i dag brister i kvalitet. Vissa huvudmän erbjuder enligt branschorganisationerna inte en utbildning som uppfyller kraven i examensmålen. Detta kan exempelvis bero på bristande kompetens hos yrkeslärarna, ineffek- tivt utnyttjande av undervisningstiden, omotiverade elever som inte är redo för arbetslivets krav, eller brister vad gäller lokaler och ut- rustning.</P>
<P class="p94 ft45">Skolinspektionen har uppmärksammat ett samband mellan bris- tande samverkan mellan bransch och skola och bristande utbild-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">ningskvalitet. Av myndighetens rapport om yrkesutbildning från 2013 framgår att de skolor som inte har upparbetat kontaktnät med respektive bransch har svårt att få ut sina elever på arbetsplats- förlagt lärande.<SPAN class="ft72">19 </SPAN>Lokala programråd saknas ofta eller har en oklar funktion. Oftast är skolorna beroende av yrkeslärarnas kapacitet och kontaktnät för att ordna arbetsplatsförlagt lärande.</P>
<P class="p13 ft10">Året därpå genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogrammen.<SPAN class="ft72">20 </SPAN>Granskningen omfattade 66 gymnasieskolor och visade på oroväckande kvalitetsbrister. Av rapporten framgår att eleverna får kontakt med arbetslivet väldigt sent i utbildningen. Trots att problemen är välbekanta sedan länge har skolor och huvudmän enligt rapporten inte gjort tillräckligt för att komma tillrätta med situationen.</P>
<P class="p13 ft10">Den största garanten för att yrkesutbildningen på branschskola kommer att hålla god kvalitet är branschorganisationernas eget in- tresse av att eleverna får en så god utbildning som möjligt. Väl utbil- dade elever är mer anställningsbara hos branschens arbetsgivare. Ut- redningen ser branschskolor som ett sätt att knyta arbetslivet närmre gymnasieskolan och att låta branscherna koncentrera sig på den del av utbildningen som de är bäst på – det kvalificerade yrkesinnehållet.</P>
<P class="p230 ft11">Branschskolorna kommer även kunna fungera kvalitetsdrivande för de gymnasieskolor som erbjuder hela den smala yrkesutbild- ningen i egen regi. Som referenspunkt för branschens kvalitets- kriterier kan branschskolan bidra med metodutveckling och upp- dateringar kring teknisk utveckling inom branschen. Branschskolan kan också fungera som en knytpunkt för yrkestävlingar och bran- schens yrkesprov, med mera.</P>
<P class="p607 ft106">Branschskolor kan lyfta fram yrkeskompetenser och öka yrkesutbildningars attraktivitet</P>
<P class="p608 ft8">Genom att skapa branschskolor kan yrkesområden som i dag är re- lativt okända för ungdomar synliggöras.</P>
<P class="p311 ft38">En yrkesutgång mot ett specifikt yrkesområde kan i dag föra en relativt undanskymd tillvaro inom en bredare nationell inriktning. Den kan därför vara svår att marknadsföra mot elever som ska välja</P>
<P class="p41 ft83"><SPAN class="ft90">19</SPAN><SPAN class="ft92">Skolinspektionen 2013. </SPAN>Regeringsuppdrag om yrkesutbildning.</P>
<P class="p242 ft88"><SPAN class="ft90">20</SPAN><SPAN class="ft93">Skolinspektionen 2014. </SPAN>Undervisning på yrkesprogram<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">gymnasieutbildning. Inom en gymnasieskolas organisation kan också ett mindre yrkesområde hamna i skymundan jämfört med de yrkesområden som samlar en större del av skolans elever.</P>
<P class="p94 ft11">Med en branschskola som kan fokusera specifikt på det mindre yrkesområdet kan utbildningen få en tydligare profil och mark- nadsföras direkt mot elever som ska välja gymnasieutbildning. Den organisation för branschskolor som utredningen föreslår i detta kapitel bygger på att en elev blir antagen till en gymnasieskola på sin hemort som i sin tur kommer överens med en branschskola om att eleven ska få en del av sin undervisning där. Rent formellt är det alltså gymnasieskolan som antar eleven, men branschskolan kan ändå marknadsföra sin utbildning och de yrkeskompetenser den ger direkt mot de elever som ska välja gymnasieskola.</P>
<P class="p199 ft8">Branschskolor kan också användas för att synliggöra yrkesområ- det tidigare i elevens utbildning. Utredningen lägger i kapitel 3 för- slag om att praktisk arbetslivsorientering ska bli obligatoriskt under minst två veckor i grundskolans årskurs 8 och 9. Praon ska kunna genomföras på en arbetsplats eller genom att eleven deltar i under- visningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. En elev i grund- skolan skulle alltså kunna praoa på en branschskola för att få en insyn i yrket i en pedagogiskt anpassad miljö i god tid innan gym- nasievalet.</P>
<P class="p609 ft106">Huvudmännen kan erbjuda ett bredare utbildningsutbud och eleverna får mer likvärdiga valmöjligheter</P>
<P class="p129 ft11">För en huvudman för en gymnasieskola kommer branschskolor innebära att det blir ekonomiskt möjligt att erbjuda ett bredare ut- bud av utbildningar med god kvalitet. Lösningen med en kortare period på branschskola per termin innebär att en elev som vill välja en yrkesutbildning inom ett litet yrkesområde slipper långa dagliga pendlingar till skolan, alternativt att flytta hemifrån vid 16 års ålder.</P>
<P class="p94 ft45">Enligt skollagen ansvarar hemkommunen för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program.<SPAN class="ft142">21 </SPAN>Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. Vilka utbildningar som erbjuds och an-</P>
<P class="p593 ft69"><SPAN class="ft68">21 </SPAN>16 kap. 42 § skollagen (2010:800).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">talet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hän- syn till ungdomarnas önskemål.<SPAN class="ft65">22</SPAN></P>
<P class="p448 ft10">Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller nationell inriktning ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för ut- bildningen. Huvudmannen ska dessutom i första hand ta emot behöriga sökande som är hemmahörande i en annan kommun som inte erbjuder den sökta nationella programmet eller inriktningen.<SPAN class="ft72">23</SPAN></P>
<P class="p13 ft10">En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbild- ning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning).<SPAN class="ft72">24 </SPAN>Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kom- mer överens om annat ska den interkommunala ersättningen mot- svara anordnarens självkostnad.<SPAN class="ft72">25</SPAN></P>
<P class="p13 ft8">Elever ska kunna välja gymnasieutbildning efter intresse, men alla elever har i praktiken inte samma möjligheter att välja alla ut- bildningar. Det är ofta en stor utmaning för mindre kommuner att erbjuda ett brett och varierat utbud av gymnasieutbildningar, sär- skilt under perioder då elevkullarna minskar. I många kommuner måste elever därför vara beredda att pendla långt eller att flytta för att få tillgång till hela gymnasieskolans utbildningsutbud. Elevernas val påverkas då av hemkommunens geografiska storlek och läge samt av pendlingsmöjligheter.<SPAN class="ft79">26</SPAN></P>
<P class="p12 ft8">Detta kan leda till att vissa elever väljer en annan utbildning än de egentligen vill eftersom den utbildning de skulle vilja studera bara erbjuds i en annan kommun. I fokusgrupper med elever som Skolverket genomfört framkom att elever som funderar på att söka till skolor i andra kommuner ändrade sig för att pendlingstiden kändes för lång och att det kändes som ett för stort steg att flytta hemifrån.<SPAN class="ft79">27</SPAN></P>
<P class="p311 ft38">Genom samarbete med en branschskola slipper gymnasieskolan själv tillhandahålla den specifika utrustning och lärarkompetens som</P>
<P class="p292 ft82"><SPAN class="ft90">22</SPAN><SPAN class="ft92">16 kap. 42 § och 15 kap. 30 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">23</SPAN><SPAN class="ft92">16 kap. 43, 44 §§ skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">24</SPAN><SPAN class="ft91">16 kap. 50 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">25</SPAN><SPAN class="ft91">16 kap. 51 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft85"><SPAN class="ft90">26</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2013. </SPAN>Det svåra valet – elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p150 ft88"><SPAN class="ft90">27</SPAN><SPAN class="ft93">Skolverket 2013. </SPAN>Det svåra valet – elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft10">krävs för den särskilda yrkesutbildningen. Huvudmannen kommer därmed kunna erbjuda yrkesutbildningar inom små yrkesområden även om skolan själv inte har ett tillräckligt stort elevunderlag för att det ska vara ekonomiskt hållbart att anordna hela utbildningen i egen regi. Det här kommer vara en fördel för många mindre kom- muner som eftersträvar att behålla sina elever i kommunen för att kunna fortsätta driva sina respektive gymnasieskolor.<SPAN class="ft72">28 </SPAN>Om eleven får sin utbildning i hemkommunen ökar också chansen att eleven stannar i kommunen även efter avslutad gymnasieutbildning, något som har betydelse för mindre kommuner med stor utflyttning.</P>
<P class="p94 ft10">Skolverket har uppmärksammat att konkurrensen om elever mel- lan skolor kan utgöra ett hinder för regional samverkan om gym- nasieskolan.<SPAN class="ft72">29 </SPAN>Samverkan med en branschskola innebär att gym- nasieskolorna inte riskerar att bli av med elever till andra gymnasie- skolor i regionen. Eleverna kan få tillgång till ett bredare utbud utan att behöva byta gymnasieskola. Detta kan öka de lokala gymnasie- skolornas intresse av att samverka med andra skolor i området.</P>
<P class="p83 ft8">Införandet av branschskolor kommer innebära att fler huvudmän kan erbjuda ett bredare utbud av yrkesutbildningar av god kvalitet, och att eleverna därmed får en mer likvärdig möjlighet att välja ut- bildningar mot små yrkesområden.</P>
<P class="p67 ft13">Regional tillväxt stimuleras</P>
<P class="p315 ft8">Branschskolor kan bli ett sätt för regioner att profilera sig och göra den egna regionen attraktiv för företag, investerare, studerande, arbetskraft och besökare. Branschskolornas roll som kunskapscen- ter kan också skapa nya möjligheter för teknikutveckling och inno- vationer.</P>
<P class="p94 ft10">Universitets- och högskoleutbildningar betraktas i dag, med rätta, som väsentliga för utveckling av näringsliv och arbetstillfällen. Men även kvalificerade yrkesutbildningar, såväl gymnasiala som eftergymnasiala, kan ha stor betydelse som kreativa tillväxtmotorer för utvecklingen av det regionala näringslivet och skapande av nya arbetstillfällen. Möjligheten att samla kompetens i form av kvalifice-</P>
<P class="p556 ft86"><SPAN class="ft90">28</SPAN><SPAN class="ft84">Se exempelvis Västerviks lokala gymnasiemarknad i Skolverket 2013. </SPAN><SPAN class="ft85">Det svåra valet – elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader</SPAN>.</P>
<P class="p277 ft88"><SPAN class="ft90">29</SPAN><SPAN class="ft93">Skolverket 2014. </SPAN>Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft12">rat yrkeskunnande i regionen förbättrar förutsättningarna att attra- hera företag, kompetens och kapital för nya investeringar.</P>
<P class="p448 ft10">Regeringens nationella strategi för regional tillväxt och attrak- tionskraft lyfter fram de gymnasiala yrkesprogrammens betydelse för den regionala kompetensförsörjningen.<SPAN class="ft72">30 </SPAN>De gymnasiala yrkes- utbildningarna, de utbildningar som ingår i yrkeshögskolan och arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar har enligt strategin särskilt stor betydelse för kompetensförsörjningen i många regioner då de på olika sätt utgår från näringslivets behov av arbetskraft.</P>
<P class="p455 ft11">I den globala kunskapsekonomin är tillgång till kunskap och kompetens i bred bemärkelse en stark konkurrensfördel för regio- ner. Kompetensförsörjning är därför en av regeringens fyra priori- teringar för det regionala tillväxtarbetet fram till 2020.<SPAN class="ft89">31 </SPAN>Utred- ningen förutspår att branschskolor kan få stor betydelse för kom- petensförsörjningen inom de regioner där de etableras genom att fungera som kunskapscenter och som en brygga mellan utbild- ningssystemet och arbetslivets behov av kompetens.</P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft13">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft95">Branscher som ser branschskolor som</SPAN></P>
<P class="p257 ft13">en möjlig lösning för kompetensförsörjningen</P>
<P class="p97 ft10">Utredningen har utvecklat förslaget om branschskolor i dialog med ett tjugotal olika branschorganisationer. Utredningen har fått in skriftliga intresseanmälningar från branschorganisationer som är intresserade av att delta i en försöksverksamhet. Dessa organisatio- ner har gemensamt att de representerar branscher som har stora kompetensförsörjningsproblem och att de ser en branschskola som ett möjligt sätt att bidra till en lösning på dessa problem.</P>
<P class="p11 ft8">Tre ytterligare branscher som redan tagit egna initiativ som lik- nar utredningens förslag om branschskolor har också uttryckt in- tresse för att delta i försöksverksamheten.</P>
<P class="p610 ft85"><SPAN class="ft90">30</SPAN><SPAN class="ft91">Näringsdepartementet 2015. </SPAN>En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft <NOBR>2015–2020<SPAN class="ft86">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft86"> s. 29.</SPAN></P>
<P class="p611 ft69"><SPAN class="ft90">31</SPAN><SPAN class="ft93">Prop. 2015/16:1, utgiftsområde 19, avsnitt 2.6.3 Prioriteringar för den regionala tillväxt- politiken.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft13">Mur och puts<SPAN class="ft102">32</SPAN></P>
<P class="p250 ft11">Rekryteringsbehovet inom murning och putsning är stort. Stora pensionsavgångar väntas, samtidigt som återväxten via gymnasie- skolan haltar. Kompetensbristen förväntas även bli stor till följd av en generell tillväxt i branschen då både fasadputs och tegelfasader har ökat i omfattning under de senaste årtiondena.</P>
<P class="p612 ft10">Branschorganisationen menar att på många håll, kanske till och med de flesta, saknas yrkeslärare med rätt kompetens för murning och putsning. Gymnasieskolornas bygg- och anläggningsprogram har en lärarkår som kan utbilda i de generella grunderna för blivande yrkesarbetare, men de saknar ofta rätt kompetens för yrken som lig- ger vid sidan om de dominerande träarbeten, snickare och målare.</P>
<P class="p83 ft8">Även för gymnasial lärlingsutbildning behövs det enligt orga- nisationen ett mer utförligt stöd till de handledare som finns på <NOBR>APL-platserna.</NOBR> Vissa delar av utbildningen kan också vara svåra att genomföra på en arbetsplats. Här kan branschskolan fylla en viktig funktion.</P>
<P class="p187 ft8">Branschorganisationen Murnings- och putsentreprenörerna ser därför en möjlighet att komplettera gymnasieskolornas befintliga utbud med yrkesinriktade kurser som genomförs på en eller flera platser i landet inom ramen för en branschskola. Branschorganisa- tionen ser också möjligheter att genomföra valideringar på uppdrag av Arbetsförmedlingen, lärarutbildningar, och kursverksamhet för branschutveckling.</P>
<P class="p67 ft13">Låssmed<SPAN class="ft102">33</SPAN></P>
<P class="p200 ft8">Behovet av låssmeder är stort och kompetenskraven ökar i takt med att låssystemen blir allt mer kopplade till elektroniska installa- tioner. Detta i kombination med att de mer traditionella kunska- perna fortfarande kommer att efterfrågas gör att kompetenskraven ändras och att kompletterande utbildningar behövs även för redan anställda. Behov finns alltså dels av grundutbildning, dels av kom- pletterande utbildning.</P>
<P class="p265 ft82"><SPAN class="ft90">32</SPAN><SPAN class="ft92">Enligt skrivelse till utredningen från Murnings- och putsentreprenörerna (SPEF) </SPAN><NOBR>2015-03-30.</NOBR></P>
<P class="p235 ft69"><SPAN class="ft90">33</SPAN><SPAN class="ft93">Enligt skrivelse till utredningen från Industriarbetsgivarna </SPAN><NOBR>2015-04-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft11">Arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarnas medlemsföre- tag inom låssmedsyrket är i stort behov av mer utbildning riktad mot området och tror att en branschskola kan vara en lösning.</P>
<P class="p101 ft13">Sågverk<SPAN class="ft102">34</SPAN></P>
<P class="p74 ft11">Kompetensbehovet inom sågverksområdet är allt mer inriktat mot automation. Bristen på kompetens inom automationsområdet är stor och konkurrensen om den kompetens som finns hårdnar i och med att fler och fler arbetsplatser automatiseras.</P>
<P class="p311 ft8">Arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna efterfrågar en möjlighet att ta emot personer i olika åldrar för grundutbildning eller påbyggande komplettering inom sågverksområdet och ser en försöksverksamhet med branschskolor som en möjlig väg.</P>
<P class="p11 ft8">Branschen har vissa tidigare erfarenheter av liknande modeller, bland annat hade man för ett antal år sedan sågverksskolor där man utbildade blivande arbetskraft.</P>
<P class="p73 ft13">Golvläggare och plattsättare<SPAN class="ft102">35</SPAN></P>
<P class="p211 ft11">Rekryteringsbehovet av golvläggare och plattsättare är stort, sam- tidigt som för få utbildas. Ett ökat byggande och en upprustning av främst miljonprogrammen, i kombination med att många golvläg- gare börjar närma sig pensionsålder, gör att behovet av nyutbildade golvläggare är stort. För att täcka upp kunskapsbortfallet när erfarna montörer går i pension är det enligt branschen viktigt att skapa en kunskapshöjning i gymnasieskolan.</P>
<P class="p171 ft8">Branschen anordnar egen utbildning som främst vänder sig till redan yrkesverksamma golvläggare och plattsättare. Inom bransch- en förs det diskussioner om ett ökat behov av stöd för att kunna höja kompetensen inom golvläggning och plattsättning redan i gymnasieskolan. Där ser branschen att branschskolor skulle fylla en viktig funktion. Det handlar bland annat om att göra yrket syn- ligt för ungdomar.</P>
<P class="p312 ft82"><SPAN class="ft90">34</SPAN><SPAN class="ft92">Enligt skrivelse till utredningen från Industriarbetsgivarna </SPAN><NOBR>2015-04-15.</NOBR></P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">35</SPAN><SPAN class="ft93">Enligt skrivelse till utredningen från Golvbranschen </SPAN><NOBR>2015-05-29.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden SOU 2015:97</P>
<P class="p128 ft13">Trädgård<SPAN class="ft102">36</SPAN></P>
<P class="p79 ft8">Trädgårdsbranschen har ett stort behov av utbildad arbetskraft. I dagsläget arbetar drygt 40 000 personer heltid med odling, skötsel och anläggning inom trädgårdbranschen och ett stort generations- skifte väntas de kommande åren. Trots de många arbetstillfällena söker få elever till naturbruksprogrammets inriktning trädgård och allt färre skolor bedriver därmed trädgårdsutbildning. Totalt i lan- det studerade endast 79 elever i årskurs 3 inriktningen trädgård läs- året 2013/14.<SPAN class="ft79">37</SPAN></P>
<P class="p94 ft8">Branschen menar också att skolorna har svårt att hålla den kvali- tet på utbildningen som motsvarar branschens behov. Branschen tror att en branschskola skulle attrahera fler att söka inriktningen trädgård som ett led i att vända en negativ utveckling.</P>
<P class="p67 ft13">Energibranschen<SPAN class="ft102">38</SPAN></P>
<P class="p315 ft8">Energibranschens rekryteringsbehov av ingenjörer och tekniker med energi- eller elkraftskompetens räknas i tusentals lediga tjäns- ter de kommande åren. Till det tillkommer att branschen sedan tio- talet år tillbaka investerar massivt. Branschens rekryteringsbehov är ett strategiskt samhällsproblem, men utbildningar till branschens yrken är kostsamma att anordna, något som begränsar huvudmän att erbjuda utbildningen i dag.</P>
<P class="p83 ft8">Gymnasieutbildning som leder till yrken inom elkraft och vat- tenkraft erbjuds i dag endast på ett fåtal orter i landet, trots att de utbildningar som ges leder direkt till jobb. Endast tjugofem elever från gymnasieskolans el- och energiprogram med inriktning el- distribution avlade branschens yrkesexamensprov 2014. Samtliga fick jobb. Branschorganisationen Svensk Energi tror att utredning- ens förslag om branschskolor kan bidra till en lösning på energi- branschens omfattande rekryteringsbehov.</P>
<P class="p613 ft82"><SPAN class="ft90">36</SPAN><SPAN class="ft92">Enligt skrivelse till utredningen från Naturbrukets yrkesnämnd </SPAN><NOBR>2015-06-03.</NOBR></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft90">37</SPAN><SPAN class="ft92">Skolverkets statistik för läsåret 2013/14.</SPAN></P>
<P class="p273 ft69"><SPAN class="ft90">38</SPAN><SPAN class="ft93">Enligt skrivelse till utredningen från Svensk Energi </SPAN><NOBR>2015-06-11.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft13">Drift- och underhållsteknik<SPAN class="ft65">39</SPAN></P>
<P class="p74 ft45">Branschorganisationen Teknikföretagen ser en möjlighet i att inom ramen för samverkansmodellen Teknikcollege hitta kvalificerade gymnasieskolor som är beredda att ta på sig ett uppdrag som branschskola. Den yrkesroll som främst diskuterats är drift- och underhållsteknik med inriktning mot industriell tillverkning.</P>
<P class="p614 ft31"><SPAN class="ft13">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft104">Branscher som tagit egna initiativ som liknar branschskolor</SPAN></P>
<P class="p227 ft11">Vissa branschorganisationer har redan tagit egna initiativ för att bistå det offentliga utbildningssystemet med kvalitativ utbildning inom små yrkesområden. PVF Teknikcentrum och <NOBR>ME-skolan</NOBR> tar emot elever på entreprenad enligt skollagens bestämmelser om ut- bildning på entreprenad.<SPAN class="ft89">40 </SPAN>Säkerhetsgymnasiet skickar i stället sina lärare till de gymnasieskolor som själva inte har rätt lärarresurser.</P>
<P class="p11 ft8">Dessa branscher har också ett stort intresse av att ingå i en för- söksverksamhet med branschskolor för att kunna få ett större elev- underlag och en mer hållbar finansiering.</P>
<P class="p73 ft13">PVF Teknikcentrum i Katrineholm</P>
<P class="p203 ft8">PVF Teknikcentrum är plåtslageribranschens egen skola och cent- rum för kompetensutveckling. PVF Plåt & Vent Forum AB ägs gemensamt av <A href="http://www.mvr.se/">Plåtslageriernas Riksförbund </A>och Svenska <A href="http://www.byggnads.se/">Byggnads</A>- arbetarförbundet. Bolaget i sin tur utgör huvudman för PVF Teknik- centrum.</P>
<P class="p13 ft10">På skolan genomförs kompletterande utbildningar för gymnasie- elever som studerar inriktningen plåtslageri inom bygg- och anlägg- ningsprogrammet. Eleverna kommer från skolor i hela landet som saknar den nödvändiga utrustningen eller lärarkompetensen för att själva anordna undervisningen. Kostnaden för den gymnasieskola som skickar en elev till PVF Teknikcentrum uppgår i dag till 75 000 kronor för hela utbildningen. I detta ingår boende och mat under skoltid.</P>
<P class="p601 ft82"><SPAN class="ft90">39</SPAN><SPAN class="ft92">Enligt skrivelse till utredningen från Teknikföretagen </SPAN><NOBR>2015-06-15.</NOBR></P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">40</SPAN><SPAN class="ft93">23 kap. skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft11">Målet för elevens tid i Katrineholm är att få betyg för samtliga inriktningskurser och fördjupningskurser, totalt 1 200 gymnasie- poäng. Det ska uppnås under de tre perioder omfattande totalt tolv veckor som eleven är på skolan. Det handlar till största delen om undervisning i svårare moment som ställer stora krav på kvalitet i utförandet. Om eleven redan lärt sig momentet på sitt arbetsplats- förlagda lärande valideras i stället elevens kunskaper. Det innebär i realiteten att PVF Teknikcentrum och <NOBR>APL-platsen</NOBR> växelverkar. <NOBR>APL-platsen</NOBR> lär till största delen ut enklare moment samt står för färdighetsträning medan PVF Teknikcentrum lär ut svårare mo- ment och kvalitetssäkrar utbildningen.</P>
<P class="p67 ft13"><NOBR>ME-skolan</NOBR> i Bålsta</P>
<P class="p129 ft11"><NOBR>ME-skolan</NOBR> är ett dotterbolag till Maskinentreprenörerna (ME). Skolan startades som centrum för kompetensutveckling för anställ- da inom branschen, men sedan en tid tillbaka har branschen även ett pilotförsök med gymnasieutbildning i samarbete med Upplands- Bro kommun. <NOBR>ME-skolan</NOBR> ger maskinförarutbildning till gymnasie- elever från <NOBR>Upplands-Brogymnasiet</NOBR> som valt inriktningen anlägg- ningsfordon inom bygg- och anläggningsprogrammet. <NOBR>ME-skolan</NOBR> undervisar eleverna i alla yrkesämnen och för detta betalar Upp- <NOBR>lands-Brogymnasiet</NOBR> 103 000 kronor per elev och år.</P>
<P class="p233 ft38">Utbildningen är uppdelad i två delar, där <NOBR>Upplands-Brogymna-</NOBR> siet och <NOBR>ME-skolan</NOBR> ansvarar för var sin del. De gymnasiegemen- samma ämnena läser eleven vissa dagar i veckan i gymnasieskolans lokaler i Kungsängen. Undervisning i den yrkesinriktade delen av utbildningen är förlagd till <NOBR>ME-skolan</NOBR> i Dragrännans industri- område i Bålsta. Under utbildningen till maskinförare lär eleven sig att hantera olika typer av anläggningsmaskiner, såsom grävmaski- ner och hjullastare. Lärarna på <NOBR>ME-skolan</NOBR> gör bedömningar av elevernas resultat och lämnar betygsunderlag till skolan som rent formellt utfärdar betygen.</P>
<P class="p161 ft8">Branschorganisationen för nu diskussioner med ytterligare fyra gymnasieskolor i landet om att genomföra motsvarande upplägg där.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">Säkerhetsgymnasiet</P>
<P class="p203 ft8">Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA) har drivit den egna skolan Säkerhetsgymnasiet sedan 2003. Skolan er- bjuder en särskild variant av el- och energiprogrammet med yrkes- utgången väktare.</P>
<P class="p13 ft10">Väktarutbildning finns också inom barn- och fritidsprogram- mets inriktning socialt arbete. BYA samarbetar med samtliga gym- nasieskolor och utbildningsanordnare inom vuxenutbildning som erbjuder väktarutbildning, sammanlagt ett tjugotal skolor runtom i landet. BYA skickar kursledare, som i vissa fall även är lärare på Säkerhetsgymnasiet, som utbildar eleverna i kursen Bevakning och säkerhet som ingår i yrkesutgången väktare. Vid mindre undervis- ningsgrupper deltar eleverna i stället i BYA:s ordinarie kursutbud och går utbildningen tillsammans med vuxna väktarelever.</P>
<P class="p171 ft8">Utöver undervisning bistår BYA även med material, <NOBR>APL-kon-</NOBR> takter, utbildning av handledare samt handledning av gymnasie- arbetet. Vid behov hjälper BYA också skolorna med medbedöm- ning vid betygssättning.</P>
<P class="p615 ft158"><SPAN class="ft37">7.3</SPAN><SPAN class="ft157">Utredningens förslag om en försöksverksamhet med branschskolor</SPAN></P>
<P class="p52 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft95">Branschskolor införs som försöksverksamhet</SPAN></P>
<P class="p323 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>I syfte att säkerställa att det inom gym- nasieskolan ges yrkesutbildning av hög kvalitet inom vissa yrkesområden som är små införs branschskolor som försöks- verksamhet. Branschskolan ska anordna utbildning inom yrkes- ämnen. Gymnasiearbetet kan också genomföras vid en bransch- skola.</P>
<P class="p616 ft8">Försöksverksamheten ska omfatta som mest tio bransch- skolor, pågå i fem läsår och sedan utvärderas. Skolverket får i uppdrag att organisera ett ansökningsförfarande för bransch- skolor och att tillsammans med andra berörda myndigheter ut- värdera försöksverksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft12">Utredningen föreslår att försöksverksamheten ska omfatta totalt tio stycken branschskolor inom olika yrkesområden.</P>
<P class="p188 ft8">Ansökan om att få delta i försöksverksamheten bör göras hos Skolverket. Utredningen bedömer att Skolverket är den myndighet som är bäst lämpad att hantera ansökningar om att starta bransch- skola. Inom Skolverket har kompetens byggts upp kring gymnasial yrkesutbildning och myndigheten samarbetar regelbundet med arbetsmarknadens branschorganisationer genom de nationella pro- gramråden.</P>
<P class="p199 ft8">Att Skolverket godkänner en utbildningsanordnare som bransch- skola innebär att en huvudman som köper undervisning av bransch- skolan till sina elever får rätt till ett särskilt statsbidrag som ersätt- ning för detta.</P>
<P class="p83 ft8">Utredningen bedömer att branschskolorna kommer att kunna ta emot omkring 40 gymnasieelever per årskull. Bedömningen grun- dar sig i ett antagande om elevgrupper om åtta elever som studerar på branschskolan fyra veckor per termin i årskurs två och tre. Ut- redningen föreslår att försöksverksamheten ska pågå i fem läsår och omfatta fyra årskullar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr26 td28"><P class="p23 ft164"></P></TD>
<TD class="tr26 td38"><P class="p23 ft164"></P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p23 ft164"></P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td28"><P class="p23 ft164"></P></TD>
<TD class="tr18 td28"><P class="p23 ft164"></P></TD>
<TD class="tr18 td28"><P class="p23 ft164"></P></TD>
<TD class="tr18 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft164"></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft164"></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft164"></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p23 ft165"></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p23 ft165"></P></TD>
<TD class="tr2 td110"><P class="p23 ft165"></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p617 ft13">Efter avslutad försöksverksamhet</P>
<P class="p129 ft38">Det är viktigt att försöksverksamheten utvärderas inför en eventuell permanentning av branschskolor inom gymnasieskolan. Utredning- en föreslår att Skolverket får i uppgift att genomföra en utvärdering i försöksverksamhetens slutfas. Utvärderingen ska genomföras till-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p392 ft8">sammans med andra berörda myndigheter, t.ex. Tillväxtanalys. Ut- värderingen bör innehålla information om vilka branschorganisa- tioner, huvudmän och skolor som har deltagit i försöksverksam- heten och antal elever som fått undervisning på branschskola som en del av sin gymnasieutbildning.</P>
<P class="p253 ft10">I utvärderingen bör en analys göras av hur branschskolorna på- verkat utbildningens attraktivitet samt elevernas studieresultat och etablering på arbetsmarknaden. Utvärderingen bör redogöra för hur huvudmännen planerat utbildningen med anledning av sam- arbetet med en branschskola, och hur ansvaret för elevernas utbild- ning fördelats mellan gymnasieskola, branschskola och <NOBR>APL-plats.</NOBR> Utvärderingen bör även innehålla en analys av hur den regionala tillväxten stimulerats i de län där branschskolor etablerats.</P>
<P class="p253 ft10">Om branschskolor permanentas kommer fler branschskolor att kunna godkännas. Det innebär att även branschorganisationer som i dag inte hittat en utbildningsanordnare som kan ta på sig uppdraget att bli branschskola kan vilja starta upp en verksamhet. Ett möjligt sätt att täcka investeringskostnader för att utveckla en branschskola kan då vara att söka medel från Europeiska socialfonden (ESF).</P>
<P class="p103 ft8">ESF är ett av EU:s verktyg för att skapa fler och bättre arbets- tillfällen i Europa. Målet är att minska skillnader i välstånd och lev- nadsstandard mellan EU:s medlemsländer. Fonden finansierar pro- jekt som genom kompetensutveckling stärker individer i och utan- för arbetslivet. Insatserna inom socialfondsprogrammet ska bland annat syfta till att förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv och underlätta unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning.<SPAN class="ft79">41 </SPAN>Utredningen har i kontakt med svenska <NOBR>ESF-rådet</NOBR> diskuterat möjligheten att branschorganisa- tioner i framtiden kan komma att ansöka om medel för att bransch- skolor.</P>
<P class="p15 ft8">Utredningen anser att regeringen även bör överväga om institu- tet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) kan få i uppgift att utvärdera försöksverksamhetens långsiktiga effekter på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p618 ft88"><SPAN class="ft68">41 </SPAN><SPAN class="ft69">Europeiska socialfonden 2014. </SPAN>Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning <NOBR>2014–2020.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p619 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft95">Utbildningsanordnare som kan delta i försöksverksamheten</SPAN></P>
<P class="p620 ft10"><SPAN class="ft106">Utredningens förslag: </SPAN>Statliga myndigheter, kommuner, lands- ting och enskilda ska kunna godkännas som branschskola.</P>
<P class="p621 ft45">Ett godkännande som branschskola gäller under den tid som Skolverket beslutar, dock längst så länge som försöksverksam- heten pågår. Skolverkets beslut får inte överklagas.</P>
<P class="p622 ft8">Inom de branscher där intresse visats för att delta i en försöksverk- samhet med branschskolor finns olika förutsättningar att bygga försöksverksamheten från. Utredningen föreslår därför att en bredd av aktörer ska kunna ansöka om att godkännas som bransch- skola – enskilda, kommuner, landsting och även statliga myndig- heter.</P>
<P class="p233 ft11">Vissa branschorganisationer äger egna kompetenscentrum för fortbildning av anställda medarbetare. Dessa centrum skulle kunna utvecklas för att även ta emot elever från gymnasieskolans yrkes- program i rollen som branschskolor. Inom andra branscher driver branschorganisationer fristående gymnasieskolor som även skulle kunna ta emot elever från andra gymnasieskolor under en del av elevernas utbildning. Slutligen finns branscher där branschorgani- sationerna i dag inte har någon utbildningsverksamhet. I dessa fall kan branschorganisationerna rekommendera en utbildningsanord- nare som branschorganisationen har ett nära samarbete med, och där organisationen bedömer att utbildningens yrkesinnehåll håller en hög kvalitet. I de flesta fall handlar detta sannolikt om en kom- munal eller fristående gymnasieskola. Inom naturbruksområdet re- spektive omvårdnadsområdet förekommer också att landsting är huvudmän för gymnasieskolor.<SPAN class="ft89">42 </SPAN>Utredningen bedömer även att det kan finnas branscher där en högskola, som ofta är en statlig myndighet, skulle kunna fylla rollen som branschskola. Utredning- en föreslår därför att även landsting och statliga myndigheter ska kunna godkännas som branschskolor.</P>
<P class="p623 ft69"><SPAN class="ft68">42 </SPAN>15 kap. 31 § skollagen (2010:800).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">Beslutet får inte överklagas</P>
<P class="p203 ft8">Eftersom det redan i dag finns möjlighet att anordna utbildning med samma funktion som en branschskola bedömer utredningen att beslut om branschskolor inte utgör en sådan civil rättighet en- ligt artikel 6.1 i Europakonventionen som ska föranleda en rätt att få saken prövad av domstol.<SPAN class="ft79">43 </SPAN>Skolverkets beslut om branschskola under försöksverksamheten bör därför inte kunna överklagas. Det finns dock anledning att överväga om det vid ett stadigvarande in- förande av branschskolor ska vara möjligt att överklaga Skolverkets beslut.</P>
<P class="p304 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft95">Villkor för att få delta i försöksverksamheten</SPAN></P>
<P class="p323 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>För att godkännas som branschskola ska utbildningsanordnaren ha för avsikt att anordna yrkesutbildning inom ett yrkesområde där</P>
<P class="p624 ft11"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft166">antalet elever som går sådan utbildning är lågt i såväl gym- nasieskolan som inom den kommunala vuxenutbildningen,</SPAN></P>
<P class="p520 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft66">arbetsmarknadens efterfrågan på den kompetens som ut- bildningen syftar till att ge är högre än vad det finns individer med den kompetensen, och</SPAN></P>
<P class="p520 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft66">kostnaden att starta en motsvarande utbildning är hög på grund av att det finns behov av särskilda lokaler, särskilt mate- rial eller särskild utrustning och små elevgrupper.</SPAN></P>
<P class="p520 ft8">Utbildningsanordnaren ska också rekommenderas som branschskola av en branschorganisation eller uppvisa ett brett samarbete om utbildning med flera arbetsgivare inom den bran- sch som yrkesområdet tillhör.</P>
<P class="p520 ft8">Vidare ska utbildningsanordnaren ha förutsättningar att ge sådant stöd som följer av 3 kap. skollagen (2010:800) till elever som är i behov av det och ha förutsättningar att följa de bestäm- melser som i övrigt gäller för branschskolan.</P>
<P class="p520 ft8">Om samtliga sökande som uppfyller villkoren är fler än tio ska ett urval göras. Företräde ska då ges till</P>
<P class="p625 ft69"><SPAN class="ft68">43 </SPAN>Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, artikel 6.1.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p626 ft12"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft54">sökande som kan visa starkast stöd inom den bransch som yrkesområdet tillhör, och</SPAN></P>
<P class="p627 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft66">sökande som avser att anordna yrkesutbildning inom ett yrkesområde där skillnaden mellan antalet elever som går sådan utbildning i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbild- ning och arbetsmarknadens behov är störst.</SPAN></P>
<P class="p628 ft11">Ansökan om att delta i försöksverksamheten ska göras av den ut- bildningsanordnare som avser att bedriva utbildning som bransch- skola. I de flesta fall kommer utbildningsanordnaren sannolikt att vara en gymnasieskola. En del branschorganisationer tänker sig i stället att branschens centrum för kompetensutveckling av med- arbetare även kan börja ta emot elever inom gymnasieskolan.</P>
<P class="p308 ft10">För att godkännas som branschskola ska utbildningsanordnaren ha för avsikt att anordna yrkesutbildning inom ett yrkesområde där antalet elever som går sådan utbildning är lågt i såväl gymnasie- skolan som inom den kommunala vuxenutbildningen. Vidare ska arbetsmarknadens efterfrågan på den kompetens som utbildningen syftar till att ge vara högre än vad det finns individer med den kom- petensen. Dessutom ska kostnaden för att starta en motsvarande ut- bildning vara hög på grund av att det finns behov av särskilda loka- ler, särskilt material eller särskild utrustning och små elevgrupper. Den utbildningsanordnare som vill godkännas som branschskola ska rekommenderas som branschskola av branschorganisation eller ha ett brett samarbete med flera arbetsgivare inom branschen.</P>
<P class="p119 ft8">Eftersom branschskolornas samarbete med gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kommer att utgå ifrån skollagens be- stämmelser om entreprenad är det viktigt att utbildningsanordna- ren har förutsättningar att följa de bestämmelser som gäller i entre- prenadförhållanden. Det måste t.ex. finnas kunskap om tillämp- ningen av läroplaner och ämnesplaner. Det måste vidare finnas kunskap om processen som gäller när det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Villkor för att godkännas som branschskola ska därför vara att utbildnings- anordnaren har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Ett annat villkor ska vara att utbildningsanordna- ren har förutsättningar att ge särskilt stöd till elever som är i behov av det.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft95">Gymnasieskolan behåller huvudmannaskapet för eleven</SPAN></P>
<P class="p323 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>Huvudmännen för gymnasieskolorna ska vid samarbete med en branschskola behålla ansvaret för elevernas rättigheter och utbildningen i sin helhet.</P>
<P class="p624 ft11">Den som är huvudman för en gymnasieskola som erbjuder yrkesprogram får med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en branschskola om att utföra uppgifter som avser under- visning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil (yrkes- ämnen). Huvudmannen får då även överlämna uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen och den myndighetsutöv- ning som hör till en lärares undervisningsuppgift.</P>
<P class="p629 ft8">De gymnasieelever som undervisas på branschskola ska ha sin bas i en gymnasieskola. Eleverna antas till en gymnasieskola på sin hem- ort och studerar på branschskolan sammanlagt <NOBR>15–20</NOBR> veckor under gymnasieutbildningens sista två år. Huvudmannens relation till branschskolan bygger till största del på den reglering som finns om utbildning på entreprenad i skollagen.<SPAN class="ft79">44</SPAN></P>
<P class="p230 ft11">Entreprenad enligt skollagen är när kommuner, landsting och enskilda huvudmän, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen. Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärs- ämnen som har en yrkesinriktad profil överlämnas på entreprenad. Unikt när det gäller branschskolor är dock att även kommunala gymnasieskolor, landsting och statliga myndigheter ska kunna ut- nämnas till branschskolor och utföra uppgifter på entreprenad.</P>
<P class="p13 ft11">Att verksamheten bygger på skollagens reglering om utbildning på entreprenad innebär att huvudmannen för den gymnasieskola som bestämmer sig för att samarbeta med en branschskola fort- farande ska vara ansvarig för mottagande, urval och antagning av sökande till utbildningen. Skolhuvudmannen ska även fatta det for- mella beslutet om vilka elever som ska få undervisning på bransch- skola, efter överenskommelse med branschskolan.</P>
<P class="p630 ft69"><SPAN class="ft68">44 </SPAN>23 kap. skollagen (2010:800).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft11">Huvudmannen ska ansvara för elevernas rättigheter under hela utbildningen. Det innebär till exempel att huvudmännen ansvarar för elevens rätt att få fullfölja sin utbildning, rätt till stödinsatser, samt skydd mot eventuella trakasserier och diskriminering som in- träffar på branschskola eller arbetsplatsförlagt lärande. För att bli godkänd som branschskola måste branschskolan visa på förutsätt- ningar att ge särskilt stöd till elever som är i behov av det. Skol- verket ska också i bedömningen av ansökningar om att få delta i försöksverksamheten särskilt beakta om anordnaren har förutsätt- ningar att verka för ett främjande och förebyggande likabehand- lingsarbete för att på så sätt motverka att elever som valt en yrkes- utbildning där deras kön är underrepresenterat avbryter utbildning- en i förtid.</P>
<P class="p199 ft8">Vid gymnasial lärlingsutbildning framgår elevernas rättigheter dessutom av utbildningskontraktet samt, om eleven är anställd, i lagen om gymnasial lärlingsanställning.<SPAN class="ft79">45 </SPAN>Huvudmannen ansvarar för att utbildningskontrakt kommer till stånd vid gymnasial lärlings- utbildning.</P>
<P class="p67 ft13">Utbildningens upplägg kommer att variera</P>
<P class="p315 ft8">Branschskolan och gymnasieskolan ska sinsemellan komma överens om vilka delar av en elevs gymnasieutbildning som ges var, samt vilken ersättning branschskolan ska få från gymnasieskolan för den utbildning som eleven får där.</P>
<P class="p83 ft8">Fördelningen av elevens utbildning mellan gymnasieskolan, branschskolan och <NOBR>APL-platsen</NOBR> kommer att variera beroende av om eleven studerar en gymnasial lärlingsutbildning eller inte, yrkes- programmets struktur, skolornas resurser och elevers individuella förutsättningar och intressen.</P>
<P class="p631 ft69"><SPAN class="ft68">45 </SPAN>16 kap. 11 a § skollagen(2010:800); Lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft10">Arbetsplatsförlagt lärande (APL) ska förekomma på alla yrkespro- gram i gymnasieskolan i minst 15 veckor.<SPAN class="ft72">46 </SPAN>En elev som går gymna- sial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymna- siala lärlingsutbildningen. Lärlingsutbildningen kan börja det första, andra eller tredje läsåret.<SPAN class="ft72">47 </SPAN>Omfattningen av arbetsplatsförlagt läran- de för en elev som får en del av sin utbildning på branschskola kom- mer därmed variera beroende av om eleven studerar yrkesprogram- met som en i huvudsak skolförlagd utbildning eller som en lärlings- utbildning, och när lärlingsutbildningen i så fall påbörjas.</P>
<P class="p13 ft10">Yrkesprogrammens struktur kommer att påverka fördelningen av utbildningen. De delar av programstrukturen som går att läsa gemensamt med en större grupp elever på gymnasieskolan kan an- ordnas på elevens gymnasieskola. För yrkesprogram med relativt breda nationella inriktningar med yrkesutgångar inom små yrkes- områden, exempelvis yrkesutgången golvläggare inom bygg- och anläggningsprogrammets inriktning husbyggnad, kommer en större andel av utbildningen därmed att kunna ges på elevens gymnasie- skola. Figur 7.2 visar hur en sådan fördelning skulle kunna se ut.</P>
<P class="p633 ft82"><SPAN class="ft90">46</SPAN><SPAN class="ft92">4 kap. 12 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">47</SPAN><SPAN class="ft93">16 kap. 11 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397236x1.jpg" style="width:433px;height:731px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft11">Yrkesprogram där en nationell inriktning är att räkna som en ut- bildning inom ett litet yrkesområde, exempelvis plåtslageri inom bygg- och anläggningsprogrammet eller trädgård inom naturbruks- programmet, kommer sannolikt en större del av programmets kur- ser i yrkesämnen ges på branschskolan eller <NOBR>APL-platsen</NOBR> eller båda. Figur 7.3 visar ett exempel på en sådan fördelning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">Gymnasieskolans egna resurser kommer också påverka fördelningen av utbildningen. En gymnasieskola som har en stor del av de lärar- resurser och den utrustning som krävs för utbildningen inom ett litet yrkesområde kan ge en större del av utbildningen i egen regi.</P>
<P class="p311 ft8">Slutligen kan elevernas individuella egenskaper och intressen påverka fördelningen av utbildningen. En elev kanske exempelvis föredrar att en större del av utbildningen förläggs till <NOBR>APL-platsen.</NOBR></P>
<P class="p635 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft95">Lärares kompetens och betygssättning vid branschskolan</SPAN></P>
<P class="p567 ft11"><SPAN class="ft52">Förslag: </SPAN>Lärare som undervisar vid branschskolan ska genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning ha tillägnat sig kvalificerade och relevanta yrkeskun- skaper inom det yrkesområde som undervisningen avser och även i övrigt vara lämplig att bedriva undervisningen.</P>
<P class="p636 ft10">En huvudman som har slutit avtal med en branschskola be- höver för den undervisningen inte tillämpa bestämmelserna i skol- lagen om vilka som får användas för undervisning i skolväsendet.</P>
<P class="p348 ft13">Lärares kompetens i branschskolan</P>
<P class="p211 ft10">I skollagen finns bestämmelser om vilka som får undervisa i skol- väsendet. Endast den som har legitimation som lärare eller förskol- lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning- en.<SPAN class="ft72">48 </SPAN>Från denna huvudregel finns några undantag. Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kra- ven på legitimation och behörighet i ämnet eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna får en annan lärare be- driva undervisningen. En sådan lärare ska vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbild- ning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.<SPAN class="ft72">49 </SPAN>En sådan person får bedriva undervisning under högst ett år i sänder.</P>
<P class="p637 ft82"><SPAN class="ft90">48</SPAN><SPAN class="ft92">2 kap. 13 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">49</SPAN><SPAN class="ft93">2 kap. 18 § första stycket skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft10">Denna begränsning i tid gäller emellertid inte om undervisningen av- ser yrkesämne i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.<SPAN class="ft72">50</SPAN></P>
<P class="p266 ft10">I skollagen finns också bestämmelser om vem som får anställas utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning. Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsen- det utan tidsbegränsning. Den som inte har lärarlegitimation får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i ett yrkesämne i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller bara om det saknas sökande som har legitimation, den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen och det finns särskilda skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen.<SPAN class="ft72">51</SPAN></P>
<P class="p94 ft10">Utredningen anser att det är bra om lärare vid branschskolor har en så hög kompetens som möjligt när det gäller såväl den pedago- giska kompetensen som yrkeskunnandet. Många yrkeslärare på gymnasieskolans yrkesprogram saknar en pedagogisk högskole- examen. Totalt är 35 procent av lärarna obehöriga enligt en enkät- studie som Skolverket genomfört.<SPAN class="ft72">52 </SPAN>Utredningen anser därför att det är orimligt att kräva att branschskolorna ska ha legitimerade lärare med pedagogisk examen. Av en branschskola ska man emel- lertid kunna ställa krav på att yrkeskunnandet är högt hos den som bedriver undervisningen. Utredningen föreslår därför att lärare som undervisar vid branschskolan genom yrkeserfarenhet, högskoleut- bildning eller annan eftergymnasial utbildning ska ha tillägnat sig kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper inom det yrkesområde som undervisningen avser. Det är samma behörighetskrav som gäl- ler för antagning till yrkeslärarutbildningen.<SPAN class="ft72">53 </SPAN>Samma krav gäller också för behörighet i ett yrkeämne i gymnasieskolan om man har en lärarexamen.<SPAN class="ft72">54 </SPAN>Utöver yrkeskunnandet föreslår utredningen att läraren även i övrigt ska vara lämplig att bedriva undervisningen.</P>
<P class="p513 ft82"><SPAN class="ft90">50</SPAN><SPAN class="ft92">2 kap. 18 § andra stycket skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft90">51</SPAN><SPAN class="ft92">2 kap. 20 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p273 ft85"><SPAN class="ft90">52</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2014. </SPAN>Yrkeslärare per program<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p638 ft145"><SPAN class="ft90">53</SPAN><SPAN class="ft144">4 § förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen och Universitets- och högskolerådets föreskrifter (2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.</SPAN></P>
<P class="p639 ft69"><SPAN class="ft90">54</SPAN><SPAN class="ft87">2 kap. 25 § förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskol- lärare och Skolverkets föreskrifter (2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att under- visa i ett yrkesämne.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft8">Det kan finnas enstaka fall där en huvudman för en gymnasie- skola eller kommunal vuxenutbildning har en lärare anställd som har behörighet att undervisa i ett sådant yrkesämne som en branschskola kan bedriva undervisning i. Det kan ändå finnas skäl för huvudmannen att inte använda sig av sin egen lärare utan i stäl- let anlita en branschskola. Det är t.ex. inte säkert att huvudmannen har möjlighet att anskaffa utrustning eller lokaler för att kunna bedriva undervisningen. En huvudman som vill sluta avtal med en branschskola ska inte behöva avstå från att anlita branschskolan bara för att det finns en lärare med behörighet inom aktuellt yrkes- ämne att tillgå inom huvudmannens organisation. Utredningen föreslår därför att en huvudman som har slutit avtal med en branschskola för den undervisningen inte behöver tillämpa bestäm- melserna i skollagen om vilka som får användas för undervisning i skolväsendet.</P>
<P class="p73 ft13">Betygssättning i branschskolan</P>
<P class="p211 ft8">Om en huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad får huvudmannen även överlämna den myndighets- utövning som hör till en lärares undervisningsuppgift, exempelvis betygssättning.<SPAN class="ft79">55 </SPAN>Det innebär att gymnasieskolan får överlämna till branschskolans yrkeslärare att sätta betyg i de kurser som bransch- skolan erbjuder.</P>
<P class="p230 ft10">Branschskolans yrkeslärare får dock bara självständigt sätta be- tyg om de har lärarlegitimation. I annat fall måste beslut om betyg fattas tillsammans med en legitimerad lärare.<SPAN class="ft72">56 </SPAN>Om branschskolan inte har någon legitimerad lärare måste således beslut om betyg fat- tas tillsammans med en legitimerad lärare på gymnasieskolan. Den legitimerade läraren behöver inte ha behörighet i det ämne som ska betygsättas, utan det räcker att läraren har lärarlegitimation.</P>
<P class="p13 ft38">Om gymnasieskolan inte överlämnar betygssättning till bransch- skolan sätter gymnasieskolans lärare elevernas betyg. Enligt skol- lagen gäller att en yrkeslärare som saknar lärarlegitimation får sätta betyg självständigt om yrkesläraren har en anställning utan tids-</P>
<P class="p292 ft82"><SPAN class="ft90">55</SPAN><SPAN class="ft92">23 kap. 6 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">56</SPAN><SPAN class="ft93">3 kap. 16 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p423 ft8">begränsning hos en huvudman.<SPAN class="ft79">57 </SPAN>Om yrkesläraren saknar lärarlegi- timation och har en tidsbegränsad anställning måste beslut om be- tyg fattas tillsammans med en legitimerad lärare.</P>
<P class="p93 ft13">Kvalitetssäkring</P>
<P class="p250 ft10">De branschorganisationer som rekommenderar en branschskola garanterar att den undervisning i yrkesämnen som ges vid bransch- skolan är av god kvalitet och motsvarar de kompetenser som arbets- marknaden efterfrågar inom det aktuella yrkesområdet. För kvalite- ten i utbildningen som helhet och för elevernas rättigheter ansvarar dock gymnasieskolans huvudman. Ett gott samarbete och regel- bunden dialog mellan branschskolan och rektor för den gymnasie- skola som är huvudman för eleverna kommer att vara av största vikt för att säkra hela gymnasieutbildningens kvalitet.</P>
<P class="p266 ft10">Enligt skollagen är det huvudmannen som ansvarar för att utbild- ningen genomförs i enlighet med skollagen och andra skolförfatt- ningar.<SPAN class="ft72">58 </SPAN>Huvudmannen ska också systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen på huvudmannanivå.<SPAN class="ft72">59 </SPAN>Rektorn för gymnasieskolan ansvarar för ledning av det pedagogiska arbetet.<SPAN class="ft72">60 </SPAN>Det innefattar bland annat att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen samt att betyg sätts enligt gällande författningar. Rektorn ansvarar också för systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå.<SPAN class="ft72">61</SPAN></P>
<P class="p233 ft10">Branschskolans formella roll i elevens utbildning bygger på skol- lagens reglering av utbildning på entreprenad. Branschskolan har där- med gentemot gymnasieskolans huvudman status som entreprenör. Branschskolan, genom sin roll som entreprenör, ansvarar för kvaliteten på sina kurser inför huvudmannen genom entreprenörsavtalet. Branschskolans ansvar är även beroende av om huvudmannen över- lämnar den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisnings- uppgift i samband med att man överlämnar uppgiften att bedriva</P>
<P class="p640 ft82"><SPAN class="ft90">57</SPAN><SPAN class="ft92">8 kap 1c § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft90">58</SPAN><SPAN class="ft92">2 kap. 8 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft90">59</SPAN><SPAN class="ft91">4 kap. 3 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft90">60</SPAN><SPAN class="ft91">2 kap. 9 § skolalgen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p273 ft69"><SPAN class="ft90">61</SPAN><SPAN class="ft93">4 kap. 4 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p641 ft10">undervisning på entreprenad. Detta handlar främst om betygssättning, men kan också vara fråga om disciplinära och andra särskilda åtgärder.<SPAN class="ft72">62 </SPAN>Skolinspektionens utövar tillsyn över en huvudmans verksamhet inklusive det som är överlämnat på entreprenad. Skolinspektionen riktar sig till huvudmannen vad gäller de brister som finns i verksam- heten som helhet, det vill säga även beträffande de uppgifter som en</P>
<P class="p642 ft12">entreprenör har haft att utföra enligt avtal.<SPAN class="ft65">63</SPAN></P>
<P class="p643 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.6</SPAN><SPAN class="ft95">Huvudmän som samarbetar med branschskolor ska kunna söka statsbidrag</SPAN></P>
<P class="p644 ft8"><SPAN class="ft56">Utredningens förslag: </SPAN>Huvudmannen för gymnasieskolan ska ersätta branschskolan för kostnaderna för elevens utbildning. Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till branschskolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som huvud- mannen tillämpar vid fördelning av resurser i sin egen utbild- ning.</P>
<P class="p645 ft8">Huvudmän som erbjuder utbildning inom ett sådant yrkes- område som det finns branschskola för ska kunna söka stats- bidrag.</P>
<P class="p646 ft11">Statsbidrag får lämnas för huvudmannens kostnader för den ersättning som huvudmannen ger till en branschskola eller an- nan utbildningsanordnare för utbildning på entreprenad.</P>
<P class="p646 ft10">Statsbidrag lämnas med hälften av den ersättning som huvud- mannen ger till branschskolan eller annan utbildningsanordnare eller högst 50 000 kronor per läsår för varje elev som deltar minst sex veckor per läsår i utbildning hos branschskolan eller annan entreprenör. Bidrag till en huvudman får lämnas för högst fem elever per yrkesområde och högst två läsår för varje elev.</P>
<P class="p645 ft8">Den ersättning som statsbidrag ges för får inte avse andra kostnader än de som anges i kapitel III artikel 31 i kommissio- nens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014.</P>
<P class="p647 ft12">Skolverket beslutar om och betalar ut statsbidraget.</P>
<P class="p648 ft82"><SPAN class="ft90">62</SPAN><SPAN class="ft92">5 kap. skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p649 ft88"><SPAN class="ft90">63</SPAN><SPAN class="ft93">Skolinspektionen 2012. </SPAN>Entreprenad och samverkan<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft10">Vid samarbete med en branschskola kommer huvudmannen att be- tala en ersättning till branschskolan för den utbildning som eleverna får där. Hur stor ersättning branschskolan begär kommer att variera eftersom branschskolornas kostnad för att anordna undervisning i yrkesämnen varierar beroende på utbildningens omfattning, nöd- vändig utrustning och lokaler, personalkostnader, med mera.</P>
<P class="p117 ft11">Det är viktigt att elevens val att studera en yrkesutbildning mot ett mindre yrkesområde blir så kostnadsneutralt som möjligt för den huvudman som ska skicka iväg eleven. Huvudmannen ska inte ha anledning att avråda eleven från att välja den yrkesutbildning som kräver undervisning på branschskola. Samtidigt ska huvud- mannen inte tjäna ekonomiskt på att skicka en elev till en bransch- skola i stället för att anordna utbildningen i egen regi.</P>
<P class="p308 ft10">Utredningens bedömning är att huvudmannens utgifter inte kommer att minska nämnvärt under den tid en elev är på en branschskola. Eftersom bara enstaka elever i varje klass lär välja den mindre yrkesutbildningen kvarstår skolans kostnader för den grupp elever som är kvar på skolan. Utredningen föreslår därför att ett statsbidrag för undervisning inom vissa små yrkesområden införs. Av konkurrensrättsliga skäl, vilka redogörs för i avsnittet nedan, bör dock statsbidraget inte begränsas till att ges till huvudmän som samarbetar med en branschskola. Statsbidraget ska därför kunna sökas som ersättning för de extra kostnader som uppstår för en huvudman som skickar en elev till en branschskola eller en annan utbildningsanordnare som ger utbildning på entreprenad inom ett yrkesområde som det finns branschskola för. Bidraget syftar till att få fler huvudmän att erbjuda utbildning inom små yrkesområden och uppmuntra sina elever att välja utbildningen.</P>
<P class="p489 ft10">Det förekommer redan i dag att huvudmän anlitar skolor som drivs av branschorganisationer för att elever på yrkesprogram ska få utbildning i vissa yrkesämnen. Ovan nämns Plåt- och ventforums Teknikcentrum som undervisar gymnasieelever i plåtslageri till en kostnad om 75 000 kronor per elev. I detta ingår boende och mat under skoltid. <NOBR>ME-skolan</NOBR> undervisar elever som ska bli maskin- förare och tar i nuläget 103 000 kronor per elev och år för den undervisning som genomförs. <NOBR>ME-skolan</NOBR> undervisar då eleverna i alla kurser i yrkesämnen som ingår i programstrukturen för bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning anläggningsfordon.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft38">I avsnittet nedan redogörs för vilka konkurrensrättsliga över- väganden som utredningen har gjort. Det nämns bl.a. att det finns ett förbud mot statliga stöd som snedvrider eller hotar att sned- vrida konkurrensen.<SPAN class="ft98">64 </SPAN>Av de där nämnda <NOBR>EU-rättliga</NOBR> reglerna följer att statligt stöd till utbildning får ges för bl.a. driftskostnader för lärare och deltagare som har direkt samband med utbildningsprojek- tet, t.ex. resekostnader, material och utrustning som har ett direkt samband med projektet, avskrivning av hjälpmedel och utrustning i den utsträckning de används uteslutande för utbildningsprojektet, kostnader för rådgivning och allmänna administrativa kostnader. Logikostnader omfattas inte med vissa undantag. Det framgår också av regleringen att stödnivån inte får överskrida 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. Det statsbidrag som utredningen föreslår ska ges till huvudmän som erbjuder utbildning inom yrkes- områden som det finns branschskola för får därför inte avse andra kostnader än de som framgår av kommissionens förordning.<SPAN class="ft98">65 </SPAN>Stats- bidraget får heller inte överskrida 50 procent av kostnaderna.</P>
<P class="p448 ft10">Utredningen föreslår att statsbidraget för undervisning på bransch- skola ska uppgå till högst 50 000 kronor per elev och läsår som eleven får utbildning på en branschskola eller hos en annan utbildnings- anordnare som bedriver utbildning inom ett sådant yrkesområde som det finns branschskola för. I de flesta fall bedömer utredningen att eleven kommer utbildas på branschskola under årskurs två och tre. Skolhuvudmännen ska vid ansökan om statsbidrag uppvisa ett avtal med en branschskola eller annan utbildningsanordnare som visar att eleven deltagit i utbildning där under minst sex veckor per läsår.</P>
<P class="p12 ft8">Uppdelat på de fem år som försöksverksamheten föreslås pågå blir kostnaden för staten som nedan.<SPAN class="ft79">66 </SPAN>Beräkningen bygger på ett antagande om att alla huvudmän får statsbidrag om 50 000 kronor per elev i årskurs 2 och 3.</P>
<P class="p650 ft82"><SPAN class="ft90">64</SPAN><SPAN class="ft92">Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 107.</SPAN></P>
<P class="p240 ft86"><SPAN class="ft90">65</SPAN><SPAN class="ft91">Kapitel II artikel 31 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.</SPAN></P>
<P class="p651 ft100"><SPAN class="ft90">66</SPAN><SPAN class="ft136">Kostnadsuppskattningen utgår ifrån följande antaganden: Tio godkända branschskolor med ett elevantal från gymnasieskolan om 40 elever per läsår a 8 veckors utbildning. Gruppstorleken har uppskattats till 8 elever per grupp. Huvudmannen får 50 000 kronor per elev och läsår.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397244x1.jpg" style="width:436px;height:632px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr18 td225"><P class="p23 ft20">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr18 td250"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td79"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td79"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td251"><P class="p135 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr59 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr58 td252"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr58 td253"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr58 td254"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr58 td253"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr58 td253"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr58 td253"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr58 td255"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td252"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td253"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td254"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td253"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td253"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td253"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr18 td255"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td256"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td250"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td256"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td256"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p652 ft167"><INGENBILD zsrc="H3B397244xi2.jpg/" id="inl_img1"> <INGENBILD zsrc="H3B397244xi3.jpg/" id="inl_img2"> </P>
<P class="p652 ft167"><INGENBILD zsrc="H3B397244xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="H3B397244xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="H3B397244xi6.jpg/" id="inl_img5"> <INGENBILD zsrc="H3B397244xi7.jpg/" id="inl_img6"> </P>
<P class="p653 ft167"><INGENBILD zsrc="H3B397244xi8.jpg/" id="inl_img7"> <INGENBILD zsrc="H3B397244xi9.jpg/" id="inl_img8"> </P>
<P class="p653 ft167"><INGENBILD zsrc="H3B397244xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="H3B397244xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="H3B397244xi12.jpg/" id="inl_img11"> <INGENBILD zsrc="H3B397244xi13.jpg/" id="inl_img12"> </P>
<P class="p654 ft11">Huvudmän ska enligt utredningens förslag söka statsbidraget hos Skolverket. Om det kommer in fler ansökningar om statsbidrag än vad det finns medel ska Skolverket vid sin fördelning av bidraget ta hänsyn till i vilken grad huvudmannen bedöms ha förmåga att uppmuntra elever till mindre könsstereotypa utbildningsval, och behovet av geografisk spridning av insatserna.</P>
<P class="p103 ft38">Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 anslagit 10 miljo- ner kronor för förberedelse inför ett införande av en försöksverk- samhet med en utbildning där branscher och arbetsgivare kan ges ett större ansvar.<SPAN class="ft98">67 </SPAN>Utredningen föreslår att det nya statsbidraget under 2016 finansieras genom dessa anslagna medel. För finansier- ing efter 2016 föreslår utredningen att medel överförs från anslagna medel till statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning.<SPAN class="ft98">68 </SPAN>Att döma av Skolverkets prognoser och de minskningar av bidraget som reger- ingen aviserat i budgetpropositionen för 2016 kommer det för 2016 finnas 415 miljoner kronor anslaget för detta ändamål, 448 miljoner för 2017 och 475 miljoner kronor för 2018.<SPAN class="ft98">69</SPAN></P>
<P class="p655 ft11">Ett viktigt syfte med statsbidraget till de arbetsplatser som tar emot elever som lärlingar är att öka arbetsplatsernas kapacitet att delta i den gymnasiala yrkesutbildningen. Utredningens förslag om</P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft90">67</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2015/16:1, utgiftsområde 16, s. 221.</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">68</SPAN><SPAN class="ft92">Förordning (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning.</SPAN></P>
<P class="p347 ft82"><SPAN class="ft90">69</SPAN><SPAN class="ft81">Enligt Skolverkets prognoser i maj 2015 har myndigheten för 2016 budgeterat 503 miljo- ner kronor, för 2017 budgeterat 543 miljoner kronor och för 2018 budgeterat 575 miljoner kronor. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 att anslaget minskas med 88 mil- joner kronor 2016, 95 miljoner kronor 2017 och 100 miljoner kronor årligen från och med 2018. (Prop. 2015/16:1, utgiftsområde 16, s. 221.)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">branschskolor kommer kunna öka arbetsmarknadens engagemang inom såväl lärlingsutbildning som i huvudsak skolförlagd yrkes- utbildning. Utredningen anser därför att en omfördelning av med- len inte strider mot den ursprungliga avsikten för de avsatta medlen.</P>
<P class="p101 ft13">Konkurrensrättsliga överväganden</P>
<P class="p96 ft8">När förslaget om försöksverksamhet med branschskolor har ut- arbetats har utredningen gjort flera konkurrensrättsliga övervägan- den.</P>
<P class="p13 ft38">Statsbidraget som utredningen föreslår ska inrättas ska inte ges direkt till branschskolan utan till huvudmän som anlitar bransch- skolan på entreprenad. EU:s regler om statsstöd får ändå anses vara tillämpliga i fråga om statsbidraget. Stöd som ges av staten som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion är som huvudregel otillåtet genom att det är oförenligt med den inre marknaden.<SPAN class="ft98">70 </SPAN>Vissa kate- gorier av stöd anses emellertid förenliga med den inre marknaden bl.a. för att de har förklarats förenliga genom s.k. gruppundantag. Ett sådant gruppundantag gäller stöd till utbildning. Stöd till ut- bildning ska anses vara förenligt med den inre marknaden om vissa villkor är uppfyllda.<SPAN class="ft98">71 </SPAN>Sådana villkor är t.ex. att stödnivån som huvudregel inte får överskrida 50 procent av de stödberättigade kostnaderna. De stödberättigade kostnaderna är personalkostnader för lärare för den tid de deltar i utbildningen, driftskostnader för lärare och deltagare som har direkt samband med utbildnings- projektet, material och utrustning som har ett direkt samband med utbildningsprojektet, kostnader för rådgivning m.m. Utredningen har i sina överväganden anpassat villkoren för statsbidraget och gör därmed bedömningen att förslaget inte strider mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P>
<P class="p13 ft45">I försöksverksamheten får endast tio utbildningsanordnare god- kännas som branschskolor. Utgångspunkten är att det inte kom- mer att finnas flera branschskolor för samma yrkesområde. Kom- muner och landsting som är huvudmän för gymnasieskolor som vill</P>
<P class="p656 ft82"><SPAN class="ft90">70</SPAN><SPAN class="ft92">Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 107.</SPAN></P>
<P class="p657 ft69"><SPAN class="ft90">71</SPAN><SPAN class="ft93">Kapitel II artikel 31 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft8">anlita en branschskola på entreprenad är skyldiga att följa lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU).<SPAN class="ft79">72 </SPAN>Det finns olika sätt för upphandling men det vanliga är att den upphandlande myn- digheten är skyldig att tillfråga fler än en leverantör av tjänsten. Även om det bara kommer att finnas en branschskola för respek- tive yrkesområde kan det finnas andra utbildningsanordnare som vill lägga anbud i en upphandling av yrkesutbildning. Utredningen har bedömt att det är orimligt ur ett konkurrensrättsligt perspektiv att ett statsbidrag ges enbart om det är branschskolan för yrkes- området i fråga som vinner upphandlingen. Statsbidraget bör därför ges till en huvudman för en gymnasieskola som erbjuder en utbild- ning inom ett sådant yrkesområde som det finns en branschskola för, om utbildningen upphandlas på entreprenad.</P>
<P class="p266 ft38">Utredningen anser att det i en upphandling av yrkesutbildning är viktigt att ställa krav på kvalitet. Av proportionalitetsprincipen följer att kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen i en upp- handling måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig pro- portion till det som upphandlas. Dessutom måste kraven vara ägnade att leda till att den upphandlande myndighetens syfte med att ställa dem uppnås. Kravspecifikationen vid upphandling av yrkesutbild- ning skulle enligt utredningens bedömning kunna innehålla t.ex. att viss utrustning ska finnas och att syftet med det är att få en hög kvalitet i utbildningen. Utredningen vill i detta sammanhang fram- hålla möjligheten att kommuner som vill upphandla yrkesutbildning kan gå ihop och göra en gemensam upphandling. En annan möjlighet är att en inköpscentral som är gemensam för flera kommuner teck- nar ramavtal för yrkesutbildning.</P>
<P class="p658 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.7</SPAN><SPAN class="ft95">Elever ska ha rätt till stöd för inackordering under undervisning på branschskola</SPAN></P>
<P class="p659 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>Elever som behöver inackordering under de perioder de undervisas på branschskola ska ha rätt till ekono- miskt stöd för inackorderingen utifrån samma grunder som gäl- ler för ordinarie skolgång.</P>
<P class="p660 ft69"><SPAN class="ft68">72 </SPAN>Jfr 1 kap. 2 § och bilaga 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft8">Elever som får undervisning på branschskola väntas komma från hela landet och kommer i många fall att vara i behov av extra boende under sin tid på branschskolan. Utredningen föreslår därför att elever ska kunna få stöd för inackordering under den period de undervisas på branschskola.</P>
<P class="p13 ft11">En elev som studerar på en gymnasieskola med offentlig huvud- man och ska bo och studera på en annan ort än hemorten ska i regel söka stöd för boendet och resorna hos sin hemkommun.<SPAN class="ft89">73 </SPAN>Rätten till stöd från hemkommunen gäller elever som går på gym- nasieskolor med offentlig huvudman och som behöver inackorder- ing till följd av skolgången.<SPAN class="ft89">74 </SPAN>Rätten gäller inte elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program, det vill säga elever som har valt ett nationellt program, en nationell inriktning eller en gymnasial lärlingsutbildning i en annan kommun än hemkommu- nen trots att hemkommunen erbjuder samma utbildning. En elev som går på en fristående gymnasieskola för att utbildningen inte anordnas i elevens hemkommun kan söka inackorderingstillägg från Centrala studiestödsnämnden (CSN).<SPAN class="ft89">75</SPAN></P>
<P class="p230 ft11">Stödet från hemkommunen ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet<SPAN class="ft89">76 </SPAN>för varje hel kalen- dermånad som eleven bor inackorderad.<SPAN class="ft89">77 </SPAN>För 2016 innebär detta ett stöd på minst 1 476 kronor.<SPAN class="ft89">78 </SPAN>Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.<SPAN class="ft89">79</SPAN></P>
<P class="p311 ft45">CSN:s inackorderingstillägg beror på färdvägsavståndet, enkel väg, mellan föräldrarnas bostad och skolan enligt tabellen nedan.<SPAN class="ft142">80</SPAN></P>
<P class="p661 ft82"><SPAN class="ft90">73</SPAN><SPAN class="ft92">15 kap 32 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">74</SPAN><SPAN class="ft92">15 kap. 32 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">75</SPAN><SPAN class="ft91">2 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395) och 2 kap. 2 § studiestödsförordningen (2000:655).</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">76</SPAN><SPAN class="ft91">Prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken (2010:110).</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">77</SPAN><SPAN class="ft91">15 kap. 32 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p293 ft86"><SPAN class="ft90">78</SPAN><SPAN class="ft91">1/30 av 44 300 kronor (vilket var prisbasbeloppet för 2016 enligt förordningen (2015:536) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2016) = 1 476 kr.</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">79</SPAN><SPAN class="ft91">15 kap. 32 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">80</SPAN><SPAN class="ft93">6 § Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (2001:6) om studiehjälp.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397248x1.jpg" style="width:434px;height:618px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr62 td176"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr62 td177"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td40"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td176"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr17 td177"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p662 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:6) om studiehjälp. Tabellen senast uppdaterad genom CSNFS 2009:2.</P>
<P class="p131 ft45">Kostnaderna för stöd för inackordering för elever på branschskola beräknas nedan. Kostnaderna är uträknade från ett behov av åtta veckors stöd per elev under det andra och det tredje läsåret.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft11">Under läsåret 2014/15 studerade 73 procent av yrkeseleverna i gym- nasieskolan hos en offentlig huvudman.<SPAN class="ft89">81 </SPAN>Merparten av detta stöd kommer därför sannolikt betalas av en kommun till elever som stu- derar på kommunens gymnasieskolor. Försöksverksamheten med branschskolor kan därmed komma att medföra en något ökad kost- nad för kommunerna för stöd till inackordering. Samtidigt medför samarbetet med en branschskola och statsbidraget för detta att kom- munen som huvudman kan erbjuda utbildningar som annars kanske inte hade varit ekonomiskt möjliga att erbjuda.</P>
<P class="p11 ft8">För de elever som studerar hos en fristående huvudman står CSN för utgifterna för stöd för inackordering. Utredningen bedömer att det handlar om en begränsad summa, och att myndigheten kan finan- siera denna inom ram.</P>
<P class="p73 ft13">Elevens boende under utbildning på branschskola</P>
<P class="p203 ft8">Utredningen har uppskattat att branschskolorna kommer utbilda en elevgrupp på omkring åtta elever i taget. Dessa elever är på bransch- skolan i omkring tre till fem veckor under en termin. Efter avslutad utbildning på branschskolan återvänder eleverna till sin ordinarie gymnasieskola, och en ny grupp elever kommer till branschskolan för utbildning.</P>
<P class="p171 ft8">De elever som behöver inackordering under perioden på bransch- skola kommer, precis som inom gymnasieskolan i övrigt, själva ansvara för att ordna boende. En del branschskolor kan komma att erbjuda elevboende under utbildningen som en rekryterande insats. Utredningen föreslår dock inte att det ska vara ett krav för att bli godkänd som branschskola.</P>
<P class="p663 ft69"><SPAN class="ft68">81 </SPAN>Skolverkets statistik för läsåret 2014/15.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p664 ft31"><SPAN class="ft13">7.3.8</SPAN><SPAN class="ft104">Branschorganisationer ska främja otraditionella utbildningsval inom gymnasieskolan</SPAN></P>
<P class="p301 ft8"><SPAN class="ft56">Utredningens förslag: </SPAN>Vid bedömning om en utbildnings- anordnare har förutsättningar att följa bestämmelser i skolans styrdokument ska Skolverket särskilt beakta om anordnaren har förutsättningar att verka för ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete för att på så sätt motverka att elever som valt en yrkesutbildning där deras kön är underrepresenterat av- bryter utbildningen i förtid.</P>
<P class="p665 ft8">För att beviljas statsbidrag ska huvudmannen kunna visa en strategi för hur huvudmannen ska kunna uppmuntra elever till mindre könsstereotypa utbildningsval.</P>
<P class="p666 ft8">Om det kommer in fler ansökningar om statsbidrag än vad det finns medel till ska Skolverket vid sin fördelning av bidraget ta hänsyn till i vilken grad huvudmannen bedöms ha förmåga att uppmuntra elever till mindre könsstereotypa utbildningsval.</P>
<P class="p302 ft11">Bland gymnasieskolans yrkesprogram finns en tydlig uppdelning efter kön. I kapitel 4 beskrivs närmre hur vissa yrkesprogram attra- herar kvinnor medan andra yrkesprogram attraherar män. Forsk- ning såväl som utredningens egen fokusgrupp med elever visar att elever som valt otraditionellt ofta upplever att deras val ifrågasätts, och att de inte inkluderas fullt ut i yrkesgemenskapen.<SPAN class="ft89">82 </SPAN>Detta kan hindra eleverna från att välja utbildning och yrke efter intresse och fallenhet och att sedan utvecklas till sin fulla potential, vilket ger negativa konsekvenser både för individen och för samhället i stort. Utredningen menar att dessa utmaningar måste hanteras inom försöksverksamheten med branschskolor.</P>
<P class="p119 ft10">För att könsuppdelningen inom gymnasieskolan ska kunna bry- tas krävs också att de elever som väljer otraditionellt kan känna sig välkomna och inkluderade i utbildningen. Alla utbildningsanord- nare inom gymnasial yrkesutbildning måste därför arbeta aktivt med värdegrundsfrågor för att skapa en trygg miljö för alla elever, oavsett kön. Utredningen föreslår därför att Skolverket vid bedöm- ning av en ansökan om att få starta branschskola särskilt ska beakta</P>
<P class="p667 ft88"><SPAN class="ft68">82 </SPAN><SPAN class="ft69">Se exempelvis IFAU 2013. </SPAN>”Vara med i gänget?” – Yrkessocialisation och genus i två gymnasie- program.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft8">om utbildningsanordnaren har förutsättningar att verka för ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete för att på så sätt motverka att elever som valt en yrkesutbildning där deras kön är underrepresenterat avbryter utbildningen i förtid.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen föreslår även att huvudmannen för att beviljas stats- bidrag för utbildning inom ett litet yrkesområde ska kunna uppvisa en strategi för hur huvudmannen ska uppmuntra elever till mindre könsstereotypa utbildningsval. Om det kommer in fler ansökningar om statsbidrag än vad det finns medel till ska Skolverket vid sin fördelning av bidraget ta hänsyn till i vilken grad huvudmannen bedöms ha förmåga att uppmuntra elever till mindre könsstereotypa utbildningsval.</P>
<P class="p304 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.9</SPAN><SPAN class="ft95">Vuxenutbildning på branschskola</SPAN></P>
<P class="p668 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>En branschskola får genom entreprenad- avtal med en kommun ge utbildning till elever från kommunal vuxenutbildning.</P>
<P class="p669 ft38">Utöver vad som gäller om entreprenad enligt skollagen, där upp- gifter får överlämnas till enskild, får huvudmannen för kommunal vuxenutbildning överlämna uppgifter till en branschskola som be- drivs av en statlig myndighet, en kommun eller ett landsting.</P>
<P class="p670 ft11">Det är viktigt att låta en försöksverksamhet med branschskolor även omfatta vuxenutbildning. Många av de branschorganisationer som utredningen haft kontakt med i utformningen av förslaget om branschskolor ser vuxenutbildning som en viktig del av branschsko- lans verksamhet, både för att öka antalet utbildade individer och för att få ihop tillräckligt stora undervisningsgrupper för att få bransch- skolans ekonomi att gå ihop.</P>
<P class="p73 ft13">Vuxenutbildning på branschskola ska ges på entreprenad</P>
<P class="p671 ft45">En branschskola ska genom entreprenadavtal med en kommun kun- na utbilda elever inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Skolhuvudmäns möjlighet att överlämna utbildning på entreprenad regleras i 23 kap. skollagen. Entreprenad definieras som att skol-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft10">huvudmannen med bibehållet huvudmannaskap sluter avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom ut- bildning enligt skollagen.<SPAN class="ft72">83 </SPAN>Bara uppgifter inom grundskolan, grund- särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som avser fjärr- undervisning får överlämnas till staten på entreprenad.<SPAN class="ft72">84</SPAN></P>
<P class="p266 ft10">När det gäller komvux kan alla slags uppgifter överlämnas till en enskild på entreprenad.<SPAN class="ft72">85 </SPAN>Kommuner kan redan i dag anlita enskilda utbildningsanordnare som specialiserat sig på yrkesutbildning av ett visst slag. Branschskolor ska kunna drivas av såväl enskilda utbild- ningsanordnare som statliga myndigheter, kommuner och landsting. Det bör enligt utredningen vara möjligt för kommuner att upp- handla yrkesutbildning från en branschskola, oavsett om bransch- skolan drivs av ett offentligt organ eller en enskild. Utredningen föreslår därför att det i regleringen om försöksverksamhet med branschskolor anges att huvudmän för komvux får överlämna upp- gifter till en branschskola som drivs av en statlig myndighet, en kom- mun eller ett landsting. Detta blir således en reglering som gäller ut- över vad som redan gäller enligt skollagen.</P>
<P class="p67 ft13">Vuxna med kort tidigare utbildning ges fortfarande företräde</P>
<P class="p250 ft10">Branschorganisationerna har i diskussionen om branschskolor ut- tryckt en vilja att fånga upp de unga vuxna som redan har en gym- nasieexamen men är intresserade av att skola om sig. Det kan handla om personer som har gymnasieexamen från ett högskoleförbere- dande program men därefter söker sig till ett yrke som kräver yrkes- utbildning. Regelverket försvårar dock för kommunerna att bevilja utbildning för de sökande som redan har en gymnasieexamen från ett högskoleförberedande gymnasieprogram eftersom de konkurre- rar med sökande som har kortare utbildning sedan tidigare.</P>
<P class="p94 ft45">I skollagen finns ett övergripande mål för vuxenutbildningen formulerat. Utgångspunkten för utbildningen är den enskildes be- hov och förutsättningar. De som har fått minst utbildning ska prio- riteras.<SPAN class="ft142">86 </SPAN>Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är en rättig-</P>
<P class="p562 ft82"><SPAN class="ft90">83</SPAN><SPAN class="ft92">23 kap. 1 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft90">84</SPAN><SPAN class="ft92">23 kap. 1 och 4 §§ skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p273 ft86"><SPAN class="ft90">85</SPAN><SPAN class="ft91">23 kap. 2 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p273 ft69"><SPAN class="ft90">86</SPAN><SPAN class="ft93">20 kap. 2 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft8">het endast för den som saknar grundläggande behörighet till hög- skola och tidigare har gått ett yrkesprogram i gymnasieskolan.<SPAN class="ft79">87 </SPAN>Om det är fler sökande än antalet platser till en utbildning ska ett urval göras. Kriterierna för urval finns i förordningen om vuxen- utbildning. Här anges att företräde ska ges till sökande som har kort tidigare utbildning och önskar fullfölja studier, i andra hand behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller i tredje hand behöver utbild- ningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval.<SPAN class="ft79">88 </SPAN>Mer om detta finns att läsa i kapitel 8.</P>
<P class="p672 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.10</SPAN><SPAN class="ft168">Andra möjliga offentliga aktörer som kan samarbeta med branschskolor</SPAN></P>
<P class="p673 ft8">Utredningen ser en möjlighet att branschskolorna skulle kunna kopplas till flera insatser hos offentliga aktörer och ger exempel på det nedan.</P>
<P class="p73 ft13">En branschskola kan ansöka om betygsrätt hos Skolinspektionen</P>
<P class="p96 ft8">En utbildningsanordnare som har beviljats betygsrätt får ge utbild- ning på uppdrag av juridiska personer för de deltagare som upp- dragsgivarna utser.<SPAN class="ft79">89 </SPAN>Det innebär att andra offentliga organ, t.ex. Arbetsförmedlingen, samt företag och organisationer också kan an- lita utbildningsanordnaren för att ge utbildning till individer som myndigheten, företaget eller organisationen utser. Utredningen bedömer att det kommer att bli möjligt för branschskolorna att an- söka om betygsrätt och de kan på så sätt utöka elevunderlaget genom att exempelvis även erbjuda arbetsmarknadsutbildningar på uppdrag av Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p13 ft38">Tillstånd att sätta betyg, anordna prövning och utfärda betyg för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning (betygsrätt)</P>
<P class="p195 ft86"><SPAN class="ft90">87</SPAN><SPAN class="ft91">20 kap. 19 § skollagen (2010:800). I budgetpropositionen för 2016 har regeringen aviserat att återkomma med förslag om en rätt till behörighetsgivande kurser inom komvux (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 16, avsnitt 9.4.1). Hur rätten kommer att se ut är vid utredningens skrivande ännu inte känt.</SPAN></P>
<P class="p280 ft82"><SPAN class="ft90">88</SPAN><SPAN class="ft92">3 kap. 7 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">89</SPAN><SPAN class="ft93">6 kap. 1 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft8">söks hos Skolinspektionen. Tillstånd får sökande som bedöms ha förutsättningar att följa föreskrifterna i 6 kap. förordningen om vuxenutbildning med dess hänvisningar till skollagen. Förutom be- stämmelser om hur tillståndsprövningen ska gå till finns också be- stämmelser om betygssättning, rektors ansvar, lärares behörighet, och upprättande av individuell studieplan.<SPAN class="ft79">90 </SPAN>Av läroplanen för vuxen- utbildning framgår att den gäller även för enskilda utbildnings- anordnare som har beviljats betygsrätt.<SPAN class="ft79">91</SPAN></P>
<P class="p94 ft11">Anordnare med betygsrätt omfattas inte direkt av bestämmel- serna i skollagen. Bestämmelser som inte nämns i 6 kap. förord- ningen om vuxenutbildning men som finns i skollagen gäller t.ex. tillgång till lokaler, utrustning, systematiskt kvalitetsarbete, klago- målsrutiner och skyldigheten att motverka kränkande behandling. Om en kommun inom ramen för kommunal vuxenutbildning an- litar en utbildningsanordnare med betygsrätt på entreprenad an- svarar emellertid kommunen för att skollagens regler följs. Därmed omfattas utbildningsanordnaren indirekt av skollagens regler.</P>
<P class="p67 ft13">Utbildning inom ramen för arbetsmarknadspolitiska insatser</P>
<P class="p79 ft8">När det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser med utbildnings- innehåll skulle branschskolorna kunna bidra till utbildningsinne- hållet.</P>
<P class="p93 ft43">Yrkesintroduktionsanställningar</P>
<P class="p68 ft11">Inom ett antal avtalsområden har fack och arbetsgivare tecknat avtal som ska göra övergången från skola till arbetsliv enklare och samtidigt säkra arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning, så kallade yrkesintroduktionsavtal. Arbetsgivare som anställer unga i åldern <NOBR>15–24</NOBR> år inom ramen för yrkesintroduktionsavtal kan sedan januari 2014 få ekonomiskt stöd för detta.<SPAN class="ft89">92 </SPAN>Arbetsgivaren kan få ersättning i upp till tolv månader.</P>
<P class="p674 ft82"><SPAN class="ft90">90</SPAN><SPAN class="ft92">6 kap. förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft90">91</SPAN><SPAN class="ft92">1 § förordningen (2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p273 ft69"><SPAN class="ft90">92</SPAN><SPAN class="ft93">Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397255x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft8">Insatsen riktar sig till ungdomar som saknar relevant yrkes- erfarenhet eller har varit arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmed- lingen i minst 90 dagar under en fyramånadersperiod. Anställning- en ska omfatta minst 75 procent av heltid under minst sex måna- der, och utbildning eller handledning sammantaget minst 15 pro- cent av arbetstiden.<SPAN class="ft79">93 </SPAN>För utbildningen ska det finnas en utbild- ningsplan som innehåller uppgifter om utbildningens innehåll och syfte.</P>
<P class="p11 ft8">En yrkesintroduktionsanställning kräver ett centralt kollektiv- avtal om yrkesintroduktion eller ett hängavtal till ett centralt kollek- tivavtal om yrkesintroduktion. Avtalen ser olika ut för olika bran- scher och kan ha speciella villkor för exempelvis ålder och gymnasie- utbildning.</P>
<P class="p73 ft43">Traineejobb</P>
<P class="p74 ft10">I vårändringsbudgeten för 2015 föreslog regeringen en satsning på traineejobb för arbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år.<SPAN class="ft72">94 </SPAN>Trainee- jobben är en anställning på 50 procent i kombination med en yrkes- utbildning på 50 procent. Syftet med traineejobben är att minska ungdomsarbetslösheten och underlätta generationsväxlingen inom välfärden, men också att stärka arbetsmarknadspolitikens roll för att avhjälpa bristyrken. Traineejobb ska därför vara möjliga både inom välfärdssektorn och inom sektorer på hela arbetsmarknaden där det finns bristyrken som kräver yrkesutbildning på gymnasial nivå. Lönesubventionen uppgår till cirka 85 procent för traineejobb inom välfärdssektorn och cirka 50 procent för traineejobb på hela arbetsmarknaden för yrken där det råder brist.</P>
<P class="p215 ft13">Validering</P>
<P class="p211 ft38">Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kom- petens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Vali- dering kan bland annat ske inom ramen för alla kurser i kommunal</P>
<P class="p450 ft82"><SPAN class="ft90">93</SPAN><SPAN class="ft92">Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar.</SPAN></P>
<P class="p242 ft69"><SPAN class="ft90">94</SPAN><SPAN class="ft93">Prop. 2014/15:99, kapitel 6, s. 96.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft8">vuxenutbildning.<SPAN class="ft79">95 </SPAN>En elev som genomgått en validering för en del av en kurs behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av kursen.</P>
<P class="p83 ft8">Det finns flera olika aktörer som arbetar med validering i Sverige. Ansvaret för själva bedömningen ligger oftast på yrkeslärare, branschorganisationer samt privata och offentliga utbildningsanord- nare. Branschskolor skulle i egenskap av utbildningsanordnare med kunskaper inom specifika yrkesområden även kunna genomföra valideringar.</P>
<P class="p67 ft13">Kompetensutveckling för yrkeslärare</P>
<P class="p200 ft8">Branschskolor skulle också kunna bidra med kompetensutveckling för yrkeslärare. Det skulle exempelvis kunna handla om att upp- datera yrkeslärare som undervisar inom ämnet med kunskaper om nya tekniker och metoder.</P>
<P class="p675 ft13"><SPAN class="ft13">7.3.11</SPAN><SPAN class="ft168">Alternativa lösningar för gymnasieutbildning på branschskola</SPAN></P>
<P class="p200 ft12">Nedan redogörs för alternativa lösningar som har övervägts men som inte förordas av utredningen.</P>
<P class="p676 ft13">Finansiera undervisning på branschskola med hjälp av statsbidraget för lärlingsutbildning</P>
<P class="p677 ft10">En alternativ lösning är att tiden på branschskolan räknas in i den arbetsplatsförlagda tiden av en gymnasial lärlingsutbildning. Branschskolor skulle då knytas till regleringen av gymnasial lärlings- utbildning, och alla elever som får undervisning på branschskola skulle formellt sett betraktas som lärlingar. Ett tillägg skulle då kunna göras till förordningen om statsbidrag till lärlingsutbildning om att detta statsbidrag även ska kunna användas som ersättning till en branschskola.<SPAN class="ft72">96 </SPAN>En nackdel med denna lösning är att det urvatt-</P>
<P class="p678 ft82"><SPAN class="ft90">95</SPAN><SPAN class="ft92">20 kap. 32 § (ny beteckning 42 § fr.o.m. </SPAN><NOBR>2016-01-01)</NOBR> skollagen (2010:800).</P>
<P class="p235 ft69"><SPAN class="ft90">96</SPAN><SPAN class="ft93">Förordning (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p23 ft41">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">nar begreppet lärlingsutbildning. Den tid eleven tillbringar på en branschskola är svår att betrakta som arbetsplatsförlagd.</P>
<P class="p210 ft8">Inom dagens gymnasiala lärlingsutbildning lämnar staten ett an- ordnarbidrag till huvudmännen, bland annat i syfte att ersätta de arbetsgivare där det arbetsplatsförlagda lärandet genomförs. I dag uppgår ersättningen till högst 57 500 kronor, om handledaren på arbetsplatsen genomgått Skolverkets utbildning.</P>
<P class="p13 ft10">Av Skolverkets undersökning om arbetsgivares erfarenheter av att ta emot gymnasiala lärlingselever framgår att ersättningen inte är avgörande för deras engagemang.<SPAN class="ft72">97 </SPAN>Huvudmännen skulle därför kunna få möjlighet att även, eller i stället, lämna bidraget till en branschskola om man anlitat en sådan. På detta sätt skulle bransch- skolan i stort sett få sina kostnader ersatta. I förordningen om an- ordnarbidraget stadgas att ersättningen ska gå till den juridiska eller fysiska personen som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen.<SPAN class="ft72">98 </SPAN>Detta bidrag skulle även kunna användas som ersättning för anlitande av branschskola.</P>
<P class="p13 ft11">Förändringen förutsätter att arbetsplatsen kan tänka sig att ta emot lärlingen för den praktiska delen av utbildningen utan direkt möjlighet till ersättning. Att arbetsgivaren blir utan anordnarbidrag skulle i viss mån kompenseras av att den som tar emot lärlingar som får en del av sin utbildning på branschskola sannolikt skulle få lärlingar som är bättre utbildade och som i högre grad är anställ- ningsbara jämfört med andra gymnasiala lärlingar. Denna lösning kan trots allt vara kännbar för mindre arbetsplatser, vilka är vanliga mottagare av lärlingar inom vissa program.</P>
<P class="p230 ft11">Den som driver branschskolan bör därför i detta scenario sluta ekonomiska uppgörelser med de arbetsplatser man samarbetar med om en uppdelning av den ersättning som kommer från huvud- mannen. Ett alternativ är att huvudmannen måste ersätta arbets- platsen år <NOBR>1–2</NOBR> och branschskolan år 3. Det tredje året har lärlingen troligtvis uppnått en sådan kompetens att företaget inte skulle be- höva ersättas. Man skulle också kunna tänka sig att skolhuvudman- nen ersätter branschskola och arbetsgivare i proportion till den tid eleven varit på respektive ställe.</P>
<P class="p679 ft85"><SPAN class="ft90">97</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2013. </SPAN>Arbetsgivarnas användning av statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning och deras erfarenheter av att ta emot gymnasiala lärlingselever<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p280 ft69"><SPAN class="ft90">98</SPAN><SPAN class="ft93">Förordning (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397258x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Branschskolor för vissa små yrkesområden</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft13">Riksrekryterande utbildning eller särskild variant</P>
<P class="p285 ft8">En alternativ lösning kan vara att anordna yrkesutbildningar inom små yrkesområden som särskilda varianter med riksrekrytering. En nackdel med denna lösning är att Skolverket ser en risk att om riks- rekrytering beviljas med motivet att utbildningen ges på få platser i landet så kan det leda till att de utbildningar som inte är riksrekry- terande tappar elevunderlag och på grund av detta lägger ner utbild- ningen. Följden kan då bli att det blir ännu färre anordnare av det aktuella programmet eller den aktuella inriktningen. Skolverket an- ser därför att det är av nationellt intresse att inte bifalla riksrekryte- rande utbildningar som kan medföra ett minskat antal utbildnings- orter.<SPAN class="ft79">99</SPAN></P>
<P class="p266 ft10">Med denna lösning skulle en ansökan från skolhuvudman om att ge en utbildning som särskild variant genom riksintag göras hos Skolverket. Lämpligast är om en branschorganisation samarbetar med en befintlig huvudman vad gäller en ansökan om särskild variant. Tillsammans kan dessa utforma avvikelser från ämnesplaner- na som möter kraven på dessa specialiserade kurser.</P>
<P class="p95 ft8">Ett beslut om riksrekrytering brukar ange under vilken tid be- slutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. För att bli godkänd brukar ett krav vara att utbildningen avviker på något sätt från inriktningen i yrkesprogrammet. Riksrekrytering brukar inte beviljas om samma utbildning ges på många platser.</P>
<P class="p680 ft88"><SPAN class="ft68">99 </SPAN><SPAN class="ft69">Skolverket 2014. </SPAN>Redovisning av uppdrag om särskilda varianter och riksrekryterande utbild- ningar<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p681 ft97"><SPAN class="ft7">8</SPAN><SPAN class="ft96">Regional samverkan om yrkesvux</SPAN></P>
<P class="p543 ft11">Prognoser pekar på att tillgången till kompetent arbetskraft kom- mer att minska i förhållande till efterfrågan, särskilt i många mindre regioner under den kommande tioårsperioden. Kompetensförsörj- ning listas som ett av de största tillväxthindren framöver av små- och medelstora företag.<SPAN class="ft89">1 </SPAN>I dag råder brist på yrkesutbildad arbets- kraft inom flera yrkesområden. Att många unga samtidigt saknar arbete tyder på att det finns matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden.</P>
<P class="p13 ft11">Utredningen har i uppdrag att förbättra matchingen mellan ung- domars val av utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden. I uppdraget ingår att föreslå hur regional samverkan om gymnasial yrkesutbildning kan stimuleras i syfte att öka tillgången och kva- liteten på sådan utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Utredningen ska också redovisa vilken roll regionala kompetens- plattformar kan spela i detta avseende.</P>
<P class="p230 ft10">Att öka intresset för gymnasial yrkesutbildning är ett sätt att möta arbetsmarknadens efterfrågan av utbildad arbetskraft. Bristen på yrkesutbildad arbetskraft är dock enbart delvis en följd av svårigheterna att attrahera elever till gymnasieskolans yrkespro- gram. I dag sker valet av yrke allt senare i livet, både i Sverige och i andra jämförbara länder. Med fler nyanlända elever som börjar sko- lan i de senare årskurserna ökar också behovet av att som vuxen kunna läsa eller komplettera en gymnasieutbildning. Sammantaget innebär detta att lösningar på matchningsproblemen på arbets- marknaden inte enbart kan sökas inom gymnasieskolan.</P>
<P class="p682 ft88"><SPAN class="ft68">1 </SPAN><SPAN class="ft69">Tillväxtverket 2014. </SPAN>Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag<SPAN class="ft69">. </SPAN>Företagens villkor och verk- lighet<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
<P class="p683 ft20">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft11">I detta kapitel lägger utredningen förslag som syftar till ett bredare och regionalt förankrat utbud av yrkesutbildningar på gymnasial nivå inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p245 ft37"><SPAN class="ft37">8.1</SPAN><SPAN class="ft51">Yrkesvux bidrar till kompetensförsörjningen</SPAN></P>
<P class="p82 ft8">Yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux) har en särskilt stor betydelse för kompetensförsörjningen i många regioner, då utbildningen har en direkt koppling till näringslivets behov av arbetskraft.<SPAN class="ft79">2</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">En förutsättning för en fungerande kompetensförsörjning är att utbildnings- och arbetsmarknadssystemets olika delar samverkar med varandra och med det omgivande samhället, inte minst med näringslivet. Gymnasieutredningen konstaterade i sitt betänkande att smidiga samverkansformer blir allt viktigare när elevkullarna minskar, inte minst för att små kommuner ska kunna erbjuda gym- nasial yrkesutbildning av hög kvalitet.<SPAN class="ft79">3 </SPAN>Kompetensförsörjnings- perspektivet innebär att kommuner och regioner behöver ta reda på hur hela utbildningsutbudet bör se ut för att tillgodose arbetslivets krav.</P>
<P class="p83 ft8">Utan regionala behovsanalyser riskerar yrkesinriktad vuxen- utbildning på gymnasial nivå inom små yrkesområden med få och mer kostsamma utbildningsplatser att trängas undan av mindre kostsamma utbildningar inom yrkesområden med behov av många utbildade. En sådan utveckling kan påverka gymnasieskolans yrkes- program negativt. Ett bredare utbildningsutbud inom yrkesvux innebär större möjligheter för kommuner att behålla viktiga men kostsamma yrkesutbildningar i gymnasieskolan under perioder med få elever.</P>
<P class="p95 ft8">Samverkan mellan kommuner om yrkesvux sker i dag på flera håll i landet men i olika omfattning. Denna samverkan behöver ut- vecklas ytterligare för att yrkesvux i större utsträckning ska kunna bidra till matchning och kompetensförsörjning i hela Sverige.</P>
<P class="p684 ft85"><SPAN class="ft80">2</SPAN><SPAN class="ft84">Näringsdepartementet 2015. </SPAN>En nationell strategi för hållbar och regional tillväxt och attraktions- kraft <NOBR>2015–2020.</NOBR></P>
<P class="p277 ft88"><SPAN class="ft80">3</SPAN><SPAN class="ft87">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola, s. <SPAN class="ft69">602.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p685 ft158"><SPAN class="ft37">8.2</SPAN><SPAN class="ft157">Yrkesvux finansieras i stor utsträckning av statsbidrag</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå är en del av den kommunala vuxenutbildningen. Målet för den kommunala vuxen- utbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompe- tens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbild- ningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras.<SPAN class="ft79">4 </SPAN>Kommunerna har dock ingen skyldighet att erbjuda yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå.</P>
<P class="p13 ft11">Sedan 2009 kan kommuner, enskilt eller gemensamt, ansöka om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå.<SPAN class="ft89">5 </SPAN>Syftet med den statliga satsningen på yrkesvux är dels att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning och dels att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbild- ning som behöver kompletteras. I budgetpropositionen för 2009 betonas att en stor flexibilitet och tillgänglighet i både tid och rum när det gäller utbildningens uppläggning är nödvändig för att nå målgrupperna och för att tillgodose arbetsmarknadens behov samt att arbetslivet bör kunna påverka vilka utbildningar som ska erbju- das och hur de ska genomföras.<SPAN class="ft89">6</SPAN></P>
<P class="p230 ft11">Statsbidraget för yrkesux fördelas av Skolverket utifrån antalet arbetslösa i respektive kommun och utgörs av 50 000 kronor per årsstudieplats. En årsstudieplats kan fördelas mellan flera elever. Tilldelade medel som inte tagits i anspråk av kommunen ska åter- betalas till Skolverket för att därefter omfördelas. Statsbidraget för yrkesvux är det enskilt största inom yrkesutbildningsområdet sett till bidragsvolymen. Statsbidragen inom yrkesutbildningsområdet uppgick 2014 till nästan 1,7 miljarder kronor varav statsbidraget för yrkesvux utgjorde cirka 600 miljoner kronor.<SPAN class="ft89">7</SPAN></P>
<P class="p686 ft82"><SPAN class="ft90">4</SPAN><SPAN class="ft92">20 kap. 2 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">5</SPAN><SPAN class="ft92">Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">6</SPAN><SPAN class="ft91">Prop. 2008/09:01, utgiftsområde 16, s. 111.</SPAN></P>
<P class="p150 ft88"><SPAN class="ft90">7</SPAN><SPAN class="ft93">Skolverket 2014. </SPAN>Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet<SPAN class="ft69">, s. 14.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft8">Av förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå framgår villkoren för att en kommun ska få statsbidrag:</P>
<P class="p687 ft49"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft48">utbildningen planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företag, organisationer eller andra sammanslutningar som är verksamma inom de branscher som utbildningen är avsedd för,</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">kommunen kan visa på ett behov av utbildningen,</SPAN></P>
<P class="p286 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">kommunen erbjuder en möjlighet till strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av en deltagares tidigare förvärva- de kunskaper och kompetens,</SPAN></P>
<P class="p246 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">kommunen erbjuder studie- och yrkesvägledning samt vid pla- neringen och genomförandet av utbildningen tar till vara del- tagarens tidigare förvärvade kunskaper och kompetens, och</SPAN></P>
<P class="p80 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">urvalsregeln i 3 § tillämpas på utbildningen, vilket innebär att företräde ska ges till den som har kort tidigare utbildning och en svag ställning på arbetsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p446 ft8">Efterfrågan på yrkeskurser är större än vad kommunerna kan till- godose. Tre fjärdedelar av kommunerna, 77 procent, uppger till Skolverket att de behövt använda sig av urvalsregeln under 2014. Endast 14 procent av kommunerna uppger att de under 2014 kun- nat tillgodose samtliga individers efterfrågan på yrkeskurser inom yrkesvux.<SPAN class="ft79">8</SPAN></P>
<P class="p94 ft38">Satsningen på yrkesvux inleddes mot bakgrund av finanskrisen 2008 och efterföljande varsel som en temporär konjunkturåtgärd som skulle pågå till och med 2011. Satsningen kom dock att för- längas i omgångar, något som avspeglas i att antalet årsstudieplatser varierat stort, från 5 000 platser första året till som mest 25 000 plat- ser år 2010 (se figur 8.1). Vid flera tillfällen har regeringen även beslutat om extra medel för att möjliggöra fler utbildningsplatser under ett år än vad som ursprungligen budgeterats för. Extra till- delningar har även riktats mot enskilda län.</P>
<P class="p688 ft88"><SPAN class="ft68">8 </SPAN><SPAN class="ft69">Skolverket 2015. </SPAN>Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxen- utbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p689 ft146">30 000</P>
<P class="p690 ft146">25 000</P>
<P class="p691 ft146">20 000</P>
<P class="p690 ft146">15 000</P>
<P class="p690 ft146">10 000</P>
<P class="p692 ft146">5 000</P>
<P class="p693 ft146">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr18 td42"><P class="p24 ft150">2009</P></TD>
<TD class="tr18 td198"><P class="p24 ft146">2010</P></TD>
<TD class="tr18 td198"><P class="p24 ft146">2011</P></TD>
<TD class="tr18 td198"><P class="p24 ft146">2012</P></TD>
<TD class="tr18 td198"><P class="p24 ft146">2013</P></TD>
<TD class="tr18 td198"><P class="p24 ft146">2014</P></TD>
<TD class="tr18 td259"><P class="p24 ft146">2015</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p694 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Skolverkets webbplats: ”Statsbidrag för yrkesvux” och ”Beslut från tidigare år”. Egen bearbetning.</P>
<P class="p695 ft8">I budgetpropositionen för 2014 konstaterade regeringen att sats- ningen på yrkesvux inte inneburit den ökning av antalet platser som förväntats eftersom kommunernas egen finansiering minskat. Regeringen avsåg därför se över reglerna för statsbidraget för att säkerställa nettoökningar av antalet platser. Regeringen aviserade samtidigt en gradvis nertrappning av antalet årsstudieplatser inom yrkesvux.<SPAN class="ft79">9</SPAN></P>
<P class="p13 ft10">Kommunerna har anfört att den egna finansieringen av yrkesvux prioriterats ner på grund av ökande kostnader för utbildning som den enskilde har rätt till, såsom svenska för invandrare och vuxenutbild- ning på grundläggande nivå.<SPAN class="ft72">10 </SPAN>I Sveriges Kommuner och Landstings kartläggning från 2014 av 17 huvudmän omfattande 35 kommuner uppger endast ett mindre antal kommuner med god tillväxt att de klarar att finansiera en viss del av utbildningen med egna medel.<SPAN class="ft72">11 </SPAN>Den</P>
<P class="p292 ft82"><SPAN class="ft90">9</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2013/14:1, utgiftsområde 16, s. 72.</SPAN></P>
<P class="p240 ft85"><SPAN class="ft90">10</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2013. </SPAN>Redovisning av regeringsuppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m, <SPAN class="ft86">s. 53.</SPAN></P>
<P class="p657 ft88"><SPAN class="ft90">11</SPAN><SPAN class="ft93">SKL 2014. </SPAN>Yrkesvux – viktig nationell insats för att klara yrkesutbildningen och obalanser på arbetsmarknaden år 2015<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft8">statliga finansieringen upplevs alltså av många kommuner som en för- utsättning för att kunna erbjuda yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå.</P>
<P class="p94 ft11">Inom ramen för ett nytt kunskapslyft avsätter regeringen medel för fler utbildningsplatser inom yrkesvux från och med 2016.<SPAN class="ft89">12</SPAN></P>
<P class="p94 ft11">Att antalet utbildningsplatser inom yrkesvux varierat kraftigt från år till år, och att satsningens framtid varit osäker, har försvårat för kommuner och utbildningsanordnare att planera utbildnings- utbudet långsiktigt. Ökad långsiktighet i finansiering och struktur för yrkesvux har samtidigt efterfrågats av arbetsmarknadens parter som ett verktyg för att stärka kompetensförsörjningen.<SPAN class="ft89">13 </SPAN>Detta bedöms i synnerhet kunna påverka yrkesområden med kostamma utbildningsplatser positivt eftersom riskerna med investeringar i exempelvis utrustning då skulle minska.</P>
<P class="p265 ft37"><SPAN class="ft37">8.3</SPAN><SPAN class="ft51">Bristande behovsanalyser och samråd</SPAN></P>
<P class="p68 ft10">Inom vuxenutbildningen är skillnaden mellan elevens önskemål och arbetsmarknadens behov mindre än inom gymnasieskolan eftersom en vuxen elev ofta väger in hur den lokala arbetsmarknaden ser ut liksom vilka de ekonomiska förutsättningarna är för att studera.<SPAN class="ft72">14</SPAN></P>
<P class="p94 ft11">Satsningen på statsbidrag för yrkesvux har ett arbetsmarknads- perspektiv. Villkoret att utbildningen ska planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företrädare för arbetsmarknaden är ett uttryck för detta, liksom villkoret att kommunerna ska kunna visa på ett behov av de utbildningar som ges. Beslutsunderlag i form av kvalificerade behovsanalyser för vilka utbildningar som ska tas fram är därför en förutsättning för att satsningen på yrkesvux ska få önskad effekt på sysselsättning och kompetensförsörjning. Av Skolverkets uppföljningar framgår dock att samråd mellan kom- muner, Arbetsförmedlingen och företrädare för arbetsmarknaden inte sker i den utsträckning som statsbidragsförordningen kräver.</P>
<P class="p259 ft82"><SPAN class="ft90">12</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2015/16:01, utgiftsområde 16, s. 193.</SPAN></P>
<P class="p639 ft85"><SPAN class="ft90">13</SPAN><SPAN class="ft84">LO 2013. </SPAN>Behövs: En utbildningspolitik för ungas etablering på arbetsmarknaden<SPAN class="ft86">, s. 140; Svenskt näringsliv 2012. </SPAN>Har Sverige ett tillräckligt flexibelt system för yrkesutbildning för vuxna? s. <SPAN class="ft86">59.</SPAN></P>
<P class="p345 ft88"><SPAN class="ft90">14</SPAN><SPAN class="ft87">Skolverket 2013. </SPAN>Redovisning av regeringsuppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m<SPAN class="ft69">. s. 57.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft13"><SPAN class="ft13">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft95">Samråd med Arbetsförmedlingen</SPAN></P>
<P class="p97 ft11">I Skolverkets uppföljning uppger cirka 60 procent av kommunerna att de haft samråd med Arbetsförmedlingen inför ansökan om statsbidrag 2014.<SPAN class="ft89">15 </SPAN>De flesta kommuner uppger dock att de samrått med Arbetsförmedlingen i någon form, exempelvis kontinuerligt under året, inför uppstart av nya utbildningar och vid enstaka tillfällen eller vid behov. I endast tre procent av kommunerna har ingen form av samråd med Arbetsförmedlingen skett inför eller under 2014. Samtidigt ger Skolverkets uppföljningar bilden av att samråd hölls mer regelbundet i inledningsskedet av den statliga satsningen på yrkesvux och att det sedan har minskat succesivt.</P>
<P class="p13 ft11">Inom Arbetsförmedlingens organisation sker samråd med kom- munerna om yrkesvux via de lokala arbetsförmedlingskontoren eller via myndighetens regionala marknadsområden. På central nivå inom Arbetsförmedlingen finns ingen överblick över samråden med kommunerna om yrkesvux. Det finns därför heller ingen sam- lad bild av hur samrådens funktion uppfattas inom myndigheten. Sannolikt finns här en stor lokal och regional variation. Avsakna- den av ett motsvarande uppdrag för Arbetsförmedlingen att sam- verka med kommunerna kring yrkesvux kan vara en försvårande omständighet för att få till stånd ett samråd.</P>
<P class="p312 ft13"><SPAN class="ft13">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft95">Samråd med företrädare för arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p211 ft10">I 56 procent av kommunerna skedde inget samråd med företrädare för arbetsmarknaden inför ansökan om statsbidrag för yrkesvux 2014.<SPAN class="ft72">16 </SPAN>Även här finns en nedåtgående trend. Vissa kommuner åbe- ropar det faktum att utbildningen företrädesvis ska utgå från den enskildes önskemål som ett skäl till att inte upparbeta samverkans- rutiner med företrädare för arbetsmarknaden. Andra kommuner åberopar begränsade möjligheter för företrädare för arbetsmarkna- den att använda arbetstid för samverkansdiskussioner.<SPAN class="ft72">17</SPAN></P>
<P class="p696 ft85"><SPAN class="ft90">15</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2015. </SPAN>Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxen- utbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p240 ft85"><SPAN class="ft90">16</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2015. </SPAN>Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxen- utbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m<SPAN class="ft86">.</SPAN></P>
<P class="p697 ft88"><SPAN class="ft90">17</SPAN><SPAN class="ft93">Skolverket 2010. </SPAN>Redovisning av regeringsuppdrag att förbereda och genomföra insatser inom yrkesvux<SPAN class="ft69">, s. 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397266x1.jpg" style="width:434px;height:316px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft8">Kommunens storlek och huruvida det finns en samverkan med andra kommuner kan spela en roll för i vilken utsträckning samråd äger rum. Rimligtvis har företrädare för arbetsmarknaden, i synner- het från mindre branscher, större möjlighet att delta i samverkan kring utbildningsplatser på regional nivå eller med samverkande kommuner inom en regional arbetsmarknad än med enskilda kom- muner.</P>
<P class="p265 ft37"><SPAN class="ft37">8.4</SPAN><SPAN class="ft51">Mindre yrkesområden trängs undan</SPAN></P>
<P class="p68 ft11">Inom vissa yrkesområden där söktrycket är svagt i gymnasieskolan är det starkt i vuxenutbildningen. Ett exempel på ett sådant yrkes- område är vård och omsorg. Vård och omsorg är huvudsakligt yrkesområde för nästan hälften av de studerande inom yrkesvux. Näst största yrkesområde är handel och administration med cirka tio procent av de studerande. Andelen studerande är mellan två och sex procent inom övriga yrkesområden (se tabell 8.1).</P>
<P class="p698 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Skolverket, egen bearbetning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft11">Fördelningen har varit likartad sedan satsningen på statsbidrag för yrkesvux inleddes. Att det är samma utbildningar som tillhandahålls år efter år understryker behovet av förbättrade behovsanalyser.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen har tagit del av uppföljande statistik från Skol- verket som visar att bredden i kommunernas utbildningsutbud och i vilken regi utbildningarna anordnas varierar. Yrkeskurser inom vård och omsorg erbjuds av nästan alla kommuner medan kurser inom exempelvis VVS och fastighet och inom hantverk erbjuds i mindre än hälften av kommunerna. Kurser inom vård och omsorg och teoretiska kurser anordnas till största delen i kommunal regi medan kurser inom övriga områden i större utsträckning är upp- handlade av externa utbildningsanordnare.</P>
<P class="p194 ft12">Skolverket har uppmärksammat att det i vissa kommuner finns</P>
<P class="p699 ft113">… tecken som tyder på att utbudet av yrkesutbildningar inom vård- och omsorgsområdet bestäms med utgångspunkt i kommunens eget behov av kompetens i egenskap av huvudman för detta yrkesområde.</P>
<P class="p700 ft14">(…) Det råder alltså en oklarhet i dessa fall om det är den enskilde som efter en allsidig information om arbetslivets kompetensbehov samt vägledning tar beslut om studieinriktning eller om det är ett färdigt utbud som han eller hon har att förhålla sig till.<SPAN class="ft159">18</SPAN></P>
<P class="p701 ft8">I vissa fall kan det alltså vara kommunens behov, i egenskap av arbetsgivare, som styr utbudet snarare än individens eller arbets- marknadens behov.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen ifrågasätter inte att det finns ett stort behov av personal inom vård och omsorg. Samtidigt som allt färre ungdomar studerar på gymnasiets vård- och omsorgsprogram är behovet av personer med sådan utbildning stort och förväntas förbli stort. Exempelvis listar SCB de med gymnasial vård- och omsorgsutbild- ning högst bland de utbildningsgrupper inom vilka det väntas bli störst brist på utbildade 2035.<SPAN class="ft79">19</SPAN></P>
<P class="p230 ft11">Utredningen konstaterar att det finns en risk att kommunerna, i sin roll som både arbetsgivare och utbildningsanordnare inom vård och omsorg, prioriterar sitt eget kompetensförsörjningsbehov framför andra arbetsgivares och branschers behov. Även andra fak- torer bidrar till att vård- och omsorgsutbildning prioriteras inom</P>
<P class="p127 ft85"><SPAN class="ft90">18</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2013. </SPAN>Redovisning av regeringsuppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. s. <SPAN class="ft86">58.</SPAN></P>
<P class="p611 ft88"><SPAN class="ft90">19</SPAN><SPAN class="ft93">SCB 2014. </SPAN>Trender och prognoser 2014. Befolkningen, utbildningen och arbetsmarknaden med sikte på 2035.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397268x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p347 ft8">yrkesvux, inte minst att dessa utbildningar är mindre kostsamma. Utredningen anser dock att det inte är rimligt att en så stor andel av statsbidraget för yrkesvux i dag finansierar kompetensförsörj- ning inom en enskild bransch.</P>
<P class="p702 ft50"><SPAN class="ft37">8.5</SPAN><SPAN class="ft107">Förslag för utvecklad regional samverkan om yrkesvux</SPAN></P>
<P class="p206 ft10">Många kommuner är för små för att själva kunna erbjuda ett brett utbud av kurser inom yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå. Detta innebär färre valmöjligheter för individen och utgör ett hinder för kompetensförsörjning. Trots att det finns ett behov av yrkesutbildning inom små yrkesområden – med få och dyra utbild- ningsplatser – riskerar dessa att trängas undan av yrkesutbildningar med ett stort antal billigare utbildningsplatser. Därför behöver den regionala samverkan kring yrkesvux utvecklas, både mellan enskilda kommuner och mellan den lokala och regionala nivån. Behovet av att stimulera en ökad regional samverkan med syfte att upprätthålla ett brett utbud av olika yrkesutbildningar och inriktningar har även uppmärksammats av Skolverket.<SPAN class="ft72">20</SPAN></P>
<P class="p16 ft8">Statsbidraget för yrkesvux finansierar i dag en mycket stor andel av kommunernas yrkesinriktade vuxenutbildning på gymnasial nivå. Utredningen anser därför att staten kan och bör förtydliga och stärka kraven på regional samverkan om de utbildningsplatser som finansieras med statliga medel.</P>
<P class="p703 ft88"><SPAN class="ft68">20 </SPAN><SPAN class="ft69">Skolverket 2014. </SPAN>Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet<SPAN class="ft69">, s. 26.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft13"><SPAN class="ft13">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft95">Kommuner ska ansöka om statsbidrag gemensamt</SPAN></P>
<P class="p323 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>Statsbidraget för yrkesinriktad vuxen- utbildning på gymnasial nivå villkoras med att det ska finnas ett avtal om att samverka om utbildningen mellan minst tre kom- muner. Samverkan ska syfta till att öka utbildningsutbudet för den enskilde.</P>
<P class="p704 ft8">Kommunerna ska ansöka om statsbidraget gemensamt och kunna visa på ett behov av utbildningen som är gemensamt i de kommuner som samverkar.</P>
<P class="p629 ft8">Kommuner har enligt skollagen möjlighet att samverka om utbild- ningen, både i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen.<SPAN class="ft79">21 </SPAN>Kommuner som samverkar om utbildningsutbudet kan erbjuda ett bredare utbud av program och kurser tillsammans än vad en enskild kommun kan erbjuda. Genom samverkan minskar även risken att gymnasieutbildningar läggs ner trots att de efterfrågas av elever och av arbetsmarknaden i regionen som helhet.</P>
<P class="p171 ft8">Utredningen föreslår därför att statsbidraget för yrkesvux vill- koras med att minst tre kommuner samverkar i syfte att öka utbild- ningsutbudet för den enskilde. På så sätt kan kommunerna gemen- samt ta ansvar för att yrkesutbildningar även inom små yrkesområ- den kommer till stånd och erbjuda ett bredare utbud av yrkes- utbildningar. Att villkora statsbidraget med att kommuner samver- kar och ansöker gemensamt syftar både till att stärka utvecklingen av befintlig samverkan och till att samverkan etableras där det i dag inte förekommer.</P>
<P class="p13 ft11">De statliga satsningarna på yrkesvux och lärlingsvux har bidragit till att allt fler kommuner samverkar om vuxenutbildning.<SPAN class="ft89">22 </SPAN>På många håll i landet finns i dag en utvecklad kommunsamverkan om yrkesvux, vilket framgår av sammanställningen i kartorna nedan (figur <NOBR>8.2–8.4).</NOBR> I kartorna representerar enfärgade fält samverkan mellan kommuner inom ett län och streckade fält representerar länsöverskridande samverkan.</P>
<P class="p705 ft82"><SPAN class="ft90">21</SPAN><SPAN class="ft92">15 kap. 30 §, 18 kap. 27 §, 23 kap. 28 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p242 ft88"><SPAN class="ft90">22</SPAN><SPAN class="ft93">Skolverket 2014. </SPAN>Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet<SPAN class="ft69">, s. 26.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397270x1.jpg" style="width:435px;height:640px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Skolverket 2014 och SCB, egen bearbetning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397271x1.jpg" style="width:435px;height:684px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Skolverket 2014 och SCB, egen bearbetning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397272x1.jpg" style="width:434px;height:702px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Skolverket 2014 och SCB, egen bearbetning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft11">Cirka 60 procent av kommunerna ansöker om statsbidrag för yrkesvux tillsammans med andra kommuner. Av sammanställning- en framgår att kommuner huvudsakligen samverkar inom länen. Samverkan omfattar i flera fall samtliga kommuner i ett län, såsom i Dalarnas, Västerbottens och Södermanlands län. Samverkan över länsgränserna förekommer i viss utsträckning. I dessa fall rör det sig ofta om samverkan inom en arbetsmarknadsregion. Exempelvis samverkar ett antal kommuner i Västra Götalands län med Kungs- backa i Hallands län inom ramen för Göteborgsregionen.</P>
<P class="p253 ft10">Antalet kommuner som ansöker gemensamt har ökat under åren som statsbidragssatsningen pågått. Detsamma gäller även för andra typer av samverkan, såsom behovsanalys, marknadsföring, uppfölj- ning, administration, gemensamt kursutbud och samverkansavtal kring upphandling. Endast 11 kommuner av 263 svarande (4 pro- cent) uppger i Skolverkets uppföljning att de inte samverkade med någon annan kommun på något sätt under 2014.<SPAN class="ft72">23</SPAN></P>
<P class="p15 ft8">Några särskilda bestämmelser kring kommungemensamma an- sökningar finns inte i dag utöver att det av ansökan till Skolverket ska framgå att två eller flera kommuner ansöker gemensamt.<SPAN class="ft79">24 </SPAN>Utredningen anser att det är viktigt att en regional samverkan kring yrkesvux utgår från lokala och regionala förutsättningar. I synner- het är det angeläget att kommunerna planerar utbildningar med ut- gångspunkt i det gemensamma behovet som finns i de kommuner som samverkar. Kommunerna bör även beakta det lokala behovet och utbudet av behörighetsgivande förutbildningar inom yrkes- högskolan.</P>
<P class="p103 ft8">Mot utredningens förslag kan anföras att det gör ansökan om statsbidrag för yrkesvux mindre flexibel och att kommuner riskerar att blir utan statsbidrag om de inte lyckas etablera ett samarbete. Detta gäller i synnerhet kommuner med många invånare, som på egen hand har möjlighet att erbjuda ett brett utbildningsutbud. Utredningen anser dock att det är rimligt att även kommuner med många invånare samverkar med andra kommuner om yrkesvux, eftersom en regional arbetsmarknad sällan omfattar enbart en en- skild kommun.</P>
<P class="p206 ft85"><SPAN class="ft90">23</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2015. </SPAN>Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxen- utbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m.</P>
<P class="p706 ft69"><SPAN class="ft90">24</SPAN><SPAN class="ft93">5 § förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbild- ning på gymnasial nivå.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft11">Genom ett villkor om kommunsamverkan kan den statliga sats- ningen i större utsträckning bidra till att gymnasial yrkesutbildning som efterfrågas av arbetsmarknaden erbjuds samt att fler individer får tillgång till ett bredare utbildningsutbud. I sammanhanget vill utredningen peka på att befintlig samverkan om yrkesvux i de flesta fall omfattar betydligt fler än tre kommuner, även i fall där en större kommun samverkar med mindre kommuner.</P>
<P class="p15 ft38">En alternativ lösning är en förändrad beräkning av statsbidraget med syfte att gynna kommuner i samverkan. Utredningen förordar dock inte en sådan lösning eftersom styreffekten blir svagare.</P>
<P class="p707 ft13"><SPAN class="ft13">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft169">Regional samverkan om yrkesvux blir villkor för statsbidrag</SPAN></P>
<P class="p708 ft8"><SPAN class="ft56">Utredningens förslag: </SPAN>Statsbidraget för yrkesinriktad vuxen- utbildning på gymnasial nivå villkoras med att kommunerna planerar utbildningen i samråd med aktören med regionalt ut- vecklingsansvar i det eller de län som berörs.</P>
<P class="p709 ft11">Många kommuner är för små för att för att kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar, både i gymnasieskolan och inom vuxen- utbildningen. För att yrkesvux ska kunna bidra till förbättrad matchning på arbetsmarknaden behövs ett regionalt kompetens- försörjningsperspektiv i utbildningsplaneringen. Detta ger kommu- nerna bättre möjligheter att kraftsamla kring utbildningar inom små yrkesområden, samtidigt som de tillsammans kan tillhanda- hålla ett utbud som i större utsträckning tillgodoser de studerandes önskemål. Utredningen föreslår därför att statsbidraget för yrkes- vux villkoras med att kommunerna planerar utbildningen i samråd med aktören med regionalt utvecklingsansvar i länet.</P>
<P class="p16 ft8">Ett stärkt regionalt kompetensförsörjningsperspektiv i dimen- sioneringen av yrkesvux syftar också till att bättre ta till vara be- hovet av utbildad arbetskraft även inom små yrkesområden. Be- hovsanalyser på regional nivå kan även bidra till en mer långsiktig planering av kommunernas utbildningsutbud.</P>
<P class="p17 ft8">Det finns inte något egenvärde i att samverkan utformas likartat i hela landet. Utgångspunkten för utredningens förslag är en ut- vecklad regional samverkan kring yrkesvux som utgår från lokala och regionala förutsättningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">Olika typer av aktörer har regionalt utvecklingsansvar</P>
<P class="p710 ft11">I varje län finns en länsstyrelse som svarar för den statliga för- valtningen i länet. Länsstyrelsen ska bl.a. främja länets utveckling. Under de senaste tio åren har landsting och samverkansorgan i allt fler län övertagit ansvaret för regional utveckling från staten. Deras ansvar regleras genom två olika lagar.</P>
<P class="p13 ft11">Lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen ger kommunerna och landstinget i respektive län möjlighet att, genom ett gemen- samt kommunalförbund – så kallat samverkansorgan – överta vissa statliga uppgifter inom regional utveckling.</P>
<P class="p13 ft11">Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ger landstingen i nio län samt Gotlands kommun ansvaret för en rad uppgifter med anknytning till regional utveckling. Landsting med regionalt utvecklingsansvar kallas regioner. Regioner leds av region- politiker som utses i allmänna val. Samverkansorganen leds av poli- tiker från länets kommuner och landsting.</P>
<P class="p258 ft10">I dag finns ansvaret för regional utveckling hos regioner i tio län, hos samverkansorgan i sju län och hos länsstyrelsen i fyra län.</P>
<P class="p13 ft10">Det regionala utvecklingsansvaret innefattar bl.a. att ta fram och genomföra en regional utvecklingsstrategi, upprätta och fastställa en länsplan för regional transportinfrastruktur samt att samverka med kommuner, länsstyrelse, myndigheter, organisationer och när- ingsliv i länet. Det innebär också ett ansvar för att ta fram regionala handlingsplaner inom Europeiska socialfonden. Aktören med re- gionalt utvecklingsansvar beslutar även om hur de statliga tillväxt- medlen för regionen ska användas. Jämfört med samverkansorganen disponerar regionerna en större andel av de statliga tillväxtmedel som utgår för uppdraget.</P>
<P class="p11 ft8">Sveriges regionala samhällsorganisation är under utveckling. I juli 2015 tillsatte regeringen den s.k. Indelningskommittén (Fi 2015:09). Kommittén ska föreslå en ny läns- och landstingsindel- ning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och re- gioner.<SPAN class="ft79">25</SPAN></P>
<P class="p230 ft11">I dagsläget råder osäkerhet kring hur Sveriges regionala indel- ning kommer att se ut i framtiden och i viss utsträckning även kring den framtida ansvarsfördelningen mellan statlig och regional</P>
<P class="p711 ft88"><SPAN class="ft68">25 </SPAN><SPAN class="ft69">Dir. 2015:77. </SPAN>Ny indelning av län och landsting<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft10">nivå. Sannolikt kommer fler landsting framöver att ta över ansvaret för regional utveckling från samverkansorgan respektive länsstyrel- se och därmed bilda regioner. Utredningen anser att en utvecklad regional samverkan kring yrkesvux bör bygga på strukturer som kan förväntas vara beständiga på längre sikt. Kommunerna bör där- för samråda med den aktör som i dag har regionalt utvecklings- ansvar i länet även om det innebär olika typer av aktörer i olika län.</P>
<P class="p712 ft13">Det regionala kompetensförsörjningsarbetet varierar mellan länen</P>
<P class="p677 ft11">Aktörerna med regionalt utvecklingsansvar i länen fick 2010 i upp- drag av regeringen att etablera kompetensplattformar för samver- kan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Regionala kompetensplattformar är etablerade i alla län och utgörs vanligtvis av en sammansättning av olika aktörer med betydelse för regionens kompetensförsörjning, exempelvis re- gionförbund, kommunförbund, länsstyrelser, Arbetsförmedlingen och näringslivsrepresentanter.<SPAN class="ft89">26</SPAN></P>
<P class="p187 ft8">Uppdraget att bilda kompetensplattformar har påskyndat ut- vecklingen av det regionala arbetet med kompetensförsörjning som tidigare var mer begränsat och splittrat.<SPAN class="ft79">27 </SPAN>Under perioden 2013– 2016 har Tillväxtverket i uppdrag att fördela minst 60 miljoner kro- nor till länen för insatser som stärker och vidareutvecklar kompe- tensplattformarna. För länens arbete med att utveckla kompetens- plattformarna har regeringen betonat vikten av att dessa får fort- sätta att utvecklas utifrån regionala förutsättningar och prioriter- ingar.</P>
<P class="p94 ft11">Syftet med det regionala kompetensförsörjningsarbetet – och kompetensplattformarna som verktyg – kan beskrivas som att en ökad kunskap om utbud och efterfrågan av olika utbildningsformer genom samverkan ska bidra till en bättre utbildningsplanering och i förlängningen även till en stärkt regional kompetensförsörjning.<SPAN class="ft89">28 </SPAN>Kompetensplattformarna, eller de organisationer de tillhör, är dock</P>
<P class="p713 ft85"><SPAN class="ft90">26</SPAN><SPAN class="ft84">Tillväxtverket 2015. </SPAN>Regionalt kompetensförsörjningsarbete. Systembild, utmaningar och möjlig- heter<SPAN class="ft86">, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p558 ft83"><SPAN class="ft90">27</SPAN><SPAN class="ft92">Tillväxtverket 2012. </SPAN>Uppföljning av regionalt kompetensförsörjningsarbete<SPAN class="ft82">, s. 36.</SPAN></P>
<P class="p235 ft88"><SPAN class="ft90">28</SPAN><SPAN class="ft93">Tillväxtanalys 2012. </SPAN>Erfarenheter från kompetensplattformsarbetet<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft8">i de allra flesta fall inte utbildningsanordnare själva. De har inget mandat att påverka utbildningsutbudet, som styrs lokalt och natio- nellt. De kan endast påverka utbildningsanordnarna med hjälp av information och underlag. De flesta utbildningsanordnare (med undantag av utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan<SPAN class="ft79">29</SPAN>) styrs huvudsakligen av andra incitament än den regionala arbetsmarkna- dens behov, såsom individens önskemål.</P>
<P class="p13 ft10">Regionala skillnader i ekonomiska och personella resurser samt organisatorisk tillhörighet innebär att kompetensplattformarnas funktionssätt varierar. I många regioner omfattar resurserna för plattformsarbetet mindre än en heltidstjänst<SPAN class="ft72">30</SPAN>, vilket gör arbetet personbundet. I vissa regioner arbetar kompetensplattformarna med att ta fram prognoser för arbetsmarknads- och utbildnings- behov, medan arbetet i andra regioner huvudsakligen fokuserar på att sprida befintliga kunskapsunderlag och på samverkan mellan de viktigaste aktörerna.<SPAN class="ft72">31 </SPAN>I Tillväxtverkets studie ”Regionalt kompe- tensförsörjningsarbetete – systembild, utmaningar och möjlig- heter” beskrivs hur djupgående och branschspecifika analyser, i de regioner där sådana genomförs, blivit ett incitament för en utveck- lad samverkan med kommuner och utbildningsanordnare.<SPAN class="ft72">32</SPAN></P>
<P class="p73 ft13">Kompetensplattformarnas roll som verktyg för</P>
<P class="p0 ft13">regionalt kompetensförsörjningsarbete varierar över landet</P>
<P class="p211 ft11">Mot bakgrund av den stora variationen mellan länen avseende vil- ken verksamhet som bedrivs inom ramen för kompetensplatt- formarna föreslår utredningen att kommunerna ska samråda om yrkesvux med aktören med regionalt utvecklingsansvar i länet. Utredningens förslag utgår därmed från en befintlig struktur för samverkan i stället för att föreslå att ett ytterligare organ intro- duceras för ändamålet. Utredningen bedömer att kompetensplatt- formarna i detta avseende kommer att spela en viktig roll – som kommunernas samrådspart i vissa län eller genom att ta fram underlag i andra län. Jämfört med ett förslag om ett utvidgat upp-</P>
<P class="p714 ft82"><SPAN class="ft90">29</SPAN><SPAN class="ft92">Jfr 3 § 2 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
<P class="p150 ft83"><SPAN class="ft90">30</SPAN><SPAN class="ft92">Tillväxtverket 2012. </SPAN>Uppföljning av regionalt kompetensförsörjningsarbete<SPAN class="ft82">, s. 37.</SPAN></P>
<P class="p150 ft85"><SPAN class="ft90">31</SPAN><SPAN class="ft91">Tillväxtverket 2012. </SPAN>Uppföljning av regionalt kompetensförsörjningsarbete<SPAN class="ft86">, s. 40.</SPAN></P>
<P class="p240 ft88"><SPAN class="ft90">32</SPAN><SPAN class="ft93">Tillväxtverket 2015. </SPAN>Regionalt kompetensförsörjningsarbete. Systembild, utmaningar och möjlig- heter<SPAN class="ft69">, s. 37.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">drag för aktörer med regionalt utvecklingsansvar lämnar utred- ningens förlag samtidigt utrymme för regionen, det kommunala samverkansorganet eller länsstyrelsen att ta ställning till hur sam- rådet med kommunerna ska utformas i praktiken.</P>
<P class="p199 ft8">Utöver kompetensplattformarna finns ett flertal ytterligare re- gionala arenor för samverkan kring kompetensförsörjning och ut- bildningsplanering, såsom Arbetsförmedlingens regionala bransch- råd och samverkan kring Vård- och omsorgscollege och Teknik- college. På vissa håll i landet har även andra regionala samverkans- former växt fram utifrån de behov som finns. Dock rör det sig ofta om samma företrädare som möts i olika konstellationer och med olika mandat.</P>
<P class="p67 ft13">Länsöverskridande samverkan</P>
<P class="p200 ft8">Indelningen av Sverige i kommuner och län motsvarar inte alltid lokala och regionala arbetsmarknader. Av sammanställningen i figurerna <NOBR>8.2–8.4</NOBR> framgår att de flesta fall av befintlig kommun- samverkan om yrkesvux omfattar samtliga eller några kommuner inom ett län. Länsöverskridande samarbeten förekommer dock i viss utsträckning.</P>
<P class="p95 ft10">Kommuner som ingår i ett länsöverskridande samarbete om yrkes- vux ska enligt utredningens förslag samråda med aktörerna som har det regionala utvecklingsansvaret i de län som kommunerna ligger i.</P>
<P class="p93 ft13">Kommunerna måste leva upp till villkoren för statsbidrag</P>
<P class="p79 ft8">Utredningen erfar från flera av de som arbetar med kompetens- försörjning i regionerna att kommuner, som i dag samråder med kompetensplattformarna inför ansökan om statsbidrag, ofta priori- terar bort utbildningar som plattformarna föreslår. Detta sker ofta med hänvisning till resurs- eller lärarbrist.</P>
<P class="p94 ft11">En förutsättning för att utredningens förslag om en utvecklad re- gional samverkan kring yrkesvux ska få önskad effekt på utbild- ningsutbudet är att kommunerna lever upp till villkoren för stats- bidrag. I detta sammanhang vill utredningen särskilt peka på det problematiska i att kommuner i nuläget beviljas statsbidrag trots att de inte planerar utbildningen i samråd med de aktörer som stats-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">bidragsförordningen föreskriver. Skolverket har aviserat en översyn av ansöknings- och uppföljningshandlingarna så att det tydligare ska framgå om och på vilket sätt kommunerna har planerat utbildningen i samråd med Arbetsförmedlingen och branschföreträdare.<SPAN class="ft72">33 </SPAN>Om effekten av Skolverkets åtgärder uteblir anser utredningen att det finns skäl för regeringen att se över hur statsbidragsförordningens skrivningar om villkor för statsbidrag kan förtydligas ytterligare.</P>
<P class="p304 ft37"><SPAN class="ft37">8.6</SPAN><SPAN class="ft170">Fortsatt små möjligheter till yrkesutbildning</SPAN></P>
<P class="p107 ft37">för personer med högskoleförberedande utbildning</P>
<P class="p227 ft8">Varje kommun ska erbjuda kommunal vuxenutbildning på gymna- sial nivå.<SPAN class="ft79">34 </SPAN>De som har en examen från ett yrkesprogram i gym- nasieskolan har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå som ger dem grundläggande behörighet till högskolestudier och kommu- nerna är skyldiga att erbjuda sådan utbildning.<SPAN class="ft79">35 </SPAN>Det rör sig ute- slutande om teoretiska kurser. Därutöver ska kommunerna sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.<SPAN class="ft79">36 </SPAN>Det finns således inte någon rätt till utbildning i yrkesämnen i den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p13 ft11">Allt fler elever väljer att läsa ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan. I takt med detta har personer som läst ett hög- skoleförberedande program men som efter gymnasieskolan vill gå en yrkesutbildning blivit fler. De har mycket begränsade möjlig- heter att läsa en yrkesinriktad utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eftersom kommunerna inte har någon skyldig- het att erbjuda dem sådan utbildning. Problemet har beskrivits som en återvändsgränd i utbildningssystemet med negativa konsekven- ser för både enskilda individer i behov av omskolning och för arbetsmarknadens kompetensförsörjning.<SPAN class="ft89">37 </SPAN>Betydelsen av flexibili-</P>
<P class="p715 ft85"><SPAN class="ft90">33</SPAN><SPAN class="ft91">Skolverket 2014. </SPAN>Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxen- utbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m<SPAN class="ft86">. </SPAN>s. <SPAN class="ft86">26.</SPAN></P>
<P class="p241 ft82"><SPAN class="ft90">34</SPAN><SPAN class="ft92">20 kap. 16 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">35</SPAN><SPAN class="ft92">20 kap. 16 och 19 §§ skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">36</SPAN><SPAN class="ft91">20 kap. 16 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p240 ft83"><SPAN class="ft90">37</SPAN><SPAN class="ft92">Svenskt näringsliv 2012. </SPAN>Har Sverige ett tillräckligt flexibelt system för yrkesutbildning för vuxna? <SPAN class="ft82">s. 59; LO 2013. </SPAN>Behövs: En utbildningspolitik för ungas etablering på arbetsmarknaden, <SPAN class="ft82">s. 141; LO & Svenskt näringsliv 2015. </SPAN>Yrkesutbildning för bättre matchning på svensk arbets- marknad<SPAN class="ft82">; Skolverket 2014. </SPAN>Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet, <SPAN class="ft82">s. 26.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p347 ft8">tet i utbildningssystemet och förbättrad tillgänglighet till yrkes- utbildning, även för personer med högskoleförberedande utbild- ning, har lyfts fram i rekommendationer från EU, OECD och Unesco (se avsnitt 8.7).</P>
<P class="p15 ft10">Ett av flera ursprungliga syften med den statliga satsningen på yrkesvux var att göra det möjligt för dem som läst en högskole- förberedande utbildning att växla om och skaffa sig en gymnasial yrkesutbildning.<SPAN class="ft72">38 </SPAN>Detta skulle möjliggöras genom att företräde, i statsbidragsförordningens ursprungliga lydelse, gavs till personer med svag ställning på arbetsmarknaden <SPAN class="ft47">oavsett tidigare utbildning</SPAN>.<SPAN class="ft72">39 </SPAN>Denna urvalsbestämmelse hade dock begränsad effekt i praktiken.</P>
<P class="p347 ft8">Dels som en följd av kommunernas tolkning av begreppet ”svag ställning på arbetsmarknaden”, och dels eftersom bestämmelsen bedömdes strida mot de senare tillkomna övergripande målen för den kommunala vuxenutbildningen i skollagen. Skollagen anger att den som fått minst utbildning ska prioriteras.<SPAN class="ft79">40 </SPAN>Urvalsbestämmel- sen i statsbidragsförordningen ändrades 2013 till att företräde ska ges till den med <SPAN class="ft9">kort tidigare utbildning </SPAN>och en svag ställning på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft79">41</SPAN></P>
<P class="p103 ft10">För personer med en högskoleförberedande gymnasieutbildning som vill få en yrkesutbildning kvarstår därmed även i fortsätt- ningen svårigheter att byta bana och komma vidare i utbildnings- systemet. För att yrkesvux ska kunna bidra till förbättrad match- ning i detta avseende krävs en ändring av skollagen. Utredningen finner det dock svårt att motivera en ändring av den kommunala vuxenutbildningens övergripande mål eftersom yrkesvux, som huvudsakligen finansieras med ett riktat statsbidrag till kommu- nerna, saknar en permanent grundstruktur. Att adressera proble- met bör dock vara en given utgångspunkt för diskussionen om hur mer långsiktiga förutsättningar för yrkesinriktad vuxenutbildning kan uppnås. Statsbidrag för yrkesvux ges för ett år i taget vilket av- sevärt försvårar för kommuner och utbildningsanordnare att pla- nera långsiktigt. Utredningen bedömer att yrkesvux, med mer lång-</P>
<P class="p601 ft82"><SPAN class="ft90">38</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2008/09:01.</SPAN></P>
<P class="p347 ft86"><SPAN class="ft90">39</SPAN><SPAN class="ft84">Se 3 § förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxen- utbildning på gymnasial nivå i dess ursprungliga lydelse.</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">40</SPAN><SPAN class="ft92">20 kap. 2 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p347 ft69"><SPAN class="ft90">41</SPAN><SPAN class="ft87">Förordning (2013:1114) om ändring i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkes- inriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasieal nivå.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">siktiga förutsättningar för kommuner och utbildningsanordnare, i högre utsträckning skulle kunna bidra till kompetensförsörjning inom små yrkesområden där det råder brist på arbetskraft. Utred- ningen anser därför att regeringen bör överväga att införa ett mer bestående sätt att finansiera yrkesutbildningen i den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p13 ft38">I budgetpropositionen för 2016 aviserade regeringen att det ska införas en rättighet att läsa behörighetsgivande kurser inom kom- vux.<SPAN class="ft98">42 </SPAN>Utredningen har inte haft möjlighet att bedöma hur reformen kommer att påverka tillgången till yrkesutbildning inom komvux.</P>
<P class="p716 ft50"><SPAN class="ft37">8.7</SPAN><SPAN class="ft107">Internationella rekommendationer om yrkesutbildning</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">I detta avsnitt görs en kortare internationell utblick som relaterar till de frågor som utredningen tar upp i kapitel 8 och 9.</P>
<P class="p11 ft8">Rekommendationer som antagits inom EU och internationella organ som OECD och Unesco ger ett starkt stöd för att det ska vara enkelt för studerande att ta sig från en yrkesutbildning till annan, högre utbildning. Att höja yrkesutbildningens attraktivitet är ett av skälen som anförs för att underlätta sådana övergångar. Ett annat skäl är att arbetsmarknaden i dag kräver alltmer av dubbel kompetens, det vill säga kunskaper i både högskoleförberedande ämnen och yrkesämnen.</P>
<P class="p11 ft8">Att även studerande från högskoleförberedande program måste kunna få läsa yrkeskurser har lyfts fram i rekommendationer från såväl OECD som <NOBR>EU-byrån</NOBR> Cedefop (Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning). OECD och Cedefop har också rekommendationer om överbryggande kurser för studerande som saknar behörighet att börja läsa på ett yrkesprogram eller på yrkes- högskolan.</P>
<P class="p12 ft8">Flera internationella rekommendationer betonar vikten av att vuxna ska få tillträde till yrkesprogram (eller annan vuxenutbild- ning) och att mer resurser måste satsas på vuxenutbildningen. Grupper som karriärväxlare, unga, arbetslösa och immigranter lyfts särskilt fram.</P>
<P class="p19 ft69"><SPAN class="ft68">42 </SPAN>Prop. 2015/16:1, utgiftområde 16, s. 192.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">281</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft13">8.7.1</SPAN><SPAN class="ft95">Yrkesutbildning är prioriterat inom EU</SPAN></P>
<P class="p79 ft8">EU har ingen beslutanderätt på utbildningsområdet och EU:s medlemsstater ansvarar för sina egna utbildningssystem. Däremot samordnar medlemsstaterna sin utbildningspolitik genom att sätta upp gemensamma mål och utbyta erfarenheter.</P>
<P class="p83 ft8">Köpenhamnsprocessen, från 2002, har som mål att stärka yrkes- utbildningens resultat och kvalitet och göra yrkesutbildning mer attraktivt genom förbättrat samarbete på europeisk nivå. Köpen- hamnsprocessen har följts av kommunikéer vartannat år: Maast- richt (2004), Helsingfors (2006), Bordeau (2008) och Bryggekom- munikén (2010).</P>
<P class="p94 ft10">Bryggekommunikén sätter upp mål för yrkesutbildningen inom EU till år 2020.<SPAN class="ft72">43 </SPAN>I kommunikén finns ett flertal rekommendationer som har bäring på det svenska problemet med bristande möjlighet för vuxna att läsa in yrkeskurser på gymnasial nivå, och det tillhöran- de problemet med snäva behörighetsregler inom yrkeshögskolan.</P>
<P class="p233 ft11">Enligt Bryggekommunikén ska yrkesutbildning vara en attraktiv och inkluderande utbildning som i sig är en väg till vidare utbild- ning. Yrkesutbildningssystemet ska vara flexibelt och göra det möj- ligt för de studerande att ta sig mellan gymnasial yrkesutbildning, yrkeshögskola, universitet och vuxenutbildning. Bryggekommu- nikén betonar även vikten av en lättåtkomlig yrkesutbildning för bland annat yrkesväxlare och i synnerhet de personer som måste växla karriär på grund av strukturomvandling på arbetsmarknaden. I kommunikén rekommenderas länderna att utveckla sitt utbud av yrkesutbildningar inom EQF 5 eller högre (motsvarande yrkeshög- skolan i Sverige) och att stärka länkarna mellan yrkesutbildnings- systemets olika delar.</P>
<P class="p266 ft11"><NOBR>EU-byrån</NOBR> Cedefop har gjort en kartläggning av <NOBR>EU-ländernas</NOBR> insatser för att stärka yrkeutbildningars attraktivitet. I kartlägg- ningen beskrivs förbättrade möjligheter att ta sig mellan olika ut- bildningssystem, och mellan olika utbildningar inom samma utbild- ningssystem, som ett sätt att öka yrkesutbildningens attraktivitet. Möjlighet för elever att läsa kompletterande utbildningar för att bli behöriga till nästa steg och möjlighet att validera sitt yrkeskun-</P>
<P class="p717 ft100"><SPAN class="ft141">43 </SPAN>Communiqué of the European Ministers for Vocational Education and Training, the Euro- pean Social Partners and the European Commission (2010). <SPAN class="ft108">The Bruges Communiqué on enhanced European Cooperation in Vocational Education and Training for the period </SPAN><NOBR><SPAN class="ft108">2011–2020.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">nande tas också upp som vanligt förekommande insatser för att öka attraktiviteten.<SPAN class="ft65">44</SPAN></P>
<P class="p210 ft8">En majoritet av <NOBR>EU-länderna</NOBR> uppger att förbättrade möjligheter för yrkeselever att komma vidare i sina studier är ett viktigt sätt att öka yrkesutbildningens attraktivitet.<SPAN class="ft79">45</SPAN></P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft13">8.7.2</SPAN><SPAN class="ft95">OECD</SPAN></P>
<P class="p74 ft10">I OECD:s rapport ”Skills Beyond School” betonas att elever som valt att gå på ett yrkesprogram behöver kunna gå vidare i utbild- ningssystemet. OECD konstaterar att idén om att grundläggande yrkesutbildning ska ge tillräckliga kunskaper för ett helt yrkesliv är föråldrad.<SPAN class="ft72">46 </SPAN>Eftergymnasiala yrkesutbildningar (såsom yrkeshög- skolan i Sverige) kommer därför att spela en nyckelroll i att fördjupa</P>
<P class="p240 ft8">– eller bredda – yrkeskunnandet. Elever från yrkesutbildningar måste få tillgång till fördjupade studier på eftergymnasial nivå.</P>
<P class="p11 ft8">Det är också, enligt rapporten, viktigt att även elever som kom- mer från högskoleförberedande program kan bli behöriga till efter- gymnasiala yrkesutbildningar.<SPAN class="ft79">47 </SPAN>Behovet av bra yrkesutbildningar anpassade för vuxna nämns också särskilt.</P>
<P class="p304 ft13"><SPAN class="ft13">8.7.3</SPAN><SPAN class="ft95">Unesco</SPAN></P>
<P class="p74 ft10">Yrkesutbildning är ett högt prioriterat område inom Unesco, Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kul- tur. I Unescos övergripande plan för åren <NOBR>2014–2021</NOBR> är yrkesutbild- ning ett av tre prioriterade områden inom utbildningsområdet.</P>
<P class="p13 ft38">Unescos rekommendation för yrkesutbildning, som antogs 2001, ska revideras under 2015. I förslaget till reviderad rekommen- dation slås fast att flexibiliteten i utbildningssystemet inte enbart bör ses vertikalt utan även horisontellt.<SPAN class="ft98">48 </SPAN>Horisontell flexibilitet i</P>
<P class="p86 ft85"><SPAN class="ft90">44</SPAN><SPAN class="ft91">Cedefop 2014. </SPAN>Attractiveness of initial vocational education and training: identifying what matters, s. <SPAN class="ft86">112.</SPAN></P>
<P class="p240 ft85"><SPAN class="ft90">45</SPAN><SPAN class="ft91">Cedefop 2014. </SPAN>Attractiveness of initial vocational education and training: identifying what matters, s. <SPAN class="ft86">118.</SPAN></P>
<P class="p241 ft83"><SPAN class="ft90">46</SPAN><SPAN class="ft92">OECD 2014. </SPAN>Skills Beyond School, s. <SPAN class="ft82">90.</SPAN></P>
<P class="p150 ft83"><SPAN class="ft90">47</SPAN><SPAN class="ft92">OECD 2014. </SPAN>Skills Beyond School, <SPAN class="ft82">s. 90.</SPAN></P>
<P class="p240 ft88"><SPAN class="ft90">48</SPAN><SPAN class="ft93">Unesco 2015. </SPAN>First draft text. Recommendation concerning Technical and Vocational Education and Training<SPAN class="ft69">, kapitel 3, punkt 51.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">en svensk kontext kan exempelvis innebära möjligheten att läsa en yrkesutbildning på gymnasial nivå, trots att man dessförinnan läst ett studieförberedande program. Motsvarande skrivningar finns även i den ursprungliga rekommendationen.<SPAN class="ft79">49 </SPAN>Den reviderade re- kommendationen kommer att föreläggas Unescos styrelse under hösten 2015 och utgöra en grund för Unescos kommande strategi om yrkesutbildning.</P>
<P class="p83 ft8">Unesco har också antagit rekommendationer om vuxenutbild- ning (<SPAN class="ft9">Hamburg declaration on adult learning </SPAN>och <SPAN class="ft9">Agenda for the future </SPAN>(1997). Unesco har haft en serie konferenser om vuxen- utbildning (Confintea) – med en världskonferens vart tolfte år sedan 1949. Vid konferensen 2009 i Belém antogs <SPAN class="ft9">Belém framework for action</SPAN>, en strategisk guide utifrån gällande rekommendationer.<SPAN class="ft79">50 </SPAN>I Belémdeklarationen skrivs i ganska allmänna ordalag att parterna lovar att avsätta mer finansiella resurser till vuxenutbildning för att kunna erbjuda en integrerad vuxenutbildning. Det ska ses som en reaktion på det faktum att vuxenutbildningen inte vuxit i förväntad takt.</P>
<P class="p67 ft13">Utbildning för alla</P>
<P class="p79 ft8">Unesco har, tillsammans med UNDP, Unicef och Världsbanken, satt upp sex mål för utbildning för alla (Education for all).<SPAN class="ft79">51 </SPAN>Vuxen- utbildning omfattas av mål nummer tre:</P>
<P class="p718 ft14">Ensuring that the learning needs of all young people and adults are met through equitable access to appropriate learning and <NOBR>life-skills</NOBR> programmes.</P>
<P class="p82 ft8">Unescos mål för utbildning för alla är i sin tur kopplade till de så kallade milleniemålen. Målen har följts upp regelbundet i en serie som heter EFA Global Monitoring Report. Vid uppföljningen av målet för vuxenutbildning visade det sig att vuxenutbildning haft låg måluppfyllelse.<SPAN class="ft79">52 </SPAN>Förutom uppföljning genom Global Monitor-</P>
<P class="p719 ft85"><SPAN class="ft90">49</SPAN><SPAN class="ft84">Unesco 2001. </SPAN>Revised Recommendation concerning Technical and Vocational Education, <SPAN class="ft86">kapitel 5, punkt 45 och 46.</SPAN></P>
<P class="p558 ft83"><SPAN class="ft90">50</SPAN><SPAN class="ft92">Unesco 2009. </SPAN>Belém Framework for Action.</P>
<P class="p273 ft83"><SPAN class="ft90">51</SPAN><SPAN class="ft92">Unesco 2015. </SPAN>Education for all <NOBR>2000–2015.</NOBR> Achievments and challenges<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p273 ft88"><SPAN class="ft90">52</SPAN><SPAN class="ft93">Unesco 2015. </SPAN>Education for all <NOBR>2000–2015.</NOBR> Achievments and challenges<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td257"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td258"><P class="p23 ft41">Regional samverkan om yrkesvux</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">ing Report har målen också utvecklats och brutits ner på regional och nationell nivå.</P>
<P class="p448 ft11">Vid World Education Forum i Dakar år 2000 antog regeringar, ideella organisationer m.fl. åtaganden för hur de sex övergripande målen om utbildning för alla skulle uppnås till 2015. Där lyfts fram att vuxna måste ges möjlighet att få den kunskap som de behöver för att kunna få en plats på arbetsmarknaden och för att ha en grund till sitt livslånga lärande.<SPAN class="ft89">53 </SPAN>Inför <NOBR>Dakar-mötet</NOBR> hade de ameri- kanska och europeiska länderna ett möte där regionala mål sattes upp. Ett förtydligande från detta möte var att prioritet skulle ges till vuxenutbildning för de personer som hoppat av gymnasieskolan eller som missat motsvarande utbildning.<SPAN class="ft89">54</SPAN></P>
<P class="p13 ft10">En av de utfästelser som länderna, som skrev under Dakar, gjorde var att göra nationella handlingsplaner. I Sverige sattes ett särskilt mål upp om att öka yrkesutbildningens attraktivitet och kvalitet. Ut- byggnaden av den kommunala vuxenutbildningen ska fortsätta med målsättningen att så långt som möjligt ge vuxna den gymnasiala ut- bildning som motsvarar individens behov och krav.<SPAN class="ft72">55</SPAN></P>
<P class="p171 ft8">FN:s generalförsamling antog den 25 september 2015 uppfölj- ningen till millenniemålen, Agenda 2030, som består av 17 globala mål för hållbar utveckling. Mål fyra, som handlar om utbildning, lyder:</P>
<P class="p720 ft14">Ensure inclusive and equitable quality education and promote lifelong learning opportunities for all.<SPAN class="ft159">56</SPAN></P>
<P class="p721 ft8">I Agenda 2030 beskrivs också att såväl kvinnor som män ska ha tillgång till yrkesutbildning av hög kvalitet och till en rimlig kostnad.<SPAN class="ft79">57</SPAN></P>
<P class="p722 ft83"><SPAN class="ft90">53</SPAN><SPAN class="ft92">Unesco 2000. </SPAN>The Dakar Framework for Action<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p150 ft83"><SPAN class="ft90">54</SPAN><SPAN class="ft92">Unesco 2000. </SPAN>The Dakar Framework for Action.</P>
<P class="p240 ft85"><SPAN class="ft90">55</SPAN><SPAN class="ft91">Svenska Unescorådet 2000. </SPAN>Education for all – National action plan for Sweden in accordance with the agreement reached at the World Education Forum Dakar<SPAN class="ft86">, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p293 ft85"><SPAN class="ft90">56</SPAN><SPAN class="ft91">FN:s generalförsamling 2015. </SPAN>Transforming our world: The 2030 Agenda for Sustainable Development<SPAN class="ft86">, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p240 ft88"><SPAN class="ft90">57</SPAN><SPAN class="ft93">FN:s generalförsamling 2015. </SPAN>Transforming our world: The 2030 Agenda for Sustainable Development<SPAN class="ft69">, s. 17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286">
</DIV>
<DIV id="page_287">
<P class="p0 ft7">9 Fler behöriga till yrkeshögskolan</P>
<P class="p10 ft11">Yrkesprogramsutredningen har i uppdrag att se över hur match- ningen mellan ungdomars val av utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras. Bland de olika former av match- ningsproblem som tas upp i utredningens direktiv nämns match- ningsproblem mellan arbetsgivare och arbetssökande, utbildnings- utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, samt mellan ungdomars val av utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p13 ft10">Dessa matchningsproblem utgår ifrån antagandet att gymnasie- skolan står för en viktig del av den nationella kompetensförsörj- ningen och att elevernas val av program därmed har en direkt effekt på tillgången till kompetens. Om till exempel för få elever väljer VVS- och fastighetsprogrammet med inriktning kyl- och värme- pumpsteknik kommer detta att få direkta negativa effekter för de arbetsgivare som vill rekrytera personer inom denna bransch.</P>
<P class="p230 ft8">Ungdomars val av gymnasieutbildning har dock även effekter på yrkeshögskolan, som är nästa steg inom yrkesutbildningen. Flera av de program och inriktningar i gymnasieskolan som leder fram till yrken där det råder brist på arbetskraft har svårt att rekrytera elever. Det innebär att det blir ännu svårare att rekrytera stude- rande till yrkeshögskoleutbildningar inom sådana yrkesområden, eftersom behörighetskraven för många yrkeshögskoleutbildningar avser kunskaper från ett visst program eller en viss inriktning i gymnasieskolan. Snäva behörighetskrav till yrkeshögskolan, i kom- bination med ett bristande utbud av yrkeskurser inom den kommu- nala vuxenutbildningen, försvårar för personer att växla yrke senare i livet, till exempel som en följd av strukturomvandling på arbets- marknaden.</P>
<P class="p13 ft38">Ett sätt att underlätta för fler att bli behöriga till yrkeshögskole- utbildningar är att tillhandahålla behörighetsgivande förutbildning på gymnasial nivå inom yrkeshögskolans ram. Sådana behörighets-</P>
<P class="p723 ft20">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397288x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft11">givande förutbildningar har föreslagits i departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (Ds 2015:41).</P>
<P class="p199 ft8">I detta kapitel föreslår utredningen att departementsprome- morians förslag om behörighetsgivande förutbildningar bör antas med vissa ändringar. Utredningens föreslagna ändringar av departe- mentspromemorians förslag syftar till att öka förutsägbarheten för utbildningsanordnare och sökande samt till att säkerställa att de be- hörighetsgivande kurserna som ska ges i förutbildningen i huvud- sak ska vara kurser i yrkesämnen.</P>
<P class="p724 ft135"><SPAN class="ft37">9.1</SPAN><SPAN class="ft134">Färre elever i gymnasieskolans yrkesprogram minskar yrkeshögskolans rekryteringsbas</SPAN></P>
<P class="p129 ft10">En utbildning inom yrkeshögskolan ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.<SPAN class="ft72">1 </SPAN>För behörighet krävs gymnasie- examen eller motsvarande kunskaper. Utöver sådana kunskaper får utbildningsanordnaren ställa krav på särskilda förkunskaper som kan avse kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program.<SPAN class="ft72">2 </SPAN>Det här är en möjlighet som allt fler utbild- ningsanordnare utnyttjar genom att ställa krav på att den sökande har läst ett visst program eller en viss inriktning i gymnasieskolan.<SPAN class="ft72">3</SPAN></P>
<P class="p266 ft8">Samtidigt attraherar yrkesprogrammen i gymnasieskolan allt färre elever. Antalet möjliga sökande till yrkeshögskoleutbildningar mins- kar när allt fler utbildningsanordnare ställer krav på särskilda för- kunskaper från ett visst program i gymnasieskolan. Dessa krav sorterar i första hand bort personer som läst ett högskoleförbere- dande program.<SPAN class="ft79">4 </SPAN>Det beror på att kraven på särskilda förkunskaper oftast avser att den sökande ska ha gått ett visst yrkesprogram och i mindre utsträckning att den sökande ska ha gått ett visst högskole- förberedande program.<SPAN class="ft79">5</SPAN></P>
<P class="p95 ft10">Andra särskilda förkunskaper som en utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan kan ha som krav för behörighet till utbildningen är</P>
<P class="p725 ft82"><SPAN class="ft80">1</SPAN><SPAN class="ft81">5 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft80">2</SPAN><SPAN class="ft81">3 kap. 1 § och 3 § 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
<P class="p273 ft85"><SPAN class="ft80">3</SPAN><SPAN class="ft84">MYH 2014. </SPAN>Yrkeshögskolan och förkunskapskrav.</P>
<P class="p273 ft85"><SPAN class="ft80">4</SPAN><SPAN class="ft84">MYH 2014. </SPAN>Yrkeshögskolan och förkunskapskrav.</P>
<P class="p273 ft69"><SPAN class="ft80">5</SPAN><SPAN class="ft87">17 procent av utbildningarna hade ett sådant behörighetskrav 2013.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397289x1.jpg" style="width:434px;height:425px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td260"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p23 ft41">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft11">att den sökande ska ha viss yrkeserfarenhet som kan vara av bety- delse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.<SPAN class="ft89">6 </SPAN>Även detta krav sorterar bort många av de sökande som inte valt ”rätt” yrkesprogram i gymnasie- skolan eftersom det är svårt att få arbete inom de berörda bran- scherna utan en relevant utbildning.</P>
<P class="p13 ft10">Vissa inriktningar på gymnasieskolans yrkesprogram attraherar mycket få elever. Antalet möjliga sökande till vissa yrkeshögskole- utbildningar minskar därför ytterligare när det ställs krav på att den sökande ska ha gått en viss inriktning inom ett yrkesprogram. Ett exempel är yrkeshögskoleutbildningar inom trädgårdsnäringen, där kravet är att den sökande ska ha studerat naturbruksprogrammet med inriktning trädgård. Läsåret 2014/15 studerade endast 55 ele- ver det tredje läsåret med inriktning trädgård.</P>
<P class="p726 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Skolverkets statistik, Elever på program och inriktning läsåret 2014/15.</P>
<P class="p727 ft69"><SPAN class="ft68">6 </SPAN>3 kap. 3 § 3 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">289</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397290x1.jpg" style="width:434px;height:463px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft10">Av de nationella yrkesprogrammens 41 inriktningar har 14 inrikt- ningar färre än 200 elever per årskull (se tabell 9.1). Samtidigt attra- herar vissa inriktningar en mycket stor andel av eleverna på yrkes- programmen. Sammanlagt 38 procent av yrkesprogrammens elever valde 2014 någon av de fyra största inriktningarna (husbyggnad inom bygg- och anläggningsprogrammet, elteknik inom el- och energiprogrammet, handel och service inom handels- och admini- strationsprogrammet eller djur inom naturbruksprogrammet) eller vård- och omsorgsprogrammet (som saknar inriktningar).<SPAN class="ft72">7</SPAN></P>
<P class="p728 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Skolverkets statistik, elever på program och inriktning läsåret 2014/15.</P>
<P class="p729 ft8">Flera av de inriktningar som attraherar minst antal elever utbildar mot yrken som Arbetsförmedlingen listar som bristyrken<SPAN class="ft9">.</SPAN><SPAN class="ft79">8 </SPAN>Det- samma gäller flera av de inriktningar som inte har fler än 500 elever per årskull.</P>
<P class="p94 ft38">Personer som vill läsa en utbildning inom yrkeshögskolan men som saknar examen från det program eller den inriktning som ut- bildningsanordnaren satt upp som krav har möjlighet att komplet- tera sin gymnasieutbildning inom den kommunala vuxenutbild- ningen (komvux). För personer som redan har en gymnasieexamen</P>
<P class="p730 ft82"><SPAN class="ft80">7</SPAN><SPAN class="ft81">Skolverkets statistik för läsåret 2014/15.</SPAN></P>
<P class="p273 ft83"><SPAN class="ft80">8</SPAN><SPAN class="ft81">Arbetsförmedlingen 2015. </SPAN>Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick.</P>
<P class="p202 ft69">Exempel på sådana bristyrken är murare, byggnadsplåtslagare, lastbilsmekaniker och VVS- montörer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td260"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p23 ft41">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">är det dock svårt att bli antagen till kurser inom komvux. Enligt skollagen ska de som tidigare fått minst utbildning prioriteras.<SPAN class="ft72">9 </SPAN>De personer som behöver utbildningen inom komvux för ett planerat yrkesval, men som redan har en examen, tillhör den tredje och sista urvalsgruppen.<SPAN class="ft72">10 </SPAN>Utbudet av kurser i många yrkesämnen är dess- utom begränsat och varierar stort mellan kommuner (se kapitel 8).</P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft13">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft95">Yrkeshögskolan är eftergymnasial</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">Yrkeshögskolans uppdrag och utbildningen inom yrkeshögskolan regleras i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och beskrivs när- mare i förarbetena till lagen, propositionen Yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68).</P>
<P class="p11 ft8">Yrkeshögskolans övergripande uppdrag är att säkerställa att efter- gymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd.<SPAN class="ft79">11 </SPAN>Utbildningen inom yrkeshögskolan ska ge så- dana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet. Utbildningen ska präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring, utvecklas och be- drivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare samt bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.<SPAN class="ft79">12</SPAN></P>
<P class="p171 ft8">Förarbetena till lagen understryker att regelverket för yrkeshög- skolan bör vara sådant att det möjliggör flexibilitet för eftergymna- siala yrkesutbildningar och att det också ska skapa tydlighet och transparens för studerande och intressenter.<SPAN class="ft79">13</SPAN></P>
<P class="p11 ft8">Utbildningen som ges inom yrkeshögskolan ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.<SPAN class="ft79">14 </SPAN>Detta betyder att utbildningen i huvudsak ska vara eftergymnasial.</P>
<P class="p311 ft45">I förarbetena står det att ”yrkeshögskoleutbildningarna kommer vanligtvis att direkt bygga vidare på yrkesinriktade utbildningar i</P>
<P class="p450 ft82"><SPAN class="ft90">9</SPAN><SPAN class="ft92">20 kap. 2 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">10</SPAN><SPAN class="ft92">3 kap. 7 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">11</SPAN><SPAN class="ft91">1 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">12</SPAN><SPAN class="ft91">6 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">13</SPAN><SPAN class="ft91">Prop. 2008/09:68, s. </SPAN><NOBR>18–19.</NOBR></P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">14</SPAN><SPAN class="ft93">5 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft10">gymnasieskolan eller på annat sätt inhämtade motsvarande kunska- per”.<SPAN class="ft72">15 </SPAN>I förarbetena beskrivs också att studierna inom yrkeshög- skolan, jämfört med den grundläggande yrkesutbildningen, syftar till att bredda, fördjupa eller specialisera den studerandes kunskap inom områden som efterfrågas i arbetslivet.</P>
<P class="p83 ft8">Myndigheten för yrkeshögskolan har konstaterat i en av sina årsrapporter att yrkeshögskoleutbildningen inte ska vara en upp- repning av gymnasieskolans nationella program, även om vissa in- slag av gymnasiala kurser får förekomma.<SPAN class="ft79">16</SPAN></P>
<P class="p266 ft10">Myndigheten har gjort en kartläggning av hur många yrkeshög- skoleutbildningar som helt eller delvis motsvaras av yrkesutbildningar i gymnasieskolan.<SPAN class="ft72">17 </SPAN>I kartläggningen bedömdes 152 av 377 yrkes- högskoleutbildningar delvis motsvara en yrkesutbildning på gym- nasial nivå. Bland de exempel som rapporten tar upp nämns fram- för allt gymnasieskolans vidareutbildning i form av ett fjärde tek- niskt år som ett vanligt område där det föreligger överlappningar mellan de båda utbildningsformerna. Exempel på andra utbildnings- områden där överlappning föreligger finns i gymnasieskolan inom:</P>
<P class="p63 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">barn- och fritidsprogrammet (yrkesutgången bad- och sporthalls- personal i gymnasieskolan motsvaras av utbildning till badmästare i yrkeshögskolan),</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">el- och energiprogrammet (yrkesutgången automationstekniker</SPAN></P>
<P class="p731 ft8">– industri motsvaras av utbildning till serviceingenjör – energi- produktion i yrkeshögskolan), och</P>
<P class="p62 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">hotell- och turismprogrammet (yrkesutgångarna reception och konferens motsvaras av utbildningen i Hotel Managment i yrkes- högskolan).</SPAN></P>
<P class="p409 ft13"><SPAN class="ft13">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft95">Studerande i yrkeshögskolan</SPAN></P>
<P class="p250 ft38">Antalet studerande i yrkeshögskolan har vuxit alltsedan yrkes- högskolan, och föregångaren kvalificerade yrkesutbildningar (KY), startade. År 2014 startade 698 utbildningsomgångar. Samma år var</P>
<P class="p420 ft82"><SPAN class="ft90">15</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2008/09:68, s. 29.</SPAN></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft90">16</SPAN><SPAN class="ft92">MYH Årsrapport 2015, s. 9.</SPAN></P>
<P class="p202 ft88"><SPAN class="ft90">17</SPAN><SPAN class="ft87">MYH 2014. </SPAN>Kartläggning av yrkeshögskoleutbildningar som helt eller delvis motsvaras av yrkesutbildningar inom andra utbildningsformer<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td260"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p23 ft41">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">det 44 700 personer som studerade i yrkeshögskolan under hela eller någon del av året.<SPAN class="ft79">18 </SPAN>Antalet årsplatser ökade med nio procent under perioden <NOBR>2011–2014.<SPAN class="ft79">19</SPAN></NOBR></P>
<P class="p13 ft10">Även de studerandes ålder har ökat. År 2014 var medelåldern för antagna 30,6 år, vilket är 1,6 år äldre än 2011. Minst hälften av de antagna hade gått ett yrkesförberedande gymnasieprogram tidigare. Anmärkningsvärt är att så många som en av tio hade minst tre års eftergymnasiala studier bakom sig – och ytterligare två av tio hade minst en men färre än sex terminers eftergymnasiala studier sedan tidigare. Bland studerande med utländsk bakgrund hade hela 23 pro- cent minst tre års eftergymnasial utbildning bakom sig.</P>
<P class="p11 ft8">Studerande i yrkeshögskolan är en heterogen grupp. Många har tidigare arbetslivserfarenheter eller universitets- och högskole- studier bakom sig. Här finns såväl yrkesväxlare som studerande som vill fördjupa och specialisera sina kunskaper. Cirka 70 procent av samtliga studerande på yrkeshögskolan är registrerade som för- värvsarbetande året innan studierna.<SPAN class="ft79">20</SPAN></P>
<P class="p11 ft8">Sysselsättningsgraden bland de som tagit examen är cirka 80– 90 procent. De som tar examen ökar även sin medianinkomst med cirka 150 000 kronor per år.<SPAN class="ft79">21</SPAN></P>
<P class="p171 ft8">Två år efter studierna har cirka 40 procent av alla studerande ett arbete inom ett relevant yrke sett till den utbildning de gått. Skill- naden mellan olika ämnesområden är dock stor. Andelen är 80 pro- cent av de som läst utbildningar inom <SPAN class="ft9">hälso- och sjukvård samt socialt arbete</SPAN>, cirka 70 procent inom <SPAN class="ft9">teknik och tillverkning</SPAN>, <SPAN class="ft9">sam- hällsbyggnad och byggteknik </SPAN>och <SPAN class="ft9">data/it </SPAN>och cirka 30 procent inom <SPAN class="ft9">ekonomi, administration och försäljning</SPAN>.<SPAN class="ft79">22</SPAN></P>
<P class="p11 ft8">Ett år efter studiernas slut har 80 procent av de studerande, som var anställda redan innan utbildningen, bytt arbetsgivare. Median- inkomsten för dessa ökade med 100 000 kronor per år jämfört med innan utbildningen.<SPAN class="ft79">23</SPAN></P>
<P class="p732 ft82"><SPAN class="ft90">18</SPAN><SPAN class="ft92">MYH Årsrapport 2015, s. 5.</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">19</SPAN><SPAN class="ft92">MYH Årsrapport 2015, s. 17.</SPAN></P>
<P class="p150 ft85"><SPAN class="ft90">20</SPAN><SPAN class="ft91">IFAU 2015. </SPAN>Yrkeshögskolan – vem söker, vem tar examen och hur går det sedan? <SPAN class="ft86">s. 12.</SPAN></P>
<P class="p236 ft145"><SPAN class="ft90">21</SPAN><SPAN class="ft171">Från en medianinkomst på strax under 100 000 kronor till cirka 250 000 kronor per år. IFAU 2015. </SPAN><SPAN class="ft172">Yrkeshögskolan – vem söker, vem tar examen och hur går det sedan? </SPAN>s. 1.</P>
<P class="p150 ft85"><SPAN class="ft90">22</SPAN><SPAN class="ft91">IFAU 2015. </SPAN>Yrkeshögskolan – vem söker, vem tar examen och hur går det sedan? <SPAN class="ft86">s. 30.</SPAN></P>
<P class="p150 ft88"><SPAN class="ft90">23</SPAN><SPAN class="ft93">IFAU 2015. </SPAN>Yrkeshögskolan – vem söker, vem tar examen och hur går det sedan? <SPAN class="ft69">s. 32.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p150 ft13"><SPAN class="ft13">9.1.3</SPAN><SPAN class="ft95">Utbildningsanordnarnas krav på särskilda förkunskaper</SPAN></P>
<P class="p206 ft10">Utbildningsanordnarna inom yrkeshögskolan kan själva ställa upp särskilda förkunskapskrav för att en studerande ska anses behörig.<SPAN class="ft72">24 </SPAN>Yrkeshögskoleutbildningar med krav på att de studerande gått ett visst program eller en viss inriktning i gymnasieskolan har ökat kraftigt och utgör en majoritet av utbildningarna (se figur 9.2). År 2013 hade 56 procent av alla utbildningar inom yrkeshögskolan sär- skilda behörighetskrav på vilket gymnasieprogram eller inriktning en studerande gått. Det kan jämföras med att 27 procent av utbild- ningarna hade ett sådant krav år 2011.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr5 td262"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p733 ft148">60</P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td263"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr5 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr63 td262"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr63 td51"><P class="p733 ft148">50</P></TD>
<TD class="tr63 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr63 td263"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr63 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td262"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr39 td51"><P class="p733 ft148">40</P></TD>
<TD class="tr39 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr39 td263"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr39 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr56 td262"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:0px;" class="p734 ft173"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-33px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:33px;" class="p734 ft173"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-16px;margin-bottom:16px;" class="p734 ft173"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr63 td51"><P class="p733 ft148">30</P></TD>
<TD class="tr63 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr63 td263"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr63 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td51"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td263"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td262"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p733 ft148">20</P></TD>
<TD class="tr2 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td263"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr63 td262"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr63 td51"><P class="p733 ft148">10</P></TD>
<TD class="tr63 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr63 td263"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr63 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td262"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr39 td51"><P class="p733 ft148">0</P></TD>
<TD class="tr39 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr39 td263"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr39 td94"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td262"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr22 td51"><P class="p24 ft148">2010</P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p24 ft148">2011</P></TD>
<TD class="tr22 td263"><P class="p24 ft148">2012</P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p24 ft148">2013</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p735 ft174">Förkunskapskrav</P>
<P class="p736 ft148"><INGENBILD zsrc="H3B397294xi2.jpg/" id="inl_img1"> Alla gymnasieskolans program</P>
<P class="p737 ft175"><INGENBILD zsrc="H3B397294xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="H3B397294xi4.jpg/" id="inl_img3"> Ett speciellt gymnasieprogram och vissa fall även vissa speciella gymnasiekurser</P>
<P class="p738 ft148"><INGENBILD zsrc="H3B397294xi5.jpg/" id="inl_img4"> Yrkesprogram, om den sökande läst kurser som kräver ett aktivt val, t.ex. matematik 2</P>
<P class="p739 ft148"><INGENBILD zsrc="H3B397294xi6.jpg/" id="inl_img5"> Alla högskoleförberedande program</P>
<P class="p740 ft148"><INGENBILD zsrc="H3B397294xi7.jpg/" id="inl_img6"> Högskoleförberedande program, om den sökande läst kurser som kräver ett aktivt val, t.ex. matematik 2</P>
<P class="p741 ft133"><SPAN class="ft163">Källa: </SPAN>Myndigheten för yrkeshögskolan 2014. Yrkeshögskolan och förkunskapskrav. PM 2014 <NOBR>-06-01.</NOBR></P>
<P class="p109 ft69"><SPAN class="ft68">24 </SPAN>3 kap. 3 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">294</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td260"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p23 ft41">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft10">I och med kraven på särskilda förkunskaper som utbildningsanord- narna ställer upp var 17 procent av samtliga yrkeshögskoleutbild- ningar öppna för studenter med examen från gymnasieskolan 2010, oavsett program. Tre år senare hade siffran sjunkit till 7 procent.<SPAN class="ft72">25</SPAN></P>
<P class="p253 ft10">Nedbrutet på utbildningsområden är trenden starkast inom om- rådena <SPAN class="ft47">samhällsbyggnad och byggteknik</SPAN>, <SPAN class="ft47">teknik och tillverkning </SPAN>och <SPAN class="ft47">transporttjänster.</SPAN><SPAN class="ft72">26 </SPAN>Utbildningsområden där andelen utbildningar med krav på särskilda förkunskaper inte ökat är genomgående ut- bildningar som redan tidigare haft höga krav. Sådana utbildnings- områden är t.ex. <SPAN class="ft47">hälso- och sjukvård samt socialt arbete </SPAN>och <SPAN class="ft47">lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske </SPAN>(se figur 9.3).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-158px;margin-bottom:0px;" class="p742 ft176"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-158px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:158px;" class="p742 ft176"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-79px;margin-top:79px;margin-right:-79px;margin-bottom:79px;" class="p742 ft176"><![endif]>Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr27 td109"><P class="p368 ft177">70</P></TD>
<TD class="tr48 td190"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td264"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td265"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td266"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td265"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td267"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td268"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td269"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td266"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td270"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td109"><P class="p368 ft178">60</P></TD>
<TD class="tr33 td271"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td264"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td265"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td266"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td265"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td268"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td269"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td266"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td270"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td272"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td273"><P class="p38 ft177">59</P></TD>
<TD class="tr44 td194"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td32"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td194"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td154"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr22 td268"><P class="p24 ft179">57</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td198"><P class="p743 ft177">60</P></TD>
<TD class="tr44 td32"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td19"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr17 td109"><P class="p368 ft178">50</P></TD>
<TD class="tr26 td272"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td32"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td32"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr26 td19"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr64 td271"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr64 td264"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr64 td265"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr64 td266"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr64 td265"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr64 td267"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr64 td269"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr64 td266"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr64 td270"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td272"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr0 td273"><P class="p744 ft177">46</P></TD>
<TD class="tr44 td194"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td32"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td194"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td154"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td274"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td198"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td32"><P class="p24 ft179">50</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td19"><P class="p745 ft177">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td109"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td272"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td194"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td32"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td194"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td154"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td274"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td198"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td109"><P class="p368 ft178">40</P></TD>
<TD class="tr48 td272"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td194"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td32"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td194"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td154"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td274"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td198"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td32"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td19"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td109"><P class="p368 ft177">30</P></TD>
<TD class="tr33 td271"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td264"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td265"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td266"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td265"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td267"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td268"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td269"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td266"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr33 td270"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td272"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td273"><P class="p746 ft180">32</P></TD>
<TD class="tr44 td194"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td32"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td194"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td154"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td274"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td198"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td32"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td19"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td109"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td272"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td194"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td32"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td194"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td274"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td198"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td32"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr28 td19"><P class="p23 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr40 td109"><P class="p368 ft177">20</P></TD>
<TD class="tr31 td271"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td264"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td265"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td266"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td265"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td267"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td268"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td269"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td266"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
<TD class="tr31 td270"><P class="p23 ft125"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td272"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td273"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td194"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td32"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr32 td250"><P class="p745 ft181">23</P></TD>
<TD class="tr44 td274"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td198"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td32"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td19"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td109"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td272"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td273"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td194"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td32"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td274"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td198"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td32"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td19"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td109"><P class="p368 ft177">10</P></TD>
<TD class="tr48 td271"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td264"><P class="p747 ft182">18</P></TD>
<TD class="tr48 td265"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td266"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td265"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td267"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td268"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td269"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td266"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td270"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td272"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td273"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td194"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td32"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr40 td250"><P class="p134 ft182">0</P></TD>
<TD class="tr44 td274"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td198"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td32"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr44 td19"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td109"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td272"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td273"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td194"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td32"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td274"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td198"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td32"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr48 td19"><P class="p23 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr31 td109"><P class="p368 ft183">0</P></TD>
<TD class="tr25 td271"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td264"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td265"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td266"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td265"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td267"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td268"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td269"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td266"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td270"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td272"><P class="p23 ft130"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr33 td275"><P class="p748 ft178">Samhällsbyggnad Teknik och tillverkning</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td250"><P class="p414 ft178">Transport</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td86"><P class="p134 ft178">Hälso- och sjukvård</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td8"><P class="p749 ft184">Lantbruk, djurvård,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td109"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr27 td179"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td109"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr27 td179"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr27 td275"><P class="p750 ft177">och byggteknik</P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td86"><P class="p55 ft177">samt socialt arbete</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td8"><P class="p749 ft184">trädgård, skog och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr64 td109"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr64 td179"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr40 td273"><P class="p23 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr64 td194"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr40 td32"><P class="p751 ft177">2011</P></TD>
<TD class="tr64 td194"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr40 td154"><P class="p411 ft177">2013</P></TD>
<TD class="tr64 td274"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr64 td198"><P class="p23 ft36"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr40 td8"><P class="p749 ft177">fiske</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td109"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td179"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td276"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td277"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td274"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr25 td198"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td109"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td179"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td194"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td274"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
<TD class="tr37 td198"><P class="p23 ft122"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p752 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Myndigheten för yrkeshögskolan ”Yrkeshögskolan och förkunskapskrav” <NOBR>2014-06-01,</NOBR> egen bearbetning</P>
<P class="p379 ft10">Även andelen utbildningar som kräver att den studerande ska ha arbetslivserfarenhet har ökat. År 2013 krävde närmare 50 procent av samtliga utbildningar att den studerande hade arbetslivserfarenhet. Däremot minskade, något motsägelsefullt, andelen utbildningar som krävde erfarenhet från det område som utbildningen var inom.</P>
<P class="p311 ft38">Vissa krav på särskilda förkunskaper kan vara svåra att uppfylla för personer som läst ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Det gäller exempelvis krav på de gymnasiala kurserna matematik 2 och</P>
<P class="p450 ft83"><SPAN class="ft90">25</SPAN><SPAN class="ft92">MYH 2014. </SPAN>Yrkeshögskolan och förkunskapskrav.</P>
<P class="p242 ft88"><SPAN class="ft90">26</SPAN><SPAN class="ft93">MYH 2014. </SPAN>Yrkeshögskolan och förkunskapskrav, s. 5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft20">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397296x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">svenska 2. På flertalet yrkesprogram måste eleven välja till dessa kurser inom det individuella valet eller programfördjupningen för att de ska ingå i gymnasieutbildningen. De är således inte obligato- riska på alla yrkesprogram. Cirka 20 procent av yrkeshögskole- utbildningarna har kurserna matematik 2 och svenska 2 som för- kunskapskrav.<SPAN class="ft79">27</SPAN></P>
<P class="p266 ft8">Vid samtal med utbildningsanordnare om varför man har krav på att den studerande ska ha gått ett visst yrkesprogram, eller till och med en viss inriktning, så uppger många att de uppfattat det som ett krav från Myndigheten för yrkeshögskolan vid bedömning av ansökan om att få starta en viss utbildning. Konkurrensen om att få starta en yrkeshögskoleutbildning är stark och då uppfattas ett krav på en viss behörighet som ett sätt att garantera att utbild- ningen är eftergymnasial. Det ligger också i linje med vad myndig- heten lyfter fram i sin återrapportering till regeringen:</P>
<P class="p718 ft14">… en utgångspunkt för att bestämma vad som är eftergymnasial ut- bildning i Sverige är de förkunskaper som ställs. Om utbildningen ställer krav på och bygger vidare på kunskaper som motsvarar de som kan fås på nationella program, ska utbildningen betraktas som efter- gymnasial.<SPAN class="ft159">28</SPAN></P>
<P class="p753 ft13"><SPAN class="ft13">9.1.4</SPAN><SPAN class="ft95">Tidigare förslag om behörighetsgivande förutbildningar</SPAN></P>
<P class="p250 ft10">Ett sätt att underlätta för fler att bli behöriga till yrkeshögskole- utbildningar är att tillhandahålla behörighetsgivande förutbildningar på gymnasial nivå inom yrkeshögskolans ram. Vissa utbildnings- anordnare inom yrkeshögskolan erbjuder i dag behörighetsgivande kurser inför yrkeshögskoleutbildningar, så kallade preparandkurser. Dessa preparandkurser är ofta avgiftsbelagda för den studerande, med avgifter omkring <NOBR>300–2</NOBR> 500 kronor per kurs.<SPAN class="ft72">29 </SPAN>Myndigheten för yrkeshögskolan föreslog 2014 att utbildningsanordnare, vid få behöriga sökande, ska kunna ansöka om att få bedriva preparand- kurser med ekonomiskt stöd i form av statliga medel.<SPAN class="ft72">30</SPAN></P>
<P class="p468 ft83"><SPAN class="ft90">27</SPAN><SPAN class="ft92">MYH 2014. </SPAN>Yrkeshögskolan och förkunskapskrav, <SPAN class="ft82">s. 4.</SPAN></P>
<P class="p639 ft85"><SPAN class="ft90">28</SPAN><SPAN class="ft84">MYH 2014</SPAN>. Korta riktade insatser som kan vidtas för att skapa behörighet i de särskilda för- kunskaper som krävs inom vissa yrkeshögskoleutbildningar, <SPAN class="ft86">s. 5.</SPAN></P>
<P class="p639 ft85"><SPAN class="ft90">29</SPAN><SPAN class="ft84">MYH 2014. </SPAN>Korta riktade insatser som kan vidtas för att skapa behörighet i de särskilda för- kunskaper som krävs inom vissa yrkeshögskoleutbildningar<SPAN class="ft86">, s. 12.</SPAN></P>
<P class="p268 ft88"><SPAN class="ft90">30</SPAN><SPAN class="ft87">MYH 2014. </SPAN>Korta riktade insatser som kan vidtas för att skapa behörighet i de särskilda för- kunskaper som krävs inom vissa yrkeshögskoleutbildningar<SPAN class="ft69">, s. 17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td260"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p23 ft41">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft11">Frågan om behörighet och tillträde till yrkeshögskolan har ny- ligen behandlats i departementspromemorian En stärkt yrkeshög- skola – ett lyft för kunskap (Ds 2015:41). I departementsprome- morian föreslås att möjligheterna att komplettera förkunskaper bör underlättas genom behörighetsgivande förutbildningar på gymna- sial nivå inom yrkeshögskolan.<SPAN class="ft89">31 </SPAN>Som det viktigaste skälet till för- slaget anförs att rekryteringsbasen inom gymnasieskolan för högre yrkesutbildning har minskat eftersom allt fler ungdomar väljer hög- skoleförberedande program i stället för yrkesprogram. Svårigheter att byta inriktning eller yrkesbana genom en yrkeshögskoleutbild- ning riskerar att öka den redan allvarliga bristen på yrkeskompetens inom flera yrkesområden.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen ställer sig bakom departementspromemorians pro- blembeskrivning och föreslår att promemorians förslag om behörig- hetsgivande förutbildning i yrkeshögskolan bör antas med vissa ändringar.</P>
<P class="p304 ft37"><SPAN class="ft37">9.2</SPAN><SPAN class="ft51">Utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p604 ft13"><SPAN class="ft13">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft95">Statliga bidrag till behörighetsgivande förutbildningar</SPAN></P>
<P class="p323 ft12"><SPAN class="ft13">Utredningens förslag: </SPAN>Förslaget i departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)om behörighetsgivande förutbildning i yrkeshögskolan bör antas med vissa ändringar.</P>
<P class="p754 ft8">Behörighetsgivande förutbildning ska få erbjudas i anslutning till en ordinarie yrkeshögskoleutbildning om det kan antas att det finns brist på behöriga sökande.</P>
<P class="p449 ft8">I departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) föreslås att utbildningsanordnarna ska kun- na erbjuda behörighetsgivande förutbildning. Utredningen anser att förslaget bör antas, men med vissa ändringar.</P>
<P class="p755 ft69"><SPAN class="ft68">31 </SPAN>Ds 2015:41, s. 92.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397298x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft11">Liksom förslaget i departementspromemorian föreslår utred- ningen att behörighetsgivande förutbildningar ska få erbjudas om det behövs arbetskraft med sådan kompetens som den ordinarie ut- bildningen syftar till att ge. Till skillnad från förslaget i departe- mentspromemorian anser utredningen att utbildningsanordnaren inte ska behöva vänta med att erbjuda förutbildning till dess att an- ordnaren vet om det är för få behöriga sökande. Antagningen till utbildningen skulle då behöva ske i två steg. Först en antagning av behöriga sökande och sedan, om det fortfarande finns tomma ut- bildningsplatser, en ytterligare antagning av obehöriga sökande. En sådan reglering skulle innebära oförutsägbarhet i planeringen för såväl utbildningsanordnare som sökande.</P>
<P class="p199 ft8">Utredningen föreslår i stället att behörighetsgivande förutbild- ningar ska kunna erbjudas om det i förväg kan antas att det finns brist på behöriga sökande. En utbildning i ett bristyrke, t.ex. till kvalificerad trädgårdsanläggare, kommer med all sannolikhet att få fler sökande om man redan från början informerar om att utbild- ningen är öppen att söka både för personer som läst naturbruks- programmets inriktning trädgård och för övriga med gymnasie- examen.</P>
<P class="p187 ft8">Den sökande ska garanteras att vid godkända kunskaper från den behörighetsgivande förutbildningen bli antagen till efterföljan- de yrkeshögskoleutbildning.</P>
<P class="p266 ft11">Vid fördelning av statsbidrag ska Myndigheten för yrkes- högskolan särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde.<SPAN class="ft89">32 </SPAN>Utredningen anser att dessa bestämmelser ska tillämpas även när det gäller fördelning av statsbidrag för de före- slagna behörighetsgivande förutbildningarna.</P>
<P class="p83 ft8">Yrkeshögskolans arbetsmarknadsråd bör enligt utredningen kunna bistå Myndigheten för yrkeshögskolan med underlag för beslut om vilka yrkeshögskoleutbildningsområden som ska få ge behörighets- givande förutbildningar.</P>
<P class="p756 ft69"><SPAN class="ft68">32 </SPAN>5 kap. 5 § förordning (2009:130) om yrkeshögskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td260"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p23 ft41">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">Sänkta behörighetskrav är ingen rimlig lösning</P>
<P class="p211 ft10">Utredningen erfar att vissa branscher har svårt att starta yrkeshög- skoleutbildningar, trots att arbetsmarknadsbehovet är stort. Det kan bero på att det finns få behöriga sökande eller på att intresset för eller kunskapen om utbildningen och utbildningsområdet är lågt.</P>
<P class="p13 ft8">Utredningen anser att det är klarlagt att de personer som önskar gå en yrkeshögskoleutbildning inom ett yrkesområde där arbets- marknadsbehovet är stort, men som inte har behörighet till utbild- ningen (dvs. inte har examen från rätt program eller rätt inriktning inom gymnasieskolan) i dag har mycket svårt att i efterhand läsa in denna behörighet. Det beror enligt utredningens bedömning på en kombination av att kommunerna inte är skyldiga att ha ett kom- plett utbud av yrkeskurser inom kommunal vuxenutbildning (kom- vux) samt skollagens övergripande mål om att de med minst utbild- ning ska prioriteras inom komvux.<SPAN class="ft79">33 </SPAN>Av bestämmelserna i förord- ningen om vuxenutbildning framgår att om ett urval måste göras till komvux ska företräde ges till en sökande med kort tidigare ut- bildning.<SPAN class="ft79">34</SPAN></P>
<P class="p171 ft8">Många utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan ställer krav på att den sökande ska ha särskilda förkunskaper i form av vissa kurser från gymnasieskolan. Att ha ett högt behörighetskrav, så- som att den sökande ska ha läst en viss inriktning på ett gymnasie- program, är i sig självsorterande. Få personer söker en utbildning som man enligt de uppställda reglerna inte är behörig till, ens om det framgår att det i vissa fall kan finnas möjlighet att läsa en behörighetsgivande förutbildning.</P>
<P class="p13 ft10">Yrkeshögskolan ska i huvudsak vara en eftergymnasial utbild- ning.<SPAN class="ft72">35 </SPAN>En studerande ska kunna komma till yrkeshögskolan direkt efter sin gymnasieutbildning eller efter att ha arbetat några år i bran- schen. Att utbildningsanordnaren kräver att den studerande läst ett visst gymnasieprogram eller till och med en viss inriktning är där- med inte orimligt. Studerande vid yrkeshögskolan som läst det pro- gram som utbildningen är en påbyggnad på, eller som arbetat flera år i branschen, ska inte behöva uppleva att utbildningen är en re- petition av redan känd materia. Att sänka kraven på behörighet till</P>
<P class="p476 ft82"><SPAN class="ft90">33</SPAN><SPAN class="ft92">20 kap. 2 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">34</SPAN><SPAN class="ft92">3 kap. 7 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">35</SPAN><SPAN class="ft93">Jfr. 5 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft11">yrkeshögskoleutbildningar anser utredningen därmed inte är en rimlig åtgärd för att lösa problemet med få behöriga till vissa yrkes- högskoleutbildningar. Utredningen hänvisar i stället till förslaget om ändrade regler om särskilda förkunskapskrav i departements- promemorian En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap.<SPAN class="ft89">36</SPAN></P>
<P class="p757 ft13"><SPAN class="ft13">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft95">Förutbildningar ska huvudsakligen vara kurser i yrkesämnen</SPAN></P>
<P class="p659 ft8"><SPAN class="ft56">Utredningens förslag: </SPAN>Behörighetsgivande förutbildningar ska i huvudsak avse kurser i yrkesämnen. Förutbildningen ska få om- fatta upp till tio veckors utbildning.</P>
<P class="p758 ft8">Till skillnad från förslaget i departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) föreslår utred- ningen att behörighetsgivande förutbildningar i huvudsak ska avse yrkesämnen.<SPAN class="ft79">37</SPAN></P>
<P class="p233 ft11">Kurser i yrkesämnen är i allmänhet dyrare att anordna än andra kurser, t.ex. svenska eller matematik, eftersom de ofta kräver dyra maskiner och anläggningar. Utbildningsplatserna på kurser i yrkes- ämnen inom komvux är vanligtvis få. Den studerande är som regel hänvisad till att söka komvux i sin hemkommun.<SPAN class="ft89">38 </SPAN>Det är dock orimligt att kräva att landets alla kommuner ska erbjuda alla efter- frågade kurser i yrkesämnen inom komvux, eftersom antalet inrikt- ningskurser på samtliga yrkesprogram är fler än hundra. Att koppla kurserna till de specifika yrkeshögskoleutbildningarna är då långt mer effektivt. Det ger också en mer rättvis tillgång till utbild- ningarna för de som vill studera, oavsett vilken kommun de bor i. Utbildningsanordnare som bedriver yrkeshögskoleutbildning har normalt den utrustning och den lärarkomptens som krävs för att undervisa i yrkesämnen. Utredningen anser att kurser i yrkeämnen därför lämpar sig väl för att ges som förutbildning.</P>
<P class="p94 ft8">Behörighetsgivande kurser som inte är yrkesämnen bör även fortsättningsvis vara en uppgift för komvux. I budgetpropositionen</P>
<P class="p725 ft82"><SPAN class="ft90">36</SPAN><SPAN class="ft92">Ds 2015:41, s. 89.</SPAN></P>
<P class="p273 ft82"><SPAN class="ft90">37</SPAN><SPAN class="ft92">Definition av yrkesämnen finns i 1 kap. 3 § gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
<P class="p273 ft69"><SPAN class="ft90">38</SPAN><SPAN class="ft93">Jfr. bestämmelser om ansökan i 20 kap. 21 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">300</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397301x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td260"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p23 ft41">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">för 2016 aviserade regeringen att det ska införas en rättighet att läsa behörighetsgivande kurser inom komvux.<SPAN class="ft72">39 </SPAN>Kommunerna kommer att kompenseras för detta utökade åtagande. Rättigheten ska gälla kurser inom komvux som ger behörighet till olika eftergymnasiala utbildningsformer. Sökande till yrkeshögskolan kan därmed antas få större möjligheter att läsa in teoretiska ämnen på komvux. Ut- redningen har dock inte haft möjlighet att närmare bedöma hur det aviserade förslaget om rätt till komvux kommer att påverka möjlig- heterna att bli behörig till yrkeshögskolan.</P>
<P class="p73 ft13">Kurser i yrkesämnen kräver mer tid</P>
<P class="p211 ft38">I departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) föreslås att en behörighetsgivande förutbild- ning får omfatta högst fem veckors utbildning och i motivtexten anges att den normalt bör kunna genomföras på distans.<SPAN class="ft98">40 </SPAN>Utred- ningen instämmer i att teoretiska kurser ofta lämpar sig för distans- utbildning och att de kan genomföras på kort tid. Utredningen föreslår emellertid att behörighetsgivande förutbildningar i huvud- sak ska ges i yrkesämnen. Även om de teoretiska delarna av yrkes- ämnet bör kunna ges på distans bedömer utredningen att en för- utbildning i yrkesämnen, som kräver praktiska moment, inte kan ges på distans fullt ut. Utredningen bedömer att en förutbildning därmed kan ta längre tid än fem veckor och föreslår därför att en förutbildning ska få omfatta upp till tio veckors utbildning.</P>
<P class="p523 ft13">Betygssättning</P>
<P class="p211 ft10">Enligt förslaget i departementspromemorian (Ds 2015:41) ska för- utbildningen betygssättas med samma betygsskala som gäller i den ordinarie utbildningen i yrkeshögskolan (Icke godkänt, Godkänt eller Väl godkänt).<SPAN class="ft72">41 </SPAN>Utredningen har inte något att invända mot detta. De studerande kommer emellertid inte att ges gymnasiebetyg, gymnasiepoäng eller yrkeshögskolepoäng för förutbildningarna.</P>
<P class="p292 ft82"><SPAN class="ft90">39</SPAN><SPAN class="ft92">Prop. 2015/16:1, utgiftområde 16, s. 192.</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">40</SPAN><SPAN class="ft92">Ds 2015:41, s. 93.</SPAN></P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">41</SPAN><SPAN class="ft93">Ds 2015:41, s. 41.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">301</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397302x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft10">Förutbildningarnas syfte är att ge behörighet till vidare studier inom de yrkeshögskoleutbildningar som de studerande har valt. För- utbildningen ska vara en skräddarsydd lösning för en specifik yrkes- högskoleutbildning. Den studerande kommer att läsa just de mo- ment som utbildningsanordnaren bedömer behövs för att kunna tillgodogöra sig yrkeshögskoleutbildningen. I jämförelse med att läsa vissa specifika gymnasiekurser, som ofta ligger i block om 100– 200 gymnasiepoäng, kommer den studerande att bli behörig på en kortare tid. Upplägget borgar för en effektiv utbildning.</P>
<P class="p94 ft11">Att inte få betyg eller gymnasiepoäng kan ha negativa effekter för de studerande som väljer att avbryta sina studier i förtid. De får då inget gymnasiebetyg på de kurser som de faktiskt läst. Det kan också ha negativa effekter för studerande som, efter avlagd yrkes- högskoleexamen, vill studera vidare på högskolan. De kan då inte tillgodogöra sig de eventuellt behörighetsgivande kurser man läst som förutbildning. Trots detta anser utredningen att förslaget om behörighetsgivande förutbildningar är ett effektivt sätt att lösa pro- blemet med få behöriga sökande till yrkeshögskolutbildningar inom yrkesområden där det råder brist på arbetskraft.</P>
<P class="p245 ft13"><SPAN class="ft13">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft95">Uppdrag att främja utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p759 ft13">av behörighetsgivande förutbildningar</P>
<P class="p497 ft8"><SPAN class="ft56">Utredningens förslag: </SPAN>Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att främja utvecklingen av behörighetsgivande för- utbildningar.</P>
<P class="p522 ft11">Det är viktigt att utbildningsanordnare får kunskap om de nya möjligheterna med behörighetsgivande förutbildningar, inte minst de utbildningsanordnare som tidigare försökt anordna yrkeshög- skoleutbildning som inte startats på grund av för få sökande. En behörighetsgivande förutbildning kan vara ett alternativ även för utbildningsanordnare som tidigare ställt krav på tidigare yrkes- erfarenhet. Detta skulle kunna vara fallet om departementsprome- morians förslag om krav på särskilda skäl för att kräva en specifik yrkeserfarenhet som förkunskaper blir verklighet.<SPAN class="ft89">42 </SPAN>Det är även</P>
<P class="p537 ft69"><SPAN class="ft68">42 </SPAN>Ds 2015:41, s. <NOBR>89–90.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397303x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td260"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p23 ft41">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">viktigt att de som kan tänkas söka till yrkeshögskolan uppmärk- sammas på möjligheten att läsa behörighetsgivande förutbildningar. Utredningen föreslår därför att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att främja utvecklingen av behörighetsgivande för- utbildningar.</P>
<P class="p269 ft37"><SPAN class="ft37">9.3</SPAN><SPAN class="ft51">Förslagens finansiering</SPAN></P>
<P class="p278 ft8">Utredningen föreslår att behörighetsgivande förutbildningar ska finansieras inom ramen för de statliga medel som är knutna till specifika yrkeshögskoleutbildningar. Utredningen bedömer att för- slaget inte medför ökade statliga kostnader.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen har sett påtagliga bevis för behovet av behörighets- givande förutbildningar. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan ställdes 25 utbildningsomgångar in 2013. Dessa utbildningsomgång- ar motsvarar 501 utbildningsplatser.<SPAN class="ft79">43 </SPAN>Om dessa utbildningar skulle ha kunnat genomföras om det hade funnits tillgång till behörig- hetsgivande förutbildningar är svårt att säga. Det kan dock konsta- teras dessa 501 platser fått tillstånd att starta av Myndigheten för yrkeshögskolan eftersom man bedömt att arbetsmarknaden efter- frågat denna kompetens.</P>
<P class="p11 ft8">Förutom de utbildningar som ställs in på grund av brist på stu- derande kan det också finns utbildningar som i dagsläget inte pla- neras på grund av att utbildningsanordnarna ser det som utsiktslöst att få ihop en tillräckligt stor studerandegrupp.</P>
<P class="p13 ft38">Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan skulle en fem veckor lång behörighetsgivande kurs (vilket motsvarar 100 poäng heltids- studier i gymnasieskolan) medföra en kostnad på cirka 8 200 kronor per årsplats.<SPAN class="ft98">44 </SPAN>Myndigheten beräknar längden på kursen till 5 veckor baserat på de behörighetsgivande kurser som en del utbildnings-</P>
<P class="p760 ft85"><SPAN class="ft90">43</SPAN><SPAN class="ft91">MYH 2014. </SPAN>Korta riktade insatser som kan vidtas för att skapa behörighet i de särskilda för- kunskaper som krävs inom vissa yrkeshögskoleutbildningar, s. <SPAN class="ft86">18.</SPAN></P>
<P class="p761 ft108"><SPAN class="ft90">44</SPAN><SPAN class="ft136">MYH 2014</SPAN>. Korta riktade insatser som kan vidtas för att skapa behörighet i de särskilda för- kunskaper som krävs inom vissa yrkeshögskoleutbildningar, <SPAN class="ft100">s. 18. Det genomsnittliga beviljade statliga bidraget per årsstudieplats 66 088 kronor / 40 veckor × 5 veckor = 8 261 kronor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">303</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397304x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft10">anordnare anordnar i dag. Många av dessa behörighetsgivande kur- ser anordnas inom utbildningsområdet data/it och ges på distans.<SPAN class="ft72">45</SPAN></P>
<P class="p94 ft11">Utredningen bedömer, till skillnad från Myndigheten för yrkes- högskolan och departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola</P>
<P class="p638 ft38">– ett lyft för kunskap (Ds 2015:41), att fem veckor långa kurser inte kommer att möta behörighetsproblemet fullt ut. De utbild- ningar som utredningen ser framför sig som svåra att hitta behöriga studerande till är ofta yrkesämnen inom yrkesprogrammens inrikt- ningar. Som exempel kan nämnas utbildningar inom kyl- och värmepumpsteknik, automation och trädgårdsanläggning. Även om de behörighetsgivande förutbildningarna blir mer koncentrerade, och endast innehåller de moment som behövs för att klara den framtida yrkeshögskoleutbildningen, är det svårt att tro att de studerande kan läsa in tillräckligt många moment på dessa yrkes- kurser under endast en femveckorsperiod. Utredningen föreslår därför att en förutbildning ska få omfatta upp till tio veckors ut- bildning. Kostnaden för en tio veckor lång utbildning uppskattas till 16 400 kronor per plats.</P>
<P class="p762 ft11">Kostnaden för behörighetsgivande förutbildningar skulle med dessa antaganden uppgå till 8,2 miljoner kronor årligen för 500 platser. Om hela kostnaden tas från övriga yrkeshögskoleplat- ser motsvarar det en neddragning om cirka 125 årsplatser. Yrkes- högskolan hade under 2014 cirka 42 500 årsplatser.<SPAN class="ft89">46 </SPAN>Utredningen anser att förslagets positiva konsekvenser av fler behöriga till yrkeshögskoleutbildningar inom bristyrken överväger de negativa konsekvenserna av en marginell minskning av antalet årsplatser.</P>
<P class="p94 ft11">Den eventuella minskning av antalet inställda utbildningar som förslaget kan leda till kan däremot inte räknas med som en finan- siering av förslaget. Myndigheten för yrkeshögskolan budgeterar i dag med en verkningsgrad på 82,5 procent. Det innebär att man överbudgeterar och fattar beslut som utgår ifrån att alla beslutade medel inte kommer att gå åt. Verkningsgraden påverkas av att ut- bildningar ställs in, att klasser inte blir fulla eller att utbildnings- anordnaren ändrar startdatum för utbildningen. Utbildningsanord- naren får inte statsbidrag för en utbildning som inte startar. Rekvi-</P>
<P class="p763 ft172"><SPAN class="ft90">45</SPAN><SPAN class="ft144">MYH 2014</SPAN>. Korta riktade insatser som kan vidtas för att skapa behörighet i de särskilda för- kunskaper som krävs inom vissa yrkeshögskoleutbildningar<SPAN class="ft145">, s. 12. Av 151 utbildningsanordnare anordnade 41 olika typer av behörighetsgivande förutbildningar.</SPAN></P>
<P class="p764 ft88"><SPAN class="ft90">46</SPAN><SPAN class="ft93">MYH 2014. </SPAN>Årsrapport 2014<SPAN class="ft69">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">304</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397305x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td260"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td261"><P class="p23 ft41">Fler behöriga till yrkeshögskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p392 ft8">sition för första utbetalning sker tre veckor efter att utbildningen startat. Då anges hur många studerande som finns på plats och utbildningsanordnaren får betalt utifrån det fram tills nästa rekvi- sitionstillfälle. Utbildningsanordnaren får ingen utbetalning i för- skott som sedan eventuellt ska betalas tillbaka.</P>
<P class="p15 ft8">De studerande som läser behörighetsgivande utbildningar är be- rättigade till studiestöd om utbildningen är minst tre veckor lång. Förutbildningar om cirka tio veckor beräknas öka statens kostnad för studiestöd med cirka 10 500 kronor per studerande.<SPAN class="ft79">47 </SPAN>Det inne- bär en ökad kostnad för de föreslagna 500 platserna med 5,25 miljo- ner kronor. En minskning av antalet årsplatser med 125 platser, med en årskostnad för studiemedel på 42 000 kronor per årsplats, innebär samtidigt minskade kostnader för studiemedel med 5,25 miljoner kronor.</P>
<P class="p578 ft8">Kostnadsberäkningen för utredningens förslag om behörighets- givande förutbildningar är sammanställd i tabell 9.2.</P>
<P class="p765 ft69"><SPAN class="ft68">47 </SPAN>Ds 2015:41, s. 127. I departementspromemorian beräknas kostnaden för studiestöd för fem veckors heltidsstudier till cirka 5 300 kronor per studerande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">305</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_306">
</DIV>
<DIV id="page_307">
<P class="p0 ft7">10 Förslagens konsekvenser</P>
<P class="p766 ft10">Vissa ekonomiska konsekvenser och finansiering av utredningens förslag redovisas i anslutning till förslagen i respektive kapitel. Konsekvenser för skolhuvudmän och elever i försöksverksamheten med så kallade branschskolor redovisas i kapitel 7.</P>
<P class="p11 ft8">I detta kapitel redovisas ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens förslag som inte har redovisats tidigare. Bland annat redovisas, i enlighet med utredningens direktiv, förslagens konse- kvenser för studiestödssystemet samt konsekvenser för förutsätt- ningarna för full delaktighet i utbildning för elever med funktions- nedsättning.</P>
<P class="p304 ft37"><SPAN class="ft37">10.1</SPAN><SPAN class="ft185">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p604 ft13"><SPAN class="ft13">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft168">Samhällsekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Utredningens uppdrag är att lägga förslag som stärker den gym- nasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlättar ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärker den nationella kompetensförsörjningen.</P>
<P class="p230 ft11">Yrkesutbildning bygger på en kombination av å ena sidan det allmännas ansvar att ge individer goda framtidsmöjligheter och samtidigt säkra den nationella tillväxten, och å andra sidan arbets- livets ansvar för sin egen kompetensförsörjning. Det offentligas anledning att bidra med investeringar i kunskap i form av utbildad arbetskraft kan förklaras med det ekonomiska begreppet kollektiva nyttigheter (<SPAN class="ft63">public goods</SPAN>). Utan offentliga insatser tenderar aktörer på marknaden att underinvestera i sådana nyttigheter, eftersom avkastningen ur individens eller det enskilda företagets synpunkt är så osäker att investeringarna totalt sett tenderar att bli för små. En enskild elev eller ett enskilt företag kommer alltså inte ensam</P>
<P class="p767 ft20">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Förslagens konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p768 ft12">kunna stå för yrkesutbildningen, varför det bör vara samhällets uppdrag att grundutbilda yrkeskunniga.</P>
<P class="p769 ft11">Små yrkesområden, med stor betydelse för arbetsmarknaden, riskerar i dag att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Utred- ningens förslag om branschskolor syftar till att skapa samordnings- vinster inom utbildningssystemet för att fler skolor ska kunna erbjuda små yrkesutbildningar. Att dessa utbildningar finns i flera elevers närområde sänker trösklarna för fler elever att välja dem.</P>
<P class="p770 ft8">Utredningen konstaterar att gymnasieskolan inte ensam kan lösa matchningsproblemen. I betänkandet lägger utredningen där- för också förslag om förbättringar inom den yrkesinriktade vuxen- utbildningen och inom yrkeshögskolan. Förslaget om mer regional samverkan om utbildningar som finansieras med statsbidraget för yrkesvux och förslaget om att fler ska kunna bli behöriga till yrkes- högskoleutbildningar syftar båda till att åtgärda flaskhalsar inom utbildningssystemet som hindrar vuxna från att skaffa sig en ut- bildning mot ett bristyrke.</P>
<P class="p571 ft38">Samverkan mellan arbetsmarknadens parter och utbildnings- systemet ökar sannolikheten för att utbildningen ger de kompeten- ser som efterfrågas på arbetsmarknaden och underlättar därmed ungdomars övergång från skola till arbetsliv. Utredningen lägger i betänkandet förslag för en stärkt samverkan mellan arbetsmark- nadens organisationer och utbildningsystemet, både inom de regle- rade nationella och lokala programråden och inom de frivilliga sam- verkansmodeller för kvalitetssäkring av yrkesutbildning som utfor- mats på initiativ av branschorganisationer som vill säkra sin fram- tida kompetensförsörjning.</P>
<P class="p771 ft38">Utredningen lägger i detta betänkande även ett antal förslag för att öka yrkesprogrammens attraktionskraft. Bättre studie- och yrkesvägledning och mer kontakt med arbetslivet i god tid innan gymnasievalet lägger grund för mer medvetna val och minskar där- med risken för att elever väljer högskoleförberedande program i brist på kunskaper om yrkesprogrammen. Yrkestävlingar inom ramen för World Skills Sweden lyfter upp och synliggör yrkeskom- petens för att höja yrkesutbildningars status. Utredningen lägger också förslag om ett förbättrat värdegrundsarbete inom gymnasie- skolans yrkesprogram för att fler elever ska känna sig trygga och inkluderade i sin skolvardag och därmed minska andelen studie- avbrott från yrkesprogrammen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397309x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p23 ft186">Förslagens konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft13"><SPAN class="ft13">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft168">Ekonomiska konsekvenser för staten</SPAN></P>
<P class="p97 ft11">Utredningen föreslår i betänkandet ett antal statsbidrag för att finansiera insatser. Justeringar görs också i befintliga statsbidrag.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen föreslår ett statsbidrag till utveckling av regionala stödfunktioner för lokal samverkan i syfte att höja utbildningens kvalitet. Vid statsbidrag till branschorganisationer finns risk att statliga medel tränger ut investeringar som annars hade gjorts av branschorganisationerna själva. Utredningens bedömning är dock att risken uppvägs av den positiva effekt på utbildningens kvalitet som statsbidragen väntas leda till. Utbildningar som i dag saknar nära kontakter med arbetsmarknaden kommer få större möjligheter att utveckla detta. Utredningen föreslår att statsbidraget finansieras genom en överföring av anslagna medel till statsbidrag för gymna- sial lärlingsutbildning.<SPAN class="ft79">1</SPAN></P>
<P class="p230 ft10">Utredningen föreslår ett statsbidrag till huvudmän som erbjuder utbildning inom smala yrkesutbildningar inom gymnasieskolans yrkesprogram. Detta bidrag kan användas för att lämna ersättning till en branschskola för utbildning. Statsbidraget motiveras av de stordriftsfördelar som kommer av att samla en tillräckligt stor elev- grupp för att kunna erbjuda yrkesutbildning inom små yrkesområ- den som är svåra att erbjuda inom gymnasieskolan i dag. Att fler utbildas inom dessa områden innebär att många arbetsgivare kom- mer kunna lösa akuta rekryteringsproblem. Utredningen föreslår att även detta statsbidrag finansieras genom en överföring av an- slagna medel till statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning.<SPAN class="ft72">2</SPAN></P>
<P class="p11 ft8">Utredningen föreslår att det årliga statliga bidraget till organisa- tionen World Skills Sweden höjs för att stimulera fler yrkes- tävlingar på lokal och regional nivå samt att stärka det svenska del- tagandet i internationella yrkestävlingar. Utredningen föreslår att det höjda bidraget ska finansieras med medel som anslagits i bud- getpropositionen för 2016 för att öka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft.<SPAN class="ft79">3</SPAN></P>
<P class="p12 ft12">Utredningen föreslår slutligen även ändrade villkor för stats- bidraget för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux).<SPAN class="ft65">4</SPAN></P>
<P class="p772 ft82"><SPAN class="ft90">1</SPAN><SPAN class="ft92">Förordning (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning.</SPAN></P>
<P class="p150 ft82"><SPAN class="ft90">2</SPAN><SPAN class="ft92">Förordning (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning.</SPAN></P>
<P class="p150 ft86"><SPAN class="ft90">3</SPAN><SPAN class="ft91">Prop. 2015/16:1, utgiftområde 16. s. 188.</SPAN></P>
<P class="p150 ft69"><SPAN class="ft90">4</SPAN><SPAN class="ft93">Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">309</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397310x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Förslagens konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">Utredningen föreslår att statsbidraget för yrkesvux villkoras med att kommuner ansöker gemensamt och planerar utbildningen i samråd med aktörer med regionalt utvecklingsansvar i länen.</P>
<P class="p93 ft13">Ökat statligt åtagande för yrkesutbildning på gymnasial nivå</P>
<P class="p250 ft10">Utredningens förslag om behörighetsgivande förutbildningar inom yrkeshögskolan kommer att innebära ett något ökat statligt åtagan- de och potentiellt ett något minskat åtagande för kommunerna.</P>
<P class="p773 ft11">De behörighetsgivande förutbildningar som utredningen före- slår är avsedda att kompensera för bristande behörighet, antingen i form av att den studerande har läst ”fel” gymnasieprogram eller ”fel” inriktning eller att den studerande saknar yrkeserfarenhet.</P>
<P class="p638 ft10">Förutbildningen kan utgöras av hela eller delar av kurser inom gym- nasieskolan. Detta är utbildning som annars skulle kunna ha varit en del av den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå.</P>
<P class="p83 ft8">Förslaget innebär alltså att delar av utbildning som ingår i gym- nasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens utbud för ett begränsat antal individer kommer att bekostas med statliga medel. Staten bekostar också redan i dag stor andel av den yrkesutbildning som ges inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen genom statsbidrag för yrkesvux.</P>
<P class="p233 ft11">I budgetpropositionen för 2016 aviserade regeringen att det ska införas en rättighet att, inom den kommunala vuxenutbildningen, läsa in behörighet till olika eftergymnasiala utbildningsformer.<SPAN class="ft89">5 </SPAN>Regeringen har aviserat att kommunerna kommer att kompenseras för ett sådant utökat åtagande. Utredningen har inte kunnat be- döma i vilken utsträckning en sådan rättighet kommer att omfatta kurser i yrkesämnen, men anser det vara rimligt att anta att rättig- heten huvudsakligen kommer att omfatta kurser som inte är yrkes- ämnen. Utredningens förslag om att behörighetsgivande förutbild- ningar inom yrkeshögskolan i huvudsak ska avse kurser i yrkes- ämnen medför att staten i mindre utsträckning kommer att bekosta samma typer av utbildning inom både yrkeshögskolan och den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p774 ft69"><SPAN class="ft68">5 </SPAN>Prop. 2015/16:1, utgiftområde 16, s. 192.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p23 ft186">Förslagens konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft13"><SPAN class="ft13">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft168">Ekonomiska konsekvenser för kommuner</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">Utredningen föreslår att alla elever i grundskolan och i specialsko- lan ska ges möjlighet att genomföra sammanlagt minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). Förslaget innebär ett ökat åtagande för huvudmännen, även om de flesta huvudmän i grund- skolan redan i dag tillämpar prao i någon form. Utredningen före- slår att kommunerna ska kompenseras för ökade kostnader som en följd av förslaget (se avsnitt 3.5).</P>
<P class="p13 ft11">Utredningen föreslår att branschorganisationer med svag regional organisation ska kunna ansöka om statsbidrag för att utveckla regio- nala stödfunktioner. Stödfunktionerna ska samordna och stödja den lokala arbetsmarknadens samverkan med närliggande gymnasie- skolor. Utvecklad lokal samverkan kan underlätta för huvudmän att hitta <NOBR>APL-platser</NOBR> och minska den tid och de resurser som huvud- männen i dag lägger på det arbetet.</P>
<P class="p171 ft8">Utredningens förslag om branschskolor innebär att en elev inte behöver flytta från sin hemkommun för att få tillgång till kvalifi- cerad yrkesutbildning. Detta ökar chansen för att eleven även efter avslutad gymnasieutbildning bor kvar i hemkommunen, vilket i sin tur ökar kommunens skatteunderlag. Att ta emot elever för under- visning på en branschskola innebär att branschskolans huvudman mer effektivt kan utnyttja befintliga resurser, t.ex. personal, lokaler och utrustning.</P>
<P class="p13 ft11">Utredningens bedömer att utgifterna för elevens gymnasieskola inte kommer att minska nämnvärt under den tid som eleven är på en branschskola. För gymnasieskolans huvudman kan det även inne- bära vissa schematekniska problem att skicka en elev till en bransch- skola, vilket i viss utsträckning kan medföra ökade kostnader för personal och administration.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningens förslag om ändrade villkor för statsbidrag för yrkesvux kan för vissa kommuner, framför allt inledningsvis, med- föra ökade kostnader för administration. De kommuner som inte samverkar med andra kommuner om yrkesvux måste inleda sådan samverkan för att få statsbidrag för yrkesvux.</P>
<P class="p230 ft8">Utredningens förslag om behörighetsgivande förutbildningar inom yrkeshögskolan kan leda till en minskad efterfrågan på mot- svarande utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen och potentiellt ett något minskat åtagande för kommunerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397312x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Förslagens konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft13">10.1.4</SPAN><SPAN class="ft168">Ekonomiska konsekvenser för företag</SPAN></P>
<P class="p775 ft13">Konsekvenser för små företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga</P>
<P class="p200 ft8">Många av de yrken som Arbetsförmedlingen i dag listar som brist- yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning är yrken inom branscher med en stor andel små och medelstora företag. Kompe- tensförsörjning listas också som ett av de största tillväxthindren framöver av små och medelstora företag.<SPAN class="ft79">6</SPAN></P>
<P class="p83 ft8">Ett flertal av utredningens förslag syftar till att lösa kompetens- försörjningsproblem inom små yrkesområden. Detta gäller utred- ningens förslag om branschskolor inom gymnasieskolan, förslaget om mer regional samverkan om yrkesvux och förslaget om behörig- hetsgivande förutbildningar inom yrkeshögskolan. Utredningen bedömer att dessa insatser kan väntas leda till bättre konkurrens- förmåga för små företag.</P>
<P class="p776 ft106">Konsekvenser för företag av förslaget om praktisk arbetslivsorientering</P>
<P class="p200 ft8">Utredningen föreslår att alla elever i grundskolan och i specialsko- lan ska ges möjlighet att genomföra sammanlagt minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). Att ta emot en elev i grund- skolan för prao medför kostnader för ett företag, exempelvis i form av arbetstid som måste avsättas för handledning och administra- tion. Att ta emot en elev för prao medför också vinster för ett före- tag, exempelvis i form av ökad kännedom om företaget och bran- schen bland framtida arbetstagare samt möjligheten att göra en samhällsinsats.</P>
<P class="p94 ft45">Utredningen har inte kunnat uppskatta hur stor andel elever som i dag praoar på företag respektive på arbetsplatser i offentlig verksamhet. Att en mycket stor andel av grundskolans huvudmän tillämpar prao i någon form i dag antyder dock att många företag har vilja och förutsättningar att erbjuda <NOBR>prao-platser.</NOBR></P>
<P class="p777 ft88"><SPAN class="ft68">6 </SPAN><SPAN class="ft69">Tillväxtverket 2014</SPAN>. Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag. Företagens villkor och verk- lighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397313x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p23 ft186">Förslagens konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft8">Utredningen uppskattar att cirka 20 000 fler elever per år kommer att praoa om alla elever i grundskolan och specialskolan erbjuds prao.<SPAN class="ft79">7 </SPAN>Utredningen föreslår även att praon ska kunna för- läggas till undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Förslaget är därför inte avhängigt att fler företag än i dag erbjuder <NOBR>prao-platser</NOBR> för att alla elever ska få möjlighet att praoa.</P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft13">10.1.5</SPAN><SPAN class="ft168">Konsekvenser för sysselsättning i olika delar av landet</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">Utredningens förslag om branschskolor för vissa små yrkesområ- den syftar till att smala yrkesutbildningar ska kunna erbjudas på fler platser i landet. På så sätt får fler elever tillgång till kvalitets- säkrad utbildning inom små yrkesområden oavsett hemkommun. Det innebär att en elev slipper flytta från sin hemkommun för att få tillgång till kvalificerad yrkesutbildning. Detta ökar chansen för att eleven även efter avslutad gymnasieutbildning bor kvar i hemkom- munen.</P>
<P class="p110 ft8">Branschskolor kan också bli ett sätt för regioner att profilera sig och göra den egna regionen mer attraktiv för företag, investerare, studerande, arbetskraft och besökare.</P>
<P class="p304 ft37"><SPAN class="ft37">10.2</SPAN><SPAN class="ft185">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p604 ft13"><SPAN class="ft13">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft168">Förslaget om praktisk arbetslivsorientering</SPAN></P>
<P class="p74 ft11">Utredningens förslag om praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan och specialskolan innebär en skyldighet för skolhuvud- männen att erbjuda eleverna prao. Förslaget utgör därmed ett visst ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Utredningen anser att ett sådant ingrepp är motiverat för att säkerställa mer likvärdiga möjlig- heter för alla elever i grundskolan och specialskolan att, genom prao, skaffa sig praktiska erfarenheter som bidrar till avvägda studie- och yrkesval.</P>
<P class="p778 ft82"><SPAN class="ft68">7 </SPAN>20 procent av en årskurs med 115 000 elever är 23 000 elever. Utredningen erfar att cirka <NOBR>80–90</NOBR> procent av huvudmännen tillämpar prao i dag. Uppskattningen bygger på ett anta- gande om att de huvudmän som inte tillämpar prao i dag omfattar ett genomsnittligt antal skolor och elever.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397314x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Förslagens konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p150 ft13"><SPAN class="ft13">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft168">Ändrade villkor för statsbidrag för yrkesvux</SPAN></P>
<P class="p206 ft10">Vuxenutbildning på gymnasial nivå är en kommunal angelägenhet.<SPAN class="ft72">8 </SPAN>Kommunen beslutar själv om och i vilken omfattning yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå ska erbjudas. Utredningens för- slag på ändringar av statsbidragsförordningen för yrkesvux<SPAN class="ft72">9 </SPAN>innebär att kommuner, för att få statsbidrag, ska samverka med minst två andra kommuner och ansöka gemensamt med dessa. De ska också planera utbildningen i samråd med aktören med regionalt utveck- lingsansvar i länen (dvs. regionen, samverkansorganet eller läns- styrelsen, beroende på vilka kommuner som ansöker). Detta inne- bär att den enskilda kommunens inflytande över ansökan minskar i viss utsträckning. Kommunernas rätt att besluta om yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå som finansieras med kommu- nala medel påverkas dock inte av utredningens förslag.</P>
<P class="p779 ft135"><SPAN class="ft37">10.3</SPAN><SPAN class="ft187">Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män</SPAN></P>
<P class="p780 ft31"><SPAN class="ft13">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft188">Medvetna val och aktivt värdegrundsarbete leder till mindre könsuppdelade yrkesprogram</SPAN></P>
<P class="p781 ft8">Utredningen lägger ett antal förslag för en utvecklad studie- och yrkesvägledning som syftar till att ge elever bättre förutsättningar att göra medvetna val, och därmed bättre förutsättningar för elever att bryta mot könsnormer i valet av gymnasieutbildning.</P>
<P class="p15 ft11">Utredningen konstaterar att om gymnasieskolans yrkesprogram i högre utsträckning ska kunna attrahera nya grupper av elever och uppmuntra till mindre könsstereotypa utbildningsval krävs att sko- lorna blir medvetna om vikten av ett aktivt värdegrundsarbete. Ut- redningen föreslår att Skolverket och Skolinspektionen får i upp- drag att främja respektive granska värdegrundsarbetet inom gym- nasieskolan. Dessa förslag syftar till att fler elever ska våga välja otraditionellt och till att fler elever som tillhör minoritetskönet på sin utbildning slutför sin utbildning.</P>
<P class="p601 ft82"><SPAN class="ft80">8</SPAN><SPAN class="ft81">20 kap. 16 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p782 ft69"><SPAN class="ft80">9</SPAN><SPAN class="ft87">Förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbild- ning på gymnasial nivå.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">314</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p23 ft186">Förslagens konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft10">Sammantaget kan dessa förslag bidra till att yrkesprogrammen blir mindre könsuppdelade. Könsuppdelningen av yrkesprogram- men speglar dock i stor utsträckning arbetsmarknaden, som är tyd- ligt könsuppdelad mellan olika yrkesgrupper. Enbart åtgärder inom gymnasieskolan kan därför inte lösa problemen med en ojämn könsuppdelning i gymnasieskolan eller på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p73 ft13">Förebyggande likabehandlingsarbete på branschskola</P>
<P class="p203 ft8">Utredningen föreslår en försöksverksamhet med branschskolor för att lösa problem med kompetensförsörjningen inom små yrkes- områden. Flertalet av de yrkesområden, vars utbildningar utred- ningen bedömer vara aktuella för försöksverksamheten, återfinns inom mansdominerade branscher. I flertalet av de gymnasieutbild- ningar som utbildar mot dessa yrkesområden är i dag en majoritet av elever och lärare män.</P>
<P class="p13 ft8">I utredningens förslag om branschskolor är det huvudmannen som ansvarar för elevens rättigheter under hela utbildningen, bland annat när det gäller skydd mot eventuella trakasserier och diskrimi- nering. Huvudmannens ansvar ska därmed även omfatta tiden som en elev är på en branschskola. Samtidigt är det viktigt att även branschskolan motverkar att elever som valt en yrkesutbildning där deras kön är underrepresenterat exempelvis avbryter utbildningen i förtid. Vid bedömning om en utbildningsanordnare har förutsätt- ningar att följa bestämmelser i skolans styrdokument föreslår ut- redningen därför att Skolverket särskilt ska beakta om anordnaren har förutsättningar att verka för ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete. På så sätt kan det motverkas att elever som valt en yrkesutbildning där deras kön är underrepresenterat avbry- ter utbildningen i förtid.</P>
<P class="p171 ft8">För att beviljas statsbidrag för utbildning inom små yrkes- områden ska huvudmannen också kunna visa en strategi för hur huvudmannen ska kunna uppmuntra elever till mindre köns- stereotypa utbildningsval. Om det kommer in fler ansökningar om statsbidrag än vad det finns medel till ska Skolverket vid sin fördel- ning av bidraget ta hänsyn till i vilken grad huvudmannen bedöms ha förmåga att uppmuntra elever till mindre könsstereotypa utbild- ningsval.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">315</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Förslagens konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft13">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft168">Otraditionella utbildningsval i vuxen ålder</SPAN></P>
<P class="p250 ft8">Ökade möjligheter att skaffa sig en yrkesutbildning i vuxen ålder ökar möjligheterna att göra otraditionella val. Utredningens förslag om förändrade villkor för statsbidrag för yrkesvux samt förslaget om behörighetsgivande förutbildningar inom yrkeshögskolan kan därför påverka jämställdheten mellan kvinnor och män positivt.</P>
<P class="p67 ft13">Bredare utbildningsutbud inom yrkesvux</P>
<P class="p129 ft11">Ungefär två tredjedelar av de som studerar inom yrkesvux är kvin- nor. Könsfördelningen återspeglar den höga andelen utbildningar inom vård och omsorg inom yrkesvux, där de flesta studerande är kvinnor. Könsfördelningen för studerande inom yrkesvux kan jäm- föras med könsfördelningen för studerande inom yrkesinriktade utbildningar inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska program som Arbetsförmedlingen ansvarar för. En majoritet av de stude- rande inom dessa arbetsmarknadsutbildningar är män.</P>
<P class="p95 ft11">Liksom på gymnasieskolans yrkesprogram finns det stora skill- nader i könsfördelningen mellan de studerande i olika yrkesinrikt- ningar inom yrkesvux. Yrkesinriktningarna inom yrkesvux är dock något mindre könsuppdelade än yrkesprogrammen i gymnasiesko- lan. En möjlig förklaring till dessa skillnader är att vuxna kan vara mer benägna att välja otraditionellt än unga.</P>
<P class="p199 ft8">Elever som tillhör det underrepresenterade könet på gymnasie- skolans yrkesprogram avbryter sina studier i högre utsträckning än elever som tillhör det överrepresenterade könet (se kapitel 4). Ett bredare utbud av utbildningar inom yrkesvux innebär ökade möj- ligheter för dessa elever att slutföra sin utbildning inom yrkesvux. Fler yrkesverksamma kvinnor inom mansdominerade yrkesområ- den kan på sikt leda till att fler kvinnor väljer att bli yrkeslärare inom dessa yrkesområden. Utredningen har i kapitel 4 visat på hur viktiga yrkeslärarna i gymnasieskolan är som normsättare och att det finns ett tydligt samband mellan andelen kvinnor och män bland elever och bland yrkeslärare. Ett bredare utbud inom yrkes- vux kan på sikt bidra till att motverka könsuppdelningen av yrkes- programmen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">316</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p23 ft186">Förslagens konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">Behörighetsgivande förutbildningar inom yrkeshögskolan</P>
<P class="p203 ft8">Utredningen föreslår att behörighetsgivande förutbildning ska få erbjudas i anslutning till en ordinarie yrkeshögskoleutbildning om det kan antas att det finns brist på behöriga sökande. Förutbild- ningarna ger möjlighet för dem som inte gått ”rätt” program eller inriktning i gymnasieskolan att komplettera sin utbildning.</P>
<P class="p13 ft8">En majoritet av de yrkesprogram som utbildar mot bristyrken har mycket nära enkönade elevgrupper i gymnasieskolan. På ex- empelvis bygg- och anläggningsprogrammet, industritekniska pro- grammet, el- och energiprogrammet samt fordons- och transport- programmet i gymnasieskolan är andelen elever som är kvinnor mycket låg. Detta gäller framför allt inom vissa inriktningar. På naturbruksprogrammets inriktning trädgård, som utbildar mot ett bristyrke, är antalet män och kvinnor ganska lika. Det totala antalet elever på nationell nivå är dock kritiskt lågt.</P>
<P class="p171 ft8">Möjligheten att i vuxen ålder byta inriktning på sitt arbetsliv kan vara en möjlighet att bryta med den stereotypa bilden av vad som är typiska yrken för respektive kön. Utredningen bedömer att för- slaget om behörighetsgivande förutbildningar kan ha vissa positiva effekter på jämställdheten.</P>
<P class="p304 ft37"><SPAN class="ft37">10.4</SPAN><SPAN class="ft185">Konsekvenser för studiestödssystemet</SPAN></P>
<P class="p57 ft8">Studiestödssystemet påverkas av förslaget om en försöksverksam- het med branschskolor och av förslaget om behörighetsgivande för- utbildningar inom yrkeshögskolan.</P>
<P class="p73 ft13">Inackorderingsstöd vid undervisning på branschskola</P>
<P class="p211 ft10">Elever ska ha rätt till stöd för inackordering under de perioder de undervisas på branschskola. Utredningen bedömer att merparten av stödet under försöksverksamheten med branschskola kommer beta- las av kommuner till elever på gymnasieskolor med offentlig huvud- man. För de elever som studerar hos en fristående huvudman står Centrala studiestödsnämnden (CSN) för utgifterna för stöd för inackordering. Utredningen bedömer att det handlar om en begrän- sad summa och att myndigheten kan finansiera denna inom ram.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Förslagens konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p783 ft105">Studiestöd för studerande på behörighetsgivande förutbildningar inom yrkeshögskolan</P>
<P class="p784 ft10">Utredningen föreslår att behörighetsgivande förutbildning ska få erbjudas i anslutning till en ordinarie yrkeshögskoleutbildning om det kan antas att det finns brist på behöriga sökande. Studerande som läser en behörighetsgivande utbildning kommer att vara berät- tigade till studiestöd. Utredningen bedömer att statens ökade kost- nader för studiestöd till dessa studerande motsvaras av minskade kostnader för studiestöd som en följd av att antalet årsplatser inom yrkeshögskolan föreslås minska med 125 platser (se avsnitt 9.3).</P>
<P class="p785 ft135"><SPAN class="ft37">10.5</SPAN><SPAN class="ft187">Konsekvenser för full delaktighet i utbildning för elever med funktionsnedsättning</SPAN></P>
<P class="p786 ft8">Förslaget om branschskolor och förslaget om praktisk arbetslivs- orientering i grundskolan och specialskolan innebär att delar av undervisningen förläggs på en annan plats än elevens skola. Det innebär att dessa förslag kan få konsekvenser för full delaktighet i utbildning för elever med funktionsnedsättning.</P>
<P class="p119 ft10">Utredningen förslår en försöksverksamhet med så kallade bransch- skolor. De delar av utbildningen som förläggs till en branschskola ska bedrivas enligt skollagen. Det är huvudmannen för elevens gymnasie- skola som ansvarar för elevens rättigheter under hela utbildningen, även under tiden som eleven är på en branschskola. Huvudmannens ansvar och relationen till branschskolan beskrivs närmare i avsnitt 7.3.4.</P>
<P class="p308 ft10">Det är viktigt att elever med funktionsnedsättning ges förutsätt- ningar att delta i gymnasieutbildningar där delar av utbildningen för- läggs till en branschskola. För att bli godkänd som branschskola måste utbildningsanordnaren därför, i sin ansökan till Skolverket, även visa på förutsättningar att ge särskilt stöd till elever som är i behov av det.</P>
<P class="p117 ft8">Utredningens förslag om prao i grundskolan kan få konsekven- ser för förutsättningarna för full delaktighet i utbildning för elever med funktionsnedsättning eftersom alla arbetsplatser inte har förutsättningar att erbjuda <NOBR>prao-plats</NOBR> för en elev med funktions- nedsättning. Utredningen bedömer att möjligheten att förlägga praon till undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan kommer att innebära ett bredare utbud av möjliga <NOBR>prao-platser</NOBR> för elever, oberoende av funktionsvariation.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td278"><P class="p23 ft186">Förslagens konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft37"><SPAN class="ft37">10.6</SPAN><SPAN class="ft185">Andra konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p604 ft13"><SPAN class="ft13">10.6.1</SPAN><SPAN class="ft168">Förslagens förenlighet med EU:s regler om statligt stöd</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">Utredningens förslag om en försöksverksamhet med branschskolor har utformats med hänsyn till de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> reglerna om statligt stöd (se avsnitt 7.3.6).</P>
<P class="p787 ft31"><SPAN class="ft13">10.6.2</SPAN><SPAN class="ft188">Konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen</SPAN></P>
<P class="p74 ft10">Utredningen föreslår att Skolverket och Skolinspektionen får i upp- drag att främja respektive granska värdegrundsarbetet inom gym- nasieskolan. Utredningen föreslår även att en utbildningsanordnare, för att bli godkänd som branschskola, ska ha förutsättningar att verka för ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete.</P>
<P class="p171 ft8">Dessa förslag kan i någon mån främja integrationspolitikens mål om lika rättigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund.</P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft13">10.6.3</SPAN><SPAN class="ft168">Konsekvenser för brottsligheten</SPAN></P>
<P class="p96 ft8">Utredningen lägger förslag om två nya statsbidrag som ska hante- ras av Skolverket, ett statsbidrag för utveckling av regionala stöd- funktioner för samverkan mellan gymnasieskolor och den lokala arbetsmarknaden, samt ett statsbidrag för huvudmän som erbjuder utbildning i samarbete med en entreprenör inom yrkesområden där det finns en branschskola.</P>
<P class="p13 ft10">Statsbidraget för huvudmän som erbjuder utbildning inom yrkesområden där det finns en branschskola får lämnas för huvud- mannens kostnader för den ersättning som huvudmannen ger till en branschskola eller annan utbildningsanordnare för utbildning på entreprenad. Statsbidraget kan potentiellt missbrukas, exempelvis genom att huvudmannen uppger kostnader som är högre än den verkliga kostnaden. Utredningen bedömer dock att möjligheten för missbruk är liten eftersom statsbidraget endast föreslås få uppgå till hälften av huvudmannens ersättning till branschskolan eller annan utbildningsanordnare och högst 50 000 kronor per elev per läsår.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Förslagens konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft8">Även statsbidraget till regionala stödfunktioner kan potentiellt missbrukas. Skolverket har dock vissa arbetssätt i hanteringen av statsbidrag som syftar till att stävja möjligheten att begå brott och bedrägerier. Myndigheten har rutiner för stickprov för att kontrol- lera att mottagaren använder statsbidragen i enlighet med villkoren i förordningen. I de fall myndigheten upptäcker avvikelser finns bestämmelser för återbetalning i de statsbidragsförordningar som utredningen föreslår.</P>
<P class="p15 ft11">Flera av utredningens förslag syftar till att underlätta ungdomars övergång från skola till arbetsliv och till förbättrad matchning mel- lan ungdomars val av utbildning och efterfrågan på arbetsmark- naden. Dessa förslag kan potentiellt leda till minskad brottslighet. Ökad sysselsättning bland ungdomar kan medföra minskad brotts- lighet och minskad nyrekrytering till kriminalitet.</P>
<P class="p304 ft13"><SPAN class="ft13">10.6.4</SPAN><SPAN class="ft168">Konsekvenser för personlig integritet</SPAN></P>
<P class="p788 ft8">Utredningen lägger inga förslag som förutsätter behandling av per- sonuppgifter. Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för per- sonlig integritet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">320</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<P class="p0 ft7">11 Författningskommentar</P>
<P class="p789 ft135"><SPAN class="ft37">11.1</SPAN><SPAN class="ft187">Förslaget till lag om försöksverksamhet med branschskolor</SPAN></P>
<P class="p196 ft43">1 §</P>
<P class="p96 ft9">Denna lag innehåller bestämmelser om en försöksverksamhet med branschskolor. Försöksverksamheten gäller för viss utbildning i gym- nasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå enligt skollagen (2010:800). Med branschskola avses en utbildningsanordnare som har godkänts för att anordna gymnasial yrkesutbildning enligt denna lag.</P>
<P class="p11 ft9">Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att det inom gymnasieskolan ges yrkesutbildning av hög kvalitet inom vissa yrkes- områden som är små. I lagen finns bestämmelser för försöksverksam- heten som avviker från skollagen.</P>
<P class="p19 ft12">Paragrafen anger lagens tillämpningsområde.</P>
<P class="p230 ft10">I lagen regleras en försöksverksamhet med branschskolor. I <SPAN class="ft47">första stycket </SPAN>anges att försöksverksamheten gäller för viss utbild- ning i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymna- sial nivå enligt skollagen (2010:800). Av 29 kap. 23 § skollagen framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom skol- väsendet. I sådana föreskrifter får emellertid enligt samma bestäm- melse undantag göras bara från organisatoriska bestämmelser i skollagen. Enligt andra stycket i samma paragraf får undantag göras även från andra bestämmelser i skollagen för att möjliggöra en för- söksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella program eller introduktionspro- gram. Regleringen av försöksverksamheten om branschskolor inne- håller bestämmelser som avviker från bestämmelser i skollagen som</P>
<P class="p790 ft20">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft38">inte kan anses vara organisatoriska. Vidare gäller regleringen för utbildning på nationella yrkesprogram. Därför kan denna försöks- verksamhet inte regleras i förordning. Regleringen om försöksverk- samhet med branschskolor innehåller dessutom bestämmelser om enskildas personliga och ekonomiska inbördes förhållanden, vilket enligt 8 kap. 2 § första stycket 1 regeringsformen ska regleras genom lag. Ytterligare en anledning att reglera försöksverksamheten i lag är att det finns bestämmelser i lagen som avviker från den kommunalrättsliga principen i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) att en kommun inte ska ha hand om uppgifter som ankommer på annan kommun (jfr 3 § första stycket med 6 och 9 §§; en kommunal utbildningsanordnare ska kunna godkännas som branschskola och sälja utbildning till andra kommuner som är huvudmän för gym- nasieskolan eller kommunal vuxenutbildning).</P>
<P class="p791 ft8">I första stycket finns också en definition av vad som avses med branschskola, nämligen en utbildningsanordnare som har godkänts att anordna gymnasial yrkesutbildning enligt lagen.</P>
<P class="p94 ft8">I <SPAN class="ft9">andra stycket </SPAN>anges att lagen syftar till att säkerställa att det inom gymnasieskolan ges yrkesutbildning av hög kvalitet inom vissa yrkesområden som är små. Där finns också en upplysning om att vissa bestämmelser som gäller för försöksverksamheten avviker från vad som gäller för reguljär utbildning enligt skollagen.</P>
<P class="p164 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitt 7.3.1.</P>
<P class="p314 ft43">2 §</P>
<P class="p250 ft64">Med branschorganisation avses i denna lag en arbetstagarorganisation, en arbetsgivarorganisation, en organisation som är gemensam för arbetsgivare och arbetstagare eller en intresseorganisation i näringslivet som representerar yrkesområdet.</P>
<P class="p556 ft8">Paragrafen innehåller en definition av begreppet branschorganisa- tion. Begreppet används i 3 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p23 ft41">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft43">3 §</P>
<P class="p792 ft9">Statliga myndigheter, kommuner, landsting och enskilda får godkän- nas som branschskola.</P>
<P class="p194 ft43">För att godkännas som branschskola ska utbildningsanordnaren</P>
<P class="p793 ft43"><SPAN class="ft59">1.</SPAN><SPAN class="ft189">ha för avsikt att anordna yrkesutbildning inom ett yrkesområde</SPAN></P>
<P class="p242 ft43">där</P>
<P class="p230 ft9">a) antalet elever som går sådan utbildning är lågt i såväl gymnasie- skolan som inom den kommunala vuxenutbildningen,</P>
<P class="p110 ft9">b) arbetsmarknadens efterfrågan på den kompetens som utbild- ningen syftar till att ge är högre än vad det finns individer med den kompetensen, och</P>
<P class="p11 ft9">c) kostnaden att starta en motsvarande utbildning är hög på grund av att det finns behov av särskilda lokaler, särskilt material eller sär- skild utrustning och små elevgrupper,</P>
<P class="p794 ft47"><SPAN class="ft59">2.</SPAN><SPAN class="ft190">rekommenderas som branschskola av en branschorganisation eller uppvisa ett brett samarbete om utbildning med flera arbetsgivare inom den bransch som yrkesområdet tillhör,</SPAN></P>
<P class="p217 ft43"><SPAN class="ft59">3.</SPAN><SPAN class="ft191">ha förutsättningar att ge sådant stöd som följer av 3 kap. skol- lagen (2010:800) till elever som är i behov av det, och</SPAN></P>
<P class="p795 ft9"><SPAN class="ft59">4.</SPAN><SPAN class="ft192">ha förutsättningar att följa de bestämmelser som gäller enligt denna lag, tillämpliga bestämmelser i skollagen och föreskrifter som meddelats i anslutning till den.</SPAN></P>
<P class="p13 ft64">Vid bedömning av om utbildningsanordnaren uppfyller villkoren i första stycket 4 ska särskilt beaktas om anordnaren har förutsättningar att verka för ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete för att på så sätt motverka att elever som valt en yrkesutbildning där deras kön är underrepresenterat avbryter utbildningen i förtid.</P>
<P class="p603 ft8">Paragrafen anger vilka som kan godkännas som branschskola och villkoren för godkännande.</P>
<P class="p110 ft8">Av <SPAN class="ft9">första stycket </SPAN>framgår att såväl offentliga juridiska personer som enskilda kan godkännas att anordna utbildning som bransch- skola.</P>
<P class="p230 ft38">I <SPAN class="ft64">andra stycket </SPAN>anges villkoren för att godkännas. Av <SPAN class="ft64">första punkten </SPAN>framgår att den som ska anordna utbildningen ska ha för avsikt att anordna yrkesutbildning inom ett yrkesområde där an- talet elever som går utbildningen normalt är litet, arbetsmarkna- dens efterfrågan är stor och uppstartskostnaderna är höga på grund</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">323</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p14 ft38">av att utbildningen kräver särskilda lokaler, särskild utrustning eller särskilt material och på grund av att elevgrupperna normalt behöver vara små. Av <SPAN class="ft64">andra punkten </SPAN>framgår att utbildningsanordnaren ska ha ett stöd i den bransch som yrkesområdet tillhör genom en rekommendation från en branschorganisation eller genom att kunna uppvisa ett brett samarbete med ett flertal arbetsgivare inom branschen. Begreppet branschorganisation definieras i 2 §. Utbild- ningsanordnaren ska för att godkännas också ha förutsättningar att ge sådant stöd som framgår av 3 kap. skollagen (2010:800), vilket framgår av <SPAN class="ft64">tredje punkten</SPAN>.</P>
<P class="p655 ft38">Utbildningen i en branschskola är avsedd att ges på entreprenad till huvudmän för gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram och till huvudmän för kommunal vuxenutbildning som erbjuder yrkes- kurser (jfr 6 och 9 §§). Därmed gäller att huvudmännen för den reguljära gymnasiala utbildningen behåller huvudmannaskapet och ansvarar för att branschskolan följer t.ex. ämnesplaner och bestäm- melser om betygssättning, elevinflytande, trygghet och studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Av <SPAN class="ft64">fjärde punkten </SPAN>i andra stycket framgår att utbildningsanordnaren för att godkännas som branschskola ska anses ha förutsättningar att följa de bestämmelser som gäller i entreprenadförhållanden. Vid bedömningen ska enligt <SPAN class="ft64">fjärde stycket </SPAN>särskilt beaktas om utbildningsanordnaren har förut- sättningar att verka för ett främjande och förebyggande lika- behandlingsarbete för att på så sätt motverka att elever som valt en yrkesutbildning där deras kön är underrepresenterat avbryter ut- bildningen i förtid.</P>
<P class="p796 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitten 7.3.2, 7.3.3 och 7.3.8.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">324</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p23 ft41">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft43">4 §</P>
<P class="p86 ft9">Statens skolverk prövar ärenden om godkännande som anordnare av branschskola.</P>
<P class="p13 ft64">Ett godkännande som branschskola gäller under den tid som Skol- verket beslutar, dock längst så länge som försöksverksamheten pågår. Skolverkets beslut får inte överklagas.</P>
<P class="p399 ft12">Paragrafen reglerar vem som prövar frågor om godkännande.</P>
<P class="p12 ft8">I <SPAN class="ft9">första stycket </SPAN>anges att Statens skolverk prövar ärenden om godkännande som branschskola. I <SPAN class="ft9">andra stycket </SPAN>framgår hur länge ett godkännande gäller. Där anges också att Skolverkets beslut inte får överklagas.</P>
<P class="p194 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitt 7.3.2.</P>
<P class="p215 ft43">5 §</P>
<P class="p57 ft43">Under försöksverksamheten får högst tio utbildningsanordnare god- kännas.</P>
<P class="p210 ft43">Om samtliga sökande som uppfyller villkoren i 3 § är fler än tio ska ett urval göras. Företräde ska då ges till</P>
<P class="p795 ft43"><SPAN class="ft43">–</SPAN><SPAN class="ft189">sökande som kan visa starkt stöd hos arbetsmarknadens parter inom den bransch som yrkesområdet tillhör, och</SPAN></P>
<P class="p797 ft194"><SPAN class="ft43">–</SPAN><SPAN class="ft193">sökande som avser att anordna yrkesutbildning inom ett yrkes- område där skillnaden mellan antalet elever som går sådan utbildning</SPAN></P>
<P class="p336 ft9"><SPAN class="ft43">i</SPAN><SPAN class="ft195">gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning och arbets- marknadens behov är störst.</SPAN></P>
<P class="p125 ft8">Paragrafen innehåller i <SPAN class="ft9">första stycket </SPAN>bestämmelser om hur många sökande som får godkännas som branschskolor under försöksverk- samheten och i <SPAN class="ft9">andra stycket </SPAN>bestämmelser om hur urval ska göras om det är för många sökande.</P>
<P class="p194 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitten 7.3.1. och 7.3.3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">325</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft43">6 §</P>
<P class="p189 ft47">Den som enligt 2 kap. <NOBR>2–5</NOBR> §§ skollagen (2010:800) är huvudman för en gymnasieskola som erbjuder yrkesprogram får med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en branschskola om att utföra upp- gifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkes- inriktad profil (yrkesämnen). Huvudmannen får då även överlämna uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen och den myndig- hetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift.</P>
<P class="p94 ft60">Huvudmannen för gymnasieskolan ska ersätta branschskolan för kostnaderna för elevens utbildning. Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till branschskolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som huvudmannen tillämpar vid fördelning av resurser i sin egen utbildning.</P>
<P class="p556 ft12">Paragrafen innehåller avvikelser från skollagens bestämmelser om entreprenad.</P>
<P class="p232 ft11"><SPAN class="ft63">Första stycket </SPAN>anger att den som är huvudman för gymnasie- skolan kan sluta avtal med en branschskola om att överlämna undervisning i yrkesämnen på entreprenad. Sådana uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen får då också överlämnas. Av- vikelsen från 23 kap. 1, 3 och 4 §§ skollagen (2010:800) består i att undervisning kan överlämnas även till branschskolor som drivs av statliga myndigheter, kommuner och landsting. Den myndighets- utövning som hör till en lärares undervisningsuppgift får också överlämnas till branschskolan. Det gäller främst betygssättning. Det bör dock nämnas att det i 3 kap. 16 § skollagen och 8 kap. gymnasieförordningen (2010:2039) finns bestämmelser om när en lärare får sätta betyg självständigt.</P>
<P class="p94 ft11">Av <SPAN class="ft63">andra stycket </SPAN>framgår att huvudmannen för gymnasieskolan ska ersätta branschskolan för elevens utbildning och att ersätt- ningen ska bestämmas utifrån branschskolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som huvudmannen tillämpar vid för- delning av resurser i sin egen utbildning.</P>
<P class="p164 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitten 7.3.4. och 7.3.6.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">326</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p23 ft41">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft43">7 §</P>
<P class="p74 ft60">Branschskolan ska anordna utbildning inom ett sådant yrkesämne eller delar av ett yrkesämne som finns inom gymnasieskolan. Utbildningen får även avse sådant gymnasiearbete som ingår i ett yrkesprogram en- ligt 16 kap. 22 § skollagen (2010:800).</P>
<P class="p278 ft8">Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken utbildning bransch- skolan ska ge.</P>
<P class="p311 ft11">Av paragrafen framgår att branschskolan ska anordna utbildning inom ett sådant yrkesämne eller delar av ett yrkesämne som finns inom gymnasieskolan. Eftersom utbildningen anordnas på uppdrag av en skolhuvudman inom ramen för gymnasieskolan ska de ämnes- planer som gäller för yrkesämnet tillämpas. Utbildningen får även avse gymnasiearbetet.</P>
<P class="p213 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitt 7.3.1.</P>
<P class="p73 ft43">8 §</P>
<P class="p603 ft9">Lärare som undervisar vid branschskolan ska genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning ha tillägnat sig kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper inom det yrkesområde som undervisningen avser och även i övrigt vara lämplig att bedriva undervisningen.</P>
<P class="p11 ft9">En huvudman som har slutit avtal med en branschskola enligt denna lag behöver för den undervisningen inte tillämpa 2 kap. 13 och 18 §§ skollagen (2010:800).</P>
<P class="p798 ft8">Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka som får undervisa vid branschskolan.</P>
<P class="p13 ft11">Av <SPAN class="ft63">första stycket </SPAN>framgår att läraren genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning ska ha tillägnat sig kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper inom det yrkesområde som undervisningen avser. Det är samma behörig- hetskrav som gäller för antagning till yrkeslärarutbildningen enligt förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Kraven förtydligas i Universitets- och högskole- rådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft11">yrkeslärarexamen. UHR:s föreskrifter motsvarar Skolverkets före- skrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne. Läraren vid branschskolan ska även i övrigt vara lämplig att bedriva undervisningen.</P>
<P class="p94 ft10">I <SPAN class="ft47">andra stycket </SPAN>anges att huvudmannen inte behöver tillämpa de bestämmelser i skollagen som anger vilka lärare som får användas i undervisningen. I stället gäller vad som framgår av första stycket.</P>
<P class="p799 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitt 7.3.5.</P>
<P class="p314 ft43">9 §</P>
<P class="p79 ft9">En branschskola får även genom entreprenadavtal enligt 23 kap. skollagen (2010:800) ge utbildning till elever från kommunal vuxen- utbildning.</P>
<P class="p199 ft9">Utöver vad som gäller om entreprenad enligt 23 kap. 1 § skollagen får huvudmannen för kommunal vuxenutbildning överlämna uppgif- ter till en branschskola som bedrivs av en statlig myndighet, en kom- mun eller ett landsting.</P>
<P class="p186 ft8">Paragrafen innehåller bestämmelser om branschskolans förhållande till kommunal vuxenutbildning.</P>
<P class="p337 ft8">Av <SPAN class="ft9">första stycket </SPAN>framgår att branschskolan kan ta emot elever från kommunal vuxenutbildning om branschskolan har ett entrepre- nadavtal med en huvudman för kommunal vuxenutbildning, dvs. en kommun.</P>
<P class="p83 ft8">I 23 kap. 1 § skollagen definieras entreprenad som att en huvud- man i skolväsendet med bibehållet huvudmannaskap sluter avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning. Av <SPAN class="ft9">andra stycket </SPAN>framgår att ett entreprenadavtal även kan slutas med en branschskola som bedrivs av en statlig myn- dighet, en kommun eller ett landsting.</P>
<P class="p799 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitt 7.3.9.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">328</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p23 ft41">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft43">10 §</P>
<P class="p74 ft47">Om en elev som går i en gymnasieskola med offentlig huvudman behöver inackordering på grund av deltagandet i utbildningen vid en branschskola ska elevens hemkommun lämna ekonomiskt stöd för in- ackorderingen utifrån samma grunder och med samma belopp som gäller enligt 15 kap. 32 § skollagen (2010:800). Ett sådant beslut kan överklagas på samma sätt som gäller enligt 28 kap. 5 § skollagen.</P>
<P class="p18 ft12">Paragrafen innehåller bestämmelser om stöd till inackordering.</P>
<P class="p230 ft11">Av paragrafen framgår att elever från gymnasieskolor med offentlig huvudman som behöver inackordering under vistelsen vid branschskolan ska få ekonomiskt stöd för inackorderingen från hemkommunen utifrån samma grunder och med samma belopp som gäller enligt 15 kap. 32 § skollagen. Detta innebär att elever som tillhör någon av de kategorier som räknas upp i 15 kap. 32 § skollagen inte har rätt till inackorderingsstöd från hemkommunen vid deltagandet i branschskola. De kategorier som avses är elever som tagits emot i andra hand till ett nationellt program, elever på introduktionsprogram som vistas i kommunen på grund av placer- ing i ett hem för vård eller boende, elever på <NOBR>Rh-anpassad</NOBR> utbild- ning och utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av in- ackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Bestäm- melserna i paragrafen innebär också att hemkommunens skyldighet gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år och att stödbeloppet ska beräknas utifrån samma grunder som gäl- ler enligt 15 kap. 32 § andra stycket skollagen. Med hemkommun avses den kommun som enligt 29 kap. 6 § bedöms vara elevens hemkommun.</P>
<P class="p171 ft8">Av paragrafen framgår också att beslut om inackorderingsstöd kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol enligt 28 kap. 5 § skollagen.</P>
<P class="p258 ft11">Bestämmelsen gäller elever vid gymnasieskolor med offentlig huvudman, dvs. kommuner och i förekommande fall landsting. För elever vid fristående skolor som behöver stöd för inackordering gäller bestämmelser i studiestödsförordningen (2000:655).</P>
<P class="p194 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitt 7.3.7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">329</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft43">11 §</P>
<P class="p79 ft9">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försöksverksamhet med branschskolor.</P>
<P class="p800 ft38">Paragrafen innehåller en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela verkställighets- föreskrifter om försöksverksamhet med branschskolor.</P>
<P class="p801 ft50"><SPAN class="ft37">11.2</SPAN><SPAN class="ft196">Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan</SPAN></P>
<P class="p577 ft43">6 a §</P>
<P class="p250 ft64">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att en ut- bildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som en behörighetsgivande förutbildning och om undantag från 5 och 6 §§ vid sådan utbildning.</P>
<P class="p802 ft10">Paragrafen är ny och innehåller en upplysning om att regeringen med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela föreskrifter om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som behörig- hetsgivande förutbildning. I sådana föreskrifter får undantag göras från 5 och 6 §§. Enligt 5 § ska en utbildning inom yrkeshögskolan väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. I 6 § finns bl.a. bestämmelser om att utbildningen ska ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap samt att den ska ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet.</P>
<P class="p83 ft8">En behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan syf- tar till att ge den studerande kunskaper som motsvarar de krav på behörighet som är uppställda för en ordinarie utbildning inom yrkeshögskolan. En förutbildning kan syfta till att t.ex. ge sådana kunskaper som avses i 5 §.</P>
<P class="p164 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">330</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td64"><P class="p23 ft41">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p803 ft158"><SPAN class="ft37">11.3</SPAN><SPAN class="ft197">Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)</SPAN></P>
<P class="p196 ft13">10 kap.</P>
<P class="p196 ft43">13 a §</P>
<P class="p96 ft9">I årskurs 8 och 9 ska alla elever ges möjlighet att genomföra samman- lagt minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). Praon ska ges inom ramen för de ämnen som undervisningen i grundskolan om- fattar enligt 4 §.</P>
<P class="p11 ft9">Praon ska genomföras på en arbetsplats eller genom att eleven del- tar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Endast om det finns synnerliga skäl får andra former för arbetslivsorientering er- sätta prao för en elev.</P>
<P class="p195 ft12">Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om praktisk arbets- livsorientering (prao) i grundskolan.</P>
<P class="p448 ft10"><SPAN class="ft47">Första stycket </SPAN>anger att alla elever i årskurs 8 och 9 ska ges möjlighet att genomföra sammanlagt minst två veckors prao. Praon utgör inte ett eget ämne och det föreskrivs inte heller någon utökad undervisningstid för praon, utan den ska ges inom ramen för de ämnen som undervisningen i grundskolan omfattar. Skyldigheten ska ses som en del av den skyldighet att ge eleverna underlag för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning som följer av läroplanen (förordningen [SKOLFS 2010:37] om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11).</P>
<P class="p311 ft10">I <SPAN class="ft47">andra stycket </SPAN>anges var praon ska genomföras. Två likvärdiga alternativ anges, prao på en arbetsplats eller prao genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Endast om det finns synnerliga skäl får andra alternativ ersätta praon för en elev. Denna undantagsbestämmelse ska tillämpas med stor återhållsamhet. Skolhuvudmannen ska i princip ha uttömt möjligheterna att hitta en praoplats åt en elev på en arbetsplats eller en gymnasieskola i närområdet.</P>
<P class="p213 ft12">Paragrafen behandlas i avsnitt 3.3.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">331</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft13"><SPAN class="ft31">12</SPAN><SPAN class="ft198">kap.</SPAN></P>
<P class="p420 ft43"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft189">b §</SPAN></P>
<P class="p189 ft47">I årskurs 9 och 10 ska alla elever som tillämpar specialskolans kurs- planer ges möjlighet att genomföra sammanlagt minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). Praon ska ges inom ramen för de ämnen som undervisningen i specialskolan omfattar enligt 4 §.</P>
<P class="p83 ft9">Praon ska genomföras på en arbetsplats eller genom att eleven del- tar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Endast om det finns synnerliga skäl får andra former för arbetslivsorientering er- sätta prao för en elev.</P>
<P class="p804 ft12">Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om praktisk arbets- livsorientering (prao) i specialskolan.</P>
<P class="p232 ft11"><SPAN class="ft63">Första stycket </SPAN>anger att alla elever som tillämpar specialskolans kursplaner i årskurs 9 och 10 ska ges möjlighet att genomföra sam- manlagt minst två veckors prao. Bestämmelsen gäller inte för elever i specialskolan som enligt 12 kap. 8 § skollagen (2010:800) läser en- ligt grundsärskolans kursplaner.</P>
<P class="p805 ft8">I övrigt hänvisas till kommentaren till 10 kap. 13 a §. Paragrafen behandlas i avsnitt 3.3.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">332</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<P class="p22 ft7">Referenser</P>
<P class="p806 ft37">Lagar</P>
<P class="p807 ft12">Studiestödslag (1999:1395).</P>
<P class="p808 ft199">Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen. Lag (2007:1091) om offentlig upphandling. Diskrimineringslag (2008:567).</P>
<P class="p22 ft12">Lag (2009:128) om yrkeshögskolan.</P>
<P class="p809 ft200">Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Socialförsäkringsbalk (2010:110).</P>
<P class="p810 ft12">Skollag (2010:800).</P>
<P class="p811 ft12">Lag (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning.</P>
<P class="p812 ft45">Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.</P>
<P class="p813 ft37">Förordningar och föreskrifter</P>
<P class="p814 ft201">Högskoleförordning (1993:100). Förordning om studiestöd (2000:655).</P>
<P class="p815 ft8">Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:6) om studiehjälp.</P>
<P class="p816 ft38">Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.</P>
<P class="p817 ft12">Förordning (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket.</P>
<P class="p818 ft12">Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå.</P>
<P class="p819 ft20">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft12">Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan.</P>
<P class="p820 ft12">Förordning (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasie- skolans nationella program.</P>
<P class="p821 ft12">Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.</P>
<P class="p822 ft8">Förordning (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.</P>
<P class="p823 ft12">Gymnasieförordning (2010:2039).</P>
<P class="p824 ft200">Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan. Skolförordning (2011:185).</P>
<P class="p825 ft8">Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.</P>
<P class="p823 ft12">Förordning (2011:555) med instruktion för Statens skolverk.</P>
<P class="p826 ft8">Förordning (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlings- utbildning.</P>
<P class="p823 ft12">Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.</P>
<P class="p820 ft8">Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:3) om minderårigas arbetsmiljö.</P>
<P class="p827 ft11">Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkes- kunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne.</P>
<P class="p828 ft12">Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxen- utbildningen.</P>
<P class="p829 ft12">Förordning (2012:144) om statsbidrag för kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen.</P>
<P class="p830 ft8">Förordning (2013:1114) om ändring i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå.</P>
<P class="p831 ft8">Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktions- anställningar.</P>
<P class="p832 ft8">Förordning (2014:375) om statsbidrag för utveckling av lärande på arbetsplatser.</P>
<P class="p833 ft8">Förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">334</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td279"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p23 ft41">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p834 ft8">Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörig- het till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.</P>
<P class="p73 ft37">Propositioner</P>
<P class="p835 ft201">Prop. 2008/09:01. Budgetproposition för 2009. Prop. 2008/09:68. Proposition om yrkeshögskolan.</P>
<P class="p836 ft12">Prop. 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasie- skolan.</P>
<P class="p837 ft199">Prop. 2013/14:1. Budgetproposition för 2014. Prop. 2014/15:1. Budgetproposition för 2015. Prop. 2014/15:99. Vårändringsbudget för 2015. Prop. 2015/16:1. Budgetproposition för 2016.</P>
<P class="p109 ft37">Statens offentliga utredningar (SOU)</P>
<P class="p838 ft43"><SPAN class="ft12">SOU 2001:46. </SPAN>Karriärvägledning.se.nu</P>
<P class="p839 ft43"><SPAN class="ft12">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola.</P>
<P class="p840 ft9"><SPAN class="ft8">SOU 2010:99. </SPAN>Flickor, pojkar, individer. Om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan.</P>
<P class="p823 ft43"><SPAN class="ft12">SOU 2011:72. </SPAN>Gymnasial lärlingsutbildning – med fokus på kvalitet!</P>
<P class="p841 ft9"><SPAN class="ft8">SOU 2013:20. </SPAN>Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet.</P>
<P class="p823 ft43"><SPAN class="ft12">SOU 2015:29. </SPAN>En yrkesinriktning inom teknikprogrammet.</P>
<P class="p215 ft37">Departementsserien (Ds)</P>
<P class="p842 ft202"><SPAN class="ft199">Ds 2003:23. </SPAN>Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande. <SPAN class="ft199">Ds 2015:41. </SPAN>En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap<SPAN class="ft199">.</SPAN></P>
<P class="p109 ft37">Kommittédirektiv</P>
<P class="p838 ft43"><SPAN class="ft12">Dir. 2015:77. </SPAN>Ny indelning av län och landsting.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">335</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">Regeringsuppdrag</P>
<P class="p843 ft43">Uppdrag till Statens skolverk angående nationella råd för yrkes- programmen. <SPAN class="ft12">U2009/5399/G.</SPAN></P>
<P class="p844 ft9">Förnyat uppdrag för att stärka skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande behandling. <SPAN class="ft8">U2011/567/S, U2011/2649/S.</SPAN></P>
<P class="p845 ft9">Uppdrag till Statens skolverk om nationella skolutvecklingsprogram<SPAN class="ft8">. U2015/03844/S.</SPAN></P>
<P class="p73 ft37">Skolverket</P>
<P class="p838 ft12">Skolverket. (2002). <SPAN class="ft43">Efter skolan</SPAN>. Rapport 223.</P>
<P class="p846 ft43"><SPAN class="ft12">Skolverket. (2005). </SPAN>Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet<SPAN class="ft12">. Dnr 2004:03201.</SPAN></P>
<P class="p847 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2007). </SPAN>Kvalitetsgranskning av studie- och yrkes- orientering inom grundskolan.</P>
<P class="p848 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2010). </SPAN>Konkurrensen om eleverna – Kommunernas hantering av minskande gymnasiekullar och en växande skol- marknad<SPAN class="ft8">. Rapport 346.</SPAN></P>
<P class="p849 ft64"><SPAN class="ft38">Skolverket. (2010). </SPAN>Redovisning av regeringsuppdrag att förbereda och genomföra insatser inom yrkesvux<SPAN class="ft38">. Dnr 2008:3782.</SPAN></P>
<P class="p850 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2010). </SPAN>Redovisning av uppdrag om nationella råd för yrkesprogrammen. <SPAN class="ft8">Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">61-2009:807.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p851 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2011). </SPAN>Redovisning av uppdrag om nationella råd för yrkesprogrammen. <SPAN class="ft8">Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">61-2011:01013.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p823 ft43"><SPAN class="ft12">Skolverket. (2012). </SPAN>Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet.</P>
<P class="p852 ft12">Skolverkets aktuella analyser.</P>
<P class="p853 ft43"><SPAN class="ft12">Skolverket. (2012). </SPAN>Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2011/2012. <SPAN class="ft12">Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">71-2012-33.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p854 ft43"><SPAN class="ft12">Skolverket. (2012). </SPAN>Redovisning av uppdrag om nationella råd för yrkesprogrammen. <SPAN class="ft12">Dnr 2011:1013.</SPAN></P>
<P class="p855 ft43"><SPAN class="ft12">Skolverket. (2013). </SPAN>Arbete med studie- och yrkesvägledning.</P>
<P class="p856 ft12">Skolverkets allmänna råd.</P>
<P class="p857 ft60"><SPAN class="ft45">Skolverket. (2013). </SPAN>Det svåra valet – elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader. <SPAN class="ft45">Rapport 394.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">336</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td279"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p23 ft41">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p858 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2013). </SPAN>Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. <SPAN class="ft8">Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">61-2012:829.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p859 ft63"><SPAN class="ft11">Skolverket. (2013). </SPAN>Arbetsgivarnas användning av statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning och deras erfarenheter av att ta emot gymnasiala lärlingselever. <SPAN class="ft11">Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">79-2013:668.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p860 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2013). </SPAN>Redovisning av uppdrag om Skolverkets sam- verkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan. <SPAN class="ft8">Dnr 2013:70.</SPAN></P>
<P class="p861 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2014). </SPAN>Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. <SPAN class="ft8">Skolverkets allmänna råd.</SPAN></P>
<P class="p862 ft199">Skolverket. (2014). <SPAN class="ft202">Nationella program. </SPAN>Rapport 412. Skolverket. (2014). <SPAN class="ft202">Yrkeslärare per program. </SPAN>Rapport 414.</P>
<P class="p863 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2014). </SPAN>Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkes- inriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. <SPAN class="ft8">Dnr 2013:00621.</SPAN></P>
<P class="p864 ft64"><SPAN class="ft38">Skolverket. (2014). </SPAN>Redovisning av uppdrag om särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar<SPAN class="ft38">. Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">6.3.2-2014:1032.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p865 ft43"><SPAN class="ft12">Skolverket. (2014). </SPAN>Samlad redovisning och analys inom yrkes- utbildningsområdet<SPAN class="ft12">. Dnr 2014:123.</SPAN></P>
<P class="p866 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2015). </SPAN>Redovisning av förnyat uppdrag för att stärka skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande behandling<SPAN class="ft8">. Dnr 2011:861.</SPAN></P>
<P class="p867 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2015). </SPAN>Redovisning av uppdrag om att främja jämställd- het inom skolväsendet. <SPAN class="ft8">Dnr 2011:01314.</SPAN></P>
<P class="p868 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2015). </SPAN>Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkes- inriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. <SPAN class="ft8">Dnr 2015:00676.</SPAN></P>
<P class="p869 ft9"><SPAN class="ft8">Skolverket. (2015). </SPAN>Beskrivande data 2014. Förskola skola och vuxenutbildning<SPAN class="ft8">. Rapport 420.</SPAN></P>
<P class="p870 ft45">Skolverkets statistik. <NOBR>www.skolverket.se/statistik-och-</NOBR> <NOBR>utvardering/statistik-i-tabeller</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">337</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft37">Övrigt</P>
<P class="p871 ft10">Arbetsförmedlingen. (2013). Beskrivning av yrket Friskvårds- konsulent/Hälsopedagog/PT. Senast uppdaterad <NOBR>2013-04-03.</NOBR></P>
<P class="p849 ft47"><SPAN class="ft10">Arbetsförmedlingen. (2015). </SPAN>Prognos för ”administratörer och sekreterare”<SPAN class="ft10">. Yrkeskompassen. Senast uppdaterad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2015-06-24.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p872 ft43"><SPAN class="ft12">Arbetsförmedlingen. (2015). </SPAN>Prognos för ”drifttekniker inom IT”<SPAN class="ft12">. Yrkeskompassen. Senast uppdaterad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">2015-06-24.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p822 ft64"><SPAN class="ft38">Arbetsförmedlingen. (2015). </SPAN>Prognos för ”löne- och personal- assistenter”<SPAN class="ft38">. Yrkeskompassen. Senast uppdaterad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">2015-06-24.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p873 ft9"><SPAN class="ft8">Arbetsförmedlingen. (2015). </SPAN>Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p874 ft60"><SPAN class="ft45">Arbetsmiljöverket. (2014). </SPAN>Tillämpning av reglerna om risk- bedömning enligt föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö vid PRAO, APL och andra praktikplatser avseende kombinerad undervisning och praktik<SPAN class="ft45">. PM </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">2014-02-21.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p875 ft8">Bimrose, J. & Brown, A. (2015). ”Forskning om studie- och yrkesvägledning”. I <SPAN class="ft9">Karriärvägledning. En forskningsöversikt</SPAN>, Lovén, A. (red.)</P>
<P class="p876 ft12">Byggnads och Byggcheferna. (2015). Kampanj ”Stoppa macho- kulturen”. <A href="http://www.stoppamachokulturen.nu/">www.stoppamachokulturen.nu</A></P>
<P class="p877 ft9"><SPAN class="ft8">Cedefop. (2013). </SPAN>Renewing VET provision – Understanding feedback mechanisms between initial VET and the labour market<SPAN class="ft8">. Research Paper nr 37.</SPAN></P>
<P class="p878 ft64"><SPAN class="ft38">Cedefop. (2014). </SPAN>Attractiveness of Initial Vocational Education and Training: Identifying what matters<SPAN class="ft38">. European Centre for the Development of Vocational Training. Research Paper nr 39.</SPAN></P>
<P class="p879 ft8">Communiqué of the European Ministers for Vocational Education and Training, the European Social Partners and the European Commission. (2010). <SPAN class="ft9">The Bruges Communiqué on enhanced European Cooperation in Vocational Education and training for the period </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">2011–2020.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p880 ft8">Christensen, G. & Søgaard Larsen, M. (2011). <SPAN class="ft9">Evidence on Guidance and Counseling</SPAN>. Dansk Clearinghouse for Educational Research. Aarhus University.</P>
<P class="p839 ft12">ELGPN, European Lifelong Guidance Policy Network. <NOBR>(2013–14).</NOBR></P>
<P class="p856 ft43">The Evidence Base on Lifelong Guidance<SPAN class="ft12">. ELGPN Tools no. 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">338</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td279"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p23 ft41">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p881 ft11">Europeiska kommissionen. (2011). Attitudes towards Vocational Education and Training. Special Eurobarometer No 369.</P>
<P class="p823 ft12">Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.</P>
<P class="p882 ft12">Europeiska socialfonden. (2014). <SPAN class="ft43">Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">2014–2020</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p883 ft8">FN:s generalförsamling. (2015). <SPAN class="ft9">Transforming our world: The 2030 Agenda for Sustainable Development</SPAN>. Resolution 70/1.</P>
<P class="p884 ft8">Forum för levande historia. (2014). <SPAN class="ft9">Tid för tolerans</SPAN>. Rapportserie 1:2014.</P>
<P class="p823 ft12">Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.</P>
<P class="p885 ft11">Gottfredson, L. (2005). “Applying Gottfredson’s Theory of Circumscription and Compromise in Career Guidance and</P>
<P class="p886 ft64"><SPAN class="ft38">Counseling”. I </SPAN>Career development and counseling: Putting theory and research to work, <SPAN class="ft38">Brown, S. D. & Lent, R. W. (red.)</SPAN></P>
<P class="p887 ft8">IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. (2013). <SPAN class="ft9">”Vara med i gänget?” Yrkessocialisation och genus i två gymnasieprogram</SPAN>. Rapport 2013:23.</P>
<P class="p888 ft8">IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. (2015). <SPAN class="ft9">Yrkeshögskolan – vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? </SPAN>Rapport 2015:12.</P>
<P class="p889 ft43"><SPAN class="ft12">Lindblad, M. (2011). </SPAN>Studie- och yrkesvägledning som kunskaps- område<SPAN class="ft12">. </SPAN>En nordisk jämförelse<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p890 ft8">LO, Landsorganisationen i Sverige. (2013). <SPAN class="ft9">Behövs: En utbildnings- politik för ungas etablering på arbetsmarknaden</SPAN>. Delrapport 3 – Arbetsmarknaden efter krisen.</P>
<P class="p823 ft12">LO, Landsorganisationen i Sverige & Svenskt näringsliv. (2015).</P>
<P class="p891 ft202">Yrkesutbildning för bättre matchning på svensk arbetsmarknad<SPAN class="ft199">. Lovén, A. (red.). (2015). </SPAN>Karriärvägledning. En forskningsöversikt.</P>
<P class="p892 ft60"><SPAN class="ft45">Lundahl, L. (red.). (2010). </SPAN>Att bana väg mot framtiden. Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p893 ft64"><SPAN class="ft38">Lundqvist, C. (2010). </SPAN>Möjligheternas horisont – etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer<SPAN class="ft38">. Institutionen för samhälls- och välfärdsforskning. Linköpings universitet.</SPAN></P>
<P class="p894 ft12">Lärarnas riksförbund. (2012). <SPAN class="ft43">Effekter av vägledning</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">339</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p895 ft8">Lödding, B. & Holen, S. (2012). <SPAN class="ft9">Utdanningsvalg som fag og utfordring på ungdomstrinnet</SPAN>. Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning. Utdanningsdirektoratet Rapport 28/2012.</P>
<P class="p896 ft47"><SPAN class="ft10">Malmö högskola. (2014). </SPAN>Studie- och yrkesvägledning i ett norm- kritiskt perspektiv<SPAN class="ft10">. Kursplan. http://edu.mah.se/SY193G</SPAN></P>
<P class="p897 ft38">MYH, Myndigheten för yrkeshögskolan. (2014). <SPAN class="ft64">Kartläggning av yrkeshögskoleutbildningar som helt eller delvis motsvaras av yrkes- utbildning inom andra utbildningsformer</SPAN>. Dnr MYH 2014/462.</P>
<P class="p898 ft8">MYH, Myndigheten för yrkeshögskolan. (2014). <SPAN class="ft9">Korta riktade insatser som kan vidtas för att skapa behörighet i de särskilda förkunskaper som krävs inom vissa yrkeshögskoleutbildningar</SPAN>. Dnr MYH 2014/597.</P>
<P class="p899 ft8">MYH, Myndigheten för Yrkeshögskolan. (2014). <SPAN class="ft9">Yrkeshögskolan och förkunskapskrav</SPAN>. PM <NOBR>2014-06-01.</NOBR></P>
<P class="p900 ft8">MYH, Myndigheten för yrkeshögskolan. (2014). <SPAN class="ft9">Årsrapport 2014</SPAN>. Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbild- ning inom folkbildningen.</P>
<P class="p901 ft8">MYH, Myndigheten för yrkeshögskolan. (2015). <SPAN class="ft9">Strategi för kvalitetsgranskning av yrkeshögskoleutbildningar</SPAN>. Dnr MYH 2014/4132.</P>
<P class="p900 ft8">MYH, Myndigheten för yrkeshögskolan. (2015). <SPAN class="ft9">Årsrapport 2015</SPAN>. Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbild- ning inom folkbildningen. Dnr MYH 2015/982.</P>
<P class="p902 ft8">Nilsson, G. (2010). ”Vägledningens styrning och ramar”. I <SPAN class="ft9">Att bana väg mot framtiden. Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv</SPAN>, Lundahl, L. (red.)</P>
<P class="p903 ft64"><SPAN class="ft38">Näringsdepartementet. (2015). </SPAN>En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft <NOBR>2015–2020<SPAN class="ft38">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> N2015/5297/RT.</SPAN></P>
<P class="p904 ft45">OECD, Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Develop- ment. (2014). <SPAN class="ft60">Skills Beyond School. </SPAN>Synthesis Report. OECD Reviews of Vocational Education and Training.</P>
<P class="p905 ft38">Olofsson, J. (2014). Lärlingsutbildning. <SPAN class="ft64">Svenska erfarenheter och initiativ i ett europeiskt perspektiv</SPAN>. Sieps Rapport 2014:4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">340</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td279"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p23 ft41">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p906 ft9"><SPAN class="ft8">Olofsson, J. (2015). </SPAN>Yrkesutbildning i förändring: från lärlings- utbildning till yrkescollege<SPAN class="ft8">. Ratio och Malmö högskola. Rapport 2015:18.</SPAN></P>
<P class="p907 ft43"><SPAN class="ft12">Panican, A. (2015). </SPAN>Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasieskolan<SPAN class="ft12">. Ratio Rapport 2015:19.</SPAN></P>
<P class="p908 ft11">Panican, A., Hjort, T. & Hjärpe, T. (2014) ”Rådgivare, vägledare och mäklare – om grundskolans roll och betydelse för gymnasievalet”. I <SPAN class="ft63">Vetenskapliga perspektiv på lärande, under- visning och utbildning i olika institutionella sammanhang</SPAN>. Persson, A. & Johansson, R (red.) s. <NOBR>177–194.</NOBR> Institutionen för utbildningsvetenskap. Lunds universitet.</P>
<P class="p909 ft9"><SPAN class="ft8">Sandell, A. (2007). </SPAN>Utbildningssegregation och självsortering<SPAN class="ft8">. Om gymnasieval, genus och lokala praktiker. Malmö studies in educational sciences No. 31. Lärarutbildningen. Malmö högskola.</SPAN></P>
<P class="p910 ft38">SCB, Statistiska Centralbyrån. (2014). <SPAN class="ft64">Arbetskraftsbarometern 2014. Utsikterna på arbetsmarknaden för 71 utbildningar</SPAN>. Rapport 2014:2.</P>
<P class="p8 ft12">SCB, Statistiska Centralbyrån. (2014). <SPAN class="ft43">Lönedatabasen</SPAN>.</P>
<P class="p911 ft8">SCB, Statistiska Centralbyrån. (2014). <SPAN class="ft9">Trender och Prognoser 2014. Befolkningen, utbildningen och arbetsmarknaden med sikte på 2035</SPAN>.</P>
<P class="p912 ft10">SCB, Statistiska centralbyrån. (2014). <SPAN class="ft47">Över hälften av studenterna vill plugga mer</SPAN>. <NOBR>www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Over-</NOBR> <NOBR>halften-av-studenterna-vill-plugga-mer/</NOBR></P>
<P class="p910 ft38">SCB, Statistiska Centralbyrån. (2015). <SPAN class="ft64">Etablering på arbetsmark- naden tre år efter gymnasieskolan</SPAN>. Temarapport 2015:1 Utbildning.</P>
<P class="p913 ft38">SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). <SPAN class="ft64">Framtidsval och arbetsliv. Exempel från kommuners studie- och yrkesvägledning</SPAN>.</P>
<P class="p914 ft38">SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2014). <SPAN class="ft64">Sveriges Viktigaste Jobb i förskolan och skolan. Hur möter vi rekryteringsutmaningen?</SPAN></P>
<P class="p887 ft8">SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2014). <SPAN class="ft9">Yrkesvux – viktig nationell insats för att klara yrkesutbildningen och obalanser på arbetsmarknaden år 2015</SPAN>. PM <NOBR>2014-09-27.</NOBR></P>
<P class="p915 ft8">Skolinspektionen. (2012). <SPAN class="ft9">Entreprenad och samverkan</SPAN>. Informationsblad <NOBR>2012-06-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">341</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Referenser</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p916 ft47"><SPAN class="ft10">Skolinspektionen. (2013). </SPAN>Fördjupad tillsyn på yrkesprogram<SPAN class="ft10">. Rapport över fördjupat tema i tillsynen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2013-06-10.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p917 ft47"><SPAN class="ft10">Skolinspektionen. (2013). </SPAN>Gymnasial lärlingsutbildning – En kvalitets- granskning av gymnasial lärlingsutbildning. <SPAN class="ft10">Rapport 2013:02.</SPAN></P>
<P class="p823 ft43"><SPAN class="ft12">Skolinspektionen. (2013). </SPAN>Regeringsuppdrag om yrkesutbildning.</P>
<P class="p856 ft12">Dnr <NOBR>403-3012:3815.</NOBR></P>
<P class="p918 ft9"><SPAN class="ft8">Skolinspektionen. (2013). </SPAN>Studie- och yrkesvägledning i grundskolan<SPAN class="ft8">. Rapport 2013:05.</SPAN></P>
<P class="p919 ft8">Skolinspektionen. (2014). <SPAN class="ft9">Undervisning på yrkesprogram</SPAN>. Rapport 2014:05.</P>
<P class="p920 ft199">Skolinspektionen. (2015). <SPAN class="ft202">Skolenkäten VT 2015</SPAN>. Skolöverstyrelsen. (1962). <SPAN class="ft202">Läroplan för grundskolan</SPAN>. Skolöverstyrelsen. (1980). <SPAN class="ft202">Läroplan för grundskolan</SPAN>.</P>
<P class="p921 ft8">Svenska Unescorådet. (2000). <SPAN class="ft9">Education for all: National action plan for Sweden in accordance with the agreement reached at the World Education Forum Dakar 2000.</SPAN></P>
<P class="p922 ft9"><SPAN class="ft8">Svenskt näringsliv. (2012). </SPAN>Har Sverige ett tillräckligt flexibelt system för yrkesutbildning för vuxna? <SPAN class="ft8">En översikt av yrkesutbildnings- systemet för vuxna.</SPAN></P>
<P class="p846 ft12">Sveriges Elevkårer & Lärarnas Riksförbund. (2015). <SPAN class="ft43">Från avhopp till examen. Så vill skolan utveckla skolan.</SPAN></P>
<P class="p855 ft12">Sweet, R. (2009). ”Apprenticeship, Pathways and Career Guidance:</P>
<P class="p923 ft60"><SPAN class="ft45">A Cautionary Tale”. I </SPAN>Innovative Apprenticeships- Promoting Successful <NOBR>School-to-Work</NOBR> Transitions. <SPAN class="ft45">Rauner, F., Smith, E., Hauschildt, U. & Zelloth, H. (red.) s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">17–34.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p924 ft8">Temagruppen Unga i arbetslivet. (2013). <SPAN class="ft9">10 orsaker till avhopp – 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet</SPAN>. Ungdomsstyrelsen 2013:2.</P>
<P class="p925 ft8">Tillväxtanalys. (2012). <SPAN class="ft9">Erfarenheter från kompetensplattforms- arbetet. Ett exempel på flernivåstyrning i praktiken</SPAN>. Rapport 2012:04.</P>
<P class="p926 ft9"><SPAN class="ft8">Tillväxtverket. (2012). </SPAN>Uppföljning av regionalt kompetens- försörjningsarbete<SPAN class="ft8">. Rapport 0120.</SPAN></P>
<P class="p927 ft9"><SPAN class="ft8">Tillväxtverket. (2014). </SPAN>Förutsättningar för konkurrenskraftiga före- tag. Företagens villkor och verklighet 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">342</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td279"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p23 ft41">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p928 ft47"><SPAN class="ft10">Tillväxtverket. (2015). </SPAN>Regionalt kompetensförsörjningsarbete. Systembild, utmaningar och möjligheter<SPAN class="ft10">. Rapport 0186.</SPAN></P>
<P class="p929 ft43"><SPAN class="ft12">Trafikanalys. (2014). </SPAN>Priser i regional kollektivtrafik i Sverige och EU 2014<SPAN class="ft12">. Rapport 2014:15.</SPAN></P>
<P class="p855 ft43"><SPAN class="ft12">Unesco. (2000). </SPAN>The Dakar Framework for Action. Education for all</P>
<P class="p213 ft43">– meeting our collective commitments<SPAN class="ft12">. World Education Forum.</SPAN></P>
<P class="p930 ft8">Unesco. (2001). Revised Recommendation concerning Technical and Vocational Education.</P>
<P class="p823 ft43"><SPAN class="ft12">Unesco. (2009). </SPAN>The Belém Framework for Action.</P>
<P class="p885 ft60"><SPAN class="ft45">Unesco. (2015). </SPAN>First draft text. Recommendation concerning Technical and Vocational Education and Training (TVET)<SPAN class="ft45">.</SPAN></P>
<P class="p931 ft9"><SPAN class="ft8">Unesco. (2015). </SPAN>Education for all <NOBR>2000–2015.</NOBR> Achievements and challenges<SPAN class="ft8">. EFA Global monitoring report 2015, UNESCO publishing.</SPAN></P>
<P class="p823 ft12">Ungdomsbarometern. www.ungdomsbarometern.se</P>
<P class="p932 ft10">Utbildningsdepartementet. (2014). <SPAN class="ft47">Lärlingsutbildning och arbets- platsförlagt lärande inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.</SPAN></P>
<P class="p213 ft12">U2014/4311/GV.</P>
<P class="p933 ft8">Utdanningsdirektoratet. (2013). <SPAN class="ft9">Retningslinjer – for samarbeidet mellom Samarbeidsrådet for yrkesopplæring (SRY), de faglige rådene og Utdanningsdirektoratet</SPAN>.</P>
<P class="p934 ft43"><SPAN class="ft12">Watts, A. G. (2009). </SPAN>The Relationship of Career Guidance to VET<SPAN class="ft12">. OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p855 ft43"><SPAN class="ft12">World Skills Sweden. (2014). </SPAN><NOBR>Yrkes-SM</NOBR> 2014 – en sammanfattning<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">343</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_344">
</DIV>
<DIV id="page_345">
<DIV id="id_1">
<P class="p935 ft21">Bilaga 1</P>
<P class="p936 ft7">Kommittédirektiv 2013:122</P>
<P class="p806 ft37">Utveckling av gymnasieskolans teknikprogram</P>
<P class="p807 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 5 december 2013</P>
<P class="p937 ft13">Sammanfattning</P>
<P class="p938 ft10">En särskild utredare ska föreslå hur teknikprogrammet kan kom- pletteras med en eller flera industritekniska inriktningar med tyd- liga yrkesutgångar. Syftet är att skapa en attraktiv teknikutbildning för såväl elever som vill läsa vidare på högskola som för elever som vill gå vidare direkt till arbetslivet efter avslutad gymnasieskola.</P>
<P class="p939 ft12">Utredaren ska bl.a.</P>
<P class="p940 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utarbeta förslag på t.ex. garanterad undervisningstid, omfattning av arbetsplatsförlagt lärande, ersättningsnivåer, krav för examen och omfattning av gymnasiegemensamma ämnen i det nya tek- nikprogrammet,</SPAN></P>
<P class="p941 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utarbeta förslag på nytt examensmål för teknikprogrammet, och</SPAN></P>
<P class="p30 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p942 ft12">Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">345</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft13">Uppdraget att utveckla teknikprogrammet</P>
<P class="p943 ft43">Teknisk kompetens är en förutsättning för industrin</P>
<P class="p79 ft8">De svenska teknikföretagen har sammanlagt nästan 300 000 anställ- da och teknikindustrin står för knappt hälften av den svenska varu- exporten. De svenska teknikföretagens förmåga att möta den glo- bala konkurrensen och den snabba tekniska utvecklingen bygger på god tillgång till teknisk kompetens.</P>
<P class="p95 ft10">Medan teknikprogrammet har vuxit i omfattning har det indu- stritekniska programmet minskat. Detta kan utgöra ett problem för teknikföretagens framtida kompetensförsörjning. Arbetsförmed- lingen konstaterar i sin rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 (Ura 2012:3) att intresset för gymnasieskolans och högskolor- nas industriutbildningar är otillräckligt. Arbetsförmedlingen kon- staterar att det sannolikt behövs en ökning av utbildningsvolymerna för att undvika en framtida arbetskraftsbrist.</P>
<P class="p266 ft11">Det vikande intresset för industriteknisk utbildning är ingen ny företeelse. Redan i mitten på <NOBR>1990-talet</NOBR> utreddes det vikande intres- set för gymnasieskolans industriprogram (Ds 1996:53). I samband med gymnasiereformen 2011 gjordes vissa förändringar av det då- varande industriprogrammet för att anpassa innehållet till efterfrågan på arbetsmarknaden. Programmet fick ett nytt namn, nationella inriktningar infördes och den stora mängden av specialutformade program ersattes med nationellt kvalitetssäkrade utbildningsvägar. Intresset för det industritekniska programmet har dock fortsatt att svikta samtidigt som intresset för teknikprogrammet har ökat något under samma period.</P>
<P class="p944 ft43">Teknikprogrammet bör utvecklas genom att tydliga industritekniska yrkesutgångar införs</P>
<P class="p68 ft10">För att stimulera intresset och höja kvaliteten på industritekniska utbildningar har arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom den tekniska industrin samarbetat om gymnasiala yrkesutbildningar. Inom ramen för konceptet Teknikcollege har teknikprogrammet och industritekniska programmet succesivt knutits närmare varan- dra, bl.a. genom ett nära samarbete med lokala teknikföretag och inslag av arbetsplatsförlagt lärande på teknikprogrammet. Det finns</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">346</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft8">därför anledning att utveckla det alltmer populära teknikprogram- met så att det kompletteras med tydliga yrkesutgångar med indu- striteknisk inriktning för elever som önskar att efter gymnasie- skolan gå direkt ut i arbetslivet.</P>
<P class="p194 ft12">Utredaren ska därför</P>
<P class="p75 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera och föreslå hur en eller flera industritekniska inrikt- ningar med tydliga yrkesutgångar kan införas i teknikprogram- met, och vid behov lämna förslag till justeringar av befintliga in- riktningar på dagens </SPAN><NOBR>teknik-program,</NOBR></P>
<P class="p945 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utarbeta förslag om t.ex. garanterad undervisningstid, omfatt- ning av arbetsplatsförlagt lärande, ersättningsnivåer, krav för examen, och omfattning av gymnasiegemensamma ämnen i tek- nikprogrammet,</SPAN></P>
<P class="p52 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utarbeta förslag på nytt examensmål för teknikprogrammet,</SPAN></P>
<P class="p228 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">undersöka om det finns inriktningar eller yrkesutgångar inom dagens industritekniska program som bättre hör hemma inom något annat yrkesprogram, och i så fall lämna sådana förslag,</SPAN></P>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag, och</SPAN></P>
<P class="p77 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna förslag på övergångsbestämmelser så att elever som gått det första läsåret innan de nya reglerna föreslås träda i kraft kan påbörja de nya inriktningarna det andra läsåret.</SPAN></P>
<P class="p215 ft13">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p74 ft10">I de fall utredningens förslag innebär kostnader för stat eller kom- mun ska utredaren föreslå en finansiering. Eventuella administrativa kostnader för stat eller kommun ska särskilt redovisas. Utredaren ska också särskilt redogöra för konsekvenserna för mindre friståen- de skolor som erbjuder industritekniska programmet i dag, beakta att inskränkningar i den kommunala självstyrelsen i enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen inte bör gå utöver vad som är nödvän- digt med hänsyn till de ändamål som har föranlett dem samt i övrigt analysera och redogöra för förslagets konsekvenser utifrån vad som gäller enligt kommittéförordningen (1998:1474).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">347</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft13">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p208 ft10">Utredaren ska samråda med arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter. Utredaren ska vidare hålla sig informerad om det ut- vecklingsarbete som pågår vid Statens skolverk när det gäller vidare- utbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (T4).</P>
<P class="p946 ft38">Utredaren ska tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i sina analyser. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2014.</P>
<P class="p947 ft12">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">348</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<DIV id="id_1">
<P class="p935 ft21">Bilaga 2</P>
<P class="p936 ft7">Kommittédirektiv 2014:50</P>
<P class="p948 ft42">Tilläggsdirektiv till Utredningen omutveckling av gymnasieskolans teknikprogram (U 2014:01)</P>
<P class="p949 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014</P>
<P class="p937 ft13">Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p938 ft10">Regeringen beslutade den 5 december 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur tydliga yrkesutgångar ska kunna införas på teknikprogrammet (dir. 2013:122). Utredaren får nu i uppdrag att även se över dimensionering, utbud och innehåll i den gymnasiala yrkesutbildningen. Syftet med översynen är att öka den gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft, underlätta ungdomars övergång till arbetsmarknaden samt stärka gymnasieskolans bidrag till den nationella kompetensförsörjningen. Utredaren ska vidare se över hur branschernas och arbetsgivarnas inflytande och ansvar för den gym- nasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas.</P>
<P class="p939 ft12">Utredaren ska</P>
<P class="p950 ft11"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft203">utreda och lämna förslag på hur dimensioneringen av den gym- nasiala yrkesutbildningen kan utvecklas för att förbättra match- ningen mellan å ena sidan arbetsmarknadens behov och å andra sidan utbildningsutbud och elevernas intresse, och</SPAN></P>
<P class="p951 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">utreda intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med ökat inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare, s.k. branschlärling och, om det finns intresse bland arbetsgivare och parter, lämna sådana förslag som krävs för en försöksverksamhet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">349</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">Uppdraget avseende teknikprogrammet ska fortfarande redovisas senast den 30 september 2014 och uppdragen som rör dimensioner- ing och försöksverksamhet med branschlärling ska redovisas senast den 31 mars 2015.</P>
<P class="p952 ft106">Uppdraget att utreda dimensionering av gymnasial yrkesutbildning</P>
<P class="p943 ft43">Kompetensbrist och ungdomsarbetslöshet behöver motverkas</P>
<P class="p315 ft8">Samtidigt som många ungdomar saknar arbete uttrycker flera bran- scher oro för den framtida kompetensförsörjningen. Utmaningarna när det gäller kompetensförsörjning återfinns inom flera stora yrkesområden, t.ex. vård och omsorg. Detta kan vara ett tecken på olika former av matchningsproblem: mellan arbetsgivare och arbets- sökande, mellan utbildningsutbud och efterfrågan på arbetsmark- naden eller mellan ungdomars val av utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p187 ft8">Gymnasieskolan står för en viktig del av den nationella kom- petensförsörjningen. Enligt Statistiska centralbyråns, arbetskrafts- undersökning har runt hälften av den svenska arbetskraften högst gymnasial utbildning.</P>
<P class="p94 ft10">För att möta efterfrågan på arbetsmarknaden är det viktigt att öka intresset för yrkesutbildning. Denna utmaning delar Sverige med många länder, och 2010 enades Europeiska unionens medlems- staters utbildningsministrar, de europeiska arbetsmarknadsparterna och Europeiska kommissionen om mål inför 2020 för samarbete för att bland annat stärka yrkesutbildningens attraktionskraft (råds- slutsatser, Brussel, 18 och 19 november 2010). Satsningarna på yrkesutbildning motiverades med att Europas ställning som värl- dens största exportör av industriprodukter kräver en yrkesutbild- ning i världsklass. För att nå målen inför 2020 har samarbetet om yrkesutbildning förstärkts och i oktober 2013 enades ministrarna i rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, EPSCO, om en allians för lärlingsutbildning (14986/13). I överenskommelsen slogs det fast att yrkesfärdigheter och yrkeskompetens är precis lika viktigt som akademiska kunska- per och kompetens. Ett annat budskap i uttalandet från rådet var att använda lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande i syfte att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">350</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p953 ft12">minska arbetslösheten bland unga, säkra tillgången på arbetskraft och underlätta övergången från skola till arbetsliv.</P>
<P class="p954 ft12">Utredaren ska därför</P>
<P class="p75 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera hur dimensioneringen av gymnasial yrkesutbildning fungerar när det gäller att möta arbetsmarknadens behov och elevernas efterfrågan och analysera om det finns regionala skill- nader,</SPAN></P>
<P class="p945 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utreda och lämna förslag på hur dimensionering av och rekry- tering till gymnasiala yrkesutbildningar kan utvecklas, dels för att undvika att kompetensbrist uppstår, dels för att minska ris- ken för överutbildning inom yrkesområden med svag efterfrå- gan på arbetsmarknaden,</SPAN></P>
<P class="p955 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna förslag på hur regional samverkan om gymnasial yrkes- utbildning kan stimuleras i syfte att öka tillgång och kvalitet på utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden och ta reda på vilken roll regionala kompetensplattformar kan spela i detta avseende, och</SPAN></P>
<P class="p714 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p956 ft47">Studie- och yrkesvägledning behöver utvecklas och den gymnasiala yrkesutbildningen förändras för att attrahera nya elevgrupper</P>
<P class="p72 ft10">Många ungdomar i grundskolan upplever sannolikt att arbetslivet ligger långt fram i tiden. Samtidigt innebär valet av gymnasiepro- gram ett första viktigt steg mot en framtida yrkeskarriär. En förut- sättning för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val är kunskap om behoven på arbetsmarknaden och tillgång till studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet. Felaktiga studieval kan leda till förlängd studietid eller till studiemisslyckanden. Detta kan i sin tur leda till att etableringen på arbetsmarknaden försenas och försvåras och därmed till negativa konsekvenser för både individen och sam- hället. Utredningen Ungdomar utanför gymnasieskolan – ett för- tydligat ansvar för stat och kommun lyfter i sitt betänkande (SOU 2013:13) fram att av alla elever är det 23 procent som sju år efter på- börjad gymnasieutbildning saknar slutbetyg från gymnasieskolan. Detta får stora konsekvenser för både individen och samhället.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">351</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p528 ft10">Studie- och yrkesvägledning behövs inför val av gymnasieutbild- ning, under utbildningen och för de ungdomar som avbryter ut- bildning på ett nationellt program. Studie- och yrkesvägledning behövs även inför att gymnasiestudierna avslutas och övergången till arbetsmarknaden inleds eller inför fortsatta studier. En väl fun- gerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till både bättre studieresultat och en snabbare genomströmning i gymnasieskolan.</P>
<P class="p308 ft10">När ungdomar i grundskolan står inför valet av gymnasial ut- bildning har de att välja mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Bland de elever som har valt ett högskoleförbere- dande program finns dock elever som efter gymnasieskolan vill eta- blera sig på arbetsmarknaden i stället för att fortsätta till högre stu- dier. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, (IFAU), har i en studie av ungdomars inträde på arbetsmarknaden under perioden 1985 till 2003 analyserat skillnaderna mellan elever från yrkesprogram och elever från högskoleförberedande program (rap- port 2007:18). IFAU konstaterar att inträdet på arbetsmarknaden går långsammare för elever som gått ett högskoleförberedande pro- gram utan att läsa vidare jämfört med elever från yrkesprogram.</P>
<P class="p489 ft8">Elever som direkt efter ett högskoleförberedande program vill börja arbeta riskerar således att vara sämre förberedda för arbets- livet än om de valt ett yrkesprogram. Det finns därför anledning att utveckla utbudet av gymnasial yrkesutbildning så att det utgör ett intressant studiealternativ även för denna elevgrupp. En möjlig ut- gångspunkt är t.ex. de förslag från de nationella programråden som Statens skolverk beskrivit i sin årliga redovisning avseende sam- verkan med råden (U2013/3744/GV). Förslagen handlar bl.a. om att öka möjligheterna för eleverna på yrkesprogrammen att få sär- skild behörighet till högre studier.</P>
<P class="p308 ft10">Det är viktigt att synliggöra och informera eleverna i grund- skolan om behoven på arbetsmarknaden och om vilka utbildningar som har tydliga yrkesutgångar. Det är även viktigt att underlätta för fler att i efterhand skaffa sig en grundläggande yrkesutbildning på gymnasial nivå. Betydelsen av detta bekräftas av Skolverkets rapport om arbetet i de nationella programråden (U2013/3744/GV). Av rapporten framgår bland annat att programråden uttrycker oro för att det är så få elever som söker ett yrkesprogram i förhållande till arbetsmarknadens behov. Skolverket konstaterar också att flera nationella programråd har framfört att alternativa utbildningsvägar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">352</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft8">behöver utvecklas inom t.ex. kommunal vuxenutbildning, om anta- let yrkeselever i gymnasieskolan inte är tillräckligt för att svara mot behoven på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p194 ft12">Utredaren ska därför</P>
<P class="p957 ft49"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft48">analysera och lämna förslag på hur utbudet av gymnasial yrkes- utbildning kan utvecklas för att utgöra ett intressant studiealter- nativ för elever som annars väljer ett högskoleförberedande pro- gram utan att fortsätta till högre utbildning,</SPAN></P>
<P class="p958 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">undersöka om det inom vissa yrkesområden finns behov av att erbjuda elever större möjligheter att även läsa in särskild behö- righet till högre utbildning, och om så är fallet, lämna förslag på hur detta kan bli möjligt,</SPAN></P>
<P class="p945 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera om studie- och yrkesvägledning av god kvalitet erbjuds eleverna i grundskolan och gymnasieskolan i tillräcklig utsträck- ning, och, om det finns behov, lämna förslag på hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas,</SPAN></P>
<P class="p958 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">analysera om det med utgångspunkt i efterfrågan på arbets- marknaden, elevernas val, och huvudmännens förutsättningar att erbjuda ett allsidigt urval av utbildning finns anledning att göra mindre justeringar i det nationella utbudet av inriktningar och nationella program, och</SPAN></P>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p959 ft43">Körkortsutbildningen på bygg- och anläggningsprogrammet behöver analyseras</P>
<P class="p74 ft10">I samband med att gymnasieskolan reformerades 2011 infördes in- riktningen anläggningsfordon i bygg- och anläggningsprogrammet. Inom ramen för dagens utbildning kan eleverna få kunskaper mot- svarande körkortsbehörighet B (personbil). Byggbranschen har till Utbildningsdepartementet påpekat att det vid framförandet av vissa anläggningsfordon och vid transport av anläggningsfordon mellan olika arbetsplatser även behövs körkort med behörighet C (tung lastbil). En sådan utbildning är, så som regelverket i dag är utformat, svår att rymma inom ramen för dagens program. Förutsättningarna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">353</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p960 ft12">för anläggningsmaskinförarna att få körkort med behörighet C be- höver klarläggas.</P>
<P class="p961 ft12">Utredaren ska därför</P>
<P class="p63 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">klarlägga om gymnasieskolans utbildning av anläggningsmaskin- förare ska innefatta möjligheter för huvudmannen att erbjuda eleverna kunskaper motsvarande körkortsbehörighet C inom ramen för utbildningen och om så är fallet, lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p81 ft13">Uppdraget att utveckla den gymnasiala lärlingsutbildningen</P>
<P class="p250 ft11">Sverige har en lång tradition av skolförlagd yrkesutbildning. Redan på <NOBR>1920-talet</NOBR> inrättades verkstadsskolor som erbjöd heltidsstudier utan anknytning till någon arbetsplats (rapport till ESS 2006:4). Ända sedan <NOBR>1950-talets</NOBR> stora utbyggnad av yrkesskolan har skol- förlagd utbildning kommit att bli normgivande för hur yrkesutbild- ning bör utformas, se t.ex. betänkandet Gymnasial lärlingsutbild- ning – med fokus på kvalitet (SOU 2011:72).</P>
<P class="p67 ft43">Ökat fokus på yrkesförberedelse</P>
<P class="p79 ft8">Ett viktigt inslag i gymnasiereformen 2011 var att öka yrkesutbild- ningens anknytning till arbetsmarknadens behov.</P>
<P class="p94 ft11">Tiden till fördjupning i yrkesämnen ökade, yrkesutgångarna konkretiserades och kravet på arbetsplatsförlagt lärande, APL, för- tydligades. Dessutom infördes gymnasial lärlingsutbildning som en alternativ väg till en yrkesexamen. En skillnad mellan yrkesutbild- ning som huvudsakligen är skolförlagd och gymnasial lärlingsut- bildning är omfattningen av APL. Lärlingar ska genomföra minst hälften av sin lärlingsutbildning på en arbetsplats medan det för övriga yrkeselever endast krävs 15 veckor APL.</P>
<P class="p233 ft10">I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasie- skolan (prop. 2008/09:199) motiverade regeringen varför det arbets- platsförlagda lärandet behövde förstärkas. Ett skäl som angavs var att APL är avgörande för att yrkesutbildning ska få sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir anställningsbara. Det konstaterades att yrkesutbildning handlar om mer än yrkes-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">354</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft10">kunskaper, nämligen om att förstå yrkeskulturen och att bli en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats för att utveckla en yrkes- identitet. Ytterligare argument för att lära sig yrket på en arbets- plats är att eleven får chans att ta del av de yrkeskunnigas tysta kunskap som inte förmedlas i tal och skrift utan genom handling. Det arbetsplatsförlagda lärandet ger även eleverna möjligheter att börja etablera ett eget nätverk med potentiella framtida arbets- givare. Sett ur arbetsgivarens perspektiv finns det också stora för- delar, framför allt när det arbetsplatsförlagda lärandet blir så om- fattande som vid lärlingsutbildning. Genom att ta emot lärlingar får arbetsgivaren chans att lära känna potentiella framtida medarbetare. Kostnaderna för rekrytering minskar, risken för felrekrytering be- gränsas och någon introduktionsperiod är knappast aktuell om lär- lingen stannar kvar på arbetsplatsen som anställd. Det finns således en koppling mellan APL och etableringen på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p73 ft43">Större inflytande och ansvar för parter och arbetsgivare</P>
<P class="p74 ft10">I några viktiga avseenden skiljer sig svensk gymnasial lärlings- utbildning från de länder som länge har haft lärlingsutbildning som dominerande form för den grundläggande yrkesbildningen. I länder som Tyskland och Schweiz är det för det första arbetsgivaren som själv väljer ut vem som ska vara lärling. För det andra är lärlingen anställd och för det tredje tar arbetsmarknadens parter ett större ansvar för lärlingsutbildningens innehåll och kvalitet. I Sverige är det skolhuvudmannen som ansvarar för antagning, mottagande och urval när det gäller gymnasiala lärlingar, precis som för vanliga yrkeselever, och de anställda lärlingarna är ytterst få.</P>
<P class="p230 ft10">Huvudmäns och arbetsgivares roller och åtaganden vid lärlings- utbildning och annan gymnasial yrkesutbildning är en konsekvens av den långa traditionen av skolförlagd yrkesutbildning i Sverige. OECD granskade svensk yrkesutbildning 2008. Resultatet publice- rades i <NOBR>OECD-rapporten</NOBR> A Learning for Jobs Review of Sweden (2008). I rapporten beskrivs bland annat nackdelarna med den svenska traditionen med skolförlagd yrkesutbildning. Enligt OECD tenderar svenska arbetsgivare att se sig själva som utanförstående som betjänas av utbildningssektorn, inte som partner och med- ansvariga som skapar yrkesutbildning. OECD ansåg vidare att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">355</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft8">Sveriges relativt omfattande separation mellan arbetslivet och den skolbaserade yrkesutbildningen ökar risken att utbildningen inte når upp till arbetsmarknadens krav.</P>
<P class="p308 ft38">Den nationella lärlingskommittén konstaterade i sitt slutbetänk- ande (SOU 2011:72) att branschernas erfarenheter, behov, traditio- ner och inställning till lärlingsutbildning varierar. Mot bakgrund av de skilda förutsättningarna för lärlingsutbildning ställde kommittén frågan om hur branscherna i större utsträckning kan involveras i att utveckla lärlingsutbildningens kvalitet. Inom Utbildningsdeparte- mentet har under våren 2013 ett utredningsarbete genomförts i syfte att identifiera utvecklingsområden när det gäller arbetsplats- förlagt lärande. Under utredningsarbetet har ett stort antal möten genomförts med yrkesnämnder, arbetsgivarorganisationer och fack- liga organisationer. Vid dessa samtal har det framkommit att det inom flera branscher finns intresse av att närmare analysera på vilket sätt branschen mer aktivt skulle kunna ta ansvar för lärlings- utbildningen.</P>
<P class="p962 ft10">Branschernas intresse för yrkesutbildningsfrågor kommer även till uttryck på andra sätt. För att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och för att säkra arbetsgivarnas långsiktiga kom- petensförsörjning har parterna inom ett antal avtalsområden teck- nat s.k. yrkesintroduktionsavtal. De flesta av dessa avtal bygger på principen att personer som saknar relevant erfarenhet i yrket, under en del av arbetstiden får handledning eller utbildning eller båda delarna. Denna del av arbetstiden är inte lönegrundande. Yrkes- introduktionsavtalen innebär att det blir mer attraktivt för arbets- givare att anställa personer utan yrkeserfarenhet samtidigt som det arbetsplatsförlagda lärandet förstärks och ungas kompetens höjs. Dessa yrkesintroduktionsavtal har vissa gemensamma drag med lärlingsutbildning så som den är utformad i traditionella lärlings- länder, t.ex. Österrike, Schweiz och Tyskland. Exempelvis står arbetsgivaren för rekryteringen och parterna på arbetsmarknaden involveras när det gäller kvalitet och innehåll i utbildningsinslagen.</P>
<P class="p489 ft45">Det finns alltså anledning att analysera förutsättningarna för att vidareutveckla den svenska gymnasiala lärlingsutbildningen i en riktning där arbetsgivarna tar ett större ansvar för rekryteringen och utbildningen av lärlingar och där branscherna i större utsträck- ning involveras i innehåll, genomförande och kvalitetssäkring.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">356</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p963 ft12">Utredaren ska därför</P>
<P class="p75 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera om det finns intresse och förutsättningar för en för- söksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlings- utbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p553 ft12">Om så är fallet ska utredaren</P>
<P class="p70 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utreda hur mottagande, urval och antagning ska gå till om det är arbetsgivaren som rekryterar lärlingen,</SPAN></P>
<P class="p228 ft10"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft101">utreda hur bransch och arbetsgivare ska ersättas för sina kost- nader i samband med en försöksverksamhet samt utreda de eko- nomiska konsekvenserna för skolhuvudmännen för dessa elever,</SPAN></P>
<P class="p964 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utreda vem som ska stå som huvudman för utbildningen och vem som ska ha ansvaret för att elevernas rättigheter tillgodoses, och</SPAN></P>
<P class="p52 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utreda hur försöksverksamhetens kvalitet kan säkras, och</SPAN></P>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p73 ft43">Lärlingarnas ålder</P>
<P class="p74 ft10">Utredningen om lärlingsprovanställning ger i sitt betänkande Utbildningsanställning (SOU 2012:80) exempel på hur lärlings- utbildningen är utformad i olika länder. Skillnaderna mellan olika länder handlar t.ex. om vilket ansvar branscherna tar för innehåll, kvalitetssäkring och bedömning av lärlingarnas yrkeskompetens. Lärlingsutbildningarna varierar även i längd, både inom och mellan länder. Det finns också en variation i lärlingarnas ålder. I Neder- länderna är lärlingarna i allmänhet äldre än de elever som följer en skolförlagd yrkesutbildning, 40 procent av lärlingarna är över 25 år. I Skottland tecknades under 2011 drygt 26 000 lärlingskontrakt och där är lärlingsutbildningen öppen för alla från 16 år och uppåt. I Danmark finns inte heller någon övre åldersgräns för lärlings- utbildning. I Sverige finns dock en övre åldersgräns för gymnasial lärlingsutbildning. Enligt 15 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska gym- nasieskolan vara öppen endast för ungdomar som påbörjar sin gym- nasieutbildning senast det första kalenderhalvår de fyller 20 år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">357</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft11">Om svenska branscher i framtiden ska ha ett intresse för att ta ett större ansvar för att lärlingsutbildning kommer till stånd, är en rimlig utgångspunkt att engagemanget handlar om arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Med denna utgångspunkt finns det skäl att överväga om gränsen vid 20 år är meningsfull.</P>
<P class="p94 ft8">I ett system som medger en större spridning i ålder skulle det kunna finnas personer som efter en period i arbetslivet väljer att återvända till studier för att genom en grundläggande yrkesutbild- ning få en bättre plattform för sitt arbetsliv. Sådana personer kan ha viktiga erfarenheter att dela med sig av till dem som ännu inte hunnit skaffa så mycket erfarenhet från arbetslivet.</P>
<P class="p799 ft12">Utredaren ska därför</P>
<P class="p965 ft10"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft101">ta ställning till om dagens </SPAN><NOBR>20-årsgräns</NOBR> för att få börja i gymnasie- skolan är ändamålsenlig vad gäller branschlärlingar, vilka konse- kvenser en försöksverksamhet utan <NOBR>20-årsgräns</NOBR> får för den kom- munala vuxenutbildningen och om det finns anledning att även låta försöksverksamheten omfatta kommunal vuxenutbildning.</P>
<P class="p966 ft43">Bättre jämställdhet och integration bör eftersträvas</P>
<P class="p189 ft10">Den starka könsuppdelningen som råder inom vissa delar av arbets- marknaden avspeglas även i ungdomars val av utbildning. Under perioden 2008 till 2011 genomfördes en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Statens skolverk beskriver i rapporten Gymnasial lärlingsutbildning de tre första åren <NOBR>2008–2011</NOBR> (rapport 373, 2012) hur fem av yrkesprogrammen starkt domineras av män och sex av programmen domineras av kvinnor. Inom utbildning- arna för bygg, el, energi, fordon och industri var 90 procent av ele- verna män. Inom barn och fritid, handel och administration, hant- verk, livsmedel, naturbruk och omvårdnad var andelen mellan 65 och 90 procent kvinnor beroende av program. Andelen unga kvin- nor på de manligt dominerade programmen var något mindre än andelen unga män på de kvinnodominerade programmen. Skolver- ket konstaterar i sin analys av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning att den starka könsuppdelningen kvarstår. Inom de manligt dominerade programmen hade fyra av fem utbildningar en ännu skevare könsfördelning än de vanliga yrkesprogrammen. Endast byggutbildning, som är den största inom lärlingsverksam-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">358</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft12">heten hade en något jämnare könsfördelning jämfört med skolför- lagd yrkesutbildning.</P>
<P class="p448 ft11">Skolverket konstaterar i samma rapport att drygt 16 procent av eleverna i gymnasieskolan <NOBR>2008–2011</NOBR> hade utländsk bakgrund. Ele- ver med utländsk bakgrund studerar i mindre utsträckning på yrkesutbildningar jämfört med elever med svensk bakgrund. An- delen elever med utländsk bakgrund i lärlingsförsöket var ungefär densamma som för yrkeselever som helhet. Omkring 11 till 12 pro- cent av eleverna hade utländsk bakgrund i båda fallen.</P>
<P class="p11 ft8">Det finns således utmaningar både för yrkesutbildning i allmän- het och specifikt för lärlingsutbildning både när det gäller köns- traditionella utbildningsval och intresset för yrkesutbildning bland elever med utländsk bakgrund. En eventuell försöksverksamhet med branschlärling bör särskilt beakta hur dessa utmaningar kan hanteras.</P>
<P class="p194 ft12">Utredaren ska därför</P>
<P class="p75 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">analysera och lämna förslag på hur den eventuella försöksverk- samheten kan utformas för att i större utsträckning intressera elever med utländsk bakgrund och för att motverka en stark könsuppdelning.</SPAN></P>
<P class="p967 ft43">Behov av nya former för styrning, planering, bedömning och betygssättning</P>
<P class="p227 ft10">Systemet för styrning av innehållet av den skolförlagda yrkes- utbildningen sker genom examensmål och ämnesplaner. Dessa är i första hand utformade med tanke på att de ska tolkas och användas av pedagogiskt utbildad personal. Mot bakgrund av den svenska traditionen med skolförlagd yrkesutbildning tillämpas styrdoku- menten huvudsakligen i en skolmiljö där förutsättningarna för lärande är anpassade utifrån pedagogiska och didaktiska övervägan- den. När lärandet sker på en arbetsplats ser förutsättningarna an- norlunda ut. Elevens handledare kan i vissa fall ha genomgått en handledarutbildning men saknar troligen en pedagogisk utbildning. Verksamheten på arbetsplatsen styrs och planeras med utgångs- punkt i produktion, inte med utgångspunkt i lärande. En konse- kvens av de olika förutsättningarna är att verktygen för styrning,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">359</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft12">planering, uppföljning av lärandet på arbetsplatsen sannolikt måste utformas på ett annat sätt.</P>
<P class="p534 ft10">I flera länder förekommer att elevernas utveckling av yrkeskun- skaper följs upp av partsammansatta organ. Det kan t.ex. ske genom ett yrkesprov som görs under eller efter avslutad yrkesutbildning. I Sverige ska alla elever göra ett gymnasiearbete. På yrkesprogram- men ska gymnasiearbetet visa att eleven är förberedd för det yrkes- område som gäller för den valda yrkesutgången. Gymnasiearbetet ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbets- uppgifter inom yrkesområdet. Bedömningen och dokumentationen av elevens yrkesfärdigheter kan vara ett område som kan utvecklas genom en ökad inblandning av branscherna.</P>
<P class="p799 ft12">Utredaren ska därför</P>
<P class="p965 ft10"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft101">analysera och lämna förslag på hur styrning av innehåll samt stöd för planering av utbildningen kan utvecklas och anpassas efter de förutsättningar för lärande som finns på en arbetsplats, och</SPAN></P>
<P class="p595 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">överväga om gymnasiearbetet inom försöksverksamheten kan utvecklas till ett yrkesprov som med stöd av branschen prövar elevens yrkeskompetens och i så fall lämna förslag på hur resul- tatet av yrkesprovet kan dokumenteras i syfte att underlätta ele- vernas etablering på arbetsmarknaden, och</SPAN></P>
<P class="p605 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p93 ft13">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p250 ft11">Utredaren ska under arbetet ta del av internationella erfarenheter, samråda med berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter och intresseorganisationer i näringslivet. I de fall utredningens förslag innebär ökade kostnader för stat eller kommun ska utredaren före- slå en finansiering. Utredaren ska redovisa vad förslagen får för eventuella konsekvenser för studiemedelssystemet.</P>
<P class="p83 ft8">Uppdraget som rör teknikprogrammet ska fortfarande redovisas senast den 30 september 2014 och uppdragen om dimensionering och försöksverksamhet med branschlärling ska redovisas senast den 31 mars 2015.</P>
<P class="p968 ft12">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">360</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<DIV id="id_1">
<P class="p935 ft21">Bilaga 3</P>
<P class="p936 ft7">Kommittédirektiv 2014:95</P>
<P class="p969 ft50">Tilläggsdirektiv till Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01)</P>
<P class="p970 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2014</P>
<P class="p937 ft13">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p971 ft8">Regeringen beslutade den 5 december 2013 kommittédirektiv om utveckling av gymnasieskolans teknikprogram (dir. 2013:122). En- ligt direktiven ska utredaren bl.a. föreslå hur tydliga yrkesutgångar kan införas i teknikprogrammet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2014.</P>
<P class="p972 ft8">Genom tilläggsdirektiv har utredaren fått i uppdrag att även se över dimensionering, utbud och innehåll i den gymnasiala yrkes- utbildningen (dir. 2014:50). Utredaren ska också se över hur bran- schernas och arbetsgivarnas inflytande och ansvar för den gymna- siala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Uppdraget enligt tilläggs- direktiven ska redovisas senast den 31 mars 2015.</P>
<P class="p973 ft8">Utredarens uppdrag enligt de ursprungliga direktiven och tilläggs- direktiven har flera gemensamma beröringspunkter. För att utredaren ska kunna göra en samlad bedömning när det gäller teknikprogram- met och de nationella yrkesprogrammen generellt bör uppdragen utföras parallellt.</P>
<P class="p974 ft8">Utredningstiden för det ursprungliga uppdraget förlängs därför. Uppdraget ska i stället, i likhet med uppdraget i tilläggsdirektiven, redovisas senast den 31 mars 2015.</P>
<P class="p975 ft12">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">361</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_362">
</DIV>
<DIV id="page_363">
<DIV id="id_1">
<P class="p935 ft21">Bilaga 4</P>
<P class="p936 ft7">Kommittédirektiv 2015:15</P>
<P class="p969 ft50">Tilläggsdirektiv till Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01)</P>
<P class="p970 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 12 februari 2015</P>
<P class="p937 ft13">Ändring av och förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p938 ft11">Regeringen beslutade den 5 december 2013 att ge en särskild utre- dare i uppdrag att bl.a. föreslå hur tydliga yrkesutgångar kan införas på gymnasieskolans teknikprogram (dir. 2013:122). Genom tilläggs- direktiv har utredaren fått i uppdrag att även se över dimensioner- ing, utbud och innehåll i den gymnasiala yrkesutbildningen och uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2015 (dir. 2014:50 och dir. 2014:95). Samtliga direktiv ersätts nu av dessa nya direktiv. Syf- tet med det nya samlade uppdraget är att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlätta ungdo- mars övergång från skola till arbetsliv och förstärka den nationella kompetensförsörjningen.</P>
<P class="p939 ft12">Utredaren ska bl.a.</P>
<P class="p940 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">verka för att samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv, i form av s.k. yrkescollege eller liknande samverkans- modeller, kan växa fram inom branscher där sådan samverkan behövs,</SPAN></P>
<P class="p976 ft10"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft101">analysera förutsättningarna för att förstärka rollen för de natio- nella råden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan och föreslå hur den lokala samverkan mellan skola och arbetsliv kan stärkas,</SPAN></P>
<P class="p977 ft14"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft94">undersöka om det finns intresse och förutsättningar för en för- söksverksamhet i gymnasieskolan med s.k. branschlärlingar, dvs.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">363</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p978 ft12">en lärlingsutbildning i gymnasieskolan med större ansvar för branscher och arbetsgivare,</P>
<P class="p979 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utreda och föreslå hur matchningen mellan ungdomars val av gymnasial yrkesutbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras,</SPAN></P>
<P class="p100 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">föreslå de justeringar av det nationella utbudet av inriktningar inom gymnasiala yrkesutbildningar som bedöms vara mest ange- lägna, och</SPAN></P>
<P class="p980 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">föreslå hur en försöksverksamhet kan inrättas där teknikprogram- met i gymnasieskolan kompletteras med en eller flera industri- tekniska inriktningar, och</SPAN></P>
<P class="p45 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p221 ft8">Utredaren ska redovisa de justeringar av det nationella utbudet av inriktningar som bedöms vara mest angelägna och uppdraget om försöksverksamhet som rör teknikprogrammet senast den 31 mars 2015. Utredaren ska redovisa uppdraget i övrigt senast den 30 sep- tember 2015.</P>
<P class="p101 ft204">Uppdraget att främja samverkan</P>
<P class="p894 ft13">mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv</P>
<P class="p788 ft8">Ungdomar utan gymnasial utbildning möter stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Bland unga kvinnor och män som inte avslutat en gymnasieutbildning är arbetslösheten ungefär dub- belt så hög jämfört med dem som har avslutat sin gymnasieutbild- ning. Gymnasial utbildning har i det närmaste blivit en förutsätt- ning för att få arbete. Samtidigt som många ungdomar saknar arbete uttrycker flera branscher oro för den framtida kompetens- försörjningen.</P>
<P class="p103 ft11">EU:s institut för yrkesutbildning konstaterar i rapporten Labour market outcomes of vocational education in Europe – Evidence from the European Union labour force survey (Centre européen pour le développement de la formation professionnelle [Cedefop], 2013, Research paper no 32) att yrkesutbildning, jämfört med all- män gymnasial utbildning, tycks bidra till en snabbare övergång till arbetslivet och till att yrkeselevers första jobb i större utsträckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">364</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p392 ft8">är ett permanent jobb som dessutom matchar individens utbild- ning. Cedefop anger dock att effekten av en yrkesutbildning varie- rar stort mellan olika länder och att försprånget in på arbetsmark- naden framför allt gäller yrkeselever i länder där det finns en nära koppling mellan skola och arbetsliv.</P>
<P class="p15 ft8">Sveriges yrkesutbildning granskades av OECD 2007. Resultatet publicerades i rapporten Learning for Jobs, OECD Reviews of Vocational Education and Training, Sweden (2008). I rapporten konstateras att samarbetet mellan skola och arbetsliv är för svagt, vilket kan leda till att yrkesutbildningen inte svarar mot kraven på arbetsmarknaden. OECD rekommenderar bl.a. att samarbetet mellan utbildning och arbetsliv ska stärkas.</P>
<P class="p253 ft11">Det finns i Sverige flera exempel där branscher och enskilda företag är nära involverade i utvecklingen av de gymnasiala yrkes- utbildningarnas kvalitet och innehåll för att säkra kompetens- försörjningen inom branschen eller företaget. I vissa fall sker detta genom att det startas fristående skolor där utbildningen utformas i enlighet med branschens kvalitetskriterier. Det kan också vara fråga om att stora industriföretag startar fristående gymnasieskolor som kan erbjuda goda möjligheter till arbetsplatsförlagt lärande och sommarjobb. Vidare förekommer det att branscher certifierar ut- bildningar som uppfyller deras kvalitetskriterier.</P>
<P class="p254 ft10">Inom tekniksektorn och vård- och omsorgssektorn har bran- scher och utbildningsanordnare utvecklat en väl fungerande sam- verkan för att bl.a. stärka yrkesutbildningars kvalitet och attrak- tionskraft. Genom olika modeller av s.k. yrkescollege samverkar skola och arbetsliv inom dessa sektorer på nationell, regional och lokal nivå. Det som utmärker denna typ av samverkan är att den genomförs systematiskt och långsiktigt och är grundad i överens- kommelser mellan parterna på arbetsmarknaden inom de angivna sektorerna. Genom att samarbeta med lokala arbetsgivare får skol- huvudmännen aktuell kunskap om behoven på arbetsmarknaden. På så sätt kan matchningen mellan utbildningsutbud och efterfrå- gan på arbetsmarknaden förbättras. Då branscherna certifierar verksamheten tar de också ansvar för att utbildningarna håller hög kvalitet och svarar mot de krav som ställs för anställningsbarhet. På detta sätt kan utbildningarna anpassas till arbetsgivarnas framtida behov av yrkeskompetens. För eleverna innebär samverkansmodel- len att sambanden mellan gymnasieskolans kunskapsmål och om-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">365</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">världens krav på kompetens tydliggörs. Genom att elever under ut- bildningen har nära kontakt med arbetsgivarna får eleverna också möjlighet att börja bygga egna nätverk med potentiella framtida arbetsgivare. För arbetsgivaren innebär kontakten med elever att framtida rekrytering kan underlättas.</P>
<P class="p799 ft12">Utredaren ska</P>
<P class="p63 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">verka för att samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv, i form av s.k. yrkescollege eller liknande samverkans- modeller, kan växa fram inom branscher där sådan samverkan behövs,</SPAN></P>
<P class="p981 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">kartlägga vilka branscher som kan ha ett intresse av att utveckla sådana samverkansmodeller för gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv,</SPAN></P>
<P class="p63 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">undersöka vilka förutsättningar som behöver finnas för att sam- verkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv i form av sådana samverkansmodeller ska komma till stånd och kartlägga eventuella hinder för en sådan utveckling,</SPAN></P>
<P class="p286 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">i samverkan med intresserade branscher lägga grunden för att så- dana samverkansmodeller ska kunna etableras inom dessa bran- scher när det gäller gymnasial yrkesutbildning,</SPAN></P>
<P class="p286 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">föreslå åtgärder för att underlätta en fortsatt utveckling av sådana samverkansmodeller när det gäller gymnasial yrkesutbildning inom flera branscher även efter det att utredaren har avslutat sitt uppdrag,</SPAN></P>
<P class="p286 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">i samverkan med intresserade branscher undersöka hur yrkes- college kan bidra till att förstärka matchningen mellan å ena sidan branschernas kompetenskrav och å andra sidan yrkes- utbildningens utbud och innehåll, och</SPAN></P>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">ta ställning till om certifieringar av gymnasieutbildningar på något sätt kan komma i konflikt med myndighetsutövning inom utbildningsområdet och vid behov föreslå åtgärder för att lösa sådana konflikter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">366</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p982 ft13">Uppdraget att stärka samverkan i de nationella och lokala programråden i gymnasieskolan</P>
<P class="p983 ft43">Verksamheten i de nationella programråden behöver utvecklas</P>
<P class="p57 ft8">Att få till stånd en stärkt samverkan på nationell nivå mellan Sta- tens skolverk och avnämarna, t.ex. branschföreträdare, när det gäller övergripande och strategiska frågor om den gymnasiala yrkesutbildningen var ett viktigt inslag i reformen av gymnasie- skolan 2011. Därför fick Skolverket i uppdrag att inleda arbetet med att inrätta nationella råd för gymnasieskolans yrkesprogram (U2009/5399/G). Råden ska kunna bidra till att utbildningssyste- met blir mer flexibelt och anpassat till avnämarnas behov. Upp- draget innebär också att Skolverket ska beakta initiativ från skolans huvudmän rörande yrkesutbildningens innehåll. På så sätt kan överensstämmelsen mellan yrkesutbildningens innehåll och efter- frågan på arbetsmarknaden förbättras. Skolverket inrättade i maj 2010 nationella programråd för gymnasieskolans tolv yrkesprogram med företrädare för branscher, arbetsgivar- och arbetstagarorga- nisationer samt myndigheter.</P>
<P class="p13 ft11">De nationella programråden har bl.a. involverats i frågor som rör utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet, handledarutbild- ning, information om utbildningsvägar och studie- och yrkesväg- ledning samt uppföljning av ungas etablering på arbetsmarknaden. Erfarenheterna från samverkan genom de nationella råden rappor- teras årligen till Regeringskansliet. Skolverket har låtit utvärdera rå- dens arbete. Utvärderingen visar att såväl Skolverket som rådens ledamöter i huvudsak är positiva till det gemensamma arbetet i råden. Ledamöterna har samtidigt i andra sammanhang uttryckt önskemål om att få ett större inflytande över Skolverkets arbete som rör yrkesutbildning och ett större utrymme att diskutera strategiska yrkesutbildningsfrågor i ett brett perspektiv. Skolverket anger med utvärderingen som underlag bl.a. att rådens funktion, ledamöternas inflytande över dagordningen och rådens tillgång till relevant beslutsunderlag behöver utvecklas. Programråden bör ha en viktig roll i fråga om yrkesutbildningens kontinuerliga utveck- ling och bör bidra till att den nationella kompetensförsörjningen säkras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">367</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p984 ft12">Utredaren ska</P>
<P class="p63 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera förutsättningarna för att förstärka den roll som de nationella råden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan har när det gäller att utveckla den gymnasiala yrkesutbildningens kvali- tet och attraktionskraft och vid behov föreslå konkreta åtgärder för hur rollen kan utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p81 ft43">Hur kan samverkan i de lokala programråden förstärkas?</P>
<P class="p763 ft10">En organiserad och nära samverkan mellan huvudmän och avnämare är av avgörande betydelse för att utveckla yrkesutbildningens kvalitet.</P>
<P class="p199 ft8">I gymnasieförordningen (2010:2039) föreskrivs att det för yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv (1 kap. 8 §). Hur detta lokala samråd närmare ska gå till och vilka frågor som samrådet ska avse är inte reglerat. Skolverket rapporterar att frågan om lokal och regional samverkan återkommande uppmärksammas i de nationella programråden. Dessa råd anser att lokala samråd har en nyckelroll när det gäller att utveckla kvaliteten i det arbets- platsförlagda lärandet och att ordna platser för sådant lärande, men också i frågor som rör regional kompetensförsörjning och utbild- ningsutbud m.m. De nationella programråden anser vidare att många lokala programråd fungerar otillfredsställande och att de i vissa fall inte existerar över huvud taget. Skolhuvudmännen behö- ver därför tydligare riktlinjer och stöd för utvecklingen av lokal samverkan.</P>
<P class="p164 ft12">Utredaren ska</P>
<P class="p63 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">ta ställning till om samverkan mellan skola och arbetsliv i de lokala råden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan behöver regleras ytterligare och i så fall lämna nödvändiga författnings- förslag, och</SPAN></P>
<P class="p80 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">föreslå annat stöd som kan behövas för att stärka sådan sam- verkan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">368</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p985 ft13">Uppdraget att se över hur branschernas inflytande och ansvar för den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas genom s.k. branschlärlingar</P>
<P class="p983 ft43">Försöksverksamhet med branschlärlingar</P>
<P class="p74 ft8">Innan gymnasial lärlingsutbildning infördes permanent 2011 genom- fördes en försöksverksamhet som inleddes 2008. För att följa för- söksverksamheten inrättades en särskild kommitté, Nationella Lärlingskommittén, med representanter för arbetslivets parter och branscherna. Av kommitténs slutbetänkande Gymnasial lärlings- utbildning – med fokus på kvalitet! – Hur stärker vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning? (SOU 2011:72) framgår att olika bran- schers erfarenheter, behov, traditioner och inställning till lärlings- utbildning varierar. Mot bakgrund av de skilda förutsättningarna för lärlingsutbildning ansåg kommittén att det bör undersökas hur bran- scherna på ett mera aktivt sätt kan medverka till en ökad kvalitet i lärlingsutbildningen.</P>
<P class="p230 ft8">Det finns alltså anledning att analysera förutsättningarna för att vidareutveckla den svenska gymnasiala lärlingsutbildningen i en riktning där arbetsgivarna tar ett större ansvar för rekryteringen och utbildningen av lärlingar och där branscherna i större utsträck- ning involveras i utbildningsinnehåll, genomförande och kvalitets- säkring. Lämpligen bör detta prövas inom ramen för en försöks- verksamhet. En sådan verksamhet kan exempelvis rymmas inom samverkansformen yrkescollege.</P>
<P class="p194 ft12">Utredaren ska</P>
<P class="p75 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">undersöka om det finns intresse och förutsättningar för en för- söksverksamhet med s.k. branschlärlingar, dvs. en lärlingsutbild- ning i gymnasieskolan med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p986 ft8">Om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksam- het ska utredaren</P>
<P class="p77 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utreda och föreslå hur mottagande, urval och antagning ska genomföras om det är arbetsgivaren som rekryterar lärlingen,</SPAN></P>
<P class="p987 ft14"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft94">med beaktande av EU:s statsstödsregler utreda och föreslå hur verksamma inom branschen ska ersättas för sina kostnader i sam-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">369</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p988 ft8">band med försöksverksamheten och redovisa de ekonomiska konsekvenserna för skolhuvudmännen när det gäller de berörda eleverna,</P>
<P class="p62 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utreda och föreslå vem som ska vara huvudman för utbildningen och vem som ska ha ansvaret för att elevernas rättigheter till- godoses,</SPAN></P>
<P class="p80 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">redovisa hur verksamhetens kvalitet och uppföljning kan säker- ställas, och</SPAN></P>
<P class="p297 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p989 ft47">Är gymnasieskolans <NOBR>20-årsgräns</NOBR> relevant när det gäller branschlärlingar?</P>
<P class="p990 ft8">Utredningen om lärlingsprovanställningar redovisade i sitt betänk- ande Utbildningsanställning (SOU 2012:80) exempel på hur lär- lingsutbildningen är utformad i olika länder. Lärlingsutbildningarna varierar bl.a. när det gäller lärlingarnas ålder. I t.ex. Nederländerna, Skottland och Danmark kan lärlingarna vara äldre än i Sverige. En- ligt skollagen (2010:800) ska gymnasieskolan vara öppen endast för ungdomar som påbörjar sin gymnasieutbildning senast det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år (15 kap. 5 §). Det innebär att det finns en åldersgräns för lärlingsutbildningen i den svenska gym- nasieskolan.</P>
<P class="p187 ft8">Om svenska branscher i framtiden ska vilja ta ett större ansvar för att lärlingsutbildning kommer till stånd, är det en rimlig ut- gångspunkt att engagemanget handlar om arbetsgivarnas långsik- tiga kompetensförsörjning. I det sammanhanget kan arbetsgivare också vara intresserade av att erbjuda platser för ungdomar som är äldre än 20 år.</P>
<P class="p83 ft8">Utredaren ska, om utredaren lämnar förslag om en försöksverk- samhet med branschlärlingar,</P>
<P class="p62 ft8"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft46">ta ställning till och redovisa om dagens </SPAN><NOBR>20-årsgräns</NOBR> för att få börja i gymnasieskolan är ändamålsenlig när det gäller bransch- lärlingar,</P>
<P class="p286 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">redovisa vilka konsekvenser en försöksverksamhet utan </SPAN><NOBR>20-års-</NOBR> gräns får för den kommunala vuxenutbildningen,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">370</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p991 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">överväga om det finns anledning att låta försöksverksamheten omfatta även kommunal vuxenutbildning, och</SPAN></P>
<P class="p41 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p992 ft43">Hur kan jämställdhet och integration förbättras i försöksverksamheten?</P>
<P class="p74 ft11">Den starka könsuppdelningen som råder på vissa delar av arbets- marknaden avspeglas även i ungdomars val av utbildning. Under tiden 1 juli <NOBR>2008–30</NOBR> juni 2011 kunde elever påbörja utbildning in- om ramen för en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbild- ning. Skolverket beskriver i rapporten Gymnasial lärlingsutbildning de tre första åren <NOBR>2008–2011,</NOBR> Deltagande, elevernas erfarenheter och studieresultat (rapport 373, 2012) hur fem yrkesprogram starkt domineras av män och sex yrkesprogram av kvinnor. Inom försöks- verksamheten var könsfördelningen enligt Skolverket dessutom skevare än inom en i huvudsak skolförlagd utbildning.</P>
<P class="p12 ft8">Skolverket konstaterar i samma rapport att drygt 16 procent av eleverna i gymnasieskolan <NOBR>2008–2011</NOBR> hade utländsk bakgrund och att elever med utländsk bakgrund i mindre utsträckning än dem med svensk bakgrund studerade på yrkesutbildningar. Av rappor- ten framgår att andelen elever med utländsk bakgrund i lärlings- försöket var ungefär densamma som för yrkeselever som helhet. Omkring <NOBR>11–12</NOBR> procent av eleverna hade utländsk bakgrund i båda grupperna.</P>
<P class="p13 ft11">Det finns således utmaningar både för yrkesutbildningen i all- mänhet och specifikt för lärlingsutbildningen när det gäller köns- traditionella utbildningsval och intresset för yrkesutbildning bland elever med utländsk bakgrund. Man bör vid utformandet av en eventuell försöksverksamhet med branschlärlingar särskilt beakta hur dessa utmaningar kan hanteras i försöksverksamheten.</P>
<P class="p171 ft12">Utredaren ska, om utredaren lämnar förslag om en försöksverk- samhet med branschlärlingar,</P>
<P class="p958 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera och föreslå hur försöksverksamheten kan utformas för att i större utsträckning intressera elever med utländsk bak- grund och för att elever ska uppmuntras till mindre könsstereo- typa utbildningsval.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">371</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p993 ft205">Hur bör styrning, planering, bedömning och betygssättning ske i en försöksverksamhet med branschlärling?</P>
<P class="p994 ft11">Den gymnasiala yrkesutbildningens innehåll styrs av examensmål och ämnesplaner. Dessa är i första hand utformade med tanke på att de ska tolkas och användas av pedagogiskt utbildad personal. Mot bakgrund av den svenska traditionen med skolförlagd yrkes- utbildning tillämpas styrdokumenten huvudsakligen i en skolmiljö där förutsättningarna för lärande är anpassade utifrån pedagogiska och didaktiska överväganden. När lärandet sker på en arbetsplats ser förutsättningarna annorlunda ut. Elevens handledare kan i vissa fall ha genomgått en handledarutbildning men saknar troligen en pedagogisk utbildning. Verksamheten på arbetsplatsen styrs och planeras med utgångspunkt i produktion, inte lärande. En konse- kvens av de olika förutsättningarna är att verktygen för styrning, planering och uppföljning av lärandet på arbetsplatsen sannolikt måste utformas på ett annat sätt än för den i huvudsak skolförlagda utbildningen.</P>
<P class="p489 ft10">I flera länder följs elevernas utveckling av yrkeskunskaper upp av partssammansatta organ. Det kan t.ex. ske genom ett yrkesprov som görs under eller efter avslutad yrkesutbildning. I de nationella programmen i den svenska gymnasieskolan ingår det att alla elever gör ett gymnasiearbete. På yrkesprogrammen ska gymnasiearbetet visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Gymnasiearbetet ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområ- det. Bedömningen och dokumentationen av elevens yrkesfärdig- heter är ett område som skulle kunna utvecklas genom ett ökat samarbete med branscherna.</P>
<P class="p554 ft12">Utredaren ska, om utredaren lämnar förslag om en försöksverk- samhet med branschlärlingar,</P>
<P class="p510 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera och föreslå hur styrning av utbildningens innehåll samt stöd för planering av utbildningen kan utvecklas och an- passas efter de förutsättningar för lärande som finns på en arbetsplats,</SPAN></P>
<P class="p995 ft207"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft206">ta ställning till om gymnasiearbetet inom försöksverksamheten kan utvecklas till ett yrkesprov som med stöd av branschen prö- var elevens yrkeskompetens, och i så fall lämna sådana förslag</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">372</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p996 ft8">och även föreslå hur resultatet av yrkesprovet kan dokumenteras i syfte att underlätta elevernas etablering på arbetsmarknaden, och</P>
<P class="p997 ft12"><SPAN class="ft39"> </SPAN>lämna nödvändiga författningsförslag.</P>
<P class="p998 ft13">Uppdraget att förbättra matchningen mellan ungdomars val av utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden</P>
<P class="p196 ft43">Hur kan kompetensbrist och ungdomsarbetslöshet motverkas?</P>
<P class="p74 ft8">Samtidigt som många ungdomar saknar arbete uttrycker flera bran- scher oro för den framtida kompetensförsörjningen. Utmaningarna när det gäller kompetensförsörjning återfinns inom flera stora yrkesområden, t.ex. inom vård- och omsorgssektorn. Detta kan vara ett tecken på olika former av matchningsproblem: mellan arbetsgivare och arbetssökande, mellan utbildningsutbud och efter- frågan på arbetsmarknaden eller mellan ungdomars val av utbild- ning och efterfrågan på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p13 ft11">Gymnasieskolan står för en viktig del av den nationella kompe- tensförsörjningen och det är därför allvarligt att intresset för gym- nasial yrkesutbildning har minskat. Av Skolverkets samlade redo- visning och analys inom yrkesutbildningsområdet (U2014/6114/GV) framgår att andelen av alla nya elever i gymnasieskolan som väljer ett yrkesprogram har minskat, från 35 procent 2007 till 27 procent 2013. För att möta efterfrågan på arbetsmarknaden är det viktigt att öka intresset för yrkesutbildning.</P>
<P class="p213 ft12">Utredaren ska</P>
<P class="p70 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera hur dimensioneringen av gymnasial yrkesutbildning fungerar när det gäller att möta arbetsmarknadens behov och elevernas efterfrågan samt kartlägga om det finns regionala skill- nader,</SPAN></P>
<P class="p999 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utreda och föreslå hur matchningen mellan ungdomars val av gymnasial yrkesutbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras,</SPAN></P>
<P class="p1000 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utreda och föreslå hur rekryteringen till gymnasiala yrkesutbild- ningar kan förbättras, dels för att undvika att kompetensbrist</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">373</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1001 ft12">uppstår, dels för att minska risken för överutbildning inom yrkesområden med svag efterfrågan på arbetsmarknaden,</P>
<P class="p80 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">med utgångspunkt i efterfrågan på arbetsmarknaden, elevernas val och huvudmännens förutsättningar att erbjuda ett allsidigt utbud av utbildningar, föreslå de justeringar av det nationella utbudet av inriktningar inom gymnasiala yrkesutbildningar som bedöms vara mest angelägna,</SPAN></P>
<P class="p247 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">föreslå hur regional samverkan om gymnasial yrkesutbildning kan stimuleras i syfte att öka tillgången och kvaliteten på sådan utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden och redovisa vilken roll regionala kompetensplattformar kan spela i detta avseende, och</SPAN></P>
<P class="p994 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p1002 ft47">Hur kan studie- och yrkesvägledningen utvecklas så att elever ges bättre möjligheter att göra väl underbyggda val av gymnasial utbildning?</P>
<P class="p200 ft8">Många ungdomar i grundskolan upplever sannolikt att arbetslivet ligger långt fram i tiden. Samtidigt innebär valet av gymnasiepro- gram ett första viktigt steg mot en framtida yrkeskarriär som an- ställd eller företagare. En förutsättning för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val är att det finns kunskap om behoven på arbetsmarknaden och tillgång till studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet. Felaktiga studieval kan leda till förlängd studietid eller till studiemisslyckanden. Detta kan i sin tur leda till att etabler- ingen på arbetsmarknaden försenas och försvåras vilket är negativt för både individen och samhället.</P>
<P class="p266 ft10">När ungdomar i grundskolan står inför valet av gymnasial ut- bildning har de att välja mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspoli- tisk utvärdering (IFAU) har i studien Ungdomars och invandrares inträde på arbetsmarknaden <NOBR>1985–2003</NOBR> (rapport 2007:18) analyse- rat skillnaderna mellan elever från yrkesprogram och elever från högskoleförberedande program när det gäller etablering på arbets- marknaden. Av studien framgår att inträdet på arbetsmarknaden går långsammare för de som har gått ett högskoleförberedande pro-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">374</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">gram utan att fortsätta till högskolan jämfört med de som har gått ett yrkesprogram.</P>
<P class="p448 ft10">Elever som vill börja arbeta direkt efter ett högskoleförbered- ande program riskerar således att vara sämre förberedda för arbets- livet än om de valt ett yrkesprogram. Därför är det viktigt att infor- mera eleverna i grundskolan om behoven på arbetsmarknaden och om vilka utbildningar som har tydliga yrkesutgångar.</P>
<P class="p194 ft12">Utredaren ska</P>
<P class="p70 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera om studie- och yrkesvägledning av god kvalitet i till- räcklig utsträckning erbjuds eleverna i grundskolan och gym- nasieskolan och vid behov föreslå hur studie- och yrkesvägled- ningen kan utvecklas, och</SPAN></P>
<P class="p714 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p1003 ft13">Uppdraget att komplettera teknikprogrammet med tydliga yrkesutgångar genom en försöksverksamhet</P>
<P class="p211 ft38">De svenska teknikföretagens förmåga att möta den globala konkur- rensen och den snabba tekniska utvecklingen bygger på god till- gång till teknisk kompetens. Medan teknikprogrammet i gymnasie- skolan har vuxit i omfattning har det industritekniska programmet i samma skolform minskat. Detta kan utgöra ett problem för tek- nikföretagens framtida kompetensförsörjning. För att stimulera intresset för och höja kvaliteten på industritekniska utbildningar har arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom den tekniska industrin samarbetat om gymnasiala yrkesutbildningar och succes- sivt knutit teknikprogrammet och det industritekniska program- met närmare varandra. Det finns därför anledning att utveckla det allt populärare teknikprogrammet så att det kompletteras med tyd- liga yrkesutgångar med industriteknisk inriktning för elever som vill gå direkt ut i arbetslivet efter gymnasieskolan.</P>
<P class="p1004 ft12">Utredaren ska</P>
<P class="p75 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera och föreslå hur en försöksverksamhet kan inrättas där teknikprogrammet i gymnasieskolan kompletteras med en eller flera industritekniska inriktningar med tydliga yrkesutgångar och vid behov föreslå justeringar av programmets befintliga in- riktningar,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">375</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1005 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">när det gäller försöksverksamheten lämna förslag t.ex. om garanterad undervisningstid, mottagande och urval, examens- mål, omfattning av arbetsplatsförlagt lärande och ersättning till huvudmännen för anordnande av utbildningen, och</SPAN></P>
<P class="p52 ft12"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p73 ft13">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p788 ft8">Utredaren ska redovisa konsekvenserna av förslagen i enlighet med <NOBR>14–15</NOBR> a §§ kommittéförordningen (1998:1474). I detta ska ingå att redovisa förslagens eventuella konsekvenser för studiestödssyste- met samt för skolhuvudmän och elever i de försöksverksamheter som föreslås. Dessutom ska utredaren beakta hur förslagen kan på- verka förutsättningarna för full delaktighet i utbildning för elever med funktionsnedsättning.</P>
<P class="p73 ft13">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p206 ft11">Utredaren ska samråda med berörda myndigheter, arbetsmarkna- dens parter och intresseorganisationer i näringslivet.</P>
<P class="p15 ft10">Utredaren ska redovisa de justeringar av det nationella utbudet av inriktningar som bedöms vara mest angelägna och uppdraget om för- söksverksamhet som rör teknikprogrammet senast den 31 mars 2015. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 30 september 2015.</P>
<P class="p1006 ft12">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft20">376</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="id_1">
<P class="p935 ft21">Bilaga 5</P>
<P class="p936 ft7">Kommittédirektiv 2015:84</P>
<P class="p969 ft50">Tilläggsdirektiv till Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01)</P>
<P class="p970 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2015</P>
<P class="p937 ft13">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p971 ft8">Regeringen beslutade den 5 december 2013 att ge en särskild ut- redare i uppdrag att bl.a. föreslå hur tydliga yrkesutgångar kan in- föras på gymnasieskolans teknikprogram (dir. 2013:122). Genom tilläggsdirektiv fick utredaren i uppdrag att även se över dimen- sionering, utbud och innehåll i den gymnasiala yrkesutbildningen och utredningstiden förlängdes till den 31 mars 2015 (dir. 2014:50 och dir. 2014:95).</P>
<P class="p972 ft11">Samtliga direktiv ersattes genom beslut den 12 februari 2015 av nya direktiv, där utredaren gavs i uppdrag att lämna förslag som syftar till att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attrak- tionskraft, underlätta ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärka den nationella kompetensförsörjningen (dir. 2015:15). Sam- tidigt förlängdes utredningstiden så att uppdraget skulle slutredovisas senast den 30 september 2015.</P>
<P class="p1007 ft12">Utredningstiden förlängs nu ytterligare. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 15 november 2015.</P>
<P class="p1008 ft12">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">377</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_378">
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="id_1">
<P class="p935 ft21">Bilaga 6</P>
<P class="p936 ft7">Den norska modellen för samverkan</P>
<P class="p806 ft37">Den norska modellen för samverkan om yrkesutbildning</P>
<P class="p1009 ft8">Den norska modellen för samverkan om yrkesutbildning har inspi- rerat de förslag som utredningen lägger om de nationella program- råden i kapitel 5. Även om det norska utbildningssystemet inte helt motsvarar det svenska finns likheter i hur samverkan mellan utbild- ningssystemet och arbetslivet är organiserat. I Norge har dock strukturen funnits på plats något längre än i Sverige, vilket gjort att man också har kommit längre i arbetet med att utveckla en samsyn kring institutionernas funktion och de olika aktörernas roller inom dem.</P>
<P class="p972 ft11">Den norska yrkesutbildningsmodellen, med två år i skolan och två år på arbetsplats, infördes 1994. Reformen, som innebar färre och bredare program, föregicks av ingående trepartsdiskussioner mellan staten, arbetsgivare och fackliga organisationer. Efter in- förandet upptäckte man att systemet inte var tillräckligt flexibelt för förändringar i arbetslivet. För att komma tillrätta med det infördes 2004 de faglige rådene och Samarbeidsrådet for yrkesopplaering.</P>
<P class="p1010 ft8">Samverkansstrukturen i Norge sträcker sig från nationell till regional nivå. Samverkan på lokal skolnivå, motsvarande de lokala programråden i Sverige, är inte reglerad. Fylkeskommunen ansvarar för uppföljningen av den lokala verksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">379</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B397/H3B397380x1.jpg" style="width:433px;height:299px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1011 ft69"><SPAN class="ft88">Källa: </SPAN>Utdanningsdirektoratet.</P>
<P class="p966 ft13">Samarbeidsrådet for yrkesopplaering</P>
<P class="p129 ft8">Samarbeidsrådet for yrkesopplaering (SRY) inrättades 2004 för att hantera långsiktiga, strategiska frågor och är ett stöd både åt de- partementet och åt myndigheter inom utbildningsområdet. En kon- kret uppgift för SRY är till exempel att ge råd om antalet faglige råd, deras sammansättning och arbetsområde. De frågor där det råder meningsskiljaktigheter mellan SRY och utbildningsmyndigheterna kan lyftas till Kunnskapsdepartementet (motsvarande Utbildnings- departementet).</P>
<P class="p233 ft10">SRY både ger och får uppdrag från Utdanningsdirektoratet (mot- svarande Skolverket) och Kunnskapsdepartementet. SRY samman- träder vanligtvis sex gånger per år. Ett möte per år förläggs till någon av fylkeskommunerna för erfarenhetsutbyte. I SRY sitter re- presentanter från de nationella organisationerna på arbetsmarkna- den: LO, YS och Norges arbetsgivare. Den fackliga organisationen Yrkesorganisasjonenes Sentralforbund (YS) består av 18 olika förbund som täcker alla sektorer på arbetsmarknaden. Därutöver finns också arbetsgivarorganisationen Virke som representerar bran- schområden som handel, teknik, service, hälsa och omsorg, utbild- ning och kultur, samt Spekter, som organiserar arbetsgivare främst</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">380</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft8">inom offentlig sektor, representerade i SRY. Norges motsvarighet till SKL är representerat av Kommunesektorens organisasjon. Utdan- ningsforbundet, som är en lärarfacklig organisation, och Elevorgani- sasjonen är också representerade. Två departement är representerade, varav Kunnskapsdepartementet är det ena och Kommunal- og moderniseringsdepartementet det andra. Nærings- og fiskerideparte- mentet har observationsstatus.</P>
<P class="p73 ft13">De faglige rådene</P>
<P class="p211 ft8">Det finns nio faglige råd, ett för varje yrkesprogram. Ledamöterna är yrkeskunniga som representerar branschorganisationer. Utdan- ningsdirektoratet bestämmer vilka organisationer som ska vara re- presenterade och organisationerna nominerar själva sina represen- tanter. Mandatperioden är fyra år.</P>
<P class="p13 ft11">Ledamöterna har i uppgift att täcka hela utbildningsområdet. Det är representanternas uppgift att förankra arbetet inom den egna organisationen. Vid behov kan direktoratet adjungera någon eller sätta samman kompletterande arbetsgrupper. Rådens möten leds av en ordförande och en vice ordförande som utses bland rådens arbetsgivar- och fackliga ledamöter. Utdanningsdirektoratet ställer en sekreterare till rådets förfogande med uppgift att föra protokoll. Mötena är relativt transparenta eftersom protokollen publiceras offentligt. Huvudansvariga på Utdanningsdirektoratet för råden har årliga samtal med ordförandena och handläggarna för att stämma av och utveckla arbetet i de faglige rådene.</P>
<P class="p12 ft8">Hur samarbetet ska organiseras och fördelas mellan de olika aktörerna finns angivet i riktlinjer och en form av arbetsordning.</P>
<P class="p73 ft13">Yrkesopplaeringsnemnderna</P>
<P class="p203 ft8">Yrkesopplaeringsnemnderna är huvudmän för utbildningen och finns på fylkesnivå. Nämnderna ansvarar för dimensionering av ut- bildningarna, men har inget inflytande över utbildningens utform- ning. Det finns ingen reglerad relation mellan de faglige rådene och nämnderna. Det är något som Utdanningsdirektoratet överväger att utveckla.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">381</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397382x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft21">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft13">Riktlinjer för rådens arbete</P>
<P class="p250 ft11">I dokumentet ”Retningslinjer – for samarbeidet mellom Sam- arbeidsrådet for yrkesopplæring (SRY), de faglige rådene og Utdan- ningsdirektoratet” beskrivs de olika organens mandat och deras rättsliga grund, riktlinjer för arbetet och en arbetsordning för den trepartssamverkan som SRY och de faglige rådene vilar på.<SPAN class="ft89">1</SPAN></P>
<P class="p199 ft8">SRY är reglerat i nationell lagstiftning (opplaeringsloven). Kunnskapsdepartementet utser de organisationer som ingår i SRY för en mandatperiod om fyra år. I lagstiftningen finns också man- datet för SRY angivet. Vidare finns angivet att SRY ska lämna för- slag till departementet på vilka råd som ska finnas, rådens storlek, relevanta yrkes- och branschområden samt vilka uppgifter råden ska ansvara för. Utdanningsdirektoratet utser de faglige rådene på delegation från departementet.</P>
<P class="p187 ft8">Vid införandet av de båda råden 2004 beslutade Stortinget att Utdanningsdirektoratet ska utgöra sekretariat för SRY och de fag- lige rådene. Som argument för en sådan ordning påpekades att råden med sin starka koppling till direktoratet på så sätt skulle få tillgång till den samlade kompetensen i direktoratet. Det innebär i praktiken att ansvara för bl.a. protokoll, berednings- och utred- ningsarbete.</P>
<P class="p94 ft11">Mandatet för de båda råden är relativt långtgående trots att deras uppgift primärt är rådgivande till departement och direktorat. Utgångspunkten för uppdraget är kvalitet och utveckling, vilket innebär att råden kan lämna förslag om ändringar på alla områden som berör yrkesutbildning, oavsett vilken förvaltningsnivå som ansvarar för frågan. Uppgifter som även ryms inom det rådande mandatet är förslag på utvecklingsarbete och forskning inom yrkes- utbildningen. Vid behov kan rådet ta initiativ till nyetablering, för- ändring eller nedläggning av utbildningar. Parterna i arbetslivet ska genom de faglige rådene få inflytande över hela yrkesutbildningen. Vad gäller de delar av utbildningen som är arbetsplatsförlagd ska det tas särskild hänsyn till parternas förslag. Förutom att respektive organisation i sig kan utgöra remissinstans, så utgör också de båda råden remissinstanser.</P>
<P class="p1012 ft163"><SPAN class="ft161">1 </SPAN><SPAN class="ft133">Utdanningsdirektoratet 2013. </SPAN>Retningslinjer – for samarbeidet mellom Samarbeidsrådet for yrkesopplæring (SRY), de faglige rådene og Utdanningsdirektoratet<SPAN class="ft133">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">382</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td280"><P class="p23 ft21">SOU 2015:97</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p23 ft41">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1013 ft8">Trots att råden är rådgivande så är deras möjligheter att lämna förslag ändå långtgående. I retningslinjerna finns angivet en relativt tydlig procedur när man vill göra större förändringar i form av rikt- linjer för dokumentation eller utredningskrav.</P>
<P class="p15 ft8">Det finns också en tydlig ansvarsfördelning mellan de deltag- ande aktörerna. Alla representanter i SRY och de faglige rådene har ett uttalat ansvar att förankra rådsarbetet i den egna organisationen. Utdanningsdirektoratet fattar beslut om de råd som berör myndig- hetens ansvarsområden. Finns andra mottagare ansvarar direktora- tet för att förslagen förs vidare.</P>
<P class="p253 ft11">För att trygga kontinuitet och långsiktighet är arbetet i råden baserade på formella möten. Här finns också reglerat hur ofta man ska sammanträda. För SRY anges att man ska ha sex möten per år, inklusive ett studiebesök. Verksamheten baseras dels på en över- gripande planering för hela mandatperioden, och dels på en års- baserad verksamhetsplan. Ansvaret för utarbetande av planen ligger på Utdanningsdirektoratet. För de faglige rådene hålls fyra till fem endagsmöten samt sex arbetsutskottsmöten per år. Man gör också ett fylkesbesök varje år. Dessutom hålls tre till fyra gemensamma möten mellan ordförandena och vice ordförandena i SRY och de faglige rådene.</P>
<P class="p1014 ft12">En gemensam utvärdering av samverkan mellan direktoratet och råden görs varje år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">383</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_384">
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="id_1">
<P class="p935 ft21">Bilaga 7</P>
<P class="p1015 ft97">Branschorganisationer i enkätundersökning</P>
<P class="p1016 ft8">Följande organisationer har svarat på utredningens enkätundersök- ning om programrådsverksamheten (se kapitel 5) och samverkans- modeller för kvalitetssäkring (se kapitel 6):</P>
<P class="p1017 ft8">Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (BYA) Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN)</P>
<P class="p1018 ft8">Djurbranschens yrkesnämnd (DYN) Elektriska Installatörsorganisationen EIO Fastighetsbranschens yrkesnämnd Handelsanställdas förbund Hästnäringens yrkesnämnd (HYN)</P>
<P class="p1019 ft8">IF Metall Industriarbetsgivarna Livsmedelsföretagen</P>
<P class="p22 ft12">Naturbrukets yrkesnämnd (NYN)</P>
<P class="p1020 ft8">Plåt- och ventilationsforums yrkesnämnd Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN) Svenska Elektrikerförbundet</P>
<P class="p1021 ft11">Svenska Kommunalarbetarförbundet Svensk Handel</P>
<P class="p22 ft12">Sveriges Frisörföretagare</P>
<P class="p1022 ft12">Sveriges Kommuner och Landsting</P>
<P class="p1023 ft8">Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers Riksförbund Teknikcollege/Industrirådet</P>
<P class="p22 ft12">Teknikföretagen</P>
<P class="p1022 ft12">Transportgruppen</P>
<P class="p1024 ft12">Trä- och Möbelföretagen Visita</P>
<P class="p810 ft12"><NOBR>VVS-branschens</NOBR> yrkesnämnd</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft20">385</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_386">
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397387x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft7">Statens offentliga utredningar 2015</P>
<P class="p983 ft14">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1025 ft4"><SPAN class="ft208">1.</SPAN><SPAN class="ft209">Deltagande med väpnad styrka</SPAN></P>
<P class="p1026 ft4"><SPAN class="ft210">i</SPAN><SPAN class="ft211">utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. Fö.</SPAN></P>
<P class="p649 ft212"><SPAN class="ft212">2.</SPAN><SPAN class="ft213">Värdepappersmarknaden</SPAN></P>
<P class="p1027 ft4">MiFID II och MiFIR. + Bilagor. Fi.</P>
<P class="p1028 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft209">Med fokus på kärnuppgifterna. En angelägen anpassning av Polismyndig- hetens uppgifter på djurområdet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p649 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft209">Ett svenskt tonnageskattesystem. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1029 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft209">En ny svensk tullagstiftning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1030 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft209">Mer gemensamma tobaksregler.</SPAN></P>
<P class="p1031 ft4">Ett genomförande av tobaksprodukt- direktivet. S.</P>
<P class="p1032 ft4"><SPAN class="ft208">7.</SPAN><SPAN class="ft209">Krav på privata aktörer i välfärden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1033 ft4"><SPAN class="ft4">8.</SPAN><SPAN class="ft209">En översyn av årsredovisningslagarna. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1032 ft4"><SPAN class="ft208">9.</SPAN><SPAN class="ft209">En modern reglering</SPAN></P>
<P class="p1034 ft4">av järnvägstransporter. Ju.</P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft208">10.</SPAN><SPAN class="ft209">Gränser i havet. UD.</SPAN></P>
<P class="p1035 ft4"><SPAN class="ft208">11.</SPAN><SPAN class="ft209">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet. M.</SPAN></P>
<P class="p242 ft4"><SPAN class="ft208">12.</SPAN><SPAN class="ft209">Överprövning av upphandlingsmål</SPAN></P>
<P class="p1034 ft4"><SPAN class="ft208">m.m.</SPAN><SPAN class="ft209">Fi.</SPAN></P>
<P class="p1036 ft4"><SPAN class="ft208">13.</SPAN><SPAN class="ft209">Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. A.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft212"><SPAN class="ft208">14.</SPAN><SPAN class="ft213">Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem</SPAN></P>
<P class="p1038 ft4"><SPAN class="ft4">i</SPAN><SPAN class="ft214">hälso- och sjukvården. S.</SPAN></P>
<P class="p1039 ft4"><SPAN class="ft208">15.</SPAN><SPAN class="ft209">Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. N L.</SPAN></P>
<P class="p1040 ft4"><SPAN class="ft208">16.</SPAN><SPAN class="ft209">Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. N.</SPAN></P>
<P class="p1041 ft4"><SPAN class="ft208">17.</SPAN><SPAN class="ft209">För kvalitet – Med gemensamt ansvar. S.</SPAN></P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft208">18.</SPAN><SPAN class="ft209">Lösöreköp och registerpant. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1042 ft4"><SPAN class="ft208">19.</SPAN><SPAN class="ft209">En ny ordning för redovisningstillsyn. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1043 ft4"><SPAN class="ft208">20.</SPAN><SPAN class="ft209">Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. S.</SPAN></P>
<P class="p1044 ft4"><SPAN class="ft208">21.</SPAN><SPAN class="ft209">Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. S.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft4">22. Rektorn och styrkedjan. U.</P>
<P class="p241 ft212"><SPAN class="ft208">23.</SPAN><SPAN class="ft213">Informations- och cybersäkerhet</SPAN></P>
<P class="p1045 ft4"><SPAN class="ft210">i</SPAN><SPAN class="ft211">Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. Ju Fö.</SPAN></P>
<P class="p1046 ft4"><SPAN class="ft208">24.</SPAN><SPAN class="ft209">En kommunallag för framtiden. Del A + B . Fi.</SPAN></P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft208">25.</SPAN><SPAN class="ft209">En ny säkerhetsskyddslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1047 ft4"><SPAN class="ft208">26.</SPAN><SPAN class="ft209">Begravningsclearing. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1048 ft4"><SPAN class="ft208">27.</SPAN><SPAN class="ft209">Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi.</SPAN></P>
<P class="p1049 ft4"><SPAN class="ft208">28.</SPAN><SPAN class="ft209">Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. N.</SPAN></P>
<P class="p1049 ft4"><SPAN class="ft208">29.</SPAN><SPAN class="ft209">En yrkesinriktning inom teknik programmet. U.</SPAN></P>
<P class="p1050 ft4"><SPAN class="ft208">30.</SPAN><SPAN class="ft209">Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsu- mentvaror som innehåller kemikalier. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft4"><SPAN class="ft208">31.</SPAN><SPAN class="ft209">Datalagring och integritet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft208">32.</SPAN><SPAN class="ft209">Nästa fas i </SPAN><NOBR>e-hälsoarbetet.</NOBR> S.</P>
<P class="p1052 ft4"><SPAN class="ft208">33.</SPAN><SPAN class="ft209">Uppgiftslämnarservice för företagen. N.</SPAN></P>
<P class="p1053 ft4"><SPAN class="ft208">34.</SPAN><SPAN class="ft209">Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft208">35.</SPAN><SPAN class="ft209">Service i glesbygd. N.</SPAN></P>
<P class="p241 ft212"><SPAN class="ft208">36.</SPAN><SPAN class="ft213">Systematiska jämförelser. För lärande</SPAN></P>
<P class="p1027 ft4"><SPAN class="ft210">i</SPAN><SPAN class="ft209">staten. S.</SPAN></P>
<P class="p1054 ft4"><SPAN class="ft208">37.</SPAN><SPAN class="ft209">Översyn av lagen om skiljeförfarande. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1055 ft4"><SPAN class="ft208">38.</SPAN><SPAN class="ft209">Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del II. A.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft4"><SPAN class="ft208">39.</SPAN><SPAN class="ft209">Myndighetsdatalag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft4"><SPAN class="ft208">40.</SPAN><SPAN class="ft209">Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft4"><SPAN class="ft208">41.</SPAN><SPAN class="ft209">Ny patentlag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1047 ft4"><SPAN class="ft208">42.</SPAN><SPAN class="ft209">Koll på anläggningen. N.</SPAN></P>
<P class="p1057 ft4"><SPAN class="ft208">43.</SPAN><SPAN class="ft209">Vägar till ett effektivare miljöarbete. M.</SPAN></P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft208">44.</SPAN><SPAN class="ft209">Arbetslöhet och ekonomiskt bistånd. S</SPAN></P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft208">45.</SPAN><SPAN class="ft209">SÖK – statsbidrag för ökad kvalitet. U.</SPAN></P>
<P class="p1058 ft4">46. Skapa tilltro. Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen. S.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1059 ft4"><SPAN class="ft215">47.</SPAN><SPAN class="ft209">Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1060 ft4"><SPAN class="ft208">48.</SPAN><SPAN class="ft209">Bostadsmarknaden och den ekono- miska utvecklingen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1061 ft4"><SPAN class="ft208">49.</SPAN><SPAN class="ft209">Nya regler för revisorer och revision. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1062 ft4"><SPAN class="ft208">50.</SPAN><SPAN class="ft209">Hela lönen, hela tiden. Utmaningar för ett jämställt arbetsliv. A.</SPAN></P>
<P class="p1041 ft4"><SPAN class="ft208">51.</SPAN><SPAN class="ft209">Klimatförändringar och dricksvatten- försörjning. N.</SPAN></P>
<P class="p1041 ft4"><SPAN class="ft208">52.</SPAN><SPAN class="ft209">Rapport från Bergwallkommissionen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1063 ft4"><SPAN class="ft208">53.</SPAN><SPAN class="ft209">The Welfare State and Economic Performance. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft4"><SPAN class="ft208">54.</SPAN><SPAN class="ft209">Europeisk kvarstad på bankmedel. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1064 ft4"><SPAN class="ft208">55.</SPAN><SPAN class="ft209">Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. U.</SPAN></P>
<P class="p242 ft212"><SPAN class="ft208">56.</SPAN><SPAN class="ft213">Får vi det bättre?</SPAN></P>
<P class="p1027 ft4">Om mått på livskvalitet. Fi.</P>
<P class="p1065 ft4"><SPAN class="ft215">57.</SPAN><SPAN class="ft209">Tillsyn över polisen och Kriminalvården. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1066 ft4"><SPAN class="ft208">58.</SPAN><SPAN class="ft209">EU och kommunernas bostadspolitik. N.</SPAN></P>
<P class="p1067 ft4"><SPAN class="ft208">59.</SPAN><SPAN class="ft209">En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostads- försörjning. N.</SPAN></P>
<P class="p1068 ft4"><SPAN class="ft208">60.</SPAN><SPAN class="ft209">Delrapport från Sverigeförhandlingen. Ett författningsförslag om värdeåterföring. N.</SPAN></P>
<P class="p1069 ft4"><SPAN class="ft208">61.</SPAN><SPAN class="ft209">Ett stärkt konsumentskydd vid telefon- försäljning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1070 ft4"><SPAN class="ft208">62.</SPAN><SPAN class="ft209">UCITS V. En uppdaterad fond- lagstiftning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1071 ft4"><SPAN class="ft208">63.</SPAN><SPAN class="ft209">Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1072 ft4"><SPAN class="ft208">64.</SPAN><SPAN class="ft209">En fondstruktur för innovation och tillväxt. N.</SPAN></P>
<P class="p1064 ft4"><SPAN class="ft208">65.</SPAN><SPAN class="ft209">Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter. N.</SPAN></P>
<P class="p4 ft4">66. En förvaltning som håller ihop. N.</P>
<P class="p1073 ft4"><SPAN class="ft215">67.</SPAN><SPAN class="ft209">För att brott inte ska löna sig. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1074 ft4"><SPAN class="ft208">68.</SPAN><SPAN class="ft209">Tjänstepension – tryggandelagen och skattereglerna. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1075 ft4"><SPAN class="ft208">69.</SPAN><SPAN class="ft209">Ökad trygghet för hotade och förföljda personer. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft4"><SPAN class="ft208">70.</SPAN><SPAN class="ft209">Högre utbildning under tjugo år. U.</SPAN></P>
<P class="p1076 ft4"><SPAN class="ft208">71.</SPAN><SPAN class="ft209">Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU. S.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p150 ft212"><SPAN class="ft208">72.</SPAN><SPAN class="ft213">Skärpt exportkontroll av krigsmateriel</SPAN></P>
<P class="p1027 ft4">– DEL 1 + 2, bilagor. UD.</P>
<P class="p1077 ft4"><SPAN class="ft208">73.</SPAN><SPAN class="ft209">Personuppgiftsbehandling på utlän- </SPAN><NOBR>nings-och</NOBR> medborgarskapsområdet. Ju.</P>
<P class="p1078 ft4"><SPAN class="ft208">74.</SPAN><SPAN class="ft209">Skydd för vuxna i internationella situa- tioner – 2000 års Haagkonvention. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1079 ft4"><SPAN class="ft208">75.</SPAN><SPAN class="ft209">En rymdstrategi för nytta och tillväxt. U.</SPAN></P>
<P class="p1080 ft4"><SPAN class="ft208">76.</SPAN><SPAN class="ft209">Ett tandvårdsstöd för alla. Fler och starkare patienter. S.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft4"><SPAN class="ft208">77.</SPAN><SPAN class="ft209">Fakturabedrägerier. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft4"><SPAN class="ft208">78.</SPAN><SPAN class="ft209">Upphandling och villkor enligt kol- lektivavtal. S.</SPAN></P>
<P class="p1080 ft4"><SPAN class="ft208">79.</SPAN><SPAN class="ft209">Tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaret. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1082 ft4">80. Stöd och hjälp till vuxna vid ställnings- taganden till vård, omsorg och forsk- ning. S.</P>
<P class="p1083 ft4"><SPAN class="ft208">81.</SPAN><SPAN class="ft209">Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola. U.</SPAN></P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft208">82.</SPAN><SPAN class="ft209">Ökad insyn i fristående skolor. U.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft4"><SPAN class="ft208">83.</SPAN><SPAN class="ft209">Översyn av lex Laval. A.</SPAN></P>
<P class="p1084 ft4"><SPAN class="ft208">84.</SPAN><SPAN class="ft209">Organdonation. En livsviktig verksamhet. S.</SPAN></P>
<P class="p1082 ft4"><SPAN class="ft208">85.</SPAN><SPAN class="ft209">Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemen- skap i tillgänglighetssmarta boende- miljöer. S.</SPAN></P>
<P class="p1085 ft4">86. Mål och myndighet. En effektiv styr- ning av jämställdhetspolitiken. + Forskarrapporter till Jämställdshets utredningen. U.</P>
<P class="p1086 ft4"><SPAN class="ft215">87.</SPAN><SPAN class="ft209">Energiskatt på el. En översyn av det nuvarande systemet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1087 ft4"><SPAN class="ft208">88.</SPAN><SPAN class="ft209">Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft4"><SPAN class="ft208">89.</SPAN><SPAN class="ft209">Ny museipolitik. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1088 ft4">90. Utbildning för framtidens arbetsmarknad. Fi.</P>
<P class="p1089 ft4"><SPAN class="ft208">91.</SPAN><SPAN class="ft209">Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden. N.</SPAN></P>
<P class="p1090 ft4"><SPAN class="ft208">92.</SPAN><SPAN class="ft209">Utvecklad ledning av universitet och högskolor. U.</SPAN></P>
<P class="p1091 ft4"><SPAN class="ft208">93.</SPAN><SPAN class="ft209">Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdes- skatt. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1092 ft212"><SPAN class="ft208">94.</SPAN><SPAN class="ft213">Medieborgarna & medierna.</SPAN></P>
<P class="p1093 ft4">En digital värld av rättigheter, skyldig- heter – möjligheter och ansvar. Ku.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<P class="p1094 ft4"><SPAN class="ft208">95.</SPAN><SPAN class="ft209">Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1095 ft4">96. Låt fler forma framtiden! Forskar- antologi. Bilaga till betänkande. Ku.</P>
<P class="p1096 ft4">97. Välja yrke. U.</P>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B397390x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft7">Statens offentliga utredningar 2015</P>
<P class="p983 ft14">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft69">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p1097 ft4">Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. [13]</P>
<P class="p1098 ft4">Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del II. [38]</P>
<P class="p1099 ft4">Hela lönen, hela tiden. Utmaningar för ett jämställt arbetsliv. [50]</P>
<P class="p4 ft4">Översyn av lex Laval. [83]</P>
<P class="p1100 ft69">Finansdepartementet</P>
<P class="p8 ft4">Värdepappersmarknaden</P>
<P class="p1101 ft3">MiFID II och MiFIR. + Bilagor [2] Ett svenskt tonnageskattesystem. [4] En ny svensk tullagstiftning. [5]</P>
<P class="p894 ft4">Krav på privata aktörer i välfärden. [7]</P>
<P class="p1102 ft4">Överprövning av upphandlingsmål m.m. [12]</P>
<P class="p4 ft4">En ny ordning för redovisningstillsyn. [19]</P>
<P class="p1103 ft4">En kommunallag för framtiden. Del A + B. [24]</P>
<P class="p1104 ft4">Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? [27]</P>
<P class="p1105 ft4">Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsu- mentvaror som innehåller kemikalier. [30]</P>
<P class="p1106 ft4">Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen. [34]</P>
<P class="p1107 ft4">Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen. [48]</P>
<P class="p1108 ft4">The Welfare State and Economic Performance. [53]</P>
<P class="p894 ft212">Får vi det bättre?</P>
<P class="p1109 ft4">Om mått på livskvalitet. [56]</P>
<P class="p1110 ft4">UCITS V. En uppdaterad fondlagstiftning. [62]</P>
<P class="p1111 ft4">Tjänstepension – tryggandelagen och skattereglerna. [68]</P>
<P class="p1112 ft4">Ökad trygghet för hotade och förföljda personer. [69]</P>
<P class="p1113 ft4">Energiskatt på el. En översyn av det nuvarande systemet. [87]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1114 ft4">Utbildning för framtidens arbetsmarknad. [90]</P>
<P class="p1115 ft4">Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt. [93]</P>
<P class="p1116 ft4">Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser. [95]</P>
<P class="p18 ft69">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p4 ft4">Deltagande med väpnad styrka</P>
<P class="p1117 ft4">i utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. [1]</P>
<P class="p1118 ft4">Tillsyn och kontroll på hälso- och miljö- området inom försvaret. [79]</P>
<P class="p1100 ft69">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1119 ft4">Med fokus på kärnuppgifterna. En ange- lägen anpassning av Polismyndig- hetens uppgifter på djurområdet. [3]</P>
<P class="p894 ft4">En översyn av årsredovisningslagarna. [8]</P>
<P class="p4 ft212">En modern reglering</P>
<P class="p1120 ft216">av järnvägstransporter. [9] Lösöreköp och registerpant. [18]</P>
<P class="p8 ft4">Informations- och cybersäkerhet</P>
<P class="p1121 ft4">i Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. [23]</P>
<P class="p1122 ft4">En ny säkerhetsskyddslag. [25] Datalagring och integritet. [31]</P>
<P class="p1123 ft216">Översyn av lagen om skiljeförfarande. [37] Myndighetsdatalag. [39]</P>
<P class="p1124 ft4">Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. [40]</P>
<P class="p4 ft4">Ny patentlag. [41]</P>
<P class="p1125 ft4">Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. [47]</P>
<P class="p1126 ft3">Nya regler för revisorer och revision. [49] Rapport från Bergwallkommissionen. [52] Europeisk kvarstad på bankmedel. [54]</P>
<P class="p1127 ft4">Tillsyn över polisen och Kriminalvården. [57]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1128 ft4">Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning. [61]</P>
<P class="p1129 ft4">Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor. [63]</P>
<P class="p4 ft4">För att brott inte ska löna sig. [67]</P>
<P class="p1130 ft4">Personuppgiftsbehandling på utlännings- och medborgarskapsområdet. [73]</P>
<P class="p1129 ft4">Skydd för vuxna i internationella situationer – 2000 års Haagkonvention. [74]</P>
<P class="p4 ft4">Fakturabedrägerier. [77]</P>
<P class="p18 ft69">Kulturdepartementet</P>
<P class="p4 ft4">Begravningsclearing. [26]</P>
<P class="p4 ft212">Gestaltad livsmiljö – en ny politik</P>
<P class="p1131 ft216">för arkitektur, form och design. [88] Ny museipolitik. [89]</P>
<P class="p1132 ft212">Medieborgarna & medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter</P>
<P class="p1133 ft4">– möjligheter och ansvar. [94]</P>
<P class="p1110 ft217">Låt fler forma framtiden! Forskarantologi. Bilaga till betänkande. [96]</P>
<P class="p19 ft69">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p1134 ft4">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansie- ring för ökad säkerhet. [11]</P>
<P class="p894 ft4">Vägar till ett effektivare miljöarbete. [43]</P>
<P class="p18 ft69">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1135 ft4">Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. [15]</P>
<P class="p1136 ft4">Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. [16]</P>
<P class="p1137 ft4">Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. [28]</P>
<P class="p1138 ft216">Uppgiftslämnarservice för företagen. [33] Service i glesbygd. [35]</P>
<P class="p823 ft4">Koll på anläggningen. [42]</P>
<P class="p1139 ft4">Klimatförändringar och dricksvatten- försörjning. [51]</P>
<P class="p4 ft4">EU och kommunernas bostadspolitik. [58]</P>
<P class="p1140 ft4">En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostads- försörjning. [59]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1141 ft4">Delrapport från Sverigeförhandlingen. Ett författningsförslag om värdeåterföring. [60]</P>
<P class="p1142 ft4">En fondstruktur för innovation och tillväxt. [64]</P>
<P class="p1143 ft4">Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter. [65]</P>
<P class="p4 ft4">En förvaltning som håller ihop. [66]</P>
<P class="p1144 ft4">Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer. [85]</P>
<P class="p1145 ft4">Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden. [91]</P>
<P class="p1100 ft69">Socialdepartementet</P>
<P class="p1146 ft4">Mer gemensamma tobaksregler. Ett genomförande av tobaks- produktdirektivet. [6]</P>
<P class="p1147 ft4">Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården. [14]</P>
<P class="p4 ft4">För kvalitet – Med gemensamt ansvar. [17]</P>
<P class="p1148 ft4">Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. [20]</P>
<P class="p1149 ft4">Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. [21]</P>
<P class="p4 ft4">Nästa fas i <NOBR>e-hälsoarbetet.</NOBR> [32]</P>
<P class="p1150 ft4">Systematiska jämförelser. För lärande i staten. [36]</P>
<P class="p4 ft4">Arbetslöhet och ekonomiskt bistånd. [44]</P>
<P class="p4 ft212">Skapa tilltro. Generell tillsyn,</P>
<P class="p1151 ft4">enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen. [46]</P>
<P class="p1152 ft4">Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. [55]</P>
<P class="p1153 ft4">Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU. [71]</P>
<P class="p1154 ft4">Ett tandvårdsstöd för alla. Fler och starkare patienter. [76]</P>
<P class="p1155 ft4">Upphandling och villkor enligt kollektiv- avtal. [78]</P>
<P class="p1156 ft4">Stöd och hjälp till vuxna vid ställningsta- ganden till vård, omsorg och forskning. [80]</P>
<P class="p1157 ft4">Organdonation. En livsviktig verksamhet. [84]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<P class="p0 ft69">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p8 ft4">Rektorn och styrkedjan. [22]</P>
<P class="p1158 ft4">En yrkesinriktning inom teknik programmet. [29]</P>
<P class="p1159 ft4">SÖK – statsbidrag för ökad kvalitet. [45] Högre utbildning under tjugo år. [70]</P>
<P class="p839 ft4">En rymdstrategi för nytta och tillväxt. [75]</P>
<P class="p1160 ft4">Mer tid för kunskap – förskoleklass, för- längd skolplikt och lovskola. [81]</P>
<P class="p4 ft4">Ökad insyn i fristående skolor. [82]</P>
<P class="p1161 ft212">Mål och myndighet. En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken.</P>
<P class="p1162 ft4">+ Forskarrapporter till Jämställdshets- utredningen. [86]</P>
<P class="p1163 ft4">Utvecklad ledning av universitet och högskolor. [92]</P>
<P class="p4 ft4">Välja yrke. [97]</P>
<P class="p18 ft69">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p8 ft4">Gränser i havet. [10]</P>
<P class="p4 ft4">Skärpt exportkontroll av krigsmateriel</P>
<P class="p1164 ft4">– DEL 1 + 2, bilagor. [72]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H3B397SOU_2015__97.pdf4041064pdfVälja yrkehttps://data.riksdagen.se/fil/B406DF5B-37CD-41A0-827E-43E69EF41284